Jordbrukaren nr10, 2019

Page 1

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 10 • Årgång 93 September-oktober 2019

Nestorn Håkan Lindgren kommer med elden.

Det ska bara kola, inte brinna SKOG. Det vackra septembervädret hade lockat ett 70-tal intresserade att komma till Grönkullen i Svinhult för att få se den 102 kubikmeter stora milan tändas. – Tack till vänner och grannar som har kommit och som har hjälpt till, meddelade Yngve Allansson från milans topp, när det var dags att tillkännage namnet. Traditionen bjuder att milor ska ha kvinnonamn. Och det blev tredje gången gillt för dottern Marie Allansson. Första gången 2015 hette milan Marie, den andra 2017 hette den Alice och årets mila fick hennes tredjenamn Kristin. SISTA SIDAN

Skog och politik för Anna Nilsson LANDSBYGD. Sedan i våras är Anna Nilsson förbundsordförande i Moderaterna med hela Östergötland som arbetsplats. – Det är ett jätteroligt och hedrande uppdrag, säger hon. Anna Nilsson har kvar posterna som ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige hemma i Valdemarsvik, där hon även driver sin skogsfastighet.

”Det finns i dag en stor oro från de som äger jorden att grön infrastruktur ska bli ytterligare en belastning för det redan hårt prövade jordbruket i Sverige”, säger Peter Borring, ordförande för LRF i Östergötland.

Oro för ökad belastning Oklarheter om grön infrastrukturs påverkan på jordbruket JORDBRUK. Grön infrastruktur omfattar jordbruk, skogsbruk och all markanvändning. Den ska bidra till att upprätthålla och stärka ekosystemen och främjar biologisk mångfald. Länsstyrelserna har en viktig roll i arbetet

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

jorden att grön infrastruktur ska bli ytterligare en belastning för det redan hårt prövade jordbruket i Sverige, säger säger Peter Borring, ordförande för LRF i Östergötland. SIDAN 12

Härifrån skeppas svenskt spannmål På Djurön finns idag Europas största spannmålsanläggning för export som ägs av Lantmännen. Alexander Larsson är driftschef på Djurön. Han berättar om anläggningens kapacitet: ”Vi kan ta emot upp till 250 000 ton spannmål. Mycket av det går på export. Förra året var ett udda år, vi blev för första gången helt beroende av importerad spannmål. Bland annat mycket majs för att kunna försörja Agroetanols verksamhet”. SIDAN 8

SIDAN 18

Du som är prenumerant

genom att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. – Ägare av jord och skog har på ett naturligt sätt omsorg om det landskap som de brukar. Därför finns i dag en stor oro från de som äger

VECKANS BORRING

JAKT

GÅRD TILL SALU

Lättast att byta till större maskiner

Rapportera fällt vilt med Viltdata

Arrendegård på obegränsad tid

SIDAN 2

SIDAN 19

SIDAN 6


2

Nummer 10 • September-oktober 2019

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Välkommen till Maskincity!

Komfort • Smidighet • Säkerhet •

Missa inte att du just nu får

Mångsidighet

PLUS EDITION INKLUDERAR Antislip • Flytläge • Fjädrande sits med armstöd och värme • 6-funktioners joystick • Arbetsbelysning LED

20%

149.900:168.985:-

Avant 528 utrustad med teleskoputskjut, fjädrad sits med armstöd, bälte & värme, frihjulskoppling & snabbkoppling hydraulik.

239.900:spara

43.000:-

på ALLA redskap i Avants sortiment!

Gäller t.o.m. 191020, priser exkl moms. Maskin på bild kan vara extrautrustad. Reservation mot felskrivningar. Mer information och närmaste återförsäljare på nordfarm.se

nordfarm.se

/10 7 1 n e g a d s g tor n i n s i v n i ncity. k i s k s a Ma M å p oss s o h 7 1 4 1 kl

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se . www.maskincity.se

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala • Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 Hemsida: www.lanstidningen.se • Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras. Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05.

ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått. TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande före-

tag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Veckans Peter Borring:

Det är lättast att byta till större maskiner Skvättandet med ideliga regnskurar har lagt lite sordin på glädjen att för många lantbrukare kanske få bärga den största skörden i mannaminne och någonsin som företagare. För egen del har jag tyvärr inte sett de rekordskördarna och med årets prisbild så blir det med medelskördar definitivt inte bättre än 2018. Det ska bli roligt att höra HIR och Lovangs efterkalkyler och Jordbruksverkets skördestatistik. Då får vi se hur mycket som är glädjekalkyler från skördemätaren i tröskan och vad som är sanning, men helt klart är att spannmålsskördarna blivit väldigt bra på många håll. Med rekordskördar kommer angelägna problem. Jag har blivit uppmärksammad både via spannmålshandlare och via enskilda bönder att det varit ”totalkaos” för att bli av med spannmålen. Är någon förvånad egentligen? Det är förhållandevis ”enkelt” att gå till maskinhandlaren och köpa tröskor med allt högre kapacitet, samtidigt som den biologiska utvecklingen, oavsett 2018 och 2019 ändå ger oss ett par procents teoretiskt skördeökning varje år. Men silokapacitet och nästa led efter bonden har exakt samma kapacitet som tidigare. Höjt tonläge hörs från oss lantbrukare att handeln ligger efter som inte ökat sin kapacitet. Men låt oss lyfta blicken lite och fundera. Skördarna ökar, ja, men ökar arealen som odlas? Nej. Varför ska spannmålshandeln och åkerisektorn skaffa extra lastkapacitet för några extrema veckor i augusti bara för att vi lantbrukare tydligen har enklast att rationalisera vår del. Ingen ska slå i mig att en ökad mottagningskapacitet i skörd hos spannmålshandeln eller ökad logistikkapacitet hos åkerierna inte kommer belastas nedåt i kedjan, det vill säga oss bönder. Är vi verkligen beredda att ta den smällen? På något sätt verkar vi allt mera stressade att få av skörden, trots att vi aldrig haft större skördekapacitet. Många har kört vid 20 procent vattenhalt första dagarna i augusti för att kunna så höstraps efter vete och vårsäden avkla-

rad i augusti månad här i västra Östergötland. Runt mig är många nästan färdigsådda med höstvetet före den 15 september. En del stimulerade av den fantastiska skörden 2019 som grundlades med rekordtidig sådd 2018, men låt oss då inte glömma att vintern var snäll mot både oss och grödorna. Även om forskarna förutspår betydligt mildare vintrar i ett förändrat klimat, så är vi inte där – än. Att potatisodlarna sår vete så det jordbrinner kan jag förstå för att inte ha det väntandes till efter potatisen, men alla vi andra… Förvisso är gårdarna större och mera areal ska höstsås och hinna bearbetas och höstvetet har tidigare sorter nu, men samtidigt kör vi mindre timmar per ha än någonsin och när jag var barn var det självklart att vårsäd tröskandes i september och raps kunde man inte så efter vete. Med förändrat klimat kanske vi inte bara får mildare vintrar, utan även fler extremblöta höstar likt 2017 och gårdarna och tröskorna lär ju inte bli mindre. Därför behöver vi nog bygga våtlagring, mottagningskapacitet för blöt spannmål på gårdarna i precis samma takt som tröskkapaciteten utökas. Dessutom tror jag faktiskt vi kan tagga ned lite i övrigt, vi ska ju ha något att göra i oktober förutom maskintvätt! Må så gott i det spannmålsodlande Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland


Nummer 10 • September-oktober 2019

3

LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT KAN ANVÄNDAS AV ALLA!

Låt Bixia köpa din el!

sŝ ƉĊ ŝdžŝĂ ďƌŝŶŶĞƌ ĨƂƌ ŵĞƌ ŶćƌƉƌŽĚƵĐĞƌĂĚ Ğů sŝ ŬƂƉĞƌ ƵƉƉ ĚŝŶ Ğů ŽĐŚ ĚĞƐƐ ƵƌƐƉƌƵŶŐ ŽĐŚ ƐćůũĞƌ ǀŝĚĂƌĞ Ɵůů ƉĞƌƐŽŶĞƌ ƐŽŵ ďŽƌ ŝ ĚŝƩ ŽŵƌĊĚĞ͘ /ĚĂŐ ćƌ ŝdžŝĂ ĞƩ Ăǀ ĚĞ ĞůďŽůĂŐ ƐŽŵ ŬƂƉĞƌ ŝŶ ŵĞƐƚ ŶćƌƉƌŽĚƵĐĞƌĂĚ͕ ĨƂƌŶLJďĂƌ Ğů ŝ ŶŽƌĚĞŶ͘ sŝ ŐƂƌ ĚĞƚ ŵĞĚ ĞŶ ƐƚĂƌŬ ƚƌŽ ƉĊ ĚĞŶ ůŽŬĂůĂ ŬƌĂŌĞŶ͘ EƵ ƐƂŬĞƌ ǀŝ ŇĞƌ ƉƌŽĚƵĐĞŶƚĞƌ͊ ƌ ĚƵ ŝŶƚƌĞƐƐĞƌĂĚ Ăǀ ĂƩ ǀĞƚĂ ŵĞƌ͍ <ŽŶƚĂŬƚĂ ŽƐƐ͊

VI FINNS DÄR DU FINNS!

:ŽŚĂŶ dŚŽůĨ 013-20 83 13

Henric Karlsson 013-20 83 67

ĞŶŐƚ ĂƌůƐƐŽŶ 0706-97 81 51

ũŽŚĂŶ͘ƚŚŽůĨΛďŝdžŝĂ͘ƐĞ

ŚĞŶƌŝĐ͘ŬĂƌůƐƐŽŶΛďŝdžŝĂ͘ƐĞ ďĞŶŐƚ͘ĐĂƌůƐƐŽŶΛďŝdžŝĂ͘ƐĞ

NÄR DU BEHÖVER KRAFT UTIFRÅN

Pris från 3500 kr + moms

ÖSTERS O CH GÖTLAND DS SÖRMLAN ELJ MINSTA O G A BO L !

Funktionstest av lantbruksspruta Vid tre ekipage eller fler vid samma tillfälle utgår 500 kr i rabatt / ekipage. DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMÖRJMEDEL. Hämtlager: Alholmsgatan 15 A (vid Slottshagen) i Norrköping Öppet mån-fre 08.00-16.30 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se www.ostkustenenergi.se

För att boka spruttest eller reparation ring:

011-34 60 44


4

AKTUELLT

Nummer 10 • September-oktober 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

En fin burk senap från närodlade senapskorn kan bli en uppskattad present.

Herberts senap bjuder på många ovanliga men goda smaker.

Senap som odlats på Fröö gård förädlas till bordssenap hos Östgöta gourmetsenap.

Senapsolja vid gourmetmatlagning, skönhetsvård eller lindring vid magont.

Lokala produkter i Herberts senap I Kolmården tillverkas senap med många spännande smaker KOLMÅRDEN (JB)

Ingen korv utan senap. Så resonerade nog antikens romerska gourmet Apicius när han inmundigade korv. Men han var inte först med att använda senap. Redan i Indien användes senapskornen 3000 f Kr. Så småningom nådde senapen fram till den grekiska världen. 300 f Kr. började romarna få upp ögonen för senap och under första århundradet e Kr avnjöt Apicius den kulinariska delikatessen.

Romarna började blanda senapskorn med vin och vinäger och senapens användningsområden vidgades. Så också spridningen ut i Europa och runt medeltidens slut hade senap letat sig fram till Norden där den kom att bli en krydda för bättre bemedlade människor. Den industriella tillverkningen startades av Uppsala ättiksfabrik 1920 och begreppet Slottssenap blev känt. På 1950-talet blev det populärt med senap på varmkorven och den svenska senapskonsumtionen fick ett rejält uppsving. Herbert Forster i Kolmården vet allt om senap, hur den tillreds och används. I sin lilla senapsfabrik med tillhörande butik ägnar han dagarna åt att tillverka Östgöta Gourmetsenap. En syssla

under ständig utveckling med olika smaker och styrka. – Jag är inte först ut med tillverkningen av Östgötasenap. Företaget har innan mig funnits i fyrtiofem år. Det hela startades av två studenter som inte tyckte den senap som fanns var något vidare. De började experimentera och fick fram en söt och en sötstark senap. Så småningom blev deras verksamhet etablerad och produkten efterfrågad. Företaget har levt vidare genom många olika aktörer innan jag köpte verksamheten för fem år sedan. – Meningen var att det skulle bli ett sorts pensionärsdagis för mig eftersom jag efter min pensionering började klättra på väggarna efter ett halvår. Något dagis blev det dock inte för denne hängivne senapsälskare. Två sorters senap växte till ett utbud av tjugo olika sorter. Sorter som aroniasenap med lingon, fransk taffelsenap, skotsk maltsenap med Whiskey, hjortron och äppelsenap eller svartvinbärssenap är bara några av sorterna som finns på hyllorna hos Herbert. I vardagligt tal säger vi senap om den färdiga produkten men Herbert förtydligar att den rätta benämningen är senapssås. – Det allra nyaste i sortimentet är senapsolja och är den enda svenska senapsoljan vad jag vet om. Senap och raps är närbesläktade och jag visste

om att det fanns senapsolja precis som det finns rapsolja. Tyckte det skulle vara roligt om denna fantastiska olja fanns med i verksamheten. I nuläget lämnar jag bort senapskornen för pressning men inom en snar framtid kommer jag pressa själv. Oljan används i gourmetmatlagning, den har lite sting i smaken och är även bra för utvärtes och invärtes behandling. Senapsolja har används i det indiska och bengaliska köket eller som kroppsvård under århundraden. Oljan är sedan länge känt för sina positiva hälsoeffekter. All senap som Herbert använder odlas på Fröö gård i Norsholm. Sorterna är gul, brun och svart senap. All tillverkning av senapsåser görs från grunden och inte av något halvfabrikat. Senapssmaken framträder

ur kornet först när det tillsätts vätska. Tuggar du på senapskorn känns till en början ingen smak alls. Först när senapen kommer i kontakt med saliven träder senapssmaken fram. Vid tillverkningen av senap mals senapskornen till kross i en speciell kvarn innan det är dags för blötläggning. Krosset sväller till en grötliknande konsistens under ett par dagar och smaken utvecklas. Därefter mals gröten upp till fyra gånger i en våtkvarn till dess massan blir riktigt slät innan det är dags att sila bort skalen. – Den mesta senapen görs

Herbert Forster är en riktig mästare på allt som handlar om senap.

på gult och brunt senapskorn men nu när jag tagit in svart senap som ger mer styrka ska jag tillverka dijonsenap som endast görs av svart senap. Svart senap är dyrare, svårare att odla och tröska men jag vill ändå ha den sorten. Det återstår om jag kommer lyckas med att sila bort de svarta skalen så det blir en gul och fin dijonsenap, resonerar Herbert. Hur har du lärt dig att tillverka senap? – Mitt ursprung är från Tyskland och när jag åkte hem tog jag alltid med mig bayerska korvar tillbaka till Sverige. Till dem hörde små senapspåsar

vilket är ett måste till bayersk korv. När så Lidl kom till Sverige salufördes den sortens korv, men utan senap. Jag hamnade i ett dilemma, korven är inte lika god utan senap. Lösningen blev senap som jag gjorde hemma i köket. Det var ett litet experiment där jag använde innehållsförteckningen på senapsburkar som recept. Kanske ett vågspel men för Herbert som i grunden är kock blev resultatet lyckat och fortsättningen blev därmed Östgöta gourmetsenap. – Senap är gångbart till allt. Till och med som pannkakstillbehör. Det är enkelt att till-

reda förrätter och huvudrätter där ingrediensen är senap. Däremot är det värre att komponera en god efterrätt, säger han. – Då krävs idérikedom och jag har lyckats göra en riktigt god senapspralin. Mandelmassa och senap rullas till en kula som sedan doppas i choklad. Ljuvligt gott till en kopp starkt kaffe och färska fikon. Eller en god ost toppad med senapoch fikonpuré som avslutning på en god middag. Det är en riktig smakupplevelse, garanterar senapens mästare. Text och bild: CARINA LARSSON

Stora möjligheter att minska din energianvändning ENERGI

En stor del av vår dagliga energianvändning sker i hemmet och det finns mycket du kan göra för att använda mindre energi.

I genomsnittshuset används totalt ungefär 23 000 kWh per år, varav ungefär hälften går till uppvärmning, ungefär en femtedel till varmvatten och ungefär en fjärdedel till hushållsel. Energianvändningen varierar dock mycket mellan olika hus och påverkas av faktorer som byggnadsår, klimatzon, typ av konstruktion och de boendes beteende.

Om du planerar att byta värmesystem är det viktigt att du gör saker i rätt ordning: Börja med att ta reda på hur husets värmebehov ser ut idag. Om du behöver hjälp med att veta hur husets energianvändning till värme och varmvatten kan uppskattas kan du kontakta din kommunala energioch klimatrådgivare. Rådgivaren kan även berätta om ditt hus drar mycket energi jämfört med liknande hus. Genom att följa upp hur mycket värmeenergi huset använder varje månad får du ett bra underlag för att kunna dimensionera ett nytt värmesystem. Det ger även en bra bild

över vilka möjligheter det finns för att minska husets värmebehov. I nästa steg bör du undersöka om det går att minska husets värmeanvändning. Det kan till exempel handla om att minska förlusterna genom husets tak, fönster, golv, väggar och dörrar. Du kan även minska värmebehovet genom att sänka innetemperaturen. Spara varmvatten genom att byta till effektiva duschmunstycken och moderna engreppsblandare i handfat och diskho. Om husets värmeanvändning minskar, minskar även effektbehovet och det innebär att du kan välja ett mindre och

billigare värmesystem än vad du annars skulle behövt. Innan du väljer system behöver du tänka över vilka krav och önskemål du har. Några viktiga frågor du bör ställa dig är: Är bekvämlighet och ett själv-

gående system viktigast för dig eller har du tid och intresse av att hantera exempelvis ved. Vilka kunskaper och vilket engagemang har du? Hur ser robustheten, driftsäkerheten och tillgång på bränsle och service ut för de uppvärmningsalternativ du är intresserad av? När du har en idé om vilka uppvärmningssystem som

skulle kunna vara intressanta för dig måste du ta reda på om de fungerar för just ditt hus. Det finns många faktorer som påverkar vilket uppvärmningssystem som kan passa. Nedan följer några exempel: Vilka utrymmesbehov behövs för uppvärmningssystemet. Finns det plats för exempelvis panna och/eller ackumulatortank? En ackumulatortank för lagring av värme behövs för att vedeldning i panna ska vara effektivt. Har du plats för att lagra ved eller pellets? Du behöver också tillräckligt stora dörröppningar så att utrustningen kan bäras in i huset.

Värms huset med direktelelement eller finns ett vattenburet värmesystem installerat? Finns det en skorsten som är godkänd för eldning av ved eller pellets? Finns det lokala föreskrifter som begränsar eldning? Har tomten en stor yta som kan användas för jordvärmepump? Har huset tak som lutar mot söder som kan användas för solvärme eller solel? Bergvärme kan också vara en intressant lösning, men är mindre lämplig om fastigheten ligger i ett vattenskyddsområde. Källa: Energirådgivarna


Nummer 10 • September-oktober 2019

5

C o n t u ra 52 0 T S t y le

E AD

I N S W ED

EN

DE SWE N

M

SW

IN

MADE IN E ED

N

MA DE

Närodlade kaminer från Contura

Braskaminens dag 5 oktober 2019 Just nu kampanj på Contura 520T Style Ord. pris 25.900:- NU 21.900:-

SPARA 4000:Gäller 30/9-6/10 2019

Visste du att moderna kaminer är upp till 90% renare och 40% mer effektiva än sina föregångare? Bättre för både miljö och ekonomi!

contura.se

Boka gratis hembesök!

LINKÖPING

MOTALA

NORRKÖPING

Mer än 50 år i branschen!

Floragatan 4, Tel. 013-21 91 20 www.didriksons.se

Vintergatan 7, Tel. 0141-528 70 www.skorstenimotala.se

Järngatan 21, Tel. 011-14 90 40 www.spiscenter.com


6

Nummer 10 • September-oktober 2019

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Arrendegård på obegränsAd tid Välkommen till Österby Gästgivaregård, Finspångs kommun

Nu kommer möjlighet för dig som vill arrendera en gård där du kommer att kunna bo kvar på obegränsad tid. Gårdsarrendet innefattar mangårdsbyggnad, flygel med inredd bostad, stor ladugård inredd för köttdjur och hästar. Dessutom åkermark om cirka 50 hektar och betesmark om cirka sju hektar. Jakträtt på fastighetens skogsareal, totalt cirka 200 hektar.

Gården ägs av Renströmska fonden, stiftelsens uppgift är att förvalta denna fastighet och arrendera ut den, men får ej avyttra gården. Nuvarande arrendatorsfamilj som flyttar till annat ställe har arrenderat gården sedan 1930-talet, så de är tredje generation på Österby. I Hällestad samhälle ett stenkast från gården finns livsmedelsbutik, bensinstation och skola, knappt 15 kilometer till Finspång, cirka 40 kilometer till Norrköping, 60 kilometer till Linköping och 70 kilometer till Örebro. Du stiger in i mangårdsbyggnaden,

byggd på 1800-talet, i entréhall med trägolv vid sidan finns kontor med laminatgolv. Allrummet har trägolv och där finns även en garderob. Stort vardagsrum om cirka 42 kvm med fint trägolv. I köket finns utrymme för matplats och den maskinella utrustningen består av kyl, diskmaskin, spis och

fläkt. På golvet ligger en praktisk laminatmatta. Entréplanet har även en groventré med klinkergolv, ett pannrum med betonggolv och vedpanna. I förrådet är de två ackumulatortankarna placerade, intill ett wc med klinkergolv, våtrumstapet och tvättställ. Vidare till övervåningen där du möts av hall med trägolv och utgång till balkong, här finns två kattvindar för bra förvaring. Tvättstuga med våtrumsmatta, glasfiberväv, tvättho och plats för tvättmaskin och torktumlare. Allrum med trägolv och öppen spis, sovrum med korkmatta och en kattvind, ännu ett sovrum med trägolv. Duschrum med klinkergolv (elgolvvärme), kaklade väggar, tvättställ, dusch och wc. Sovrum med trägolv, walk-in-closet med trägolv. Uppvärmning sker via bergvärme och vedpanna i vattenburet system. Till gården hör två flyglar, den ena bostad och den andra förvaring, i ett och ett halvt plan med träfasad och treglasfönster, på taket ligger tegelpannor. Uppvärmning sker även här i vattenburet system via bergvärme. Magasin i ett och ett halvt plan, 784 kvm. Byggnaden passar fint till gårdsbutik eller festlokal. Ladugård uppförd 1937 i träkonstruktion med murad djurdel och plåttak. Ligghall med betonggolv, djurdel med betonggolv med skrapgång (utgödsling till gödselplatta), stalldel med betonggolv, fyra vanliga boxar samt en storbox, tvättrum

med betonggolv, kontor med betonggolv. Wc, tvättställ och dusch. Magasin med trägolv, elevator, äldre rensverk (frö/säd), vagnslider med jordunderlag. Verkstad med betonggolv och cirka fyra meter i takhöjd, uppförd 1980. Plåtväggar, plåttak och ny port. Maskinhall med jordunderlag, har två nya portar. Halmlada, traktorgarage, förråd, vagnslider. Betesmark om cirka sju hektar. Stödrätter motsvarande arealen nyttjas under arrendeperioden av arrendator utan särskilt vederlag. Stängsel på fastigheten tillhör nuvarande arrendator. Åkermarken som avses utarrenderas uppgår till totalt 50 hektar enligt SAM-ansökan 2019. Varav 35 ha anses vara bättre odlingsmark än resterande. Marken har odlats ekologiskt sedan 1995 då gården KRAV-godkändes. Det har odlats spannmål och vall. Stödrätter motsvarande arealen nyttjas under arrendeperioden av arrendator utan särskilt vederlag. Arrendet tillträds och frånträds med 6,5 hektar höstvete, sju hektar insått med vall 2019, resten är valleller höstplöjt. Skogsmark finns på fastigheten men ingår ej i upplåtelsen. Dock får arrendatorn avverka skog för reparationer, stängsel och bränsle enligt jordägarens anvisningar. Jakträtt på skogsmarken ingår i upplåtelsen. Under 2020 kommer fastighetsägaren att installera bergvärme i mangårdsbyggnaden. Köket kom-

mer även att renoveras. Flyglarna kommer att renoveras utvändigt med ny fasad och fönster. Jakt och fiske ingår i upplåtelsen.

Dock är kräftfisket undantaget. Jakt på älg, rådjur, hjort och vildsvin. Jakt och fiske får ej upplåtas i and-

ra hand utan jordägarens medgivande. Text: HELENA KARLSSON Bild: ADAM AFZELIUS Husfoto

KORTA FAKTA ÖSTERBY GÄSTGIVAREGÅRD Mangårdsbyggnad: 1,5 plan, byggd på 1800-talet, Boarea 240 kvm fördelade på sju rum. Övriga byggnader: Två flyglar. magasin om 784 kvm, ladugård, Verkstad, maskinhall med flera ekonomibyggnader. Areal: Totalt 57 ha, varav 50 ha åker och ca 7 ha bete samt tomt och övrig mark jämte alla arrendeställets byggnader och anläggningar. Jaktoch fiskerätt ingår, kräftfiske undantaget.

Pris: Arrende 200.000 kr +moms per år. Intresseanmälan: Senast måndag 21 oktober 2019, företrädesvis på av mäklaren beställd intresseblankett med efterfrågade uppgifter per email till rebecca.regnander@lansfast.se Mäklare: Rebecca Regnander, reg.fastighetsmäklare, Länsförsäkringar fastighetsförmedling. Tel: 0709-99 23 75 mail: rebecca.regnander@lansfast.se


Nummer 10 • September-oktober 2019

7

Koll pü klimatet • • •

Fakta i frĂĽgan Klimatarbete pĂĽ gĂĽrdsnivĂĽ Reflektion och diskussion

r e b o t k o 4 2 .0 0 6 1 – 5 1 . 9 0 kl ter s u l K a t e r V LinkÜpin08g.45. frün Kaffe finns

Rasmus Einarsson, Chalmers

Carin Clason, Greppa Näringen

Helena Allard, Svenskt Sigill

Maten och klimatet – mül, mÜjligheter och motstridiga budskap

Klimatnytta och resurseffektivitet pĂĽ gĂĽrdsnivĂĽ – sĂĽ jobbar Greppa Näringen

FĂĽ ett kvitto pĂĽ ditt klimatarbete genom klimatcertifiering

Rasmus Einarsson är doktorand pü Chalmers och forskar främst om kväveà |GHQ L ODQWEUXNHW , VLQ IRUVNQLQJ WDU KDQ HWW KHOKHWVJUHSS Sn KXU NYlYHWV PnQJD PLOM|HIIHNWHU KlQJHU LKRS PHG PDWNRQVXPWLRQHQ RFK MRUGEUXNHWV VWUXNWXU RFK SURGXNWLRQVPHWRGHU , KHOKHWVJUHSSHW LQJnU lYHQ MRUGEUXNHWV NOLPDWSnYHUNDQ RFK KDQ KDU WLGLJDUH KnOOLW HQ UDG I|UHOlVQLQJDU RP PDWHQ RFK NOLPDWHW I|U EODQG DQQDW OlUDUH OlNDUH PLOM|DNWLYLVWHU RFK *UHSSD 1lULQJHQV NOLPDWUnGJLYDUH

&DULQ &ODVRQ lU DJURQRP RFK KDU OnQJ HUIDUHQKHW VRP OlUDUH RFK UnGJLYDUH LQRP PM|ON RFK Q|WN|WWVSURGXNWLRQ +RQ KDU HWW VWDUNW HQJDJHPDQJ L *UHSSD 1lULQJHQ GlU KRQ EnGH lU UnGJLYDUH RFK H[SHUW I|U UnGJLYQLQJDUQD Âľ.OLPDWNROOHQÂľ RFK Âľ8WIRGULQJ DY Q|WNUHDWXU RFK InUÂľ &DULQ KDU GH VHQDVWH nUHQ YDULW LQYROYHUDG L Ă HUD XWYHFNOLQJVSURMHNW NULQJ MRUGEUXNHWV klimatpĂĽverkan och stĂĽr med ena foten L IRUVNQLQJ RFK XWYHFNOLQJ RFK GHQ DQGUD L ODQWEUXNHWV SUDNWLVND YHUNOLJKHW

+HOHQD $OODUG lU DJURQRP RFK KDU DUEHWDW PHG MRUGEUXN RFK KnOOEDUKHW L WLR nU Sn /5) RFK 6LJLOO .YDOLWHWVV\VWHP +HQQHV H[SHUWRPUnGHQ lU MRUGEUXNHWV NOLPDWSnYHUNDQ RFK QlUSURGXFHUDW IRGHU +HOHQD lU PLOM|DQVYDULJ Sn 6LJLOO .YDOLWHWVV\VWHP RFK DQVYDUDU RFNVn I|U GHUDV NOLPDWFHUWLĂ€HULQJ )|UHOlVQLQJHQ NRPPHU DWW KDQGOD RP KXU NOLPDWFHUWLĂ€HULQJ NDQ DQYlQGDV VRP HWW YHUNW\J I|U PLQVNDG NOLPDWSnYHUNDQ PHQ RFNVn VRP HWW NYLWWR Sn I|UHWDJHWV KnOOEDUKHWVDUEHWH

› 0HGYHUNDU J|U lYHQ /DQWEUXNDUQDV 5LNVI|UEXQG RFK 1DWXUVN\GGVI|UHQLQJHQ › Anmälan senast den 16 oktober via https://utbildning.jordbruksverket.se ŕŻ˜HOOHU ODQWEUXN RVWHUJRWODQG#ODQVVW\UHOVHQ VH › )UnJRU" +|U DY GLJ WLOO PDULD NDOOPLQJ#ODQVVW\UHOVHQ VH HOOHU › 6HPLQDULHW ÂżQDQVLHUDV LQRP ODQGVE\JGVSURJUDPPHW RFK lU GlUI|U NRVWQDGVIULWW .RVWQDGHQ I|U OXQFK RFK ÂżND NURQRU EHWDODV GRFN DY GHOWDJDUQD RFK NRPPHU DWW IDNWXUHUDV

› Greppa Näringen ger rĂĽd som bĂĽde lantbrukare och miljĂśn tjänar pĂĽ. Hos oss fĂĽr du rĂĽd om allt frĂĽn kvävestrategi, växtskydd, vĂĽtmarker till utfodring och energieffektivisering. Du nĂĽr oss pĂĽ www.greppa.nu och 0771-573 456.


8

Nummer 10 • September-oktober 2019

JORDBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Djurön kan ta emot upp till 250 000 ton spannmål och är Europas största anläggning för export av spannmål.

Alexander Larsson och Mathias Carlsson har goda förhoppningar om årets skörd.

I laboratoriet görs analyser på spannmålen innan det hamnar i Djuröns silon.

Torkarna eldas med miljövänligt bränsle.

Spannmål som genomgått laboratoriets analyser och fått godkänt resultat.

Härifrån skeppas svenskt spannmål På Djurön avgörs vad som är vad NORRKÖPING (JB) Djurön, en mil nordost om Norrköping är en halvö i Bråviken känt för sitt vackra läge och naturreservat. Djuröns historia har kopplingar till Bråborgs slott som uppfördes mellan åren 1588-1590.

År 1909 startade kvarnägaren Pehr Swartz från Norrköping kvarnverksamhet ute på Djurön. I samband med det lät han uppföra arbetarbostäder i när-

heten av kvarnen. Några av husen står fortfarande kvar, för övrigt finns inte många spår efterlämnade av Swartz forna kvarnverksamhet. Hamnen har allt sedan

Studieresa fruktodling Östergötland Sörmland Fredag 25 oktober 08:00 – 18:00, bussresa Linköping – Norrköping – Malmköping ToR Vi besöker två nystartade fruktodlare, i Ekeby och Bettna Sörmland med yrkesmässig produktion. Vilka rådgivningstjänster har de använt, hur har de räknat på lönsamhet och finansierat investeringar? Mitt på dagen samlas vi i Lindersborgs bygdegård för lunch och ett inomhuspass om föreningen Sörmlandsäpplen, möjligheter för regional samverkan och branschnyheter. Medverkande: Gårdsvärdar samt representanter för föreningen Sörmlandsäpplen. Välkommen med anmälan senast den 18 oktober till anders.eliasson@lansstyrelsen.se eller 010-223 54 94. OBS bussen hämtar upp deltagare både i Linköping och i Norrköping.

1600-talet varit viktig för en industristad som Norrköping. Papper och textil skeppades ut på export men hamnen är också betydelsefull för spannmålsexport. Under senare delen av 1970-talet började Lantmännen bygga upp siloverksamheten på platsen där Swartz kvarnanläggning legat. Vid Djurön finns idag Europas största spannmålsanläggning för export som ägs av Lantmännen. Alexander Larsson är driftschef på Djurön. Han berättar om anläggningens kapacitet. – Vi kan ta emot upp till 250 000 ton spannmål. Mycket av det går på export. Förra året var ett udda år, vi blev för första gången helt beroende av importerad spannmål. Bland annat mycket majs för att kunna försörja Agroetanols verksamhet. – I år är lagernivåerna i bra balans. Slår man ut hela skörden totalt så är vi mer än halvvägs nu i augusti på alla volymer mot vad prognosen visar. Skörden kom igång ganska tidigt i slutet av juli och början

av augusti. Men sen kom det regn som bromsade upp skörden. Då fick vi in ganska mycket spannmål med hög vattenhalt och det ger kvalitetsrisker. Dock ser det bra ut både volymmässigt och kvalitetsmässigt så det finns ingen anledning till oro, säger Mathias Carlsson, platschef Region Öst. – Från vårt lager körs mycket spannmål ut till våra interna industrier som till exempel Lantmännen Ceralia och Lantmännen Unibake. För tillfället rensas det i vår anläggning fram glutenfri havre. Några oljeväxter tas inte

längre emot på Djurön vilket man gjorde tidigare. Oljeväxterna levereras nu till Lantmännens terminalanläggning i Norrköping. Inte heller tas det emot krav- och ekologisk odlad spannmål, det tas omhand av Lantmännens centralsilo som också den ligger i Norrköping. – Vi har i år ett mycket bra skördeår. Det är högt tryck vid mottagningen av spannmål. I snitt kommer det in

runt 130 fordon om dagen med kärror fulla av vete, havre, korn och råg. I slutet av augusti hade vi fått in 55 000 ton spannmål, säger Alexander. – Leverantörerna är mestadels lantbrukare inom närområdet men Djurön används som också evakuering för andra anläggningar eftersom vi är den anläggning i Sverige som har störst lagringskapacitet. Vi kan lagra runt 250 000 ton och flödet hit kommer till största delen med båtar från Gotland för att evakuera anläggningen i Klintehamn, inflikar Mathias. – Vi tar emot både torkad och otorkad spannmål. Anläggningen har tre stycken torkar med vattenburet system och vi har gått från diesel till bioolja eftersom Lantmännen satsar på miljövänligt bränsle. När vi torkat ner vattenhalten lagerläggs spannmålen hos oss innan exportbåtar från Europa och övriga delar av världen kommer för att hämta lasten. Djurön har två hamnar, en mindre kaj och en 160 meter lång som kan ta emot mycket stora fartyg. I dagarna väntar

vi in ett stort fartyg som ska hämta 30 000 ton vete som ska gå på export till norra Afrika. Ett 190 meter långt fartyg har tidigare lagt till här för lastning av foderhavre som exporterades till Texas. Men vi har även haft export av spannmål som skeppats till Saudiarabien, Kanarieöarna och Spanien, fortsätter Alexander. – I terminallaboratoriet tas

prover från spannmål som kommer in. Proverna tas direkt innan lasten lossas. Vi måste försäkra oss om att det inte förekommer några skadedjur som kan kontaminera en hel silo. Finns det skadedjur i lasten som äventyrar den friskvara som redan finns i våra spannmålssilos avvisar vi lossning. Skulle det finnas flyghavre med i lasten rensas kärnorna ut och går sedan till förbränning. Det tas även prover på spannmål från andra anläggningar. I labbet avgörs utifrån provsvaren om spannmålen ska bli kvarnvete eller djurfoder, avslutar Alexander. Text och bild: CARINA LARSSON


Nummer 10 • September-oktober 2019

9

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland och Ă–rebro län.

SOFAB Sanering & färg AB Vi utfÜr tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt mülning FÜrsäljning och service av hÜgtryckstvättar Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se

AKTUELLT

NILFISK ALTO • NyfĂśrsäljning • Auktoriserad service

FĂ„RGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu RĂśdfärg Passa även pĂĽ att boka rĂśdmĂĽlning infĂśr säsongen 2020!

SOFAB Sanering & färg AB

Vi utfÜr grävarbeten! Diplomerade fÜr avloppsanläggningar

Butik Ă–stanĂĽg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

Skrukeby Maskin

www.sofabskanninge.se

0142-809 60, 070-659 67 63

LUFT/VATTENVĂ„RMEPUMP & VEDELDNING - vi isolerar skarvfritt med polyuretan • Ventilation och kyllager: Potatis, morĂśtter, bär och frukt • Värme och kondens: Maskinhallar, djurstallar och industrihallar • Tankar: Ackumulatorer och vattentankar - Massagolv och slitbeläggningar pĂĽ stĂĽl och betong polyurea, polyuretan och epoxi • Foderbord, truckgĂĽngar, industrigolv etc

3EKO -IXERVAGNAR fĂšR ALLA BEHoV...

&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. s TĂśmningsfläktar frĂĽn 11 till 37 kw med mycket hĂśg kapacitet s +ASTmĂ‹KTAR KK1600 och KK1800

2ƞȒȥ3 11"+3ê/*"-2*-"+ ,+20 &/ ǖǗ - 00 / ,)&( &+(,--)&+$0-/&+ &-"/ǽ

+01 ))"/ ! *,1 "Ćœ+1)&$ ")Č’Çž ,)'"Č’ "))"/ 3"!- ++ Č›Ć?61 +!" (,+!"+0"/&+$Čœ , %ČĄ "))"/ *,1 "+ (2*2) 1,/1 +( Č›# 01 (,+!"+0"/&+$ČœÇ˝ ,* 3"!Č’ ")! /" ( + !2 (,*-)"11"/ "Ćœ+1)&$ +)ĂŞ$$+&+$ Çż , % *&+0( !&11 ǿȒ 3"! "%,3Ç˝ ǞǞǚ

,+20 &$%1 ĂŞ/ "+ (/ Ćž#2)) *"+ "+(") 3"!- ++ -Ă­ ǘǕ ( , % % )3*"1"/03"!Ç˝ "+ % / "+"/$&Č’ () 00 Çš , % ĂŞ/ #/ *1&!00ĂŞ(/ !Ç˝ Bonus Light är "+ *6 ("1 Ç˜ÇšÇ˝Ç› Ç˝ Çż -/&03ĂŞ/! Ç— 3"!- ++ Ç˝ Çš ǿȒ

ǙǞ ǽ ǽ

HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 FalkĂśping Tel: 0515-171 10 Fax: 0515-155 13 www.baxi.se - info@baxi.se

0581-62 80 30 ¡ www.polyterm.se

SkĂśrda solenergi! RT! FRI OFFE

HĂ„LGE AV LARS MORTIMER

Solcellsbyggarna Boxholm AB Boxholm ¡ 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

Biobränslepannor Satseldade- och flÜdesmatade pannor Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas Brunüker Lantmästare

076-846 22 22

Vi stÜdjer och är medlemmar av FSC

Andreas.brunaker@faust.dk

mail@faust.dk www.faust.dk

TRICO

Tel. 070-581 82 30 eller 073-980 06 36 info@organox.se ¡ www.organox.se Använd växtskyddsmedel med fÜrsiktighet

Modell HK

NORDIC 32HS 30

Kvalitet & säkerhet frün

LyfthĂśjd 288 cm Tipplast 1200 kg Bredd 105-126 cm HĂśjd

220 cm

FOPS [falling object protective structure]

ISO-godkänd säkerhetsbüge ingür i priset pü alla Schäffer

Skrukeby Maskin MjĂślby När du behĂśver ett riktigt lyft! 0142-809 60 • 070-399 90 09 Se mer pĂĽ: www.skrukeby.se


10

AKTUELLT

Nummer 10 • September-oktober 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Nytt rekord för vindkraft Under det senaste året har vindkraften producerat 20,1 TWh el. Det är första gången vindkraften överträffat 20 TWh och det nya rekordet innebär att vindkraften nu står för 14 procent av den svenska elanvändningen. Andelen förväntas öka till drygt 25 procent redan år 2022.

– De investeringar som tog fart efter energiöverenskommelsen 2016 börjar nu slå igenom i ökad elproduktion, konstaterar Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi. Den ökade vindkraften innebär att också den svenska nettoexporten av el har ökat och slagit nytt rekord. Under de senaste 52 veckorna har elexporten uppgått till 24,1 TWh, enligt Energiföretagens statistik. Det kan minska klimatutsläppen från fossil elproduktion i våra grannländer med cirka 14,5 miljoner ton, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av Sveriges egna utsläpp av växthusgaser. – En fortsatt och snabb

vindkraftsutbyggnad är sannolikt det mest effektiva sättet att minska utsläppen av växthusgaser. Landbaserad vindkraft kan dessutom numera byggas helt utan stöd, säger Charlotte Unger Larson. I Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos förväntas elproduktionen från vindkraft öka till 37 TWh år 2022, medan Svensk Vindenergis prognos är en ökning till nästan 40 TWh. Trots att elproduktionen från kärnkraft minskar med 13 TWh förväntar Energimyndigheten att elexporten år 2022 uppgår till rekordhöga 29 TWh. – Den svenska vindkraften kan snabbt minska utsläppen i våra grannländer, och därefter säkerställa att elektrifieringen av transportsektorn och industrin i Sverige sker med förnybar elproduktion, utan att utsläppen i grannländerna ökar, säger Charlotte Unger Larson. Den nya vindkraften kan, om utbyggnaden tillåts fortsätta, leda till att klimatutsläppen år 2030 minskar med motsvarande 50 procent av Sveriges nuvarande utsläpp. Alla riksdagspartier utom ett betonar elexportens klimatnytta. Men fortfarande väger klimatnyttan mycket lätt när kommuner, miljöprövningsdelegationer och miljödomstolar tar ställning till nya vindkraftsprojekt. – Regeringen bör ge vindkraftens klimatnytta en större tyngd i miljöbalken och tillståndsprövningen och dessutom låta fastighetsskatten från vindkraft gå till kommunerna istället för staten, säger Charlotte Unger Larson.

Nu ska Länsstyrelsen Östergötland kontrollera åkerholmar, odlingsrösen och stenmurar så att dessa viktiga livsmiljöer för hotade växter och djur bevaras.

Livsviktiga holmar och rösen Östergötlands biotopskydd ska kontrolleras ÖSTERGÖTLAND (JB)

Stenmurar, odlingsrösen och åkerholmar är viktiga för hotade växter och djur. Nu ska Länsstyrelsen Östergötland kontrollera att dessa livsmiljöer bevaras.

Vissa livsmiljöer som är viktiga för hotade växter och

arter har ett så kallat biotopskydd, vilket innebär att de inte får tas bort eller skadas. Det kan handla om stenmurar, odlingsrösen, diken, våtmarker och åkerholmar. – Gemensamt för de här miljöerna är att de är en bristvara i det moderna odlingslandskapet. Biotopskyddade miljöer bidrar till en högre biologisk mångfald i landska-

pet och skapar förutsättningar för viktiga ekosystemtjänster, till exempel pollinering, säger Adam Bergner, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen Östergötland. Under vecka 37 kommer Länsstyrelsen Östergötland att göra kontroller för att säkerställa att de skyddade miljöerna inte har skadats eller

tagits bort. Liknande kontroller genomförs i sex andra län som en del i en nationell tillsynsinsats. – Syftet med insatsen är att dokumentera och föra en dialog med markägaren för att försöka åstadkomma rättelse. Om ett biotopskydd olovligen har skadats eller tagits bort ska det återställas, säger Adam Bergner.

Biotopskyddade miljöer bidrar till en högre biologisk mångfald i landskapet.”

19 miljoner kronor till forskning om skog Tillsammans med närstående stiftelser utlyser Skogssällskapet 18,8 miljoner kronor till forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

I dag 13 september öppnar Skogssällskapet och tre närstående stiftelser upp årets utlysning till forskning och kunskapsutveckling samt kommunikation och kunskapsspridning inom skog och naturvård. – Det diskuteras flitigt hur skogen kan bidra till en ökad hållbarhet i samhället. Åsikterna går isär, men att skogen är en viktig pusselbit verkar de flesta vara överens om. Då känns det fantastiskt bra att Skogssällskapet kan bidra till att mer kunskap om både skogshushållning och naturvård tas fram, säger Björn

Sprängare, styrelseordförande för Stiftelsen Skogssällskapet. Skogssällskapet, som i dag finns i Sverige, Finland, Lettland och Litauen, ägs av en allmännyttig stiftelse där avkastningen återinvesteras i kunskapsutveckling. – All vår verksamhet har som mål att berika skogen på olika värden. Vi gör det varje dag hos alla våra kunder, genom att utveckla och sköta deras skogsfastigheter. Utlysningen av medel till forskning och kunskapsutveckling är såklart en höjdpunkt på året. Det är då vi återinvesterar avkastningen i mer och ny kunskap, säger Calle Nordqvist, vd för Skogssällskapet. 15 miljoner kronor kommer från Stiftelsen Skogssällskapet och sammanlagt 3,8 miljoner kronor kommer från Stiftelsen Stina Werners fond, Hildur

Bild: MOSTPHOTOS

och Sven Wingquists stiftelse för skogsvetenskaplig forskning samt Stiftelsen Anna och

Gunnar Vidfelts fond för biologisk forskning. Skogssällskapets utlysning är öppen till 21

oktober. De tre närstående stiftelserna har sina utlysningar öppna till 8 november.


Nummer 10 • September-oktober 2019

11

Att synas är bra fÜr affärerna!

Den nya milstolpen inom mjĂślkning

Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03. VĂĽr hemsida hittar du pĂĽ: www.jordbrukaren.se

$' !

!

"&

"$

& #" #!"

+* )

&

&

& &

!!

& ! & $ "$

&

" ' '

) " *++(,. -/ ** ) %%%'!

"

'!

Lely Astronaut A5 Mer än 25 ür efter att Lely introducerade den fÜrsta Lely Astronaut sätter vi den nya milstolpen fÜr mjÜlkning: Lely Astronaut A5

NYHET!

Godkända avlopp presenterar ett nytt reningsverk som heter MĂ„LAREN.

Med bakgrund av erfarenheter frün flera tusen användare världen Üver sü Üverglänser detta intelligenta system sig själv angüende kokomfort, användarvänlighet och investeringsavkastning, den är designat sü lantbrukaren kan utmärka sig.

Ett reningsverk som renar enligt svenska normer utan kemikalier.

Läs mer om Astronaut A5 pü lely.com/milestone

FĂśr mer information www.godkandaavlopp.se

Lely Center Valdemarsvik • Tlf.: 0493-120 60

Dags fĂśr djupborrad vattenbrunn? Eller härlig bergvärme? FBB är regionens mest anlitade borrentreprenĂśr och hjälper hushĂĽll i bĂĽde Ă–stergĂśtland och SĂśrmland. Branschens bästa trygghet fĂĽr du pĂĽ kĂśpet. Ring 0122-10064 och berätta om ditt behov. la vi gĂśr afffärer färer Som Sveriges stĂśrsta skogsägare känner vi ett ansvar fĂśr att alla med blir nĂśjda. Det gäller vĂĽra mĂĽnga lokala kunder, entreprenĂśrer vi anlitar och alla privata skogsägare som vi samarbetar med runt om i landet. En bra affär fĂśr dig som skogsägare kan handla om att vi plockar fram stĂśrsta mĂśjliga andel timmer ur din skog. Att kvaliteten pĂĽ arbetet vi gĂśr i skogen är hĂśg. Och att din skog tillsammans med vĂĽr egen i slutänden bidrar till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt fĂśr hela Sverige.

GĂśr en bra virkesaär. Kontakta oss idag. Du hi ar oss pĂĽ www.sveaskog.se//virkeskopare

Välkommen till FBB! VATTENBRUNNAR

VATTENRENING

Djupborrad brunn med pumpmontage

FÜr (ännu) friskare vatten

BERGVĂ„RME

PUMPSERVICE

FĂśr villan och fritidshuset

Servar och byter pumpar

www.fbb.se www.fbb.se


12

JORDBRUK

Nummer 10 • September-oktober 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Oklarheter om grön infrastruktur Oro för ytterligare belastning på jordbruket ÖSTERGÖTLAND (JB)

– Att jobba för LRF är ett underbart uppdrag, säger Peter Borring, ordförande för LRF i Östergötland. Han har verkligen lantbruket i sitt blod. Dessutom är han kunnig, välutbildad och påläst. Han tar inte strid och löser inte konflikter med ”kniv i hand” utan rekommenderar empiri och att inte låsa sig när åsikterna går isär. En av många frågor på hans agenda är grön infrastruktur.

Grön infrastruktur omfattar jordbruk, skogsbruk och all markanvändning. Regeringen gav uppdraget att arbeta fram grön infrastruktur till Naturvårdsverket, och de har i sin tur delegerat det till länsstyrelserna. Östergötlands län har därför nu en handlingsplan för grön infrastruktur. I planen säger Lars Gezelius att större vikt ska läggas vid hur naturen i landskapet hänger ihop för att förbättra utvecklingen i positiv riktning för den biologiska mångfalden. Peter Borring har vid sidan av sina teoretiska kunskaper även lång praktisk erfarenhet av lantbrukets olika aspekter.

Han talar vidare om arters

behov av livsmiljöer som hänger samman och att dessa livsmiljöer ska ge kvalité och vara stora för att få fungerande ekosystem. Länsstyrelsen har tagit fram dessa handlingsplaner bland annat i dialog med skogsbolag, markägarorganisationer, ideella föreningar och kommuner. Naturvårdsverket säger ungefär likadant i sin förklaring av grön infrastruktur. Allt detta låter ju bra för ett otränat öra. Peter Borring företräder LRF och kan därför tala för en stor och viktig

grupp i Östergötland som dessutom i århundraden hållit jord och skog i hävd. Varför är han då orolig? – Ägare av jord och skog har

på ett naturligt sätt omsorg om det landskap som de brukar. Därför finns i dag en stor oro från de som äger jorden att grön infrastruktur ska bli ytterligare en belastning för det redan hårt prövade jordbruket i Sverige, säger han. – Kommer länsstyrelserna att ha ett lyssnande öra för månghundraårig kunskap när

grön infrastruktur ska implementeras? Vem talar om bonden som en vårdande person för vårt landskap och dess grödor? Alltför ofta sprids budskapet om att lantbruksnäringen är tärande, en miljöbov och nu senast har begreppet ”bondeskam” lanserats. När grön infrastruktur ska genomföras borde de som äger jorden få säga sitt först. Skepsisen mot myndigheters oklara idéer är stor. De låter bra, men är ofta fyllda med frågetecken.

Ett exempel är nyckelbiotoper. När de lanserades för 25 år sedan var det ett sätt att inventera kunskap om vilka miljövärden som finns i ett område. Exakt samma ord används idag för att implementera arbetssättet med grön infrastruktur. – I början fanns positiva markägare som gärna ville delta, men med facit i hand utgör dessa områden en icke oväsentlig del av vissa markägares fastigheter. Är det då underligt att oron sprider sig?

Frågan är hur länsstyrelserna har tänkt sig det praktiska genomförandet, frågar sig Peter Borring. Under torkan förra året vände opinionen något och många insåg hur viktigt det var med matproducenter även i nära miljöer. Den trenden borde underhållas med relevanta fakta om jordbrukets betydelse. Peter tar uttalandet om ”bondeskam” som exempel på det motsatta. – Hur kan en vanlig utlandsreporter få uttala sig om

lantbruk, frågar han. Han vill lyfta upp hållbarhetsfrågan och pekar på att miljömässigt är det svenska jordbruket bäst i världen. En utmaning är emellertid

att ta hänsyn till äganderätten när man driver på för grön infrastruktur. Så oron är befogad. När grön infrastruktur ska införas behövs alltså dialoger med markägare och samarbete i god anda. Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN

Bästa månaden för gasbilar – någonsin! I augusti nyregistrerades över 1 000 nya gasbilar i Sverige enligt färsk statistik från Trafikanalys. Det är den högsta noteringen någonsin sedan myndigheten började föra statistik över nyregistrerade gasbilar år 2006.

Antalet gasbilar i Sverige har legat på en relativt stabil nivå de senaste åren eftersom det exporterats ungefär lika många bilar som de cirka 3000 - 4000 nya gasfordon som registrerats varje år. Den höga efterfrågan på gasbilar utomlands har därför dämpat tillväxten i Sverige. Trend-

brottet i augusti beror mest sannolikt på ett ökat intresse för gasfordon i kombination med införandet av den nya testcykeln WLTP för nya fordon. Sedan september 2018 måste alla nya bilar i Europa vara testade enligt en ny testcykel kallad WLTP (World wide harmonized light-duty vehicle test procedure) som är ett nytt sätt att mäta utsläppen hos bilar. Detta har skapat långa köer hos de laboratorier som kan testa och godkänna bilmodeller. I dessa köer har ofta bensin- och dieselbilar prioriterats då de fortsatt dominerar fordonsförsäljningen. En rad

populära gasbilsmodeller är nu godkända och kan börja levereras igen vilket har lett till en snarast explosionsartad nyregistrering. En bidragande faktor till gasbilars ökande popularitet är troligtvis också en minskande tillgång och ökande priser på HVO100, en förnybar diesel som kan användas direkt i många dieselfordon. År 2017 levererades 5 333

GWh, 2018 levererades 3726 GWh och första halvåret 2019 levererades 1050 GWh HVO100 till vägtrafik i Sverige. Det nya styrmedlet reduktionsplikten, även kallat bränslebytet, innebär att den största delen av den HVO

som produceras låginblandas i fossil diesel. Av nyregistreringarna i augusti var 88 procent dieseleller bensinfordon, tre procent var rena elbilar, tre procent var gasbilar och fem procent var laddhybrider. Det innebär att även om laddbara fordon och gasbilar ökar starkt så är nära nio av tio nya bilar typgodkända för bensin och diesel. Det tillverkas allt större mängder förnybar diesel och bensin och det finns redan idag en stor mängd fordon på våra vägar som kan använda dessa. Genom att öka andelen fordon som kan använda andra förnybara alternativ

En svagt nedåtgående trend i försäljningen av miljövänliga gasbilar verkar vara bruten.

som el, biogas, etanol och vätgas ökar möjligheterna att ersätta fossila drivmedel. – Vi ser ett ökat intresse för gasfordon i såväl privat som offentlig sektor. Det är viktigt

att jobba för att fortsatt hålla uppe den positiva trenden eftersom alla förnybara alternativ är en viktig del av lösningen i en fossilfri fordonsflotta, säger Björn Isaksson, projektledare på BioDriv Öst.


Nummer 10 • September-oktober 2019

13

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland och Ă–rebro län.

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

Villa- & fastighetsägare!

Levererar färdig betong

TILLĂ„GGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PĂ… DIN VĂ„RMEKOSTNAD REJĂ„LT! ‌och samtidigt Ăśkar du värdet pĂĽ din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se

certifierad av

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

FĂśretaget är VI STĂ–DJER miljĂśdeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets201 certifierat.

www.mb-isolering.se

d ĂĽlgrupp me n! m in d a t it H re i Jordbruka s n o n n a n e

AKTUELLT

VIMMERBY ¡ Tel 0492-152 55 ¡ www.geba.se

Jordbrukaren utkommer var tredje vecka till alla jord-, lant- och skogsbruksfĂśretag i hela Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland och Ă–rebro län. Ring och boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03.

FĂśnster och dĂśrrar till stallar, garage och industrier m.m.

Frün missväxt till tillväxt!

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

070-696 19 44

DINAPOLIS BALVAGNAR VINSCH PĂ… KĂ–PET!

Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnülare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hÜg/lügväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende pü modell.

• Last 14-20 ton • Plattform 7-13 meter • 2- och 3-axlade med fjädrande parallellaxlar • Med eller utan balfixering Beställ NU om Du behĂśver vagn till skĂśrden

fr. 66.320:- exkl. moms

Svensktillverkade jordkällare. I plast. SandstrÜm tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprÜvad konstruktion, som hüller i flera mansüldrar. Mer information für du pü vür hemsida eller per telefon. Välkommen!

Vi säljer även djurtransportvagnar upp till 11.25 meter och spannmülsvagnar upp till 22 ton. Egen import utan mellanhänder sü fÜrdelaktiga priser

MĂ…N-FRE 8-18, LĂ–R 10-14

LANTBRUKSKONSULT AB

WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

www.sandstromwebshop.se

Tel 0708-85 02 79, info@lantbrukskonsult.se, www.lantbrukskonsult.se

NÜt, lamm, gris och vilt. Era Ünskemül. efter KÜttklassning utfÜres. NÜt hängmÜras. Djurtransporter fÜrmedlas.

Proffs pĂĽ ĂĽtertag & kĂśttlĂĽdor

BOKA NU:

BesÜk vür butik pü fügelbovägen 32 i NykÜping eller besÜk vür sida www.rinkebykottochvilt.se

HĂśstens slakt!

VILT KĂ–PES!

KONTROLLSLAKTERI KS 149 Kontakt/bokningar/priser: info@rinkebyslakteri.se www.rinkebyslakteri.se 070-52 10 800

www.laholmstraktordem.se

Vi finns mellan NykÜping och NorrkÜping, Nära avfart JÜnüker.

Ă–ver 20 000 läsare kan se din annons här, annonsera du ocksĂĽ!

Vi mĂĽlar fĂśljande fasader:

T! NYHE

Vi hjälper er med bidragsansÜkan!

VA-produkter Vi har breddat sortimentet med produkter fÜr vatten & avlopp I VA-sortimentet finner ni mark rÜr & delar, vägtrummor, munkbrunnar, fiberduk, markrännor, pumpbrunnar, avskiljare fÜr olja/ fett samt slamavskiljare & reningsverk fÜr enskilda avlopp.

Din kompletta leverantĂśr av solel i Ă–stergĂśtland!

RĂśdfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utfĂśr även: Epoxibeläggningar HandmĂĽlning Hetvattentvättning Invändig mĂĽlning i stall Ă„ven färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

Djurtransport ordnas

BesĂśk hemsidan fĂśr att se vĂĽrt sortiment!

VI SKICKAR Ă–VER HELA SVERIGE! MĂĽnga av produkterna finns i lager fĂśr omgĂĽende leveranser. Kontakta oss fĂśr prislista eller offert till ert projekt. info@infrapipe.se 013-39 30 90

Ă„r du pĂĽ jakt efter en nyckelfärdig solelslĂśsning till ditt hus? Vi hjälper dig med allt frĂĽn beräkningar och offert fram till att du startar upp och använder anläggningen.

• Solceller som kopplas direkt till er el- och elräkning. • Ă–ver 40 ĂĽrs livslängd. • MiljĂśvänlig, grĂśn energi.

ARNE ANDERSSONS MĂ…LERI

• Vi har produkterna och kunskapen. Välkommen!

"

Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se VĂĽr hemsida hittar du pĂĽ:

!

O S T G O TA www.ostgotasolel.se Tel: 070-811 22 02

www.jordbrukaren.se

!

S LEL

!


14

JORDBRUK

Nummer 10 • September-oktober 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Precisionsodlare med webbverktyg Hushållningssällskapen lyfter sitt markkarteringskoncept till ny nivå ÖSTERGÖTLAND (LT)

Nu kan alla bli precisionsodlare med nytt enkelt webbverktyg från Hushållningssällskapen.

Hushållningssällskapen lyfter sitt markkarteringskoncept till en ny nivå med en webbaserad helhetslösning för precisionsodling. Genom markkartering.se kan man utifrån aktuella och historiska markkarteringsvärden få en bild av hur värdena förändrats över åren, se sina markkarteringskartor på ett enkelt och översiktligt sätt, få en växtnäringsberäkning och skapa styrfiler för fosfor, kalium och kalk utifrån den aktuella markkarteringen. Det är en helhetslösning

inom markkartering som utvecklats av Hushållningssällskapen och det är en enkel webbaserad tjänst där man som markkarteringskund hos Hushållningssällskapen hittar sina aktuella och historiska markkarteringsvärden som finns i Hushållningssällskapens databas. Genom en personlig inloggning får man kostnadsfritt digitala interpolerade kartor på alla sina markkarteringar, man kan enkelt jämföra värdena över åren mellan provtagningarna, få en gödslingsberäkning utifrån sin aktuella markkartering samt att kar-

Magnus Westöö, försökstekniker på Hushållningssällskapet Östergötland, kan svara på frågor om den webbaserade lösningen för precisionsodling. Han nås på telefon 070-209 48 06 eller på mailadress: magnus.westoo@hushallningssallskapet.se

torna alltid finns tillgängliga på webben på datorn, surfplattan eller mobilen. Utifrån de aktuella värdena kan man nu skapa en styrfil direkt i verktyget för platsanpassad spridning av kalk, fosfor och kalium. Även styrfil för varierad utsädesmängd utifrån lerhalt går att ta fram. Verktyget har från första början utvecklats av Hushållningssällskapet Skåne, Simon Månsson Niftitech och HiR Skåne. Sedan ett år tillbaka drivs utvecklingen av de flesta Hushållningssällskapen i landet. De senaste åren har tekniken för att styra insatser inom

Hushållningssällskapen lyfter sitt markkarteringskoncept till en ny nivå med en webbaserad helhetslösning för precisionsodling. Bild: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN

växtodlingen ökat och tekniken har blivit mer tillgänglig och prisvärd för lantbrukare. En aktuell markkartering är en bra grund för planering av insatser i växtodlingen och ger också ett kvitto på hur växtodlingen sett ut historiskt på gården. Att göra styrfiler ut-

ifrån markkarteringen gör det möjligt att styra insatserna exakt efter markens förutsättningar. Är man markkarterings-

kund sedan tidigare hos Hushållningssällskapet finns markkarteringsvärden provtagna

med GPS lagrade i Hushållningssällskapens databas och de får man tillgång till på planeringsverktyget som heter markkartering.se. Det enda som man som användare behöver göra är att registrera sig som användare på markkartering.se.

Växtnäringsråden baseras på jordbruksverkets gödslingsråd och Hushållningssällskapets aktuella och oberoende kunskap inom svensk växtodling. Källa: Hushallningssallskapet.se

Grafiken visar prisutvecklingen för åker- och betesmark från 1990 till 2018.

I Övre Norrland har både åker- och betesmarkspriserna ökat mellan 2017 och 2018. Men det högsta genomsnittliga priset på åker- och betesmark finns i produktionsområde Götalands södra slättbygder. Bild: JOHANNES PLENIO, Pexels

Priset på svensk åker- och betesmark stiger Förra året, 2018, var det genomsnittliga priset på åkermark i Sverige 90 700 kronor per hektar. Det är en ökning med 8 procent jämfört med 2017. Även priset på betesmark har ökat jämfört med 2017. För betesmark var ökningen 10 procent till 35 300 kronor per hektar.

Priset på åker- och betesmark skiljer sig beroende på var i Sverige marken finns. Det högsta genomsnittliga priset på åkeroch betesmark var i produktionsområde Götalands södra

slättbygder. Där minskade priset på åkermark med 10 procent jämfört med 2017 till 216 200 kronor. Betesmarkspriset ökade däremot med 21 procent till 106 800 kronor.

I Övre Norrland har både åker- och betesmarkspriserna ökat mellan 2017 och 2018. Åkermarkpriset ökade med

15 procent till i genomsnitt 17 200 kronor per hektar och betesmarkspriset ökade med 10 procent till 6 200 kronor. I övriga produktionsområden är det genomsnittliga priset på en hektar åkermark mellan 23 400 och 133 300 kronor

och det genomsnittliga priset på en hektar betesmark 10 000-51 300 kronor. Metoden för att skatta de genomsnittliga markpriserna baseras på de lantbruksfastigheter som sålts under år 2018 och där man genomfört ansökan om lagfart. År 2018 ingick knappt 2 400 försäljningar och knappt 14 900 hektar i beräkningarna. Det motsvarar cirka 0,8

procent av samtliga jordbruksfastigheter och mindre än 0,5 procent av den totala arealen jordbruksmarken i Sverige enligt Fastighetstaxeringsregistret. Ny taxering sker vart tredje

år för lantbruksfastigheter. År 2017 var senaste året då en ny taxering skedde. Om taxeringsvärdena för jordbruksmark ökar sin andel i förhål-

lande till det totala taxeringsvärdet resulterar det i att beräkningsmodellen underskattar prisökningen mellanliggande år. Så har skett både 2015–2016 och 2012–2013. Det finns även en slumpmässighet i hur exklusiva marker sålts från år till år i de olika regionerna, vilket bidrar till variationer i prisutvecklingen. Källa: Jordbruksverket


Nummer 10 • September-oktober 2019

15

AKTUELLT

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

INSERV K S

M A

Vi kÜper & säljer

Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmül, konv & KRAV GÜdning VallfrÜ och utsäde

VIKINGSTAD Ă…KERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här kĂśper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD Ă…KERI FĂ–RSĂ„LJNING AB

Anders eller Elisabeth nĂĽr ni pĂĽ:

Tel 013-23 44 65/66

VI KOPER DITT SKROT! Blixholmsvägen 1 602 38 NorrkÜping Tel: 011-165180

VarfÜr värma torken, växthuset och Üvriga lokaler med dyr olja? När man kan använda flis, pellets eller spannmül som bränsle.

DirektfÜrsäljning till fÜretag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smÜrjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 ¡ www.vikingstadakeri.se BesÜksadress: Fülüsavägen 11, VIKINGSTAD

Kampanj solkraft – Bygg 2019! ex. Lantbrukspaket nyckelfärdig anl. 110 paneler, 181 kvm, poly Ă 275 Watt = 30250 Watt pĂĽ taket. Inkl montering pĂĽ plĂĽttak: 239 000:- + moms Dessutom stĂśd pĂĽ 20% (avgĂĽr 27 800:- ) medan pengar finns kvar.

Vi har även villapaket!

TRĂ„ & MILJĂ– AB ¡ GISTAD stefan@traochmiljo.se ¡ 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se

E IC

Benny Andersson BrĂĽnstorp, 585 91 EksjĂś Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Ă„ven andra nya delar.

TRAKTORER KĂ–PES fĂśr demont, kontant betalning. Hämtas!

CE-MĂ„RKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar pĂĽ beställning samt konstruerar och gĂśr hĂĽllfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet ĂĽt arkitekten och trygghet fĂśr dig som kund!

gan online pĂĽ GĂśr offertfĂśrfrĂĽ takstolar.se gs ko ns rle ca w. ww

IngĂĽr i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 55

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 sü hjälper vi dig att fü ut ditt budskap!

FASTIGHETSMARKNAD

Du har väl sett vür hemsida? www.jordbrukaren.se

Sonnys Multistoker med varmluftspanna. Effekter frĂĽn 32kW-700kW.

RESOR

Ă–verlĂĽta gĂĽrden?

Svensktillverkade kvalitetsprodukter

Industrigatan 3 ¡ 467 40 Grästorp ¡ 0514-105 05 ¡ www.sonnys.se 27/9 BURG 2 dagar.................................................................1 750 kr

KF Halmpannor

Ă„ven 11/10, 8/11, 15/11, 22/11, 6/12

28/9 BOKMĂ„SSAN, GĂśteborg..................................................510 kr 8/10 ULLARED ..........................................................................300 kr

Flispannor

Ă„ven 5/11, 26/11, 10/12

25/10 SYFESTIVALEN, Ă„lvsjĂś ....................................................415 kr 3/11 MAMMA MIA THE PARTY & kryssning 2 d ................1 795 kr 15/11 SKULD OCH GRĂ–NA SKOGAR, Brevens Bruk............1 245 kr 16/11 HĂ„XORNA I EASTWICK, Cirkus ..................................1 465 kr 24/11 JUL PĂ… LISEBERG 2 d .....................................................995 kr

Välkommen till Areal. Vi hjälper dig med fÜrsäljning, generationsskifte, upplÜsning av samägande eller värdering. Välkommen att hÜra av dig.

Expressbussar dagligen Ă–stergĂśtland - Stockholm / Stockholm - Ă–stergĂśtland

Tel. 070-607 09 99

www.dahlqvistmaskin.se Tel 0142-121 50 • info@blaklintsbuss.se www.blaklintsbuss.se

LinkĂśping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

Annonsera i Jordbrukaren! Ring 0141-560 03 sü hjälper vi dig!

Suzuki LTA 500XP Arbetsmaskinen

106 900 kr inkl moms Tegelbruksv 1, Kisa ¡ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

MĂśbler • Heminredning • Porslin • BĂścker & media Sport & fritid • Kläder, skor & accessoarer Elektronik • HusgerĂĽd och mycket mera

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

Städa ur garaget – rĂśj pĂĽla bivdrinagdärevänlk!omna! Al

Ring & boka tid, allt säljbart hämtar vi – kostnadsfritt fĂśrstĂĽs! Ă–PPET MĂĽn-fre 10-18 LĂśr 10-14 Motala LinkĂśping NorrkĂśping

LinkĂśping: Industrigatan 38 • 013-37 67 77 Motala: SĂśdra AllĂŠn 23-25 • Ă„ngdalen • 0141-504 88 NorrkĂśping: FinspĂĽngsvägen 63 • 011-10 10 80 Skänk eller handla sĂĽ gĂśr du nĂĽgot fĂśr behĂśvande!

Gustaf Eriksson 0703-51 05 77 Caroline LundĂŠn 0763-20 20 70 Rebecca Regnander 0709-99 23 75

Västra Ă–stergĂśtland Västra Ă–stergĂśtland Ă–stra Ă–stergĂśtland


16

Nummer 10 • September-oktober 2019

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fÜrsäljning

PĂĽ jakt efter fyrhjuling?

www.lantbruksservice.se

r Vi kan automowe

Husqvarna 445 II e Ord.pris 5.990:-

Nu

4.490:-

EksjĂś Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgĂĽrdsbutik

Gjuterigatan 2, EksjĂś Tel: 0381-390 00 Ă–ppet: Vardag 7-17

Granbarkborren sprids frĂĽn statligt ägd mark â€?Regeringen mĂĽste ta ansvarâ€? Regeringen mĂĽste ta ansvar fĂśr hur staten som markägare misslyckas med att bekämpa granbarkborren. Det menar Magnus Oscarsson (KD), riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson.

– Staten tar inte sitt ansvar fĂśr att hindra spridning av granbarkborre frĂĽn statligt ägd skogsmark. I exempelvis KraskĂśgle naturreservat, som skĂśts av länsstyrelsen i Kalmar har angripna granar inte tagits bort utan fĂĽtt stĂĽ kvar med resultatet att reservatet blir en drivbänk fĂśr granbarkborren. Resultatet är att kringliggande fastighetsägare drabbats hĂĽrt ekonomiskt. – Det finns bestämmelser i skogsvĂĽrdslagen att granbarkborrar ska bekämpas vilket innebär att staten mĂĽste ta ansvar fĂśr sin mark. – Jag har nu ställt en skriftlig frĂĽga till landsbygdsminis-

â€?Det finns bestämmelser i skogsvĂĽrdslagen att granbarkborrar ska bekämpas vilket innebär att staten mĂĽste ta ansvar fĂśr sin markâ€?, menar Magnus Oscarsson (KD), riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson.

tern Jennie Nilsson om vad regeringen avser att gĂśra fĂśr att hindra spridning av gran-

barkborre frün statligt ägd skogsmark, säger Magnus Oscarsson.

Totalentreprenad i egen regi s ta o s k a t r n Ko a me t e v ! t fĂĽ fĂśr at E S-serien IB om N

Vadstena villavärme installerar och borrar i hela Ă–stergĂśtland, allt frĂĽn den mindre villan till stĂśrre industrifastigheter. Vi erbjuder service och serviceavtal, med jour dygnet runt fĂśr maximal trygghet. Vi skĂśter alla delar i ledet i egen regi utan dyra mellanhänder. Det innebär att vi kan kvalitetssäkra hela kedjan och du som kund behĂśver endast ha kontakt med oss direkt.

Totalentreprenad även fÜr vattenborrning Vadstena villavärme genomfÜr hela processen frün brunnsborrning, dimensionering, installation av pump och vattenreningsutrustning. Självklart tas vattenprover fÜr att säkerställa en god vattenkvalite.

En av Sveriges stÜrsta üterfÜrsäljare av

LinkĂśping 013-17 80 80 Motala 0141-508 30 NorrkĂśping 011-16 35 34 Vadstena 0143-249 20 Ă…tvidaberg 0120-154 00 www.vadstenavillavarme.se info@vadstenavillavarme.se


Nummer 10 • September-oktober 2019

17

AKTUELLT

Ring 0141-560 03 om du vill annonsera i Jordbrukaren

Behöver din kylare renoveras? Nema problema,

-Ring mig!

Solfångare kan värma bostaden En solfångare producerar varmt vatten och består i regel av en plan låda innehållande

Öija Gård, Katrineholm 070-548 00 83 Lasse Lindh

NYHET! Adato

En potatissort för pack, tvätt, skal och övrig industri. Goda odlingsegenskaper med bred resistens. Medeltidig sort. Grunda ögon och svagt mjöliga kokegenskaper. OBS! Begränsad tillgång!

Passa på att boka våra utsädessorter redan nu inför kommande säsong! Adato I Alouette I Anouk I Arielle I Arrow I Carolus Danique I Ditta I Excellency | Fontane I Gourmandine King E | Linzer Delikatesse I Mandel I Perlo Rocket I Rosagold I Rudolph I Twinner | Twister

För mer info om våra utsädessorter och om oss, välkomna in på www.agriconordic.com För bokning ring Lars-Inge Nilsson på tel. 036–37 20 44 eller maila lars-inge.nilsson@agriconordic.com Vår hemsida hittar du på: www.jordbrukaren.se

en absorbator och rör med isolerad botten och en täckskiva av glas eller plast. På senare år har intresset ökat för vakuumrörsolfångare som består av en absorbator i ett glasrör där luften har evakuerats för att minimera värmeförlusterna. För alla byggnader och anläggningar som har behov av varmvatten under sommaren kan solfångare vara ett intressant alternativ. Solfångare kan användas för att värma vatten till både värme- och varmvattensystem och fungerar utmärkt i kombination med till exempel ved- eller pelletspanna, i ett så kallat kombisystem. Solvärmen kan stå för varmvattenförsörjningen under sommaren när biobränsleanläggningen har låg verkningsgrad vilket minskar arbetsinsatsen och förlusterna. Solfångare och värmepanna kopplas då till en ackumulatortank som blir en central del av värmesystemet. I ett kombisystem kan 20 till 30 procent av energin täckas med solens hjälp. För en villa är 10-15 kvm solfångare och en ackumulatortank på ca 750 liter vanligt.

LLE! Ä F L L I T

UTFÖRSÄLJNING Betongrör Vi säljer ut ett parti betongrör med hög hållfasthet. Lämpliga till dagvatten, igenläggning av diken, vägrör mm. Priser från (alla priser ex moms): Ø 400mm (L=2200mm)........150 kr/m Ø 500mm (L=2200mm)........200 kr/m Ø 600mm (L=2200mm)........236 kr/m Ø 1000mm (L=2200mm)......450 kr/m Ø 1200mm (L=2200mm)......400 kr/m För beställning och frågor, ring: Tel: 010-455 24 20

www.meag.se


18

LANDSBYGD

Nummer 10 • September-oktober 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Skog och politik för Anna Nilsson Skogsfastigheten finns ett par mil utanför Valdemarsvik VALDEMARSVIK (JB)

Sedan i våras är Anna Nilsson förbundsordförande i Moderaterna med hela Östergötland som arbetsplats. – Det är ett jätteroligt och hedrande uppdrag, säger hon. Hemma i Valdemarsvik driver hon även sin skogsfastighet.

När kungen högtidligen öppnade riksdagen inför sitt nya arbetsår den 10 september fanns Anna Nilsson från Valdemarsvik på plats i riksdagshuset i Stockholm. – En fantastisk upplevelse, tycker Anna som var inbjuden tack vare sin position som förbundsordförande för Östgötamoderaterna. Hon efterträdde Christian Gustavsson på förbundsstämman i Linköping i maj. Vad innebär uppdraget? – Jag företräder hela Östergötland. Kontoret ligger i Linköping. Där arbetar även en partiombudsman och en sekreterare. Vi hjälper moderater i alla kommunerna med att stötta i exempelvis ledarskap, med utbildningar i politiskt hantverk och vi tar fram material till valkampanjer. – Man kan säga att vi förbundsordföranden företräder gräsrötterna ute i landet som har en massa bra idéer och åsikter, och sedan framför vi dem till partiledningen och svarar tillbaka igen till medlemmarna. Jag tycker allt att partiledningen kan bli bättre på att lyssna! Anna Nilsson har kontakt med höjdarna i Moderattop-

FAKTA ANNA NILSSON Ålder: Född 1969. Familj: En dotter och särbo. Yrke: leg. sjuksköterska, fil. magister, politiker. Bor: I Valdemarsvik. Intressen: Politik, motion, är med i en vinprovarklubb.

pen, som partiledaren Ulf Kristersson och Motalabördige talmannen Andreas Norlén, numera bosatt i Norrköping. Förbundsordförandeskapet är ingen heltidssyssla. – Någon procentsats på hur mycket jobb det blir finns inte och det varierar från vecka till vecka. Hon har också kontakt med Moderaternas ungdomsförbund, MUF. – Vi har ett starkt ungdomsförbund vilket är glädjande, det finns en stark återväxt. De arbetar med många spännande frågor och projekt. Vid årsskiftet avgick Anna Nilsson som oppositionsråd i Valdemarsvik och lämnade över till partivännen Per Hollertz. Hon har kvar posterna som ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Nämnas kan att Moderaterna i senaste valet gick framåt i sex Östgötakommuner, däribland Valdemarsvik. Intresset för moderat politik fick Anna Nilsson med sig i modersmjölken. – Båda mina föräldrar var engagerade. Farfar och pappa har båda varit kommunfullmäktigeordföranden i Gryt respektive Valdemarsvik. Jag

Troligtvis är Anna Nilsson den enda från Valdemarsvik som innehaft förbundsordförandeposten för moderaterna i länet.

minns när jag var barn och satt längst bak i salen på fullmäktigesammanträdena och väntade på skjuts hem. Men det avskräckte mig tydligen inte, säger Anna med ett skratt. Anna gör sin femte man-

datperiod varav det blev en som oppositionsråd. – Jag gick in i politiken på allvar när min dotter var tre, det var ett tag sedan. (Dottern är 19 år). Vilka frågor brinner du för?

– Den kommunala verksamheten med grundläggande verksamhet som äldreomsorg, skola och annan omsorg. Jag tycker att vi fortfarande har en mycket bra äldreomsorg i Valdemarsvik men anser att ledarskapsutvecklingen måste gå framåt. Vi Valdemarsviksmoderater sätter oss emot att majoriteten lägger ner äldreboendena i Gryt och Gusum. Sedan tidigare är skolan i Gryt nedlagd, när äldreboendet läggs ner finns ingen kommunal verksamhet på orten. Vi behöver bofasta, bland

annat för att ta hand om alla turister sommartid. Man ska kunna bo och leva i hela Sverige, landsbygden är viktig. Anna Nilsson sitter med i Regionfullmäktige och som ersättare i Regionstyrelsen. Den 17-20 oktober håller Moderaterna partistämma i Västerås, vilken Anna Nilsson ser fram emot att bevista. – Vi har 280 motioner att behandla. Vid sidan om politiken arbetar Anna Nilsson på sin skogsfastighet belägen ett par

mil utanför Valdemarsvik. Hon är styrelseledamot i Sparbanken i Valdemarsvik. Hur hinner du med allt? Har du hunnit få någon semester? – Jag var ledig fyra dagar som tillbringades på Gotland. Hon får återhämtning av att vara med familjen och av motion. – Min dotter och jag genomför Tjejklassikern tillsammans, det är roligt. Text: MARIA LIDBERG

Tilläggsisolering av vind ofta lönsamt i äldre hus ENERGI

Mycket av den värme som tillförs ett hus försvinner ut genom husets tak, väggar, fönster, dörrar och golv. Hur mycket värme som läcker ut beror på hur välisolerat huset är.

I äldre hus finns ofta ett behov av att minska värmeförlusterna. Det som brukar vara mest lönsamt att tilläggsisolera är vinden. Är fönstren av en äldre modell kan det vara läge att byta ut dem, eller ersätta en av rutorna alternativt sätta dit ett ytterligare glas. Att tilläggsisolera väggarna, eller fasaden, innebär ofta stora kostnader men kan löna sig om den ändå behöver renoveras. Om husgrunden ska omdräneras kan man passa på att

isolera källarväggen. Står huset på platta på mark kan någon form av kantbalksisolering vara intressant. Om ditt hus inte har fläktstyrd ventilation är det viktigt att se till så att luftomsättningen inte försämras vid tilläggsisolering. I och med att luftläckaget in i byggnaden minskar efter tilläggsisolering kan det behöva säkerställas att frisk luft kommer in i huset på andra sätt. Det kan exempelvis göras genom att låta otätheter vara kvar i övre kanten av fönsterbågen, sätta in springventiler i fönsterbågens eller fönsterkarmens övre del eller installera särskilda tilluftsventiler högt upp på väggarna i några rum i byggnaden. I vissa fall kan det finnas behov att installera elstyrda fläktsystem. Källa: Energirådgivarna

I äldre hus finns ofta ett behov av att minska värmeförlusterna. Det som brukar vara mest lönsamt att tilläggsisolera är vinden. Bild: ADOBE STOCK


Nummer 10 • September-oktober 2019

19

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

JAKT

Utbildning i rapportering av fällt vilt Allt vilt bör rapporteras via Viltdata – inte bara älgen VALDEMARSVIK (JB)

Det satsas på att göra rapporteringen av fällt vilt mer heltäckande. Detta är viktigt ur flera aspekter, inte minst för att få en klar bild av hur det ser ut ute i markerna, beträffande tillgången av olika viltarter. Svenska Jägareförbundet hade bland annat bjudit in till en träff i Valdemarsvik.

Utbildningen som sådan riktade sig i detta fall till dem som är, eller ska bli, administratörer beträffande Viltdata i älgskötselområden. Dessa ska sedan i sin tur utbilda dem som är rapportörer i de olika jaktlagen. – Rapportering när det gäl-

ler avskjutning och observationer via Viltdata, fungerar i många fall riktigt bra och är ett utmärkt hjälpmedel för att registrera hur det ser ut i markerna och göra denna kunskap tillgänglig, säger Benny Nilsson, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet. Däremot är det sämre när det gäller rapporteringen beträffande övrigt vilt. Nu är det ju en väsentlig skillnad, älgen är mer reglerad än övrigt vilt. Ändå finns det alla

anledning att jägarna blir betydligt bättre även på detta område. Nu kan det emellertid vara så att man jagar älg tillsammans över ett större område, medan småviltet jagas inom mindre jaktlag. Detta innebär att det bör finnas flera rapportörer. Något som inte är några problem. Administratörerna kan lägga till en hel rad rapportörer. Så detta är inget skäl till att inte rapportera övrigt vilt. – Myndigheterna och inte

minst EU måste ha underlag för sina beslut och då är avskjutningsstatistik ett sådant. Det kan ju helt enkelt tolkas så att skjuts det inget av ett viltslag, alltså finns det inget underlag i form av rapporter, finns det inte heller anledning att ha jakttid. Till detta kommer att det nu finns ute ett utkast till förvaltningsplan för klövviltet i bland annat Östergötlands län. Det handlar alltså om en helt annan helhetssyn beträffande viltförvaltningen. När det gäller älgen har det ju sedan många år tillbaka funnits en förvaltning och den senaste modellen sjösattes 2012. Från skogsbrukets och myndigheternas sida har det funnits ett krav på jägarna att

minska älgstammens numerär. Detta har jägarna ställt upp på och upprättade älgskötselplaner som har anpassats för att nå dessa mål. Syftet har framförallt varit att minska betesskadorna i skogen förorsakade av älg. Men trots att älgstammen har minskats radikalt, ligger betesskadorna kvar på en nivå som inte accepteras av markägarna. – Vi måste ta med helheten och inte bara titta på älgen som oförskyllt får skulden. Det är ju ändå så att andra klövviltstammar ökat. Detta gäller framförallt dovvilt och kron. Men även rådjur äter i stor utsträckning samma som älgen, men på en annan nivå. Dessutom har vildsvinen fortsatt att öka i antal. Just detta att det finns an-

nat klövvilt som äter av växtligheten, tvingar älgen att söka sig högre upp. Det är bara att konstatera att en älg äter lika mycket som två kronvilt, fyra dovvilt eller sju rådjur. Ser man en flock med 40 dov, vilket inte är ovanligt där detta vilt är ordentligt etablerat, är det bara att summera. Samtidigt bör skogsbruket rannsaka sig själva. Det har skett stora förändringar, vilket

Jaktvårdskonsulent Benny Nilsson, längst till vänster, höll i utbildningen i Viltdata för ett gäng administratörer i olika älgskötselområden.

skapat problem med fodertillgången för det vilda. Rådgivningen från myndighetshåll har inte sällan missat att ta hänsyn till helheten. För det säger sig självt att planteras gran i högre utsträckning än tall, för att minska skadorna av älgens betning av tall, även på marker som inte passar för tall, är detta ingen långsiktig lösning. Självklart blir betestrycket ännu större på den tall som ändå planterats. Det har på senare tid skett

en förändring beträffande detta. Men det är med skogsbruket som med Rom. Den staden byggdes som bekant inte på en dag. Det förslag till klövviltsplan

som presenterats är ett utmärkt redskap för att ta med helheten i viltförvaltningen. I detta sammanhang är rapportering via Viltdata ett synnerligen viktigt och användbart redskap. Då man skapat sig en bild av verkligheten på

detta sätt, är det möjligt att bedriva en förvaltning som alla kan ställa upp bakom. För att underlätta rapporteringen finns numera en app att ladda ner. Jägaren rapporterar omedelbart sedan ett djur fällts. Administratören för respektive område godkänner det hela, innan det registreras i systemet, så att risken för fel ska minimeras. Text och bild: HANS ANDERSSON

Veterantraktorer vände den östgötska myllan VALDEMARSVIK (JB)

Veterantraktorplöjningar växer nästan som svampar ur jorden lite varstans nu på höstkanten. Intresset för att se dessa veteraner i arbete är stort både hos publiken och inte minst hos dem som luftar sina klenoder ute på fälten. Bjuds det dessutom på underbart höstväder, som på gården Viby i Östra Ryd, är succén ett faktum.

Det var Svenska Fergusonklubben Grålle som stod för arrangemanget med Kjell Kåkneryd som general för tillställningen. Ryggarna var spikrakt upplagda och tegarna klara att ta sig an för de hugade plöjarna. – Vi hade fantastisk tur med vädret. Det har ju annars varit ostadigt och blåsigt den senaste tiden, men idag är det perfekt höstväder för en veterantraktorplöjning, sade Kjell Kåkneryd. Totalt var det 24 traktorer igång på fältet som plöjdes. Eftersom det var tvåskäriga plogar på hydraulen eller kopplade till draget, blev det

Kjell Kåkneryd gestikulerar och anger förutsättningarna inför plöjningen. Han är suppleant i styrelsen för Svenska Fergusonklubben Grålle och den som var värd för evenemanget.

24 traktorer med två skär vardera avverkar inte lite i den östgötska myllan och här är det snart dags för slutfåran och att sedan köra vidare till nästa fält alldeles intill.

hela 48 skär i marken, vilket innebar att det snart avverkades förhållandevis stora arealer. Den Östgötska myllan vändes och det blev ett gott plöjningsresultat. Förhållandena var goda på alla sätt och det var en fröjd att se resultatet. För även om inte alla plogar var alldeles rätt inställda, så var förutsättningarna förlåtande. Annat är det om det handlar om styv lera, samtidigt som det är blött på ytan. Nu tuffade traktorerna på och det fungerade bra, samti-

digt som just Fergusontraktorernas med, på sin tid unika hydraulsystem, inte fick möjlighet att visa sin överlägsenhet. Eftersom det var Grålleklubben som stod som arrangör, var det många Fergusontraktorer i arbete. Men det var även många BM och Volvo på fältet samt några Fordson. – Det var minst 200 personer som var här och tittade på och fick vara med om en fin dag i solskenet, framhöll Kåkneryd som kände sig synnerli-

gen tillfreds med arrangemanget när han vid dagens slut summerade det hela. Han berättade också att för serveringen svarade Mats Carlsson med medhjälpare. Han är till vardags lärare på en kockskola. Förutom grillad korv, kaffe och sådant så serverades även en superb gulaschsoppa. Alltsammans hade en strykande åtgång och lagret såldes slut. Råvarorna levererades från Affär’n i Östra Ryd, en satsning av de kreativa byborna,

I täten med sin flaggbeprydda Grålle kör ordföranden för Fergusonklubben, Paul Johansson och därefter följer en av de yngre entusiasterna, Olle Blomqvist, med sin BM Victor.

med tillhörande bensinmack. Intäkterna av försäljningen gick också direkt till Affär’n, som på detta sätt fick ett väl-

kommet tillskott till kassan. Text och bild: HANS ANDERSSON


NUMMER 10 September-Oktober 2019 Årgång 93

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

SKOG

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Tänt var det här! Yngve Allansson tänder kolmilan vid Grönkullen, Svinhult.

Nestorn Håkan Lindgren kommer med elden.

Det ska bara kola, inte brinna Kolmilan Kristin tändes vid Grönkullen YDRE (JB) Det vackra septembervädret hade lockat ett 70-tal intresserade att komma till Grönkullen i Svinhult för att få se den 102 kubikmeter stora milan tändas. – Tack till vänner och grannar som har kommit och som har hjälpt till, meddelade Yngve Allansson från milans topp, när det var dags att tillkännage namnet.

Traditionen bjuder att milor ska ha kvinnonamn. Och det blev tredje gången gillt för dottern Marie Allansson. Första gången 2015 hette milan Marie, den andra 2017 hette Alice och årets mila fick

hennes tredjenamn Kristin. Att kola skogen var länge ett nödvändigt tillskott för bönder i skogsbygder och de många små järnbruken och bygdesmederna behövde kol, mycket kol. I dagens skogs-

bruk ska kolmilsbottnar skyddas och ofta är de lätta att se. Kolarna återanvände till samma plats många gånger. För den som ger sig ut på vandring i Svinhultsskogarna går det att finna sådana bottnar både här och där. Men just nu kan ett besök till Grönkullen ge en blick in i hur arbetet kunde te sig för kolarna. Den här veckan är det Yngve Allansson, Mats Lindgren och Håkan Lindgren som håller ständig koll på milan så att tillskottet på syre är alldeles lagom lite för att björk- och granveden ska kola och inte brinna. – Vi får väl se om det dyker

! " " #$ ) % *#

% &' (

,$

(

%$

&

$

"

&

#! +

-./.

upp några hjälpkolare under veckan. De som kommer kan råka ut för tjänstgöring, poängterade både Mats och Håkan. Årets mila är den största hittills med sina 102 kubik, mestadels björkved. Det lär bli en hel del grillkolsförsäljning till nästa sommar. Det bjöds på fika och korv till besökarna och på ett av borden låg tidningsurklipp från i somras då det kom ett larm om att grillkol som säljs i Sverige kan komma från regnskogar långt borta. Regnskog som hellre skulle fortsatt växa istället för att huggas ner och bli till odlingsfarmer av olika slag och billig grillkol. Mycket bättre att köpa svensk närproducerad grillkol. Traditionen på Grönkullen bjuder också att det ska vara tipspromenad runt den vackra dammen. En damm som

Milan ligger så vackert intill dammen i Grönkullen dit ett 70-tal intresserade kommit.

Kristin heter 2019 års kolmila i Svinhultsskogarna.

är ett av de vackrare resultaten av stormen Gudrun! De 13 frågorna var av allehanda slag, men två förtjänar att omnämnas, eftersom de rörde Ydremålet. Svaren kommer inte här, utan får vara något för läsaren att begrunda: Vad är en

Bernt Karlsson och Christer Lindstam underhöll med passande musik.

nekakråka för något? Och grönnlingar? Nu när dotterns tre namn är använda försökte journalisten hjälpa till med kommande milas namn. Men lillebror Simon Allansson som hjälpte till vid namnavtäckningen

skrattade bara gott åt förslaget Simona. – Vi får väl se vad pappa hittar på då! Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON