När årets filmfestivalkatalog har plöjts från första till sista sida, och listan har skrivits, gäller det att vara först på plan för att köpa biljetter. Visst, det går att beställa biljetterna på nätet. Enkelt ordnat. Men är det inte något som en missar? Lördagen innan festivalstart håller biografen Draken sina kassor öppna. I mitten av januari kikar en alltså upp från slasket vid spårvagnshållplatsen på Järntorget, ser genom den korta trädallén och förbi hörnet på Folkets hus, och ler över att det lever därborta igen. Göteborgårets evenemangshjul har visst snurrat i ett år till, över Hammarkullekarneval, Megaloppis, West pride och bokmässa. Och nu lyser Draken upp. I entrén svänger den breda stentrappan upp en mot en kölapp, och sen är det bara att vänta, och hoppas att filmerna en siktat in sig på inte rasslar undan. Och inse vad en skulle missat om en inte gått hit: en stämning av förväntan, initierade koncentrerade blickar, förtätning och minnen av delade bildberättelser.
