Issuu on Google+

IDEAL

l a i c e p Vals

Sommaren 2014 höger?

vänster?

En röd, en blå. Kan du gissa vem då? # Europas pirater # Snabba cash-fällan # Sport+Politik? # Rasister i skolan # # Dina kläders budskap # Ny i Sverige # Den förbjudna litteraturen


REDAKTÖRENS ORD

Från stolt till pucko ”Det är väl klart att jag ska få ladda ner film”, tänkte jag när jag la min röst på Piratpartiet i valet 2009. ”Och klart att staten och Hollywood ska ge fan i mina internetvanor”, fortsatte mina tankebanor när jag gick från vallokalen. Jag hade precis röstat i mitt första val. Jag var stolt och glad för jag hade lagt min röst på ett parti som pratade om en fråga jag brann för. Jag hade röstat med både hjärtat och hjärnan och kände att jag gjort skillnad. Ett par dagar senare, när alla röster hade räknats, skrev Alex Schulman en raljant krönika i Aftonbladet om Piratpartiets framgångar. ”De här som brinner för fildelning, de är ju inte kloka i huvudet”, skrev han och fördömde en hel generation förstagångsväljare i ett svep. Det gjorde mig arg. Inte för att vi inte delade åsikter utan för att han tog sig rättigheten att säga åt folk att de röstat fel. Välkommen till Magasinet Ideal. Vi kommer aldrig döma dig för vad du röstar på eller för vad du tycker. Vi vill bara att du ska bli intresserad av politik och samhället. Magasinet Ideals redaktion består av unga medarbetare som brinner för samhällsfrågor. Vi tar inte politisk ställning, med undantag från en sak, vi drömmer om ett riktigt demokratiskt samhälle. I ett sådant samhälle har alla samma rättigheter, oavsett var de kommer från, vilket kön de har, vad de tycker och vad de gör. Därför kallar vi oss för feminister. Vissa menar att det är ett politiskt ställningstagande men det håller vi inte med om. Vi ser det som en demokratisk självklarhet. Magasinet Ideal är ett samhällsmagasin riktat till dig. Efter att du läst ett nummer hoppas och tror vi att du kommer känna dig lite mer insatt i samhällsdebatten. I valspecialen som du nu håller i handen kan du till exempel läsa om den svenska bostadsbristen, Sveriges första fristadsmusiker och vad kläder säger om din politiska åsikt. Och om du släpper papperstidningen och går in på Ideals hemsida kan du just nu bland annat se webb-tv om arbetsmarknaden och lyssna på radio om politisk satir. Själv har jag skrivit om övervakning och Piratpartiet. Piratpartiet är inte det parti som ligger mig närmst om hjärtat idag men frågan om övervakning och personlig integritet är något som ständigt påverkar våra dagliga liv. Om det är bra eller dåligt får man tycka vad man vill om. Precis som om allt annat. Så, återigen, välkommen till Ideals valspecial. Jag är övertygad om att du kommer vara lite mer sugen på att rösta när du läst klart.

2 Ideal 2014

>>Vi kommer aldrig döma dig för vad du röstar på eller för vad du tycker. <<


IDEAL FRÅGAR

Viktigaste valfrågan 2014? Ideal har besökt Göteborgs gymnasieskolor

>> Jämställdhet! För att vi borde ha kommit längre i dagens samhälle, det är inte rätt att det delas upp efter kön. << Aline Nilsson Schillerska Gymnasiet

Wiam Abtrou Hvitfeldtska Gymnasiet – Skolan. För mycket är på detaljnivå, först spenderar man åtta timmar i skolan och sen åtta timmar med läxor för att göra bra ifrån sig på ett prov.

Dilana Mahmoud Hvitfeldtska Gymnasiet – Betygsystemet. Det nya betygsystemet är värdelöst, det är omöjligt att få A och svårare att få bra betyg.

Sofia Pettersson Katrinelundsgymnasiet – Skolan. Det är viktigt med en bra utbildning, det lägger grund för hela ens framtid. Azad Charaghi Burgårdens Gymnasium – Jobb och utbildning. Satsa på ungdomar och ge utbildning till människor som behöver det. Fanny Hartman Schillerska Gymnasiet – Jämställdhet! Det är grundpelaren i vårt samhälle och viktigt att inkludera alla människor.

Mehrdad Shirnazar Katrinelundsgymnasiet – Mänskliga rättigheter. Vi är alla människor och alla ska behandlas lika. Emilia Sandklef Schillerska Gymnasiet – Jämställdhet! Det är viktigt att alla människor har samma utgångspunkt oavsett kön, etnisk bakgrund eller sexuell läggning.

Martin Asgharian Hvitfeldtska Gymnasiet – Ungdomsarbetslösheten. Jag tar snart studenten och är orolig. Det finns inga jobb för ungdomar idag.

Ideal 2014 3


I DETTA NUMMER 12. PIRATPARTIET Med ögonen på sig i Bryssel

38. ÅTERWINNING Mitt i EU:s avfallshierarki

18. ATT KOMMA ENSAM Från krigets Somalia till nationaldagsfirande i Göteborg

42. VÄRLDENS NYA OLJENATION Olja till varje pris. Ett bildreportage från Uganda

24. VALSPANING På skolor där många röstar SD pratar ingen politik

46. BOSTADSBRIST BLAND UNGA ”Lugn person söker boende” 54. BUDSKAP PÅ LÄKTAREN Idrott och politik - hör det ihop?

29. PYRAMIDSPEL Löftet om snabba cash

60. POLITISKT MODE Dina kläder avslöjar vad du röstar på

34. VOLONTÄR I KENYA ”alla borde göra det”

67. FÖRBJUDNA ORD Starkare än vapen 73. SEPARATISM Effektivare antirasism i slutna rum? ’

ALLTID I Ideal UTBLICK KOLL PÅ... SEX & POLITIK REDAKTIONEN TIPSAR AGENDA

24.


34.

73.

67.

46.

Ideal #Valet REDAKTIONEN

REDAKTÖR BILD SKRIBENTER Jon Demred Linnea Östlund Philp Trollér Jennifer Rochette Victor Hultén Axel Bjurklint Simon Löfving WEBBREDAKTÖR LAYOUT Martin Landin Elin Pärsson Magdalena Brander Emelie Rosén Jonna Grenfeldt Ebba Örn Sara Jansson Rasmus Lidman Cederfeldt ANSVARIG UTGIVARE Per Alm Omslag: Erik Peterson, Sanna Modig Bild: Magdalena Brander


KOLL PÅ...

Ellie Nordfelt!

- intersexaktivist och vice ordförande i Göteborgs HBTQ-råd

Klart du ska gå på Pridefestival i sommar! Gå på Europride i Oslo 20-29 juni eller varför inte dra till Stockholm på Stockholm Pride 28 juli-2 augusti

TEXT: Ebba Örn BILD: Ellie Nordfeldt

Vad innebär det att du är intersextjej? - Det innebär att jag identifierar mig som kvinna, men att jag har erfarenhet av att leva som intersexperson. Jag presenterar mig som Ellie, och vill bli kallad för hon. Men politiskt har det varit viktigt för mig att kalla mig för intersextjej, eftersom det synliggör mina erfarenheter och att biologiska kön inte är uppdelade i två. Sjukvården vill att vi antingen ska passa in i modell man (XY) eller modell kvinna (XX), men det finns andra könsvariationer som många inte känner till. Jag föddes med könskromosomuppsättning XXY. Som intersexperson tycker inte samhället att min kropp passar in, utan vill att den ska korrigeras. Min politiska aktivism handlar delvis om att jobba för min rätt att slippa juridiskt dömas in i en könskategori, och att intersex ska ses som en könsvariation. Hur tar sig diskriminering gentemot HBTQ-personer uttryck? - Transfobin i samhället är väldigt utbredd, många blir utsatta för hot och våld. Det finns forskning som visar att trans-och intersexpersoner upplever sig totalt exkluderade i sociala miljöer. Många vågar exempelvis inte söka vård av rädsla för att bli kallad för fel pronomen, eller gå på krogen på grund av erfarenheter av att ha blivit diskriminerad. Under våren skriver jag på en rapport om trans- och interpersoners upplevelser av sociala och offentliga miljöer, som kommer att presenteras på bland annat Europride i Oslo i juni.

HBTQ-personer har även sämre hälsa än vad hetero- och cis-personer har. Det syns i statistisk om självmord och självmordsförsök, depression och riskkonsumtion av alkohol. Framförallt för transpersoner är hälsoläget akut.

VAD BETYDER... HBTQ? Förkortning av homo, bi, trans och queer Intersex? Människor som är födda med ett könsorgan som bär spår av både man och kvinna. Enligt organisationen INIS föds ungefär 1 intersexuellt barn per 1500 Transperson? Människor som genom sitt könsuttryck eller sin könsidentitet inte följer könsnormerna. Transperson är ett paraplybegrepp för olika typer av identiteter. En transperson kan exempelvis uppfatta sig som man, kvinna, både och, mitt emellan eller inget kön, det kön personen tilldelats vid födseln behöver inte passa in på identiteten CIS-person? Personer vars biologiska, juridiska, sociala kön och könsidentitet entydigt är antingen man eller kvinna

6 Ideal 2014

Finns det några platser där du känner dig trygg? - Nej, egentligen inte. Eller jag känner mig trygg med mina vänner och i queerfeministiska sammanhang. Men jag känner mig obekväm när jag går hemifrån och bär alltid med mig självförsvarsspray. Det krävs att ett ställe är uttalat inkluderande och HBTQ-kodat för att jag ska känna att jag får vara där. Annars upplever jag det som att jag får vara där på nåder. Jag har en känsla av jag ska bli ”avslöjad”, att jag ska behöva stå till svars och argumentera för min existens. Hur ökar man kunskapen hos allmänheten? - Genom att utbilda och upplysa i de här frågorna, vilket RFSL och även andra organisationer arbetar aktivt med. Vi måste nå ut med information om trans- och intersex till allmänheten, men även tillunga transpersoner som idag tror att de är konstiga. Vi måste även skapa sociala rum och trygga platser för HBTQ-personer. Jag har exempelvis varit i kontakt med Friskis och Svettis och lagt in en motion om att de ska jobba aktivt för att göra sina anläggningar mer tillgängliga, med exempelvis könsneutrala omklädningsrum. Läs Ellies blogg på henligheter.wordpress.se


KOLL PÅ...

Alva tar ställning

Alva Öierstedt är 14 år och kan redan stryka kläddesigner på sin ”det-här-vill-jag-göra-i-framtiden-lista”. I sin webbutik Underlandet tar hon ställning för genom att sälja egendesignade kläder med ett feministiskt budskap. TEXT: Magdalena Brander BILD: Maguette Fall TÄNK ER DEN feministiska kvinnokampssymbolen tryckt på t-shirts och trosor i färgerna rosa, babyblått, gult och rött. Alltså kvinnotecknet med en knuten hand. Låter det intressant? I Alva Öierstedts virtuella affär går det även att hitta blå och vita t-shirts för killar, bodys för bebisar - eller varför inte en tygpåse? Alla har kvinnokampsloggan på bröstet som Alva Öierstedt trycker själv. Historien började egentligen för två år sedan då hon började sälja olika second-handgrejer på webben. Som kläder hon tröttnat på. Hon fick mersmak när det gick bra. Idag köper hon in plaggen från en leverantör. Därefter trycker hon motiven hemma i sitt rum. – Det tar faktiskt inte alls mycket tid. Jag köper in några tröjor och trycker dem med en gång allt eftersom jag får beställningar. I HÖSTAS FICK hon boken Fittstim av sin mamma. Och det var efter att ha läst den som hon förstod innebörden i att vara en feminist. – Jag har alltid tyckt om när folk har sagt ordet men innan jag läste boken förstod jag inte riktigt vad det betydde, säger hon. Boken Fittstim gjorde feminism begripligt. Helt plötsligt gick det upp för henne att det inte bara är kvinnor i andra länder som är orättvist behandlade med att de till exempel inte får gå i skolan. Hon insåg att det även finns saker som inte är rättvist mellan könen här i Sverige. Idag kallar hon sig feminist. Det som gör Alva Öierstedt mest irriterad är att tjejer måste raka benen - men att killar inte behöver. – När jag inte rakar benen tycker folk att det är äckligt. Även när jag inte visar mina ben så tycker killarna att det är äckligt. Det är konstigt, säger hon.

>>När jag inte rakar benen tycker folk att det är äckligt<< Men tillbaka till din webbshop. Varför började du med den? – Jag ville ha en feministisk webbutik för att jag tycker att det är bra med feminism och för att loggan är ett fint tryck. Jag har sett andra göra liknande grejer. Jag tyckte också det verkade roligt att ha det som en affär. Sen var det bara att tuta och köra, säger hon. TILL EN BÖRJAN finansierade Alva Öierstedt kostnaderna själv genom sitt barnbidrag. Idag går det ganska bra och det kommer in några beställningar då och då. Googlar du på hennes namn kommer du hitta flera artiklar som nämner hennes webbutik. Hon är även hyllad på nätet i olika feministforum. Däribland i forumen ”Feminist javisst” och ”Supersnippan” som skriver om henne på Facebook. Många har tryckt på gillaknappen för hennes initiativ. ”Heja Alva!” går det att läsa bland de många kommentarer.

Varför ska folk köpa din tröja? – Det symboliserar en bra grej och det kanske gör att folk pratar mer om det. Vad vill du göra i framtiden? – Jag skulle vilja ha en typisk feministbutik som alla feminister vet om. Så antingen en egen affär eller så skulle jag vilja ha ett café. Jag vill bestämma hur allt ser ut - och jag vill bestämma själv. ATT FEMINISM behövs råder det ingen tvekan om att Alva Öierstedt tycker. Normer är något som hon ser tydligt i samhället. – Det är så klart skillnad på hur tjejer ”ska” se ut. Jag märker det i skolan. Killar snackar om sånt. Både tjejer och killar tänker inte på att det finns. Det är jättekonstigt tycker jag. Någon kan säga ”ja, just det, det är en norm”. Men ändå inte riktigt förstå eller ändra på det utan sedan falla in i samma mönster igen.

OM BOKEN FITTSTIM: En svensk antologi med olika feministiska texter som utkom år 1999. Olika ämnen behandlas i boken. Ätstörningar, våldtäkt, kvinnliga förebilder, tjejfotboll. Redaktörer var Linda Skugge och Belinda Olsson. Så här står det i förordet till boken: ”Varför gör ni boken? För att vi vill visa att det finns tjejer som har högre mål än att bli framröstade till Fröken Sverige. Vi vill visa att vi finns och att vi bryr oss. Vi är coola, snygga, tuffa, smarta, roliga och framför allt så är vi feminister.” Hitta feministkläder på: underlandetstorenvy.com

Ideal 2014 7


UTBLICK

Putin mot nya höjder Efter Rysslands maktövertag av Krimhalvön sätter man allt mer sin prägel på landområdet. Klockarna har skruvats fram med två timmar för att stämma med Moskvatiden, det analoga TV-nätet har tagits över av Ryssland, man övergår till den ryska valutan rubel, skolsystemen ska göras om, vissa universitetsinstitutioner hålls stängda och medborgarna ska tilldelas ryska pass. Under tiden fortsätter så väl Europa som USA att fördöma Rysslands agerande. Läget på halvön blir allt mer kaotiskt och mindre strider mellan proukrainare och proryssar fortsätter. Sverige slogs ur kvalspelet i november 2013 efter två möten mot Portugal. Fotbolls-VM kallas officiellt FIFA World Cup och har spelats vart fjärde år sedan år 1930 med undantag för 1942 och 1946, då det ställdes in på grund av andra världskriget. Krimhalvön har tillhört Ukraina sedan 1954 men under årets politiska tumult har vissa invånare på Krim vänt sig till Ryssland. Den 18 mars upptogs Krimhalvön och staden Sevastopol av Ryssland. Flera statsvetare drar paralleller till Sovjettiden och varnar för att den ryska presidenten Vladimir Putin vill bygga ett nytt imperium.

Fotbolls-VM i Brasilien Den 12 juni drar slutspelet i fotbolls-VM för herrar igång, men det blir ett slutspel utan Sverige. Mer saknad än det svenska laget är Zlatan Ibrahimovic själv. I en kampanj i Brasilien vädjar några av landets största fotbollsstjärnor om att även den svenska stjärnan ska vara på plats – själv säger Zlatan att han ska ta semester. Någon semester för värdlandet blir det dock inte. Brasilien arbetar fortfarande febrilt med förberedelserna, och det har blivit dyrt. Ungefär 100 miljarder kronor satsas på mästerskapet, något som har gjort att hundratusentals människor begett sig ut på gatorna i protest mot att pengarna inte används för fattigdomsbekämpning istället. Mest kontroversiellt är de slumområden, favelas, som har blivit bortröjda för att istället lämna plats åt arenorna. Sverige slogs ur kvalspelet i november 2013 efter två möten mot Portugal. Fotbolls-VM kallas officiellt FIFA World Cup och har spelats vart fjärde år sedan år 1930 med undantag för 1942 och 1946, då det ställdes in på grund av andra världskriget.

Boko Harams kidnappning I mitten av april kidnappades över 200 skolflickor i en by i Nigeria av den islamistiska terrorgruppen Boko Haram. När den här tidskriften trycks är de fortfarande försvunna och omvärldens krav på större insatser blir allt mer högljudda. Det här är långt ifrån det första terrordådet utfört av Boko Haram och sedan 2009 tros 1 500 personer ha dött i konflikten mellan Boko Haram och den nigerianska staten. Boko Haram tros också ha utfört en massaker på 300 människor i början av maj när en by i nordvästra Nigeria lämnades obevakad eftersom soldaterna hade kallats för att delta i sökandet efter skolflickorna. Den 20 maj skedde ett bombdåd i Nigeria som ledde till över hundra döda, även det tillskrivs Boko Haram. Fyra veckor efter kidnappningen meddelande islamistgruppen att man var redo att släppa flickorna i utbyte mot fängslade medlemmar i Boko Haram, något som den nigerianska staten inte har gått med på. Enligt terrororganisationen ska man nu sälja flickorna som slavar.

8 Ideal 2014

TEXT: Emelie Rosén


UTBLICK

Snowden kvar i Ryssland Den amerikanska visslaren Edward Snowden är kvar i Ryssland, men den sista juli går hans temporära asyl ut. Skulle han utlämnas till USA riskerar han livstids fängelse, men allt tyder på att Ryssland kommer att förlänga hans asyl med minst ett år. Edward Snowden fortsätter också att vara aktuell. I maj kom Glenn Greenwalds bok Storebror ser dig: Edward Snowden och den globala övervakningsstaten ut. I boken tas bland annat svenska FRA:s samarbete med USA upp. Edward Snowden är före detta anställd av amerikanska CIA och NSA och blev världskänd när han för ett år sedan läckte ett flertal dokument som avslöjade den omfattande internetövervakning som USA bedriver.

Svenskt val x 100 Nu är världens största demokratiska val, parlamentsvalet i Indien, över för den här gången. Över 800 miljoner personer var röstberättigade och över 500 miljoner gick också till valurnorna, vilket är rekord. Det kan jämföras med alla röstberättigade i hela EU vilket är ungefär hälften, 400 miljoner. Ett val i den storleken är en utmaning, och det indiska röstandet har hållit på i en och en halv månad. Det var framförallt tre partier som stred om regeringsmakten, det hindunationalistiska partiet BJP, det regerande Kongresspartiet och uppstickaren, anti-korruptionspartiet AAP. Rösträkningen hann knappt komma igång innan det stod klart att det var BJP som tog hem segern och därmed också bröt Gandhiklanens makt. Maktskiftet tros bero på det stora missnöje som vuxit fram på grund av Indiens långsamma ekonomiska tillväxt. Indien vann sin självständighet från Storbritannien år 1947 efter en lång och mestadels fredlig kamp ledd av Mahatma Gandhi. Sedan dess har Gandhi och hans släktingar inom Kongresspartiet styrt landet fram tills idag undantaget 13 år.

Internationella arbetardagen Trodde du att arbetardagen den 1 maj är en svensk företeelse? Långt ifrån. Den firas i över 80 länder och i år var inget undantag. Hundratusentals människor över hela världen samlades på gatorna på olika platser i exempelvis Sverige, Turkiet, Hong Kong, Indonesien och Ryssland. Men årets första maj var långt ifrån odramatisk. I Istanbul, Turkiet, skingrade polis hundratals demonstranter som ville trotsa förbudet att demonstrera på Taksimtorget. Det senaste året har en rad våldsamma protester skett just på Taksimtorget, bland annat till följd av korruptionsskandaler inom regeringen. I Kambodja attackerades demonstranter utanför en fabrik av personer som uppges vara civilklädd polis efter att oppositionsledare hade talat till demonstranterna. Första maj är en högtid som firar den internationella arbetarrörelsens framgångar, bland annat förkortad arbetsdag i stora delar av världen.

BILD: Nicolas Raymond

Ideal 2014 9


VALET

Ideals stora ideologiguide Osäker på var du står i det politiska landskapet? Nyfiken på vilka idéer de svenska partierna bygger på? Ideal hjälper dig att reda ut begreppen och beväpnar dig med den kunskap du behöver för att kunna välja. TEXT: Rasmus Cederfeldt

Källa: Nationalencyclopedin.

Vänster

Höger

TILL VÄNSTERN TILLHÖR traditionellt olika ideologier som socialism, anarkism och socialdemokrati. Man brukar även räkna miljörörelsen och feminismen som något vänstervridna ideologier. Vänstern är i allmänhet emot kapitalism och vill antingen begränsa den elller avskaffa den helt. Från vänsterhåll talar man helst om människors gemensamma ansvar och frihet.

BLAND HÖGERN HITTAR vi först och främst de ideologier som förespråkar kapitalism, alltså marknadsekonomi där tillgång och efterfrågan styr. De största högerideologierna är konservatism och liberalism, men även nationalism och fascism brukar ställas på högersidan. Högern betonar ofta individens valfrihet och ansvar över sitt eget liv.

• Socialism

Socialismen uppstod i mitten av 1800-talet och var arbetarrörelsens ideologi. Socialister anser att kapitalismen förtrycker arbetare och att arbetare ska äga och kontrollera sina arbetsplatser istället för VD:ar och chefer.

• Kommunism

Kommunismen återfinns på socialismens ytterkant. Kommunismen är det klasslösa samhället, där det varken finns fattiga eller rika. Alla ska dela på samhällets resurser och vår nuvarande marknadsekonomi är avskaffad. I jakten på det klasslösa samhället har grymma brott begåtts och många miljoner människor svultit ihjäl, som i Stalins Sovjet eller Mao Zedongs Kina.

• Konservatism

Konservatismen är ideologin som skyndar långsamt. Konservativa vill bevara traditionella värden som familjens gemenskap och respekt för samhällets auktoriteter. Ideologin är inte helt emot förändringar i samhället, men anser att dessa måste ske i lagom takt och i enighet med samhällets traditioner.

• Liberalism

Liberaler anser att en mer eller mindre fri marknad är bäst lämpad att tillgodose människors ekonomiska behov. Andra viktiga liberala grundprinciper är respekten för demokratin och mänskliga rättigheter. Liberalismen är en bred ideologi som sträcker sig från socialliberalismen till nyliberalismen.

• Anarkism

• Socialliberalism

• Socialdemokrati

• Nationalism

Anarkismen liknar socialism och kommunism i sin kritik mot kapitalismen och kamp för arbetares rättigheter. Skillnaden är att anarkismen motsätter sig idén om en stor stat med valda representanter för folket. Anarkister vill se en ”platt” demokrati utan stat, där alla som berörs av ett beslut skall kunna vara med och rösta om beslutet.

Den moderna socialdemokratin bildades när den europeiska socialismen splittrades i början av 1900-talet. Till skillnad mot radikalare socialister motsatte sig socialdemokraterna tanken på att socialismen skulle införas genom en revolution. Istället skulle man kämpa för socialism genom demokratiska val. Dagens socialdemokrater har oftast lagt idén om socialism bakom sig och förespråkar att arbetares rättigheter ska stärkas inom ramen för kapitalismen.

• Feminism

Feminismen vill se ett samhälle där män och kvinnor är jämställda. Eftersom samhället traditionellt sett varit styrt av män har detta i praktiken inneburit att feminister kämpat för kvinnors ökade rättigheter och inflytande. Feminismen är inte nödvändigtvis en vänsterideologi, men förknippas ofta med vänstern eftersom vänsterrörelser anammat feminismen i större grad än högern.

10 Ideal 2014

Det som skiljer socialliberaler från andra typer av liberaler är främst synen på samhällets sociala ansvar för de svaga och missgynnade. Socialliberaler vill precis som socialdemokrater att samhället ska hjälpa och stärka de som saknar pengar. Däremot ser de socialliberala negativt på statligt ägande.

Nationalismen växte fram under artonhundratalet när Europas länder började anta sina moderna former. Nationalister hyllar den egna nationen och anser att staten och fosterlandet knyter samman och stärker folket. Kritiker menar att nationalismen orsakar splittring och konflikt mellan folk och länder.

• Fascism

Fascismen uppstod i Italien på 1920-talet där Benito Mussolini tog makten och upprättade en diktatur som motsatte sig de gamla ideologierna. Fascisterna förespråkade istället ett auktoritärt styrelseskick som skulle ge landet den storhet och ära man ansåg gått förlorad. Idag används begreppet fascism som ett samlingsnamn på olika högerradikala ideologier som nazism och extremnationalism. Alla fascistiska ideologier vill inskränka demokratin och de mänskliga rättigheterna.


VALET Vänsterpartier

... Och deras ideologier • Socialdemokraterna (S) Socialdemokrati

Högerpartier

• Feministiskt initiativ (F!) Feminism

• Centerpartiet (C) • Sverigedemokraterna (SD) Liberalism Nationalism och socialkonser• Folkpartiet (FP) vatism Socialliberalism

• Piratpartiet (PP) Frihetlig humanism

• Vänsterpartiet (V) Socialism och feminism

• Moderaterna (M) Liberalkonservatism

Övriga partier

... Och deras ideologier

• Kristdemokraterna (KD) Kristen konservatism

• Miljöpartiet (MP) Grön ideologi

Auktoritet

(SD)

(V)

(FP)

(FI)

(S)

(M)

(C)

Höger

Vänster

(KD)

(MP)

(PP)

DEN KLASSISKA vänster-högerskalan går mellan socialism, som innebär gemensamt ägande av samhällets resurser, och kapitalism, som innebär privat ägande av resurserna. Här har vi lagt till ytterligare en skala mellan auktoritära och frihetliga ideologier. Auktoritära ideologier vill öka statens inflytande, medan de frihetliga vill se en så liten statsapparat som möjligt.

Frihet

FÖRFATTAREN TILL denna guide har efter eget omdöme och med hjälp av den populära ideologikompassen på www.politicalcompass.org samt partiernas respektive åsiktsdokument sammanställt kartan. Det är ingen exakt vetenskap, utan ska betraktas som en fingervisning om var partierna står!

Ideal 2014 11


VALET

Vilken roll har Piratpartiet?

Piratpartiet röstades efter många debatter om FRA, övervakning och fildelning in i Europaparlamentet 2009. Men vad har de gjort där? Och vilket syfte fyller egentligen ett såpass litet parti?

TEXT OCH BILD: Jon Demred

Ideal 2014 12


VALET

Piratpartiets Amelia Andersdotter i Europaparlamentet.

Piratpartiets Göteborgsordförande Egil Möller.

BILD: Jan Loužek 17 JUNI 2008. Fredrick Federley, (c), står i Riksdagens talarstol och diskuterar mest med sig själv huruvida han ska rösta ja eller nej till den så kallade FRA-lagen. ”Sverige behöver starka underrättelser”, säger han i ena stunden och i andra stunden säger han att ”lagen är den största inskränkningen mot den personliga integriteten i Sveriges historia”. Han våndas. Trots att det egentligen inte har med saken att göra diskuterar han, återigen mest med sig själv, vilket politisk ställningstagande det innebär att säga ja och att säga nej för honom personligen. Röstar han ja kommer motståndarna skrika högt om hur han blivit piskad av sitt parti, röstar han nej skulle motståndarna säga att regeringspartierna är splittrade. Federley har under våren varit nej-sidans största hopp. I stora drag är regeringspartierna för förslaget och oppositionen emot, men Federley är en av de som funderar på att gå emot partiet. Det gör han inte. Dagen efter röstar Federley ja till FRA-lagen. GANSKA EXAKT ETT år senare, ett år fyllt av debatt kring övervakning och fildelning, röstas två svenska piratpartister in i Europaparlamentet. Eller ja, egentligen var det bara en som röstades in 2009, men i och med en ny mandatfördelning fick ytterligare en piratpartist ta plats i parlamentet 2011. Den som fick vänta var Amelia Andersdotter från Uppsala. 26-åringen är Europaparlamentets yngsta ledamot, men det är hon inte så sugen på att prata om. Inte heller Piratpartiet verkar hon tycka är särskilt kul att diskutera, eller partipolitik överhuvudtaget. – Innan jag gick med i Piratpartiet trodde jag inte att partipolitiken var särskilt värdefull och den har bara blivit mindre attraktiv och mer cynisk för mig ju mer jag varit verksam, berättar hon över telefon. DET ÄR FÖRST NÄR sakfrågor kommer upp som Amelia Andersdotter börjar brinna. Helt plötsligt går hon från enstaviga ord som svar på mina frågor till långa haranger om säkerhet på internet som är nästintill omöjliga för mig att avbryta. Det säger

13 Ideal 2014

något om det politiska läget bland unga i Sverige idag. Undersökningen Global Youth 2013 visar att få unga säger sig vara intresserade av politik men när man bryter ner politiken till enskilda frågor så finns det ett större engagemang och medvetande än någonsin tidigare. Amelia menar att det var det som fick henne att gå med i Piratpartiet. – Piratpartiet gjorde i alla fall något nytt när jag gick med, de pratade om nya saker och verkade ärligare. Jag träffade många bra människor som var roliga att arbeta med. De hade kul idéer om hur man kan lyfta nya politiska frågor och skapa uppmärksamhet kring teman som jag då tyckte var rätt relevanta.

VAD ÄR FRA? Den så kallade FRA-lagen röstades igenom 2009. Den tillåter myndigheten Försvarets radioanstalt att i mycket stor utsträckning bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar landets gränser. Eftersom i stort sett alla mail vi idag skickar, och all kommunikation vi bedriver på exempelvis Facebook, går över landets gränser får FRA genomsöka och läsa privatpersoners personliga brev. Lagen finns för att bekämpa terrorism och internationell brottslighet.


VALET – SER NI GÅNGJÄRNEN DÄR? Dom har en viss vinkel på sig och ska helst inte böjas för då kommer inte panelerna passa ihop, säger Egil Möller till två partikamrater som håller på att lasta en bilkärra med nio stora vitmålade plywoodpaneler. Egil Möller är Piratpartiet Göteborgs ordförande och plywoodpanelerna som hans partivänner kånkar på är fundamenten till en utställning om övervakning och dess historia. Utställningen är en del av partiets valarbete i Göteborg, tanken är att väcka ett medvetande om övervakning och integritet bland göteborgarna. Fram till idag har utställningen endast funnits på internet och nedpackad hemma hos Egil Möller. Nu, tre veckor innan EU-valet, ska den ut på stan. Efter EU-valet monteras den ner igen för att sedan plockas fram lagom till höstens riksdagsval. På Harry Hjörnes plats, precis utanför Condeccos stora uteservering, ska tre av panelerna byggas ihop till en trekant och varje sida ska fyllas med skrämmande fakta om övervakning. Egil Möller tar för första gången ut det tryckta materialet från de papprullar det levererats i.

>> Vi vill inte driva några teser och säga att det här är dåligt, utan vi vill bara visa upp att så här ligger det till << – Fan vad läskigt. Och coolt! På det stora ark Egil dragit ut och nu rullar upp kan man läsa ”Övervakning i vardagen” i stora svarta bokstäver. Under rubriken finns en genomgång av hur samhällets övervakning påverkar dig och ditt privatliv. Det är alltifrån de digitala spår du lämnar bara genom att vara med på Facebook till hur alla dina rörelser kan spåras och kartläggas via din mobiltelefon. På ett annat av arken kan man följa med i övervakningens historia

VAD ÄR EUROPAPARLAMENTET? Europaparlamentet har 766 ledamöter (perioden 2009-2014) som är valda av väljarna i varje medlemsland. Hur många ledamöter varje land har är baserat på ländernas folkmängd, Sverige har exempelvis 20 ledamöter. Ledamöterna är uppdelade i politiska grupper, eller Europeiska partier, utefter vilken politisk tillhörighet de har i hemlandet. Precis som i den svenska Riksdagen sitter dessutom alla ledamöter med i ett eller flera utskott, beroende på deras personliga intresseområden.

i en timeline. Den tar avstamp 1820 när man för första gången började forska på fingeravtryck och går sedan igenom vår moderna historia, genom Tysklands förföljelser under andra världskriget och den svenska IB-affären till idag med den amerikanska säkerhetstjänsten NSA och REVA. Det tredje arket är täckt av kartor som visar upp hur övervakning ser ut globalt. Den visar vilka länder som är relativt fria från övervakning och vilka som är mycket övervakade. Längst ner på varje ark finns

Ideal 2014 14


VALET

EU-valkampanjen förbereds i brunnsparken i Göteborg.

Piratpartiets logga och en länk till projektets hemsida där det går att hitta mer information och källhänvisningar. Varför sätter ni upp den här utställningen just nu? – Självklart är det ju för att vi vill få folk att rösta på oss nu i valet. Men det handlar nästan lika mycket om folkbildning. Det har varit viktigt för oss att låta faktan tala för sig själv. Vi vill inte driva några teser i materialet och säga att det här är dåligt utan vi vill bara visa upp att så här ligger det till, säger Egil. PIRATPARTIET TYCKER ATT övervakning är dåligt. Det håller inte alla med om. Ett av de vanligaste argumenten för övervakning är att den ska skydda oss mot terrorattacker och annan brottslighet. Det var på de grunderna som FRA-lagen röstades igenom och det är på de grunderna som NSA bedriver sin övervakning och insamling av data. När vi ändå är inne på NSA så kan jag bara kort nämna det här. Att läsa ända hit har kanske tagit dig fem minuter. På den tiden har NSA, enligt engelska The Guardian, samlat in runt 103 terabyte information om människor runt om i världen. Det är ungefär lika mycket som 21 600 665 bilder på Instagram (räknat på en bild som är 5 mb). Låt det sjunka in. En fråga man kan ställa i det läget är varför ska jag som privatperson bry mig om det här? Jag har ju rent mjöl i påsen så varför skulle NSA eller FRA bry sig om mig? Svaret på den frågan finns kanske i frågan själv, varför ska NSA eller FRA bry sig om dig? Och varför ska de spara så mycket information om dig om du nu har rent mjöl i påsen? Det här debatterar Amelia Andersdotter i Europaparlamentet. ETT FALL SOM HAR varit aktuellt under tiden Amelia suttit i Europaparlamentet har varit frågan om e-legitimation. Trots

15 Ideal 2014

dess komplexitet illustrerar den problemen med övervakning väl. Frågan har varit hur du som individ ska kunna bevisa att du är dig själv på internet utan att det inskränker din integritet allt för mycket. Problemet, enligt Amelia, är att allt du gör på internet lämnar spår, spår som kan sparas i all evighet och användas till att skapa en utförlig bild av vad du har gjort i ditt liv. – Jämför med om du ska köpa ett paket cigg på seven eleven. Kassörskan kollar snabbt på ditt id-kort och konstaterar att

>> svaret på att vår kommunikation är övervakad kan inte vara att vi slutar kommunicera med varandra<<

du är tillräckligt gammal. Fem minuter senare kommer hon troligen inte ihåg att det var ditt ID-kort hon kollade. Datorer funkar inte så, de kommer i väldigt hög detalj ihåg att de kontrollerat din identitet, säger Amelia Andersdotter. Det hon och Piratpartiet vill göra är att skapa en lagstiftning som gör det svårare för datorer att spara information. Det stora problemet, anser Amelia, är att det i de flesta fall är de enskilda medlemsländernas försvarsmakter som bestämmer i de här frågorna. Det är försvarsmakterna som har ansvar för nätverk- och informationssäkerhet och försvarsmakterna gillar att samla på information. Det är just här EU, som inte har en egen försvarsmakt, kan spela en stor roll, tror Amelia. EU borde gå ut och säga att de här frågorna inte ska ligga på försvarsmakterna. Jag frågar Amelia vad hon tycker att man som enskild människa ska göra, ska vi sluta använda Facebook för att såväl företaget som myndigheter sparar datan som vi skickar mellan varandra?


VALET – Nej, svaret på att vår kommunikation är övervakad kan inte vara att vi slutar kommunicera med varandra, det kan jag inte tro. Det är här EU kan spela en roll genom att införa lagstiftningar som gör att allting inte behöver lagras. Amelia Andersdotter har suttit i Europaparlamentet sedan slutet av 2011. Under mandatperioden har hon och Piratpartiet fått den Gröna Gruppen, som är den politiska grupp partiet tillhör i parlamentet, att anta partiets hållning i integritetsfrågor. Enkelt förklarat fungerar det så här: När Miljöpartiet (som också ingår i gruppen) röstar i integritetsfrågor röstar de likadant som Piratpartiet. I utbyte röstar Piratpartiet som Miljöpartiet när det kommer till frågor om miljön. Är du nöjd med vad du åstadkommit i Europaparlamentet? – Alltså egentligen är jag inte det, jag uppnådde inte alls mina politiska mål men vi har i alla fall fått parlamentet och kommission att prata mer om integritet och det har blivit en hel del bra debatter och det är ju i alla fall något. EFTER EN SVÄNG TILL Brunnsparken monteras de sista tre panelerna upp på Järntorget. – Jag tror att vi ska vrida den lite så att vi får den mer balanserad, säger Egil Möller. Det är oklart om han menar att konstruktionen ska få bättre balans på kullerstenen den står på eller om det är budskapet som ska balanseras bättre till omgivningen. Gruppen vrider hur som helst på ställningen en liten bit och sen är Egil nöjd. Nu kan göteborgare ta del av övervakningens historia på tre olika ställen i Göteborg och Piratpartiets valkampanj i staden är officiellt i gång. När du läser det här vet du hur det gick i EU-valet. Idag pekar allt på att partiet inte kommer få förnyat förtroende i Europaparlamentet. Att de skulle komma in i Riksdagen i höst verkar ännu mer orimligt. Så vilken roll har då Piratpartiet? Jo, samma som både Feministiskt Initiativ har och Miljöpartiet haft, fast i andra frågor. – Piratpartiet är det lilla samvetet på övriga partiers axlar, säger Egil Möller, vi är där för att de ska känna sig dåliga när de inte pratar om integritet. Och det kommer vi vara även om vi inte är med i en folkvald församling.

VAD ÄR EU? Den Europeiska Unionen består av 28 medlemsstater. Det finns tre instanser i EU som gemensamt bestämmer vad som ska gälla i hela unionen. Kommissionen, där en representant från varje medlemsland ingår, utarbetar och föreslår nya lagar. Europaparlamentet diskuterar förslaget och röstar sedan om vilken ställning det ska ta till förslaget. Parlamentet har även rätt att ändra i förslaget. Ministerrådet består av medlemsländernas ministrar, vilken minister som ingår beror på vad det är för förslag som diskuteras. Ministerrådet tar ställning till Kommissionens förlag och parlamentets ställning. Om Ministerrådet och Parlamentet kommer överens kan en ny lag skapas. Därefter är det upp till varje land att införa lagen.

Ideal 2014 16


VALET

Den politiska ordlistan Hur förstår en sig på den politiska debatten? Ideal ger dig orden och verktygen som gör att du kan hänga med. TEXT: JONNA GRENFELDT

A

TT VARA PK- Att vara politiskt korrekt (PK) är att vara medveten om att inte uttrycka sig nedsättande mot någon individ på grund av ålder, kön, etnicitet, ekonomiskt situation, religion eller ideologi.

B

EREDNING- Är vad det kallas när riksdagen förbereder ett ärenden i något av utskotten innan ett beslut kan fattas.

C

ENTRALISERING- När makt centraliseras betyder det att makten förflyttas från mindre maktnivåer till större. Decentralisering är motsatsen.

D

EPARTEMENT- Är en del av Regeringskansliet som förbereder regeringens ärende inom sina egna sakområden, ex. Försvarsdepartementet

E

TABLISSEMANGET- Är ett begrepp som hänvisar till en maktelit, inom politik eller i mindre grupper. Ofta används uttrycket nedsättande och som en kritik till aktuella makthavare.

E

XTREMISM- Att vara extremist är att ha en åsikt som har dragits till sin spets och inte är kompromissbar. Detta finns inom både politik och religion.

F

ASCISM- Är en politisk ideologi som förespråkar den egna nationen framför andra och som ser makten som något som hör till en enda makthavare och inte flera partier.

G

ENTRIFIERING- Är en process som sker när ett område renoveras till en högre standard. De som flyttar in har då en högre inkomst än den gruppen människor som bodde där innan. En effekt av gentrifiering är att de som bodde i området tidigare inte längre har råd med den nya standarden. Det kan även kallas en social statushöjning av ett område.

H

ANDLING(ALLMÄN)- Är en skriven handling som kommit in eller upprättats hos en myndighet. Finns det ingen sekretess på handlingen ska den vara öppen för alla att ta del av.

I

DEOLOGI- En ideologi är en idé om hur samhället bör styras. Ofta är en ideologi baserad på en syn om hur människan är och genom den synen hur samhället borde skötas.

I

NTEGRERING- Beskriver hur mycket människor deltar i samhället genom exempelvis jobb, sociala aktiviteter och allmänt deltagande i samhället. Integrering är motsatsen till segregation

I

NTERSEKTIONALITET- Är en analytisk metod som visar hur diskriminering inte är en ensam händelse utan påverkas av varandra och ibland triggar varandra. Som kvinna kan du exempelvis bli diskrimminerad på grund av ditt kön, din etnicitet och din ekonomiska situation.

J

USTITIEOMBUDSMAN(JO)–Är en myndighet som har som uppdrag att granska andra myndigheter. Privatpersoner kan vända sig till JO när de tycker att de har blivit felbehandlande.

K

APITALISM- Ett ekonomiskt system där de som äger produktionen har makten och tjänar på produktionen medan de som utför arbetet har mindre makt och pengar. Konsumtionen är det som driver det kapitalistiska samhället.

L

IBERALISM- Ordets betydelse varierar utifrån vilken typ av liberalism det gäller. Men som samlingsbegrepp är liberalism förknippat med individuell frihet, marknadsekonomi och ett motstånd mot statlig inblandning.

M

ANDAT- Alla ledamoter i riksdagen har ett mandat, som kan beskrivas som en stol i riksdagen. Ett mandat är att ha i uppdrag att representera en grupps intressen.

N

ÄMND- Statlig eller kommunal myndighet som beslutar om ett visst område. Kan även vara en grupp människor som utreder inom ett område. Exempelvis nämnden för svensk språkvård, numera Språkrådet (Sverige).

O

FFENTLIGHETSPRINCIPENAlla människors rätt att ta del av offentliga/allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen.

P

ATRIARKAT- Ordet beskriver ett samhälle där män har makten över kvinnor. Motsatsen är ett matriarkat.

P

OLITISK VILDE- Efter att ha blivit invalda till en mandatplats i riksdag eller i en kommunal nämnd genom ett parti kan hen välja att lämna sitt parti men ändå behålla sitt mandat. Kan också kallas partilös. Känd politisk vilde är Gudrun Schyman när hon lämnade Vänsterpartiet men behöll sin plats i riksdagen.

P

OPULISM- Är ofta en förenkling av ett politiskt problem för att lätt få med sig människor. Begreppet kan användas nedsättande om politiker som anses lägga fram förslag enbart för att bli populära.

R

EGERINGSFORMEN(RF)- Är en av Sveriges fyra grundlagar som rör hur regering och riksdag ska utses och arbeta.

S

EGREGERING- Uppdelning av människor i samhället på grund av till exempel på grund av ekonomiska, sociala och etniska skillnader. Ett exempel på segregation är en geografisk uppdelning av olika områden inom en stad.

T

RYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN (TF)- En av Sveriges fyra grundlagar som rör yttrandefrihet i tryckt skrift och offentlighetsprincipen.

U

TSKOTT- Ett organ inom riksdagen som förberederärenden som riksdagen ska ta.

V

ÄLFÄRD- Den allmänna välfärden innebär att alla människor ska garanteras en viss nivå av stöd från samhället genom sjukvård, utbildning, skydd och säkerhet. Välfärden är helt eller delvis skattefinansierade. Kan även kallas ”socialt skyddsnät”.

Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen. Ideal 2014 23


VALET

Från

krigets Somalia till nationaldagsfirande i Göteborg Det var en resa som tog Muhammed Abdulaj flera år. Först flykten. Sen asylprocessen. Sen integrationen. Han är ett av många barn som ensam tagit sig till Sverige. Nu är han engagerad i Sveriges Ensamkommandes Förening som arbetar för ett bättre mottagande av dessa barn. En förening där inte alla medlemmar har haft samma tur som han själv. TEXT & BILD: Martin Landin

20 Ideal 2014


VALET

— JAG ÄLSKAR SVERIGE! Se här, säger Muhammed Abdulaj. Han drar ner dragkedjan på sin blå luvtröja för att visa T-shirten med en stor svensk flagga över bröstet och texten ”absolut svensk”. Utan föräldrar eller andra anhöriga flydde Muhammed från sitt krigshärjade hemland Somalia. Först över gränsen till Kenya där han som tolvåring fängslades i tre månader för att han saknade tillstånd att vistas i landet. Så småningom lyckades han ta sig vidare norrut och med hjälp av smugglare tog han sig via den ökända båtrutten över Medelhavet till Europa. Idag är Muhammed 18 år och det är snart fyra år sedan han för första gången satte sin fot på svensk mark. – Ska du till Slottsskogen den sjätte juni? frågar Muhammed, och börjar berätta om förra årets nationaldagsfirande. Han satt i Slottsskogen med några vänner, grillade kyckling och sjöng nationalsången. Likt en fotbollssupporter hade han målat en svensk flagga över hela ansiktet. Muhammed sitter i styrelsen för SEF Göteborg som är en lokal förening av Sveriges Ensamkommandes Förening (SEF). Totalt finns det nio lokala föreningar spridda över landet som tillsammans har tusentalet medlemmar. Den första startades 2012 och syftet är både att skapa en mötesplats för ensamkommande och att driva och debattera frågor som berör medlemmarnas situation. Stolarna står i täta rader i den lilla källarlokalen på Karl Gustavsgatan i centrala Göteborg. Lokalen tillhör Iranska föreningen och från rummet intill hörs fortfarande persiska toner från kulturföreningens pensionärsdans. En efter en fylls stolarna upp och vid fem är rummet nästan fullt. Ett tjugotal ungdomar har

kommit för att vara med på SEF Göteborgs årsmöte. De flesta är från Afghanistan, några är från Somalia. Alla är unga. Alla har någon gång flytt. Muhammed står framme vid whiteboardtavlan och hälsar alla välkomna samtidigt som Javeed Javeedan smyger in i lokalen och sätter sig i den bakre delen av rummet. Det är hans första möte och han känner ingen. Under de första tre åren har SEF stöd från projektet ”Prata med oss, inte om oss” som finansieras av arvsfonden. Isabella Canow är projektledare och det var också hon som, efter att ha intervjuat ensamkommande ungdomar, tog initiativet till projektet. — Jag blev överraskad över att de trodde att ingen tar deras sak på allvar och att ingen verkligen bryr sig om vad de har att berätta, säger hon och tillägger att de har all rätt att vara besvikna. Hon menar att det finns många organisationer som bedriver projekt och skriver rapporter om ensamkommande, men att det ofta inte ger några konkreta resultat och förbättringar. — Genom föreningen kan de själva driva sina intressefrågor. De måste göra det själva, för det är ingen annan som gör det åt dem. Stödet till SEF ges främst i form av utbildning i hur man startar och driver en förening. Föreningarna får även ekonomiskt stöd till resor, lokaler och annat som är nödvändigt för verksamheten. Men Isabella Canow poängterar att hon håller sig i bakgrunden och att medlemmarna kommer driva föreningarna helt själva inom något år.

Ideal 2014 21


VALET

>>Jag hade ett bra liv i Afghanistan. Jag var aldrig hungrig och jag var inte fattig. Vi hade hus och mark där vi odlade grönsaker. Vi hade vänner. Men efter att min pappa dödades av talibaner förändrades allt<< TJUGO I ÅTTA PÅ KVÄLLEN kommer telefonsamtalet alla har väntat på. – Gör er redo! beordrar en av smugglarnas underhuggare. Javeed Javeedan, då 16 år, plockar ihop sina kläder och packar ner de i ryggsäcken. En extra uppsättning kläder, det är allt han äger. I två veckor har de suttit instängda i det lilla rummet på sjätte våningen i Istanbul, 15 personer i spänd väntan att fortsätta sin flykt västerut in i Europa. Från fönstret skymtar Marmarasjön och lastfartygen som sakta stävar in mot Bosporen. – Jag hade ett bra liv i Afghanistan. Jag var aldrig hungrig och jag var inte fattig. Vi hade hus och mark där vi odlade grönsaker. Vi hade vänner. Men efter att min pappa dödades av talibaner förändrades allt, säger Javeed som växte upp i Ghazni-provinsen ett tiotal mil söder om Kabul. Efter att hans pappa blivit dödad blev han själv dödshotad av talibaner då att han som familjens överhuvud efter pappans död vägrat gifta bort sin syster. Några timmar senare går de i ett långt led på en liten stig i riktning mot gränsen mellan Turkiet och Grekland. Utöver sin ryggsäck bär Javeed en av de uppblåsbara gummibåtarna som ska ta de över gränsfloden Evros. Det är tungt, men han klagar inte utan fokuserar bara på att gå och att inte tappa balansen eller snubbla i mörkret. De kommer in i en skog och luften fylls av knott som går loss på varje strimma blottad hud de kan finna. Vid midnatt når de floden. Båten pumpas upp och läggs i vattnet. När alla tagit sig ombord ligger den så lågt att ena sidan är i nivå vattenytan. 50 meters paddling är nu allt som krävs för att nå Europa. Javeed får tag i en av årorna och börjar paddla för allt han är värd men de kommer inte framåt utan åker bara runt i en cirkel. Full av adrenalin fortsätter han paddla och de åker runt varv efter varv. Efter ett tag börjar någon paddla på andra sidan av båten också, och till sist kan de styra den framåt. Snart är de över på andra sidan. Och inne i Europa. Väl i Grekland tillbringar de natten i skogen. På morgonen fortsätter de till fots till Alexandroupolis. Sen tar Javeed sig vidare till Patra, som är Greklands största hamnstad med förbindelse till Italien. Inklämd i ett dolt utrymme på en lastbil tar han sig över till Italien och kan därifrån fortsätta norrut med tåg. 2012 SÖKTE 21 300 ensamkommande barn asyl någonstans i världen. Drygt hälften av dem sökte asyl i EU och drygt 3500 i Sverige. Förutom UNHCR:s system för kvotflyktingar finns det idag inget lagligt sätt för asylsökande att ta sig in i EU, så merparten av de ensamkommande delar Muhammeds och Javeeds erfarenheter av livsfarliga gränspasseringar i skydd av mörker, ofta med hjälp av smugglare. Av de som sökt asyl i Sverige får ungefär två av tre stanna. En rad formella frågor avhandlas på årsmötet. Val av ny ordförande, ny styrelse, beslut om ansvarsfrihet för den gamla styrelsen, och så vidare. Men det kommer också upp diskussioner om vilka frågor föreningen ska fokusera på. – Kan inte föreningen ge stöd och hjälp åt ensamkommande som har problem med Migrationsverket? Det finns många som har svårt att få asyl, undrar Javeed. Stämningen i rummet förändras. Blir allvarlig. Alla vet hur det är att vänta på besked om uppehållstillstånd eller avslag. Alla har känt maktlösheten. Alla vill ge stöd. Samtidigt är det få som tror att det är möjligt att påverka Migrationsverket.

20 Ideal 2014

Efter en kort diskussion kommer föreningen fram till att de ska jobba långsiktigt och först och främst försöka påverka politiker för att förbättra mottagandet lokalt. Men förhoppningen finns att föreningen ska växa och i framtiden kunna vara med och påverka möjligheten för ensamkommande att få asyl. I Sverige är det kommunerna som har ansvar för mottagande, omsorg och boende för ensamkommande barn. 275 av Sveriges 290 kommuner har en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande. Efter en lagändring som trädde i kraft vid årsskiftet måste alla kommuner ta emot ensamkommande om det finns ett behov, oavsett om de har en överenskommelse eller inte. För att påverka hur mottagandet ser ut i Göteborg har SEF:s lokalgrupp kontaktat politiker och de har redan hunnit träffa kommunstyrelsens ordförande Anneli Hultén ett par gånger. – Det viktigaste för nyanlända är att få bra skolor tidigt så att de inte förlorar tid, och att de får rätt stöd med läxhjälp och språket. Att snabbt få ett bra boende är också viktigt. Det är sånt som vi tagit upp i våra möten med Anneli Hultén, säger Muhammed Abdulaj. Själv tycker Muhammed att han fått ett bra mottagande i Göteborg. Han har bott på ett par olika boenden med träningslägenheter för ensamkommande där han lärt sig mycket. Skolan tycker han också har fungerat fint, förutom den första tiden. – Jag började skolan innan jag fått PUT (permanent uppehållstillstånd). Men på den tiden fick jag inte mycket stöd från läraren, jag märkte att de gjorde skillnad på mig som inte hade PUT och de som hade. Men jag kämpade, berättar han. JAVEED JAVEEDAN HAR ingen aning om var han är när han tittar ut genom tågfönstret och för första gången ser Göteborg den 10 augusti 2012. Samtidigt som Anna von Hausswolff drar igång i Slottsskogen under andra dagen av Way Out West börjar Javeed fråga sig fram på Centralstationen. Var är han? Och vart ska han ta sig nu? Efter en stund får han tag på en afghansk taxichaufför som erbjuder sig att köra honom till Migrationsverket. Javeed är så trött att han bara sjunker ner i sätet bredvid sin landsman utan att orka prata. Några timmar senare anländer han till sitt nya hem, Miras boende för ensamkommande barn i Alingsås. Javeed lär sig snabbt svenska och pluggar på Östlyckeskolan i Alingsås. Med tiden känner han sig allt mer hemmastad. Men Migrationsverket tror inte på hans ålder och gör därför en medicinsk åldersbedömning genom tand- och handledsröntgen. En dag i mars 2013 kommer chockbeskedet, Javeed bedöms vara 18,3 år gammal. De 0,3 åren över 18 blir helt avgörande och han förlorar allt det starka skydd han tidigare haft som ensamkommande barn och behandlas istället som vuxen. Han förlorar sin gode man och flyttas till ett boende för vuxna asylsökande i Västra Frölunda. Som vuxen bedöms han inte ha asylskäl och ska utvisas till Afghanistan. – Jag gav Migrationsverket min tazkira (afghanskt id-kort) som jag fick från Afghanistan och som styrker min ålder, men Migrationsverket tror inte på tazkira. Om de inte tror på tazkira, hur ska jag då kunna bevisa min ålder? Vi har inget högre än tazkira i Afghanistan, säger han.


VALET

Strax efter att Javeed tvingats flytta från Alingsås tar Anders, en av lärarna på Östlyckeskolan kontakt med honom. Nu bor han hemma hos Anders och Maria i deras villa på Solstrandsvägen i Alingsås. De hjälper honom också med den juridiska processen. Javeed överklagar beslutet till migrationsdomstolen, sen till Migrationsöverdomstolen och slutligen till förvaltningsrätten som han nu väntar svar från. Överklagandet gäller åldersbedömningen och om den gått till på ett rättssäkert sätt. Mötet har avslutats. Riset och den grillade kycklingen som serverats på vita papptallrikar börjar bli uppäten och ur högtalarna strömmar traditionell afghansk musik. – Vi har alla något gemensamt här. Det är viktigt för oss ensamkommande att kunna få stöd och hjälp av varandra, och att veta att man inte är ensam. Det betyder mycket att få träffa andra i samma situation, säger min bordsgranne innan han lämnar bordet och glider upp på den lilla tomma golvytan i mitten av rummet. Dansgolvet är etablerat. Snart är det fullt.

Ideal 2014 21


VALET

Bojkott för rösträtt Rädda Barnens Ungdomsförbund driver i år kampanjen Bojkotta Skolvalet som är en del av deras mångåriga arbete för sänkt rösträttsålder. Ideal bad förbundsordföranden Sara Thiringer förklara kampanjen. Varför är sänkt åldersgräns för rösträtt en viktig fråga för Rädda Barnens Ungdomsförbund? — Att ha makten att ansvarsutkräva politiker när deras beslut leder till kränkningar av barns rättigheter är väldigt viktigt. För oss handlar frågan om sänkt rösträttsålder om att på riktigt ge barn och unga den makten, säger Sara Thiringer, Förbundsordförande på Rädda Barnens Ungdomsförbund. Vad har ni fått för respons på kampanjen Bojkotta Skolvalet? — Många unga har tyckt att den har varit rolig. De flesta reaktionerna har dock kommit från vuxna och makthavare. De tycker att symbolen, som egentligen bara är ett skämt på Skolval 2014:s logga, är provocerande, de tycker att uppropet är barnsligt, eller avfärdar kampanjen på andra förminskande och nedvärderande sätt. Framförallt verkar de sakna humor, och insikten om vad verkligt inflytande är.

9

Varför har ni valt just ”Bojkotta Skolvalet” som kampanjbudskap? — Skolvalet är ett tydligt exempel på hur barn och unga aldrig inkluderas på riktigt i demokratin. Vi tycker att det är viktigt att vägra delta i ett val som bara sker på låtsas och som befäster bilden av att barn och unga måste ”fostras” till demokratiska medborgare istället för att delta här och nu. Kommer ni att fortsätta arbeta för sänkt rösträttsålder även efter valet? Och i så fall hur? — Vi har arbetat med frågan sedan många år tillbaka och kommer fortsätta även efteråt. Framför allt försöker vi påverka genom opinionsbildning och att bevaka hur rösträttsåldern sänks i allt fler länder internationellt.

Patrik Lindenfors, Forskare i biologisk och kulturell evolution vid Stockholms universitet

207 191

TEXT: Martin Landin

Argentina Brasilien Ecuador Guersey Isle of Man Jersy Kuba Länder har infört Nicaragua rösträtt för alla Österrike 16-åringar

22 Ideal 2014

>>Dagens 16-åringar är fullt kapabla att själva värdera alternativ och välja parti. Att tillåta dem att rösta skulle ge ett större fokus på framtidsfrågor än vad som nu är fallet, något som är centralt i en värld med allt snabbare förändringar.<<

Så många 16 -17 åringar bor det i Sverige idag.

>>En sänkning av rösträttsåldern är ett sätt att utveckla vår demokrati. En ålderssänkning påverkar politiken att ta större hänsyn till barn och unga – de barn som är mellan 16 och 18 år blir plötsligt en väljargrupp med inflytande och rätt att bestämma över den politiska dag– ordningen.<< Åsa Jernberg, gruppledare (MP), Stockholms stad

222

Skolor deltog i skolvalet till Europaparlamentsvalet 2014. Valdeltagandet var 47,1 procent


VALET

Europas skam Valet till Europaparlamentet blev en riktig kalldusch för oss som tror på jämställdhet och alla människors lika värde. Högerextrema och öppet nazistiska partier röstades in i Europas >>Registrera alla judar – de är en nationell säkerhetsrisk<< högsta beslutande organ. Jobbik, ett ungerskt högerparti som fick 14,7 procent i valet. >>Kvinnor borde inte ha rösträtt<< Janusz Korwin-Mikke, partiledare för Nya Högern (KNP) i Polen som fick 7,1 procent i valet.

>>Muslimerna är vårt största utländska hot sedan andra världskriget<< Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna som fick 9,7 procent i valet.

>>Förintelsen var bara en detalj i andra världskriget<< Jean-Marie Le Pen, grundare av Front National i Frankrike som fick 25,0 procent i valet.

>>Skicka homosexuella och somalier till Åland<< Teuvo Hakkarainen, riksdagsledamot för Sannfinländarna i Finland som fick 12,9 procent i valet.

Ideal 2014 23


VALET

På skolor där många röstar SD pratar ingen politik Närmare en halv miljon unga får rösta för första gången när Sverige går till val i höst. Sverigedemokraterna ligger högt över sitt valresultat i opinionsmätningarna. Ändå bleknar det i jämförelse med det stöd de fick i 2010 års skolval på Lindholmens yrkesförberedande gymnasier i Göteborg. Men allt medan tonläget höjs i mediesurret förblir politiken i skuggan för Lindholmens förstagångsväljare.

TEXT & BILD: Rasmus Lidman Cederfeldt

JULIA JENSEN SITTER i solskenet utanför verkstaden tillsammans med sina skolkamrater och tar en rökpaus. Aprilvärmen lockar ut eleverna på det lilla torget mellan de röda tegelhusen, olika gymnasier på Göteborgs och Hisingens största skolgård. Här samsas studenter från Bräckegymnasiet, Yrkestekniskt Centrum, Ester Mosessons gymnasium och Polhemsgymnasiet, för att nämna några. En lärare kommer ut och informerar gruppen om den kommande skolresan till jobbmässan. – Jag köper kycklingbaguetter till bussresan, det käkar väl alla? Julia Jensen protesterar inte. Hon har varit vegetarian, men det var länge sedan. Snart 19 år gammal har hon och vännen My Söderlind bara några veckor kvar av sin svetsarutbildning på Yrkestekniskt Centrum. – När jag valde svets tänkte jag att det värsta som kan hända är att jag inte tycker om det, men då har jag åtminstone jobb om tre år. Och det har jag, säger My Söderlind. I SKOLVALET FÅR Sveriges högstadie- och gymnasielever rösta parallellt med riksdagsvalet vart fjärde år. Det är elevorganisationer och elever på skolorna som arrangerar skolvalet, som ska få ungdomar att intressera sig för politik. I 2010 års skolval fick Sverigedemokraterna 13 procent av de svenska elevernas röster, mer än dubbelt så mycket som de 5,7 procent som partiet fick i det verkliga riksdagsvalet. Ännu större stöd fick Sverigedemokraterna bland eleverna på de praktiska programmen på

24 Ideal 2014

Lindholmens gymnasier. På Bräckegymnasiet fick partiet mer än hälften av elevernas röster, och på Yrkestekniskt Centrum landade Sverigedemokraternas siffror på 32,17 procent. Men Julia Jensen har redan bestämt sig för ett annat parti. Hon tänker göra som föräldrarna och rösta på Socialdemokraterna. – Jag gick på dagis och sjöng ”kasta borgarna i papperskorgarna”. My Söderlind tänker också rösta, hon tycker att det är viktigt. Hon vet inte vilket parti det blir som får hennes röst än, men Sverigedemokraterna lockar henne inte. – Allting man hör om dem är ju dåligt. Om hur de hanterar saker. Och politikerna, de där jävlarna som gick ut med järnrör. PÅ LINDHOLMEN HAR byggnaderna namn. Äran, ett hus med lokaler för mer teoretiska gymnasieprogram, skymmer sikten mot Göta älv för svetsverkstaden som vetter mot hamnen. Ett stenkast därifrån ligger Bohus, en annan del av Yrkestekniskt Centrum där Emil Ekström och Jimmy Lorenz studerar sista terminen på rörmokarutbildningen. Även de får rösta för första gången i år. Ändå är det enligt dem ingenting som det pratas om på skolan. – Enda gången vi har snackat om det var nu efter att vi hade pratat med dig, säger Jimmy Lorenz när vi möts på ett lokalt kafé efter att ha träffats vid Äran och diskuterat valet. Han känner sig osäker inför beslutet, medan Emil Ekström överväger att rösta på Sverigedemokraterna. Av ett enda skäl. – För det här med att minska invandringen. Hittar jag något


VALET

Julia Jensen och My Söderlind går på Lindholmens gymnasium och ställer sig kritiska till det stora stöd som SD får på skolan.

>>I politiken behövs det ändå att Sverigedemokraterna finns. De bryter emot de andra lite.<<

rigedemokraterna under våren 2014 är det näst största partiet bland LO-medlemmar, efter Socialdemokraterna. Både Julia Jensen och My Söderlind tror att det beror på att människor med deras yrke upplever invandringen som ett hot mot möjligheten att få arbete. – Om man kommer till Sverige som invandrare och precis har lärt sig språket så är det ju lättare att få ett jobb som är praktiskt. Därför kommer det väl in mer invandrare på sådana arbetsplatser, säger Julia Jensen. Att det skulle vara något att oroa sig för tror hon inte på. – Kommer det någon till Sverige som knappt kan språket och knappt har bott här och ändå kan få ett jobb som du inte får, då är det nog något fel på dig. My Söderlind håller med, härmar retsamt någon som hon träffat. – ”De tar våra jobb”! Det ska komma från en som sitter i sin soclägenhet, med öl han har köpt med socpengar och klagar på att invandrare tar alla jobb, eller att de bara lever på socialbidrag.

Om Julia och My, Jimmy och Emil väljer att organisera sig fackligt när de kommit ut i arbetslivet så kommer de med största sannolikhet att bli medlemmar i något av LO:s fackförbund. LO, Landsorganisationen i Sverige, organiserar 1,5 miljoner människor i Sverige, huvudsakligen de med klassiska arbetaryrken som byggarbetare, vårdarbetare och industriarbetare. I en undersökning som LO själva beställt framgår det att Sve-

EMIL EKSTRÖM OCH Jimmy Lorenz har slutat skolan för dagen. Från skolklustret går strömmarna av studenter strida upp mot busshållplatsen eller ner mot färjan som pendlar över älven. Vid vattnet sträcker sig de orangea hamnkranarna över dockan Damen, den ikoniska stationen för fartygsreparationer vars ägare snart skall meddela att verksamheten läggs ner för gott. Varken Emil Ekström eller Jimmy Lorenz håller med de som säger att invandrare stjäl svenska jobb.

annat parti som har något liknande förslag så lär jag fundera mer på dem. Det är rätt mycket av det som Sverigedemokraterna gör som man inte gillar, säger han. Ingen av dem har sett skymten av några bokbord, besök från politiska partier eller ungdomsförbund. Jimmy Lorenz är intresserad av att veta mer om vad partierna står för, men säger att han saknar information. Däremot håller han med Emil Ekström om att Sverigedemokraterna fyller en funktion. – I politiken behövs det ändå att Sverigedemokraterna finns. De bryter emot de andra lite. De kanske inte borde få övertaget, men de behöver ändå finnas, säger Jimmy Lorenz.

Ideal 2014 25


VALET Ju mer folk som bor i Sverige, desto mer jobb kommer det att finnas resonerar Emil Ekström. Han oroar sig däremot för att Sverige ska bli segregerat, med förortsområden där människor inte lär sig svenska och inte kommer in i samhället. – Jag vill minska invandringen och göra det till en behaglig nivå som Sverige klarar av. Inte så att jag vill ta bort invandringen eller skicka ut folk. De kommer hit för att Sverige är bra. Då vill man ju hålla Sverige på en bra nivå så att man fortfarande klarar av det. I ETT TOMT klassrum där vårsolen strilar in genom halvstängda persienner diskuterar Julia Jensen och My Söderlind hur partierna ska göra för att bemöta Sverigedemokraterna. De är överens om att argumenten mot partiets politik blir svagare där de hårda orden tar vid. Julia Jensen efterlyser en tydligare attityd från Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. – Han borde visa sig mer som Mona Sahlin gjorde. Visa varför Sverigedemokraterna har fel, säger hon. My Söderlind vill också höra mer förklaringar och mindre glåpord. – Motbevisa dem, gå inte bara ut och säg att de är dumma i huvudet. Det är ju den delen som är viktig, det är det folk glömmer av. För även om ingen av dem tycker om Sverigedemokraterna så finns där en oro för hur Sverige ska klara av invandringen. Julia Jensen känner sig kluven. Hon tycker å ena sidan att det är bra att Sverige välkomnar människor i nöd, men har känslan av att det kommer hit för många som vi inte klarar av att ta hand om. My Söderlind tror inte att mängden människor som kommer till Sverige är något problem, men är som Emil Ekström rädd för att samhället skall splittras om inte svenskar och invandrare bor i samma områden. – Jag tror det skulle vara bättre för alla, även för dem, om man kan placera ut dem när de kommer hit så att de kan blanda in sig i Sverige bättre. Pratar man bara med folk som pratar samma språk så är det ju svårt att lära sig svenska, säger My Söderlind. Julia Jensen och hennes mamma är aktiva Socialdemokrater.

26 Ideal 2014

>>Motbevisa dem, gå inte bara ut och säg att de är dumma i huvudet.<< FÖRSTA MAJ STÅR Julia Jensen traditionsenligt med sin mamma, som arbetar som ombudsman för fackförbundet Livs, i Socialdemokraternas demonstrationståg. Det var härifrån hon fick ramsan ”kasta borgarna i papperskorgarna” som hon sjöng på dagis. Nu övas nya årets nya ramsor in i väntan på att tåget ska börja röra på sig. Den tidiga värmeböljan i sena april har förbytts i bistrare göteborgsvindar, men solen står på sig när orkestern drar igång marschtakterna av arbetarrörelsens signaturmelodi Internationalen. VÄL FRAMME PÅ slutdestinationen Götaplatsen vilar Julia Jensen ryggen sittandes på trappan till Göteborgs Konserthus. Talen ekar över den månghövdade åhörarskaran, fast i år var det F! som hade det största demonstrationståget i Göteborg. Julia Jensen som själv är feminist funderar över varför killar överlag är mer konservativa. Att fler män än kvinnor röstar på Sverigedemokraterna. – I min erfarenhet så verkar män vara mer trångsynta. Ta homosexuella till exempel. Killarna i skolan tycker att det är jätteäckligt att två killar skulle vara tillsammans. På frågan om vad hon skulle säga till någon som funderar på att rösta på Sverigedemokraterna svarar hon först kort. – Rösta inte på dem. Inte så mycket mer. Sedan är hon tyst en stund innan hon tillägger att mångkultur är bra för Sverige. – Jag tänkte på det där med att bevara Sverige svenskt. Sverige är ju såhär, mångkulturellt. Det är svenskt med mångkultur.


VALET På Lindholmens gymnasium förekommer uppmaningar från både vänsteroch högerextremistiska organisationer.

Hur skulle SD:s Sverige se ut? Vi har talat med statsvetaren Andreas Heinö, expert på nationalism och integration. Om SD kom till makten vid riksdagsvalet, vad vore det första de skulle göra? – Deras huvudbudskap är att radikalt minska invandringen. För att uttrycka det enkelt, ändra de lagar som man kan ändra för att begränsa invandringen.

det gäller rasism är det svårare. Det är uppenbart att det finns rasistiska personer i partiet, men när man tittar på deras partiprogram och de förslag som de lagt fram finns där ingen rasism. Jag är för striktare tolkning av vad som är rasism och har argumenterat emot att SD skulle vara ett rasistiskt parti.

SD påstår att Sverige kan spara 118 miljarder kronor om vi begränsar invandringen så mycket som de vill. Stämmer det? – Det finns olika bedömningar, men det mesta tyder på att det är en överdrift. Kortsiktigt kan man nog spara en del, men inte så mycket.

Har man som svensk med invandrarbakgrund något att vara rädd för om SD fick styra? – Jag tror inte det. Det SD vill är att ändra medborgarskapslagar för att göra det svårare att bli svensk. Det är de som inte blivit svenska medborgare ännu som kommer att få det svårare.

SD säger sig vara emot mångkultur. Vad innebär det? – Det innebär att de inte vill ge stöd till minoritetsgrupper, avskaffa hemspråksundervisningen, och istället lyfta fram svensk kultur. Vad tycker du om det? – Det vore en dålig politik, den variant av mångkultur vi har i Sverige nu tycker jag är ganska bra. Vissa menar att SD är ett odemokratiskt och rasistiskt parti. Vad anser du om det? – Det är ganska klart att de är ett demokratiskt parti. När

Är SD ett hot mot muslimer i Sverige? – Ja, delvis. Det finns en splittring inom partiet där en falang är väldigt fokuserad på muslimer. De är ett hot mot muslimer som vill praktisera sin religion, och är det parti som går längst i hotet mot religionsfriheten. Varför tror du att SD lockar fler män än kvinnor? – SD har ett starkare stöd bland de med lägre utbildning, och det är fler män i den gruppen. De har dessutom haft många manliga företrädare, vilket förstärker bilden av ett parti för män.

Ideal 2014 27


FRAMTID

Framtiden efter studenten Vad händer när studentdagen har passerat? Det är en fråga många ungdomar ställer sig under gymnasietiden. Ofta beskrivs studentdagen som tidpunkten då man kliver in i vuxenlivet på riktigt. Vad innebär det egentligen, och vilka möjligheter väntar?

ATT JOBBA För den som vill börja arbeta direkt efter studenten, men som inte har något jobb, är arbetsförmedlingen en bra inkörsport. Där kan man få information, hjälp och tips i sitt arbetssökande. Man kan få klarhet för vilka krav som gäller för just det jobb som Du vill söka. Exempelvis vilka jobb som kräver högskole- eller universitetsstudier. På arbetsförmedlingens hemsida finns också möjligheten att via deras sökfunktion, ”Yrkeskompassen”, kunna söka på de jobb du är intresserad av, och där kunna få information om hur behovet av arbetskraft ser ut inom varje yrkessektor. Både i nuläget och i framtiden. Arbetsförmedlingen är även användbar för den som är intresserad av att jobba utomlands, i synnerhet om det gäller inom Norden.

ATT RESA Många drömmer om att resa efter studenten. Det kan röra sig om både längre och kortare reseupplevelser. För den som är intresserad av att bättra på sina språkkunskaper finns det flera olika organisationer som anordnar språkresor, med olika längd, till andra länder. Vill man kombinera resande med jobb så är också alternativen många. Populära inslag är bland annat att arbeta som au pair, reseledare eller bartender. Beroende på vad man vill arbeta med och vart man vill resa, så är det enklast att kontakta enskilda företag eller organisationer som annonserar eller anordnar den här typen av resor. Man bör dock vara uppmärksam, då det förekommer att ungdomars arbetskraft utnyttjas med dåliga arbetsvillkor. För att försäkra dig om att det är seriöst kan det vara bra att kontakta arbetsförmedlingen eller någon du vet som har rest och arbetat för organisationen tidigare. Vill man bara resa och semestra för upplevelsens skull ligger hela världen öppen. Populära resmål bland ungdomar i dag är bland annat att tågluffa i Europa eller att backpacka i Oceanien och Sydostasien.

ATT STUDERA Har man inte fått nog av att plugga efter gymnasiet så finns det stora möjligheter för att studera vidare både i Sverige och utomlands för den som är intresserad. Det finns framför allt en mängd olika universitets- och högskoleutbildningar. Men även folkhögskole- och direktinriktade yrkesutbildningar blir allt mer vanligt förekommande. Vill du plugga utomlands är det enklast att gå genom ett universitet här i Sverige som har kontakter med andra universitet i främst Europa. För den som skulle vilja förbättra sina gymnasiebetyg finns möjligheten att läsa upp betygen på komvux-utbildning. Att göra högskoleprovet är ett annat bra tips för den som vill förbättra sina chanser till att verkligen komma in på det man vill, då många utbildningar gör sina urval av antagna både utifrån de som har bäst resultat på provet och de som har bäst gymnasiebetyg. Bästa rådgivare för att få hjälp med sina studieplaner, oavsett om det är inrikes eller utlandsstudier, är att kontakta en studieyrkesvägledare.

VILKA JOBB HAR STÖRST EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT? Arbetsterapeut, gymnasielärare, djurskötare, planeringsarkitekt, vård & omsorgsyrken, undersköterska, kemist.

TIPS Education first, STS-education, språkpunkten är populära företag som hjälper ny-examinerade gymnasieungdomar att planera språkresor till olika resmål. Malta och Storbritannien är två frekventa länder dit resor planeras.

VILKA JOBB HAR MINST EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT?

Study international är en erkänd portal för alla som vill ha hjälp att kombinera resande med jobb utomlands. De organiserar även olika volentärresor för dem som vill arbeta ideelt

Veterinär, journalist, samhällsvetare, kultur & kommunikationsyrken, biolog.

28 Ideal 2014


FRAMTID

LÖFTET OM SNABBA CASH Är du ung, arbetslös och vill tjäna pengar utan att lyfta ett finger? Då ska du akta dig för pyramidspel. Företag som lockar med ekonomiskt oberoende och lättförtjänta pengar. Men i själva verket är det bara de i toppen som vinner. TEXT & BILD: Sara Jansson

!

VARN

29 Ideal 2014

ING


FRAMTID

I ETT KONFERENSRUM på Scandic Opalen i Göteborg står tomma stolar uppradade. Med ett undantag. På raden längst bak sitter fem medelålders män i mörka kostymer som har en sak gemensamt: på vänstra kavajkragen bär de en rund pin med bokstaven e på. Den representerar den nivå de uppnått i företagets ranking. Allt eftersom fylls resten av rummet på av yngre människor i kepsar med olika tryck, slitna jeans och rutiga skjortor. Ingen av dem bär en pin. I bakgrunden spelas låten C´Est La Vie med Khaled och snart börjar en presentation av Vemma. Ett företag som anklagats för pyramidspel. Det amerikanska företaget tillverkar och säljer hälsoprodukter och utger sig för att vara ett så kallat multi-level marketing (MLM) företag.

”Bod-e kan hjälpa dig att få bort de svåra extrakilona”

Så marknadsför Vemma sin nya dryck som delas ut till omkring tio nya ansikten i rummet. Förutom de kostymklädda männen har 40 ungdomar samlats denna tisdagskväll. Låten tystnar tvärt och en 28-årig man som är kostrådgivare, personlig tränare och försäljare i Vemma inleder presentationen. – Allt fler vill vara hälsosamma och slimmade idag och allt fler behöver hjälp med det, säger han och skärmen bakom honom visar en tvådelad bild. På ena sidan syns ett berg av flottiga cheeseburgare och på den andra trängs broccoli, morötter och sallad i färgstarka nyanser. Männen längst bak i rummet sitter djupt försjunkna i sina telefoner. Trots det så skrattar de högt vid varje skämt. I SLUTET AV JANUARI förra året blev Catharina Winbäck uppsökt av sin elev Tobias. Catharina undervisar i svenska och engelska på gymnasiet i Nacka och då hon vill förbereda eleverna inför kommande arbetsliv brukar de få öva på att skriva CV och personligt brev. – Därför blev det naturligt att Tobias kom till mig och berättade om ett säljjobb han hittat. Men när han beskrev det så tänkte jag att det låter som ett pyramidspel, berättar Catharina. På en rast gick hon in på Vemmas webbsida och insåg snabbt att det inte handlade om ett vanligt säljjobb. – De lockade med BMW-bilar och resor till USA, vilket kändes väldigt osannolikt. Det stod också att man kunde komma högre upp om man sålde mycket och tjäna mer pengar ju fler säljare man rekryterade under sig, säger Catharina. I EN LITEN KONTORSLOKAL vid Skanstull i Stockholm samlades ett tiotal ungdomar en vardagskväll i januari förra året. En av dem var Tobias. – Jag minns att jag ville gå därifrån efter fem minuter. De som presenterade energidrycken var själva unga och oerfarna och det hela kändes oseriöst, berättar Tobias. Efter mötet var han kritisk till företaget men hans kompisar köpte Vemmas produkter. – De trodde att de kunde sälja energidrycken och tjäna massa pengar. När jag var skeptisk så blev den ena kompisen sur på mig, säger Tobias.

Elisabeth Punzi, leg. psykolog vid Göteborgs Universitet PÅ SITT KONTOR på Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet sitter Elisabeth Punzi, psykolog och universitetsadjunkt. Hon är specialist i klinisk missbrukspsykologi och har studerat bland annat spelmissbruk. Enligt henne anspelar pyramidspel på människors känslor och det faktum att vi är sociala varelser. – När någon bjuder in och tar sig tid att berätta så är det lätt att hamna i en position där det blir mycket svårt att säga nej, säger Elisabeth. I ett pyramidspel avgörs vinstmöjligheterna efter hur många som träder in i spelet i efterhand, alltså blir vinsten beroende av hur många man lyckas rekrytera. Då uppstår sociala förväntningar som kan vara svåra att stå emot. – Du värvar ofta en kompis eller någon du har en relation till och då kanske du känner att du blir en dålig kompis om du inte går med, säger Elisabeth. EN VIDEO PÅ VEMMAS Youtube-kanal förklarar hur företagets bonussystem är uppbyggt, alltså hur du tjänar pengar. Grafiken i videon bildar ett mönster i form av en pyramid. Det går ut på att du ska värva två nya personer till Vemma, som i sin tur värvar två personer och så fortsätter det. Om du värvar 20 personer som alla köper Vemmas produkter varje månad så tjänar du en passiv inkomst på 1445 kronor per månad. Tobias berättar att det var samma koncept för ett år sen. – Man ska lura alla sina kompisar att testa produkten och sen sitter alla där med varsitt flak. Samtidigt har Vemma tjänat pengar på alla som köpt produkterna, säger Tobias. Enligt Elisabeth Punzi är det just detta som pyramidspel utnyttjar. – Personen som försöker värva dig har själv investerat pengar i företaget och har då piskan på sig att få någon annan att investera. Det är ett mycket fult sätt att påverka människor, säger hon.

Ideal 2014 30


FRAMTID TROTS ATT DET ÄR HÖGT i tak så börjar syret ta slut i det fullsatta konferensrummet. Längst fram står ett bord fyllt av drycker i olika färger och kostrådgivaren som inledde presentationen fortsätter. – Man kan transformera sin kropp genom att dricka något som är hälsosamt, nyttigt och gott. Oavsett vem man är eller hur man ser ut så funkar den här produkten. Han pekar på ett startpaket som motsvarar en månads förbrukning av produkten Bod-e Burn. – För bara 1955 kronor kan man dricka Burn två gånger om dagen i en månad. Under tiden går en annan försäljare fram och visar upp bilder på skärmen. – Så här såg jag ut i oktober förra året, innan jag började med Vemma. Nu har jag gått ner 17 kilo, säger hon. Runt om i publiken hörs applåder och busvisslingar. Elisabeth Punzi tycker att det är intressant att den här typen av företag ofta inriktar sig på hälsoprodukter. – I våra strävanden och ideal påverkas vi mer av det som är närliggande än det som är långt borta. Om en person i vår närhet som är lite lik oss köper en produkt och blir väldigt smal så påverkar det oss mer än när en känd person i tidningen gör det. Om någon i min närhet kan, så kan jag också, förklarar Elisabeth Punzi. Hon menar att det är detta Vemma har hittat genom att visa upp före och efter bilder på ”vanliga” människor. – Vem vill inte bli snygg och smal och må bra, säger hon.

I LOTTERILAGEN GÅR PYRAMIDSPEL under benämningen kedjebrevsspel och är olagligt i Sverige. När man marknadsför produkter i flera nivåer är det däremot tillåtet så länge vinsten inte är beroende av hur många som träder in i efterhand. Då kallas det för MLM-företag, vilket Vemma utger sig för att vara. Men enligt Josefin Jansson, handläggare på Lotteriinspektionen, är gränsen flytande. – I många fall är det svårt att säga att ett helt koncept räknas som ett kedjebrevsspel. Vissa delar av ett koncept kan vara ett tillåtet MLM-företag medan andra delar kan anses vara ett kedjebrevsspel.

Ett pyramidspel är när vinstmöjligheterna beror på hur många personer man lyckas värva till spelet i efterhand. I lagen räknas det som kedjebrevsspel och är olagligt.

Företag som polisanmälts för pyramidspel 2013 och 2014: World Ventures Lyoness Shopping Sherlock

Vid misstanke om pyramidspel går det bra att tipsa Lotteriinspektionen. De utreder fallet och gör en polisanmälan om de misstänker brott mot Lotterilagen. Under 2013 fick Konsumentverket in tre anmälningar mot företaget Vemma.

31 Ideal 2014


FRAMTID I FLERA FALL DÄR FÖRETAG har dömts för kedjebrevsspel så är det inte konceptet i sin helhet som dömts, säger hon. I år har Lotteriinspektionen polisanmält två fall för brott mot lagen genom kedjebrevsspel. Ytterligare två ärenden har startats gällande misstänkt brott men då lotteriinspektionen inte kunnat se att företagen var registrerade i Sverige avslutades de utan åtgärd. – För att ett företag ska anses vara anordnat i Sverige så behöver man kunna knyta antingen en svensk juridisk person, ett svenskt organisationsnummer, ett svenskt kontor eller liknande. Det krävs att i alla fall vissa delar av företaget är svenskt, säger Josefin Jansson. Vemma har varken taxerad inkomst, firmatecknare eller kontor i Sverige. På hemsidan finns ett 08-nummer men när man slår det svarar en röst på engelska att man kommit till ”Vemma Europe”. Räcker det med ett telefonnummer? – Om det bara finns ett svenskt telefonnummer så tror jag att man behöver lite mer än så för att verkligen kunna slå fast att företaget är anordnat i Sverige, säger Josefin Jansson.

K

AR

DE T!

IDAG HAR TOBIAS gått ut gymnasiet och läser in ämnen på KTH för att kunna söka till civilingenjörsutbildningen. – Det är väldigt svårt att få jobb i Stockholm idag och jag tror att det är en anledning till att många ungdomar halkar in på den här typen av verksamhet, säger han. Samma dag som Tobias kom till Catharina Winbäck och berättade om Vemma skickade hon in en anmälan till konsumentverket. – För många yngre människor är kanske inte steget så stort mellan ett telefonförsäljningsjobb och Vemma. Det blir lätt att locka till sig ungdomar eftersom det är en mer utsatt grupp, säger Catharina.

N

Kompis

PÅ SCANDIC OPALEN har olika försäljare avlöst varandra och efter sista presentationen förklarar en försäljare hur man kan tjäna pengar på Vemma. Hon har själv köpt Vemmas produkter i fyra månader. – Om du verkligen vill satsa så ska du köpa samma startpaket som jag gjort, det kostar 4500 kronor, säger hon. Vemma Elite listar de 50 personer i världen som tjänat mest inom företaget i år och det finns en representant från Sverige med på listan. Det är en 44-årig man och på bilden bär han en mörk kostym med en pin på kragen. Han har nått nivån ”Ambassador”. Han äger ett aktiebolag som omsatte 1.3 miljoner kronor förra året och kör en Mercedes från 2011. Elisabeth Punzi poängterar att det är de i toppen som tjänar pengarna i pyramidspel. – Jag har svårt att tänka mig att man som vanlig gymnasieelev som värvas till detta skulle komma högt upp. Men det är precis det företaget vill få en att tro, förklarar Elisabeth Punzi. Den 44-årige mannen och de andra på raden längst bak packar ihop sina svarta portföljer och Vemmas presentation är slut för den här gången.

Du värvar två Som värvar två Kompis

FU SÅ

Tre dagar efter telefonsamtalet som kopplades vidare till Vemma Europe får Ideal-redaktionen ett mejl från Vemma. De skriver: ”Vänligen notera att Vemma ej är något pyramidspel. Vemma är ett mycket transparent företag och alla uppgifter kan ni hitta på vår hemsida.” Inför valet 2014 är ungdomsarbetslösheten en högt prioriterad fråga. Enligt Statistiska Centralbyråns senaste arbetskraftsundersökningar från mars i år var 26,9 procent av Sveriges ungdomar arbetslösa. I en rapport som Vemma själva tagit fram beskriver de sin affärsidé som en alternativ och snabb lösning på den höga ungdomsarbetslösheten. Enligt Elisabeth Punzi är det också den enkla lösningen som lockar människor och liknar det med vad som lockar i ett missbruk. – I ett spelmissbruk handlar det ofta om en snabb och enkel lösning på något. Om jag spelar och vinner stora pengar så löser sig allt och jag kommer bli lycklig, säger hon.

Kompis

Kompis

Kompis

Kompis

Som värvar två Kompis

Kompis

Kompis

Kompis

Kompis

osv...

Kompis

Du måste värva 20 personer som också köper Vemmas produkter för att kunna tjäna en passiv inkomst på 1544 kronor varje månad.

Ideal 2014 32


FRAMTID

Koll på

sommarjobbet Har du fått sommarjobb? Grattis! Men glöm inte att det finns en hel del att tänka på. Här kommer tips både för dig som har första sommarjobbet, har jobbat förr eller planerar att jobba extra i framtiden. Se till att få ett

Behåll jobbet Om du trivs på jobbet kanske du vill kunna fortsätta jobba extra även efter sommaren. Det kan vara en bra idé att ta upp det med din arbetsgivare medan du är kvar på arbetsplatsen eftersom ni då redan har en etablerad kontakt, dessutom kan planeringen för hösten redan vara igång. Sen gäller det såklart att göra ett gott intryck. Fråga när du är osäker på hur en arbetsuppgift ska göras, tänk på att du representerar din arbetsgivare även utanför arbetstiderna (att skriva negativt om din arbetsgivare på sociala medier är sällan en bra idé om du vill jobba för dem igen) och använd din arbetstid effektivt. Störst chans att behålla jobbet har du inom nedanstående yrken: • Äldreomsorg • Butik och andra jobb inom handelssektorn • Städning och andra jobb inom hotellsektorn • Servitris

anställningsbevis även om ni har ett muntligt avtal som känns bra. I anställningsbeviset ska det bland annat framgå vad du har för lön, vilka arbetstider du har och vilken uppsägningstid som gäller. Är du mellan 15 och 16 år får du jobba

max 8 timmar per dag och max 40 timmar i veckan. Du får aldrig jobba före klockan 06.00 eller efter klockan 20.00. Har du fyllt 16 år men ännu inte 18 år får du också jobba max 8 timmar per dag och ha en arbetsvecka på max 40 timmar. Du får inte jobba före klockan 06.00 eller efter klockan 23.00. Är du 18 år eller äldre gäller samma regler som för alla vuxna. Du får ha en arbetstid på max 40 timmar i veckan och du får inte jobba före klockan 05.00 eller efter 00.00 om du inte har ett arbete som kräver nattjänstgöring. Det är först nu som du får arbeta övertid. I Sverige har vi ingen lagstadgad minimilön utan oftast är det individuella beslut och så kallade

Arbeta

inte svart

kollektivavtal som styr. För att veta vad som gäller i just din bransch kan du exempelvis ringa LO:s hjälptelefon. Efter varje löneutbetalning ska du också få ett lönebesked. Du har alltid rätt till

semesterersättning och den ska motsvara minst 12 procent av den lön du totalt har tjänat. Tjänar du 10 000 kronor ska du alltså få minst 11 200 kronor utbetalt. Du kan också få övertidsersättning och ersättning för obekväma arbetstider, det regleras av ditt kollektivavtal. Finns det inget kollektivavtal måste du själv förhandla fram de villkor som ska gälla. Om du inte tjänar mer än 18 781 kronor under hela 2014 behöver du inte betala skatt. Du måste då fylla i en blankett hos Skatteverket för att få ett intyg som du kan lämna till din arbetsgivare. Gör du inte det kommer en preliminärskatt att dras. Men oroa dig inte, den skatt som dras från din lön men som du inte hade behövt betala får du tillbaka av Skatteverket vid midsommar nästa år.

Att arbeta svart innebär att varken du eller din arbetsgivare betalar in någon skatt för ditt arbete, trots att ni hade behövt göra det. Det här är olagligt men det finns fler anledningar till att inte arbeta svart. • Du får ingen ersättning för övertid, obekväma arbetstider eller sjukdom. Du får inte heller nå gon semesterersättning. • Du täcks inte av någon försäkring om du skadar dig, någon annan eller någons egendom. • Du får inga pensionspoäng.

Mer information Arbetsmiljöverket och Skatteverket kan informera om vilka lagar och regler som gäller. Har du fler frågor kan du också höra av dig till fackorganisationen LO. Du kan ringa eller mejla till 020-56 00 56 eller forstagangen@lo.se. TEXT: Emelie Rosén

Ideal 2014 33


FRAMTID

För fem år sedan reste Jaandrée Borelius till Kenya. Sedan dess har hennes liv inte varit det samma.

34 Ideal 2014


FRAMTID

Volontäräventyret >>Alla borde göra det<<

I en liten sluttning i Ngong Hills ligger den ljust orangemålade byggnaden. Den tunna verandans tak hålls upp av turkosa pinnar i samma nyans som plåtdörrarna. Det är en liten byggnad som just nu rymmer 134 gymnasieelever från olika delar av Kenya. För Jaandrée Borelius började äventyret för två år sedan. Text & foto: Jonna Grenfeldt

>> Ideal 2014 35


FRAMTID

J

aandrée Borelius sitter på huk i vardagsrummet. Framför henne ligger sjalar, armband, tygpåsar och träbestick. Hon visar de stora sjalarna som räcker henne huvud till fot i ett spräckligt mönster av färger. Ur en ICA-kasse drar hon fram färgglada pärlarmband och trähalsband som ska säljas så fort hon får tid. Pengarna ska gå till skolan hon hjälpt till att starta i Ngong Hills.

HÖSTEN 2009 VAR hon tjugotre år. Meningen med hennes resa var att volontärarbeta och att skriva sitt examensjobb som socionom. Men efter resan kändes det inte tillräckligt. Hon behövde göra något mer. Nu har Jaandrée och en grupp lärarstudenter med hjälp av Global relations drivit gymnasieskolan Kenswed Academy i två år. Skolan är en del av organisationen Global relations och finansieras helt av gruppens ideella arbete här hemma i Sverige. Viljan att göra något och att skapa en förändring var det som drev dem. I det fyrkantiga lilla köket hemma i Göteborg matar hon sin espressomaskin med en dubbeldos kaffe samtidigt som hon förklarar hur det var att komma hem efter den där första resan och varför hon och lärarstudenterna startade Kenswed Academy. – Jag var ångerfull för att jag inte har varit nere tidigare. Hade jag gjort det tidigare så hade jag ju kunnat jobba på riktigt, och engagera mig på riktigt mycket tidigare. Samtidigt som jag var glad för att det fanns andra som också ville åstadkomma något. Vi kände att vi kunde driva något, på riktigt. HON SÄTTER SIG på barstolen och rättar till den lila kepsen med texten ”crime city rollers”. Hennes fläta är fortfarande blöt efter duschen.

36 Ideal 2014

– Man blir väldigt tagen, det är intensivt, man hinner inte ens vila. Det är så mycket intryck hela tiden. Trots att de du möter inte har några pengar så ska de bjuda dig på det lilla de har av mat, vilket innebär att de förmodligen inte kan äta dagen efter. I Kenya kostar en gymnasieutbildning runt 400 kronor i månaden. Men för många ungdomar är den kostnaden en omöjlighet. Genom Kenswed Academy får fler ungdomar möjlighet till en utbildning och därigenom ett bättre liv. – I Kenya kan du inte få jobb utan en gymnasieutbildning. Alla jobb kräver det, hembiträde, busschaufför. Här tyckte vi att vi kunde göra en riktig skillnad. För många är volontärresan ett äventyr. Ett sätt att upptäcka andra kulturer, möta människor och bidra till en bättre värld. Och det finns många sätt att engagera sig. PÅ ETT NYÖPPNAT café på Järntorget i Göteborg tar Maud Gustavsson från Internationella arbetslag (IAL) en sipp av sitt gröna te. – Skillnaden på IAL och andra volontärorganisationer är att vi arrangerar volontärprojekt även här i Sverige. Vi skickar våra volontärer utomlands men vi tar även emot i Sverige, det är ett utbyte. Det är inte bara vi i de rika länderna som åker till de fattiga länderna. Vi är helt ideella och syftet är att det ska vara ett fredsprojekt, säger Maud Gustavsson. Maud Gustavsson säger att det är viktigt att fråga sig varför volontärarbetet lockar och vad man vill ha ut av resan. Utan den eftertanken är det lätt att upplevelsen inte matchar förväntningarna. Hon säger också att det finns ett behov av att fråga sig varför olika organisationer arrangerar volontärresor. En del organisationer är vinstdrivna och mer intresserade av


FRAMTID

pengarna volontärarbetaren kan bidra med än arbetet som ska utföras. Men på volontärmarknaden finns också mindre, nystartade projekt som genom bidrag nu har tillgång till större summor pengar. – Den faran jag kan se nu är framförallt kring de längre EU-finansierade projekten, Evs-projekt. Ett problem med dem är att de är väldigt bra finansierade, framförallt för organisationer i Östeuropa. Folk vill då skapa Evs-projekt. Sen råkar de få en volontär på köpet, säger Maud Gustavsson. HEMMA I JAANDRÉE Borelius vardagsrum, bland sjalar, armband och högar av kenyanska smycken finns känslan av hopp. Det går att engagera sig och bidra till en bättre värld. – Jag tycker att volontärarbete är bra, någonting som egent-

>>Jag var ångerfull, för att jag inte har varit nere tidigare. Hade jag gjort det tidigare så hade jag ju kunnat jobba på riktigt, engagera mig tidigare.<<

– Att komma hem var kaos, säger Jaandrée Borelius.

ligen alla borde göra. Man lär känna sig själv på ett sätt som jag tror kan vara svårt att göra annars. Du möter dig själv genom andra. Och får andra perspektiv på ditt liv och på världen. Genom att hålla i loppisar, samla in månadsgivare, anordna fester och prata om organisationen får de skolan att gå runt. Men kostnaden för att driva Kenswed Academy är 35 000 svenska kronor i månaden. En kostnad som ska täcka mat till eleverna och personalen, sjukvårdsmaterial och löner för de som arbetar på skolan. Ansvaret vilar på Jaandrée och en handfull andra personer i Sverige. Ett arbete som kräver både tid och engagemang.

De små bilderna är tagna av Jaandrée Borelius. Vill du se bilderna i stort format? Gå in på www.ideal.jmg.gu.se. Där kan du också se ett tv-klipp med Jaandrée Borelius.

Ideal 2014 37


>>Jag brukar säga att 50-talet hade störda kvinnovärderingar men de visste hur man gjorde en riktigt snygg klänning.<<


MILJÖ

Mitt i EU:s avfallshierarki Det är snyggt, trendigt, unikt och billigt. Ibland dammigt, smutsigt, äckligt och trasigt. Det är vintage. Men varför ska vi köpa det som andra ratat? Emma Gröndahl vet precis. TEXT OCH BILD: Jennifer Rochette

EMMA HAR BESTÄLLT en klänning. Kanske kommer den idag, kanske imorgon. Det är svårt att avgöra eftersom den skickats från USA. Varje gång en bil surrar förbi på gatan spetsar både Emma och hennes malteser Alice öronen. Emma kollar klockan, axlarna sjunker ihop lite när hon gör en djup utandning. Det är fortfarande för tidigt för att vara postbilen. Det är alltid lite nervöst innan paketet kommer. Kommer det att passa, och ser det ut som hon tänkt sig? – Man måste ha ganska bra koll på sina mått, det är ju inte så att du kan skicka tillbaka det om det inte passar, säger hon. DET BLIR ALLT trendigare med vintage och secondhandköp. Vi motiverar dem gärna med att vi är miljömedvetna. Men miljöpåverkan är absolut inte vad de flesta tänker på. Istället tänker vi på mode, pris och kvalitét enligt studien ”Mot en mer hållbar konsumtion”. Eva Gustafsson är docent i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och en av författarna till studien. Hon berättar att de stora kedjorna producerar billiga kläder med hög modegrad och kort livslängd. – Kläderna är kanske inte tänkta att användas mer än några gånger, säger hon. Är det för billigt med kläder? – Ja det kan det vara ibland, men det är samtidigt ett alternativ för unga som inte har så mycket pengar, säger Eva Gustafsson. Lampan tänds automatiskt. Emma fick sin walk in closet när de byggde ut huset i Mellbystrand. Trots att rummet saknar fönster känns det som att solens strålar legat på det svartvitrutiga kakelgolvet. Du bör veta vad du letar efter i myllret av färg. Det är inte mycket mer än ärmen som sticker ut på plaggen. Emma vet, hon kan sin vintagesamling utan och innan. Hon har samlat så länge hon kan minnas och bläddrar vant.

– När vi skänker kläder tänker vi inte på miljön i första hand heller. Vi tänker istället på att hjälpa någon, förklarar Eva Gustafsson. I SVERIGE KÖPER VI nästan 15 kilo textil och kläder per person varje år. Det är en ökning på mer än fyra kilo per person sedan millennieskiftet, enligt naturvårdsverket. Utöver de tre kilo kläder vi skänker så slänger vi i snitt åtta kilo per person varje år. Åtta kilo. Vi gör det enkelt. Ett par märkesjeans väger runt 500 gram. På de 15 kilo textil vi konsumerar varje år blir det 30 par jeans per person. Av de 30 paren så slänger vi 16 par, skänker 6 par till välgörenhet och säljer ett par shorts. Avfall leder visserligen till viss energiåtervinning, men med minimal miljöbesparing. På vägen har vi använt nästan tre gånger så mycket kemikalier som antalet kilo kläder vi tillverkat. Då räknar vi inte ens med allt vatten som slösats och koldioxiden som släppts ut. – Jag tror inte folk känner till att det är en så skitig produktion. Man känner till att hus rasar ihop och att det finns dåliga villkor, men jag tror inte man vet hur mycket kemikalier och vatten som går åt för att producera alla dessa kläder, säger Eva Gustafsson. Tror du att folk skulle bry sig mer om de visste? – Jag vet faktiskt inte, kanske. Men det finns säkert de som inte skulle bry sig i alla fall, säger Eva Gustafsson. I EU:s avfallshierarki är det bästa vi kan göra att förebygga avfallet helt, näst bäst är att återanvända, efter det kommer återvinning, sist och sämst är deponi – helt enkelt lägga på hög. – Många slänger hellre än att skänka. De tycker kläderna känns så fula och omoderna. Det känns helt enkelt otänkbart att någon skulle vilja ha det på sig, säger Eva Gustafsson.

– VINTAGEBUTIKER KAN du inte gå till om du har bråttom. Där måste du leta och allt finns inte i alla storlekar. Det blir helt enkelt lite svårare att hitta något, berättar Eva Gustafsson. De senaste 40 åren har secondhandmarknaden förändrats drastiskt. Det som till en början var en desperat nödvändighet har idag utvecklats till generös välgörenhet – och en alternativ modemarknad. Att hitta unika kläder är också högt upp på listan över prioriteringar. För visst är det svårt att sticka ut i senaste tröjan från H&M. – Det är en vattendelare. Om man går in för second hand i unga kretsar anses man ofta vara vänster och politisk, säger Eva Gustafsson. De kläder som vi har tröttnat på skänker vi idag i första hand till välgörenhet. Organisationerna samlar in runt tre kilo kläder per person, varje år. Av de kläderna så skickas nästan tre fjärdedelar utomlands med hjälpsändningar. En tiondel säljs på den svenska marknaden igen och resten slängs.

Ideal 2014 39


MILJÖ

redan finns istället för att köpa nytt. De får bara DET HÖRS EN SUCK. Emma står lutad över diskbänken ett nytt syfte, säger hon. och spejar ut mot vägen. Fortfarande ingen post. Klänningen hon väntar på är något alldeles speciellt. INTRESSET FÖR MODE har ökat för varje ny – Jag föll för den direkt. Den är som hämtad direkt ur Mad generation. Nu har vi fyra säsonger i butikerna Men, säger hon utan att slita blicken från postlådan. jämfört med de tidigare två. Kvalitet och hållbarhet har blivit Hela huset ekar av saker från en annan tid och plats. Inte bara mindre viktigt. Vi köper allt mer, allt oftare och impulsivt. Efter kläderna. Det reella värdet är kanske inte så stort men affektionsett tag läggs saken på hög så att vi värdet lyser igenom. – Min far brukar säga att min farfar skulle >>Det sparar otroligt mycket på kan köpa nytt. Längst ner i EU:s avfallshierarki. Största möjliga vända sig i graven om han såg mina möb- miljön att använda saker som slöseri. Samtidigt säger vi oss vilja ler. Han var finsnickare och jag har mycket redan finns istället för att köpa värna om miljön. bondsnickeri, förklarar hon. – Vi skulle behöva köpa mindre, Skillnaden på återanvändning och nytt. De får bara ett nytt syfte, använda längre och undvika återvinning är kanske inte helt glasklar. kläder med hög modegrad för Det beror helt enkelt på om varan återan- säger Emma Gröndahl<< att få en mer hållbar konsumvänds till ursprungssyftet eller återvinns tion, säger Eva Gustafsson. som något annat. På väggen hemma hos Emma hänger till exKläder med hög modegrad präglas ofta av dålig kvalitét, empel två hyllor, de var tidigare en ölback som hon sågade itu tidsbundet snitt och ett lågt pris. Just det låga priset öppnar för och återvann. impulsköp. Vi har råd att köpa det även om vi inte kommer att – Det sparar otroligt mycket på miljön att använda saker som

40 Ideal 2014


MILJÖ använda det. Det vi snarare frågar oss i butiken är om vi har råd att låta bli att köpa det och riskera att stå helt utan. Bara två generationer tillbaka såg det helt annorlunda ut. Kvalitet var viktigt och man ville ta vara på resurserna. Trots det var just återvinning förknippat med fattigdom och skam. Något som hänger med än idag, fast i annan form. Det finns fortfarande en olustkänsla hos vissa när det kommer till att bära secondhandkläder, men det är en klar minoritet. De främsta skälen till att undvika second hand idag är att plaggen känns omoderna och ohygieniska. – Jag blev faktiskt förvånad när jag hörde det. Det var några av våra studenter som upptäckte det bland unga som svarade på en enkät. Jag har själv aldrig tänkt på det på det viset säger Eva Gustafsson. – Vi måste få bort den känslan, fortsätter hon. SOLEN STICKER I ÖGONEN. Emma rotar runt i bilen, men inser snart att hon inte har några solglasögon där. Det står en liten papperspåse på passagerarsidans golv, i den en urdrucken porslinskopp. Den glider runt i botten av påsen när bilen svänger. En liten ljusgrön kopp med guldkant. Genom det intorkade kaffet i botten kan man skymta en målad ros. Koppen kränger till när vi svänger vänster in på en dammig gårdsplan. Vissa secondhandmarknader har alltid varit populära och accepterade, exempelvis motormarknaden. Men utvecklingen har lett till att kläder, böcker och möbler fått en allt mer etablerad och accepterad roll. Utvecklingen skedde i samband med att secondhandmarknaden fick en stark anknytning till välgörenhet. Att hjälpa någon annan är en bra morot, både för att köpa och skänka. Trägolvet knarrar under fötterna i den gamla lada som nu fungerar som butik. På golvet ligger en uppstoppad fasan. De är större än vad man kan tro. Väggarna är fyllda med tallrikshyllor som i sin tur är fyllda med både porslin och silverfat. Emma tar korta steg, lyfter varenda porslinskopp hon ser och studerar botten. En vit kopp med ett snirkligt gammelrosa motiv fångar hennes uppmärksamhet. Hon lyfter koppen med det tillhörande fatet. – Jag köper helst bara svenskt porslin. Denna kan passa i min samling, konstaterar hon. Man kan ju undra vad som är tjusningen med vintage. Varför man vill klä sig i plagg mer än dubbelt så gamla som en själv? Men Emma vet. – Jag brukar säga att 50-talet hade störda kvinnovärderingar men de visste hur man gjorde en riktigt snygg klänning. TEXTILMARKNADEN BEFINNER sig i förändring. Forskning pågår kring alternativa klädfibrer som kan härstamma från både trädens cellulosa och bambu. Även om det är saker på gång krävs förändringar redan nu. Både hos oss själva och de som producerar våra kläder. – Man behöver jobba mer med återvinningsaspekten. Se på kläder lite som ett mjölkpaket. När vi återvinner ett mjölkpaket plockar vi isär det. Vi slänger plastkorken på ett ställe, kartongen på ett annat. Vi borde tänka mer så och även montera isär våra kläder när de är förbrukade, säger Eva Gustafsson.

>>Vi skulle behöva köpa mindre, använda längre och undvika kläder med hög modegrad för att få en mer hållbar konsumtion, säger Eva Gustafsson.<<

A X LAR NA SPÄN NS, Emma drar ett djupt andetag innan hon lyfter locket på brevlådan. Där ligger en kartong. Klänningen har kommit. Den ligger inslagen i vitt silkespapper med ett prydligt spetsband knutet runt. Som ett litet paket i paketet. Emma drar försiktigt upp rosetten och tar fram klänningen. Där det gula sidenet möter den svarta sammeten sätter Emma ett skärp. Den passar perfekt. – Har man ingen pondusmage får man ha en vid kjol, flinar Emma.

Ideal 2014 41


Olja till varje pris Ett av alla de kompensationstillfällen. Kompensationen som bönder får när de tvingas flytta räcker till att köpa tillbaka ungefär hälften så mycket mark som den de tidigare ägde. De som inte flyttar självmant vräks.

Jrumba Siluesi är en av hövdingarna i oljeområdet. Han säger att markpriserna har tiodubblats de senaste åren.


Uganda hamnade i världens blickfång i början av året när president Yoweri Museveni skrev under det lagförslag som gör Uganda till ett av världens mest homofientliga länder. Han gjorde det trots ett samstämmigt fördömande från stora biståndsgivare som USA, Storbritannien och Sverige. Museveni såg till och med ut att njuta av att spänna musklerna framför Västvärlden. För faktum är att det är första gången han kan. Uganda har nyligen hittat så mycket olja att man tror sig kunna fördubbla landets inkomster på bara några år. Man bryter sitt ekonomiska beroende och visar sin egen makt. Men vad kommer oljan egentligen att leda till? Emelie Rosén reste till Ugandas blivande oljefält för att träffa lokalbefolkningen, och det visade sig att Ugandas hbtq-personer är långt ifrån oljans enda offer.

Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälten. Han säger att de som bor här är förlorarna, men han tror att Uganda som land kommer att bli rikare. ”Eller ja, det är vad jag hoppas i alla fall” säger han. Hans grannby, Kabaale, ska däremot rivas.

Provborrningar pågår längs gränsen mot Demokratiska Republiken Kongo. Just nu borrar Tullow Oil vid byn Tonya intill Albertsjön. Hittills har oljan gett få lokala jobb då det mesta, även catering för arbetarna, läggs ut på upphandlingar som har vunnits av europeiska och amerikanska företag. Den kommersiella oljeutvinningen beräknas starta som tidigast år 2017.

Många är oroliga för att oljespill kommer att förstöra miljön så att bönder som bor intill oljeområdet kommer att drabbas. Det har varit fallet i flera afrikanska länder, bland annat Nigeria där oljespillet har skadat både grödor och de känsliga mangroveskogarna och där fattigdomen bara har ökat efter att oljeutvinningen startade i mitten av 1900-talet.


Bara i distriktet Hoima där oljeraffinaderiet ska byggas behöver 7 000 hushålls flyttas. Febromia Kisembo är orolig för vad som kommer att hända när hennes hus rivs och hon tvingas bort. ”Det är ju som att flytta till ett helt annat land. Jag känner ingen där och vi talar inte samma språk”. Hon ska bara några mil bort, men i Uganda talas ett 40-tal olika språk.


E

MILJÖ KRÖNIKA

n ung herde ligger död i sanden. Taggbuskarna som sträcker sig mot den nu tomma horisonten utgör hans enda kuliss. Den svala morgonluften har redan blivit torr och bitter, och dammet virvlar upp kring fötterna på människor som skyndar till platsen. Jag ska skämmas.

NÅGRA KILOMETER därifrån springer de 500 unga männen vidare. Bort, bort, bort med sitt byte på 3 000 getter. AK47-orna är fortfarande redo. Breda flodbäddar löper som ådror över det spruckna landskapet, men de gapar alla tomma. Här har det inte regnat på fem månader. Förstår du varför jag ska skämmas? Ytterligare några mil in i öknen är jag. Jag är i Turkana i nordvästra Kenya. Jag har varit rädd, och förbannad. Vad är det egentligen som händer? Nu sitter jag i sanden, i skuggan av ett taggbeklätt acaciaträd. Min tolk har lyckats lokalisera en kamelherde,Peter Eraman. Det är han som får mig att skämmas.

>>Jag har varit rädd och förbannad, vad är det egentligen som händer?<< MEN FÖRST SKA vi stanna ett tag. Varför är jag här? Jag har en tes. I norra Kenya styr tre ”K:n” allt liv. Det är Korna, Klimatförändringarna och Krigen. I alla fall i teorin. Den ser ut så här: Den industrialiserade världen (läs gärna: vi) kickar i gång klimatförändringarna som leder till att temperaturen i Turkana redan har ökat en grad och tros öka ytterligare två grader inom de närmsta decennierna. Torrperioderna blir längre och svårare. Från att ha haft regelrätt torka vart tionde år är det nu torka nästintill vartannat. Floderna sinar och Turkanasjön krymper undan. Majoriteten av befolkningen lever som boskapsskötande nomader. Men torkan tar deras djur, och ibland också deras familjer. Grannländerna har länge präglats av krig, och de i princip obefintliga gränskontrollerna leder till att det är lätt att få tag på vapen (en AK-47:a får du för en sisådär fem getter). Vad göra

när torka och epidemier leder till att dina djur dör? Ta grannstammens. De boskapsräder som alltid har funnits i området blir allt fler och allt dödligare. Den döda herden vi passerade på vägen hit, är resultatet. Slut på teorin. Men jag personligen skäms inte, inte än. PETER BALANSERAR på sin pall. Den är snidad i trä, och så låg att den kan användas som både sittpall och huvudkudde. Under tiden skrider hans kameler lugnt vidare. Till skillnad från sin far, farfar och farfars far har inte Peter Eraman några kor. De överlever inte här längre, det har blivit för torrt (där rök visst mitt första ”K”. Säg att det får stå för kameler i stället). Peter säger att han är glad att jag är här, att vi kan träffas och prata. Det är första gången han talar med någon som inte kommer från Turkana. Vi kan lära av varandra. Sen frågar jag det som även svenska barn tycks filosofera om nu för tiden. Den globala uppvärmningen, har han hört talas om den? Han skakar på huvudet men frågar om det är därför livet i Turkana har förändrats. Kanske, svarar jag och berättar om industrialismen. Om växthusgaser. Om atmosfärens egenskaper. PETER ERAMAN rör inte en min. Sen säger han: ”Det får mig att känna att ni andra, som vet om det här kanske inte bryr er om hur det går för oss. Eller kanske inte riktigt förstår.” Han är inte arg, bara ledsen. Ödmjuk. Han talar igen: ”Jag ber er, kan ni försöka att få er värld att förstå. Berätta att vi som bor här i Turkana, vi blir väldigt, väldigt påverkade. Vi vill inte ha pengar, vi vill bara kunna fortsätta att leva som vi alltid har gjort. Överleva själva. Snälla be dem.” Det är det enda han ber mig. Att försöka. Det är nu jag har börjat skämmas. ”Det skulle göra mig väldigt glad. Om ni nu inte kan sluta släppa ut växthusgaser kanske ni i alla fall kan försöka minska? Åtminstone försöka, säger Peter Eraman.” JAG ÄR TILLBAKA i Sverige. Sopsorterar (alltså förutom när jag har bråttom), köper ekologiskt (alltså förutom när de vanliga äggen är på halva priset), sparar el (alltså förutom när det är sådär extra ruggigt ute så att jag drar igång elementen lite extra). Peter bad mig att försöka, men jag vet inte riktigt hur. Det jag vet är att jag skäms.

Vår kamp mot torka och skam KRÖNIKÖR: Emelie Rosén

Ideal 2014 23


BOSTAD

”Lugn person söker boende” Aniz är van att bo med någon annans saker. Hanna bor kvar hos mamma och pappa i radhuset, och pendlar in till stan. Bara en av tre mellan 20 och 23 har ett eget boende. Varför har det blivit så? Och vems ansvar är det egentligen att se till så att vi har någonstans att bo? TEXT & BILD: Elin Pärsson

23 Ideal 2014


BOSTAD

Ideal 2014 23


BOSTAD

– Jag behöver mitt eget space, säger Aniz Niss

SÄNGEN SAKNAR BEN, det är egentligen bara en madrass direkt på golvet. Det finns ingen annanstans att sitta, så vi sitter där, på det blåmönstrade täcket. Här bor Aniz Niss, 21 år. I alla fall för tillfället. – Det har verkligen varit en akut grej för mig att hitta eget boende. Min syster bor hos mina föräldrar, och vi behöver dela rum om jag bor där. Jag klarar inte alls av det, jag behöver mitt eget space. Så jag har fått nappa på det som kommit upp och inte riktigt kunnat välja och vraka mellan olika alternativ, säger han. På väggen sitter affischen för en pjäs han var med i förra sommaren upptejpad, bredvid ett självporträtt i starka färger. ”Balans och strategier i vardagen” står det på en annan lapp, med landstingets logga. Över huvudkudden sitter en kopierad boksida. – Det där är teatergrejer... hur man sätter sig in i en karaktär. Jag tycker att det är fint att ha lite papper uppsatta, säger han. Från rummet på andra sidan hallen hörs ljud. Det är någon som rör på sig. “Fredrik” står det på en skylt på den stängda dörren. Aniz och Fredrik delar lägenhet, men de pratar inte så mycket med varandra. Ända sedan Aniz flyttade in i rummet i höstas har han letat efter nytt boende. – Det är väl mest för att jag känner mig som en konstant gäst liksom. Att det här är inte mitt hem, säger han.

andra hand, en del sover på golvet hos en kompis. Mer än var tredje bor kvar hos sina föräldrar. Hanna Lindquist, som är 20 år, är en av dem. Varje dag tar hon bussen från föräldrarnas radhus i Torslanda in till Göteborg. – Jag har tur som kan bo kvar hemma. Det hade kunnat vara värre, jag kommer ändå bra överens med mina föräldrar, säger hon. Ändå är hon upprörd över hur bostadssituationen ser ut idag. För ett år sedan började hon engagera sig i nätverket jagvillhabostad.nu som driver frågor om bostäder för unga. – För många människor handlar det verkligen om friheten att kunna styra över sina egna liv. Det var mycket därför jag engagerade mig. Det är inte rimligt att vi har en situation i Sverige där över 250 000 unga inte har en egen bostad, säger hon. Nätverket jagvillhabostad.nu jobbar både med att föra fram ungas röst i bostadspolitiken, och med att hjälpa till i byggprojekt. De samarbetar med byggföretag för att få dem att bygga boenden som passar för unga. – Min drömstad skulle vara tätare. Bygg ihop Göteborg! Jag tycker att vi ska bygga högre också, över lag tror jag att vi måste göra Göteborg till en storstad. Nu är det väldigt mycket en stor småstad.

>>De verkade väldigt trevliga, men så fort jag nämnde att jag har försörjningsstöd och är sjukskriven så var det som att leendet försvann<<

HAN ÄR INTE ENSAM. De allra flesta unga idag saknar en egen bostad. Bara var tredje person mellan 20 och 23 år hyr en lägenhet i första hand eller äger sitt eget boende. Många hyr i

48 Ideal 2014

“LUGN PERSON SÖKER BOENDE” står det i Aniz annons. Han har varit och tittat på flera rum och kollektiv, men varje gång har någon annan fått rummet. Ett rum var han och tittade på för bara några veckor sedan. – De verkade väldigt trevliga, men så fort jag nämnde att


BOSTAD jag har försörjningsstöd och är sjukskriven så var det som att leendet försvann. Det var för två år sedan som Aniz gick in i väggen. Han kan fortfarande inte jobba eller plugga på heltid. Ibland blir han trött av att vara tillsammans med folk och behöver ha en dörr att stänga om sig. Mycket mer än så kräver han inte. – Det hade varit spännande att prova att bo själv, för det har jag aldrig gjort. Bara ha mitt helt eget och göra som jag vill där. Men det är lättare att hitta kollektivboende och det är väl dels därför jag främst letar efter det, säger han. EN BILLIG HYRESRÄTT. Varför är det så svårt att få tag i? Över hela landet ringlar sig bostadsköerna långa. Två och ett halvt år är kötiden för att få hyra en etta, om man tittar på genomsnittet för hela landet. Allra längst är köerna i Stockholm, Uppsala, Halland och Norrbotten. Det visar siffror från Hyresgästföreningen. Samtidigt som befolkningen har ökat rejält har bostadsbyggandet legat kvar på en låg nivå. Vems fel är det? När Hyresgästföreningen frågade allmänheten svarade åtta av tio att det framför allt är politikernas ansvar att se till så att det finns bostäder åt alla. Hanna Lindquist håller med. – Jag tror att man som ung känner att det är ens eget ansvar att skaffa en bostad och att man inte ställer de krav på samhället som man har rätt att göra. Hade det varit fler som verkligen engagerat sig politiskt för det här hade vi haft en väldigt stor rörelse. Nu är det nog lätt att man ser – ja men shit, jobbigt för mig just nu, och så får man en bostad så tänker man – gött, då behöver inte jag bekymra mig. Istället är det bland politiker och i näringslivet som frågorna börjat uppmärksammas. Deras engagemang handlar inte i första hand om hur jobbigt det är för de unga som saknar bostad. De ser det mer som att samhället kommer att förlora på att inte bygga bostäder för unga, förklarar Hanna. – Och det kan man tycka vad man vill om, men det är väl bättre att de ser att det är ett samhällsproblem än inte alls, säger hon.

DEN SENASTE TIDEN har bostadsfrågan tagits upp allt oftare. I en hotellbar, där affärsresande män och kvinnor passar på att hänga av sig kavajen, arrangerar Göteborgs-Posten en debatt. Lamporna lyser mot ett provisoriskt bord i mitten och kamerorna är påslagna. Det ska livesändas på tidningens hemsida och Hanna Lindquist står bredvid stadens båda bostadsansvariga politiker. Borde unga höras mer i debatten? Hanna berättar om hur det brukar se ut när hon sitter i diskussioner med bostadsbranschen. – Det är mycket män och.. eh, medelålders, förlåt, säger hon. De båda politikerna, som är både män och medelålders, skrattar till. – Naturligtvis kommer det att avspeglas i vilka beslut som tas, vilka som engagerar sig i branschen, fortsätter hon. Hanna förklarar att om vi vill bygga för alla så måste det vara en större blandning bland de som är med och tar besluten. Ungdomarna måste höras. NÄTVERKET jagvillhabostad.nu har tittat på vad som är viktigt för ungas boende. Läget är en sak. Unga vill ha nära till de platser där de pluggar eller jobbar. – Det tar en timme att ta mig hemifrån på morgonen, och sen en timme att ta mig hem igen. Det är ju en anledning till att jag skulle vilja bo mer centralt, just för att det handlar om praktiska saker. Inte som att – åh jag måste bo i Vasastan för att det är nice, utan mer att man kanske hinner hem mellan saker. Man kan effektivisera sin tid, säger hon. Dessutom vill unga ha en bostad där de inte bara ska sova, utan en bostad där de kan leva, dit de kan ta hem sina kompisar. De allra minsta hyresrätterna där inte mycket mer än en säng får plats är inte lösningen, menar Hanna. Men man måste se till att bygga så att lägenhetens yta utnyttjas på ett bra sätt. Små lägenheter är oftare billigare, och billiga hyresrätter är vad de flesta ungdomar efterlyser.

Hanna Lindqvist på styrelsemöte med organisationen jagvillhabostad.nu

Ideal 2014 49


BOSTAD

EN TORSDAG klockan 20:33 får Aniz ett sms. Elina Lundgren har sett hans annons på Blocket och hon vill hyra ut sitt rum åt honom. Själv ska hon bo hos kompisar över sommaren, för att slippa hyran och kunna vara helt ledig. Aniz har det stora sovrummet för sig själv, men delar kök och badrum med en tjej. Rummet är möblerat med Elinas säng och bokhylla. Hur känns det att bo med någon annans saker? – Det gör jag ju här, det är helt okej. Det har jag gjort på många ställen. Alltid, känns det som. Det är smidigare när det är möblerat, säger Aniz. Först hade han tänkt tacka nej, eftersom han hoppades på något som han kan hyra för en längre period. Men när han varit och tittat på lägenheten ändrade han sig.

23 Ideal 2014

– Det var väldigt sköna människor tyckte jag, avslappnade och trevliga. Det var härlig stämning. Jag kände att det här skulle kunna kännas som mitt hem också, säger han. ÄNDÅ ÄR DET bara för tre månader. Den första september måste Aniz flytta igen. Två veckor senare, den 14:e september, är det riksdagsval i Sverige och politikerna spänner sina muskler för att locka till sig väljare. Men kommer de att prata om bostadsbristen? Det tror inte statsvetaren Jenny Madestam. – Frågan är för laddad för att partierna ska vilja ta i den innan valet, säger hon. Några förslag är till exempel att ändra systemet för hyressättning och att återinföra fastighetsskatten.


BOSTAD

– Men ingen politiker vill stöta sig med Hyresgästföreningen eller de pensionärer som bor i stora lägenheter i centrum inför ett val, säger hon. Hanna Lindquist tror inte heller att bostadsfrågan kommer ta stor plats i valet. Men däremot tror hon att det parti som vågar göra bostadsfrågan till en viktig valfråga skulle tjäna på det. – Jag tycker ändå vi märker att folk börjar känna att det är ett problem. Även människor som inte själva är drabbade av det. Många äldre, till exempel, säger att det är ett problem att unga inte har jobb eller bostad. Det har ofta sitt på det torra sedan länge. Men om de tycker att det är bekymmersamt, och de själva inte berörs av det egentligen, då har vi ändå ganska stor genomslagskraft, säger hon.

ELINA LUNDGREN öppnar dörren och hälsar på Aniz med en kram. – Jag har skrivit ut ett kontrakt, det känns jävligt byråkratiskt. Jag bara googlade fram ett kontrakt för inneboende, så jag har inte ens läst igenom det, säger Elina och ger Aniz en av de utskrivna sidorna. De läser igenom villkoren tillsammans. Allt ser bra ut. – Jag tänkte att jag plockar bort mina böcker och sådär. Elina och går före in i sovrummet, där eftermiddagssolen gör sängöverkastet guldskimrande. – Vill du att jag plockar ner korset? Ovanför sängen hänger ett litet färglatt krucifix. Det har Elina köpt på en resa i Guatemala. Aniz svarar snabbt. – Nej, det kan hänga kvar.

Ideal 2014 23


BOSTAD

Bostadsjakten Studenten är avklarad och nu är det dags att flyga ur boet. Hur får du tag i någonstans att bo? TEXT & BILD: ELIN PÄRSSON START

Har du rika och generösa föräldrar?

N EJ

JA

Tjänar du mer än 150 000 om året?

Be dem köpa en bostadsrätt åt dig. Kalla det ”en investering”.

NEJ

JA Vill du flytta in i lägenheten tidigast sommaren 2017?

JA

NEJ

Bostadskö är din grej! Registrera dig på bostadsbolags hemsidor. Tänk på att förnya dina uppgifter då och då så att du behåller dina köpoäng.

NEJ

Kan du tänka dig att bo tillsammans med främlingar?

Är du student?

NEJ

Kan du tänka dig att lägga några timmar per dag på bostadsjakt?

JA

NEJ Har du en kompis med plats för madrass på vardagsrumsgolvet?

NE

NE

JA

J

JA Studentkorridor! Förbered dig på andras odiskade köttfärssåskastruller. Har du tur hittar du nya bästisar vägg i vägg.

Kollektiv! Är du vegan och queerfeminist är det plus i kanten. Likasinnade hittar du i forum och grupper på nätet.

Har du ett svenskklingande namn och saknar synlig funktionsnedsättning?

J Packa väskan, flytta runt mellan bästisen och din mosters kusins gästrum Se upp för när gästfriheten går för långt och vänskapen börjar knaka i fogarna.

52 Ideal 2014

JA

Du kommer ingenstans. Stanna där du är och samla pengar på hög, eller engagera dig för allas rätt till en egen bostad.

JA

Välkommen till andrahandsdjungeln! Blocket är din nya startsida. Med lite tur får du tag i en pärla, men var beredd på att flytta igen inom ett år.


KRÖNIKA

Drömmen om ett hem Krönikör: Linnea Östlund

S

nart är det skolavslutning, sommar och sol och en härlig grönskas rika dräkt. Och sen efter det studier, resor, jobb. Eller inget alls. Hur som helst börjar du väl längta efter att få vara din egen. I ditt eget hem. Att flytta hemifrån. Köpa en begagnad soffa i grön sammet och anordna inflyttningsfest utan tidsbegränsning eller regler. Men så är det ju det där ordet som alla pratar om. Bostadsbrist. Bostadsbrist. Bostadsbrist. Men det där löser sig väl, eller? Det verkar vara ständig bostadsbrist. Det var det 2007, när det var jag som tog studenten. På 30-talet var trångboddheten stor. Då byggde man så kallade “barnrikehus” för stora familjer. De hade lyxdetaljer som rinnande vatten och fler än ett rum. På 50- och 60-talet var det också trångt, så då beslutade regeringen att det skulle byggas en miljon nya lägenheter. Det är det som kallas miljonprogrammet. Som vi alla vet finns de husen kvar, men många är i akut upprustningsbehov. Men vad görs åt problemet nu? Att bygga hus är politik, och politik är pengar. Någon tjänar på att du inte kan flytta hemifrån.

Kristdemokraten Mats Odell sitter i riksdagen. För några år sen sades det att han sagt en sak, som fick mycket kritik. “Jag och min fru har köpt varsin lägenhet åt vara barn. Det kan alla föräldrar göra. Våra barn är mycket nöjda”. Självklart kan inte alla föräldrar köpa lägenheter åt barnen, det inser de flesta. Sedan dess har Mats Odell försökt förklara sig, han menade att han och hans fru stått som medsökande när barnen tagit lån. Men faktum är att alla föräldrar inte kan det heller. Och det kostar att bygga hus. Pengar som de som bygger såklart vill tjäna igen. Det ger mycket högre, och snabbare, vinst att bygga bostadsrätter jämfört hyresrätter. POLITIKERNA DÅ, visst vore det bra om de bara bestämde sig för att bygga många lägenheter som unga människor har råd att bo i? Men enligt en EU-lag måste statens byggprojekt (det kallas för allmänyttan) gå med vinst. Och på hyresrätter finns ju ingen vinstmarginal...

>>visst vore det bra om de bara bestämde sig för att bygga många lägenheter<< SER DU ATT det byggs någonstans i din stad? Det är med all säkerhet bostadsrätter. Det är lägenheter som man äger, som ett hus. Att köpa ett rum och kök kan kosta en miljon plus ränta, och sen är det också en avgift man betalar varje månad utöver det. Vilken ung person har råd att lägga 8000 i månaden på boendet? Utöver det måste man såklart betala el, tv, och allt annat. Och allvarligt - ytterst få av oss unga får ens ta lån för att köpa en bostadrätt. För att få det måste man ha haft en stadig och lagom hög inkomst ett tag.

Ideal 2014 53


AKTIV

23 Ideal 2014


AKTIV

I D R POLITIK T T Hör, eller hör det inte ihop? Det är en ständig debatt. På svenska fotbollsarenor är det förbjudet att uttrycka politiska budskap. Men det finns undantag. Svensk fotboll har hamnat i en diskussion om hur en grundlag begränsas på läktarna, vem som har rätt till yttrandefrihet och varför regelverket är som det är.

TEXT & BILD: Philip Trollér

Ideal 2014 23


AKTIV I BÖRJAN AV mars på internationella kvinnodagen hålls en demonstration på Möllevångstorget i Malmö. Med i den politiska manifestationen finns en fotbollsintresserad och framträdande individ bland de supportrar som stöder allsvenska fotbollsklubben Malmö FF. Vid sidan av fotbollen har 25-årige Showan Shattak ett starkt politiskt intresse. Han är vänsteraktivist och engagerad i frågor kring mänskliga rättigheter, HBTQ, och han har varit med och grundat organisationen Fotbollssupportrar mot homofobi. I manifestationen på Möllevångstorget är han på plats för att demonstrera mot kvinnovåld i samhället. Han är där för att stå upp för jämställdhet och för alla människors lika värde. I manifestationens efterdyningar misshandlas sex demonstranter av medlemmar ur en nazistisk gruppering. En 25-årig man skadas svårt i bråket, och han förs med allvarliga skallskador till Lunds universitetssjukhus, där han kämpar för sitt liv. Den misshandlade är en engagerad MFF-supporter. Det är Showan.

– Det blir utmärkt säger jag, och nickar instämmande till att vi ska gå in. Jag tänker att det finns en slags symbolik i det här. Att diskutera fotboll och politik på ett italienskt café. Italien, landet där fotbollen har extremt starka band till samhället, landet där idrotten låter sig påverkas av politik på ett sätt som inte existerar på många andra platser i Europa. Italien är landet där premiärministern inte bara kan äga ett lag, han kan styra det också. Italien är landet där en spelare kan springa mot sin supporterkurva och fira ett mål med en fascistisk hälsning och få gensvar av tusentals människor från läktaren. Många klubbar har historiskt en väldigt långvarig och väl rotad politisk koppling. Italien är allt Sverige inte är. Här är det annorlunda. Här ska det, enligt många, helst inte finnas någon koppling alls. ERIK KÖPER SIG en baguette med ost och salami till frukost. Lokalen är liten, man kan känna en skarp lukt av espresso som blandas upp med dofterna av vårluft som kommer in genom den öppna dörren. Vi har gått och småpratat om allsvenskan, BK Häcken och supporterkultur på vägen hit. Men det är här och nu jag märker att Erik verkligen tycker det här samtalet är något extra. Han har precis hängt av sig sin gröna vårjacka, och han har knappt hunnit påbörja sin frukost förrän vårt samtal är igång. Det ska pågå under lång tid. Det ska handla om idrott. Och det ska handla om politik. Enligt Erik finns där ett samband. – Det är omöjligt att hävda att politik och fotboll i viss utsträckning inte hör ihop. Ärligt talat så genomsyras det mesta av politik. Peka på vilken annan del som helst av samhället. Ta kultur exempelvis. Vem i hela världen skulle ta dig på allvar om du bestämt skulle hävda att ”kultur bara är kultur, och här får det inte blandas in några politiska värderingar”? Man kan inte tänka så. Erik säger det hela lugnt och sansat, samtidigt som han skrattar till och skakar på huvudet. – Det är bara inom idrotten vi har det här tänket om att X bara är X. Det är helt absurt egentligen.

>>Det är omöjligt att hävda att politik och fotboll i viss utsträckning inte hör ihop. Ärligt talat så genomsyras det mesta av politik.<< VI PROMENERAR LÄNGS Danska vägen, i ett vårfint Göteborg. Aprils sista afton har sedan ett par dagar brunnit ut och vårens mest blomstrande period har gjort sitt inträde. Svala vindar blandas med varma strålar från en stickande sol. Årets vårvärme har gjort att allting som växer och gror verkligen har exploderat. Och det är inte bara våren som har exploderat ordentligt i år. Svensk idrott, och svensk fotboll i synnerhet har drabbats av en explosion. Och om mycket med vårens natur och sprakande grönska är vackert, så är där väldigt mycket omkring svensk fotboll som inte har varit vackert den här våren. Aldrig tidigare har politik och våld diskuterats så flitigt och hätskt i samband med fotboll som det har gjorts under våren 2014. Fotbollshuliganismen har skördat sitt andra dödsoffer, efter att en djurgårdssupporter misshandlats till döds i anslutning till den allsvenska premiäromgången i Helsingborg. En tragedi och en händelse som skapat stor debatt bland såväl klubbar och supportrar som hos media och politiker. Några mil söder om Helsingborg, i Lund, ligger en man som också har skapat stor debatt i svensk idrott. Där ligger demonstranten och tillika MFF-supportern Showan Shattak fortfarande på sjukhus och kämpar för sitt liv. – Här blir bra, eller vad tror du? Jag har slagit följe från Redbergsplatsen med Erik Classon. Erik är en 29-årig mellanstadielärare som älskar fotboll. Han är styrelsemedlem i allsvenska fotbollsslaget BK Häckens supporterklubb, Getingarna. Erik har inte bara ett stort fotbollsintresse, han är dessutom politiskt intresserad. Det är därför vi står här framför ett café på Danska vägen. Vi träffas för att diskutera det som så ofta påstås inte ska ha med varandra att göra, men som den här våren oundvikligen har kunnat undvika att diskuteras i samband med varandra. Idrott. Och politik.

56 Ideal 2014

UNDER VÅRT SAMTAL sitter han ofta med blicken fäst lite längre bort än mina ögon. Som att han verkligen funderar. Redan när vi pratades vid på telefon förstod jag att han skulle gilla att prata om det här. Erik älskar fotboll. Han reser land och rike runt för BK Häcken. Han har sett många läktare. Många supportrar. Många banderoller. Nu sitter jag här med honom, på ett italienskt café, för att diskutera en explosion. Vi sitter här för att diskutera det efterspel som skapats bland svenska fotbollssupportrar efter attacken mot Showan Shattak.


AKTIV AKTIV Den misshandlade Malmösupporterns öde har berört, och supportar till olika klubbar i både Sverige och ute i Europa har visat sitt stöd genom att skicka hälsningar och budskap till Skåne. Hälsningar om att kämpa. Budskap om att enas. Mot nazismen. Malmö FF:s supportar, Showans egen favoritklubb, ville visa sitt stöd till deras skadade kamrat. Bland annat genom att under nästkommande hemmamatch efter misshandeln, hänga upp en banderoll på läktaren med texten ”MFF-familjen enade mot nazismen”. Banderollen förbjöds av den egna klubbens styrelse. Niclas Carlnen är vd för Malmö FF och han förklarar det beslut som styrelsen fattade. – Det var ett rent formellt beslut, som togs helt utifrån det regelverk som fotbollsförbundet har om att alla politiska budskap, utom partipolitiska, är förbjudna på svenska fotbollsläktare.

– Böterna drogs tillbaka eftersom budskapet ansågs vara av demokratisk och humanitär karaktär, snarare än politiskt uppviglande, säger Anders Hübinette. I FALLET MED Showan och det förbud mot banderollen som Malmö FF:s styrelse beordrat, skapades en ny storm, inte bara bland fotbollssupportrar, utan skarp kritik riktades från flera håll. Strax innan avspark i Malmös cupmatch mot Hammarby kom beskedet. Styrelsen hade ändrat sig. Supportrarna fick hänga upp banderollen.

>>Alla politiska budskap, utom partipolitiska, är förbjudna på svenska fotbollsläktare.<<

DET HAR TIDIGARE hänt att klubbar blivit bötfällda för att man tillåtit den här typen av banderoller. 2009 hängde supportrar till Örgryte IS upp en banderoll på Gamla Ullevi, i Göteborg, med budskapet ”Free Dawit Isaak – imprisoned in Eritrea since 2001” Dawit Isaaks bror var, tillsammans med några andra supportrar, med och skapade banderollen. De ville visa sitt stöd till en fängslad journalist, bror och Öis-supporter. Banderollen anmäldes av domaren och matchdelegaten. Svenska fotbollsförbundets disciplinnämnd beslutade att döma Örgryte IS till 10 000 kronor i böter. Domen överklagades av klubben, som hade stått bakom beslutet att ha banderollen. Böterna drogs, efter lång tids påtryckningar från media och supportrar, tillbaka. Anders Hübinette är förbundsjurist på svenska fotbollsförbundet. Han säger att anledningen till att böterna från disciplinnämnden för ”Free Dawit-banderollen”, drogs tillbaka var att förbundsstyrelsen, som är fotbollsförbundets högsta instans, ansåg att disciplinnämndens beslut i det särskilda fallet behövde omprövas.

– Helt rätt säger Erik. Jag hade i och för sig hängt upp den oavsett om klubben hade godkänt det eller inte. Vissa saker kan man inte vika sig för. Några dagar efter att banderollen i Malmö hängts upp, fick Erik och hans kollegor i Getingarnas styrelse in ett medlemsförslag. – Det var några medlemmar som undrade om vi inte skulle köra en banderoll med texten ”Kämpa Showan”. För oss i styrelsen var det givet, självklart skulle vi göra det. Vi kontaktade tifogruppen och i nästa hemmamatch hade vi uppe banderollen. Och vi frågade faktiskt inte ens BK Häcken vad de tyckte, för det hade inte spelat någon roll. Vi ville visa MFF-supportrarna och Showan vårt stöd. Erik menar dock att det helst ska finnas en dialog mellan klubbar och supportrar, och att det måste finnas en viss

Häckenklacken firar 4-1 segern mot Kalmar.

Ideal 2014 57


AKTIV Erik Classon är politiskt intresserad och en av de mest aktiva och drivande supportararna i Häcken– klacken.

avgränsning i vad som får uttryckas och inte. – Där måste finnas någon koppling till fotbollen med de budskap som tas upp på läktarna, annars kan det eskalera. Det är i första hand för idrottens skull vi är på läktaren, inte för något annat. Men det vore väldigt naivt att tro att alla människor som går på fotboll lämnar sina politiska och mänskliga värderingar i spärrarna vid arenan. Att vi supportar bara är ett skal utan åsikter om samhället när vi är på match.

>>Då är det som att man sätter pris på yttrandefriheten. De som inte har pengarna ska vara tysta. << Samtidigt som Erik är medveten om att det är en oerhört komplex fråga, och att det är svårt att dra gränsen för vad som är ett politiskt budskap och inte, så riktar han kritik mot de svenska fotbollsklubbarna. – Alla klubbar brukar någonstans ha skrivet att deras klubb är till för alla medlemmar oavsett kön, etnicitet och sexuell läggning. Då kan jag tycka att det blir väldigt motsägelsefullt när Malmö FF:s styrelse först förbjuder sina supportrar att ha en banderoll som i princip bara säger att alla människor har lika värde. Det var just det resonemanget som enligt Niclas Carlnen fick styrelsen i MFF att ändra sig. – Vi hade en ständig dialog med våra

23 Ideal 2014

supportrar om banderollen, och valde slutligen att bestämma oss för att tillåta den. I Malmö FF står vi för att alla människor har lika värde, då hade det känts fel att förbjuda våra supportrar från att uttrycka det. Vi tyckte i slutändan att ett ställningstagande var viktigare än det enskilda bötesbeloppet vi riskerade att tilldelas, säger Niclas Carlnen. DET FINNS ETT totalförbud mot politiska budskap från supportrar på läktarna, men samtidigt står det, i fotbollsförbundets stadgar skrivet att partipolitisk reklam får förekomma inne på arenorna. – Det är egentligen helt sjukt. Då är det som att man sätter pris på yttrandefriheten. De som inte har pengarna ska vara tysta. Medan en sponsor kan betala in x antal tusen och sedan få en egen skylt med sitt budskap på, som hela arenan kan se. Regelverket är konstigt och sättet det tillämpas på är ännu mer märkligt. Att först utdöma böter som fotbollsförbundets disciplinnämnd gjorde mot Örgryte, och sedan efter påtryckningar dra tillbaka dem säger en del om att inte ens de på förbundet riktigt vet var gränsen skall dras. Erik menar att det behövs en förändring men han vet inte riktigt hur förändringen ska se ut. – Frågan är komplex. Det finns inte heller någon klar linje för vad svenska fotbollssupportrar tycker generellt tror jag. Han menar att det nog alltid kommer finnas två läger. De som bestämt hävdar att idrott och politik inte hör ihop över huvud taget och sedan de som menar att idrott, precis som allt annat, är en del av politiken. Förändringar kommer kanske inte att ske, men hans slutsats är ändå att debatten är viktig för fotbollens framtid. – Det är bra att frågan diskuteras på riktigt alla fall. Han tittar på sin klocka. – Nej, nu måste jag iväg och inhandla lite öl. I morgon är det bortamatch i Malmö, säger Erik och reser sig upp från stolen.


Ideal guidar dig i småpartidjungeln TEXT: Jon Demred

Sossarna, moderaterna, SD och F!. De känner vi alla igen, men vad mer finns att rösta på i höstens riksdagsval

SKÅNEPARTIET Ska Skåne verkligen vara en del av Sverige? Om du ställt dig den frågan och dessutom inte är särskilt förtjust i invandrare kan Skånepartiet vara ditt parti. De drömmer nämligen om ett Skåne fritt från svenskar, invandrare och framförallt muslimer

DJURENS PARTI Brinner du för djurens rättigheter och känner att de ska behandlas med samma respekt som människor? Då är Djurens Parti något för dig. De vill föra in djurens perspektiv i politiken och förenas av kärlek till djur och frustration över hur djur utnyttjas som lägre stående varelser.

FREDSDEMOKRATERNA

LIBERALA PARTIET

Tycker du att det här med krig är en dålig idé och att samhället i stället borde byggas på medmänsklighet och kärlek mot alla så kanske Fredsdemokraterna blir ditt val i september. Partiet kämpar för en värld där alla får vara olika och där ingen förföljs eller trakasseras på grund av någonting. ”Kärlek för alla, hat mot ingen” är partiets slogan och de vill att samarbete alltid ska ersätta konkurrens.

Är du ett offer för ett påtvingat kollektiv och vill bestämma över ditt liv själv utan klåfingriga politikerdirektiv? Då kanske du ska strunta i Folkpartiet och i stället rösta på Liberala Partiet. De tror stenhårt på individen och vill bygga ett samhälle där du själv verkligen kan blomma ut som den starka och självständiga människa du är.

AKTIV DEMOKRATI Har du ett starkt politikerförakt och vill ha mer politisk makt själv? Då kanske Aktiv Demokrati är partiet för dig. Partiet vill införa direktdemokrati i Sverige, precis som de har i Schweiz. Där tas alla beslut av landets invånare i folkomröstningar. Om du vill att Sverige ska ha samma system ska du lägga din röst på Aktiv Demokrati i höstens val.

SVENSKARNAS PARTI Om du drömmer om ett fascistiskt samhälle och tycker att vita män är den här jordens bästa varelser och att alla andra är ganska mycket mindre värda, då kan du rösta på Svenskarnas Parti.

Nu går vi vidare.

ENHET Känner du att formuleringen ”Politik på människans och naturens villkor” tilltalar dig då ska du rösta på partiet Enhet. Partiet vill lägga grunden för ett medmänskligt samhälle bortom egoism och särintressen. Partiet vill också införa basinkomst för alla medborgare så att ingen egentligen behöver oroa sig för någonting. Tycker du det låter bra? Rösta på Enhet i september.

LANDSBYGDSPARTIET OBEROENDE Älskar du att skjuta Sveriges stora rovdjur och tycker att landsbygden alltför ofta glöms bort i vårt Stockholmscentrerade samhälle? Landsbygdspartiet oberoende kämpar för dig. De gillar traditioner och kulturarv, företagande och service, demokrati och påverkan samt framtidstro och utveckling. De vill också att landsbygdens befolkning ska få mer pengar och som sagt, få skjuta rovdjur som inkräktar på människans territorium.


KULTUR

Dina kläder avslöjar vad du röstar på

Dreads, backslick, palestinasjal, ”fladdertröjor”, Dr Martens, ”kontorsskor”. Listan kan göras lång med politiska markörer som berättar vilka vi är. Men hur bra stämmer det egentligen?

TEXT OCH FOTO: Magdalena Brander

60 Ideal 2014


V

i sitter på en bänk på Vasaplatsen i Göteborg bredvid en korvkiosk som inte har en enda kund medan vi är där. Folk är istället på väg från sina skolor och arbetsplatser. – Där kommer en moderat, säger Sanna Modig och skrattar och tittar mot en kille som kommer gående ifrån den närmsta busskuren. Killen bär en vit kortärmad pikétröja, har blå slitna jeans som inte är trasiga och en välkammad sidbena i det blöta håret. Eller är det någon slags gelé som gör att håret ser ut som att personen nyss är urstigen ur en dusch? – Hur ser du det? – Han går lite sådär självsäkert, och småler. Och där kommer en till, säger Sanna och skrattar till igen samtidigt som hon tittar när killen möter en tjej vid spårvagnshållplatsen. De kramar om varandra. – Hur klär sig moderattjejerna då? Jag sneglar på tjejen med svarta stuprörsjeans och en vit, kanske stickad, tröja, svarta ballerinaskor och blont hår. – Fladdertröjor, typ vita, säger Sanna Modig. Moderattjejen har vad jag förstår en ”fladdertröja” på sig. Den är lite större och genomsläpplig, trots att den troligen är stickad. – Där då? Jag nickar mot en tjej som passerar en meter ifrån oss. – Det känns som hon har koll och vet vad hon vill, men det är svårt att placera in henne. Tjejen går förbi. Hon har en brun skinnryggsäck, jeans och sneakers. FÖRDOMARNA HAGLAR EN stund från bänken på Vasaplatsen. Men att bedöma var folk står politiskt utifrån hur de klär sig, går det? Lektorn Margareta Melin undervisar på Malmö högskola i Modets kultur och politik. Hon berättar att vi använder vår kropp som en anslagstavla. Vi visar vilka vi är genom hur vi sitter, pratar och det vi lägger på kroppen. Mycket av det här händer omedvetet men ändå medvetet. – När vi väljer vad vi ska på ha oss på jobbet så tänker vi om vi ska på ett möte att vi ska ha på oss något snyggt. Om jag ska ut i trädgårdslandet tar jag på mig något gammalt. Ett

Margareta Melin undervisar i modets kultur och politik vid Malmö högskola.

KULTUR

Sanna Modig och Magdalena Brander spanar efter politiska kläder. omedvetet medvetet val. Om du till exempel går ut på stan kan du avläsa genom små detaljer vilka folk är. Generellt är det så att folk utan att tänka på det väljer något som samtidigt visar vilka dom är. En sådan här stark politisk markör är palestinasjalen, säger hon. Hon berättar att andra markörer som speciellt på 70-talet kunde kopplas ihop med miljöpartister var när någon bar en grön Fjällrävenjacka eller ryggsäcken. Den så kallade Kånken. – Idag är det också en cool grej. Men om man har gröna fältkläder så symboliserar det miljö. Få moderater eller folkpartister skulle medvetet ha på sig det om de inte ska fjällvandra. Men vad ungdomarna har på sig idag 2014, det vet inte jag. Gå till de olika ungdomsförbundens huvudkvarter och kolla själv. Det ändras hela tiden. I april 2016 kommer det att se annorlunda ut, säger hon. Margareta Melin berättar att de politiska markörerna ses extra tydligt i valtider hos våra politiker. Borgerliga politiker har blå slipsar och röda politiker bär röda slipsar – Förutom förra valet då Fredrik Reinfeldt högst medvetet valde att ha ljusröda slipsar. För att symbolisera ett arbetarparti. EN FÅGEL HOPPAR någon meter från oss på rälsen där spårvagnarna och bussarna ständigt avlöser varandra. En spårvagn kommer och fågeln ger sig av. – I min klass pratar vi som är lite vänster ofta om att man inte ska döma folk. Men ändå är det så att om man ser någon på spårvagnen med backslick så kan vi säga typ jävla äckel, säger Sanna Modig och skrattar till. Hon konstaterar att det är konstigt att det är så. Backslick, eller bakåtkammat hår, är absolut en högermarkör menar hon. Det håller även Erik Peterson med om. Det tog honom några ynka minuter att gå till kafét där vi ses efter att ha avslutat sin dag på Sigrid Rudebecks gymnasium där han går första året. Erik Peterson som precis fyllt 17 år är aktiv i Liberala Ungdomsförbundet (LUF) sedan sex månader tillbaks. – Backslick är inte jättevanligt. Men jag tror inte att man ser så många i Vänsterpartiet som har det. Så här skulle jag säga är lite höger, säger han och pekar på sitt hår. En prydlig sidbena åt höger som ser vattenkammad ut. – Å andra sidan hade vi precis en debatt på vår skola. Det kanske har med det här med att vara lite av en kameleont. Men då var det var en SSU:are mot en MUF:are. SSU:aren hade en

Ideal 2014 61


KULTUR

Kliipp ut din egen Erik Peterson!

62 Ideal 2014


KULTUR

Klipp ut din egen Sanna Modig!


KULTUR rosa Ralph Lauren-skjorta, som jag skulle säga vara höger och en ordentlig sidbena. Medan MUF:aren hade klätt ner sig lite och hade en piké. Men det kanske är för att kliva ur sin stereotyp. För att smälta in, säger han. EVA ANDERSSON ÄR modehistoriker på Göteborgs universitet. Korridorerna på Humanisten är så när som tomma på studenter när vi träffas där hon jobbar. – Vem har backslick mer än kronprinsessans man nu för tiden? Det är en politisk markör. Du har inte backslick om man är en socialdemokrat, säger Eva Andersson. Egentligen är Eva Andersson ledig men har kommit in för intervjun. – Jag ska bara sätta in det här pappret. Så känns det som jag har jobbat lite idag också. Eva Andersson delar kontor med studierektorn Lasse. Det löper bokhyllor fyllda med böcker längs hela rummets långsida. På bokhyllorna hänger det galgar med olika klädesplagg. Under Lasses skrivbord ligger det några utspridda papper. – Lasse är inte så ordningsam, säger hon och sätter sig tillrätta i den tvåsitsiga soffan. – Vad är det första du tänker på när jag säger politik och mode? – Palestinasjal. Sjalen har varit ett politiskt plagg i Sverige sedan 70-talet. Men sedan det blev modernt för sex-sju år sedan sågs alla möjliga människor bära den. Erik Peterson ser också palestinasjalen som en vänstermarkör och skulle aldrig själv bära en av den anledningen. – Jag tror att det har blivit lite mode, men mest är man nog vänster skulle jag tro. Likaså med sotarmössor och Fjällrävenjackor, säger han spontant. Andra markörer är svarta kappor, dreads och Dr Martens-kängor. Dessa förknippar han med ”hipstervänstern”. – Dr Martens skulle jag heller aldrig ha på mig. Men mer för att det ger mig skinheadsvibbar. Högersymboler är märkeskläder, finare kläder så som kostym och dräkt och det han kallar kontorsskor. Skorna definierar han som lite finare med klack. Ibland bär han ändå sotarmössa och säger att det finns LUF:are som kommer i Fjällrävenjackor till möten. Men är det en tillställning väljs de kläderna bort och ersätts av kostym och dräkt.

Eva Andersson , modehistoriker.

64 Ideal 2014

SANNA MODIG GICK med en stund i både Feministiskt Initiativs, Socialdemokraternas och Vänsterpartiets demonstrationståg på första maj. – Det var så häftigt, säger hon. Hon bär på en longboard som hon placerar under cafébordet på Linnégatan. Jag undrar om hon vågar åka i nedförsbackarna. Det gör hon men då ”slajdar” hon ner och visar med händer hur hon gör med brädan. – Du får gärna prova sedan, säger hon. Idag har hon åkt longboard i två timmar från vad hon kallar rikemansområdet Askim. Det efter att ha tagit bussen från villaområdet i Billdal där hon bor. Det händer att studenter i hennes ålder åker i slips och kavaj därifrån till skolan. – De röstar på höger, som deras föräldrar, säger Sanna Modig.

”Det blev lite för mycket med SSU. Lite som en sekt” Själv är hon glad över att hon fick börja på det vänsterdominerade gymnasiet Schillerska. – Det var lite som att leva i en bubbla innan och det är härligt att se något annat, säger hon. Sanna Modig fyller 18 år i december och kommer som hon säger tyvärr inte få rösta. Hon har tidigare varit engagerad i Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU). Politiskt har hon nu gått ännu mer åt vänster och slutade att vara aktiv där när hon började gymnasiet. – Det blev lite för mycket med SSU. Lite som en sekt. Jag kommer ihåg en gång när vi satt och skrattade åt att Fredrik och Filippa Reinfeldt hade skiljt sig. Sedan när man kommer hem och tänker efter så kommer man på att det är en familj och att det är hemskt. Men jag saknar gemenskapen, säger hon. Hon menar att hon själv inte har någon riktig stil och därför bär hon alltid svart. Idag har hon en röd pin med den internationella kvinnologgan på bröstet. Den bryter av mot den svarta korta jackan. – Man kan ta på sig lite vad som helst och ändå blir det snyggt, säger hon. Hon skulle aldrig bära plagg som kostym eller kavaj. Sanna Modig och Erik Peterson är eniga om att mycket med det politiska modet handlar om att passa in. En från LUF som ska till Schillerska gymnasiet klär ner sig. Om Sanna Modig skulle gå och ”kampanja” på Sigrid Rudebeck skulle hon välja att bära den där hatade kavajen som hon aldrig skulle ta på sig annars. – Jag skulle inte ha håret så här heller, säger hon och pekar på sitt lockiga nedsläppta hår, utan jag skulle ha satt upp det. Man tar seden dit man kommer. Erik Peterson berättar att de i LUF kan skämta om när någon ska till Schillerska på debatt. – Då säger vi ta på dig palestinasjalen, säger Erik Peterson. Just LUF är ganska splittrat när det kommer till kläder. Jag fick höra när jag kom dit att jag var helt rätt, då jag hade rutiga skjortor, fortsätter han. Idag bär han en vit skjorta med blå och röda rutor. – Hur klär man sig då när man är ute och möter folk? – Man har lite som tumregel att försöka smälta in då. Just för att man är ett högerparti så känns det som man måste kompensera och bli lite mer folklig då, säger han. ENLIGT MODEHISTORIKERN Eva Andersson handlar det mycket om att tvätta bort överklassmarkörer genom att göra sig mer folkliga. Moderater fick vid förra valet en kläduppmaning att de skulle lämna pärlhalsbanden och slipsarna hemma.


-Det här känns annorlunda! Säger både Erik Peterson och Sanna Modig, och skrattar när de byter klädstilar med varandra.

– De väljer att inte ha pärlhalsbanden för att de är moderater utan det är för att de tillhör överklassen och det är en överklassmarkör och den försöker de tvätta bort genom att gömma det. Och försöka se ut lite mer som vanligt folk, och det lyckas väl de så där med kan man väl säga. Det sitter ju inte i kläderna bara, utan det sitter ju hur man är och liknande. SANNA MODIG ska snart åka vidare på Göteborgs gator på sin longboard. Men innan hon åker iväg berättar hon om en händelse som hon var med om på Valborgsmässoafton. Något som

visar att det faktiskt inte är någon exakt vetenskap det här med kläder och politik. Och att ens fördomar ibland kan slå väldigt fel när man dömer någon utefter vad personen ifråga bär eller hur den beter sig. – Vi var i Slottsskogen och träffade några killar som vi satt och pratade med länge. Jag pratade med en kille som visade sig vara uppväxt i samma område som mig. Han var himla trevlig. Efter en stund berättar han att han är en aktiv kristen kristdemokrat. Jag bara - ”nej, du får inte rösta på dom”. Jag hade aldrig kunnat gissa det på honom, säger hon.


KULTUR

Plågornas dolda budskap Irriterande, meningslösa, hjärndöda. Redan vid midsommar har vi tröttnat på de mest spelade låtarna. Sommarplågorna. Men boxvin och botar avslöjar mer om politiken än du anar. Glassigt (2006) Mange Schmidt På mindre än fyra minuter hinner han vinna på triss, få nobelpriset och skaffa en våning med bubbelpool. Det är individens succé, det är glassigt. Samma höst vinner en borgerlig allians valet med löften om mer pengar i plånboken och svenska folket nynnar med: “Jag mår som en gud, min plånbok är fet och det är glassigt” Bag in da box (2008) DJ Tune feat Orremannen Det handlar bara om en sak. Att dricka alkohol. Under några smällvarma sommarveckor är det konstant party vid poolen och bag in da box-vin i glasen. Sen spricker bubblan. Hösten 2008 störtdyker Stockholmsbörsen och finanskrisen är ett faktum. Vi hade i alla fall roligt så länge det varade. Fanta och Rosé (2010) Dj Mangoo feat Deadline Även om “Fanta och rosé” var en låt vi snabbt glömde passar den bra in i samhällsklimatet sommaren 2010. I flera år hade väljarundersökningarna förutspått en rödgrön seger i valet i september. Men under försommaren vänder det. Högern firar in segern – kanske med blandningen av rosévin och Fanta. Samhällsklimatet i övrigt: tidningarna skriver att årets trend är att vaska champagne. Fredrik Reinfeldt vinner valet med rekordsiffror.

Om sanningen ska fram (Vill du ligga med mig då?) (2011) Eric Amarillo Danshiten handlar om en kille som känner att han inte räcker till. Det i en tid när feminismen får allt större roll i politiken. F! firar fem år som parti och på våren 2011 startas deras ungdomsförbund. “Jämställdisten” Pär Ström tar debatten och tycker att vi borde prata mer om diskrimineringen av män. Kanske stämmer han in Amarillos förtvivlade stämma i sommarnatten.

TEXT: Elin Pärsson

Ingen vill veta var du köpt din tröja (2004) Raymond & Maria Ljuv pop från mellanmjölkssverige. Efter tio år av sossestyre med gott om pengar i statskassan börjar vi tröttna på vanligheten. Ingen saknar det vi gör och ingen vill veta var vi köpt tröjan så vi längtar efter förändring. Jobba ska löna sig! Efter den ovanligt svala sommaren bildar de borgerliga partierna Alliansen, med siktet inställt på valet 2006. Boten Anna (2006) Basshunter Vadå båt? Nej bot. Den digitala revolutionen är här. Samma år som Basshunter chattar med “Anna” startar Rickard Falkvinge Piratpartiet. Båda placerar det digitala på köttvärldens agenda. Äntligen har alla förstått att Internet inte är någon fluga. Dunka mej gul och blå (2007) Frida Både singeletta och bannad från radio. SR Kronoberg tyckte att låten romantiserade kvinnomisshandel. Frida däremot tyckte att låten var ett roligt sätt att prata om sex. Varken fylleragg, analsex eller minnesluckor är vanliga ämnen bland kvinnliga singer- songwriters. Oavsett vad man tycker om det – att bryta normer är politiskt.

DJ Tune feat Orremannen Dansa Pausa (2012) Panetoz Alla ska dansa, tjock, smal, fin och ful. Det euforiska budskapet kan kokas ner i en slogan som Socialdemokraterna kläckte i valet 2006: Alla ska med. En slogan som även Moderaterna fastnade för och faktiskt också använde i samma val. 2012 fanns egentligen bara ett parti i riksdagen som inte ville att alla skulle med – Sverigedemokraterna. Under året slår de ständigt sina rekord i opinionsundersökningarna. Som en motreaktion förenas folk över hela landet i en extrem lust att dansa och pausa.

Vad blir sommarens plåga? Redan innan sommarlovet finns tre självklara kandidater. Far & Sons Dubbel Margarita handar om att njuta av en drink och en pizzabit. Alltså att inte ha några höga krav på livet. Typisk lågkonjukturmusik. Samma sak med Labyrints Chilla lide, som handlar om att jobba mindre och hänga mer i parken med sina barn. Krav på sex timmars arbetsdag? Vänsterpolitik. Dessutom gör Eric Amarillo ett nytt försök med Fuldans. Den handlar bara om en sak: att dansa. Men vem tjänar på att vi inte pratar om politik? Jag gissar på regeringen Reinfeldt. Till skillnad från oppositionen måste de förklara varför Sverige inte är perfekt efter deras åtta år vid makten.

2014

Far & Son

66 Ideal 2014


KULTUR

Starkare än vapen

Deras makt är fullkomlig. De kan utlösa revolutioner både i tanken och i världen. De orsakar lycka och kaos varje dag. De gör att författare förföljs och hotas. En sak är säker - med ord kan man styra världen. TEXT & BILD: Linnea Östlund

Ideal 2014 67


KULTUR

>>Jag är inte en hjälte som ska förändra världen, men jag är åtminstone mig själv.<<

68 Ideal 2014


KULTUR

HAN ÄR LÅNG. Har rakat huvud. Vackra ögon. Ögon som har sett krig ur flera vinklar. – Musik är starkare än kulor. Kulor kan döda kroppen, men musik kan förändra tankar. Bara det att Hamas är rädda säger ju något. Khaled Harara vet vad han pratar om, han har varit PLO-soldat. Men han lämnade armén när Hamas fick makten. Idag lever han i Göteborg som fristadsförfattare. Khaled Harara var en av de första rapparna i Gaza. Det är han som skriver texterna till sitt band Palestinian Unit. För det har han blivit trakasserad och till och med häktad i sitt hemland. Dels för texterna, som är anti-Israel och anti-Hamas. Men också för att det är just hiphop. Folk där är rädda för allt som upplevs som västerländsk kultur, berättar Khaled Harara. De tror att allt handlar om droger, bilar och sexiga damer. Samhället såg honom som ett hot, och familjen skämdes. – Till och med min ex-flickvän skämdes för att jag var rappare. Alla såg mig som en stor loser. HUR KAN EN TEXT anses så farlig att författaren förföljs och häktas? – I alla tider har skrivande människor satt ord på vad som händer i samhället, säger Elnaz Baghlanian, som jobbar på organisationen svenska PEN. Det är PEN som bestämmer vem som får bli fristadsförfattare. Egentligen handlar det om ett stipendium, Tucholsky-priset. Stipendiet innebär en tillfällig fristad för författaren. Khaled Harara är den förste som fått stipendiet på grund av låttexter. I sina låttexter skriver Khaled Harara sånt som regimen vill tysta ner och censurera. Utöver Khaled Harara är det sex andra personer som lever som fristadsförfattare runtom i Sverige idag. Stipendiet gäller i två år. Många stannar kvar och söker asyl efteråt. Det som binder dem alla samman är att det de gör är politiskt. De talar kanske illa om ledare. De ifrågasätter samhället, och går emot rådande tankar.

VAD ÄR... PLO? : Står för Palestinian Liberation Organisation, alltså Palestinska befrielseorganisationen på svenska. En organisation med flera aktörer, där Fatah, ett socialistiskt parti, är den största. PLO vill satt Israel ska ge tillbaka de landområden de ockuperat, alltså Västbanken, Gazaremsan och östra Jerusalem. Tidigare ville PLO att Israel skulle upphöra, men nu tycker man att det som kallas för tvåstatslösningen går bra. Då skulle området bli två länder, Israel och Palestina.

VAD ÄR... - Svenska PEN? Den svenska grenen av organisationen PEN, som finns i många länder. En förening för författare och skribenter, som jobbar med solidaritet-och yttrandefrihetsfrågor.

KHALED HARARA DRICKER kaffe i lägenheten i Göteborg, som han fått tillgång till tack vare stipendiet. Den är stor, ljus och fräsch. Modernt inredd med vitmålat trägolv, vita väggar och gula geometriska lampor ovanför bordet. Kaffekoppen fastnar i bordet. – Det går inte att jämföra Gaza med det här, säger han och tittar ut på det som är en av de första riktiga vårdagarna. Här är så fridfullt. Men det finns ställen i världen där man kan bli dödad på morgonen, dödad på kvällen. Där man kan gå ut och se döda utanför dörren, och bli skjuten själv i nästa sekund. Där regeringen kan kick your ass bara för att man pratar om nåt de inte gillar. Telefonen ringer och Khaled Harara svarar. – Habibi, whats up homie? Han och personen på telefonen pratar om helgens resa till Danmark, där Khaled Harara ska vara med på en föreläsning om sin musik och fristadssystemet. Han håller sig sysselsatt. På invigningen av Göteborgs nya stadsbibliotek ska han spela sin musik. Och prata om sitt liv i Gaza. – Det finns olika sorters belägringar, fortsätter Khaled Harara. När familjen hade vant sig vid min stil stod resten av samhället på tur, och sen regeringen... Men man måste vara sig själv. Jag hatar folk som följer strömmen. Jag är inte en hjälte som ska förändra världen, men jag är åtminstone mig själv. Jag tänker gå min väg, även om det betyder att jag måste lämna mitt land. Khaled Harara kom till Sverige hösten 2013. Under de första månaderna var han deppig och förvirrad över miljöbytet, och hade en riktigt svår skrivkramp. Han sätter på en klassik arabisk låt på youtube. – Jag funderar på att mixa det här med typ techno. Det blir en galen mix, förvirrad. Men jag är förvirrad. Jag är ju van vid att skriva om politik, och jag vill fortfarande skriva om mitt land. Men jag känner ju inte av skiten på samma sätt längre.

Tucholsky-priset? Är ett stipendium på 150 000 kronor som sedan 1985 delas ut av svensk PEN varje år till “En förföljd, hotad eller landsflyktig författare eller publicist”. Exempel på författare som fått priset är Salman Rushdie och Dawit Isaak. Kurt Tucholsky var en tysk journalist och författare. Han kritiserade Nazisterna, och levde därför i exil i Sverige. Hans böcker brändes på nazisternas bokbål.

Ideal 2014 69


KULTUR

>>Man kan försvara nästan alla böcker med att de är konst.<< PÅ BIBLIOTEKET I FRÖLUNDA har den unga bibliotekarien Moa Andersson gjort en mini-utställning med böcker som provocerat genom historien. Vissa har varit förbjudna, andra är tabubelagda än idag. Det är inte bara i totalitära länder som musik eller böcker orsakar kontroverser. Skolbiblioteken i USA kan ha det lite knepigt. Det händer att föräldrar lämnar in protestlistor mot böcker som finns på biblioteken. Då slutar man ibland att låna ut de böckerna. – I USA är Räddaren i nöden av J.D. Salinger en riktig klassiker, som lärare ofta vill att eleverna ska läsa, berättar Moa Andersson. Men på många skolbibliotek är den förbjuden, på grund av föräldrars protester. Boken anses ha ett vulgärt språk och dålig moral. Det var länge sedan en bok senast blev förbjuden i Sverige. Minst hundra år sen, tror hon. – Man kan försvara nästan alla böcker med att de är konst.

VAD ÄR... Hamas? Står för Islamiska motståndsrörelsen, och är det folkvalda regeringspartiet i Palestina. Hamas klassas som terrorister, och vill ha bort Israel helt och hållet. Hamas och Fatah är motståndare och är ibland i stridigheter mot varandra.

70 Ideal 2014

I EN GLASMONTER TRÄNGS de förbjudna böckerna med tillhörande skyltar. Därinne är ingen författare i dåligt sällskap. Här trängs Agnes von Krusenstjerna med Franz Kafka och Salman Rushdie. Moa Andersson fladdrar ivrigt runt montern. Hon kan allt om dess invånare. Hon pekar på en bok i montern. Omslaget är gulnat, ryggen tejpad. Det är en del i Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Phalen, ur en upplaga från nittonhundratalets mitt. – Den har jag tagit med mig hemifrån, säger Moa Andersson. Visst finns det senare upplagor. Men att själva boken är gammal påminner betraktaren om tiden som flytt mellan nu och då, när en bok kunde väcka debatt bara för att en kvinna skrev om sex. VAD MAN VILL förbjuda säger mycket om ett samhälle. – Man får alltid tänka på den aspekten, och på vilken tid man pratar om, säger Moa Andersson. Idag är det exilförfattarna som kommer hit för att kunna skriva det de gör, i framtiden får vi se vad som skrivs om dem och deras böcker. Även om böcker inte förbjuds idag kan de vara belagda med sociala tabun. Ibland blir det stora debatter kring böcker, och författaren måste kanske försvara de skrivna orden. Också i Sverige är det ofta föräldrar som ropar först och högst om det olämpliga i böcker. Barnen ska skyddas från sånt som provocerar. Många minns debatten om figuren Lilla Hjärtat i bilderboken Liten skär och alla små brokiga av Stina Wirsén. Figuren var väldigt lik elaka karikatyrbilder av rasifierade personer i USA förr i tiden. Debatten ledde till att Stina Wirsén slutade rita figuren helt.


KULTUR

>> Musik är starkare än kulor. Kulor VISSA BARNBÖCKER STÄLLS I skymundan på bibliote kan döda kroppen, men musik ken. De kan handla om sex, självmord, föräldrar som missbrukar, eller barn som skadar andra barn. Sånt verkar inte vuxen kan ändra folks tankar.<<

världen vilja att barn ska veta om. Kanske är vuxna rädda för att barn ska inspireras till dumheter. Det är de som jobbar på biblioteken i Sverige som bestämmer vad som ska köpas in. Många bibliotek väljer att inte köpa in vissa böcker. Men Moa Andersson resonerar så att de böcker som läsarna efterfrågar ska finnas, även om de inte anses vara rätt. Moa Andersson går fram till en hyllsektion. Den är full av böcker som uppenbart är delar i olika serier. Vissa serier brer ut sig över flera hyllmeter. – De här böckerna kallas för bygderomaner. Det här är allt annat än fin litteratur. De anses ha riktigt dålig kvalitet, och många bibliotek köper inte in dem. Tidigare fick man gå fram till lånedisken och be om att få låna dem. Men efterfrågan är

DET ÄR FLER SOM tycker att ämnet förbjudna böcker är spännande. Pelle Filipsson jobbar på kulturkvarteret Hallarna i Norrköping. Under en resa till London ramlade han in i en bokaffär, som hade ett litet bord med skylten “Böcker de har försökt förbjuda”. Där fick han idén till en utställning i Norrköping. Han utvecklade idén tillsammans med Norrköping Stadsbibliotek, och utställningen blev ett microbibliotek, där besökarna nu kan låna hem böcker. – Reaktionerna är framför allt nyfikenhet. Folk undrar varför just Harry Potter eller Frankenstein har blivit förbjudna här och där vid olika tider, berättar Pelle Filipsson. Han oroade sig för hur Mein Kampf av Adolf Hitler skulle tas emot. Men litteraturvetarna på biblioteket lugnade honom. De menade att boken idag är helt ofarlig, och mest ett historiskt dokument. – Dessutom är den så massiv, svårläst och trist, att väldigt få orkar ta sig igenom den, säger Pelle Filipsson. Men det finns ämnen som är för tabu för microbiblioteket för förbjudna böcker. The Anarchists Cookbook av William Powell vill de inte ha. I den står det hur man tillverkar bomber GÖTEBORGS OMBYGGDA, nyöppnade stadsbibliotek luktar som ett möbelvaruhus. Det är en kväll i slutet av april, och persiennerna är fällda i ett försök att ge mer tyngd till scenen. Där står Khaled Harara. Han pratar om sin historia, och situationen i Gaza. Publiken är inte stor. Några hängivna ungdomar sitter på första raden. Resten kan bäst beskrivas som en blandning mellan äldre män med skjorta och kavaj, och gråhåriga damer i kläder av Gudrun Sjödén. – Jag säger alltid att musik är starkare än kulor. Kulor kan döda kroppen, men musik kan ändra folks tankar. Skriket från ett barn i vagn ekar mellan de öppna ytorna. Artiga applåder överröstar skriket när Khaled Harara pratat färdigt, och drar igång med låten Free Palestine.

Ideal 2014 71


KAMPANJ 2.0 Knacka dörr, flygblad, valstuga, pins och torgtal. Det politiska kampanjandet har länge sett likadant ut. Men nu håller saker och ting på att förändras. I ett samhälle där det blir allt svårare och svårare att nå människor måste nya metoder till. Vem öppnar egentligen sin dörr för en främling idag? Vem har tid att läsa ett flygblad eller gå in i en valstuga? Och vem tar egentligen på sig en pin!? Det finns några få innovatörer, de som har insett vikten av förändring. De som kampanjar ett steg före alla andra.

Här är topp 3

1 HOMEPARTY

Gudrun Schyman har tagit vara på det klassiska homepartykonceptet, det behöver inte bara vara plastbunkar eller sexleksaker. Det kan också vara politik. Det som har krävts för att Gudrun ska dyka upp är minst 25 personer, en whiteboard och några pennor. Schyman har gjort och kommer göra otaliga hembesök innan riksdagsvalet i September. Och det har lönat sig! I EU-valet lyckades F! knipa ett mandat. Och mycket pekar på att de efter valet i September även kommer att sitta i riksdagen. Hatten av till Gudrun Schyman! Hon har på bara några år gått från att vara en borträknad expolitiker till att leda ett av Sveriges snabbast växande parti. Ingen är som Gudrun. Hon är smart. Hon är skicklig. Hon är slipad. Bravo! Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

2

3D HOLOGRAM

Många politiker har nog någon gång sagt: Jag önskar jag kunde vara på två ställen samtidigt. En man slog slag i saken. Narendra Modi. Det är inte bara Sverige som har val i år, även Indien har val. I Sveriges riksdagsval 2014 kommer ungefär 7 miljoner människor få gå att rösta. I Indien ser siffran lite annorulunda ut... 800 miljoner människor är röstberättigade i Indien! Åttahundra miljoner! 800000000!! Så hur når man ut till 800 miljoner väljare!? Den favorittippade kandidaten, Narendra Modi tror sig ha hittat ett sätt. Man får helt enkelt kopiera sig själv. Den sjätte maj höll kandidaten över hundra tal... samtidigt! Genom att livestreama ett 10 meter högt 3D hologram av sig själv över hela Indien. Nytt. Häftigt. Imponerande. Bravo!

3 TV-SPEL Tänkt dig att du flyger fram i 250 km/h, bara du och din röda Porsche. Plötslig tornar någonting upp sig, det är en gigantisk reklampelare. Det är Barack Obamas ansikte. Under sin kampanj 2008 hade Obama problem. Det var en målgrupp han inte nådde. Gamers. Män mellan 18 och 35 som inte var speciellt intresserade av politik och inte konsumerade några traditionella medier. Så hur löser man det? Man får helt enkelt synas där dem finns. I den virtuella världen. Sagt och gjort! Obama köpte annonsplatser i 18 olika tv-spel. Allt från bilspel till sportspel. Det funkade uppenbarligen. Han är ju USAs president. Kanske inte bara på grund av annonsplatser i tv-spel. Men det skadade nog inte. Hur som, väldigt innovativt och nytänkande. Bravo!

23 Ideal 2014

Foto: Tyler Driscoll


KULTUR

Effektivare antirasism i slutna rum? TEXT OCH BILD: Ebba Örn

Fatuma Awil:

>>Den dag som kvinnor & män är helt jämställda så kommer jag som rasifierad kvinna ändå inte att få mina rättigheter.<<

Ideal 2014 73


VINJETT

Hur drivs en effektiv antirasistisk feminism? Ett sätt har varit att skapa rum där bara personer som utsätts för rasism får delta. Splittrande, tycker vissa av de som utestängs. Bara en av många strategier, menar de aktiv inom nätverken.  SLUTET AV FEBRUARI. Blek sol släpar över Malmös breda gator. På facebook har över fyrahundra malmöbor anmält sig till att lyssna på Gudrun Schyman på biblioteket, och nu vallfärdar de hit, vaggar fram i klungor, lite lördagsmorgonmosiga.  På Facebook-eventet står att läsa: ”Ut med rasisterna! - In med feministerna. Det är skarpt läge. Därför vill jag in i riksdagen nu.”  Det är vad Feministiskt initiativ går till val på i höst, en antirasistisk feminism, och också det som Gudrun Schyman ska prata om idag. Det överhängande behovet av ett riksdagsparti som driver jämställdhetsfrågor, när rasistiska strömningar får allt större fäste i samhället.

I. Garaget Garaget, som den här delen av biblioteket kallas, rymmer bara trehundra av de drygt fyrahundra anmälda. Flera personer får vända i dörren. Det är främst unga som hittat hit idag. I manchesterjeans, piercings och rågblonda luggar sitter de på golvet, trängs längs väggarna. En lätt framåtböjning i kroppen. Dämpade, uppmärksamma som fågelungar på vad Gudrun Schyman säger.  – Det händer nu, upprepar hon under sitt anförande. I år sker det feministiska genombrottet och ni, vi härinne, är alla del av historieskrivningen.  Hennes ord följs av ett rus, som bryter ut i applåder. Klapp klapp klapp. Det händer flera gånger. Den gemensamma övertygelsen- vi härinne, en del av genombrottet. En enighet som till för att brytas. Allt kräver sin antites.  Och efter en och en halvtimme, när Gudrun Schyman öppnar för frågor, bryts förtrollningen. En ung kvinna tar ordet. Reser sig inför okända ansikten, säger att hon inte känner sig sedd i Gudrun Schymans retorik. I ett rum där nästintill alla är vita, känner hon sig exkluderad.  – Det du talar om, säger hon, dina kategoriseringar av

74 Ideal 2014

klass, funktionalitet, män och kvinnor… det handlar bara om vita personer. Feministiskt initiativ vill driva en antirasistisk feminism, men du gör samma, stereotypa grupperingar som samhället redan gör. DET ÄR EN kritik som en kan tro att Gudrun Schyman ska välja att bemöta. Vara självkritisk, problematisera kring hur rasismen är strukturell, att den finns hos oss alla, att vi tillsammans kan verka emot den. Men idag värjer hon sig för frågan, blir defensiv. Förklarar igen att det är samhället som kategoriserar människor, inte hon. Publiken vrider sig. Frågan blir hängande. Och mikrofonen fortsätter bortåt i lokalen, nästa fråga.  Tjugo minuter senare är mötet slut. Vid cykelställen hänger folk kvar. Sparkar smågrus från torr asfalt. Blickar på varandra. Kanske är det den tidiga våren som nått Malmö som gör att de dröjer. Kanske är det för att förstå de nya frågor som väckts, den nya blicken som de fått på sig själva.

II. Your silence will not protect you*.  Fatuma Awil nickar när den här stunden kommer på tal två månader senare.  – Visst gjorde jag många obekväma, säger hon, men jag satt ju och kände mig obekväm hela mötet. Det är som att marginaliserade grupper alltid måste känna sig obekväma sådana här gånger, känna att vi inte blir tilltalade. Det ska inte behöva vara så.  Några veckor efter mötet på Garaget har jag hittat Fatuma Awil på Facebook. Jag vill fråga om hennes bild av mötet, fråga vad som fick henne att känna sig exkluderad. Och efter några dagars tystnad svarar Fatuma att visst, det går bra, vi kan ses. 


KULTUR

>> Jag upplevde att Gudrun inte problematiserade tillräckligt om rasism, utan istället gjorde som alla partipolitiker gör. << GUDRUN SCHYMANS FÖRELÄSNING finns att se på internet. Där målar hon upp hur maktordningar samverkar och talar om vikten av att bekämpa all diskriminering som står i vägen för jämlikhet. Diskriminering som sker baserad på kön, etnicitet, sexuell läggning och funktionalitet. Men där, på Garaget, blir Fatuma Awil besviken.  – Jag upplevde att hon inte problematiserade tillräckligt om rasism, utan istället gjorde som alla partipolitiker gör, det vill säga pekade på Sverigedemokraterna och sade ”där, där är rasismen”. Men det är förenklat, på ett strukturellt plan finns den i hela samhället och hos alla partier.  Hur hade du velat bli bemött? – Hon hade åtminstone kunnat vara ärlig och säga att hon talar om de här sakerna utifrån sitt perspektiv som vit kvinna, vara ödmjuk inför att det är något som ger henne makt och tolkningsföreträde. På Garaget talades det mycket om den gemensamma kampen. Men det finns maktaspekter också inom gruppen kvinnor som måste lyftas, påpekar Fatuma, som klass och etnicitet. – Vi är inte likadana, säger Fatuma, vi blir inte behandlade på samma sätt och därför blir det problematiskt att prata om kvinnor som en homogen grupp. Den dag som kvinnor och män i Sverige är helt jämställda så kommer jag som rasifierad kvinna ändå inte att få mina rättigheter.

III. Det separatistiska rummet. Det finns fler röster som behöver bli hörda, säger Fatuma Awil. På hennes tygkasse är det tryckt en uppmaning: Ta plats i vita rum.  Sedan i höstas är Fatuma aktiv i Interfem, ett separatistiskt nätverk för kvinnor och transpersoner som blir rasifierade. Begreppet rasifiering handlar om den sociala konstruktionen av ras, dvs att människor tillskrivs vissa egenskaper på grund av sitt utseende, sitt namn eller sin etnicitet. Föreställningar som i sin tur kan orsaka att en utsätts för rasism och diskriminering.  Att som enda rasifierad person ta plats i ett helvitt rum jämför Fatuma Awil med att som kvinna ta plats i ett rum med bara män. Det är inte lätt, sammanhanget gör något med en, men det går. Och det var mycket tack vare Interfem som hon reste sig upp på mötet i februari. Tillsammans planerar de performances och skriver debattartiklar, och stärker varandra att hitta fram till strategier att använda i andra sammanhang.  – I Interfem behöver jag inte förklara mina erfarenheter. Där ifrågasätter ingen hur jag har uppfattat en situation. Det är en trygg plats.  INOM SOCIALA OCH politiska rörelser har det varit vanligt att kvinnor separerat sig för att driva specifika kvinnofrågor. Även inom kvinnorummen har det uppstått behov av utrymmen att prata om andra erfarenheter, såsom att bli utsatt för rasism eller homofobi.  Under slutet av 1970-talet växer det fram en stark antirasistisk feminism i USA. Det är kvinnor som anser att de inte får ta plats i den traditionella kvinnorörelsen och istället förespråkar självorganisering. En av de aktiva var poeten och människorättsaktivisten Audre Lorde, som blivit en feministisk ikon.

– Tolkningsföreträdet borde ligga hos de som frågan omfattar, tycker Birgitta Vega Leyton.

* Audre Lorde (1934-1992), människorättsaktivist och författare

Ideal 2014 75


KULTUR

VAD BETYDER SEPARATISTISKT RUM? Ett nätverk där en grupp människor är separerad från en annan. T.ex. ett rum där bara kvinnor eller HBTQ-personer deltar och därmed har tolkningsföreträde.

PAULINA DE LOS REYES är forskare i Ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Hon menar att separatistiska rum ofta uppstår som i USA - när den sociala mobiliseringen inte ger upphov till en demokratisk dialog, och inte lyckas inkludera alla.  – På så sätt blir de ett uttryck för ett problem, en maktrelation och brist på demokrati.  Paulina de los Reyes poängterar att det finns en styrka i att träffa andra som en kan spegla sig i.  – Att möta människor som delar ens erfarenheter ger upphov till en fördjupad analys. En slipper bli ställd utanför normen och det i sig ger kraft - att befinna sig i ett sammanhang där en inte ständigt måste förhålla sig till normen. Men det separatistiska rummet som antirasistisk strategi möter inte enbart positiva reaktioner. Splittrande och exkluderande är att stänga ute den som inte är rasifierad, menar vissa debattörer. Att använda samma världsbild som rasisten, menar andra.  Kritiken mot de separatistiska rummen gör Fatuma Awil frustrerad.  – Många blir skrämda av separatistiska rum, säger Fatuma. Men vad är de rädda för? Att det är något som de inte får höra, vara en del av? Det är personer som redan har full tillgång till samhället som vill in i de här sammanhangen också. Då förstår en uppenbarligen inte förtrycket.  

IIII. Tolkningsföreträdet.

Det är påskdag. Malmö är märkbart tyst, trafiken så gott som icke existerande, bortsett från bussarna som går längs Amiralsgatan, förbi Folkets park. Idag är parken full av människor, halva stan verkar ha mötts upp här för att delta under en turkisk endagsfestival. Det luktar grillkol och sött bakverk.  Några minuter härifrån bor Birgitta Vega Leyton. Från hennes balkong på tredje våningen kan en skymta Moriskan som sträcker ut sig mitt i Folkets park. Sedan 2012 är Birgitta en del av Interfem, efter att ha varit engagerad i feministiska frågor i olika sammanhang under många år.  Birgitta känner igen bilden av att de separatistiska rummen upprör. Vid ett tillfällen frågade en man henne om inte separatism är motsvarande vad apartheid var i Sydafrika. Birgitta höjer på ögonbrynen, andas ut, långsamt.

76 Ideal 2014

– Var börjar jag ens bemöta en sådan fråga? Hon fortsätter: – Men visst är det ganska lustigt, det är ju just den upprördheten, känslan av att vara utesluten, som har fött de här rummen. Birgitta säger något som även Fatuma har nämnt tidigare; hur långt den feministiska kampen har kommit jämfört med den antirasistiska.  – Det är otänkbart idag att komma in i ett sammanhang där jämställdhet diskuteras av en panel med bara män, säger Birgitta Vega Leyton. Men antirasistiska strategier diskuteras ofta i sammanhang där ingen har erfarenhet av att bli rasifierad. Tolkningsföreträdet borde ligga hos de som frågan omfattar. 

V. Gå vidare härifrån, börja förändra. Fatuma och Birgitta talar båda om vikten av en bred feministisk och antirasistisk rörelse. Den ska föras på flera sätt, på flera platser; det separatistiska rummet är bara en av många strategier.  Samtidigt vittnar de om att samtalet ofta blir ett annat utanför det separatistiska sammanhanget. Där finns faktorer som bromsar upp diskussionen; exempelvis behovet av att utbilda personer som själva saknar erfarenhet av att bli utsatta för strukturell diskriminering.  – Tänk dig att du tittar på film hemma i soffan. Varje gång det kommer in någon ny så måste du pausa filmen och berätta vad som hänt, fast du egentligen bara vill se klart på filmen, komma vidare och framåt. Birgitta återger vad hon hörde Valerie Kyeyune Backström från plattformen Rummet** säga i ett samtal på Moriskan den 8 mars. – Det var så bra sagt. Så kan det verkligen kännas, som att vi behöver börja om varje gång. Medan vi egentligen bara vill gå vidare härifrån och börja agera, förändra. ** I vintras lanserades sidan Rummets.se som enligt initiativtagarna vänder sig till ”de med egna erfarenheter av att ha drabbats av rasism, och som känner att det antirasistiska och feministiska samtalet stagnerat i sin rörelse framåt.”


S

Abort - en mänsklig rättighet? I snart 40 år har abort varit en självklarhet i Sverige. Men i takt med ett växande abortmotstånd i Europa har vindarna också nått Sveriges riksdag. – En inskränkning i abortlagen vore katastrofalt, säger Veronica Skyldberg, barnmorska på Ungdomsmottagningen. TEXT: SARA JANSSON

ÅRET ÄR 1964. P-pillret kommer till Sverige och den sexuella revolutionen tar fart. Flera händelser leder till förändrade normer kring sexualitet. Homosexualitet avkriminaliseras och 1975 träder Sveriges första abortlag i kraft. Sen dess har abort varit en självklarhet i Sverige. En mänsklig rättighet. – Det finns en mentalitet i vårt samhälle idag som gör abort accepterat, till skillnad från andra länder, säger Anna Kristensson. I ett av samtalsrummen på Ungdomsmottagningen Hisingen sitter hon tillsammans med Veronica Skyldberg. De arbetar båda som barnmorskor. Malta, Polen och Irland är tre länder som förbjudit abort och ett nytt förslag om förbud har röstats igenom i bland annat Spanien. – Det spelar ingen roll hur abortlagen ser ut, de oönskade graviditeterna kommer att finnas ändå, säger Veronica. Även i länder som tillåter abort finns det skillnader i inställningen. I Holland är det vanligt att en skyddar sig dubbelt, med kondom plus ett annat preventivmedel. Det kallas ”Double Dutch”. Holland har också ett lägre aborttal än Sverige. – Där blir man betraktad som mindre vetande om man behöver genomgå en abort eftersom man har allt att tillgå, berättar Anna. I SVERIGE ÄR aborttalet högt jämfört med andra europeiska länder, framför allt i åldrarna 19 till 25. Enligt Veronica kan detta bland annat förebyggas i skolan. – Vi måste bedriva en bättre sex och samlevnadsundervisning i skolan, säger hon.

Många ungdomar som kommer till ungdomsmottagningen har inte haft någon nytta av undervisningen i skolan. – Det finns få utbildade lärare som känner sig helt bekväma att prata om sex, kärlek och relationer. IDAG ÄR DET tillåtet att göra abort upp till och med 18e veckan, utan att uppge anledning. Mellan 18e och 22a veckan krävs ett intyg från socialtjänsten och efter 22a veckan är abort tillåtet om bedömningen är att fostret inte överlever utanför livmodern. Då krävs tillstånd från Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen. Majoriteten av alla aborter görs i ett tidigt stadie och bara en procent mellan 18e och 22a. – Men de som kommer till oss i vecka 20 är oftast de yngsta, runt 14-15 år, berättar Anna. Ett av partierna i riksdagen vill dock förändra nuvarande lagstiftning. Det är Sverigedemokraterna som föreslår fri abort upp till 12e veckan. Både Anna och Veronica är överens om att en inskränkning i abortlagen skulle vara förödande. – Då kommer en del att få gå vidare med sin oönskade graviditet och andra kommer nog att ordna aborten på annat håll, säger Veronica. – Och vi vill inte ha tillbaka de olagliga ”hemmaaborterna” som skedde förr och som fortfarande sker i övriga delar av världen, instämmer Anna. Bild: En abortdemonstration i Dublin. William Murphy.

Så här tycker riksdagspartierna: Vänsterpartiet motsätter sig varje inskränkning i aborträtten och menar att Sverige aktivt måste arbeta för flickors och kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i hela världen. Socialdemokraterna stöder gällande lagstiftning. Det är en mänsklig rättighet att själv kunna bestämma över om och när man vill ha barn. Miljöpartiet ställer sig bakom nuvarande lagstiftning. Sverigedemokraterna förordar, liksom de flesta länderna i Europa, fri abort fram till den 12:e graviditetsveckan. För abort efter den 12:e veckan till följd av medicinska eller andra tungt vägande skäl ska det krävas tillstånd av Socialstyrelsen.

Folkpartiet: Varje kvinna har rätt till sin egen kropp. Därför ska möjligheten att göra abort finnas och beslutet ska ligga hos kvinnan. Folkpartiet står bakom den nuvarande abortlagstiftningen. Moderaterna ställer sig bakom nuvarande lagstiftning. Kristdemokraterna vill att samhället ska arbeta förebyggande för att minska antalet oönskade graviditeter och aborter. Både kvinnan och fostret är skyddsvärda individer. Ställer sig bakom nuvarande lagstiftning. Centerpartiet står bakom den svenska abortlagstiftningen som säger att kvinnor har rätt att göra abort före slutet av den artonde graviditetsveckan. Om man vill göra abort efter den tolfte veckan ska en särskild utredning göras.

Ideal 2014 77


SEX OCH POLITIK Bild: MSD

TEXT: SARA JANSSON

Preventivmedel för män

>> Kan bli verklighet inom sju till tio år. << Har du tröttnat på p-pillerdjungeln? Eller provat det mesta utan att hitta ett preventivmedel som funkar? Här kan du hitta mer långverkande alternativ. Minispiral: Det nyaste preventivmedlet med låg hormondos. Är lättare att föra in jämfört med koppar- och hormonspiral och passar därför unga kvinnor som inte fött barn. Sätts in av gynekolog eller barnmorska och håller i tre år. Biverkning kan vara oregelbunden mens. Subventioneras i vissa län, annars ligger engångskostnaden på 1000 kronor. Bild: Bayer HealthCare

Bild: Bayer HealthCare

Hormonspiral: Ett livmoderinlägg som måste sättas in av gynekolog eller barnmorska och ska bytas var femte år. Innehåller bara en sorts hormon och ger därför en jämn och låg hormondos. De allra flesta får mindre mens och en del får ingen mens alls. Är subventionerat och kostar 100 kronor upp till 25 år.

Kopparspiral: Ett av få preventivmedel som är helt hormonfritt. Sätts in av gynekolog eller barnmorska och byts var femte år. Mensen kan bli rikligare och mer långvarig och menssmärtorna kan öka. Helt gratis.

Bild: MSD

P-stav: En mjuk liten stav som sätts in under huden på överarmens insida och ger skydd i tre år. Den syns inte men kan kännas under huden. Barnmorska eller gynekolog måste sätta in och ta ut staven. Mensen kan bli oregelbunden och oförutsägbar. Innehåller till skillnad från p-ring och p-plåster bara en sorts hormon. Är subventionerat och kostar 100 kronor upp till 25 år.

P-ring: En mjuk plastring som förs upp i slidan som en tampong och som sitter på plats i tre veckor. Fjärde veckan gör man ett uppehåll och sätter sedan in en ny ring. P-ringen ger en jämn och låg hormondos och mensen blir oftast regelbunden. Den känns inte när den sitter på plats. Subventioneras inte och kostar omkring 340 kronor för tre månader.

Bild: MSD

P-plåster: Ett tunt plåster som placeras på magen, skinkan eller armen. Byts en gång i veckan och efter tre veckor gör man ett uppehåll den fjärde veckan. Innehåller samma sorts hormoner som kombinerade p-piller men de tas upp genom huden. Viktigt att plåstret inte lossnar. Är inte subventionerat och kostar runt 300 kronor.

78 Ideal 2014

KRISTINA GEMZELL DANIELSSON är professor vid Karolinska Institutet och med i en internationell forskargrupp som bland annat försöker ta fram preventivmedel för män. Hur ser forskningen kring manliga preventivmedel ut idag? Bortsett från kondom finns det inga manliga preventivmedel som är framtagna och klara men det går sakta men säkert framåt. Just nu pågår studier på initiativ av forskare men än så länge är inget läkemedelsföretag inblandat. Vilken typ av preventivmedel tittar ni på? Vi tittar inte på piller, eftersom det blir för osäkert resultat och svårt att komma upp i tillräckliga koncentrationer. Det man tittar på är p-stav eller en salva, som ger ett mer effektivt upptag än piller. Salvan fungerar som ett osynligt plåster som man smörjer på lämpligt ställe där det tas upp genom huden. Principen blir densamma som p-plåster. Vi har också testat p-plåster för män, problemet var att det var svårt att tillverka dem. De var för stora och inte så sköna att använda. Hur ser det ut i framtiden? Det finns många utmaningar som gör att det långt kvar. Även om man har visat att principerna fungerar så måste man genomföra stora, långvariga studier för att utveckla preventivmedel. Det här är något som helt friska människor använder under en längre tid så man måste kunna se att det inte finns några allvarliga biverkningar. Det är inte heller mannen som riskerar att bli gravid. Man måste studera par och om det misslyckas så är det kvinnan som blir gravid. Det går att göra studier men det blir dyrbart, så egentligen handlar det mycket om pengar. Finns det ett intresse hos män att testa preventivmedel? Jo det tror jag, vi måste se ut människor som passar i studien och som har partners som är villiga att ställa upp. Men vi har många som anmält intresse. Slutligen, när lanseras det manliga preventivmedlet i Sverige? Jag hoppas att det ska satsas pengar så att de här studierna kan göras och att det finns läkemedelsföretag som är intresserade. Då skulle det kunna finnas ett manligt preventivmedel inom sju till tio år.


AGENDAN

Redaktionen Tipsar Juni

JON DEMRED, CHEFREDAKTÖR:

FOTO: Julia Ragnarsson

– Jag tror att jag har sett Håkan över 20 gånger. Och jag har aldrig gått ifrån en konsert med honom och känt mig klar, jag vill alltid ha mer. Han är den enda artisten jag känner så för. Konserten på Ullevi är det perfekta startskottet på en skön sommar. Jag ser även fram emot att Håkan säkert kommer att ta ställning mot rasism som han brukar göra. Det skulle kännas bra nu när vi fått ett brunt Europa. Hoppas att han spelar Atombomb, den är riktigt bra.

JONNA GRENFELDT, REPORTER:

Juli FOTO: Tove Grenfeldt FOTO: Jennifer Rochette

Augusti

– Det blir min första sommar i Värmland och Putte i Parken är ett stort evenemang bland mina vänner i Karlstad. Mest ser jag fram emot att se Linda Pira. Men när jag såg att Ulf Lundell skulle komma blev jag förvånad över min egen pepp! ”Öppna landskap” är ungdom och folköl för mig, hoppas på att få stå i publikhavet och njuta i solen till den låten.

SARA JANSSON, REPORTER:

– Way out west 2009. Mitt första wow-år. En bajamaja-kö flippar ur totalt när de hör Where´s You´re Head At med Basement Jaxx. Folk glömmer sin ölfyllda blåsa och ansluter till det spontana dansgolvet som växer fram mellan bajamajor och matstånd. Vi dansar oss svettiga och glömmer tid och rum. Jag kan inte annat än hoppas på en repris i år. Till tonerna av Outkasts Hey Ya!

Ideal 2014 79


AGENDAN 29/6-6/7 ALMEDALSVECKAN (VISBY) Politikerveckan i Visby är platsen att besöka om du vill veta mer om partierna och deras politik. Har du inte råd kan du lika gärna stanna hemma eftersom media kommer sammanfatta det för dig. Du hittar årets program på almedalsveckan.info

1/6 & 15/6 #KENTFEST (GÖTEBORG & STOCKHOLM) Kent anordnar två endagsfestivaler i sommar. Utöver deras egen spelning så har de bjudit in artister de själva gillar för att uppträda. Tanken är att bjuda in folk i deras egen värld. Så är du nyfiken på den kan du läsa mer på kent.nu

7/6 HÅKAN HELLSTRÖM TILL ULLEVI (GÖTEBORG) Slottsskogsvallen är för liten för Håkan Hellström och hans fans. 7:e juni gör han debut på Ullevi. ”Det är den absoluta peaken för mig, inget blir större än Ullevi!” säger han själv på sin webbsida. Håller du med så läs mer på hakanhellstrom.se

Juni

26/6-28/6 BRÅVALLA FESTIVALEN (NORRKÖPING) Sveriges största festival någonsin Bråvalla bjuder i år på artister som Kanye West, Laleh, Kings of Leon och Linnea Henriksson. Läs mer på bravallafestival.se

22/6 FÖRR ELLER SENARE SÅ EXPLODERAR JAG (BIOGRAFER ÖVER HELA LANDET) Boken når nu filmduken. Hazel är 17 år och kan dö när som helst. Det här är en berättelse om cancer, om att vara ung och ändå stå med ena foten i graven. Premiär 22 juni på biografer över hela landet.

13/6-14/6 SUMMERBURST (STOCKHOLM) Det är dags för fjärde upplagan av Summerburst. Utan tvekan en av Sveriges mest ojämställda festivalarrangemang men bryr man sig inte om det är några av artisterna David Guetta, Calvin Harris, Hardwell, Afrojack och Rebecca & Fiona. Läs mer på: summerburst.se

23/6-28/6 UMEÅ MOTORWEEK (UMEÅ)

Motorveckan i Umeå som lockar besökare från hela norden. Ett måste för alla motorälskare när Umeå visar upp sin breda motorkultur. Läs mer på visitumea.se

80 Ideal 2014

14-17 DREAMHACK (JÖNKÖPING) Världens största digitala festival går av stapeln i Jönköping. Festivalen är alkohol och drogfri och pågår dygnet runt. Läs mer på: dreamhack.se


AGENDAN

3-5 PUTTE I PARKEN (KARLSTAD)

PIP konkurrerar i år på det bästa möjliga sätt, de är GRATIS. Hit ska du åka om du vill se artister som Syster Sol, Turbonegro och Linda Pira. Är du nyfiken på cheerleader-punk bör du inte missa Tiger Bell. Läs mer på putteiparken.se

28-2 STOCKHOLM PRIDE (STOCKHOLM) Brinner du för allas rätt att älska vem de vill? Då kan du också gå i paraden. Det finns inga krav på att vara vare sig politiker eller gay för att delta. Temat för årets parad är ”vardag”, men vardagen ska bli fest. Läs mer på stockholmpride.org

22-26 EMMABODAFESTIVALEN (EMMABODA)

Augusti

Vad kan gå fel med textraderna ”You need a real man. You’re like a real man. It feel’s so real man”. Emmaboda bjuder i år på en riktig godbit, de har dammat av gamle Günther som givetvis kommer i sällskap med sina Sunshine girls. Men den nya singeln ”I’m not Justin Bieber b**ch” kanske går varm i sommar, vad vet vi? Läs mer på emmabodafestivalen.se

2 BIG SLAP HOUSEFESTIVAL (MALMÖ) Big Slap återkommer även i år till Pildammsparken i Malmö. Om Stockholm music and arts var det närmsta vi kom en jämställd festival är detta motpolen. Inte en enda kvinnlig DJ är presenterad till årets uppsättning. Några av de som kommer är Dada Life, Steve Aoki och Arty. Läs mer på bigslap.se

Juli

31-2 STORSJÖYRAN (ÖSTERSUND) Vill du besöka en av de svenska pionjärerna på musikfestivalscenen ska du åka till Storsjöyran. Artister som Icona Pop, The Prodigy och Veronica Maggio uppträder. Läs mer på storsjoyran.se

7-9 WAY OUT WEST (GÖTEBORG)

Festivalen med miljötänk hålls även denna sensommar i Slottsskogen. Det finns ingen officiell festivalcamping så boende fixas på annat sätt och 18-års gräns gäller. Någa av årets artister är Röyksopp & Robyn, OutKast och Janelle Monáe. Läs mer på wayoutwest.se

1-3 STOCKHOLM MUSIC AND ARTS (STOCKHOLM)

Prioriterar du en jämställd festival är detta troligtvis det närmsta du kommer. Festivalen bjuder förutom konst på artister som Jill Johnson, Peter Lemarc, Tityo, Neil Young och Marit Bergman. Läs mer på stockholmmusicandarts.com

8 NINJA TURTELS 3D (BIOGRAFER ÖVER HELA LANDET)

COWABUNGA! Efter att i flera år ha fått se tecknade serier komma till liv i maffiga hollywoodproduktioner har turen nu kommit till våra Turtles. Den 8 augusti får vi möjligheten att åter eller på nytt bekanta oss med Donatello, Michelangelo, Leonardo, och Raphael på den stora vita duken.

Ideal 2014 81


KOLL PÅ...

Linda Forsell! - konstnärlig ledare för scenkonstkollektivet PotatoPotato TEXT: Ebba Örn BILD: Alexandra Hall

Vad har ni för teman i era produktioner? PotatoPotato vill synliggöra olika samhällsföreteelser som vi anser problematiska. För varje projekt kastas vi in i en ny värld, med nya frågeställningar som kräver mycket research. När vi satte upp föreställningarna XOXY och Sug F* Slicka K** gick två av oss en kurs i sex och samlevnadsundervisning. Föreställningarna tar upp samma tema men ur olika perspektiv, lärarnas och elevernas. En annan gång fanns mycket av researchmaterial i en statlig rapport om censur av kvinnor i historieskrivningen & läromedel i historia. Hur tar det politiska sig uttryck i era produktioner? Vår utgångspunkt är feministisk och normkritisk. Det genomsyrar hela produktionen, inte bara i vilka teman vi väljer. Exempelvis har vi en medveten regi i hur vi porträtterar män och kvinnor. Generellt sätt blir män lyssnade på i större utsträckning än kvinnor, och sådant kan vi jobba med att ifrågasätta i regin. Till exempel genom att alltid låta mannen titta på kvinnan när hon pratar, medan hon inte nödvändigtvis måste titta på honom när han pratar. På så sätt kan vi bryta normer med gester och rörelser, och skapa oförutsägbara och jämställda scener.

>>Konstnärer är experter på att tänka kollektivt och utopiskt.<<

Vill du se PotatoPotato i sommar? Under två veckor i juli spelas Den andra tiden i Pildammsparken i Malmö. Det sker i samband med att Malmö stad arrangerar Sommarscen. För datum se malmo.se/sommarscen

För vem gör ni teater? Det är viktigt att målgruppen är ett aktivt, konstnärligt val. Vi har spelat på väldigt olika scener - på klubbar, pubar, skolor, utomhus, på en kanalbåt, både för äldre personer och för unga, förstågångsbesökare. Teaterupplevelsen blir ofta starkare med olika personer i publiken. På scenen vänder vi oss alltid direkt till publiken, det är ju dem som det handlar om. Vi vill skapa handlingsutrymme för dem att gå därifrån och känna sig inspirerad till att förändra sina liv, leva annorlunda. Även om vi gjort research i två år så ställer vi ofta väldigt naiva frågor, där svaren kan tyckas självklara. Men vi behöver ändå bli påminda om dem ibland. Som att vi exempelvis alla är överens om att det inte är bra att härska och bestämma, ändå så sker det i samhället hela tiden. Det ville vi lyfta i vår produktion Radikal vänskap i våras. Vilken inverkan tror du att politisk scenkonst kan ha på samhällsklimatet? Jag brukar tänka på det inflytande som teatern hade på samhället i slutet av 1800-talet. Då var teatern ett debattforum, en plats att diskutera och kritisera samhället. Jag kan önska att det skulle komma tillbaka. Idag har vi istället medier som opinionsbildare, men de har inte samma förmåga eller möjlighet att tänka utopiskt som konsten har. Vi i Potatopotato vill göra scenkonst och efter våra föreställningar ha en diskussion med publiken. Konstnärer är experter på att lösa problem, på att tänka kollektivt och utopiskt. De har viktiga resurser och kunskaper för samhället.

OM POTATOPOTATO Scenkonstkollektiv i Malmö som turnerar över hela Sverige De fem konstnärliga ledarna är Linda Forsell, Freja Hallberg, Jenny Möller Jensen, Helena Engberg och Paulina Göth. Samarbetar ofta med andra konstnärer i sina produktioner, som i Radikal vänskap (bilden) där de jobbade med skådespelerskorna Janna Granström, Linn Björnvik Grøder och Agnes Hargne Wallander.

82 Ideal 2014


NÄSTA NUMMER

Drömmen om Sverige Alla har det inte lika bra som du. Över 40 miljoner människor är på flykt världen över.

Farah sitter på en läckande båt mitt i Medelhavet. Bassam smugglas ut från Syrien i lastbil. Maria åker tåg från Rumänien.

Alla vill till Sverige. Men hur går det? Ideal följer deras resor mot ett nytt hem.

UTE 15 AUGUSTI!

Och alltid i Ideal: Miljö Arbete Kultur Sex! Ideal 2014 23 83


RADIO Helt jävla onödigt. Sjukt viktigt. Vidrigt beteende. Samhällshumor typ. Dålig komik. Journalistik. Meningslöst elakt.

På webben www.ideal.jmg.gu.se

Vet du vad politisk satir är? Tss, det vet knappt satirikerna själva. Lyssna på vår reporter Viktor Hultén när han försöker reda ut den politiska satiren tillsammans med Liv Strömquist, Ola Söderholm och Kristoffer ”Kringlan” Svensson.

TV Sebastian har gått arbetslös i över ett år. Under tiden har han sökt över 60 jobb, men utan framgång. Han är inte ensam. Idag saknar var fjärde ungdom som vill arbeta utan anställning.

Vad händer efter studenten? Hur känns det att vara arbetslös, vad händer med framtidsplanerna? Och vad säger våra politiker om situationen för de unga? Under tre veckor följde våra reportrar Simon Löfving och Axel Bjurklint 20-åriga Sebastian Agerling i hans jakt på jobb.

IDEAL PÅ INSTAGRAM


Magasinet ideal vt14