En branschtidning i Länstidningen
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
Nummer 4 • Årgång 90 Mars 2016
Leif Franzén, Ljungebo, bedriver nötdjursproduktion med sin bror Kenneth. Nu ska de prova Hälsingestintans mobila slakteri.
Välkommen återgång till gårdsslakt LANTBRUK. Bröderna Leif och Kenneth Franzén i Ljungebo har under många år bedrivit nötdjursproduktion på egna och arrenderade marker. När det gäller slakt har det gått till som det brukar, en anmälan om hämtning av djur till slakteriet och transport dit. Nu testar bröderna det första ambulerande slakteriet i Europa som kommer till Ljungebo för att slakta 24 nötkreatur. Två viktiga skäl till att de vill testa detta är mindre stress för djuren och möjligheten att få upp kvaliteten på köttet för bättre pris. SIDAN 12
Skogsägare delgav sina synpunkter
Vem blir Årets Östgötabonde 2016? Möt de nominerade i Jordbrukaren – nu är det din röst som avgör
ÅRETS ÖSTGÖTABONDE. För nionde året i rad delar Länstidningen Östergötland och Hushållningssällskapet Östergötland ut utmärkelsen Årets Östgötabonde. Årets Östgötabonde ska med kreativitet och handlingskraft ha utvecklat
SKOG. Södra genomför ägarträffar på olika håll för att få in skogsägarnas synpunkter i olika frågor. För Norrköpings skogsbruksområde hålls det tio sådana träffar. Jordbrukaren var med när frågorna penetrerades i Valdemarsvik.
på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.
jen Pettersson, Kolstorp samt familjen Hermelin, Fallsbergs gård. Nu är det upp till läsekretsen att bestämma vem som vinner. SIDORNA 8, 9 och 10
Tema säkerhet: Spåra det stulna med GPS Trots larm, märkningar och annat händer det att föremål stjäls. Om traktorn, båtmotorn, fyrhjulingen eller vad det nu må vara, har utrustats med en positionssändare kan den snabbt spåras efter en stöld. Därför blir GPS-tracker eller GPS-spårare allt mer populära. Från försäkringsbolagens sida uppmuntras användningen och polisens arbete med att klara upp stölder underlättas. (Läs om säkerhet även på sidorna 7, 15 och 16) SIDAN 18
SIDAN 14
Du som är prenumerant
sin verksamhet på ett föredömligt sätt. Han eller hon ska vara ett föredöme och en inspirationskälla för sina kollegor. Juryn har nu valt ut tre kandidater till årets utmärkelse. De tre finalisterna är familjen Johansson, Eneberga, famil-
VECKANS BORRING
JAKT
GÅRD TILL SALU
Det där med att köpa bil
Chefsveterinär föreläste på årsmöte
Åsebro har bäcken intill huset
SIDAN 2
SIDAN 4
SIDAN 6
2
Nummer 4 • Mars 2016
AKTUELLT
Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se
Veckans Peter Borring:
Det där med att köpa bil... Med risk för att upprepa mig vill jag skriva några rader om bilval. Mina tankar föranleds av att det är högaktuellt för mig då jag just nu ämnar köpa en ny bil, eller leasa för att vara exakt. Så här funderar jag och det är ingen sanning eller vetenskap, andra får gärna tänka på andra sätt.
Vilken bil ska en LRF-ordförande som åker Östergötland runt och predikar vikten av svensk mat ha? Ja, det kanske borde vara självklart med svensk bil, men samtidigt är det inte det. Behovet måste styra i första hand och med tanke på att de 10-talet bilar jag räknat på och testat, skiljer sig åt i storlek och koncept kan man undra om jag vet mina behov. Men ni vet hur det är. Man går in i en köpprocess med en tanke, men sedan vartefter man ser vilka olika erbjudande som dyker upp, omprövar man sina tankar och behov. En del skulle kanske tycka att det är veligt och brist på strategi, jag skulle föredra att se det som att man är öppensinnad och analyserande...
Jag har egentligen bara kikat på tre fabrikat. Ett tyskt premiummärke från Bayern som jag redan kör och är väldigt nöjd med, ett tyskt bredare bilmärke med en mångfald modeller och nivåer och ett svenskt fabrikat. Att jag inte tittat på de andra tyska fabrikaten beror på att det ena har ”för hög” kvalitet, och därmed pris, och de andra får leva med mina fördomar om lägre kvalitet och andrahandsvärde. Tjeckiska och sydostasiatiska fabrikat fanns inte med på min valkarta för där kommer min trovärdighet in. Vi får ständigt höra av svenska fackföreningar att det inte är billigare att bygga bilar i Tyskland än i Sverige. I så fall borde det inte vara någon prismässigt osund konkurrens mellan tyska och svenska biltillverkare. Då är det
upp till prestanda, trovärdigheten att skapa en bra service efter att bilen sålts samt rena mjukvaruaspekter som vilken bil jag faktiskt trivs med och fastnar för. Eftersom att de två förstnämnda inte skiljer sig åt nämnvärt när man jämför de fabrikat jag kikat på är det upp till det sistnämnda. Vad beträffar bilar som är tillverkade i en del andra länder och kontinenter, vet vi att det finns rejäla skillnader i kostnad för arbetskraft, miljö och så vidare. Då blir bilen mer jämförbar med diskussionen om den svenska maten. Då kvarstår frågan om hur mycket eller lite man ska gilla eller inte gilla en bil för att gynna svenska jobb och skatteintäkter? Om svensk mat bara hade den typen av konkurrens skulle jag inte klaga, kanske rent av knappt ha något att göra i min LRF-roll. Hade jag köpt en traktor bara för att
Då kvarstår frågan om hur mycket eller lite man ska gilla eller inte gilla en bil för att gynna svenska jobb och skatteintäkter?
den är svensk? Nej inte enbart, för serviceoch eftermarknad är otroligt viktigt. Om det hade varit samma tekniska nivå och därmed små skillnader på en svensktillverkad traktor som det är på svensktillverkade bilar i dag, hade det mycket väl kunnat bli svenskt. Men inte om skillnaden var som på 70-80-talet... Att köpa svenskt enbart för att det är svenskt tycker jag är dåligt argument. Svenska produkter måste klara att tekniskt, pris- och kvalitetsmässigt konkurrera med jämförbara importerade produkter. Detta gäller oavsett om det är verktyg, bilar eller mat. Problemet med mat är att det inte finns så många importerade matprodukter som fullt ut är jämförbara med de svenska. Vilken bil blev det då? Det tyska medelfabrikatet. Jag hittade inte en produkt som jag tyckte var fullt jämförbar bland de svenska alternativen. Må så gott i det av svåra val fyllda Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com
Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland
Investeringsboom för flerfamiljshus i trä Modulbyggda trähus gynnar landsbygden och klimatet Investeringar på drygt 800 miljoner kronor möjliggör ett kraftigt ökat byggande av flerbostadshus. Produktionskapaciteten ökar med över 2 600 lägenheter per år och industriellt byggda flerbostadshus i trä blir en viktig del av lösningen på Sveriges katastrofala bostadssituation. Samtidigt skapas 320 långsiktiga arbetstillfällen runt om i landet.
I dag ligger andelen flerbostadshus i trä på 10-15 procent. När företag som Lindbäcks i Piteå, Derome i Halland och Eksjöhus Småland nu gör sina största industriinvesteringar någonsin kommer andelen att öka betydligt. – Regeringens mål om byggande är helt orealistiskt om man inte tänker nytt. Med modulbyggda flerbostadshus i
trä vrids hela byggprocessen om, säger Johan Freij, affärsområdeschef för Skog & Lantbruk på Danske Bank. Modulproduktionen liknar biltillverkning där man bygger exakt efter kundens specifikation i ordnad inomhusmiljö. Modulerna fraktas till bygg-
platsen där själva resningen går mycket fort och den närliggande omgivning berörs minimalt. Risken för projektfördyringar och fel minimeras och totalkostnaden minskar. Samtidigt är den här typen av byggande mycket större än så. – Jobb från storstädernas bygginfarkter flyttas ut till orter som Öjebyn, Sandsjöfors, Anneberg, Gullringen och Renholmen. Där finns kvalificerad kompetens och vi bibehåller en levande landsbygd. Men viktigast är kanske att byggandet bidrar till en nödvändig klimatomställning då koldioxiden binds i husens
träkonstruktioner. Bostadspolitik, regionalpolitik och miljöpolitik allt i samma byggsystem, avslutar Johan Freij. Priserna på massaved i Mellansverige har under en längre tid varit pressade till historiskt låga nivåer. Men nu sker ett trendbrott. I Hälsingland höjs priserna med 20 kronor kubikmetern (fast under bark), vilket är den första prishöjningen i Mellansverige sedan 2011. Effekterna av SCA:s åtta-
miljarderssatsning på en ny massalinje i Östrand börjar därmed redan märkas. Samma sak sker i Sydsverige där Södra höjer barrmasssavedspriset för att stimulera gallring lagom till starten av deras fyramiljarderssatsning i Värö i höst. Flerfamiljshus i trä under konstruktion. Bild: DEROMEGRUPPEN
Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.
Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se
PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.
Nummer 4 • Mars 2016
3
!
!
' ' ! ' ' ' ' ' ' '
'
!
' $! #
!
#
#
#
"!
$
! #
'
# ! #
#
&%
#
' " !
"%
'
' ! !
&
!
!
+/.,(// 0- 1+ )
*
&
Säkra lösningar för dig och dina djur. Kvalitet, kunskap och service.
Vi hjälper er med rådgivning, ritningar, inredning och montering. Funktionella och starka inredningar till ligg- och ströbäddsstallar, för alla typer av djur. Störst på behandling- och hanteringsutrustning.
LLE! Ä F L L I T
UTFÖRSÄLJNING
Behandlingsboxar och klövverkningsboxar i många olika utföranden. Finns som varmgalvaniserade eller målade.
Betongrör Vi säljer ut ett parti betongrör med hög hållfasthet. Lämpliga till dagvatten, igenläggning av diken, vägrör mm.
Foderhäckar, krubbor och kalvgömmor i många olika modeller för utfodring på bete.
Priser från (alla priser ex moms): Ø 300mm (L=2000mm) ..............60 kr/m Ø 400mm (L=2200mm) ..............170 kr/m Ø 1000mm (L=2200mm) .............400 kr/m Ø 1200mm (L=2200mm) .............900 kr/m Fritt lastat fabrik Västerås, Vänersborg, Stora Skedvi. Transport kan ordnas. Tillgång per lagerställe kan variera.
För mer information kontakta oss eller någon av våra säljare.
Ring för beställning och mer information Tel: 010-455 24 20
www.meag.se
Övre Kohlsäter 661 96 Långserud
Tel: 0533-32180 Fax: 0533-32190 www.BSagro.nu
4
JAKT
Nummer 4 • Mars 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Björn Lindvall, chefsveterinär på Valla djursjukhus i Linköping, höll en intressant och matnyttig föreläsning om akutvård och skador på jakthundar.
Det var en hel del medlemmar samlade i slottet på Husby Säteri på årsmötet med Söderköping-Valdemarsviks jaktvårdskrets.
Medlemmarna i Söderköping-Valdemarsviks jaktvårdskrets antecknade flitigt när Valla djursjukhus chefsveterinär föreläste.
Informativt årsmöte på Husby Chefsveterinär föreläste för Söderköping-Valdemarsviks jaktvårdskrets VALDEMARSVIK (JB)
– Det har varit ett år av turbulens inom rovdjursförvaltningen där demokratin satts ur spel, konstaterade inledningsvis ordföranden Jan Teichert när han öppnade årsmötet med Söderköping-Valdemarsviks jaktvårdskrets inom Svenska jägareförbundet. Sedan lämnade han över ord och bild till kvällens gästföreläsare, som var Björn Lindvall, chefsveterinär på Valla djursjukhus i Linköping.
Temat för kvällen var skador på jakthundar och Lindvall delade in sin föreläsning i fyra delar. Nämligen förebygga skador, träning, vanliga skador och sist men inte minst, vad göra om en skada är ett faktum. – Om man släpper en otränad hund som driver rådjur eller annat på hösten, får detta till följd att det blir kortare drev. Gäller det istället vildsvin kan det få förödande konsekvenser för hunden, konstaterade veterinären. Det är i det fallet också vik-
tigt att träna hunden på rätt sätt, kondition är givetvis bra, men det räcker inte beträffande en vildsvinshund. Där handlar det om styrka och explosivitet. Ett vildsvin som väl-
Medlemmarna i Söderköping-Valdemarsviks jaktvårdskrets fick lära sig en hel del om förebyggande av skador hos jakthundar.
jer att gå till anfall är oerhört snabbt och det måste hunden också vara. – Det är viktigt att vätska upp hunden inför en jaktdag. Det går att jämföra med en maratonlöpare. Nu dricker ju inte hunden om den inte är törstig, men blandar man köttfärs i vattnet, går det bra. En annan förebyggande åtgärd är att kolla vilken kroppstemperatur som är normal för just din hund. Den kan nämligen variera, precis som för oss människor. Men det är bra att känna till om det visar sig att hunden verkar hängig. Om den eventuellt har feber och därför är sjuk på något sätt, eller bara är allmänt trött.
En annan viktig kunskap till hundägare är detta med stakningsskador, eller om hunden fått in någonting i ögat. – Egentligen är det märkligt att hundar inte får in mera skräp i ögonen när man ser hur de far fram i markerna, menade Lindvall. Har den ändå fått in något litet skräp i ett öga kan man försöka få bort detta, men man ska aldrig själv försöka ta bort någonting som sitter fast i ögat. Det samma gäller om hun-
den fått in någon pinne eller liknande i kroppen. Låt sådant sitta kvar och uppsök istället veterinär. Att dra ut något som sitter fast kan allvarligt förvärra skadan.
Omvalde ordföranden i Söderköping/Valdemarsviks Jaktvårdskrets, Jan Teichert, tillsammans med Evelin Kjellgren, som fick pris för bästa viltspårekipaget i kretsen och så även i hela Östergötland då de också kammade hem länsmästerskapet.
Ormbett är något som hundar kan råka ut för. – Stillhet och kontakta veterinär är det som gäller. Sen vill jag slå fast att kortison inte hjälper mot ormbett, eventuellt kan andningen under-
lättas, framhöll chefsveterinären men underströk att ormbett är behandlingsbart och innebär vanligtvis inget problem. Vidare att vart tredje bett är helt ofarligt, ormen sprutar
helt enkelt inte in något gift, utan skyddar sig bara genom att bita. Men att chansa på detta ska man definitivt inte göra. Text och bild: HANS ANDERSSON
Hållbar prisutveckling inom veterinärvård Kostnaderna för vård av djur har ökat kraftigt de senaste åren. För att få en mer hållbar prisutveckling av veterinärvård inleder Folksam samarbete med veterinärer.
Ett led i detta är att teckna avtal med ett antal leverantörer. Från årsskiftet har Folk-
sam inlett ett nytt samarbete med Distriktsveterinärerna. – Från Folksams sida vill vi skapa en större pristransparens så att våra kunder kan göra aktiva val utifrån sin egen situation och plånbok. En del i detta är att ta fram en riktprislista för ett antal diagnoser. Då vet djurägaren vad en behandling kostar, vilket de i dag ofta inte gör. Vi en-
gagerar oss i detta eftersom det är något våra kunder verkligen bryr sig om, säger Carina Aho Laitinen, chef Privat affär djur på Folksam. – Genom vårt samarbete med veterinärer får våra kunder tillgång till djursjukvård med en transparent och konkurrenskraftig prissättning. För vår del innebär det att vi får bättre kontroll på
skadekostnaderna och en sundare utveckling av kostnaderna för djurförsäkringen, säger Carina Aho Laitinen.
Folksam ska i samarbete med veterinärer ta fram en riktprislista för ett antal diagnoser. Då vet djurägaren i förväg vad en behandling kan kosta, vilket de i dag ofta inte gör.
Nummer 4 • Mars 2016
5
LANTBRUK
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.
Osämja stÜrsta hindret fÜr skifte Alarmerande üldersstruktur bland svenska bÜnder Risken fÜr osämja mellan syskonen är det stÜrsta hindret fÜr att genomfÜra generationsskifte pü gürden. Majoriteten av alla gürdsägare i landet tycker att viktigaste faktorn vid ett ägarskifte är att det blir rättvist mellan barnen. Hälften tycker ocksü att det är bland det viktigaste att den som tar Üver klarar att driva gürden vidare.
Det visar en undersÜkning som LRF Konsult gjort i samband med kampanjen Gürden byter ägare. Kampanjen är ürligen üterkommande med träffar runt om i landet där man gür in närmare pü familjens fÜrutsättningar, ekonomi, skatt och juridik vid ett ägarskifte. – Vi har en alarmerande üldersstruktur där Sveriges bÜnder blir allt äldre. Gürdsägarna har till fÜljd av olika hinder
väntat i det längsta med att lämna Üver till nästa generation. Men pü senare tid har vi märkt ett starkt Ükande intresse fÜr generationsskifte. Det är viktigt att planera ägarskiftet utifrün vad som är lämpligt fÜr familjen och fÜretaget. Samtidigt är det viktigt att se till familjemedlemmarnas vilja och vad de anser är rättvisa, säger Katarina Wiklund, chefsjurist pü LRF Konsult. Nügot mindre viktigt tycker fÜräldragenerationen att den egna ersättningen är. Dryga 30 procent tycker att det är viktigt att man som Üverlütare har tillräckligt mycket tillgüngar Üver att leva pü efter Üverlütelsen. 35 procent tycker att det är viktigt att Üverlüta gürden under sin livstid sü att de själva kan fü styra villkoren. – Exempel pü villkor som vi ser är hembud, inteckningsfÜrbud, fÜrbud att lüna och att fÜräldrarna ska bo kvar pü fastigheten under sin livstid. Det für stor püverkan pü mark-
nadsvärdet och begränsar utvecklingsmÜjligheterna och är inget vi rekommenderar. Vem vill kÜpa en fastighet med de gamla säljarna kvarboende i mangürdsbyggnaden? Bland dem som är pü güng
att Üverta en gürd tycker de allra flesta, ütta av tio, att det viktigaste vid ägarskiftet är att ha en bra rüdgivare. Pü andra plats med 63 procent i rankingen av de viktigaste faktorerna kommer att �det ska bli rättvist mellan mig och mina syskon�. Hälften av de svarande tycker att det är viktigt att Üverlütelsen sker under fÜräldrarnas livstid sü att de kan bestämma vid genomfÜrandet av ägarskiftet. Nügot Üverraskande är kanske att det är färre, fyra av tio, som tycker att det viktigaste är att det blir ekonomiskt fÜrdelaktigt sü att det gür att investera och utveckla gürden. – Büde Üverlütare och Üvertagare ser risken fÜr osämja mellan syskonen som det
Svenska gürdsägarna har till fÜljd av olika hinder väntat i det längsta med att lämna Üver till nästa generation. StÜrsta hindret upplevs risken vara att skapa osämja mellan syskonen.
stÜrsta hindret fÜr att genomfÜra ägarskiftet pü gürden. DärfÜr är det viktigt att alla berÜrda diskuterar igenom
ägarskiftet grundligt och für olika alternativ och dess konsekvenser genomlysta av nügon sakkunnig. Ett genera-
tionsskifte är komplext eftersom en mängd faktorer püverkar skiftet, säger Katarina Wiklund.
Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fÜrsäljning
Hjälp med deklarationen och bokslutet? Vi är 24 personer, specialiserade pü allt inom ekonomi och juridik fÜr jord- och skogsbruket, redo att hjälpa dig.
Välkommen att hÜra av dig. VADSTENA LINKÖPING Tel 0143-125 00 Tel 013-24 20 00 www.vadbok.se
PĂĽ jakt efter fyrhjuling?
FÖR JORD- OCH SKOGSBRUKET Redovisning, bokslut, deklaration, generationsskiften och andra juridiska tjänster, fastighetsvärdering, rüdgivning i arrendefrügor, fastighetsjuridik, fastighetsfÜrmedling m.m.
www.lantbruksservice.se
Husqvarna 545
50cc, 2,5 kw Ord pris 7800:-
Nu
EksjÜ Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgürdsbutik
5900:-
Gjuterigatan 2, EksjĂś Tel: 0381-390 00 Ă–ppet: Vardag 7-17
6
Nummer 4 • Mars 2016
GÅRD TILL SALU
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Gård vid bäcken
Åsebro 101, HÄLLesTAD En gång var skogsinnehavet omfattande. Idag är gården avstyckad. Förutom bostadshuset från 1800-talet finns flera andra byggnader, däribland en knuttimrad stuga från 1700-talet som kompletterar det genuina på gården vid bäcken. Välkommen till Åsebro 101 som är veckans gård till salu.
Norra Östergötland har genom historien haft mycket bergshantering. Ett område som präglats av detta är Hällestadsbygden väster om Finspång. En uppgift gör gällande att det redan 1282 bedrevs bergsbruk här. Det mesta är idag historia och lämningar i landskapet, men fortfarande finns verksamheter som lever kvar. Ett exempel är Borggårds Bruk som grundades redan 1550 och har produktion än idag. Man tror att Hällestads första kyrka
uppfördes under 1200-talet. Den har sedan följts av nyare kyrkor. En av dessa plundrades under Erik XIV:s tid av danskarna för att senare, 1726, brinna ner. Dagens kyrka invigdes 1895. Man kan ta del av bygdens fascinerande historia genom hembygdsföreningen och hembygdsgården. En gång per år ges det så kallade Gruvspelet vid Gruvstugan, den enda kvarvarande av en mängd byggnader, som fanns kring Hällestads Storgruva under sena 1600-talet. Veckans gård, Åsebro 101, är belägen fågelvägen bara någon kilometer från Gruvstugan. Man svänger av från väg 51 mot Borggård strax öster om Hällestad. Sedan följer man Sörskatevägen några kilometer tills en förbudsskylt och en 40-skylt syns. Där är det höger och över en liten bäck och så ligger Åsebro där.
I boken Svenska gods och gårdar, från 1940, kan man läsa att fastigheten tidigare haft hela 300 hektar skogsmark. Det har också funnits ett par hästar, några kor, grisar, får och ett 30-tal höns på gården. Idag är gården avstyckad och omfattar endast 1,2 hektar mark. Holmen äger skogen. De senare åren har Åsebro tillhört Hällestads hembygdsförening. Tidigare ägare donerade den dit i testamentet med villkor att föreningen skulle förvalta byggnader, växter med mera i dagens skick. Hembygdsföreningen kan inte längre sköta Åstorp på det sätt man önskar så därför bjuds den här hemtrevliga synnerligen charmiga och historiskt spännande lilla gården ut till försäljning. Mangårdsbyggnaden i 1,5 plan är från 1890. Den har en boyta om 108 kvadratmeter samt biyta om 30. Huset värms med direktverkande el och vedspis. På nedervåningen är det här huset av traditionell karaktär ifråga om planlösning och liknande. Här finner man tacksamt att köket har den så omtalade generöst tilltagna ytan ett lantkök för-
väntas ha. Där finns sådant som matplats, kyl och frys, spis, fläkt, vedspis och skafferi. I duschrummet finns våtrumsmatta, våtrumstapet, varmvattenberedare med mera. På övervåningen finns ett sovrum och en kallvind som går att inreda till ytterligare ett rum. Den knuttimrade parstugan på tomten är från 1700-talet. I den finns ett kök med matplats, vedspis och liten kyl. Allrummet har trägolv och en öppen spis med insats. I huset finns även wc. På tomten finns flera andra byggnader. Ladugården inrymmer flera delar som vedbod, djurdel, loge och vagnslider. Boden, där el finns indragen, används som trädgårdsbod, magasin och liknande. ed trägolv. Friggeboden kan fungera som gäststuga. I anslutning, närmast sammanbyggt, till friggeboden finns ett garage. Åsebro 101 är en härlig gård med spännande historia och en gemytlig framtid. Vem vill inte ha en sådan här mysig gård nära bäcken?
Text: BO BÄCKMAN
KORTA FAKTA ÅSEBRO 101 Mangårdsbyggnad: Byggår 1890. 1,5 plan. Boyta 108 kvm. Biyta 30 kvm. 4 r o k. Parstuga: 1700-tal. Knuttimrad. Ladugård: Djurdel med trägolv och höskulle. Logdel, vedbod, vagnslider m m. Övrigt: Bod uppförd i timmer och trä med plåttak. Vedbod med jordgolv. Trädgårdsbod med trägolv. El finns.
Magasin med trägolv, förvaringsloft. Friggebod med snickarbod. Förråd med plastmatta. Garage med jordgolv och plåttak. Areal: 1,2 hektar. Pris: 800 000 kr utgångspris Ansvarig mäklare: Rebecca Regnander, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, 0709-992 375.
Nummer 4 • Mars 2016
7 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
SÄKERHET
Aktiv belysning – ett enkelt skydd En enkel sensor kan skrämma tjuven på flykten ÖSTERGÖTLAND (JB)
Det är en tämligen vanlig men effektiv varningssignal med rörelseaktiverade lampor. Kommer någon på kvällen eller natten så tänds det. För gårdsbruk kan det lämpa sig väl, men varje katt ska inte tända upp gårdsplanen.
Ibland är det mest självklara just det man inte tänker på. När man pratar om stöldskydd och larm kan en rörelseaktiverad belysning vara nog så effektiv. Om gårdsplanen i nattens mörker plötsligt badar i ljus
så avstår troligen de flesta tjuvar att fortsätta sina dunkla ärenden. Det är varken som kåseri eller på skoj att i det här sammanhanget använda ordet ljusskygg. I skydd av mörkret kan många skumma saker försiggå utan att andra upptäcker det. På många byggnader och även i lokaler finns den här sortens vaksamma belysning. I vissa fall är de inte ens avsedda som skydd utan för att de som faktiskt har legala ärenden dit ska se hur de går, var de ska ställa cykeln och kanske var de ska lasta av något. Bieffekten är att man på köpet har ett visst skydd mot
inbrott, stöld och ibland även överfall.
gande hagar riktas avkännaren lämpligen så att de inte finns i sensorns sökfält.
Ska man översätta det här
till en lantlig gårdsmiljö så finns förstås andra överväganden att göra än att kort och gott montera en sensorstyrd belysning. Exakt hur man väljer den varierar efter behovet och den enskilda gårdens förutsättningar. En alltför känslig sensor eller en som är placerad så den täcker marken kan i värsta fall medföra att gårdsplanen eller maskinhallen är upplyst nästan hela nätterna. Fåglar, katter och smådjur ska alltså inte kunna aktivera belysningen. Finns djur i närlig-
Om möjligt bör den rörel-
seaktiverade belysningen fungera fri från övrig belysning eller åtminstone kunna styras så att kvällsarbete inte kräver att man rör sig inom två minuter för att ha fortsatt ljus. Den som lagar eller servar en maskin behöver en stadig ljuskälla. Det här är så självklart, men så lätt att missa. Sedan är det värt att tänka på att ställa in sensorn efter vilket ljus som krävs för att den ska tända. En sommardag ska belysningen inte tändas alls, det blir bara onödi-
ga elräkningar och meningslös skyddseffekt. Ett generellt råd är som vanligt att verkligen tänka igenom om, var, varför och allt sådant innan. För en del kan en sådan här belysning mest utgöra en irritation vid ena byggnaden men vara värdefull och välkommen vid den andra. Varje gård har sina förhållanden och allting passar inte alla alltid. Som i så många andra fall gäller det att använda kvalitet. Utrustningen ska klara väderlek i ett intervall från kanske minus trettio till plus
trettiofem eller mer om den sitter i direkt sol. Om sensorn sitter ute, hur
fungerar den om den täcks med snö, om än för bara några timmar? Det kan vara värt bolla frågan med andra och höra vilka erfarenheter de har för att undvika onödigt krångel. Den som är osäker på elen bör förstås anlita någon för installation, men annars är det här relativt enkla historier som skyddar bra. Text och bild: BO BÄCKMAN
AUKTIONER
SAMLINGSAUKTION Onsdagen den 23 mars kl 10.00
Med en rörelsevakt kopplad till belysningen kan svart natt på ögonblicket bytas mot upplyst som på dagen. Avskräckande för tjuven som inte kan veta vem som observerade att lampan tändes.
Så undviker du att få bildelar stulna Bildelsstölderna har ökat med 85 procent sedan 2011 enligt en rapport från Larmtjänst. Framförallt är det navigationssystem, airbags och strålkastare som stjäls. Stölderna genomförs ofta av ligor som är välplanerade och snabba i sitt tillvägagångssätt.
– Jag öppnar en bil på några sekunder och får exempelvis med mig en GPS och krockkudde på under en halv minut. Det går snabbt att
nollställa elektroniken, säger en källa till SSF Stöldskyddsföreningen som tidigare varit aktiv biltjuv. Har du en BMW, Volkswagen eller Volvo av nyare modell och bor i storstadsområden eller utmed europavägarna är risken högre att du råkar ut för en stöld av delar från din bil. – Det är svårt att skydda sig helt från den här typen av stölder, men det går att minska riskerna, säger Lotta Mauritzson, ansvarig för rådgivningen på SSF Stöldskyddsföreningen, och ger följande tips:
Så försvårar du stöld av bildelar 1. Parkera bilen på upplysta parkeringsplatser, där det är mycket folk i rörelse 2. Välj ett parkeringsgarage som har kameraövervakning eller annan bevakning 3. Ställ in bilen i ditt garage och se till att det är ordentligt låst 4. Skaffa en rattkrycka – det försvårar för tjuven att stjäla krockkudden och ratten 5. Märk bilens delar med DNA-märkning samt sidospeglar och rutor med bilrutemärkning Andra saker att tänka på kopplat till inbrott i bilar är att aldrig lämna värdeföremål i bilen och se till att den går i lås när du fjärrlåser den.
då Marcus Larsson, tel 070-564 36 64, tillhandahåller auktionsplats Myrebo för samlingsauktion. Vägbeskrivning: Väg 195, 5 km söder Hjo Leif 0502-404 38: Potatiskupare. Burton rörställning. Pallyft för traktor. Benny 070-856 01 02: Kverneland Växelplog 3 skär E3. Vibergsharv 75 pinnar 7.20. Kellfri betesputs 2,75. Balvagn. Spmkross. Mjölktank 900 l Göran 0703-46 41 41: Amazone ZAF 1204 gödningsp.800 l. Omrörare 6 met. Vreten snöblad 2.40 hydrsv. Marcus 070-564 36 64: Avlastarbord Agromaskiner 8 meter. Självlåsande fronter 15 platser. Spruta Vicon 600 liter. 2st Däck 18/4-38. 2st Elverk bensin (nytt). Varmo rundbalsklyv. Trivira silo. Urinpump traktordriven. Balsamlarvagn. Balvagn. Balvagn stor. Kona och galler för tippgrop. Potatisupptagare. Spruta Hardi 800 liter 12 meter. Spannmålskvarn Nirvana. Hökanon. Hagedorn Självlastarvagn LE 28 J. Fårnät. Foderhäck på hjul självstängande grindar. Betongblandare 250 l med grusficka. Per Olof 070-958 45 06: Avlastarbord 2 met. Pöttinger självlastarvagn boggie 30 kubik. Stenplockare Diamant. Spannmålskärra 18 kubik egen pump. Spannmålsvagn 18 kubik. Johan 0705-25 59 65: Vikport. Kverneland harv 36 pinn. Kverneland kultivator 13 pinn. Håkan 0730-53 90 47: Delaval Mjölkrobot vänsterhängd årsm 02 uppdaterad -07.( Visas plats före auktion). Nojre avlastarbord. Flistugg DZ 65 trumma. Däck med fälg 18.4-34. Omrörare Rana 9 m. Claas hövändare 5 m. Stengrep(grävmaskinfäste). Claas strängläggare 2,80. Storbalsvagn 12 bal. JF hackvagn ES 3500 700-60-22,5. Star Gödseltunna 13 kubik trippelboggie, 600-55-20,5 kran 7 met,spegel. Krone Slåtterkross AMT 3200 bogs - 02. Rostfri vattenkar. 200 stängsel.stolp. Frösåmaskin 12 V. Ringvält 3 -del. Klas 0739-89 04 19: Frösåmaskin 12 V. Vedskruv El. Överum Växelplog CV 398,3 skär. Vamo medharv 55 pinn. Tive gödningsjet 10 m 2000 l. Vajerkran. Bredöl 2 axl vagn 3 - vägtipp. DF Strängläggare 2,80. DF Vändare 5 m. Vedelevator 5 m. NH fälthack 717 S. Spmkärra 6 t.lastbil. Jaan 070-552 10 12: Teleskoplastare Manitou MLT634-120 LSU. årm 2011 800 tim. Ballrivare Trejon Tomahawk 808 hydr.buren 09. Balgrip ST BM. Planerskopa 2.45 inkl förhöjning ST BM. Pallgafflar ST BM. Krokodilgrep 2,30 ST BM. Balspjut ST BM. Åke 0503-160 16: Nordsten Såmaskin 5 m med frölåda. Lastbrygga. Potatiskup. Ogrässpruta bogs. Bevattningsspridare 30 st. Wuhlmaus potatisupptagare. Däck med fälg 16.9-26. Vamo medharv 3 m hydralb. Teleskoprör 6 m. Slang med 3/4 (19 mm) 25 m längd klokoppl 30 st Samuel 070-330 81 81: Kastfläkt för tornsilo. Skoby halmskärare. Tömningsfläkt 2 st. Migsvets. Auktionsvillkor: 30 dagars kredit till kända, godkända köpare. Kreditansökan till KPMG 0708-51 11 64 eller sök på hemsidan under kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på faktura under 500 sek, 10% slagavgift på momsfria varor, inga krediter auktionsdagen. Glöm inte kundkort. Reservation för felskrivning. Hela auktionen på www.sajab.se. Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.
8
Nummer 4 • Mars 2016
ÅRETS ÖSTGÖTABONDE
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
KANDIDAT NR 1 • ÅRETS ÖSTGÖTABONDE
Nya ladugården.
Korna har det bra i ladugården.
Ett tecken på uppskattning.
Familjen Johansson, Eneberga lantbruk Mjölk- och köttproduktion samt växtodling på Vikbolandet VIKBOLANDET (JB)
På Eneberga lantbruk på Vikbolandet finns mjölkproduktion, växtodling och man föder upp djur för kött. Familjen Johansson, Bengt-Åke Johansson med sönerna Tomas och Peter driver företaget. Genom medvetna satsningar inför framtiden stärker de gården och företaget.
Eneberga lantbruk är beläget några kilometer sydväst om Östra Husby på Vikbolandet. Familjen Johansson, Bengt-Åke Johansson med sönerna Tomas och Peter driver företaget. De är alla delägare. Mjölkproduktion, växtodling, och kött utgör de huvudsakliga delarna i verksamheten. Gården har totalt, inklusive arrenden och skötselavtal, 550 hektar mark samt 50 hektar skog. En ganska fascinerande historik kring Eneberga lantbruk visar en successiv utveckling från mindre skala till ett stort lantbruk som inte bara klarat sig genom svackor i marknaden utan också fortsätter att satsa framåt. Tomas och Peter är tredje generationen som brukar gården. Lantbruket har förutom den egna gården haft många olika arrenden på flera håll. En dag för många år sedan tog Bengt-Åke också över några mjölkkor på en gård. Sedan dess har mjölkproduktion ingått i verksamheten, men på själva Eneberga gård tog det fart i samband med ett generationsskifte då en ny ladugård skulle byggas. Den stod klar 2009. Utvecklingen har inte stannat med ladugården. – Vi har arrenderat till lite mer mark och köpte en grannfastighet 2013, berättar Tomas. Nu mjölkar man även på den tillköpta gården där det
Peter, Tomas och Bengt-Åke driver Eneberga.
liksom på Eneberga finns två robotar. Tanken med granngården var aldrig att köra mjölkproduktion där utan att få mer mark och byggnader. – Vi vill ha hem alla mjölkdjuren till Eneberga, berättar Peter. Mjölk här och ungdjur där. Vårt dilemma har varit att det är spritt mellan gårdar. – Vi har cirka 700 djur to-
talt. Vi fick för mycket kor. Mjölkkorna är på två gårdar nu istället för tre. Under en övergångsperiod hade familjen faktiskt tre mjölkgårdar att sköta. Den ena var två mil bort. Det var
slitsamt och långt ifrån optimalt, men det gick. Siktet är inställt på att ha mjölk på en gård. – Vi vill ha mjölk, växt och
kött. Kött är viktigt. Vi har alla utslagskor och sparar alla kvigor. Tjurarna säljs som små för dem har vi inte plats för, säger Peter. Ett tiotal personer, Johanssons inräknade, arbetar på gården. – Vi sysselsätter många. Vi har i kontakten med politiker och andra pratat mycket om att vi faktiskt är en del av näringslivet, säger Tomas.
En hel del besök från olika håll har förlagts till Eneberga. Ett trevligt besöksrum har utsikt över ladugården och korna. – Det är mest lokala dagis och skolor nu. Över åren har det annars varit jättemycket besök, säger Bengt-Åke. Under våren 2014 var Eneberga en av de gårdar som tog emot skolklasser inom ett av Leader Folkungalands projekt, som just syftade till att ge skolungdom möjlighet att få en direktkontakt med det svenska lantbruket, alltså livsmedelsproduktionen.
– Några skolor från staden kommer, säger Tomas. Vi brukar sällan säga ifrån om någon vill komma. Det är bara bra att de kommer och får se en gård. Det har även varit en del årsmöten med mera på loftet. LRF, Arla, skogsbolag, bilkårister, någon veterantraktorförening. det mycket extra arbete efter köpet av granngården, men del för del löser man övergången. – Vi har lite växtvärk just nu och vi har inte fått alla bitar på rätt plats än, berättar Tomas. För
närvarande
är
Mjölkpriset kunde gärna vara högre men Tomas ser lugnt på det hela: – Man tjänar inget på att gräva ner sig. Det blir bättre igen, det måste man hoppas. Under tiden satsar Eneberga framåt och har tredubblat omsättningen sedan 2008. Text och bild: BO BÄCKMAN
Rösta på din kandidat! Använd kupongen på sidan 11.
Nummer 4 • Mars 2016
9
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
ÅRETS ÖSTGÖTABONDE
KANDIDAT NR 2 • ÅRETS ÖSTGÖTABONDE
Kolstorps lantbruk är utspritt geografiskt från Ljungsbro, till Borensberg och ner mot Klockrike.
Kalvar som slussats ut.
I ladugården.
Familjen Pettersson, Kolstorps lantbruk Mjölkproduktion, växtodling och skog utanför Borensberg BORENSBERG (JB)
På Kolstorps lantbruk utanför Borensberg finns mjölkproduktion, växtodling och skog. Familjen Pettersson låter aldrig utvecklingen stanna. Att delta på sociala medier, bjuda in till studiebesök, vara med i debatter och liknande för att informera om svenskt lantbruk menar de ingår i arbetet.
Bröderna Leif Pettersson och Örjan Pettersson driver Kolstorp lantbruk tillsammans med Leifs söner David och Arvid. Det är beläget i mellanbygden öster om Borensberg och norr om Göta kanal. Gården ligger på gränsen mellan Motalas och Linköpings kommuner. Mjölk är den viktigaste grenen av produktionen som även innefattar entreprenad, växtodling, köttdjur och skog. Företaget förfogar totalt över 600 hektar, inklusive arrenden. – Jag och min bror Örjan
hade mjölkproduktion med 45 kor och båsladugård till för tio år sedan, berättar Leif. Vi funderade över framtiden. Mina två söner David och Arvid var intresserade av att arbeta på gården så vi funderade vidare på hur vi skulle utveckla mjölken. Efter studiebesök i flera länder så byggdes en ny ladugård som stod klar i september 2009. Arvid som var militär sa upp sig för två år sedan för att börja på gården. – Vi byggde en ladugård för två robotar. Det var mycket att lära sig. Sedan kom mjölkkrisen 2012-13 och vi funderade igen. En del var att sänka kostnaderna, en annan att sätta in en robot till och öka koantalet. – Vi såg att vi kunde köpa protein, åkerböna och ärtor, från grannar. Vi byggde silo-
Herrarna i familjen Pettersson på Kolstorps lantbruk: Örjan, Leif, Tore (Davids son), David och Arvid.
torn för att kunna blanda foder åt korna. – Det gör att vi har lokalt producerat foder. Det är lyckat. I samband med bygget fick vi erbjudande om mer arrende. Lantbruket har idag beten på 15 gårdar. – Vi är utspridda geografiskt
från Ljungsbro, till Borensberg och ner mot Klockrike. Vår gård är som ett Sverige i mindre skala, säger David. En tredjedel är lämpad för spannmål, en tredjedel är utmärkt för att odla någon typ av gräs på och ytterligare en
tredjedel är naturbetesmarker. – Det här är en typisk gård
där vi skulle påverka miljö och landskap mycket om vi lade ner, säger David som var med och anordnade den så kallade bushresan i höstas. Bushresan visade hur snabbt landskapet växt igen där betesdjuren försvunnit och skillnaden där djur fortfarande betar. Politiker, tjänstemän med flera deltog. – Det var en jättebra resa. Vi har ett ansvar att informera och ser det som en del av vårt arbete.
– Vi försöker bjuda in så många som möjligt för att visa hur ett modernt lantbruk ser ut. Vi har mycket besök här. Det är skola, myndigheter, pensionärsföreningar och andra. Sedan har vi ju kosläpp. Vi är aktiva och pratar, finns på sociala medier. Det är ingen som hjälper oss att sälja svenskt lantbruk. – Vi har fått fin feedback på det vi gör. Det senaste året har vi uppmärksammats en del. Vi blev nominerade till Motala kommuns mest engagerade företag och vi fick diplom i Hagdahl i år. Man
går igång på det och tycker det är kul, säger David. – Vi har haft väldigt mycket praktikanter och är även öppna för att ta emot nyanlända som praktikanter då de ofta har mycket bra erfarenhet från lantbruket. Jag tror det finns en jättepotential i de gröna näringarna för de här människorna, berättar Arvid. – Vi har ständigt planer. Dagligen sitter vi och diskuterar frågor för framtiden. Lantbruket måste ständigt vara i utveckling. Nu bygger vi ett gårdskontor och en samlingslokal med utsikt
över ladugården. Samlingslokalen är avsedd för besökare. Vi har precis beviljats bidrag för solel. Det ska vi sätta på ladugårdstaket. Vi är ganska stolta över att vara bönder, säger Leif och de andra nickar instämmande. Text och bild: BO BÄCKMAN
Rösta på din kandidat! Använd kupongen på sidan 11.
10
Nummer 4 • Mars 2016
ÅRETS ÖSTGÖTABONDE
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
KANDIDAT NR 3 • ÅRETS ÖSTGÖTABONDE
Hermelins vill ha rent och snyggt på gården.
Fallsbergs gård är belägen på den bördiga slättbygden mellan Skänninge och Bjälbo. Vy från gården
Här, på delen med snö, ska grönsaker och sparris odlas nära gårdsbutiken
Familjen Hermelin, Fallsbergs gård Gräsmattor, ekologiska grönsaker, spannmål och potatis i Skänninge
SKÄNNINGE (JB)
På Fallsbergs gård utanför Skänninge verkar Olof och Magdalena Hermelin. Där odlas färdig gräsmatta, ekologiska grönsaker, spannmål och potatis. Hermelins arbetar med direktkontakt med kunderna, den lokala marknaden, tar emot studiebesök och har väl genomtänkta strategier för att utveckla företagen.
Fallsbergs gård är belägen på den bördiga slättbygden mellan Skänninge och Bjälbo. Tillköp under senare år har skett för att få en sammanhållen mark. Gården omfattar idag 285 hektar åker. På 50-60 hektar odlas gräsmatta, på 25 potatis och på fem hektar ekologiska grönsaker som är under omställning till Krav. Resterande areal används för odling av spannmål. Gårdsbutiken med såväl grönsaker som presenter är ytterligare en del av verksamheten. 2006 flyttade Olof Hermelin
tillbaka till föräldragården som han kom att ta över 2010. – Min bakgrund är civilekonom. Jag jobbade som mediaoch marknadsföringskonsult. Det var förresten där Magdalena och jag träffades. Magdalena som driver Hermelins grönsaker sedan två år tillbaka kommer från varumärkes- och kommunikationsbranschen. – Jag har ingen bakgrund inom jordbruk, men nu har jag gått en kurs på Komvux på Himmelstadlund. Hon är tacksam för de odlingsknep hon fått från olika håll. – En stor eloge till hela branschen som är så generös! – Att byta fokus mitt i livet är fantastiskt! Tre små barn ger nya perspektiv. Gräsmattor och grönsaker säljs direkt till kunderna. Her-
Magdalena och Olof Hermelin.
melins syns ofta på marknader där de säljer sina grönsaker. – Vi har inte råd att låta andra sätta priser på våra varor, berättar Magdalena. Priset är en nyckelfråga. Det är vi som vet vad det kostar. Folk är inte bara beredda att betala för det svenska och ekologiska utan även för att få prata med bonden. Vi säljer bara högsta kvalitet men det innebär inte att alla morötter ser perfekta ut och vi kan berätta sådant. – Tre små barn sätter också en slags prägel på arbetet, säger Olof. Som egen företa-
gare har man en fördel då man kan ha med barnen. Vi har kontakt med skolvärlden och får ut skoklasser hit. En klass två fick vara med och skörda egen potatis, alla fick med sin påse potatis hem. – Vi vill berätta att en bonde inte bara är bonde utan också företagare. Alla nior på Lagmansskolan, ett hundratal, besökte gården. De var oerhört vetgiriga, frågade mycket och var pratsamma. Det var väldigt stimulerande, berättar Olof. – Jag ser en del läromedel som beskriver jordbruket nästan som miljöfarligt, berättar
Magdalena. Det gäller att nyansera bilden. Konventionellt svenskt jordbruk är ett mycket fint och bra alternativ. Vi är stolta över alla våra produktionsgrenar. – En öppen gård är en del i
affärsidén. Det ska vara rent och snyggt på gården. Ärlighet och trovärdighet är viktigt. Här kan man följa rödbetan från exakt vilket land den kommer från. Det här är inte bara för att vi är snälla, det är även för affärerna. Alla tjänar på det. Betalningsviljan infinner sig när kunskap och vetskap ökar, tror Magdalena.
Paret Hermelin samarbetar mycket med andra inom närområdet och förser bland annat flera lokala restauranger med grönsaker. – Nära relationer hjälper varandra. Det är en medveten strategi att börja nära. Det finns positiva kostchefer och kostekonomer i Mjölby kommun som jobbar för mer lokalproducerat. Vi jobbar även där med att få ut personal.
i ett integrationsprojekt med kommunen. Vi behöver arbetskraft. Vi vill anställa men kan förstås inte betala mer än vad de producerar för. – Än så länge vet vi inte så mycket om vart projektet tar vägen. Vi har ett möte inom kort och då hoppas vi få veta mer.
Snart kommer Hermelins
Rösta på din kandidat!
ekologiska grönsaker att säljas i ett par större mataffärer i Motala och Mjölby. – Vi håller på med att delta
Text och bild: BO BÄCKMAN
Använd kupongen på sidan 11.
Nummer 4 • Mars 2016
11
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Familjen Johansson, Eneberga. Sidan 8.
Familjen Pettersson, Kolstorp. Sidan 9.
ÅRETS ÖSTGÖTABONDE
Familjen Hermelin, Fallsberg. Sidan 10.
Var med och rösta! För nionde året utdelar Länstidningen Östergötland och Hushållningssällskapet Östergötland utmärkelsen Årets Östgötabonde. Årets Östgötabonde ska med kreativitet och handlingskraft ha utvecklat sin verksamhet på ett föredömligt sätt. Årets Östgötabonde ska vara ett föredöme och en inspirationskälla för sina kollegor.
Rösta på din favorit!
Juryn har valt ut tre kandidater till årets utmärkelse. Sedan är det läsekretsen som genom sina röster bestämmer vem av de tre som får utmärkelsen. Du kan påverka genom att rösta på någon av kandidaterna. Kandidaterna presenteras i detta nummer av Jordbrukaren. Se sidorna 8, 9 och 10. Senast den 8 april måste vi ha din röst!
Utmärkelsen kommer att delas ut vid Hushållningssällskapets stämma Torsdagen den 28 april.
Kryssa för din kandidat: Familjen Johansson, Eneberga, Vikbolandet Familjen Pettersson, Kolstorp, Borensberg Familjen Hermelin, Fallsberg, Skänninge
Mitt namn: _________________________________________________ Adress: ____________________________________________________ Postnr/Ort: _________________________________________________
Skicka din röst till: • Länstidningen Östergötland, Drottninggatan 20 C, 591 35 Motala. Märk kuvertet ”Årets Östgötabonde”. • Du kan också e-posta till marianne.karlsson@lanstidningen.se. Om du e-postar så ange ”Röst - Årets Östgötabonde” i ärenderaden.
Rösterna ska vara redaktionen tillhanda senast fredagen den 3 april.
Juryn består av Carl G Nilsson, Bengt Petersson, ordförande i Hushållningssällskapet, Gunilla Aschan, Hushållningssällskapet och Andreas Norlén, Länstidningen. Ordförande i juryn 2016 är Hushållningssällskapet.
12
LANTBRUK
Nummer 4 • Mars 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Här väntar lugnt och totalt ovetande om sitt öde de 24 kreaturen som snart ska slaktas. De slipper uppstressande långa transporter till ett slakteri vilket påverkar köttets kvalitet, och med bättre kvalitet på köttet hoppas bröderna Franzén kunna få bättre betalt.
Leif Franzén, Ljungebo, bedriver nötdjursproduktion med sin bror Kenneth. Nu ska de prova Hälsingestintans mobila slakteri.
Den invanda hemmiljön, och framförallt att Kenneth Franzén haft hand om dem ända hit, gör att djuren köar lugnt.
Ekipagen som utgör det mobila slakteriet ställs upp och är sedan sammanbundna så att personalen kan förflytta sig skyddat mellan enheterna.
Det mobila slakteriet rymmer både kontor och rum för omklädning, slaktavdelning samt ekipage för kylning och transport av slaktkropparna.
Välkommen återgång till gårdsslakt Ambulerande slakteri testas på Ljungebo ÅTVIDABERG (JB)
Bröderna Leif och Kenneth Franzén i Ljungebo har under många år bedrivit nötdjursproduktion på egna och arrenderade marker. När det gäller slakt har det gått till som det brukar, en anmälan om hämtning av djur till slakteriet och transport dit. Nu testar bröderna det första ambulerande slakteriet i Europa som kommer till Ljungebo för att slakta 24 nötkreatur.
Bröderna Leif och Kenneth Franzén i Ljungebo, provar gärna nya saker i sitt företagande. På Olandersgården i Ljungebo där Leif bor är det en gnistrande kall morgon med nästan tio minusgrader och slakten har ännu inte startat. – Det finns två viktiga skäl till att vi vill testa att slakta hemma, säger Leif och fortsätter: – Det första skälet är att det ska vara mera humant för
djuren, de slipper uppstressande långa transporter till ett slakteri vilket påverkar köttets kvalitet. Det andra skälet är att med bättre kvalitet på köttet ser vi också möjligheten att få bättre betalt för det vi producerar. Att djuren far väl av att slaktas hemma är solklart och behöver ingen analys däremot vill man först prova denna slakt av 24 djur för att få svar på om det ger ett klart mervärde än gängse prisbild helst med fem kronor mer per kilo. Mitt framför Olandersgården är tre stora ekipage uppställda invid varandra och förberedda för att utföra slakt. Chefen för anläggningen heter Mikael Sundman och han berättar hur den mobila anläggningen är sammansatt och hur slakten går till. Det mobila slakteriet, Hälsingestintan, är det första i Europa för fullvuxna nötkreatur. Däremot har mobila slakterier funnits inom rennäringen sedan 1960-talet. Bröderna Franzén har förberett ett område och satt
upp grindar som kreaturen ska förflyttas genom till en fålla för fem kreatur och ett djur i taget går in i slakteriet. Från det att djuret avlivats till att slaktkroppen hänger i kylvagnen tar det 45 minuter. Djuret avlivas med slaktmask varefter kroppen ”sotas” och därefter flås genom att huden dras av. Nästa steg är att buken öppnas och alla inre organ tas ut, slaktkroppen är då färdig att klyvas på längden genom ryggraden. Sedan vägs och klassificeras slaktkroppens båda halvor innan de förs över till kylekipaget för nedkylning och hängmörning. När kylekipaget är fullt transporteras slaktkropparna till det egna styckeriet i Eskilstuna. En veterinär från Livsmedelsverket finns med för att både besikta djuren innan avlivning och det färdigslaktade köttet. Målsättningen är att ta tillvara så mycket som möjligt. Hudarna omhändertas för vidare bearbetning och slaktavfallet hamnar i en container för att transporteras till en an-
läggning som producerar biogas. Slakteriet är självförsörjande på vatten och el när så krävs men finns tillgång till båda delarna på plats så kan man koppla upp sig till vatten och el på gården. Kapaciteten på ekipaget varierar men med grundbemanning på fyra personer slaktar man upp till trettio djur om dagen. 4 000 djur slaktas per år från Pajala i norr till Öland och Skåne i söder. Mikael Sundman berättar
att ett mobilt slakteri måste uppfylla och efterleva samma lagar och regelverk som gäller för stationära slakterier. Hälsingestintan startades 1999 av en kvinna i Hälsingland, Britt-Marie Stegs. Hon och många vanliga konsumenter kunde konstatera att utbudet av främst nötkött i butikerna var under all kritik och det var svårt att hitta svenskt kvalitetskött. Detta trots att en stor del av de svenska uppfödarna redan då höll hög klass på såväl djurhållning som köttkvalitet så sorterades nästan inget på
slakterierna och i butikerna fanns praktiskt taget bara anonymt nötkött. Detta sporrade Britt-Marie Stegs till att ta fram ett helt nytt koncept för svenskt kvalitetskött som blev grunden för Hälsingestintan – att kunna erbjuda svenskt kvalitetskött till medvetna konsumenter runt om i hela landet. I dag levererar Hälsingestintan kvalitetskött från landets bästa uppfödare till kunder över hela landet och efterfrågan växer stadigt. Hälsingestintan har som målsättning att man bör äta etiskt kött av hög kvalitet med svenskt ursprung som säkrar biologisk mångfald och öppna landskap. Företaget har som målsätt-
ning att ständigt förbättra kommunikationen mellan gård och konsument med hög transparens i alla led, nu kan man visa upp hela kedjan från gård till butik för sitt etiska kött. Konsumenten kan redan på förpackningen få information om gården och rasen. Via en QR-kod och en smartphone kan man gå in och digitalt
möta bonden eller uppfödaren och besöka den gård köttet kommer ifrån. Leif Franzén berättade dagen efter att slakten avlöpte helt utan komplikationer. Djuren hade enligt Leif varit lugna och fina trots deras nära förestående öde. Det är en viktig del vid slakt att djuren är lugna i sin hemmiljö och framförallt att Kenneth och Leif kan ansvara för att djuren hanteras på ett bra sätt ända fram till att de kliver in i slaktbilen. Leif och Kenneth Franzén är tillfreds med hur det hela genomfördes och är inte främmande för att det blir en fortsättning på samma sätt. Beträffande det ekonomiska utfallet, berättade Leif att de fått ett besked i samband med kvalitetsklassningen direkt efter slakten men får invänta ett ytterligare besked angående djurens kvalitet avseende köttets marmorering och pristillägg när det varit fryst ett tag. Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Nummer 4 • Mars 2016
13 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Stallinredning!
SNÖKEDJOR www.nyvab.se
Tel.nr. 0476-521 35
Gotland: 070-531 06 60 Vänersborg: 073-316 69 25
www.nordled.se
H-I Stallinredning 0914-52 00 40 www.lrs.se
RESERVDELAR TILL TRAKTORER – TRÖSKOR – PRESSAR 0430-222 70
: ecialité Vår sp
Luftstol 12 / 24 volt
Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar
Skrukeby Maskin
NYHET 2016!
Kodiak 700 4x4
Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!
Torvströ hög kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra för gris- och kostallar.
Besök hemsidan för att se vårt sortiment! www.ridshopen.com – För dig och din häst!
Ny bränslesnålare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.
Stockås torvströ
Finns ck som sä lkoch bu s leveran
• Svängbart underrede • Ställbart nack och armstöd • Säkerhetsbälte Pris: 4500:- +moms
0142-809 60, 070-659 67 63
Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.
Ett familjeföretag med traditioner.
Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt
GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78
Allt för mjölk- och köttproduktion. Enköping: 070-645 41 11 Öland: 070-760 45 42
AKTUELLT
fr. 66.320:- exkl. moms
2016
MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62
TORV & MASKINENTREPRENAD AB
0585-402 16 • 070-204 45 55
www.torvomaskin.se
Hisun 500 UTV Traktorregistrerad
DJURTRANSPORTBUR
96 900 kr inkl moms
Mått LxB 2,5 x 2,4 meter Levereras med stora BMfästet SPORTSMAN XP 1000 FOREST
Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se
Underlättar ing! din djurhanter
RANGER DIESEL HD
SPORTSMAN ACE 570 SP
Vi tillverkar även djurtransportvagnar och spannmålsvagnar, se hemsidan!
LANTBRUKSKONSULT AB
SPORTSMAN 570 UTE
Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se
NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service
Maskinförsäljning Försäljning av begagnade maskiner. Köpes Vi köper och hämtar maskiner för demontering.
Beg. reservdelar Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner. Vi har även ett stort lager av nya delar.
Maskintransporter Transporter av maskiner av alla slag, även bodar, husmoduler och liknande. Transporter över hela landet. Mats 070 - 223 55 49
SPORTSMAN 570 SP
SPORTSMAN 450 H/O
MARKVÅRDSMASKINER ÖST AB · Kungsvägen 13 · 595 51 MJÖLBY vxl: 0142-800 40 · Jonas: 0142-185 62 · e-post: jonas@mvmost.se
www.mvmost.se
FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg #%# &!
" "# $"
" #&! $&
VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.