Page 1

JAKTKALENDER

2018-2019


VI HAR SLÄPPT

423

NYA HUNDFÖRSÄKRINGAR...

...TILL ATT BÖRJA MED ANPASSA FÖR DIN HU D ND

• UTÖK

AD SJÄLVR IS – 135 DAGA KPERIOD R B OCH MED ICIN INGÅR • MÖJLI GHET AT T MAXBELO UTÖK A PPET

• REHA

Olika men lika trygga! För att du ska veta precis vilken försäkring du ska välja, har vi nu släppt 423 specialanpassade försäkringar för vanliga och ovanliga hundraser. Vår skadestatistik sträcker sig långt tillbaka. Därför vet vi att behov, risker och besvär varierar kraftigt hundraser emellan. Om du försäkrar din valp innan den blir fyra månader får du dessutom det mest omfattande skyddet till 30 % rabatt första året. Vi gör det enkelt att vara trygg.

Vill du veta mer? Ring 0775-88 88 88 eller gå in på agria.se för att hitta din lokala säljare. 2Agria Djurförsäkring är Länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.

FRI FLYTT TILL AGRIA


Innehåll Jakttider  Skyddsjakt  Hundar  Kalender  Vapenförvaring  Skadat och påskjutet vilt  Etik  Jaktledaren  Om vildsvin  Vanliga frågor  Praktiska tips vid viltförvaltning Jakträttsavtal  Vapenlån  Kötthantering och hygien  Styckning av älg  Styckning av rådjur/hjort  Styckning av vildsvin  Styckning av fågel  Flåsnitt för pälsvilt  Anteckningar  Sammanfattning av jaktåret 

4–11 12 13–15 16–42 42–43 44–46 48–49 50 52 54–55 56 57 58–59 60–61 62 63 64 64 65 66 70

© 2018 Jägarnas Riksförbund Tryck: Forssa Print 3


Jakttider Så länge får du jaga

BJÖRN: En timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång. ÄLG: En timme före solens uppgång till solens nedgång.

Solen upp

Solen ned

VARG, JÄRV, LO, HJORT, RÅDJUR OCH MUFFLON: En timme före solens uppgång t.o.m en timme efter solens nedgång. Efter solens nedgång är endast vaktjakt eller smygjakt tillåten. Övriga jaktbara arter får jagas hela dygnet.

Länsbokstäver AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län 4

O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Älg BD, AC, Y, Z län, del av S-län; Torsby kommun, del av W-län; kommunerna Malung-Sälen, Orsa, Rättvik, Älvdalen och Mora kommun (norr om sjön Siljan och norr om väg 45 väster om tätorten Mora), samt del av X-län; kommunerna Ljusdal, Ovanåker, Hudiksvall och Nordanstig: Övriga landet:

Länsstyrelsen beslutar om jakttider för älg, inom ramen för jaktförordningen. För jakt på endast älgkalv utan licens ska jakttiden vara 5 dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Jakttidens början ska vara densamma som i gällande älgförvaltningsområde.

1:a måndagen i sept.

 

2:a månd. i okt.

Kronvilt M (utom kronhjortsområde), samtliga djur: Hela landet utom M, enbart smyg- eller vakjakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Inom kronhjortsområde och kronhjortsskötselområde bestäms jakttiden av länsstyrelsen.

2:a månd. i okt. 31/1

16/830/9 1/10 till 2:a månd. i okt. 1/131/1

5


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Dovvilt

/10 11 20 16/ 1/10 28/2

Hela landet, alla djur: Hela landet, hornbärande djur (endast smyg- och vaktjakt): D, E, H, M, O, T län, endast hind och kalv:

1/930/9 21/1015/11

Rådjur Hela landet utom BD, Y, AC, Z: BD, Y, AC, Z: C, X, U, Y, AC, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet utom BD, Y, AC, Z län: (kid, endast smyg- och vaktjakt):

1/1031/1 1/1031/12 1/5

15/6

16/830/9 1/930/9

Vildsvin Hela landet (ej sugga som åtföljs av smågrisar):  Hela landet, årsunge: 1/7

6

15/2 16/4 30/6


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Rödräv K, M, N län: S, T, X, W län utom Älvdalens kommun: BD, AC, Y, Z län, samt Älvdalens kommun: Övriga landet:

1/831/3

Grävling

1/815/2

Hela landet:

1/828/2

1/815/4 1/815/3

Mård BD, AC, Y, Z, S, W, X län: Övriga landet, utom I:

1/931/3 1/1128/2

Iller

1/928/2

Hela landet:

Skogshare Öland: K, M, N, I län: Övriga landet:

Fälthare Öland: G, F, O, K, N, M, I, H län utom Öland: Övriga landet:

1/931/1 1/915/2 1/928/2

1/931/1 1/915/2 1/928/2

Bäver W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:

1/1015/5 1/1010/5 7


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Sädgås K, M län:

1/1031/12

Dagligen före kl. 11.00.

1/1031/12

Dagligen före kl. 11.00.

Bläsgås M län:

Grågås 20/731/12 Gotland och Fårö: 21/831/12 W, X, Y, Z, AC län: 20/830/9 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) BD län, gränsälvsområdet: 21/830/9 BD län, ej gränsälvsområdet: 11/831/12 Övriga landet:

Kanadagås X, Y, Z, AC, BD län, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga landet:

Gräsand, kricka, bläsand I, K, M län: W, X, Y, Z, AC, BD utom gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: Övriga landet (kricka, bläsand): Övriga landet (gräsand):

8

21/831/12 20/831/12 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 11/831/12

21/831/12

25/830/11 20/830/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/830/11 21/831/12


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Alfågel, Sjöorre X, Y, AC (inlandsomr. nedan odlingsgräns. W, Z (utom renbetesfjäll). BD (inlandsomr. nedan odlingsgräns, utom gränsälvsområdet): BD Gränsälvsområdet: X, Y, AC och BD utom gränsälvsområdet i kustområdet: Övriga län i inlandsområdet: Övriga kustområden:

25/830/11 20/830/11

(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)

25/831/1 21/830/11 21/831/1

Knipa, Storskrake X, Y, AC inlandsområde nedan odlingsgränsen. W och Z utanför renbetesfjällen. BD inlandsområde nedan odlingsgränsen, utanför gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: X, Y, AC, BD, kustområden, utom gränsälvsområdet: Övriga läns kust och inlandsområden:

25/831/1 20/831/1

(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)

25/831/1 21/831/1

Småskrake X, Y, W, Z, AC, BD inlandsområden, utom gränsälvsområdet: BD gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet:

25/830/11 20/830/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/830/11 1/1031/12 9


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Vigg, Ejder X, Y, W, Z, AC, BD län, inlandsområdet utom gränsälvsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet:

25/831/1 1/931/1 20/831/1 (Jaktstart kl. 11.00, 21/831/1

20/8.)

Dalripa, Fjällripa S, X, Y, W län utom Älvdalens kommun: Z län och Älvdalens kommun: AC, BD län ovan lappmarksgränsen: AC, BD län nedan lappmarksgränsen:

25/815/11 25/828/2 25/815/3 25/831/1

Järpe, Orre, Tjäder E, F, G, H, K, N, O län: Övriga län, utom I, M: E, F, G, H, K, N, O län, endast orr- och tjädertupp: M län, endast orr- och tjädertupp: Övriga län utom I, endast orroch tjädertupp:

Rapphöna Alla län utom Y, Z, AC, BD: 10

25/830/9 25/815/11 1/131/1 1/915/9

1/131/1

16/1131/1

16/931/10


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Fasan

Hela landet:

Morkulla

1/1031/1

21/831/10

W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:

21/830/11

Havstrut, gråtrut, fiskmås Hela landet:

1/831/3

Ringduva S, T, U, W, X, Y, Z, AC, BD län: K, M, N län: Övriga landet:

1/831/10

Björktrast

Hela landet:

1/831/3

Nötskrika

Hela landet:

16/731/3

16/828/2 16/831/12

Kråka, Kaja, Skata Y, Z, AC, BD 16/730/4 län: Övriga län: 1/715/4

Råka

M, N län:

1/828/2 11


Skyddsjakt Skyddsjakt är jakt som får bedrivas utanför ordinarie jakttid. Att till exempel jaga vildsvin i spannmål under sommaren eller på vallarna under våren och försommaren är inte, strikt menat, skyddsjakt. Eftersom vildsvinen är lovliga den tiden på året handlar det faktiskt om jakt under ordinarie jakttid. Skyddsjakt kan ske antingen genom särskilda beslut som myndigheterna fattar, till exempel efter stora rovdjur som varg eller björn som har ett oönskat beteende eller till exempel älgar som rör sig på fel sida av ett viltstängsel. Skyddsjakt kan också ske efter eget initiativ. Då behövs det inget särskilt myndighetsbeslut utan det är tillåtet att skyddsjaga vissa arter under givna förutsättningar. Till exempel är det tillåtet att skjuta gråoch kanadagäss året om om de utgör en sanitär olägenhet eller befinner sig på fält med oskördad gröda och där kan orsaka skada. En nyhet från 2018 är att dov- och kronkalvar får jagas i vissa fall för att förhindra skada. För dovkalvar gäller att de får skjutas i fält med växande gröda från 1 juli till och med den 15 april. För kronkalvar gäller att de får skjutas under samma tid i fält med växande gröda men även där de orsakar stamskada på barrträd. De nya reglerna gäller dock inte i Skåne och Gotlands län. Skyddsjakt på eget initiativ regleras i Jaktförordningens fjärde bilaga. Vid osäkerheter i hur regelverket ska tolkas, kontakta Jägarnas Riksförbunds kansli.

12


Hundar Enligt lagen om tillsyn av hundar och katter gäller följande: l 1 mars–20 augusti får hundar inte vara lösa i marker där det finns vilt. Då råder ”hundförbud”. l Under övrig tid ska hundar hindras från att driva eller förfölja vilt – när de inte används vid jakt. Det är alltså inte fritt fram att släppa hundar efter 20 augusti. Det ska gälla jakt – vilket förutsätter både jakttid och jakträtt. Det är alltid förbjudet att låta hund förfölja vilt när det inte är jakttid eller jaktträning tillåten för detta vilt.

Jaktmarkens storlek Jaktlagen: ”Jakt med drivande hund får inte ske på ett område som är så beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde.” Rekommenderad minsta areal för en välarronderad jaktmark är: 50 hektar för tax. 100 hektar för drever. 200 hektar för stövare. 13


För jaktträning och vissa jakter får hund förfölja: l Älg 21 augusti till 31 december. l Björn 21 augusti till 30 september. l Lo från 1 februari. Ovanstående arter får förföljas av hund även till den senare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Vildsvin 1 augusti–31 januari. l Rödräv 21 augusti–15 mars. l Grävling, mårdhund och tvättbjörn mellan 1 augusti och 31 januari. l Hjort och rådjur från 1 okt. – 31 jan, eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Annat vilt från 21 augusti till sista februari eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Hund som inte förföljer vilt får användas vid fågeljakt från 16 augusti till 15 april. (S, W, X, Y, Z, AC och BD län till 30 april.) l Grytjakt med hund får bedrivas hela året efter vildkanin och mårdhund, samt vid ordinarie jakttid och skyddsjakt på rödräv, mink, mård och grävling. l Vid all jakt får hund användas för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under förarens kontroll.

Viktiga regler och skyldigheter för hundägare Minimimått för hundburar, liggplatser och hundgårdar finns hos Jordbruksverket. l Alla hundar ska enligt lag märkas och registreras hos Jordbruksverket. l Du får inte ha din hund bunden längre tid inomhus. l Utomhus får hund vara bunden (t.ex. löplina) max två timmar. l Elhalsband och stackelhalsband (med taggar) är förbjudet. l Hund får förvaras i bur: – Vid utställning, tävling, prov och provträning. – Vid jakt, max åtta timmar/dygn om de rastas var tredje timme. 14


Krav på eftersökshund Eftersökshund vid jakt på rovdjur och klövvilt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.” Eftersökshund ska vara tillgänglig även om den som användes vid jakten är bortsprungen.

Eftersökshund vid fågeljakt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång. Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.” Till exempel: Jagar du duva måste du medföra hund. Passar du på änder vid ett vattendrag (utan vettar eller båt) måste du medföra hund. Jagar du skogsfågel på dagen behöver du inte medföra hund.

– Vid transporter. Rastning ska ske och vatten ska ges minst var sjätte timme. Utfodring ska ske minst var 24:e timme. – Hundburen ska vara lastsäkrad. l Anträffas en hund lös bland lantbruksdjur får hunden, om det är nödvändigt, dödas av djurens ägare eller skötare. l Om en hund springer lös bland vilt får jakträttshavaren ta hand om hunden. Går inte detta får polisen låta avliva hunden. l Skada som orsakas av hund ska ersättas av dess ägare, även om ägaren inte vållat skadan (strikt hundägaransvar). 15


Juni/Juli

27 l

Vecka 26

2018

mw

l Nymåne mw Sista kvarteret Fullmåne

Tisdag

Selma, Fingal

Första kvarteret Flaggdag

Juli Måndag

2

Tisdag

Vecka 27

2018 Rosa, Rosita

Aurora

26

Rakel, Lea

Onsdag

27

Selma, Fingal

Onsdag

4

Ulrika, Ulla

Torsdag

Leo

Torsdag

Laila, Ritva

28

3

5

l Fredag

29



Peter, Petra

Lördag

30



Elof, Leif

Söndag



Aron, Mirjam

1 16

Fredag

6

Esaias, Jessika

mw

Lördag

7

Klas

Söndag

Kjell

8


Vecka 28

Juli Måndag

9

Tisdag

2018 Jörgen, Örjan

Juli Måndag

16 Tisdag

Vecka 29

2018 Reinhold, Reine

10

André, Andrea

17

Bruno

Onsdag

11

Eleonora, Ellinor

Onsdag

18

Fredrik, Fritz

Torsdag

Herman, Hermine

Torsdag

Sara

19

mw

12 Fredag

Joel, Judit

13

l

Lördag

Fredag

Margareta, Greta

Lördag

20

Folke

21

Johanna

Ragnhild, Ragnvald

Söndag

Magdalena, Madeleine

14 Kronprinsessans födelsedag

Söndag

15

22

17


Vecka 30

Juli/Augusti

2018

Augusti

Måndag 

Emma

Måndag

23 Tisdag

30 Tisdag

Vecka 31

2018 Algot

24

Kristina, Kerstin

31

Helena, Elin

Onsdag

25

Jakob

Onsdag

Per

Torsdag

26

Jesper

Torsdag

Karin, Kajsa

Fredag

Marta

Fredag

Tage

28

Botvid, Seved

Lördag

Arne, Arnold

Söndag

Olof

27

1 2

3

l Lördag

29 18

4

mw

Söndag

5

Ulrik, Alrik


Augusti

Vecka 32

Måndag

6

Tisdag

7

2018 Alfons, Inez

Augusti Måndag

13 Tisdag

Vecka 33

2018 Kaj

Dennis, Denise

14

Uno

Silvia, Sylvia

Onsdag

15

Stella, Estelle

Roland

Torsdag

Brynolf

Kräftpremiär

Onsdag

8

Drottningens namnsdag

Torsdag

9

16

Fredag

Lars

Fredag

17

Verner, Valter

Lördag

11

Susanna

Lördag

18

Ellen, Lena

Söndag

Klara

Söndag

Magnus, Måns

mw

10 l

12

19

19


Augusti Måndag 

20 Tisdag

Vecka 34

2018 Bernhard, Bernt

Vecka 35

Augusti/September Måndag

27 Tisdag

2018 Rolf, Raoul

Jon, Jonna

28

Fatima, Leila

Onsdag

22

Henrietta, Henrika

Onsdag

29

Hans, Hampus

Torsdag

Signe, Signhild

Torsdag

Albert, Albertina

21

23

30

Fredag

24

Bartolomeus

Fredag

Arvid, Vidar

Lördag

25

Lovisa, Louise

Lördag

Sam, Samuel

Söndag

Östen

Söndag

Justus, Justina

26 l

20

31 1 2


September Måndag

3

Vecka 36

2018 Alfhild, Alva

mw

Tisdag

September Måndag

10 Tisdag

Vecka 37

2018 Tord, Turid

Gisela

11

Dagny, Helny

Onsdag

Adela, Heidi

Onsdag

12

Åsa, Åslög

Torsdag

6

Lilian, Lilly

Torsdag

13

Sture

Fredag

Kevin, Roy

Fredag

14

Ida, Ronja

Lördag

Alma, Hulda

Lördag

15

Sigrid, Siri

Anita, Annette

Söndag

Dag, Daga

4 5

7 8

Söndag

9

l

16

21


September Måndag 

17

Vecka 38

2018

Hildegard, Magnhild

mw

Tisdag

Vecka 39

September/Oktober Måndag

24 Tisdag

2018 Gerhard, Gert

Tryggve

18

Orvar

Onsdag

19

Fredrika

Onsdag

26

Enar, Einar

Torsdag

20

Elise, Lisa

Torsdag

27

Dagmar, Rigmor

Fredag

Matteus

Fredag

Lennart, Leonard

22

Mauritz, Moritz

Lördag

29

Mikael, Mikaela

Söndag

Tekla, Tea

Söndag

Helge

25 l

21

28

Höstdagjämning

Lördag

23 Höstdagjämning

22

30


Oktober Måndag

1

Tisdag

2

Vecka 40

2018 Ragnar, Ragna

Ludvig, Love

mw

Vecka 41

Oktober Måndag

2018 Nils

8

Tisdag

Ingrid, Inger

9 l

Onsdag

Evald, Osvald

Onsdag

10

Harry, Harriet

Torsdag

Frans, Frank

Torsdag

Erling, Jarl

3

4

Fredag

Bror

Lördag

Jenny, Jennifer

Söndag

Birgitta, Britta

5 6 7

11 Fredag

12



Valfrid, Manfred

Lördag

13



Berit, Birgit

Söndag

Stellan

14

23


Oktober Måndag  

15 Tisdag

Vecka 42

2018 Hedvig, Hillevi

Oktober

Vecka 43

2018

Måndag

22

Marika, Marita

Tisdag

16

Finn

23

Severin, Sören

Onsdag

17



Onsdag

Evert, Eilert

Torsdag

Lukas

mw

Antonia, Toini

24 l

18

FN-dagen

Torsdag

25

Inga, Ingalill

Fredag

Tore, Tor

Fredag

Amanda, Rasmus

Lördag

20

Sibylla

Lördag

27

Sabina

Söndag

Ursula, Yrsa

Söndag

Simon, Simone

19

21

26

28 Vintertid börjar

24


Vecka 44

Oktober/November Måndag

29 Tisdag

2018 Viola

30

Elsa, Isabella

Onsdag

Edit, Edgar

November

Vecka 45

Måndag

5

Tisdag

6

2018 Eugen, Eugenia

Gustav Adolf

Gustav Adolfdagen

31 mw

Onsdag

7

Ingegerd, Ingela

l

Torsdag

Torsdag

1

8

Vendela

Allhelgonadagen

Fredag

Tobias

Lördag

Hubert, Hugo

2 3

Alla helgons dag

Söndag

4

Fredag

9

Teodor, Teodora

Lördag

Martin, Martina

10 Mårtensafton

Sverker

Söndag

11

Mårten

Fars dag

25


November Måndag 

12 Tisdag

Vecka 46

2018 Konrad, Kurt

November Måndag

19 Tisdag

Vecka 47

2018 Elisabet, Lisbeth

13

Kristian, Krister

20

Pontus, Marina

Onsdag

14

Emil, Emilia

Onsdag

21

Helga, Olga

Torsdag

Leopold

Torsdag

Cecilia, Sissela

15

22 Fredag

mw

Fredag

16

Vibeke, Viveka

Lördag

17

Naemi, Naima

Lördag

24

Gudrun, Rune

Söndag

Lillemor, Moa

Söndag

Katarina, Katja

23

Klemens

l

18 26

25


Vecka 48

November/December Måndag

26 Tisdag

2018 Linus

December

Vecka 49

Måndag

3

Tisdag

2018 Lydia

Barbara, Barbro

27

Astrid, Asta

Onsdag

28

Malte

Onsdag

5

Sven

Torsdag

Sune

Torsdag

Nikolaus, Niklas

29

4

6

Finlands nationaldag

Fredag

30

Anders, Andreas

mw Lördag

1

Söndag

2

Första advent

Fredag

7

Angela, Angelika

l Oskar, Ossian

Beata, Beatrice

Lördag

8

Söndag

9

Virginia

Anna

Andra advent

27


December

Vecka 50

Måndag 

10

2018 Malin, Malena

Nobeldagen

Tisdag

December Måndag

17 Tisdag

Vecka 51

2018 Stig

11

Daniel, Daniela

18

Abraham

Onsdag

12

Alexander, Alexis

Onsdag

19

Isak

Torsdag

Lucia

Torsdag

Israel, Moses

13

20

Luciadagen

Fredag

Sten, Sixten

Lördag

15

Gottfrid

Söndag

Assar

14

Fredag

21

Tomas

Vintersolståndet

mw

16 Tredje advent

28

Lördag

22

Natanael, Jonatan

Söndag

Adam

l

23

Drottningens födelsedag, fjärde advent


December Måndag

24

Vecka 52

2018 Eva

Julafton

31

Sylvester

Tisdag

25

1

Juldagen

26

Måndag

2018/19

Nyårsafton

Tisdag

Onsdag

Vecka 1

December/Januari

Nyårsdagen Stefan, Staffan

Onsdag

Svea

Torsdag

Alfred, Alfrida

2

Annandag jul

Torsdag

27

Johannes, Johan

Fredag

Benjamin

Lördag

29

Natalia, Natalie

Söndag

Abel, Set

28 mw

30

3

Fredag

Rut

Lördag

Hanna, Hannele

4 5

Trettondagsafton

Söndag

6

Kasper, Melker, Baltsar

l Trettondedag jul 29


Måndag

7

Tisdag

Vecka 2

2019 August, Augusta

Januari Måndag

14

Vecka 3

2019 Felix, Felicia

mw

Januari

Tisdag

Erland

15

Laura, Lorentz

Onsdag

Gunnar, Gunder

Onsdag

16

Hjalmar, Helmer

Torsdag

Sigurd, Sigbritt

Torsdag

17

Anton, Tony

Fredag

Jan, Jannike

Fredag

Hilda, Hildur

Lördag

12

Frideborg, Fridolf

Lördag

19

Henrik

Söndag

Knut

Söndag

Fabian, Sebastian

8 9

10 11

13 Tjugondedag jul

30

18

20


Januari

Vecka 4

2019

Vecka 5

Januari/Februari

2019

21

Agnes, Agneta

Måndag

Tisdag

22

Vincent, Viktor

Tisdag

29

Diana

Onsdag

23

Frej, Freja

Onsdag

30

Gunilla, Gunhild

Torsdag

Erika

Torsdag

Ivar, Joar

Måndag 

l

24

28

Konungens namnsdag

31 Fredag

Fredag

Paul, Pål

Lördag

26

Bodil, Boel

2

Söndag

Göte, Göta

Söndag

25

27 mw

Karl, Karla

1

Max, Maximilian

Lördag

3

Disa, Hjördis

31


Februari Måndag

4

Vecka 6

2019 Ansgar, Anselm

l

5

Agata, Agda

Vecka 7

2019

Måndag

11

Yngve, Inge

Tisdag

12

Evelina, Evy

mw

Tisdag

Februari

Onsdag

Dorotea, Doris

Onsdag

13

Agne, Ove

Torsdag

Rikard, Dick

Torsdag

Valentin

Fredag

Berta, Bert

Lördag

Fanny, Franciska

Iris

6 7

8 9

Söndag

10 32

14

Alla hjärtans dag

Fredag

Sigfrid

Lördag

16

Julia, Julius

Söndag

Alexandra, Sandra

15

17


Februari Måndag 

18 Tisdag

19

Vecka 8

2019 Frida, Fritiof

Gabriella, Ella

Vecka 9

Februari/Mars Måndag

25 Tisdag

26

2019 Sigvard, Sivert

Torgny, Torkel

mw

l Onsdag

20

Vivianne

Onsdag

27

Lage

Torsdag

Hilding

Torsdag

Maria

21

28 Fredag

1

Albin, Elvira

Lördag

Ernst, Erna

Fredag

Pia

Lördag

23

Torsten, Torun

2

Söndag

Mattias, Mats

Söndag

22

24

3

Gunborg, Gunvor

33


Vecka 10

Mars Måndag

2019 Adrian, Adriana

4

Tisdag

Tora, Tove

5

2019

Måndag

11



Tisdag

12

Viktoria

Edvin, Egon

Kronprinsessans namnsdag

Onsdag

6

Ebba, Ebbe

Onsdag

13

Greger

Camilla

Torsdag

Matilda, Maud

l

Torsdag

Vecka 11

Mars

7



Int. kvinnodagen

mw

Fredag

8

Siv

Fredag

Kristoffer, Christel

Lördag

9



Torbjörn, Torleif

Lördag

16

Herbert, Gilbert

Söndag



Edla, Ada

Söndag

Gertrud

Internationella kvinnodagen

10 34

14

15

17


Mars Måndag 

18

Vecka 12

2019 Edvard, Edmund

Mars

Vecka 13

2019

Måndag

25 Tisdag

19

Josef, Josefina

26

Emanuel

Onsdag

20

Joakim, Kim

Onsdag

27

Rudolf, Ralf

Torsdag

Bengt

Torsdag

Malkolm, Morgan

Tisdag

Vårdagjämning

21

28 mw

l

22

Kennet, Kent

Fredag

29

Jonas, Jens

Lördag

23

Gerda, Gerd

Lördag

30

Holger, Holmfrid

Söndag

Gabriel, Rafael

Söndag

Ester

Fredag

Nordens dag

24

Våffeldagen

31

Sommartiden börjar

35


April Måndag

1

Tisdag

2

Vecka 14

2019 Harald, Hervor

Gudmund, Ingemund

April Måndag

8

Tisdag

9

Vecka 15

2019 Nadja, Tanja

Otto, Ottilia

Onsdag

Ferdinand, Nanna

Onsdag

10

Ingvar, Ingvor

Torsdag

Marianne, Marlene

Torsdag

Ulf, Ylva

4

Fredag

5

Irene, Irja

l

Lördag

6

Söndag

7 36

11 Fredag

12

Liv

mw

3

Lördag

Vilhelm, William

13

Artur, Douglas

Irma, Irmelin

Söndag

Tiburtius

14


April

Vecka 16

Måndag 

15

2019 Olivia, Oliver

April Måndag

22

Vecka 17

2019 Allan, Glenn

Annandag påsk

Tisdag

16

Patrik, Patricia

23

Georg, Göran

Onsdag

Elias, Elis

Onsdag

24

Vega

Valdemar, Volmar

Torsdag

Markus

Tisdag

17

Dymmelonsdagen

Torsdag

18

25

Skärtorsdagen

Fredag

19

l

Olaus, Ola

Fredag

Teresia, Terese

Lördag

27

Engelbrekt

Söndag

Ture, Tyra

26

Långfredagen

Lördag

20

Amalia, Amelie

mw

Påskafton

Söndag

21

Anneli, Annika

28

Påskdagen

37


Vecka 18

Måndag

29 Tisdag

2019 Tyko

30

Mariana

Onsdag

Valborg

Kungens födelsedag

1

1 maj

Torsdag

Filip, Filippa

Fredag

John, Jane

Lördag

Monica, Mona

Gotthard, Erhard

2

3 4

Söndag

5

l 38

Maj Måndag

6

Tisdag

7

Vecka 19

2019 Marit, Rita

Carina, Carita

Onsdag

Åke

Torsdag

Reidar, Reidun

8

9

Fredag

Esbjörn, Styrbjörn

Lördag

11

Märta, Märit

Söndag

Charlotta, Lotta

10

12 mw

April/Maj


Maj

Vecka 20

Måndag 

13

2019 Linnea, Linn

Maj Måndag

20

Vecka 21

2019 Karolina, Carola

14

Halvard, Halvar

Tisdag

21

Konstantin, Conny

Onsdag

15

Sofia, Sonja

Onsdag

22

Hemming, Henning

Torsdag

Ronald, Ronny

Torsdag

Desideria, Desirée

Tisdag

16 Fredag

17

Rebecka, Ruben

23 Fredag

Ivan, Vanja

Lördag

24

Norges nationaldag

18

Erik

25

Urban

Söndag

Maj, Majken

Söndag

Vilhelmina, Vilma

Lördag

l

Pingstafton

19

26

mw Mors dag 39


Maj/Juni

Vecka 22

Måndag

27

2019 Beda, Blenda

28

Ingeborg, Borghild

Onsdag

29

Yvonne, Jeanette

Torsdag

Vera, Veronika

Måndag

3

Tisdag

4

Fredag

Petronella, Pernilla

Lördag

Gun, Gunnel

Söndag

Rutger, Roger

1

2019 Ingemar, Gudmar

Solbritt, Solveig

Onsdag

Bo

Torsdag

Gustav, Gösta

5 6

Kristi himmelfärdsdag

31

Vecka 23

l

Tisdag

30

Juni

Sveriges Nationaldag

Fredag

Robert, Robin

Lördag

Eivor, Majvor

7

8

Pingstafton

2 40

Söndag

9

Pingstdagen

Börje, Birger


Juni Måndag 

10

Vecka 24

2019 Svante, Boris

Juni

Vecka 25

Måndag

17

mw

l

Tisdag

2019 Torborg, Torvald

Bertil, Berthold

18

Björn, Bjarne

Onsdag

12

Eskil

Onsdag

19

Germund, Görel

Torsdag

Aina, Aino

Torsdag

Linda

Tisdag

11

13 Fredag

14

Håkan, Hakon

Lördag

15

Margit, Margot

Söndag

Axel, Axelina

20 Fredag

21

Alf, Alvar

Sommarsolstånd, Midsommarafton

Lördag

22

Paulina, Paula

Midsommardagen

16

Söndag

23

Adolf, Alice

41


Vecka 26

Juni

2019

Måndag

24

Johannes döparens dag

Tisdag

25



David, Salomon

Onsdag

26



Rakel, Lea

Torsdag

27



Selma, Fingal

Fredag

28

Leo

Lördag

29



Söndag



mw

30 42

Peter, Petra

Elof, Leif

Vitala vapendelar Gevär med slutstycke: Slutstycke och pipa. Brytvapen (exempelvis hagelgevär): Kolv, baskyl och pipor. (Om vapnet inte har yttre hanar och blindavfyrats utgör framstock vital vapendel.)


Vapenförvaring Hemma Vapen och ammunition ska förvaras i godkänt vapenskåp eller säkerhetsskåp som håller minst SS 3492-standard. Skåp som tomt väger mindre än 150 kilo ska bultas fast i väggen, alternativt förses med vikter så att det kommer upp till 150 kilo. Nycklar eller låskoder ska förvaras så att bara vapeninnehavaren kommer åt dem. Varken anhöriga eller vänner får ha tillgång till nycklarna. Vapenförvaringen ska ske i vapeninnehavarens eget vapenskåp och bostad. Allt annat kräver ett polistillstånd vilket kan ges i undantagsfall.

Vid transport Grundregeln är uppsiktsförvaring. Har du vapnet i bilen och själv befinner dig i eller intill bilen har du vapnet under uppsikt. Vapnet får inte förflyttas laddat och ska helst ligga i förvaringsutrymme. Ammunitionen förvaras separat. Om du måste bära med dig hela vapnet bland andra människor (till exempel vid tågresor) ska vapnet ligga i vapenfodral.

Vid matpaus eller hotellvistelse Vid matpaus, färjetur eller hotellvistelse ska vapnet delas. Vital vapendel tas med, kvarvarande vapendel göms i låst bil. Om man inte kan dela vapnet får man använda ett godkänt vapenlås (till exempel hänglås klass 3) och gömma vapnet, fastlåst, i bilen. Du får låsa in vital vapendel i hotellets säkerhetsförvaring, eller lämna in den till fartygsreception. Vid flygresor bör du fråga flygbolaget om vad som gäller.

I jaktstugan I jaktstuga eller på skjutbana gäller samma grundregler: Uppsikt, medtagen vital vapendel eller förvaring i bil med vapenlås. 43


Skadat och påskjutet vilt När ett vilt skadas vid jakt gäller jaktlagens paragraf 28:

”Om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas”. Detta gäller alla viltarter. Skytten är alltid ansvarig. Vid gemensamhetsjakt på vissa viltarter har även jaktledaren ett visst ansvar. Försumlighet kan innebära böter och vapenbeslag.

Vad får man göra? Du ska alltid kunna motivera alla extraordinära åtgärder som vid reguljär jakt skulle vara ett lagbrott. Sådana åtgärder kan exempelvis vara: l Att använda belysning. l Att använda motorfordon för att genskjuta viltet. l Att använda otillåtna vapentyper. l Att eftersöka och avliva även efter mörkrets inbrott. l Att eftersöka och avliva på annans mark. Om du är det minsta osäker på vad du får göra: Ring polisen. Vid eftersök på annans mark ska jakträttsinnehavaren kontaktas eller – om det inte går – polisen. Jakträttsinnehavaren på den andra marken får inte stoppa eftersöket, och har inte ens rätt att ta över. Dialog är naturligtvis det bästa. Det påskjutande jaktlaget (eller jägaren) är alltid ansvarigt, även om eftersöket lämnas över till grannlaget. Notera att detta gäller eftersök på vilt som skadats vid jakt – inte i trafiken.

När djuret lämnat skottplatsen Memorera situationen, kontakta jaktledaren, sitt stilla och lämna absolut inte passet (om du inte får andra instruktioner). Bland det absolut vikti44


gaste för ett eftersöksekipage är att få rätt information från start och en orörd skottplats. Det eftersöksekipaget vill veta är bland annat: l Skottplatsen. l Hur djuret tecknade (reagerade) för skottet. l Varifrån kom djuret, åt vilket håll försvann det, hur uppförde det sig. l Om det fanns fler djur på platsen. l Andra iakttagelser.

Ta tid på dig Ett vilt reagerar normalt för ett icke dödande skott genom att rusa från skottplatsen och lägga sig ned i sårlega. Djuret är då påverkat av adrenalinpåslag och flyktreaktion. Går man efter djuret för tidigt kan nästa rusning bli mycket kraftig och lång. Att det går en timme mellan skott och eftersök är normalt bara en fördel.

Blodstänk ger ledtrådar l Blod mitt i spåret kan vara en låg träff eller träff i benen. l Blod på grenar, som djuret strukit sig mot tyder på högre träff. l Skvättande blod vid sidan av spåret kan tyda på hög träff. Det kan vara svårt att se blodstänk i en höstfärgad skog. Använd vitt toapapper och stryk mot misstänkta röda fläckar. Känn med fingrarna.

45


Om du hittar skadat vilt Jaktförordningen säger följande:

”Anträffas frilevande vilt så skadat eller i sådan belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på annans mark.” Vid en sådan avlivningssituation får du använda vilket vapen eller tillhygge som helst, bara djuret dör effektivt, utan extra lidande. Notera att det bara gäller ”anträffat” vilt som du råkar stöta på. Du får inte på egen hand starta eftersök om djuret flyr. Då ska alltid polisen först kontaktas.

Vid viltolycka Enligt lag ska viltolyckor (även en mindre sammanstötning) med älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflon, varg, björn, lo, järv, utter eller örn polisanmälas och olycksplatsen ska märkas ut. l Placera ut varningstriangel. l Markera olycksplatsen på den sida där djuret försvann så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen. l Ring 112 och anmäl. 46

l Även om viltet ligger dött på plats ska markering ske. l Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen. l Försök inte att själv göra ett eftersök. l Försök inte avliva det skadade djuret om du inte har kunskapen. l Försök aldrig avliva en hund, låt veterinär avgöra.


JÄGARKUNSK AP

Din väg till Jägarexamen - det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen. Boken lär grundligt och pedagogiskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen. Varje kapitel innehåller frågor och svar för att kontrollera dina kunskaper. • • • • • • • •

Ekologi Artkännedom Viltvård Jaktmetoder Vapen och ammunition Säkerhet Etik Lagar

BOK + LJUDBOK Rek. pris 495:-

Läs mer om boken och om jägarexamen på www.jagarexamen.org Din väg till jägarexamen säljs hos välsorterade bokhandlare och näthandlare. Som studieledare beställer du boken via Bilda Förlag/Stjärndistribution: order@sdist.se eller på telefon 0290-76 76 76.


Etik Jaktetik handlar om hur man bör uppträda och agera som jägare. Etiken är viktig både för jägarens, jägarkårens, jaktens och viltets skull. Det är inte alltid lätt att definiera god jaktetik utan att först fundera på jaktens grunder och varför man jagar. Ett bra sätt att utveckla det etiska tänkandet, eller den etiska medvetenheten, är att diskutera frågorna jägare emellan, på jaktmöten eller i studiecirklar under utbildningar. Några grundläggande utgångspunkter för jaktetiken är: 1. Jakt ska bedrivas säkert. 2. Allt vilt ska respekteras. 3. Jägare ska visa hänsyn och respektera varandra. 4. Jägare ska visa hänsyn och respektera de som inte jagar. Punkt 1 är inte bara etik, utan också lag. Men det är en sak vad lagen kräver och hur mycket jägaren själv anstränger sig. Etiken går ut på att aldrig chansa och att alltid agera med förvissningen om att ett ej avlossat skott aldrig behöver ångras. När ändå olyckan är framme och ett djur skadas (för det kan givetvis inträffa) så ska jägaren och jaktlaget vara förberedda för detta och dessutom göra allt som går för att förkorta lidandet – om det så krävs flera dagar av eftersök. Lagen kräver ingen eftersökshund vid småviltjakt. Men hur är det när det gäller jaktetiken? 48


Punkt 2 innebär att man aldrig får förlora respekten för något vilt, oavsett art. Det är inte mer tillåtet att ”chansa” vid jakt på hare än vid jakt på älg. Även vid skyddsjakt eller till exempel utrotningsjakt på invasiva arter ska själva jakten fortfarande bedrivas så etiskt och hänsynsfullt som möjligt.

Respekt mellan jägare Punkt 3 handlar i hög grad om att respektera traditioner, erfarenheter och olika synsätt på jakt, vilket kan variera i vårt avlånga land. Naturligtvis ska man inte respektera brott mot punkterna 1 och 2, men hur man jagar och varför man jagar kan inom ramen för detta variera. Respekten jägare emellan handlar i hög grad om att vi ska fungera som grupp och kunna samarbeta i exempelvis i jägarorganisationer, gemensamhetsjakter och i större jaktområden med många markägare. Jakten är utsatt för attacker från personer och organisationer som har som enda agenda att hindra den jaktutövning som vi jägare ser som ett självklart och miljövänligt naturbruk. Därför är det viktigt att vi är någorlunda eniga i grundfrågorna, samarbetar och engagerar oss tillsammans för att påverka samhället i den riktning vi önskar.

Hänsyn mot allmänheten Punkt 4 är en viktig hänsynsfråga och en pedagagogisk fråga. Vi jägare måste alltid vara medvetna om att de flesta människor befinner sig långt från både slakt, jakt och skytte. De allra flesta äter förvisso kött, men själva dödandet har de aldrig varit i kontakt med. Det är en samhällsutveckling som vi inte kan bortse från. Några goda råd är därför: l Var noga med att förklara hur jakten går till när du möter människor i skogen, när bilder och filmsnuttar visas upp i sociala medier, när du skriver insändare eller diskuterar jakt med jobbarkompisar på fikarasten. l Tänk på att både bilder och filmer kan upplevas betydligt mer dramatiska än vad de egentligen är. l Sträva efter goda kontakter och information till alla människor som bor och vistas inom ett jaktområde. l Städa undan slaktrester och täck vilt som transporteras. l Möter du människor i naturen under jakt, presentera dig och förklara vad som pågår. Var artig. Skogen är för det mesta stor och det är sällan något bekymmer för jägare, bärplockare, ryttare och andra att samsas. 49


Jaktledaren Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska det alltid finnas en jaktledare vid älgjakt och vid jakt efter kronhjort inom kronhjortsskötselområde. Det är alltid bra att utse en jaktledare när man jagar flera personer tillsammans. En tydlig och bestämd ledning för jakten är både tryggt och säkert för alla inblandade, speciellt för gäster. Följande ska jaktledaren informera om inför jakten: l Avskjutningsföreskrifter, sambandsregler, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden samt övriga bestämmelser för jaktens genomförande. l Kravet på vapenlicens och jaktkort (viltvårdsavgift). l Att jägare bör vara ansvarsförsäkrade och bära signalfärger. l Att jägare ska ha ett inskjutet vapen och tillräcklig skjutskicklighet. l Att det är viktigt att delta i inventeringar inom älgförvaltningsområdet och att rapportera observerade älgar. Jaktledaren ansvarar också för sambandet, för att undvika felskjutningar. Jaktledaren ska se till att lagens krav på eftersökshund (på plats inom två timmar) efterlevs. Inträffar en skadeskjutning ska jaktledaren se till att eftersöket blir gjort och att jaktgrannar eller polis underrättas om skadat vilt lämnar området. Om jaktledaren missat att informera om något av det som nämnts ska du fråga. Det är alltid var och ens skyldighet att veta vad som gäller vid en jakt. 50


JÄGARKUNSK AP

Jaktledarutbildning Jaktledarutbildningen syftar till att klara ut vilka skyldigheter och rättigheter jaktledaren har och hjälper också till att ge stöd i rollen som ledare och coach. Efter kursen får kursdeltagaren ett bevis som intygar att utbildningen är genomförd. Utbildningen genomförs på 1-2 dagar beroende på kursledarens upplägg och omfattar bland annat: • •

Ansvar , skyldigheter och rättigheter Jaktlagstiftningen

• • •

Säkerhet Etik, moral och attityder Planering av jakt

Anmäl dig till din närmaste utbildare på www.jagarnasriksforbund.se/jaktledare eller ring 08-550 107 81.


Om vildsvin Vildsvinen har ökat i sådan takt att de numera är det dominerande klövviltet på många marker. De ger många jakttillfällen eftersom de har en hög reproduktionstakt och dessutom är lovliga året om, dygnet runt. Redan i dagsläget skjuts det sannolikt fler vildsvin än älgar i Sverige och stammen kommer sannolikt att fortsätta öka i takt med att vildsvinen sprider sig. Här följer några bra tips för den som vill jaga och förvalta vildsvinen på sin mark: Börja jaga tidigt. När vildsvinen börjar etablera sig på en mark tål de relativt omgående jakt. Håll jakttrycket på årsgrisar och yngre galtar så kommer stammen ändå att öka. Använd de hjälpmedel som finns. Ansök om tillstånd att använda rörlig belysning eller använd fast belysning på åtlar för att underlätta jakten. Utfodra inte vildsvinen. Vildsvinen behöver inte utfodras för att överleva, däremot är en riktad åteljakt viktig för att kunna beskatta stammen. Ta hjälp av andra! För den som är orutinerad är det alltid bra att ta hjälp av en mer van vildsvinsjägare, och tänk på att ha tillgång till en eftersökshund som vågar ta sig an vildsvinen.

52


Se hela vĂĽrt sortiment pĂĽ swedteam.se


Vanliga frågor Hur stor mark behöver man för att få jaga? Det finns ingen lägre gräns som anger hur liten marken kan vara för att man ska få jaga på den. Du får till exempel jaga på din tomt så länge den ligger utanför detaljplanerat område. Däremot står det i Jaktlagens 4 § att man ska ”anpassa jakten efter tillgången på vilt”. Det här tolkas populärt bland jägare att man inte ska skjuta mer än ”marken bär”. Med det i åtanke blir det svårt att genomföra praktisk jakt på för små marker, eftersom den mängd vilt som går att skjuta då blir väldigt liten. En begränsning som dock finns i lagtext är att man inte får locka vilt från annans mark, vilket gör till exempel åteljakt på vildsvin på små marker svårt. För att undvika osämja bör man alltid söka samråd och frivillig samverkan med närliggande jaktområden.

Var får man jaga? På mark där man har jakträtt, till exempel på din egen mark. Även på en tomt har du jakträtt. Dock kan jakt på en tomt begränsas av regler för skytte inom planlagt område, säkerhet med mera.

Får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst?

Man får ställa ett jakttorn var som helst på den egna jaktmarken. Men samråd gärna med grannarna om tornet ska ställas nära markgränsen.

54

Ja, så länge man har jakträtt på marken får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst. Däremot bör ju jägare tänka på att inte i onödan stöta sig med grannar och allmänhet, vilket gör att en placering av ett jakttorn nära till exempel bostadshus eller allmän väg utan samråd bör undvikas.


Vad ska man göra med en skjuten räv eller grävling? Man ska alltid sträva efter att ta vara på det vilt man fällt, så även med räv och grävling som bland annat har väldigt fina pälsar. Resterna bör alltid grävas ner eller brännas för att undvika spridning av sjukdomar. Dels bär många av rävarna på rävskabb som naturligtvis inte ska spridas vidare till andra djur. Dessutom har många rävar och grävlingar trikiner, så framför allt på marker där det rör sig vildsvin eller björn ska kadavren inte lämnas.

Vad är lämpligt att använda på en åtelplats för vildsvin? Allt som kan anses som naturligt foder och som inte genomgått någon tillagningsprocess är lämpligt att använda som åtelmaterial för vildsvin. Spannmål av olika slag och rotfrukter är bra, så länge som det sprids i lagom mängd. Majs och potatis tillhör de absoluta favoriterna. Processat foder som bröd, chips, godis eller liknande ska aldrig ges till vildsvin. Det är också bra om fodret tar tid för vildsvinen att få i sig eftersom de då stannar på åtelplatsen längre och ger jägaren en bra skottchans. En bra tumregel för hur mycket som är en lagom mängd är att man ska förvänta sig att det äts upp innan det hinner ruttna och bli dåligt. Observera att animaliska biprodukter från tamdjur (till exempel matrester) inte får användas och biprodukter (slaktavfall) från vilt bör vara garanterat smittfritt.

När skinnet är tillvarataget bör kropparna från räv och grävling destrueras för att undvika spridande av sjukdomar, till exempel trikiner.

55


Praktiskta tips vid viltförvaltning Viltet erbjuder många jaktmöjligheter, men fel hanterat kan det ställa till betydande skador för både jord- och skogsbruk. Vad, hur och när viltet orsakar skada beror på en mängd olika orsaker. Som en grov tumregel påverkar viltet skogen under vintern och jordbruket under sommaren. Man kan genom några enkla insatser minska skadorna som viltet orsakar. Den kanske viktigaste åtgärden inom både jord- och skogsbruk är att ha en löpande dialog mellan jägare, markägare och andra brukare. Arrenderar man jakten rekommenderar vi att använda sig av det jakträttsupplåtelseavtal som finns tillgängligt på jagarnasriksforbund.se. Det ger en bra grund för att diskutera igenom många frågor som kan bli aktuella redan innan upplåtelsen sker. Nedan listar vi tre praktiska tips som kan användas för att minska skadorna inom jord- och skogsbruk.

Tre åtgärder för att minska skador i skogen l Nyttja kantzoner och kraftledningsgator för att öka mängden foder åt viltet. l Spara redan betade träd vid röjning. Viltet betar gärna redan betade träd. l Friställ bärande träd såsom ek och bok. Detta kommer öka mängden ollon som viltet gärna äter.

Tre åtgärder för att minska skador i jordbruket Planera i tid, detta gäller både brukare och jägare. l Hjälp varandra att hitta skador. Ju tidigare skador upptäcks, desto bättre. l Följ upp växtsäsongen. Vad gick bra? Vad kan göras bättre? l

56


Jakträttsavtal Att skriva ett jakträttsavtal kan för många vara ett stort åtagande. För markägaren innebär det att denne avsäger sig en stor del av nyttjanderätten för marken och för jägaren innebär det både en ekonomisk utgift och i många fall olika skyldigheter gentemot markägaren eller andra nyttjanderättshavare. För att undvika osämja och tvister är det därför bra att tänka på några saker när ett jakträttsavtal tecknas. l Kontrollera att avtalsparterna faktiskt är de som de utger sig för att vara. Äger verkligen den som skriver avtalet marken och är nyttjanderättshavaren faktiskt den som denne utger sig för att vara. l Red ut eventuella oklarheter eller tveksamheter vid kontraktsskrivningen. Ta inget för givet utan lägg alla kort på bordet och red upp alla frågor innan avtalet är påskrivet – sedan är det för sent. l Klargör vad som gäller för icke betalande jaktgäster eller om nyttjanderättshavaren ska ha rätt att vidareupplåta (sälja) jakt och i så fall i vilken omfattning. l Bifoga en karta eller allra minst fastighetsbeteckningar och en beskrivning av jaktmarkens gränser. Ett jakträttsavtal måste inte vara skriftligt, även muntliga avtal gäller. Från Jägarnas Riksförbunds sida rekommenderar vi dock alltid att avtalen tecknas skriftligt för att bägge parter ska känna sig trygga med det som avtalats. På jagarnasriksforbund.se/jakt/avtal-och-stadgar finns en avtalsmall som är mycket lämplig att använda och som är framtagen för att parterna ska ha en bra grund att stå på och för att i möjligaste mån undvika tvister i framtiden.

57


Vapenlån För att självständigt låna ett jaktvapen krävs: l Att man själv innehar licens för motsvarande vapentyp, eller: l Att man har jägarexamen och är kvalificerad för samma typ av vapen som lånas, samt har ett särskilt lånetillstånd från polisen. I övrigt gäller uppsiktslån/jakt, precis som för ungdomar (se intill). Vid lån av vapen ska låntagaren medföra ett låneintyg där detaljerna för lånet framgår (se nedan). Vapenlån får ske högst två veckor vid några tillfällen om året). Kravet på låneintyg gäller inte inom familjen – då medförs endast originallicensen. Man skiljer mellan tre vapentyper för jakt, nämligen hagelvapen, kulvapen klass 1, samt kulvapen klass 2–4.

Exempel

Låneintyg

Vapentyp:

Vapenklass (1-4):

Fabrikat:

Ändamål:

Diarienr:

Kaliber:

Tillverkningsnr:

Tillståndshavare (personnr. adress, tel.):

Låntagare (personnr. adress, tel.):

Ändamål med utlåningen: Tid för utlåningen:

Långivarens underskrift: 58


Den som har licens för kulvapen klass 1 får utan tillstånd låna kulvapen i samtliga klasser. Den som har licens för exempelvis klass 3 får endast låna kulvapen klass 2–4. Den som bara har licens på hagelvapen får inte utan polistillstånd låna ett kombivapen. Den som bara har licens på kulvapen får inte utan tillstånd låna ett hagelvapen. På polisens hemsida finns färdiga låneintygsblanketter att skriva ut. Du kan också använda exemplet till vänster.

Ungdomar och vapenlån Den som fyllt 15 år får låna vapen under förutsättning att behörig vapenägare själv är med när vapnet används – så kallad uppsiktsjakt. Utlånaren ska befinna sig intill låntagaren och kunna övervaka användningen av vapnet. Detta gäller både vid jakt och vid övningsskytte. l Den som lånar vapen vid uppsiktsjakt behöver inte ha tagit jägarexamen. l Är låntagaren 18 år eller äldre ska denne lösa statligt jaktkort. Den som är under 18 år behöver inget statligt jaktkort. l Personer under 15 år får skjuta med licenspliktiga vapen, till exempel studsare eller hagelbössa, endast i föreningsregi. För godkända skyttesammanslutningar gäller inget ålderskrav vid uppsiktsutlåning. Reglerna för utlåning av vapen återfinns bland annat i vapenlagen och i rikspolisstyrelsens författningar (RPSFS 2009:13).

59


Kötthantering och hygien Köttförstörande och ”farliga” bakterier kommer huvudsakligen, i riskordning, från: 1. Jägaren själv – från händer, kläder och redskap. 2. Innehåll från djurets mag- och tarmkanal. 3. Hud och päls på djuret. De vanligaste orsakerna till matförgiftning i Sverige är bristfällig kylförvaring och smittspridning från människor. Smittämnen (bakterier med mera) finns överallt och det gäller att minimera tillväxten. I ett levande djur är köttet i princip bakteriefritt. Direkt efter slakt och flåning är cirka 1 000 bakterier per kvadratcentimeter på slaktkroppen normalt. Detta kan öka till flera miljoner under hängningen – fortfarande utan märkbara tecken på dåligt kött. Vissa bakterier kan under optimala förhållanden fördubblas i antal på tio minuter. Bara några timmar felaktig hantering/förvaring kan vara lika allvarlig som en kraftig nedsmittning av köttet – vilket i ett senare skede gör det omöjligt att exempelvis hänga köttet tillräckligt länge. Dålig hantering ger alltså kött av sämre kvalitet, eller i värsta fall otjänligt kött. Tvätta med ättika Sköljning och spolning av slaktkropKött som misstänkts ha hanterpen bör minimeras. Vatten hjälper ats dåligt ur hygiensynpunkt, bakterierna att växa och tränga in. har blivit förorenat eller där Personer med sår på händerna eller man kan se en luddig bakterieförkylning bör inte hantera kött. eller svamptillväxt på ytan kan i Plasthandskar är bra. Tvätta händer, viss mån ”repareras”. knivar och redskap ofta. Skottskador Tvätta med cirka 20 procentig skärs bort med marginal. Försök inte ättikssprit. Till och med angripskölja bort skottskador med vatten. na områden kan ibland räddas. Flugor kan via fötterna sprida smitta Bäst är att tvätta förebyggande över köttet. Däremot är inte flugägg vid föroreningar och skottskaeller fluglarver farliga. De kan komdor, redan när kroppen hängs. ma från en fluga som lade sina ägg Ättika kan användas för desinredan i skogen. Skär bort och skrapa ficering av bänkar och redskap. rent. Kontrollera resten av kroppen. 60


Skär bort skottskador med god marginal.

Hängning av kött Allt kött ska hänga tills likstelheten släpper, vilket sker efter några dagar. Tumregeln för att få ett mört välhängt kött är 40 dygnsgrader (exempelvis 8 dygn i fem grader), men det går att hänga betydligt längre. Rädda kött med tillagning Köttet bör hängas luftigt och torrt För att rädda kött där man är så att det bildas en torr ”pappersosäker på hur länge det varit liknande” hinna på köttet. Hinnan tinat (exempelvis vid ett fryshahindrar bakterietillväxt. veri) kan man undersöka bit för Bakterier som växer till under 8 bit. Skämt kött slängs, övrigt grader är i regel ofarliga för mänkött tillagas och kan sedan niskor (men de kan fortfarande frysas in igen. orsaka förruttnelse). Över 8 grader Det kan nämnas att det är så det bör man korta tiden för hängning går till i livsmedelsbranschen: kraftigt. Vid 10 grader bör hängninNär charkvarorna börjar närma gen kortas till bara några dagar. Vid sig bäst före-datumet grillas de sådana temperaturer går förändrineller tillagas och får därmed garna snabbt. Undvik temperaturer ”nytt liv” och ett nytt bäst förerunt 0 grader. Om köttet fryser datum. upphör mörningen. 61


Styckning av älg 1. Baklägg. Färs. 2. Vadmuskeln. Senigt, lämpligt för färs eller möjligen grytbitar. 3. Rulle. Grytbitar och riktigt mörad grillskivor. Kan saltas och kokas till saltrulle. 4. Ytterlår. Kokkött eller grytbitar. På yngre djur stek. Brukar också delas upp i ytterlår (bakre delen) och innanlår (främre delen). 5. Fransyskan. En av de finaste bitarna. 6. Rostbiff. Fint kött. Kan skivas eller stekas hel. 7. Slaksida (eller kollapp). Färs eller rullkött. 8. Biff. Fint kött, kan skivas och grillas. 9. Bringa. Kan renskäras eller sågas till spjäll. 10. Entrecôte. Fint kött, kan skivas och grillas. 11. Bogstek. Nedre delen lämplig för färs eller grytbitar. 12. Bog. Färs, grytbitar eller kokkött. 13. Högrev. Färs, grytbitar eller kokkött. 14. Hals. Kokkött, färs eller på yngre djur grytbitar. 15. Framlägg. Färs.

62

1 2 3

4 5 6 7

9

8

10

11 12 15

13

14


Styckning av rådjur/hjort 1. Stek. Kan delas vid knäleden om steken ska göras i ugn eller skäras benfri. Nedre delen blir färs. 2. Sadel. Med eller utan filéer. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grill- eller stekbitar. 3. Slaksida (kollapp). Köttfärs eller rullkött. 4. Bringa. God att salta och röka, eller grilla som revbensspjäll. Kan renskäras till färs. 5. Högrev. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grilleller stekbitar. 6. Bog. Kan rökas hel, eller tillagas i ugn (lämpligen delad vid armbågsleden där nedre delen blir färs). Kan också skivas för grill- eller stekbitar. 7. Hals. Kokkött, färs eller skivas för grill- eller stekbitar.

1

Viltkött kan frysas länge. Hos älg lagras fettet i stor utsträckning i depåer utanför de stora muskelgrupperna och inte insprängt i muskulaturen som hos tamboskap. Det medför att älgkött är magert och tål att lagras och frysas under mycket lång tid utan att härskna. Eventuellt innehåller viltkött högre halter tokoferoler (Evitamin) jämfört med kött från tamboskap, vilket också minskar risken för att fettet härsknar. Omega-3 fettsyror, som är bra för människors hälsa, förekommer i större mängder hos älg än hos tamboskap.

2

3

Frysning av viltkött

4 5

6

7

63


Styckning av vildsvin 1. Grisfot. 2. Baklägg. 3. Skinka. 4. Sida. 5. Filé, kotlettrad.

1 2

6. Revbensspjäll. 7. Karré. 8. Bog. 9. Framlägg.

3 4

Kom ihåg trikinrisken. 5

6

7

Styckning av fågel

64

9 1

1. Bröstfiléer. 2. Vingar. 3. Lår. 4. Hals. Fåglar kan flås (som på bilden till höger) eller plockas. Vid 2 styckning är det praktiskt att skära av vingen vid ”armbågen”. En plockad fågel behåller mer fett och har en stekyta kvar. Plockning är vanligt på sjöfågel. Om man plockar kan man behålla hela vingen.

8

4

1

1

1 2

3

3

2 3

1 2 3


Försäljning av viltkött Jägare får ge bort och sälja begränsade mängder viltkött till konsumenter, butik eller restaurang. Med små mängder menas följande: l Fällt vilt (ej flått eller passat): Maximalt 25 vuxna älgar, eller 250 rådjur, eller 75 vuxna hjortar, eller 10 000 småvilt per år. l Passat, flått och grov- eller finstyckat vilt: Maximalt 1 vuxen älg, eller 10 rådjur, eller 3 vuxna hjortar, eller 1 000 småvilt per år. Kötthanteringen får då ske i obesiktigat garage, slaktbod med mera. Detta gäller emellertid inte djur som kan vara smittade med trikiner, som vildsvin och björn, samt hjort från hägn som inte förklarats fria från tuberkulos. Mer information finns hos Livsmedelsverket.

Flåsnitt för pälsvilt

Rundflåning. Görs på bäver och säl. Snitten görs längs linjerna.

Bälgflåning. Görs på räv, mink, iller, mård och varg.

Bredflåning. Görs på grävling, björn, rådjur, hjort och älg. 65


Anteckningar                       

66


                      

67


                      

68


                      

69


Sammanfattning av jaktåret 2018–2019 Fälthare

Storskrake

Skogshare

Vigg

Kanin

Ejder

Bäver

Småskrake

Rödräv

Dalripa

Iller

Fjällripa

Mård

Järpe

Vildsvin

Orre

Dovhjort

Tjäder

Kronhjort

Rapphöna

Rådjur

Fasan

Älg

Morkulla

Sädgås

Havstrut

Bläsgås

Gråtrut

Grågås

Fiskmås

Kanadagås

Ringduva

Gräsand

Björktrast

Kricka

Nötskrika

Bläsand

Kråka

Alfågel

Kaja

Sjöorre

Skata

Knipa

Råka

70


JÄGARKUNSK AP

Finstycka hjort

som på sidan XXXXX bilden till vänster är densamma med ihåg var vi är. Vi börjar och hjälper oss att komma ska med rött) och i det här fallet sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten den renskäras och hela biffen två långsmala köttbitar. (främre delen) tas ut som

Börja ovanifrån och skär

Lever

Magssäck

i mitten...

Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med analöppningen. Dra ur tarmar däggdjur – ned till och mage. Muskelmagen är en delikatess. Öppna plattorna inne i muskelmagen. upp och skär bort Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.

Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.

Passa kanin och hare

a iV

bytet efteR sKottet

Muskelmage

sk ddV

bytet efteR sKottet

bytet efteR sKottet

Passa, flå och stycka

Passa, flå och stycka

Jakt förutsätter att man tar vara på bytet. Det är ett hantverk som allt fler känner till allt för lite om. Hur skapar vi själva den där köttbiten som vi normalt hittar färdigförpackad i affären? Kan vi till och med göra det bättre? ”Passa, flå och stycka” handlar just om det. Det är en rikt illustrerad handledning och kursbok från Jägarnas Riksförbund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt. Boken kompletteras med en DVD med instruktionsfilmer om passning, styckning och kötthantering.

ed M

När bytet blir ett livsmedel

jägarkunskap

Lär dig ta hand om bytet efter skottet Pilla in fingrarna och dra ut allt ur brösthålan. Skär av vingar och fötter, samt flå klart. Färdig för tillagning eller styckning.

Tarmar

På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.

...på båda sidorna av ryggradens

Vänd på ryggbiten och skär de avsågade revbenen.

xxx

kotutskott.

från sidorna längs

348

361

Passa, flå och stycka är en rikt illustrerad handledning och kursbok från Jägarnas Riksförbund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, Jägarnas Riksförbund finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt. Boken kompletteras med en DVD med instruktionsfilmer om passning, styckning och kötthantering.

Bytet efter skottet

bytet efter skottet

bytet efter skottet

Finstycka hjort som på sidan XXXXX Bilden till vänster är densamma med ihåg var vi är. Vi börjar och hjälper oss att komma ska med rött) och i det här fallet sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten den renskäras och hela biffen två långsmala köttbitar. (främre delen) tas ut som

jägarkunskap

Ansvar – Frivillighet – Samarbete

Muskelmage

Börja ovanifrån och skär

i mitten...

Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.

Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med analöppningen. Dra ur tarmar däggdjur – ned till och mage. Muskelmagen är en delikatess. Öppna plattorna inne i muskelmagen. upp och skär bort Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.

Passa kanin och hare

Lever Magssäck

Tarmar

Pilla in fingrarna och dra ut allt ur brösthålan. Skär av vingar och fötter, samt flå klart. Färdig för tillagning eller styckning.

På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.

...på båda sidorna av ryggradens

Vänd på ryggbiten och skär de avsågade revbenen.

från sidorna längs

xxx

348

361

Beställ ditt exemplar redan idag på www.shop.jagarnasriksforbund.se eller ring 08-550 107 81.

kotutskott.

Ny bok + DVD från Jägarnas Riksförbund!


Jägarnas Riksförbund · Saltsjögatan 15 · 151 71 Södertälje 08-550 107 81 · jrf@jagarnasriksforbund.se www.jagarnasriksforbund.se · www.jaktojagare.se

Profile for Jägarnas Riksförbund

Jaktkalender 2018-2019  

Håll reda på årets jakttider med Jaktkalendern från Jägarnas Riksförbund.

Jaktkalender 2018-2019  

Håll reda på årets jakttider med Jaktkalendern från Jägarnas Riksförbund.

Profile for jagarnas
Advertisement