En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 10 • Årgång 90 Maj-juni 2016

Ylva Eriksson vill slå ett slag för sparrisodling.

Snabbväxande grönsakskung TRÄDGÅRD. Ett snabbväxande och läckert vårtecken är den första, nyskördade sparrisen. En verklig kung i grönsaksodlingen. I våra breddgrader skördas den först i maj, innan dess får vi hålla till godo med den importerade sparrisen. Närodlad är dock absolut bäst och att odla sparris hemma i grönsakslandet är både lätt och roligt. Under två dagar har Billbäcks plantskola i Svärtinge haft sparrishelg tillika sparrisfest när Café Villa Flora serverade en spännande meny komponerad av svensk närodlad sparris. Ylva Eriksson, anställd på Billbäcks fanns på plats och informerade dem som ville veta allt om sparrisen eller till och med starta upp en liten sparrisodling hemma i köksträdgården. SIDAN 17

Konsten att sätta en gärdesgård LANDSBYGD. Malte Hansson har åkt ända från Borlänge för att sätta upp en äkta dalagärdesgård på Näs gård i Motala. Med sig hade han en släpkärra full med granslanor. Tjockleken är endast sju till åtta centimeter i diameter nere vid storänden så det är knappt man kan räkna årsringarna, så tätt är det.

Södra skog utökar nu med en ny gallringstjänst med markskoningsgaranti. Bild: MATS SAMUELSSON

Skonsammare gallring Körskador minimeras både vid slutavverkning och gallring SKOG. Maskiner i naturen påverkar men det går att minimera skadorna på marken. Södra har nyligen infört en ny gallringstjänst med markskoningsgaranti och kvalitetsgaranti. Bolaget har under något år använt sig av tre pi-

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

Att inte skada fornlämningar, vatten, stigar och sådant är självklart för oss. Det nya är att inte göra för stora avtryck på mark som inte berörs av själva gallringen. All mark i, till och från gallring ska skonas. SIDAN 4

Informationsdag om klimatsmart el Efter några regntunga dagar bröt majsolen mycket lämpligt fram över Walla gård vid Appuna tisdagen den 17 maj. Denna dag var det nämligen information om och visning av gårdens solcellsanläggning och demonstration av elfordon. Att köra sin skattebefriade bil på den egna solelen kan numera bli verklighet. Arne Andersson med mångårig erfarenhet av elteknik och elmarknaden berättade om lagar, regler, avgifter samt skatter. SIDAN 12

SIDAN 8

Du som är prenumerant

lotområden för att utveckla den nya gallringstjänsten. Pilotområdena har varit Vimmerby, Broby och Kinna. – Vi har jobbat med det här länge, berättar Håkan Larsson, affärsområdeschef Södra skog.

VECKANS BORRING

SKOG

LANDSBYGD

Ladda för en tuffare framtid

Nya kartor ger ökad lönsamhet

Fruktlös jakt på genuint utedass

SIDAN 2

SIDAN 14

SIDAN 15

2

Nummer 10 • Maj-juni 2016

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Ladda fĂśr en tuffare framtid PĂĽ 80-talet sade lantbruksekonomen

Olof Bohlin, frün SLU, att lantbruket är den enda branschen som sätter sin egen lÜnsamhet. Självklart var detta ett mycket magstarkt och till viss del inkorrekt uttalande i düvarande genomreglerade Lantbrukssverige med lantbruksnämnder som styrde �allt� och centrala ürliga jordbruksfÜrhandlingar. Bohlins uttalande var 30 ür fÜre sin tid men hade dock platsat in väldigt väl pü 2000-talet. FÜr drygt tio ür sedan, pratades det om att vi müste bygga och klara att producera fÜr tvü och femtio kronor per liter mjÜlk. Sedan kom 2007-2008 och rejäla skutt pü de globala spannmüls- och mjÜlkpriserna. Borta med vinden var tvü och femtiosnacket. Det fanns till och med de som sade att nu har vi lämnat enkronans nivün pü spannmül bakom oss. Det byggdes mjÜlkladugürdar fÜr 140 000 per koplats, samtidigt som EuropÊer alltjämt bygger fÜr hälften. Sedan bÜrjan pü 2000-talet har svenskt lantbruk Ükat sin skuldsättning med frün cirka 120 miljarder till cirka 297 miljarder, samtidigt som intäkterna fÜr svenskt lantbruk Ükat med‌. nästan ingenting netto! Det enda som hüller emot svenskt lantbruk just nu är den lüga räntan! Just nu ser vi hur svenskt gris- och nÜtkÜtt gür som tüget. Pü knappt tvü ür har svensk kÜttproduktion gjort en remarkabel resa. Frün att ha varit i princip uträknad till att idag vara en bristmarknad som ger tydliga prissignaler till bonden att fü fram mera. Knorrdebatten i EU-valet vüren -14 och medias scoop under samma vür om antibiotikaanvändningen i danskt griskÜtt har sü klart bidragit till detta. Men kanske även en i tiden mycket bredare trend om hälsa och medvetenhet kopplat till maten. Detta är glädjande och efterlängat. Att säga att det är en succÊ är dock kanske att ta i. Pü grissidan har det kostat oss en minskning av grisproduktionen i Sverige med

uppemot 40 procent pü tio ür. Utmaningar kopplat framüt är att kunna hülla den hÜga prisnivün uppe. Pü grissidan lär danskarnas nya trestjärniga system, där svensk konventionell nivü motsvarar cirka tvü och en halv, blir en mycket tuff match. Pü nÜtsidan är bland annat den minskade mjÜlkproduktionen och därmed minskade tillgüngen pü kalvar en stor utmaning. Vad ska vi dü tro om detta om vi siar mera framüt. Det är lätt att lyssna pü trendspanare som ser att intresset fÜr bra och hüllbar mat bara kommer Üka hos konsumenten och att därmed det svenska lantbruket, som i ett internationellt perspektiv ligger väldigt lüngt framme i ett hüllbarhetsperspektiv, skulle vara vinnare. Inte sü sällan hÜr man bedÜmare büde inom och utom branschen som antyder att bara vi blir duktigare pü att bygga varumärke och marknadsfÜra sü ligger vi helrätt i Sverige. Vi müste dock inse att marknaden bestür av olika segment som har olika fÜrutsättningar. Premium är en del, men den stora delen av matmarknaden kommer alltjämt ha fokus pü att vara prisvärd och där gäller andra utgüngspunkter. Jag tror det är viktigare än nügonsin att varje fÜretagare gÜr sin analys om vilket segment man kan och vill vara pü. I klartext, oavsett om man som enskild fÜretagare satsar pü premium eller konkurrenskraftig volymproduktion kommer det alltid, om lÜnsamheten är tillräckligt bra, antingen finnas nügon som erbjuder samma produkt lite billigare, eller betalar bort lÜnsamheten i fÜr hÜga mark- och arrendepriser! Ekonomens ord stür sig än! Mü sü gott i det hÜgt värderade lantbruks-Sverige Ünskar Peter

R G

DU KANÄR DET NÅGODUT UNDRAR ÖVER? DRA FÖRÄN VÄRLDEN – ÄVEN I DEN FRAMTI

ge en till oss om du vill HÜr gärna av dig tional. till Amnesty Interna testamentsgüva ngar. frügor och funderi Vi välkomnar dina är värdefulla – stora Tänk pü att alla güvor som smü.

ET SKLNIGA RĂ„TTIGH MĂ„ STAMENTE FĂ–R SKRIV ETT TE

Veckans Peter Borring:

DU KAN FÖRÄNDRA VÄRLDEN– ÄVEN I FRAMTIDEN

Ta ställning mot orättvisor – ge en testamentsgüva.

VI BEHÖVER FLER LEVERANTÖRER AV MJÖLK– OCH KÖTTRASKALVAR. KONTAKTA DIN INKÖPARE. Anna Svensson 0706 –09 20 66

Niklas Svensson 0702–43 68 88

VĂ„LKOMMEN TILL OSS!

AMNESTY.SE /TESTAMENTEN www.klsugglarps.se

www.dalsjoforskott.se

sÜker säljare av abonnemang! Vür tidigare säljare har gütt i pension och vi behÜver hennes efterträdare. FÜrsäljningen sker via telefon och pü kvällstid frün vür redaktion pü Drottninggatan 20 C i Motala. LÜnen är provisionsbaserad.

PETER BORRING peter.borring @telia.com

Du für listor med namn och telefonnummer som du systematiskt ringer igenom och erbjuder ett abonnemang pü Länstidningen.

Peter Borring är regionordfÜrande fÜr LRF ÖstergÜtland

Länstidningen är en dagstidning med veckoutgivning som har funnits i nära 70 ür och är känd av münga, framfÜr allt pü landsbygden i ÖstergÜtland. Intresserad? Skicka e-post till: gunilla.norlen@lanstidningen.se

Nytt leende. Nytt liv. +MlOSRVVRSHUHUDĂ HUEDUQPHGOlSSNlNRFKJRPVSDOW Sms:a SMILE till 72980 sĂĽ bidrar du med 100 kr. SJ

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen ÖstergÜtland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla NorlÊn E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte fÜr insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras pü Länstidningens hemsida. FÜrbehüll mot südan lagring och/eller publicering ska gÜras innan materialet publiceras.

MissnÜjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska gÜras inom sju dagar frün infÜring. Tidningens ansvar fÜr fel är hÜgst annonskostnaden. FÜr skada pü grund av uteblivet eller felaktigt infÜrande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgür av korrektur kunden fütt.

Post- och besÜksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Mündag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i LinkÜping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Vütmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingür tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stÜdjande fÜretag i Svensk Vütmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda vütmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer pü www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helür 425:– . Halvür 230:– Kvartal 125:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 10 • Maj-juni 2016

3

DETTA Ă„R EN ANNONS FRĂ…N TRANĂ…S ENERGI AB

Unik miljÜanpassning av smüskalig vattenkraft i Ydre Alla tjänar pü biologisk müngfald FÜr ett ür sedan kÜpte Tranüs Energi Visskvarn vattenkraftverk uppstrÜms BulsjÜün. Sista pusselbiten fÜll pü plats, planen pü att skapa fri väg fÜr fisken mellan LägernsjÜarna och Sommen blev mÜjlig att genomfÜra. Det kommunala energibolaget Tranüs Energis tre aktiva vattenkraftverk ligger alla i anslutning till vattnet som binder samman sjÜarna Västra Lägern, Östra Lägern och Sommen i Ydre, ÖstergÜtland. De senaste tio üren har energibolaget tillsammans med Länsstyrelsen och Ydre kommun satsat stort pü miljÜfÜrbättrande ütgärder runt verken i Olstorp och Forsnäs. En av dessa ütgärder är den faunapassage, en vattenväg, som byggts i OlsWRUSI|UDWW¿VNHQVNDNXQQDVLPPDIULWW mellan LägernsjÜarna. Just nu väntar Tranüs Energi pü tillstünd att fü bygga HQOLNQDQGHlYHQL)RUVQlVVnDWW¿VNHQ kan vandra vidare längs BulsjÜün. FÜr nügra ür sedan väcktes tanken pü att kÜpa det sista hindret pü sträckan mellan Lägern-sjÜarna och Sommen, Visskvarn vattenkraftverk. Visskvarn ägdes dü av E.ON och när de fÜr nügra ür sedan beslutade att sälja ut sina smüskaliga vattenkraftverk kom chansen.

Det visade sig dock att verken skulle säljas gruppvis och priset blev fÜr hÜgt. Chansen fÜrsvann fÜr denna güng och Visskvarn hamnade istället i Skünska Energis ägo, men bara nügot ür senare kom den igen dü Skünska Energi bestämde sig fÜr att sälja anläggningen. Den här güngen gick kÜpet vägen och den 1 mars 2015 blev Tranüs Energi ny ägare till Visskvarn vattenkraftverk. Att Tranüs Energi nu fütt kontroll Üver alla anläggningar pü sträckan, inklusive den gamla kvarndammen i Oppeby, skapar unika mÜjligheter till miljÜanpassning. - Vürt mül är att hela vattensystemet frün Sommen till Västra Lägern ska YDUDKHOW|SSHQI|U¿VNRFKDQGUDYDWWHQ levande organismer ür 2019, säger Niklas Johansson, vd pü Tranüs Energi. I samband med kÜpet startade Tranüs Energi upp en fÜrstudie gällande bygge av faunapassage runt anläggningen. I fÜrstudien ingür ocksü den gamla kvarndammen vid Oppeby som ocksü behÜver fÜrses med en faunapassage. 9LG 9LVVNYDUQ ¿QQV YDWWHQRPUnGHQ som är viktiga lek- och uppväxtomrüden fÜr Üring och det är därfÜr viktigt PHG NRQWLQXLWHW L YDWWHQÀ|GHW 'lUI|U

Tack vare omlÜpet i Olstorp kan Üringen rÜra sig fritt mellan sjÜarna Västra och Östra Lägern.

har Tranüs Energi som en fÜrsta ütgärd VHGDQ|YHUWDJDQGHWKnOOLWHWWYDWWHQÀ|GH som är tre günger hÜgre än vattendomen kräver. Att ett energibolag satsar pü miljÜütgärder pü detta sätt är unikt. Vattenkraftproduktionen i Ydre är märkt med Bra MiljÜval och sedan 2012 även diplomerad av den oberoende organisationen Älvräddarna.

Tack vare sitt miljÜarbete har Tranüs Energi fütt münga nya kunder Üver hela Sverige. Vill du ocksü kÜpa miljÜanpassad el? Läs mer, se priser och teckna ditt elavtal pü www.tranasenergi.se.

KAMPANJ PĂ… EFFEKTIVT TRĂ„DGĂ…RDSARBETE KAMPANJPRIS! BATTERITRIMMER 136LiL

2.990:-

ORD. REK. PRIS 3.500:- INKL. MOMS

KAMPANJPRIS!

RIDER 213C

33.900:-

ORD. REK. PRIS 36.900:- INKL. MOMS

AUTOMOWERÂŽ 420/430X PRIS FRĂ…N

21.900:-

3.000:I INBYTE!*

REK. CIRKAPRIS INKL. MOMS

HUSQVARNA AUTOMOWERÂŽ 430X

*Fü 3000 kr rabatt pü Husqvarna Automower 420 eller 430X vid inbyte av din fungerande motordrivna gräsklippare.

Gjuterigatan 2 • 575 36 EksjÜ • Telefon: 0381-390 00 Öppet: Vardagar 7.00-17.00 • www.lantbruksservice.se

FĂśr att boka spruttest eller reparation ring:

4

SKOG

Nummer 10 • Maj-juni 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Södra skog som tidigare har infört markskoningsgaranti i slutavverkning utökar nu med en ny gallringstjänst med markskoningsgaranti. Bild: MATS SAMUELSSON

Nu skonas marken även vid gallring Skogsbolag utökar markskoningsgarantin SVERIGE (JB)

Maskiner i naturen påverkar men det går att minimera skadorna på marken. Södra har nyligen infört en ny gallringstjänst med markskoningsgaranti och kvalitetsgaranti. En välskött skog ger en högre avkastning och bidrar med mer än så.

Körskador i skogsbruket har uppmärksammats de senare åren och åtgärder för att minska dessa har ökat. Södra skog som tidigare har infört markskoningsgaranti i slutavverkning utökar nu med en ny gallringstjänst med markskoningsgaranti. I pressmeddelandet från Södra har man en bestämd formulering rörande körskador: ”Körskador är något som varken allmänhet, skogsägare eller Södra vill se i skogsbruket. Södra har positiva erfarenheter av införandet av markskoning i slutavverkning 2013 och det var därför ett naturligt steg att även utvidga den till gallringstjänsten”. Det finns mycket att skyd-

da även i en ordinär skog. Där kan finnas fornlämningar, vatten och annat som lätt tar

skada. Vad innebär den här nya gallringstjänsten? – Vi har jobbat med det här länge, berättar Håkan Larsson, affärsområdeschef Södra skog. Att inte skada fornlämningar, vatten, stigar och sådant är självklart för oss. Det nya är att inte göra för stora avtryck på mark som inte berörs av själva gallringen. All mark i, till och från gallring ska skonas. – Genom att lägga ris, dra

vägar där de passar bäst vilket inte alltid är närmaste vägen, lägga stockmattor om det behövs kan man skona marken. Vi har flera åtgärder. – Ingen vill ju göra skada i naturen. Vi har jobbat med det här i slutavverkning i två år och nu kommer det även i gallring. Södra har under något år använt sig av tre pilotområden för att utveckla den nya gallringstjänsten av både en markskoningsgaranti och en kvalitetsgaranti. Pilotområdena har varit Vimmerby, Broby och Kinna. Kom det fram några resultat från pilotområden som överraskade er? – Nej, inte direkt. Vi gjorde tidigare samma sak för att utveckla markskoningsgaran-

Håkan Larsson, affärsområdeschef Södra skog, Bild: OLA KJELBYE

tin för slutavverkning. Det var väl mest insikten om hur enkelt det ofta är som förvånade. Med sådant som utbildning och planering kommer man väldigt långt, att till exempel några meters förflyttning av en väg kan göra en stor skillnad och att prata om sådant här i gruppen. – Kör man på slentrian och

börjar i ett hörn så tänker man inte på det här och hamnar kanske i ett surhål rätt som det är. Med lite förberedelser som att lägga vägar på torra partier undviker man det. – Först av allt gäller det att undvika skador. Man planerar, förbereder, klassar marken i tre

Snabbvuxet gallringsvirke av gran. En välskött skog ger en högre avkastning och bidrar dessutom till minskade koldioxidutsläpp. Bild: ANDREAS LINDHOLM

klasser. Marken klassas i fast mark, ordinär mark och sådan som måste ha tjäle eller torrperiod för att köras på. Brist på tjäle driver fram sådant här. Det gäller att anpassa metoderna. Vet du hur det är med andra skogsbolag? Har de också kvalitetssäkrad markskoningsgaranti? – Södra är först med det här på slutavverkning, skogsbräns-

lehantering och nu även gallring. Ingen är betjänt av skador. Maskiner i naturen ger alltid en påverkan. Det gäller att minimera den. Det sägs att just gallring är eftersatt på många håll. Håller du med om det? – Ja, vi jobbar mycket för det och det finns mer att göra för skogsägarna. Södra har infört gallringspremier. Vi jobbar för avsättning. Man

måste vara aktiv i sitt skogsbruk. Håkan Larsson understryker vikten av skogen och dess skötsel. Det är angeläget i flera avseenden: – 50 hektar välskött skog kompenserar för 40 svenskars koldioxidutsläpp. Skogsskötsel är viktigt för ekonomin, sysselsättningen och klimatet. Text: BO BÄCKMAN

Nummer 10 • Maj-juni 2016

5

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.

• Lantbruksskrot & industriskrot kÜpes

Vill du producera din egen el? Solceller gĂśr det enkelt!

• Alla metaller kÜpes • Ställer även ut lastväxlarflak och kÜper batterier

Den lünga livslängden pü solceller gÜr det till en god investering fÜr framtiden. De senaste ürens prisras gÜr det nu ännu mer fÜrdelaktigt. GRANHULTSGATAN 20 • MOTALA

SÜrskatevägen 24 ¡ Hällestad 070-980 45 99 • www.atlassol.se

Kontakta oss fÜr KOSTNADSFRI offert pü din solkraftsanläggning!

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

Frün missväxt till tillväxt!

AKTUELLT

590 33 FornĂĽsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

Timrade stugor ¡ FÜrrüd ¡ Bastu

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

070-696 19 44

www.vvp.se ¡ 0121-511 96

RÜdfärgning Svensktillverkade jordkällare. I plast. SandstrÜm tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprÜvad konstruktion, som hüller i flera mansüldrar. Mer information für du pü vür hemsida eller per telefon. Välkommen!

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Mülningsarbeten med full garanti. Vi utfÜr även fÜnsterrenovering samt mÜgelsanering av husfasader. 67 ür i branschen! Vi mülar med Falu rÜdfärg.

SKÖLDS MÅLERI AB Ulf SkÜld 070-554 95 92 ¡ Frank SkÜld 070-556 20 98 www.skoldsmaleri.se

GĂĽrdsarmatur

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

Allt fĂśr mjĂślk- och kĂśttproduktion. EnkĂśping: 070-645 41 11 Ă–land: 070-760 45 42

Gotland: 070-531 06 60 Vänersborg: 073-316 69 25

INSERV K S

H-I Stallinredning 0914-52 00 40 www.lrs.se

2016

M A

Benny Andersson BrĂĽnstorp, 585 91 EksjĂś Tel 0380-810 34

E IC

Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rÜrfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

Stallinredning!

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Ă„ven andra nya delar.

TRAKTORER KÖPES fÜr demont, kontant betalning. Hämtas!

RANGER 570

RANGER 570 EPS

FÖR ARBETE OCH FRITID MED 30 ÅR I BRANSCHEN RANGER EV RANGER DIESEL HD RANGER XP 900 EPS – ELDRIVEN

Albogaleden 2 ¡ SÜderkÜping 0121-420 66 Öppet: Mün-fre 9-17 ¡ LÜr 10-14 WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

BRETT SORTIMENT FĂ–R:

NÜt ¡ Svin ¡ Für Fjäderfän ¡ Häst

EkoMin

&INSPĂ?NGSV 2EJMYREs4EL 

Specialist pü fodertillskott till djur. tel 011-875 03 • www.wiromin.se

6

Nummer 10 • Maj-juni 2016

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Biograf, gösodling och vackert boende

Hållingsby gård, Ö ryd En stilfull mangårdsbyggnad med en byta om 300 kvadratmeter samt ett mindre bostadshus. 174 hektar, varav 84 utgörs av skog, 51 ha åker och 16 ha vatten. Egen biograf och gösodling. Välkommen till Hållingsby gård som är veckans gård till salu.

Det är en skogrik och kuperad trakt uppbruten av flera mindre sjöar. Bygden kring Östra Ryd är variationsrik och känns bitvis lite gåtfull då historiens inte alltid klara spår kan anas. En fornborg har satt sina avtryck på en plats, Östra Ryds kyrka var från början uppförd som en försvarskyrka under 1200-talet och andra lämningar vittnar om det som varit utan att alltid ge ett entydigt svar. Kulturbygden är bevisligen gammal. Det är 25 kilometer till Norrköping varifrån det är skyltat ända till Östra Ryd. Strax utanför byn åt nord eller nordost ligger veckans gård, Hållingsby gård. Den stilfulla representativa mangårdsbyggnaden omgiven av ett flertal andra byggnader dominerar intrycket av den här vackra gården. Mangårdsbyggnadens ålder är inte helt

klarlagd men den är ombyggd i början av förra seklet. Byggnaden är välhållen och påminner om ett corps de logi på en större gods och redan anblicken av huset förmedlar en såväl trevlig som ståndsmässig elegans. Det är smakfullt, vacker och samtidigt finns känslan av ett riktigt trivsamt boende. Huset värms med jordvärmepump i vattenburet system. Inuti mangårdsbyggnaden finner man alla de rum och utrymmen som utmärker den här sortens hus. Vackra detaljer och noga utvalda material syns snart sagt överallt. Kökets stora vedspis, tre kakelugnar på nedre plan och en på övre är nästan förväntade detaljer i det har stilfulla hemmet med tydliga drag av äldre exklusiv tid. Här finns sådant som en osedvanligt rymlig hall, kök, matsal, bibliotek och salonger. Även övre

planet med sovrum har sin salong. Under en del av huset finns en källare som inrymmer skafferi, tvättstuga med mera. När mangårdsbyggnaden finns ett gästhus. På nedre plan finner man en storstuga, pentry, vedelda bastus med mera. Ett öppet generöst tilltaget sovloft finns på övre plan. Röda huset är en enkel bostad i 1,5 plan där endast nedre plan är inrett. Här finns två rum och kök. Huset är för närvarande uthyrt. Det man sällan finner på en sådan här fas-

tighet är en fullt fungerande biograf. Här finns en i ett tidigare spannmålsmagasin. Projektorer och plats för 30 personer samt en både omfattande och unik museisamling av analog filmutrustning finns här. Nuvarande ägare har en förhoppning om att en ny ägare också övertar ansvaret för samlingarna. Nära huvudbyggnaden finns en före detta bostad som idag används som analog filmverkstad, ”filmhuset”. Den kan

återgå till bostad utan större besvär. Fastighetens areal uppgår enligt skogsbruksplanen till 173,6 hektar varav 84,1 utgörs av produktiv skogsmark. Virkesförrådet beräknas till 12 826 skogskubik och boniteten till 7,5. Åkermarken om 51 hektar är utarrenderad till en granne till 2021. Här ingår även betesmark på 10 hektar. Jakten är god på klövvilt och småvilt.

Här finns även möjligheter till sjöfågelsjakt i de uppdämda vattnen. På fastigheten bedrivs sedan många år odling av gösyngel på 16 hektar invallad åkermark. Numera är verksamheten upplåten till en extern brukare för ett år i taget. Hållingsby gård är erbjuder ett representativt boende med goda förbindelser till de större orterna. Det är en vacker gård med spännande möjligheter. Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA HÅLLINGSBY GÅRD, ÖSTRA RYD Mangårdsbyggnad: Okänd ålder men ombyggd i början av förra seklet. Gott skick, många vackra detaljer och material. Boyta drygt 300 kvm. Gästhus/bastu: 6,8 x 9,7 m. Storstuga med täljstenskamin och golvvärme. Pentry, wc samt vedeldad bastu och omklädningsrum med duschar. Sovloft på övre planet. Biograf: I f d spannmålsmagasin. Fullt fungerande biograf med utrustning för filmvisning. Plats för 30 personer. Museisamling av filmutrustning för ”high-speed” fotografering och annan utrustning för analog film. Säljaren ser gärna att ny ägare övertar ansvaret för samlingarna. Filmhuset: Tidigare inredd som bostad och kan så åter bli. Idag analog ”filmverkstad”. Jaktstuga: ”Friggebod” om 10 kvm plus veranda. Röda huset: 8 x 11 m. 1,5 plan. Nedre planet inrett. 2 r ok. Uthyrt.

Ladugård/loge: 13 x 67 m med tillbyggnad om 9 x 11 m. Använts delvis för gösodlingen. Gjutna bassänger som används till kläckvatten för gösodlingen. Maskinhall. Hundhus. Garage. Areal: Totalt 173,6 hektar enl skogsbruksplan. 84,1 ha skog. Virkesförråd om 12 826 skogskubik. Boniteten är 7,5. 50% tall, 39% gran och 11% löv. Åkermark 51 ha. Utarrenderad till 2021-03-13. Betesmarken ca 10 ha ingår i arrendet. Vatten 15,8 ha. Jakt: Älg, dovhjort, rådjur, vildsvin och annat småvilt. Goda möjligheter till sjöfågeljakt i uppdämda vattnen. Jakten upplåten t o m 2017-06-30. Fiskodling: På 16 ha invallad åkermark. Odling av gösyngel till fiskevårdsföreningar. Verksamheten upplåten för ett år i taget till en extern brukare Pris: Prisidé 22 000 000 kr. Ansvarig fastighetsmäklare: Carl-Otto Béve, Areal, 013-24 20 03 alt 070-510 88 39

Nummer 10 • Maj-juni 2016

7

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

LELY CENTER VALDEMARSVIK Kontakta oss för mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com

LELY – världsledande inom innovativa system för automatisk mjölkning och robotutfodring.

• Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

Vi utför grävarbeten!

www.lely.com

Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info

: ecialité Vår sp

NYHET 2016!

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnålare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

fr. 66.320:- exkl. moms

Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

Ett familjeföretag med traditioner. Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

Maskinförsäljning Försäljning av begagnade maskiner. Köpes Vi köper och hämtar maskiner för demontering.

Beg. reservdelar Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner. Vi har även ett stort lager av nya delar.

Maskintransporter Transporter av maskiner av alla slag, även bodar, husmoduler och liknande. Transporter över hela landet. Mats 070 - 223 55 49

- vi isolerar skarvfritt med polyuretan UÊޏ>}iÀ\Ê*œÌ>̈Ç]ʓœÀœÌÇ]ÊvÀՎ̇]ÊLBÀ‡]ÊÛḞ]ʜV…Ê“>˜ÌiŽÞ>À UÊœ˜`i˜ÃˆÃœiÀˆ˜}\Ê>Έ˜…>>ÀʜV…Ê`ÕÀÃÌ>>À UÊT>˜Ž>À\Ê
VVՓՏ>̜À‡ÊœV…ÊÛ>ÌÌi˜Ì>˜Ž>À UÊޏ˜ˆ˜}>À\ÊœÛ]ÊÛB}}>ÀʜV…ÊÀŸÀ

OBS! Vårt material har slutna/täta celler och är godkända på EU:s REACH-lista

Kostnadsfri rådgivning: " "# $"

#%# &!

"`i˜ÃL>VŽi˜Ê䣙‡ÎÓÊ£ÈÊÓxÊÜÜÜ°«œÞÌiÀ“°ÃiÊ

" #&! $&

www.jordbrukaren.se FASTIGHETSMARKNAD

Funderar du på att sälja din gård? Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

AUKTIONER

Auktioner 2016

Nu pågår bokning av auktioner 2016! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning av ett datum som passar dig. BOKADE AUKTIONER 2016

28/5 Åsebacken, Tåstorp, Skövde. Maskiner o Redskap sen flera generationer. 22/7 Lanna Skolegård, Forshall, Grästorp. Maskiner o Redskap. 29/7 Västra Via, Vintrosa. Maskiner o Redskap. 6/8 Årby Stallarholmen. Maskiner o Redskap. Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37 Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns rle ca w. ww

PROBLEM MED OLJELÄCKAGE?

Hydraulsystem Servostyrning Växellåda Automatlåda Vevaxeltätning Konverter MILJÖ re ionera x o-ringar ANPA e kondit SSAD ingsre r av gummi, t em E SMÖ tn ä T de syst a RJMED o 4 28 tätning t. kuleran ir e c d n a EL a Maccr ll k a rmanen c i e lä r p r a h x ta c o o tä bt ckb ADDIT och pa ft, snab ntering krävs. ri d r IVER & e und emo ULTRÅ, HUSUM UNDE Ingen d RHÅLL Tel: 0660-29 70 50 SPRO DUKT Hemsida: www.lubrico.se E-mail: info@lubrico.se ER

Stöldskyddsmärkning med DNA – SmartDNA

®

• För företag, hem, bil, båt och fritidshus • Tjuven skyr märkta saker! • Rekommenderas av polisen Psst! Avtal för dig som LRF medlem. Nu kan du köpa SmartDNA med rabatt! Gå in på LRF Samköp för mer information. www.lrf.se/medlemsformaner/rabatter

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Ombud för Östergötland, Småland och Öland: Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146 Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

www.farmarauktioner.se

Vimmerby

0492-757 36

Distributör: Safe Solution SmartDNA AB, Svartviksslingan 80D, 167 39 Bromma, info@safesolution.se

G IDA .se LL ution Ä l ST BE safeso @ f lr

8

Nummer 10 • Maj-juni 2016

LANDSBYGD

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

En slana läggs i mellan störarna som står på 80 centimeters avstånd från varandra. Normalt hinns 15-35 meter gärdesgård om dagen. Men det är mycket jobb innan man kommer till själva uppsättningen.

Konsten att sätta en gärdesgård Gammalt hantverk utförs på Näs gård i Motala MOTALA (JB)

När man besöker Näs gårdsbutik vid Vättern lite nordväst om Motala, ska man särskilt lägga märke till de vackra gärdesgårdarna som finns där. De närmast gången till butiken är nygjorda på ett gammaldags vis.

Malte Hansson har åkt ända från Borlänge för att sätta upp en äkta dalagärdesgård. Med sig hade han en släpkärra full med granslanor i ganska långa längder. Dessa granslanor är senväxta undertryckta granar, 50-120 år gamla. Tjockleken är endast sju till åtta centimeter i diameter nere vid storänden så det är knappt man kan räkna årsringarna, så tätt är det. Malte berättar att han köper virket från skogsbönder i Da-

larna. Han vill då ha så rakt virke som möjligt. Med sig hade han också granvidjor. Man kan tro att det är grenar, men de går inte att använda. Vidjorna är väldigt små gra-

nar och de delas mitt itu och används till att hålla ihop gärdesgården med. För att de ska kunna delas måste de vara färska. Malte åker runt i hela Sverige och gör gärdesgårdar. Han lärde sig konsten av en kom-

AB FINA FÖNSTER & SPRÖJS I VÄSTERFÄRNEBO

Löstagbar spröjs med 20 års garanti! Passar både till 3-glasfönster och äldre kittade fönster.

GE DITT HUS ETT NYTT UTSEENDE!

(Gratis uppmätning och offert)

Vi monterar över hela Sverige! Krokvägen 9, 733 60 Västerfärnebo | Tel: 0224-68 06 68, 070-775 69 98

info@finasprojs.se | www.finasprojs.se

pis. Det är ett säsongsarbete från vår till november. – Det är ganska få i Sverige som gör gärdesgårdar, kanske ett 100-tal, berättade Malte. De flesta finns runt Gagnef, Leksand och Borlänge. Lederna i händerna håller inte så länge, för det är ett slitigt arbete. – I genomsnitt kan man hålla på i tio år. Jag har gjort det i 13 år, så jag går på övertid, skojade han. Man förstår att det sliter på

leder när man ser honom i arbete. Dessa granvidjor ska fästas och vridas runt störarna i marken för att hålla slanorna på lagom avstånd från varandra. Vidjorna vrids också ett halvt varv vid varje vridning. Det är ett ordentligt hantverk han gör. Kniv, såg, yxa och spett används. Om det är berg som gärdesgården ska gå över, används borrmaskin att fästa förankring i. Cirka 15-35 meter gärdesgård hinner han sätta upp om dagen. – 40 meter om det blir en lång dag, sa Malte. Men det är mycket arbete först innan man kommer till uppsättningen. Normalt kan man sätta upp 50-100 meter i veckan. Malte har 80 centimeter mellan

En vidja vrids fast. Det sliter på lederna att att bygga gärdesgårdar.

störparen för stabilitetens skull. Man kan göra mellan 80-100 centimeter. Störarna slås ner två och två med cirka en decimeter emellan. Däri läggs slanorna. Riktigt grova ensamma först, sen varannan topp mot rot i dubbelt lager. Slanorna läggs snett och

byggs upp till cirka 110-115 centimeter höjd. Då har det blivit åtta till nio lager på höjden.

Granvidjan delas från toppen och inte botten som man kanske skulle tro.

Malte använder ibland granstörar, som då bränns i den ände som ska vara nedsatt i jorden. Kådan tränger ut vid bränningen och ger då ett naturligt skydd mot röta. Vid gärdesgården vid Näs gårdsbutik använde han enestörar, som också tål rötan bra. Om man går in på Malte och hans kompis hemsida, www.dalagardesgard.se, kan man se på flera exempel hur man kan bygga gärdesgårdar

och hur följsamma de är i kuperad terräng. Beroende på väder och vind kan en gärdesgård stå i 30-40 år. Om inte tjälen ställer till det. Den kan skjuta upp störarna, så man måste justera gärdesgården efter varje vinter. Sköts den om kan den stå och gråna vackert som en prydnad för trädgården. Text och bild: EVA CARLSSON

Nummer 10 • Maj-juni 2016

9

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Inför betessläppet!

VI KOPER DITT SKROT!

Besök år v gärnautik! b b we

Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

TJ:s Pumpservice AB ”Ett bra vatten är bättre”

Levererar färdig betong

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

Tryggt pensionssparande!

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

Över 35 år i branschen Vattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

15 000 kronor extra i månaden!

Stort utbud av stängselmaterial och stolpar. Passa också på att beställa betesmineral för gemensam frakt & lägre pris.

Täcka kostnader för underhåll av släktgården!

certifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

Bra jakt och fiske – och skogen ska gå runt!

Får du ut det du vill av din skog? ! ! ! !

#

# !#

# # # ## # ## # # !# # # # ## # # # # # ## # ! # # # # # # ## # # # # # # # ## # ## ## # # # # # # # # # # # # ## ## # # # ## # NÅGON # ## KONTAKTA AV VÅRA SKOGSFÖRVALTARE # # #ELLER ## # # # FASTIGHETSEXPERTER GENOM ATT RINGA VÄXELN 0771-22 00 44! # # !

#

#

##

Östergötland: Johan Asp, Mats Jansson (skogsförvaltare) Sörmland: John Wallin, Marie Dahlstrand-Wickström och Lennart Nilsson (skogsförvaltare) Örebro län: Mats Jansson, Tore Rumler (skogsförvaltare) Ulrik Abelson och Anders Ekholm (jägmästare och reg. fastighetsmäklare)

www.skogssallskapet.se

Din Sydvedare

#

#

# #

10

SKOG

Nummer 10 • Maj-juni 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Ranesvare i Jokkmokk, Gällivare. Här finns Sveriges största bevarade lövbränna, som uppstod i den stora Högträskbranden 1933. Det stora vildmarksområdet rymmer utöver lövbrännan stora arealer gammal barrurskog och en vidsträckt skog-myrmosaik. Bild: FRÉDÉRIC FORSMARK

41 nya naturreservat skapas Skogar från Sveaskog skyddas för framtiden SVERIGE

Sveaskog och Naturvårdsverket har träffat en överenskommelse om att långsiktigt skydda värdefulla urskogar och naturskogar. Överenskommelsen omfattar 40 områden i Norrbottens län och ett område i Västerbottens län.

Det innebär att cirka 47 000 hektar mark skyddas som naturreservat, varav cirka 29 000 hektar är produktiv skogsmark. – Vi är väldigt glada över att

vi har gått i hamn med denna överenskommelse till slut, säger P O Wedin, vd för Sveaskog. I naturreservaten ska skogarnas biologiska och frilufts-

mässiga värden bevaras och utvecklas och inga verksamheter som skadar områdenas värden får ske. – Med överenskommelsen får några av de viktigaste urskogarna i landet ett långsiktigt skydd. Nu kan länsstyrelserna formellt skydda skogsområdena som naturreservat och vi kan bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen En storslagen fjällmiljö och Levande skogar, säger Björn Risinger, generaldirektör Naturvårdsverket. Som ersättning får Svea-

skog 60 miljoner kronor av staten. Skogarna kommer att finnas kvar i Sveaskogs ägo även efter att marken är skyddad som naturreservat. Överenskommelsen innebär att några av de största och från naturvårdssynpunkt mest

värdefulla urskogsområdena i landet kan ges ett långsiktigt skydd som naturreservat. Länsstyrelserna startar nu

arbetet med att bilda naturreservaten, en process som bland annat innebär samråd med berörda kommuner. Bedömningen är att det tar ett par år innan alla beslut är på plats.

Stårbatjvare i Arjeplog. Landskapet i norra delen av området är storslaget och mycket bildskönt. Här finns ett omväxlande naturlandskap med granklädda lågfjäll, bergbranter, mycket gamla urskogar med tall och gran, små insprängda myrar och slingrande bäckar. Bild: FRÉDÉRIC FORSMARK

Linavare-Råneträsket i Gällivare. Typiskt för området är vidsträckta myr-naturskogsmosaiker men det innefattar också ett par flacka skogsberg med gamla barrnaturskogar. Bakom bergen i väster ansluter området till de vidsträckta urskogarna i Muddus nationalpark och Laponia världsarvsområde. Bild: FRÉDÉRIC FORSMARK

Nummer 10 • Maj-juni 2016

11

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

+

+

+ .$#'%%!& )"$$

,

* ("&

AKTUELLT

När ni behöver (")"

Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22, Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

Duktiga polska hantverkare Fasad, målning, tak- och bygg Under svensk arbetsledning, svenska försäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

Birkas AB 013-35 32 02 · 011-13 53 11 · 070-383 44 61

www.birkas.se

Vallfrö och utsäde Gödning Halm Spannmål, konv och Krav Diesel och oljor Hör av er till oss för pris/beställning Anders eller Elisabeth:

Tel 013-23 44 65/66

Visste du? Det första numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

Forslundsgården, Mellby 7:9, Laholm Vi målar följande fasader:

Rödfärgade Reveterade Oljefärgade

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

Vi vårdar din skog! Skogsavverkning · Slutavverkningar Gallringar · Markberedning · Skogsvård Grävningsarbeten/skogsbilvägar Betesrestaurering

Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

Örsåsa Skogstjänst AB 070-641 81 14

Gullringen · www.orsasaskogstjanst.se

FASTIGHETSMARKNAD

Päpplinge Lund Mjölby, 13 ha Lantligt boende med stall, hagar och åkermark endast 20 minuter från Linköping. Reg Fastighetsmäklare Mats Nilsson Göran Hellqvist

Linköping | 013-24 20 06 Vadstena | 0143-134 50

Möjlighet till avstyckning av byggnader alternativt hela fastigheten som omfattar ca 20 ha. Spridningsareal finns.

Vi utför även: Epoxi beläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Lagerförsäljning av färg

ARNE ANDERSSONS MÅLERI

Köper samtl ig virkessortim a ent

Fastighet med mycket fint läge, bra bostad och rejäla ekonomibyggnader med plats för ca 175 suggor och ca 900 slaktsvin eller annan verksamhet.

Per-Erik Johansson skogsmästare, reg fastighetsmäklare Tel 070-517 27 28 info@skillingskog.se • www.hemnet.se

Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren! Jordbrukaren utkommer var fjortonde dag till alla jord-, lant- och skogsbruksföretag i hela Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län. I Värmland utkommer vi en gång per månad.

Ring och boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10.

12

ENERGI

Nummer 10 • Maj-juni 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Paret Eva-Lena och Björn Hofsten på Walla gård är goda exempel på hur man lyckas även ekonomiskt med en solcellssatsning i Sverige.

Ann-Christin Nilsson Cedermo är energi- och klimatrådgivare i Ödeshög och Vadstena.

Bakom årets demonstration och information låg Energikontoret i Östra Götaland tillsammans med kommunerna i Boxholm, Mjölby, Motala, Vadstena och Ödeshög.

Informationsdag om klimatsmart el Stort intresse när Walla gårds solcellsanläggning visades APPUNA (JB)

Efter några regntunga dagar bröt majsolen mycket lämpligt fram över Walla gård vid Appuna tisdagen den 17 maj. Denna dag var det nämligen information om och visning av gårdens solcellsanläggning och demonstration av elfordon. Att köra sin skattebefriade bil på den egna solelen kan numera bli verklighet.

Arne Andersson med mångårig erfarenhet av elteknik och elmarknaden är duktig på lagar, regler, avgifter samt skatter. Han berättade om bety-

delsen av kunskap om detta i sin föreläsning. Solelen verkar ha framtiden för sig. Den är ren och stör inte grannar och andra. Dessutom går det att återvinna kiseln och annat material när solcellerna gjort sin ekonomiska och miljömässiga insats. Idag ligger den totala

svenska produktionen av solel på under en procent av hela vår energiproduktion. Produktionen av solcellsel är dock numera prisvärd i Sverige så därför ökar den hela tiden. Men är solceller verkligen något för våra nordliga breddgrader? ”Definitivt ja”

blir svaret när Arne Andersson visar den goda effekten i vårt klimat. – Verkningsgraden ligger på 16-17 procent, vilket är mycket. Vi har många ljusa dagar som ett plus. Dessutom fungerar solcellerna bättre i kyla och våra regn håller solpanelerna rena till skillnad mot problem med damm och dylikt i torra klimat. Hur går det då till att vara egen elproducent? Jo, den framställda elen används i första hand för de egna behoven medan överskottet går ut via elnätet och säljs. Man ska dock inte sälja mer el än man köper (när den egna produktionen inte räcker) per år. Det gäller emellertid att

Solceller, som här på Walla gård, går bra att montera även på relativt flacka tak. Den optimala effekten uppnås med dock 30-45 graders lutning.

välja rätt leverantör och att ha en sammanhållande projektledning. En nackdel med solelen är den stora investeringen. Klimatmässigt räknar man dock generellt med en återbetalning på tre till fyra år. Enligt Arne Andersson har

nu klimatfrågan flyttat in i många företags styrelserum efter Parisöverenskommelsen 2015. Därmed har investeringar i exempelvis fossilanläggningar som kraftverk för koldrift minskat. Ett exempel på hur stora företag tagit till sig klimattänkandet är IKEA:s Ingvar Kamprad. Hans ekonomer påpekade att det vid detta

tillfälle ännu inte var lönsamt med investeringar i förnyelsebar energi. Svaret till ekonomerna från IKEA-grundaren blev kort: – Då gör vi rätt! Eva-Lena och Björn Hofsten på Walla hade denna dag upplåtit sin gård och solcellsanläggning för visningen eftersom de också vill att informationen om solelen ska spridas som ”ringar på vattnet” Bakom årets demonstration

och information låg Energikontoret i Östra Götaland tillsammans med kommunerna i Boxholm, Mjölby, Motala, Vadstena samt Ödeshög och kommunala energirådgivare. Man riktar sig till före-

tagare, exempelvis lantbrukare, men också till alla intresserade. Syftet är att sprida kunskap som förhoppningsvis ska väcka intresset för solel hos många. Om du är intresserad så tag kontakt med din kommuns energirådgivare för mer information och tips om vidare kontakter. Redan nu har vissa kommuner, exempelvis Ödeshögs kommun, tagit bort bygglovsavgiften för solcellsanläggningar (för bygglov behövs). Vidare har regeringen skjutit till mera pengar för årets stimulanspengar tog snabbt slut. Text och bild: HANS BLOMBERG

Elbilar som numera finns i en mängd utföranden kan vara ett bra ekonomiskt komplement till en solcellsanläggning.

Nummer 10 • Maj-juni 2016

13

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

AKTUELLT

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

!

0514-310 10 "#& %## $& "#

info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

3EKO-IXERVAGNAR fÚRALLABEHoV...

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. sTömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s+ASTmËKTARKK1600 och KK1800

NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2016!

SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

Möbler • Heminredning • Porslin • Böcker & media Sport & fritid • Kläder, skor & accessoarer Elektronik • Husgeråd och mycket mera

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

Städa ur garaget – röj påbivdrinagdärevänlk!omna!

• Högtrycksspolning • Vakuumhantering av torra produkter • Slamsugning • TV-inspektion av rör och ledningar • Tanksaneringar • Tanktransporter

Buster XL

Kompakt och fartfylld multibåt Buster XL har generösa utrymmen med väl genomtänkta detaljer. Akterkapell och dynsats ingår! Yamaha F100 Pris 364.400:-

Utför även transporter av lastväxlarflak samt grus- och schakttransporter Växel- och journummer:

013-24 99 60

www.allspol.se

Fabriksgatan 26 · MOTALA 0141-38 18 00 www.motalaboat.se

Alla

Ring & boka tid, allt säljbart hämtar vi – kostnadsfritt förstås! ÖPPET Mån-fre 10-18 Lör 10-14

SOFAB Sanering & färg AB

Motala Linköping Norrköping

Linköping: Industrigatan 38 • 013-37 67 77 Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141-504 88 Norrköping: Finspångsvägen 63 • 011-10 10 80 Skänk eller handla så gör du något för behövande!

Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning

VI JOBBAR SÅ DET RYKER! Tidlös klassiker!

Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 Mer än 50 år i branschen

Hisun 500 UTV

Vintergatan 10, Motala

Traktorregistrerad

96 900 kr inkl moms Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

,]HVEYPZMRWGL Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd.

Sprutmålning med Falu rödfärg RA D-GA NÖJ T L E H

NTI

Enkel montering på alla kranar.

We-1400

med 2 kanal radio.

13.900:+ moms o frakt

Service och underhåll av lantbruksbyggnader, stall, ekonomibyggnader med mera. Se alla våra tjänster och referenser på

www.storabackagardservice.se Ring och boka idag!

0730-72 02 29 Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

Kenny

14

SKOG

Nummer 10 • Maj-juni 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Tack vare Skogliga grunddata ges ett bättre underlag för planering och uppföljning. Kartorna som beskriver skog och mark täcker i dagsläget 97 procent av Sveriges skogsmarksareal.

Nya kartor ger ökad lönsamhet Skogliga grunddata hjälper även med miljöhänsynen och kan skapa fler jobb SVERIGE

Med de nya Skogliga grunddata, fritt tillgängliga, ökar skogsnäringens möjligheter att skapa fler jobb, öka lönsamheten och samtidigt förbättra miljöhänsynen. Det visar en rapport som Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, lämnar till regeringen idag.

Rikstäckande analys- och planeringsunderlag, skogliga grunddata, finns nu tillgängligt för skogsägare, skogsföretag, organisationer och myndigheter. Kartorna som beskriver skog och mark täcker i dagsläget 97 procent av Sveriges skogsmarksareal. Allt detta har möjliggjorts genom att SLU sambearbetat laserdata från Lantmäteriets nationella laserskanning och data från Riksskogstaxeringens provytor. – Vår rapport visar att detta ger en unik möjlighet till bättre skogsskötsel och betydande effekter på lönsamhet och sysselsättning i skogssektorn. Varje tillkommande miljon kubikmeter skog betyder

Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen. Bild: VERONIKA LAX

Peter Högberg, rektor SLU. Bild: JENNY SVENNÅS-

1–2 miljarder kronor per år och 2 000 årsarbetstillfällen i skogsnäringen. Vi föreslår därför en fortsatt statlig finansiering för att säkerställa en långsiktig tillgång till aktuell data, säger Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen.

Tack vare Skogliga grunddata får skogsbruket ett bättre underlag för planering och uppföljning. Gallringar kan styras så att de görs i rätt tid och i rätt områden. Avverkning effektiviseras och får bättre precision. Virkesutfallet kan lättare förutsägas vid avverkningar och därmed fås bättre virkesflöden, bättre transportekonomi och högre klimatnytta. Samtidigt underlättas hänsynen till skogens miljövärden dramatiskt. Vid avverkning kan markens framkomlighet bedömas och körskador från skogsmaskiner kan undvikas.

Förutom att tekniken är banbrytande är kostnaden för att ta fram datan mycket låg, knappt en krona per hektar. Uppskattningsvis kan den statliga satsningen på 25,5 miljoner kronor för att ta fram skogliga grunddata ge mellan 50 och 100 gånger mer tillbaka till samhället.

GILLNER, SLU

Ett utsnitt av en karta över gallringsbehovet i ett område i Bergslagen. Bild: SKOGLIGA GRUNDDATA

Avverkningskostnaderna blir lägre i och med att maskinparken kan utnyttjas mer effektivt. Vägplanering till och från

avverkningsområden underlättas och precisionen i hänsynen till natur- och kulturmiljövärden blir bättre. – Sammantaget bidrar den nya tekniken till att göra

skogsbruket effektivare och skonsammare. Skogliga grunddata ger också ett nödvändigt underlag för arbetet med att på ett balanserat sätt utveckla Sverige mot en långsiktigt hållbar bioekonomi och är användbar även inom andra områden än de rent skogliga. Det här är utveckling i världsklass, säger Peter Högberg, rektor SLU.

Skogsstyrelsen och SLU betonar i rapporten att det är viktigt att ta tillvara de insatser som gjorts och att säkerställa att materialet är aktuellt på lång sikt. Därför föreslås en fortsatt statlig finansiering samt en fortlöpande nationell laserskanning i samverkan med Lantmäteriet, skogssektorn och övriga samhällssektorer.

Stora risker med att beträda brandhärjad skog Skogsstyrelsen vill uppmärksamma såväl markägare som allmänhet att det är förenat med mycket stora risker att beträda branddrabbad skog. Det kan ta tid innan det är säkert att gå ut i skogen efter branden i Vänge på Gotland.

Hela brandområdet på mellersta Gotland är fortfarande avlyst och allmänheten uppmanas att inte försöka ta sig in i området. Berörda markägare får besöka området tillsammans med räddningstjänsten. Upp-

arbetning kan påbörjas först när alla brandhärdar är släckta. Det finns fortfarande akti-

va brandhärdar och eftersläckning pågår ännu någon dag. När den flammande

branden, den brand som syns, upphört kan glödbränder i marken under rotsystem och torv pågå under ganska lång tid. Det beror på att glödbranden sakta kryper ner i torvmossar, myrstackar och andra ställen fastän det är fuktigt. Detta medför en risk för att brand på nytt kan blossa upp om det fortsätter att vara torrt i markerna. I delar av området har det

brunnit relativt hårt och det är en stor risk att träd, framförallt granar, som brunnit kan falla utan förvarning. Det gäller därför att vara mycket försiktig i skogen, även på vägar i anslutning till brandområdet. – Man ska absolut inte ge

sig in i brandområdet till fots eller köra in med fordon, då det medför stor risk för att träd ska falla. Vi vill också

understryka att markägare inte ska fälla träd själva, då det kan vara förenat med livsfara. Det bör istället göras maskinellt av yrkeskunniga som vet hur brandskadad skog ska hanteras, säger Karin Wågström, lokal skadesamordnare, Skogsstyrelsen. Eldningsförbud har införts på hela Gotland till följd av de många markbränder som brutit ut de senaste dagarna. Skogstyrelsen uppmanar

markägare och entreprenörer som planerar olika åtgärder i skogen att vara uppmärksamma på om det fortsätter att vara varmt och torrt väder. Detta eftersom skogsmaskiner kan orsaka gnistbildning när man kör i skog och mark. – Ju längre tid det är varmt och torrt, desto större brandrisk, säger Karin Wågström. Källa: www.skogsstyrelsen.se

Nummer 10 • Maj-juni 2016

15

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

Ett sådant här dass skulle vi vilja ha till hembygdsgården för att kunna visa hur det fungerade förr, berättar Arne.

LANDSBYGD

Ett eventuellt dass får gärna vara slitet, det kan renoveras.

Fruktlös jakt på genuint utedass Vånga hembygdsförening behöver utedass i undervisningssyfte VÅNGA (JB)

Vånga hembygdsförening utanför Skärblacka står inför ett dilemma. Högst på deras önskelista finns ett torrdass, helst med två fjölar. – Det verkar helt hopplöst att få tag i ett gammalt genuint avträde. Visserligen har vi fått korn på ett men ägarinnan vägrar hårdnackat att släppa det från sig, suckar hembygdsföreningens kassör Arne Hultqvist.

Nu är det inte så att Vånga hembygdsförening saknar faciliteter och står så att säga nödställda, det avsaknade dasset är enbart ämnat i undervisningssyfte. – Barn idag vet inte vad ett torrdass var och hur det fungerade. Annat är det med människor i min ålder, vi som är uppväxta med att gå ut till dasset när det blev ett trängande behov, minns Arne. Själv bodde han fram till 18-årsåldern i Regna och där hade de etthundra meter att gå till sitt dass. – Sommartid var det inga större bekymmer, värre blev det då den ljusa årstiden vände och det blev kolsvart utanför stugknuten. Det gällde att ge sig iväg innan behovet blev allt för starkt för att springa i mörkret var inte att tänka på.

När jag flyttade till Finspång och fick både vattenklosett och badkar hade lyckan inga gränser, skrattar Arne. Hembygdsföreningens öns-

kan om att få ett dass till sin hembygdsgård skulle berika dagens unga generation med en historisk berättelse hur det gick till på farfars tid. När det varken fanns moderniteter som toalett inomhus eller toalettpapper. – Jag minns att dagstidningen var mycket bra till att torka sig i baken med. Veckotidningar däremot hade inte lika stor uppsugningsförmåga utan det blev till att gnugga den utrivna sidan omsorgsfullt och länge för att den skulle uppnå önskad effekt, säger Arne som anser att ett riktigt utedass ska pyntas med ett porträtt av medlemmar ur kungafamiljen, helst då den som besitter den kungliga tronen och hans gemål. Sommartid är det aldrig fel att plocka ängsblommor och sätta i en vas bredvid fjölen som en extra mysfaktor. Förra året gjorde ett försäkringsbolag en enkät för att utröna vad dagens unga semesterfirare saknar vid sommartorpet och som presenterades i SVT Nyheter. Det visade sig att de unga saknade det omoderna. Till och med mycket starkare än saknaden av både diskmaskin och tvättmaskin. Många vill fantisera

om tider som stått stilla och där ingår ett torrdass. Arne ställer sig dock skeptisk till huruvida barn och ungdomar verkligen vill gå på dass när det väl gäller. – När frugan och jag varit ute till skärgården där det enbart finns torrdass att tillgå har den unga generationen verkat uppriktigt störda över att behöva lätta på locket och behöva se vad andra släppt ifrån sig. De tycker det är äckligt och luktar förfärligt illa, skrattar Arne. Men nu vill som sagt Vånga

hembygdsförening ge barnen i Vånga med omnejd insyn i dassets historia och den viktigaste ingrediensen saknas ännu vilket vållar bekymmer. – Kanske Jordbrukarens läsare kan vara oss behjälpliga, vädjar Arne. Drömmen är ett dass med två fjölar men ännu bättre om det finns tre. Två för stora rumpor och ett litet för de minsta. – Så var det när jag var barn och den lilla fjölen fyllde sin uppgift väl eftersom ingen ville löpa risken att behöva fiska upp någon liten parvel ur det som fanns där nere i mörkret.

moderna toalettstolar med spolmöjligheter tagit över. Om dasset skulle ha skavanker eller blivit märkt av väder och vind har det ringa betydelse, garanterar Arne. Allt går att återställa med virke och målarfärg. Den som önskar kontakta Vånga hembygdsförening med tips gällande utedass kan mejla arnehul@spray.se Text och bild: CARINA LARSSON Ett övergivet utedass skulle passa perfekt till Vånga hembygdsgård.

VÄLGJORDA, PRISVÄRDA OCH MYCKET STABILT KONSTRUERADE TÄLTHALLAR FRÅN COVERSTORE

Kära läsare, prata med

släkt, vänner och bekanta. Håll ögon och öron öppna. Kanske finns det någon som har ett dass som bara står i vägen eller blivit bortglömt då

NI BESTÄLLER DIREKT PÅ WWW.COVERSTORE.SE

16

LANDSBYGD

Nummer 10 • Maj-juni 2016 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Hur det kommer sig att så många körsbärsträd växer just här har ingen kunnat förklara.

Skärlunda södergård är en riktig idyll.

Här finns lugnet och stillheten och det njuter jag av hela tiden, säger Elisabeth.

Blommande vackert på Körsbärsvägen Elisabeth har aldrig ångrat flytten tillbaka till barndomens trakter BOXHOLM (JB)

Alla som har läst Bröderna Lejonhjärta minns väl Körsbärsdalen. I byn Skärlunda utanför Malexander finns Körsbärsvägen. När körsbärsträden blommar som vackrast är det alldeles vitt längs vägen och runt de närliggande fälten och även här och där i skogen.

Den skira grönskan, blommorna och de vackra omgivningarna är nästan andlöst vackra. Det är en hel del människor som har upptäckt den vackra Körsbärsvägen vid Skärlunda och gärna tar sig en besökstur hit i maj. Men det gäller att passa på att göra ett besök just när blomningen är som intensivast för på endast några få dagar kan det vara över. – De enda som inte uppskattar körsbärsträden är de som kommer med lastbilar och sopbilar, säger Elisabeth Ekman och skrattar. Framförallt inte när körsbären är mogna för då kan det bli rejält kladdigt på bilarna. Men cyklister och vandrare uppskattar förstås att ta en liten paus och mumsa på de goda bären. Elisabeth Ekman bor på Skärlunda södergård. Elisabeth är född och uppväxt i Moo, som ligger i dalen ned-

anför Skärlunda. Gården bedrivs nu av hennes bror Thomas med familj. Under 70talet köpte Elisabeths pappa Skärlunda södergård, som vid den tidpunkten var ganska nedgången. De båda gårdarna slogs då ihop till en fastighet – men båda gårdsnamnen lever vidare. – Pappa var egentligen in-

te så pigg på att köpa det här stället, berättar Elisabeth, men han blev mer eller mindre övertalad eftersom gården ligger så nära Moo. När så mina föräldrar blev äldre och Thomas tog över föräldragården rustades det här huset upp och de flyttade in här. Elisabeth flyttade till Skärlunda södergård 1998 när pappan hade gått bort. Hon hade då i många år varit bosatt i Mjölby. I alla år har hon arbetat på Försäkringskassan och de senaste åren, innan pensioneringen för ett år sedan, arbetade hon i Linköping. – Det var helt underbart att komma hem hit till lugnet efter en stressig dag på jobbet, säger Elisabeth. Här är det så rofyllt, lugnt och behagligt att all stress rinner av. Jag har aldrig ångrat att jag flyttat tillbaka hit. Elisabeth upplever inte någon ensamhet i det vackra huset i Skärlunda. Runt om i trakten finns det många aktiva lantbruk och andra fast

Många passar på att ta en tur till Skärlunda by för att njuta av körsbärsträdens blomning i maj. Det gäller att passa på för på några få dagar kan allt vara över.

bosatta. På sommaren ökar naturligtvis befolkningen markant i flera hus runt omkring då sommargästerna flyttar ut på landet igen. Hur det kommer sig att det är så många körsbärsträd just i den här trakten har ingen

kunnat förklara enligt Elisabeth. Nere i Moo-dalen finns det inte alls många körsbärsträd, men på vägen och runt om de tre gårdarna i Skärlunda by kan man säkert räkna till hundratals träd.

Elisabeth plockar förstås en del och ibland kärnar hon ur bär och fryser in till frukostgröten. – Det är jättegott. Men allra godast tycker jag det är att äta bären direkt från träden. Körsbärsträden är otroligt

vackra men svåra att göra riktigt rättvisa på bilder. En tur hit vid nästa års blomning kan rekommenderas. Såvida man inte kör lastbil vill säga. Text och bild: GEN LARSSON

GMO-fritt foder ökar kompensationen från Arla Bondeägda Arla har beslutat att uppmuntra fler Arlabönder att gå över till GMO-fritt foder i mjölkproduktionen. Marknaden blir allt mer villig att betala ett högre pris och Arla befinner sig i en gynnsam position för att möta den ökade efterfrågan.

Arla räknar med att kompensera alla Arlabönder som använder GMO-fritt foder

med en eurocent per kilo mjölk. Arlas styrelse har beslutat

att uppmuntra fler Arlabönder att använda GMO-fritt foder. Beslutet togs mot bakgrund av marknadsutvecklingen i Tyskland, där detaljhandeln i allt högre utsträckning efterfrågar och är villiga att betala ett högre pris för mejeriprodukter baserade på mjölk från kor som enbart får GMO-fritt foder. I Sverige använder samtliga

Arlabönder redan GMO-fritt foder. Intresset för detta växer på andra marknader och Arla vill därför ta vara på möjligheten att öka värdet på böndernas mjölk. Enligt Arlas styrelseordförande Åke Hantoft är Arla väl förberett för att möta den växande efterfrågan från den europeiska detaljhandeln på mejeriprodukter baserade på GMO-fritt foder. – Vi har tillgång till världens största ekologiska mjölk-

pool, där det är standard med GMO-fritt foder, och svenska Arlabönder har alltid använt GMO-fritt foder. Det innebär att omkring 20 procent av Arlas mjölkpool redan uppfyller marknadens krav. Det finns en kommersiell potential i det här som vi kan ta till vara och bygga vidare på genom att locka fler Arlabönder att gå över till GMO-fritt foder, säger Åke Hantoft. Åke Hantoft understryker att beslutet är baserat på de

kommersiella möjligheterna och att det inte handlar om att Arlas ägare intar en ny ståndpunkt gällande GMO. – Vi Arlabönder välkomnar

innovativa lösningar och ny teknologi, som kan förbättra lantbruket och bidra till att ge mat åt världens växande befolkning på ett hållbart sätt. Vi stänger inte dörren för GMO och vi kommer fortsätta att bevaka den vetenskapliga forskningen angående för- och

nackdelar med GMO, fortsätter Åke Hantoft. GMO-fritt foder innebär en merkostnad för Arlabönderna. Men eftersom detaljhandeln och konsumenter är villiga att betala ett högre pris kommer Arla att kompensera bönderna. Den här modellen drivs av efterfrågan på marknaden och används redan i Sverige och även för all ekologisk mjölk, där bönderna redan kompenseras för den extra foderkostnaden.

Nummer 10 • Maj-juni 2016

17

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

TRÄDGÅRD

Det är lätt att odla sparris!

Nyskördad och närodlad, en riktig delikatess.

Ylva Eriksson vill slå ett slag för sparrisodling.

Sparris i kruka är enkelt att plantera bara jorden är väl genomarbetad och uppblandad med sand.

Café Villa Flora erbjöd gästerna läckra maträtter tillagade på sparris.

Lyxig paj med sparris.

En snabbväxande grönsakskung Sparris – ett läckert vårtecken som är bäst närodlad SVÄRTINGE (JB)

Ett snabbväxande och läckert vårtecken är den första, nyskördade sparrisen. En verklig kung i grönsaksodlingen. I våra breddgrader skördas den först i maj, innan dess får vi hålla till godo med den importerade sparrisen. Närodlad är dock absolut bäst och att odla sparris hemma i grönsakslandet är både lätt och roligt.

Under två dagar har Billbäcks plantskola i Svärtinge haft sparrishelg tillika sparrisfest när Café Villa Flora serverade en spännande meny komponerad av svensk närodlad sparris. Ylva Eriksson, anställd på Billbäcks fanns på plats och informerade dem som ville veta allt om sparrisen eller till och

med starta upp en liten sparrisodling hemma i köksträdgården. – Det är inte svårt att odla sparris men mycket handlar om förberedelse där man vill att sparrisen ska växa. Jorden måste vara väl anpassad, marken ska vara väldränerad och jordmånen sandrik. Sparris växer inte så bra i tung lerjord utan vill ha genomsläpplig jord, därför är det bra att blanda upp jorden med sand. Det är en härlig primör och

jag tycker nog att fler skulle våga sig på att odla den och få njuta av nyskördad sparris som kommer tidigt om våren. Rabarbern är dock först upp ur landet tätt följd av sparrisen, säger Ylva. Sparris är inte enbart god att äta, den är också en riktig hälsobomb, späckad med antioxidanter, vitaminer och mineraler. Att tillaga och äta den nyskördade delikatessen ger en

känsla av lyx till vardag och fest. Enkel att tillaga och god i soppor, stuvningar, gratänger, sallader och passar lika bra till kött som till fisk. Koktiden för grön sparris är kort, fyra minuter räcker och avnjuts gärna med riven parmesan eller västerbottenost. Den går även utmärkt att smörsteka och sedan är det bara att strö över lite flingsalt. Okokt sparris ska förvaras mörkt och svalt men ska aldrig läggas i plastpåse utan lindas in i fuktigt hushållspapper. Innan tillagningen ska den nedersta delen som är träig brytas av och sparrisen kan med fördel ställas i ett glas med kallt vatten en timma före tillagning. Då drar den åt sig vattnet och för extra spänst. – Sparris skördas fram till midsommar, sedan släpper man fram de gröna blomstänglarna som ser ut som

vipporna. De kan bli upp till en och en halv meter höga och bildar en väldigt dekorativ häck. Blomstänglarna kan med fördel klippas av och bli som utfyllnad i blomsterbuketter, anser Ylva. Det går att så sparris direkt på växtplatsen men det enklaste är att köpa färdiga plantor i kruka och plantera ut. De sätts tidigt på våren i en 20 cm djup fåra och det bör vara cirka 40 cm mellan plantorna. Att odla sparris kräver tåla-

mod och det första året går åt till att hålla ogräset borta. På hösten klipps blomstänglarna ner och sparrisen får växa i fred under ett par års tid innan det är dags för den första efterlängtade skörden. Sparris är en liljeväxt som växer vilt i sydöstra Europa och kom till Sverige på 1600talet. Den växer även vilt på Gotland, är flerårig och har en starkt förgrenad rotstock.

Det odlas två typer av sparris, den bleka som kallas vit och den gröna. Skillnaden mellan vit och grön sparris är att ljuset inte kommit åt att färga stjälkarna gröna eftersom de kupas med jord och blir då till vit sparris. Den

gröna lämnas okupad, är mer lättodlad och även nyttigare än den vita och har därför kommit att bli den mest populära. Text och bild: CARINA LARSSON

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager Besöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

TÄCKDIKNING med plog eller kedja

Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

Titta gärna in på www.jordbrukaren.se

18

SKOG

Nummer 10 • Maj-juni 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Så ska naturförluster kompenseras Habitatbanker ska kunna kompensera för förlust av värdefull natur SVERIGE

Det finns mycket som tyder på att krav på ekologisk kompensation kommer att bli en vanlig företeelse vid exploatering av natur även i Sverige. På sin hemsida skriver Sveaskog att marknader för ekologisk kompensation omsätter årligen flera miljarder på global nivå. Sveaskog, Boliden och Enetjärn natur har studerat hur ett svenskt habitatbanksystem för ekologisk kompensation skulle kunna byggas upp.

Marknader för biologisk mångfald omsätter globalt över 25 miljarder kronor årligen. Naturvårdsnytta som skapas genom att skydda naturområden och återskapa naturvärden översätts till biologiska kompensationskrediter som sedan kan säljas till aktörer med intresse av att investera i naturkapital. Efterfrågan drivs framför allt av verksamhetsutövare med behov av ekologisk kompensation. – Om vi vill att fler verksamhetsutövare som orsakar markexploateringar ska kompensera för förluster av naturvärden måste det bli enklare att genomföra kompensationsåtgärder. Även om det finns många utmaningar så kan ett habitatbanksystem vara en del av lösningen, säger Anders Enetjärn, vd på Enetjärn natur. Ett habitatbanksystem i

Vad är en habitatbank? En habitatbank är en ägare eller en förvaltare av ett markområde där så kallade kompensationskrediter skapas genom att man utför skötselåtgärder som höjer naturvärdena i området och/eller skyddar området från annan markanvändning som hotar befintliga naturvärden. Kompensationskrediterna kan sedan säljas till en köpare med behov av ekologisk kompensation.

Om fler verksamhetsutövare som orsakar markexploateringar ska kompensera för förluster av naturvärden måste det bli enklare att genomföra kompensationsåtgärder.

Sverige skulle sannolikt innebära smidigare tillståndsprocesser och en större förutsägbarhet gällande krav och tillvägagångssätt för verksamhetsutövare vilket medför kostnadseffektiviseringar. Samtidigt kan även större naturvårdsnytta genereras när större sammanhängande om-

råden avsätts där flera verksamhetsutövare kan kompensera för sin påverkan. – Det skulle göra verksam-

hetsutövarnas tillståndsprocesser snabbare och mer förutsägbara då ett värderingssystem skulle finnas, troligen också skapa bättre kvalitets-

mässiga avsättningar, säger Anders Forsberg, fastighetschef på Boliden. Ett habitatbanksystem skulle även öka utbudet av kompensationsmarker då markägare får ekonomiska incitament att avsätta mark och arbeta med naturvårdande skötselåtgärder.

Ekologisk kompensation Med ekologisk kompensation menas att den som kommer att skada naturmiljöer som utgör allmänna resurser, såsom arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, ska gottgöra detta genom att tillföra nya värden med ambitionen att det inte ska kvarstå någon nettoförlust.

– För markägare kan nya affärsmöjligheter uppstå som alternativ till skogsbruk om efterfrågan på kompensationsmarker ökar. Jag tror även att det kan finnas ett intresse att investera i natur på frivillig basis, precis som det finns aktö-

rer som frivilligt klimatkompenserar. Habitatbanker skulle öppna upp för det, säger Jessica Nordin, affärsutvecklare ekosystemtjänster på Sveaskog, som initierat utredningen och fungerat som projektledare.

Tydligare dialog för en bättre skogsupplevelse Skogar nära tätorter behöver precis som andra skogsområden skötas på rätt sätt ur både produktions- och miljöhänseende. Ett problem har varit att det inte varit känt för närboende vad som görs. Nu tar Södra i Höörs verksamhetsområde initiativ för att förbättra dialogen.

Det handlar både om att informera om vad som kommer att ske, men också varför åtgärderna görs. Dessutom får närboende och andra intressenter möjlighet att lämna synpunkter och ställa frågor. – En oannonserad förändring kan ofta upplevas som något oönskat, speciellt om det berör närområdet. Åtgärderna i skogen har ett syfte och inne-

bär förändring, ibland i flera steg. Om man kan förklara vad det ska leda till så blir det mer positivt, säger Johan Johnsson, områdeschef i Höörs verksamhetsområde. Under det senaste året har man inom verksamhetsområdet jobbat med att utveckla kommunikationen med närboende. Det handlar om att sätta upp information på platsen, informera via hemsidor och informationsblad direkt i brevlådor, men också om direktkontakt med närboende. Under sommaren kommer Södra exempelvis tillsammans med Kristianstads kommun att kalla till ett möte med närboende i Arkelstorp. På mötet öppnar man för dialog runt åtgärder som ska göras i ett skogsområde nära bebyggelsen.

Det är viktigt att lyssna på närboendes synpunkter. Dialog är ju dubbelriktad, det räcker inte med att vi bara informerar, säger Johan Johnsson. – Vi har tagit några steg men har fortfarande mycket kvar att göra. Vi kommer att fortsätta att utveckla det här arbetet. Närboendes upplevelser och önskemål vad gäller skogen är viktiga. För det mesta handlar det om variation i skogen, men också om ordning och reda. De flesta vill ha god fram-

Det är viktigt med en bra dialog mellan boende och skogsägarna vid skogsbruk av tätortsnära skogar. Bild: EIJER ANDERSSON / SÖDRA

komlighet utan för mycket ris eller körspår. Det ska vara öppet och god sikt, gärna med blåbärsris eller örter på marken. De flesta svenskar bildar sin uppfattning om skogsbruket i just sådana här tätortsnära

skogar och därför blir uppdragen i dessa en slags signaturuppdrag, säger Tomas Rahm, miljöchef Södra skog. – Vi behöver arbeta aktivt för att visa och beskriva hur vi bedriver skogsbruk.

Att ta hänsyn till alla olika intressen är dock en balansakt. En bra naturvårdshänsyn kräver till exempel att det ligger kvar död ved, som ger förutsättningar för mycket annat liv i skogen. Detta är också ett

av de krav som ställs i skogscertifieringen. Det kan göra att det på vissa ställen ser lite ostädat ut - och är just en sådan sak som är viktig att förklara.

Nummer 10 • Maj-juni 2016

19 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

SKOG

Stora Ensos skogsdag lockade drygt 300 värmländska skogsägare.

Temadag om skog på Stora Enso 300 intresserade skogsägare trotsade vädret SKOGHALL

Nyligen arrangerade Stora Enso en skogsdag för skogsägare från hela Värmland. Det var cirka 300 skogsägare som deltog under dagen, som arrangerades i anslutning till Stora Ensos kartongbruk i Skoghall.

– Det finns en tydlig trend att skogsägare är längre ifrån sin skog idag än tidigare, både geografiskt och kunskapsmässigt. Därför bjöd vi in till denna temadag för att inspirera och öka kunskapen om framförallt skogsvård, skogsekonomi och skogsbruksplaner, berättade Arne Axelsson, marknadsområdeschef på Stora Enso Skog.

Många skogsägare var intresserade av kartongförpackningarnas positiva egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv. – Det är roligt att det var ett så stort intresse för att besöka skogsdagen trots att vi hade lite otur med vädret. Vi vill förmedla till skogsägarna vilka möjligheter som finns om de sköter sin skog aktivt och på ett hållbart sätt. Skogen är en fantastisk resurs. Vi kan använda mycket förnybara material ur skogen för att utveckla nya produkter och tjänster som bidrar till en bättre och mer hållbar värld, berättade Arne Axelsson. – Det var en välarrangerad och intressant dag som Stora Enso bjöd på, summerade Sverre Knudsen, skogsägare från Ölme i Värmland.

Under dagen fick skogsägar-

na bland annat möjlighet att se skogsmaskiner i drift och gå guidade turer på vedrenseriet på Skoghalls Bruk. Det fanns en 74-tons lastbil på plats och även lastbilshugg. Skoghalls bruk var på plats och berättade om hur de tillverkar livsmedelskartong av skog som avverkats.

Bild: STORA ENSO

Arne Axelsson (till vänster), marknadsområdeschef på Stora Enso Skog och Sverre Knudsen, skogsägare från Ölme i Värmland.

NUMMER 10 Maj-juni 2016 Årgång 90

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

EFTERTEXT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Enklare betesregler för nötkreatur Den 15 maj blir betesreglerna för nötkreatur enklare och mer flexibla. Djuren ska vara ute på bete när det är lämpligast för både djuren och lantbrukaren. Modulbyggd förskola med tre avdelningar plus kök. Bild: MOELVEN

Ett modulbyggt LSS-hem. Bild: MOELVEN

Smartare byggande med trähusmoduler Stor efterfrågan på flexibla huslösningar Det hörs ofta nämnas som en lösning på bostadsbristen men används för många fler sorters byggnader. Modulbyggen är ett populärt alternativ till traditionella sätt att bygga. En av de stora tillverkarna av moduler är Moelven.

Fördelarna med att bygga

med moduler är många. Det är till att börja med en kostnadseffektiv metod. En avgjord fördel med att bygga inomhus är att man slipper fukt. Var och en vet vad fukt kan göra med en byggnad och dess material och komponenter. Det är också enklare att kontrollera process och resultat i fabriken än i skiftande utemiljöer. Träbyggande är i sig ett miljövänligt alternativ som avsevärt kan minska byggsektorns klimatpåverkan. Moelven Byggmodul AB anger att ”Ett flervåningshus i trä kan stå inflyttningsklart på tio veckor efter det att grundplattan gjutits, tack vare prefabricerade moduler som lyfts på plats och monteras ihop.” Företaget tillhör de riktigt stora inom den här sortens byggande. Man har Nordens bredaste produktportfölj. I

Djuren ska vara ute på be-

te under den period på året då det är som mest gynnsamt att beta. Antalet dagar som de ska hållas på bete är samma

SVERIGE (JB)

Försvinnande få bygger idag en villa med lösvirke. På de senare åren har utvecklingen och användningen av moduler ökat markant inom träbyggandet, inte bara för villor utan av de flesta sorters träbyggnader. Genom att använda vad som benämns som industriellt byggande levereras färdiga moduler till den plats byggnaden ska stå. Därefter monteras de på kort tid.

– En stor del av kornas välfärd är beroende av möjligheten att kunna beta. Vi bedömer att samtidigt som vi förenklar för lantbrukaren så kommer vi fortsatt bibehålla en god djurvälfärd. Det känns bra att vi kan genomföra dessa förenklingar redan inför årets betessäsong, säger Ingrid Eilertz, chef för avdelningen för djurskydd och hälsa.

som tidigare men kravet på att de ska vara ute under en sammanhängande period tas bort. Flexibiliteten i de nya reglerna gör att lantbrukaren på ett bättre sätt kan ta hänsyn till rådande väderleksförhållanden och de förutsättningar som råder på gården för att kunna planera betes- och utomhushållningen. De nya reglerna innebär

också administrativa förenklingar för lantbrukaren. Vi tar dels bort kravet på journalföring och dels kravet på betesplan för de lantbrukare som tidigare valt att dela upp sitt bete i tidsperioder. Jordbruksverkets arbete med att förenkla betesreglerna har skett inom ramen för de gemensamma handlingsplaner för mjölk och kött som tagits fram det senaste året.

Om maten och marknaden i ny blogg För att göra Jordbruksverkets arbete med marknadsfrågor mer tillgängligt startar nu bloggen Maten och marknaden. Bloggen innehåller även omvärldsbevakning från internationella tidningar, allt med relevans för den svenska livsmedelsmarknaden.

”Flöjten” är modulbyggda studentbostäder på Kronoparken i Karlstad. Bild: ANDREAS HYLTHÉN

deras utbud finns moduler för bland annat förskola och skola, kontor, personalutrymmen, byggbodar och bostäder. Det har pratats mycket om att använda modulhus som en del av lösningen av bostadsbristen, till asylboenden och liknande. Har ni märkt av en ökad efterfrågan? – Vi har kunder som jobbar med uthyrning av moduler för tillfälligt boende, berättar Jan Larsson på Moelven. – Vi får väldigt många frågor om det här men vi har redan en hög beläggning på våra fabriker så vi har tackat nej. Vi kan idag inte producera mycket mer än vi gör. Vi gör en del studentbostäder och bygger flerbostadshus. Vi får jobba med de kunder vi har. Bostadsbristen är inte läng-

re ett storstadsfenomen. I många mindre kommuner har man rivit flerfamiljshus som stått tomma under längre tid eller i varje fall var mycket svåra att hitta hyresgäster till. – Modulhus är en flexibel lösning för boendesituationen. Det är ju bostadsbrist i varenda litet samhälle. – Vi har högkonjunktur sedan några år. Vi har fyra fabriker i Sverige. Tre av fabrikerna finns i Värmland, i Kil, Säffle och Torsby. Vore det inte läge att utöka ännu mer? – Vi försöker expandera så mycket vi törs men det kan komma andra tider också. Det är inte bara lokalerna det handlar om. Det gäller att få tag på folk, kompetent arbetskraft. Vad efterfrågas mest idag? – Det vi märker är framför

allt är en stor efterfrågan skolor och förskolor. Det finns mycket barn nu. Folk flyttar in i städer och till större samhällen så det finns stora behov av skollokaler. – Mindre kommuner behöver också förskolor och skolor, speciellt om de ligger inom pendelavstånd. Just nu har vi en beställning från Blackstad utanför Västervik på ett komplement till en mindre skola. – Ett landsbygdsperspektiv är att bygga lokaler i moduler eftersom det alltid finns möjlighet att flytta lokalerna om behovet ändras. Moelvens marknadsområde stannar inte inom Sveriges gränser, det innefattar även i olika former de övriga nordiska länderna.

Text: BO BÄCKMAN

– Vi vill hjälpa våra målgrupper i deras omvärldsbevakning och lyfta fram nyheter som kan påverka den svenska marknaden, säger Katarina Johansson, jordbrukspolitisk utredare och en av bloggens skribenter. Maten och marknaden har fokus på den svenska mark-

naden för jordbruks- och fiskeriprodukter. Här ingår även internationella handelsavtal. Bloggen kommer att presentera Jordbruksverkets analyser och marknadsöversikter på ett kortfattat sätt och även tipsa om intressanta händelser och trender som det skrivs om i de stora internationella tidningarna. Bloggen Maten och marknaden ger en ögonblicksbild av nyheter och händelser. Alla inlägg ger inte uttryck för hela Jordbruksverkets åsikt. – Vi som skriver i bloggen gör egna bedömningar om vad som är relevant att ta upp. Vi tar gärna emot kommentarer och svarar på frågor, säger Katarina Johansson.

Skogsdag för nyanlända Den 11 maj anordnade Skogsriket Värmland och Skogskvinnorna i Värmland en skogsdag för ett 60-tal nyanlända.

– Syftet med dagen var att berätta om Sveriges skogsnäring och bidra till att göra naturen mer tillgänglig för dem som nyss kommit till Sverige, säger Linda Jakobsson, skogskonsulent, Skogsstyrelsen. Dagen arrangerades av Skogsriket Värmland och Skogskvinnorna i Värmland i samarbete med SFI i Arvika. Deltagarna fick information

om svenskt skogsbruk, allemansrätt och uteliv under en skogstur på Storkasberget samt steka pannkakor över öppen eld. Utomhusdagen har föregåtts av en utställning om skogsbruk, svenska djur och allemansrätt samt föreläsning i samma ämnen på SFI. – Vid föreläsningarna fick vi många spännande och varierande frågor. De har inte så mycket erfarenhet av skog och allemansrätt och vi vill med försöka ge dem en första kontakt och tillgång till naturen i Värmland, säger Linda Jakobsson.