Jordbrukaren nr1, 2019

Page 1

En branschtidning i Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 1 • Årgång 93 Januari 2019

Bo Nyman visar sitt buffertlager av ved som räcker i 14 dagar.

Förnyelsebar energi som klarar värmen vid elavbrott SKOG. Värme är ett fundamentalt behov framförallt under årets kalla delar och vid elavbrott blir det ofta ingen värme. Kan man elda med ved som vi gjort sedan stenåldern, får vi värme oavsett stormar och annan naturpåverkan. Det är en god försäkring att ha en eldstad i sin bostad. Värmepumpar i all ära, men med sin unika funktion att fungera utan el är veden svårslagbar. Ved behövs kontinuerligt och den finns i våra skogar och är dessutom evigt förnyelsebar så länge jorden består. SIDAN 6

Fördjupad kunskap om granbarkborren

Martin Schwartz och Jakob Andersson reparerar och underhåller maskinerna under vinterhalvåret, utöver snöröjning och halkbekämpning.

Ingen mat utan bönder Länge sen det räckte att ”bara” vara lantbrukare LANTBRUK. Utan dem skulle varken köttätare, vegetarianer eller veganer ha mat på borden. Vi ser dem åkandes i traktorer ute på åkrarna vår, sommar och höst när de plöjer, harvar, sår och skördar. Men vad gör lantbrukare på vintern?

SKOG. Hur kommer det sig att angreppen av granbarkborre ökar under extremt varma och torra somrar? Hur kan tillväxten i yngre och medelålders skog stärkas? Det är ett par av de frågor som forskare beviljats anslag för att undersöka närmare.

på Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

– Nu väntar vi på snö, säger Martin som tillsammans med sin bror Simon driver företaget Bröderna Schwarz som ägnar sig åt snöröjning och halkbekämpning vintertid. SIDORNA 4-5

Premiär för LRF-frukost i Ringarum LANTBRUK. Nu har det varit premiär för LRF-avdelningen i Ringarum och deras satsning på Bondefrukost. Andra onsdagen i månaden är det tänkt att de som är intresserade ska träffas på Ringarums värdshus för att äta frukost tillsammans och samtidigt ventilera olika frågor. – Det handlar inte minst om en social verksamhet. För många bönder idag är det mycket ensamarbete, säger Tobias Karlsson, som är ordförande i avdelningen. SIDAN 14

SIDAN 9

Du som är prenumerant

Söndag på Östgötaslätten mellan Motala och Skänninge. Utsikten är hänförande, fast det ska erkännas att kylan biter i kinder och fingrar. Men det är ingenting som lantbrukarna Jakob Andersson, 42 och Martin Schwartz, 25, fäster så stor vikt vid. Tvärtom.

VECKANS BORRING

MILJÖ

LANTBRUK

Dokusåpan Sverige

Svenskarnas miljöåtaganden för 2019

Reducera kostnaderna för solceller

SIDAN 2

SIDAN 12

SISTA SIDAN


2

Nummer 1 • Januari 2019

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring: Dokusåpan Sverige Minns ni tv-komedin Rosenbaddarna? För några år sedan spelade Björn Gustavsson statsminister och olika förvecklingar tog i varandra, det ena misslyckandet efter det andra. TV-serien skulle kunna vara en parodi på den senaste mandatperioden, men även de senaste fyra månadernas dokusåpa över hur landet Sverige får en regering. Eller snarare inte får. Än så länge i alla fall.

Hur kan det då bli så här? Vi har fått höra upprepade gånger att det är ett mycket svårt parlamentariskt läge. På vilket sätt då? Vi har två partier, SD och V som står för ytterlighetsvärderingar, ja så är det. Men måste man inte tro så mycket på de andra krafterna däremellan att de kan hålla dessa ytterligheter borta från de frågor där de är mest skadliga och farliga för ett öppet, tolerant och liberalt samhälle utan att isolera dem från ALL påverkan? Sossarna har ju i princip till och från i fyrtio år kunnat hålla sig kvar i regeringsställning med hjälp av vänstern och utan att skämmas ta hjälp av dem alla gånger det passar. Ett vänsterparti som när många av dagens aktiva gick med i partiet, hade täta och kärvänliga kontakter med sina kommunistiska partikompisar på andra sidan järnridån. Sossarna och Miljöpartiet har inte heller skämts över att ta hjälp av Sverigedemokraterna i 60 procent av omröstningarna under den gångna mandatperioden. Däremot vore det tydligen förödande för Sverige om alliansen skulle göra exakt samma sak nu. Det vill säga hålla SD

borta från de frågor det vore rent av samhällsfarligt att låta dem ha påverkan i, men absolut ta hjälp i alla de frågor där man faktiskt tycker lika. Till skillnad från 90-talet när C och S gjorde upp om den ekonomiska politiken, så hade vi då en ekonomisk kris i landet. I dag går Sverige som tåget, arbetslösheten för infödda är rekordlåg och de flesta svenskar med jobb har det hyfsat bra. För bra kanske, för då värdesätter vi inte det vi har utan tar det för givet. Bortskämdheten tillåter oss att välja bort mat som kan produceras här till förmån för föda och råvaror från någon annans landskap där mark och vatten är bristvara. Hur ansvarsfullt är det? Dessutom, trots att har vi aldrig haft det bättre, levt längre och arbetat så lite (frivilligt), så mår vi paradoxalt sämre än någonsin mentalt. Den psykiska ohälsan, inte minst bland unga tjejer, är skrämmande. Jag tror allt detta hänger samman. Människan är ångestfylld och när vi har de mest basala behoven fyllda på

Kampanj solkraft -Bygg för 2019! ex. Lantbrukspaket nyckelfärdig anl. 110 paneler, 181 kvm, poly à 275 Watt = 30250 Watt på taket. Inkl montering på plåttak: 259 000:- + moms (181 860:- + moms efter 30% stöd)

Maslows behovstrappa hittar vi andra problem. Återgår man och överför detta till politiken ser man ett Sverige som dras isär. I samma land som statistiskt aldrig haft lägre brottslighet och längre livslängd, finns många alltmera klimatångestfyllda välutbildade och välavlönade medelklassvenskar som har tid och möjlighet att vara både pappalediga veganer och åka kollektivt. Säkert bra och kul för dem att känna hur goda de är. Samtidigt som det inte sällan i samma stad finns områden som polisen helst inte åker till och en landsbygd och bruksorter som alltmera blir frånåkta ekonomiskt, rättssäkert och mentalt. Detta paradoxalt nog samtidigt som landsbygdens befolkning har högre inkomster, mår bättre och är de som sitter på de nödvändiga resurserna för en hållbar omställning. Kan man inte förstå att båda bilderna och verkligheterna är sanna? Samtidigt som Sverige fortfarande är världens bästa land att leva i, halkar vi neråt på flera väl-

färdsrankingar och har enormt stora utmaningar framför allt kopplat till otrygghet, organiserad brottslighet och misslyckad integration. När jag var på Jylland (största halvön i Danmark) i november gjorde jag reflektionen att förr när jag började åka ut i Europa såg man mycket tiggare, uteliggare och många med utomeuropeisk bakgrund i städerna, men inte i Sverige. Tiggarna och uteliggarna kände man sig obekväm med som svensk för det var man ovan att se. Vi hade ett välfärdssystem som fixade det och en arbetsmarknad som tog hand om även de utan högskolepotential. I dag är det tvärtom… Kombinerar man detta med att många statsvetare, vissa debattörer och opinionsbildare envisas med att tjata om att den så kallade GAL-TAN skalan är bättre att förklara politiska värderingar än den traditionella höger-vänster – ja då går det så här. Centerpartister och andra Liberaler tror då de har mera lika värderingar med Sossar som i 50 år från och till tagit stöd av vänstern och Miljöpartister som alltjämt utgår ifrån helt andra verklighetsbilder än vad de flesta centerpartister gör. Det finns inte mycket mer gemensamt än rädslan och avskyn till SD och då blir det så här konstigt. Må så gott i det tyvärr riktiga Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

KF Halmpannor

Vi har även villapaket!

Flispannor

TRÄ & MILJÖ AB · GISTAD stefan@traochmiljo.se · 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se

Tel. 070-607 09 99

Grepp i vinter!

Att synas är bra för affärerna!

www.dahlqvistmaskin.se

Skruvdubb till alla däck!

Boka annonsplats på 0141-560 03.

BestGrip punkterar inte däcket

Skörda solenergi! RT! FRI OFFE 1500

1910

S lip p s n ö ! k e d jo r n a Hittills använda på maskiner över 105 ton!

Härdad

1911-3 Härdad

Härmed kungörs möjligheten att för år 2019 söka projektmedel ur Eklandskapsfonden för information och utbildning, forskning eller natur- och kulturvårdande åtgärder i Eklandskapet inom Linköpings kommun.

Solcellsbyggarna Boxholm AB Boxholm · 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

VÄGSLADD

Sista ansökan 1 februari 2019

www.best-grip.se

BestGrip AB • Kungsgatan 65 • 632 21 Eskilstuna Tel: 016-551 99 21 • Mobil: 070-666 20 89 E-post: info@best-grip.se

Ansökningshandlingar kan hämtas från fondens hemsida, www.Eklandskapet.nu. De kan också rekvireras från Gunnar Ölfvingsson, Linköpings kommun, via e-post gunnar.olfvingsson@linkoping.se eller tel 013-20 57 12.

www.Eklandskapet.nu

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

t Fri frak il 5m inom 2

12.500:+moms

gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


Nummer 1 • Januari 2019

3

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service

FÄRGBUTIK med Teknos-färger

Varför värma torken, växthuset och övriga lokaler med dyr olja? När man kan använda flis, pellets eller spannmål som bränsle. Sonnys Multistoker med varmluftspanna. Effekter från 32kW-700kW.

samt äkta Falu Rödfärg Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2019!

SOFAB Sanering & färg AB

Svensktillverkade kvalitetsprodukter

Industrigatan 3 · 467 40 Grästorp · 0514-105 05 · www.sonnys.se

Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se 0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

www.jordbrukaren.se

Biobränslepannor Satseldade- och flödesmatade pannor

Din kompletta leverantör av solel i Östergötland! Är du på jakt efter en nyckelfärdig solelslösning till ditt hus? Vi hjälper dig med allt från beräkningar och offert fram till att du startar upp och använder anläggningen.

Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas Brunåker

Timmerstugor från Östergötland Standardstugor eller efter egna mått och önskemål.

NU!

Lantmästare

076-846 22 22 Andreas.brunaker@faust.dk

Stora prissänkningar på solceller!

kopplas • Solceller som kopplas direkt till er el- och elräkning. • Över Î0 års livslängd. • Miljövänlig, grön energi. • Vi har produkterna och och kunskapen. Välkommen!

mail@faust.dk www.faust.dk

O S T G O TA

Ljusfallshammar · Tel. 0122-43185 www.lindalenstimmerhus.se

www.ostgotasolel.se Tel: 070-811 22 02

S LEL

VI INSTALLERAR VÄRMEPUMPAR OCH BORRAR FÖR ENERGI OCH VATTEN

BERGVÄRME INSTALLATION

SVERIGES STÖRSTA ÅTERFÖRSÄLJARE AV Borrar & installerar i hela Östergötlands län

Genom att låna kraft från naturen ger vi din vardag den perfekta temperaturen. Våra produkter tar tillvara på den lagrade solenergin i mark och luft, värmer upp eller svalkar ditt hem med hänsyn till både plånbok och miljö. Vi kallar det

ENERGY FOR LIFE

SUPPORT

365

DAG A R OM ÅRE T!

Norrköping 011-16 35 34 | Linköping ng 013-17 80 80 | Motala 0141-508 30 | Vadstena 0143-249 20 | Åtvidaberg Å 0120-154 00 info@vadstenavillavarme.se | www.vadstenavillavarme.se

• Kvalitets system enligt ISO 9001:2008 • Miljölednings system ISO 14001:2004 • Arbetsmiljö system 18001:2007 • Cer tifieringsnummer 5715 på respektive


4

AKTUELLT

Nummer 1 • Januari 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Martin Schwartz och Jakob Andersson reparerar och underhåller maskinerna under vinterhalvåret, utöver snöröjning och halkbekämpning.

Ingen mat utan våra bönder Lantbrukarna på Sjökumla halkbekämpar vintertid SJÖKUMLA (LT)

Utan dem skulle varken köttätare, vegetarianer eller veganer ha mat på borden. Vi ser dem åkandes i traktorer ute på åkrarna vår, sommar och höst när de plöjer, harvar, sår och skördar. Men vad gör lantbrukare på vintern?

Söndag på Östgötaslätten mellan Motala och Skänninge. Utsikten är hänförande, fast det ska erkännas att kylan biter i kinder och fingrar. Men det är ingenting som lantbrukarna Jakob Andersson, 42 och Martin Schwartz, 25, fäster så stor vikt vid. Tvärtom. – Nu väntar vi på snö, säger

“Vi har ett 60-tal di-kor som kräver tillsyn varje dag. Snart nu i januari börjar kalvningen som pågår även februari och mars”, berättar Jakob som passar på att klippa pälsen på en av kossorna.

Martin som tillsammans med sin bror Simon driver företaget Bröderna Schwartz som ägnar sig åt snöröjning och halkbekämpning vintertid.

För övrigt arrenderar bröderna mark och äger en maskinpark. Jakob är tredje generationen på Sjökumla lantgård. Sjökumla herrgård är föräldrahemmet där brorsan Lucas, som sköter gårdens ekonomi, bor. Och där dikorna har sin ladugård. Själv lever Jakob med sin familj på Östervarv Mellangården några kilometer därifrån. Den här dagen lastar Jakob och Martin en grävmaskin som ska användas på ett uppdrag i Motala. – Vi jobbar med entreprenad. För fyrtio år sedan räckte det att vara lantbrukare. Moderna lantbrukare idag behöver flera ben och moderna maskiner för att klara ekonomin, säger Jakob och tar närliggande Grepstad gårdsbutik med närproducerad mat och fik som ett bra exempel på innovativ affärsidé. Hans företag hyr in Martin


Nummer 1 • Januari 2019

5

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Redo för snöröjning. Martin (i gul jacka) och Jakob följer väderprognoserna. Vädret spelar stor roll i deras arbete.

AKTUELLT

Vy från gården där Jakob bor med sin familj.

Den här dagen lastar Jakob och Martin en grävmaskin som ska användas på ett uppdrag.

Martin och Jakob trivs bra med att arbeta tillsammans.

Ensilagebalar med foder.

vid behov. De samarbetar i mångt och mycket. Lär av varandra. – Vi har en tanke om att utrusta grävmaskinen med en energiklipp, en gripklo som tar hela träd, buskar och sly som blir till värmeflis. Den är bandgående och kan köras när det är fruset på åkermarkerna, säger Martin. Om vintrarna reparerar och underhåller de alla maskiner för att vara beredda till vårsådden.

– Vi har gått från att vara en lågteknologisk bransch till att vara precis lika högteknologiska som övriga samhället, säger Jakob. – Vi använder avancerad GPS-teknik. Vi måste hela tiden hänga med i utvecklingen, säger Martin. De passar även på att ta hand om byggnaderna på sina gårdar när det vintras. – Bland annat håller vi på med en växtodlingsplan för kommande säsong, vi jobbar

med en sjuårig växtföljd, säger Jakob. Martin förklarar: – Det är noga med att följa planen, att man växlar grödor för annars växer det inte som det ska. Jakob odlar vete, raps, ärtor, åkerbönor, lin, korn och havre. Hästhö levererar han till ett par ridskolor i Motala och Linköping. Hur är förhållandena för en bonde i de här trakterna? – Alla lantbruk har unika förutsättningar. Vi har bra

åkermark i vår slättbygd. Vi klarade torkan i somras relativt bra. Det som tog stryk var betesmarkerna, våra fodervallar. – Vättern skyddar oss mot de värsta ovädren, säger Martin. Vad är det bästa med ert jobb? – Att få följa året, variationen i sysslorna, svarar Martin. – Vi jobbar med naturen hela tiden. Det här är en livsstil, jag tycker att jag har ett

fantastiskt jobb och liv, säger Jakob. Båda visste tidigt i livet att de ville gå i sina pappors fotspår, fick tidigt hjälpa till och var väl medvetna om tuff arbetsbörda. De har studerat på Vreta lantbruksskola. Deras bransch är viktig för allas vår överlevnad. Jakob och Martin framhåller att Sverige är ett föredöme vad gäller antibiotikaanvändning och har ett bra miljöfokus i lantbruksarbetet.

– Det bästa för oss är om fler åt mer lokalproducerad mat istället för den importerade. – Ät mindre mängd kött, men välj svenskt, för det är det som i förlängningen ger skatteintäkter som betalar vård, skola och omsorg, uppmanar Jakob. Efter kaffetår och värme hemma hos Jakob bär det ut på jobb för grabbarna igen. Text och bild: MARIA LIDBERG


6

SKOG

Nummer 1 • Januari 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Huset där Bo och Lizzie Nyman bor har vedeldning som enda värmekälla.

Ett lämpligt vedförråd för myseldare som tidigare hyste en sopsäck i papper.

All ved får inte plats inomhus men täckt för nederbörd så klarar den sig bra.

Ackumulatortankarna på sammanlagt 1000 liter får värmen att räcka längre mellan eldningarna.

Skogens resurser räcker länge Förnyelsebar energiråvara som ger värme inomhus ÅTVIDABERG (JB)

Bor man på landsbygden eller i mindre samhällen kan man snabbt bli drabbad av strömavbrott vilket i dagarna har inträffat för tusentals abonnenter i Roslagen efter den elaka stormen Alfrida. Likadant var det efter stormarna Gudrun 2005 och Per 2007. Vid strömavbrott märks det att det mesta i vår vardag behöver elektricitet. Oväder blir allt vanligare som ett tecken på den accelererande klimatförändringen vi kommer att få leva med.

Värme är ett fundamentalt behov som vi alla behöver framförallt under årets kalla delar och utan el ingen värme. Kan man elda med ved som vi gjort sedan stenåldern, får vi värme. Det är en god försäkring att ha en eldstad i sin bostad. Ved behövs kontinuerligt och den finns i våra skogar och är dessutom evigt förnyelsebar så länge vår jord består. Sedan urminnes tider har vi utnyttjat ved att värma oss med i bostaden eller en gång i tiden ute i det fria. Denna värmekälla var den helt dominanta ända fram till mitten av 1950-talet. Många äldre och även de yngre, som kan tänkas känna till gångna förhållanden, vet att det gjordes stora ansträngningar för att under andra världskriget få fram tillräckligt med bränsleved till alla städer och kanske allra mest till huvudstaden. Till råga på allt, så hade vi de så kallade krigsvintrarna med temperaturer ner mot minus 40 grader under långa perioder och då gick det åt mycket ved. Från mitten av 1950-talet kom så uppvärmningen att förändras radikalt genom att vi fick eldningsolja att förbränna i våra pannor. Då var

oljan billig och det var en smidig, enkel och arbetsbesparande resurs som kom att dominera all uppvärmning fram till oljekrisen i mitten av 1970-talet för sedan trappades priset på eldningsoljan upp stadigt och till slut blev den för dyr att använda. Priset per kubikmeter hade gått från 200 kr till cirka 3000 kr. Något nytt måste komma till för att ersätta oljan och det var heller inte läge att gå tillbaka till ved igen, det skulle inte gå i praktiken, husen är inte byggda för det längre. Då kom den genialiska vär-

mepumpen och många husägare lät borra på sina tomter för att installera bergvärme eller att installera luftvärmepumpar om man inte hade ett vattenburet system i bostaden. I skarven mellan oljeeldning och värmepumpar fanns många bostäder som enbart hade uppvärmning med elradiatorer och till en början fungerade det om man hade ström men det systemet blev också för dyrt eftersom elbolagen höjde priserna på el och nätanvändningen. Därför gäller i dagsläget värmepump och ska man sia i framtiden så kommer säkert solenergi att kunna bli nästa system bara vi får teknik att lagra energi för att kunna ta fram när den behövs. För villaägaren finns fortfa-

rande veden som ett alternativ eller komplement med sin unika funktion att fungera utan el, tro det eller ej. Många bostäder i städer och samhällen får värme och varmvatten från en fjärrvärmeanläggning och de flesta av dessa eldar med biobränsle i form av flis. Länstidningen väljer att göra ett besök i en villa på Adelswärdsgatan i Åtvidaberg där Bo och Lizzie Nyman bor och har vedeldning som enda värmekälla. De har det gynnsamma förhållandet att greppa hela kedjan i tillredningen av veden från de växande träden i skogen och fram till att

Bo fyller på vedklabbe i pannan. Bo och Lizzie är som vedeldare uppe med tuppen eftersom Bo tänder i pannan på morgonen och denna morgon var det minus åtta grader och en fin vit rök steg upp från skorstenen när undertecknad anlände. Bo får berätta väsentligheterna om sin vedeldning. – Vi, jag och Lizzie, tillsammans med vår dotter Camilla och hennes man Magnus fick möjligheten att förvärva Hulta, en mindre jordbruksfastighet i Ukna socken, efter Magnus farmor Märta vars två systrar, Gerda och Valborg, var de som senast var permanent boende i Hulta. Eftersom jag och Lizzie är pensionärer så bor vi hela sommarhalvåret ute i Hulta som ligger cirka två mil från Åtvidaberg. Magnus och Camilla arbetar heltid och är glada för att Bo och Lizzie bor därute och sköter om allt på gården, skogen, inägorna och husen. När ingen bor i huset i Åtvidaberg under hela sommaren så har Bo och hans goda granne, Per Wärn, kommit på en genial lösning när det gäller gräsklippning som behöver göras minst en gång i veckan. Man investerade i robotklippare som sköter sig själv och öppnade dessutom upp ett hål i staketet där robotklipparen smiter in till grannen och vice versa, alltså de äger en robotklippare ihop och den sköter klippningen av deras båda gräsmattor. Det är grannsamverkan på hög nivå. Men nu var det veden det ska handla om. – Bo inflikar att även dotter och måg eldar med ved från Hulta i sitt hus i Åtvidaberg och Bo påpekar att han naturligtvis också får hjälp av Camilla, Magnus och barnbarnet Emma med pojkvän i arbetet med veden. Bo kom ihåg ett minne med anknytning till vedeldning i Hulta när Gerda och

Bo Nyman visar sitt buffertlager av ved som räcker i 14 dagar.

Valborg bodde där. När det var kallare än minus tio grader gick någon av systrarna upp vid två tretiden på natten och satt där i köket och eldade i köksspisen till fram mot morgonen, det var tider det. Samma järnspis användes fortfarande flitigt under sommaren då vi bor där, inflikar Bo. Bo ägnar en stor del av sin tid i Hulta åt skogen och i samband med den sysslan så kommer vedtillredningen in. – Framemot sensommar gör jag en del rensningshuggning som att ta vara på vindfällen och kanske några granbarkborredöda granar och jag även gallrar där det behövs och då tillreds virket för veden i tremeterslängder som jag sedan kör hem från skogen, berättar Bo. Veden ska först kapas i an-

tingen 45 centimeter eller 28 centimeter längder avsett för panna respektive köksspis modell äldre, och till kapningen har Bo byggt en tvåmeters bänk som underlättar arbetet. – Därifrån plockar jag kubbarna direkt till klyven som vanligtvis delar kubben i fyra

vedträn. Därefter hamnar veden på ett sju meter långt transportband in i vedboden som står öppen men med tak som ger god luftcirkulation och veden är klar att användas strax efter midsommar. Bo och Lizzie eldar inget i bostadshuset i Åtvidaberg under hela sommarvistelsen i Hulta men däremot dotter och måg eldar hela året i sitt hus för de vill naturligtvis ha varmvatten. Bo har varit flitig och för att

ha tillgång till prima ved har han byggt upp ett ansenligt lager i Hulta på 45 kubikmeter färdig ved inomhus och 20 kubikmeter utomhus, täckt för eventuell nederbörd. När Bo rensningshugger så kan en och annan timmerstock falla ut och det passar utmärkt att lasta på en vagn och fara ner till bysågen i Mosshult och såga upp till plank och bräder. Bo lagrar bräderna torrt för kommande behov av reparationsarbeten. Bo är medlem i föreningen för bysågen och är dessutom hjälpsågare vid sågbänken. När Bo och Lizzie flyttar in till bostaden på Adelswärdsgatan framemot höstkanten så

fyller han på sitt mellanlager med ved i källaren för det är dags att börja elda dagligen även om det inte är så kallt till en början vill man ändå ha varmvatten varje dag. I källaren finns en nu tio år gammal miljöpanna som har finessen underförbränning och viss ytterligare konstruktion som tar tillvara den alstrade värmen riktigt väl så temperaturen blir inte så hög i murstocken som med äldre pannor. Bo märkte också mycket påtagligt att vedåtgången med den då nya pannan förbrukade 30 procent mindre ved. Bo och Lizzie Nyman är ur-

åtvidabergare och kommer så att förbli, så länge de kan kommer de att bo kvar i sin villa på Adelswärdsgatan och värma upp villan med prima pannved från deras paradis, Hulta. Råvara till pannved kommer alltid att finnas till deras och dotterns och mågens hus och innan dess finns ett rejält lager att tulla på om det skulle behövas, det kan fortfarande bli vargavintrar. Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM


Nummer 1 • Januari 2019

7

INFÖR GYMNASIEVALET

ÖPPET HUS 2/2 KL10-13 NATURBRUKSPROGRAMMET, LANTBRUK, MASKINMEKANIKER, DJUR, HÄST, MASKIN, SKOG, NIU RIDSPORT, JAKT, MARK OCH ENTREPRENAD, HÖGSKOLEPROFIL MED NATURVETENSKAP, SAMHÄLLSVETENSKAP ELLER EKONOMI. FORDONSPROGRAMMET TRANSPORT. GYMNASIESÄRSKOLAN PROGRAM SKOG, MARK OCH DJUR. mer info:

013-227910

WWW.NBG.NU

Följ oss på:


8

SKOG

Nummer 1 • Januari 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Dags för nya avtalsvillkor i skogen Sven-Axel Bergstrand vill se ett branschförankrat standardavtal för skogliga affärer SVERIGE (JB)

I flera artiklar i skogliga branschtidningen har förändringsarbete inom skoglig verksamhet påtalats. Göran Persson har tidigare med erfarenheter från Svea Skog ”tagit parti för skogsbruket”. Helen Sjöholm, som ”brinner för skogen” pekar på problem med olika strukturer inom skoglig verksamhet. Mellan raderna skymtar frågor om de skogliga avverkningskontrakten.

Här saknas en nationell norm, ”ett Rikskontrakt”, som mall och föredöme. Likartade frågor löses och bedöms på olika sätt. En doktorsavhandling i Luleå Tekniska universitet har för flera år sedan behandlat dessa frågor. I tidigare artiklar i skogliga tidningar 20112016 har undertecknad återgivit några erfarenheter av tvister i virkesaffärer. Ett flertal läsare har positivt hört av sig på olika sätt för samråd. En fortsättning av dessa teman har därvid efterfrågats. Därför skall ytterligare några typer av avtalsvillkor i skogliga avtal behandlas. Det kan måhända mana till eftertanke, en eftertanke om bland annat klarare och enhetliga nya kontraktsklausuler. Senare hovrättsfall har även visat att en avverkningsrätt kan få en annan innebörd, än den nyttjanderätt detta haft under decennier. Detta omfattar även förskott och möjligheten att återkräva förskottet helt eller delvis, i strid med avverkningsrättens villkor i kontraktet. Ur avtalsrättslig synpunkt måste detta betraktas som ett kontaktsbrott. För företag verkar det vara

prestige att ha ett eget kontrakt med företagets varumärke. Kontrakt skrivs dock som förlagor för att minska möjligheten till tvist. Trävarubranschens standardavtal för sågade trävaror revideras däremot fortlöpande i de så kallade Svea-kontrakten. Alla individuella skogliga avtal revideras sällan. Även dessa skogliga kontrakt borde successivt ses över. Detta gäller särskilt skogliga avtal, för rundvirke, avverknings-rätter/ rotpostköp. Långa handläggningstider, olika utfall i likartade avgöranden, varierande rättspraxis, skapar osäkerhet på marknaden. Vidare förekommer ett flertal så kallade ”hemsnickrade kontrakt”. Dessa överensstämmer inte alltid med vad

man kan kräva av ett avtal mellan professionella parter, stora eller små. En datorisering, digitalisering, av kontrakten i branschen har till och med diskuterats, för att uppnå en modernare standard. Tolkningen av av förekommande avtal, skriftliga eller till och med muntliga (!) är svår. Detta bygger ofta på den förutsättningen, att sakkunniga, opartiska personer bedömer reklamationer, konditionsfel, kvalitetsfel eller andra fel, som uppkommit i samband med en leverans enligt ett svårtolkat kontrakt. Det är dock sällan särskilt sakkunniga utses vid tvistelösning, utan domstolen anses i sig ha erforderlig kompetens. Skogliga avtal innehåller inte alltid en tvisteklausul om skiljeförfarande och särskilt utsedda sakkunniga. En tvistelösning förutsätter oftast att särskilt sakkunniga, opartiska personer utses att bedöma konditionsfel, kvalitetsfel och andra reklamationer. Det kan även gälla tolkning av miljöbestämmelser som uppkommit i samband med leveranser och kontrakt. Man hör sällan, att det förekommer skogliga tvister i våra domstolar. Parterna förlikas istället och domstolen får sällan erfarenhet, full insikt i de praktiska, rättsliga problemen. En senare hovrättsdom vittnar om detta. Om dessa tvister å andra sidan handläggs i skiljeförfarande, så ökar inte heller kunskapen om rättsfrågorna, då skiljedomar i sin helhet, förlikning eller inte, är totalt sekretessbelagda. Senare stormar som ”Gudrun och Per” har medfört att man befarar, att antalet reklamationer på panel och regelvirke kan över tid öka i omfattning. Anledningen är att så kallade ringsprickor uppkommit vid stormfällningen. De är i regel osynliga vid besiktning av fallvirket. De är till en början osynliga i den sågade, hyvlade eller ytbehandlade slutprodukten. Successivt, när produkten fortlöpande torkar och är uppspikat på vägg, blir dessa ringsprickor dock tydliga. Reklamationerna är ett faktum och baserat på varierande kontrakt med olika utformning av tvisteklausul. Bedömningen kräver särskild sakkunskap och kontraktsvillkoren måste överses för att skapa en rättvisande bild för parterna. ”Myntet har två sidor” och utfallet torde bli olika om det bedöms av domstol eller i ett skiljeförfarande. Behovet av utbildning inom detta område visar sig vara stort. Kompe-

tensutveckling har numera tagits upp på dagordningen för skogsbranschens olika avnämare och parter. Intern-utbildning har bland annat lett till justering av kontraktsvillkor som visat sig otidsenliga eller till och med hade kunnat leda till ogiltighet av avtalet. Äkta make/maka godkännande av en avverkningsrätt har länge saknats i kontraktsformulär. Generationsskiften kommer och går med åren. Behovet av insikt i skogliga frågor ökar därmed i betydelse. Trämarknaden i Karlstad är ännu en tradition med möten mellan olika företag och personer. Focus vid dessa marknadsseminarier är, vad Sveriges fortfarande största exportnäring kan uppvisa av marknadsöversikter, möten, kompetensseminarier. Samråd och överläggningar förekommer om stort eller smått – som ej sällan avslutas med en middag i gott samförstånd. Det som däremot sällan nämns, är kontraktsfrågor, tolkningen och olika gränssnitt för uppgjorda avtal, som kan förekomma. – Även en liten reklamation, kan bli en rejäl tvist, i denna av trävarubranschens namnkunniga formulerade kontrakt, med eller utan deras juridiska rådgivare. Efterfrågan på skogsfastighe-

ter och avverkningsrätter har på senare tid ökat. Detta har skett i takt med minskat utbud, vad avser leveransvirke från bland annat länderna på andra sidan Östersjön. Miljöaspekter med fokus på ”de varma vintrarna” har skapat ”menföre”, vilket gjort det ibland nära nog omöjligt att enligt kontraktet fullfölja ett rotpostköp inom stipulerad tidsgräns. I skogsbranschen finns ett antal stora aktörer, som dominerar. Det är ”storebror mot lillebror”. Den som är störst dikterar oftast villkoren. Digitaliserade handlingar i skogen finns redan. Sveriges Handelskammare har betydelse för utvecklingen. Sverige har genom åren utvecklat sig till att bli ett viktigt skiljedomsland, både nationellt och internationellt. En nyare lagstiftning på området främjar dessutom Sveriges ställning som skiljedomsland. För att tidigare – under decennier fastslagen praxis – skall gälla idag, om innebörden av förskott på avverkningsrätter, måste en tilläggsklausul läggas till avtalstexten. ”Förskott skall ej kunna återkrävas, utan att

detta uttryckligen avtalats. Om inte denna paragraf i avtalet är med ger ny praxis med stöd av en hovrättsdom möjlighet att bryta kontraktet samt återkräva förskottet för den del som inte har avverkats. ”Menföre” samt starkt ”sluttande terräng” i fjälltrakterna är ju inte force majeure, som ger friskrivning av kontraktet i sig. Detta är omständigheter, som skogsköparen och entreprenören bort inse risken för vid en besiktning av terrängen. Det kan skapa dröjsmål, men är inte en hävningsanledning av avverkningsrätten, kontraktet. Hovrättsdomen prejudicerande effekt är att förskott skall återbetalas, om inte avverkningen fullföljts enligt kontraktet. Tilläggsklausulen ovan, är viktig och måste beaktas i skogsägarens intresse. Trävarubranschen har för sågade trävaror vinnlagt sig om att skriva in en skiljedomsklausul ad hoc i alla förekommande kontrakt, nationellt som internationellt. Ad hoc innebär, att de tvistande parterna själva, utser var sin opartisk och ojävig skiljeman/ kvinna. Dessa två utsedda skiljemän utser därefter en tredje skiljedomare, att tillika vara ordförande i skiljenämnden. Ett institutionellt förfarande bygger å andra sidan på att en klausul föreskriver att hela förfarandet i huvudsak administreras av t ex Stockholm Handelskammares Skiljedomsinstitut eller utomlands, med motsvarande ICC:s Skiljedomsinstitut i Paris. Att man i trävarubranschen valt ett förfarande ad hoc, baseras främst på att de opartiskt valda, sakkunniga kvinnor och män, står tillförfogande som skiljedomare eller besiktningsmän. De är som regel upptagna i en på Handelskammaren tillgänglig, certifierad besiktningsmannagrupp för olika produktområden. Handelskammaren Värmland, liksom ett flertal andra handelskammare, har en sådan grupp av sakkunniga besiktnings- och skiljemän/ kvinnor, som är certifierade för trävarumarknaden och för sågade trävaror. Gruppen består av ett antal personer med kunskaper om sortering av bland annat trävaror, köp och försäljning eller erfarenhet från praktisk verksamhet i branschen. Gruppen samlas för kompentensutveckling och erfarenhetsutbyte av anonymiserade fall. Gruppen består av opartiska personer, som är obundna av organisationer,

branschföreningar inför den rättsliga prövningen av en tvist. Handläggningen i ett skiljeförfarande ad hoc, eller institutionellt, skiljer sig inte nämnvärt. Det är den sakkunskap, som tvisten i behov av, liksom sekretess, som är de väsentliga frågorna. Kostnaderna är i hög grad relaterade till hur lång tid, som handläggningen sker och det förarbete, som nedlagts för att klargöra vad tvisten skall omfatta. Kostnaderna kan även nedbringas i den mån parterna kan enas om en skiljedomare, en s.k soloskiljeman. Den tid inom vilken en skiljedom måste ske, har enligt praxis varit maximerad till 6 månader. Parter-nas förarbete, med eller utan advokat, kan även kortas ned betydligt och därmed bli klar tidigare. En skiljedoms-tvist kan även handläggas som en så kallade skrivbordsskiljedom. Detta innebär, att tvisten handläggs enbart på insända handlingar, utan att någon muntlig förhandling sker.. Skiljeförfarandet ad hoc passar trävarubranschen mycket bra. Stor hänsyn kan tas till etablerat handelsbruk, kutym och sedvänja. Vidare ges Skiljenämnden möjlighet till tillämpning av den så kallade ”billighetsregeln”, en möjlighet att lösa tvisten ”mera affärsmässigt”. I ett domstolsförfarande däremot finns inte samma flexibilitet och anpassning till affärsmässiga överväganden. Dessutom kan tvisten komma att överklagas till högre instans, som kan ta avsevärd tid, med ökade kostnader. Rundvirkesbranschen inklusive rotpostköp, avverkningsrätter, borde handläggas i skiljeförfarande. Därigenom säkerställs den lille skogsägarens intressen mot större skogsköpare. Import av rundvirke i perioder kan skapa rättsliga problem till exempel då det importerade virket, sedermera osynligt befinns innehålla granatsplitter eller spräng-sten, vilket förekommit från Balticum. Magnetgivare vid sågarna har varit hjälp mot skador, som inte upptäckts vid ens noggrann besiktning, sortering. Vid tvister där ena parten är verksam utanför Sveriges gränser, (även Norge och Danmark) kan det vara besvärligt, att med en vanlig dom få till exempel ett skadestånd utbetalat. Domstolsdomar kan inte alltidverkställas enkelt. En domstolsdom är därför i princip endast utmätningsbar, ex-

igibel, i domstolslandet. Detta gör till exempel att vid internationella kontakt eller i situationer, som ovan berörts, parterna genomgående väljer att skriva in en skiljedomsklausul ad hoc eller institutionellt, eftersom en skiljedom är verkställbar i varje annat FN-anslutet land. Denna rättskraft baseras på en internationell konvention från 1929, som de flesta FN-anslutna länder har ratificerat, godkänt. Detta binder därmed parterna i dessa länder. Årets Trämarknad i Karlstad har passerat i höstas. Där nämndes som tidigare år ökade behov av kompetens-utveckling, klarhet, säkerhet i kontrakten. Min erfarenhet under snart 35 år, är att behovet av verkställighet av domar ökar, med den europeisering, internationalisering, som successivt sker. Ett nytt nationellt standardavtal, ”Riksavtal”, rundvirkes-avtal, skulle ge kontinuitet, klarhet och säkerhet för alla parter. Behovet är tydlighet i språk, sakkunskap, snabbhet, sekretess, och smidighet. Allt detta gör att skiljedomsklausuler främst ad hoc, inte bara består, utan även ökar i användning. I praktiken ger det en alternativ tvistelösningsmetod, i stort och smått. Detta gäller för förädlade produkter, liksom för trämarknaden i sig, byggnadsentreprenader, ja, hela trävarubranschen. Varför skall rundvirke inte omfattas av ett nationellt, likartat kontraktsformulär med enhetlig handläggning av tvister? Avslutande frågor:

• Varför inte i kontrakten ge parterna ett alternativ till tvistelösning genom skiljedom? • Varför skall inte skogen, rundvirkesmarknaden omfattas av ett nytt nationellt ”Riksavtal”, • Som är utarbetat från praktikens erfarenheter i en enhetlig handläggning av skogliga tvister! Det vore tid för ett branschförankrat standardavtal för skogliga affärer! Det kan ge ny balans mellan olika intressen och ett nytänkande inom skogen!

SVEN-AXEL BERGSTRAND

Universitetslektor emeritus, skiljedomare svenaxel.b@gmail.com


Nummer 1 • Januari 2019

9

Mer kunskap om granbarkborren Hur kommer det sig att angreppen av granbarkborre ökar under extremt varma och torra somrar? Hur kan tillväxten i yngre och medelålders skog stärkas? Det är ett par av de frågor som forskare beviljats anslag för att undersöka närmare.

Vid sitt decembermöte 2018 delade Södras stiftelse för forskning, utveckling och utbildning ut 5,4 miljoner kronor till olika forskningsprojekt. Sammanlagt har 12 miljoner kronor delats ut under 2018. – Angreppen av granbarkborre orsakar stora problem för skogsbruket. Vi har nu beviljat medel till ett forskningsprojekt som kan fördjupa vår kunskap, vilket på sikt ger oss bättre förutsättningar till mer effektiva insatser, säger Göran Örlander, ordförande för Södras forskningsstiftelse. Södras stiftelse för forskning, utveckling och utbildning har sedan starten 1995 delat ut 180 miljoner kronor för att främja forskning och utveckling som har betydelse för skoglig och skogsindustriell verksamhet i södra Sverige. – En ökad användning av trä och skogliga produkter utgör en central del av omställningen till ett mer hållbart samhälle. Därför satsar vi även

Varför ökar risken för angrepp av granbarkborre under extremt varma och torra somrar? Det är en sex frågor som forskare beviljats anslag för att undersöka närmare.

på ökad kunskap om skogens tillväxt, vilket ligger i linje med Södras hållbarhetsmål, säger Göran Örlander. Enligt Södras hållbarhetsmål ska den årliga skogstillväxten på Södras medlemsfastigheter år 2050 vara 20 procent högre än 2015. – Det är hög tid att produk-

tionsfrågorna hamnar högt upp på agendan i klimatdiskussionen, säger Göran Örlander. Beviljade projekt är: 1. Förbättrad styrning av gall-

ringsarbetet för ökad tillväxt i yngre och medelålders skog. Johan Möller, Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk 2. Varför ökar risken för angrepp av granbarkborre under extremt varma och torra somrar. Martin Schroeder, Sveriges Lantbruksuniversitet 3. Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – konsekvenser på plantöverlevnad och tillväxt. Karin Hjelm, Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk 4. Uppföljning av hybridasp och poppel planterad efter stormen Gudrun. Nils Fahlvik, Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk 5. Maskinell rotryckning – långvariga ekonomiska förutsättningar. Back Tomas Ersson, Sveriges Lantbruksuniversitet 6. Skogsgödsling – anläggning av tillväxtförsök i sydsvenska granbestånd – Staffan Jacobson, Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk.

- ::: $ 7 9 ) 5 , 7 , ' 0121 42066 WWW.ATV-FRITID.SE

VI KOPER DITT SKROT! Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

BERGVÄRME? VATTENBRUNN? Ring FBB!

Håll ångan uppe i vinter! BESTÄLL ER ELDNINGSOLJA ELLER PELLETS AV OSS.

FBB är Östergötlands mest anlitade borrentreprenör. Vi hjälper Kvalitet dig hela vägen till borrning & nytänkande och pumpinstallation. sedan 1979 Självklart med ROT-avdrag! www.fbb.se

Ring oss på 0122-100 64 och prata borrning!

FBB

Finspångs Brunnsborrning AB

sweaenergi.se

VÄSTERVIK LINKÖPING NORRKÖPING ESKILSTUNA ÖREBRO KARLSTAD

0490-41 19 00 013-475 10 00 011-475 00 80 016-51 00 40 019-554 19 01 054-15 16 65


10

AKTUELLT

Nummer 1 • Januari 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Energikrav på byggnader kan strida mot klimatlagen Byggsektorn behöver begripliga krav som leder till mer energieffektiva hus skriver insändarna SVERIGE (JB)

Nyligen publicerade Dagens Samhälle en debattartikel om att byggreglernas energikrav är otillräckliga och behöver granskas av Klimatpolitiska rådet.

Boverkets förslag till skärpning av energikraven i byggreglerna har fått skarp kritik för att vara otillräckliga. Vi ifrågasätter om regeringens och Boverkets ambitioner är förenliga med riksdagens klimatmål och efterlyser en granskning från Klimatpolitiska rådet, skriver Mats Björs från Swedisol, Håkan Wirtén från Världsnaturfonden WWF och Linda Burenius Magnusson från 100 procent Förnybart. Under våren 2018 skickade

Boverket ut en remiss på det andra steget i införandet av ”nära nollenergi”-regler, det vill säga den skärpning av energikraven på byggnader som enligt EU-direktiv ska börja gälla den 1 januari 2021. Förslaget fick skarp kritik, framför allt för att det baseras på mängden energi som köps in till byggnaden och inte hur mycket den faktiskt använder. Det leder till att nya byggnader inte blir tillräckligt energieffektiva. Tanken är god när Boverket vill gynna förnybar energi som

alstras i eller i anslutning till byggnaden, men i praktiken innebär det att det blir möjligt att bygga mindre energieffektiva hus. Förnybar energi bör främjas, men inte på bekostnad av väl isolerade väggar, tak, fönster och dörrar. Byggsektorn behöver enkla, robusta krav som är begripliga och leder till mer energieffektiva hus, som faktiskt har en energiförbrukning nära noll. Det råder stor politisk enig-

het om Sveriges klimat- och energipolitiska mål. Vi ska ha 50 procent effektivare energianvändning till 2030 och nettonoll klimatutsläpp senast 2045. Det är ambitiösa mål jämfört med många andra länder, men ändå mål som egentligen borde skärpas för att ge ett rättvist bidrag till Parisavtalet. Både Energikommissionen och Miljömålsberedningen, som formulerat målen, har pekat på behovet av att styra mot mycket energieffektivare byggnader, men det verkar inte som att regeringen och Boverket hörsammat detta. Den 1 januari 2018 trädde dessutom Sveriges klimatlag i kraft, som innebär att den förda politiken måste vara förenlig med klimatmålet. Avsaknaden av effektiva förslag riskerar att låsa in oss

Vi ifrågasätter om regeringens och Boverkets ambitioner är förenliga med riksdagens klimatmål, skriver Mats Björs, Linda Burenius Magnusson och Håkan Wirtén.

i en fortsatt hög energianvändning för byggnader och ett fortsatt elberoende för uppvärmning, vilket försvårar övergången till ett helt förnybart elsystem. När behovet av el är som

störst under kalla vinterdagar står eluppvärmning för omkring 10 procent av Sveriges effektbehov. De mest ansträngda situationerna uppstår bara under korta perioder varje år, och det blir långt mycket dyrare om elsystemet ska dimensioneras efter dem. En avgörande del i att klara klimatmålet är omställ-

ningen till förnybar energi, där Sverige har ett mål om ett helt förnybart elsystem till 2040. Ska vi klara detta mål får inte byggnadsbeståndet använda den energi som en elektrifierad transport- och industrisektor kommer att behöva. Vi ifrågasätter därför om ambitionen hittills är förenlig med de klimatmål som riksdagen har beslutat. När en ny regering finns på plats måste den omgående se till att politiken styr mot hög energieffektivitet, Vi efterfrågar dessutom att det Klimatpolitiska rådet, vars uppgift är att utvärdera hur den förda poli-

tiken överensstämmer med klimatmålet, gör en oberoende bedömning av de kommande förslagen under 2019. Klimathotet är akut och hela samhället behöver snabbt ställa om till mycket effektivare och smartare energianvändning. Det är särskilt viktigt att byggnader som ska stå i femtio eller hundra år är rustade för framtidens krav. Tekniken för att bygga riktigt energieffektiva hus finns redan i dag och utvecklingen går snabbt framåt. De lösningar som tas fram i Sverige kan användas för att minska

energianvändningen och utsläppen i andra länder. Använd därför det klimatpolitiska ramverket för att se till att vi undviker att bygga in oss i återvändsgränder och för att säkerställa att lagar, regler och riktlinjer drar åt samma håll - mot en hållbar framtid. Mats Björs

Vd Swedisol Håkan Wirtén

Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF Linda Burenius Magnusson

Ordförande 100 procent förnybart

Miljöinstitut får uppdrag att driva Smart City Sweden Energimyndigheten ger Svenska Miljöinstitutet IVL i uppdrag att driva regeringsuppdraget Smart City Sweden. IVL ska gemensamt med regioner och andra aktörer vidareutveckla, koordinera och hålla samman besöksverksamheten inom ramen för en nationell demonstrationsplattform.

 – Sverige ligger redan i dag långt framme inom smarta och integrerade urbana system, till exempel hur vi använder avfallshantering och vattenrening till biogasproduktion för kommunala transporter. Genom den nationella plattformen ska svenska lösningar samlas och demonstreras för att attrahera fler utländska besökare som är intresserade, inte bara av att utveckla hållbara stadslösningar,

utan även investera i svenska satsningar, säger Lina Groth affärsutvecklare inom internationella marknader på Energimyndigheten. IVL har vunnit upphandlingen som ramavtals leverantör för att driva en nationell besöksplattform som är en del av uppdraget Smart City Sweden. Bakgrunden till detta är en regeringssatsning på att driva hållbar stadsutveckling både nationellt och internationellt. – Fler aktörer och företag kommer att få möjlighet att skapa affärs- och samarbetsmöjligheter med de internationella delegationer som kommer till Sverige. För att uppnå detta kommer vi att jobba fokuserat med besökshanteringsprocessen tillsammans med svenska utlandsmyndigheter, energiråd, innovationsråd och prioriterade

Business Sweden-kontor i andra länder, säger Hanna Eriksson Lagerberg på IVL, som är verksamhetsansvarig för plattformen. Den nya satsningen på 100

miljoner kronor, som pågår mellan 2018–2021, går ut på att bygga, genomföra och vidareutveckla en demonstrationsplattform som bidrar till nationell kraftsamling och knyter samman regionala satsningar i Sverige. I och med att upphandlingen är klar har nu Energimyndigheten skrivit ett ramavtal med IVL som tidigare har varit verksam med att bygga upp en besöksplattform i Hammarby Sjöstad. Intresset för plattformen har varit stort redan från början. Sedan invigningen i maj 2017 har Smart City Sweden tagit emot över 3000 besökare från 37 olika länder.


Nummer 1 • Januari 2019

11

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă–rebro län och Värmlands län.

Suzuki LTA 500XP

AKTUELLT

VINSCH PĂ… KĂ–PET!

Arbetsmaskinen

Kodiak 700 4x4

Ny bränslesnülare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hÜg/lügväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende pü modell.

Vi kÜper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmül, konv & KRAV GÜdning VallfrÜ och utsäde

99 900 kr inkl moms

fr. 66.320:- exkl. moms MĂ…N-FRE 8-18, LĂ–R 10-14

Tegelbruksv 1, Kisa ¡ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

Anders eller Elisabeth nĂĽr ni pĂĽ:

Tel 013-23 44 65/66

Att synas är bra fÜr affärerna! Boka annonsplats i Jordbrukaren pü 0141-560 03.

NSER KI V SBenny Andersson

Dags att mäta radon!

E IC

M A

BrĂĽnstorp, 585 91 EksjĂś Tel 0380-810 34

Vi gÜr mängder av mätningar varje ür och kan ge er Sveriges bästa pris.

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Ă„ven andra nya delar.

WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

Vi utfÜr grävarbeten! Diplomerade fÜr avloppsanläggningar

Vid fÜrhÜjda radongashalter erbjuder vi kostnadsfri utredning samt ütgärdsfÜrslag.

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

MaskinfÜrsäljning FÜrsäljning av begagnade maskiner.

BesĂśk vĂĽr nya hemsida - nu sĂśkbar

CE-MĂ„RKTA TAKSTOLAR

" "# $"

Vi tillverkar CE-märkta takstolar pü beställning samt konstruerar och gÜr hüllfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet üt arkitekten och trygghet fÜr dig som kund!

Beg. reservdelar Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner. Vi har även ett stort lager av nya delar.

" #&! $&

Maskintransporter Transporter av maskiner av alla slag, även bodar, husmoduler och liknande. Transporter Üver hela landet. Mats 070 - 223 55 49

#%# &!

r

: 0 5 2

s or = 2 do t e k a p 1 mät :r - 375 o s o d 3

TRAKTORER KĂ–PES fĂśr demont, kontant betalning. Hämtas!

Visste du? Det fĂśrsta numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

os o d n o d Ra

NorrkĂśping 011-10 14 10 LinkĂśping 013-10 14 10

www.brabesiktningar.nu info@brabesiktningar.nu

20 000 läsare kan se din annons i Jordbrukaren, annonsera du ocksü!

Den nya milstolpen inom mjĂślkning

gan online pĂĽ GĂśr offertfĂśrfrĂĽ takstolar.se gs ko ns rle www.ca

IngĂĽr i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

www.laholmstraktordem.se

BesĂśk hemsidan fĂśr att se vĂĽrt sortiment! Vi mĂĽlar fĂśljande fasader:

RÜdfärgade Reveterade Oljefärgade

Ă…terfĂśrsäljare fĂśr

Lely Astronaut A5

Svensktillverkad

Mer än 25 ür efter att Lely introducerade den fÜrsta Lely Astronaut sätter vi den nya milstolpen fÜr mjÜlkning: Lely Astronaut A5

Vi utfĂśr även: Epoxibeläggningar HandmĂĽlning Hetvattentvättning Invändig mĂĽlning i stall Ă„ven färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

ARNE ANDERSSONS MĂ…LERI Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

Med bakgrund av erfarenheter frün flera tusen användare världen Üver sü Üverglänser detta intelligenta system sig själv angüende kokomfort, användarvänlighet och investeringsavkastning, den är designat sü lantbrukaren kan utmärka sig. Läs mer om Astronaut A5 pü lely.com/milestone

KĂ–PER ¡ SĂ„LJER ¡ FĂ–RMEDLAR

LANTBRUKSMASKINER

070-816 29 05 www.backhemmet.se

Lely Center Valdemarsvik • Tlf.: 0493-120 60 MASKIN


12

Nummer 1 • Januari 2019

MILJÖ

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Svenskarnas klimatåtaganden Återvinna, handla lokalt och minska avfallet SVERIGE (JB)

Enligt EIB:s (Europeiska investeringsbanken) klimatundersökning är svenskarna villiga att göra klimatvänliga åtaganden 2019 som innebär att man återvinner, handlar lokalt och minskar sitt avfall.

Europeiska investeringsbanken (EIB) offentliggjorde nyligen, i samarbete med det internationella marknadsundersökningsföretaget YouGov, den tredje serien av EIB:s klimatundersökning där man har undersökt medborgarnas inställning till klimatförändringarna i EU, USA och Kina. I denna tredje omgång fo-

kuserar man på medborgarnas åtaganden inför 2019 samt på hur medborgarna uppfattar de åtgärder som deras regeringar och internationella offentliga institutioner vidtar för att bekämpa klimatförändringarna samt det ansvar som tas i detta avseende. Enligt EIB:s klimatundersökning är 67 procent av

svenskarna villiga att återvinna sitt avfall de närmaste tolv månaderna. Detta är ett av svenskarnas främsta klimatåtaganden. Att köpa lokala/säsongsbetonade livsmedel och minska sitt avfall och att samtidigt konsumera mindre generellt sett utgör de tre främsta klimatåtgärderna i Sverige under 2019. Undersökningsresultaten har dock även påvisat skillnader mellan olika grupper i det svenska samhället: 57 procent av männen är beredda att återvinna sitt avfall 2019 jämfört med 76 procent av kvinnorna. Enligt undersökningen anser svenskarna även att nationella regeringar och internationella organisationer bör ha huvudansvaret för att bekämpa klimatförändringarna – följt av medborgare och företag: 24 procent av svenskarna anser att offentliga organ på nationell och internationell nivå är de som bär huvudansvaret. Svenskarna anser att de of-

fentliga organen är huvudansvariga, men de är mycket skeptiskt inställda till att dessa institutioner kan bekämpa

Nöt, lamm, gris och vilt. efter Era önskemål. Köttklassning utföres. Nöt hängmöras. Djurtransporter förmedlas. Vinterns-vårens slakt

BOKA NU! KONTROLLSLAKTERI KS 149 Kontakt/bokning/priser: 070-52 10 800 info@rinkebyslakteri.se www.rinkebyslakteri.se Vi finns mellan Nyköping och Norrköping, nära E4 avfart Jönåker · 40 km från Norrköping, 22 km från Vikbolandet.

Djurtransport ordnas

klimatförändringarna på ett effektivt sätt. 51 procent av svenskarna anser att de egna åtgärderna är effektiva, men endast 31 procent anser att den nationella regeringens åtgärder har varit effektiva. På samma sätt anser endast 34 procent att de internationella organisationernas åtgärder har varit effektiva. Enligt resultaten är svenskarna av en annan uppfattning än den som har konstaterats överlag i EU, där 31 procent anser att medborgarna är de som bär huvudansvaret för att vidta klimatåtgärder. Medborgare på andra kontinenter är dock av en annan åsikt: 40 procent av de kinesiska och 25 procent av de amerikanska medborgarna anser att internationella organisationer som Förenta nationerna (FN) eller Världsbanken bär huvudansvaret, framför medborgarna. Svenskarna anser att regeringen bör inta ledarrollen när

det gäller att bekämpa klimatförändringarna men att de som individer har en nästan lika viktig roll att spela. Resultaten av EIB:s klimatundersökning återspeglar de klimatdemonstrationer som nyligen har hållits i flera europeiska städer och som har visat på medborgarnas stora engagemang. Emma Navarro (EIB:s vice-

president med ansvar för finansiering av klimatåtgärder och miljö) har kommenterat EIB:s klimatundersökningsresultat på följande sätt: ”Undersökningen visar tydligt att medborgarna känner sig delaktiga i kampen mot klimatförändringarna och att de är beredda att vidta konkreta åtgärder i detta avseende 2019. EU-medborgarna i synnerhet är helt på det klara med vilken framtid de vill ha. Denna mycket positiva utveckling är oerhört goda ny-

Klimatvänliga åtgärder som svenskarna planerar att vidta eller vill fortsätta med 2019 • Att återvinna/sortera sitt avfall i möjligaste mån – 67 procent • Att köpa lokala och säsongsbetonade livsmedel i möjligaste mån – 48 procent • Att minska sitt avfall – 41 procent • Att konsumera mindre generellt sett – 41 procent • Att sluta köpa plastprodukter – 37 procent • Att oftare välja kollektiva transportmedel i stället för bilen – 30 procent • Att ta cykeln oftare i stället för bilen – 28 procent • Att minska förbrukningen av el – 26 procent • Att använda grön energi – 24 procent • Att inte flyga lika ofta – 19 procent • Inget av detta – 6 procent • Vet inte – 4 procent • Klimatförändringarna finns inte över huvud taget – 3 procent

heter, eftersom klimatförändringarna fortfarande är en utmaning som brådskar allt mer. Det finns oerhörda synergier mellan vad en offentlig institution som EIB kan bidra med i fråga om klimatvänliga inrättningar (infrastruktur för avfallsåtervinning, kollektivtrafik, grön energi osv.) och medborgar-

nas åtagande att leva mer klimatvänligt. Under 2019 kommer EIB att engagera sig mer än någonsin för att hålla uppe farten i klimatfrågan och stärka sin relation till medborgarna.” Källa: EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN


Nummer 1 • Januari 2019

13

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă–rebro län och Värmlands län.

Levererar färdig betong certifierad av

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

Frün missväxt till tillväxt!

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

VIMMERBY ¡ Tel 0492-152 55 ¡ www.geba.se

3EKO -IXERVAGNAR fĂšR ALLA BEHoV...

070-696 19 44

ÉU Q ž iÂ…¤sUsI1s š Q iq žU¤­1sÉ—

&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. s TĂśmningsfläktar frĂĽn 11 till 37 kw med mycket hĂśg kapacitet s +ASTmĂ‹KTAR KK1600 och KK1800

¤­{"f ¤ ­{žÉ¤­ÂžÂ… ƤƤƤɚƇŕŸƣĹ•Ĺ‹Ă?ŞŀĭĹ?ÉšĹžÄˆ

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 sĂĽ hjälper vi dig att fĂĽ ut ditt budskap! Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien MĂśbler • Heminredning • Porslin • BĂścker & media Sport & fritid • Kläder, skor & accessoarer Elektronik • HusgerĂĽd och mycket mera

AKTUELLT

Städa ur garaget – rĂśj pĂĽbivdrinagdärevänlk!omna! Alla

Ring & boka tid, allt säljbart hämtar vi – kostnadsfritt fĂśrstĂĽs! Ă–PPET MĂĽn-fre 10-18 LĂśr 10-14

Inspirera & Agera

NYTT NYTT NYTT Kreativa fĂśretagare – anmäl er! Växtlusts samarbetsprojekt pĂĽ G Skapandeprocess genom samarbete Flera branscher, utbyte med Ă–sterrike Ring Växtlust tel. 073-097 55 11 HĂśr av dig snabbt!

VIKINGSTAD Ă…KERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här kĂśper du även sand, grus, bergkross och matjord.

Läs mer om vürt erbjudande pü

www.vaxtlust.se

VIKINGSTAD Ă…KERI FĂ–RSĂ„LJNING AB

Motala LinkĂśping NorrkĂśping

LinkĂśping: Industrigatan 38 • 013-37 67 77 Motala: SĂśdra AllĂŠn 23-25 • Ă„ngdalen • 0141-504 88 NorrkĂśping: FinspĂĽngsvägen 63 • 011-10 10 80 Skänk eller handla sĂĽ gĂśr du nĂĽgot fĂśr behĂśvande!

DirektfÜrsäljning till fÜretag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smÜrjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 ¡ www.vikingstadakeri.se BesÜksadress: Fülüsavägen 11, VIKINGSTAD

ARBETE ELLER NĂ–JE? VARFĂ–R INTE BĂ…DA. TRAXTER Ă„R ETT ARBETSFORDON SOM ARBETAR MEDAN DU HAR KUL.

KAN KĂ–RAS FRĂ…N 15-Ă…R MED GILTIGT TRAKTORKORT. STARTPRIS FRĂ…N 129.900 KR.

TRAXTER HD5 T

TRAXTER HD8 T

TRAXTER PRO HD8 / HD10 T

FrĂĽn 129.900 kr

FrĂĽn 158.900 kr

FrĂĽn 181.900 kr

Virkesgatan 5 ¡ SĂśderkĂśping 0121-420 66 Ă–ppet: MĂĽn-fre 9-17 ¡ LĂśr 10-14¡ www.atv-fritid.se

Š2018 Bombardier Recreational Products Inc (BRP). Med ensamrätt. ™, ÂŽ och BRP-logotypen är registrerade varumärken tillhĂśrande BRP eller dess dotterbolag.

Š2018 Bombardier Recreational Products Inc (BRP). Med ensamrätt. ™, ÂŽ och BRP-logotypen är registrerade varumärken tillhĂśrande BRP eller dess dotterbolag.

WE’RE BUILT FOR THIS LÄS MER: CAN-AMOFFROAD.COM


14

LANTBRUK

Nummer 1 • Januari 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Premiär för LRF:s bondefrukost De träffas på Värdshuset i Ringarum VALDEMARSVIK (JB)

Nu har det varit premiär för LRF-avdelningen i Ringarum och deras satsning på Bondefrukost. Andra onsdagen i månaden är det tänkt att de som är intresserade ska träffas på Ringarums värdshus för att äta frukost tillsammans och samtidigt ventilera olika frågor.

– Det handlar inte minst om en social verksamhet. För många bönder idag är det mycket ensamarbete, säger Tobias Karlsson, som är ordförande i avdelningen. Förutom den mer formella delen av LRF:s verksamhet, med att fungera som en intresseorganisation som påverkar utvecklingen, är träffar av detta slag viktigare än någonsin i takt med att böndernas antal minskar. – Självklart är det också ett tillfälle där den vanlige medlemmen kan föra fram frågor som man tycker att styrelsen ska ta tag i. Träffen ger också möjlighet att utbyta erfarenheter på ett otvunget sätt och att helt enkelt datera upp sig om vad som händer ute på gårdarna. Jag kunde själv snappa upp hur ett par byggnationer diskuterades.

En annan fråga som var på tapeten och penetrerades var den allmänna utvecklingen inom näringen. Inte minst detta hur antalet mjölkgårdar i området har minskat drastiskt. Precis som i övriga landet. Från gården Holmberga var både ägare och anställda representerade. Gunnar Pilspets berättar att de tidigare hade tagit initiativ till en liknande verksamhet för just mjölkbönder i närområdet, men att deltagarna i denna grupp, som en följd av att flera bönder lagt ner produktionen, minskat i antal och därför runnit ut i sanden. – Så länge det kommer folk till den här aktiviteten kommer vi att hålla på, säger Tobias Karlsson. Att det ändå kom ett gäng

till denna första träff ser han positivt på och hoppas att intresset ska sprida sig. Ytterligare en positiv sida av att träffas på det här sättet är möjligheten att kunna köpa eller låna av varandra. Någon kanske har överskott av just det som jag behöver hemma på gården. Vissa maskiner och annan utrustning kan det vara möjligt att samutnyttja och man kan också kalla en bondefrukost för en nätverksträff. I detta fall IRL (In Real Life – I Verkliga Livet) och

Premiären för Bondefrukost i LRF:s regi på Ringarums värdshus lockade ett gäng bönder både till social samvaro och en möjlighet att utbyta erfarenheter.

öga mot öga, vilket i de allra flesta fall är att föredra. Det är ju ändå så att aktivite-

ten från LRF:s sida är så att säga självgående och kräver inte extra arbete från avdelningsledningens sida. Det handlar

helt enkelt bara om att komma för att äta frukost tillsammans av det som ändå finns uppdukat på värdshuset varje vardag mellan sju och tio. Här lassas det på frukosttallrikarna av från vänster Pelle

Text och bild: Hollertz, Bengt Karlsson, Johan Karlén och Tobias Karlsson. HANS ANDERSSON Den senare ordförande LRF:s Ringarumsavdelning.

Ny satsning för att återvinna plast inom lantbruk Miljölarmen om plaster i hav och på land ökar. Nu tar svenska lantbrukare ett stort steg för att minska plastsvinnet. En helt ny återvinningsanläggning kommer att återvinna en stor del av plasten från det svenska lantbruket.

– Det känns väldigt bra att vi nu kan säkra ett kretsloppssystem för plaster som används inom jordbruket. Därför har LRF tillsammans med Entreprenörinvest investerat i KRS, Kretslopp & Recycling i Sverige AB, som bygger anläggningen och även samlar in plasten, säger Anders Källström, vd för LRF. KRS har ett uppdrag av Svensk Ensilageplastretur att samla in lantbrukarnas använda plast från ensilage, säckar, odlingsfilm samt dunkar för växtskydds- och ensileringsmedel. Totalt använder det svenska lantbruket cirka 20 000 ton plast varje år. Hit-

tills har den insamlade plasten till stor del gått på export. Nu skapas ett system för att återvinna plasten i Sverige. Det gemensamma målet för

alla inblandade parter är att den insamlade plasten från det gröna näringslivet ska återanvändas på ett hållbart och cirkulärt sätt. Naturvårdsverket stöder också KRS verksamhet ekonomiskt genom bidrag via Klimatklivet. I augusti 2019 beräknas KRS nya plaståtervinningsanläggning i Korsberga i Vetlanda att kunna tas i bruk. Anläggningen kommer att återvinna den insamlade plasten och återföra den till plastindustrin. KRS projekt resulterar både i en mer hållbar hantering och ett femtontal nya arbetstillfällen. – Jag är glad att LRF engagerar sig i vårt bolag och det är naturligt att vi och LRF nu blir samarbetspartners. LRF har hela tiden varit tydlig med lantbrukarens perspektiv och uttryckt det miljömässiga vär-

det i att ta hand om och återvinna plasten, säger Ingemar Andersson, KRS grundare. LRF går ekonomiskt in och blir ägare av tio procent i KRS. – För LRF och våra samarbetspartners Entreprenörinvest och KRS är detta även ett viktigt initiativ för hållbar tillväxt och utveckling på landsbygden. Vi hoppas att detta på sikt även kan leda till en smidigare insamling och besparingar som kan nå lantbrukarna, säger Anders Källström. LRF och Entreprenörinvest

har tillsammans med Klimatklivet tillfört kapital och kompetens till KRS som gör den cirkulära plasthanteringen möjlig. – Plast är ett lättbearbetat och klimatsmart material om det används med återvunnen råvara. Vi ser fram emot att komma igång med plaståtervinningen som både bidrar till att förbättra miljön och skapar jobb på landsbygden, säger Ingemar Andersson.

Miljölarmen om plaster i hav och på land ökar. Nu tar svenska lantbrukare ett stort steg för att minska plastsvinnet.


Nummer 1 • Januari 2019

15

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

AKTUELLT

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fÜrsäljning

Vi pressar din hydraulslang! 1.395:-

PĂĽ jakt efter fyrhjuling?

Checka in pĂĽ vĂĽrt

Automower-hotell Vinterservice Programuppdatering

www.lantbruksservice.se

HĂśstpanj! m a k 545 PĂĽHusqvarna efter jakt PĂĽ 50cc, 2,5 kw Ord pris 7800:Husqva 445 Husqvarna

motorsĂĽg? Lagermaskiner

II e

Bensindrivna gräsklippare och trimmers. Husqvarna och Stihl–Viking

6.0 p 6.000:Ord. pris

Nu

3990:-

Nu

EksjĂś Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgĂĽrdsbutik

Hitta din mĂĽlgrupp med ! en annons i Jordbrukaren

5 9 0 0 :-

- ::: $ 7 9 ) 5 , 7 , ' 0121 42066 WWW.ATV-FRITID.SE

Gjuterigatan 2, EksjĂś Tel: 0381-390 00 Ă–ppet: Vardag 7-17

Jordbrukaren utkommer var tredje vecka till alla jord-, lant- och skogsbruksfĂśretag i hela Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă–rebro län och Värmlands län. Ring och boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03.

FASTIGHETSMARKNADEN SĂ„LJES

Ska du sälja din gĂĽrd? Ă–verlĂĽta gĂĽrden? Välkommen till Areal.

Kontakta oss, vi kan Ă–stergĂśtland! Vill du ha en värdering infĂśr generationsskifte kan vi även hjälpa dig med det.

Vi hjälper dig med fÜrsäljning, generationsskifte, upplÜsning av samägande eller värdering. Välkommen att hÜra av dig.

LinkĂśping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

Läs Jordbrukaren pü nätet! Klicka bara pü Jordbrukarens framsida pü www.jordbrukaren.se

Gustaf Eriksson 0703-51 05 77 Caroline LundĂŠn 0763-20 20 70 Rebecca Regnander 0709-99 23 75

Västra Ă–stergĂśtland Västra Ă–stergĂśtland Ă–stra Ă–stergĂśtland


NUMMER 1 Januari 2019 Årgång 93

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

ENERGI

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Stöd och intäkter vid solcellsinstallation Två alternativ som reducerar dina kostnader för en solcellsanläggning SVERIGE (JB)

Det finns flera stöd till dig som vill skaffa solceller. Dina solceller kan också ge intäkter i form av försäljning av överskottsel. Här kan du läsa mer om olika stöd och intäkter du kan få vid investering och löpande under tiden din anläggning producerar el.

Idag finns det två alternativ för att reducera dina kostnader vid investering i en solcellsanläggning, investeringsstöd och rotavdrag. Här kan du läsa mer om dem. Företag, offentliga organisationer och privatpersoner kan söka investeringsstödet. Stödet omfattar installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem men inte fristående anläggningar på till exempel fritidshus. Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2020. Sedan 1 januari 2018 är

stödnivån för privatpersoner 30 procent av investeringskostnaden. Kostnaden får

då högst vara 37 000 kr/kW installerad effekt, exklusive moms. Maximalt 1,2 miljoner kronor betalas ut i stöd per solcellssystem. Endast privatpersoner kan ansöka om Rot vid installation av solceller. Rot och Rut räknas ihop och får sammanlagt vara maximalt 50 000 kronor per person och år. Om du kan ta del av reduktionen eller inte beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du gjort. Observera att ditt hus behöver vara äldre än fem år för att du ska kunna få rotavdrag. Du kan inte få rotavdrag för solceller på taket om du bor i lägenhet. Ska jag välja investeringsstöd eller Rot-avdrag? Du får inte utnyttja både Rot-avdrag och investeringsstöd för samma installation utan måste välja ett av dem. Fördelen med Rot är att du får det direkt, till skillnad från investeringsstödet som du måste köa för att få och som endast betalas ut så länge avsatta pengar finns kvar. Köti-

derna för investeringsstödet har varierat de senaste åren, men har varit cirka ett år. Nackdelen med Rot är att det är lägre. Investeringsstödet ger 30 procent avdrag av installationskostnaden medan Rot endast ger omkring nio procent. Hur mycket Rot-avdrag kan jag få? Rot-reduktionen är 30 procent av arbetskostnaden. Arbetskostnaden vid installation av en solcellsanläggning varierar mellan olika installationer, men får schablonberäknas som 30 procent av den totala investeringskostnaden. Arbetet kan dock utgöra större eller mindre andel av kostnaden än så. Totalt kan du räkna med att Rot-reduktionen för din solcellsanläggning blir cirka 9 procent av den totala investeringskostnaden, inklusive arbete, material och moms. Rot och Rut räknas ihop och får sammanlagt vara maximalt 50 000 kronor per person och år. Om du kan ta del av reduktionen eller inte beror på

hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du gjort.

ÖVERSIKT STÖD OCH INTÄKTER SOM ÄR MÖJLIGA FÖR EN SOLCELLSANLÄGGNING IDAG Skattereduktion

60 öre/kWh. För överskottsel som matas ut på nätet. Löpande intäkt.

Elcertifikat

Ett elcertifikat per producerad MWh. Elproduktion från solceller berättigar dig att få elcertifikat. Priset är marknadsbaserat. Löpande intäkt i 15 år.

Ursprungsgarantier

En ursprungsgaranti per producerad MWh. Elproduktion från solceller berättigar dig att få ursprungsgarantier. Priset är marknadsbaserat. Löpande intäkt.

Sälja överskottsel

Vanligtvis spotpriset på den nordiska elbörsen minus ett litet avdrag. Löpande intäkt.

Egenanvänd el

Motsvarande priset du annars skulle köpt el för (elpris, energiskatt, elcertifikatavgift, rörlig elöverföringsavgift och moms). Löpande intäkt.

Ersättning för inmatning på nätet (kallas ibland nätnytta)

Vanligtvis några öre/kWh utmatad på elnätet. Ersättning som elnätsföretag är skyldig att betala ut. Ersättningen kommer automatiskt. Löpande intäkt.

Egenanvänd el

Motsvarande priset du annars skulle köpt el för (elpris, energiskatt, elcertifikatavgift, rörlig elöverförinsavgift och moms). Löpande intäkt.

Energimyndigheten tillhan-

dahåller ett investeringsstöd för installation av lagringssystem. Stödet får ges för högst 60 procent av kostnaderna för lagringssystemet, dock högst 50 000 kronor. Stödet kan bara sökas av privatpersoner som vill lagra sin egenproducerade el i hemmet. Ansökan ska skickas till din länsstyrelse. För den el du producerar kan du få intäkter både genom olika stöd och genom att sälja ditt överskott. I tabellen nedan får du en översikt av vilka stöd och intäkter som är möjliga för en solcellsanläggning idag. Bra att veta är att även om den el du säljer kan ge intäkter från flera håll är oftast den el du själv kan använda direkt från solcellsanläggningen minst lika mycket värd eftersom den ersätter el som du får betala elöverföringsavgift, moms och energiskatt på förutom själva elpriset. Källa: Energimyndigheten

Rådgivning och tips om energianvändning Genom att minska användningen av energi och använda rätt energi på rätt ställe sparar vi pengar och vi sparar också på miljön.

Energi- och klimatrådgivningen ger dig gratis och opartisk information om hur du kan minska din energianvändning och klimatpåverkan

hemma, på företaget eller i föreningen. Klimatrådgivning finns i många kommuner och finansieras av Energimyndigheten och vänder sig till dig som bor, har företag eller driver föreningsverksamhet i kommunen. Till rådgivningen kan du vända dig om du vill ha råd och information om valmöjligheter inom till exempel:

• värmesystem • solenergi • elanvändning, priser och avtal • fönsterbyte och renovering • tilläggsisolering • ventilation • belysning • transporter och drivmedel Du kan även få svar på många av dina frågor på Energimyndighetens hemsida.

Tio snabba energitips 1. Sänk inomhustemperaturen, en grad minskar energianvändningen med fem procent. 2. Nya tätningslister runt fönster och dörrar. 3. Byt till effektiv och bra belysning, som LEDlampor och lågenergilampor och släck när ljuset inte behövs. 4. Dra ur alla laddare, till exempel till mobilen, när de inte används. 5. Ställ in rätt temperatur i kyl och frys, +5 grader i kylen och -18 grader i frysen. Då får du både bra matförvaring och låg energianvändning.

6. Använd vattenkokare när du ska koka upp vatten. Det går snabbt och du sparar energi. 7. Tvätta i 40 grader istället för 60 grader, när det är möjligt. Det kan nästan halvera energianvändningen. 8. Att diska i diskmaskin sparar energi jämfört med att diska för hand. 9. Snålspolande duschmunstycke sparar på varmvattnet. Hur ofta och hur länge du duschar påverkar också energianvändningen. 10.Ta hjälp av energimärkningen när du ska köpa nytt.