__MAIN_TEXT__

Page 1

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 2 • Årgång 95 Februari 2021

Sjöfallets Honung & Musteri i Grytgöl är en av våra svenska ljunghonungsproducenter. Bild: PRIVAT

Honungsskatt med potential LANTBRUK. Den svenska ljunghonungen har en stor potential som ännu inte tagits tillvara. Det vill föreningen Svenska Bin ändra på och har därför dragit igång en satsning på att marknadsföra svensk ljunghonung. I Norge står ljunghonungen för cirka 50 procent av honungsskörden och i Skottland har man lyckats marknadsföra den som en exklusiv produkt som säljs världen över. I Sverige är dock ljunghonungen smått bortglömd och tas inte tillvara på det sätt man skulle kunna göra. SIDAN 10

”Låt småskaliga brukare sköta skogen” SKOG. Förra årets inventering visade att 40 000 hektar statligt skyddad skog missköts eftersom staten anser sig sakna resurser. KD vill stärka ägandeskapet över skogen och bryta regeringens systematiska konfiskation av mark genom bland annat nyckelbiotopsregistrering. De vill att Sveaskog säljer 30 000 hektar produktiv skogsmark per år till privata markägare som bedriver skogsbruk på marken.

På betongplattan med uppställda grindar för lastning av slaktdjur på gården Stora Vadsbro ser vi från vänster, Staffan och Johanna Pettersson, Maja Önnegren och Annie Svensson.

Förbättrad lastning Enkel och funktionell anordning fick pris LANTBRUK. Enkelt, billig, men oerhört praktiskt, genomtänkt och funktionellt. Så kan man sammanfatta den anordning som byggts på gården Stora Vadsbro för att underlätta lastningen av slaktdjur. Det är Annie och Johan Svensson

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

riktad till sina leverantörer, som gjorde något som underlättade lastningen av slaktdjur. Vinsten, som bestod av en köttlåda, gick till just Annie och Johan, för den anordning de iordningställt på Stora Vadsbro. SIDAN 12

Både bu och bä för Skogsutredningen Skogsutredningen har försökt att balansera kraven på mer skyddad skog med frivillighet för ägaren. Nu har Skogsutredningen lämnat sitt betänkande inklusive förslag till regeringen, som avgör hur förslagen ska hanteras. Utredningen har som uppdrag att hitta lösningar för stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. Utredningen har handlat om två av vår tids stora ödesfrågor, förlusten av biologisk mångfald och den mänskliga påverkan på klimatet. SIDAN 8

SIDAN 6

Du som är prenumerant

på Stora Ljungbo som driver verksamheten, men mågen Staffan, som tillsammans med dottern Johanna äger gården Stora Vadsbro, är deltidsanställd. Slaktdjuren levereras till KLS Ugglarps i Kalmar som under hösten utlyste en tävling,

VECKANS BORRING

JAKT

LANTBRUK

Det digitala på gott och ont

Mer vildsvinskött till konsumenterna

Bättre skördar om hela året utnyttjas

SIDAN 2

SISTA SIDAN

SIDAN 4


2

Nummer 2 • Februari 2021

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Det digitala på gott och ont Nu har det snart gått ett år sedan Sverige stängde ner. Låt gå att vi inte stängt ner i samma totala omfattning som många andra länder. För ovanlighetens skull har jag försökt vara lite försiktig i alltför vidlyftiga åsikter om vilken strategi som är mest framgångsrik. Hittills kan man nog ändå drista sig att konstatera at svenska samhället står stabilt och alla funktioner fungerar förhållandevis tryggt och bra, men om något är tydligt så är det att det är otydligt. Det vil säga vems är ansvaret att få en helhet att fungera, vem tar beslut och vem beslutar vilken strategi man ska jobba efter. Och vad är strategin? Tillbaka till det digitala. Den digitala inlärningskurvan har som det heter varit mycket brant när till och med vi som är engagerade på ideell gräsrotsnivå har fått leta oss in i digitala forum som Teams, Google meet, Zoom och allt vad plattformarna heter. Jag noterar att svenska myndigheter i vanlig ordning kör på det beprövade men mest tråkiga och stelbenta Skype... När vi nu har lärt oss ett nytt beteende vid fysiska möten i form av att nickande och lätt bugande med extra

tydlighet runt sitt namn istället för ett mumlande av ett förnamn, när vi inte kan handhälsa, mognar även beteenden fram i det digitala mötet. Vissa beteenden bättre än andra. Vitsen med videomöten är ju att man ser varandra jämfört med telefon. Med all respekt för de som har dålig uppkoppling och vill spara bandbredd eller de som av säkerhetsskäl inte får ha kameran på, men jag tycker det är tråkigt med alla videomöten där folk har oskicket att ha kameran avstängd. Lika självklart som det är att ha micken avstängd när man inte pratar borde det vara att ha kameran på hela mötet. Att prata in i ett gäng svarta skärmar tar ju bort en stor del av värdet. Nu börjar man märka skillnad på vana ”mötesrävar” som tjänstepersoner och högre förtroendevalda som har ersatt sin vardag av ständiga fysiska möten med konstanta digitala möten, jämfört med de som känner sig mycket ovana och obekväma i det digitala mötet. Horderna av beteendestudier hur digitala möten påverkat oss lär väl inte vänta på sig.

Jag tror det är som med allt annat, både positivt och negativt med digitala möten. De senaste 15 åren innan coronan har jag ju lagt en stor del av min vakna tid på möten med människor. Från tid till annan har jag fått frågan från folk som sällan sitter i möte på dagtid hur jag orkar sitta i så mycket möten som jag gjort. Till min egen stora förvåning har jag i mitt nya liv med mera lantbruk i vardagen och de möten som är aktuella i nästan uteslutande i digital form kommit på mig själv med att stortrivas. Jag som fick sådan energi av mötet med människor, alla informella och formella samtal! Ibland undrar man om folkskyggheten slagit över för mycket på mig. Men det är skönt att inte fara som ett jehu över slätten och genom skogar för att hinna mellan olika möten. Att inte behöva lägga så mycket tid på resor och att vara på dagis fem minuter efter att man avslutat ett möte. Eller att kunna vara med på ett tvåtimmars seminarium i Stockholm utan att hela dagen blir ”förstörd”. Frågan är om nackdelen att många känner sig hämmade i det digitala

mötet med mindre diskussioner som följd, vägs upp av att fler ansluter som inte skulle tagit sig tid för ett fysiskt möte och på det sättet ökar delaktigheten? Visst saknar jag de fysiska mötena och de små samtalen runt kaffekoppen. De där samtalen där de goda kontakterna, de spirande spontana idéerna eller den goda affären grundlades. Jag tror inte vi kommer spara så mycket pengar när vi en dag kommer ”post-corona”. Jag hoppas och tror att vi vant oss vid att göra fler, men kortare digitala möten i vardagen och spara tid och resemil, men är övertygad om att vi måste ha längre, rejäla -lunch till lunch- där vi lär känna varandra för att komma längre i det digitala mötet. Må så gott i det nya digitala Mötessverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

samhällsdebattör och opinionsbildare

Med röjning skapar du framtidens skog Vad vill du att skogen ska ge, och vilka värden vill du lämna över till nästa generation? Med våra röjningstjänster kan vi hjälpa dig att vårda ungskogen och forma dess framtid. Trivsel, mångfald och lönsamhet. Läs mer på:

sodra.com/rojning

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


Nummer 2 • Februari 2021

3

ETT VINNANDE SKOGSFÖRSVAR Angrip barkborreangreppen med lönsamhet – kör HYPRO!

HYPRO 755 HB

HYPRO 300

HYPRO 450 XL

HYPRO HV14

HYPRO FG45FA

HYPRO 755 VB

För mer information, kontakta HYPRO på tel. 0479 220 59 eller besök www.hypro.se


4

LANTBRUK

Nummer 2 • Februari 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Slagen och stränglagd vall. Bild: JENNY SVENNÅ ̊ S-GILLNER, SLU

Bättre skördar om hela året utnyttjas Täck- och mellangrödor har positiv effekt på produktionen SVERIGE (JB)

Ju större del av året marken är bevuxen desto bättre blir skörden. Det visar en stor europeisk forskningsstudie.

När det gäller att klara den globala livsmedelsförsörjningen är det viktigt att jordbruksmarken ger hög avkastning, men också att den är multifunktionell och kan omsätta näringsämnen, producera rent vatten och vara boplats åt många livsnödvändiga mikroorganismer. Dock har det vuxit fram en insikt om att dagens intensiva brukande inte är långsiktigt

hållbart. Tvärtom visar en stor europeisk forskningsstudie att skörden och jordbruksmarkens förmåga att utföra ekosystemtjänster, samt dess biologiska mångfald, blir bättre ju större del av året marken täcks av grödor. I Sverige skulle det därför

kunna ha gynnsamma effekter på produktionen att så mer täck- eller mellangrödor. Ett europeiskt forskarlag har nu undersökt hur antalet grödor i växtföljden påverkade skörd samt jordens mikrobmångfald och multifunktionalitet i 155 spannmålsodlingar i Sverige, Frankrike, Schweiz, Tyskland och

Spanien. I den odlade mångfalden ingick såväl huvudgrödor, inklusive vall, som täckeller mellangrödor under de senaste tio årens växtföljd. Studien leddes av Agroscope i Schweiz och resultaten har nyligen publicerats i Nature Foods. Två av artikelns författare är Dr Aurélien Saghaï och professor Sara Hallin, båda vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet. – Det tydligaste resultatet är att ju längre tid marken är bevuxen i en växtföljd desto bättre är det för såväl skörden som för markens biodiversitet

och multifunktionalitet, oavsett om det är med olika huvudgrödor, vall eller till exempel mellangrödor. Hur många grödor det fanns i växtföljden hade däremot begränsad betydelse, utom då växtföljden var mycket ensidig, säger Sara Hallin. Ju större del av året marken hade varit täckt under en tioårsperiod, desto större blev den positiva effekten. Det varmare klimatet i Sverige gör att det numera skulle kunna växa täckgrödor på åkrarna sent på hösten, vilket därmed kan utnyttjas för att förbättra jordarnas egenskaper. Hög skörd och viktiga markfunktioner går dock inte

alltid hand i hand, visar studien. – Den andra viktiga slutsatsen vi drar är att hög multifunktionalitet i sig inte bidrar till höga spannmålsskördar, även om båda aspekterna gynnas av att marken är bevuxen under längre tid. Det som är bra för avkastningen är alltså inte nödvändigtvis bra för de viktiga ekosystemtjänsterna, och markanvändningen måste därför balanseras så att den ena nyttan inte stärks på bekostnad av den andra, säger Sara. En stor mikrobiell artrikedom i jorden anses borga för att den ska kunna utföra

många önskade ekosystemtjänster, och en mångfald av odlade grödor kan understödja ett artrikt mikrobsamhälle, vilket hjälper till att skapa hållbara odlingssystem. Slutsatserna tar dock inte

hänsyn till sambandet mellan jordbruksmetoder, miljöfaktorer och jordens egenskaper, eller till geografiska, kulturella eller politiska skillnader mellan länder. Även om slutsatserna är korrekta är de alltså inte nödvändigtvis generella sanningar som kan tillämpas var som helst. Text: TOBIAS PETTERSSON

En ”blå plan” för vattnet kan skydda miljön Nu föreslås länsstyrelser och kommuner få ett större ansvar för vattenplaneringen. Liksom det finns en grönplan i de flesta kommuner, kan vattnet nu få en ”blå plan”. Med det här tankesättet blir det lättare att sätta in rätt åtgärd på rätt plats, och i förlängningen spara pengar, menar vattenmyndigheterna.

I åtgärden som nu föreslås av vattenmyndigheterna handlar det om att länsstyrelser och kommuner ska ta

ett helhetsgrepp på hela avrinningsområdet, även om det passerar läns- och kommungränser. Anledningen är att det som händer uppströms påverkar tillståndet i vattnet nedströms. Det bör därför finnas en helhetssyn. Den nya åtgärden som nu föreslås innebär att kommuner och länsstyrelser ska göra en förvaltningsövergripande vattenplanering med en helhetssyn utifrån hur hela avrinningsområdet mår, säger Johanna Söderasp, vattenvårdsdirektör för Bottenvikens vattendistrikt.

Likaså bör det göras utredningar kring miljöfarlig verksamhet, små avlopp, vattenskyddsområden, förorenade områden, vattenkraft och jordbruk, säger Johanna Söderasp.

Fokus ska vara på vattenförekomster där vattnet kräver åtgärder för att få en god kvalitet. I planeringen ska också

myndigheterna titta på hur vattnet kan påverkas av ett förändrat klimat. Kan till exempel ett högre vattenstånd leda till att fler och mer gifter spolas med ut i vattnet? Vattenmyndigheterna rekommenderar också att myndigheterna gör upp en plan för hur de ska samverka med varandra. Vattenplanering bör också alltid ingå när det arbetas

Anledningen till att den här

Genom att ta fram en plan för vattenfrågorna minskas risken för att vattnet i framtiden blir sämre.

fram nya översikts- och detaljplaner eller planer för dricks-, spill- och dagvatten.

åtgärden föreslås är att kommuner och länsstyrelser har en central roll för verksamheter som berör vattenförvaltning. Genom att ta fram en plan för vattenfrågorna minskas risken för att vattnet i framtiden blir sämre. För kommunerna kan det bli en blå plan, en motsvarig-

het till de gröna planer som kommuner ofta tar fram. Fördelen för till exempel kommunerna är också att de enklare kan se hur de i framtiden främjar dricksvattenförsörjning och kan skapa en attraktiv miljö. Samtidigt blir det enklare att sätta in rätt fysisk åtgärd på rätt plats. Vattenförvaltningen kan på det sättet bli mer kostnadseffektiv, säger Johanna Söderasp. Vattenmyndigheterna föreslås ta på sig rollen att vara vägledande myndighet och stöd till kommuner och länsstyrelser.


Nummer 2 • Februari 2021

5 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

John Hammar

Gustaf Bäckgren

Skogsrådgivare / skogsförvaltare 070-537 66 83

Skogsrådgivare / skogsförvaltare 076-669 83 06

HIR-Skog är ett serviceavtal som ger dig trygghet i ditt skogsägande +XVKnOOQLQJVVlOOVNDSHWHUEMXGHUGLJVRPVNRJVlJDUHÀHUDLQGLYLGXHOOD O|VQLQJDURFKWMlQVWHUSnNRUWRFKOnQJVLNW'HWNDQJlOODLQYHQWHULQJDU UnGJLYQLQJRPKXUVNRJHQVNDVN|WDVHOOHUVW|GYLGYLUNHVI|UVlOMQLQJ 9LKDUlYHQWDJLWIUDPDYWDOVO|VQLQJDUI|UGLJVRP|QVNDUKMlOSPHGDWW sköta om skogen. 'HWYLNWLJDI|URVVlUDWWGXVRPVNRJVlJDUHNlQQHUGLJWU\JJLGLWW skogsägande.Välkommen till oss! www.hushallningssallskapet.se, växel 018-56 04 00

,' * "" ' $

%+ + )) !0& ' * 0+ '(!%)) )) (." #%$

!()'0# &/


6

SKOG

Nummer 2 • Februari 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Visst längtar man efter att slå sig ned med en kaffekorg i skogsgläntan.

En skogspromenad förhöjer verkligen livskvalitén och skogarna bjuder på många idylliska områden.

Här är en bild från en skog som vårdas av en privat markägare.

”Låt småskaliga brukare sköta skogen” KD vill bryta statens konfiskation av mark SVERIGE (JB)

Det behövs mer än någonsin att vi uppmärksammar vad som håller på att hända i våra skogar. Snart kan hagar och ängar vara borta och i biotopsskyddade områden får granbarkborren och vanskötsel härja fritt.

Du och jag tillsammans med några miljoner andra utgör det som kallas allmänheten. Stora delar av Sverige är täckt av skog och i dessa områden har vi som allmänhet tillträde på grund av den så kallade allemansrätten. Det är en ovanlig och fantastisk möjlighet som är unik i ett internationellt perspektiv. Hur denna allemansrätt har uppkommit är lite luddigt. Historiskt sett innebar den endast att brukare som bodde långt från sina ägor skulle ha rätt att gå över annans mark. Så småningom blev det praxis och när industrialiseringen tog fart och landsbygden avfolkades mer och mer insåg de som hade makten att alla dessa i städerna måste ha rekreationsområden. Utan att någon egentligen kan peka på en lag så uppstod allemansrätten, och allmänheten började vandra i skogarna som om de var deras. Inget ont är det i detta men en brasklapp måste skickas med vad det gäller att ta ansvar och visa hänsyn. Det skogslandskap som jag och tusentals med mig vandrat igenom är oftast oerhört vackert. Skogspromenader är omväxlande med odlingsytor, hagar, ängar och naturligtvis ur rekreationssynpunkt perfekt att vistas i. I många decennier har skogarna skötts av bönder som ägt sin skog och vårdat den. På senare år har emellertid ett spöke uppenbarat sig och det i form av lagar, förordningar och nyckelbiotopsinventeringar med mera som på olika sätt försvårat för skogsägarna. Är man skogsägare och vill förvalta och sköta sin skog finns många hinder bland annat i dessa biotops-

Skadad granskog ska så fort som möjligt föras bort. I många nyckelbiotopsområden får skadad skog stå kvar.

områden som dessutom ska skötas av staten. Förra årets inventering visade att 40 000 hektar statligt skyddad skog missköts eftersom staten anser sig sakna resurser. Särskilt allvarligt är det då granbarkborrens härjningar hotar granskogarna. Ett talande exempel är att i östra Svealand där skogen är särskilt svårt angripen finns högst andel nyckelbiotoper. Magnus Oscarsson, talesperson i jordbruksfrågor inom KD, menar att skogen sköts bäst av småskaliga ägare som långsiktigt förvaltar mark vilken de investerat i. KD vill stärka ägandeskapet över skogen och bryta regeringens systematiska konfiskation av mark genom bland annat nyckelbiotopsregistrering. De vill att Sveaskog säl-

jer 30 000 hektar produktiv skogsmark per år till privata markägare som bedriver skogsbruk på marken. Som tidigare sagts så är det småskaligt ägandet som gör att skogsmark sköts på bästa sätt. Skogsvårdsstyrelsen och staten har ett dilemma; dels sköter de inte de stora områden som de lagt beslag på dels vill de inte stöta sig med den starka miljörörelsen som ligger på för att stoppa privat ägande. Skogen är nettoupptagare av koldioxid – dubbelt så stor som Sveriges utsläpp. Träprodukter har även stor betydelse för att kunna byta ut plastprodukter, som exempelvis engångsartiklar. Vidare används trä även mer och mer som byggmaterial och som sådant binds kol-

Förra årets inventering visade att 40 000 hektar statligt skyddad skog missköts eftersom staten anser sig sakna resurser. dioxid. Dessutom är skogen en utmärkt arbetsplats som genererar arbetstillfällen. Regeringen har nu ett förslag där 16 procent av skogen ska tas ur bruk till ett värde 225 miljarder. Staten har som vi sett förvaltat skog dåligt, särskilt i nyckelbiotopsområden. Är det så den svenska skogen ska tas om hand? Bort med äganderätt och fram för slarvigt skötta områden som inte heller lämpar sig för rekreation – och där granbarkborren dessutom får breda ut sig ohämmat och försvåra allt brukande.

Hur blir det med skogen som i hundratals år har brukats med ansvar när allt fler områden i praktiken konfiskeras och blir nyckelbiotopsregistrerade? Vågar inte regeringen gå emot miljörörelsen vars motiv är att hindra skogen från att brukas. Är det så att miljörörelsen vill få bort allt privat ägande och hindra skogen från att brukas? Miljörörelsens mål kanske är att göra Sveriges skogar till biotopsområden och naturskyddsområden? Då försvinner skogens betydelse som rekreation, som koldioxidupptagare, som exportvara,

som byggnadsmaterial. Ja, denna lista över skogens nytta kan göras lång. I Sverige har man av tradition talat om skogens gröna guld - men får miljörörelsen härja fritt blir det inte guld längre utan en slaggprodukt utan värde. KD vill bryta statens konfiskation av mark och låta småskaliga brukare ta över skötseln. Därför finns alltså ett förslag att Sveaskog ska låta 30 000 hektar produktiv skogsmark gå till privata mindre markägare. Magnus Oscarsson betonar att en liten bit skog och ett företag ger människan den trygghet och värdighet hon behöver för att kunna stå självständig gentemot både staten och kapitalet.

Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN


Nummer 2 • Februari 2021

7

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.

SkĂśrda solenergi! RT! FRI OFFE

Solcellsbyggarna.se

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! ‌och samtidigt Ükar du värdet pü din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se FÜretaget är VI STÖDJER miljÜdeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets20 certifierat.

070-696 49 22 www.mb-isolering.se

Titta in pü vür hemsida, fÜlj länken �Fri offert�

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fÜrsäljning

 

PĂĽ jakt efter fyrhjuling? Lisas hopp stĂĽr till ny forskning

JAKTAKTUELLT

Vi säljer även ammunition

Lisas ovanliga sjukdom fÜrstÜrde njurarna, och hon har varit sjuk hela livet. Idag är hon 23 ür och müste fü bloddialys fyra günger i veckan i väntan pü sin andra njurtransplantation. Mer forskning skulle kunna fÜrändra hennes liv.

NYHET!

KRONOS Predator 1700M KedjerÜjare Överlägsen kapacitet och räckvidd Räckvidd 4,55 m frün traktorns centrum. Du nür även andra sidan av diket. Kraftig konstruktion, finsk kvalitetsprodukt. Kardandrift med lamellkoppling.

www.lantbruksservice.se

Ditt stĂśd fĂśr forskningen framĂĽt. Ge ett bidrag idag!

Lafayette Smart-BT

PĂĽ jakt efter motorsĂĽg? Husqvarna 445 II e

Husqvarna 550 XPG MkII

8.000 :-

Ord pris 6.000:-

NUu N

444.49900::--

EksjÜ Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgürdsbutik

Gammelkroppa Vill du ha skogen som arbetsplats?

Skogsteknikerprogrammet 120 HP

4 terminer med start augusti 2021 Sista ansĂśkningsdag 3 maj 2021

Planeraren

FĂśr dig som snabbt vill ut och arbeta i skogen som planerare eller virkesinkĂśpare. 6-VECKORSKURS spridd Ăśver 7 mĂĽnader Planerad start april 2021

Uppvikbart frontkastskydd fĂśr maximal kĂśrhastighet och kapacitet.

Även hydrauldriven modell fÜr kranspets / grävmaskinmontage.

FĂśr mer info ring pĂĽ 0590-910 10 eller maila till info@gammelkroppa.se

Se video pĂĽ: www.dahlberg-maskinab.se

DAHLBERG MASKIN AB ¡ Tel 0612-503 62 www.dahlberg-maskinab.se

Gjuterigatan 2, EksjĂś Tel: 0381-390 00 Ă–ppet: Vardag 7-17

www.gammelkroppa.se


8

SKOG

Nummer 2 • Februari 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Bu och bä för Skogsutredningen Många bra förslag, men kan vara svåra att förena SVERIGE (JB)

Skogsutredningen har försök balansera kraven på mer skyddad skog med frivillighet för ägaren. Nu har Skogsutredningen lämnat sitt betänkande inklusive förslag till regeringen, som avgör hur förslagen ska hanteras.

Skogsutredningen 2019 är en del av statens offentliga utredningar. Utredningen har som uppdrag att hitta lösningar för stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. Utredningen som är på drygt 1 200 sidor har handlat om två av vår tids stora ödesfrågor, förlusten av biologisk mångfald och den mänskliga påverkan på klimatet, som möts i hur vi förvaltar skogen. För ett tag sedan lämnade Skogsutredningen ett femtiotal förslag till regeringen, som särskilt täcker de frågor som bedöms problematiska ur ett äganderättsperspektiv. – Vissa förslag kan hanteras

var för sig men de flesta förslag har en nära koppling till varandra. Det är därför viktigt med en helhetssyn, säger Agneta Ögren, särskild utredare för skogsutredningen 2019. Många har åsikter kring utredningen och varken miljövänner eller skogsägare tycks nöjda med resultatet. Naturskyddsföreningen tycker det är problematiskt att den huvudsakliga skyddsmodellen är att markägarna själva ska anmäla vilken skog som ska skyddas, och LRF Skogsägarna anser inte att utredningen lever upp till direktiven att värna och stärka den privata äganderätten till skogen. Skogsstyrelsen är en av de många myndigheter och organisationer som bidragit med underlag och expertis till utredningen och där är man däremot ganska nöjd.

Skogsutredningen är klar. Det gäller att se helheten för att se hur de 50 förslagen hänger ihop. Bild: SKOGSSTYRELSEN

– Skogsutredningen har

under Agneta Ögrens ledning på kort tid gjort ett gediget arbete som skapar förutsättningar för att lösa flera stora frågor. Det är viktigt att ha en helhetssyn när man går igenom förslagen. Många av dem hör ihop och balanserar varandra, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist. Utredningen har hanterat stora frågor som nyckelbiotoper och att finna balans mellan brukande och skydd i fjällnära skog. Dessutom hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. – Det är bra att utredningen föreslår att det politiska an-

Naturnära jobb kan förhoppningsvis bli ännu fler i framtiden. Bild: MALIN GRÖNBORG

svaret förtydligas för att uttolka vad internationella åtagande om biologisk mångfald medför och att göra avvägningar mellan olika samhällsmål, säger Johan Wester, senior advisor på Skogsstyrelsen. För företagare som bedriver

naturturism innehåller utredningen många bra förslag. En av dessa entreprenörer är Jessica Sannö som inriktar sig mot naturupplevelser i Tiveden.

– Utredarna har varit modiga och kompetenta i fråga om detta. Nu krävs det modiga politiker också. Det är ett polariserande ämne, debatten leder lätt tillbaka till skyttegravarna istället för att mötas och hitta ett helhetstänk. Som naturturismföretagare kanske vi kan visa vägen mot ett bredare sätt att se på de här svåra frågorna.

kunna leva och det är nytt. Det skapar möjligheter för näringslivsutveckling och öppnar upp för en mer differentierad markanvändning inom skyddade områden så länge det inte hotar de naturvärden man vill skydda. Skyddsvärd skog ska vara en möjlighet, inte en begränsning, både för lokalsamhället och markägaren själv.

– Den här utredningen lyfter fram naturturismens potential för att hela landet ska

Text: TOBIAS PETTERSSON

Den svenska skogen måste skyddas, samtidigt som den ska tas tillvara med stark äganderätt. En svår ekvation att få ihop. Bild: MATTIAS SPARF


Nummer 2 • Februari 2021

9

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.

LUFT/VATTENVÄRMEPUMP & VEDELDNING KINGQUAD LT-A500XPZ 2021 Nya Suzuki KingQuad är bättre än nügonsin! Den har fütt helt ny ram, ny servostyrning och ny växellüda, vilket gÜr att den tar sig fram ännu bättre i tuff terräng och kan dra ännu tyngre släp – upp till 600 kg.

112.375:-

Tegelbruksv 1, Kisa ¡ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

inkl moms

2ƞȒȥ311"+3ê/*"-2*-"+,+20&/ ǖǗ-00/,)&(&+(,--)&+$0-/&+ &-"/ǽ

+01))"/!*,1"Ćœ+1)&$")Č’Çž,)'"Č’"))"/ 3"!-++Č›Ć?61+!"(,+!"+0"/&+$Čœ, %ČĄ "))"/*,1"+ (2*2)1,/1+(Č›#01 (,+!"+0"/&+$ČœÇ˝,*3"!Č’ ")!/"(+!2(,*-)"11"/ "Ćœ+1)&$+)ĂŞ$$+&+$ Çż , %*&+0(!&11    ǿȒ 3"!"%,3Ç˝ ǞǞǚ

,+20&$%1ĂŞ/"+(/Ćž#2))*"+ "+(")3"!-++-Ă­ǘǕ(, % %)3*"1"/03"!Ç˝"+%/"+"/$&Č’ ()00Çš, %ĂŞ/#/*1&!00ĂŞ(/!Ç˝ Bonus Light är "+*6 ("1  Ç˜ÇšÇ˝Ç›Ç˝ Çż -/&03ĂŞ/!

 Ǘǚǿ Ȓ  3"!-++ǽ 

HELAUTOMATISK vedhantering vedhantering HELAUTOMATISK VEDPROCESSOR .. SNABB-SAKER-EFFEKTIV



ǙǞ ǽǽ   

  

HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 FalkĂśping Tel: 0515-171 10 Fax: 0515-155 13 www.baxi.se - info@baxi.se

Även lämplig fÜr sügytor 1m 3/min

Vür hemsida hittar du pü www.jordbrukaren.se, där kan du även läsa Jordbrukaren i digital form.

- Ny effektiv utmatningstransportÜr - Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem - Lügt effektbehov - Passar alla traktorer

Biobränslepannor Satseldade- och flÜdesmatade pannor Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas BrunĂĽker

Se video pĂĽ hemsidan

Lantmästare

- Lägg lüngved pü inmatningstransportÜren. Maskinen skÜter resten. Matar in, kapar/klyver samt lastar. Allt medan du lägger pü ny lüngved ...

076-846 22 22 Andreas.brunaker@faust.dk

DAHLBERG MASKIN AB Tel. 0612-503 62 www.dahlberg-maskinab.se

mail@faust.dk www.faust.dk

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 när du vill annonsera!

   

     

                               

             

                 

$

" !

   (  ((  ( ( ( ( ( ( ( ( (  ( (*(( (  ((*(%+%(( +%( +%($"+$(%( (  $ (%%(%**+$( *((  (*%+%(+%( +%($"( +$(%(( ( ( ( $ (( %%(%(**+$(

( (%($"+$( ( $(( ( ( ( ( (*( (( $( $"+$($( ( *( $(+%($"+$(+($"%%(*+&(#*( ( $"(+$( ( + ( +($("%(%(( *+&( (#*( ( ( ( ( ( ( ( ( (& ( ( ( (*(#($(( % %(( ( *(&& ( *&& $( ( (&( *(#$(% %( *&& *&& $( $(( ( ( $( "*+$( ( +(+% "*+$( ( ( ( ( (  (

( +((+%(     ( ( (

                        

( (

  ( (

( (

(

(

( (

(

(

, ,+*)('+&%+$(#"%+$(•(*(( +*)('+&%+$(#"%+$ (•(*((

&'#(%%

!

#

!


10

LANTBRUK

Nummer 2 • Februari 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Sjöfallets Honung & Musteri i Grytgöl är en av våra svenska ljunghonungsproducenter. Bild: PRIVAT

För honungsbina är ljungen ofta det så kallade sista draget innan de invintrar. Bild: ANNA LIND LEWIN

Honungsskatt med stor potential Ljunghonung – en kommande storsäljare? SVERIGE (JB)

Den svenska ljunghonungen har en stor potential som ännu inte tagits tillvara. Det vill föreningen Svenska Bin ändra på och har därför dragit igång en satsning på att marknadsföra svensk ljunghonung.

I Norge står ljunghonungen för cirka 50 procent av honungsskörden och i Skottland har man lyckats marknadsföra den som en exklusiv produkt som säljs världen över. I Sverige är dock ljunghonungen smått bortglömd och tas inte tillvara på det sätt man skulle kunna göra. – Här är ljunghonungen en outnyttjad resurs, menar biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen som leder det nystartade ljunghonungsprojektet i föreningen Svenska Bin. Ljunghonung är en sort-

honung, vilket innebär att det är en honung där mer än hälften av nektaren kommer från en speciell blomsort. I Sverige är de vanligaste sorterna ljunghonung och lindhonung. Ljunghonungens färg kan variera från ljust bärnstensfärgad till mörkare bruna toner. Den har överlag en kraftfull och fyllig arom, och kan till exempel smaka karamelliserat som bränt socker, vaniljkola, eller ha en mer bärig och frisk smak. Den kan upplevas som syrlig eftersom den naturligt innehåller mer myrsyra än vad andra honungar gör. Konsistensen på den nyslungade honungen är tixotrop, det vill säga seg och geléaktig. Ljunghonungen håller sig ofta flytande längre än många andra honungssorter, vilket beror på att den innehåller mer

Kocken Stefan Eriksson och biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen. Bild: ANNA LIND LEWIN

naturligt fruktsocker. Detta avgörs dock av hur mycket ljungnektar honungen innehåller. I Sverige finns ljungen framförallt i Västsverige, men växer på hedar och klippor i hela landet. Ljunghonung från olika platser kan variera stort i smak och konsistens. – En honung kan passa bättre till dessert och en annan till ugnsbakad kål, menar kocken Stefan Eriksson som

har lång erfarenhet från olika råvaruprojekt inom svensk gastronomi. Under vintern har han fördjupat sig i svensk ljunghonung och tycker att mejerivaror som mjölk och grädde tillsammans med ljunghonung är en superkombination. Andra råvaror som han rekommenderar att kombinera med är rökt fläsk och fet fisk som lax.

Den sena skörden i augusti gör att honung från ljungen blir årets sista nyslungade honung innan bina invintrar. Det gör ljunghonungen till en höstens primör som passar perfekt med andra svenska råvaror i säsong, som lök, kål och rotsaker. – Vi skulle kunna öka både produktionsmängden och värdet på ljunghonung. Det handlar om att fler biodlare

ska vilja skörda vid den tiden. Och på att de ska få betalt för sitt arbete, hanteringen av ljunghonung är krävande så biodlaren behöver en speciell honungslossare eller press som redskap, säger Lotta Fabricius Kristiansen. Stefan Eriksson uppmanar kockar och restauranger att söka upp en lokal biodlare och honungsleverantör. En sådan är exempelvis Sjöfallets Honung & Musteri i Grytgöl

utanför Finspång, som är en av Svenska Bins ljunghonungsproducenter medlemmar. – Det är ett litet extraarbete som ger mycket tillbaka i form av inspiration. Det är spännande att ha kontakt med våra producenter, då skaffar man sig kunskap om hur råvarorna skördas och när de är som bäst, säger Stefan. Text: TOBIAS PETTERSSON


Nummer 2 • Februari 2021

11

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Nytt SOL-erbjudande 2020! LANTBRUKSPAKET XL

LANTBRUKSPAKET L

32 kW, ca 30 000 kWh per år

26,9 kW, ca 25 000 kWh per år

238 800:- +moms

213 700:- +moms

Färdig anläggning inkl std montage på stålplåt och std elinkoppling. Frakt tillkommer. Statligt stöd 20% avgår. TRÄ & MILJÖ AB · GISTAD stefan@traochmiljo.se · 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se

Är du behov av nytt avlopp?

Vi har även villapaket!

Vi säljer, projekterar och tecknar serviceavtal. Kompletta avloppslösningar från Klargester som har 60 års erfarenhet. 590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

SOFAB Sanering & färg AB

3EKO-IXERVAGNAR fÚRALLABEHoV...

&YLLTÚMMAre

Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning Försäljning och service av högtryckstvättar Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO

för omgående leverans.

• Nyförsäljning • Auktoriserad service

Nya & begagnade. sTömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s+ASTmËKTARKK1600 och KK1800

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2021!

Vår hemsida hittar du på:

SOFAB Sanering & färg AB

www.jordbrukaren.se

Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

Djurvagnar • Spannmålsvagnar Balvagnar • Dumpersvagnar

Svensktillverkade jordkällare. I plast.

Vi utför grävarbeten!

Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

Diplomerade för avloppsanläggningar

LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

Skrukeby Maskin

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

0142-809 60, 070-659 67 63

www.sandstromwebshop.se

Överlåta gården?

Optimera och säkra dina EU-stöd

Välkommen till Areal. Vi hjälper dig med försäljning, Välkommen till Areal. generationsskifte, upplösning avVisamägande eller värdering. hjälper dig med försäljning, Välkommen att höra av dig. generationsskifte, upplösning

Gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga brukare, nötkreatursstöd, kompensationsstöd och miljöersättningar – stöden är många och söks av de flesta lantbrukare varje år. Med 200 erfarna och utbildade EU-specialister hjälper vi dig genom regelsnåren och att optimera din SAM-ansökan. Med vår kunskap och hjälpmedel kommer vi tillsammans fram till hur du bäst utnyttjar EU-ersättningarna.

av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.

Kontakta oss på Ludvig & Co (fd LRF Konsult) så berättar vi mer, 0771 27 27 27 eller ludvig.se Magnus

Mats

Johan

Göran

Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50 ludvig.se


12

LANTBRUK

Nummer 2 • Februari 2021 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Gänget står och pratar utanför stallet som tidigare var plansilo, men fått tak och lämplig inredning i samband med ombyggnaden.

Förbättrad lastning av slaktdjur Prisbelönad anordning på Stora Vadsbro VALDEMARSVIK (JB)

Enkelt, billig, men oerhört praktiskt, genomtänkt och funktionellt. Så kan man sammanfatta den anordning som byggts på gården Stora Vadsbro för att underlätta lastningen av slaktdjur.

Det är Annie och Johan Svensson på Stora Ljungbo som driver verksamheten, men mågen Staffan, som tillsammans med dottern Johanna äger gården Stora Vadsbro, är deltidsanställd. – Vi hyr byggnaderna av dem och har investerat här för att kunna ta hand om huvuddelen av våra tjurkalvar och föda upp dem till slakt, berättar Annie. Slaktdjuren levereras till KLS Ugglarps i Kalmar. Företaget utlyste under hösten en tävling, riktad till sina leverantörer, som gjorde något som underlättade lastningen av slaktdjur. Vinsten, som bestod av en köttlåda, gick till just

och används nu som stall för dikor och en del rekrytering. – Vi har tagit tillvara de byggnader som finns och gjort om dem för att passa in i vår produktion, framhåller Annie. Mjölkproduktionen äger annars rum på huvudgården Stora Ljungbo, där det för tillfället finns 105 mjölkkor som betjänas av två mjölkrobotar. Med ungdjuren inräknade blir djurantalet i företaget totalt cirka 280 djur.

Annie och Johan, för den anordning de iordningställt på Stora Vadsbro. – Jag tror vi vann därför att vi på det här sättet ordnat en funktionell förbättring som ändå inte innebar någon kostsam investering. Det är roligt med lite uppskattning, säger Annie. Anordningen består helt en-

kelt av en betongplatta, på vilken man enkelt kan sätta upp grindar inför lastningen. Genom plattans höjd blir det dessutom ingen större nivåskillnad för djuren när de ska gå på bilen. Detta underlättar lastningen och gör även att risken för att djuren ska halka då de går på bilen, minimeras. – Det finns också ett säkerhetstänk med i bilden genom att ladugårdsdörren gör det möjligt för transportören att ta skydd bakom den om något skulle gå snett. Vi hanterar ändå 18 månader gamla tjurar, säger Staffan. Eftersom denne redan från början befinner sig i detta utrymme, skräms inte djuren av

På betongplattan med uppställda grindar för lastning av slaktdjur på gården Stora Vadsbro ser vi från vänster, Staffan och Johanna Pettersson, Maja Önnegren och Annie Svensson.

närvaron. Ytterligare en aspekt Staffan lyfter fram är att smittspridningen minimeras, eftersom transportören inte behöver gå in i ladugården.

Sen är det smidigt att göra ren plattan sedan leveransen är klar. Det är andra året produktionen är igång i byggnaderna

på Stora Vadsbro. Det finns plats för 54 djur i det som tidigare var en mjölkladugård. Dessutom har plansilon försetts med tak och förlängts

Det är alltså makarna Annie och Johan Svensson som driver företaget. Mågen Staffan jobbar deltid och dessutom är Maja Önnegren anställd. Dottern Johanna, som också var med vid Länstidningens besök, är också engagerad i djurskötsel. Inte på hemmaplan utan som anställd på mjölkgården Fröberga, strax söder om Söderköping.

Text och bild: HANS ANDERSSON


Nummer 2 • Februari 2021

13

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

LANDSBYGD

Ljus och fräsch mötesplats tillsammans med kunden. Bankmedarbetaren Annegerd Johansson trivs i de ombyggda lokalerna.

Sparbankskunden Sten Samson välkomnas till Ydrekontoret med en coronahälsning av bankens vd Johan Widerström.

– Snyggt! Vilken skillnad mot tidigare, kommenterar sparbankskunden Anna Eklund ombyggnationen. Här tillsammans med bankens nyanställde medarbetare Eric Evegren.

Ydrebon och sparbankskunden Anna-Karin Klenell Hjerm tycker att ombyggnationen av bankkontoret i Österbymo är en fantastisk satsning.

Bank gör flermiljonsatsning i Ydre Öppnar dörren till modern mötesplats YDRE (JB)

Samtidigt som andra banker lägger ned sina lokalkontor gör Kinda-Ydre Sparbank tvärtom och satsar. Nu är den omfattande renoveringen och ombyggnationen färdig. Den lokala sparbanken öppnar upp för en ny och modern mötesplats på bankkontoret i Österbymo.

– Det känns jättebra! Storsatsningen innebär en investering på cirka 7 miljoner kronor. Vi är en lokal sparbank som väljer att fortsätta

satsa lokalt för att vara attraktiva för våra kunder, säger Johan Widerström, vd för Kinda-Ydre Sparbank. Förändring av bankverksamheten pågår ständigt på ett eller annat sätt. För ett par år sedan byggdes bankkontoret i Kisa om med gott resultat och har blivit mer öppet och inbjudande. Därefter var det läge att modernisera och bygga om för kundanpassade mötesplatser på bankkontoret i Österbymo. – Ambitionen var att skapa

en trivsam atmosfär med det personliga mötet som ledstjärna, en målsättning som

vi har på alla våra bankkontor. Det tycker jag att vi har lyckats med, säger Johan Widerström. Oavsett vilket av de lokala

bankkontoren som KindaYdre Sparbanks kunder kliver in i, så ska de känna igen sig. Färgerna och möblemanget ska följa samma stil och kontoren ska vara lika moderna och välkomnande mötesplatser. – Samhället förändras hela tiden och vi måste anpassa bankverksamheten med tanke på kundernas förändrade beteende. Fler kunder än någonsin väljer bokade möten

framför drop in. Det är framför allt i det personliga rådgivningsmötet vi har vår styrka. Samtidigt fortsätter kunderna att i allt högre utsträckning använda sig av de digitala banktjänsterna. Att i det läget göra en storsatsning på fysiska kontor kanske får en och annan att höja på ögonbrynen, men Johan Widerström ser inget motsatsförhållande: – De digitala tjänsterna underlättar i vardagliga bankärenden. Men när kunderna behöver rådgivning – kanske för en större investering eller bostadsaffär – då är det per-

sonliga mötet ovärderligt oavsett om det sker fysiskt eller digitalt, säger Johan Widerström, och tillägger: – Nu har vi skapat plats för fler mötesrum med kunden i fokus. Det underlättar för oss att fortsätta vara bättre än andra banker på att personligen hjälpa våra kunder med kompetent rådgivning. Kinda-Ydre

Sparbanks

fortsatta satsning på fysiska bankkontor – samtidigt som andra banker lägger ned sina kontor på landsbygden – är starkt förknippat med den grundläggande sparbanksidén.

– Vi vill finnas nära våra kunder. Det finns en tradition att vi är på de här orterna, det är en del av sparbankens själ. Därför känns det extra roligt med satsningen på bankkontoret i Österbymo, säger Johan Widerström. Det omfattande byggprojektet har skett i två etapper. Först på bottenvåningen för att sedan fortsätta på övervåningen. Lokala entreprenörer har anlitats för att hjälpa till med ombyggnationen. Text och bild: STEFAN HOLGERSSON


14

LANDSBYGD

Nummer 2 • Februari 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Något händer på landsbygden Vad är det som skänker framtidshopp? SANKT ANNA (JB)

Det är en fråga som är befogad i högsta grad. Sakta, och nästa obemärkt har saker börjat hända på landsbygden. Små steg mot en mer levande landsbygd oavsett årstid. Något som både vi, som bor här året runt, men även de som valt att vistas här i större utsträckning under rådande pandemi, märkt av i allt större utsträckning,

Är det månntro en följd av allt det arbete som organisationer lagt ner under flera år för en levande landsbygd? Eller är det ett resultat av allt det arbete som många eldsjälar som lever sitt liv på landsbygden lagt ner under åren? Det är inte säkert att det går att säga att det beror på något specifikt. Det kan vara så att det ena har lett till det andra och nu börjar vi se resultatet av så många olika faktorer. Lättast är det kanske att säga att det är en följd av rådande pandemi. Som genom sitt intåg bidrog den till att många uppmanats att i så stor utsträckning som möjligt arbeta hemifrån. Något som givetvis även gällde oss som bor på landsbygden. Visst är vi många som faktiskt vaknat tidigt på morgonen och genomfört vårt första arbetspass sittandes i morgonrock framför vår dator. Följt av att någon timme senare äta frukost tillsammans med övriga familjen, läsa dagens tidning och därefter göra oss i ordning för dagens aktiviteter. Dessutom med möjlighet att vissa dagar i veckan under eftermiddagen ta emot barnen när de kommer hem från skolan för att återigen samlas en stund hemma vid köksbordet. Även om det bland många upplevts svårt att arbeta hemifrån så har det även inneburit möjligheter att i större utsträckning kunna kombinera arbetslivet med familjelivet. Inte minst för oss som bor på landsbygden genom exempelvis minskade restider. Dessut-

om så har detta arbetssätt medfört att den digitala utvecklingen skett snabbare än vad någon kunnat ana och att det för många nu är helt naturligt att genomföra digitala möten genom att exempelvis koppla upp sig via Skype, Teams eller Zoom. Många tror även att detta med att arbeta hemifrån är här för att stanna. Och utifrån att vi är fler som nu vistas på landsbygden även dagtid under veckorna, så är vi fler som aktivt tar del av vad som händer runt omkring oss. Detta har medfört för oss som bor i Sankt Anna att frågan återigen har aktualiserats vad gäller Stenbrinkens framtid, då en försäljning av fastigheten nu kommer att äga rum under våren. Vi är många som ofta åker förbi den tomma, mörka byggnaden och som gärna skulle vilja se den upplyst igen. Vi är även många som vet hur bra det var för de äldre att veta, att den dagen de inte längre skulle orka bo kvar hemma så skulle det finnas en möjlighet att ändå stanna kvar i den trakt man levt sitt liv. Där man skulle kunna fortsätta bo granne med folk från den egna hembygden. Människor som man varit bekant med sedan barnsben. Under många år har vi som bor på Sankt Anna-bygden känt hur utvecklingens hjul snurrat lite grann baklänges. Varje gång någon framfört en utredning om bygden så har bygden hållit andan. Efter en tid har diskussionen lagt sig och kvar finns ändå till vår glädje en väl fungerande skola där barnen trivs och där barnen – utifrån egen erfarenhet inom familjen – fått vara barn! Som Sankt Annabo har man inte kunnat låta bli att vända blicken mot den västra delen av Söderköping och då mot Östra Ryd. För att ta del av hur orten vände den negativa utvecklingen genom bland annat bildandet av ett byalag som åstadkommit så mycket positivt såsom exempelvis etablering av bensinmack och en ny matvaruaffär men även medfört en fram-

tidstro bland samtliga åldersgrupper i samhället. Inte minst bland barnfamiljer. Samtidigt låter man sig förstå att det inte går att slå sig till ro när man ser vad man åstadkommit efter en tid. Nya utmaningar uppstår hela tiden och då gäller det att det finns fler redo att bidra efter bästa förmåga. Det kan ske genom att hela samhället känner sig inkluderat och att de boende känner sig delaktiga. Såsom exempelvis genom att inkludera trossamfund, idrottsföreningar och förtroendevalda vad gäller bygdens framtida utveckling. Är det då kanske dags att starta ett byalag i Sankt Anna? Ja visst skulle man kunna det. Men samtidigt måste man då ställa sig frågan om man då inte går över ån efter vatten? I Sankt Anna finns sedan många år tillbaka ett starkt föreningsliv. Jämte Hembygdsföreningen kan nämnas föreningen S:t Annabygden. Och för näringslivets del finns föreningen Navet i havet. Och vad gäller det arbete som föreningarna bedriver kan bland annat nämnas det årliga nationaldagsfirandet och Sankt Anna dagen. Önskar man göra en snabb

analys av nuläget på Sankt Annabygden bör man nämna följande. Det är fler som bor i Sankt Anna än för tjugofem år sedan. Nybyggnation av hus som även medger vistelse vintertid har vuxit fram i stor omfattning under senare år. Här kan nämnas områden som Gäddvik, Mon, Sanden och så nu senast Marö där nybyggnation pågår som bäst. En digital matvarubutik finns sedan en längre tid etablerad vid Mon med möjlighet till matvaruinköp under en stor del av dygnet och dessutom är en nystart på gång av Bottna Lanthandel. Flera restauranger har valt att numera hålla öppet under helgerna även vintertid, och där god mat finns för avhämtning. Både i Stegeborg, Norra Finnö och Södra Finnö. Sett i riket som helhet går det i media att ta del av att det blir mer vanligt att flera gene-

Enligt en undersökning som presenterades i TV4 för en tid sedan är det så många som var fjärde ungdom som säger sig vilja flytta ut på landsbygden.

rationer i samma familj går samman och tillsammans köper ett större hus för att där bosätta sig. Hus som ofta finns till försäljning på landsbygden. Andra väljer också att byta stressigt storstadsliv mot en lugnare tillvaro på landsbygden och enligt en undersökning som presenterades i TV4 för en tid sedan är det så många som var fjärde ungdom som säger sig vilja flytta ut på landsbygden Detta är endast en liten del

av vad som händer på landsbygden något som säkert kan komma att bli aktuellt även för Söderköping i allt större utsträckning. Söderköping som med sin levande landsbygd har stora förutsättningar för att i framtiden tilltala många fler yngre att flytta hit. Både till

den västra och östra delen av kommunen. För oss på den östra sidan aktualiseras som sagt frågan: Vad kommer hända med Stenbrinken? En försäljning kommer med stor sannolikhet att äga rum under våren-sommaren 2021. Några har valt att offentliggöra funderingar på att köpa och investera i en befintlig anläggning inkluderande Nilsgården med sex redan uthyrda lägenheter. Sannolikt finns det även fler som tänker detsamma utan att för den delen välja att offentliggöra detta. Vi är många som nu ser en framtidstro här på landsbygden. Denna framtidstro borde även kunna inkludera en nyetablering av ett äldreboende i någon form. Om det är genomförbart genom exem-

pelvis ett seniorboende, trygghetsboende, äldreboende får framtiden utvisa. Under det kommande året lär vi få svar åtminstone vad som kommer hända med byggnaden Stenbrinken. Under tiden vi väntar med spänning på vad som ska hända väljer vi att ta del av allt det positiva som sker runt omkring oss. Där entreprenörer och innovatörer oförtröttligt arbetar vidare vad gäller det som de tror på. Något som i mångt och mycket kan sammanfattas som en kombination av framtidstro, professionellt yrkesutövande och inte minst – genom en stor kärlek till landsbygden.

Text och bild: MARIA LÖNNBERG

Ökade möjligheter till stöd enligt viltskadeförordningen Regeringen har i dag beslutat att ta bort stödtaket för bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersättning för indirekta kostnader orsakade av band annat stora rovdjur.

Beslutet innebär att länsstyrelsen från och med den 1

mars i år kan besluta om att ge stöd med 100 procent av den faktiska kostnaden som fredat vilt orsakar. – Det här är ett viktigt beslut för människor och företag som har tamboskap och husdjur som behöver skyddas från rovdjur och jag är nöjd med att de ekonomiska förutsättningarna för att leva nära rov-

djuren nu stärks, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson. Stora rovdjur kan orsaka skador på tamboskap och husdjur. Detta är en av de vanligaste orsakerna till konflikter mellan stora rovdjur och människor. I dag innehåller viltskadeförordningen (2001:724) ett stödtak som innebär att bidrag

till skadeförebyggande åtgärder, som till exempel stängsel, får ges med högst 80 procent av jordbrukarens kostnader. Stödtaket på 80 procent gäller även ersättning för indirekta kostnader som till exempel veterinärkostnader för skador som rovdjur orsakat på tamboskap. Efter att Europeiska kom-

missionen nu godkänt Sveriges anmälan om att ändra i viltskadeförordningen, har regeringen i dag beslutat om att ta bort stödtaket. Det innebär att länsstyrelsen kan besluta om att ge stöd med 100 procent av den faktiska kostnaden som fredat vilt orsakar. Ändringen träder i kraft den 1 mars 2021.

Från den 1 mars kan länsstyrelsen besluta om att ge stöd med 100 procent av den faktiska kostnaden som fredat vilt orsakar.


Nummer 2 • Februari 2021

15

KlimatfÜrändringen Ükar risken fÜr negativ püverkan pü samhället. Nu har Länsstyrelsen ÖstergÜtland analyserat och pekat ut tre omrüden som länet behÜver fokusera pü fÜr att begränsa effekterna av ett fÜrändrat klimat.

Länsstyrelsen ÖstergÜtland har tagit beslut om en handlingsplan fÜr att mÜta och begränsa effekter av klimatfÜrändringarna. Handlingsplanen gäller fÜr üren 2021–2025 och visar vilka ütgärder som behÜver genomfÜras i länet samt vilka av dessa som Länsstyrelsen tar ansvar fÜr att genomfÜra. – FÜr att skaffa oss kunskap

om vilka effekter av klimatfÜrändringen som innebär stÜrst risk i ÖstergÜtland har en klimat- och sürbarhetsanalys med bred medverkan frün Länsstyrelsens olika verksamhetsomrüden genomfÜrts, säger Caroline Rydholm, klimatanpassningssamordnare pü Länsstyrelsen ÖstergÜtland. KlimatfÜrändringen püverkar alla delar av samhället och därfÜr är samverkan avgÜrande fÜr framgüng. Klimat- och sürbarhetsanalysen tar upp en rad risker som ett fÜrändrat klimat innebär, men det är särskilt tre omrüden som tydligt pekas. – I analysen framgür det tydligt att handlingsplanen behÜver fokusera pü fÜr mycket eller fÜr lite vatten, biologiska och ekologiska effekter samt hÜg lufttemperatur. Det är viktigt att fokusera pü de mest prioriterade omrüdena eftersom allt inte gür att genomfÜra samtidigt och pü en güng, säger Magnus Mateo EdstrÜm, klimatanpassningssamordnare pü Länsstyrelsen ÖstergÜtland.

• Areella näringar. FÜr jord-

och skogsbruk blir rätt mängd vatten vid rätt tillfälle en stor utmaning i ett klimat som blir büde blÜtare och torrare. Rätt växt pü rätt plats samt anpassade brukningsmetoder blir avgÜrande ütgärder.

NSER KI V SBenny Andersson

certifierad av

BrĂĽnstorp, 575 91 EksjĂś Tel 0380-810 34

Vi kÜper & säljer

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Ă„ven andra nya delar.

Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmül, konv & KRAV GÜdning VallfrÜ och utsäde

VIMMERBY ¡ Tel 0492-152 55 ¡ www.geba.se

Falu RÜdfärg

Anders eller Elisabeth nĂĽr ni pĂĽ:

TRAKTORER KÖPES fÜr demont, kontant betalning. Hämtas!

• Biologisk müngfald. Den

Tel 013-23 44 65/66

biologiska müngfalden hotas av ett fÜrändrat klimat samtidigt som den biologiska müngfalden ocksü är viktig fÜr att hejda klimatfÜrändringen. Här behÜvs tydliga strategier fÜr hur den biologiska müngfalden ska kunna bevaras.

Det fĂśrsta numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

viktigt att säkerställa vattentillgüng av rätt kvalitet fÜr dricksvatten och vatten fÜr andra behov süsom till industrin, de areella näringarna och till de akvatiska ekosystemen. Omrüdet kräver münga ütgärder i samverkan. Ett fÜrsta steg är att fü koll pü alla vattenuttag som sker. Krävs ocksü vattenbesparande ütgärder och ütgärder som hüller kvar vatten i landskapet.

Vi mĂĽlar fĂśljande fasader:

       

Rekommenderade sprutmülare av Falu RÜdfärg Över 35 ürs erfarenhet av branschen Lämnar kostnadsfri offert pü plats FÜrsäljning av GjÜco färg

Vi mĂĽlar allt ifrĂĽn SmĂĽland till Uppland Carl StrĂĽkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se

RÜdfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utfÜr även: Epoxibeläggningar Handmülning Hetvattentvättning Invändig mülning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

• VattenfÜrsÜrjning. Det är

Boka rÜdfärgning redan nu! • • • •

Visste du?

SOFAB Sanering & Färg AB 0705-300 751, 0730-36 71 36 www.sofabskanninge.se

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här kÜper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB DirektfÜrsäljning till fÜretag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smÜrjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 ¡ www.vikingstadakeri.se BesÜksadress: Fülüsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper er att hitta rätt utrustning till skogen! ,]HVEYPZMRWGL Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd.

Motorsüg MS 201 C-M är Stihls lättaste proffsmotorsüg, perfekt till kvistning. Den lättstartade motorsügen är standardutrustad med M-Tronic vilket ger optimal motoreffekt och levereras med 3/8" PS-kedja med mycket hÜg skäreffekt.

6.990:-

Enkel montering pĂĽ alla kranar.

Nügra exempel pü ütgärder som behÜver genomfÜras:

inkl moms

We-1400

med 2 kanal radio.

• Tätorter. Tvü stora utma-

ningar att hantera är allt kraftigare skyfall och värmebÜljor. Lämpliga ütgärder är att ge plats fÜr vatten och grÜnska pü bekostnad av asfalt och betong.

14.900:+ moms o frakt Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

Motorsüg MS 211 C-BE Effektstark, toppmodern bensinsüg med lüga vibrationer och mycket stark hürdmetallkedja Picco Duro fÜr hem och fritid. Otrolig skäreffekt, extremt lättstartad med Easy2Start (E) och enkelt att byta och spänna kedjan med snabbkedjespänningen (B). En motorsüg med ett bett perfekt till vedsügning och att fälla mindre träd.

FS 410 C-EM Mycket kraftfull maskin, perfekt fÜr riktigt tuff gräsrÜjning. Topputrustad med ett hÜgeffektivt antivibrationssystem fÜr lünga arbetspass, STIHL Easy2Start som ger en otroligt enkel start, engreppsreglage och tvühandsstyre med verktygslÜs handtagsjustering fÜr enkelt arbete och STIHL M-Tronic som bland annat ger dig maximal kraft i alla lägen och enkel start oavsett om maskinen är kall eller varm.

4.290:inkl moms

$ ! ! "& ! #" #!"

"$

+* )

AKTUELLT

Levererar färdig betong

E IC

Här är ÖstergÜtlands stÜrsta klimatutmaningar

MA

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

&

&

& &

!!

&

& $ "$

!

) " *++(,. -/ ** ) %%%'!

& ' '

"

inkl moms

LINKĂ–PING Kolfallsgatan 9 013-31 30 60

NORRKĂ–PING Importgatan 38 011-18 11 66

'!

8.490:-

www.ostergyllen.se


NUMMER 2 Februari 2021 Årgång 95

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Mera vildsvinskött till konsumenterna Jordbruksverket fördelar pengar till 13 projekt ÖSTERGÖTLAND (JB)

Under hösten har Jordbruksverket bifallit 13 projekt som på olika sätt kommer att bidra till att nå målen i det så kallade vildsvinspaketet, som har till syfte att konsumenterna ska få större tillgång till svenskt vildsvinskött.

Genom vildsvinspaketet vill regeringen underlätta för jägare och företag att få ut inhemskt vildsvinskött på marknaden. Det ska bland annat förenkla för jägare att kunna sälja vildsvin direkt till konsumenter och detaljhandlare. Syftet är att vildsvinsköttet ska tas tillvara som en tillgång i högre grad än idag. Satsningen utgör en del av den nationella livsmedelsstrategi som riksdagen har beslutat. Jordbruksverket, Länsstyrelserna, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt har alla uppdrag inom vildsvinspaketet. Myndigheterna arbetar tätt tillsammans och har regelbundna avstämningar. Nu ska konsumenterna få bättre tillgång till svenskt vildsvinskött. 13 projekt har tilldelats pengar fra ̊n Jordbruksverket. Bild: PIXABAY

– De 13 projekten har en

bred spännvidd. Det handlar bland annat om nya affärsmodeller, att ändra attityder och att skapa förutsättningar för måltidsupplevelser i hemmet, på restaurang och i det offentliga köket. Det är tydligt att intresset är stort hos de olika aktörerna i vildsvinskedjan och det ska bli intressant att följa resultaten, säger Camilla Bender Larson på Jordbruksverket. Bland de tretton projekten hittar vi två med koppling till Östergötland. Vreta Kluster

driver projektet “Vildsvin - en resurs” och Rängen Runt driver projektet “Eklandskapsgrisen – Sveriges egen Eberico”. Rängen Runt är en idéell förening som verkar för hållbar utveckling och företagande runt sjön Rängen söder om Linköping. Bland övriga projekt hittar vi exempelvis “Vildsvinskött – en klimatsmart råvara” av Länsstyrelsen Kalmar Län och “Glada Vildsvinet – marknadsföringskampanj med

Food truck” av Svenska Jägareförbundet. Med några få undantag pågår de 13 projekten till september 2022 då de ska slutredovisas. I slutet av 2020 publicerade Jordbruksverket även en andra utlysning inom vildsvinspaketet, ”Främjande av vildsvinskött i offentlig sektor” som är sökbar fram till 31 januari 2021. Vildsvin behöver förvaltas på ett hållbart sätt, där ekologiska, ekonomiska, kulturella och

sociala aspekter vägs in i förvaltningen. Det långsiktiga målet med den svenska vildsvinsförvaltningen, är att uppnå en kontrollerad population och att minska både skador på gröda och mark samt antalet trafikolyckor med vildsvin inblandade. Inom ramen för vildsvinspaketet arbetar Livsmedelsverket med att ta fram ett nytt förslag till lagstiftning. Förslaget innehåller regler som gör det möjligt för den som är

utbildad och registrerad jägare att kunna leverera ett begränsat antal vildsvin och sedan sälja direkt till konsumenter och handlare lokalt. Exakt vad det nya regelverket

kommer att innehålla förväntas bli klart under 2021. För att kvalitetssäkra och uppmuntra ökad användning av vildsvin planeras även en subvention av provtagning och destruktion av vildsvinskött. – Våra ledord är att det ska

vara så enkelt som möjligt – både för företag och jägare att få ut ersättningen och så administrativt enkelt som möjligt för de myndigheter som har att hantera subventionerna. Därför föreslår vi en fast summa som gäller för alla subventionsmottagare, säger Mattias Åsander, områdeschef och projektledare för vildsvinspaketet på Livsmedelsverket. Text: TOBIAS PETTERSSON

Dialogmöten ska stärka Sveriges skogsbrandsberedskap Tanken med dialogmöten är att ge MSB, länsstyrelser och kommunal räddningstjänst ett forum där de kan prata ihop sig och utveckla samarbetena gällande skogsbrandsbekämpning.

Mötena hålls digitalt och anordnas länsvis, gemensamt av MSB och länsstyrelserna, från december 2020 till och med våren 2021. På detta sätt kan MSB anpassa sig efter hur det ser ut på olika platser i landet, och även säkerställa att dekommunicerar på rätt sätt om sitt nationella stöd till länen samt öka förståelsen för de varierande utmaningarna i olika delar av landet.

Förutsättningarna för att bedriva kommunal räddningstjänst och möta en större skogsbrand skiljer sig mellan olika delar av landet. Det kan exempelvis handla om att utveckla och organisera ledningssystem, personal- och materielförmåga samt olika förutsättningar för samverkan och förstärkning mellan olika aktörer. – En snabb första insats med flygande resurser är särskilt viktigt i områden med glest vägnät och mindre eller färre räddningstjänstresurser. Uppgiften för MSB:s flygande resurser är ofta att hålla nere branden tills räddningstjänsten får resurser på plats och räddningstjänstpersonalen kan få

kontroll över branden, säger Erik Flink, projektledare på enheten för nationella insatser och civilskydd på MSB. Större och svårsläckta skogsbränder involverar aktörer på samtliga nivåer inom krisberedskapssystemet. MSB:s roll är att vid behov stödja kommuner och län. Vid årsskiftet får MSB också ett utökat mandat att fördela och prioritera resurser, såsom nationella förstärkningsresurser för skogsbrand. Att samtala med länsstyrelser och kommunala räddningstjänster i dialogform kring hur berörda parter tillsammans agerar vid skogsbränder är ett naturligt steg och ökar den nationella effektiviteten i hanteringen av

Dialogmöten mellan MSB, länsstyrelser och räddningstjänst • Mötena hålls digitalt och anordnas gemensamt av MSB och länsstyrelserna. • Deltar gör projektledare från enheten för nationella insatser och civilskydd på MSB, beredskapsdirektör/beredskapssamordnare från länsstyrelser och räddningsledare/befäl/skogsbrandexperter från kommunal räddningstjänst. • Dialogmötena är ett komplement till de skogsbrandutbildningar som genomförs på fyra olika orter under våren och där fokus ligger på MSB:s nationella förstärkningsresurser vid skogsbrand.

skogsbränder. Det ger också en möjlighet att diskutera förväntan på stödet med nationella förstärkningsresurser och hur MSB, länsstyrelserna och kommunerna ser på mandatet att prioritera och fördela resurser. Under dessa digitala dialogmöten informerar

MSB om erfarenheter från aktiveringar av flygande resurser, fortsatt utveckling samt rutiner för aktivering av nationella förstärkningsresurser och samverkan under insats. Länsstyrelsen berättar om skogsbrandberedskapen spe-

cifikt för sitt län och lyfter eventuella frågor. MSB har tidigare fått frågor kopplat till aktivering och arbete under en insats, och de flesta av dessa besvaras under dialogmötena. – Dialogmötena visar när vi

agerar proaktivt och när vi agerar tillsammans. Vi samlas alla tre nivåer i krisberedskapssystemet samtidigt och diskuterar öppet hur vi ska lägga pusslet inför nästa säsong. Alla parter har sin pusselbit att komma med, men för att få ihop hela pusslet, och möjliggöra en så effektiv hantering som möjligt vid en insats, behöver vi bygga det tillsammans, säger Kajsa Sjösvärd, beredskapsdirektör i Dalarna.

Profile for Jordbrukaren

Jordbrukaren nr 2, 2021  

Jordbrukaren nr 2, 2021