__MAIN_TEXT__

Page 1

olor.

Skogsvård ger integrationsjobb Lyckad satsning i Östersund

Sid 2

Jämtlands Tidning Tidningen är politiskt obunden men engagerad i länets utveckling!

10 MARS 2017 LÖSNUMMERPRIS 15 kr

Vindkraftcentrum räddas

Får 3,4 miljoner från staten

sid 4

v. 10

Avhoppad turist-VD startar eget bolag

Gunmarie Persson och projektkoordinator Chai Kayankarn. sid 4

Unga driver företag i Berg under sommarlovet

Passionerad lanthandlare. Anders Landström, här tillsammans med Jonna Edfeldt Edh och Eva Maria Hyttsten.

Här tar man det Kall(t) Här är ICA allt ICA i Kall är som de flesta småbutiker i glesbygd ett nav för service. Apoteksombud, Systemet, postärenden och spel, här finns det mesta. Det nya servicestödet säkrar driften för butiken.

mitten

Ebba Silversnö var sommarlovsentreprenör förra året

sid 5

Grevåkerskolan Hammerdal blev bäst i test sid 19

Länets enda växande tidning 1 955664 463236

Utkommer varje fredag


2

10 mars 2017

Jämtlands Tidning

Nyheter

Skogsjobb skapar bättre integration Stig-Erik Johansson imponeras av de nyanländas engagemang och intresse för skogsbruket.

Isak Mohamed sålde kläder i Etiopien. Han uppskattar nystartsjobbet i kommunens skogar och den svenska naturen.

Tidigare frisör och grisfarmare i Kongo. Skogsjobb i Jämtland har givit Petit Mukambilwa mersmak för yrket.

ÖSTERSUND (JT) Hur nyanlända ska integreras i det svenska samhället är en fråga som engagerar och många menar att det ska göras genom jobb. Östersunds kommun verkar ha hittat ett av svaren. Sedan snart två år skapar kommunens eget skogsbruk arbete för nyanlända. När det gäller att få ut nyanlända i sysselsättning ligger Östersunds kommun bra till. Det visar statistik från Arbetsförmedlingen som jämför med andra kommuner i Sverige. Drygt 40 procent av de nyanlända som kommer till Östersunds kommun har jobb efter den tvååriga etableringstiden. En bidragande faktor är kommunens eget sysselsättningsprogram.

Sedan i höstas har förvaltningarna tagit emot fler än 50 nyanlända. Inom vård- och omsorg finns ett stort rekryteringsbehov av personal och det är även inom de verksamheterna som de flesta nyanlända fått jobb.

Inom kommunen finns fler verksamhetsområden. Ett av dem är skogsbruket. Östersunds kommun äger drygt 5 000 ha skog som är certifierad enligt FSC och PEFC-standard. Förvaltning och skötsel sker med egen personal och inhyrda entreprenörer. – Men kommunens skogsbruk skapar också sysselsättning för upp till 20 personer i form av arbetspraktik för nyanlända, nystartsjobb och OSA-jobb, säger Bernt Nilsson, skogsförvaltare hos Östersunds kommun, och tillägger att kommunens mål med nystartsjobben är att alla ska få jobb på den öppna arbetsmarknaden. – Vi är ett första steg på vägen. Arbetet ger förankring och trygghet. Det finns en stor social del som är mycket viktig också. De nyanlända får en chans att möta andra människor och prata med folk. De uppmärksammas och får beröm för det jobb de gör. Dessutom gör vi andra saker som är nyttiga inför det kommande arbetslivet, exempelvis

Sysselsättning för upp till

20 personer individuella planer för var och en, där de bland annat lär sig att skriva CV och får träffa företagare och facket. Det dagliga skogsarbetet ute i fält leds av arbetsledare. Stig-Erik Johansson är inofficiell platsansvarig, som han själv uttrycker det, för ett arbetslag på fyra personer som gör en gallring på ett kommunalt skogsskifte i närheten av Lit.

På plats i skogen imponeras StigErik Johansson av gruppens prestationer och det engagemang som alla visar. – Flera av deltagarna kommer ju från länder där man kanske aldrig har sett en barrskog och därtill djup snö. Trots det kan jag inte säga annat än att alla är väldigt motiverade att lära sig mer

om arbetet i skogen och skogsbruk. En av dem som tidigare arbetat i gruppen utbildar sig just nu till skogsmaskinsförare.

Petit Mukambilwa har precis fällt en tall. Med måttbandet fäst i rotändan låter han sågen snabbt dansa fram bland kvistarna. Petit kommer från Kongo Kinshasa. Han är 34 år. Under sin livstid har han varit med om en hel del. – Jag arbetade som frisör. Samtidigt var jag grisfarmare, hade 20 grisar. Men det blev oroligheter i mitt land. Det kom soldater. De stal mina grisar. Det var katastrof för mig. Jag blev tvungen att fly till Uganda, men där var det inte bra. Så i slutet av 2013 kom jag till Sverige. Här har jag träffat bra människor. Jag har utbildat mig och fått kompisar. Mitt mål är att arbeta med skogsbruk. Jag är stolt över vad jag gör och trivs bra med det och jag har faktiskt jobbat lite i skogen tidigare, i Kongo. Där finns det mycket skog, fast den går inte att jämföra med den svenska, som är mycket

finare, säger Petit med ett stort leende. Nu väntar han på att hans fru och deras barn ska komma till Sverige. Fortsatt arbete ser han som det minsta bekymret. Lite längre bort i skogen står en kille i orange sågskyddskläder. Det är Isak Mohamed som klurar ut hur han ska fälla en gran som står lite besvärligt till. En uppgift som helt skiljer sig från vad han tidigare gjorde i Etiopien. – Jag är 52 år och jobbade i en affär. Sålde kläder och ibland också mat. Men det är inte bra i Etiopien. Många vill ta sig därifrån. Jag hade hört om Sverige och ville dit. Här är det bra. I höstas fick jag utbildning i skogen. Nu får jag jobba. Det vill jag göra. Jag har jobbat två månader och gillar naturen jättemycket. Snö är härligt. Det är så rent. Skriv också att jag gillar jobbet. Det är jättebra. Vi skrattar mycket, säger Isak och gör just det han säger – skrattar. PER ERICSSON TEXT OCH FOTO


I ALMÅSA HITTAR DU:

Vi bjuder på varmvattnet i två år.

HÄRLIG UTFÖRSÅKNING I VÅRA 5 NEDFARTER AV OLIKA SVÅRIGHETSGRAD

Just nu får du 4 000 kronor i rabatt när du köper utvalda värmepumpar från IVT. Det motsvarar två års varmvattenförbrukning för en normal familj.

» En knapplift och en bygellift » Skiduthyrning » Nybyggd camping » Många mil skoterleder » Fina längdspår för fristil och klassisk åkning

Vår nya värmepump jobbar hårdast när elpriset är lägst.

Välkommen till din närmaste värmepumpsspecialist. Läs mer på ivt.se

I VÅRAT WÄRDSHUS ÄTER DU & FIKAR GOTT PUBKVÄLLAR MED UNDERHÅLLNING UNDER SÄSONGEN: » Lördag 25/2 kl. 20-01 Hårdrocksbandet » Lördag 25/3 kl. 20-01 Hucken Band Entré förköp 150:- / Vid dörren 180:-

HÄR HÄ HÄ FINNS VI! FI FIN FINN FI

Endast 40 min från Östersund! VÄG: 340

E14

KROKOM

ÖPPETTIDER SÄSONGEN 16-17 Helger Onsdagkvällar V.9 torsdag-söndag V.10,15,16 alla dagar

kl. 10-16 kl. 18-21 kl. 10-16 kl. 10-16

Följ oss! www.almasafritid.se www.facebook.com/almasafritid

ÖSTERSUND

JUST NU! 4000 kronor rabatt när du köper utvalda värmepumpar från IVT.

Nyhet! Gäller t.o.m 31/3-2017. Kan ej kombineras med andra erbjudanden. IVT PremiumLine® HQ – först i Sverige med Smartgrid. Med vår nya värmepump introducerar vi många förbättringar – och en revolution. Den är nämligen förberedd med Smartgrid. Det betyder att värmepumpen kopplas mot elbörsen Nord Pool Spot, och själv anpassar så att den jobbar hårdast när elpriset är lägst. Och precis som alla våra värmepumpar har IVT PremiumLine® HQ 10 års garanti. För vi chansar aldrig.

Vi älskar värmepumpar. Så att du kan älska annat.

www.ivt.se

Bengt 070-518 50 75

www.stornasuddensva.se

Vi utför reparationer och service på alla värmepumpsfabrikat.

HÅLL TJUVEN UTANFÖR, BEVAKNING TILL RÄTT PRIS VI TILLHANDAHÅLLER 1. STATIONÄR OCH RONDERANDE BEVAKNING. 2. ORDNINGSVAKTER. 3. ÖVERFALLSLARM. 4. STÖRNINGSJOUR. 5. PARKERINGSÖVERVAKNING.

Vart vänder man sig i en akut situation om ej polis finns ? Är du kund ringer du Prevent jour! Var vänder du dig vid ett akut inbrottsförsök ? Om ej polis finns i Strömsund ? Prevent jourpatrull. Prevent, har en inställelse inom Strömsund på ca 5min !! Kontakta e-mail anders@sbprevent.se mobil 070 621 95 86 Hemsida www.sbprevent.se


4

10 mars 2017

Jämtlands Tidning

Nyheter

Vindkraftcentrum fortsätter verksamheten Energicentrum bidrar med 3,4 miljoner HAMMERDAL (JT) Vindkraftcentrum.se fortsätter att vara ett centrum, en nod, för kompetensförsörjning till utbyggnad av vindkraft. Energimyndigheten har beviljat Strömsunds kommun 3,4 miljoner kronor som ska bekosta verksamheten i Hammerdal i ytterligare två år. Strömsunds kommun står för hyror och diverse omkostnader. Energimyndighetens handläggare, Kristina Eriksson, säger till JT att det är värdefullt med en regional partner med ett strategiskt läge i Mellannorrland, där en stor del av utbyggnaden av vindkraft för närvarande sker. – Hela tanken med nätverket för vindbruk är att man ska ta tillvara regionala erfarenheter, säger hon.

Två anställda finns nu hos Vindkraftcentrum.se, Torbjörn Laxvik, projektledare och Christer Andersson, projektmedarbetare. – Från början var verksamheten inriktad enbart på Jämtlands län. Vi kan konstatera att de senaste sex, sju åren har 15 miljarder kronor investeras här. Det är så stor summa att det nästan inte går att begripa, säger Torbjörn Laxvik. – Fokus för vindkraftcentrum i Hammerdal ligger på att sprida kunskap och ge kompetens till hela landet och att se till att jobb skapas både lokalt och regionalt. – Vid en räkning 2014 kunde vi se att vindkraftparkerna skapat 1250 årsarbetsplatser! Vi ska nu också göra en ansökan om att få genomföra en studie om de

regionala näringslivsmöjligheter som kan finnas i framtiden. Även om lönsamheten för vindkraft just nu ligger på noll, så är det politikernas uppgift att tänka på klimatomställningen och ta med hotet mot klimatet i de beslut som fattas. – Vi är jätteglada, säger kommunalrådet Göran Bergström, som nära följer utvecklingen i Vindkraftcentrum.se. – Om man ska följa Parisavtalet och de politiska intentionerna med de nationella klimatmålen så är det jätteviktigt. Just nu är elcertifikaten låga, men elen kommer att bli dyrare och då blir det attraktivt att investera! INGER KRAFT ETZLER TEXT OCH FOTO

Torbjörn Laxvik, projekteldare vid Vindkraftcentrum.se i Hammerdal.

Gunmarie tar steget ut i världen Ragunda kommun avstår RAGUNDA (JT) – Det är dags att bli modiga och ge oss ut i världen. Detta stärker de regionala företagens konkurrenskraft, säger Gunmarie Persson, vd i Ragunda Red Granit, en modern, innovativ och orädd startup i Ragunda kommun. Hon bjuder nu in alla företag till öppen innovation. Klockan är fem på morgonen när jag får tag i den driftiga affärskvinnan, som just landat i Bangkok för att skapa nya möjligheter för internationalisering av lokala företag. Hon är redan på språng till en kunglig minnesceremoni dit hon blivit inbjuden. I en magisk thailändsk värld är Gunmarie kanske en drottning, mycket på grund av de möjligheter hon skapat. Hon har, med mångårig erfarenhet från besöksnäringen, avslutat sitt uppdrag som vd för det kommunala Världsarv Ragundadalen AB för att starta eget bolag, där hon kan bidra till den regionala utvecklingsstrategin, EU 2020-strategin och FN:s Agenda 2030 för bland annat miljö, jämställdhet, ickediskriminering och

hållbarhetsfrågor. – Vi söker nu ett projekt för två miljoner kronor via europeiska regionalfonden för att kunna bygga upp en affärsmodell för internationalisering av företag, rådgivning och en digital upplevelse- och kommunikationshub, där företagen gemensamt riktar sig mot världen, säger Gunmarie Persson.

Behovet att skapa omvärldskontakter är stort och det skulle bidra mycket till regionens tillväxt om företagen kunde anställa fler i framtiden. Projektet Heart of the World har en unik utformning i sitt internationella utbyte, besökaren får uppleva både Ragundadalen, andra regionala sajter, världsarv och flera länder på distans och på plats. Gunmaries bolag fokuserar även på ren energi, läran runt detta samt hållbarhet. Bland annat ska nyanlända få möjlighet att utbilda sig i den expanderande besöksnäringen. Målländer är Thailand, USA, Norge och ett ännu inte utvalt Östersjöland. Ett spännande utbyte väntar, där

turister åker fram och tillbaka mellan länderna. Här finns också möjligheter att nå ut med andra produkter och tjänster. Det nya bolagets kärna består, förutom av Gunmarie Persson, av ms Nuntana Punyaboon (military), projektkoordinator Chai Kayankarn, medarbetare Ewa Eriksson och investerare Per Bergvall. – De företag som är intresserade av att vara med, oavsett bransch, kan kontakta mig för att bli en del av vår Granitgrupp. Det kostar ingenting att vara med annat än öppen mentalitet, avslutar hon, innan hon springer vidare till den thailändska ceremonin av Gautama Buddha till minne av kung Rama IX. LEIF ERIKSSON

Ceremonin Gautama Buddha till minne av kung Rama IX. Till höger om Gunmarie Persson, ms Nuntana Punyaboon och till vänster, professor ms Pam.

Fakta

Gunmarie Persson har startat ett nytt bolag.

Projekt Heart of the World, organisk upplevelse- och kommunikationshub. Följande vill medverka: Jamtli, Bergvallens stugby, Zorbcenter, Quality Hotels, hotell Emma, restaurang Lilla Siam, Krångede museum och café, Ewa Eriksson skinndesign, Natur och träning, Holmstagården, Trefoten Kanoten, Klockars Hällesjö

Bräcke, Medelhavsliv Östersund/ Cypern, Nettans alternativa, Hotell Hammarstrand, Khao Yai världsarv, Thailand och Yosemite världsarv, USA. Samtal har inletts med: Östersunds, Åre och Krokoms kommuner. Tackat nej har: Världsarv Ragundadalen AB och Ragunda kommun.


Jämtlands Tidning

5

10 mars 2017

Nyheter

Fyrås trä, det lilla företaget med stor vinst FYRÅS (JT) Färdas man på E 45:an norrifrån passeras Fyrås Trä - ett 22 hektar stort område med virkesupplag, färdigimpregnerade stolpar och stockar av varierande slag som väntar på leverans. Transporter går till de nordiska länderna och övriga Europa. Efter finanskrisen 2008 avstannade handeln med de sydeuropeiska länderna Spanien, Italien och Portugal. Ägarna planerar nu i vår att utöka sin marknad mot Asien. – Det handlar om att hitta nya marknader, säger Anders Pålsson, vd sedan sju år tillbaka. Företaget har växt stadigt alltsedan starten 1985, då det grundades av Paul Pålsson och Åke Matsson. Vid starten handlade det om tillverkning av vandringsstolpar till fjällvärlden. Ägare är fortfarande familjerna Pålsson och Mattsson. Paul Pålsson, en av grundarna, är 80 år men syns fortfarande då och då på jobbet. Från familjen Mattsson finns Erik Mattsson i företaget som säljare. – Jag brukar säga att vd betyder ”Värsta Drängen”, säger han. – Man får göra allting, så är det att leda ett företag. Att se till att det är nöjda kunder, få ihop

leveranserna, skaffa råvaror. Jag har varit här som lillgrabb och lärt mig, men i många år arbetade jag som officer. Jag har stor glädje av min ledarskapsutbildning från det militära.

Fyrås Trä tillhör nu ett av de större företagen i kommunen och noterar en omsättning på 90 miljoner kronor. Vinsten uppgår till ca sju miljoner kronor. En omsättning som ökar år efter år. I sortimentet finns flera hundra olika produkter. Variationen på stolpar och stockar verkar oändlig. Upplysningsvis är det så att en stolpe har spets, en stock är plan i topp och ändar. – Omsättningen ökar hela tiden och vi måste förmodligen annonsera efter folk igen. Just nu har vi 34 anställda. Bakom staketet vid 45:an omsätts varje år 55 000 kubikmeter virke. Timmerbilarna kommer i strid ström och väger in och mäter virkeslasten i ett automatiserat kamerasystem. Sortering sker i längder och dimensioner, det svarvas och så blir det till slut stängsel till häst- och kohagar, stockar till stenkistor, vandringsstolpar, telefonstolpar. Fyrås Trä är också underleve-

rantörer till Trafikverket. Just nu ska en leverans gå iväg till norska vägverket. Produktionen är i gång året runt. I ett helt slutet system blir träet sedan impregnerat, där impregneringen står under tillsyn av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP). Anders Pålsson funderar över hur det kan bli framöver. – Trä är miljöneutralt. Det blir allt färre bönder, men vi måste ha jordbruk i framtiden också. Stolpar kommer att behövas. Dessutom har varje nytt hus alltid någon stolpe. Vårt virke kan användas till mycket. Vi har också byggt ett hus helt av impregnerat virke, behöver inte målas! Det har stått i 13 år nu. – Vi har breddat verksamheten och har nu ett åkeri med tre lastbilar som levererar flis till värmeverk. Åtta procent av omsättningen handlar om flis, men det har aldrig sålts så mycket impregnerat som nu. Fyrås Trä legoimpregnerar även cirka 15.000 kubikmeter sågat och hyvlat virke varje år för andra producenter. – Det byggs mycket verandor och uteplatser, konstaterar Anders. INGER KRAFT ETZLER TEXT OCH FOTO

Anders Pålsson, vd Fyrås Trä.

Unga företagare utan lov i Berg SVENSTAVIK (JT) Tänk att få ägna sommarlovet till att göra det som är roligt. Baka bröd, tillverka smycken, snickra, meka med skotrar, tvätta bilar, städa eller erbjuda trädgårdsarbete. Endast tanken begränsar inriktningen på vad ett sommarlovsföretag kan ha som affärsidé. Dessutom delas ett startbidrag ut. Det gäller dock att anmäla sig snabbt på kommunens hemsida. Om ett par veckor går ansökningstiden ut för just detta projekt. – I mån av plats tar vi även emot sena ansökningar, försäkrar Maria Wikén, ungdomssamordnare i Bergs kommun. Projektet Sommarlovsentreprenör har pågått sedan några år tillbaka och vänder sig till kommunens ungdomar i åldrarna 15–20 år. I år samordnar Bergs

kommun projektet tillsammans med Krokoms kommun.

Strax efter att skolans vårtermin slutat genomgår de blivande entreprenörerna först en så kallad uppstartsvecka på Birka folkhögskola. Förutom fyra dagars mat och boende på folkhögskolan kommer allt mellan bokföring, göra affärsplaner till ämnet idé-utveckling att finnas på det späckade schemat. Efter uppstartsveckan tilldelas varje deltagare, oavsett om man är flera i samma företag, ett startbidrag på 3500 kronor. Vad företaget i övrigt inbringar under de här sommarmånaderna tillfaller därefter helt sommarlovsentreprenören själv. För den som önskar finns dessutom en handledare att kontinuerligt rådfråga under hela sommaren. – För några år sedan var det

ett par ungdomar som satsade på att sätta upp gärdsgårdar och de tjänade riktigt bra, minns Maria Wikén, som parallellt med projektet Sommarlovsentreprenör även arbetar med att förmedla den mer vanliga feriepraktiken. Där ska man lämna in visad intresseansökan lite längre fram. Det går dessvärre inte att anmäla sig till båda utan valet måste ske i samband med anmälan görs.

Under förra sommaren tog Ebba Silversnö och Hanna MattesWikholm chansen att arbeta som sommarlovsentreprenörer med företaget som de kallade Sommarmusikal. Efter fyra veckors arbete med barn i åldrar från förskolan till och med årskurs sex resulterade deras entreprenörskap i två olika musikalföreställningar på Mediacenter i Svenstavik. – Det roligaste med att vara

– Det bästa med Projekt är att varje ungdom på ett anspråkslöst sätt får en inblick i hur det är att vara egen företagare, berättar Maria Wikén, ungdomssamordnare i Bergs kommun.

– Det roligaste med entreprenörsprojektet var att man fick bestämma allt själv, berättar Ebba Silversnö som under förra sommarlovet genomförde en sommarmusikal med barn i olika åldrar.

sommarlovsentreprenör var att man fick bestämma allt själv. Det märktes nästan inte att vi arbetade, minns Ebba Silversnö, som

idag går sista året på Fjällgymnasiet i Svenstavik. THÉRÈSE JUEL


6

Redaktion

10 mars 2017

Jämtlands Tidning ges ut av: AB Jämtlands Tidning.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch. Layout och prepress: Robert Bolinder.

Kontakt: red@jamtlandstidning.se Tel: 070-574 72 90 prenumeration@jamtlandstidning.se 072-550 66 01

Jämtlands Tidning

www.jamtlandstidning.se Tryck: Norrbottens Tryckeri, Luleå.

Ledare Vi satt upp målet att bli länets Enhar ekonomisk katastrof igen bästa lokaltidning

Regionråden lever i en drömvärld, vakna upp och agera! RALPH RENTZSCH ANSVARIG UTGIVARE Chefredaktör ralph@jamtlandstidning.se

R

egion Jämtland Härjedalen är den med sämst ekonomi i landet Det fastslår färska siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Förra året gick regionen back 194 miljoner. Det var 39 miljoner bättre än beräknat. Varje invånare ska alltså täcka upp med 1508 kr. Då har vi dessutom inte räknat in de cirka 6000-7000 kronor

Debatt

varje invånare är skyldig sedan tidigare i underskott. År efter år sitter trojkan Uitto, Johansson och Siwertsson och utlovar att ”vändningen kommer nu!” I dagarna säger i regionrådet Ann-Marie Johansson en intervju: – Vi tycker ändå att vi för första gången börjar få ett grepp på hur vi ska vända på det här! Nej, det tror jag inte på, AnnMarie. Lika lite som jag trodde på en intervju med Christer Siwertsson för ett år sedan där han utlovade precis samma sak. Regionråden lär klamra sig fast till valet. Har de och deras partier någon som helst insikt

Har Du åsikter om vad som sker i samhället? Vill Du torgföra dina synpunkter i en debattartikel? Nu får Du chansen till det. Jämtlands

i något så försvinner de ut till vänster i samband med det. Alla tre.

Maken till den inkompetens som visats under åren får man leta efter med ljus och lykta. Regionen är länets motor. Den har hand om företagsstöd och fördelning av bidrag till olika utvecklingsprojekt. Att den sedan inte klarar sin egen ekonomi och har en politisk styrelse som helt klart ej alls är vuxen uppgiften innebär att länets utveckling sinkas. Och den tiden att kasta bort har vi inte i Jämtlands län. Fundera över varför länet har

lTidning bjuder in just Dig att få framföra Dina åsikter. Följande regler gäller: lMax 2000 tecken inkl. mellanslag.

en kostnad på 175 miljoner kronor för stafettläkare i fjol? Kan det ha något att göra med att vi har landets lägsta läkarlöner för de fast anställda? Det faktum att ett av regionråden är homeopat har vandrat som en följetong genom läkarnas facktidningar och har väl knappast fungerat som en dragare för läkarrekrytering? För 15 år sedan kom två läkarfamiljer från Uzbekistan till Strömsund. Det var ett projekt jag var involverat i där Strömsund gjorde en långsiktig analys av läkarsituationen. Ansvariga politiker tänkte dessutom utanför boxen. Resultatet i dag och sedan många år är att det i

lDu får skriva under signatur, men du måste ange namn, adress och telefonnummer.

Strömsund finns tre läkare och en barnmorska som annars inte skulle ha funnits på plats. När det gäller regionledningen har jag ingen som helst tro på att man ska komma med några som helst idéer, eller tänka utanför boxen. Varje intervju visar snarast att de lever i en värld som befinner sig ljusår ifrån den faktiska situation som Region Jämtland Härjedalen kämpar med.

lRedaktionen förbehåller sig rätten att redigera och välja bidrag som ska publiceras. Du får dessutom inte skriva kränkande, stötande, rasistiskt

eller uppmana till kriminalitet. lBidragen skickas in till: debatt@jamtlandstidning.se

Det är dags att ta vårdkrisen på allvar! I

ndustrikansler, innovationskatapult och utvecklingsmoral. Vi vet sedan tidigare att regeringen är mer förtjust i nya, påhittade ord än nya, riktiga jobb. Den senaste glosan kommer från sjukvårdsminister Gabriel Wikström, som nyligen presenterade en ”utvecklare” som ska lösa problemen i primärvården. Men problemen i primärvården kommer inte lösas av en utvecklare. Det behövs betydlig mer handfasta åtgärder. Låt oss först titta på problemen. I dag är det svårt för patienter att få en läkartid, varpå många söker sig

till akuten där det bildas långa köer. Många upplever att de inte får tillräcklig information och har svårt att påverka sin vård.

En stor del av orsaken är bristen på fasta läkare. Trots hög läkartäthet är Sverige ett av de sämsta länderna vad gäller fast läkarkontakt i primärvården. Om patienten ständigt får träffa olika läkare blir vårdkvaliteten sämre och man riskerar att missa sjukdomstillstånd. Totalt saknas 1400 läkare inom primärvården. Samtidigt lägger landstingen 1 miljard kronor per år på stafettläkare.

Inte minst på landsbygden finns stora problem att bemanna vårdcentraler - om det överhuvudtaget finns en vårdcentral. Centerpartiet föreslår därför att det ska bli enklare för läkare att starta mindre vårdcentraler. I dag är det bara specialistläkare i allmänmedicin som får driva vårdcentral. Dessutom måste vårdcentralen ha ett brett utbud av kompetenser. Dessa krav vill Centerpartiet ändra för att små, personägda vårdcentraler ska kunna växa fram. Det skulle innebära att människor på mindre orter får tillgång till läkare och slipper åka

in till centralorten för att få vård. Modellen har redan prövats i Norge med mycket gott resultat. På fem år lyckades man komma tillrätta med en läkarbrist på 850 familjeläkare. Om Norge kunde genomföra en sådan reform kan även Sverige. Det behöver inte bli dyrare om vi gör rätt. Det är dessutom belagt att det lönar sig att satsa på en väl fungerande första linjens sjukvård.~

Det är dags att ta vårdkrisen på allvar. Det gör man inte genom att tillsätta en utvecklare. Vad som krävs är större flexibilitet och ökat entreprenörskap i

vården. Landsting och regioner måste göra det enklare att starta personägda vårdcentraler för att skapa en vård som finns nära människor – var man än bor. Anders W Jonsson (C), gruppledare och ledamot i Socialutskottet Elin Lemon (C), regionråd i opposition i Region Jämtland Härjedalen Christer Jonsson (C), oppositionslandstingsråd i Kalmar län och ledamot i SKL:s sjukvårdsdelegation


Jämtlands Tidning

7

10 mars 2017

Debatt

Bygg ut vindkraften i Moskogen Se till sakfrågan – för klimatet och den lokala nyttan!

S

verige har ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040 efter att fem partier enats i en energiöverenskommelse. Vindkraften är avgörande för att nå målet och har stor potential för fortsatt utbyggnad. Bakgrunden är den energiomställning som måste göras för att komma till rätta med eller åtminstone minska klimathotet. Åre och Jämtland är inte undantagna klimatförändringarna – och fler snökanoner kan inte vara det enda svaret på vad de fossila bränslena gör med våra livsförutsättningar. I Åre kommun har en majoritet i fullmäktige varit för en möjlig etablering av en vindkraftpark sedan man pekade

ut området som lämpligt 2010. Istället för saklig prövning enligt de olika regelverk som finns har vindparken varit föremål för förhandlingar när nya majoriteter ska bildas. Det politiska spelet har varit viktigare än det politiska innehållet – att bidra till energiomställningen. Det kommunala vetot, finns för att lagstiftaren ville ha kvar ett stort kommunalt bestämmande när lagen skrevs om i syfte att underlätta vindkraftsutbyggnaden. Att vetot blivit ett politiskt handelsobjekt, som i Åre, var aldrig meningen och den kommunala tillstyrkan är starkt ifrågasatt. Ett skäl är just att det inte bör vara kommunerna som

ska avgöra Sveriges energipolitik. Förutom att bidra till ett minskat klimathot innebär investeringarna i förnybar energi också jobb och företagande där den etableras. Enligt Vindkraftcentrum.se:s undersökningar och erfarenheter skulle investeringen på 1,5 miljarder kronor innebära att mellan 350 och 500 miljoner används för att köpa varor och tjänster regionalt. Byggtiden, två-tre år, medför drygt 300 årsanställningar varav hälften regionala. Driften innebär uppemot 300 lokala årsanställningar utslaget på 20 år. Alla de dryga 100 företag som skulle leverera till parken finns självklart inte idag i Åre, men de flesta kompetenser finns att hämta i regionen.

Under toppåret för vindkraftutbyggnad i länet och gränstrakter 2014 sysselsatte vindkraftsbranschen dubbelt så många som Skistar och Jämtkraft sysselsatte tillsammans. Det är kort och gott stora pengar i rörelse som ger jobb, mängder av affärsmöjligheter och skatteintäkter lokalt och regionalt. Unikt för Moskogsprojektet är att parken finansieras av inhemskt kapital, Persson Invest och kommunalägda Jämtkraft, vilket borgar för att avkastningen stannar. Dessutom vill JP Vind bredda ägandet till Årebor och -företag som ju också skulle betyda lokal avkastning. En vindkraftspark i Moskogen handlar trots allt i första

hand om Sveriges energiomställning – även om följden också blir ekonomiska möjligheter i form av jobb, affärer och skatteintäkter. Se till sakfrågan – och låt miljöprövningen avgöra lämpligheten av en vindpark i Moskogen! Karin Österberg, regeringens vindkraftsamordnare Torbjörn Laxvik, Vindkraftcentrum.se, en del av Energimyndighetens Nätverk för vindbruk

Partierna oeniga kring skidtunneln i Gällö

C

entern kritiserar beslut kring skidtunneln i Gällö. Själva avstår de från att ta ställning, vilket är ett märkligt agerande. Varför röstar de inte ”nej” om de är emot? Det råder inget tvivel om att Centern vill göra skidtunnelsbygget till nästa stora valfråga, något i stil med förra valrörelsens succé med osanningarna kring Bräcke Folkets Hus. Men vad vill Centern när det gäller tunnelbygget? Vill de bara vända kappan efter vinden? Oppositionsrådet Theresa

Flatmo är starkt kritiskt till att man nu testar snötillverkningen till tunneln. Menar verkligen oppositionsrådet att det vore bättre att vänta till sommarens värme istället? Dessutom är oppositionsrådet kritiskt till att förlänga anställningen som projektledare med påståendet att ingen vet vad den personen ska göra. Finns det egentligen någon som vet vad oppositionsrådet själv gör på sin skattefinansierade halvtid? Hon uteblir påfallande ofta från viktiga sammanträden som vi tycker borde ingå i hennes arbetsuppgifter.

Det är viktigt för oss som bor i kommunen att det blir någonting bra kring skidtunneln. Därför förvånar det att Centern så ofta passar på att svärta ner de ambitioner som finns att skapa något positivt. Det verkar som att de innerst inne vill att satsningar ska misslyckas och sedan kunna säga: ”Vad var det vi sa!”. Men vad har Centern sagt och gjort egentligen? I kommunfullmäktige vill man ofta inte ens ta ställning, utan överlåter åt de andra politikerna att ta besluten (t ex KF § 20/2016).

Centern vill tydligen kunna rida på både framgångsvågen och missnöjesvågen. Oppositionsrådet låtsas vara emot både snötillverkning och projektledaranställning. Det är hon ju bevisligen inte. Sin vana trogen avstod hon från att ha en åsikt när ärendet avgjordes. Vem behöver politiker som inte kan ta ställning i avgörandets stund? Som valda företrädare i en demokrati är det högst tveksamt att inte delta i beslut. Vi tycker att skidanläggningen i Gällöberget har många förutsättningar att bli väl använda skattepengar och gynna

hela kommunen. Vi tror på idén och hoppas att det snart träder fram en duktig driftansvarig för anläggningen. De viktiga besluten om skidtunneln har fattats i bred politisk majoritet. Att ge sken av att det finns en stor politisk oenighet om skidtunneln och gång på gång svartmåla projektet underlättar knappast processen att locka intressenter. Johan Loock (M), Yngve Hamberg (pol ob), Veronica Eklund (M), Marina Mellgren (pol ob), Martin Halvarsson (M) och Knut Richardsson (pol ob).

Glesbygdsskolan i fara? Tänker C, M, Mp och KD i Krokom snåla in på skolan?

V

i har hört att Krokom ska minska på antalet skolor i kommunen. Maria Söderberg dementerade inte påståendet på företagarmötet i Krokom, som anordnades av kommunen i slutet av februari. En av företagarna

lyfte upp frågan om kommunen skulle lägga ner skolor och samtidigt beskrev företagaren hur viktig skolan är för att attrahera nya företag och inflyttning till kommunen. Det refererades till ett tjänstemannaförslag, men hur ställer sig ansvariga politiker till

ett sådant förslag?

öppet eller slutet.

Senaste forskningen visar till exempel att glesbygdsskolorna ger en trygg lärmiljö. Det är viktigt att se glesbygdsskolornas förtjänster när utredningar kring skolors vara eller inte vara pågår

Vi i Jämtlands Väl Krokom anser att eventuella nedskärningar av skolor eller större förändringar inom skolan ska föregås av en medborgardialog så att berörda invånare i samhäl-

len och byar får en möjlighet att engagera sig och framföra sina åsikter i god tid innan förslag till beslut presenteras. För en ny politik! Jämtlands Väl Krokom Eva-Lena Blom och Niclas Höglund


8

10 mars 2017

Jämtlands Tidning

Sportlov

Aron Hällgren har programmerat en legorobotbil.

Milo och Gabriel Viberg gillar att bygga lego.

Robin Olsson snurrar på teknikfrågehjulet och väljer en fråga.

Sportlov för alla på Teknikland ÖSTERSUND (JT) Sportlovet har varit i full gång i länet den här veckan och på Teknikland var det några teknikintresserade barn som bland annat ville testa hur man programmerar en robotbil av lego. Aron Hällgren sitter djupt koncentrerad vid en dator och vid frågan vad han gör svarar han att han bygger den häftiga bilen i lego som ligger framför honom. – Jag programmerar den så jag kan klara banan som är här borta, säger han och pekar. Han berättar att det var en från KomTek som kom till deras fritids och berättade om sin verksamhet och som sa att man

kunde komma hit på lovet. Om han fick välja så skulle han absolut jobba med programmering i framtiden. – Det är jättekul, här väljer man hur långt robotbilen ska åka, hur snabbt den ska åka och om den ska plocka upp något till exempel. En kompis till Aron står längre bort och svarar på teknikfrågor från ett hjul. Det är Robin Olsson. – Frågorna är ganska svåra. Men det är kul att vara här, säger Robin. Ett par vana legobyggare är Milo och Gabriel Viberg, de börjar med att bygga lego när de kommer in på Teknikland.

– Det är jättekul men roligast är Star Wars-legot, det har vi byggt med förut enligt beskrivningen, det är ganska svårt, säger de.

Anders Österholm, teknikpedagog på Teknikland, berättar om syftet med KomTek, som är förkortningen på kommunal entreprenörs- och teknikskola. De jämför sig med den kommunala musikskolan, men här är det istället tekniken som tar plats som fritidsintresse. – Det är fritidskurser i teknik och vi programmerar bland annat, som här på sportlovsaktiviteterna, robotar, eller gör 3Dmodellering, säger han och visar

En av de tre bröderna Wallin, vilka alla var m på skidtävlingen.

Bräcke: och ski en fin namnskylt som en tjej gjort på datorn, för att sedan skrivas ut med 3D-skrivaren. – Vi gör även solcellsbilar (små som radiostyrda bilar, fast som drivs av ett solcellsbatteri), berättar han vidare. De har fokus på skola och fritidsgård och har för närvarande varit och visat upp sin verksamhet på fyra av åtta kommunalt anknutna fritidsgårdar i Östersund. Det börjar dyka upp lite fler teknikintresserade barn och Anders hoppas att det ska komma många fler innan sportlovsdagarna är slut. JENNY ISAKSSON

BRÄCKE (JT) I strålande vinterväder med solsken och kallgrader började sportlovet. Bräcke skidskola hade sin avslutning på Björkhaga idrottsplats under lördagen. Längdskidåkningen har börjat bli ett större intresse hos de unga numera. Bräckes skidskola har haft 36 intresserade barn under den gångna säsongen, vilket är glädjande för Bräcke sportklubbs skidsektion. – Vi har en fin verksamhet för barnen, de får lära sig grunderna i längdåkningen och de har kul under tiden. Att det i år som mest var 36 barn i åldrarna 5–12 år är jätteroligt för oss ledare som hål


Jämtlands Tidning

9

10 mars 2017

Sportlov

Vilde och Alva Nilsson roade sig som bara barn kan tillsammans med Hannah Haggren i spelet ”Tjuv och Polis”. Foto: Jonas Haggren.

med i skidskolan, åker med tungan rätt i mun

Full fart på isen när Fritids Zvampen i Bräcke har skridskodagen i Bräcke Ishall.

skridskor dor populärt Underbart vinterväder ler i detta, säger Magnus Johansson, en av ledarna på skidskolan.

Under lördagen den fjärde mars hade man sin avslutning med en liten tävling på Björkhaga idrottsplats i det underbara vintervädret. Trots att det var början på sportlovet och många var bortresta kom det ändå över tjugo skidskoleelever. Skidspåret för tävlingen var draget ett varv runt idrottsplatsen och för skojs skull tog man en

ungefärlig tid på barnens tävlingsvarv. Även de barn som går på fritids har en del vinteraktiviteter under sportlovsveckan. Fritidspedagogerna tar med sig barnen till ishallen så att de får lära sig åka skridskor. Tänk er att snöra på 20 barn sina skridskor, vilket jobb! Detta gör lärarna flera gånger under skridskodagen i Bräcke ishall. En dag under sportlovsveckan hyr fritidsverksamheten en buss och så åker lärarna och barnen till Bydalen, tillsammans med några av föräldrarna, för en dags härlig utförsåkning och längdskidåkning i fjällen. N’ RÄVPER TEXT OCH FOTO

William verkar segerviss med ett kort kvar i “Uno” medan Noah är mer fundersam över hur det ska gå. Foto: Håkan Toresson.

Skärmfritt på sportlov i Hallen HALLEN (JT) Allhuset och biblioteket i Hallen tog ett djärvt initiativ och bjöd under tisdagen på sportlovet in traktens barn och ungdomar till gammaldags bräd- och kortspel med sopplunch. Trots riktigt kanonväder valde ändå ett tjugotal barn, ungdomar och vuxna att kliva inomhus för att spela, äta soppa, fika, vara allmänt lata och umgås. Sportlov är ändå sportlov med stort S. Sovmorgon och slappardagar för att bara vara ledig. Många föräldrar dessutom med några dagars semester för att få tillbringa sportlovet med sina barn och ungdomar. En hel del kommer också långväga ifrån för att få nöjet att njuta fjälluft och kasta sig utför backarna i länets

fjällanläggningar. Sportlovet började också helt enligt önskedrömmen. Visserligen bistra minusgrader direkt på morgnarna men med flödande sol och betydligt mildare gradtal frampå dagen. I Bydalsfjällen stod skidåkarna som spön i backen men för de som nu inte åker skidor eller vill vara ute fanns också alternativet på Allhuset i Hallen.

Där fanns ett tjugota l olika spel ”the old fashion way.” Trivial Pursuit, Alfapet, Labyrint, Scotland Yard, Picasso, Tjuv och Polis och många andra. Även en och annan kortlek. Kanske lite annorlunda med dagens mått mätt eftersom dessa spel innebär direktkontakt, öga mot öga med motspelaren, jämfört med de vanligaste spelen idag, där var

och en sitter mol allena framför en mobil, dator, teveskärm eller padda. Lite chans till social interaktivitet, vilket också var målsättningen, enligt Birgitta Andersson på biblioteket. På förmiddagen var det full fart där, bland andra Vilde och Alva Nilsson som tog ut svängarna tillsammans med Hannah Haggren i spelet Tjuv och Polis. På eftermiddagen släntrade två tonåringar och datanördar, William och Noah Elnäs från Hackås, in och förgyllde tillvaron runt köksbordet med kortspelet Uno tillsammans med några vuxna. Helt utan en enda skärm. Birgitta Andersson summerade dagen som mycket lyckad och var uppriktigt förvånad över att så många kom trots det fina vädret. HÅKAN TORESSON


10

10 mars 2017

Länet

Jämtlands Tidning

Slut på jamare? Lodjursjakten avblåst LÄNET (JT) Lodjursjakten 2017 en kort historia stammen är fortsatt stor, menar de jägare Jämtlands Tidning talat med. De tycker sig inte märka någon minskning av i länet. antalet lodjursspår i nysnön, trots avskjutningen. I vissa områden räckte den endast en dag, Totalt sköts det 29 lodjur under de fyra dagarna varav ett trots en tilldelning på 27 lodjur. Lodjursjakten i Jämtlands län pågick under exakt fyra dagar, sedan var alla tilldelade djur skjutna. Kanske beroende på att länets många jägare och deras hundar är så skickliga? I dagsläget finns det gott om lodjur i länet. Lodjurs-

lodjur var skabbangripet och egentligen inte skulle räknats in i licensen på område 5. Vidare vill flera jägare i länet ha en annan områdesindelning än den nuvarande inför nästa års jakt. N’ RÄVPER

Lodjur som klättrat upp i ett träd under jakten.

Populärt bo på byggarbetsplats i Östersund ÖSTERSUND (JT) På etapp ett av Storsjö strand byggs det just nu för fullt och ett hus är till och med så pass färdigt att folk har flyttat in. Men än är det i alla fall ett par år innan etapp ett står klart med hus och markarbeten. Trots det är detaljplanläggningen av etapp två redan igång.

vintern 2019 och då finns det lite andra utmaningar som måste lösas. – Etapp två kommer att ha dubbelt så många kvarter än första etappen. Dessutom ingår det att vi ska bygga gång- och cykelbro över järnvägen, vilket blir en spännande utmaning, menar Gryckdal. LEIF ERIKSSON

– Det har gått väldigt bra med första etappen så nu ger vi oss på nästa steg. Vi har börjat med detaljplanläggning av andra etappen och så har vi tagit in intresseanmälningar från byggherrar. Det har varit ett otroligt positivt mottagande då vi har fått in ett tjugotal intresseanmälningar om att få bygga etapp två, säger Bengt Gryckdal, som är enhetschef på Mark- och exploatering. Planen är att det ska gå att bygga på andra etappen under

Enhetschefen Bengt Gryckdal är nöjd med etapp ett på Storsjö strand. Foto: Östersunds kommun.

Gränser i skolan i Ragunda HAMMARSTRAND (JT) Under innevarande läsår kommer grundskolorna i Ragunda kommun tillsammans med Kulturskolan att arbeta med olika uttryck under temat Gränser inom ramen för projektet Skapande skola. Alla elever kommer i kontakt med Kulturskolans verksamhet i någon form och skolan medverkar också i olika projekt i olika ämnen som bedrivs i skolorna och har en tät kontakt med lärarna i grundskolan.

Inriktningarna i arbetet kommer att vara olika för åldersgrupperna. Man har här särskilt tittat på Kulturrådets uppmaning till integration av nyanlända och tagit fram ett tema som uppmärksammar och problematiserar olika delar av ungdomars vardag och förhållningssätt till sig själva, varandra och omvärlden där man kommer att använda olika frågeställningar som är kopplade mot grundskolans värdegrundsarbete.

Grundskolorna och Kulturskolan i Ragunda kommun jobbar det här läsåret med olika kulturella uttryck. Foto: Kommunen.


Jämtlands Tidning

11

10 mars 2017

Berg

Det ser bra ut i Berg - budget i balans och inflyttning SVENSTAVIK (JT) I förra veckan höll Bergs kommunstyrelse sin andra sammankomst för året. Bland närmare 30 punkter hade man att ta ställning till bland annat Landsbygdskommitténs betänkande, detaljplan över Klövsjö, medborgarlöften enligt polisens förslag samt preliminära budgetramar för 2018-2019. I juni 2015 gav regeringen i uppdrag till Landsbygdskommittén att ta fram förslag till sammanhållen politik för långsiktlig utveckling i Sveriges landsbygd. I januari 2017 presenterades ett slutbetänkande vilket nu är ute på remiss. Kommunstyrelsen beslöt att anta yttrandet som sitt eget och bevaka ärendet vilket följs upp vid styrelsens möte i slutet av maj. I december beslöt kommunfullmäktige, efter sluten votering, att återremittera detaljplanen för bostäder i Klövsjö. Planen syftar till att möjliggöra permanent bebyggelse i Klövsjö by vilket framförts som önskemål vid flera tidigare dialogmöten mellan kommunen, olika företag och föreningar. Kommunen bedömer att det är ett angeläget allmänt intresse att planlägga denna mark och att det väger tyngre än andra intressen. Kommunstyrelsen beslöt

dock att bordlägga frågan till nästan möte om några veckor. Kommunstyrelsen beslöt även att anta Polisens förslag på medborgalöften, vilket är ett av de strategiska initiativen i den nya polisorganisationen. Samtidigt överlämnades fyra nedtecknade medborgarlöften till polisen som att snöskotertrafiken regleras med trafikföreskrifter i tättbebyggda områden, att droginformation genomförs på högstadie- och gymnasium, att öppenvårdsteamet bland annat arrangerar Öppet Hus för att sprida information och trygghet samt att Ungdomsgruppen återupptas genom ungdomssamordnarens försorg. Budgeten för 2017 innebar goda förutsättningar för Bergs kommun. Anledningen till detta var dels att kommunens invånarantal ökat, dels på grund av den välfärdssatsning som regeringen föreslog vid höstpropositionen. Kommunstyrelsen föreslår därmed att fullmäktige att med detta som underlag fastställa budgeten för 2018-2019 utifrån beräkning gjord på 7030 invånare. Hur kommunfullmäktige beslutar visas den 21 mars. THÉRÈSE JUEL

Helena Pettersson tillsammans med några barn ur 3-årsgruppen.

Erika Forseth, föreståndare på Lägdans förskola tillsammans med Alice och Isak ur 4-5-årsgruppen.

Nybyggd förskola redan fullbelagd och flera barn står i kö i Myrviken MYRVIKEN (JT) I maj i fjol togs det första spadtaget ute på åkern. Efter intensivt byggande kunde de 80 barnen och personalen flytta in i de nya lokalerna i slutet av januari. I förra veckan hölls den officiella invigningen av Lägdans förskola i Myrviken. – Nu känns det helt fantastiskt att få arbeta i lokaler som är helt utformade för att barn ska kunna leka och trivas, säger Erika Forseth, föreståndare vid Lägdans forskola och visar runt i den avlånga byggnaden där de olika

avdelningarna ligger på rad. – Idag finns vi alla under ett och samma tak vilket också är både praktiskt och inspirerande, fortsätter Erika Forseth. Till skillnad mot tidigare då verksamheten under lång tid tvingats vara i barackliknande lokalerna i området Myre. Den nyinvigda Lägdans förskola ligger strax intill skolan och Mötesplats Ovikens lokaler i centrala Myrviken. Till skillnad mot de andra byggnaderna har förskolans vinkelformade byggnad, tillsammans med utegård och entré, placerats i söderläge och

blir således helt utan insyn. Mittemot förskolan, på andra sidan åkern, ligger skogen i harmonisk horisontlinje. – Vi brukar säga att vårt ansikte vetter mot solen, skrattar Erika Forseth.

Jämtlands Tidning passar även på att fråga några barn i fyrafemårsåldern vad de tycker om sin nya förskola och får ett helt entydigt svar. – Jättebraaaaa, svarar alla i gemensam kör. Och ännu bättre kommer det att bli. När tjälen gått ur marken

kommer flera utomhusleksaker att kunna köpas in för de 10 000 kronor som Bergs Hyreshus skänkt till verksamheten. Idag har förskolan 80 inskrivna barn i åldrar mellan ett och fem år, men fler står i kö att få börja. Med tanke på att den nybyggda förskolan redan är fullbelagd med inskrivna barn väcks frågan varför det inte byggdes större när efterfrågan är så stor. – Processen att få till en ny förskola har pågått under flera år, berättar Erika Forseth. När den första ritningen var klar visade det sig att just den förskolan skul-

le bli för dyr. Då tog kommunen tillbaka beslutet och det gjordes en ny ritning, vilket dessvärre tog en viss tid. Under tiden hann barnen växa upp vilket visar på de svårigheter som uppstår när det ska byggas förskolor ur ett längre framtidsperspektiv. – Men det känns som att framtiden ligger i Myrviken, med tanke på de goda pendlingsmöjligheterna som finns till Östersund, och Lägdans förskolas framtid har precis börjat, siar Erika Forseth avslutningsvis med ett leende. THÉRÈSE JUEL


12

10 mars 2017

Jämtlands Tidning

Åre

Passionerad lanthandlare. Anders Landström tog över butiken 2008 efter sina föräldrar. Då var den nedläggningshotad. Anders har jobbat där ända sedan legendariske Mårten Mårtensson, världsberömd Kallhandlare och auktionist, startade och drev butiken för sexton år sen. – Det är en livsstil, säger lanthandlare Landström.

Glesbygdsbutiken blir bara viktigare med nya stödet:

Ett servicecenter som mättar d behoven i vardagen och är ett KALL (JT) – Affär’n… ja du, den betyder allt för oss i Kall, ler Olle Alexandersson och langar upp en dosa maggot på varubandet. Han ser sig som en ”100-procentare”. – Ja, jag handlar allt här, försäkrar han, och släntrar ut ur ICAbutiken. Den ligger som kyrkan, mitt i byn. Här har Kall sitt eget servicecentrum med macken, butiken, biblioteket, skolan och kyrkan. Det är mycket livskraft på samma ställe. Allt spelar sin roll. Och affär’n är något betydligt mer en mathandel.

Repertoaren är minst sagt bred: ombud för apotek, post, systembolag och Svenska Spel, central för bussgods och DHL:s transporter, försäljning av skoterledskort, fiskekort och en levandes turistinformation som förväntas svara på allt. – Ja, man är ju inte bara handlare, smilar Anders Landström. Han är ”handlarn i Kall” med alla och driver ICA-butiken. Vi finner honom inne på lagret där han laddar en vagn med varor som ska ut i butikshyllorna. Tillsammans med Jonna Edfeldt

Edh och Eva Maria Hyttsten ser han till att dagens kunder får sitt. Förutom Anders är det bara Tommy Gråberg som jobbar heltid. Jonna ska snart sluta, men Anders har också Bittan Alexandersson på deltid, så det ordnar sig med bemanningen, förklarar han. Anders berättar om passionen att jobba med handel och service till bygden. – För mig är handlarjobbet ett levnadssätt, säger han.

Men medger samtidigt at t det har sitt pris. Det kan ibland gå några månader utan att han själv tar ut någon skälig lön. – Många timmar blir det utan att man räknar på det som lön för ett arbete. Men jag tycker det är värt det. Och man tror honom faktiskt. Han klagar inte, bara beskriver en verklighet som nog många lanthandlare nickar igenkännande till. Butikens breda funktion är något han aldrig skulle vilja undvara. – Allt vi kan erbjuda är till för bygden och alla som verkar i Kall vill ju jobba med och för varandra. Vi har på många områden fina samarbeten

mellan föreningsliv, näring och ortsbor. ICA Kall omsätter runt sju till åtta miljoner kronor. Det går på marginalen. Driften har blivit dyrare med de IT-lösningar, scanningssystem och butiksdatorisering som krävs för att hantera ruljangsen.

Det kostar också att vara en del av ICA-systemet, men det, menar Anders, är en nödvändig förutsättning för att kunna klara reklam och logistik och hålla konkurrensmässiga priser. – Oavsett var butiken ligger så har vi samma priser, betonar han. Med den dyrare verklighet som dagskassorna skall hålla i schack och ansvaret som obetalt servicecentrum, kommer det nya servicestödet också som en nödvändighet. Utan det skulle handlare Landström fort riskera att hamna på röda siffror. Visst får han lite ersättning för de olika tillbuden, men det är en service som inte håller jämna steg med tid och arbete. När verkligheten kokar ned till slutraden i bokföringen kommer servicestödet som ett räddande tillskott. – Vi balanserar i dag på grän-

sen. Det nya servicestödet säkrar driften. Det vore fel att säga något annat. Därför fyller det en livsviktig funktion. Utan butik dör bygden ut. Det gäller också skolan, det är när man börjar tappa såna funktioner det går mot slutet, förklarar Anders. Men här håller Kall nu ställningarna. Driftsstödet till handeln och flera barn i Kyrkslättens skola, vägg i vägg med butiken, styrker bygden.

I fjol tog Kall strid mot politikernas planer på att lägga ned äldrecentret Skogsbygårdan – och vann! Samtidigt har Kallgården och Kall Autolodge nyligen tömts på tillsammans 200 flyktingar. Det är något som inte går obemärkt förbi i butikens omsättning och som ytterligare styrker behovet av driftsstödet. Vi kastar en blick på framtiden för byn på ”Åreskutans framsida”. På handlare Landströms önskelista står en omstart av de två turistanläggningarna. – Ja, jag hoppas att hotellen kommer i gång, säger han och påminner om Kallgårdens betydelse för turismen och Autolodgens tidigare unika roll som

centrum för biltester och utbud som upplevelsen ”kör en Porsche på is”. – Det vore toppen om ett bilföretag kunde sätta fart på Autolodgen, tillägger Anders. Här finns också en annan mycket spännande utveckling på gång. Det är planer på ett fiskodlingsprojekt i Kall. Och så fjolsommarens succé-premiär för jakt- och friluftsmässan Västgård Game Fair, med artisteri, fiske, jakt, motor, skog och jord, hund och häst överträffade alla förväntningar. På de böljande ängarna, i oslagbart söderläge ned mot Kallsjön, med Åreskutan blickande ned från andra sidan strandlinjen, är det upplagt för en fortsättning i sommar. Anders Landström kastar med jämna mellanrum ett öga in mot butiken från fikarummet där vi snart tömt kaffekannan. Det plingar till allt oftare när kunderna strömmar till för eftermiddagshandeln. Han behövs i butiken till servicetjänst för Kallborna. Den kan fortsätta – tack vare servicebidraget. TEXT OCH FOTO ÅKE NORD


Jämtlands Tidning

13

10 mars 2017

Åre Butiksstöd istället för butiksdöd:

Nya servicestödet räddar både lanthandeln och länets bygder – Det är jättebra att affären finns. Den betyder väldigt mycket, annars hade vi varit tvungna att åka till Järpen, menar Britta Söderholm i Grötom, som handlar i Kallbutiken minst två gånger i veckan.

de viktigaste måste…

– Vi måste passa på att handla i ”vår” butik, säger Christina Dahlgren från Järpen (t.v), som har stuga i Kall. Susanne Wallenberg från Stockholm var på nostalgibesök. – Det är 45 år sen jag var här som barn, berättade hon.

– Jag handlar allt här, till hundra procent. Vad vore Kall utan butiken. Den är så viktig för oss, förklarar Olle Alexandersson och laddar för isfisket med en dosa maggot.

Butiks - och servicestödet Stödet betalas ut till 23 berättigade butiker med omsättning upp till elva miljoner kronor i Jämtland-Härjedalen efter ansökan. Totalt finns i år 3 788 266 miljoner kronor att fördela. Stödet baseras på omsättningen av dagligvaror och är med andra ord rörligt. Dessa butiker är kvalificerade för servicestödet: Kallsedets Fjällcenter Munster Investment Bodsjö Diverse Ek för ABL Bensin AB Valsjöbua AB Linsellbygdens Ek för Servicepunkt Handlar’n i Rötviken Ek för

Rossön Livs AB Laxsjöbygdens Ek för Ljungdalens Livs AB Norråkers Handel AB Åsarna Livs och Bensin AB AB Stig Myhrs Storsjö Lanthandel HB Kluksbua AB Kallbygdens Handel AB Monikas Livs Tempo Rätan Butiken i Orrviken Lidsjöbergs Handel Vemhåträffen ICA Ottsjöbua Lillhärdals Livs

LÄNET (JT) 23 butiker i länet får i år dela på nästan 3,8 miljoner. För de flesta av glesbygdsbutikerna är det nya stödet från i fjol helt avgörande. Men det betyder långt mer än så. En nedlagd butik är också ett direkt hot mot bygden. Lanthandeln är pulsådern i bygdens hjärta och har blivit viktigare än någonsin med allt från livsmedel, bensinmack, apotek, post, betaltjänster, spelbutik, godshantering och kommunal information till fiskekort och turistinformation. En regionmotor! – Dessa butiker har en grundläggande service för medborgarna, så att det faktiskt ska vara möjligt att verka, bo och leva i hela regionen, förklarar stödets handläggare, Maria Kumpula, i regionens näringsavdelning. Jämtlands Tidning har tittat närmare på servicestödets bety-

delse och besökt ICA-handeln i Kall. I byn ”på Skutans framsida”, som ortsborna säger, träffade vi handlaren Anders Landström. En luttrad men engagerad man, som periodvis avstår sin lön för att butiken ska överleva. Uppfattningen bland kunderna vi möter är kristallklar: butiken ”betyder allt”. Det nya stödet gör att både Landström och bygden ser framtidshoppets ljus i horisonten.

Maria Kumpula får också starka reaktioner som visar den enorma betydelse det har för ”butiker som befinner sig i yttersta glesbygd i Jämtland-Härjedalen.” – Stödet är, för en del av dem, en överlevnadsfråga, för många handlar det om att faktiskt kunna ta ut lön för sitt arbete. För en del handlar det om att kunna utveckla sin verksamhet, säger hon. Servicestödet har kommit för att stanna. Det är sällan så lite

statliga pengar gör så mycket nytta för så stora glesbygdsområden. – Det ger också lanthandlarna och innevånarna en känsla av ”att räknas”, menar Maria Kumpula. – Många av dem har faktiskt sagt att stödet även gör att de som bedriver verksamhet i yttersta glesbygd också känner sig uppskattade. Det ger motivation och vilja att utveckla verksamheten och även bygderna, förklarar hon. I år får länet 3 788 266 kronor i servicestöd. De 23 butikerna i tabellen är de som kvalar in för att få det. De har högst elva miljoner i omsättning och minst femton kilometer till närmaste butik. Stödbeloppet är baserat på en faktisk omsättning av dagligvaror.

TEXT OCH FOTO ÅKE NORD


14

10 mars 2017

Jämtlands Tidning

Krokom Notiser Bättre koll på e-post på Krokoms kommun KROKOM (JT) Socialnämnden i Krokoms kommun har godkänt svaret på revisionsrapporten som handlar om rutiner för diariehantering. Revisorerna har lämnat flera rekommendationer och här nedan följer några av dessa: Genomför regelbundna och systematiska uppföljningar av att gällande lagar och rutiner efterlevs avseende hantering av e-post. Nämndens svar: Under ledning av kanslichefen kommer kommunens registrator- och sekreterargrupp att se över på vilket sätt detta bäst kan göras. Ett första steg är att förankra dokumenthanteringsplanen med tillhörande handbok för e-post och valda delar i kontorshandboken hos medarbetarna och de förtroendevalda. Revisorerna: Upprätta rutiner för att säkerställa att de styrdokument som hålls tillgängliga på intranätet är ändamålsenliga, aktuella och kvalitetssäkrade. Nämndens svar: Under innevarande år kommer kommunens registratorgrupp och sekreterargrupp att ta fram kommunövergripande rutiner. Revisorerna: Säkerställ att samtliga ledamöter och medarbetare erbjuds tillräcklig introduktion och utbildning avseende hanteringen av allmänna handlingar. Nämndens svar: En gång årligen bjuds alla medarbetare in för utbildning i allmänna handlingar och på Infranätet finns information som samtliga kan ta del av.

Ny organisation inom omsorg i Krokom

KROKOM (JT) Socialnämnden i Krokom har beslutat att från och med 1 maj i år slå samman verksamheterna Vård och omsorg och Hälsa och sjukvård och skapa en ny organisation med två verksamheter och två verksamhetschefer. Syftet med den nya organisationen är att minska med en verksamhetschef i socialförvaltningen samt skapa en jämnare fördelning av enheter/underställda samt skapa en långsiktigt hållbar organisation som kan hantera både ett nytt äldreboende samt framtidens krav på ett förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt.

Krokoms kommunhus byggs om

Susanne Backman och hennes kollegor tar nu emot besökarna i ett provisoriskt kundcenter. Foto: Kommunen.

KROKOM (JT) Just nu är det ovanligt rörigt i kommunhusets entré i Krokom. Man bygger om och i mitten av maj ska det nya kommuncentret vara färdigt med en betydligt mer välkomnande miljö. Sedan biblioteket flyttade till Magneten har den gamla lokalen i kommunhuset stått tom i väntan på ombyggnad. Hit ska näringslivskontoret flytta och därmed friställs lokalytor i samhället för näringsverksamhet. I samband med ombyggnaden av det gamla biblioteket renove-

ras även entrén, med målet att skapa en välkomnande miljö där kundcenter kan ta emot besökare. Sedan en tid tillbaka pågår arbetet med att bygga upp ett kundcenter i kommunen, som tar hand om kundernas ärenden i första ledet.

Syftet är att kunna ge snabba svar på enklare frågor och att effektivisera ärendehanteringen. Åke Wilhelmsson, utvecklingschef och ansvarig för kundcenter, ser fram emot de möjligheter som den nya entrén kommer att erbjuda.

– Kundcenter har en mycket viktig roll i förhållande till alla som behöver komma i kontakt med kommunen. Vår målsättning är att alla som har kontakt med oss ska känna att vi är lättillgängliga, att alla får ett vänligt och respektfullt bemötande och att vi kan bidra till att ge bra hjälp redan vid första kontakten med kommunen, säger Wilhelmsson. Under våren kommer ytterligare verksamheter att kopplas till kundcenter, som beräknas vara fullt utbyggt lagom till invigningen efter semestrarna i sommar.

Många feriejobb i Krokom

KROKOM (JT) Krokoms kommun erbjuder feriepraktik till ungdomar som gått ut årskurs 1 och 2 i gymnasieskolan samt ungdomar som gått årskurs 9. Ungdomar som går i årskurs 8 erbjuds praktik i mån av plats. Kommunen utbetalar 60 kronor per timme inom vård, omsorg och förskola och 55 kronor för praktik inom övriga yrkesområden. Vid anordnande av feriepraktikplatser tas särskild hänsyn till kommande rekryteringsbehov inom vård och omsorg samt förskola. Syftet är att främja personalförsörjningen på sikt. Insatser görs även för att erbjuda ungdomar med särskilda behov feriepraktik. På organisationsnivå handlar det om att genom utbyte och lärande skapa fler anpassade aktiviteter, men också tillsammans med samhällets aktörer identifiera och skapa fler enkla arbetstillfällen. Projektet har beviljats 11,5 miljoner kronor i stöd från ESF, vilket för Krokoms kommun innebär att en projektmedarbetare kan anställas på arbetsmarknadsenheten för arbete med att utveckla och ta fram låglönetröskelverksamheter. Projektet ska medfinansieras med arbetstid ute på kommunerna, vilket för Krokoms del beräknas innebära totalt cirka 30 procent av en heltid. Denna arbetstid bedöms kunna rymmas inom Individ-och familjeomsorgens ordinarie verksamhet.

Åre

Alla intäkter stals efter skoterevenemang i Månsåsen/Gärdsta MÅNSÅSEN (JT) Månsåsens Snöskoterklubb ordnade en skotertipsrunda i lördags. Under kvällens medlemsmiddag på gamla skolan i Gärdsta stals klubbens dagsintäkter på cirka 4000 kronor. Ett hundratal deltagare passade på att delta i det fina vädret med både veteranskotrar och nyare modeller. Tipsrundan startade från Månsåsen ner mot Storsjön efter skoterlederna. Ett femtiotal

skotrar och besökare kom till Vällvikens Brygga för att genomföra tipsrundan.

Skoterklubben samarbetade med Vällvikens Bryggförening som ordnade med fika och grillning. Sedan blev det prisutdelning från ett välfyllt prisbord till många av deltagarna. Detta blev en vacker och trevlig dag för alla besökare. Nästa gång, den 18 mars, blir det pimpeltävling vid bryggan för alla

fiskesugna. På kvällen anordnades middag för medlemmarna på gamla skolan i Gärdsta. Under natten blev tyvärr klubben bestulen på dagens kassabehållning, ca 4000 kr. Händelsen är polisanmäld. - Trist att sådant här ska hända när många på bygden ställer upp ideellt för att hjälpa till dra in pengar till föreningen, konstaterar en företrädare för skoterklubben.


Jämtlands Tidning

15

10 mars 2017

Åre

Daniel Olsson (t.v.), inhyrd elektriker, pratar elinstallationer i nya butiken med vd:n Daniel Woxberg.

Ett halvsekel i Backen mattmarföretag satsar framåt MATTMAR (JT) Backens Trä – företaget av det rätta virket, firar i år 50-årsjubileum med att bygga ut byggvaruförsäljningen på anläggningen i Mattmar. Daniel Woxberg och Björn Jönsson tog över Backens trä för två år sedan. De har sedan dess mer än tredubblat omsättningen och nästan fördubblat personalstyrkan. Förra ägaren, Mats Eriksson, vars far Erik grundade Backens trä år 1967 i byn Backen ute på Hammarnäset är kvar som konsult när det behövs. – Han har en kunskap och erfarenhet som är guld värd för oss, säger Daniel. Mats jobbar delvis också kvar i hyvleriet i Backen. Där sysselsätts totalt tre man idag med produk-

tion av olika typer av hyvlat virke och specialpaneler. Daniel är en erfaren byggvarusäljare som tidigare hade stora delar av Sverige som arbetsfält men som till slut landade i Mattmar av den gamla vanliga orsaken – kärleken. Björn är i princip född på en brädgård, son till Mats Eriksson och är nu tredje generationen som fortsätter i sina fäders spår.

Eva Jönsson, Björns mor, har skött byggvaruförsäljningen i ett litet hus på sjutton kvadratmeter, stort som ett studentrum, sedan företaget införlivade gamla sågen i Mattmar och flyttade försäljningen dit för ett tiotal år sedan. Nu firar Backens trä femtioårsjubileum genom att bygga en 150 kvadratmeter stor butik med lite av varje. Trä, lister, panel, plattor,

Backens trä i Mattmar 50-årsjubilerar och utvecklar. Ett företag av det ”rätta virket.”

färg, trädgård, VVS, el och elmaskiner, borr, skruv och lite allt möjligt annat för att svara upp mot efterfrågan. Kundunderlaget finns, enligt Daniel. – Det vill till att utveckla för annars sticker kunderna till andra. Räknar vi ihop alla byggvaruhus i området Järpen, Hallen, Krokom och Föllinge så omsätts 100 miljoner kronor om året så det finns plats för oss också. Har kunden missat att köpa borr eller något annat och måste åka till någon annan butik så köper de ju allt annat där också. Därför breddar vi sortimentet rejält för att kunna möta efterfrågan. Särskilt med tanke på att det passerar 5000 fordon på E 14 utanför oss varje dag och däribland många snickare på väg till olika jobb, säger Daniel.

Sedan Daniel och Björn tog över har omsättningen ökat från 6 till 23 miljoner och arbetsstyrkan från sju till tretton personer. Ytterligare anställningar blir aktuellt om det behövs. – Målet är att utveckla och expandera. Det skulle ju vara illa om man vore nöjd för då stannar man av och krymper i stället, säger Daniel.

Backens trä står idag på tre ben. Byggvaruförsäljningen i Mattmar, hyvleriet i Backen och ett spännande komplement genom att företaget köper tomter, bygger nyckelfärdiga fritidshus som säljs via mäklare samt hyr ut egna snickare till olika byggföretag. HÅKAN TORESSON TEXT OCH FOTO


16

10 mars 2017

Jämtlands Tidning

Strömsund

Män eller mesar i Strömsund

Men Annica och Alexandra tog det kallt

Någon har landat utanför banan.

Alexandra Romlin – nästa år blir det licens!

Team Annica: Sofie Lagerqvist, Annica Karlsson och Linda Hansson från Kopparberg.

STRÖMSUND (JT) ”Man eller Mes” heter ett prova-påarrangemang som MC-klubben i Strömsund anordnar sedan många år tillbaka. Här kan MCfolk få provköra isracingcyklar som klubben äger. Det har i några fall lett till att förare, som nu finns bland elitåkarna, börjat sin bana just vid ett sådant tillfälle.

tänk på att kopplingen hugger som en kobra, håll varvet och lägg i friläge om det blir tokigt.

Den gångna helgen fanns flera intresserade isracingåkare på plats i Strömsund och de hade hittat hit från flera orter i Sverige, liksom från utlandet. Att prova på var helt gratis och lånecyklar

fanns att tillgå. Isracing i Strömsund har gott rykte och klubben har, som bekant, flera åkare i världsklass. En ungdomlig publik var hejaklack i det suveräna marsvädret. Bengt Lindberg från MC-klubben var tävlingsledare med pondus och hanterade hela 22 förare. I gruppen fanns två kvinnor som klarade sig mycket bra. – Här skiljs agnarna från vetet, skojade Bengt Lindberg. – Ni har väl provkört? Ni har väl stretchat?? Det är fjorton förare i ”elitklassen” och åtta i testgruppen. Säkerheten är viktig. Flaggas det rött, kör åt sidan,

Robert Gjersvold, glad speaker i fint marsväder.

Funktionärerna Eva Eriksson och Mattias Gradin

Inga incidenter av allvarligt slag inträffade, även om några rutinerade MC-förare hamnade i vallen inne på banan. Team Annica bestod av kompisarna Sofie och Linda som hejade fram Annica Karlsson från Kopparberg, som fick prova på med en lånehoj. De uppmanade JT att kolla in Alexandra, den andra kvinnliga föraren, som den här dagen fick köra mot taggade män. – Jag ska ta licens nästa år,

sade Alexandra Romlin från Hökarna i Hedemora. Hon försvarade den kvinnliga äran i detta mansdominerade race. – Jag har just köpt en egen hoj, ”Ryskan”, berättade hon. När JT försynt undrade varför hon tycker det är kul så svarade hon kort: – Det är väl adrenalinkicken med att köra fort! Kvinnor kan!

INGER KRAFT ETZLER TEXT OCH FOTO


Jämtlands Tidning

17

10 mars 2017

Strömsund

Närvård Frostviken går back GÄDDEDE (JT) Närvård Frostviken ingår i en gemensam nämnd mellan Strömsunds kommun och regionen sedan fem år tillbaka. Verksamheten som bedrivs handlar om särskilt boende, trygghetsboende, hemtjänst, hälsocentral/ambulans, hemsjukvård, LSS-verksamhet och fotvård. (LSS är lagen om stöd och service). För 2016 redovisas ett underskott på 484.000 kronor, vilket beror på utökad bemanning i särskilt boende och hemtjänst och att hälsocentralen och ambulansverksamheten fått ökade kostnader genom flytten till nya lokaler. Riktade medel från staten till den kommunala vården samt ökade intäkter

på ambulans och hälsocentral har bidragit till att underskottet ändå är begränsat. Den totala budgeten uppgår till 5 907 000 kronor. I verksamhetsberättelsen uppges att det blivit en minskning av antalet personer som är inskrivna vid hälsocentralen, vilket hänger ihop med att befolkningen minskar i området. Antalet barn, ungdomar och personer i arbetsför ålder minskar medan antalet personer över 65 år ökar. En liten ökning noteras av insatser för ambulansen och uppgick till 268 uppdrag.

Nästan 3 kilo fisk för vinnande pimplare i Jansjö JANSJÖ (JT) Pimpelsäsongen är i full gång. 1500 kronor stod på spel när 32 fiskare gick ut på Jansjön i närmare 22 minusgrader. Tävlingen har anordnats sedan några år tillbaka av Landsombergets anläggning. Fiskare kom från orten, men också mer långväga fiskehabitué-

er från Sollefteå, Kramfors och Strömsund. – Det går dåligt, klagade en ung fiskare. – Här har man fiskat hela vintern och idag nästan ingenting. – En fisk räknas! sade en annan, lite gladare, man. – Får man bara tillräckligt många!

– Det går dåligt, klagade en ung fiskare.

Och många fiskar hade vinnaren lyckats dra upp när invägningen gjordes av Tina Persson och Sven-Erik Forsén. Den utdelade plastpåsen var för liten, så när Karl Enar Karlsson från Strömsund vägde in sin egen plastkasse visade vågen 2962 gram! En storfiskare, som vanligtvis

får många och stora fångster, lämnade walk over och åkte hem. 0,3 gram tyckte en skadeglad kompis att det skulle stå i protokollet.

INGER KRAFT ETZLER TEXT OCH FOTO


18

10 mars 2017

Jämtlands Tidning

Strömsund

Bröllop i Syrien av Saleem Saleem.

Dubbla konstutställningar lovar gott i Strömsund Ronja Kallioinen, Umeå, Ed Dufvenberg, Backe, Annie Hassel, Umeå, Linnéa Saarnak, Söderköping och Linnea Bergström, Backe.

BACKE/STRÖMSUND (JT) ”Av kvinnor, om kvinnor – för alla!” kallades en utställning i Backe och som uppmärksammade den internationella kvinnodagen några dagar före den åttonde mars. – I släkten har vi alltid firat den dagen, säger huvudarrangören Ed Dufvenberg från Fjällsjö Konstförening.

– Det är inte så ofta som kvinnor får odelad uppmärksamhet! ”Grattis på internationella kvinnodagen! Resten av årets dagar tillhör oss män!” Det uttalandet tände gnistan för att varje år skapa den här utställningen och det är nu fjärde året vi har den. Jag hoppas att den fortsätter att växa! Det är också viktigt att det händer just här, jag gillar inte att allt ska centreras, säger hon.

Fem kvinnor deltog med bilder, keramik och smycken – allt med fokus på kvinnan.

Saleem Saleem framför några av sina bilder.

Galleri Katten i Strömsund hade också vernissage, men med en man. Det är den syriske konstnären Saleem Saleem, som visar sina målningar och träskulpturer. Saleem har fått uppehållstillstånd och valt att bosätta sig i Backe. Målningarna beskriver ett

land före kriget och det går att föreställa sig hur vackert Syrien en gång var. Med enkla verktyg snidar Saleem Saleem i trä och använder träets egenskaper för att forma figurer och kanske också sina drömmar. – Det är annorlunda och fantastiskt fint, säger Monica Johansen på Galleri Katten. INGER KRAFT ETZLER TEXT OCH FOTO


Jämtlands Tidning

19

10 mars 2017

Strömsund

Nya grepp ska ge arbetslösa jobb i Strömsund

Grevåkerskolan i Hammerdal, bäst i test

STRÖMSUND (JT) Varje år görs en kvalitetsgranskning av kommunens grundskolor. Förra läsåret 2015/2016 valde Skolinspektionen att granska två skolor, Grevåkersskolan och Frostviksskolan, medan kommunens kvalitetsgranskare tittade på alla kommunens grundskolor. Grevåkersskolan i Hammerdal utmärker sig och passerar granskningen helt prickfritt, vilket är ovanligt. I den rapport som barn-, kultur- och utbildningsnämnden får ta del av vid sitt nästa sammanträde konstaterar kvalitetsutvecklaren Gudrun Andreasson och förvaltningschefen Björn Wickström att Grevåkersskolan kan vara en förebild för andra skolor i kommunen. – Det är också roligt att se alla de språk som bedrivs i kommunens modersmålsundervisning, säger Gudrun Andreasson. – Arabiska och dari dominerar. Övriga språk är sydsamiska, tyska, thai, uzbekiska, nederländska, spanska och så burmesiska, men det är bara studiehandledning på det språket. Undervisning i sydsamiska ges av kommunens samiska samordnare och det är fjorton elever som får ta del av den. Brist på dokumentation och svårigheter att hitta behöriga lärare till Frostviksskolan har gjort att skolinspektionen har påtalat en hel del brister som måste åtgärdas, även om resultaten inte är speciellt dåliga i förhållande till andra skolor. Åtgärderna för den nya rektorn att ta itu med handlar om undervisning och lärande, extra anpassningar och särskilt stöd, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling samt styrning och utveckling av verksamheten och skapa förutsättningar för lärande och trygghet. I rapporten konstateras att mobilförbud har införts på flera skolor. I drogvaneundersökningen, som finns i samma kvalitetsrapport, framhålls att det fortfarande finns föräldrar som tillhandahåller alkohol till sina ungdomar och att antilangningskampanjer behövs, trots att undersökningen visar på en minskning av alkoholbruk bland eleverna. En påtaglig varningssignal ges om att narkotika finns att tillgå, vilket kräver observanta vuxna. INGER KRAFT ETZLER TEXT OCH FOTO

Fakta

Nio grundskolor finns i kommunen. Det går 10 elever per lärare. 1145 elever går i kommunens grundskolor. 122 500 kronor kostar varje elev, knappt hälften går till lokaler, skolskjutsar, mat m. m. 170 nyanlända elever fanns i skolorna i slutet av våren 2016 - det motsvarade 15% av samtliga elever. Flickor och pojkar presterar sämre än genomsnittet i riket.

Gudrun Andreasson, kvalitetsutvecklare.

Håkan Olofsson, chef för Arbetsförmedlingen i Strömsund

STRÖMSUND (JT) Arbetsförmedlingen i Strömsund har precis avslutar en turné runt om i kommunen. Syftet har varit att pejla behovet hos företagare och att se vilka matchningar som kan göras med de 668 arbetslösa personer som finns inskrivna hos arbetsförmedlingen. Nu närmast väntar en Jobbmässa den 14 mars på Folkets Hus i Strömsund. Privata och offentliga arbetsgivare finns på plats. Håkan Olofsson är chefen som tillsammans med andra ska se till att det blir verkstad. – Vi har visat att det finns arbetskraft, och nu gäller det att matcha företag och arbetssökande. Inte överraskande visar prognosen att det är brist på förskollärare, lärare och undersköterskor. – Arbetsförmedlingen klarar inte jobbet självt, utan det måste ske i samarbete med näringslivet, kommunen och föreningar att hitta lösningar. Framför allt

handlar det om utrikesfödda. Språkpraktik ger effekt både på lång och kort sikt. Att få höra svenska språket på en arbetsplats och komma in i fikarummet är viktigt. I veckan som gått blev 12 språkpraktikanter placerade på olika företag, inom tillverkningsindustrin, och några inom kommunal verksamhet. Specialkompetenser är det brist på. Det är viktigt att göra en kartläggning och en validering av kunskaperna. Syrierna har ofta hög utbildning, men tenderar att flytta till större städer. Har en människa klarat av att fly förföljelse och krig då finns drivkraften att bidra! Vi måste se detta! understryker Håkan Olofsson. Turné, jobbmässa med speeddating, sätten att skapa möten är många. – Det gäller att tänka nytt och att möta de arbetssökande där de finns. Ett personligt möte kan ge mer än ett traditionellt CV. ”Arbete genom utbildning” är kampanjen som regeringen och

Arbetsförmedlingen driver. Hur vi ge smörjmedel och stöttning? Två anställda kan bli tre, och vi finns med när det handlar om att starta eget. Samarbete sker med SUAB och med Nyföretagarcentrum. Det finns också moderna beredskapsjobb som staten subventionerar. När det gäller stöd till kommunerna kan det bl.a. röra sig om så kallade extratjänster, vilket då kan vara en kvalitetshöjande åtgärd, säger Håkan Olofsson. De 668 personerna som nämndes kan vara öppet arbetslösa eller ingå i något program, t ex utbildning. Befolkningspyramiden bådar inte gott. I Strömsunds kommun är ungefär hälften av befolkningen i arbetsför ålder. Stort hopp fästs vid att få nyanlända att stanna kvar i kommunen, att kunna erbjuda både bostäder och jobb.

Fredrik Roos tar över efter sin far

Folkes Bil får ny vd

STRÖMSUND (JT) Folkes Bil får ny vd när Fredrik Roos tar över efter sin far Einar. I elva år har Fredrik arbetat i firman som säljare, men nu axlar han två roller, både som säljchef och vd. – Jag kan ta snabbare beslut och det gäller att ha kolla på alla flöden, säger Fredrik Roos. – Branschen går snabbare och snabbare, världen snurrar snabbt. Bilköparna tar mindre tid på sig att ta beslut och det ställer högre krav på tillgängligheten. Leveranstiderna har minskat och det har aldrig byggs så mycket bilar som idag. Jag ser positivt på framtiden! Det här är inget jättestort kliv från vad jag redan gjort. Det har växt fram. Einar Roos kommer att vara kvar i Folkets Bil som styrelseordförande, och får nu mer tid att ägna sig åt moderbolaget, Einar Roos Förvaltning, INGER KRAFT ETZLER TEXT OCH FOTO


20

10 mars 2017

Härjedalen

Jämtlands Tidning

Omsorgspersonal i Härjedalen ingår i nytt forskningsprojekt SVEG (JT) Härjedalens kommun ska delta i ett nationellt forskningsprojekt i samarbete mellan Linnéuniversitet i Växjö och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, för att förebygga stress och utmattning. I länet deltar även Krokom och Ragunda. I Härjedalens kommun deltar personal inom omsorgen i socialförvaltningen samt personal från barn-, fritid- och kulturförvaltningen med ca 740 medarbetare. Projektet syftar till att undersöka personalens upplevda

krav och resurser i arbetet och att pröva en metod för att förebygga stress och utmattning. Härjedalens kommun ser detta som ett steg i att arbeta förebyggande för att minska stress och utmattningssymtom. Härjedalens kommun har idag en sjukfrånvaro på totalt 5,4 procent (2016) och har de senaste åren legat bland de lägsta i regionen. Sjuklönekostnaden fortsätter dock oroväckande att öka och ligger på hela 14 miljoner kronor på årsbasis. Långtidsfrånvaron (= 60 dagar och däröver) har minskat sedan 2014 och ligger på 36 procent.

Vov, vilket drag i Sveg!

Hundarna, som tävlade i Nordic Open i Sveg i helgen, satte full fart från början.

SVEG (JT) Som vi berättat tidigare kommer, om ett år, draghunds-VM för polarhundar till Sveg. Ett jättestort arrangemang där inte mindre än cirka 25 nationer och 250-300 deltagare och 1500 hundar kommer att vara på plats. I helgen hölls en förberedande tävling för dessa hundar på skidstadion i Ulvkälla med enbart svenska deltagare. Nordic Open hette tävlingen

och det handlade, enligt projektledare Niklas Andersson, om ett ypperligt tillfälle att testa banor och organisation. Natten mot lördagen snöade det rejält i Svegstrakten, vilket ställde till med vissa problem för arrangörerna, men enligt svegsbördige tävlingsledaren var de tävlande ekipagen nöjda med vad de fick vara med om. – Snöbristen i Sveg har tidigare varit ett visst problem inför helgens tävlingar, men det löste

Inför VM för polarhundar nästa år i Sveg vädjar projektledaren Niklas Andersson om att svegsborna ska hjälpa till att ordna bäddar för alla deltagare från 25 nationer.

sig med snövädret under helgen, säger Niklas vidare. – Inför VM nästa år har jag haft fantastiskt hjälp, inte minst av Destination Sveg, och så hoppas jag också att Härjedalens kommun ställer upp till hundra procent. Utan kommunens fulla stöd kan det bli problem.

Inför VM kommer, några veckor före, ett för-VM hållas på tävlingsbanorna och det blir även ett ungdomsläger och ett slädhunds-

symposium i Sveg. – Jag vädjar till Svegsborna att i mesta möjliga mån ställa bäddar till förfogande inför VM. Det behövs om vi ska klara av arrangemanget på bästa sätt, säger Niklas Andersson. De bästa i varje klass blev: 2-spann: 1) Tova-Liza Willenfeldt, Östersund, 2) Helen Israelsson, Nedre Norra, 3) Manuela Andersson, Mälardalen.

4-spann: 1) Malin Granqvist, Mälar-

dalen, 2) Pia Ångström, Nedre Norra, 3) Joakim Andersson, Mälardalen.

6-spann: 1) Camilla Buvall Juhlander, Nedansiljan, 2) Tarja Pyykkö, Gävle Dala, 3) Markus Svedlund, Ryssjö. 8-spann: 1) Kenneth Svensson, Södra, 2) Christer Johansson, Mälardalen, 3) Nina Plesner Dannevall, Nedre Norra. LEIF ERIKSSON TEXT OCH FOTO

Nu jobbas det för konstgräsplan i Sveg SVEG (JT) Nu aktiverar Svegs IK sig återigen för att kunna åstadkomma en konstgräsplan för fotboll vid idrottsplatsen. En grupp bestående av Göthe Hammarström, Lullen Hoflin och Fredrik Jonasson har tillsatts för att jobba med projektet. – Vi i klubben vill spänna bågen högt och utveckla den fina anläggningen. En fortsättning på satsningen på en läktare, som invigdes förra sommaren i samband med träningsmatchen mellan Östersunds FK och Sundsvallsgiffarna, säger SIK:s kanslist Göthe Hammarström

till Jämtlands Tidning.

Liksom man gjorde med satsningen på läktaren är det andelsspel som ska vara grunden för att finansiera konstgräsplanen. Man kommer att jobba för att få fler medlemmar till andelsspelet och alla intäkter därifrån ska från 1 maj tillfalla det nygamla projektet. – Vi jobbar intensivt för att underhålla och förnya idrottsplatsen, vilket är tvärt emot vad Härjedalens kommun gör med sina anläggningar. Kommunen har ju fått stora problem inom olika sektorer för försummelsen

att inte satsa på underhållet, menar Hammarström vidare. Ändå behöver man stöd av kommunen och även det lokala föreningslivet för att kunna förverkliga konstgräsprojektet och man kan tänka sig att få ekonomisk hjälp också från Tillväxtverket och Svenska Fotbollförbundet. – Det kanske tar ett par år innan vi har en konstgräsplan, vilken också behövs för gymnasiets fotbollssatsning, avslutar Göthe Hammarström.

LEIF ERIKSSON

Svegs IK:s kanslist, Göthe Hammarström, berättar om planerna på en konstgräsplan vid Svegs IP. Foto: Leif Eriksson.


Jämtlands Tidning

21

10 mars 2017

Härjedalen

Södra skolans kök färdigrenoverat SVEG (JT) Efter en turbulent tid, där både skolkök och klassrum vid flera skolor i Sveg efter inspektion upptäckts med stora brister, invigs på måndag Södra skolans och Härjedalens gymnasiums skolkök. Renoveringen som pågått de senaste månaderna är nu klar. Det var i höstas som bristerna upptäcktes vid bland andra Södra skolans kök. Miljö- och byggnämnden benämnde bristerna som grava och krävde omedelbara åtgärder. Inspektionen av skolköken i Sveg ledde till att Södra skolans kök stängdes efter höstlovet och eleverna fick äta lunch på intilliggande Folkets hus. Nu har lokalerna renoverats, ventilationssystem har bytts ut liksom vissa ytskikt på väggar och golv. Det har också införskaffats en del ny utrustning, till

exempel höj- och sänkbart stekbord, nya ugnar med mera. – Ja, det har varit en omfattande renovering, kanske inte en totalrenovering, men snudd på, säger Anders Eslind, miljöinspektör vid Härjedalens kommun. – Fläktsystemet är helt utbytt och köket har fått en helt ny maskinpark. Renoveringar i övrigt har skett efter behov och det har blivit väldigt bra, säger han.

En som också är glad över renoveringen är kommunens kostchef. – Vi är glada och nöjda över att få komma tillbaka till nya, fräscha lokaler. Personalen håller som bäst på att göra i ordning inför skolstarten efter sportlovet, berättar Klaus Dudenhöfer. Renoveringen av Södra skolans kök ingår i arbetet med att renovera skollokalerna vid både Södra och Norra skolan i Sveg.

En oberoende undersökning av företaget Oktopal har visat att underhållet av lokalerna, under många års tid, varit bristande och det finns ett omfattande renoveringsbehov. Det finns dock inget i Oktopals utredning som pekar på att det skulle vara hälsovådligt att vistas i lokalerna.

Samtidigt som Oktopals utredning har pågått har bildningsförvaltningen fått i uppdrag att se över hur framtida lokaler ska utformas och var de ska placeras. Kommunstyrelsen beslutade 25 januari 2017 att föreslå kommunfullmäktige att anslå två miljoner kronor till utredning och projektering av nya skollokaler i Sveg. En projektering som ska resultera i en om- eller nybyggnation av skollokalerna.

Södra skolans kök i Sveg har under ett par månader renoverats och fått ny utrustning.

JAN ENGSTRÖM TEXT OCH FOTO

Över 1000 kr kilot för abborre i Älvros ÄLVROS (JT) Målingspimpeln, med Älvrosremmens bygdegårdsförening som arrangör, är en av de populäraste pimpeltävlingarna i Härjedalen. På söndagen genomfördes den 28:e upplagan med 132 deltagare. Av dessa fick 89 personer fisk och totalsegrare blev, för andra

gången, Mikael Westlund från Svegs Sfk, som drog upp en abborre på 2460 gram. Mikael vann även 2005. Han hade stenhård konkurrens av klubbkamraterna MatsArne Axelsson och Daniel Eriksson, som blev tvåa respektive trea. I damklassen var Birgitta Sjögren från Särna i fin form och

tog hem segern med vikten 1100 gram och ungdomsklassen vanns av Emil Sjöberg, Svegs Sfk. LEIF ERIKSSON

Birgitta Sjögren, bästa dam och Mikael Westlund, totalsegrare. Mikael Westlund fick 3000 kr för bedriften. Foto: Thomas Sundemyr.

Hydraulslangjour! Ring oss när du får brott på hydraulslangen. Vi har jour dygnet runt. Vi finns i Loke utanför Tandsbyn. Kontakta oss på Telenr: 070 629 0204 eller 072 – 74 60 710 Spara annonsen

Ungdomsvinnaren Emil Sjögren. Foto: Thomas Sundemyr.

Datorproblem?

Jag kommer hem till dig! RUTavdrag

50% I VÅR BUTIK HITTAR NI FINA

MARCUS HEMDATA

076-823 99 47 (F-registrerad) marcuskristeroberg@gmail.com PRISVÄRDA PRESENTER

GULD DIA ANT SILVERS KEN KÖPER NI H S SS FÖR UNDER N PRISER VÄLK

EN IN

Besök oss: Mån-Tors 10-16, Lunch 13-14 , Röda dagar stängt. Färjemansgatan 19, tel. 063-510606, www.pantbankenostersund.se


22

10 mars 2017

Familj

Jämtlands Tidning

Korsord vinnare Vecka 8 1. Thomas Berg, Östersund. Två presentkort på dagkort i Almåsa säsongen 2016-2017; 2. Nils Lindé, Offerdal. Jämtlands Tidning T-shirt.

Facit V8

Tävling Skicka in korsordet senast den 21 mars. Vinnarna meddelas i tidningen den 24 mars. Du kan vinna 1. Jämtlands Tidning T-shirt*. Skriv din storlek. (* T-shirt finns i storlekar S, M, L, XL, XXL); 2. Två trisslotter. 3. Två st biljetter till Garvsyra revyn. Mejlas till tavling@jamtlandstidning.se eller postas till: Jämtlands Tidning Odensalagatan 39 C kv 831 47 Östersund

Namn ........................................................... Adress .........................................................

”Det är sportlovstider och många lockas av skidåkning utför. Offpiståkaren på bilden verkar ha mer än nog av orörd snö! Skriv in bokstäverna från korsordets ljusgrå rutor i rätt ordning i svarsfältet så får du veckans tävlingsord!”

Evenemang Välkommen att annonsera ditt evenemang som är öppet för allmänheten. Texten får innehålla namn, typ av evenemang starttid och plats. Kostnad 50 kr per tillfälle. Information mejlas till evenemang@jamtlandstidning.se Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera innehållet. 10 – 11/3 Gregorie Marknad – med mat i fokus, Stortorget

kl.19.00, Storsjöteatern Musikgudstjänst, kl.18.00, Ås kyrka

Fredag 10/3

Onsdag 15/3

Tommy Nilsson, kl.19.30, OSD 24 timmarsloppet på skidor, kl.18.00, Valsjöbyn Motionsdans, kl.19.00, Kaxås Bygdegård

Lunchkonsert - Peterson-Berger med Opera Jemt, kl.12.00, Gamla kyrkan Östersund basket - Udominate, damer, kl.19.00, Sporthallen Doug Seegers, kl. 19.00, Folkets Hus, Strömsund

Lördag 11/3 RallyX on Ice - final, Östersunds Motorstadion Hotagenpimpeln - Tre Drömfisketävlingar Rengen, kl.11-13, Valsjöbyn Gudstjänst, kl.11.00, Duved kyrka

Fredag 17/3

Söndag 12/3

Småstadsliv- När Tony kom till byn, Gamla Teatern Kodjo Akolor - Brott mot jantelagen 1.5, kl.19.30, Storsjöteatern Dans till Streaplers, kl.21.00, OSD

Sånger från en inställd skilsmässa,

Lördag 18/3

Östersundsloppet, Östersunds Skidstadion Sigvard Jonssons Minne, kl.9.00, Skidstadion, Rossön Grodan och fågelsången, barnteater, kl.13.00, Klockhuset Frösö Strand Plura på turné - Sånger 1979-2017, kl.19.30,OSD Orsa Spelmän möter Gotlandsmusikens Brass, kl.19.30, Gamla Teatern Fisketävling, kl.10.00, Vällvikens brygga

Söndag 19/3 Andersön runt, STF, kl.11.00, Andersjön Stenhammarsloppet, kl.11.00, Rossön

”Grattis till bästa lagbild, Stinky Tofu!”


Jämtlands Tidning

23

10 mars 2017

Adress:

Språklådan

På rein Jamska Jämtlands Tidning

Odensalagatan 39 D 831 47 Östersund

Eller maila till: jamska@jamtlandstidning.se

Bo Oscarsson: På rein Jamska

I

tiden kring 12 mars, Gregoriusmäss, samlades jamtarna på Frösön till en veckolång marknad och ting. Det började redan på vikingatiden, vår republiktid. Tinget hette Jamtamot som just betyder jamtarnas ting. Det raserades genom dans-

karnas och svenskarnas krig och ockupationer på 15-1600-talen. Svenskarna inrättade sedan på 1600-talet grunden till Landstinget som nu övergått till det som kallas Region Jämtland Härjedalen. När Storsjöyran återupplivades 1983 fick jag uppdraget att ta fram det historiska underlaget för Befrielserörelsen, bland annat flaggan. Valet av vår nationaldag blev naturligtvis den 12 mars! Dagen är ursprungligen till åminnelse av påven Gregorius som dog 12 mars 604. (han med gregorianska sången och de sju dödssynderna). Vän av ordning invänder då att det är Viktoria den 12:e och Greger, Gregorius, den 13 mars. Så sant men ändå fel. Svenske kungen hade på 1800-talet fortfarande viss makt och när blivande drottningen Viktoria från Tyskland kom till Stockholm och blev förlovad med Gustav V den 12 mars, lät

kungen 1882 flytta bort Gregorius till den trettonde till förmån för Viktoria.

Karin Bränngård i Stugun skriver: ”Hej Bo! Nu blev det bråttom med att få iväg svaret, p g a missen förra veckan! Fredag kom tidningen, och måndag sista dag att svara. Blir det ’Språklåda’ två fredagar på raken, nu då? Eller fortsätter det som om ingenting har hänt, var 14:e dag, som vanligt?” /Ja, nu blir det som vanligt! Det var ett tekniskt fel förra gången./ Karin fortsätter: ”Jag har satt in orden i meningar denna gången. Fast i sanningens namn ska jag tillstå att jag fick gå till din Orlboka för att få kläm på meskåa. Där framgick att ordet finns i Hammerdal. Men jag har aldrig kommit i kontakt med det, vad jag vet. – Je gatt gå baka fjöse ätt

Republikflaggan, egentligen ”De förenade republikerna Jamtlands flagga”. Tre fält, tre delrepubliker; Jamtland, Herjeådalen och Ravund. Färgerna: blå himmel, vita fjäll, gröna skogar. I mitten sigillet från strax efter år 1274, då norska Landsloven infördes. Förhållandet mellan höjd och bredd på flaggan är 3:4. nån ve, för de hadd vårte kallht å je behövd tänn opp, å vehaugen som va innahus hadd tege slut. De va branog mä nysnö, för de hadd snödd litte i fleir daga, sô je fekk tjava på bäst je kunne mä vekjalken. De vise seg atte de va int alldeles lätt, för de bar igjöning meskåa som vårte nôr de regne å töge förut. – Vehaugen = vedhögen, Tjava = gå i besvärligt före, exempelvis på hjortronmyren eller i modd, djupsnö, lera eller blötjord. Meskåa = lager med skare djupare ner i snölagret. (Om jag uppfattat det rätt). Ha de! Karin.” Ordet ’meskåa’ är sammansatt av ’me’ som här betyder mellan

och ’skåa’ ishinna, skare. Enligt gammalt talesätt skulle ’meskåa’ markera att lika mycket snö som fanns under ’meskåa’, skulle komma ovanpå den. Här är orden till nästa gång: ’fälfus, marsnen, sidére’

Vinnare Trisslott: Karin Bränngård i Stugun Svar ska vara på redaktionen senast måndag 20 mars! Skriv gärna också om du har funderingar kring ord och uttryck. Mail-adress: jamska@jamtlandstidning.se eller Jämtlands Tidning Odensalagatan 39 D, 831 47 Östersund.

The bäst of

Brunflo Ordenshus Onsdag 22 mars kl 19.00

Ge en gåva med omtanke om dina nära och kära Med en värdecheck kan din vän välja från vårt breda utbud av behandlingar och produkter, t ex:

Förköp: ICA, Brunflo

Industrifastighet/tomt köpes I Östersund med omnejd, allt av intresse, från 500 kvm till 10.000 kvm. T16 Invest AB | joakim.aberg@t16invest.se | 070-512 45 46

• After Work De Luxe

Fot- och underbensmassage, fotbad, därefter fotpeeling eller Indian Head-massage samt ett glas vin. Från 690:-

• Ansiktsbehandling klassisk

Rengöring, peeling, portömning, mask, ansiktsmassage samt formning av ögonbryn. 80 min. Från 940:-

• Aromamassage De Luxe

Avslappnande kroppsmassage med aromaoljor. Lätt torrborstning för cirkulationsökande effekt. 25 min. Från 390:-

• Pedikyr/klassisk fotvård

Mjukgörande fotbad, naglarna ansas och lackas, förhårdnader tas bort och fötterna smörjs in med fotcreme. 50 min. Från 625:Varmt välkommen till oss på SPA-kliniken! Ringvägen 4 Östersund 063-55 60 90 spakliniken.se

S u p e r s u c c é! D u ha r vä l pr ov at .. ..våra Chorizogrillare & Bratwurstgrillare

www.angechark.se

83 år

1 9 3 4 – 2 0 17

En skinnfri tjockare grillkorv med lite starkare smak. Rökta med äkta alspån, allt för den goda smakens skull.


24

10 mars 2017

Jämtlands Tidning

Härjedalen

Nytt projekt ska höja statusen och få fler utbilda sig till lärare

Marita Dahlström har arbetat som förskollärare i 23 år och stormtrivs.

SVEG (JT) Bristen på behöriga lärare är stor, inte bara i Härjedalen utan över hela landet. Nu startar projektet Skolkören för att göra läraryrket populärare och samtidigt höja statusen. – Jag tycker jag har världens roligaste jobb, jag vill att fler ska få upp ögonen för läraryrket, säger Marita Dahlström, förskollärare i Sveg. Marita har, tillsammans med kollegan Laila Westling, blivit utsedda till skolambassadörer i projektet för Härjedalens del. Deras jobb blir den närmaste framtiden att dels informera sina kollegor om projektet, dels informera gymnasieelever, studenter och arbetssökande om läraryrket. – Tyvärr har nog många en väldigt ensidig bild av hur det är att vara lärare idag. Skolan är ju väldigt ofta i fokus och mycket negativt skrivs. Ibland med all rätt men det finns ju också en annan sida av yrket, menar Marita Dahlström, som arbetat som för-

skollärare i 23 år. – Om jag inte tyckt det varit roligt och givande hade jag väl aldrig stannat kvar så länge, menar hon och påpekar att det finns många lärare som har runt 30 år i yrket och det visar väl ändå att många trivs väldigt bra. – Men vi måste inte bara rekrytera fler till skolan, vi måste också se till att de som arbetar som lärare idag också stannar kvar och det kan bli en utmaning, tror Marita. – Ja, arbetsmiljön spelar förstås stor roll, men statusen på läraryrket måste höjas likväl som lönen. Kanske ska man försöka ge de som vill ökade möjligheter att vidareutbilda sig, till exempel från förskollärare till grundskolelärare eller ämneslärare, säger hon.

Att hon själv trivs förträffligt med att vara förskollärare märks tydligt. Marita skrattar och ler när hon berättar om sin vardag som lärare.

– Jag jobbar med sexåringar och de är ju hur härliga som helst. De är vetgiriga, de suger ju åt sig allt som svampar och frågar om allt. De är dessutom väldigt samhällsmedvetna och det håller mig själv på tårna, säger hon och berättar att ungarna hängde med mycket när det var presidentval i USA nyligen och kunde berätta om både Trump och Clinton.

Marita Dahlström säger att uppgiften att ta hand om andras barn inte bara är en stor utmaning, det innebär också ett stort ansvar. – Både barnen, föräldrarna och jag själv måste känna oss trygga i vår relation. Om föräldrarna känner sig trygga med mig och att barnen har det bra blir ju även de trygga, menar hon och påpekar att det gäller inte enbart sexåringar utan följer med högre upp i skolåldern. Hon hoppas nu att fler intresserade ska få möjlighet att praktisera en dag eller två vid en förskola eller inom grundskolan.

Antingen bara gå bredvid för att se på eller kanske hjälpa till några timmar som en extra resurs.

Att det kan vara givande att få prova på läraryrket är hennes egen son bevis för. – Han har utbildat sig till svetsare, det var hans drömyrke, men några svetsarjobb finns inte i Härjedalen och han vill absolut inte flytta härifrån. Jag sa åt honom att han kunde få prova på att vara i förskolan några dagar och hjälpa till. Efteråt sa han att han aldrig kunnat tro att det skulle vara så roligt att jobba med småbarn, berättar Marita och skrattar gott. Så det finns kanske hopp om att fler söker sig till läraryrket. Eller som Marita Dahlström uttryckte det: –Att ta hand om våra barn är ju att ta hand om framtiden!

JAN ENGSTRÖM TEXT OCH FOTO

FAKTA

Skolkören är en kampanj vars syfte är att lyfta skolan och läraryrket. Genom att rikta ljuset mot allt positivt som finns inom skolan vill man bygga stolthet bland de medarbetare som redan i dag gör ett bra jobb inom förskola och skola. Projektet ska också skapa ett intresse hos andra att börja jobba som lärare. Kampanjnamnet ”Skolkören” anspelar på att det är många som gemensamt höjer sina röster och hyllar skolan. Bakgrunden till Skolkören är att det är svårt att rekrytera lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Allt för få väljer att utbilda sig inom dessa yrken och de väntade pensionsavgångarna är stora.

FAKTA

I Härjedalens kommun råder det för närvarande brist på 53 behöriga lärare. Förra året gick elva lärare i pension och fram till 2020 kommer cirka tio lärare att pensioneras.

Profile for Jämtlands Tidning

Jt17v10  

Exempel på Jämtlands Tidning den prenumererade upplagen som kommer varje fredag. 650 kr per helår.

Jt17v10  

Exempel på Jämtlands Tidning den prenumererade upplagen som kommer varje fredag. 650 kr per helår.

Advertisement