20
VISION 2017
VISION 2017 • Januari 2017 VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.
Skogen har en viktig nyckelroll Anna Nilsson tror på skogen GRYT (JB)
– Skogen har en framtid och ska vi ställa om till ett fossilfritt samhälle då har skogen en nyckelroll. Vill vi ha ett hållbart samhälle, då måste vi utnyttja skogen och inte tvärt om. säger Anna Nilsson på Fredriksnäs säteri i Gryt.
Anna Nilsson kombinerar rollen som oppositionsråd i Valdemarsvik med driften av familjeföretaget på Fredriksnäs. Det rör sig om en totalareal på 3 300 hektar, varav drygt 2 600 är produktiv skogsmark. Själva jordbruksmarken är utarrenderad, men till detta kommer ett antal hus som hyres ut. – Det finns teknik för att göra mycket mer av biomassa än vi gör idag. Hon pekar bland annat på
att det här i Östergötland finns ett företag som tillverkar biodiesel. Det går också att tillverka kläder av trä. Men menar också att det borde till mer politiska styrmedel för att stimulera och skynda på denna utveckling. Däremot ser Anna med tillfredställelse på att det byggs mer i trä numera. Men hon ser också orosmoln när det gäller skogsbruket. Det första hon lyfter fram är EU. – Man utgår mycket utifrån hur det är i Tyskland. Där har man parkskogar och
är stor importör av produkter från skogsbruket. När det gäller exempelvis Sverige och Finland är det precis tvärt om. Hos oss finns det produktionsskogar och då passar inte de regler som EU ställer upp. Vidare pekar hon på att den nuvarande regeringen lägger skogsfrågorna under kultur och fritid. Som om skogsmarken skulle vara något för de som bor i städerna att komma till på fritiden. De är givetvis välkomna, men skogsbruket är i första hand en produktionsgren som är synnerligen viktig för Sveriges välstånd. – Talar man om biobränsle så går tankarna till att skövla regnskog. Så är det inte här, vi har produktionsskog. Vi skövlar inte, tillväxten är större än avverkning. Anna menar att det finns en stor kunskapsbrist bland dem som debatterar skogsbruk och lantbruksfrågor över huvud taget. Det gäller att se helheten och där har skogsbranschen en viktig uppgift att sprida information, för att öka kunskapen och förstå sammanhangen. – Det är till exempel helt fel att miljöorganisationer ska kunna överklaga en vanlig avverkning. Det verkar som om man utgår från att folk som har skog är bovar och banditer. Så är det definitivt inte. De flesta sköter sin skog exemplariskt och det handlar om ett långsiktigt perspektiv, där kommande generationer finns med i tanken.
Det är till exempel helt fel att miljöorganisationer ska kunna överklaga en vanlig avverkning. Det verkar som om man utgår från att folk som har skog är bovar och banditer. En överklagan av en vanlig avverkning sätter käppar i hjulen för en effektiv drift och innebär en massa pappersarbete och fördröjning av arbetet. Ett exempel på långsiktighet på just Fredriksnäs som Anna nämner om är att hennes farfar planterade ek 1955. Tills för två år sedan var detta en åtgärd som bara innebar utgifter. Mycket gällande skogen sker i samarbete med Sveaskog och företaget Åtvidabergs skogstjänst utför en hel del arbeten i skogen och Anna lyfter fram det goda samarbetet. – Det är förtroendeingivande att det är många yngre som jobbar inom skogen, vilket visar att de tror på en framtid för skogsbruket. Mycket har hänt på den tekniska sidan men även där finns en utvecklingspotential, inte minst för att minimera körskadorna. Förr körde man ut virket ur
Anna Nilsson på Fredriksnäs tror på skogens framtid och som en viktig faktor i omställningen till ett fossilfritt samhälle.
skogen på tjälad mark vintertid. Numera kräver industrin en jämn leverans under hela året, samtidigt som klimatförändringarna gör att förutsättningarna förändras. Numera är torrsomrar den bästa tiden för drivningen. – Det blåser mera, samtidigt som det inte är tjäle utan blött i markerna. Detta inne-
Stora Enso investerar stort i Hylte Stora Enso investerar tolv miljoner euro i byggandet av en ny anläggning för produktion av biokompositgranulat vid bruket i Hylte.
Biokompositgranulat gör det möjligt att ersätta en stor del av det fossilbaserade materialet, i produkter som vanligtvis tillverkas av plast, med förnybart trä. Produktionen beräknas starta under första kvartalet 2018. Produktionen kommer att ha en årlig kapacitet på cirka 15 000 ton per år. Inkörningen av den nya anläggningen med denna nya typ av tillverkning beräknas ta två till tre år. – Investeringen är en del i Stora Ensos omvandling till
ett företag inom förnybara material och visar att vi kan tillhandahålla innovativa och mer hållbara alternativ till plast. Med den nya anläggningen för biokomposit står vi väl rustade att utnyttja nya tillväxtmöjligheter inom klimat- och miljövänliga material, säger Jari Suominen, divisionschef för Stora Enso Wood Products. Vid bruket i Hylte kan Stora
Enso utnyttja befintliga resurser i form av en industriell infrastruktur, lokal råvaruförsörjning och en mycket kompetent personalstyrka. Totalt beräknas arbetsstyrkan vid Hylte att öka med motsvarande 20 heltidsanställda. När investeringen är genomförd kommer omsättningen för Stora Ensos divi-
Med biokompositgranulat kan plast i många fall ersättas av förnybart trä.
sion Wood Products att öka med ungefär 25 MEUR och man kommer att ligga över divisionens lönsamhetsmål, ett operativt ROOC på 18 procent. Biokompositverksamheten kommer att ingå i divisionen Wood Products. – Investeringen är ett resul-
tat av flera års utvecklingsarbete av biokomposit som vi
tror har stor potential när det gäller att ersätta plast i ett stort antal olika produkter. Den nya produktionsanläggningen kommer att passa perfekt in i vår befintliga verksamhet, säger Håkan Naij, brukschef på Stora Ensos bruk i Hylte. Biokompositgranulat är en
blandning av träfibrer, polymerer och tillsatser och används som råmaterial vid formsprutning och strängpressning av produkter som traditionellt tillverkas uteslutande av plast. Materialet kan användas i många olika produkter, från konsumentvaror (diskborstar, krukor och så vidare) till industriprodukter som lastpallar eller glasfiberförstärkta bärande strukturer.
bär att man kanske får avstå från den sista gallringen, för att inte riskera stormfällning. Samtidigt sker den mesta
tallföryngringen på Fredriksnäs i form av självföryngring med hjälp av våra frötallar. Genom att lämna något flera frötallar så klarar man detta. Det har ju också visat sig att
dessa naturligt föryngrade tallplantor är betydligt mindre begärliga för älgen, vilket innebär att betesskadorna också blir betydligt mindre. Genom att spara löv i föryngringarna skapas dessutom ett hållbarare blandskogsbestånd. Text och bild: HANS ANDERSSON
Strategisk innovationsagenda för geoenergi klar Svensk geoenergi levererar lika mycket energi som vindkraften, men har fram till nu saknat en långsiktig plan för forskning, utveckling och innovation.
Syftet med den strategiska innovations agendan som nu är färdigställd, har varit att synliggöra geoenergins behov av forskning, utveckling och innovation, gentemot näringsliv och myndigheter. – I agendan visar vi hur geoenergin ska kunna fortsätta växa och bidra med prisvärd värme och kyla vid omställningen till ett helt förnybart energisystem, säger Oskar Räftegård, forskare vid
RISE och en av projektledarna. Geoenergi är fritt tillgänglig förnybar värme och kyla från sol, luft och nederbörd som lagras i marken. Det kan också vara aktiv lagring i mark, till exempel av värme som man för ut ur en byggnad under sommaren så att den kan återanvändas under vintern. – Agendan visar tydligt
bredden i geoenergins tilllämpningar och lyfter fram prioriterade utvecklingsområden som branschen gemensamt identifierat för att öka geoenergins bidrag till ett resurseffektivt och förnybart energisystem, säger Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum.