Page 1

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 13 • Årgång 90 September 2016

Conny Svärdvall, Connys skog och trädgård, visade hur en robotklippare fungerar på K-Entreprenads branschexpo i Motala.

Lyckat branschexpo i Motala MÄSSOR. I ett nästan intill perfekt väder bjöd K-Entreprenad mark AB i Motala upp till ett branschexpo. Flera andra firmor man har samarbete med, hade också bjudits in. På ett avslappnat sätt kunde man prata i lugn och ro om man hade funderingar över avlopp, grävningar eller trädgårdar. Det stora dragplåstret var kanske Musclegear Car Club som kom och visade upp sina vackra bilar på deras ”Late summer muscle cruise” som gick från Vikingstad via Ödeshög till Motala. SIDAN 12

Skogen het fråga på LRF-möte SKOG. Ägande- och brukarrätten i skogen är en hetare fråga än någonsin. Reservatsbildningar, nyckelbiotoper och artskyddsförordningen med bombmurklor och lavskrikor rör om bland skogsägarna. LRF Värmland har bjudit in skogsägare till en kväll med äganderätt i fokus. Cirka 120 personer hade hörsammat kallelsen och med det är detta ett av de största LRF-mötena på mycket länge i Värmland.

Den 10 oktober går startskottet för årets älgjakt i södra Sverige.

Snart dags för älgjakt Extra mycket läsning om jakt i tidningen JAKT. Snart går startskottet för årets älgjakt i södra Sverige och i det här numret handlar det extra mycket just om jakt. Trots sinande älgstammar blir det ändå älgjakt i år igen. I Värmland har avskjutningen halverats på fyra år, men

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

skada och amputerad fot vägrar ge upp älgjakten, och om Olle Nilsson i värmländska Gunneryd som jagat sedan 1970-talet men inte tog jägarexamen förrän 2014. SIDORNA 10, 14, 16, 19 och sista sidan

Småbrukardagar i Rumma Under Östgötadagarna hölls småbrukardagar på Rumma Finnbygget. Vid gården var det marknad med hantverksprodukter, sång och musik. Här fanns även ponnyridning och skattjakt för de yngre besökarna liksom lotteri, loppis och kaffeservering med mera. Det var ett förvånande stort utbud som erbjöds de många besökarna. SIDAN 4

SIDAN 21

Du som är prenumerant

nu finns tecken på att den nedåtgående spiralen har avstannat. I östgötska Sonstorp har viltmästare Thorbjörn Andersson jakten som yrke. På Sonstorps bruk arrangerar han såväl älg-, som fågel- och vildsvinsjakt. Läs även om jaktentusiasten Putte i Ringarum, som trots ögon-

VECKANS BORRING

HÄST

GÅRD TILL SALU

Det är för de gula fälten man lever

Småbrukare med islandshästar

Naturskönt med möjligheter i Mosshult

SIDAN 2

SIDAN 22

SIDAN 6


2

Nummer 13 • September 2016

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Det är för de gula fälten man lever... Jag vet inte vad det är som lockar med bondelivet och i mitt fall växtodlandet. Men varje höst, vinter och vår blir jag påmind om delar av drivkraften. Varje vinter när snön och kylan, förhoppningsvis i lagom mängd, täcker och bearbetar höstbearbetade fält och skyddar slumrande höstsådda och fleråriga grödor. Maskiner som pustar ut i maskinhallen och på logar, tid för eftertanke, uppföljning och planering inför nästa års kommande rekordskörd. Alltid lika spännande.

Hur blev egentligen året? Blir kommande året, det året som jag kommer minnas som mitt rekordår som bonde? Man har ju cirka 30 chanser på sig, jag har väl avverkat hälften ungefär. Snön på de lagom täckta jordkockorna gömmer, men antyder potentialen i den östgötska myllan här på slätten, den bit på jordklotet som jag får förmånen att förvalta men också utveckla för min tids utmaningar under ett drygt kvarts sekel. En fjärt i tidsrymden totalt sett, ett långt yrkesliv för min del, förhoppningsvis. De gula halmstråna i sträng o stubb synes extremt avlägsna... Så kommer då våren. Samma ivriga känsla varje vår att få köra ut på de första fältet. Vad som är den första sysslan skiftar mellan åren. Vissa år vårplöjning, andra år första giva på höstgrödor. Vissa år vet man inte vad som är sist och först i och för sig. I fjol sprutade jag

svamp i råg på annandag jul! Men känslan finns där alltid varje vår. Ivern att få komma igång, den klara kalla luften. Ofta lite snålblåst. Ingen AC då minsann. Tittar jag på fadern och andra odalmän och kvinnor med lång livserfarenhet tycks känslan inte vara åldersrelaterad… När man kommer ut på våren med ogräsharv eller gödningsspridare fascineras jag alltid över hur de små späda plantorna med lite bleka blad kan förvandlas på några månder till gula kraftiga bestånd med mycket kärnor och kanske för den som önskar, även tjocka gula fina strängar – förhoppningsvis. Det gula känns avlägset… I augusti börjar hösten. Allt fler svenskar skippar delar av semestern i juliregnet och senarelägger i augustisolen. De, och en del mig närstående kvinnor, köper så klart inte min höstdefinition, men man skördar spannmål på hösten, alltså måste det vara höst då. Dessutom går det fort i augusti med att luftfuktigheten ökar, daggen kommer tidi-

gare och så vidare. Nu är det dags att skörda de gula fälten av vajande spannmål, bruna ärtor och raps. Lika fina som de gula spannmålsfälten är, lika färgmässigt tråkigt är egentligen raps och ärtor att se i moget tillstånd. Sådant bekommer dock inte en bondesjäl om det är fina frodiga och ogräsfria bestånd. När stubben lyser gul och fin är det alltid lika spännande att få sätta plog eller annat jordbearbetningsredskap i marken och göra det svart och börja på ny kula. Samma sak varje år, fascinationen under vinter, vår och sommar hur landskapet kommer skifta färg från brunt och kargt under tidig vår, till prunkande grönt under sommaren och sedan avrundas i gult. Senare under hösten kommer höstbearbetning när lövträden i kanterna skiftar i en explosion av gröngul-röda löv. Mot en klarblå himmel, den klara kalla luften, lukten av rå jord och skramlet från redskapet är det bara ett måste att öppna bakrutan till den allt tystare hytten,

hänga av sig peltorlurarna och bara njuta av vilka sinnesintryck man får ha i sitt kontorsfönster. Sådant som riktiga kontorsmänniskor – de som idag utgör normen för svensken – har på sin skärmsläckare. Allt detta kan man ju få som anställd i jordbruket också så klart. Men det blir en dimension till att få vara sin egen. Att få använda sin kunskap och erfarenhet, att veta att det är mina beslut – om än med inspel och intryck av goda råd från både äkta rådgivare och duktiga kollegor – som lett fram till att detta lilla fröet skapat kanske 100 eller 300 nya sådana ett år senare. Att få räkna på resultatet, fundera på vad som kan finjusteras och förbättras eller rent av vända upp och ner på fullständigt. Men någonstans är det nog att så tydligt få vara del av årstidernas olika färger, som skapar känslan! Och då har jag inte nämnt skogen och skogsbrukets alla färger, trots att 63 procent av alla jordbruk också har skog, i Östergötland i alla fall. Må så gott och njut i en av de färgrikaste årstidernas Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Behöver vi ett standardavtal för skogen? Trävarubranschen och skogens aktörer har mässor och konferenser. Allt ska gå så fort i dagens samhälle. I skogsbranschen finns ett antal större aktörer, som dominerar. Det är ibland storebror mot lillebror. Den som är störst dikterar oftast villkoren. Digitaliserade avtalshandlingar i skogen finns redan.

Möjligheten till ett branschgemensamt kontrakt vore önskvärt, för att få ännu mera balanserade, standardiserade och tydligare kontrakt för skogliga affärer. Skogen är fortfarande Sveriges största exportnäring. Inget kontrakt är det andra likt och ingen skog är den andra lik. Dagens kontrakt är ej sällan en kompilation av olika avtalstexter, som man har haft som förlaga för det egna kontraktet. Osäkerhet kan dessvärre infinna sig i flera frågor inom virkes-

juridikens kontrakt och skogliga affärer. Onödiga tvister kan därför ligga på lut inom skogsnäringen. Tidigare genom åren gjordes många och stora avslut inom skogen endast genom handslag. När tvister uppkom, till exempel vid felaktig avverkning, gjorde skogsägare, virkesköpare och entreprenör ofta upp i godo. Idag har en mängd olika kontrakt vuxit fram, med olika utformade finstilta villkor. Det har, utöver andra teknikaliteter liksom miljöbestämmelser, blivit en riktig snårskog, vilket även kan skapa prestigefrågor. Kontrakten i sig har även kommit att ingå, som grund i varumärkesbyggande samt företagsidentitet. I skogsbranschen är det i allmänhet virkesköparna, som formulerar kontrakten, dikterar villkoren. De har därmed ansvar för tydligheten och hur kontrakten bokstavligen ska tolkas. Många branschkunniga

avtalsparter är dock osäkra på vissa definitioner; Är ett ”rotpostköp” verkligen ett köp? – Nej, det är en slags option, en tidsatt nyttjanderätt. Hur länge denna gäller skapar även frågor, om inte någon tid anges; det är precis, som när du hyr en lokal. Använder du dig inte av hyresrätten, flyttar in, så får du ändå betala hyra enligt kontraktet. Du kan inte få tillbaka hyran på grund av att du inte använt dig av hyresrätten (nyttjanderätten), under kontraktstiden, såvida inte detta uttryckligen avtalats. Angiven avtalstid går fort och avtal kan falla i glömska. De olika kontrakten kan även vara otydliga, till och med motsägelsefulla. Det som står på ena sidan av ett avtalsdokument, motsägs av något som står finstilt på nästa sida. Skillnaderna i virkesköparnas olika utformade kontrakt kan därför vara påtagliga. En senare hovrättsdom, okänd för ett större flertal, har tills vidare givit ny praxis till

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

tolkningen av ett avverkningskontrakt. Kontraktet kan nu enligt praxis brytas under avtalstiden och utbetalade förskott ska återbetalas för den del, som inte motsvarar gjord avverkning. Branschen borde därför enligt min mening arbeta fram nya, gemensamma avtalsvillkor, ett Standardavtal, för skogliga affärer. Utvecklingen av praxis ger möjlighet i dagsläget att avbryta avverkningen, ja faktiskt bryta kontraktet. Det innebär att man kan bryta avtalet, när man har avverkat ”de bästa bitarna”, med rätt att återfå den del av förskottet, som inte motsvarar avverkningen. Kontrakt skrivs för att mins-

ka risken för tvister, - inte för att skapa dem. Det verkar ligga en prestige i att ha ett ”eget kontrakt”. Vissa kontrakt har nästan alla väsentliga villkor med, andra inte. Det är dessutom komplicerat med olika partsviljor. Inget kontrakt är det andra likt, i design, typ-

snitt, utformning och formulering av villkoren. En generell skrivning av villkoren vore av många anledningar att föredraga, även från rättvisesynpunkt. För sågade trävaror finns

sedan lång tid tillbaka branschgemensamma avtal. De så kallade Svea-kontrakten togs fram i olika editioner under en lång följd av år, efter remissomgång i en öppen process för branschens olika intressenter. En liknande standard finns inte för rundvirke och övriga trävaruaffärer. Det skulle, mot bakgrund av det ovanstående, behövas nationella, standardiserade, skogliga avtal även för rundvirke och avverkningsrätter. Skogsbranschen är positivt konservativ. Det förebygger i någon mån alltför snabba förändringar. Handel med sågande trävaror kan till och med fortsätta med användning av äldre editioner av etablerade kontrakt. Man kan anse att de

fungerat hyfsat - för att bägge parter kommer ihåg, vad de innehåller. Man kan fundera över, varför det inte finns något enhetligt standardkontrakt för skogen. Vanans makt är stor, men ett standardkontrakt inom skogen kunde vara ett intressant alternativ, för att bringa klarhet och generell tydlighet från avtal till avtal, från affär till affär. Olika alternativ till tolkning och tvistelösning i formuleringar i skogliga avtal kan komma, att behandlas i en senare artikel i denna tidning. Det vore tid för nya, enhetliga, branschförankrade standardavtal för skogliga affärer, i balans mellan olika partsintressen. Detta vore ett nytänkande inom skogen och skogsnäringen i Sverige. Det vore värt, att ha som tema på en mässa, en konferens i vårt land. Sven-Axel Bergstrand

universitetslektor emeritus, skiljedomare

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


Nummer 13 • September 2016

3

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns rle www.ca

AKTUELLT

Biobränslepannor Satseldade- och flödesmatade pannor

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde

Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas Brunåker Lantmästare

Anders eller Elisabeth når ni på:

076-846 22 22

Tel 013-23 44 65/66

Andreas.brunaker@faust.dk

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

Att synas är bra för affärerna!

PROBLEM MED OLJELÄCKAGE?

mail@faust.dk www.faust.dk

Hydraulsystem Servostyrning Växellåda Automatlåda Vevaxeltätning Konverter re gar ionera ANPA kondit mmi, t ex o-rin SSAD e r s g in u em E SMÖ g st tn v ä sy a T e r RJMED tninga lerand o 4 28 EL ande tä ar i alla cirku h permanent. Maccr x tar läck c o o tä b ck bbt s. ADDIT och pa rift, sna ng kräv IVER & under d en demonteri ULTRÅ, HUSUM UNDE g In RHÅLL Tel: 0660-29 70 50 SPRO DUKT Hemsida: www.lubrico.se E-mail: info@lubrico.se ER

MILJÖ

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Säkra lösningar för dig och dina djur. Kvalitet, kunskap och service.

Vi hjälper er med rådgivning, ritningar, inredning och montering. Funktionella och starka inredningar till ligg- och ströbäddsstallar, för alla typer av djur. Störst på behandling- och hanteringsutrustning.

Behandlingsboxar och klövverkningsboxar i många olika utföranden. Finns som varmgalvaniserade eller målade.

Foderhäckar, krubbor och kalvgömmor i många olika modeller för utfodring på bete.

Som Sveriges största skogsägare känner vi ett ansvar för att alla vii gör afffärer med blir nöjda. Det gäller våra många lokala kunder, entreprenörer vi anlitar och alla privata skogsägare som vi samarbetar ar med runt om i landet. En bra afffär fär för f dig som skogsägare kan handla om att vi plockar fram största möjliga andel timmer ur din skog. Att kvaliteten på arbetet vi gör i skogen är hög. Och att din skog tillsammans med vår egen i slutänden bidrar till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt för hela Sverige.

Gör en bra virkesaffär. Kontakta oss idag. Du hiar oss på www w..sveaskog.se/virkesköpare

För mer information kontakta oss eller någon av våra säljare.

Övre Kohlsäter 661 96 Långserud

Tel: 0533-32180 Fax: 0533-32190 www.BSagro.nu

Hållbart och närproducerat I Ydre, i södra Östergötland tillverkar vi stallinredning av hög kvalitet, för både häst och nöt. Kontakta vårt säljteam vi hjälper dig!

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden Tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se Stallinredning • Stalltillbehör • Gödselhantering • Foderhantering • Byggnation • Ventilation


4

SMÅBRUKARDAGARNA

Nummer 13 • September 2016 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Maila till redaktionen@lanstidningen.se.

Sune Johansson har spelat dragspel i 75 år. Brevid honom sitter hans käresta från ungdomen, Solveig Thegerström, hans käresta. De återfann varandra för några år sedan.

Hos Ulla Åman från Ringarum kunde man smaka och köpa marmelad, chutney och annat gott.

Ulla Dahlberg från Björsäter och Ann-Marie Wallentin från Gärdsnäs sålde stickat och virkat av olika sorter.

Stefan Thorslund, ordförande i Småbrukarna i Östergötland.

Elinor Svensson med två av gårdens 25 hästar. Bland de yngre besökarna var ponnyridning populärt.

Välbesökta småbrukardagar Hela länet fanns representerat i Rumma RUMMA (JB)

Under Östgötadagarna hölls småbrukardagar på Rumma Finnbygget. Det var välbesökt och det kom både utställare och besökare från hela länet. Den trevliga atmosfären förstärktes av dragspelaren Sune Johansson.

Östgötadagarna är ett sällsynt gott tillfälle att verkligen få se vad länets landsbygd erbjuder och har. Många från de stora och eller etablerade besöksmålen till enskilda mindre gårdar öppnar sina dörrar. En av dessa mindre gårdar var Rumma Finnbygget där Småbrukardagarna hölls. Vid gården var det marknad.

Magnus Carlsson och Elinor Svensson i kaféet som snart även ska inrymma gårdsbutiken.

Det hördes dragspelsmusik. Stämningen kändes gemytlig och varm. Hästar fanns i de närliggande hagarna, ankor fanns i en hage inne på tomten och hönsen var både i och utanför hönsgården, de får gå som de vill. Hundarna såg med upphöjt lugnt på besökarna och katterna sov i något hörn eller passade på att äta medan kommersen och mötena mellan människorna pågick. Barnen kunde klappa kaniner eller åka

en tur på traktorvagn om de inte gick på skattjakt, red eller gjorde något annat kul. Besökare fikade eller åt en våffla eller pratade med varandra. Man hade utlovat hantverks-

produkter, sång och musik, ponnyridning, skattjakt, lotteri, loppis, kaffeservering, varmkorv med mera och det var ett förvånande stort utbud på gården. Till det här kom även att ordföranden i Småbrukarna, Stefan Thorslund, sålde saker från sin samling i Långserum och dessutom spontant ordnat ett eget lotteri. Inom kort stod det också klart att man hade besökare och utställare från nästan hela länet. De kom från bygden men även från orter som Åtvidaberg, Björsäter, Linköping, Boxholm, Ringarum och Ödeshög. Det som verkligen var en behållning var alla trevliga möten där man ofta naturligt delade med sig av vem man är och gör. En av dessa var mannen vid dragspelet, Sune Johansson som har en repertoar som spänner över de flesta musikgenrer. Under dagen var det emellanåt sång till musiken framförd av Gudrun Thors-

Vad är en sådan här dag utan våfflor? Det var stor åtgång på godsakerna.

lund och Kicki Bruno. – Jag har spelat sedan jag var tio år, berättade Sune. Nästa gång fyller jag 86. Han har alltså spelat i 75 år och kanske lite till för när Sune tänker efter var han nog faktiskt bara åtta år när han började spela. – Det är bättre att inte ta till mer än man är säker på så vi säger att jag var tio. Jag sa till min pappa att jag ville bli dragspelare på heltid men det var inte så bra betalt. På fyrtiotalet fick man fem kronor för att spela en kväll. Mer var det inte. Bredvid Sune satt Solveig Thegerström, hans käresta. Mellan Sune och Solveig fanns det starka känslor när de var sexton sjutton år. Verkligheten hade andra planer. För åtta år sedan träffades de på nytt och deras lycka kan man inte ta

miste på. Namnet Solveig för gärna tankarna till Norge och det finns goda skäl. – Mamma kom från Norge och min pappa var svensk, berättar Solveig. Min farmor kom från Belgien. Jag själv kommer från Södra Finnskoga i Värmland och bodde senast i Karlstad. Nu bor jag sedan några år i Västervik. Berättelsen om hur Solveigs

mamma och pappar träffades är en sådan där som man annars bara läser om. Pappan ägnade sig i sin ungdom åt skomakeri och var verksam vid norska gränsen. Solveigs mamma lämnade in ett par skor till honom men hämtade dem inte själv utan genom en pojke som fick vara bud. När han frågade vad det kostade hade Solveigs pappa svarat att det inget kostade men att "Jag vill ha en puss." och det fick han uppenbarligen senare av Solveigs mamma. Flera andra möten med berättelser ut livet, mycket trevlig atmosfär, ett stort utbud för barn och vuxna, ja, så här trevligt hade man i år på Småbrukardagarna i Rumma. Text och bild: BO BÄCKMAN


Nummer 13 • September 2016

5

ERBJUDANDE Fiberduk, Slamavskiljare typ BAGA Geotextil N2 B=4m L=120, 480 m2/rulle ...................................2.200,N2 B=5m L=120, 600 m2/rulle ...................................2.900,N3 B=4m L=120, 480 m2/rulle ...................................3.000,N3 B=5m L=100, 500 m2/rulle ...................................3.100,-

Vi kan även erbjuda ALFA Slamavskiljare för ett hushåll med olika typer av efterbehandling, Fosforfälla m.m. Ring för beställning och mer information Hallsberg, tel: 010-455 24 20

www.meag.se

Kampanj på utvalda kaminer från Contura

SPARA upp till

5.000:-

Contura 556T Style Ord. pris 24.400:-

JUST NU 22.400:-.

SPARA 2.000:-

Välkommen hem till värmen

Järngatan 21, Norrköping Tel. 011-14 90 40 www.spiscenter.com

Floragatan 4, Linköping Tel. 013-21 91 20 www.didriksons.se


6

Nummer 13 • September 2016

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Naturskönt med möjligheter

Mosshult GabinusGården Bostadshuset och flyglarna är nyligen ommålade. Här finns åtta hektar mark, möjlighet till djurhållning och en loge som kan bli stall. Välkommen till Mosshult Gabinusgården som är veckans gård till salu.

På Riksantikvarieämbetets sida för berättelser och minnen, Platsr, kan man läsa att Mosshult är en by i Gärdserum tillhörande Åtvidabergs kommun. Namnet Mosshult har som de flesta namn ändrats genom århundradena med det här en lite ovanlig vändning. Redan på 1600-talet användes stavningen Mosshult, det vill säga dagens stavning. Med tiden övergick man till Måshult. Någon gång runt 1947 återtogs stavningen Mosshult. Veckans gård, Mosshult Gabinusgården, ägs idag av den elfte generationen i samma släkt. Gården har fått sin namn efter nuvarande ägarens morfar, Gabinus Larsson. Idag möts man av en angenäm gård med stora fria gräsytor. Det är skönt luftigt. Som vid många andra gårdar avdelar uppfartsvägen bostad och ekonomibyggnader. Här är alltså loge och ladugård på den ena sidan vägen och bodelen på den andra. På sidorna av gårdsrondellen står den nymålade bostadshuset med sina nymålade två flyglar. Det är inbjudande och mycket fint. Bostadshuset från 1875 är i ett och ett halvt plan. Framsidan har veranda med ovanpåliggande balkong. Boarean uppgår till 180 kvadratmeter som fördelas på fyra rum och kök. Husets uppvärmning sker med jordvärme med värmepump. I en del av rummen,

som i vardagsrummet finns vackra trägolv. Entréplanet inrymmer sådant som ett större kök, vardagsrum och kontor. Det är bekvämt och luftigt. I det här huset ska man trivas. På övre plan möts man av en hall varifrån man når balkongen. Häruppe finns även badrum och två sovrum samt fyra stora snedgarderober. En av gårdens absoluta lockelser är den vackra äldre flygeln som inrymmer garage och förråd, men så långt är det mest en trevlig och praktiskt byggnad. Det som verkligen är det där extra är ett tillbyggt, inglasat uterum med såväl bar som ett stort bubbelbadkar. För att fullända den här delen övergår uterummet i en altan av trä som förbinder uterummet med bostadshuset. Den andra flygeln uppfördes 1850 och är i ett och ett halvt plan. Huset är i första hand en generös gäststuga med en boyta om 95 kvadratmeter. Här finns vardagsrum, badrum och kök på nedre plan. En trappa upp finns en väl tilltagen hall, sovrum samt snedgar-

derober. På fastigheten finns också en stor loge som idag används till förvaring. Den kan med fördel göras om till ett fint stall av den som har hästintresse och vill ha häst på gården. Ladugården dock är i sämre skick. Gårdens areal är 8 hektar och ligger samlad runt gårdscentrum. Av dessa är 6 hektar skogsmark som lämpar sig väl till att använda för naturbete om man har hästar eller andra djur. Åkermarken om en hektar är för närvarande utarrenderad. Samfällt fiske, även kräftfiske, finns i både Mossjön och i Antvarden. Med endast tio minuter till Åtvida-

berg har Gabinusgården ett mycket bra läge. Väg 35 passerar nära utan att för den skull vara inpå knuten. Den som vill ha djur, kanske hästar, erbjuder både gård och omgivande marker fina möjligheter. Här finns både promenad- och ridvägar. Javisst, det finns förstås goda badmöjligheter också. Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA MOSSHULT GABINUSGÅRDEN 1 Bostadshus: Byggår 1875. Ett och ett halvt plan. Boyta 180 kvm. 4 r o k. Jordvärme med värmepump. Flygel 1: Byggår 1850. Ett och ett halvt plan. Gäststuga. 95 kvm.

Areal: Totalt 8 hektar. 6 hektar skog varav en del går att ha som naturbete. 1 hektar åker. För närvarande utarranderad. Fiske: Samfällt fiske, inkl kräftfiske i Mossjön och i sjön Antvarden.

Flygel 2: Garage och förråd. Inglasat uterum med bar och bubbelbadkar. Altan.

Pris: 2 500 000 kr. Utgångspris.

Ladugård: Sämre skick.

Ansvarig mäklare: Gustaf Eriksson, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, 013-290434 alt 070-351 05 77

Loge: Förråd. Kan bli stall.


Nummer 13 • September 2016

7

JORDBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Honungsskörden gick från glädjefnatt till brist Nu är hotet stort från den importerade honungen Efter en positiv start på sommaren då de svenska biodlarna gladde sig åt rikligt med honung i kuporna, gjorde torka och kyla att sommaren 2016 slutade som ytterligare ett dåligt honungsår. De svenska biodlarna sätter nu sitt hopp till att butikerna väljer att köpa den svenska honung som finns att få tag på istället för den importerade som finns i större volymer.

– Jag önskar att butikerna förstår hur våra förutsättningar ser ut, det går ju inte att garantera volym på en produkt som kommer från naturen och är så beroende av väder och vind, säger Lars Höglund som driver företaget Mitt Bi i Härnösand och är en av tio yrkesbiodlare i föreningen Landskapshonung. Efter midsommar såg det lovande ut och i juli talade man om en kommande rekordskörd. – Men sen blev det inte tillräckligt höga temperaturer och när det blir kyligt släpper inte blommorna nektar så att bina kan samla mat. Då kan inte heller samhällena växa till sig

och bli starka. Det är mycket som ska stämma i naturen, menar Lars Höglund som just nu har 500 bisamhällen. Andra året på raken med dålig skörd tär på Sveriges honungslager På de flesta håll i Sverige var

även sommaren 2015 ett riktigt dåligt honungsår vilket gör att det inte längre finns några reservlager av honung ute hos producenterna. Landskapshonung har förr om åren haft honung kvar i lager. – I år kommer vi att ha väldigt svårt att få ihop den honung som vi behöver leverera. Det är ovanligt, jag har varit med i Landskapshonung se-

dan 2009 och hittills har vi alltid haft överskott, berättar Lars Höglund. Bristen leder till att priset på honung går upp. De biodlare som finns måste ju precis som bina kunna överleva till nästa år. Men när butikerna inte kan få garantier om tillräcklig volym leder det ofta till att de fyller hyllorna med importerad honung istället. – När vi sedan har honung

att sälja igen finns det inte hyllutrymme, och då kan konsumenten inte längre hitta svensk lokalproducerad honung, berättar Lars Höglund. Göran Sundström på Uplandshonung producerar normalt 30 ton honung – detta år blir det trots ökat antal bisamhällen knappt 20 ton. – Vi har under de sista åren ökat antalet kupor med tvåhundra om året och satte just upp vår tusende bikupa. Förra året var ändå det absolut sämsta på 35 år och i år blir det

halva skörden hos oss i Uppsalatrakten. Samhällena har utvecklats ordentligt men det är så dåligt med honung att det finns risk för svält. – Idag har vi mest efterfrågan på ekologisk honung och den kommer absolut inte att räcka till, och knappast heller den konventionellt odlade. Jag hoppas att butikerna ändå fortsätter satsa på svensk honung, säger Göran Sundström. Krister Linell på Svensk Honungsförädling, som är en av de större tapparna och förädlarna i Sverige, berättar att de köper all svensk honung de kan få tag på. – Det finns en stor efterfrågan på svensk honung som idag är en bristvara. Det behöver antingen bli fler biodlare eller fler bisamhällen hos de befintliga odlarna. Sverige har bra försäljningsfördelar med sin rena natur och vi skulle

Trots en lovande start på säsongen gjorde torka och kyla att sommaren 2016 slutade som ytterligare ett dåligt honungsår.

kunna exportera honung om vi fick upp volymerna. Vi har stor efterfrågan från andra länder men som det är nu räcker det ju inte ens till oss här hemma. Lotta Fabricius Kristiansen på Svenska Bin är menar att de dåliga skördarna ställer krav på både säljare och köpare. – Det går inte att garantera exakta mängder av en produkt

Duktiga polska hantverkare

som kommer från naturen och är så beroende av klimatet. Biodling handlar ju inte enbart om att producera honung, även om det är en fantastiskt fin råvara. Pollineringen av våra växter och grödor är en viktig del av biodlingen. Honungen finansierar pollineringen och det är det som gör en lokalproducerad burk så betydelsefull.

SPARA

Fasad, målning, tak- och bygg

UPP TILL

Under svensk arbetsledning, svenska försäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

4 600:-

Birkas AB

vid köp av kamin och NVI skorsten

013-35 32 02 · 011-13 53 11 · 070-383 44 61

www.birkas.se

Att synas är bra för affärerna!

JØTUL F 373 ADVANCE

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap.

SPARA 2 600:NU 19 900:-

Ord. pris 22 500:-

HÖSTKAMPANJ!

www.jotul.se

www.scanspis.se

Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

SPARA 2 600:-

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Stöldskyddsmärkning med DNA – SmartDNA

®

• För maskiner, fordon och verktyg på gården • Omöjligt att tvätta bort eller förstöra • Skrämmer tjuven

SCANSPIS 83-2 Vid samtidigt köp av valfri Jøtul/Scanspis kamin och NVI skorsten lämnas 2 000:rabatt på skorsten.

NU 23 900:-

Ord. pris 26 500:-

Kampanjen gäller t o m 31 oktober 2016. Se hela kampanjen på jotul.se / scanspis.se Psst! Avtal för dig som LRF medlem. Nu kan du köpa SmartDNA med rabatt! Gå in på LRF Samköp för mer information. www.lrf.se/medlemsformaner/rabatter/smartdna

smartdna.se

Mer än 50 år i branschen!

Vinterg 10, Motala Telefon 0141-528 70. Mån-tors 13-18, fre 13-16 lör 10-13


8

SKOG

Nummer 13 • September 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Styrande hållbarhetsmål på Södra Fossilfritt, nollvision för skador och högre tillväxt ÅTVIDABERG (JB)

År 2030 ska Södra vara helt fossilfritt, skogstillväxten i medlemmarnas skogar ska fortsätta öka i minst samma takt som de senaste decennierna och för arbetsskador gäller nollvision. Dessa hållbarhetsmål blir nu likställda med koncernens finansiella mål enligt ett nytt styrelsebeslut på Södra.

Förutom de tre koncernövergripande målen enligt ovan beskrivna finns ytterligare tolv konkreta hållbarhetsmål som olika delar av verksamheten kommer att sträva mot att uppfylla. Södras vd, Lars Idermark, belyser bakgrundsfakta till tagna beslut med att; det är viktigt för en koncern som Södra som verkar inom en betydelsefull sektor inom den gröna näringen att verkligen ligga i framkant när det gäller hållbarhet. Södras verksamhet har så mycket att erbjuda samhället vad gäller växlingen till bioekonomi och han konkretiserar arbetet med hållbarhet med att deklarera att Södra nu skruvar upp tempot ytterligare genom att göra de här målen likställda med de finansiella.

Medlemmar samlade till Skogsdag på Ekhult i Björsäter där en av punkterna var mekaniserad gallring.

– Klimatet är en global fram-

tidsfråga som angår oss alla. Södras mål för fossilfrihet och ökad skogstillväxt hjälper oss att arbeta strategiskt med klimatfrågan. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att insatser för ökad skogstillväxt inte ska ske på bekostnad på bevarandet av den biologiska mångfalden och bibehållandet av skogsmarkens naturliga funktioner och produktionsförmåga, säger Lars Idermark. Hållbarhetsmålen har tagits fram i en lång och gedigen process med stor grad av delaktighet från såväl den egna verksamheten som influenser utifrån. – Vi har bland annat bjudit in externa intressenter i delar av processen, eftersom det är viktigt för oss att göra det här arbetet som en del i en större helhet, berättar Kristina Altner, hållbarhetssamordnare på Södra, och hon fortsätter; då är det också viktigt att såväl kunder som andra intressenter får komma till tals. Viktigt är att resultaten kom-

mer att följas upp i Södras affärsplaner och kommer att kunna utläsas av koncernens års- och hållbarhetsredovisningar. Södras styrelse har också beslutat om att formulera tidshorisonten för de finansiella målen till långsiktiga. Procentsatserna för avkastning, soliditet

Lars Idermark, vd Södra. Bild: OLA KJELBYE

och vinstdelning har inte ändrats. Södras finansiella mål är numera följande: • Koncernens avkastning på sysselsatt kapital ska långsiktigt vara minst 10 procent. • Soliditeten ska långsiktigt vara minst 55 procent. • Långsiktigt ska den samlade vinstdelningen motsvara minst 50 procent av resultatet. Som tidigare medarbetare

i Södra under 35 år och numera pensionär, följer jag utvecklingen dels allmänt i landet och självklart främst vad som händer och sker inom Södrakoncernen. Man kan konstatera att arbetet för att säkra fortsatt verksamhet i framtiden pågår. Vad gäller Södras medlemmars skogsbruk, förening och gemensamt ägda och välskötta skogsindustri, känns en stark tilltro till att det kommer att gå bra för det svenska skogsbruket. Jag känner till-

Södras hållbarhetsmål

Södra samlar sina medlemmar för information och trevlig samvaro som här hos Bengt Olsson i Gullebo beläget i Gärdserums socken.

fredsställelse för den betydelsefulla skogsindustrin och då särskilt för Södra som med de tagna besluten om hållbarhetsmål intar en tätposition in i framtiden. Jag känner även glädje över att ha fått medverka i det arbetet i 35 år där skeendet inom det svenska skogsbruket med dess åtföljande skogsindustri har högsta prioritet. Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägare-

förening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra driver ett modernt och ansvarstagande skogsbruk och industrier där skogsråvaran förädlas. Genom värdeskapande relationer och långsiktigt agerande visar Södra vägen för nästa generations skogsbruk. Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

• Södras produktion är fossilfri senast 2020 och Södras transporter är fossilfria år 2030.* • Den årliga skogstillväxten på Södras medlemsfastigheter är år 2050 20 procent högre än 2015.* • Södra avverkar inom rekommenderad, hållbar avverkningsnivå. • År 2020 har hänsynen vid slutavverkningar utförda av Södra uppnått nivån 95 procent godkänt. • År 2020 har arealen utförda naturvårdande skötselåtgärder av Södra uppnått nivån 3000 ha /år. • Södra har kommersialiserat 3-4 produkter med bättre hållbarhetsprestanda än dagens alternativ år 2020. • Södras el- och värmeanvändning har minskat med minst 10 procent till 2025, från 2015 års nivå. • Södras årliga elproduktion överstiger elanvändningen. • Södras sjukfrånvaro är högst 3 procent år 2020. • Södra har en nollvision för arbetsskador och arbetsskadefrekvensen minskar med 15 procent per år till 2020.* • Minst 30 procent av Södras medarbetare är kvinnor år 2020. • Minst 85 procent av medarbetarna rekommenderar Södra som arbetsgivare år 2020. • Leverantörskoden ingår i Södras samtliga leverantörsavtal senast år 2017. • Samtliga leverantörer med leverantörsavtal med Södra riskbedöms och prioriterade leverantörer utvärderas enligt kraven i Södras leverantörskod 2020. • Södra tar hänsyn till hållbarhetsrelaterade kriterier vid investeringar och affärer år 2020. * Koncernövergripande hållbarhetsmål.


Nummer 13 • September 2016

9

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

• Lantbruksskrot & industriskrot köpes

Rinkeby Slakteri i Jönåker

• Alla metaller köpes

är ett Kravgodkänt slakteri kontrollslakteri Ks 149

• Ställer även ut lastväxlarflak och köper batterier

Nöt, lamm, gris och vilt. Proffs på köttlådor. Återtag.

AKTUELLT

Vi slaktar och styckar:

GRANHULTSGATAN 20 • MOTALA

Paketerar och märker efter Era önskemål. Köttklassning utföres. Nöt hängmöras. Djurtransporter förmedlas.

Kontakt/bokning/priser: info@rinkebyslakteri.se tel/fax 0155-210 800 • 070-52 10 800 Vi finns mellan Nyköping och Norrköping: 40 km från Norrköping 45 km från Katrineholm · 44 km från Flen · 18 km från Nyköping 25 km från Vikbolandet · Nära E4 avfart Jönåker

Djurtransport ordnas

www.jordbrukaren.se Närproducerade

kWh sökes

Vi köper din el Elmotorer: 1-fas-, 3-fas-, virkestorks-, broms-, likströms-, fläktmotorer • Pumpar: läns-, avlopps-, cirkulations-, tryckstegrings-, grundvattenspumpar Handverktyg: t ex borrmaskiner, vinkelslipar m.m

2:a Industrigatan 5, Kristinehamn · 0550-123 40

www.elopump.se : ecialité Vår sp

KĂǀƐĞƩŽŵĚƵƉƌŽĚƵĐĞƌĂƌĨƂƌŶLJďĂƌĞů ŝŬŝůŽǁĂƩĞůůĞƌŐŝŐĂǁĂƩŐƂƌǀŝĚĞƚďĊĚĞ ĞŶŬĞůƚŽĐŚůƂŶƐĂŵƚĨƂƌĚŝŐĂƩƐćůũĂĞůĞŶ ƟůůŽƐƐ͘sŝćƌĞƩĂǀĚĞĞůďŽůĂŐŝEŽƌĚĞ Ŷ ƐŽŵŬƂƉĞƌŵĞƐƚŶćƌƉƌŽĚƵĐĞƌĂĚ͕ĨƂƌŶLJͲ ďĂƌĞůŽĐŚŚĂƌůĊŶŐĞƌĨĂƌĞŶŚĞƚĂǀĂƩ ƐŬƂƚĂĂĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟŽŶĞŶƟůůďĊĚĞƐƚŽƌĂ  ŽĐŚƐŵĊŬƵŶĚĞƌ͘ Vill du veta mer? ZŝŶŐŽƐƐƉĊϬϳϳϭʹϭϲϭϳϭϴĞůůĞƌ ĞͲƉŽƐƚĂƉƌŽĚƵŬƟŽŶΛďŝdžŝĂ͘ƐĞ

Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

Ett familjeföretag med traditioner. Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

äll Best år på v hop s webbri.se he

Vi utför grävarbeten!

Snörasskydd vinterHar du vinterbesik tat ditt ditt tak? tak k? besiktat

Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

Infästningar till alla takmaterial

• Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Heri är ditt trygga val när det gäller din taksäkerhet!

Sov gott i vinter, gör din beställning redan idag! www.heri.se eller ring 0920-151 20

FRAKTFR ITT på

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

Vi har levererat snörasskydd på marknaden sedan 1977.

all ordrar öa veerr

3000:0920-151 20 · Banvägen 9, Luleå · www.heri.se


10

JAKT

Nummer 13 • September 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Det här geväret med en kaliber på 6,5 millimeter använder Samuel vid jakt på större djur exempelvis älg och vildsvin.

Samuel och Klara är redo för att guida oss i skogen.

Den röda pricken i kikarsiktet underlättar vid jakt i mörker.

Naturintresset med sedan barnsben Höst och jakt hör ihop för Östergötlands jägare ÖDESHÖG (JB)

Hösten närmar sig och då är älgjakten aktuell. I Östergötland jagar man älg mellan den 10 oktober 2016 och 28 februari 2017. Samuel Stenstrand med fru och två barn bor i en gammal släktgård från 1700-talet i byn Björnseryd mitt i Lysingskogen, och han berättar här om sitt intresse för jakt.

digt stor andel av rådjurens kid. När rävarna blir för många sprids skabben lättare och antalet rävar kan då minska. Vi går en promenad runt en stor damm som Samuels far en gång grävt. Med i sällskapet finns Klara, fyra år. Redan märks hennes medvetenhet om allt som händer i naturen och med stor säkerhet visar hon oss hur rävens spillning ser ut. – Innan dammen byggdes

– Från barndomen har jag ett stort intresse för skogen och naturen. Säkert har det gått i arv från min far att vårda naturen och ta väl hand om skogen. Jag ser jakt som ett medel att hjälpa naturen och att vårda de olika djurbestånden, säger Samuel. Naturen har sina egna metoder för att reglera tillgång på olika djur. Han ger exempel genom att förklara hur det just nu finns mycket räv vilket innebär att rådjurstammen minskar. Det finns en stark koppling mellan antalet rävar och rådjur och räven tar väl-

var här en besvärlig myrmark som inte kunde användas till något produktivt. Nu är den här dammen till mycket glädje och vi kan både fiska och fånga kräftor i den, påpekar Samuel. Förutom nyttan ligger dammen vackert inbäddad med skogen runt omkring. När vi promenerar gör Samuel oss uppmärksamma på många vilttecken. Tydliga små stigar visar att här har vilt passerat. – Nu när det är så torrt i markerna söker sig många djur hit till dammen, och då inte minst vildsvin, förklarar

Samuel och pekar på de typiska vildsvinstecknen. I närheten av dammen har han även byggt jakttorn. Ett jakttorn ska placeras högt eftersom vittringen från jägaren inte sprids till djuren lika lätt. Ett högt torn ger även bra kulfång. – Vart kulan tar vägen finns alltid med i tankarna eftersom säkerheten alltid är viktigast, betonar han. Vid jakt är det viktigt att ha rätt utrustning, inte minst klädseln. Jackor och västar i starka färger är ett måste för att synas så de är oumbärliga, särskilt vid älgjakten. Samuel betonar även vikten av bra kikarsikte. – Djur som inte ser färger som vi blir inte oroade - men det är annorlunda med fåglar, så att ha starka färger vid fågeljakt är inte att rekommendera, ler Samuel. När vildsvin jagas på natten är även ett kikarsikte med belyst riktmedel bra. – Att gå i skogen kan ha sina risker och alla vet att man plötsligt kan gå vilse. Då är en vanlig kompass jätteviktig. Te-

lefoner och kommunikationsradio är beroende av batterier, men en enkel pålitlig kompass är verkligen att rekommendera i skogen. Att gå vilse händer även oss jägare, erkänner han. Nu har vi kommit till slutet av dammen och Klara vill titta i kräftburen, och med spänning drar hon upp den. I år har inte kräftfisket gett så mycket, men Klara får ändå upp några stycken. Med skräckblandad förtjusning vill hon hålla i dem men så ber hon pappa om hjälp. – Vi håller dem tillsammans, säger hon förtroendefullt. På slutet av vandringen be-

söker vi ytterligare ett jakttorn och älgjakten kommer på tal. – Egentligen är jag mycket för ensamjakt men det är socialt och trevligt att vara med i ett jaktlag. Här i Boet är jag med i Halvarby jaktlag. Gemenskapen är stor och man får tips och råd av varandra, kommenterar Samuel. Solen är på väg ned och natten närmar sig. Det känns att i skogen råder inte människan utan vi är endast besökare. I

Nere vid dammen står jakttorn 27. Tornen är numrerade för att orienteringen och kontakten ska fungera när större jaktlag är inblandade som exempelvis under älgjakten. ”Här är bra sikt men det gäller att vara säker på kulfånget, och säkerheten går alltid först”, säger Samuel.

samarbete människa natur kan relationer uppstå och någonstans känns att vi har samma ursprung. Nu är Klara trött. När vi närmar oss den gamla gården lyser det varmt i fönstren och

husets katter hälsar oss välkomna. De har kanske också varit ute på jakt? Text och bild: BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG


Nummer 13 • September 2016

11

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland, Örebro län och Värmlands län.

GĂĽrdsarmatur

BEGAGNADE TUNGVIKTSPRESENNINGAR

Frün missväxt till tillväxt!

Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rÜrfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

fr. 400kr

070-696 19 44

SOFAB Sanering & färg AB

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

HALLBYGGARNA.SE/JORDBRUKAREN Sprutmülning med Falu rÜdfärg

Vi utfÜr tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt mülning

D NĂ–J HELT

A -GAR

NTI

Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13

3EKO-IXERVAGNAR fĂšRALLABEHoV...

FĂ–R BĂ„STA PRIS ANMĂ„L DINA DIKALVAR I SEPTEMBER.

Service och underhĂĽll av lantbruksbyggnader, stall, ekonomibyggnader med mera

&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. sTÜmningsfläktar frün 11 till 37 kw med mycket hÜg kapacitet s+ASTmËKTARKK1600 och KK1800

Ring och boka idag!

0730-72 02 29 Kenny

VÄLKOMMEN TILL OSS! VI BEHÖVER FLER LEVERANTÖRER AV MJÖLK– OCH KÖTTRASKALVAR. KONTAKTA DIN INKÖPARE.

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare Nya F-serien Pris frĂĽn

frĂĽn

123.000:-

Tel 0480-70 70 45 www.klsugglarps.se

+ moms

Finns ck som sä lkoch bu s leveran

StockĂĽs torvstrĂś

Tel 0107-222 333 www.dalsjoforskott.se

TorvstrÜ hÜg kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra fÜr gris- och kostallar.

www.klsugglarps.se

TORV & MASKINENTREPRENAD AB

www.dalsjoforskott.se

• 3 cyl dieselmotorer Tier 4 • 4 WD • In/ur kopplingsbar mekanisk servostyrning, mycket bra svängradie • 12+12 växlar, fram- och backväxel • 2 hastighet PTO • Ett dubbelverkande hydrauluttag • 2 st hydraulpumpar • Stark trepunktslyft, 1100 kg

0585-402 16 • 070-204 45 55

www.torvomaskin.se

2016

Traktorimport Sverige AB

Djurtransportvagnar www.traktorimport.se

Storlekar frĂĽn 5,10 - 8,85 m

(MYLQVWGULYDQGHIDPLOMHKHPVYnUGPHGNRQVXOHQWVW|GVHGDQ

• Hydrauliskt hÜj- och sänkbar

V i s Ăś ke r f l e r

LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

Vi skarvar inte • Villa o vindsisolering - mer boyta och tunnare väggar • Golvfyllningar - stopp fÜr kalla och dragiga golv • Accumulatortankar • FÜrsäljning av PIR/ Polyuretan skivor

Vi isolerar med polyuretan marknadens bästa isolermaterial. Halva tjockleken jämfÜrt med �vanlig� isolering.

F A9LV|NHU MILJEHEM  )DPLO

RANGER DIESEL HD

SPORTSMAN 570 6x6 BIG BOSS / SERVO



du MHKHP ta emot

V i l l

e t RFK.RQ t barn, ungdom eller vuxen i ditt hem?

>/E<PW/E'ÍťPZZKÍť<Z>^dÍťs ^dZ ^ Ring/maila er fĂśrfrĂĽgan till: 0705-94 26 92 â&#x20AC;˘ jorgen@polyterm.se Kontor/Fabrik: 0581-62 08 30. Adress: Hagalundsvägen Fellingsbro www.polyterm.se

SPORTSMAN XP 1000 FOREST

SPORTSMAN 570 UTE

SPORTSMAN 450 H/O

MARKVĂ&#x2026;RDSMASKINER Ă&#x2013;ST AB ¡ Kungsvägen 13 ¡ 595 51 MJĂ&#x2013;LBY vxl: 0142-800 40 ¡ Jonas: 0142-185 62 ¡ e-post: jonas@mvmost.se

www.mvmost.se

-Íť- Yl[HO  VĂ&#x201E;LJ TRYGGT - VĂ&#x201E;LJ

ZZZEHUJVODJVJDUGDUVH

SPORTSMAN 570 SP

POLARIS.

WWW.POLARISSVERIGE.COM â&#x20AC;˘ FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN


12

Nummer 13 • September 2016

ENTREPRENAD

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Conny Svärdvall visade hur en robotklippare fungerar.

Jerry Gamelius vid sin vinnarbil, en Dodge Charger RT -69.

Några av utställarna denna dag.

Jennie Lindell, BEMA Avloppsspolning, ser på medan Jerry och Cecilia Emanuelsson försöker klura ut gummiråttans vikt och längd.

Även K-entreprenad mark visade upp sina muskler under sitt expo i Motala.

Imponerande trollerikonstnären Magi Martin var också en hejare på att göra figurer av ballonger.

Lyckat branschexpo i Motala Flera företag deltog i K-entreprenad marks mässa i Motala MOTALA (JB)

I ett nästan intill perfekt väder bjöd K-Entreprenad mark AB i Motala upp till ett branschexpo. Flera andra firmor man har samarbete med, hade också bjudits in. På ett avslappnat sätt kunde man prata i lugn och ro om man hade funderingar över avlopp, grävningar eller trädgårdar.

Det stora dragplåstret var nog ändå att Musclegear Car Club kom och visade upp sina bilar på deras Late summer muscle cruise som gick från Vikingstad via Ödeshög till Motala. Under tiden bilarna väntades in på den stora planen vid K-Entreprenad, kunde man förnöjas på olika sätt. Firman Bema avloppspolning hade en gissningstävling om vad en råtta vägde och hur lång svansen var. Tack och

lov var det en gummiråtta men väldigt naturtrogen. Vinsten var biobiljetter och det var många som prövade lyckan. Conny Svärdvall och Mikael Rydell från Connys skog och trädgård visade motorsågar och gräsklippare i olika storlekar. Med sig hade de också två robotklippare. Det är självgående klippare som sköter sig alldeles själva. De till och med känner av att det är dags att ladda upp sig igen. Då kör roboten till uppladdningsstationen utan att husägaren eller firman behöver bry sig. Detta gör den dag som natt. – Vi åker kostnadsfritt ut till

kunden och kollar hur stor gräsmattan är och vilken lutning den har, sa Conny. Vi installerar även ledningen runt i gräsmattan. Det finns robotklippare för mellan 500 - 5000 kvadratmeter, de anpassas efter gräsmattans storlek.

Den som dock fångade mest publik, var han än stod, var Magi Martin. Magi Martin kommer från Rimforsa och heter Nilsson i efternamn. Med sina trick och trollkonster fick han åskådarna att häpna. Som till exempel när han lät ett signerat kort komma fram på ett helt annat ställe än var det var från början. Han kunde även blåsa upp

smala ballonger och med lite vridande förvandlades dessa till hattar, djur eller svärd. Publiken stod i en ring och alla höll koll på Martins händer. Med vilken finess han utförde sina tricks, som när han förvandlade gamla lottokuponger till riktiga 500-kronorssedlar. – Men jag stod ju precis bredvid, utropade Henrik Elofsson, känd speaker i Motala. – Det där är ju helt sjukt, sa en annan av åskådarna. Magi Martin berättade att

han hållit på och trollat i cirka 20 år. Han har lärt sig via litteratur, instruktionsfilmer och genom Moderna illusionismens cirkel i Norrköping. – Jag vill att det ska vara roligt för de som deltar eller ser på. Sen tycker jag det är roligt själv också. Ett par gånger i veckan brukar det bli trolleri, med större koncentration vid jul till exempel. Han var mycket uppskattad under dagen av besökare i alla åldrar. Många gick flera gånger och tittade hur han gjorde och blev lika förvånade varje gång! Speaker denna dag var

Henrik Elofsson. Många kände säkert igen hans röst för han brukar tala vid speedwayen, stadsfester och dylika evenemang. Han är helt suverän på att intrevjua folk och rolig att lyssna på. Denna dag fanns även Calle med C Ågren på plats och spelade härligt svängig musik från 1950- och 1960-

talen. Många gånger munhöggs Calle och Henrik till publikens stora nöje. Så kom då äntligen de muskelstarka bilarna in på området. Det mullrade när de ställde upp sig. Så välvårdade bilar! En del med riktigt snygg detaljer. 35 bilar med mellan 350 – 700 hk under huven glittrade och glänste i solen. Besökarna hade möjlighet

att gå runt och titta och fråga förarna om deras klenoder. Runt gick även K-entreprenad marks personal. Det var fem personer som skulle utse den bil de tyckte var bäst. – Ja, vi tittar på alla kategorier, till exempel vilken är snyggast, äldst, yngst, bästa motor och så vidare. Ja, helt enkelt de som sticker ut mest, sa Fredrik Johnsson, mässgeneral på K-entreprenad. Till slut kunde man enas om att Jerry Gamelius bil var värd första pris. Andra pris knep Pelle Hertz medan tred-

je priset gick till Jörgen Emanuelsson. Jerry var verkligt värd att vinna först pris på sin bil, en Dodge Charger RT från 1969. Han var själv över till USA och tog hem den för cirka tio år sedan. Sen tog det sex år att göra den i ordning. Han plockade ner den i ”molekyler” och har fått leta delar lite överallt. Nu är den en verkligt fin pärla som han kan vara stolt över. Trots att det varit flera ar-

rangemang runt om i länet var det många som passade på att besöka branschexpot. Det var väldigt bra genomfört med mycket bra ljudkvalitet av Eventljud. Intervjuerna som Henrik gjorde hördes förträffligt och även Calles musik. Ett trevligt tillfälle att få se på muskelbilar, men även på vad olika företag i Motalas omnejd har att bjuda på. Text och bild: EVA CARLSSON


Nummer 13 • September 2016

13

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Rensa och skyddsdika för en friskare skog Dikesrensning förbättrar balansen mellan syre och vatten i marken och ger i många fall en friskare skog som växer bättre.

För lite vatten hämmar trädets tillväxt och för mycket är inte bra för rötterna som behöver syre och näring för att utvecklas optimalt. Med tiden växer eller slammar gamla skogsdiken igen. För att diket ska fortsätta vara avvattnande måste vegetation och slam i dikesbotten rensas

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

AKTUELLT

LELY CENTER VALDEMARSVIK Kontakta oss för mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

www.lely.com

LELY – världsledande inom innovativa system för automatisk mjölkning och robotutfodring.

Dikesrensning är en nyttig åtgärd i skogen men glöm inte samråda med Skogsstyrelsen innan.

• Högtrycksspolning • Vakuumhantering av torra produkter • Slamsugning • TV-inspektion av rör och ledningar • Tanksaneringar • Tanktransporter

bort. Diket får inte bli djupare eller bredare än när det grävdes. Samråd med Skogsstyrelsen, minst sex veckor innan åtgärden, krävs normalt.

Utför även transporter av lastväxlarflak samt grus- och schakttransporter

Villa- & fastighetsägare!

TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se Företaget är miljödeklarerat och kvalitetscertifierat.

www.mb-isolering.se

Växel- och journummer:

www.allspol.se

013-24 99 60 !

"#& %## $& "#

NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service

VI KOPER DITT SKROT! Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2017!

Besöksadress: Laduvägen 10, 592 91 Vadstena

SOFAB Sanering & färg AB

Tel 0143-127 22, mobil 070-248 50 38 · www.pumptjanst.se

Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

Mjölkbönder, se över era kostnader! – kontakta Ängens Gårdsservice! Besök år v gärnautik! webb

NYHET 2016!

Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnålare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • www.angen.se

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

Levererar färdig betong certifierad av

fr. 66.320:- exkl. moms MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

• Högröjning av vägar och åkerkanter, kantskärning. • Krossmaterial och brotrummor, dräneringsrör m m. • Vi är även certifierade för enskilda avlopp och minireningsverk. • Anlägger och underhåller skogsvägar

Hisun 500 UTV Traktorregistrerad

96 900 kr inkl moms

Vi gör lösningar efter era önskemål! Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

070-843 18 28

Välkommen att annonsera i Jordbrukaren! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig!

MERASYSTEMPLÅ MERASYSTEM ÅT AB A TAKPLÅT T A AKPLÅ ÅT - T TAKPANNOR A AKP PAN ANNOR A - FALSTAK FAL ALST TAK A MERASYSTEM SYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till lant brukssektorn. Tillförlitligt, snabb och priseffektivt

Estelle falstak

Klassisk pannplåt

info@merasystem.se nfo@merasystem.se | www w..merasystem.se tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66


14

JAKT

Nummer 13 • September 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Fågeljakt är mycket populärt på Sonstorp, främst jagas and och ringduva.

I skydd men på lagom skottavstånd sitter jägaren och passar på vildsvin.

I skogarna runt Sonstorps bruk finns femton foderautomater som förser vildsvinen med mat.

Foderspridaren sköts med automatik och sprider ut foder fyra gånger per dygn.

Trädstammar penslas med tjära som vildsvin gillar att gnugga sig mot.

Thorbjörn har jakten som yrke På Sonstorp arrangeras drevjakt och vildsvinsvak HÄLLESTAD (JB)

Den 16 augusti startade jakten på bock och duva och den 1 september jakten på dovhjortshannar som en inledning till höstens höjdpunkt, älgjakten som börjar den andra måndagen i oktober.

– Bockjakten är lite som en helig dag som ingen jägare vill gå miste om. Visserligen kan det bli lite av en långdragen väntan innan någon bock dyker upp men jag tycker det är skönt att sitta i skogen och fundera. I jaktförordningen står att för jakt med skjutvapen får det börja jagas rådjur och kronhjort en timma före solens uppgång och en timma efter solens nedgång. Älg däremot får bara jagas fram till solens nedgång – Timmen efter solens nedgång får det endast jagas vaktjakt eller smygjakt. Det har lite att göra med om det behövs eftersök, då behövs det att ljuset är med. Vildsvin får däremot jagas dygnet runt, förklarar Thorbjörn Andersson är viltmästare med en halvtidsanställning på Sonstorps bruks marker. Jakten på ringduva är mycket populär bland de som flyttat till Sverige från andra länder. Sonstorp tillhandahåller lockfågel och gömslen sedan

får de gästande skyttarna betala en dagsavgift för att skjuta duva som gärna söker sig till nytröskade gärden där det finns spillsäd. – Vissa har egna hundar med sig men eftersom jag själv har labradorer så brukar jag åka dit när jakten är klar för dagen och låta hunden plocka in de fåglar som inte hittats. Det är även bra att gå ett varv för det händer att fågeln flyger några hundra meter innan den ramlar ner på marken, säger Thorbjörn. Andra fåglar som kajor och kråkor skjuts också och många hundklubbar köper in dessa fåglar och använder dem när apporthundar ska avlägga prov. – Det är bra att skjuta duvor för de som odlar ärtor kan få enorma skador om det finns för stora bestånd av ringduvor. Fågeljakt över lag är populärt och på Sonstorp finns det även möjlighet att jaga and. – Vi köper in ällingar när de är tre veckor gamla och sätter dem i viltvatten där de får växa till sig fram till det är dags att börja jaga. Det går också att sätta in en mindre mängd ällingar för de drar till sig vildänder och när de går ner för att äta på kvällarna blir det fantastiska kvällsstreck som det går att jaga på. – Räv, mink, duvhök och örn är ett problem för ällingarna men vi sätter upp remsor av aluminiumfolie som håller

Viltmästare Thorbjörn Andersson håller i trådarna då det jagas på Sonstorp.

rovfåglarna på avstånd. Vi får dock flytta runt på folien eftersom rovfåglarna lär sig vart de finns och slutar känna någon rädsla. Det brukar uppskattas av

jägarna när Sonstsorp anordnar så kallade kombijakter. Det jagas fågel med hagel från morgonen fram till lunch sedan tar jakten med kulvapen på klövvilt vid. Vildsvin är något som det finns gott om i skogarna runt Sonstorp.

– Vi börjar med vildsvinsvaken vid foderplatserna den 16 april och då kommer det ett gäng jaktgäster från Värmland. Sedan gör vi ett uppehåll med grisjakten med en månads mellanrum fram till augusti eftersom vi inte vill ha några grisar springande på fälten. När tröskningen är avklarad har man i september ett jaktarrangemang med pyrschjakt på dovhjort och råbock om dagen och grisvak på natten. För Thorbjörns del är det ständigt bråda dagar. Han ska

förutom att förbereda jakten åt familjen Mörner som äger Sonstorp, även sälja större arrangemang med drevjakt och vildsvinsvak samt se till att de 15 automatiserade foderställena för vildsvin är igång som de ska. – Foderautomaterna sprider med automatik ut fodret fyra gånger per dygn. När drevjakterna kommer igång ställer han om foderautomaterna så de sprider en gång extra på morgonen för att

ha viltet i anslutning till foderplatserna när det jagas. – Det gör jag för att kunna styra den plan vi har på avskjutningen. Vi ska uppnå de målen under de arrangerade jakterna och då är foderplatserna placerade så att vi ska kunna styra in viltet i de såtar vi jagar i. När vi börjar jaga ska det bli ett ordentligt uttag innan det blir lugn och ro i skogen, säger Thorbjörn. Text och bild: CARINA LARSSON


Nummer 13 • September 2016

15

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

Auktioner 2016

Nu pågår bokning av auktioner 2016! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning av ett datum som passar dig. BOKADE AUKTIONER 2016

17/9 Anneborg, Falköping. Samlingsauktion. Maskiner o Redskap. 24/9 Bredöl, Nossebro. Verkstadsauktion. Maskiner o Verkstadsinventarier, välskötta. 30/9 Rödjan, Töreboda. Maskiner o Redskap. 1/10 Ljungaberg, Kymbo, Falköping. Maskiner o Verktyg samt Sågverksinventarier. 8/10 Skäggebyn, Svanskog. Maskiner o Redskap samt Maskindelar o Innebo. 15/10 Källvene, Falköping. Maskiner o Redskap samt Innebo. 22/10 Toragården, Tiarp, Falköping. Maskiner o Redskap samt Verkstadsutrustning. 10/3 -17 Hallsta Gård, Vagnhärad. Maskiner o Redskap. Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Ombud för Östergötland, Småland och Öland: Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146

www.farmarauktioner.se

20 000 läsare kan se din annons! Boka plats på 0141-560 03.

Möbler • Heminredning • Porslin • Böcker & media Sport & fritid • Kläder, skor & accessoarer Elektronik • Husgeråd och mycket mera

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

AUKTIONER

Städa ur garaget – röj påbivdrinagdärevänlk!omna!

Över 35 år i branschen Vattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Ring & boka tid, allt säljbart hämtar vi – kostnadsfritt förstås! ÖPPET Mån-fre 10-18 Lör 10-14

Linköping: Industrigatan 38 • 013-37 67 77 Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141-504 88 Norrköping: Finspångsvägen 63 • 011-10 10 80 Skänk eller handla så gör du något för behövande!

FASTIGHETSMARKNAD

Funderar du på att sälja din gård? Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

FASTIGHETSMARKNAD

lrfkonsult.se

Norr om Kristdala Hultsfred, 97 ha Pukemåla med samlad byggnation, 89 ha produktiv skog och 10 900 m3sk. Reg Fastighetsmäklare Mats Nilsson Magnus Jansson

Mindre skogsfastighet på avskilt läge strax nordöst om Ulrika med torp, ladugård och drängstuga. Fastigheten omfattar 17,8 ha varav 17,1 ha produktiv skogsmark med ett virkesförråd om 3 581 m3sk enligt skogsbruksplan.

Linköping | 013-24 20 06 Linköping | 013-24 20 04

Utgångspris: 2 200 000 SEK, bud senast 6/10. Visning: Torsdag 22/9 kl. 17.00. Ansvarig mäklare: Erik Backman, 013 - 37 70 49

E IC

M A

www.jordbrukaren.se

NSER KI V SBenny Andersson

Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

AUKTIONER

Motala Linköping Norrköping

Linköping Eksjöhult 1:21 m.fl.

TJ:s Pumpservice AB ”Ett bra vatten är bättre”

Alla

Mindre skogsgård om 17 ha

AKTUELLT

Välkommen till Areal i Karlstad Fastighetsförmedling, skogsekonomi, skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

GÅRDSAUKTION Lördag den 1 okt kl 10.00 Grönlund, 590 32 Klockrike (Motala), då Bo Carlsson säljer hela lösöret av lantbruksmaskiner. Vägbeskrivning: Väg 1050 Motala - Klockrike - Linköping skyltat. Väg 34 Motala - Borensberg - Linköping skyltat Klockrike. Tel Bo 076-109 64 99. Tröska: Volvo BM 257 8 fot hack diesel. Traktorer: Volvo BM 2200 - 80 5500 t välv. 16. 9-34. Massey Ferguson 35 - 60 nyren. 12. 4-28. Jord o sådd: Kverneland tegplog 3 sk. Kverneland Hydrema 2 sk. tillvnr 300. Tive hydr. harv 4 m. Kultivator äldre. Skurup Tallriksredskap 3 m. Amazone gödnsp. 1003 2 tallr. Fiona såmask. 2. 5 m efterharv. Ringvält 3 del. Vagnar: Möre Huggarvagn 10 ton dubbelram. kran 6 m ramst. hjul 14. 00-65. Travakärra 8. 5 t boggie 3 vägt. broms 10 kubik. Spmkärra Slma 5 t. enaxl. 400 hjul. Liten enaxl kärra ej tipp. Dragkärra 2 axl till bil Övrigt: Slagslåtter Epoke 1. 80 slagor. Potatiskup. Dubbelm. 16. 9-34. Snökedjor 16. 9-34. Resevhjul vagn. Lastbrygga, stol, drag mm till MF grålle. Snöskopa sms. Gafflar sms. Diseltank 1500 l med överbyggnad och uppsamling, ej besiktad. Bodinv, hotstång, mm Virke: 6 tum 6, 4. 50 11 st. 3 tum 6 , 4. 50 25 st. Bräder ock plank. Slöjdvirke, körsb. guldregn, cyren. Övriga inlämnare Sten Gunnar, 0703-50 77 49: Wibergs Stubbis 13 pinnar nyskick. Bengt, 0702-19 81 11 (momsfritt): Traktor Nuffield 10/60 -66. Kverneland tegplog 3 skär. Vreten bakblad 2. 20 m. Trejon Bakskopa 2 m. Vedkapa. Sulky. Hösvans. Snöslunga Trima. Tippkärra 6 t. Kombivagn 5 t. Selar. Sadlar. Lättsele. Kälkåk. Hästplogar. Fina slädar. Elstängsel, Bodinv. Rolf, 070-564 02 46: Skogsvagn 5 t boggie. Hydralharv 2, 5 m. Potatisupptagare. Bakshacktblad. Gräsklippare. Trimmer. Bensinkannor. Lars, 070-677 20 54: Tippkärra Metsjö 7 t boggie. Gödselgrep SMS fattas pinnar. Krister, 0708-90 86 53: Störtbåge Viktor, störtbåge BM 36. Hardi spruta 600 l 12 m fungerande. Spridarvalsar gödsel ST 65-70. Hydr baklucka ST 65-70. Hydralkolvar. Fårsax el. Mikael, 070-534 60 94: Dragkärra. Handredskap. Laggkärl. Kopparbasar. Anders, 070-366 04 03: Väderstadkultivator11 pinnar. Spruta Hardi 800 l Ny gödselgrep Ålö Arne, 0760-50 41 36: Valtra 8350 HiTeck 135 hk 2900 t - 16 hjul, 20-38 , 540-65-38. Dubbelmontage 20. 8-38. Travakärra boggie 10 t bra skick. 2 Vagnar 2 axl äldre. Runni 21 snöslunga. Svets Esab Pover Compact 200 halvautomat gas, tråd. Husqvarna kompressor 2 cyl. Gerlins högtr. tvätt 180 bar 14 l. Bandslip MBS 2000 - 1000 mm. Alu. stege 10 m. Gasklockor och kärra Svinvåg och fodervagnar. Arne, 070-580 43 76: Vattenslang isolerad med värmekabel 32 mm ca 50 m. Veteranplog 3 st . Diseltank 3 kub. elpump bes. Snöskopa ÅLÖ sms 2 m nyskick. Palgafflar sms smidda. Hyddraulslang med kopplingar flera part. Presenning 5-10 m. Gassvets med små tuber. Häcksax. Div bodin. Bo, 070-588 40 59: Väderstad Kultivator 4 m 21 pinnar. Kuhn Rotorharv 3000. Traktorkärra 1 axl 5 t ej tipp. Storsäcklyft Bala ej ram. Extra pinnar kultivator samt slitdelar. Gunnar, 0708-16 29 05: Lilla Harrie tallredskap äldre. Såmaskin Simulta Combi 250. Amazone gödnsp äldre. Farmartank 1500 l elpump bes till 180831. Magnus, 070-660 51 21: Växelplog Agrolux 715 4 skär - 97. Tive Gödningsp. 2012 hydr. ramp Auktionsvillkor: 30 dagars kredit till kända, godkända köpare. Kreditansökan till KPMG 0708-51 11 64 eller sök på hemsidan under kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på faktura under 500 sek, 10% slagavgift på momsfria varor, inga krediter auktionsdagen. Glöm inte kundkort. Reservation för felskrivning. Hela auktionen på www.sajab.se. Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas! Över 20 000 läsare kan se din annons här, annonsera du också!

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

Ring 0141-560 03 när du vill annonsera!


16

JAKT

Nummer 13 • September 2016 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Putte ser farm emot jakten och att få påhälsning av skogens konung på passet. Trots alla motgångar är årets målsättning att kunna delta i det stora intresset – jakten.

Kent-Göran ”Putte” Karlsson förbereder sig inför årets älgjakt.

Lång väntan på skogens konung Hårt prövade jaktentusiasten Putte vägrar ge upp VALDEMARSVIK (JB)

Förberedelserna inför älgjakten i den här delen av landet är i full gång inför premiärmorgonen den 10 oktober. Pass har röjts, studsaren har skjutits in, ett eller annat jakttorn har åtgärdats och lite allt möjligt som hör till har ordnats. Men förutsättningarna och därmed förberedelserna kan te sig lite olika.

– Att ge upp det existerar inte, även om det många gånger känts lite omöjligt, säger KentGöran ”Putte” Karlsson i Ringarum. Skogen, med jakt och fiske är en viktig del i Puttes liv. Re-

dan vid 14 års ålder sköt han sin första råbock och året därpå började han jobba som skogsarbetare. Såväl arbete som fritid har

han i stor utsträckning tillbringat ute i markerna. Men det har även varit minst sagt motigt, särskilt den senaste tiden. Fast det började redan 1992 då han, trots skyddsutrustning med visir, fick en flisa av en kvist i sitt högra öga. – Detta innebar att jag fick bli vänsterskytt. Det var inte så lätt i början, men det har gått bra. På senare tid har det ena eländet efter det andra avlöst varandra. Dels har hans fru drabbats av demens, som gjort

att hon inte kan bo kvar hemma. – Det gick fort. Tog bara två till tre år och det finns ingenting att göra åt det. Jag försökte göra vad jag kunde, men det finns gränser. Som om inte detta vore nog så har Putte under ett antal år haft problem med en fot, vilket inneburit svår värk. Detta ledde till att han inte kunde ägna sig åt sitt favoritintresse förra jaktsäsongen. – Jag var med ett par gånger i början av älgjakten, men det enda jag ägnade mig åt på passet var att sitta och ändra ställning för att minska smärtan. Det gick bara inte. Trots tre operationer hade det inte blivit bättre. Bakteri-

er och cirkulationsproblem gjorde att det inte blev bra. Det var ständig värk och en massa värktabletter som gällde. Den 9 juni i år blev det amputation. Det första beskedet var att efter något halvår kan det bli aktuellt med protes. Benet hade tagits av strax under knät, just med tanke på protes. – Det har läkt ihop bra och

i augusti började vi. Nu har jag till och med klippt gräset. Fast gräsklipparen går lite väl fort. Det har även blivit någon skogspromenad, men då har han haft en krycka till hjälp. Inför jakten blir det nog mest fråga om att sitta på pass för hans del denna säsong. Detta är emellertid bara en av de prövningar som han gått

Älgförvaltningen ska vara adaptiv Den nya älgförvaltningen ska vara ekobaserad och adaptiv. Varje älgförvaltningsområde ska förvalta en älgstam i ett samarbete mellan jägare och markägare.

het, jordbruk, skador på skog samt inverkan på den biologiska mångfalden. Detta ska ske i samverkan mellan myndigheter, organisationer, markägare och jägare som tillsammans ska skapa en uthållig älgförvaltning.

Syftet med den nya älgförvaltningen är att skapa en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurser och som tar hänsyn till viktiga allmänna intressen som rovdjursförekomst, trafiksäker-

I samband med införandet

av den nya, adaptiva älgförvaltningen finns ett kunskapsbehov att täcka. Att vara adaptiv är att anpassa sig till nya förhållanden och det gör vi klokast och

mest framgångsrikt genom att låta nya beslut vila på goda kunskaper och erfarenheter. I den älgförvaltning som gäller från 2012 fördelas förvaltningsuppgifterna mellan olika nivåer i förvaltningen det vill säga mellan regional-, ekosystem- och lokal nivå. Viltförvaltningsdelegationen fastställer övergripande riktlinjer för beskattning av älgstammen baserat på de förvaltningsplaner som länets

olika älgförvaltningsgrupper upprättar. Inom älgförvaltningsgrupperna har man då redan sammanställt och gjort avvägningar rörande förslag om beskattning, där älgskötselområden och andra enheter under älgförvaltningsområdet tagit fram det material som ligger till grund för älgförvaltningsgruppens förslag till respektive viltförvaltningsdelegation. Källa: Länsstyrelsen i Östergötland.

igenom detta år. I januari fick han problem med tarmfickor. – Det kändes som om någon stack med en kniv i magen. Detta ledde till akut operation och nu är han stomiopererad med påse på magen. Men han klagar inte utan tycker ändå det går bra. Nämnas kan att han också har en hjärtinfarkt bakom sig. – Det är viktigt att inte ge upp. Om man bara sätter sig ner och tycker synd om sig själv är det kört. Istället har han satt upp som mål att under denna säsong kunna vara med under jakten och han är minst sagt på god väg. Hans förberedelsearbete har bara sett lite annorlunda ut än för de flesta.

– Till nästa år har jag tänkt mig att kunna köra med röjsåg igen. Det är klart att det inte kan bli samma tempo som förr, men det behövs ju inte heller. Han fyller ju trots allt 70 år nästa år. Å andra sidan ingen ålder på en kämpe som Putte. Att hålla igång såväl kropp som huvud är naturligt för honom. Just Puttes intresse för skog och mark samt jakten har varit en stark drivfjäder att komma igen och han personifierar devisen, ”det finns ingenting som är omöjligt – det omöjliga tar bara lite längre tid”.

Text och bild: HANS ANDERSSON

Viktiga jaktdatum i höst Datumen skiljer sig något lokalt, för exakta jakttider se webbsidan jagareforbundet.se/jakttider 16 augusti - Bockjakten, dvs smyg- och vaktjakt på rådjursbockar. 20/21/25 augusti - Änder (beroende på var i Sverige man jagar) 21 augusti - Björn 25 augusti - Ripa och skogsfågel 1 september - Hare, dovhjort (hornbärande) 5 september - Älgjakten börjar i norra Sverige 16 september - Rapphönspremiär 1 oktober - Rådjur, dovvilt, fasan- och bäver, samt att man nu får släppa sina drivande hundar på t ex rådjur 10 oktober - Älgjakten börjar i södra Sverige Varför jagar man? När man frågar jägare är svaret oftast; för naturupplevelsen, gemenskapen och viltköttet. Eller så är samarbetet med jak-


Nummer 13 â&#x20AC;˘ September 2016

17

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

Nyheter som sänker mjÜlkbÜndernas kostnader Färre människor pü landets mjÜlkgürdar. Fler robotar som gÜr mer av jobbet. Det är en tydlig trend bland fÜretagen pü Elmia Lantbruk 19-21 oktober.

De ledande leverantĂśrerna av utrustning fĂśr mjĂślkproduktion ställer ut pĂĽ mässan. Alla har nyheter fĂśr sänkta kostnader med hjälp av automatik och robotar. â&#x20AC;&#x201C; Det finns ett antal mĂśjliga besparingar i mjĂślkproduktionen. Ă&#x201E;ven om investeringsutrymmet saknas just nu, bĂśr varje lantbrukare räkna pĂĽ mĂśjligheterna, säger Eva MĂĽrtensson, informationsansvarig pĂĽ DeLaval. PĂĽ fĂśrra mässan presente-

rade DeLaval ett system fĂśr hullbedĂśmning av mjĂślkkor. Nu finns det pĂĽ marknaden. En gĂĽrd med 140 mjĂślkande kor kan med kamerans hjälp fĂśrbättra hull och slaktvikt och fĂśrbättra resultatet med upp till 100 000 kronor per ĂĽr. I ĂĽr har fĂśretaget tre nyheter, nominerade till Elmia Lantbruk Innovation Award. Det är stallbelysning med 75 procent lägre energifĂśrbrukning, en frekvensstyrd kylfläkt som även den sänker kostnaden och en foderskrapa som drivs med en liten energisnĂĽl motor. Ă&#x201E;ven Lely satsar hĂĽrt pĂĽ robotar. Flera nyheter presenteras pĂĽ Elmia Lantbruk fĂśr mjĂślkning utfordring och utgĂśdsling. Bland annat är det en självgĂĽende spaltrobot utan slingor eller liknande hjälpmedel. Vector är den stora nyheten. Det är en utfodringsrobot som är ensam om att läsa av foderbordet, hämta nytt, mixa och hela tiden hĂĽlla bordet

fyllt. När korna har tillgĂĽng till rätt mängd foder, Ăśkar mjĂślkproduktionen samtidigt som personalbehovet minskar. â&#x20AC;&#x201C; Robotiseringen är ofrĂĽnkomlig, inte bara av kostnadsskäl. Det är svĂĽrt att rekrytera personal och även utländsk arbetskraft tvekar att arbeta i en ladugĂĽrd, säger Jonas Svensson, svensk fĂśrsäljningschef pĂĽ Lely Scandinavia. GEA visar ett nytt system fĂśr robotmjĂślkning pĂĽ mässan. Tekniken är hämtad frĂĽn fĂśretagets stora karuseller, som nu blir tillgänglig även fĂśr mindre gĂĽrdar. Systemet heter DPQ Monobox och är uppbyggt av moduler. En fĂśrsĂśrjningsenhet betjänar upp till tre mjĂślkningsstationer. Den skĂśter vatten, tryckluft, kemi, desinfektion och dippmedel. Enheten fĂśljer hela tiden upp fĂśrbrukningen, vilket ger stĂśrre mĂśjligheter att pĂĽverka kostnaderna. Ă&#x201E;ven mjĂślkorganen kommer frĂĽn de stora karusellerna. â&#x20AC;&#x201C; RengĂśring av spenar, fĂśrmjĂślkning, simulation, mjĂślkning och mellandesinfektion av organet gĂśrs i samma spenkopp berättar Henning Deharde pĂĽ GEA Sverige.

Ă&#x2013;verlĂĽta gĂĽrden? Välkommen till Areal. Vi hjälper dig med fĂśrsäljning, generationsskifte, upplĂśsning av samägande eller värdering. Välkommen att hĂśra av dig.

LinkĂśping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

Vector frün Lely är den fÜrsta utfodringsrobot som själv avläser foderbordet och vid behov hämtar och serverar nytt foder.

Den nya tekniken fÜr sänkta kostnader pü Sveriges

mjĂślkgĂĽrdar visas pĂĽ Elmia Lantbruk 19-21 oktober.

Att synas är bra fÜr affärerna! Boka annonsplats pü 0141-560 03 eller 054-21 70 10 sü hjälper vi dig att fü ut ditt budskap.

BRETT SORTIMENT FĂ&#x2013;R:

0171-44 00 75 info@plathuset.com www.plathuset.com

StĂĽlhallar & StĂĽlkonstruktioner i samarbete med DS StĂĽlkonstruktioner och Arcelor Mittal.









NÜt ¡ Svin ¡ Für Fjäderfän ¡ Häst

&INSPĂ?NGSV 2EJMYREs4EL 

Specialist pĂĽ fodertillskott till djur. tel 011-875 03 â&#x20AC;˘ www.wiromin.se vol k s w a g e n t r a ns p o r t bi la r. se

FÜrbeställ din nya Amarok V6 hos Wahlstedts. BränslefÜrbrukning Amarok vid blandad kÜrning frün 7,3 l/100 km, 192 g CO2 /km. Varje VolkswagenüterfÜrsäljare är fri att sätta sina egna priser. Bilen pü bilden är extrautrustad.

www.wahlstedtsbil.se

 Nicklas SĂśderberg 0141-21 60 44

Vard V Ăśr dag 10-15 ard 9-18 â&#x20AC;˘ LLĂśrdag Vintergatan Motala V intergatan 16-17, M otala TTel. el. 0141-21 60 30 vx


18

SVAMP

Nummer 13 • September 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

En färskvara som går att spara Ta hand om svampskörden på bästa sätt Svamp är färskvara, men kan sparas för framtida behov med olika metoder. Man kan torka, frysa, salta in eller konservera svampen. Torkning spar utrymme och en del svampar får bättre smak och konsistens av att torkas.

Plocka bara fasta och fräscha exemplar och låt äldre svampar stå kvar. Grovrensa svampen redan i skogen genom att borsta bort jord, löv, barr och så vidare, skär av den jordiga foten. Ta bort rörlager från soppar, men du kan låta dem vara kvar på små, fina exemplar. Skär bort bitar som är angripna av myggor och insekter. Finrensa svampen hemma. Skär den rensade svampen i tärningsstora bitar, lägg i kastrull och koka av vätskan. Häll i lite vatten om svampen är fast, då bränner svampen inte fast. Värm på medelvärme. Lägg på lock från början så att processen kommer i gång, ta av det efter en stund. Koka tills större delen av vätskan som avgetts kokat av. En del föredrar att inte ko-

ka in all svampvätska när de ska äta svampen direkt. De kokar av en del vätska och tillsätter sedan smör eller olja. Svamp bör tillredas i minst 15 minuter. Förkoka svampen enligt ovan. OBS! Använd inte något matfett eller kryddor, då blir hållbarheten sämre! Låt svampen svalna och frys sedan in i lagom stora förpackningar. Karljohan kan styckfrysas råa. Skär först svampen i 2

mm tjocka skivor på längden, det blir vackrast om svamp och fot sitter ihop. När skivorna är frusna packar man i fryspåsar eller lådor. Tina inte skivorna innan de anrättas utan stek dem i ett lager i varm panna. Svampen kan också frysas i halvor, skurna på längden genom hatt och fot. Det är viktigt att skära bort insektsangripna delar. Man kan först linda in halvorna i plastfolie och sedan lägga i fryspåse eller låda. Halvtina svampen när den ska tillagas, skiva och stek direkt i stekpannan. De flesta svampar kan torkas och förvaras i glasburk med tättslutande lock i ett mörkt och torrt utrymme. Då är hållbarheten flera år. Man bör inte vistas i rummet där man torkar svamp. Svampen avger sporer och det kan ge luftvägsbesvär och allergiska reaktioner. För att svampen inte ska bli dålig under torktiden är det viktigt att det finns luftcirkulation runt svampen och att torkprocessen går relativt snabbt. Det bästa är att använda en eldriven svamp- och bärtork. Det går också bra att torka på till exempel ett myggfönster, använd då gärna en fläkt eller kupévärmare för att snabba på processen. Ett alternativ är att torka på väldigt låg värme i varmluftsugn med luckan på glänt. Torktemperaturen ska aldrig överstiga 50 grader och helst vara lägre. Svart trumpetsvamp, blodriskor och kantareller bör torkas i max 30 grader för att inte bli beska. Några torkar svamp på tidningspapper, vil-

ket vi inte rekommenderar, eftersom tidningspapper suger åt sig fukt. Svampen tenderar då att kladda fast i pappret och man får inte luftcirkulation runt svampen. Soppar och andra mer kompakta svampar skärs i tunna skivor innan de torkas. Trattkantareller, trumpetsvamp och andra tunnare svampar delas. Tunna svampar kan torkas i rumstemperatur om det är bra luftcirkulation. När svampen är riktigt torr och smulbar är den klar. Det finns olika syn på hur man bör tillaga torkad svamp. Det traditionella är att blötlägga den i vatten, tiden varierar med svampen. Tunna svampar som trattkantarell och svart behöver bara 15-20 minuter, medan tjockare kan behöva blötläggas i upp till tre timmar. Längre tid gör sällan nytta. Den andra skolan säger att man kokar upp den torra svampen i lite vatten och fett, låter den småputtra tills vattnet ångat bort. Man kan tillsätta mer vatten om svampen känns hård eller tillföra mer fett och tillaga svampen med kryddor med mera. Den här metoden baseras på att torktemperaturen inte överstiger 30 grader för blodriska, svart trumpetsvamp och kantarell och max 50 grader – gärna lägre – för övrig svamp. Det går också bra att smula ner torkad svamp direkt i en gryta eller soppa och låta den koka med. Man kan också mala torkad svamp till svampmjöl. Vissa svampar behöver förvällas innan de kan ätas. Det

Svamp är färskvara, men kan sparas för framtida behov med olika metoder. Man kan torka, frysa, salta in eller konservera svampen

gäller till exempel skogsriska och andra riskor med skarp smak. Förvällning innebär att man kokar svampen tio minuter i rikligt med vatten som sedan hälls av och slängs. Förvällning kan också an-

vändas för att få bort cesium ur svampen, det gäller svamp i områden som drabbades av

nedfall efter Tjernobylolyckan. Förkoka eller förväll svampen och pressa ur vattnet i en silduk. Lägg svampen i ett kärl, varva med grovt salt, avsluta med ett saltlager. Lägg ett fat överst och placera en tyngd ovanpå så att svampen pressas ner. Innan svampen används måste den vattnas ur

genom blötläggning 12-24 timmar i kallt vatten. Använd 50 gram salt till 500 gram svamp. Om du tar för mycket salt blir svampen torr och smaklös. Prova gärna att varva med kryddor, till exempel fänkål, kummin eller pepparrot. Källa: Svampkonsulenterna.

Kyckling, portvin och karljohan

Soppa med trattkantarell

Rotfruktsgratäng med kantareller

Det här behöver du: 6 hg kycklingfilé 1 liter färsk karljohan eller motsvarande torkad 2 msk vetemjöl 2 dl grönsaksbuljong Salt, peppar 2 klyftor vitlök 1 dl portvin

Det här receptet kan även användas för trattkantarellsås. Minska då mängden vatten till 3 dl.

Det här behöver du: 8 potatisar 1-2 rotfrukter av olika slag. Välj bland morot, kålrot, jordärtskocka, rotselleri, fänkål 1-2 gul eller röd lök 3 dl gräddmjölk 2 dl färskriven ost 1 liter färska kantareller eller 4 dl förkokt svamp från frysen 1 st buljongtärning

Så här gör du: 1. Lägg den torkade svampen i blöt i någon timme. 2. Ånga av den färska eller blötlagda svampen i stekpanna. 3. Skär kycklingen i strimlor. Lägg dem i en plastpåse med mjöl, salt och peppar. Skaka om påsen så att alla bitar blir ordentligt inmjölade. 4. Skär vitlöken i skivor och låt den mjukna i lite matfett i en stekpanna. 5. Ta upp vitlöken och lägg i svamp och kyckling och stek tills kycklingen har fin färg. 6. Lägg allt i en tjockbottnad kastrull, slå i buljong, grädde och portvin och låt det hela småka i minst tio minuter. Smaka av med salt och peppar. 7. Servera med ris eller pressad potatis.

Det här behöver du: 1 liter färsk trattkantarell eller 1 dl torkad svamp 1 dm av det vita på purjolöken 10 dl vatten 2 dl grädde (valfri fetthalt) 6 enbär 2 1/2 msk vetemjöl Salt, peppar 1 buljongtärning Så här gör du: 1. Blötlägg den torkade svampen i ljummet vatten i 15-30 minuter. Ånga av den färska eller blötlagda svampen i en tjockbottnad kastrull.

Så här gör du: 1. Börja med svampen. Ånga av den färska eller förkokta svampen i en stekpanna. Sätt till lite matfett och låt det bryna en stund.

2. Tillsätt lite matfett och purjolöken och låt det småsteka i 10 minuter.

2. Flytta över svampen till en kastrull och tillsätt gräddmjölken och en buljongtärning.

3. Slå på vattnet, buljongen, 1 dl av grädden och enbären. Låt det koka tills purjolöken är så gott som upplöst.

3. Skär potatis och rotfrukter i tunna skivor och koka tillsammans med svampen i 10 minuter.

4. Vispa ut vetemjölet i lite vatten samt resten av grädden. Häll det i soppan och låt det koka i ytterligare 10 minuter.

4. Skär löken i tunna skivor och låt den mjukna i litet matfett. Blanda i löken i kastrullen. 5. Sätt ugnen på 200 grader. Flytta över allt i en smord ugnsform. Strö över osten och låt gratängen baka i 35-40 minuter.


Nummer 13 • September 2016

19

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VÄRMLAND

Jakt

Olle Nilsson, jägare i Gunnerud, Östra Ämtervik.

Olle med eftersökshundarna Helga och Freja.

Gamla missionshuset i Gunnerud där familjen Nilsson bor. Utsikt över Gunnerudsgården.

Olle sätter säkerheten främst Intresset för jakt vaknade när han var liten GUNNERUD (JB)

Olle Nilsson i Gunnerud, Östra Ämtervik, har jagat sen 1970-talet, men inte förrän 2014 tog han jägarexamen, som då blev obligatoriskt. Som 15-åring fick han delta för första gången och han fick blodad tand.

Älgstammen har minskat väsentligt och det är på ett annat sätt nu än tidigare. Jaktskyddsområdet ingår i ett vargrevir som tar cirka 60-70 älgar varje år. Älgskötselområdet inventeras varje höst där tio jaktlag ingår på en yta av 20 000 hektar. Det görs en skötselplan, som lämnas till länsstyrelsen som bestämmer hur många djur som får skjutas nästa år. Olle Nilsson är vi mest vana att se bakom apotekets disk. Han har arbetat i hela sitt liv som receptarie och trivts gott med det. Men nu är han pensionär sen någon månad och njuter av livet i skogen. Han bor i Gunneruds gamla missionshus, en idyll med vacker utsikt. Han och hustrun Anette har sju barn och tre barnbarn, två eftersökshundar, lite höns och myskankor. Olle börjar berätta om den

stundande jakten. – Här är det älgjakt mellan 10 september och sista februari. Numera måste man ha jägarexamen och licens på gevär och vara 18 år. Bert-Åke Andersson och jag har hållit jägarskola i en studiecirkel i Studiefrämjandet. Det är en välbesökt cirkel. Här får man lära sig att säkerheten är det allra viktigaste under jakten, berättar Olle.

– Det ideala vädret är gråmulet, vindstilla och plus fem till plus tio grader. Att vi är färgglatt klädda spelar ingen roll för älgen, som inte har något färgseende. Vi har kommunikationsradio och undviker mobil, vi viskar istället för att prata högt. Vi smyger omkring istället för att gå, om man måste röra på sig. – Vindriktningen är central. Älgen känner lukten av människa direkt om vinden blåser mot den. Man måste skjuta rätt djur. I år får detta viltvårdsområdet bara skjuta en tjur med högst fyra taggar, säger Olle vidare. Hur ser man åldern på en älg? – Man klyver en kindtand och räknar årsringar, säger Olle, som också berättar att största hornet som han vet är 30 taggar, 15 plus 15 eftersom det är två, säger Olle som själv skjutit 18 älgar under sin tid som jägare. – Om man ser ett påkört djur ska man ringa 112, som kontaktar en kontaktperson, som beställer en eftersöksjägare. Sen blir det eftersök med speciell eftersökshund. Så är det under jakten också och det gäller att hitta ett skadeskjutet djur högst två timmar efter skada om man ska kunna ta hand om köttet, säger han. – Vi har skjutkrav varje år och måste ha ett visst antal träffar på en tavla. För oss finns banan i Fölsvik. Det är mycket bra för man vill veta att bössan går rätt och att man inte är så ringrostig. Bössan måste förvaras i ett speciellt låst skåp, så också ammunitionen, berättar Olle. Han vill också poängtera att man i jaktlagen i Östra

Olle Nilsson med två granna älghorn. Det till vänster är av en ihjälstångad tjur 2007. Skovelhorn på 16 taggar. Det till höger satt på en tjur som man fann död i Svenserud 2013.

Ämtervik samt delar av Sunne älgskötselområde under 30 år haft god kontakt med varandra, speciellt när det gäller jakt på lite större område gällande lo och varg. Det är bra att vara goda vänner påpekar han. – En gång när jag satt på pass så fick jag se en hund som drev en älg, samtidigt ser jag en stor älg rakt fram. Jag började locka på den stora älgen genom att härma den – och han svarade mig! Han klarade livhanken.

– Älgen gör mest skada på tallplantor. Äter sex till tio kilo torrfoder per dygn. Lite mindre skada på gran, men tar den gärna den unga barken så trädet förstörs. Annars äter älgen rönn och löv i skogen. Vi brukar sätta ut saltsten åt dem, säger Olle. Ute på pass är det viktigt att man vet var ens granne står och att man står kvar på sitt pass tills jaktdagen är slut. När älgen är skjuten så ”passar” man. Det betyder att inälvorna tas ut inom ett par timmar. Tömmer kroppen på

blod och sen kan den ligga ett par timmar till på mage, så att inte korpar kommer och äter de goda bitarna. Därefter hämtas kroppen med traktor till slaktboden där den hängs på en galge. Sen tas skinnet av och man gör rent. Kroppen ska nu hänga i 40 dygnsgrader vilket menas att om det är plus fem grader så hänger köttet i åtta dygn och om det är plus tio grader så hänger den i fyra dygn, berättar Olle. Kilopriset på älgkött varie-

rar förstås men färsen kan man få för 120 kronor per kilo och filén för 500 kronor. – Det godaste på älgen är filén, grillad är gott. Man kan anrätta köttet med kantareller och det blir naturligtvis också väldigt gott säger Olle men han svävar lite på målet, det verkar vara hustrun Anette som är den, som står vid spisen i hemmet Gunnebo i Gunnerud. Text och bild: INGEGERD LÖWGREN-JANSSON


20

SKOG

Nummer 13 • September 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Så kan Sverige få bättre ungskogar Skogsstyrelsens karttjänster gör det enklare att planera åtgärder Med mer röjning, bättre föryngringar, balanserad avskjutning av hjortdjur och viltanpassad skogsskötsel så kan Sveriges ungskogar må ännu bättre. Med Skogsstyrelsens olika karttjänster kan skogsägarna enklare planera olika åtgärder. Och i älgjaktstider kan även jägare ha nytta av de digitala kartorna.

– Vi vill öka intresset hos landets skogsägare för en aktivare skötsel av ungskogen. I vissa delar av landet behöver föryngringarna, det vill säga när ny skog ska sättas, bli bättre och över i stort sett hela landet så ser vi att fler ungskogar behöver röjas. Röjningen ökar värdet på skogen och minskar risken för skador, säger Ulf Rydja, rådgivningsspecialist, Skogsstyrelsen. Älg och andra hjortdjur påverkar också utvecklingen av ungskogen. Även i år visar älgbetesinventeringen (Äbin) på omfattande skador i landets ungskogar. Värst är skadorna i Götaland, men även flera områden i mellersta Sverige har mycket skador. I norr ökar skadorna, efter ett par år med lägre skador. Skogsstyrelsen har ett flertal tjänster som skogsägarna kan använda. I Mina sidor kan exempelvis avverkning, röjning och föryngring planeras. Med hjälp av Skogliga grunddata kan skogsägarna ta fram digitala kartor som be-

Med Skogsstyrelsens olika karttjänster kan skogsägarna enklare planera olika åtgärder. Ovan en karta som visar trädhöjd.

skriver skog och mark, alltifrån virkesförråd, trädens diameter och höjd, till hur fuktig marken är. Den 5 september startar älgjakten i norra Sverige. Även jägare kan ha nytta av informationen i Skogsstyrelsens karttjänster. Flera kartor finns tillgängliga i den öppna kartjänsten

för skogliga grunddata. Kartorna tas enkelt med ut i skogen genom en utskrift eller appen PDF-Maps. – Information om var det

finns ungskog kan ge en hint om var älg och andra hjortdjur ofta vistas, vilket är viktigt att beakta när avskjutningen planeras. Markfuktig-

hetskartorna ihop med lutning visar var det är blött respektive torrt i terrängen, vilket kan påverka hur och var djuren rör sig. Fuktiga partier, men även torra höjder i fuktiga områden används exempelvis rätt ofta av vildsvin för daglega, säger Matts Rolander, viltsamordnare för Skogsstyrelsens region Mitt.

Svante Scherman lämnar Skogssällskapet Går vidare efter åtta år som vd och koncernchef Svante Scherman lämnar befattningarna som koncernchef och vd i Skogssällskapet.

Efter åtta år som koncernchef och vd i Skogssällskapet har Svante Scherman beslutat sig för att lämna uppdragen. Under Svante Schermans ledning har Skogssällskapet stärkts som aktör för en hållbar utveckling av skog och mark, och koncernens bolag uppvisar i dag god lönsamhet, tydlig ledningsstruktur och en starkare position som leverantör av kvalificerade tjänster inom skogsbruket. – Vi hade gärna sett att Svante fortsatt några år till

men har full förståelse för att han efter totalt 21 år i företaget och med de uppnådda resultaten vill göra något nytt. Vi har nu påbörjat arbetet med att rekrytera en efterträdare och Svante Scherman fortsätter sina uppdrag som koncernchef och vd tills efterträdaren är utsedd, säger styrelsens ordförande Björn Sprängare. Stiftelsen Skogssällskapet, som står som ägare till koncernen, återinvesterar bolagens vinster i forskning och kunskapsutveckling. Genom det målmedvetna och långsiktiga arbete som Svante Scherman har lett för att öka lönsamhet och pro-

duktivitet har Stiftelsen Skogssällskapet successivt kunnat öka forskningsanslagen. Årets utlysning är rekordhög med 16 miljoner kronor. Under Svante Schermans ledning har även Skogssällskapets verksamheter i Baltikum, och sedan 2015 också i Finland, utvecklats och stärkts.

Svante Scherman ska lämna Skogssällskapet men fortsätter sina uppdrag som koncernchef och vd tills efterträdaren är utsedd.

Karta som visar markfuktighet.

Skogsstyrelsen kommer under hösten, i kampanjen Logga in i din skog, att visa hur skogsägare och andra kan använda olika e-tjänster och

kartor när de sköter sin ungskog. Som en start bjuder Skogsstyrelsen, med glimten i ögat, på en rad filmer under den kommande veckan.

Förbered groten Grenar och toppar, så kallad grot, från vinterns eller vårens slutavverkningar skotas lämpligen bort från hygget under sommaren (fram till och med september om vädret är torrt). Riset måste torka och barren falla av för att komma marken på hygget till nytta.

Dessutom vill slutkunden, det vill säga värmeverken, ha rätt fukthalt och så jämn storlek på flisen som möjligt. I nästa steg flisas groten och transporteras till slutkunden. Det sker normalt under vinterhalvåret när behovet av biobränsle är som störst.

Viktigt att visa var gränsen går i skogen En sten, ett plaströr, en stängselstolpe med orangefärgad topp, en röd snitsling, en upphuggen gata. Det finns många sätt att märka ut gränserna i skogen. Vissa tydligare än andra. Sommarens ljus och väderlek är perfekt

för att gå en tur i skogen tillsammans med grannen och se över rågångarna. En väl utmärkt gräns är viktig när du ska avverka och planera ditt skogsbruk, bygga, utnyttja jakträtter eller sälja din fastighet.


Nummer 13 • September 2016

21

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VÄRMLAND

Skog

Gunnar Lindén, LRF Skogsägarna, Anders Heimer, studieförbundet Vuxenskolan, och skogsägaren Ann-Chaterine Johansson diskuterar skogsfrågor.

I pausen dyker tre glada damer upp för att hämta varsin kasse med broschyrer och häften. Birgit Sjöqvist, Gunnel Lagerqvist och Ann-Chaterine Johansson.

Patrik Olsson är ordförande i LRF Värmland som bjudit in skogsägare till en kväll med äganderätt i fokus. Det blev ett av de största LRF-mötena på mycket länge.

Vem ska få använda skogen? En het fråga på värmländskt LRF-möte SUNNE (JB)

Ägande- och brukarrätten i skogen är en hetare fråga än någonsin. Reservatsbildningar, nyckelbiotoper och artskyddsförordningen med bombmurklor och lavskrikor rör om bland skogsägarna. Samtidigt som skogen ska skyddas så är skogen ryggraden i många landsbygdsföretag och viktig för industrin i Värmland.

LRF Värmland har bjudit in skogsägare till en kväll på Selma spa med äganderätt i fokus. Cirka 120 personer har hörsammat kallelsen och med det är detta ett av de största LRF-mötena på mycket länge i Värmland. Det är många som oroas av de skogliga frågorna. Ordföranden för LRF Värmland hälsar välkommen och beskriver tanken med detta möte. Den första föreläsaren är Gunnar Lindén LRF Skogsägarna. Han börjar med att säga att Sverige är större än storstaden. Allt som fossilolja kan göra, kan skogen och jorden göra bättre. – Det är inte helt enkelt att

vara skogsägare idag. Turistföretag etablerar sig på böndernas mark, utländska bärplockare etablerar sig på böndernas mark och lämnar latrin och skräp efter sig. Det allra senaste är att folk väcks på natten av ungdomsgäng som störtar in för att det finns en Pokemon i köket, berättar Gunnar Lindén. – Henrik Scane, skogsägare från Ölme ville avverka skog, men länsstyrelsen förbjuder. Anledningen är att det finns bombmurklor i hans skog! Dessutom får han ingen ersättning för att han förlorar en massa pengar genom att inte få avverka och sälja virke.

Det är många som oroas av de skogliga frågorna och LRF:s konferens drog fullt hus på Selma spa i Sunne.

Detta är en mycket het fråga med stor problematik där jurister och domstol måste in, berättar Gunnar. Svensk fridlysning och EUdirektiv säger att: Det är förbjudet att plocka och/eller gräva upp så många som 300 olika arter. EU vill dessutom att alla fågelarter samt särskilt utpekade andra djur och växter ska fredas. Bland annat vill man förbjuda att avsiktligt störa eller döda djuren och att skada deras fortplantningsområden. Myndigheternas riktlinjer, länsstyrelsens och Skog-

svårdsstyrelsens säger att förbuden bara ska gälla när ”gynnsam bevarandestatus” sker. – Inventeringar görs och man har funnit att det finns väldigt gott om tjädrar, hela 15 000 exemplar i Sverige. En markägare kan tvingas betala inventeringen och det kan bli långa domstolsprocesser. Reservat- och biotopskydd ges endast om skogen kan prioriteras i strategin för skydd av skog, berättar Gunnar. – I Hälsingland finns det fem skogsägare, som är förbjudna (mot vite) att bruka

sin skog. Vitet är på totalt 2,7 miljoner kronor. LRF driver frågan som principmål för två av dessa skogsägare, säger han. Lavskrikan är en trevlig, sällskaplig fågel som finns i Hälsingland bland annat. Frågan är om man tycker att den är så trevlig om det kostar dig många tusen kronor att ha den på din mark? 470 000 hektar eller två

procent av den produktiva skogen är registrerade nyckelbiotoper och det finns lika många oregistrerade. 6 000 skogsägare har mer än fem

procent registrerade nyckelbiotoper. – Skogen förlorar tyvärr sitt värde och låser ägaren när han fått en registrerad biotop i sin skog, säger Gunnar bekymrat. Anders Heimer, representerar studieförbundet Vuxenskolan och berättar att här pågår utbildning genom studiecirklar. – Studiecirklarna handlar om att förvalta skogen på ett långsiktigt sätt och på nio orter i Värmland kan man få lära sig mer om Skogens vatten, När andra vill ta över din mark, Dikningshandbo-

ken och Ägande- och brukarrätten i fokus 2016, säger Anders Heimer. Ja, ämnet verkar vara infekterat och diskussionen sätter fart. Det är roligt att se att så många kvinnliga skogsägare finns representerade i kväll. Det verkar behövas mycket kunskap och man förstår att skogsägarna kan känna sig små och tillintetgjorda mot de stora bjässarna som bestämmer och sätter gränser. Text och bild: INGEGERD LÖWGRENJANSSON


22

HÄST

Nummer 13 • September 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Magnus Carlsson och Elinor Svensson i det som snart ska bli gårdsbutiken.

I de underbara hagarna upp till gården går hästarna och ser ut att ha en idyllisk tillvaro.

Vy från tomten med ankor och höns mot en av hästhagarna.

Småbrukare med islandshästar En gård med många ben att stå på RUMMA (JB)

På Rumma Finnbygget bedrivs verksamhet med islandshästar där ridskola och naturridning ingår. Man är delvis självförsörjande. Gården kommer även vara en Grön arenagård och det finns planer på växthus och gårdsbutik.

Några kilometer nordost om Falerum letar sig vägen fram genom ett vackert skogslandskap med berg och sjöar. Strax innan vägen delar sig så det går att svänga mot Fröjerum ligger Finnbygget. Följer man den här vägen längre kommer man till Kvarnvik och Valdemarsvik. Skylten med Ellas islands-

hästar visar att man kommit rätt. På gården bor Elinor Svensson som är "Ella", hennes man Magnus Carlsson och deras dotter. I de underbara hagarna upp till gården går hästar och ser ut att ha en idyllisk tillvaro. Hur många hästar har ni? – Vi har 25 hästar, berättar Elinor. Hälften är för avel,

sex stycken är i verksamheten och de andra är på väg in i den. – Jag har islandshästar som verksamhet med ridskola och naturridning. På turerna ser vi ofta vilt som hjortar och tjäder, ibland även havsörn om vi har tur. Foldern om verksamheten

berättar att Elinor är diplomerad ridledare, att hon har mer i utbudet som ridweekend, tantläger och mammabarnläger. På gården finns en stuga att hyra, det finns vandringsleder, naturreservat, fiskemöjligheter och en hel del annat för den som vill. Hur kommer det sig att ni bor här ute? Är du från landsbygden? – Vi har bott här sedan 2013. Innan bodde vi i Kolmården. Skogsavverkning och annat förändrade miljön så mycket att det blev svårt att ha hästverksamheten. En dag kom de till ett vägskäl och fick ställa sig frågan; ska vi sälja hästarna eller flytta? Hästarna är alltså kvar. Deltar din man också i hästverksamheten?

– Han är bara dräng, skojar Elinor. Magnus tycker om att göra det som är kring hästarna, som att bygga och fixa saker. Han jobbar annars på Rejmes. Småbrukardagarna är i år förlagda hit (se sidan 4). – Det är första gången som vi är värdar för det arrangemanget. Hur blev det just här? – Vi är småbrukare. Vi försöker vara självförsörjande på fårkött, ägg, kanin och anka. Sedan har vi honung också. Odlar ni något? – Nej, vi odlar tyvärr inget än. Jag hoppas på ett växthus så småningom. Däremot har vi mycket fruktträd och slånbär här. När man kikar på vilka som

deltar i Småbrukardagarna här så är det ganska många som är icke småbrukare. – Jag tycker själv att om vi ska fortsätta så ska vi sträva efter att ha mer småskaligt och närproducerat, säger Elinor. – Sedan måste det vara lite jippogrejer för barn. Kaféet där Småbrukarna hade servering ser faktiskt ut

som ett riktigt kafé. Den gamla kassaapparaten, en gammaldags våg, disken och annat ser ut som någon form av butik. Har ni kafé här annars med? – Nej, men jag hoppas vi ska ha det, berättar Elinor. Den här lokalen ska bli gårdsbutik och det skulle passa bra med kafé här också. Vad kommer ni att sälja i butiken? – Honung, ostkakor som min mamma gör på pumpa och squash, kaninkött, lammskin och sådant. Jag hoppas på must och sylt också. En annan plan som man kommit långt med är att bli en Grön arena-gård. Kommer ni ha boende här eller blir det dagverksamhet? – Det har jag inte bestämt än, svarar Elinor. Här finns möjligheter för både det ena och det andra. Vi får se vad som efterfrågas. Nog verkar den här gården idealisk för att må gott. Här finns natur, stora ytor och lugn. Hästar, katter, hundar, kaniner, ankor, höns och får

Rumma Finnbygget erbjuder bland annat ridskola och naturridning med islandshästar.

bidrar förstås på sitt sätt. Allt i en skön miljö.

Text och bild: BO BÄCKMAN


Nummer 13 • September 2016

23

VÄRMLAND

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Landsbygd

Hanna och Axel från Ljungskile.

Det prunkar runt Kretsloppshuset.

Blomkål som eleverna odlat själva.

Här lär man sig hushålla för livet En utbildning i resurshushållning, självförsörjning och kreativitet på landsbygden SÖDRA VIKEN (JB)

Vid ett besök i Kretsloppshuset för precis ett halvår sen hade eleverna precis påbörjat sin utbildning. Kursen hade hållit på i tre veckor, man hade sått frön i krukor, kände knappt varandra, allt var nytt. Idag, ett halvår senare, är eleverna varma i kläderna, fröna i krukorna är prunkande blommor och grönsaker och allt har tagit form.

Profilkursen ger en utbildning som bygger på teori och praktik blandat då man följer årstiderna. Temat för kursen är att inspirera till en högre självförsörjningsgrad, resurshushållning och kreativt skapande på landsbygden. Det är Klarälvdalens folkhögskola som leder undervisningen och huvudman är Region Värmland. Vid lunchbordet sitter Hanna och Axel från Ljungskile med varsin sopptallrik. Det är grönsakssoppa idag. Det är lunchrast och en del elever är ute i solen, man går lite om varandra. På frågan om de är lika inspirerade nu som för ett halvår sedan säger Hanna: – Om! Det här är en helt fantastisk kurs som alla som vill, borde få gå. Man lär sig så mycket och man har så trevligt. Vi är ju nästan alltid på skolan där vi lagar vår mat och har våra lektioner, säger hon. – Vi är ett bra gäng här som har trevligt tillsammans. Vi kommer att ha kontakt med varandra när skolan är slut, säger Axel mellan soppslevarna. – Vårt nästa projekt är att börja snickra. Här finns ett hus som är flyttat hit och som tidigare kurser snickrat på. Vi fortsätter och lär oss en massa. Parallellt tar vi hand om trädgården. Nu är det skördetid och då lägger man in och tar reda på allt, matförädling, man lär sig fylla förrådet för vintern och våren tills nästa skörd kommer, säger han. Vi

Den nygjorda ugnen ska försiktigt torka. Läraren Michael Raaman och eleven Axel ser nöjda ut.

har lärt oss att beskära fruktträd och mycket, mycket mer. Klart är att dessa två ungdomar är helnöjda med utbildningen. De var sexton elever från början men av ett eller annat skäl har fyra hoppat av. Det är sådant som händer säger Michael Raaman, som är utbildningsledare för kursen. – Det är så bra upplagt, teori blandat med praktik. Kunskaperna sitter. Sen är alla möten med gästföreläsare och människor som vi mött på studiebesöken och alla våra vänner på kursen, så otroligt värdefulla, säger Axel. Efter den 28 oktober då kursen är slut ska Hanna och Axel återvända till Ljungskile,

till den plats där de bor tillsammans. De delar intresset för odling, husbygge, djurhållning och att vara självförsörjande och under denna 35 veckor långa kurs har kunskaperna ökat enormt.

De delar intresset för odling, husbygge, djurhållning och att vara självförsörjande och under denna 35 veckor långa kurs har kunskaperna ökat enormt.

– Man ska inte slänga ut en massa pengar på sådant som man inte behöver, man kan leva på några kronor om dagen om man går in för det, säger Hanna. Michael Raaman berättar att de fem hönorna med sin tupp, som går här utanför och sprätter, de har fyra av utbildningens elever till faddrar. Det är uppgjort från början att hönsen ska tillbaka till dess ägare när kursen är slut.

Under tiden bidrar de till trivseln på skolan, ger ägg till eleverna och gräver ner sig i jorden och solbadar. Verkligen trivsamt. Utanför altandäcket har man byggt en ugn som man ska elda med ved i och grilla mat. Än så länge gör de en liten brasa då och då för att få den att torka på rätt sätt. – Sen ska vi bygga ett litet utekök här, säger Michael och ser nöjd ut.

Han är väldigt nöjd med sina elever och han vet att de är den bästa reklamen för utbildningen. De startar upp ett kreativt skapande på landsbygden och andra ser det och blir nyfikna. – De äldsta på kursen är i 50-årsåldern. Då har man erfarenhet av livet och kanske vet säkrare att det är så här man vill leva. De unga prövar sig nog fram och kan göra vis-

sa vägval åt något annat håll men sen kommer de kanske tillbaka till det enkla, anspråkslösa livet som en självhushållning innebär, säger Michael, som har hållit i liknande utbildningar under 16 års tid. Hanna och Axel kallar det för ”livskunskap”, och det är det sannerligen. En härlig känsla av att kunna klara sig själv i alla lägen. Det har man stor nytta av under livet. Man önskar av hjärtat att det ska gå bra för dem alla att nå sitt mål, så mycket lärdom som de insupit under denna korta tid. Text och bild: INGEGERD LÖWGRENJANSSON


NUMMER 13 September 2016 Årgång 90

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

VÄRMLAND

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Jakt

Halverad avskjutning på fyra år Äntligen verkar älgstammens nedgång i Värmland bromsa in VÄRMLAND (JB)

Snart börjar älgjakten men den är inte densamma som förut. Antalet skjutna älgar i Värmland har halverats på fyra år. Även om älgstammen har gått ned kraftigt finns tecken på att nedgången stagnerar.

Årets älgjakt inleds snart. Inför förra årets jakt kunde tidningen Värmlandsbygden rapportera om den dystra, rent oroande situationen för älgstammen i Värmland. Det är ännu långt ifrån bra men ett visst avstannande av nedgången kan noteras. – Avskjutningen är nere på den lägsta nivån sedan 60-talet, säger Johan Stedt som är jaktvårdskonsulent på Svenska jägareförbundet. Det handlar om en halvering på fyra år Under jakten 2012-13 sköts 6 500 älgar medan det 2015-16 sköts 3 300 eller 3 288 för att vara exakt. Som jämförelse kan sättas toppåret 1982 då det sköts 16 675 älgar i Värmland, men då var det nog lite för många älgar i länet. – Vi har hittills inte kommit upp i våra avskjutningsmål. I år får 3 600 skjutas i hela Värmland. Jag tror det kommer ligga på förra årets nivå. I ett stort län som Värmland finns stora lokala skillnader. Var finns det flest älgar och var är det glesast? – Det finns inga generella områden man kan se på det viset. Till exempel sydvästra Värmland med Värmlands näs har kanske bättre be-

stånd, men det är olika. Vargreviren påverkar mycket. Det är som sagt svårt att säga generellt, det beror på vargreviren. För ett år sedan såg det riktigt illa ut för älgstammen i Värmland. Det fanns till och med de som trodde att både älgen och älgjakten riskerade försvinna. Hur ser det ut idag? – Spillningsinventeringen börjar visa en stagnering Vi har dragit i bromsen. Förra året var kalvandelen högre än annars. 49 procent mot tidigare 43. Det Johan refererar till är att det påverkar mindre att skjuta kalvar än att skjuta stora djur som står för en bättre och framför allt snabbare reproduktion. Det här är jaktvård och dessutom en beprövad strategi för att rädda arter. – Vi skulle dragit hårdare i bromsen tidigare. Det går inte heller bara att skylla på vargen även om vi har över 20 revir länet. – Har man väl kommit ned i för låga älgnivåer tar det lång tid tillbaka. Det går knappt att bedriva jakt. Larmen om en utdöende värmländsk älgstam tycker Johan Stedt är överdrivna. – Älgen är inte på väg att utrotas. Den räcker bara inte till både jakt och varg. Visserligen skymtar en ljusning i och med att nedgången stannat av, men en tilldelning där vissa jaktlag får en halv älg per 1 000 hektar och andra inte får skjuta någon älg alls, är fortsatt otillfredsställande. Det är inte riktig älgjakt överallt. – Alla går inte ut på jakt i

Visserligen skymtar en ljusning i och med att älgstammens nedgång stannat av, men en tilldelning där vissa jaktlag får en halv älg per 1 000 hektar och andra inte får skjuta någon älg alls, är fortsatt otillfredsställande. Bild: BJÖRN ÖST

år, konstaterar Johan Stedt. Det är fortfarande extremt låg avskjutning. Vi förlorar väldigt många jägare på det. Nu åker de bara förbi Värmland till Jämtland och andra platser. Han nämner att Värmland tidigare haft ryktet om att ha Sveriges bästa älgjakt. Det är värt att också se de andra konsekvenser utöver minskningen av älgstammen och själva jakten. Dels är älgjakten en djupt rotad tradi-

tion med stora sociala värden. Dels är den är en inkomstkälla för landsbygden. Tillresta jägare behöver ju sådant som att handla, bo och äta. De vill ha utdelning på jakten och ingen tar semester en vecka för att jaga på dåliga villkor. Den utplaning av nedgången av älgstammen som syns är samtidigt förhoppningen om att det åter blir mer älg i Värmland. Text: BO BÄCKMAN

Säkerhetsföreskrifter vid jakt Så här i jakttider kan det vara bra att repetera säkerhetsreglerna vid jakt. Nedanstående föreskrifter har vi hämtat hos Svenska jägareförbundet i Värmland.

Alla jaktdeltagare ska bära rött hattband eller motsvarande. Vid all förflyttning ska vapnet bäras plundrat och öppet/brutet. Laddning av vapnet får endast ske på passet. Passkytt ska informera sig om var passgrannar står och

eventuella förbjudna skjutvinklar. Skott får ej lossas mot grannskyttars pass eller inom markerade säkerhetsvinklar. Passkytt har själv att avgöra då skott i övrigt kan lossas. Skott får endast lossas med godtagbart kulfång. Skott får ej lossas om hund befinner sig i riskzonen. Endast ett djur får påskjutas per skottillfälle. Passet får ej lämnas utan jaktledarens tillstånd. Då såten är avbruten får skott ej lossas. Innan du lämnar passet tag ur patronen!

Vidare gäller: Jaktkort, vapenlicens och försäkringsbevis ska medföras under jakten. Det förutsätts att kontrollskjutning av vapen har skett. Rapport ska lämnas om skott, fällt vilt och viltobservationer. Radiosamband sker på 155 Mhz. Vid tvist om trofé avgör jaktledningen vem trofén tillfaller. Avfångningsskott får endast skjutas från passet. Var uppmärksam på eventuella hundar i viltets närhet. Skottplatsundersökning och eftersök utförs endast av jaktled-

ningen, eller av dem utsedd person. Håll noga reda på skottplats, skottecken och flyktväg. Märk ut skottplatsen efter avslutad såt eller på jaktledarens order. Stanna på passet tills eftersöksekipaget kommer. Tänk på att du är ansvarig för alla dina skott – var säker på vad du skjuter på. Kvistar och sly kan lätt ändra en kulas riktning. Man behöver aldrig ångra ett ej avlossat skott. Är du tveksam, skjut ej! Källa: Svenska jägareförbundet Värmland.

Johan Stedt är jaktvårdskonsulent på Svenska jägareförbundet.

Balanserad viltförvaltning är nödvändig En balanserad viltförvaltning är nödvändig för att viltet inte ska utgöra en risk eller åstadkomma orimliga skador på skogen.

Sveaskog avsätter 20 procent av den produktiva skogsmarken för naturvård, vilket kommer viltet till godo på olika sätt. Modernt skogsbruk är viltvänligt – ett aktivt, hållbart och ståndortsanpassat skogsbruk ger både skydd och

foder åt viltet. Vilt är en viktig och självklar del av skogslandskapet och av stort värde för jakt och annan rekreation. Den adaptiva klövviltförvaltningen strävar efter balans mellan klövviltstammar och fodertillgång för att uppnå såväl hög skogsproduktion som livskraftiga viltstammar av hög kvalitet. Svenskt skogsbruk har formulerat mål som samtliga bedöms nödvändiga för att uppfylla den adaptiva klövviltförvaltningens intentioner.

Profile for Jordbrukaren

Jordbrukaren nr 13, 2016  

Jordbrukaren nr 13, 2016