Magasinet Snack - h16

Page 1

SNACK. en ravara - tusen berattelser

0.1 MJOLKNUMRET VILKEN MJÖLK ÄR DU?


REDAKTIONEN

Redaktionen talar ut: Vilken mjölkprodukt är de?

Ellinor Svensson Reporter "Jag är den skrattande kon, du vet, skrattar åt skämt ingen annan förstår."

Sebastian Lindström Reporter "Camembert. Jag luktar illa men smakar gott."

Fredrik Tillberg Reporter "Jag är pucko."

Lovisa Olsson Chefredaktör "Jag är A­fil. Lika snäll ­­ och har samma mentala ålder ­­ som din mormor."

Oskar Hvass Reporter "Jag är tofu ­­ big in Japan." Anthony Nordström Layout-redaktör "Jag är mjölkderivatet 'vitt' som finns i kaffeautomaten. Smakmässigt når jag inte ända fram."

Jonatan Andersson Webbredaktör "Yoggi Dröm. Jag är söt och sätter mig gärna på din höft."

2

Mia Holmberg Karlsson Layout-redaktör "Risgrynsgröt. Släng lite kanel på mig, sen är jag redo."

Joel Tivemo Reporter "Prästost. Gudomligt god, 31 procent fett och fylld med hål."

Andreas Varas Reporter "Ayran. Jag är sältan som botar din ständiga bakfylla."


Ledare – Jaha, ska ni göra ett magasin om mjölk?

Sofie Furusäter Webbredaktör "Jag är sojamjölk, för att det skär sig i kaffet"

Max Härstedt Bildredaktör "Gräddfil. Jag är lillebror."

I Sverige får lesbiska par svara på frågan om vem som är mamma, på riktigt. Oatly vill förändra världen med hjälp av aggressiv marknadsföring. Ensam bakom en disk i ett köpcentrum sitter en man och ritar. Ingen verkar vilja ha frozen yoghurt längre, men mannen med skissblocket har hopp om bättre tider. – Mjölk, alltså?

Noa Söderberg Reporter, redaktör sociala medier "Garants Havredryck. Jag är trendig men billig." Michaela Karlén Reporter "Parmesan. Jag serveras bäst till en carbonara och en flaska vin..."

Varje morgon klockan fem hälsar Matilda på kalven hon har hjälpt komma till världen. I mataffären plockar Josefin ihop de kilon kvarg hon behöver för att klara veckans träning. På en göteborgsk restaurang tillverkar kocken en produkt som för över 2 000 år sedan sägs ha gett den kinesiske kungen Liu Ans magiska krafter. – Jag tänkte mest på kor. Det handlar om mjölk. Och det handlar om oss. Dig, mig och samhället vi lever i. Snack är matmagasinet för dig som vill mer än att skrapa på ytan. Vi filéar.

Mikaela Söderberg Planeringsredaktör "Jag är en brieost ­­ oförarg­ lig och fungerar bäst tillsam­ mans med en flaska rödtjut."

Lotta Olsson Reporter "Dulce de leche gjord på getmjölk. Vad ska jag säga? För att life is good, bro."

En råvara blir tusen berättelser.

LOVISA OLSSON CHEFREDAKTÖR

3


34

24

64

111

krubbet

samhallet

15

8 13 24 42

33 34 48 55 85 86 94 111 118

4

REPORTAGE VAD HETER KVARG PÅ ENGELSKA? GOTT NOG? NETTO ELLER PRETTO? FRÅN SERBISK ÅSNEOST TILL FLYTANDE MARGARIN REPORTAGE TOFUN SLÅR ROT I SVERIGE SNACK REDER UT LATTE VS. CAPPUCCINO GOR DET SJALV SILA EGEN HAVREMJÖLK PÅ EN KVART SNACK SMAKAR PÅ JAKT EFTER SVERIGES GODASTE OSTKAKA REPORTAGE BÄGAREN SOM FÖRSVANN – VAD HÄNDE MED FROZEN YOGHURT? LISTAN 6 SAKER DU TRODDE INNEHÖLL MJÖLK FESTLIGT HITTA DIN MJÖLKDRINK TESTET VILKEN MJÖLK ÄR DU?

60 64 74 92 119

REPORTAGE DEN FOLKLIGA MJÖLKEN GAMMALT TUGG RASISTISK REKLAM & FÖRSVUNNA MJÖLKBARER REPORTAGE PIONJÄRERNA SOM SKAPADE KRAV BILDPAUS SNACK PÅ MJÖLKSPANING I INDIEN OMVÄRLDEN FRÅN BIEBERS MJÖLKGLAS TILL RYSK GRODPASTÖRISERING REPORTAGE HOLY COW! HUR HELIGA ÄR DE INDISKA KORNA EGENTLIGEN? LJUD & BILD BELGIEN – DEN SÖTA EKONOMIN BILDPAUS HÄLSA PÅ I SVERIGES MEST KREATIVA MJÖLKBUTIK KRONIKAN ELLINOR SVENSSON RESONERAR


95

22

112

100

SNACKET

MANNISKAN

6 12 14 41 58 95 108 112

RAVARAN I SIFFROR VAD VET DU OM MJÖLK? MJOLKENS AR FIRA NUTELLADAGEN I FEBRUARI DEBATTEN MJÖLK STÄRKER SKELETTET – ELLER? HORT I KOKET ”DET VAR SOM ATT VÄNDA PÅ MYNTET” KORIOSA WHAT DOES THE KO SAY? REPORTAGE DE SVENSKA PYRAMIDBYGGARNAS JAKT EFTER OSYNLIGHET MJÖLKKULTUR VILKEN MUSIK FÖREDRAR KOSSOR? REPORTAGE FANTOMEN OCH MJÖLKMYSTERIET

22 40 49 56 75 76 100

FLOCKEN TVILLINGARNA BOTADES FRÅN MJÖLKALLERGIN INIFRAN & UT SÅ PÅVERKAR MJÖLKEN DIN KROPP REPORTAGE KUNGARNA AV HAVRE – SÅ FICK OATLY SVERIGE ATT KOVÄNDA VI SNACKAR MED PINGISLEGENDAREN SOM TAR SVENSK MJÖLK TILL KINA LJUD & BILD VAD TYCKER DU OM MAMMA MU? REPORTAGE OSTKAKANS FÖRKÄMPAR – FÖLJ MED SNACK TILL SMÅLAND REPORTAGE BLAND SLÄKTHUS, GÅRDSPLANER & MJÖLKBÖNDER

5


RÅVARAN I SIFFROR

17%

tein pro

25

%

d-

vi

ta m

in

23% r ibofl av

in

29% k alc

ium

23% fosfor

vitamin 15% b12-

År 2015 rapporterades det att åtta av tio svenska mjölkbönder har ekonomiska problem. Krisen beskrivs som den allvarligaste på 40 år.

. M.T EST ER

EV

6

En ko producerar 350 000 glas mjölk under sin livstid. Sätter man de glasen ovanpå varandra når de 42 000 meter; det är mer än höjden av fyra Mount Everest.

2

glas mjölk om dagen var vad doktorn ordinerade förr. Men forskning visar på att för myck­ et mejeriprodukter ökar risken för att dö i förtid. Trots det är den dag­ liga rekommendationen från livs­ medelsverket fortfarande 2–5 dl.

Människan är den enda som dricker mjölk i vuxen ålder. I djurvärlden upp­ hör ungarna med mjölk när de slutar amma.


MJÖLKPULVER & KONDENSMJÖLK 27%

KONSUMTIONSMJÖLK, SYRADE PRODUKTER & GRÄDDE 40%

SVENSK MJOLK F

SV

EN

SK

ST AO ET

YSTMJÖLK 25%

92 procent av Kinas befolkning ar laktosintoleranta...

ÖVRIGT (SMÖR M.M) 8%

Ost är koncentrerad mjölk. Det går åt cirka tio liter mjölk för att producera ett kilo ost. Produktionen av ost har i Sverige minskat med 30% de senaste 20 åren, medan konsumtionen har ökat med 36%. I Sverige äter vi 20 kilo ost per person och år – totalt 196 000 ton ost.

4 ... men bara fyra procent av sveriges. 7


Den folkliga mjölken

TEXT OCH ILLUSTRATION: ANTHONY NORDSTRÖM

Från en mirakelråvara som skulle göra ett starkt folk av svenskarna, till den smidiga drycken för människor på språng. Mjölken har fått symbolisera en mängd saker genom årtiondena. Helt klart är att mjölken fortfaran­ de spelar en stor roll i vårt samhälle. Eller gör den det?

8


H

ur mycket kostar en liter mjölk? Den frågan hade stats­ minister Olof Palme inte väntat sig att få på detta möte han närvarar vid i februari 1972. Ämnet som diskuteras är de stigande mat­ ­ priserna, och fram till denna punkt har Palme klarat sig bra genom att bara svara i termer av politik. Frågan är ställd av protestgruppen Skärholmsfruarna, och de vill ha raka svar av Sveriges statsminister. ”Jag har inte en aning”, svarade Olof Palme. I och med det svaret blev Palme av många sedd som ofolklig. Svaret an­ vändes senare i en sketch av H ­ asse och Tage för att visa på ­politikers bristande kunskaper i olika ämnen. För att förstå varför ett så till synes harmlöst svar kunde få den effekten, måste man oc kså förstå vilken roll mjölken spelat i det svenska samhäl­ let och folkhemsbyggandet. En fråga man kan ställa sig är om mjölken fortfarande betyder något för oss moderna svenskar, och var­ för väljer vi fortfarande att konsu­ mera den i relativt stor utsträckning? DET HAR HUNNIT bli mörkt ute när jag stiger av bussen som tagit mig till ett villaområde strax utanför Jönköping. På andra sidan gatan ­ står flerplansvillor på rad. I fönstren lyser adventsljusstakar, och bilar står parkerade på garageuppfarterna. Det är strax efter middagstid. Jag ska hälsa på familjen ­ Söderberg. En trebarnsfamilj som ligger strax över det svenska genomsnittet när det kommer till mjölkdrickande. Familjen har just ätit när vi ­sätter

oss runt matbordet i köket. Kvar på bordet står en kastrull och några ­ tomma mjölkglas. F­amiljen består av föräldrarna Anna och Robert, samt barnen Simon, 20, Joel, 18, och Josef, 7. Familjen dricker ungefär tio liter mjölk i veckan, men det är inte tal om någon jämn uppdelning mellan familjemedlemmarna. Joel dricker ungefär fem av dessa liter mjölk per vecka, och förklarar att han mest dricker det för att det är gott. Söner­ na Simon och Josef ger sam­ ma anledning till deras mjölk drickande. Anna dricker mjölk ­någon gång ibland, medan Robert inte dricker någon mjölk alls. – Om man växer, eller rör på sig mycket, är säkert mjölk en bra källa för snabb energi. Men jag tror inte man ska dricka det som vuxen, säger Robert. Robert berättar att hans föräldrar var bönder, och att deras relation till mjölken var mycket stark. Mjölk var den ultimata drycken för mina föräldrar. Det var ju en del av vad de livnärde sig på. Jag tar inte upp diskussionen om att jag inte längre dricker mjölk med dem. Det är inte förrän på s­enare tid som mjölkens påstådda nyttighet har börjat ifrågasättas ­ i större utsträckning. När vi i bör­ jan av 1900-talet på allvar bör­ jade k­onsumera mjölk som dryck i Sverige, var det just de hälso­ främjande egenskaperna som lyf­ tes fram. Vitaminer och mineralers in­ verkan på kroppen hade just upptäckts, och mjölkproducen­ terna var inte sena med att lyfta fram sin dryck som något av en

mirakeldryck i sammanhanget. Med hjälp av lobbyorganisation­ er som Mjölkpropagandan som spred mjölkens gospel, dröjde det inte länge innan mjölken sågs som något oumbärligt ur närings synpunkt. I DAGENS SAMHÄLLE är tongång­ arna något annorlunda, men famil­ jen Söderberg har ändå sett mjölk som ett självklart val för familjen. När jag frågar vad familjen assoc­ ierar mjölken med, tittar föräldrarna Anna och Robert på varandra och svarar i kör: – Starka ben! Anna fortsätter: – Men vi köper nog främst mjölk för att den gör en lite mättare i samband med att man äter mat. Sen är både jag och Robert uppvuxna med att mjölk är väldigt nyttigt, och det kan så klart påverka oss i någon mån. Det var aldrig något aktivt val för mig som barn att dricka mjölk hemma, den bara fanns där, säger Anna. Just den aspekten. Att mjölken ”bara finns där”, kan nog inte bli mer tydlig än i den svenska skolans mat­ bespisning. Dess närvaro här ifråga­ sätts inte så ofta, och det här är en av få, om inte den enda platsen, där ett företag öppet tillåts göra reklam i en annars så okommersiell miljö som skolan. På mjölk­propagandans tid hade mjölkproducenterna till och med ett visst inflytande över den ­ undervisning som bedrevs. Jag k­ ontaktade Håkan Jöns­ son, ­etnolog och matforskare, som ­skrivit boken Mjölk – en kulturana­ lys av mejeridiskens nya ekonomi. Jag ­ frågar honom varför mjölken

9


blev en så stor del i den svenska skolan. – Mjölken blev en integrerad del av utbild­ ningen av skolbarn i många år. M ­ ejerier och mjölkorganisationer producerade skolmaterial, och mjölken användes som redskap för att få barnen att lära sig om kropp, hälsa och matvanor. Mjölken var helt enkelt bra att tänka med. Därför upp­ fattades inte mejeriernas logotyper och slogans som att ”mjölk ger starka ben”, som reklam, utan mera som en skol­ plansch med något man skulle lära sig. I dag är det inte så att mjölk­ producenterna ger ut läroböcker eller kommer och föreläser i skolan. Men hemma hos familjen Söderberg kan både Joel och Simon kan dra sig till minnes episoder när mjölken ändå spe­ lat något slags roll i deras skolgång. - När jag gick i lågstadiet fick min klass åka till en mjölkgård. Där fick vi lära oss hur nyttigt det är med mjölk. Det känns ändå lite konstigt så här i efterhand, be­ rättar Simon, och föräldrarna håller med honom. Mjölken verkar vara en råvara som är svår att få grepp om. När den lan­ serades var det en modern dryck, med koppling till landsbygden och naturen.

10

Därför passade den även bra in i bygg­ andet av det svenska folkhemmet. När den serverades i skolan blev den en symbol för välfärdsstaten. Näringstät­ heten rimmade väl när det kom till ut­

"Mjölken blev en integrerad del av utbildningen" vecklingen av den svenska folkhälsan. Nu är folkhemmet ett sedan länge be­ gravt utryck, och mjölkproducenterna kan inte längre framhäva att det svenska folket måste bli starkare i sin strävan att sälja mer av sin produkt. Så hur gör de egentligen nu? NÄR JAG STIGER in i den medelstora mat­ butiken i mitt närområde har jag mejeri­


avdelningen i sikte. Efter att ha kryssat mig förbi den lite dunkla och torra av­ delningen med rotfrukter och grönsaker är det nästan en befrielse att komma till mitt mål. Här står stora, öppnar kylar. Väl upplysta, med prydliga rader av förpackningar med kvarg, drickyoghurt och, förstås, mjölk. Jag fokuserar på de sistnämnda förpackningarna. År 1969 fanns det tre mjölksorter för en svensk konsument att välja mellan. I denna butik kan jag räkna till åtminstone tjugofem. Här finns ekologisk lantmjölk för den mil­ jömedvetne, mjölk med extra protein för muskelbyggare, och gammeldags mjölk för den nostalgiske. Slogans som ”natu­ rens sportdryck” och ”en närmare mjölk” används för att locka till köp. Samma pro­ dukt, men med olika betydelser för den som köper den. Jag vände mig återigen till Håkan Jönsson för att få svar på vad som föranlett denna ökning av mjölk­ utbudet. – Liksom andra livsmedelsföretag satsar företagen i dag mer på att framhäva livs­ stil och identitet för den enskilde konsu­ menten, och mindre på att visa på vinster för folkhälsan. Det har också blivit ett större fokus på kroppens utseende, med­ an det tidigare var kroppens förmåga att utföra arbete som stod i fokus. De tendenser som syns idag kommer säkert att leva vidare ett bra tag, men jag tror att de kommer att kompletteras med ett större fokus på huruvida produkterna är miljömässigt hållbara eller inte. Det har utbrutit en diskussion kring mat­ bordet hos familjen Söderberg. Ingen kan riktigt komma överens om vad mjöl­ ken egentligen symboliserar för dem, eller varför den är ett så naturligt köp i mataffären. Frågor ställs sinsemellan familjemedlemmarna, och teorier läggs fram och förkastas efter varandra. Efter en stund är det Josef som tar till orda: – Mamma, när är det här färdigt? Alla blir tysta, och diskussionen av­ slutas utan något riktigt klart svar. Men alla är ganska överens om att mjölken i alla fall är en råvara som är under omvandling, och att det är en smidig råvara. De tycker också att det är en

"Det är ju lite konstigt att vi dricker kons mjölk" lite konstig dryck, om de tänker efter. – Ja men det är ju lite konstigt att vi dricker kons mjölk, den som hon ska ha till sina kalvar, säger Robert. JAG KÄNNER ATT jag inte riktigt har fått svar på min fråga. Det visade sig vara svårare än jag trodde. Därför vänder jag mig ännu en gång till etnologen och matforskaren Håkan Jönsson. Jag ställer frågan så rakt jag kan – kan man säga att mjölken har en roll i vårt moderna, svenska samhälle? – Nej. Lika lite som det känns relevant att tala om ett folkhem i dag, är det att säga att mjölken har någon särskilt framträd­ ande roll i dagens Sverige. Stämningen runt matbordet har blivit lugn igen, och Josef, som tidigare skru­ vat på sig och velat gå till sitt rum, verkar orka prata om mjölk i någon minut till. Jag väljer ändå att göra processen kort, och ställer min avslutande fråga till familjen. – Vad tror ni att en liter mjölk kostar i dag? Det fortsätter vara tyst en stund. Ingen vill riktigt börja. Till slut svarar alla i tur och ordning, men de är noga med att säga att de mest gissar. Bud på allt mellan 11 till 20 kronor läggs fram. – Jag borde veta, jag har handlat i så många år. Men man stoppar bara ner pa­ ketet utan att kolla, säger Anna. Till slut kan inte Robert hålla sig längre. Han gör något som Olof Palme aldrig hade möjlighet att göra. Han tar fram sin smart­ phone, kollar upp priset, och säger sedan: – En liter standardmjölk kostar 9 kronor och 95 öre.

Mjölkpropagandan: Bildades 1923 och var de svenska mejeriernas lobbyorganisation. Gav ut tidskrifter och anordnade "mjölkdagar" för att få svenska folket att dricka mer mjölk. Källa: Arla

11


MJÖLKENS ÅR

5 februari – Nutelladagen 14 november – Ostkakans dag

Det populära pålägget började produceras när det rådde brist på kakao på 1940­talet. I dag tillverkas en burk Nutella var 2,5:e sekund.

Firas sedan 2004 och instiftades av Ostkakans vänner, en förening som startades av ostkakejätten Frödinge.

28 februari – Pannkaksdagen Plättar, som alla sorters pannkakor kallas i Småland har funnits i Sverige sedan forntiden. Den profilerade mat­ skribenten Olaus Petri skrev om rätten redan 1538.

4 oktober – Kanelbullens dag December

Januari

November

Februari

Oktober

Mars

September

April

1 oktober – Gräddtårtans dag

Maj

Augusti Juli

19 september – Messmörets dag Sedan mellankrigstiden har Östersund varit messmörets obestridbara huvudstad. Till 2018 ska dock Fjällbrynt flytta all sinw produktion till Haninge.

12

5 mars – Ostbågedagen

Juni

April och maj – Kosläpp 2014 såg uppskattningsvis 150 000 svenskar glada kor göra årsdebut i hagen.

Bildkälla: Weft, Orkla, Pauk, A Kniesel, Frödinge, Fjällbrynt.


GAMMALT TUGG

Etnologen och mjölkforskaren Håkan Jönsson berättar om några av Mjölkpropagandans toppar och dalar det senaste seklet. En smakar som kall mjölk till nygräddade kanelbullar, en smakar som sur mjölk man dricker av misstag alldeles för tidigt på morgonen.

"I dag skulle mjölkbarerna förmodligen heta Salads and Smoothies" På bilden från 1927 dricker dåtidens hipsters mjölk med sugrör på en mjölkbar. I flera årtionden fram­ över skulle de bli träffpunkter som inte kretsade kring alkoholkonsumtion, ungefär som dagens kaféer eller lunchrestauranger. Den geniala idéen kom från mjölkens egen lobbyistorganisation Mjölkpropagandan. Initiativet möttes av glada tillrop från nykterhetsrörelsen, som längtat efter andra mötesplatser än krogarna. Här serverades inte bara trenddrycken mjölk utan också fräsch och snabbt tillagad mat för den hungrige. Håkan Jönsson har ett namnförslag om kedjan bakom succén, Mjölkbaren AB, längtar efter en comeback. – I dag skulle mjölkbarerna förmodligen heta Salads and Smoothies. Mjölkbarerna fick en annan samhällelig betydelse än som utskänkare av den vita mirakeldrycken och andra nyttigheter. Krogarna ansågs inte vara en plats för anständiga kvinnor. Precis som fotografiet visar blev mjölkbarerna därför ett populärt alternativ. – Barerna blev en viktig pusselbit i att kvinnor tog offentliga rum i besittning, säger Håkan Jönsson.

”Du, negerpojke, behåll du ditt kaffe! Och du, svenska flicka, drick du den goda vita mjölken!” ...Så står det på barnteckningen som publicerades i Riksföreningen för Gymnastikens främjandes årsbok 1934. Den intensiva kampanjen för ökad mjölkkonsumtion fördes inte bara av bönder och mejerier. Ur ideologisk synpunkt var mjölken som ideal ett sätt att också framhäva ”den vita rasens” överlägsenhet. Att många människor från andra världsdelar var lakto­ sintoleranta förstärkte denna bild. Om folket skulle dricka mer mjölk var de tvungna att avstå något annat. Barnteckningen ovan är inspirerad av Doktor August Ljunggren, som föreläste flitigt om mjölkens fördelar under 30­talet ”i syfte att skapa ett friskt, kraftigt och därför även lyckligt släkte här i norden”. Drycker som det propagerades emot var alltså bland annat kaffe, något som lägre stående raser ansågs kunna behålla för sig själva. – Mjölkpropagandan som organisation ligger inte bakom bilden. Men den visar på vilken retorik som användes. Den visar hur många svenskar tänkte på den här tiden och hur mjölk kopplades till något vitt och rent, berättar Håkan Jönsson.

13


DEBATTEN

Mjölk stärker skelettet – eller? Som barn får vi lära oss att mjölk ger starka ben. Men är det verkligen så? TEXT: FREDRIK TILLBERG

Kerstin Wikmar Projektledare och dietist, LRF Mjölk Varför stärker mjölk skelettet? – Mjölk innehåller många av de näringsämnen som behövs för att bygga upp och bevara ett starkt skelett, i kombination med fysisk aktivitet. Vilka belägg har du för det? – Sammanvägd forskning visar att kalcium, D-vitamin och fosfor stärker skelettets uppbyggnad. Att få en klar bild av sambandet mellan matvanor och benskörhet är svårare. Den internationella statistiken är skakig och ben­ skörhet är en sjukdom som beror på många olika saker. Vad tänker du om Karls argument? – Det är en enskild studie som skiljer sig mycket från vad den sammanvägda forskningen visar. I en holländsk analys, där flera studier vägdes samman, hittade man inga samband mellan mjölkonsumtion och ökad risk för tidig död eller benskörhet. Hans studie är dessutom gan­ ska kritiserad i forskarkretsar. Hur bör man tänka kring sitt mjölkdrickande? – Dra inte förhastade slutsatser utifrån enskilda studier. Det är viktigt att få i sig tillräckligt med kalcium, både i ung och vuxen ålder. Ett lågt kalciumintag ökar risken för benskörhet senare i livet. Så fortsätt att dricka mjölk! FOTO: LRF MJÖLK/PRIVAT

14

vs.

Karl Michaëlsson Forskare, Uppsala universitet Varför kan mjölk vara skadligt för skelettet? – Det är inte bevisat, men boven verkar vara mjölk­sockret, laktos, som vid ett högt intag ökar inflammationsgraden i kroppen och ger oxidativ stress. Det skadar celler och organ och leder till tidigt åldrande. Vilka belägg har du för det? – Jag och några andra forskare publicerade en studie 2014. Vi såg en ökad risk för frakturer och tidig död i samband med hög mjölkkonsumtion. Både män och kvinnor som drack mycket mjölk hade höga värden av oxidativ stress och inflammationer. Bland kvinnor var ­risken för frakturer väldigt hög. Vad tänker du om Kerstins argument? – Att mjölk ger starka ben har man sagt sedan 1920eller 30-talet, men då fanns det en större näringsbrist i Sverige och mjölk innehåller 18 av 22 essentiella näringsämnen. Det öppnade för en mjölkpropaganda. Men att mjölk ger starka ben har varit svårt att bevisa. Hur bör man tänka kring sitt mjölkdrickande? – Man ska inte ändra på sin mjölkkonsumtion baserat på det här. Vår studie är bara en pusselbit, även om resultat­ en är stabila. Vi får se det som en process över tid.


VAD HETER KVARG PÅ ENGELSKA? TEXT OCH BILD: FREDRIK TILLBERG

I Sverige letar sig kvargen in i fler och fler kylskåp, men utomlands äter man hellre yoghurt. Har övriga världen inte fattat grejen eller är det vi svenskar som är konstiga?

15


J

osefine Bruce lägger ner en 500-grammare i korgen. Vaniljsmak. – När den här kom åt jag fyra på en dag. Två kilo vaniljkvarg. Det var extrapris. Hon skannar av kvargdisken. Rad för rad, burk för burk. Nu är det fokus som gäller, för att välja smak är inte alltid lätt. Vilken kommer hon att vara sugen på efter gymmet? Och vilken sitter fint under föreläsningspausen i morgon? De mindre kvargburkarna med 150 gram – eller ”minisarna” som Josefine kallar dem – är smidiga att packa med sig i skolväskan. Tre sådana tar upp mindre plats än lagboken. Hon pekar på de olika smakerna, en efter en, och ger dem ett raskt omdöme. Hallon? Mmm, den är fin den. Blåbär? Usch! Smakar­ konstigt. Kokoskola? Den tror man är god men det är den inte. Päron? Jo, den går att äta. Persika och passionsfrukt? Jättegod! Och kolla, här är den, nötchokladen. Josefines lyxkvarg. Den unnar hon sig någon gång i veckan. För tre år sedan stod hon vid samma meje­ ridisk, utan att behöva grubbla över sitt val. Tre olika sorters naturell kvarg stod inklämd mellan crème fraichen och yoghurten. Josefine köpte fyra bägare av samma sort som vanligt och så gick hon hem och smaksatte den med bär. Hon visste att en förändring närmade sig. I veckor hade hon plågat Ica-personalen: ”Har den kommit än, har den kommit än?” Och en dag stod den där i hyllan – den första kvargen med smak. – Jag studsade av glädje. Äntligen slapp jag smaksätta den själv, säger hon. Det var början på boomen. Proteintrenden hade funnits i ett par år och Josefine var en av de träningsfantaster som åt Kesella för proteinets skull. Mejerierna insåg potentialen

i den proteinrika kvargen och lanserade den hårt som en träningsprodukt. Snart gick träning och kvarg hand i hand – en relation som inte finns i andra delar av världen. – Det är bara i Sverige och Finland som kvargen har peakat som en funktionell hälsoprodukt, säger trendanalytikern Johan Åkesson. Att syna hälsotrender är en del av hans jobb och han har bland annat jobbat med innova­ tion för Arla. Kvargens frammarsch i svenska kylskåp är inget som förvånar honom. – Den riktar sig direkt till personen som styrs av att få en snyggare kropp. Vars kropp är ett tempel. Det spelar ingen roll om det smakar skit, det är protein. Och likhetstecknet mellan hälsa och kropp är något som sitter i svenska väggar, menar han. – Vi går direkt till kroppen när vi pratar hälsa. Kroppsformen är i fokus. Och dieter som LCHF och 5:2 konkurrerar ut stora po­ litiska händelser på våra löpsedlar. Det är ganska unikt i världen. I MATBUTIKERNAS MEJERIHYLLOR har kvargen­fått allt större utrymme och på Ica Focus i Göteborg behöver den inte stångas med ­andra mejeriprodukter längre. Sedan ett par år tillbaka håller kvargen till i en egen kyldisk, avskild från sina mjölksyskon. På huk vid disken står Emil Mann och pillar in några burkar vaniljkvarg i rätt fack. – Det här är den smaksatta kvargen som vi säljer mest av. Alla gillar vanilj, eller hur? Han gör sitt femte år som ansvarig för butikens mejeriavdelning och under tiden har han upplevt kvargens blomstring på nära håll.

”spelar ingen roll om det smakar skit,

16


– Den var nästan obefintlig när jag började här. Sedan har efterfrågan växt och de senaste två åren har det exploderat med olika smaksättningar. Han traskar in på lagret och slår sig ner vid en dator, som står inne i en mindre kontorsmodul. Här finns alla siffror. Kvargens väg mot toppen på pränt. Trots den enorma tillväxten av smaksatta alternativ är det fortfarande den naturella kvargen som säljer bäst. Av den mest populä­ ra varianten går mellan 300 och 500 burkar åt varje månad.

det är protein”

SNABBA FAKTA Kvarg är en färskost gjord på surmjölk koagulerat med mjölksyra­ bakterier. Kvarg innehåller ofta mellan tio och femton procent protein (!) Kvarg och Kesella är precis samma sak (Kesella är Arlas varumärke). Kvarg har blivit föremål för en in­ tensiv hälsodebatt: är det så nyttigt egentligen? Svaret är ja, om den inte är smaksatt och innehåller en massa socker eller sötningsmedel. Kvarg framställs av de flesta svens­ ka mejerier, Arla importerar sin från Tyskland, medan den andra ledande aktören, Lindahls kvarg, produceras av Skånemejerier.

17


– Den naturella innehåller inget socker, det tilltalar väl de som är riktigt målmedvetna med sin träning. Vill jag tillsätta sylt eller bär kan jag göra det hemma, och då bestämmer jag mängden själv, säger Emil. Men kulmen är passerad. För ett och ett halvt år sedan sålde butiken betydligt mer av ovan nämnda kvargsort, närmare 800 burkar i månaden. Det vidare urvalet av smaker är en orsak, men också tillkomsten av produktkategorier som konkurrerar med kvargen. JOSEFINE BRUCE GÅR raka vägen från ­mataffären till gymmet och i träningsbagen ligger nu åtta burkar kvarg. Åtminstone en av dem ska hon äta direkt efter passet. Någon ”minis” lär slinka ner till kvällsmat och så äter hon en halv 500-grammare i morgon bitti, med flingor till. Hon brukar blanda ut kvargen med turkisk yoghurt, och kanske lite nötter. Eller äggvita, så blir det pudding. För Josefine har kvargen många användnings­ områden. – Det är så funktionellt. Man kan baka bröd med det. Eller ha det på gröten. Eller i pannkakor. Eller mixa det med bär och göra smoothies eller glass. Hon sätter sig på roddmaskinen och värmer upp. Några meter bort står en varuautomat, fulltankad med proteinbars, proteindrycker och andra former av kosttillskott. Vill pro­ teinjägaren ha protein kan proteinjägaren få det när proteinjägaren vill ha. Vissa större gym har även börjat sälja kvarg ur kyldiskar. Även om Josefine tuggar i sig en och annan proteinbar efter träning så föredrar hon kvar­ gens ”fräschhet”. – Jag äter nog ett halvt kilo kvarg om dagen ungefär, i olika former. En kompis äter två kilo per dag. Men vi tycker att det är gott också, både han och jag kan äta det som lördagsgodis, berättar Josefine.

18

Den syrliga smaken och sträva konsistensen tilltalar inte alla. En kväll köpte Josefine kvarg till sina vänner, att äta till dessert efter mid­ dagen. – Nu ska ni få smaka på världens godaste grej, sa hon förväntansfullt och gav vännerna varsin skål med vaniljkvarg. – Vad är det här, Josse? Det här är ingen efterrätt. Vännerna ville ha glass istället. Förra sommaren hade Josefine två vänner från Spanien på besök. De fick testa kvarg till frukost. – Vi kanske ska äta något annat att komplettera­med, har du något bröd? Vännerna tyckte att kvargen var för icke-söt, konstgjord och sträv.


”Mejerierna lyckas trycka in kvarg i allt” TOMT FACK! Emil Mann upptäcker att proteinpuddingen är slut i den laktosfria hyllan. Han sätter fart mot lagret och kommer tillbaka med en fullastad papplåda i famnen. Han lassar över ett dussintal vit-bruna burkar som täpper igen hålet i hyllan. Proteinpuddingen är en av kvargens riva­ ler. Samma målgrupp, men ännu tydligare protein­fokus. Det senaste året har den roffat åt sig en allt större del av kvargförsäljningen. Dessutom ser mejerierna till att kvargträdet får fler och fler grenar, varav de hittills starkaste

är drickkvarg och yoghurtkvarg. Det finska ­mejeriet Valio lanserade nyligen flytande kvarg, som ska fylla matlagningsgräddens funktion. – Det är lite flummigt. Jag tyckte att det eskalerade med kvargbaserade räksallader, ­ men det tar aldrig slut. Mejerierna lyckas trycka in kvarg i allt, säger Emil. Han pekar på en färgglad burk en bit upp. – Här har vi soja som inte ens är kvarg men ändå marknadsförs som det. Den gör man på sojabönor för att efterlikna kvargen. Det är ett växtbaserat alternativ till kvarg, betonar han.

19


"Vi är ett mer späkande folk" Växtbaserade kostvanor är i ropet i USA och när det kommer till hälsotrender är just USA och England två trendsättande länder. Proteinhypen tog fart i USA. Men där är kvargen knappt när­ varande överhuvudtaget. ”Quark” av märket Elli börjar poppa upp i allt fler matbutiker, men den är främst anpassad för bakning och starkt förknippad med cupcakes. Däremot lanserar ett annat amerikanskt märke kvarg på samma sätt som svenska mejerier. Misha Dairy satsar stenhårt på träningskopplingen men har inte riktigt fått fäste än, mer än i vissa amerikanska storstäder. Istället är det grekisk yoghurt som är grejen i USA och England. Och den innehåller mindre fett och mer protein än den variant som finns i svenska mejeridiskar. Snarare påminner den om kvargen, både till innehållet och vilken roll den spelar för hälsomedvetna. Även kesons starka position hos samma målgrupp försvårar kvargens genombrott där.

20

När Josefine var utomlands i somras stötte hon på problem. Hon kuskade runt bland matbutikerna i London och lyckades till slut hitta kvarg. Arlas Kesella – den som fortfarande står intill crème fraichen i mejeridisken och brukar användas vid bakning och matlagning. Det är just som bakningsingrediens kvargen förekommer på andra håll, i Västeuropa och i vissa östländer. Under semesterveckan på Mallorca blev kvargbehovet ännu större. – Där var det helt kört, det fanns ingen kvarg överhuvudtaget. De hade knappt några mjölk­ produkter alls i matbutikerna. Bara yoghurt med jättemycket socker och inget fett, säger Josefine. SÅ SER DET UT I SYDEUROPA. Medan vi svenskar är vana vid mejeriprodukter av en lite syrlig karaktär så är smakpreferenserna annorlunda där. I länder som Spanien och Italien skulle det aldrig gå att lansera kvargen, menar trendanalytikern Johan Åkesson.


– Vi är ett mer späkande folk. På vintern kan vi bada iskallt så länge vi får basta efteråt. Och vi har inga problem att sporta i minusgrader. Sydeuropéerna fattar inte vad vi håller på med, säger han. Även hälsotrenderna i USA och England är mer balanserade och njutningsdrivna. Njutning är en del av hälsan. Lite socker har väl aldrig skadat. – Amerikanerna tänker på den naturliga hälsan och det är mer filosofitänk än diettänk. Mag- och tarmhälsa är viktigt just nu, goda bakterier och växtbaserade grunder. Den trenden är på väg att sätta sig även i Sverige, och utgör ett hot mot kvargens framtid, enligt Johan Åkesson. Produkter och kockar anpassar sig utifrån magens bästa, snarare än vad som ger en smal

kropp. Där riskerar kvargen att hamna i kläm, eftersom proteinvurmen i första hand handlar om kroppsideal. – När det vinner ytterligare mark kom­ mer gruppen som enbart jagar protein att minska, säger han. Men han tror ändå att kvargen har etablerat sig hos en tillräckligt stor målgrupp för att klamra sig fast. – Den har satt sig i beteendet och kommer att finnas kvar. Men jag har svårt att se en ytterligare tillväxt. Det finns inte så mycket mer att göra. Mejerierna beg to differ. Nyligen introducerade Arla sitt nya smörgåspå­ ­ lägg ”färskost + kvarg”. Kvarg – som också är en färskost. Färskost + färskost.

21


FLOCKEN

FRI FRÅN MJÖLK­ ALLERGI

Enligt Livsmedelsverket kan sju procent av Sveriges barn vara allergiska mot mjölkprotein, men 80 procent av dem blir av med allergin i skolåldern. Den bara försvinner. Men hur gör man när det inte händer av sig själv? I Finland tog tvillingarna Stigzelius saken i egna händer. 2003. På deras mormors 70­årsfest i Helsingfors satt Oscar och Victor Stig­ zelius, då nio år gamla, vid middags­ bordet och väntade på efterrätt. Resten av gästerna fick tårta, men tvillingarna serverades blåbärssorbet. Sina vanor trogna frågade de servitrisen om det fanns några mjölkprodukter i sorbeten. Hon försäkrade dem om att det var lugnt, och återgick till sitt arbete. Victor tog en tugga. Oscar tog en tugga. De märkte hur det började klia i halsen. Sedan såg de servitrisen komma springande från köket, med fasa i ögonen. — Sedan fick vi spy upp det, berättar Victor. Idag är bröderna 22 år, och minns den kvällen väl. Och alla de andra gångerna de behövt tänka extra noggrant på vad de stoppar i sig på grund av deras mjölkallergi. — Vi var bara allergiska. Vi tänkte inte “fan, varför kan jag inte äta choklad” eftersom vi inte visste vad det smakade, berättar Oscar, och påpekar att deras liv var fullständigt normalt när de var yngre. De var bara allergiska mot mjölk,

22

och lärde sig att leva med det. Men irritationen fanns där, och kunde visa sig när andra i deras ålder fick äta choklad på skolans knytkalas. Då fick tvillingarna lakrits. På McDonalds beställde andra hamburgare, de fick pommes frites och läsk. På sina pizzor kunde de ha skinka och broccoli. Men när de var 13 föreslog deras läkare något nytt. Avvänjningsbehandling. — Eftersom vi var så överkänsliga ansågs vi vara bra försökskaniner. Vi var inte de första i Finland, men be­ handlingen var relativt ny, berättar Victor, och minns hur den första omgången kliade i halsen. Behandlingen gick ut på att tvilling­ arna skulle få en liten mängd mjölk i sig varje dag, som sedan skulle tillökas, för att se om deras kroppar vande sig. Första gången fick de en droppe mjölk, som med pipett utspäd­ des i 25 droppar vatten. Två veckor senare fick de två droppar mjölk. Efter ytterligare två veckor, fyra droppar. Och så vidare. Plötsligt hade det gått nio månader, och de kunde dricka två deciliter mjölk. Det kliade lite, men ingen spydde, och

ingen hals svällde upp. Allergin var borta. Och det skulle firas. Med Oboy. Om man ser bort från att de kunde unna sig nya sötsaker, så försvann också andra irritationsmoment när deras kroppar började tåla mjölkpro­ dukter. De kunde t. ex. gå på restaur­ ang utan att oroa sig om vilka rätter de kunde ta. Allergin förstörde inte början av deras liv, men det är helt enkelt skönare att ha en sak färre att vara dödsallergisk mot. — Om vi hade kunnat dricka mjölk från början, och sedan blivit allergis­ ka, då hade det varit för jävligt. Om det måste vara på något sätt var det bra att det var såhär, berättar Victor. Sedan behandlingen har de haft som regel att få i sig mjölk dagligen, men på sistone har intagningen minskat. — Vi dricker inte så mycket mjölk i dagsläget. Vi äter choklad och häller mjölk i kaffet, berättar Oscar, och hans bror tillägger: — Men tiden efter behandlingen kunde vi nog dricka en liter om dagen. — Vi drack nog en liter per dag, inflikar Oscar. — Varje dag. Text och bild: Sebastian Lindström


VISSTE DU ATT... När en ammande kvinna dricker alkohol så får bröstmjölken samma koncentration av alkohol som kvinnans blod. Efter ett glas vin är alkoholhalten cirka 0.05 procent, vilket är lägre alkoholhalt än i en 7Up. Att bröstmjölken skulle kunna nå direkt skadliga mängder alkohol är i princip omöjligt, den ammande skulle behöva intaga död­ liga mängder av alkohol. Riskerna med alkohol och amning finns alltså inte i själva mjölken utan i det försämrade omdömet och uppfattningsförmågan som ett större intag av alkohol medför. Vilket alltså bör beaktas av samtliga som har hand om barnet.

Andreas Varas

MAMMAN

utan mjölk TV: lovisa olsson & Mikaela söderberg Maria är mamma. Mamma med sagoläs­ ning, föräldraledighet, barngymnastik och äppelbitar. Maria är mamma till Greta och Henry, utan att ha fött eller ammat dem. Det har istället hennes fru Emma gjort. Snack träffade familjen för att prata om bröstmjölk, barn och riktiga mammor.

Se reportaget på www.snack.jmg.gu.se

23


24


DE EKOLOGISKA PIONJÄRERNA TEXT OCH BILD: LOTTA OLSSON

För 40 år sedan flyttade några stadsbor ut i de värmländska skogarna. Där föddes en rörelse som idag har drygt 3 600 medlemmar och vars produkter finns på varje butikshylla. Det här är berättelsen om människorna som såg till att Krav kom till.

25


I

ett hörn av byn Östra Skymnäs norr om Munkfors vid Klarälvens strand ligger tre gamla trähus målade i falurött. Varje måndagskväll äter Marica Möller och Olle Göransson middag med de två nyinflyttade familj­ erna som bor i husen bredvid deras. Den här veckan serveras det en italiensk gryta med tomat, bönor och en höna som vuxit upp mellan husen. De nya grannarna beslöt sig nyligen för att göra samma livsstilsförändring som Olle och Marica gjorde för mer än 30 år sedan. – På 80­talet var jag med och gjorde en tidning. Olle skickade en insändare till oss. Den handlade om alla de stadsbor som säger att de vill flytta ut på landet men aldrig gör det, utan bara pratar. Jag kände mig träffad, säger Marica Möller. Till skillnad från Marica hade Olle gjort slag i saken. Ett par år tidigare hade han lämnat Stockholm för Torfolk gård, ett av de röda husen i Östra Skymnäs. Marica tog till sig av vad Olle sagt. Med tiden lämnade hon storstan för landet, Olle och

26

gården. Där bodde även Kari Örjavik och Gunnar Rundgren som också var stads­ bor från början. Kvartetten bodde kvar tillsammans till början av 2000­talet, idag är det bara Marica och Olle kvar. Sam­ manhållningen och arbetet på gården formades i sann Gröna vågenanda. – Vi turades om att laga mat och alla beslut togs vid köksbordet. Vi hade ju inga pengar när vi flyttade hit, så någon jobbade också utanför gården. Resten försökte få i gång verk­ samheten, berättar Olle Göransson. Tillsammans experimenterade de nyblivna värmlänningarna på de leriga åkrarna med varierande fram­ gång. Hade man frågat dem då, kunde de nog inte föreställa sig vad deras första spadtag skulle leda till. – Vi delade en medveten tanke om att vårt arbete skulle leda till en bättre värld. Att man behöver ha en ekologisk syn och få in det här systemtänket. Allting hänger ihop, från maskarna till syltburken, sä­ ger Olle Göransson. Redan från början


"Vi delade en medveten tanke om att vårt arbete skulle leda till en bättre värld" kändes det ekologiska sättet att odla rätt. Det var en del av den tidens alternativa strömningar. Då diskuterade man alterna­ tiva energilösningar och kärnkraft, idag handlar det mer om klimatförändring­ arna. Gemensamt för Olle och Marica och de yngre, nyinflyttade till byn är tilltron till en annan livsstil som lösning. – Det är därför vi flyttade hit, eller det är i alla fall därför jag har flyttat hit. Om man kan producera sin egen mat eller

köpa mat av de i sin närhet så behöver man inte bry sig om olika märkningar eller vad som är importerat, säger Martin Söderberg, en av de yngre grannarna. FÖRRA ÅRET HADE sex procent av alla livsmedel som såldes i Sverige det gröna Kravmärket på etiketten. Så gott som alla svenskar känner igen loggan och aldrig har suget på ekologiskt varit starkare. Svenskarna är några av de konsumenter som köper mest ekologiskt i världen. I takt med att nybyggarna på Torfolk gård fick allt grönare fingrar fick de också ett överskott av grönsaker. Men vem skulle vilja betala mer för en lång­ samt växande, obesprutad morot om ett billigare alternativ låg sida vid sida i affären? Varken butikerna eller kunderna, visade det sig. Ett tag sålde de sina pro­ dukter för samma pris som konventionella bönder. Det kändes som en förlustaffär för både plånboken och värderingarna. – Det är viktigt att komma ihåg att den ekologiska odlingen inte uppstod som ett

27


28


resultat av en konsumentefterfrågan, vilket folk kanske tror. Den ekologiska produktio­ nen är producentdriven. Det fanns ju inga människor där ute som stod och skrek att de ville köpa ekologiska livsmedel. Vi skapade marknaden för ekologiska pro­ dukter, berättar Gunnar Rundgren, med­ grundare av Torfolk gård, över telefon. I Karlstad, en timmes bilfärd söder om Östra Skymnäs, fanns det ett fåtal undantag. Konsumentgruppen Matfront gick samman och köpte ekologisk mat från gårdar runt om i Värmland, bland annat från Torfolk gård. De gick också in som medlemmar i konsumentägda livsmedelskedjan Konsum Värmland. På så vis kunde de försöka få in ekolo­ giska varianter i större omfattning, utan att behöva samordna varje köptillfälle. Dåvarande VD:n för Konsum i regionen, Bertil Rönndahl, var överraskande positiv. – Han såg andra fördelar än den rent ekonomiska. Det var en långsiktig sats­ ning som han tyckte var oerhört viktig, säger Klas Olsson som idag är kommu­ nikationsansvarig på Konsum Värmland. Han och Olle Göransson äter ört­ kryddad fläskbog och potatisgratäng till lunch i Konsum Värmlands personal­ matsal. Klas Olsson minns tiden när han först lärde känna Olle Görans­

Olle Göransson & Marica Möller

son. Då arbetade han som butikschef inom Konsum och förvånades av sin VD:ns hållning till de nya produkterna. SÅ KOM EKOLOGISKT märkta produkter för första gången i Sverige in i en livs­ medelskedjas sortiment. För­ säljningen gick trögt till en början. Dessutom visste varken butikscheferna eller kon­ ­ sumenterna när grönsakerna skulle levereras. Ofta lämnade bonden spo­ radiskt in överskottet av dagens skörd till närmsta butik. Kunde bönderna gå samman för att möta Konsums krav? Kari Örjavik, som bodde på Torfolk gård, bestämde sig för att göra ett försök. – Konsum sa 'vi kan inte ringa till en när vi ska ha vitkål, en annan när vi ska ha morötter och en tredje när vi ska ha sal­ lad'. Så Kari samlade ihop de här sex, sju odlarna. Vi satte oss i köket här på gården och diskuterade, säger Olle Göransson. Därefter startade Samodlarna Värm­ land med ett par anslutna gårdar. Det var det första försäljningskooperativet i Sverige. Butikerna ringde till Kari på Torfolk med beställningar. Hon kollade tillgången hos de sammanlänkande gårdarna och den som kunde leverera fick göra det. I och med det nya sam­ arbetet kunde man kontinuerligt hitta

29


ekologiska, närodlade grönsaker på butikskedjans hyllor. Allt fler konsument­ er valde det ekologiska alternativet. Runt om i landet hade andra odlare också förstått poängen med en gemen­ sam plattform. Kari åkte runt för att be­ rätta om hur den värmländska modell­ en fungerade. Fler samodlarföreningar startade på olika håll i landet. De andra på gården jobbade på för att bibehålla produktionen och se till att Konsum fick det som beställts. De började också att producera sylt och saft i gårdens namn. Idag är det den lilla syltfabriken en vik­ tig arbetsgivare i området och produkt­ er som lingonsylt med balsamvinäger och rabarbermarmelad med morot går att hitta i butiker runt om i landet. I mitten av 80-talet gick ekologiska pro­ dukter att köpa i affärskedjor lite här och var. Producenterna hade knutit sig allt tätare samman. Men hur kunde konsu­ menterna veta vad det är de betalar för? – Vi insåg tillsammans med Konsum att det blir anonymt när det ligger i bu­ tiken. Har man inget ansikte på den som odlat produkten eller kan gå och titta runt i odlingarna, måste konsumenten ha en garanti, säger Olle Göransson. Kari, Gunnar, Olle och Marica kall­ade till ett möte. Medlemmar från Biodyna­ miska Föreningen, Förbundet N ­ aturenlig Odling, Förbundet Organisk Biologisk Odling och Alternativodlarnas Riks­ förbund hade samlats. Man diskuterade hur man kan ta den alternativa odling­ en vidare både kommersiellt och ideo­ logiskt. Kan man på något sätt enas om gemensamma nämnare, för att under­ lätta för konsumenten och producenten?

30

Efter det mötet blev det ytterligare ett möte. På ett A4 präntar man ned ett par punkter som definierar den ekologiska odlingsmodellen. Deltagarna från förra mötet är närvarande och godkänner reg­ lerna. Kontrollföreningen för Alternativ Odling eller KRAV som det ska komma att kallas, bildas den 21 februari 1985. FÖR EKOBÖNDERNA i Klarälvsdalen blir det mer än en konsumentmärkning. Det blir också något för producenterna att enas kring, ett offentliggörande av sam­ manhållningen bland ekologiska produ­ center. Ett par av landets första ekolog­iska köttbönder ligger i närheten. Reglerna för ekologisk djurskötsel kom för 30 år sedan. Några år senare startades det första ekologiska mejeriet i Sverige som ett underföretag till konventionella Värm­ landsmejerier. Med tiden gick det upp i Arla precis som de flesta svenska meje­ rier. 2015 gick värmländska bönder mot strömmen ännu en gång. Då startades det lokala mejeriet Wermlands m ­ ejeri. En motreaktion till Arlas dominans. – Vad man än letar efter så ver­ kar det finnas ett riktigt bra alterna­ tiv i närheten, säger Olle Göransson. Han har kört ett par kilometer med två får i en trailer bakpå den bilen. Efter att ha åkt över Klarälven på en smal bro, ge­ nom byn Västra Skymnäs och in på en gropig skogsväg stannar ekipaget vid ett garage. Byggnadens dörrar står på vid gavel. Två flådda djurkroppar hänger från taket i gigantiska metallkrokar. En tamkviga och en älgkalv. Jan-Erik Nils­ son, Åke Nord och Lasse Andersson drar ut fåren ur trailern och med en smäll är de


"Det är viktigt att komma ihåg att den ekologiska odlingen inte uppstod som ett resultat av en konsument­efterfrågan. Den ekologiska ­produktionen är producentdriven. Vi ­skapade marknaden för ­ekologiska produkter."

döda. Vapnet ser ut som en tub med byggsilikon mot djurens ­pannor. Efter en kaffepaus flås djur­ kropparna med stor precision och sedan hängs de till­sammans med de andra kropparna i taket. Här slaktas bara djur för hushållsbruk, inte till för­ säljning. Nyinflyttade grannen Martin Söderberg har åkt med till slakten. Han samlar ihop de bortskurna djurhudarna som han ska ta med hem för att salta in så att de kan användas. Men han följde inte i första hand med som leverantör av djurhudar. Han vill lära sig att slakta sina egna djur i fram­ tiden, för att närma sig självförsörjandets utopi. Den lilla byn Östra Skymnäs växer så det knakar. Från 17 till 29 invånare på ett år. I storstäderna köper allt fler Kravmärkta varor, mycket tack vare den värmländska framåtandan för 30 år sedan. Och på åkrarna i Klarälvsdalen växer drömmen om en annan framtid vidare.

31


TRE RÖSTER OM TORFOLK GÅRD

Pontus Örtendahl, en av de första ekologiskt certifierade mjölk­bönderna i Sverige. Bor på Västbynäset, 38 kilometer söder om Torfolk gård.

Klas Olsson, kommunikations­­chef på Konsum Värmland. Arbetar i Karlstad, 73 kilometer söder om Torfolk gård.

Tommy Persson, en av de första ekologiskt certifierade kött­bönderna i Sverige. Bor i Ekshärad, 21 kilometer norr om Torfolk gård.

– De på Torfolk gård var inte med på mjölksidan men de hade nog avgörande betydelse för att det blev just här. Mycket berodde absolut på att grönsaksodlarna gick före, då var ju Krav redan

– Det går helt enkelt inte att överskatta Olle Göranssons roll i samarbetet mellan bönderna och Konsum. I mångt och mycket var det han som fick allt att gå runt – han förstod vikten av att vara ­organiserad.

– Jag tror att det var Torfolk gård som satte i gång mycket. När de kom hit så spred de sitt kunnande och sin vilja. Vi ekologiska bönder träffas ofta och utbyter erfarenhe­ ter. Man håller ihop och hjälper varandra om det krisar.

etablerat vilket underlättade.

32


o t t e N

? o t t re

p r e l el

GOTT NOG?

Pule

Serbisk åsneost för drygt 9500 kr/kilo.

Lagom.

15 procent cheddar.

Smör i Norge år 2011 Efter en dålig betessommar uppstod vad kvällstidningen BT kallade "smörpanik", lagom till jul. Priset steg till omkring 1200 norska kr/kilo och smörleveranser sålde slut på ett par minuter.

Flytande margarin Omdebatterat i kockvärlden, billigt i affären, halvkul i maten.

Bild: Arla, Riksbanken, Noa Söderberg, Michaela Karlén

33


TOFUN SLÅR RT TEXT OCH BILD: OSKAR HVASS

Är det en svamp, ett artificiellt köttsubstitut eller en ost? Trots att tofu är ett flera tusen år gammalt livs­ medel, är det forfarande få som vet vad det är. Men det spirituella livsmedlet trendar nu på restau­ ranger – och letar sig sakta fram på butikshyllorna.

34


35


K

aspar Von Werther skär ett långsamt men bestämt snitt i den färska silkestofun. Han sätt­ er tänderna i en centimetertjock skiva, blundar och riktar hakan mot taket. Han ropar till sig kocken Joakim Anders­ son och ber honom att smaka på tofun. – Vad tycker du? frågar Kaspar. – Den smakar inte så mycket om jag ska vara ärlig, det smakar vatten, säger Joakim. – Ja, men vatten smakar ju jättemycket, svarar Kaspar. Restauranglokalen är klädd i trä. Ply­ wood och ek varvas i en ett symmetriskt mönster. Lokalen på 30 kvadratmeter rymmer åtta bord och ett öppet kök. Här, strax bakom Feskekörka i Göteborg, har Kaspar Von Werther i lite mer än ett år drivit restaurangen Fee Fi Fo Fum Ramen. Menyn är i ständig förändring, men grun­ den är den japanska nudelsoppan, och en hel del tofu används i rätterna. Kaspar har precis börjat förbereda för dagens middagsgäster. I dag ska han göra sin egen tofu av sesamfrön. Tillredningen skiljer sig mot de klassiska recepten, där mjölk utvinns ut sojabönor, blandas med stärkelse och sedan får stelna. Kaspar an­ vänder kastanjer, sesamfrön och ek­ollon som bas för sin tofu, och sätter sin per­ sonliga prägel på livsmedlet som blir allt mer eftertraktat. – Många som kommer hit är nyfikna på tofu. Det är kul eftersom det går att göra väldigt mycket med den, och det är ett bra sätt att ta vara på olika råvaror. Kaspar är utbildad arkitekt, men intress­ et för mat har alltid funnits där. Han ser nu att tofun börjar slå rot i den svenska matkulturen på allvar. – Det börjar få mer plats på hyllorna i mataffärerna. För femton år sedan fanns det bara en sort i butikerna, nu stöter jag på nya märken nästan varje dag, det bör­ jar leta sig in i kulturen, säger han och häller upp sesamfrön i en mortel. TOFUN HAR SITT ursprung i Kina. Histo­ riska skrifter berättar att den uppfanns på 150-talet f.Kr. Men populär blev den inte förrän 1000 år senare. Då tillskrevs

36

den sedan länge döde – och mycket populäre – kungen Liu An titeln som to­ funs fader. Kanske var det ett knep för att få kineserna att äta mer av det bil­ liga, nyttiga och proteinrika livsmedlet. Med ett bestämt grepp maler Kaspar sesamfröna i morteln. Samtidigt som han kommenterar sin kollegas helgbravader. – Visste ni att fjäska är samma ord som att mala sesamfrön på japan­ ska? frågar han kollegorna och tillsät­

"TOFU HAR ETT OFÖRTJÄNT DÅLIGT RYKTE" ter vatten till de krossade sesamfröna. Kaspar tillsätter Tahini till sesamfröna som flyter runt i vattnet i stålbunken. Han mixar blandningen till en jämn smet och får be om ursäkt till Joakim Andersson för de små droppar som flyger genom köket. Tofuns goda rykte, som Liu An lade grunden för mer än 2000 år se­ dan är närvarande i Fee Fi Fo Fums kök. – Jag har hört en historia om att munkar i ett buddhistiskt tempel levde uteslutande på sesamtofu en hel vinter, berättar Kaspar. I Kina har tofun tillskrivits magiska egenskaper. Det sägs att Liu An åt en hel del av det vita livsmedlet och att han vid sin död fick vingar och flög upp till himlen. Myten kring hans konsumtion av tofu och mytologiseringen av hans död gjorde honom till en tacksam person att använda för att göra livsmedlet populärt i Kina. Den har sedan dess varit en av grundstenarna i den asiatiska matkulturen och har aldrig behövt någon liknande PRkupp. Att tofutrenden nu börjar slå rot i Sverige, förvånar Kaspar Von Werther. – På ett sätt är det lite konstigt börjar bli så populärt eftersom det är ett livs­ medel som bygger på en så vanlig råva­ ra som sojabönor, annars brukar ju folk gilla råvaror som är exklusiva, säger han. I stålbunken har sesamfröna förvand­ lats till en gyllenbrun smet, nu är det dags


för den sista ingrediensen – stärkelsen som hjälper tofun att stelna. Kaspar an­ vänder torkade kozu – en japansk rot­ frukt – men vilken stärkelse som används varierar mellan olika kulturer. I billig tofu används ofta gips som bindningsmedel – något som kanske har bidragit till dess dunkla rykte. Trots att allt fler intresserar sig för tofu, finns det enligt Kaspar mycket kvar att önska. – Tofu har ett oförtjänt dåligt rykte. Många ser det som ett köttsubstitut men det är ett eget livsmedel. Jag tror att tofun kommer få ta mer plats när fler förstår vad det är. Att det är ett livs­ medel med många bra egenskaper och inte ett köttsubstitut, utan ett till­ redningssätt, säger han och häller ner den gyllenbruna tofusmeten i en form. SVÅRIGHETEN ATT definiera tofu har gjort det svårt för livsmedelsföretagen att mark­ nadsföra varan. Och det finns ännu ingen självklar plats för tofun på affärernas hyll­ or. Håkan Jönsson är etnolog med inrikt­ ning på matkultur vid Lunds universitet. – Det är en klassisk problematik för ny

mat, den behöver placeras i någon kate­ gori för att den ska gå att marknadsföra. Att tofun är svårplacerad tror jag har bidragit till att dess genombrott uteblivit, säger han. Chansen för tofun tror Håkan Jönsson finns i de nya matideal som börjat få fäste, och dess historia bidrar till ett gott rykte. – Tofu handlar om idealen. Nu har kött blivit ansett som problematisk av allt fler människor och tofun ses som ett bra alter­ nativ eftersom den är både exotisk och gammaldags. Den är inte artificiell som quorn som känns fake, och har en aura av tradition och historia som kan upplösa de motvindar som annars finns mot ersätt­ ningsmat, säger Håkan Jönsson. Under 1980-talet började tofun bli populär i USA. I Sverige försökte man marknadsföra tofun, men ingen lyckades få svenskarna att ta till sig den svårdefi­ nierbara varan. Det uppsving som tofun fått på senare år tror Håkan Jönsson be­ ror på en ökad efterfrågan på vegetarisk mat, men också på att restauranger ger tofun mer plats på sina menyer. – Det som driver den trend som finns nu

37


38


är restaurangerna. Det kan hänga sam­ man med att det kräver en del matlagnings­ kunskaper för att lyckas ta del av tofuns smaker. Tofu är hett på restaurangerna ef­ tersom de behöver möta efterfrågan på ve­ getariska måltider, säger Håkan Jönsson. PÅ CLARION HOTEL POST i Göteborg strömmar dov hissmusik ur högtalarna. Affärsmän med fasta blickar och bestäm­ da steg blandas med turistande par. I ett hörn av lobbyn ligger restaurang vRÅ. De erbjuder sina besökare japansk lyx­ mat gjord på svenska råvaror. Headchef Sofia B. Olsson står i det öppna köket som vetter ut mot restaurangens bord och vakar över sina kollegors arbete. När restaurangen öppnade för fyra år sedan hade Sofia svårt att hitta bra tofu i affärerna, och de recept hon prövade att göra själv höll inte måttet. Men efter många försök har hon nu integrerat tofu i sin meny, vilket uppskattas av besökar­ na. – För ett halvår sedan lyckades jag för första gången göra tofu som jag tyckte var bra. Det har blivit en grej att vi gör vår egen tofu. Gästerna blir lire impone­ rade eftersom det är exotiskt och lite av en process att göra det, säger Sofia B. Olsson. Det smätter i fritösen när Sofia lägger ner tofun i den kokande oljan. På en liten yta trängs tre kockar som med ett me­ todiskt lugn arbetar med dagens meny. I luften samsas lukter som varslar om en smakupplevelse som spänner över flera kontinenter. Sofia vet inte hur populärt tofu är på andra restauranger, men hon ser potential i livsmedlet. – Det finns en hel outforskad värld att utforska för mig. Jag vill göra fler vari­ anter av tofu, berättar hon med viftande armar och ett leende. Sofia lägger med varsam hand en klick teriyaki på de

friterade tofubitarna, och sprider en nypa chilisalt över uppläggningen. Trots att hon tycker att tofu är ett utmärkt livsmedel så finns det en utmaning i att sälja in det till svenskarna. – Vissa tycker att tofu är smaklöst. Svenskarna vill att allt ska smaka mycket. Japanerna gillar låga, enkla smaker. Jag tror absolut att tofun har en framtid i de svenska köken. Den kommer inte ha hu­ vudrollen, men ha en plats i ensemblen när köken blir grönare och grönare, be­ rättar hon. De förändrade matidealen, med ett växande intresse för vegetarisk kost, har lagt grunden för det ökande intresset för tofu. Men när den får sitt stora genom­ brott i de svenska hemmen- och om det överhuvudtaget kommer att ske – är svårt att säga och beror enligt Håkan Jönsson på flera faktorer. – Det är svårt att säga hur lång tid det kommer ta. Men om någon av de stora livsmedelsföretagen bestämmer sig för att marknadsföra tofun som något nyt­ tigt, hippt och billigt så kan det påverka mycket, säger han. Kaspar Von Werther väger formen med tofu i sina händer och ställer in den i kylen. Det sista steget i den 2000-åriga processen. – Nu får den stelna i två timmar. Sedan är den klar att ätas, gärna precis som den är, säger han och sträcker sig efter den sista biten silkestofu som fått agera tilltugg under tillagningen. Snart kanske Kaspar måste göra ny tofu, på Fee Fi Fo Fum är det nämligen inget man måste sälja in till besökarna. – Den vegetariska svängen älskar tofu! Ibland blir människor sura för att vi inte byter ut fläsk mot tofu i rätter. Då får jag förklara för dem att tofu inte är låtsaskött, säger Kaspar och torkar bort de sesam­ frön som lyckats fly morteln.

39


INIFRÅN OCH UT

E

n nyhet som nästan är för god för att vara sann: att äta glass till frukost kan göra dig smartare. Det är den japanska forskaren Yoshihiko Koga som undersökt hur den gräddiga desserten påverkar vår hjärnaktivitet. Studien visar att personerna som börjat dagen med glass har både snabbare reaktionsförmåga och lättare att ta till sig information jämfört med den grupp som inte åt glass till frukost. Man har även testat att ge en grupp ett glas kallt vatten, och även om det ledde till bättre resultat kunde de inte mäta sig med glassätarna. Men forskningen är inte avslutad eftersom det fortfarande är osäkert om det är en specifik ingrediens eller lyckan över att få äta glass som ger hjärnan lite extra energi.

E

tt återkommande tips mot ett kliande underliv är att smörja in det med filmjölk. En vanlig orsak till problemen är ett obalanserat PH­värde, och det sägs att filmjölken kan hjälpa att återställa detta. Dessutom kan den verka kylande mot eventuell klåda och bidra med fukt. Vid ihållande problem bör du ta kontakt med vården. g

A

ndra kända huskurer är att dricka yoghurt eller äta glass vid halsont. Kylan från produkterna kan hjälpa till att stilla smärtan.

40

Glass till frukost?

M

jölkprodukter innehåller bland annat hormoner som kan öka oljeproduktionen i huden, vilket leder till tilltäppta porer och acne. Ett vanligt tips från hudterapeuter kan vara att minska mängden mjölkprodukter för att se om det är vad som orsakar finnarna.

L

aktosintolerans är ett problem som så många tampas med. Det innebär att kroppen har minskad upptagningsförmåga av laktos, alltså mjölksockret från maten. Det resulterar i gasig och uppsvälld mage, diarré och magknip.

D

et sägs att självaste Kleopatra badade i en blandning av mjölk och honung. Det må låta udda, men mjölken innehåller faktiskt AHA­syror som hjälper till att exfoliera huden. En ingrediens som fortfarande återfinns i nutida hudvårdsprodukter.


HÖRT I KÖKET

”Det var som att vända på myntet” I februari går restaurangbranschens mest prestigefyllda tävling av stapeln i Malmö. Årets kock ger stjärnstatus och sätter trender i matvärlden. För Snack berättar Stefan Karlsson som vann 1995 om tävlingsinstinkt och nervositet som får en att ligga vaken om nätterna. "JAG HAR ALLTID lagat mat, jag började när jag var 13 år nere i Småland. När jag var liten låg jag hemma och läste branschtidningar och läste om Tore Wretman och alla de här andra kända kockarna. Redan då visste jag att jag ville vinna tävlingen och få komma med i det där gänget. Årets kock är det största man kan vinna i Sverige. För mig var det som en elitidrottssatsning, man satsar på sin mat i stället för att springa 100 meter. Då vill man ju bli bäst. Det går ut en inbjudan till alla verksamma kockar i Sverige. På den tiden fick man en råvarukorg på finaldagen så man kunde inte öva som de gör idag, när de vet temat i förväg. Ska man utses till bästa matlagaren i Sverige ska man ha stor och bred kunskap. Det handlar inte bara om hur du tar hand om råvaran. Det handlar också om att få ihop smakerna, kombinationerna och konsistenserna. Det är så jäkla många olika grejer. JAG JOBBADE SJU dagar i veckan och så mycket jag kunde. Det handlade om att suga åt sig kunskap och få in rutiner. Jag kanske inte var jättebra på att filea fisk, då åkte jag ner till fiskhamnen och stod där tills jag kunde det. Finalen var i Stockholm. Jag sov inte så mycket på natten. Jag låg uppe och tänkte på vad som kunde komma i den här korgen. Man gick in till tävlingsköket halv åtta på morgonen. Där stod råvarukorgen med alla ingredienser. Efter det fick vi en timme på oss att skriva hela receptet. Sedan var det bara att sätta igång. Man fick börja helt från grunden med att filea fågel, koka fond och skala lök. Alla är vinnarskallar och går in i sin egen värld. Det är lite pirrigt, man vet ju hur mycket det är värt. Det enda som gäller är att vinna. Så höll man på till någon gång på eftermiddagen. Sedan låg jag och vred mig i hotellsängen några timmar innan det var dags för prisutdelningen på Operakällaren på kvällen. DET ALLRA BÄSTA med tävlingen var att vinna. Det var en sådan stark känsla när jag fick medaljen runt halsen. Vinsten förändrade mycket, det såg jag på restaurangen jag jobbade på då. Jag jobbade dagen innan jag åkte iväg för att tävla. När jag tipsade om piggvaren och berättade hur fantastisk den var, tog alla oxfilé istället. Dagen efter, när jag kom hem och hade vunnit så gick jag också ut och sa ’testa piggvaren’. Plötsligt gjorde alla det. Det var som att vända på myntet.”

41


42


Foto: Mia Holmberg Karlsson

43


44


Foto: Mia Holmberg Karlsson

45


46


Foto: Mia Holmberg Karlsson

47


SNACK REDER UT

Snack reder ut, en gång för alla, skillnaden mellan

LATTE & CAPPUCCINO ILLUSTRATION: MICHAELA KARLÉN

MJÖLK ESPRESSO Caffè latte

En kopp eller glas med espresso och varm, ångad mjölk. Inget skum.

SKUM MJÖLK ESPRESSO Cappuccino

En kopp med espresso, varm, ångad mjölk och ångat mjölkskum.

48


TEXT: NOA SÖDERBERG ILLUSTRATION: MAX HÄRSTEDT

Oatly har på några år fått svenskar att helt ändra inställning till havredryck: från suspekt allergisoppa till trendig vegankitsch. Vägen dit är en historia om stor­ slagna visioner, oortodox marknadsföring och lagbrott.

49


D

en stora havreloggan är något av det första som möter festival­ besökarna. Snart har de sett den fler gånger än de kan räkna. Oatlys havredryck är basföda under Way Out West 2016 och de eftertraktade gula flaskorna – mangosmak – delas ut gratis på väl valda platser. I Oatlys eget tält kostar de dock pengar, och storsponsorn skjutsar på försäljningen med hjälp av dj:er och en dator där besökar­ na kan ”Googla mjölk”. Resultaten visar komjölkens negativa effekt på hälsa och miljö. Kön till datortältet ringlar sig lång. Några hundra meter bort sitter Alex Schulman och googlar han med. Till­ sammans med podcastkollegan Sigge Eklund är han inbjuden till festivalens samtalsscen för att diskutera mjölkens bi­ verkningar. Sökmotorresultatet för ”Mjölk + miljö” syns på storbild och duon riktar frågor till Agnes Vold, Micael Dahlén och andra forskarkändisar. Är mjölk dåligt för miljön? Hur blev Micael Dahlén av med sin ballongmage genom att sluta med mejeri­ produkter? Smakar havredryck lika gott? Mot slutet av samtalet kliver Oatlys Creative Director John Schoolcraft upp på scen. Hans företag har betalat Alex och Sigge, sponsrat festivalen, matat dess besökare med mangohavre och målat sin logga kring hela området. Publiken jublar när John tar emot micken. – Ni har kommit hit för att lyssna på ett samtal om mjölk, framtid, vad vi ska göra och vilken väg vi ska ta oss fram. Det är det reklam ska göra.

1994 – Lundaforskaren Richard Öste, som tidigare forskat om laktosintolerans, uppfinner en ny metod att framställa havredryck och startar företaget som ska bli Oatly. Svenska livsmedelsföretag är till en början oin­ tresserade.

50

– Det var många som tog illa vid sig. Men för oss var det inget påhopp på mjöl­ ken, vi ville att människor skulle ta reda på fakta så de inte bara köper normen. ORDEN TILLHÖR Cecilia Sjöholm, kommunikationschef

på Oatly. Jag träffar henne eftersom John Schoolcraft, hjärnan bakom före­ tagets reklammässiga framgångssaga, själv inte har tid att berätta sin historia. Fyra månader efter Way Out West sitter vi på företagets huvudkontor i Malmö, en liten del i ett modernt kontorskomplex precis intill havet, och diskuterar hur Oatly fått svenskarna att dricka havre. På de ljusbruna furuväggarna runtom­ kring oss hänger diplom från Svenska Designpriset och porträtt på den ständigt växande personalskaran, just nu 127 till antalet. I varje hörn står de färgglada produkter som de senaste åren fått före­ taget att växa med omkring 30 procent per år. Men historien börjar långt ifrån designpriser och blixtsnabb tillväxt. ÅR 2012 HEADHUNTADES Toni Peters­ son, som inte kände till företaget och aldrig varit inom livsmedelsbranschen, till jobbet som VD för Oatly. Han tog över ett företag som sedan grundandet hade hållit låg profil och riktat sig till en smal konsumentgrupp: mjölkallergi­ ker. Havredrycken letades upp av de som behövde den och marknadsfördes

2001 – Oatly grundas och lanserar havrebaserad pannkaksmet, soppa och en rad andra varor. ”Sjuka säm­ sta lanseringen”, enligt Cecilia Sjöholm. ”De var så lyriska över produkten”.


därefter. När Toni nu fick i uppgift att lyfta företaget till nästa nivå bestämde han sig för att helt skifta fokus. Oatly skulle sälja en produkt som räddar världen. Eller som Cecilia Sjöholm formulerar det: – Vi ville ändra jordbrukssystemet. Vi kan inte hålla på med massa jävla animalie­ produktion, det går inte. Det är ett söndrigt livsmedelssystem som leder till undergång. TONI ANSTÄLLDE John Schoolcraft som Creative Director. Tillsammans började de lägga grunden till Oatlys nya identitet: ett livsstilsföretag för de som vill byta ut komjölken mot ett nyttigare och miljövänligare alternativ. De hittade en växande konsumentgrupp att rikta sig till, så kallade LOHAS (Lifestyle Of Health And Sustainability). – De vill leva gott, men på ett gott sätt. Det är mycket yoga, wellbeing, mindfulness, hela den trenden. Väldigt många ingår i den här gruppen, säger Cecilia Sjöholm och skrollar igenom diagram över gruppens demografi.

JOHN SCHOOLCRAFT övertygade sina kollegor om den nya inriktningen och gav företaget ett ledord i linje med deras aktivistiska framtoning: ”människor behöver inte varumärken”. Sen anlitade han reklamfirman Forsman & Boden­ fors och började jobba. Tillsammans tog de fram det som skulle ge företaget dess lyft, och i början av 2014 var de färdiga. Oatly hade fått ett nytt utseende. – Jag har sett bilder på hur våra pro­ dukter såg ut i hyllan förut. Man såg inte vad som var vårt, allt såg exakt likadant ut. Nu revolutionerade vi förpack­ ningsindustrin, säger Cecilia Sjöholm. Förpackningarna blev Oatlys yttersta marknadsföring. John Schoolcraft fyllde dem med texter om havrens superk­ rafter, skämt om att drycken smakar illa och självmedvetna kontaktannonser från kollegor som sökte partners eller ville

2006

– Den egna fabriken i Landskrona invigs. Tidi­ gare producerades havrebasen hos Skånemejerier.

2012

– Toni Petersson blir VD.

51


sälja en cykel. Tanken var att den av­ slappnade och lätt ironiska kompistonen skulle få konsumenterna att identifiera sig med företaget. Det fungerade. – Vi skrev dit medlemskort för ”The milk free generation”. Folk klippte ut dem, skrev sina namn och skickade bilder på det till oss. Det här har andra publicerat på Instagram, säger Cecilia Sjöholm och visar selfies med Oatlytröjor. Hyllningskörerna kom också från re­ klambranschen. 2015 vann Oatly Guldäg­ get, tre kategorier i Svenska Designpriset och mottog ständiga hyllningar från branschtidskriften Resumé. Men seger­ tåget stördes av en liten detalj. Oatly hade blivit stämda. Förpack­ ningarna innehöll nämligen inte bara texter om havre­ dryck, utan också attacker på mjölk. Åtminstone var det vad mjölkbranschens intresseorganisa­ tion, dåvarande Svensk Mjölk, såg. Den 19 november 2015 föll domen från Marknadsdomstolen. Oatly hade

förlorat tvisten och förbjöds att använda marknadsföring som framställer mjölk i ond dager. Ett nederlag av den mer pinsamma sorten, men genom att bryta branschpraxis lyckades de vända det till sin fördel. Googla mjölk­kampanjen drog igång och till mjölkförespråkarnas förtret kunde Oatly fortsätta sprida sitt budskap om mjölkens negativa effekt på hälsa och miljö. Bland annat under Way Out West. – En del blev väldigt provocerade. Man kan se det på vår facebooksida, där finns det människor som verkligen hatar oss. Men det finns också de som älskar oss och går in och försvarar oss. Så vi behöver sällan

göra det själva, säger Cecilia Sjöholm. OATLY ÄR MED ANDRA ord ett företag som få står oberörda inför. Deras sätt att prata om sina (och andras) produkter, jobba

Omtalade. Genom åren har Oatly genererat rurbriker av alla dess slag. Här i Resumé, Upsala Nya Tidning och Land Lantbruk.

2013 – John Schoolcraft rekryteras som Creati­ ve Director. Tillsammans med Toni Petersson inleder han arbetet med att sälja Oatlys produkter till en helt ny målgrupp: miljö­ och hälsomedvetna ungdomar.

52

2014 – Oatly lanserar sitt nya utseende i samarbete med reklambyrån Forsman & Bodenfors. Allting är omgjort: förpackningar, reklam och tilltal till konsumenter. Omgör­ ningen vinner Guldägget, Svenska Designpriset och hyllas gång på gång i reklambranschtidningen Resumé.


med målmedveten och ihärdig reklam och samtidigt hävda att de är ointresserade av varumärkesbyggande skapar känslor. Ingela Stenson, trendanalytiker på PR­byrån Prime och specialist på just varu­ märkesomvandling, känner igen den pola­

riserade inställningen bland konsumenter. – När jag intervjuar människor om varumärken får Oatly mycket ros men också en hel del ris. Konsume­ nten kan tycka att de har gått för långt eller dominerar för mycket. Det bör sägas att Ingela Stenson tidigare jobbat med Arla och fram till 2007 var

styrelsemedlem i Svensk Mjölk. Idag fö­ reläser hon istället om hur företag kan använda hållbarhetsargument för att kom­ binera affärsnytta och samhällsnytta. Det har Oatly löst på ett snyggt sätt, säger hon. – De har positionerat sig som en av lösningarna för klimatet. När man gör en sån här omställning tittar man på: vad längtar folk efter, vad vill de göra, vad vill de skriva på Instagram och Facebook? Det handlar väldigt mycket om att vara nära människors vardagsliv. BARISTAN GUSTAF Markblad plockar upp en kartong med iKaffe, Oatlys kaf­ femjölk som snabbt blivit en basvara hos svenska caféer, och blandar en espresso med skummad mjölk. Han jobbar på Café Da Matteo i centrala Göteborg, en av de platser där Oatly hamnat nära människors vardagsliv. Här insta­ grammas det dagligen bilder på rustika trämöbler och colombianskt kaffe. Inte sällan toppat med just iKaffe. Cafét säljer mellan sex och tolv liter av havredrycken

19 november 2015 – Svensk Mjölk vin­ ner tvisten i Marknadsdomstolen. Oatly förbjuds att använda marknadsföring som misskrediterar mjölk.

December 2015 – Oatly meddelar att de satsar 350 miljoner kronor på att mångdubbla produk­ tionskapaciteten hos fabriken i Landskrona. Målet är att producera 100 miljoner liter om året 2020. 53


varje vecka, beroende på säsong. Gustaf Markblad formar ett litet hjärta i koppen innan han sträcker den över disken. – Var femte person väljer Oatly till kaffet, ungefär. För ungefär ett år sen började det bli mer. Det ökar succesivt. En av de cafégäster som väljer havre är Beatrice Holmqvist. Sen omkring fyra månader tillbaka köper hon havredryck till varannan kopp, men just idag blir det mjölk. – Du vet, jorden går under och sånt där. Jag blev medveten om hur mycket bättre det är för miljön. Mina kompisar har nog påverkat mig också. Gustaf Markblad börjar plocka i det minimala köksutrymmet bakom kassan. Han berättar att han har reagerat på Oatlys marknadsföringsstil. – Det är lite fult emellanåt, att de trycker ner andra. Det har varit lite väl hårt. Men det är förståeligt, de vill ju sälja.

lat ett väldigt starkt varumärke? – Det du pratar om är vårt visuella uttryck, och ja, det är väldigt tydligt. Vi har kört en kampanj där vi inte ens hade vår logo på förpackningen och folk kände ändå igen oss. Men ”varumärken” kan ge sken av att det bara är yta och glättigt. Vi står för värderingar, det finns substans bakom. KOMMUNIKATIONSCHEFEN plockar ihop sin dator och äter upp mackan i re­ kordfart. Bilen går snart mot nästa möte i Köpenhamn och hon är redan sen. I slutet av november förra året offentliggjordes att företaget plockat in investerare från Kina. Förhandlingarna om hur de ska ta sig in på en marknad som rymmer 1,4 miljarder människor kan börja. Oavsett vad som driver dem har Oatly lyckats i Sverige. Nu ska de ut i världen.

CECILIA SJÖHOLM håller inte med. Oatlys drivkraft är inte först och främst att sälja, säger hon. De vill förändra. Då blir det ibland hårda ord. – Det är klart att det finns en risk att vi uppfattas som arroganta. Då tycker jag att vi misslyckats. Men jag vet inte om John håller med mig om det. Ni säger att försäljning inte driver er och att ni bygger på ledorden ”människor behöver inte varumärken”. Samtidigt har ni utveck-

5 augusti 2016 – Googla mjölk­kampan­

jen inleds, som ett svar på domstolsbeslutet. Kam­ panjen kulminerar under Way Out West samma år.

2 december 2016

– Kinesiska China Resources blir nya delägare efter att Industrifonden sålt större delen av sitt innehav. Övriga ägare är Pågengruppen, Östersjöstiftelsen, Verlinvest, grundarna, privatpersoner och anställda. Med hjälp av de nya ägarna ska Oatly satsa i Kina.

54


GÖR DET SJÄLV

TA EN HAVREMJÖLKSPAUS Dags för en bensträckare? Ta tillfället i akt och testa Snacks alldeles egna havremjölksrecept! Du behöver följande: Mixer, silduk, skål, tratt samt en flaska. Ingredienserna finner du nedan.

3 teskedar honung

1 kryddmått kanel

5 deciliter havregryn 3,5 matskedar kokosolja

1 tesked vaniljsocker

Gör så här * Mixa havregryn, vatten, salt, olja och honung ordentligt. * Sila sedan mjölken ner i en skål med hjälp av silduken. * Smaksätt eventuellt med vaniljsocker och/eller kanel. * Drick! (Inom 3 dagar - havremjölk är en färskvara!)

OBS. Vegan? Då funkar det lika bra utan honung!

1 nypa salt 1,5 liter vatten


VI SNACKAR MED

56

FOTO: DARHULT DAIRY


Från

Pingis Till

Mjölk Vad hände? – Idén föddes efter OS i London 2012. Jag flyttade till Kina och spelade i deras liga. När jag läste tidningarna förstod jag att det fanns ett mjölkbehov. De har haft en del problem med sin mjölk, folk har blivit sjuka. Så jag gick runt och kikade i mataffärer. De hade all möjlig mjölk: tysk, dansk, amerikansk, nya zeeländskt – men ingen svensk. Ska inte svensk mjölk vara bäst? Då fick jag en liten idé att försöka få till det. Och hur fick du till det? – Jag gjorde ett föredrag på ban­ ken, inför några kunder. I förbi­ farten nämnde jag att jag funde­ rade på mjölk i Kina. En som var där satte mig i kontakt med Bengt Darhult, som har varit mjölk­ producent i många år och känner till marknad­ en. Vi snackade och han var sugen, och nu äger vi halva ­företaget var. Vi komplett­erar varandra bra. Min roll är främst att träffa folk och vara ansiktet utåt. Vad är det för typ av mjölk? – I Kina är det bara mjölk med lång hållbarhet som gäller, UHTmjölk. Det finns inte mycket färsk. Vet du vad en liter färskmjölk kostar i Kina? 70 kronor. UHT får du för mellan 10 och 12 kronor litern. Hur går det? – Vi har en rejäl uppförsbacke.

I två decennier satte han käppar i de överlägsna kinesernas pingishjul. Nu försöker Jörgen Persson slå sig in på mjölkmarknaden i Kina. TEXT: FREDRIK TILLBERG

Inga svenska mejerier vill vara med och leverera mjölken till Kina. Så nu har vi lagt UHT-mjölken på is och satsar på mjölkpulver. Det är lättare att leverera. Vi är fort­ farande inte inne på marknaden men hoppas slå oss in under 2017. Det är inte enkelt, det finns många stora aktörer där borta. Är det svårare än du trodde? – Lite. Vi hoppades vara inne vid det här laget. Ibland känns det som att vi är nära, men så åker vi på ett bakslag. Då känns det jobbigt. Men det är lärorikt också. Jag är van vid min pingis och vet att det tar tid att bli bra. Och så är jag ganska envis. Hur känns det att vara en vandrande reklampelare? – Jag har inga problem med att vara igenkänd. Jag är fortfarande ett stort namn där och har någon sorts stjärnstatus. Pingisen har så högt värde i Kina. Genom att driva på marknadsföringen med mitt namn och ansikte får vi upp ögon­ en hos folk. Det gäller att vara på plats. När jag gör intervjuer har jag företagsnamnet på tröjan eller kepsen. Och mjölkpaketen kommer att prydas av mitt nylle. Hur länge sitter stjärnstatusen i? – Det kommer nya spelare hela tid­ en så man får passa på att lansera sin mjölk innan folk glömmer bort

en. Efter Mästarnas mästare är jag ungefär lika igenkänd i Sverige. I Kina är det mest den äldre genera­ tionen som kommer ihåg mig, jag är inte lika känd hos de yngre. Hur stor del av vardagen går till mjölkprojektet? – 40 procent kanske. Det blir en del resor och möten, men allt krets­ar inte runt det. Jag tränar en tysk pingisspelare också och lite annat. Vad har du för relation till mjölk? – Mormor och morfar var bönder, så jag lekte en del på deras gård när jag var liten. Jag drack mycket mjölk när jag var yngre, jag är uppvuxen på det. På den tiden var det mjölk till frukost, middag och på skolan. Det blev mindre när jag flyttade utomlands, man är bort­ skämd med den svenska mjölken. Om du själv får välja: UHT-, pulvereller färskmjölk? – Den färska. Det sitter i sedan upp­ växten. Men både UHT och pulvret smakar bättre än vad man tror. Det är lite sötare och kräm­ igare. Så jag känner för­ troende för vår produkt och det är nog bra. Från pingisstjärna till mjölk­­ för­ säljare. Såg du det framför dig när du lade pingisracket på hyllan? – Nej, det trodde jag inte, haha. Men det är roligt! Och det vore riktigt kul om vi kunde lyckas.

57


KORIOSA

What does the ko say?

Vi människor har en tendes att hitta på ordspråk för att få det mest vardagliga uttrycken att ta en mer grandios form. Och vi har inte glömt bort kossan, tvärtom. Även hon har fått vara med i några av människans påhittade rader genom åren. Snack har sammanställt några av de bästa.

Hur svart en ko än är är mjölken alltid vit

Ingen ko på isen

Man måste vara kalv före man blir ko

Man saknar inte kon före båset är tomt

Grannens ko mjölkar alltid bäst

Medan gräset gror, dör kon

Dum som en ko

Kolugn (Lugn som en ko)

Helig ko (Holy cow)

Muuu

Visste du att… Hormonet melatonin kan hjälpa oss människor att sova? Kor utsöndrar mer av hormonet under natten, och därför säljs i många länder mjölk från just nattmjölkande kor. För att du ska få i dig en verksam mängd melatonin krävs det dock att du dricker ett par tankbilar fyllda med nattmjölk. Både kor och människor får alltså vara vakna mitt i natten helt i onödan. Å andra sidan skulle nog vem som helst bli trött av att dricka ett par tusen liter mjölk.

Forskare letar efter fästingsmitta i mjölk Virussjukdomen TBE förknippas oftast med fästingar, och sprids till såväl människor som djur.

Varför vit?

Utan fettet hade mjölken varit blåaktig. Fett- och proteinmolekylerna är stora och sprider ut ljusstrålarna när de träffar mjölken. Alla färger reflekteras. Rött, blått, grönt, gult. Det gör att våra ögon uppfattar färgen som vit.

Värmande nyheter

Bönder uppmanas att värma sina hus med komjölk. Uppmaningen kommer från Linköpings kommun, som vill energieffektivisera bondgårdar. Tanken är att ta vara på energin när den spenvarma mjölken kyls ner efter mjölkning. Ett hundratal kors mjölk räcker för att värma ett bostadshus.

Nu har en grupp svenska forskare fått i uppdrag att leta efter samma smitta i opastöriserad mjölk. Tanken är att effektivisera smittspårningsarbetet genom att titta på vad för typ av antikroppar som finns i mjölken. Det finns dock ingen anledning till oro om man dricker mjölk från matbutiken. Pastöriseringsprocessen som den mjölken genomgått dödar effektivt viruset.

Bildkällor: André Karwath, Stefan Kühn

58


Att komma upp i smöret

Innebär att man har kommit till en bra position och har ett fint jobb med bra lön. Förr i tiden när man åt gröt ur en gemensam bytta så kunde man lyxa till det genom att lägga en smörklick på toppen. Den som då kom upp i smöret hade det bra, därav uttrycket.

Att mjölka en människa

Mjölka ur betyder att man tömmer kon på mjölk. När detta övergår till mer metaforisk användning betyder det att extrahera information.

Mjölk

Ett gammalt ord som finns i bland annat serbiska. Kommer från det germanska meluk.

Ost

Ett gammalt urnordiskt ord. Det har funnits i indoeuropeiska men med betydelsen soppa, smet.

Smörgås

I opastöriserad mjölk flyter fettet upp till ytan i stora klumpar, Dessa kal�lades för gäss. Man bredde klumparna på bröd för att det inte skulle vara så torrt att äta och, voila – smörgås.

Mjölka

Borde egentligen inte heta mjölka, utan molk. Men sedan man i modern tid har kopplat ihop ordet med mjölk har det blivit så. Besläktat med det latinska mulgera. Härstammar troligtvis från indo-europeiskan.

Det finns mängder av uttryck i svenskan kopplade till mjölk. Vad beror det på? Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, reder ut mjölk lingvistikens mysterier. – I Sverige kan vi inte odla så mycket grönsaker och frukt. Vi har rätt dåliga förutsättningar för det. På vintern så finns det inte mycket i naturen så då har mjölken blivit jätteviktig. Man har mjölkat både kor och getter och behandlat mjölken så att den har hållt längre, till exempel genom att göra om den till ost. Alla livsmedel som man har kunnat förvara längre har varit väldigt viktiga. Och när det är något som är viktigt i samhället så är

Amma, dia, dägga

Urgamla ord. Dia kommer från indoeuropeiskan och motsvarande ord finns i sanskrit.

det många tankesätt och ordspråk som kopplas till det. – Ordet mjölk kommer från det germanska ordet meluk. Mjölk är ett exempel på en så kallad brytning. Alla ord som har jö, som till exempel björn och mjölk, kan man re­ konstruera. Därför vet vi att björn har hetat bernu i äldre tid. På samma sätt kan man få fram att mjölk har hetat meluk en gång i tiden.

någonstans på den centralasiatiska slätten, vid Svarta havet. Därefter kom ord som ost och så vidare.

Vilket var det första ordet med koppling till mjölk? – Det är nog dia och bröst. Till och med innan vi hade tamdjur och boskap så diade man sina barn. Mjölka och såna ord uppstår när vi blir pastoralnomader. Det uppkom

Vilket är ditt personliga favoritord kopplat till mjölk? – Löpe. Det är ett ovanligt ord som inte används så ofta. Ordet har nog med verbet löpa att göra. Till exempel säger man att en å löper genom ett visst landskap.

Vad är din relation till mjölk? – Det är någonting som man drack väldigt mycket som barn, då när alla drack mjölk överallt. Som vuxen dricker jag i princip aldrig mjölk. Jag tycker inte det är så gott.

59


OMVÄRLDEN

GRÖNLAND

har världens högsta registrerade nivå av PCB, skadliga industrikemikalier, i bröstmjölk – fem till tio gånger högre än i exempelvis Kanada. De höga halterna beror på stort intag av val och säl, som kontaminerats av miljöfarliga utsläpp i våra hav.

vilken musik föredrar kor enligt brittiska forskare? kolla in s. 108 allt om frozen yoghurt s. 86

COLOMBIA

och Ecuador är Latinamerikas trea och fyra när det kommer till mjölkproduktion. Toppar listan gör Brasilien och Argentina.

BRASILIEN

är ett av de länder i världen som har allra flest nötkreatur. Bara Indien och Kina slår landet, och därefter följer USA. Brasilien och dess grannland Argentina har länge haft rykte om sig att producera världens bästa kött.

60


RYSSLAND

var före sin tid när det kommer till pastörisering. Enligt gammal sed la man en levande groda i mjölkhinken för att hålla drycken färsk. Ny forskning visar att det var ett ganska bra trick; grodans skinn innehåller ett lika bra skydd mot salmonella och stafylokocker som antibiotika.

hur mår mamma mu? s. 75

belgisk choklad s. 74 KINA

toppar statistiken över världens fårmjölkproduktion. Kina producerar nästan dubbelt så mycket mjölk som tvåan Turkiet.

bildreportage: indisk mjölk s. 42

RWANDA

är det land där procentuellt flest kvinnor ammar sina barn.

SOMALIA

är världens överlägset största producent av kamelmjölk. Därefter följer Mali & Etiopien.

hur påverkar Indiens mjölkindustri de heliga korna? s. 64

NYA ZEELAND

LÄS MER OM OSS PÅ NÄSTA UPPSLAG!

befolkas av nästan 30 miljoner får. Det betyder att det går mer än sex får per människa i landet.

61


OMVÄRLDEN

R

asbari/Rasgulla är en nepalesisk/ indisk dessert som kan beskrivas som en konstgjord frukt med smak av mjölk, honung och citroner. Den kan serveras både varm, rumstempererad och kall. Den traditionella rasgullan är gjord av chhena, en indisk form av keso, och halvmalt mjöl som kokats i sockerlag. Vid servering tillsätts ofta lite rosenvatten. Efterrätten kommer ursprungligen från östra Indien, och är än i dag allra mest populär där.

“Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk”. De judiska kosher-lagarna tillåter inte att man blandar mjölkprodukter och kött i samma måltid. Mycket ortodoxa judar väntar sex timmar efter att de druckit mjölk tills de äter kött. Bestick och andra husgeråd är separata för kött och mjölk och diskas inte tillsammans.

New York hade år 1858 blivit för stort för att låta korna gå ute på bete. Den store whiskeytillverkaren Bradish Johnson tog då den spannmålsgröt som blev över vid tillverkningen och utfordrade kossorna med. Kossorna började producera mjölk som var alldeles för tunn och stank alkohol. Han förtjockade mjölken med mjöl, sötade den med morotssaft och färgade den gulaktig med färgämnen. Den marknadsfördes som den finaste lantmjölken från friska kor men korna ständigt var berusade och fick bölder. Detta ledde till att New York år 1862 fick sin första ”mjölklag”, som förbjöd alla former av tillsatser.

Hey you wanna drink from my glass?

N

yligen kunde Justin Biebers fans buda hem ett av stjärnans använda mjölkglas på Ebay, för det facila utgångspriset av 66 000 dollar. Det var efter en middag på ett hotell i London som en servitris la upp det använda glaset till försäljning. Bieber ska enligt uppgift ha ätit lax, potatismos och druckit ett glas lättmjölk. Vad slutsumman för glaset hamnade på förtäljer inte historien.

Foto: Joe Bielawa

62

Yoghurten härstam mar från Turkiet och sydöstra Europa. För att göra yogh urt så värms mjölken upp till 42 grad er vilket gör den lite syrlig. Yoghurt använd s i soppor, so m tillbehör till kött­ och grönsaksrätte r, som bas till den ravioliliknande rä tten mantı, utspädd me d vatten och lät t­ saltad som den populära måltid s­ dr ycken ayran.


Brigadeiros är en enkel chokladkonfektyr med brasilianskt ursprung skapad under 1940-talet och uppkallad efter brigadören Eduardo Gomes Brigadeiro är förutom i Brasilien mycket populär även i Spanien, Chile och Portugal. Konfektyren serveras vanligen på kalas och är populär både bland vuxna och barn. Brigadeiro görs genom att blanda kondenserad mjölk, smör och kakaopulver. Smeten värms sedan i en kastrull eller i mikrovågsugnen.

i rätter ed m Mångaania i il Tanz på swahos­ namn åller kokner inneheller bana nöt båda. eller med jölk till Kokosmanvänds ker, curr y a, grönsa och sopp ätter, kött äggr rrätter. i efte

2008 i Kina insjunknade 8 000 barn och tre dog efter att ha druckit förgiftad bröstmjölksersättning. Kinas mest sålda bröstmjölkerssättning innehöll det farliga ämnet melamin, en kemikalie som används för att framkalla plast.

Skyr är en typisk isländskmejeriprodukt som lik­ nar yoghurt eller långfil. Smaken är syrlig, frisk och lite söt. Drycken innehåller mindre mängder fett och är väldigt rikt på protein. För att framställa en liter skyr används tre och en halvliter mjölk. Denna dryck spelade stor roll under medeltiden. Mjölkkorna gav bara mjölk under sommarhalvåret då höskörden var liten. Skyr kunde för­ varas månadsvis och blev därför en av de viktigaste födoämnena under vinterhalvåret. Den lagrades under marken nergrävda i träkar. Skyr ingår i den isländska rätten hrea­ ringur.

B

astani Sonnati är det persiska namnet för glass. Köper du glass i Iran är det mycket troligt att du kommer få den kändaste – och vanligaste – varianten av Bastani Sonnati, nämligen saffransglass. Den krämiga, ljust gula glassen har en tjock och seg konsistens som nästan gränsar till tuggummiaktig. Saffranet kombineras med vanilj, rosenvatten och pistagenötter, och glassen serveras ofta som en macka mellan två rån. Saffran har alltid varit en viktig krydda i det persiska köket, det har använts i parfym, medicin och till och med badats i.

63


64


HOLY COW! Hur helig är den indiska kon?

TEXT OCH BILD: MIA HOLMBERG KARLSSON

Världens största exportör av nötkött och världens största producent av mjölk. Och en ko som anses helig av 80 procent av befolkningen. Hur hänger det ihop? Snack reser till Indien och försöker ta reda på hur helig den indiska kon egentligen är.

65


OMVÄRLDEN

”Det är så ironiskt att ett land som vägrar äta nötkött är världens största exportör.” – Hundbett, leversjukdom, cancer i bukspott­ körteln. Trafikolycka, syraattack, hundbett. Sunil Nimani går runt i leran under det röda plåttaket och pekar med hela armen. Fyra långa, prydliga rader med kor, den ena med otäckare skador än den andra. Ett halvt tryne borta. En sårig, infekterad och nästan vitaktig ländrygg där den frätande syran träffat. Amputerade ben. På jordgolvet ligger en ko på sidan med slutna ögon och stora, färska stygn över buken. Hon andas långsamt. Något som låter som en sorgtyngd väsning kommer ur de stora, svarta näsborrarna. – Hon hade en död kalv i magen, berättar Sunil Nimani. Han visar bilder på den fullt utveck­ lade, livlösa kalven som förlöstes här bara några timmar tidigare. Det här är vardagsmat. Den nyopererade kon är bara ännu ett nummer i en ändlös ström patienter på Gokuldham Goseva Mahateerth, Sunil Nimanis sjukhus för skadade kor. Vi är bara någon knapp timme väster om Delhis öronbedövande kaos, men här ute på slätten i delstaten Haryana känns huvudstadens 25 miljoner människor långt borta. Fälten med vete och

66


67


OMVÄRLDEN

senaps-blommor verkar sträcka sig ända bort till horisonten. Det råder någon sorts stillhet här, även under det stora röda plåttaket. Som om korna inte riktigt orkar råma eller stöka runt. Hit till Gokuldham Goseva Mahateerth kommer skadade kor från hela nordväst­ ra Indien. Sjukhuset lever på donationer för att klara av sina utgifter på 1,5 lakh om dagen – drygt 20 000 kronor. Varje dag fraktas 40 till 50 stycken kor hit med speciella koambulanser. Ofta handlar det om herrelösa djur som blivit påkörda, eller insjuknat efter att ha ätit plast och andra sopor på gatan. – De kor på gatan som ser kraftiga och välgödda ut är oftast bara fulla med plast. Eftersom de inte kan tugga sväljer de hela påsar fulla med skräp, säger Sunil Nimani. Ur en ko plockade han och hans personal ut 60 kilo plast. Men här finns kor med alla sorters skador. De köttiga såren från syraattackerna gapar elakt. – Det händer att lösdrivande kor förirrar sig in på bönders mark och äter av grödorna. Bönderna vill inte ha dem där, så de kastar syra på dem, förklarar Vivek Nandal som jobbar som volontär på sjukhuset. AV INDIENS 1,3 MILJARDER människor är nästan åtta av tio hinduer och ser kon som oantastlig; en sorts urmoder med starka kopplingar till guden Krishna, som bör dyrkas och hållas helig. Det betyder att större delen av befolkningen inte äter kons kött och enligt lag inte heller tillåts slakta den. Att landet ändå är världens största exportör av nötkött rimmar dåligt.

68

Den officiella versionen är att det är den stora produktionen av kött från vattenbuf­ fel som gjort att Indien gått om Brasilien och USA på topplistan. Anuradha Modi är grundare till Holy Cow Foundation, en ideell organisation som jobbar för den indiska kons välbefinnande. Vi träffas i ett köpcenter i södra Delhi, ett gigantiskt komplex som står i absurd kontrast till det som finns där utanför. Luftkonditionerad lyx, blank-pole­ rade toaletter och Beyoncé i hög-talarna. Ett par Nikes kostar mer här än hemma i Sverige. Femtio meter utanför den flådiga entrén samsas rickshawförare och gatu­ försäljare med herrelösa hundar och tiggande barn. ”Please mister, chapati mister” och en talande hand som förs mot munnen. ANURADHA MODI på Holy Cow Foundation menar att trots att kon är helig, händer det att buffelköttet mixas upp med illegalt slaktat kokött som säljs billigt till exempelvis Mellanöstern. Eftersom handeln med kokött är förbjuden enligt lag sker affärerna från grannlandet Bangladesh. Där kan en ko säljas för mer än dubbla priset mot i Indien. – Under nätterna passerar hela lastbilar fulla med tjurar och kor gränsen till Bangladesh. De pressas genom tagg­ tråds-stängsel för att gå till kött- och läderindustrin. Det är vidrigt, säger Anuradha Modi. Hon berättar att kon alltid varit det indiska jordbrukets ryggrad. En ko i hushållet gav en hel familj allt de behövde; mat, dryck, transport och hjälp med det tunga arbetet på fälten. Snart


insåg man att djuret var värt mer levande än på tallriken. – Det var inte förrän britterna kom hit som man började slakta kor. Sedan satte girigheten in under 90­talets ekonomiska kris och den stora exporten av nötkött inleddes. Det är så ironiskt att ett land som vägrar äta nötkött är världens största exportör. Av alla hamburgare som säljs i världen innehåller en fjärdedel indiskt kött, säger hon.

FAKTA: GAUSHALAS

HOLY COW FOUNDATION jobbar sida vid sida med så kallade gaushalas, kohär­ bärgen som fungerar som en sorts fristad för omhändertagna kor. Till härbärgena kommer kor direkt från gatan, eller när de friskförklarats från sjukhus som Sunil Nimanis. Holy Cow Foundation bistår med kunskap om hur härbärgena kan tillverka produkter av kons avföring och på så sätt gå runt ekonomiskt.

För att få ekonomiskt stöd från regeringen måste härbärgena kunna ta emot alla djur som skickas dit, men regelverken är krångliga och innehåller många krav, bland annat på en viss markyta. Därmed drivs de flesta gaushalas med ideella medel. I hela Indien är det bara ett fåtal som får regeringsstöd.

Gaushalas (även kallade goshalas) är härbärgen, eller fristäder, dit lösdrivande, vanvårdade eller skadade kor skickas. Namnet kommer från sanskrit; go betyder ko och shala betyder härbärge. Enligt Holy Cow Foundations definition ska en gaushala helst inte föda upp nya djur, utan hålla tjurar och kor separerade. Dessutom ska de inte producera mjölk.

Indiens första gaushala tros ha öppnats i Rewari i delstaten Haryana i mitten på 1800-talet. Även i USA och Storbritannien finns i dag gaushalas.

69


70


På det lyxiga köpcentrets innergård står en vagn med fint förpackade varor och modern etikettering som ska locka Indiens unga, rika och miljömedvetna. Schampo, hudkräm och läppcerat av ko-urin, rökelse och små statyer av indiska gudar tillver­ kade av spillning. I gengäld får fattiga kvinnor på landsbygden hantverkskun­ skap och en inkomstmöjlighet. – När vi startade Holy Cow Foundation verkade problemet så enormt att vi inte visste var vi skulle börja. Vi började med de här produkterna i ett försök att göra alla gaushalas ekonomiskt hållbara för ägarna. Det vi tjänar går till härbärgena. Om varje liten by hade en gaushala skulle den dels försörja invånarna, dels skulle kon slippa gå på gatan eller hamna i slaktindustrin, säger Anuradha Modi. DUNK, DUNK. Vi lämnar Sunil Nimanis sjukhus i en rostig Suzuki som skumpar fram över Haryanas vidsträckta slätt. Vid varje litet gupp i grusvägen dunsar något högt under bilen. Med två fötter på gaspe­ dalen och en guavafrukt i näven rattar Devender Lather och hans kusin Mondip Kranji Kari mot sin gaushala; Swavalambi Swadesh Gau Mandir. Fast först har det serverats sockerfria kakor och sött chai hemma hos Devenders fru, så klart. Det går inte för sig att ha besökare och inte bjuda på chai. Den indiska gästfriheten sträcker sig förbi alla etniciteter, trosupp­ fattningar och språkförbistringar.

Devender och Mondip har jobb inne i stan, men all ledig tid spenderas här ute på gaushalan. Kon är värd det. Min hindi är mer än obefintlig och deras engelska är skral, men kärleken till korna går inte att ta miste på. – Without cow, no India, säger Mondip och ler brett med en vit tandrad. Devender fortsätter: – Kon är vår moder, hela Indiens moder. Vi älskar kor. Framme vid gaushalan spatserar en ensam påfågel över den roströda grusvägen. Innanför en mur hänger ett tiotal män. Några av dem arbetar, några röker vattenpipa och dricker chai. Folk kommer och går. De flesta av korna går fritt i den lilla inhägnaden. Det märks att de känner männen som jobbar här. – Kalu! Krishna!, ropar Mondip, och som på beställning kommer två kor framlunkandes till staketet. Kalu är gigantisk. En stor, stilig, mörk tjur som vill nosa och kela. Devender förklarar att han är bossen på det här stället. Devender, Mondip och de andra arbetarna är stolta över sin gaushala. Jag måste hälsa på alla män, alla kor och inspektera alla skrymslen och vrår. Ta kort på allt och alla. Dricka chai igen, dra bloss från vattenpipan tills jag hostar och alla skrattar, dricka lite mer chai och sedan ett stort glas rykande färsk nypumpad komjölk. Det är skummigt,

Höger bild längst upp: Devender Lather på sin guashala; Swavalampbi Swadesh Gau Mandir. Alla andra bilder är från Sunil Nimanis sjukhus där sjuka och skadade kor får vård och hjälp. I mitten ses operationssalen. Bild längst ned från vänster: Medicinlåda. Höger: Den nyopererade kossan ligger och andas tungt, hon hade en död kalv i magen.

71


OMVÄRLDEN

gott och känns på något sätt väldigt hälsosamt. Mondips engelska är bäst och därför tar han snabbt rollen som gaushalaguide. I ett svalt, mörkt rum sitter en man vid en liten maskin och tillverkar ljust bruna blomkrukor och små, små kärl som ska fyllas med rökelse. Allt av kospillning. I ett annat rum står en enorm gryta fylld med uppblötta chapatibröd. Mondip förklarar att det är djurens frukost. – I Indien är det tradition att alltid ge dagens första chapati till en ko. Vi åker runt i byarna om mornarna och samlar ihop dem, berättar han. SWAVALAMBI SWADESH GAU Mandir är inte en riktig gaushala sett ur Anuradha Modis definition. Dels lever tjurar och kor sida vid sida, och därmed föds så klart en och annan kalv. Dels mjölkas Devender och Mondips djur, både för egen förtäring och försäljning. Det är något som Holy Cow Foundation är starkt emot. Anuradha Modi menar att det är indiernas höga efterfrågan på mjölk och

Anuradha Modi är grundare av Holy Cow Foundation.

72

den väldiga indiska mjölkindustrin som är den största boven i dramat. – Vi indier dricker mycket mjölkproduk­ ter och alla våra sötsaker är gjorda av mjölk. Så har det alltid varit. Men ju högre efterfrågan på mjölk, ju mer problem. Den indiska mjölkindustrin har i stort sett inga regelverk alls. Sett till djurens välfärd är den en katastrof, säger hon. Eftersom hinduerna inte äter djurens kött, är det bara den mjölkproducerande kon som är av ekonomiskt värde för den miljardindustri som mjölken utgör. – De stora mjölkproducenterna bryr sig bara om honorna. Tjurkalvarna lämnas på gatan och tvingas gå runt och äta skräp. Ibland låter de helt enkelt bli att ge dem mat när de föds så att de svälter ihjäl. Av de kor som lever på gatan är 70 till 80 procent tjurar. Anuradha Modi berättar att vissa gaushalas är korrupta och drar nytta av mjölkindustrin, att fokus flyttas från djurens välbefinnande till möjligheten att tjäna pengar. Indiernas enorma efter­ frågan på mjölk har med andra ord en

Produkter gjorda av kospillning ligger förpackade i kartonger.


förödande inverkan på djuren, och det är därför Holy Cow Foundation ställer sig negativa till att överhuvudtaget producera mjölk eller föda upp nya djur. I Indien, ett land som på många sätt är en

”Sett till Djurens välfärd Är den en katastrof.” dröm för vegetarianer, finns förvånande få helt veganska alternativ. Anuradha Modi sammanfattar: – Om vi fortsätter konsumera mjölk på det här viset så finns det inget hopp för den heliga kon. Folk kommer behöva vakna upp väldigt snart.

Ute på Haryanas slättland har solen börjat gå ned bakom de gula senapsblommor­ na, men på Sunil Nimanis sjukhus jobbas det dygnet runt. Antalet kor i behov av vård ökar ständigt. Samtidigt får man allt svårare att gå runt ekonomiskt. PÅ VÄGEN TILLBAKA till Delhi samsas sju personer om de fem platserna i bilen. Vi lyssnar på musik via YouTube, och när Haryanas superstjärna Sapna Choudhary sjunger en låt om kor skrålar grabbarna från Devender och Mondips gaushala med för fulla halsar. Solen sjunker över åkrarna när vi närmar oss miljonstadens ljus. Framme i Delhi får jag brottas om utrymmet i en smal gränd med en stor tjur. Revbenen sticker fram, men på båda sidor om manken buktar buken onaturligt ut. Ur munnen sticker en gul plastpåse fram. En äldre man cyklar förbi och ser att jag fotar. Han ler med hela ansiktet, pekar på kon och ropar efter mig. – Very nice. Indian holy cow!

Här görs rökelse av kospillning.

73


LJUD & BILD

DEN SÖTA EKONOMIN RADIO: MICHAELA KARLÉN En kakaoböna. En av tusentals. Hur låter den och hur låter choklad? I brysselbon Frederic Blondeels händer förvandlas bönan till en handgjord pralin. Han är övertygad om att belgare har choklad ­­ i stället för blod i kroppen. Det ligger något i det.

Tillsammans med diamanter och traktorer är sötsakerna några av Belgiens viktigaste exportvaror. Lyssna till chokladens ljud på Snacks hemsida www.snack.jmg.gu.se

74


VAD TYCKER DU OM MAMMA MU? TV: ELLINOR SVENSSON & SEBASTIAN LINDSTRÖM

Antalet kossor per mjölkgård har stigit upp till skyarna. Vi besöker Kåhögs gård för att ta reda på hur relationen mellan människan och kon har förändrats under åren.

SE REPORTAGET PÅ www.snack.jmg.gu.se75


76


OSTKAKANS FÖRKÄMPAR TEXT OCH BILD: JONATAN ANDERSSON

Myndigheterna ryktades hota ostkakans existens. Småländska politiker och näringsliv tog upp striden för den traditionella rätten. Men hur allvarligt var egent­ ligen hotet? Och är det ens Smålands rätt från första början? Snack har besökt de småländska skogarna för svar.

77


”Ostkakan är bland det mest småländska som finns”

– KONSISTENSEN ÄR riktigt bra på den här. Tre tallrikar med varsitt tillhörande vatten­ glas. Och över dessa tre fokus­ erade ansikten. – Absolut, men utseendemässigt får den knappast högsta betyg… Platsen är Huseby Bruk ett par mil utanför Växjö. Här anordnas nordens största julmässa – men framför allt – här avgörs SM i ostkaka. Tävlingen hålls för tolfte gången i ordningen, och Karin Brynielsson, som vann tävlingen året ­ innan, ska tillsammans med de båda producenterna Stella Nilsson och Pernilla Wihrén utse årets segrare. – Det känns ju hemskt att vi måste slänga så mycket, utbrister Stella medan hon skyfflar bort resterna från senaste bidraget på en gemensam restplåt. – Jo men vi måste ju orka med att testa alla, flikar de andra in. EN MÄNGD OLIKA faktorer spelar in. Ost­kakorna bedöms efter såväl utseende som konsistens och smak. Då och då sticker Eric Andersson in huvudet och kollar läget. Han är styrelsemedlem i Ost­

78

kakans vänner, föreningen som anordnar tävlingen. Föreningen bildades 2003 med målet att ”bedriva gemensam verksamhet för att främja en ökad förtäring av ostkaka i Sverige och övriga Europa”, och Eric har funnits med sedan starten. – Vi som var initiativtagare ville värna om vår småländska nationalrätt, men samtidigt använda den för att lyfta fram andra småländska kvaliteter, såsom ­företagsamhet och den där typiska små­ ländska entreprenörsandan, säger han. FÖRENINGEN FICK uppmärksamhet i na­ tionell media för ett par år sedan. Nya EU-direktiv mot opastöriserad mjölk, det vill säga mjölk som inte hettats upp för att döda bakterier, sades hota ostkakan. Ostkakans vänner gick ut i strid tillsam­ mans med en rad politiker. – Det är klart vi gjorde vissa insatser. Ostkakan är något bland det mest små­ ländska som finns, så vi gjorde vad vi kunde. Och det stämmer att rätten i dagsläget är starkt förknippad med Småland, men så har fallet inte alltid varit…


79


Richard Tellström sitter på sitt kontor i Örebro. Han kommer direkt från ett möte, och ska snart upp till Norrland för en konferens. Richard är docent i mål­ tidskunskap och har bland annat varit inblandad i den populära TV-serien His­ torieätarna. Han ger en insikt i historien bakom ”Smålands nationalrätt”. – Ostkaka är egentligen inte alls någon småländsk uppfinning. Den har funnits i olika former över hela landet, och var från början inte något typiskt för någon särskild region. Att överhuvudtaget prata om något som kännetecknande små­ ländskt är på många sätt fel i historisk synpunkt, säger han och fortsätter: – Våra idéer om regioner och landskap kom först i samband med nationalismen i slutet av 1800-talet. Först då började vi prata i termer om Småland, Värmland eller Blekinge, och då hade ostkakan redan funnits i hundratals år. ”Ostakaka” finns nämnt så tidigt som 1538. Ostkakan har inte bara varit starkt för­ knippad med Småland, utan också med jul och ses som en självklarhet på de flesta småländska julbord. Även detta är ett modernt påfund, berättar Tellström. – Absolut. Innan industrialiseringen

80

kunde inte kor hållas i någon större skala. På vintern gick de i sin, vilket innebar att de slutade producera mjölk. Det överflöd av mjölk som krävdes för att göra ostkaka var därför väldigt svårt att få till inför jul. Istället var ostkakan en typisk sommarfö­ reteelse. Men Eric Andersson har utan tvekan rätt i att ostkakan blivit en större ange­ lägenhet i Småland än på andra håll. I en motion till riksdagen 2004 ville cen­ terpartisten Margareta Andersson ta ytterligare ett steg och göra den små­ ländska landskapsrätten till hela Sveriges nationalrätt. "En rätt som är känd i hela Sverige och som uppskattas även bland människor från andra länder är ostkaka", var bland annat motiveringen. Ordspråket lyder: ”Det finns lika många ostkaksrecept som det finns röda stugor i Småland”, och recepten har ofta gått i arv från generation till generation. Men det finns även de som kommit utifrån och lyckats bli respekterade ostkakstillverkare. På Huseby bruk, uppe i en av slottssa­ larna, har juryn börjat diskutera allt mer med varandra. – Den här kan vi väl räkna bort nu känns det väl som…


– Ja, den håller nog inte för topp tre i alla fall, även om den hade en av de finaste ytorna. En tredjedel av juryn, Stella Nilsson, är ursprungligen från Göteborg. Hon är en av ovan nämnda, inflyttade, ostkaks­ bagare. Efter att ha träffat kärleken i Stockholm fann hon sig plötsligt i djupaste Småland… PANG. Smällen följs av ett litet skrik och plötsligt släpper samtliga anställda på Stellas Ostkaka sina förehavanden och rusar mot kaffemaskinen. Där står redan Stella i egen hög person. – Jag vet inte vad som hände, den bara small! Stella inspekterar bryggaren och kon­ staterar tillsammans med medarbetarna Karina Wennerberg och Sofi Mattsson att den turligt nog fortfarande verkar fungera. Snart har var och en återgått till sitt. Någon blandar ned ostlöpen i den stora mjölkbehållaren, en annan skalar mandlar och en tredje häller upp den färdiga smeten i formar. Det slamras och ropas, och det immar tätt på de advents­ dekorerade fönstren. – Jag har tur som har de här tjejerna.

Så här års är det full rulle varje dag ända fram till jul, säger Stella medan hon börjar duka upp för en fikapaus. Det var som sagt kärleken som förde Stella till Småland och gården i Pilås, några mil norr om Växjö. Medan vi står inne bland ugnar, mjölkkannor och diverse maskiner, står just nämnda kärlek i rummet bredvid och paketerar de färdiga ostkakorna. Tomas Nilsson har växt upp på gården och det är av hans mamma som Stella fick ärva ostkakereceptet. Tomas berättar om gården, och att den snart inte är deras längre. De har beslutat sig för att sälja och flytta till Göteborg. Men inte på grund av den hårdnade kon­ kurrensen, utan för att komma närmare barn och barnbarn. – Jo, så blev det. Vi hade egentligen tänkt satsa på att utöka produktionen, och vi har haft en julmarknad här senaste åren som växer i storlek. Nu får vi se hur de nya ägarna kommer att ta det vidare. De nya ägarna har inte bara köpt gården, utan även det hemliga ostkake­ receptet. Men en sista julrush ska avklaras innan gården byter ägare. – I dessa jäktiga dagar får till och med

81


82


Några som verkade ta ­hotet mot den opastöriserade mjölken med större allvar var Ostkakans vänner. jag ställa upp och hjälpa till, säger Tomas som i vanliga fall har fullt upp med andra sysslor. Plötsligt dyker Stella upp. – Du glömmer väl inte de här? säger hon och pekar på de små röda klister­ märkena – en slags kvalitetsstämpel. – Jo, men det är inte försent, ursäktar Tomas, som får lov att tömma en färdig back för att förse varje ostkaka med det lilla röda märket. Kvaliteten har dock sitt pris, berättar Stella, och ger ett exempel: – Bland annat har vi tappat vår hittills största kund, hotellet i Kosta, till en större producent som säljer för en billigare peng. Det känns tråkigt. STELLAS OSTKAKA får sin mjölk från gårdens egna mjölkkor, och de är avlade för att producera mjölk med extra hög fett- och proteinhalt – allt för att säkra största möjliga kvalitet på ostkakan. Egen, och därmed opastöriserad mjölk alltså. Innebar detta att de bet på naglarna när Livsmedelsverket ville förbjuda försäljningen av densamma? De största producenterna, såsom Frödinge, kunde ju lugna sina konsumenter med att denna typ av mjölk inte användes, men

även mindre producenter såsom Stellas ostkaka verkade ta det hela med ro. Sofi Mattsson silar bort mandelskalen från mandlarna medan hon ger sin syn på saken. – Vi var aldrig oroliga på riktigt att de (Livsmedelsverket) skulle få igenom ett förbud. Åtminstone inte jag, säger hon och fortsätter: – Det hade liksom inte gått i praktiken. De var snett ute och i slutändan var det nog bara bra PR för oss. NÅGRA SOM VERKADE ta hotet mot den opastöriserade mjölken med större allvar var Ostkakans vänner. Tillsammans med övriga entusiaster tog de upp striden i media. Det sades att Livsmedelsverket lade näsan i blöt och hotade viktiga traditioner i deras iver att följa påbud från EU-håll. När det till sist stod klart att Livsmedels­ verket backade från sina förbudsplaner i maj 2014, inkasserade alla ostkaksäls­ kare en stor seger. Men såhär ett par år senare ger Eric Andersson en annan bild av det hela… – Någonstans såg även vi chansen till lite gratis PR. Ostkakan som sådan var väl

83


aldrig egentligen hotad, men vi gick ut i strid i alla fall. Vi fick med oss politi­ ker och pushade dem att föra vår talan, men på det stora hela var det kvällstid­ ningarna som blåste upp det till orimliga proportioner. Det handlade om en ”storm i vattenglas” helt enkelt. TILLBAKA I SALEN på slottet har det gått en dryg timma av provsmakande. De elva bidragen har sållats ned till ett par segeraspiranter. – Då låter det som att vi är överens, utbrister slutligen någon. De andra in­ stämmer och snart har de författat en motivering. När det visar sig vem som ligger bakom vinnarbidraget kommer glada tillrop från både juryn och tävlings­ kommittén.

84

– Vad kul för henne! Hon som varit med så många gånger, och som varit så nära förut! Snart har fokus flyttats ner till trappan utanför slottets huvudentré. Ett hundra­ tal av julmässans besökare har rört sig nedifrån marknaden och upp till gårds­ planen för att bevittna avgörandet. Någon greppar en mikrofon. – Genom motiveringen ”Ostkakan är fyllig, sötaktig med fin mandelsmak, bra konsistens och väldigt god smak”, har juryn beslutat att segern i årets OstkakeSM går till… Amalia Jonsson! Jubel.


SNACK SMAKAR

REDAKTIONEN TESTAR...

OSTKAKA

tre av snacks reportrar smakar på tre av sveriges populäraste ostkakor, och bedömer vilken de gillar mest.

Vi bedömer ostkakesorterna med samma kriterier som används i Ostkaka SM. Dessa kriterier är FÄRG OCH UTSEENDE, KONSISTENS och LUKT OCH SMAK.

1. STELLAS

2. VRIGSTADS 3. FRÖDINGES

Den har en ojämn färg, och är grynig och hård. Den luktar inte så mycket, men har en tydlig man­ delsmak. 4 poäng.

Fin färg och bra skorpa! Den är tung men fast, men smaken är på gränsen till mandelmas­ sa. Ser godare ut än vad den smakar. 8 poäng.

Bränd och blåsig, men bra och fast. Den är väldigt söt och har inte så mycket mandelsmak. Fyllig och god! 12 poäng.

Den ser mest butikig ut av alla, och är väldigt kornig. Som torr Risi­ frutti. Smaken försvinner mycket på grund av konsistensen. 8 poäng.

Den ser mest tilltalande ut. Om konsistensen har jag mycket att säga, men finner inga ord. Smaken är okej, men har en bi­ smak av för stark man­ del. 11 poäng.

Ser bränd ut! Liknar mera ungspannkaka än ostkaka. Konsistens är mjuk och bra, och om smaken söger jag bara nom nom nom. 15 poäng!

Ser ut att ha en väldigt hård skorpa. Väldigt grynig, och känns gum­ miaktig i munnen Ojämn färg. Doftar gott och man­ delkaka, men smaken är konstig och oljig. 7 poäng.

Perfekt yta och färg till utseendet. Den har en fin och lagom hård yta, men ändå mjuk konsistens. Den är mycket god, men mandelsmaken tar över­ handen i eftersmaken. 15 poäng.

Bränd och blåsig. Ser ej tilltalande ut. Lagom i konsistensen och smälter i munnen precis som Vrigstads. Ändå snäppet vassare. Smaken är mjuk, len och rund. Testets höjdare! 16 poäng.

ELLINOR SVENSSON

SEBASTIAN LINDSTRÖM

MIA HOLMBERG KARLSSON

TOTALA POÄNG:

19 POÄNG

34 POÄNG

43 POÄNG 85


BÄGAREN SOM FÖRSVANN TEXT OCH BILD: SOFIE FURUSÄTER

En färgglad bägare fylld med yoghurt som är toppad med frukt, bär och godis. Den kom från USA som en virvelvind för att sedan nästan försvinna. Vad hände med frozen yoghurt?

86


87


D

et skrapande ljudet av pennan överröstas av radion och med jämna mellanrum överröstas radion av yoghurt-maskinerna. Inga kunder finns att överrösta. Kantinerna är perfekt fyllda med olika toppingar och skedarna placerade i varje kantins övre högra hörn. Det finns inget spill vid maskinerna och borden är skinande rena. Trots det lägger Alf Dahlman undan sitt målarblock och ordnar de redan perfekta skedarna en gång till. Han har arbetat här i ett och ett halvt år. Under den tiden har han inte kunnat se någon större skill­ nad i antalet kunder som besökt frozen yoghurt-baren. Men han hade bra kontakt med de som öppnade ba­ ren, och vet att det hade mycket att göra den första tiden. Det var strax innan Alf och hans kollega tog över baren som trycket på frozen yoghurt försvann. – Jag var inte med när de öppnade, men jag vet att de hade fullt upp. Det här var den första frozen yoghurtbaren i Göteborg och det var jättemånga som öppnade efteråt. Det var en nyhetssensation och den första av sitt slag. När frozen yoghurt var hypat var mängden kunder inte heller lika säsongsberoende, utan folk åt oavsett väder.

FRAM OCH TILLBAKA, upp och ner. Pennan rör sig mjukt och precist över pappret. För varje streck blir målningen mer och mer komplett och under vinterhalvåret blir blocket fullt. När det inte finns så mycket att göra, när allt som kan städas är städat och inga kunder kommit in på ett tag, ägnar Alf Dahlman sin tid till att måla. – Ett annat problem är att det inte finns mycket ut­ vecklingsmöjligheter. Man kan byta ut toppingarna och smakerna på yoghurten, men inte mycket annat. Därför har de frozen yoghurt-barer som lyckats överleva fått ta det ett steg längre och ökat sitt sortiment. Med exem­ pelvis munkar, våfflor, smoothies och juicer, säger han. – Det viktigaste är att frukten är färsk. Därför får vi den inte längre levererad direkt till oss. Utan vi får åka till Kungsbacka där den andra baren är och hämta frukt därifrån istället. Eftersom den är i ett köpcenter är den lite mer välbesökt. Något jag tror gäller generellt. Det går bättre för frozen yoghurt inne i köpcentrum. Där påverkar inte vädret så mycket. Ett sätt att minska på svinnet är just att inte få frukten levererad direkt till baren. När kunderna började bli allt färre var de tvungna att göra denna justering, samtidigt som de också fick ta bort och minska antalet kantiner. På grund av detta står också kylen så här dagen innan hämtning, och ekar av tomhet med endast en bunke jordgubbar inuti.

88


Håkan Jönsson är etnolog vid Lunds Universitet. Han har forskat mycket kring mjölk och mat i det svenska hemmet och hur utvecklingen sett ut för vår matkultur.

– Ända sedan 1980-talet har frozen yoghurt lanse­ rats i Sverige på olika sätt, men den har aldrig riktigt lyckats slå igenom. Det är första gången som den fått något typ av genomslag över huvud taget, och den verkar inte lyckas stanna kvar nu heller, säger han. DET ÄR ENLIGT Håkan Jönsson inte helt osannolikt att frozen yoghurt minskat i popularitet ändå, med tanke på dess historia. Han har några teorier kring varför det kan ha blivit så. – Jag tror att detta skulle kunna bero på att yoghurt för oss svenskar främst är en produkt som man har till frukosten.

Han säger också att det kan ha med dess nyttig­ hetsstämpel att göra, att vi i vanliga fall ser på yog­ hurt som något bra för oss. Att det är något som innehåller bra bakteriekultur och är bra för magen.

Han jämför också känslan av att äta glass med frozen yoghurt. Eftersom det är de som blivit konkurrenter.

– När vi äter glass är det mer av ett avbrott från nor­ men att äta nyttigt, en flykt undan trycket på hälsa, en känsla av att man unnar sig något gott. Det är här jag tror det brister för frozen yoghurt. Man vill inte äta något nyttigt när man vill känna känslan av att man äter något som man förtjänar. Det finns också annat som kan påverka att en trend inte lyckas etablera sig. Enligt Ingela Stensson som är omvärldsanalytiker på kommunikationsbyrån United Minds kan det till stor del bero på att något annat växer fram och tar över. – I fallet med frozen yoghurt tror jag att det hand­ lar om att sorbeten fått ett genomslag. Det är den nya trenden. Man kan se den växa fram allt mer. EN TREND SOM ETABLERAT sig i Sverige, men som ändå fått gå igenom samma problem är caffe latten. Där blev det juicen som konkurrent. Antingen så köpte man en kaffe eller en juice, sällan båda. Skillnaden mellan caffe latten och frozen yoghurten är att den förstnämnda till slut lyckades etablera sig i det svens­ ka samhället. Något som frozen yoghurt inte lyckats med. Däremot så är den mycket etablerad och en del av amerikanernas vardag. – Det är tydligt att frozen yoghurt inte tagit fart här i Sverige, som den gjort i USA. Man kan också se på pul­ led pork. Liksom frozen yoghurt så kom det från USA och blev en stor trend. Det började i restaurangen, sedan skulle man göra det hemma. Helt plötsligt var det borta. Pulled pork, som är fläskkött som tillagats på låg vär­ me under lång tid, lyckades inte heller etablera sig i den svenska vardagen. Det är där det avgörs om trenden stannar kvar eller försvinner. Om den lyckas bli en del av samhället. Alf Dahlman och hans kollega har båda bott ett flertal år i USA. Där såg Alf Dahlman ett stort intresse för frozen yoghurt. – Jag levde i New York i åtta år. Där var det väldigt populärt med frozen yoghurt. Främst för att det var nyttigare än glass.

89


Något som inte svenskarna verkat fastna för. Men det var mycket yoga-tjejer som åt och så, säger han. Hans kollega bodde i Kalifornien, där frozen yoghurt fortfarande är oerhört stort. De hade båda också kvar tanken någonstans i bakhuvudet när de kom tillbaka till Sverige. När möjligheten att köpa en frozen yoghurt-bar dök upp tog de chansen. – Vi tyckte båda om idén och konceptet och vi tänkte att svenskarna också skulle göra det. DÖRREN ÖPPNAS OCH TVÅ kunder kommer in. De har aldrig ätit frozen yoghurt tidigare och Alf är snabbt framme och visar dem hur det går till. – Ni tar en bägare och väljer vilken smak ni vill ha på yoghurten. Sen får ni välja vilken topping ni vill ha. Man kan mixa precis hur man vill. Vi har exempelvis godis och frukt här, förklarar han. Han vänder sig om och pekar mot disken som är fylld med olika toppingar. Han följer de två kunderna steg för steg, samtidigt som de pratar och skrattar. När de har toppat färdigt sina frozen yoghurts och betalat sätter de sig i ett hörn. Deras röster hörs inte över radion, men de ser inte ut att finna den höga vo­ lymen irriterande. Nu helt plötsligt får radion ett syfte. Den höga volymen hjälper till att minska risken för att höra vad andra sitter och pratar om och om det hade

90

varit ännu fler där så hade sorlet av röster inte varit lika framträdande som om radion varit avstängd. NÄR DE TVÅ KUNDERNA som sitter och äter är nöjda går Alf in genom en dörr som leder till rummet med yoghurtmaskinerna. Han går fram till ett bord där sex silvriga kantiner står. Varje kantin innehåller något glänsande i olika färger. Han plockar upp en munk och doppar den i glasyren som fyller den ena silver­ färgade kantinen, sen går han ut och lägger den gla­ serade munken på sin perfekta plats bland de andra. – Jag tror verkligen att det finns en marknad för fro­ zen yoghurt i framtiden. Främst i köpcentrum. Men också om man har möjlighet att erbjuda något mer. Då kommer kanske folk hit när det är kallt om de vet att de kan köpa exempelvis en kaffe eller en munk. Och då försvinner också problemet med att folk inte känner att de kan unna sig något. Men det ideala skulle ändå vara att vi har sommar i nio månader. Under nästkommande timme kommer det in en kund till. – En caffe latte tack, säger hon. Alf ger henne kaffen och frågar om hon vill ha något mer. Hon tackar nej och lämnar med sin kaffe i högsta hugg.


– This can’t be yogurt! Det är vad legenden säger att Frank Hickingbotham sa år 1980 när han stod i det svala varuhuset Neiman Marcus i Dallas, Usa, och för första gången smakade på frozen yoghurt. Hans fru hade pratat oändligt länge om det, och om hur gott det var. Det tog inte lång efter det innan Frank Hickingbotham öppnade den första baren med självservering av frozen yoghurt. Namnet på serveringen var: "This Can´t Be Yoghurt" (TCBY). Idag har TCBY idag fler än 350 frozen-yoghurt-barer runt om i landet.

91


På Ohxullsgatan, en liten ven som sticker ut från Majornas hjärta, ligger en mjölkbutik. Varje vecka brukar förbipasserande

gå in för att fråga efter den vita drycken. Väl inne möts de inte av försäljare. De möts av åtta stycken frilansande konstnärer. Text: Sebastian Lindström Bild: Mia Holmberg Karlsson

92


— Till slut var jag tvungen att sätta upp en lapp där det stod att detta var ett fri­ lanskontor, och inte en mjölkbutik, säger illustratören Helena Bergnedah, som de­ lar kontoret Studio Mjölkbutiken med sina sju kollegor. Det svartvita, kulturmärkta golvet hon står på är ett arv från lokalens förra funktion, nämligen en mjölkbutik. Frilansgruppen tog över lokalen för två år sedan, och när det blev dags att döpa kontoret var det ingen fråga om saken. Inredningen deras föregångare lämnat efter sig inspirerade dem, och konstnärerna körde på Studio Mjölkbutiken. Fotografen Hilda Grahnat tycker om gå-till-jobbet känslan som ett frilanskontor erbjuder, trots ens friare arbetstider. — Jag har inte ens ett skrivbord hemma, jobb gör jag på jobbet, säger hon. Helena Bergendahl tänker i samma bana, och uppskattar vad hennes grupp­ medlemmar kan erbjuda hennes egna arbete. — Ett extra öga, helt enkelt. Det är skit­ bra.

93


LISTAN

Sex produkter du trodde innehöll mjölk ”Accidentally vegan”. Så kallas fenomenet när produkter som man kan tro innehåller mjölk blir mjölkfria. Ofta uppstår det hos industriproducerad mat med stark kostnadspress. Veganerna tackar! Marabou mörk choklad cookies: Accidentally veganlistor fylls ofta av kakor, men just cookies finns inte i överflöd. Marabou är bekvämt nära ett monopol.

1

2

Singoalla: Som mjölkvägrare är det lätt att sakna Ballerina. I de mörkaste stunderna finns Singoalla där. De har åtminstone samma form.

6 3

Färdig smördeg (de flesta): Vem behöver smör när det finns palmolja?

5 Rydbergs bearnaisesås: När Rydbergs för ett par år sen uppgraderade sina såsrecept blev de som förpackas i påse av med både ägg och mjölk. Genidrag eller matfusk? Beror på vem man frågar.

94

4

Lantchips, gräddfil & lök: Skippar gräddfilen till förmån för den lurigt namngivna mjölksyran. Namnet till trots är ingrediensen oftast mjölkfri, så även här.

Delicatoboll: Drottningen av accidentally vegan och många herbivorers nödproviant. Finns alltid i din närmaste Selectaautomat. Bildkällor: Mondeléz, Orkla, Delicato, Findus, Foodmark Sweden, Svenska Lantchips


DE SVENSKA PYRAMIDBYGGARNAS JAKT EFTER OSYNLIGHET TEXT OCH BILD: JOEL TIVEMO

Med stormarknadernas intåg efter andra världskriget skulle mjölken göras tillgänglig i en smidig skrud. När pyramidförpackningen lanserades blev Tetra Pak världens största förpackningsföretag. Idag sätts branschens innovationsförmåga på prov igen. Går det att göra en förpackning som inte lämnar något spår efter sig?

95


E

rik Wallenberg snörvlade och kände sig febrig när han öppnade dörren till sin lägenhet på Hantverksgatan i Lund. Det var inte läge att bli sjuk. Sex månader tidigare hade han fått tjänsten som laboratorieassistent på Åkerlund & Rausing, och nu ville han imponera på förpackningsföretagets krävande VD. Ett stort ansvar vilade på hans 28-åriga axlar. Chefen för laboratorie­ verksamheten, Stig Sunner, hade kallats in till beredskapstjänstgöring och lämnat Wallenberg med uppgiften att konstru­ era en mjölkförpackning i papper. Kraven var höga. Någon vecka tidigare hade VD:n Ruben Rausing stormat in i laboratorielokalen på källarplanet och proklamerat: – Jag har köpt ett stort antal kor som står och väntar på att bli mjölkade. Nu måste ni hitta en lösning på det här med mjölkförpackningen. ÅKERLUND & RAUSING hade i flera år försökt skapa en förpackning i papper som kunde möta statens maxpris på två öre per enhet mjölk, och som dessutom höll tillräckligt bra skydds­ kvalité. Laboratoriechefen Stig Sunner hade kommit med flera förslag men inget som mötte de högt ställda kraven. Med Ruben Rausings uppmaning i bakhuvudet låg Erik Wallenberg hemma sjuk i två dagar under februari 1944. Trots sin förkylning satt han uppe om nätterna och funderade på en möjlig

RA ND IGET A RE KR FÖ RLDS Ä V Lösviktsförsäljning i butik. Konsumenterna hade själv med förpackningen, oftast en glasflaska och fyllde på önskad mängd i butik.

96

lösning. När han genom springan mellan mörkläggningsgardinerna tittade ut över låghusbebyggelsen började en tub av papper ta form i tankarna. ”Om man viker i ena änden och sedan viker åt motsatt håll i andra änden så får man en liten pyramid av papper. Den kan alltså vikas av ett enda stycke papper och behöver bara klistras i två skarvar. Därmed uppstår inget som helst spill”, tänkte han. 73 ÅR SENARE är Tetra Paks pyramid­ formade förpackning tetraedern världs­ berömd. Människor i hela världen fyller sin kaffekopp med mjölk från engångs­ förpackningar av Erik Wallenbergs feber­ stinna prototyp. Den pyramidformade förpackningen som blev klanen Rausings väg till miljarderna kom precis rätt i tiden. Det svenska samhället urbaniserades­ snabbt och varor som tidigare nått konsumenterna i lösvikt började under efterkrigstiden radas upp i konsument­ förpackningar i de stora mataffärer som redan tagit över på andra sidan Atlanten. Övergången från ett samhälle präglat av självförsörjande bönder till ett industri­ land, där några få procent produce­ rade mat till miljoner, krävde fler och bättre förpackningar. Då avstånden­från producent till konsument blev längre ökade även behovet av ett skydd. – Förpackningen behövs och har en viktig roll att fylla för att så mycket som möjligt av den mat som odlas kommer fram till de som behöver den, säger

Literstora glasflaskor börjar användas allt mer. Förändringen var möjlig tack vare att allt fler fick tillgång till kylskåp. Glas­ flaskorna diskades ur av konsumenten och skulle sedan lämnas tillbaka till butiken.

MJÖLKFÖRPACKNINGEN T

19

LE -TA 40

T

19

LE -TA 50


Helén Williams, lektor i energi­ och miljösystem vid Karlstad Universitet. I dag pågår en ny förvandling av industrin. Klimatförändringarna är ett faktum som samtliga företag, oavsett inriktning, måste förhålla sig till. Om­ daningen till ett cirkulärt, hållbart samhälle står inför dörren. Precis som under efterkrigstiden ser Tetra Pak ut att ta en ledande roll i förändringen. DAGENS TETRAEDER heter Tetra Rex Bio­based. Den består av 73 procent papper från en fabrik i Sunne och 27 procent bioplast från sockerrör odlade i Brasilien. Som den första helt förnybara förpackningen för livsmedel bryter den ny mark sju årtionden efter sin företrädare. Valios ekologiska mjölk blev i januari 2015 det första livsmedlet som skyddades av en förpackning som skapats helt utan fossila bränslen. Erik Lindroth klickar några gånger på en iPad som är fäst vid en talarstol mitt i rummet. Den neddimrade belysningen ger ett mörkblått ljus. Väggarna i Tetra Paks produktrum i Lund är klädda till taket med draperier illustrerande leende mjölk­ drickande människor i alla åldrar. Efter ytterligare några fingertryck på iPaden börjar de mjölkdrickande ansiktena att skjutas åt sidan. Bakom dem gömmer sig 70 år av förpackningsinnovation. 4 000 behållare från över 150 länder skapar en färgkompott värdig ett välsor­ terat kryddstånd. Där står den traditio­

nella literstora förpackningen för mjölk, förpackningsrariterer som indisk whisky och nymodigheter som havredryck. Erik Lindroth, Tetra Paks miljöchef i Norden och Baltikum, letar i hyllorna efter en av hans personliga favoriter. Han sträcker sig till översta hyllan och tar fram en vit enlitersförpackning. Han söker efter markeringen Bio­based, som står i liten text under vik­och­riv taket. – Här är den, säger han och håller fram Valios förpackning för ekologisk mjölk. Den här typen av förpackning är hundra år gammal. Patentet kom i USA 1915 så förra året firade den hundra år. Den har verkligen fått en förnyelse på marknaden, säger han.

Tetraedern gör entré. Pappersförpackningen med plast­ beläggning slog igenom i sam­ band med matindustrins övergång till självbetjäning och snabbköp.

I HISTORIEN

HELA BRANSCHEN STÅR i början av en förnyelse. Ökade priser på oljebaserade plaster och aluminium, lagstiftning som gynnar nedbrytbara förpackningsmaterial och större miljömedvetenhet hos kunderna har lätt till ett ökat behov av barriärmaterial och produktionsteknik som är effektivare, ekonomiskt såväl som miljömässigt. För att minska svinnet har förpackningar med skruvkork tagit större och större del av branschen. Detsamma gäller för världens största pappersförpackningsföretag, Tetra Pak. Under 2015 producerade de 184 miljarder förpackningar till livsmedelsin­ dustrin världen över, men fortfarande är en försvinnande liten del helt förnybara. – Miljöfrågan är inget vi håller på med för att vara snälla. Det är för att

T

LE ­TA 60

19

Tegelstensformen gör entré. Först ut är amerikanska Pure Pak, sedan följer Tetra Paks Tetra Brik. De fyrkantiga förpackningarna har regerat kylarna sedan dess.

Helén Williams, lektor i energi- och miljösystem vid Karlstad Universitet.

Erik Lindroth, miljöchef Tetra Pak.

Tetra Pak lanserar sin förpackning som är helt gjord på förnybara råvaror. Skruvkorken är i bio­plast gjord på sockerrör från Brasilien.

15

20

Bildkällor: Wikimedia Commons, Tetra Pak, Elopak

97


"Tidigare var förpackningar mer Jokern än Batman” bygga ett företag som är konkurrens­ kraftiga även i framtiden. Det är en överlevnadsfråga för oss att jobba med detta och på sikt blir det väldigt tydligt att det är viktigt, säger Erik Lindroth. ETT AV MILJÖMÅLEN var att kunna ­presentera en helt förnybar förpackning före 2020. Det nåddes redan efter 2015 i och med den nya förpackningen för Valios mjölk. I dag består Tetra Paks totala tillverkning av förpacknings­material av cirka 75 procent av papper, vilket är en helt förnybar råvara. Resterande 25 procent utgörs av plast och alumi­ nium som produceras av olja och andra fossila råvaror. För att minska den sista delen och närma sig visionen om ett helt förnybart förpackningssortiment jobbar Tetra Pak för att hitta nya bioplaster och aluminiumlösningar. Sverige är ett av länderna som ligger längst fram i omställ­ ningen till förnybara råvaror. Här var 48 procent av Tetra Paks skruvkorkar under 2016 gjorda på bioplast, en uppgång från 0 procent för tre år sedan. För Tetra Pak har det blivit vitalt att vara medvetna om vilken miljöpåverkan deras produkter har. – Vi måste och vill visa på förbättringar. Annars blir det so­—so med trovärdigheten om man pratar om vad man vill och kanske ska göra. Om man istället pratar om vad

98

man har gjort och varför det blir bättre så blir det mer trovärdigt, säger Erik Lindroth. Att som företag bli helt förnybara där inga processer tillför nytt koldioxid eller andra växthusgaser till atmosfären kan tyckas vara en futuristisk utopi. Men lektor Helén Williams ser så ljust på förpackningsindustrins framtidsutsikter. – Det ligger långt fram men jag tror att vi är på väg däråt och att Sverige, tack vare att vi har så mycket land och skog, har väldigt goda förutsättningar för att vara ett föredöme. Jag ser inte att vi går tillbaka till ett självförsörjande samhälle utan jag ser framför mig att vi behöver transportera mat. Därför måste vi uppgradera synen på förpackningen och dess miljöpåverkan. KAMPANJER SOM PANTAMERA har uppmanat svenska folket att panta och åter­ vinna förpackningar, vilket är en viktig del i den cirkulära ekonomi världen förväntas gå mot. Återvinningen i Sverige fungerar förhållandevis bra. I vissa U-länder där systemen inte är lika utbyggda och för­ packningar används i samma utsträck­ ning slängs väldigt mycket livsmedel i distributionen. Bilden av förpackningen som the bad guy i sammanhanget har enligt Helén Williams varit överdriven. – I 20 år har vi bara fokuserat på för­ packningen när den är tom, det vill säga


när den är ett avfall. Då missar man en väldigt viktig miljöpåverkan – skyddet av produkten förpackningen skyddar. Den viktigaste rollen en förpackning har är att se till att så mycket som möjligt av det vi har odlat till slut hamnar i en människas mage, säger hon. Enligt Helén Williams står maten för i snitt nittiofem procent av klimatpåver­ kan för ett livsmedel och förpackningen för resterande fem procent. Hur stor miljöpåverkan förpackningen har i förhållande till livsmedlet den skyddar varierar givetvis. Om du till exempel köper en flaska tomat­ ketchup står för­ packningen, en ganska tjock plastflaska, för 30 procent av den totala miljöpå­ verkan. För livsmedel som kött och ost däremot är livsmedlets påverkan be­ tydligt större än snittvärdet 95 procent. – Så länge man tittar på förpackningen som ett isolerat system och inte tittar på funktionerna ­— att den skyddar så bra som möjligt, att den är lätt att använda och att det går att få ut allting — ­ så gör man inte en så bra miljöinsats som man skulle kunna göra, säger Helén Williams. ERIK LINDROTH ÖPPNAR DÖRREN med texten Eco Discovery Room diskret skrivet på utsidan. Vi lämnar den klapprande korridoren där några av de tusentals anställda på kontoret i Lund skyndar förbi. Därinne ger en takhög ek i glas ett lasergrönt ljus ifrån sig mitt i rummet. På väggarna sitter planscher och för­ packningar i prydliga formationer på tapeter med lummiga naturmotiv. En flashig Prezi-presentation på en stor platt­ skärm klickas igång och Erik Lindroth

börjar passionerat berätta om hur mil­ jöarbetet skapar ekonomiskt värde. – Man kan fråga sig om förpackningen är en hjälte eller en skurk, säger han och klickar fram nästa slide på presentationen. Två Legogubbar dyker upp på skärmen. Den ena föreställer Batman, den andre Bruce Waynes antagonist Jokern med ett ansikte förvridet i ett elakt clowngrin. – Tidigare var förpackningar mer Jokern än Batman. Så länge det var mjölk i för­ packningen så var det mjölk men när den var tom så var det en förpackning. Då fick jag slänga den och det kändes slösaktigt. Nästa slide dyker upp. Den visar ett animerat skogsbruk och Erik Lindroth fort­ sätter berätta. – Man kan använda skog och grenar som inte används i pappersproduktion för att göra bioplast. Nu saknas det dock pro­ duktionskapacitet och det krävs en stor investering. Det här ligger nog fyra­, fem år framåt. Då kan vi erbjuda en förpack­ ning som inte bara är helt förnybar utan också kommer från den svenska skogen. Det hade varit skitfräckt. Det är dit vi vill. Frågan är om det är dit konsumenterna vill? Rörelsen Zero Waste, som förespråkar shopping utan förpackningar, har spridits över Europas myllrande städer. Butiker där hyllorna fylls av varor i lösvikt finns i Berlin, London och Prag. I Sverige kan man köpa mjölk direkt från bondgårdar, utan både mellanhänder och förpackningar. – Att försöka göra rätt i miljöfrågorna är inte intuitivt och lätt. Man får stanna upp, reflektera och fråga sig: vad är det som spelar roll här, säger Helén Williams.

99


SLÄKTHUSET GÅRDSPLANEN MJÖLKBONDEN TEXT: ANDREAS VARAS BILD: JENNIANN JOHANNESSON

En kvinna med huckle stiger upp tidigt om ­ mornarna. En man som sätter på sig stövlar. Kvällen före har de talat om frihet, försökt finna rätt ord för att be­ skriva just den sorts frihet som utspelas på Lillegård, varje dag, året runt och har gjort i snart 100 år.

100


101


D

et är Britt-Marie och Donald Johannesson som befolkar Lille­ gård, i Ivla, Småland. Huset är gult och är omgärdat av åkermark, skog och två ladugårdar med kor. Och inuti, ett köksbord byggt för att rymma en stor familj, två hundar, och flera katter i olika storlekar och färg. Barnen är utflyttade till storstäder, nya familjer, studier och arbete. Britt-Marie och Donald är mjölk­ bönder. Det har de varit i över ­ trettio år. Och sedan Karl Johannesson, Donalds farfar, köpte gården år 1923 ­ har det funnits djur på Lillegård. Det är november och det är kväll när vi stiger in i värmen på Lillegård, Britt-Marie har lagat broccolipaj med ädelost, och på spisen står ett stort stycke vildsvinskött och tinar som vi ska äta till lunch näst­ kommande dag. Britt-Marie och Donald har i dagarna fattat ett viktigt, och ­kanske livsavgörande beslut, någonting som kommer att förändra allt. De ska sluta upp med den egna mjölkproduktionen. – Det kommer att bli någonting nytt. Men vi har haft tur. Vi har upprättat en kontakt med en bonde som vi tidigare ­ arbetat med och som nu behöver fler stallar för sina kvigor, och bara för några veckor sedan gjorde vi upp om att han ska hyra våra ladugårdar, berättar Britt-Marie.

DONALD OCH BRITT-MARIE har se­ dan 1983 ägt och arbetat på gården ­tillsammans. De är föräldrar, äkta makar, kollegor och livskamrater. Donald berät­ tar att det har varit många människor som ­passerat genom det här huset, inte bara de senaste trettio åren, nej, utan i snart 100 år har Lillegård fungerat som en

102

samlingsplats för bygden. Bredvid h ­ uset står ett rött kapell, byggt av b ­ rädor från den gamla skolan som märkts upp, ta­ gits ner, och byggts upp igen på ­platsen där det nu står. Kapellet ­ uppfördes 1927 när församlingen blev för stor för att rymmas i Lillegårds vardagsrum, och används i dag för filmvisningar, ­utställningar och som kapell. Utöver de fem barnen som är utflyttade så har det även bott nitton fosterbarn på Lillegård, och i huset finns det spår från alla tider. Donald visar upp ett trästycke som det står 1923 på och i rummet där den tända braskaminen står hänger en flygbild över gården och all den fallna ­skogen som stormen Gudrun drog med sig ned. Den slog som allra hårdast här och Britt-Marie berättar att de var utan fungerande elnät i nästan trettio dagar. – Sedan vi flyttade hit och under hela våra barns uppväxt så har det passerat väldigt många människor. Det är alltid någon här. Vi har gärna velat haft det så, och vissa gånger har det gått bra och vissa gånger har det gått sämre. En gång för många år sedan, inte så långt efter att vi flyttat in och vi började planera vad vi skulle göra med trädgården så b ­ örjade jag såga ut stolpar av ek. Och jag ­sågade och sågade, jag skulle bygga ett staket. Men åren gick, och alla de här fina ­stolparna och brädorna blev l­iggandes. Det tog många år innan jag insåg att jag inte kunde bygga ett staket, jag ville inte ha ett sådant hem, berättar Donald. Donald och Britt-Maries familj är den tredje generationen i släkten som bedrivit lantbruk på Lillegård. Utöver mjölkproduktionen så odlar de den ­


103


s­törsta delen av den mat som djuren får i sig själva. Karl, den första i släkten som fl ­ yttade in, hade fyra kor som han ­försörjde ­familjen med, och jorden som odlades är den samma som i dag. Två år efter att det andra världskriget tog slut så tog ­ Donalds pappa, Josef, över Lillegård från sin far, och även han höll djur, på den tiden fanns det åtta mjölkkor på Lillegård som kunde försörja familjen. Senare, efter att ­ Donald och Britt-Marie hade köpt gården, ­ startade han också upp sågverk som blev en samlingsplats för traktens skogsägare att utbyta historier på. Donald är alltså uppvuxen på en gård. Det är också Britt-Marie, hon växte upp på en gård 40 kilometer bort som hennes bror driver sedan han tog över efter deras föräldrar. I dagsläget verkar det inte finnas något av barnen som är intresserade ­ av att bedriva lantbruk på Lillegård. Och Donald och Britt-Marie är v­äldigt

104

glada över att ha funnit en person som de litar på och som är villig att a ­ nvända gården till det den är byggd för. – Vi har inga krav på våra barn att de ska välja samma liv som vi. De har fått växa upp här, och vet vad det innebär att bedriva lantbruk. Och vi tror de har haft en bra uppväxt och barndom. Själva tänker vi bo kvar lite till, vi kan inte tänka oss att bo i stan. Det viktigaste och det som gör oss mest glada är att det faktiskt bedrivs lantbruk på gården, det hade känts så tomt annars, säger Britt-Marie. I FLERA AV GRANNBYARNA bedrivs det lantbruk, Donald berättar om en ung ­ ­kvinna som tagit över sin pappas gård och även fått pris för sin f­öretagarverksamhet. I andra har det för längesedan lagts ner och i två av grannhusen har det flyttat in en familj från ­Holland och en från ­Tyskland, de ­ bedriver inte lantbruk, men en av ­familjerna har hästar, och i somras när de


skulle skörda för första gången i sina liv så var det Donald som hjälpte dem med det. Men det är släkten som lever närmast, de som rör sig kring Lillegård. Donalds mamma bor bara ett stenkast nedför grus­ vägen, och i nästa hus bor Donalds bror. – Den här platsen har alltid varit väldigt släktbunden. Men jag har släppt det. Det går inte i dagens läge, och själva gården är faktiskt liten. Det får bli vad det vill. Jag är inte så fixerad vid att det ska hållas i släkten. Och ibland är det omöjligt att hålla det kvar. I regel, åt­ minstone nu för tiden, så är det de större gårdarna som hålls kvar i släkten och som går att driva vidare, säger Donald.

Det blir till slut en tidig morgon. I köket sitter Donald och äter havregrynsgröt och dricker pulverkaffe. Britt-Marie har varit vaken i en timma och är redan ute hos korna. Gårdsplanens frost blänker. Det är strax innan gryning och mörkret a ­ vtar, långsamt. Det vilar en slags lågmäld stillsamhet över morgonens rytm här. Lille­ gård vaknar vid den här tiden på dygnet. Det är samma jord som ska brukas. Det är samma gårdsplan som ska korsas. Och i den äldre av de två ladugårdarna, den

som är röd och byggd i trä, är taket lågt och korna står i sina stallar och väntar på att bli mjölkade. Donald och Britt-Marie äger 55 kor, och producerar 400 000 liter mjölk om året. Och de arbetar varje dag. På Lillegård har det passerat ungefär 1 200 djur, tjurar och kvigor. Och det har även funnits grisar och ankor där, och självklart gårdskatterna som kommer och går och som verkar leva ett fritt liv bland korna och ladugårdarna. Linnéa, Saga och Bettan är de tre kosläkten som har varit med ifrån starten. Och varje kviga har en identitet som är noga nedskriven. – Det är mycket pappersarbete ­också, det sköter jag. Det är ju ett ­ företag vi driver tillsammans. Och till skillnad från en ”vanlig” företagare så är vi tvungna att förhålla oss till kontroller från Jordbruksverket. Samtidigt så har jag en ­timanställning på ett boende för ­människor med psykiska och fysiska funk­ tionshinder, och den lönen är ungefär lika stor som den som Donald kan plocka ut från gården. Det här är ju inget sätt att tjäna pengar, man måste gilla jobbet, tycka att det är roligt att jobba med djur och livet på landet, sättet att leva. Och det har vi ju trivts med. Men samtidigt så är ju pengar nödvändigt för att kunna ta hand om djuren också, berättar Britt-Marie. BRITT-MARIE FÖRKLARAR ATT det svå­ raste med att det inte blir särskilt mycket pengar över är att de blir tvungna att lappa och laga mycket, och att det är svårt att göra förbättringar, med till ex­ empel ny teknik på gården. Britt-Marie har under många år varit aktiv i Lant­ brukarnas Riksförbund och berättar att lönsamheten generellt sett var bättre un­ der deras 20 första år som mjölkbönder. Det är många som har fått lägga ner, och det är de riktigt stora gårdarna som fortsätter växa och har framtidsutsikter. – Det som också är tråkigt är att land­ skapet förändras när de små gårdarna får lägga ner, det växer ju igen. Det är mulen som håller landskapet öppet, säger hon. Även om inget av barnen vill ta över gården så berättar de att den lösningen som de har kommit fram till nu är en väldigt

105


106


bra kompromiss. De kommer fortfarande kunna arbeta, träffa djuren och röra sig fritt på sin gård. Men ansvaret kommer att förflyttas, och det långa ­ arbetslivet har börjat kännas i axlar och knän. – Det finns en särskild stolthet över att ha sina rötter någonstans. Jag vet var jag kommer ifrån, och samtidigt som vi tog över gården från min pappa tog vi inte över hans liv. Vi skapade någonting nytt, tillsammans, vi skapade vår egen historia här med våra barn och med varandra. När vi träffades så visste vi inte att vi skulle köpa en gård tillsammans, men vi gjorde det, och det har varit bra, säger Donald. VI SITTER RUNT DET stora, ovala köksbor­ det. Britt-Marie har gjort en gryta av vild­ svinskött och rotfrukter. Hon berättar om tystnaden. Om stillsamheten hon känner om somrarna när hon sitter på verandan och äter frukost, tittar ut över åkrarna, samma åkrar som andra ögon vilat sin blick på. Hon berättar om när stararna

sjunger och att nu, om vintern, så sjunger de i södra England. Tiden står inte still på Lillegård, det har den aldrig gjort, även om det vid första ögonkastet kan verka så. Det är samma jord som brukas nu som då. Det är samma ladugård, samma hus, samma golv och tak. Samma sju rum och samma kök. Det är svartvita ­fotografier av Donalds första kanin 1954. Och om kvällarna brinner det i braskaminen. Nej, tiden står inte still på Lillegård. Den rör på sig i alla olika riktningar, samtidigt. Det är Lillegård, Ivla, ­Småland. Där människor och djur har fötts, växt upp, levt och dött i nästan 100 år.

107


MJÖLKKULTUR

MJÖLK I POPULÄRKULTUREN

1. BENNY hill - ERNIe ( The fastest milkman in the west) (1971)

TRE LÅTAR

3. RUFUS WAINWRIGHT CIGARETTES AND CHOCOLATE MILK (2001)

Framstående komiker och skåde­ spelare, men Benny Hill skrev också ett par lekfulla trudelutter. Mjölkbudet Ernie förälskar sig i Sue på Linley Lane 22, men får konkurrens av bröd­ budet ”Two Ton Ted”. Den fiktiva låten är inspirerad av Benny Hills tid som mjölkbud under tonåren.

” And he drove the fastest milk cart of the west” 2. Billie marten milk and honey (2016)

Uttrycket ”milk and honey” används flitigt av låtskrivare, som en metafor för ett liv av överflöd. Senast i den långa raden av användare är en 17­årig supertalang från nordöstra England. Billie Marten slog igenom på Youtube som 12­åring och släppte sin första platta i fjol. Milk & honey blev skivans första singel.

” But all you want is milk, more than you can drink”

SIMON & GARFUNKEL

KOSSOR

BLIR DU MINDRE stressad med lugn musik i öronen? Då är du inte ensam. Det blir korna också. Åtminstone om man ska tro forskare vid Leicesters universitet i England. 2001 spelade de musik för tusen kossor i en ladugård. Tolv timmar om dagen, i nio veckor, fick korna lyssna till olika sorters låtar. Hårdrock och svängiga låtar gav inte en droppe extra i spannen, men lugna poplåtar och klassisk musik föll korna i smaken. Varje kossa producerade i snitt 0,7 extraliter under de dagar som lugn musik spelades i ladugården. Den

108

FOTO: SHARAT GANAPATI

Allting verkar vara lite för mycket av allting. Singer­songwritern Rufus Wainwright har skrivit en låt om missbruk och binder fast sina tunga funderingar i oskyldiga ovanor som gelébönor och chokladmjölk.

” Cigarettes and chocolate milk, these are just a couple of my cravings”

AV: FREDRIK TILLBERG

hade en avstressande effekt på korna, på samma sätt som den har på många av oss människor. Vem känner inte harmoni med Simon & Garfunkels Bridge over troubled water i lurarna? KORNAS FAVORITLÅTAR: R.E.M ­ Everybody Hurts Aretha Franklin ­ What A Difference A Day Makesw Simon & Farfunkel ­ Bridge Over Troubled Water Danny Williams ­ Moon River Lou Reed ­ Perfect Day

OCH DE HÄR GICK INTE HEM: Jamiroquai ­ Space Cowboy Supergrass ­ Pumping On Your Stereo The Wonder Stuff ­ Size Of A Cow Mud ­ Tigerfeet Mousse T vs. Hot ‘n’ juicy ­ Horny


TRE FILMER

AV: FREDRIK TILLBERG

1. Inglourious Basterds

2. sUSPICION (1941)

I en av Alfred Hitchcocks alla kraftfulla scener är Lina (spelad av Joan Fontaine) övertygad om att hennes man försöker för­ gifta henne med ett glas mjölk, som han bär på en bricka. Hitchcock placerade en dold lampa i mjölkglaset för att få det att skina.

(2009)

3. ANCHorman (2004)

Will Ferrell spelar ett arrogant men prisbe­ lönt nyhetsankare som förlorar jobbet och blir deprimerad. Bland annat strosar han runt och häller i sig mjölk direkt ur pake­ tet, men inser snart att mjölk inte är någon optimal dryck en varm sommardag.

Quentin Tarantinos nedslag i andra världskriget innehåller flera scener där ett glas mjölk spelar en biroll. Mest minnesvärd är den krypande öppningsscenen, där judejägaren Hans Landa (spelad av Christoph Waltz) sitter vid ett bord och samtalar med en mjölkbonde. Emellan dem står ett halvfullt glas mjölk, och innan scenen når sin kulmen hinner Landa tacka bonden för mjölken.

DEN SKRATTANDE KON – MYT ELLER SANNING? AV: JOEL TIVEMO Kerstin Wikmar, dietist och projektledare för LRF:s projekt hjärta mjölk, en satsning mot de myter som LRF menar finns om mjölk, svarar på frågan om kor verkligen kan skratta. – Jag är ganska övertygad om att en ko inte kan skratta. Det är väl egentligen apor som kan göra något i den stilen, men inte kossor, nej. Men de kan nog vara lyckliga, må bra och vara friska.

det gör kor världen över men det är faktiskt rätt så unikt att vi i Sverige har en lagstiftning där vi faktiskt kan garan­ tera att de kommer ut på sommarhalv­ året.

det finns något att beta utomhus igen. Annars hade de varit ute hela tiden om det varit sommar hela tiden.

Det närmsta kon kommer att skratta är alltså?

– Ja man kan se hur de håller på att skojbråkar med varandra och det kan man ju tycka är lite skojigt. Men egentli­ gen så är det ju att göra sig en rangord­ ning. Vad som rör sig inne i en koskalle kan man ju inte veta.

– Hoppa och skutta. Det är ett sätt att visa glädje och vara yster.

Hur uttrycker kon glädje?

Kan kossor ha humor?

När är kor glada? – Har du varit på kosläpp någon gång? Att få komma ut och hoppa och skutta

­– På våren när ljuset har kommit och att

109


*

110


FESTLIGT

Hitta din

mjölkdrink 3 cl vodka 3 cl Kahlúa Is Mjölk

White Russian uppfanns inte i Ryssland. Namnet kommer från huvudingrediensen – den ryska vodkan. Testa att kliva i badrocken och blanda till en White Russian på en mulen dag. Kanske förvandlas du till The Dude i The Big Lebowski – och alla bekymmer försvinner

2 cl vodka 2 cl Likör 43 1 cl Grenadin Is Mjölk Häll upp sprit och grenadin i ett highballglas Fyll på med mjölk Lägg i några isbitar och rör om.

Rosa Pantern uppkom i efterdyningarna av filmen The Pink Panther. Det finns lika många olika versioner på drinken som det finns bartenders. Receptet på den vanligaste varianten finner du till vänster. Prova, och njut av denna alkoholhaltiga milkshake.

Orgasm. Man älskar eller hatar den bittra smaken. Men ibland träffar bartendern helt rätt med sin blandning – och då saknar njutningen gräns. Försök att beställa en Orgasm av en söt bartender utan att rodna.

2 cl Baileys 2 cl Kahlúa 2 cl Amaretto Fyll en shaker med is och tillsätt spritsorterna. Skaka. Servera i ett kylt cocktailglas med några isbitar i.

Fyll ett glas med is. Tillsätt vodka och kalúha. Fyll på med önskad mängd mjölk. Rör om.

3 cl Triple sec 3 cl Bols crème de cacao white 1 cl Grenadin 3 cl mjölk 3 cl grädde Fyll en shaker med is Tillsätt ingredienserna och sila över ett highballglas.

Velvet Hammer föddes under den första vågen av partybarer i USA på slutet av 1960­talet. Tillsammans med drinkar som Gudfadern och Slow Comfortable Screw blev den snabbt populär. Drinken innehåller en hel del alkohol och smaken påminner om en latte med en ton av apelsin. Ta det alltså lugnt med denna förrädiska drink.

111


FANTOMEN OCH

MJÖLKMYSTERIET ”Ett glas mjölk till mig och en skål vatten till min hund.” Så kan det låta när Fantomen skrudar om till Mr. Walker och går på barer i Morristown som en vanlig man. Vad säger mjölkdrickandet om hans person? TEXT, ILLUSTRATION OCH BILD: MAX HÄRSTEDT

112


J

ag minns mitt första besök på Lilla Torgs seriemagasin som om det var igår. De spröda pärmarna som trängdes med varandra, hyllmeter efter hyllmeter. Den behagliga doften av gammalt, nedfingrat papper som smekte näsan. I ett av hyllfacken sköt en pärm ut lite mer än de andra. Man kunde se lite av albumets omslag – en skurk med guldtand siktar med sin pistol mot Fantomen, som kommer ridandes på sin häst Hero. En bra känsla för om­ slaget är viktig, och just det här hade ett tempo i sig som var tilldragande. Avsnittet skildrar en knarkbarons strä­ van efter att kontrollera delar av Bengalis djungel – Fantomens hem – för att dölja sin smugglarverksamhet. Jag bläddrade febrigt framåt för att komma till äventyrets klimax. Men så stannade jag tvärt upp. Fantomen, eller Mr. Walker, är inne i sta­ den för att ta reda på information om baro­ nen. Men innan han skrider till verket går han in på en bar och dricker ett glas mjölk. Vänta nu här – ett glas mjölk? Hur kan en man som slagits med hundra­ tals skurkar, räddat kvinnor i nöd och rest jorden runt dricka en så opretentiös dryck? En lång tid har gått sedan besöket på seriemagasinet, men det finns fortfarande ett hål i min kunskapsbank. Intellektuellt går det att förstå att Fantomen vill visa på någon form av renhet. Men i vilket syfte? PÅ TOPPEN AV MASTHUGGET, en av Göteborgs centrala utkiksplatser, bor serietecknaren Johan Wanloo. Han är

skaparen till excentriska karaktärer som Kapten Klara och Rock Manlyfist, och är därtill ett stort Fantomen-fan. För­ hoppningen är att han är den som kan ge klarhet i varför en kille, som slår skurkar ur skosulorna och nästan dagli­ gen räddar kvinnor i nöd, dricker mjölk. – Serier handlar om att kommuni­ cera, och det jävligt fort. Då måste sa­ ker kokas ner. Man ritar svarta ögon­ lock och ett hemskt flin på en skurk, eller ett glas mjölk i handen på en fan­ tom. Förenklingar är en nödvändighet för att nå fram till läsaren, säger han. Fantomen var från början en stripp på fyra rutor som gick i dagstidningar. Flytet som infinner sig i en serietidning föll bort, och då var det viktigt för manusförfatta­ ren – i det här fallet Lee Falk – att på ett så enkelt sätt som möjligt sammanfatta huvudkaraktärens personlighet. Mjölken blev en metafor Lee Falks använde för att presentera för läsaren att Fantomen är en bra gubbe, tror Johan Wanloo. – Det kan tyckas vara banalt, men läsaren går med på det. Reptilhjärnan väcks i en och man ifrågasätter det inte. Mjölkdrickandet blev alltså till för att manusförfattaren snabbt skulle kunna etablera Fantomen som en god person och samtidigt inte tappa läsare. Men för att förstå valet av denna specifika dryck behöver vi gå tillbaka i tiden och se svaren i dess ursprungliga miljö. Vi tar oss cirka 70 år tillbaka i tiden, till den nordamerikanska kontinenten. Under tidigt 1950-tal spred sig en mo­

113


ralpanik i Nordamerika kring våld­ och skräckserier. En av de mest högljudda moralpredikanterna var psykologen Fredric Wertham. Hans bok Seduction of the Innocent var en forskningsstudie vars syfte var att visa en koppling mellan ungdoms­ brottslighet och serietidningsläsning. Paniken gällde inte bara ungdomarnas moraliska förfall. 1933 hade förbuds­ tiden avvecklats, och det amerikanska folket konsumerade på nytt alkohol i stora mängder. Nya krafttag behövdes mot spriten och i bräschen för detta gick ab­ solutiströrelsen och kyrkosamfundet. In på 1950­talet var institutionerna fortfarande relativt starka i stora delar av landet, och från dem var målsättningen tydlig: först hade man utmanat alkoholmono­ polet – nästa på tur var våldsmonopolet. UNDER DESSA FÖRUTSÄTTNINGAR drack Fantomen sitt första glas mjölk. I Maskmiraklet, ett avsnitt som gick i ame­ rikanska dagstidningar mellan 1948 och 1949, går Fantomen under en resa till USA in på en bar och beställer mjölk och smörgåsar. Plötsligt visar sig den regeran­ de tungviktsmästaren i boxning. Han för­ söker pro­ vocera fram ett igen­ kännande, men när Fantomen inte bryr sig om ho­ nom blir

114

det bråk. Äventyret slutar med att Fan­ tomen själv blir tungviktsvärldsmästare. Och på den vägen bär det. Fanto­ men upprör ständigt sin omgivning, av egentligen en enda anledning: han går in på en bar och dricker mjölk, när han borde dricka alkohol. VI TAR OSS tillbaka till Malmö igen, un­ der tidigt 2000­tal. Samtidigt som jag febrilt letar efter Fantomentidningar på Lilla Torg, sitter Liv Strömquist i en lä­ genhet på Möllevången och skissar på seriestrippar. Hon har precis fått ett mindre genombrott i kultursverige med Rikedomen. Mer eller mindre av en slump. – Jag gjorde serier för att underhålla mina två rumskompisar, inte för att mar­ kera en feministisk revolution, säger hon. Men så blev det. Den vassa stilen i Rike­ domen skulle bli signifikativ för Liv Ström­ quists stil. Den var direkt, kommunikativ och politisk ­ hon kräver, till skillnad från Fan­ tomen, en del förkunskap av sina läsare. – På ett sätt börjar jag ”mitt i” en dia­ log med läsarna. Jag förutsätter att folk som läser mina serier kan en del om feministisk historia. Det är tur att jag inte visste var boken skulle landa, hade jag gjort det hade jag kanske inte haft den vassa tonen till läsarna.


I Sverige definierade Liv och ett dus­ sin andra kvinnliga tecknare en ny rikt­ ning i en totalt mansdominerad serie­ tidningsbransch. Den politiska stilen blev sprängstoff i ett Sverige i feministisk dvala – under 90-talet fanns knappt en enda kvinnlig serietecknare på förlagens lönelistor, i Sverige eller något annat västerländskt land. Tillbaka i Göteborg känner Johan Wanloo igen situationen. – Absolut, konstigt vore det annars. Jag ser mig själv som en snäll kille och spar­ kar oftast uppåt i mina serier. Men faktum kvarstår – gjorde jag en serie 1998 hade jag inte en tanke på att ta in kvinnliga ka­ raktärer i handlingen. Inte förlagen heller. Inte heller Fantomens skapare, Lee Falks, verkade tänka i de banorna. En överväldigande del av de kvinnliga ka­ raktärerna i hans äventyr är endimensio­ nella: de är smala, vackra – och använder oftast sin sexualitet för att få makt. Bland männen, däremot, finns ett brett spann av personligheter. De kunde vara onda, goda, fula, snygga, märkliga eller intel­

ligenta. Fantomen själv är förhållandevis neutral. Förutom hans kärlek till mjölk då. ETT ALTERNATIV TILL Liv Strömquists ­direkta och politiska serier finns att hitta ­­i Belgien. Folket i kungadömet nere på kontinenten älskar serier, och har fostrat några av Europas mest erkända tecknare. I norra delarna av Bryssels innerstad ligger Belgian Comic Strip Center. Huset är insprängt mellan två funkisbyggnader och sticker ut med sin i Art Nouveau-stil signerad Victor Horta, en av tidens vikti­ gaste designers. Jag bestämmer mig för att åka dit för att få svar på om mansdomi­ nerade serier är en amerikansk företeelse. Museets tre våningar ramas in av snidade gjutjärnsornament som löper längs trappräcken och ledstänger. I den övre salen vilar ett stilla sorl. Saknaden av barnskrik är påtaglig, och skapar en märklig stämning – ett seriemuseum borde vara lika mycket barnens ställe som de vuxnas. Men idag är medel­ åldern runt 30. Lågmält och försiktigt

115


vandrar folk runt bland seriealstren. Då och då lutar sig någon fram för att tyd­ ligare se detaljerna. En av de mest ny­ fikna besökarna är Stéphanie. Hennes favoritseriefigur är, utan omsvep, Tintin. – När jag växte upp skulle tjejer läsa böcker och tidningar som skulle forma oss till duktiga och ansvarstagande kvinnor. Jag var varken vacker eller duktig i skolan, och i slutändan gav böckerna mig bara dålig självkänsla. Så jag började läsa Tintin istället, trots att det mest var killar som läste dem. När hon får frågan om Fantomens mjölkdrickande blir hon eftertänksam. – Kanske är han nykterist? Nej, jag vet faktiskt inte. Det är märkligt, säger hon. – Han är nog snarare nykter alkoho­ list, skjuter Stéphanies man Robert in. – Fläckfria människor som ho­ nom har alltid något att dölja. BLAND BELGISKA SERIETECKNARE i his­ torien står tre stycken ut från mängden: Hergé, Tintins skapare, Morris, som satte liv i Lucky Luke och Peyo, mannen bakom Smurfarna. Alla tre kom fram under mitten av förra seklet, och skrevs utifrån en uppenbar, nästan parodisk, patriarkal världsbild. Tintin-böckerna har fått hård kritik i Sverige för det nedsät­ tande bildspråket de framställer afrika­ ner och asiater på, Lucky Luke är arke­ typen av den fria, obundna mannen och i Smurfarna är det si och så med jämställdheten – i Det glömda landet, smurfarnas hem, finns tre smurfar av

116


”Serier handlar­ om att kommunicera, ­ och det jävligt fort. Då måste saker­ kokas ner. Man ­ ritar svarta ögonlock och ett hemskt flin på en skurk, eller ett glas ­ mjölk i handen på en fantom.” kvinnligt kön bland hundratals manliga. Inte så märkligt då att de flesta av våra största serier har övervägande manlig publik. Vare sig det var Tintin, Lucky Luke eller Smurfarna, bekräftar de alla mellankrigstidens tema, man­ nens överlägsenhet i olika miljöer. Fan­ tomen sticker däremot ut genom att inte hålla sina dryckesbröder om ryggen. Saker och ting förändras, även i serie­ världen. För 15 år sedan var Lilla Torgs seriemagasin en kulturell plats som på ett organiskt sätt skilde killar från tjejer, med några få undantag. Nu finns det ett ett helt annat utrymme för intresserade. – Jag började som många andra med att göra fanzines, egna seriemagasin som jag sålde eller gav till människor som var lika inne i serier som jag. På det sättet behövde jag inte ta del av mainstream-se­

rier om jag inte ville, säger Liv Strömquist. Fanzine-kulturen lever fortfaran­ de, och har genom forum och so­ ciala medier utvecklats till ett världs­ omfattande nätverk, långt utanför Fantomen och Tintins universum. – Nuförtiden finns det så många fler varianter av det man vill läsa. Tycker man inte om Fantomen finns det hundra andra alternativ. Jag vet till exempel en polsk tjej som flyttade till Malmö och bör­ jade göra serier om papperslösa som behandlas som slavar. Det fanns inte en chans i världen att du kom över den gen­ ren på 90-talet, säger Johan Wanloo. Kanske är det därför Fantomens ide­ al blivit mer och mer urvattnade. I en spretig och internationaliserad serie­ värld finns andra sätt att visa på god­ het än att vara nykter. Referensen till mjölk var märklig på Lilla Torgs serie­ magasin för 15 år sedan, och är kanske ännu märkligare för en tioåring 2016. Å andra sidan är Fantomen, trots för­ enklingar, tveksamma kvinnoideal och moralpanik, en karaktär som bröt nor­ men. Han vägrade bli påverkad av tidens manliga ideal. Kanske borde vi låta honom dricka sin mjölk i frid.

117


TESTET

Vilken mjölk är du? Ringa in vilket svar som passar bäst in på dig – och se vilken sorts mjölk du är. Vad röstade du på i senaste valet?

A: Mjölk har alltid funnits och det vore förkastligt om det förändrades. Den svenska mjölkindustrin är nödvändig för vår ekonomi, så våga inte höja skatterna på mjölk! B: Den är en skam för mänskligheten. Jag brukar demonstrera mitt missnöje med att lägga ut bilder på instagram där jag häller ut mjölk i vasken och hashtaggar #hatamjölk.

A: Moderaterna. B: Feministisk Initiativ. C: Socialdemokraterna.

C: Min farfar var mjölkbonde så jag tycker det är viktigt att de kan fortsätta leva på det korna ger. Men jag försöker köpa ekologiskt åtminstone en gång i månaden.

D: Piratpartiet.

Vilket reportage i Snack ser du mest fram emot att läsa? A: Tetra Paks historia. Min mormor är släkt med Rausings och hon brukade få julkort från gamle Ruben. En riktig entreprenörsfamilj de där, Sverige behöver fler sådana. B: Sveriges enda intressanta företag – Oatley. De räddar oss från vår egen dumhet. C: Berättelsen om ostkake-SM ser väldigt spännande ut. Jag har alltid gillat ostkaka. D: Det här testet.

Vad tycker du om mjölk industrin?

D: Jag föredrar vattenindustrin.

Var var du på din senaste semester? A: Côte d'Azur. En skaldjurälskares våta dröm. B: Buda-Koshelevo i södra Vitryssland. Det var så härligt genuint. Jag skulle definitivt kunna bo där. C: Det var en vecka på Kanarieöarna på höstlovet. Vi fick extrapris med ICA-kortet! D: Ljusdal. Rovdjurscentret De 5 Stora är värt ett besök för alla med spillning som specialintresse.

Vad har du i kaffet?

A: Kaffegrädde såklart. Det har jag alltid haft. B: Kaffe? Jag dricker bara svenskt, ekologiskt chai. C: Mjölk och två sockerbitar, de sista förvaras i originalförpackning i skafferiet. D: Jag dricker svart.

Hur ser en vanlig fredagkväll ut för dig? A: Jag är hemma från jobbet 19.15. Husmanskosten står på bordet. Servetten ligger i knät och middagen intas efter bordsbön. Därefter samlas familjen för ett parti Alfapet. Läggdags 22.00. B: Jag mår fortfarande dåligt efter stoutdrickandet på tisdag, onsdag och torsdag. Jag kollar på Poesin Sjunger från 1976 på öppet arkiv samtidigt som du letar efter vilken bar som har tagit in det lokalbryggda ölet Flaskhalsen. C: Jag njuter av tacos som äts framför På Spåret. Familjen tävlar tillsammans och får 17 poäng - efter att ha tagit Hallstahammar på 8. Jag poppar popcorn som intas till en romantisk komedi. D: Jag besöker farmor på äldreboendet utanför Svenljunga.

Grattis! Du är...

118

Flest A: Röd Mjölk

Flest B: Havredryck

Flest C: Mellanmjölk

Flest D: Minimjölk

Du gillar att saker alltid är vad det varit. Förändringar och nymodigheter, både när det kommer till samhället i stort och i kylen, bör genomföras under noggrann översyn av en erfaren expert.

Du har insett att konsumtionshetsen har gått överstyr och anser att det bästa sättet att kämpa för en hållbar värld är att dricka fatöl för 89 kronor glaset på obskyra barer.

Du är som folk är mest och trivs med det.

Du är den något svårplacerade som, om folk bara hade gått fram och frågat dig, har en ryggsäck av nagelbitande världsomvändande tankar. Dessutom är du estetiskt tillfredsställande.


K RÖNI K A N

Att dricka mjölk är ingen skyldighet Varför är det så svårt att få ett mjölkfritt alternativ? Att vara vegan är ingenting nytt. Trots detta känns det som ett himla projekt när man ska ut och äta på restaurang. Oftast blir man bemött att det inte finns något veganskt alternativ alls förutom möjligtvis en sallad. Det verkar oerhört svårt att tänka själv och erbjuda en pizza utan ost eller någonting annat från menyn. I stället blir en bemött med att det inte finns några veganska alternativ alls. Det är konstigt att människor i dagens samhälle skulle ha missat att vi har en dålig djurhållning överlag. Att man måste försvara sig för att man inte äter kött, dricker mjölk eller för att man använder ordet hen. Detta verkar vara svårt för vissa att förstå, hur man kan avstå från den ack så goda, grillade köttbiten på sommaren eller stuvade ankan på stans bästa restaurang. Frågan som vegetarianer och veganer ständigt måste svara på; men saknar du inte kött? Varför äter du inte kött? Och det ständigt utjatade svaret är; NEJ. När en säger att hen är vegetarian och vegan möts man av tre olika sortens människor: Den undrande: Den här personen är ofta väldigt trevlig och hens frågsamma uppsyn behöver inte vara för att hen har onda avsikter utan kan rent utav vara för att hen undrar. Men förståeligt om du blir trött på att ständigt svara på hens ständigt uttjatade frågor. Den kränkta: Den här personen tror oftast att alla vegetarianer och veganer har ett mål i livet. Att leta upp alla köttätare och tvinga de med våld att sluta äta kött. Hen blir oftast kränkt av att en själv inte äter kött eller dricker mjölk. "För det ska alla göra, vi har gjort det sedan stenåldern!" och "äter du bara sallad då eller?" är kommentarer som oftast kommer ur den lättkränktes mun. Det är nästan som att en förolämpat hen genom att säga att en inte vill ha de ”utsökta” marinerade revbensspjällen som har suttit på en gris som fick leva hela sitt korta liv i en mörk box utan att kunna gå ut. Oftast går det inte att ens försöka ha en diskussion med den kränkta om hen har eldat upp sig alltför mycket. De flesta argumenten man försöker med slås tillbaka med kommentaren ”Men vad skulle hända om alla slutade äta kött? Det går ju inte.” Den accepterande: Den här personen äter själv kött men tycker det är okej att andra inte gör det. Lagar hen middag så tänker hen på att alla inte äter kött och lagar ett köttfritt alternativ. Det handlar inte om dig, det handlar om mitt val, mitt liv. Jag har valt att inte äta kött och minska ner på mejeriprodukterna då jag anser att djurhållningen måste bli bättre innan alla kan springa runt och äta kött.

Ellinor Svensson Emma Stone och Ryan Goslings Golden Globes för La La Land. Meryl Streeps tal på galan när hon dissade Donald Trump. The xx släpper nytt album. "A love story" en film gjord av ungdomar från Bergsjön kommer visas på filmfestivalen i Göteborg. Ingen nyhet men förtjänar upp­ märksamhet gör IIhan Omar som är den första kvinnliga somali­amerikanska lagstiftaren i USA.

Hiss

Vargjakten. Diss varje år. Tillikum mer känd som Black Fish dog efter 33 år i fångenskap på Sea World. Han fick aldrig sin frihet. Stefan Lövfen vill ge mer pengar till försvaret. Ångest. Alltid den här ständigt växande ångesten när det nya året börjar. Nyårsraketer, alla jävla raketer. Bara sluta skjut raketer, snälla.

Diss 119


I NASTA NUMMER AV

SNACK

N E T O OR

FILEAR VI

M

I STEVE JOBS MAGE vad sAger moroten om din framtid? kompost i post hostSKORD & KRIMINALITET I grekiska byar carrotacos & morotsmojitos

120

sa gor du en morotsflojt

nobelpriset som ruttnade i kylskapet

Snack är ett övningsmagasin från JMG, journalistutbildningen vid Göteborgs Universitet, och en bilaga till Göteborg Nu. Ansvarig utgivare: Ulla Sätereie. Snack är ett övningsmagasin från JMG, journalistutbildningen vid Göteborgs universitet, och en bilaga till Göteborg Nu. Ansvarig utgivare: Ulla Sätereie.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.