30
SEPTEMBER 2014
Jämtlands Tidning
Bräcke
Sjöfiberkabel i Sundsjön ger säker internettillgång I början av september inleddes arbetet med att sänka fiberkabel mellan Fjällsta och Fanbyn. Fler byar runt Sundsjön står på tur. Ett stort gäng ideellt engagerade bybor var involverade, allt minutiöst planerat.
Flotten närmar sig Björknäset i Fanbyn.
foto: CHRISTINA LINDEQVIST
Upprop från föreningen Sundsjöfiber resulterade i att tretton bybor var på plats med hjälpmedel som grävmaskin, båtar, inlånad specialbyggd flotte och en stor bultsax. Kabeltrumman låg redan beredd vid bryggan, 3 600 meter kabel, vikt 3,5 ton. Tre sträckor skulle dras denna lördag i Sundsjön. Starten gick från Fjällsta och kabeln skulle dras till Fanbyn. Organisationen var effektiv, vädret perfekt. Kabeltrumman lyftes på flotten, 20 meter kabel drogs upp på land och förankrades. Därefter drogs flotten av en motorbåt över den blanka sjön med två följebåtar som stöd, alltmedan kabeln sänktes i vattnet. Det
gick snabbt, efter en timme hade Fanbyn en 20 meter lång kabelände på land.
Sundsjö fiberprojekt startade i augusti 2012, en förening bildades, 232 fastigheter ingår. Länsstyrelsen beviljade EU-bidrag. Den 31 december i år ska projektet vara slutfört med fiberkabeln kopplad, besiktigad och provkörd. Därefter kan respektive fastighet besluta om nätleverantör. I början av 2015 beräknas trafiken vara i full gång. Genom fibern går TV, telefon och Internet. Fiberteknik har kommit för att stanna, den är snabb och har en bandbredd på 100 MB. Överföringen sker med ljusimpulser. Arbetet med att få ut fiber till alla pågår för fullt på svensk landsbygd, men det kräver lokalt engagemang, vilket sannolikt gör det till Sveriges största ideella projekt någonsin. Mer om Sundsjöfiber: www. sundsjofiber.se
CHRISTINA LINDEQVIST
Drottning Blankas bro åter invigd
Men vem var nu drottning Blanka? Hon som omtalas i barnramsan ”Rida rida ranka”. Vi kastas tillbaka till 1300-talet och Magnus Eriksson, kung av Sverige och Norge. Kung Magnus hämtade sin unga drottning i Belgien, Blanka av Namur. Den katolska tron rådde i Norden och Jämtland genomkorsades av flera betydande pilgrimsleder som alla ledde till Nidarosdomen och Olav den heliges grav i Trondheim. En av de viktigare lederna följde Indalsälven norr om Sundsvall till Stugun, men vek av
foto: CHRISTINA LINDEQVIST
Drottning Blankas bro har återuppstått mellan Gålön och Tavnäs, en mil från E14. Lokala ideella krafttag har krävts och med stöd och bidrag kunde den nya bron invigas lördagen den 30 augusti. Ett fyrtiotal bybor anslöt sig och bandet klipptes av upphovsmannen Per Olof Tronde.
Per Olov Tronde invigningsklippte bandet.
Kärntruppen i projektet, fr.v. Staffan Granlöf, Fjällsta, Stig Sundin, Gålön, Britt Åkesson, Tavnäs, Torbjörn Marklin, Tavnäs, Bertil Paulsson, Tavnäs.
då, den byggdes i början av 1800-talet för att underlätta trafik för fordon med hjul. En bro för bil och buss fanns fram till 1950-talet då den ersattes av en ny och bättre omväg. Därmed fick bron förfalla men pålarna stod kvar och stack trotsigt upp genom vattenytan.
mot Rissna och Pilgrimstad. Här vandrade tusentals pilgrimer. Leden gick över Gålön och Tavnäs. 1350 kom pesten, Digerdöden, som tog var tredje människas liv i Europa. Drottning Blanka med kung och följe gav sig ut
Det var den sagoläsande Per Olof Tronde i Tavnäs, som inspirerad av Christina Björks barnbok ”Linnea i målarens trädgård”, lovade sina barn att Tavnäs och Gålö också skulle få sin japanska bro över ån, just en sådan som
på pilgrimsfärd för att genom botgöring hindra pesten från att sprida sig. Följet färdades denna väg och de lämnade avtryck, ett minne på bygden, berättelser som lever kvar. Men bron fanns förstås inte
impressionisten Claude Monet hade i sin trädgård. Hans gröna bro är numera världsberömd. Drottning Blankas rödmålade träbro invigdes första gången 1993. Men tidens tand gnager och bron blev gisten och de två stormarna Dagmar och Ivar gick hårt åt bron. Det var dags för återuppbyggnad. Engagerade bybor knutna till Sundsjö Östra Byalag tog tag i saken och genom byalaget kunde ett projekt skapas med ekonomiskt bidrag från LONA-projektet, den Lokala Naturvårdssatsningen (Naturvårdsverket). Skogsstyrelsen, Bräcke kommun samt föreningen Fördel Jämtland har var och en bidragit till arbetet med bron på olika sätt. Det ideella engagemanget hos byborna har varit helt avgörande för projektet, utan det händer ingenting. Det handlar mycket om en kärntrupp bestående av fyra män och en kvinna.
Christina Lindeqvist