Page 1

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 1 • Årgång 94 Januari 2020

Magnus Oscarsson (KD) på besök hos Johan Herbertsson som har fått se åkrar och ängar förstörda av vildsvinens framfart.

Vall och åkrar är förstörda LANTBRUK. Magnus Oscarsson, riksdagsledamot och ledamot av miljö- och jordbruksutskottet för Kristdemokraterna gjorde under december två studiebesök hos mjölkbönder i Ydre och Kinda. – Det är värre än många förstår. Hagarna och ängarna där djuren brukar beta är nu endast stora jordhögar och fullständigt förstörda. Gör man om åkern och sår på de förstörda vallarna blir det fördröjd grästillväxt. Det är svårt och hopplöst, säger Johan Herbertsson som med fru Linnea driver företaget Råstorp mellangård i Kisa. SIDAN 13

Driver familjeföretaget vidare JORDBRUK. Det är inte så vanligt att man redan i trettioårsåldern tar över familjeföretaget och driver det vidare. Både ett arv och ett förtroende att förvalta men det är just så det gått till inom familjeföretaget Furab. Inte minst med beaktande av att ett generationsskifte i ett företag inte är det enklaste alla gånger.

Totalt fälldes ett 30-tal vildsvin under jakten på det 3 000 hektar stora området. Bild: PIXHILL

Lyckad vildsvinsjakt Ett 30-tal fällda djur blev resultatet JAKT. Det genomfördes en lyckad jakt på vildsvin i ett område omfattande cirka 3 000 hektar, nordväst om Gusum i Östergötland. Totalt fälldes ett 30-tal djur i samband med denna välorganiserade jakt. Bakom arrangemanget stod

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

Totalt var det över 100 jägare ute i skogen denna dag. 26 hundförare med sammanlagt över 30 hundar var engagerade. SIDAN 8

Bra med oberoende energirådgivare ENERGI. Cirka 287 av Sveriges 290 kommuner har energirådgivning antingen i egen regi eller enligt en samarbetsmodell. Linköping har två energirådgivare och delar ansvarsområde med Kinda. Robert Klasson är anställd som energirådgivare vid Linköpings kommun. En energirådgivare har till uppgift att ge information om hur man kan minska energianvändningen men också om att höja kompetensen hos de som söker råd. SIDAN 15

SIDAN 4

Du som är prenumerant

Kenneth Bergerfalk, jaktansvarig på gården Narebo. Han har ägnat mycket tid till planeringen. – Detta var inte Östergötlands största jakt sett till arealen, men med en mycket bra utdelning, konstaterade Bergerfalk.

VECKANS BORRING

ENERGI

LANTBRUK

Bestäm er och våga stå för det!

Många uppvärmningsmöjligheter

Svensk ull har framtiden för sig

SIDAN 2

SIDAN 6

SISTA SIDAN


2

Nummer 1 • Januari 2020

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Bestäm er och våga stå för det! Den läsare som följt min spalt genom åren vet att jag kan ilskna till eller frustreras över många fenomen i vår samtid. Ett återkommande irritations- och födoämne till riviga krönikor är oförståelsen från en allt mera urbant förankrad norm och utgångspunkt, även hos en del som bor utanför tätort. En norm och utgångspunkt som tappat fotfästet kopplat till vilka samband och förutsättningar som råder där ute i landskapet. Jag har under hösten gått och surnat till rejält över några fenomen där de som brinner mest för hållbarhetsfrågorna har en del att fundera över och faktiskt också behöver bestämma sig. Under sommaren och hösten har vi här i Östergötland fått smaka på vargfrågan lite mera genom att individerna i det relativt nyetablerade vargreviret, inte bara vid upprepade tillfällen gett sig på tamdjur, inklusive stora nötdjur, utan också i allmänhet vid upprepade tillfällen uppvisat mycket närgånget och oskyggt beteende gentemot människor. I en sådan fråga blir klyftan mellan stad och land tydlig. Här handlar det inte om var man fysiskt bor. Det finns på vissa håll

en inte helt obetydande andel även landsbygdsbor som flyttat ut i naturen för man vill ha den hyfsat nära inpå knuten. Klyftan som jag tänker på är just i den urbana normen där det finns människor, som oavsett var man bor, utgår ifrån en teoretisk urban verklighet där tamdjur och frilevande vargar lever i harmonisk samexistens med varandra. För dem är rovdjursavisande stängsel, såkallade RAS en magisk formel som i princip trollar bort målkonflikten i form av att biologisk mångfald från en art gentemot emot mångfalden av många arter som andra djur upprätthåller med sina betande mular. Vi som har koll på betesdjurhållning vet att RAS minskar risken från angrepp men inte på något sätt plockar bort målkonflikten mellan frilevande varg och mångfald och livsmedelsproduktion. En annan målkonflikt är omställning från fossilbero-

Tranås Energi investerar för Stiftelsen för Östersjölaxen Tranås Energi stöttar Stiftelsen för Östersjölaxen genom att investera i aktieobligationen Global Triple Impact Östersjölaxen, som tillhandahålls av Garantum.

Global Triple Impact Östersjölaxen fungerar som en vanlig aktieobligation, med fördelen att investerarna även är med och bidrar till hållbar utveckling. Aktieobligationen noterades på Nasdaq innan jul

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

och i samband med detta donerades totalt 630 000 kronor av intäkterna till Stiftelsen för Östersjölaxen, en oberoende stiftelse vars ändamål är att främja en långsiktigt hållbar förvaltning av vilda lax- och öringbestånd i Östersjön och dess vattendrag. Tranås Energi har tidigare medverkat som medarrangör vid stiftelsens välgörenhetsgalor, då flera miljoner samlats in till arbetet för östersjölaxen. – Det känns självklart och naturligt för oss att förutom vårt eget konkreta arbete med faunapassager vid våra kraftstationer också på olika sätt stötta Stiftelsen för Östersjölaxen och deras viktiga arbete för laxens bevarande och dess naturliga livsmiljöer i våra älvar, säger Niklas Johansson, vd Tranås energi.

REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se

Må så gott i målkonflikternas och det velande Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

rapporterades 61 000 viltolyckor. – Viltet är en mycket viktig resurs ur många aspekter, men tyvärr är viltstammarna idag inte i balans med fodertillgången i vårt land. Skadorna som klövviltet orsakar är höga och leder till samhällskostnader som vi måste diskutera och komma till rätta med, säger Ronny Löfstrand, jaktoch klövviltschef i Sveaskog.

Samarbete mellan jägare och skogsägare ska ge mer tall i södra Sverige. Projektet ”Mera tall”, i vilket Sveaskog medverkar, vill engagera och inspirera fler jägare och skogsägare att samarbeta kring en balans mellan skog och vilt.

Nyplantering av tall har i södra Sverige varit på tillbakagång de senaste 25 åren. Kraftiga betesskador från klövvilt har gjort att markägare istället valt att satsa på gran. Utvecklingen leder till minskad mångfald och artrikedom. 2011 startade Skogsstyrelsen och delar av den svenska skogsnäringen projektet ”Mera Tall”. Syftet är att öka andelen tall i skogarna och projektet är en samarbetsmodell mellan jägare och skogsägare. Det första försöksområdet för projektet är på 65 000 hektar i Kronobergs län där skogsägarna har planterat tall istället för gran, i syfte att sprida riskerna för betesskador, skapa mer naturligt foder för älgen samt nå en bättre tillväxt. Projektet har nu även utvidgats till att omfatta Söder-

Jordbrukaren

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

det inte är mitt vatten som riskeras eller så länge vi kan importera maten som kunde komma från den av gruvan skövlade jordbruksmarken. För att inte tala om vanföreställningen från miljöhåll att vi ska äta (mycket) mindre animaliska produkter (i många miljökretsar är det inte extremt längre att vara vegan) och samtidigt efterfrågas ekologisk mat och en levande landsbygd och landskap även i de delar av landskapet där vi bara kan odla foder och ha betesmarker. Det finns en rad miljö- och klimatrelaterade frågor där miljörörelsen faktiskt får ta ett större ansvar och bestämma sig vad man vill ha i första hand. Att tro att man kan få allt är att lura både sig själva och övriga samhället. Bestäm er och våga stå för det!

Projekt för mer tall i södra Sverige

Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se

ende och minskat nyttjande av skogen. För det är faktiskt innebörden och effekten av att avsätta än mera skogsmark för biologisk mångfald och undvika skogsbruk även genom såkallade hyggesfria metoder. Mindre biomassa att plocka ut till priser som vi är beredda att betala för. Vart ska den fossilfria, konkurrenskraftiga råvaran komma ifrån? På samma tema, omställning, ser vi nu hur klimatångesten driver mänskligheten (inklusive svenskarna) i kampen för elektrifiering av fordonsflotta och framställning av förnyelsebar energi. Problemet är bara att vi för detta måste ha såkallade miljömetaller, det vill säga en rad olika metaller som finns på olika platser i Sverige, inte bara i glesaste Norrland. Det är lätt att sitta en bra bit ifrån och säga att vi ska ha gruvor för dessa metaller, när

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Anna Stridsman, skogsvårdschef marknadsområde Syd i Sveaskog.

manlands och Örebros län. – Projektet visar att vi kan hitta samarbetsformer mellan skogsägare, jägare och myndigheter som ger bra resultat. Utvärderingarna av Kronoberg visar att viltbetesskadorna har minskat, säger Anna Stridsman, skogsvårdschef för marknadsområde Syd i Sveaskog. Fortfarande är viltbetesska-

dorna över stora delar av landet generellt för höga och andelen viltolyckor nådde år 2018 rekordnivåer, med nästan 64 000 inrapporterade viltolyckor. År 2017 var det tidigare rekordåret då det in-

Ståndsortsanpassningen

har också varit för dålig i många områden när markägarna försökt undgå betesskador på sina ungskogar. Älgbetesinventeringen, ÄBIN, i Södermanland och Örebro visar sammantaget att bara varannan tallmark föryngras med tall. I dagsläget är det tolv procent tall på mellanboniteter medan målet är minst 25 procent tall. Det nationella projektet Mera tall vill engagera och inspirera fler jägare och skogsägare att samarbeta kring en balans mellan skog och vilt. Mera tall-projektet vill öka andelen tall i våra plant- och ungskogar. Det behöver även finnas fler rönnar, aspar, sälgar och ekar. I projektet samarbe-

tar Skogsstyrelsen och delar av svensk skogsnäring för att du som skogsägare ska våga satsa på tall. Att hitta balansen mellan skog och vilt är själva kärnfrågan. Tallen har länge tappat mark i stora delar av Sverige. De rena tallskogarna minskar och i de stora arealerna blandskogar finns en tydlig tendens att granen tar över. När markägare försöker satsa på tall är skadorna från betande klövvilt, främst älg och rådjur, det stora problemet. Jägare och skogsägare i pilotområdet i Uppvidinge, Kronobergs län, har tillsammans arbetat fram en metod som fungerar. I det här området ökar andelen tall. Inom pilotområdet har: • Skogsägarnas och jägarnas tro på att det går att föryngra tall av god kvalitet ökat. • Förståelsen för sambanden mellan skog och vilt ökat. • Betestrycket på tall, rönn, asp, sälg och ek minskat även om det fortfarande är oacceptabelt högt. • Älgstammen minskat. • Avskjutningen av rådjur ökat.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


Nummer 1 • Januari 2020

                    

3

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här kÜper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD Ă…KERI FĂ–RSĂ„LJNING AB

    

    

 

 

Att synas är bra fÜr affärerna! Boka annonsplats pü 0141-560 03

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar pü beställning samt konstruerar och gÜr hüllfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet üt arkitekten och trygghet fÜr dig som kund!

DirektfÜrsäljning till fÜretag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smÜrjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 ¡ www.vikingstadakeri.se BesÜksadress: Fülüsavägen 11, VIKINGSTAD

Din kompletta leverantÜr av solel i ÖstergÜtland! Vi hjälper er med bidragsansÜkan!

Är du pü jakt efter en nyckelfärdig solelslÜsning till ditt hus? Vi hjälper dig med allt frün beräkningar och offert fram till att du startar upp och använder anläggningen.

           Dags fÜr djupborrad vattenbrunn? Eller härlig bergvärme? FBB är regionens mest anlitade borrentreprenÜr och hjälper hushüll i büde ÖstergÜtland och SÜrmland. Branschens bästa trygghet für du pü kÜpet. Ring 0122-10064 och berätta om ditt behov.

Välkommen till FBB!

• Solceller som kopplas direkt till er el- och elräkning. • Över 40 ürs livslängd. • MiljÜvänlig, grÜn energi.

gan online pĂĽ GĂśr offertfĂśrfrĂĽ takstolar.se gs ko ns rle www.ca

• Vi har produkterna och kunskapen. Välkommen!

VATTENBRUNNAR

VATTENRENING

Djupborrad brunn med pumpmontage

FÜr (ännu) friskare vatten

BERGVĂ„RME

PUMPSERVICE

FĂśr villan och fritidshuset

Servar och byter pumpar

O S T G O TA IngĂĽr i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

www.ostgotasolel.se Tel: 070-811 22 02

0492-757 55



www.fbb.se www.fbb.se

S LEL 

Totalentreprenad i egen regi s ta o s k a t r n Ko a me t e v ĂĽ ! tf fĂśr at E S-serien IB om N

Vadstena villavärme installerar och borrar i hela ÖstergÜtland, allt frün den mindre villan till stÜrre industrifastigheter. Vi erbjuder service och serviceavtal, med jour dygnet runt fÜr maximal trygghet. Vi skÜter alla delar i ledet i egen regi utan dyra mellanhänder. Det innebär att vi kan kvalitetssäkra hela kedjan och du som kund behÜver endast ha kontakt med oss direkt.

Totalentreprenad även fÜr vattenborrning Vadstena villavärme genomfÜr hela processen frün brunnsborrning, dimensionering, installation av pump och vattenreningsutrustning. Självklart tas vattenprover fÜr att säkerställa en god vattenkvalite.

En av Sveriges stÜrsta üterfÜrsäljare av

LinkĂśping 013-17 80 80 Motala 0141-508 30 NorrkĂśping 011-16 35 34 Vadstena 0143-249 20 Ă…tvidaberg 0120-154 00 www.vadstenavillavarme.se info@vadstenavillavarme.se


4

JORDBRUK

Nummer 1 • Januari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Han driver familjeföretaget vidare Marcus blev tredje generationen att driva Furab redan i 30-årsaldern SÖDERKÖPING (JB)

Det är sent en fredagseftermiddag och mörkret har lagt sig över Östergötland. Ännu är inte arbetsveckan slut för Marcus Furusköld, vd för familjeföretaget Furab AB. Som sista notering i kalendern står ett besök hos Jan och Catrin Siverskog. Sedan är arbetsveckan slut. Åtminstone vad gäller att besöka företagets kunder.

Vi befinner oss i personalrummet på Evertsholms gård utanför Söderköping. Runt det ovala bordet bjuds det på kaffe och nyköpt kaffebröd och Marcus Furusköld, ägare och företagsledare för företaget Furab AB samtalar tillsammans med Jan och Catrin kring de investeringar som skett på Evertsholm genom åren, och hur detta skett i ett nära samarbete med Furab. –Sedan vi började med grisproduktionen här på Evertsholms gård 1998 så har Furab tillsammans med företagssamarbetspartners varit en given affärspartner för oss och allt har fungerat väldigt bra. Inte minst vad gäller service, underhåll och reservdelar, säger Catrin. Jan Siverskog fortsätter: – Det var ju Furab, som då när vi startade upp, byggde upp hela systemet vad gäller inredning och fodertransportörer. Vi började med att köpa tre-fyra silos och precis som så många andra räknade vi med att vi skulle klara oss med mindre silos än vad som sedan visade sig behövas. Därför brukar jag alltid råda folk att köpa större silos än vad som först var tänkt och vår senaste silo levererades till oss 2017. Det är inte så vanligt att

man redan i trettioårsåldern tar över familjeföretaget och driver det vidare. Både ett arv och ett förtroende att förvalta men det är just så det gått till inom familjeföretaget Furab. Inte minst med beaktande av att ett generationsskifte i ett företag inte är det enklaste alla gånger. En process som kan ta många år innan alla bitar faller på plats. – Ja, det började med att min far blev tillfälligt sjuk för några år sedan och var tvungen att genomgå en operation. Han hade fram till dess att han blev sjuk levt ett liv som bestod av ständigt jobb och dessutom var han oftast även på resande fot. Det gjorde att han i samband med detta tog sig tid att fundera på vad han ville göra efter operationen. Marcus fortsätter. – Nu blev ju min far helt återställd igen men tankar

kring att kanske arbeta lite mindre och få ta det lite lugnare var något som han önskade i framtiden. Tankarna omvandlades till verklighet och Marcus trädde in som företagsledare i Furab. – Jag har även en syster som bor i Finspång här i Östergötland och från hennes sida fanns det ingen önskan om att få vara en del av företaget. Det blev därför jag som tog över och jag tycker att det har känts bra från första början säger Marcus. Marcus valde att efter gymnasiet utbilda sig till Ekonomagronom vid SLU Uppsala campus Ultuna. Det var där han träffade sin hustru som kommer från Söderköping och där hennes föräldrar bor på familjegården. Det var även under den tiden som tankarna började kretsa till ett tidigare generationsskifte än vad man kanske är van vid. – Det föll sig ganska naturligt att man jobbade intensivt inom familjeföretaget även under pågående studier, säger Marcus. Trots arbete i familjeföretaget gjorde Marcus valet att efter genomförda studier börja som försäkringssäljare hos Länsförsäkringar vilket han anser var en mycket lärorik tid. Ett jobb som han valde att behålla fram tills för ett år sedan när han gick från att ha två arbeten till att endast ha ett. – Jag beundrar min pappas ödmjukhet genom att det var han som lät mig ta beslutet att genomföra ett generationsskifte och inte tvärt om. Och även om ett generationsskifte nu är genomfört så är Marcus pappa fortfarande verksam inom företaget även om han valt att ta ett steg tillbaka och numera har mer varierande arbetsuppgifter. Furab startade sin verksamhet redan 1964 på Furuskogens gård i Skara och grundare av företaget var Marcus farfar Folke Johansson. Företaget började med att tillverka plåtsilor och ventilationstrummor av aluminium. Sedan övergick man till att tillverka lagringssilos av glasfiberarmerad plats för lagring av foder och spannmål och fortfarande är flera av dessa fortfarande i bruk. Numera arbetar man främst med systemlösningar för hantering av foder efter skörd. I produktsortimentet finns silos, skruvar och fodertransportörer. Sedan en tid tillbaka även en ny och egentillverkad vinkelväxel. Av den totala omsättningen står 80 procent för försäljning till lantbrukskunder och återstående 20 procent utgör försäljning inom industrin där kun-

Marcus Furusköld, ägare och företagsledare för företaget Furab AB samtalar tillsammans med Jan och Catrin Siverskog kring de investeringar som skett på Evertsholm genom åren.

derna som exempel kan vara mindre foderfabriker. Sedan 2012 är företaget även generalagent för Chore-Times utfordringssystem. Företaget har i genomsnitt åtta helårsanställda och av dessa ingår de flesta i företagets montageteam. Sedan 2019 har man även en säljare i Mälardalsregionen. Med sin erfarenhet fann man här den kompetens man sökt för att etablera sig på marknaden i Södermanland/Östergötland men även möjlighet att successivt utöka sina marknadsandelar i Norge. På frågan hur Marcus ser på framtiden för Furab på kort sikt utbrister han med ett leende. – Givetvis vill jag fortsätta träffa glada kunder och för oss är det också viktigt att de är nöjda. Någon som dessutom är trevligt är att fortfarande möter man kunder som kände min farfar. Marcus fortsätter: – Ser man på längre sikt så vill företaget gärna anpassa sig till den digitalisering som skett under senare år. Gärna då genom att exempelvis publicera artiklar på företagets hemsida men även att tillhandahålla en webbportal som möjliggör för kunden att lägga order direkt. Marcus ser det som angeläget att fortsätta att tillhandahålla och vara med på marknaden vad gäller både stort som smått när det gäller lagring av foder och spann-

FAKTA FURAB Furab AB har sitt säte i Skara i Västergötland men sedan sommaren 2019 har man även startat filialkontor i Katrineholm i Södermanland. Företaget har 8 helårsanställda och har en årlig omsättning på ca 23 miljoner kronor. Företagets affärsidé ”Att vara den självklara partnern till det professionella lantbruket där man ska erbjuda effektiva system med kunden placerad i centrum. Vidare ska vi arbeta för att ständigt uppdatera våra produktlinjer för att bidra till ett fortsatt starkt och livskraftigt svenskt jordbruk.”

mål. Vidare så är man intresserad av att arbeta vidare på bioenergisidan och då gärna vad gäller anläggningar för hyresfastigheter. Ett annat projekt som påbörjats är arbetet med att utveckla en ny typ av 3D givare där sensorn läser av hur mycket foder som återstår med hjälp av topografisk mätmetod. Informationen förmedlas sedan till foderleverantören för att på så vis underlätta att rätt mängd transporteras till platsen men även för att underlättar logistiken, företaget kallar detta för ”Digital silo”. Det är inte svårt att förstå

att det krävs en del för att axla rollen som tredje generationens företagsledare i ett familjeföretag. Inte minst vad

Furab arbetar främst med systemlösningar för hantering av foder efter skörd. Här visar Marcus Chore-Times utfodringssystem som hans företag är generalagent för.

gäller kännedom om företagets historia, dess nuvarande verksamhet samt förmågan att bibehålla goda kundkontakter som etablerats under åren. Och utöver detta, att ha de rätta ledaregenskaperna samtidigt som man har en god relation till sina anställda. På frågan om de har något gott råd till de som bär på funderingar på att starta eget, att kanske nyinvestera eller som i Marcus fall, ta över fa-

miljeföretaget så är Jan och Catrin eniga. Starta inte för sent! Och Marcus väljer att fortsätta. Tveka inte. Kör på! Allt ordnar sig. Finns bara intresse och vilja så finns det inget som begränsar. Att driva ditt eget företag innebär att du själv bestämmer över din tid, du är mer flexibel och kan styra tiden såsom du själv vill. Text och bild: MARIA LÖNNBERG


Nummer 1 • Januari 2020

5

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fÜrsäljning

!

!

" !

 

Välkommen att annonsera i Jordbrukaren!

PĂĽ jakt efter fyrhjuling?

Ring 0141-560 03 sü hjälper vi dig!

Dags att mäta radon! Radon

Vid fÜrhÜjda radongashalter erbjuder vi kostnadsfri utredning samt ütgärdsfÜrslag.

d os or

250:-

os o t =2 d e k a p t 1 mä :r - 375 3 doso

r

www.brabesiktningar.nu info@brabesiktningar.nu

NorrkĂśping 011-10 14 10 LinkĂśping 013-10 14 10

Komplett inredning fÜr ert lÜsdriftsstall Vi hjälper er med: • Inredning • Ritningar • Montering • Foderhäckar • Gummimattor • UtgÜdsling • Skruvar och silos

PM4300 En stabil klĂśvverkningsstol med vevar fĂśr framben, bakben och maggĂśrdel. Grindar fĂśr indrivning ingĂĽr. MĂĽtt: 190x82x175 cm.

1395:Vi säljer även ammunition

Vinterservice Programuppdatering

www.lantbruksservice.se

Vi gÜr mängder av mätningar varje ür och kan ge er Sveriges bästa pris.

Checka in pĂĽ vĂĽrt automower-hotell

PĂĽ jakt efter motorsĂĽg? Husqvarna 445 II e Ord pris 6.000:-

Husqvarna 550XPG Mark2

8500:-

Nu

4490:-

EksjÜ Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgürdsbutik

Gjuterigatan 2, EksjĂś Tel: 0381-390 00 Ă–ppet: Vardag 7-17

Den nya milstolpen inom mjĂślkning

Behandling och vügsystem Behandlingsboxar och vügar, fü full koll pü när djuren är slaktfärdiga.

Lely Astronaut A5 NYHET!! Latexskivor 30 eller 40 mm. Toppduk pü rulle som är 8 mm pü mitten och tjockare i ytterkanterna.

Huber 8GS Wings

BS-häcken Marknadens stabilaste och säkraste runda foderhäck. 15 st ätfack med insvängda rÜr.

Mer än 25 ür efter att Lely introducerade den fÜrsta Lely Astronaut sätter vi den nya milstolpen fÜr mjÜlkning: Lely Astronaut A5 Med bakgrund av erfarenheter frün flera tusen användare världen Üver sü Üverglänser detta intelligenta system sig själv angüende kokomfort, användarvänlighet och investeringsavkastning, den är designat sü lantbrukaren kan utmärka sig. Läs mer om Astronaut A5 pü lely.com/milestone

Tel: 0533-32180

info@bsagro.nu

www.BSagro.nu

Lely Center Valdemarsvik • Tlf.: 0493-120 60


6

ENERGI

Nummer 1 • Januari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

För den som har en fastighet nära en sjö eller ett vattendrag kan sjövärme vara ett alternativ.

Energikontroll erbjuder installationer av klimat- och energianläggningar i hela Östergötland och norra Småland.

Luftvärmepumpar finns i många olika storlekar anpassade efter fastighetens storlek.

Många uppvärmningsmöjligheter Bergvärme, jordvärme, sjövärme eller luftvärmepump ÖSTERGÖTLAND (JB)

För att värma upp hus i vårt nordiska klimat går det åt mycket energi och villauppvärmning är ofta en stor utgift. Dock finns det många lösningar och nya erbjudanden dyker upp hela tiden som kan vara värda att se över för att på så sätt spara in på ekonomin.

Det har blivit allt vanligare att installera bergvärme och jordvärme. För den som väljer jordvärme krävs stora ytor för installationen därför kan vissa känna en frustration över gräsytor som under en period blir aningen tilltufsade innan nytt gräs gror. Därför kan valet falla på bergvärme trots att en bergvärmepump är en kostsam investering. – Berg- eller jordvärme är en trend som startade i slutet av 1990-talet. Vid millenniumskiftet bytte många ut sina värmekällor som olja, el och ved till jord- eller bergvärme. Här i Östergötland har det de senaste åren blivit allt vanligare att hämta energin från luften istället för jorden eller berget som ett alternativ till jord- eller bergvärme. Det fungerar nästan lika bra men är en billigare investering. Dessutom är det en mer rörlig entreprenad eftersom det inte krävs någon borrning eller tillstånd från kommunen. Utseendemässigt liknar det en luftvärmepump med ett aggregat på utsidan av fastigheten men istället för en hopkoppling med en fläkt kopp-

las det upp mot vattensystemet som kan vara element eller golvvärme, säger Oliver Jakobsson, platschef på Energikontroll. Frånluftsvärme är ett annat ekonomiskt allternativ som dessutom är ett miljösmart val men som kräver en välisolerad fastighet. En frånluftsvärmepump ut-

vinner energi ur ventilationsluft som transporteras ut ur fastigheten. Värmepumpen som har ett inbyggt frånluftsaggregat suger upp den uppvärmda luften och tar vara på energin som sedan används och producerar varmvatten och värme. Alternativet med frånluftsvärme kan vara något för den som inte står i beredskap att gräva sönder sin gräsmatta men besparingarna är inte lika stora som vid berg – eller jordvärme. Vid kalla årstiden finns det också en viss risk för kallras vintertid eftersom tilluften kommer från friskluftsventiler. Frånluftsvärmepumpen kräver dessutom mer tillsyn än en berg- eller jordvärmepump. – Frånluftvärme är i stor

grad framtaget för nyproduktion av villor och radhus. Det är kanske inte det mest effektiva system men vad som utvinns per krona är det ändå ett ganska bra system som sköter ventilation, värme och varmvatten. Kallraset som kan uppstå beror inte på själva frånluftsvärmepumpen utan mer på konstruktionen av husets ventilation. Pumpen suger ut gammal luft och när den förs ut på utsidan

Oliver Jakobsson är experten som kan ge goda energiråd.

måste det komma in ny luft. Många hus har vägg- eller fönsterventiler och då uppstår det kallras. Men i nybyggda bostäder finns det ofta både till- och frånluftsaggregat och då finns det en förvärmning för den luft som kommer in. Det ger ett mycket fint inomhusklimat, förklarar Oliver. Ett mindre vanligt alternativ

till jord- eller bergvärme är sjövärme men som fungerar på liknande sätt. Istället för att gräva ner kollektorslangen i marken läggs den vätskefyllda slangen på sjöbotten och hålls kvar där med hjälp av

tyngder. Vätskan hämtar sedan värme ur sjövattnet och med hjälp av kompressorteknik utvinns värmen av en värmepump som sedan förs in i fastighetens värme-och varmvattensystem. Vätskan i sjövärmeslingor är i ständig cirkulation från sjöbotten in till fastigheten och ger fastigheten värme och vatten året runt. Sjövärme har flera fördelar. Den är ekonomisk och kan sänka uppvärmningskostnaderna upp till 85 procent. Den solenergi som lagras i sjövatten gör anläggningen förnybar samt sjövärme kan

kombineras med andra energikällor, till exempel solvärme. Men för att kunna installera sjövärme krävs en sjötomt eller att fastigheten ligger nära ansluten till ett vattendrag. Sjön eller vattendraget måste dessutom vara så stor att den klarar av den leverans av energi som krävs. Hela installationen är dessutom en stor investering men återbetalningstiden beräknas ligga på mellan fem och tio år om fastigheten har ett vattenburet värmesystem. Innan sjövärmeanläggningen kan installeras krävs ett tillstånd från

kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. – Tyvärr är det inte helt lätt att få tillstånd. Jag har inte varit med om att sälja sjövärmeanläggningar på säkert tio år. Trots att det är ett miljövänligt alternativ så innehåller kollektorslangen som ligger på sjöbotten en blandning av etanolsprit och vatten. Blir det ett läckage finns risk för vattenförorening och miljön kan påverkas. Därför har det blivit knepigare att få tillstånd, säger Oliver. Text och bild: CARINA LARSSON

Ny växtbaserad matförpackning skonar miljön Förpackningar för feta livsmedel behöver en ytbehandling som vanligtvis innehåller små mängder högflourerade kemikalier, så kallade PFAS. Nu lanserar Billerud Korsnäs Repel Pure – ett papper där den fettavvisande barriären är växtbaserad och därmed helt och hållet biologisk.

– Vi ser idag en ökad efterfrågan internationellt på al-

ternativ till PFAS-behandlade produkter. Efter att ha arbe-

tat länge med att hitta ett hållbart alternativ till ytbehandling med högflourerade ämnen är vi idag mycket stolta över att kunna presentera papperet Repel Pure med en biobaserad barriär, säger Helene Biström, chef för division Paper på Billerud Korsnäs.

Den biobaserade barriären på papper av förstklassig nyfiber gör Repel Pure till en fettålig livsmedelsförpackning som också är miljövänlig. Repel Pure är förnybart och

biologiskt nedbrytbart tack

vare att barriären är växtbaserad. Repel Pure är ett av resultaten av den miljardinvestering i ny teknik som BillerudKorsnäs gjorde förra året i produktionsanläggningen i Skärblacka. – Det är mycket glädjande

att kunna lansera papper som på allvar utmanar konventionella förpackningslösningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Samtidigt kan vi möta kundernas krav på flexibla förpackningsmaterial på en helt ny nivå, säger Helene Biström.


Nummer 1 • Januari 2020

7

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.

LUFT/VATTENVÄRMEPUMP & VEDELDNING 2ƞȒȥ311"+3ê/*"-2*-"+,+20&/ ǖǗ-00/,)&(&+(,--)&+$0-/&+ &-"/ǽ

+01))"/!*,1"Ćœ+1)&$")Č’Çž,)'"Č’"))"/ 3"!-++Č›Ć?61+!"(,+!"+0"/&+$Čœ, %ČĄ "))"/*,1"+ (2*2)1,/1+(Č›#01 (,+!"+0"/&+$ČœÇ˝,*3"!Č’ ")!/"(+!2(,*-)"11"/ "Ćœ+1)&$+)ĂŞ$$+&+$ Çż , %*&+0(!&11    ǿȒ 3"!"%,3Ç˝ ǞǞǚ

,+20&$%1ĂŞ/"+(/Ćž#2))*"+ "+(")3"!-++-Ă­ǘǕ(, % %)3*"1"/03"!Ç˝"+%/"+"/$&Č’ ()00Çš, %ĂŞ/#/*1&!00ĂŞ(/!Ç˝ Bonus Light är "+*6 ("1  Ç˜ÇšÇ˝Ç›Ç˝ Çż -/&03ĂŞ/! Ç— 3"!-++Ç˝ Çš ǿȒ 

Dags fĂśr

Maskinservice! Reparationer och service i vür välutrustade verkstad. Även servicebilar fÜr reparation pü plats. Vi utfÜr även pressning av hydralslangar, svetsjobb och mycket mer. Välkommen!

ǙǞ ǽǽ 

3EKO-IXERVAGNAR fĂšRALLABEHoV...

&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. sTÜmningsfläktar frün 11 till 37 kw med mycket hÜg kapacitet s+ASTmËKTARKK1600 och KK1800

 

  

HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 FalkĂśping Tel: 0515-171 10 Fax: 0515-155 13 www.baxi.se - info@baxi.se

011-12 21 00. Verkstad 07-16. FÜrsäljning 8-17. Mullingstorps Gürd ¡ 610 28 Vikbolandet

www.jordbrukaren.se

Vi utfÜr grävarbeten! Diplomerade fÜr avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

Att synas är bra fÜr affärerna!

MĂ„LAREN

Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03.

Ett reningsverk som renar utan kemikalier enligt svenska normer.

FĂśr mer information www.reningsverketmalaren.se

Nya och begagnade reservdelar – beställ direkt i webbutiken!

VI FINNS DĂ„R DU FINNS!

www.laholmstraktordem.se

Biobränslepannor Satseldade- och flÜdesmatade pannor Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas BrunĂĽker

Ă–STERS O CH GĂ–TLAND DS SĂ–RMLAN ELJ MINSTA O BOLAG !

FÜr flexibla energilÜsningar! Flispanna, pelletspanna, vedeller halmpanna i kombination med värmepump och solenergi.

Lantmästare

076-846 22 22 Andreas.brunaker@faust.dk

INSTALLATION – av kända fabrikat SERVICE – pü de flesta fabrikat Vi servar lantbruk i hela Östergätland, Örebro, SÜrmland och Smland. Alltid reservdelar i lager.

Ring 019-28 03 50

mail@faust.dk www.faust.dk

DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMÖRJMEDEL. Hämtlager: Alholmsgatan 15 A (vid Slottshagen) i NorrkÜping Öppet mün-fre 08.00-16.30 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se www.ostkustenenergi.se

www.veosol.se T! NYHE

VA-produkter Vi har breddat sortimentet med produkter fÜr vatten & avlopp I VA-sortimentet finner ni mark rÜr & delar, vägtrummor, munkbrunnar, fiberduk, markrännor, pumpbrunnar, avskiljare fÜr olja/ fett samt slamavskiljare & reningsverk fÜr enskilda avlopp.

$ ! ! "& ! #" #!"

&

&

& &

!!

&

& $ "$

!

& ' '

VI SKICKAR Ă–VER HELA SVERIGE! MĂĽnga av produkterna finns i lager fĂśr omgĂĽende leveranser. Kontakta oss fĂśr prislista eller offert till ert projekt. info@infrapipe.se 013-39 30 90

"$

+* )

) " *++(,. -/ ** ) %%%'!

"

'!


8

JAKT

Nummer 1 • Januari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Lyckad vildsvinsjakt utanför Gusum Ett 30-tal fällda djur blev resultatet VALDEMARSVIK (JB)

Det genomfördes en lyckad jakt på vildsvin i ett område omfattande cirka 3 000 hektar, nordväst om Gusum i Östergötland. Totalt fälldes ett 30-tal djur i samband med denna välorganiserade jakt.

Bakom jakten stod Kenneth Bergerfalk, jaktansvarig på gården Narebo. Han har ägnat mycket tid till planeringen. – Detta var inte Östergötlands största jakt sett till arealen, men med en mycket bra utdelning, konstaterade Bergerfalk. Totalt var det över 100 jägare ute i skogen denna dag. Bara på Narebo var det hela 38 och på just den marken fälldes totalt sex vildsvin. 26 hundförare med sammanlagt över 30 hundar var engagerade. Det kan självfallet tyckas svårt att organisera en sådan jakt. Säkerheten är ju av yttersta vikt, inte minst med tanke på att det är kulvapen som kommer till användning. I botten av planeringen fanns

ett antal jaktlag ingående i det delområde av ett större älgskötselområde de ingår i. På detta sätt fanns redan en fungerande organisation, med jaktledare inom dessa. – Vi jaktledare och hundförare träffades redan vid halv sju på morgonen, där det skedde en genomgång av vad som gällde, berättar en av jaktledarna. Hundförarna delades sedan upp på de olika jaktledarna och deras respektive område. Strax efter åtta släpptes så hundarna och då fanns passkyttarna redan på plats. Ute i skogen var det för passkyttarna till en början relativt tyst. Det enda som hördes var det stilla suset i trädkronorna, samt den kommu-

Totalt fälldes ett 30-tal vildsvin under jakten på det 3 000 hektar stora området. Bild: PIXHILL

nikation på komradion som fördes mellan hundförarna och vissa jaktledare. Det dröjde dock inte länge

förrän det hördes hundskall. Med tanke på att det var hundar specialiserade på vildsvin som var i farten, steg självklart spänningen. Emellertid är det inte ovanligt att de hundar som används även jagar älg och ibland hände detta. Vår tilldelade hund gjorde detta och kom att skälla ståndskall på en grannmark som låg utanför det område där den sam-

ordnade jakten pågick. Hundföraren åkte emellertid till området och kopplade hunden, för att senare åter släppa den på vårt område. Men att en hund var ute på vift gjorde inte så mycket, eftersom det fanns andra som var i farten. Som passkytt fanns det därför anledning att vara på tå hela tiden. På grannmarken jagar en hund och hundföraren får möjlighet att fälla en gris, bara ett par hundra meter från mitt pass. Någon minut efter detta passerar en större gris in-

ne bland träden, som jag endast ser ryggen på och strax därefter passerar hunden. Hunden går cirka 15 meter från löpan där grisen passerat, men med tanke på vindriktningen, hade den ändå helkoll. Det är för hunden fråga om ett helt annat luktsinne än vårt. Av vildsvin var det denna rygg jag såg under jakten. Senare under dagen fällde en av hundförarna en gris på vår mark. Men då hade vi även hunnit med att grilla korv och samtidigt löst några världsproblem vid brasan.

– Jag tyckte det fungerade bra och det förekom inga skadeskjutningar. Endast ett längre eftersök genomfördes, konstaterade Bergerfalk. Förutom att det blev en lyckad jakt med många fällda vildsvin vill han gärna peka på en annan effekt som en jakt av detta slag medför. På detta sätt träffas man över markgränserna och gör något tillsammans, vilket är positivt för det fortsatta umgänget ute i markerna. En annan intressant bieffekt var att passkyttarna även

observerade ett antal älgar i området. Genom att det var samordnad rörelse i ett förhållandevis stort område, rörde sig även älgarna en del och visade sig för jägarna. Detta gav en bild av älgtillgången i området. Bland jaktdeltagarna har i efterhand lämnats många positiva omdömen beträffande den organisation som låg bakom och vilken bidrog till det positiva utfallet.

Text: HANS ANDERSSON

Vill se samarbete för att minska vildsvinsstammen Torbjörn Larsson ordförande för Svenska Jägareförbundet och Palle Borgström ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) tycker att Livsmedelsverkets förslag om förenklade regler för att sälja vildsvinskött är ett nödvändigt steg.

– Det är genom samarbete som vi kan påverka situationen med vildsvinsskadorna och göra skillnad för både jägare och lantbrukare, säger de i ett gemensamt uttalande. Skadorna från vildsvin ökar

dramatiskt i stora delar av Sverige. Sönderbökad odlingsmark, trafikolyckor, förstörda villaträdgårdar, fotbollsplaner och golfbanor ställer till med allt större problem. Förslaget från Livsmedels-

verket bottnar i en gemensam hemställan – från LRF och Jägareförbundet – till Regeringen om att tillåta att jägare får sälja vildsvinskött direkt till konsument. Förslaget är väldigt lika med vad förbunden ville ha. – På många håll är vildsvinsskadorna oacceptabelt stora. Skadorna måste minska

och för att det ska lyckas behövs större avskjutning av vildsvinsstammen. När vi jobbar tillsammans kan vi förändra till det bättre, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF. Ordförandena är överens om att Livsmedelsverkets förslag är en av många åtgärder som behövs för att skapa bättre förutsättningar för både jägare och lantbrukare. – När vi samarbetar blir vi starka. Då ökar våra chanser för att få igenom viktiga sakfrågor i brukandet. Genom att jobba tillsammans skapar vi goda förutsättningar för att

lyckas i praktiken där båda intressena gynnas. Allt som skapar bra incitament för ökat jakttryck måste till, säger Torbjörn Larsson. De båda ordförandena hoppas att de kan samarbeta även i andra frågor framöver. – Vi försöker hitta samsyn i andra frågor för att komma tillrätta med vildsvinsskadorna, som måste minska. När det finns möjligheter att samarbeta ska vi självklart göra det. Är vi överens om vägen framåt är mycket vunnit, säger Torbjörn Larsson och Palle Borgström.

Ordförandena för Svenska Jägareförbundet respektive Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vill se mer samarbete kring vildsvinssituationen. Bild: PIXHILL


Nummer 1 • Januari 2020

9

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

FASTIGHETSMARKNAD

INSERV K S

SOFAB Sanering & färg AB

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning Försäljning och service av högtryckstvättar

M A

E IC

Benny Andersson Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

AKTUELLT

Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

REDO FÖR TUFFA TAG

Överlåta gården?

Suzuki Work Edition.

Det första numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

Bigfoot-hjul • Fast monterad frontvinsch Hasplåt • Frontbåge • Ljusramp för främre extraljus och bakre arbetsbelysning Erbjudandet gäller LTA 750 Grön eller Röd årsmodell 2019 så långt lagret räcker.

Välkommen till Areal. KAMPANJPRIS – BEGRÄNSAT ANTAL

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

Vi målar följande fasader:

124.875:-

inkl moms

Läs Jordbrukaren på nätet! Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe till höger på www.jordbrukaren.se

Rödfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

Vi hjälper dig med försäljning, Välkommen till Areal. generationsskifte, upplösning avVisamägande eller värdering. hjälper dig med försäljning, Välkommen att höra av dig. generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.

VINSCH PÅ KÖPET!

Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnålare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

fr. 66.320:- exkl. moms

ARNE ANDERSSONS MÅLERI

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14

Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

www.sandstromwebshop.se

Du har väl sett vår hemsida? www.jordbrukaren.se

Uthålligt skogsbruk på din mark # #

#

#

#

!

%'(" "

&

! "

%$%$" "

Hitta din målgrupp med ! en annons i Jordbrukaren

Gustaf Eriksson 0703-51 05 77 Caroline Lundén 0763-20 20 70 Rebecca Regnander 0709-99 23 75

Jordbrukaren utkommer var tredje vecka till alla jord-, lant- och skogsbruksföretag i hela Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län. Ring och boka annonsplats på 0141-560 03 .

Västra Östergötland Västra Östergötland Östra Östergötland


10

AKTUELLT

Nummer 1 • Januari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Terrängskuggning över Sareks nationalpark med hjälp av Lantmäteriets nya höjdmodell. Bild: LANTMÄTERIET

Hela Sverige har laserskannats Lantmäteriets nationella höjdmodell klar SVERIGE (JB)

Efter elva års laserskanning från flygplan har Lantmäteriet nu färdigställt en höjdmodell över hela Sverige. Höjdmodellen gör det bland annat möjligt att skapa en 3D-bild av terrängen för att förutspå vart vattnet tar vägen vid översvämningar.

– Höjdmodellen ger stora möjligheter att skapa moderna kartor som efterfrågas av stat, kommun och företag, säger Mikael Henriksson, chef för Lantmäteriets bild- och höjdsektion.

Med hjälp av data från laserskanningen har Lantmäteriet skapat en höjdmodell med stor höjdnoggrannhet. Höjdmodellen består av koordinatsatta höjdpunkter i ett regelbundet rutnät. Med hjälp av

moderna kartprogram kan rutnätet kombineras med en karta och ge en tredimensionell bild av landskapet. – Tillförlitliga höjddata efter-

frågas alltmer, inte minst för olika klimatanpassningsåtgärder och beredskapsplanering för klimat- och miljöförändringar. Höjdmodellen gör det bland annat möjligt att skapa tredimensionella kartor som tydliggör risker för ras och jordskred längs vattendrag och

– Höjdmodellen har dessutom hjälpt länsstyrelserna att avslöja tidigare okända fornminnen när de gjort sina inventeringar, berättar Mikael Henriksson.

kust, säger Mikael Henriksson på Lantmäteriet. Höjddata har länge använts

i samband med detaljplanering och projektering vid bostadsbyggande. Men i takt med att höjddatat blivit noggrannare och tillgängligt för allt större delar av landet så har användningsområdena blivit fler, till exempel för bygglov nära vatten och optimal placering av vindkraftverk och mobilmaster.

Mikael Henriksson, ansvarig för flygfotografering. Bild: LANTMÄTERIET

Höjdmodellen kommer att hållas aktuell med hjälp av regelbunden flygfotografering och fortsatt laserskanning i olika delar av landet. Lantmäteriet har bland annat ett uppdrag att genomföra laserskanning av Sveriges skogsmark.

Ny vägledning om skydd av dricksvatten SVERIGE (JB)

Kommunernas skydd av dricksvatten behöver bli mer riskbaserat och mindre standardiserat. Det är huvudbudskapet i en ny vägledning av Havsoch vattenmyndigheten. Om det finns stora risker i ett vattentäktsområde behövs tydliga regler. Och finns inga eller mycket små risker kanske inget skyddsområde behövs.

konflikter med lantbrukare i täktområdet. Kommunernas arbete med att inrätta skyddsområden har styrts i drygt 15 års tid av en handbok från Naturvårdsverket. Nu ersätts den av en vägledning av Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Anledningen är bland annat att det tillkommit mycket ny lagstiftning sedan handboken kom 2003, det har kommit nya domar som reglerar ekonomisk ersättning och det råder ett nytt försvarspolitiskt läge. För alla allmänna vattentäk-

Ungefär hälften av svenskarna får sitt dricksvatten från grundvatten och den andra halvan från sjöar och åar. De flesta får sitt dricksvatten från någon av de cirka 2 500 kommunala vattentäkterna. Många täkter har försetts med skyddsområden och föreskrifter och det har ofta inneburit

ter, med uttag större än tio kubikmeter per dygn eller som försörjer fler än 50 personer, ska behovet av att inrätta ett vattenskyddsområde utredas. Men ett vattenskyddsområde bör bara inrättas om riskbedömningen i utredningen pekar på att det finns ett behov. Det kommer inte längre fin-

nas någon vägledande metodik för hur ett vattenskyddsområde ska avgränsas. Det betyder att dagens system med fasta rinntider för vatten försvinner. Istället för att alltid ha både en primär och sekundär zon bör det övervägas om vattenskyddsområdet kan uppnå syftet med en zon. Om underlaget i ett vattenskyddsärende visar att det inte behövs några föreskrifter för hela eller delar av området så bör utgångspunkten vara att dessa områden heller inte ska pekas ut som vattenskyddsområde. Föreskrifter med krav på tillstånd bör meddelas med återhållsamhet. Att bedöma risker för en vattentäkt kommer alltså att bli viktigare framöver. Växtskyddsmedel är en viktig fråga och där finns verktyget Macro-DB från Sveriges lant-

bruksuniversitet (SLU) för att bedöma riskerna för att ett ämne läcker ut i för hög koncentration. Dessutom finns en ny rapport från HaV och SLU där rapportförfattarna menar att om andelen åkermark i ett grundvattentäktområde är mindre än 15 procent, så behövs inte krav på tillstånd för att använda växtskyddsmedel. Överhuvudtaget behöver kommunerna skräddarsy eventuella regler bättre till de faktiska riskerna, istället för att ha standardföreskrifter för växtnäring, växtskydd och petroleumprodukter. HaV skriver också att de do-

mar som kommit på senare år i ersättningsfrågan är en anledning att komma med en ny vägledning. De senaste två åren har det kommit två domar från Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hov-

Hälften av svenskarna får sitt dricksvatten från sjöar och åar. Nu kommer en ny vägledning från Havs- och vattenmyndigheten om hur dricksvattnet bör skyddas. Bild: PIXHILL

rätt som tvingar kommuner att betala ersättning för odlingsrestriktioner. En ytterligare anledning till omarbetningen är att Sveriges säkerhetspolitiska läge och synen på känslig data har förändrats sedan 2003 då den tidigare handboken skrevs. Eller som HaV skriver: ”Handboken är ett tydligt exempel på detta och det är tydligt att den

är skriven i en annan tid.” Ett konkret exempel är förslaget om att inte använda begreppet vattentäktszon eftersom uppgiften om intagspunktens läge kan vara olämpligt att samla och sprida. Källa: Remiss om ny vägledning för inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden och Greppa Näringen.


Nummer 1 • Januari 2020

11

VÄLKOMMEN TILL VRETA UTBILDNINGSCENTRUM

ÖLÖPPET HUS RD 1/2 KL:10-13 För årskurs 9 elever

NATURBRUKSPROGRAMMET

HÖGSKOLEPROFIL NATURVETENSKAP SAMHÄLLSVETENSKAP - EKONOMI

LANTBRUK, MASKINMEKANIKER, DJUR, HÄST, MASKIN, SKOG, NIU RIDSPORT, JAKT, MARK OCH ENTREPRENAD

FORDONSPROGRAMMET TRANSPORT GYMNASIESÄRSKOLAN PROGRAM SKOG, MARK OCH DJUR

mer info: 013-227910

WWW.NBG.NU

Följ oss på:


12

MILJÖ

Nummer 1 • Januari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Förnybara drivmedel för miljön Låt dina framtida transporter ha minsta möjliga påverkan på miljön SVERIGE (JB)

De drivmedel vi använder i våra fordon påverkar de utsläpp vi orsakar när vi förflyttar oss. Därför är det viktigt att välja rätt när du ska köpa en ny bil så att du i framtiden transporterar dig på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt.

I Sverige har vi fattat ett beslut om att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst tio procent år 2020, och den långsiktiga ambitionen är att Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Under 2014 ledde användandet av biodrivmedel till att 2,3 miljoner ton koldioxidutsläpp kunde undvikas i Sverige! Användandet av HVO i lastbilar står för den största minskningen. För biodrivmedel finns särskilda hållbarhetskriterier som leverantörer av bränslet måste säkerställa. Dessa kriterier ska bland annat säkerställa minskade utsläpp av växthusgaser, att produktionen av biodrivmedlen inte förstört områden med höga biologiska värden och att bränslets ursprung går att spåra. Kriterierna kommer ur ett EU-direktiv och rapporteras årligen till Energimyndigheten. Förnybara bränslen påverkar miljön i mycket mindre utsträckning än konventionella drivmedel som bensin och diesel. Biodiesel är ett samlingsnamn på drivmedel som liknar diesel, men som framställts av biomassa istället för av petroleumprodukter. Exempel på produkter som används för tillverkning av biodiesel är raps-, tall- soja-,

För att el ska räknas som ett förnybart bränsle till din bil så krävs det att den laddas med förnybar el.

majs-, eller palmolja, alger med högt fettinnehåll eller animaliska fetter. HVO är en typ av biodiesel som tillverkas av vegetabiliska oljor (i Sverige ofta råtallolja) eller djurfetter och är kemiskt identisk med fossil diesel. Utsläppsminskningen för HVO:n på den svenska marknaden är i genomsnitt 81 procent jämfört med den fossila motsvarigheten. Tunga lastbilar kan köras på ren HVO medan personbilar kan köras på en blandning av fossil diesel och

HVO. Inblandningen av HVO i fossil diesel varierar men kan vara upp till 30 procent hos vissa leverantörer. FAME är en annan typ av biodiesel och är egentligen ett samlingsnamn. Den vanligaste typen av FAME i Sverige är RME (rapsmetylester) som tillverkas av rapsolja. Utsläppsminskningen av växthusgaser vid användandet av FAME, istället för den fossila motsvarigheten, är 46 procent. Biogas består till största delen av metan och produceras

genom syrefri nedbrytning av organiskt material. Denna process kan ske spontant i naturen, men den biogas vi vanligen använder tillverkas i kontrollerade processer i biogasanläggningar där man genomför nedbrytning av matavfall, avloppsslam, grödor eller gödsel. 93 procent av råvarorna till

biogas är restprodukter och avfall. Jämfört med den fossila motsvarigheten naturgas är utsläppsminskningen vid användandet av biogas 72 procent. Etanol bildas vid jäsning av

råvaror som innehåller socker eller grödor som innehåller mycket stärkelse som exempelvis majs, spannmål och potatis. Det går även att göra etanol från cellulosa och restprodukter från tillverkningen av pappersmassa. Etanolen som används i Sverige produceras främst av spannmål. Utsläppsminskningen jämfört med bensin är 57 procent. El ger inte upphov till några utsläpp lokalt där den används, men däremot kan växthusgasutsläpp och andra

miljö- och hälsoskadliga ämnen uppkomma vid produktionen av el. Hur mycket beror på hur elen produceras. För att el ska räknas som

ett förnybart bränsle till din bil så krävs det att den laddas med förnybar el. Med förnybar el menas el som producerats av energikällor som förnyas i snabb takt och är oändliga. Sådana är till exempel sol, vind, biobränslen och vattenkraft. Laddas bilen hemma kan du själv välja att köpa förnyelsebar el till din laddstation.

Bensinpriset på väg mot 20 kronor litern Politiska beslut är orsaken enligt föreningen Skattebetalarna Vid årsskiftet höjdes skatten på bensin med 15 öre litern inklusive moms och på diesel med 10,25 öre. Den höjda reduktionsplikten väntas höja bensinpriset med ytterligare 20 öre, vilket innebär att politiska beslut pressar upp årets bensinpriser med totalt 35 öre.

För ett genomsnittligt hushåll med bil ökar årets bensinkostnad med en dryg femhundralapp, 220 kronor genom höjd skatt och knappt 300 kronor genom ökade krav på

inblandning av biodrivmedel, den så kallade reduktionsplikten. I jämförelse med 2014 har skattekostnaden för årets tank ökat med nära 2 700 kronor, och cirka 3 000 kronor om priseffekten av årets höjda reduktionsplikt räknas in. – Skattehöjningen i antal kronor kan tyckas marginell, men man ska komma ihåg att den sker från redan höga nivåer. Dessutom utgör den totala skatten cirka 62 procent av bensinpriset, vilket motsvarar cirka 14 500 kronor skatt för en genomsnittlig årstank, säger Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna.

– Svenska bilister är redan överbeskattade och står för mer än de samhällsekonomiska kostnader som de orsakar. Om den höga bensinskatten motiveras av miljöskäl är det minst sagt märkligt att regeringen fortsätter med överindexeringen trots att reduktionsplikten gör både bensin och diesel mer och mer miljövänlig. – Den höga drivmedelsbeskattningen skapar problem. Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder och de allra flesta resor går på våra vägar. För en majoritet av hushållen är bilen oumbärlig för

– Svenska bilister är redan överbeskattade och står för mer än de samhällsekonomiska kostnader som de orsakar, menar föreningen Skattebetalarna.

att få vardagen att fungera. De senaste årens höjningar av skatterna på drivmedel gräver

stora hål i plånböckerna. Högre drivmedelsskatter ökar också kostnaderna för många fö-

retag, vilket försämrar vår konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb.


Nummer 1 • Januari 2020

13

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

”Mycket värre än vad någon kan tro”

LANTBRUK

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

Vildsvinens framfart i Ydre och Kisa till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

YDRE-KINDA (JB)

Magnus Oscarsson, riksdagsledamot och ledamot av miljö och jordbruksutskottet för Kristdemokraterna gjorde under december två studiebesök hos mjölkbönder i Ydre och Kinda. Det han såg där fick honom att utbrista: – Mycket värre än någon kunnat tro och förstå!

Levererar färdig betong certifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se

Mjölkbonden Mikael Hübsch driver mjölkgården Höglycke nedre kronogård. När Magnus besökte gården tog Mikaels far Ingemar Hübsch med honom på en vandring runt ägorna tillsammans med lokala kristdemokrater från Ydre. Det de såg förskräckte. Vildsvinens framfart hade skadat ägorna för enorma belopp. Ingemar Hübsch berättar: – När grisarna varit i åkern och vallen har de åstadkommit väldiga skador på grödan. Visst försöker vi så på nytt, men det blir en extra kostnad. Ibland är allt förstört och hela åkern måste göras om. När grisarna varit i vallen kommer sten upp i maskinerna. I fodret vi lyckas bärga finns det jord. Resultatet blir att maskinerna skadas samt att jordsporer och mögel förstör skörden. Även vår ängsmark blir drabbad vilket påverkar betena för djuren. Nästa besök var hos Johan Herbertsson som med fru Linnea driver företaget Råstorp mellangård i Kisa som säger: – Det är värre än många förstår. Hagarna och ängarna där djuren brukar beta är nu endast stora jordhögar och fullständigt förstörda. Gör man om åkern och sår på de förstörda vallarna blir det fördröjd grästillväxt. Det är svårt och hopplöst. Vi försöker lägga till rätta och ibland får vi ta till handkraft för att försöka läka jorden. Att något måste göras och det omedelbart är självklart. Skadorna som grisarna åsamkar jordbruket uppgår till 1,5 miljarder per år. Kostnaderna för den enskilde bonden är oöverskådligt och går helt mot den livsmedelsstrategi som tagits. Målsättningen är nämligen att öka den svenska livsmedelsproduktionen och lönsamheten inom jordbruket. – När vildsvinen förstör så blir det tvärtom, med min-

Varför värma torken, växthuset och övriga lokaler med dyr olja? När man kan använda flis, pellets eller spannmål som bränsle. Sonnys Multistoker med varmluftspanna. Effekter från 32kW-700kW.

Svensktillverkade kvalitetsprodukter

Industrigatan 3 · 467 40 Grästorp · 0514-105 05 · www.sonnys.se

Vildsvinen åstadkommer rejäla skador på grödan, även om bönderna ibland hinner så om kommer mer sten upp ur jorden som skadar maskinerna.

NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2020!

SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

- vi isolerar skarvfritt med polyuretan • Ventilation och kyllager: Potatis, morötter, bär och frukt • Värme och kondens: Maskinhallar, djurstallar och industrihallar • Tankar: Ackumulatorer och vattentankar - Massagolv och slitbeläggningar på stål och betong polyurea, polyuretan och epoxi • Foderbord, truckgångar, industrigolv etc

Magnus Oscarsson (KD) med mjölkbonden Mikael Hübsch som driver gården Höglycke nedre kronogård. Vildsvinen har orsakat skador på hans ägor för enorma belopp.

skad livsmedelsproduktion och lönsamhet, förklarar Magnus Oscarsson. Förslag på åtgärder finns och Magnus pekar på några som omedelbart skulle kunna genomföras: – Ge jägarna tillåtelse att själva skjuta och sälja köttet och låt förtjänsten upp till 45 000 vara skattefri. Låt trikintestet, som är obligatoriskt, vara gratis. Vildsvinskött måste få en naturlig marknad utan byråkratiska hinder. Utfodring av vildsvin

Magnus Oscarsson (KD) på besök hos Johan Herbertsson som med fru Linnea driver Råstorp mellangård. Han har fått se åkrar och ängar förstörda av vildsvinens framfart.

med tonvis av sockerbetor måste stoppas. – Vildsvinskött är ett utmärkt livsmedel som, om det kom ut på marknaden skulle bli uppskattat och ett komplement till övrigt kött. – Redan nu finns det skolor som serverar vildsvinskött vilket har blivit uppskattat. Allmänheten måste vakna, även de i städerna, och förstå att vildsvinsplågan hotar vår natur och vårt lands livsmedelsproduktion. Public service gör en del men de kunde satsa mer för att väcka opinionen

och öka kunskapen om vildsvinsplågan. I Sverige finns en ansvarsfull och välutbildad jägarkår och med klokare bestämmelser kan de göra mycket för att få bukt med problemen. För bönderna är det lätt att gripas av hopplöshet, förtvivlan och hjälplöshet när man ser markerna förfalla. Text: BIRGITTA WIDÉN BLOMBERG Bild: PRIVAT

0581-62 80 30 · www.polyterm.se

Så inte okontrollerat utsäde! Analysera ditt utsäde i god tid före sådd hos Frökontrollen. Vi utför snabba analyser med hög kvalitet. Kontakta oss för att beställa påsar. 019-603 27 30 www.frokontrollen.se


14

ENERGI

Nummer 1 • Januari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

800 energikartläggningar gjorda Energikollen hjälper lantbruksföretag att spara energi SVERIGE (JB)

Under åren 2012-2017 genomfördes närmare 800 energikartläggningar i Greppa Näringens regi. En sammanställning av energikartläggningarna finns nu tillgänglig i en kort rapport och en längre version.

En typisk energikartläggning med åtgärdsförslag hittar besparingar motsvarande 10-15 procent av den totala energianvändningen i företaget. För samtliga genomförda rådgivningar inom alla produktionsinriktningar är de tre vanligaste förslagen på åtgärder; tillämpa sparsam körning, förbättra styrningen av olika typer av utrustning och att byta till LED-belysning. För mjölkgårdar är även råd

om förkylning av mjölk och värmeåtervinning från mjölkkylning vanliga råd. De tre vanligaste åtgärderna motsvarar i snitt sex procent av företagets energianvändning. I Greppa Näringens regi har åtta procent av de lantbruksföretag som ingår i målgruppen för Energikollen

genomfört en energikartläggning på sitt företag. Totalt har organisationen kartlagt 352 miljoner kWh energi under dessa rådgivningsbesök. Hela lantbrukets årliga energianvändning är cirka 4 400 miljoner kWh vilket innebär att Greppa Näringen även kartlagt åtta procent av lantbrukets energianvändning. Eftersom målgruppen för

Energikollen i Greppa Näringen är djurgårdar med minst 25 djurenheter har man nått en större del av målgruppen än så. Om vi antar att de gårdar som ingår i målgruppen totalt använder 3 100 miljoner kWh har organisationen kartlagt så mycket som elva procent av målgruppens energianvändning. Uppskattningen av målgruppens energianvändning har antagits från mediangårdens årliga energianvändning på 313 000 kWh. Företag med hög energianvändning har generellt gjort energikartläggning i större utsträckning än företag med lägre energianvändning och det är därför troligt att Greppa

Målgruppen för Energikollen i Greppa Näringen är djurgårdar med minst 25 djurenheter.

Näringen kartlagt en ännu större andel av målgruppens totala energianvändning. Energikartläggningar har genomförts i samtliga 21 län,

men det är stor skillnad i både antal rådgivningar och i andel av målgruppen som organisationen har nått i de olika länen. Flest rådgivningar,

137 stycken, har genomförts i Skåne län följt av Östergötland och Västra Götaland med omkring hundra genomförda rådgivningar

vardera. Antal upphandlade rådgivningar har varierat mellan åren med en topp på över 200 genomförda rådgivningar 2014.

60 miljoner till stöd för biogasproduktion

Det nya året inleddes med nordiskt vindkraftsrekord Det är medvind för vindkraften i Norden, i veckan slogs det nytt vindkraftsproduktionsrekord. Nyligen nådde produktionen 330 miljoner kWh, vilket motsvarar 27 procent av elproduktionen i Norden. Den höga vindkraftsproduktionen gör också att elpriset sjunker.

Årets första vecka producerar de nordiska vindkraftver-

ken drygt 2000 miljoner kWh el. Förra veckorekordet, från december 2019, låg på drygt 1700 miljoner kWh. – I snitt brukar vindkraften

stå för cirka tio procent av den totala produktionen. Det här är en effekt av att flera intensiva lågtryck har passerat men det är också en effekt av att mycket ny vindkraft har installerats, säger Matina Rosenberg, chefsanalytiker och meteorolog på elbolaget Bixia. När vindkraftverken går för

fullt, som den senaste veckan, står andra produktionsslag som är dyrare och/eller går att reglera tillbaka, som exempelvis kondensproduktion och vattenkraft. – När det är mycket vindkraft i systemet pressas också elpriset ner. 2019 års sista vecka hade ett veckomedelsnitt på 37 öre per MWh. Årets första vecka bedöms landa på cirka 30 öre per kWh, som lägst ned mot cirka 27 öre per KWh. Lägst timpris var det under det blåsiga onsdags-

dygnet då timme tre hamnade på 15 öre per kWh, säger Matina Rosenberg. Flertalet lågtryck bedöms

passera vid den här tiden med mycket vind och en hel del nederbörd. På flertalet håll är vattenmagasinen återigen på normala nivåer, vilket bidrar till det pressade elpriset. – Det blåsiga vädret håller i sig i ytterligare några dagar varpå nya rekord kan vara möjligt redan inom kort, säger Matina Rosenberg.

Nyligen betalade Jordbruksverket ut 60 miljoner i stöd till biogasproduktion från gödsel. Tidigare betalade verket ut 100 miljoner för biogas som används till fordonsgas.

Stöden till biogasproduktion är en del i att göra Sverige mindre beroende av fossila bränslen. Den biogas som produceras från gödsel räcker till att täcka energibehovet för cirka 5 000 villor under ett år. Den fordonsgas som får stöd räcker till att köra ungefär 35 000 biogasbilar i 1 200 mil vardera. – Vi ser att stöden bidrar

till att utveckla en svensk biogasproduktion. Biogas har en hög miljönytta på flera sätt. Dels att minska metanutsläpp från gödsel och dels att ersätta bensin och diesel till fordon, säger John Andersson, utredare inom klimat på Jordbruksverket.

Du som tillhör någon av de här grupperna kan få stödet: • Du driver ett företag på landsbygden med annan verksamhet än jordbruksverksamhet. Företaget får omsätta högst 10 miljoner euro per år och ha högst 50 anställda. • Du driver ett jordbruksföretag och vill producera gödselbaserad biogas. Du kan få stöd för om-, ny-

och tillbyggnad av anläggningar för produktion och användning av biogas från stallgödsel. För om-, ny- och tillbyggnad av anläggningar för att hantera rötrester. Dessutom ges stöd för uppgraderingsanläggning, rörledningar och kulvertar. Det kan finnas regionala begränsningar för vad du kan få stöd för. Kontakta din länsstyrelse för att få reda på vad som gäller i ditt län. Syftet med stödet är att öka produktionen och användningen av biogas för att nå uppsatta miljömål..


Nummer 1 • Januari 2020

15

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

ENERGI

Bra med oberoende rådgivare Energirådgivning finns i 287 kommuner av 290 LINKÖPING (JB)

Energirådgivning finns inom de flesta av Sveriges kommuner och har funnits i snart fyrtio år i varierande form. Cirka 287 kommuner av 290 har energirådgivning antingen i egen regi eller enligt en samarbetsmodell. Linköping har två energirådgivare och delar ansvarsområde med Kinda.

Robert Klasson är anställd som energirådgivare vid Linköpings kommun. En energirådgivare har till uppgift att ge information om hur man kan minska energianvändningen men också om att höja kompetensen hos de som söker råd. – Det är fortfarande många som inte vet att vi finns. Vi erbjuder kostnadsfri och opartisk rådgivning inom energi till företag, privatpersoner och föreningar. Vi är två rådgivare och vi kan nås per telefon eller e-post och vi har även en hemsida. En del information finns på hemsidan. Vi anordnar också utåtriktade aktiviteter som föreläsningar, seminarier, mindre mässor och informationskvällar om energi. Det vanligaste som folk frågar oss om är solceller, informerar Robert. Solel står för en ganska liten

andel än så länge. I Sverige står solenergi för cirka 0,4 procent av elanvändningen, enligt statistik från 2018. I Tyskland är siffrorna 7,9 procent. Utvecklingstakten går från väldigt låga nivåer men växer väldigt snabbt år från år. Solceller lär förändra världen framöver och det kommer att byggas mer och mer solcellsanläggningar. – Om man vill producera egen el så är det lättast idag att göra det med solceller. Regelverket har anpassats. De företagare som varit bäst på att investera i egna solcellsanläggningar är lantbrukarna. De är väldigt teknikintresserade och

Robert Klasson är en av två energirådgivare i Linköpings kommun. Energirådgivarna erbjuder kostnadsfri och opartisk rådgivning inom energi till företag, privatpersoner och föreningar.

är långsiktiga i sina investeringar, så därför har de varit ganska tidigt ute att satsa på egna solcellsanläggningar. Robert fortsätter att berätta att även om vi i Sverige inte har så mycket sol som längre söderut, finns det fortfarande bra förutsättningar för solceller här. Problemet är att vi har solen mest under sommarhalvåret när vi har ett mindre värmebehov samt en lägre elanvändning. Så fort anläggningen producerar mer el än vi använder så säljer man överskottet och elen används någon annanstans. Alf Wesik och Carolina Er-

icsson, Björksnäs gård i Kisa, hade i några års tid väntat på att effekten på solcellerna

skulle gå upp och priset gå ned, innan de investerade i en nyckelfärdig solcellsanläggning. – Det kan man vänta hur länge som helst på, men någon gång måste man ändå slå till. När dessutom bidragspengar började sina, tyckte vi att det var dags. Vi kalkylerar dock inte med något bidrag alls, utan får vi det så blir det en glad överraskning. Vi räknar med besked inom det närmaste halvåret, berättar Alf. Att bygga en sådan här an-

läggning verkade ganska enkelt, konstaterar han, men när man sätter sig in i något så dyker det ofta upp flera frågetecken, och att det då kan vara bra att diskutera en del frå-

gor med någon helt oberoende. Alf fick kontakt med Energirådgivningen och Robert Klasson, som hjälpte till med att reda ut de tekniska begreppen på ett begripligt sätt. det ena eller andra hållet. Antingen är det en leverantör som vill sälja en anläggning eller något elbolag som vill leverera el till oss här på gården - så det var ju den största vinsten, att ha en oberoende part. Vi har monterat en något större anläggning än vad 63 A-säkringen tillåter, men Robert hjälpte oss att få igenom önskemålet. De 30 - 40 dagar på året när det är stekande sol, stryps produktio-

TRÄ & MILJÖ AB · GISTAD stefan@traochmiljo.se · 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se

Vi har även villapaket!

Text och bild: AGNETA ÖSTLUND

Skörda solenergi! RT! FRI OFFE

Solcellsbyggarna Boxholm AB Boxholm · 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

Vi kan gårdar Kontakta mig för ett kostnadsfritt möte

Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

ex. Lantbrukspaket nyckelfärdig anl. 110 paneler, 181 kvm, poly à 275 Watt = 30250 Watt på taket. Inkl montering på plåttak: 239 000:- + moms Dessutom stöd på 20% (avgår 27 800:- ) medan pengar finns kvar.

om att nästa steg är att lagra överskottet – men att det får vänta några år tills tekniken utvecklats och prisbilden sjunkit.

– Alla andra har intresse åt

VI KOPER DITT SKROT! Kampanj solkraft – Bygg 2019!

nen till godkända nivåer, men övriga dagar, när det är molnigt körs hela anläggningen, varvid payofftiden enligt leverantören Vattenfalls kalkyler har kunnat minska från nio år, till cirka sju och ett halvt. Alf berättar avslutningsvis

Johan Carlfjord Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

johan.carlfjord@bjurfors.se 076-051 44 04

www.bjurfors.se · Sankt Larsgatan 24, Linköping


NUMMER 1 Januari 2020 Årgång 94

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

EFTERTEXT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Ull att räkna med för framtiden Den svenska ullen är en resurs som väntar på att tas tillvara YDRE (JB)

Den svenska ullen är av fin kvalitet, trots det slängs eller bränns det mesta. Intresset för kläder tillverkade av svensk ull växer dock både hos klädskapare och konsument. – De svenska fåren ger 1 200 ton ull varje år. Fårägarna skulle behöva få 30-35 kronor kilot för att det ska löna sig att kvalitetssortera och så måste det finnas avsättning inom rimligt avstånd, säger Matilda Andersson, konsult.

Vi träffas hemma i Matilda Anderssons föräldrahem i Rödje i Ydre. Här märks att det är får för hela slanten. I vardagsrumsfåtöljerna ligger små vita lammskinn. Och Matilda är en levande reklampelare för svensk ull. – Ullen till min tröja kommer från våra lamm och lämnades till ett lokalt spinneri i Östergötland. Sen har jag stickat den. Namnet Matilda Andersson klingar säkert bekant för många. Hon är en duktig fårklippare och har tävlat i svenska mästerskap flera gånger och det har resulterat i både guld och silver. Numera är hon också ordförande i Svenska fårklipparförbundet. Det senaste året har hon varit anlitad som konsult i ett projekt finansierat av Vinnova. Medverkande parter är Svenska fåravelsförbundet, Smart Textiles, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), samt klädtillverkarna Röjk och Filippa K. Vinnova finansierar bland

annat projekt som syftar till cirkulär ekonomi. Den svenska ullen är en resurs som än så länge går upp i rök eller plöjs ner i marken. Den har haft rykte som oanvändbar – går inte att använda eftersom de flesta fåren är köttrasfår och inte finullsfår i de svenska besättningarna. Det finns ingen efterfrågan från modeskapare eller annan textil bransch. Det

finns ingen att sälja ullen till. – De svenska spinnerierna försvann från Sverige samtidigt som tekoindustrin lämnade landet. De små spinnerier som ändå finns har inte kapacitet att ta emot stora mängder ull och de är spinnerier för att spinna garn, inte spinnerier för att spinna fin tråd som går att väva tyg av. Sådana spinnerier finns det i södra Europa. Det finns inte heller tvätterier som kan tvätta ullen i Sverige. Sådana finns bland annat i Storbritannien. Det är en gigantisk uppförsbacke att bestiga, men det finns positiva delar också. Både klädproducenter och konsumenter har börjat få upp ögonen för de negativa konsekvenserna av att tillverka kläder av fossilt material. Mikroplaster som sprids. Materialet kan inte återbrukas till skillnad från ull som kan användas flera gånger. Både textiltillverkare och allmänhet börjar också förstå att det som tillverkats nära är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv än det som har tillverkats långt borta. – Om vi tillsammans kan bygga upp en tillverkning som rör sig inom Europa är det mycket bättre än att importera garn och tyg väldigt långtifrån, framhåller Matilda. Den svenska ullen är en resurs som bara väntar på att tas tillvara. I projektet har man inventerat hur mycket det handlar om. Det är cirka 1 200 ton årligen. I Sverige finns över 9 000 besättningar med sammanlagt nära 600 000 får av en mängd olika raser. Fåren håller landskapet öppet. Den svenska djurvälfärden håller mycket hög nivå och då håller produkterna som kött, skinn och ull också hög kvalitet. – Om vi ska använda ullen, måste den kvalitetssorteras. Det blir ett extra moment i klippningsarbetet. Vi har räknat på detta och fårägarna skulle behöva få ungefär 3035 kronor kilot för att det ska löna sig att sortera den.

Matilda Andersson med ett av gårdens höstlamm. Rödjefåren är en korsning mellan köttras och finullsras.

Det finns alltså en potentiell råvara på 1 200 ton årligen. En råvara som dessutom finns i naturliga färgsättningar från vitt över brunt och grått till svart. Importen till Sverige av kardad ull och garn uppgår till ungefär samma mängd värderat till nära 250 miljoner kronor. Tänk om detta kunde ändras så att mycket av den svenska ullen förädlas i Sverige istället för att slängas eller brännas! Det finns ett växande in-

tresse. Forskning och utveckling sker via Smart Textiles som är en del av Högskolan i Borås. Fjällräven använder redan idag svensk ull i en del av sin produktion bland annat som stoppning i jackor. Filippa K har tagit fram och kommer att fortsätta att ta fram plagg tillverkade av svensk ull. – Den tröjan som kom ut i affärerna i höstas tog slut snabbt, berättar Matilda. I november förra året gick

De svenska fårbesättningarna producerar varje år 1 200 ton ull som till stor del slängs.

svenska klädföretag samman för att arbeta fram en standard för svensk ull. Tidigare nämnda Fjällräven och Filippa K ingår tillsammans med andra stora företag som Röjk, Tierra, Houdini, Åhléns, Tiger of Sweden och Acne.

– Man kan säga att arbetet med att hitta sätt att ta tillvara den svenska ullen ligger rätt i tiden. Vi behöver utveckla samarbetet, få ut mer kunskap om ull och få till en logistik så att producenterna kan få avsättning för sin ull. Vi vet att

det finns ett växande intresse från industri och konsument, sammanfattar Matilda Andersson. Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON

Starten på år 2020 bjöd på ovanligt låga elpriser Det milda, blöta och blåsiga vädret som inlett året gör att elpriset sjunkit.

Just nu ligger priset på den nordiska elbörsen under 30 öre per kWh, det är 25 procent lägre än snittet för årsti-

den, trots att Ringhals 2 har avvecklats. Förra året samma tid låg elpriset över 50 öre per kWh, enligt elbolaget Bixias rapport. Förra veckan hamnade elpriset på drygt 30 öre per kWh, och den här veckan beräknas landa på 29 öre.

– Det är många faktorer som påverka elpriset, en viktig sådan är vädret. Lågtryck, med kraftig vind och mycket nederbörd gör att elproduktionen från vindkraftverken ökar samtidigt som vattenmagasinen fylls på, vilket gör att utbudet på el ökar och då

pressas priset, säger Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på Bixia. I januari 2019 var priset på el rekordhögt och pendlade mellan 50 och 60 öre per kWh, stundtals 70 öre per kWh, då var också förutsättningarna annorlunda.

– Då var det kyligt i hela landet vilket gjorde att elanvändningen ökade samtidigt som den hydrologiska balansen var svag och vindkraften lägre. I år har vi redan haft ett vindkraftsrekord, vilket både beror på att det har blåst kraftigt men också att många fler

vindkraftverk har installerats, förklarar Matina Rosenberg. Enligt Bixias prognos kommer de lägre elpriserna att hålla i sig även under nästa vecka. Men i vecka 4 kan de komma att stiga igen då vi går mot stabilare, torrare och kyligare väder.

Profile for Jordbrukaren

Jordbrukaren, nr1 2020  

Jordbrukaren, nr1 2020  

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded