__MAIN_TEXT__

Page 1

Jaktkalender för jaktåret 2017–2018

jrf_jaktkalender_2017_95x15:Layout 1 2017-05-09 08:23 Sida 1

”Racerback – för jägare av jägare på jakt” www.racerback.se • Tel: 0454-75 36 40


VI SLÄPPER

423

NYA HUNDFÖRSÄKRINGAR...

...TILL ATT BÖRJA MED ANPASSA FÖR DIN HU D ND

• UTÖK

AD SJÄLVR IS – 135 DAGA KPERIOD R B OCH MED ICIN INGÅR • MÖJLI GHET AT T MAXBELO UTÖK A PPET

• REHA

OLIKA MEN LIKA TRYGGA! För att du ska veta precis vilken försäkring du ska välja, lanserar vi nu bland annat en taxförsäkring och 422 andra specialanpassade erbjudanden för vanliga och ovanliga hundraser. Vår skadestatistik sträcker sig långt tillbaka. Därför vet vi att behov, risker och besvär varierar kraftigt hundraser emellan. Vi gör det enkelt att vara trygg. Vill du veta mer? Ring 0775-88 88 88 eller gå in på agria.se för att hitta din lokala säljare. 2Agria Djurförsäkring är Länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.

FRI FLYTT TILL AGRIA


Innehåll Jakttider  Skyddsjakt  Hundar  Kalender  Vapenförvaring  Skadat och påskjutet vilt  Etik  Jaktledaren  Om vildsvin  Vanliga frågor  Ammunition Vapenlån  Jakträttsavtal  Kötthantering och hygien  Styckning av älg  Styckning av rådjur/hjort  Styckning av vildsvin  Styckning av fågel  Flåsnitt för pälsvilt  Anteckningar  Sammanfattning av jaktåret 

Produktion: Jägarnas Riksförbund Saltsjögatan 15 151 71 Södertälje Tel. 08-550 107 81

4–11 12 13–15 16–42 42–43 44–46 48–49 50 52 54–55 56–57 58–59 60–61 62–63 64 65 66 66 67 68 70

Tryck: Boktryckarna, Stockholm

© 2017 Jägarnas Riksförbund

3


Jakttider Björn: En timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång.

Så länge får du jaga

Älg: En timme före solens uppgång till solens nedgång.

Solen upp

Solen ned

Varg, järv, lo, hjort, rådjur och mufflon: En timme före solens uppgång t.o.m en timme efter solens nedgång. Efter solens nedgång är endast vaktjakt eller smygjakt tillåten. Övriga jaktbara arter får jagas hela dygnet.

Länsbokstäver AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län 4

O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Älg BD, AC, Y, Z län, del av S-län; Torsby kommun, del av W-län; kommunerna Malung-Sälen, Orsa, Rättvik, Älvdalen och Mora kommun (norr om sjön Siljan och norr om väg 45 väster om tätorten Mora), samt del av X-län; kommunerna Ljusdal, Ovanåker, Hudiksvall och Nordanstig: Övriga landet:

Länsstyrelsen beslutar om jakttider för älg, inom ramen för jaktförordningen. För jakt på endast älgkalv utan licens ska jakttiden vara 5 dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Jakttidens början ska vara densamma som i gällande älgförvaltningsområde.

1:a måndagen i sept.

 

2:a månd. i okt.

Kronvilt M (utom kronhjortsområde), samtliga djur: Hela landet utom M, enbart smyg- eller vakjakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Inom kronhjortsområde och kronhjortsskötselområde bestäms jakttiden av länsstyrelsen.

2:a månd. i okt. 31/1

16/830/9 1/10 till 2:a månd. i okt. 1/131/1

5


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Dovvilt

/10 11 20 16/ 1/10 28/2

Hela landet, alla djur: Hela landet, hornbärande djur (endast smyg- och vaktjakt): D, E, H, M, O, T län, endast hind och kalv:

1/930/9 21/1015/11

Rådjur Hela landet utom BD, Y, AC, Z: BD, Y, AC, Z: C, X, U, Y, AC, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet utom BD, Y, AC, Z län: (kid, endast smyg- och vaktjakt):

1/1031/1 1/1031/12 1/5

15/6

16/830/9 1/930/9

Vildsvin Hela landet (ej sugga som åtföljs av smågrisar):  Hela landet, årsunge: 1/7

6

15/2 16/4 30/6


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Rödräv K, M, N län: S, T, X, W län utom Älvdalens kommun: BD, AC, Y, Z län, samt Älvdalens kommun: Övriga landet:

1/831/3

Grävling

1/815/2

Hela landet:

1/828/2

1/815/4 1/815/3

Mård BD, AC, Y, Z, S, W, X län: Övriga landet, utom I:

1/931/3 1/1128/2

Iller

1/928/2

Hela landet:

Skogshare Öland: K, M, N, I län: Övriga landet:

Fälthare Öland: G, F, O, K, N, M, I, H län utom Öland: Övriga landet:

1/931/1 1/915/2 1/928/2

1/931/1 1/915/2 1/928/2

Bäver W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:

1/1015/5 1/1010/5 7


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Sädgås K, M län:

1/1031/12

Dagligen före kl. 11.00.

1/1031/12

Dagligen före kl. 11.00.

Bläsgås M län:

Grågås 20/731/12 Gotland och Fårö: 21/831/12 W, X, Y, Z, AC län: 20/830/9 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) BD län, gränsälvsområdet: 21/830/9 BD län, ej gränsälvsområdet: 11/831/12 Övriga landet:

Kanadagås X, Y, Z, AC, BD län, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga landet:

Gräsand, kricka, bläsand I, K, M län: W, X, Y, Z, AC, BD utom gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: Övriga landet (kricka, bläsand): Övriga landet (gräsand):

8

21/831/12 20/831/12 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 11/831/12

21/831/12

25/830/11 20/830/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/830/11 21/831/12


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Alfågel, Sjöorre X, Y, AC (inlandsomr. nedan odlingsgräns. W, Z (utom renbetesfjäll). BD (inlandsomr. nedan odlingsgräns, utom gränsälvsområdet): BD Gränsälvsområdet: X, Y, AC och BD utom gränsälvsområdet i kustområdet: Övriga län i inlandsområdet: Övriga kustområden:

25/830/11 20/830/11

(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)

21/831/1 21/830/11 21/831/1

Knipa, Storskrake X, Y, AC inlandsområde nedan odlingsgränsen. W och Z utanför renbetesfjällen. BD inlandsområde nedan odlingsgränsen, utanför gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: X, Y, AC, BD, kustområden, utom gränsälvsområdet: Övriga läns kust och inlandsområden:

25/831/1 20/831/1

(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)

25/831/1 21/831/1

Småskrake X, Y, W, Z, AC, BD inlandsområden, utom gränsälvsområdet: BD gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet:

25/830/11 20/830/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/830/11 1/1031/12 9


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Vigg, Ejder X, Y, W, Z, AC, BD län, inlandsområdet utom gränsälvsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet:

25/831/1 1/931/1 20/831/1 (Jaktstart kl. 11.00, 21/831/1

20/8.)

Dalripa, Fjällripa S, X, Y, W län utom Älvdalens kommun: Z län och Älvdalens kommun: AC, BD län ovan lappmarksgränsen: AC, BD län nedan lappmarksgränsen:

25/815/11 25/828/2 25/815/3 25/831/1

Järpe, Orre, Tjäder E, F, G, H, K, N, O län: Övriga län, utom I, M: E, F, G, H, K, N, O län, endast orr- och tjädertupp: M län, endast orr- och tjädertupp: Övriga län utom I, endast orroch tjädertupp:

Rapphöna Alla län utom Y, Z, AC, BD: 10

25/830/9 25/815/11 1/131/1 1/915/9

1/131/1

16/1131/1

16/931/10


Område 

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Fasan

Hela landet:

Morkulla

1/1031/1

21/831/10

W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:

21/830/11

Havstrut, gråtrut, fiskmås Hela landet:

1/831/3

Ringduva S, T, U, W, X, Y, Z, AC, BD län: K, M, N län: Övriga landet:

1/831/10

Björktrast

Hela landet:

1/831/3

Nötskrika

Hela landet:

16/731/3

16/828/2 16/831/12

Kråka, Kaja, Skata Y, Z, AC, BD 16/730/4 län: Övriga län: 1/715/4

Råka

M, N län:

1/828/2 11


Skyddsjakt För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare bedriva jakt hela året på följande arter: Sumpbäver, mårdhund, tvättbjörn, wapitihjort, sikahjort, vitsvanshjort, mufflonfår, frett, vildkanin, mink, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, näbbmöss, husmus och amerikansk kopparand. På gård eller trädgård där djuren kan orsaka skada eller annan olägenhet får man jaga följande arter hela året: Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink. Dessutom får jakträttsinnehavare hela året jaga korp, havstrut, gråtrut, fiskmås och skrattmås i en anläggning för att förhindra skada eller annan olägenhet, på mark med jordbruksgrödor eller i yrkesmässig trädgårdsodling om djuren där orsakar skada, eller om jakten sker på särskilt uppdrag av kommunens nämnder inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Mer detaljer framgår av jaktförordningens bilaga 4, där det också finns särskilda bestämmelser för skyddsjakt på olika viltarter i handelsträdgårdar, inhägnader, yrkesmässiga fruktodlingar, plantskolor, ladugårdar, livsmedelslager, samt vid flygplatser, på fält med växande gröda och för att skydda tamdjur och renkalvar. Till exempel får man hela året skyddsjaga årsunge av rödräv och grävling om det behövs för att tillgodose viltvården.

12


Hundar Enligt lagen om tillsyn av hundar och katter gäller följande: l 1 mars–20 augusti får hundar inte vara lösa i marker där det finns vilt. Då råder ”hundförbud”. l Under övrig tid ska hundar hindras från att driva eller förfölja vilt – när de inte används vid jakt. Det är alltså inte fritt fram att släppa hundar efter 20 augusti. Det ska gälla jakt – vilket förutsätter både jakttid och jakträtt. Det är alltid förbjudet att låta hund förfölja vilt när det inte är jakttid för detta vilt.

Jaktmarkens storlek Jaktlagen: ”Jakt med drivande hund får inte ske på ett område som är så beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde.” Rekommenderad minsta areal för en välarronderad jaktmark är: 50 hektar för tax. 100 hektar för drever. 200 hektar för stövare. 13


För jaktträning och vissa jakter får hund förfölja: l Älg 21 augusti till 31 december. l Björn 21 augusti till 30 september. l Lo från 1 februari. Ovanstående arter får förföljas av hund även till den senare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Vildsvin 1 augusti–31 januari. l Rödräv 21 augusti–15 mars. l Grävling, mårdhund och tvättbjörn mellan 1 augusti och 31 januari. l Hjort och rådjur från 1 okt. – 31 jan, eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Annat vilt från 21 augusti till sista februari eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Hund som inte förföljer vilt får användas vid fågeljakt från 16 augusti till 15 april. (S, W, X, Y, Z, AC och BD län till 30 april.) l Grytjakt med hund får bedrivas hela året efter vildkanin och mårdhund, samt vid ordinarie jakttid och skyddsjakt på rödräv, mink, mård och grävling. l Vid all jakt får hund användas för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under förarens kontroll.

Viktiga regler och skyldigheter för hundägare Minimimått för hundburar, liggplatser och hundgårdar finns hos Jordbruksverket. l Alla hundar ska enligt lag märkas och registreras hos Jordbruksverket. l Du får inte ha din hund bunden längre tid inomhus. l Utomhus får hund vara bunden (t.ex. löplina) max två timmar. l Elhalsband och stackelhalsband (med taggar) är förbjudet. l Hund får förvaras i bur: – Vid utställning, tävling, prov och provträning. – Vid jakt, max åtta timmar/dygn om de rastas var tredje timme. 14


Krav på eftersökshund Eftersökshund vid jakt på rovdjur och klövvilt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.” Eftersökshund ska vara tillgänglig även om den som användes vid jakten är bortsprungen.

Eftersökshund vid fågeljakt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång. Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.” Till exempel: Jagar du duva måste du medföra hund. Passar du på änder vid ett vattendrag (utan vettar eller båt) måste du medföra hund. Jagar du skogsfågel på dagen behöver du inte medföra hund.

– Vid transporter. Rastning ska ske och vatten ska ges minst var sjätte timme. Utfodring ska ske minst var 24:e timme. – Hundburen ska vara lastsäkrad. l Anträffas en hund lös bland lantbruksdjur får hunden, om det är nödvändigt, dödas av djurens ägare eller skötare. l Om en hund springer lös bland vilt får jakträttshavaren ta hand om hunden. Går inte detta får polisen låta avliva hunden. l Skada som orsakas av hund ska ersättas av dess ägare, även om ägaren inte vållat skadan (strikt hundägaransvar). 15


Juni/Juli

27 l

l Nymåne

Vecka 26

2017 Selma, Fingal

mw Första kvarteret

mw

Sista kvarteret Fullmåne

Tisdag

Flaggdag

Juli Måndag

3

Vecka 27

2017 Aurora

Tisdag

4

Ulrika, Ulla

27

Selma, Fingal

Onsdag

Leo

Onsdag

Laila, Ritva

Torsdag

Esaias, Jessika

28

5

Torsdag

29



Peter, Petra

Fredag

30



Elof, Leif

Fredag

7

Klas

Lördag



Aron, Mirjam

Lördag

Kjell

Rosa, Rosita

Söndag

1

6

8

mw Söndag

2 16

9 l

Jörgen, Örjan


Vecka 28

Juli Måndag

10 Tisdag

2017 André, Andrea

Juli Måndag

17 Tisdag

Vecka 29

2017 Bruno

11

Eleonora, Ellinor

18

Fredrik, Fritz

Onsdag

12

Herman, Hermine

Onsdag

19

Sara

Torsdag

Joel, Judit

Torsdag

Margareta, Greta

13 Fredag

Folke

14

20 Fredag

Johanna

Lördag

21

Kronprinsessans födelsedag

Lördag

15

Ragnhild, Ragnvald

22

Magdalena, Madeleine

Reinhold, Reine

Söndag

Emma

Tornedalingarnas dag

Söndag

16

mw

23

l

17


Vecka 30

Juli/Augusti Måndag 

24

2017 Kristina, Kerstin

Augusti Måndag

31 Tisdag

Vecka 31

2017 Helena, Elin

Tisdag

25

Jakob

1

Onsdag

26

Jesper

Onsdag

Karin, Kajsa

Torsdag

Marta

Torsdag

Tage

27

2 3

Per

Botvid, Seved

Fredag

Arne, Arnold

Lördag

29

Olof

Lördag

Ulrik, Alrik

Söndag

Algot

Söndag

Alfons, Inez

Fredag

28

4

Jakttornets dag

30

mw 18

5 6


Augusti

Vecka 32

Måndag

7 l

2017 Dennis, Denise

Kräftpremiär

Tisdag

8

Silvia, Sylvia

Augusti

Vecka 33

Måndag

14 Tisdag

15

2017 Uno

Stella, Estelle

mw

Drottningens namnsdag

Onsdag

Roland

Onsdag

16

Brynolf

Torsdag

Lars

Torsdag

Verner, Valter

9

10

17

Surströmmingspremiär

Fredag

Susanna

Lördag

12

Klara

Söndag

Kaj

11

13

Fredag

Ellen, Lena

Lördag

19

Magnus, Måns

Söndag

Bernhard, Bernt

18

20

19


Augusti

Vecka 34

Måndag 

21

2017 Jon, Jonna

l

Tisdag

Vecka 35

Augusti/September Måndag

28 Tisdag

2017 Fatima, Leila

22

Henrietta, Henrika

29

Hans, Hampus

Onsdag

23

Signe, Signhild

Onsdag

30

Albert, Albertina

Torsdag

24

Bartolomeus

Torsdag

Arvid, Vidar

Fredag

Lovisa, Louise

Fredag

Sam, Samuel

Lördag

Östen

Lördag

Justus, Justina

26 Alla hundars dag Söndag

27

20

mw

25

Rolf, Raoul

31 1 2

Söndag

3

Alfhild, Alva


September Måndag

4

Tisdag

5

Onsdag

6

Vecka 36

2017

September

Gisela

Måndag

7

12

Åsa, Åslög

Lilian, Lilly

Onsdag

13

Sture

Torsdag

Ida

mw Kevin, Roy

Fredag

Alma, Hulda

Lördag

Anita, Annette

Tord, Turid

8 9

Söndag

10

Tisdag

2017 Dagny, Helny

Adela, Heidi

l Torsdag

11

Vecka 37

14 Fredag

15

Sigrid, Siri

Lördag

16

Dag, Daga

Söndag

Hildegard, Magnhild

17

21


September Måndag 

18 Tisdag

Vecka 38

2017 Orvar

Vecka 39

September/Oktober

2017

Måndag

Tryggve

25 Tisdag

19

Fredrika

26

Enar, Einar

Onsdag

Elise, Lisa

Onsdag

27

Dagmar, Rigmor

Matteus

Torsdag

Lennart, Leonard

20

l

21

28 mw

Torsdag

Mauritz, Moritz

Fredag

Mikael, Mikaela

23

Tekla, Tea

Lördag

30

Helge

Söndag

Gerhard, Gert

Söndag

Ragnar, Ragna

Fredag

22

29

Höstdagjämning

Lördag

24 22

1


Oktober Måndag

2

Vecka 40

2017 Ludvig, Love

Vecka 41

Oktober Måndag

2017 Ingrid, Inger

9

Tisdag

Evald, Osvald

10

Harry, Harriet

Onsdag

Frans, Frank

Onsdag

11

Erling, Jarl

Torsdag

Bror

Torsdag

3 4 5

l

Tisdag

12



Valfrid, Manfred

Berit, Birgit

mw

Fredag

Jenny, Jennifer

Fredag

13



Lördag

Birgitta, Britta

Lördag

14

Stellan

Nils

Söndag



6 7

Söndag

8

15

Hedvig, Hillevi

23


Oktober

Vecka 42

2017

Oktober

Vecka 43

2017

Måndag  Finn

Måndag

Tisdag

17



Tisdag

Onsdag

18

Lukas

Onsdag

25

Inga, Ingalill

Torsdag

Tore, Tor

Torsdag

Amanda, Rasmus

16

Antonia, Toini

23 24

Severin, Sören

Evert, Eilert

FN-dagen

19

l

26

Fredag

Sibylla

Fredag

Sabina

Lördag

21

Ursula, Yrsa

Lördag

28

Simon, Simone

Söndag

Marika, Marita

Söndag

Viola

22

27 mw

20

29 Vintertiden börjar

24


Vecka 44

Oktober/November Måndag

30 Tisdag

31

2017 Elsa, Isabella

Edit, Edgar

Onsdag

1

November

Vecka 45

Måndag

6

2017 Gustav Adolf

Gustav Adolfdagen

Tisdag

7

Ingegerd, Ingela

Onsdag

Vendela

Torsdag

Teodor, Teodora

8

Allhelgonadagen

Torsdag

2

Tobias

9

Mårtensafton

Fredag

Hubert, Hugo

Lördag

Sverker

11

Mårten

Eugen, Eugenia

Söndag

Konrad, Kurt

3 4 l

Fredag

10

Martin, Martina

mw

Lördag

Alla helgons dag

Söndag

5

12 Fars dag

25


November Måndag 

13 Tisdag

Vecka 46

2017 Kristian, Krister

November Måndag

20 Tisdag

Vecka 47

2017 Pontus, Marina

14

Emil, Emilia

21

Helga, Olga

Onsdag

15

Leopold

Onsdag

22

Cecilia, Sissela

Torsdag

16

Vibeke, Viveka

Torsdag

Klemens

Fredag

17

Naemi, Naima

Fredag

24

Gudrun, Rune

Lördag

18

Lillemor, Moa

Lördag

25

Katarina, Katja

Söndag

Elisabet, Lisbeth

Söndag

Linus

19 26

26 mw

l

23


Vecka 48

November/December Måndag

27

2017 Astrid, Asta

December

Vecka 49

Måndag

4

Tisdag

28

Malte

5

Onsdag

29

Sune

Onsdag

Torsdag

Anders, Andreas

2017 Barbara, Barbro

Tisdag

Sven

Nikolaus, Niklas

6

Finlands nationaldag

30 Fredag

Oskar, Ossian

Lördag

Beata, Beatrice

1 2

Söndag

3 l

Första advent

Lydia

Torsdag

Angela, Angelika

7

Fredag

Virginia

Lördag

Anna

8 9

Söndag

Malin, Malena

10

mw

Nobeldagen

Andra advent

27


December Måndag 

11

Vecka 50

2017 Daniel, Daniela

12

Vecka 51

Måndag

2017 Abraham

18

l

Tredje advent

Tisdag

December

Tisdag

Alexander, Alexis

19

Isak

Lucia

Onsdag

20

Israel, Moses

Sten, Sixten

Torsdag

Tomas

Luciadagen

Onsdag

13

Luciadagen

Torsdag

14

21

Vintersolståndet

Fredag

Gottfrid

Fredag

Natanael, Jonatan

Lördag

16

Assar

Lördag

Adam

Söndag

Stig

15

22 23

Drottningens födelsedag

17

Tredje advent

28

Söndag

24 Julafton Fjärde advent

Eva


December

Vecka 52

2017

Måndag

1

Juldagen

26

Stefan, Staffan

mw

Onsdag

27

Johannes, Johan

Torsdag

Benjamin

Fredag

Natalia, Natalie

Lördag

30

Abel, Set

Söndag

Sylvester

29

2018

Nyårsdagen

Tisdag

2

Svea

l

Annandag jul

28

Vecka 1

Måndag

25 Tisdag

Januari

Onsdag

Alfred, Alfrida

Torsdag

Rut

3 4

Fredag

5

Hanna, Hannele

Trettondagsafton

Lördag

6

Kasper, Melker, Baltsar

Trettondedag jul

31

Söndag

7

August, Augusta

Nyårsafton

29


Januari Måndag

8

Vecka 2

2018

Januari

Erland

Måndag

mw

Tisdag

15 Tisdag

Vecka 3

2018 Laura, Lorentz

Gunnar, Gunder

16

Hjalmar, Helmer

Onsdag

10

Sigurd, Sigbritt

Onsdag

17

Anton, Tony

Torsdag

Jan, Jannike

Torsdag

Hilda, Hildur

9

11

l

Fredag

Frideborg, Fridolf

Lördag

Knut

Felix, Felicia

12 13

18 Fredag

Henrik

Lördag

20

Fabian, Sebastian

Söndag

Agnes, Agneta

19

Tjugondedag jul

Söndag

14 30

21


Januari

Vecka 4

Måndag 

22

2018 Vincent, Viktor

Vecka 5

Januari/Februari Måndag

29 Tisdag

2018 Diana

23

Frej, Freja

30

Gunilla, Gunhild

Onsdag

24

Erika

Onsdag

31

Ivar, Joar

Torsdag

Paul, Pål

Torsdag

Benjamin

Tisdag

l

mw

25

1

Fredag

Fredag

26

Bodil, Boel

2

Lördag

27

Göte, Göta

Lördag

3

Söndag

Karl, Karla

Söndag

28

4

Disa, Hjördis

Ansgar, Anselm

Konungens namnsdag

31


Februari Måndag

5

Tisdag

6

Onsdag

7

Vecka 6

2018 Agata, Agda

8

Rikard, Dick

Onsdag

Valentin

14 Alla hjärtans dag

Berta, Bert

Torsdag

15

Sigfrid

l

Lördag

10

Iris

Söndag

Yngve, Inge

32

Tisdag

13

Fanny, Franciska

11

12

2018 Evelina, Evy

Agne, Ove

Fredag

9

Måndag

Vecka 7

Dorotea, Doris

mw

Torsdag

Februari

Fredag

Julia, Julius

Lördag

17

Alexandra, Sandra

Söndag

Frida, Fritiof

16

18


Februari Måndag 

19

Vecka 8

2018 Gabriella, Ella

Vecka 9

Februari/Mars Måndag

26

2018 Torgny, Torkel

20

Vivianne

Tisdag

27

Lage

Onsdag

21

Hilding

Onsdag

Maria

Torsdag

Pia

Tisdag

28

Fettisdagen

22 Fredag

Torsdag

1

Albin, Elvira

Fredag

Ernst, Erna

23

Torsten, Torun

Lördag

24

Mattias, Mats

3

Söndag

Sigvard, Sivert

Söndag

l

mw

25

2

Lördag

4

Gunborg, Gunvor

Adrian, Adriana

33


Vecka 10

Mars Måndag

2018 Tora, Tove

5

Mars Måndag

Vecka 11

2018

12

Viktoria

Tisdag

Kronprinsessans namnsdag

Tisdag

6

Ebba, Ebbe

13

Greger

Onsdag

7



Camilla

Onsdag

14

Matilda, Maud

Torsdag

8

Siv

Torsdag

Kristoffer, Christel

Fredag

9



Torbjörn, Torleif

Lördag

10



Edla, Ada

Söndag



Edvin, Egon

Int. kvinnodagen

mw

11 34

15 Fredag

Herbert, Gilbert

Lördag

17

Gertrud

Söndag

Edvard, Edmund

16 l

18


Mars

Vecka 12

Måndag 

19

2018 Josef, Josefina

Mars/April

Vecka 13

Måndag

26 Tisdag

2018 Emanuel

20

Joakim, Kim

27

Rudolf, Ralf

Onsdag

21

Bengt

Onsdag

28

Malkolm, Morgan

Torsdag

22

Kennet, Kent

Torsdag

Jonas, Jens

Fredag

Gerda, Gerd

Tisdag

Vårdagjämningen

Dymmelonsdagen

23 24

Gabriel, Rafael

Våffeldagen

mw

Söndag

25

Fredag

30

Holger, Holmfrid

Långredagen

Nordens dag

Lördag

29

Skärtorsdagen

Sommartiden börjar Våffeldagen

Lördag

31

Ester

Söndag

Harald, Hervor

l

Påskafton

1

Påskdagen

35


April Måndag

2

Vecka 14

2018

Gudmund, Ingemund

Annandag påsk

April Måndag

9

2018 Otto, Ottilia

Tisdag

Ferdinand, Nanna

10

Ingvar, Ingvor

Onsdag

Marianne, Marlene

Onsdag

11

Ulf, Ylva

Torsdag

Irene, Irja

Torsdag

Liv

3 4 5

12

Skärtordagen

Fredag

Vilhelm, William

Lördag

7

Irma, Irmelin

Söndag

Nadja, Tanja

6

Tisdag

Vecka 15

Fredag

13

Artur, Douglas

Långredagen

Lördag

14

Tiburtius

Påskafton

8

mw

36

Söndag

15

Olivia, Oliver


April Måndag 

16

Vecka 16

2018 Patrik, Patricia

l

April Måndag

23 Tisdag

Vecka 17

2018 Georg, Göran

Elias, Elis

24

Vega

Onsdag

18

Valdemar, Volmar

Onsdag

25

Markus

Torsdag

Olaus, Ola

Torsdag

Teresia, Terese

Tisdag

17

19 Fredag

Amalia, Amelie, Emelie

Lördag

21

Anneli, Annika

Söndag

Allan, Glenn

20

22

26 Fredag

27

Engelbrekt

Lördag

28

Ture, Tyra

Söndag

Tyko

29

37

mw


April/Maj

Vecka 18

2018

Måndag

30 l

Mariana

Kungens födelsedag

Tisdag

1

Valborg

Onsdag

Filip, Filippa

Torsdag

John, Jane

3

Monica, Mona

Lördag

Gotthard, Erhard

Marit, Rita

5

Söndag

6 38

Måndag

7

Tisdag

8

2018 Carina, Carita

Åke

Onsdag

Reidar, Reidun

Torsdag

Esbjörn, Styrbjörn

9

10

Kristi himmelfärdsdag

Fredag

4

Vecka 19

mw

Första Maj

2

Maj

Fredag

Märta, Märit

Lördag

12

Charlotta, Lotta

Söndag

Linnea, Linn

11

13

Barnens dag


Maj

Vecka 20

Måndag 

14

2018 Halvard, Halvar

Maj Måndag

21

Vecka 21

2018

Konstantin, Conny

Annandag pingst

Tisdag

22

Hemming, Henning

16

Ronald, Ronny

Onsdag

23

Desideria, Desirée

Torsdag

17

Rebecka, Ruben

Torsdag

Ivan, Vanja

Fredag

Erik

Lördag

19

Maj, Majken

Söndag

Karolina, Carola

Tisdag

15

Sofia, Sonja

Onsdag

mw

l

Norges nationaldag

18 Pingstafton

20

Pingstdagen

24 Fredag

Urban

Lördag

26

Vilhelmina, Vilma

Söndag

Beda, Blenda

25

27

Mors dag

39


Maj/Juni Måndag

28 Tisdag

Vecka 22

2018

Ingeborg, Borghild

29

Yvonne, Jeanette

Onsdag

30

Vera, Veronika

Torsdag

Petronella, Pernilla

l

31

Måndag

2018 Solbritt, Solveig

4

Tisdag

Bo

5

Onsdag

Lördag

Rutger, Roger

Gustav, Gösta

6

mw

Gun, Gunnel

2

Vecka 23

Danmarks nationaldag

Fredag

1

Juni

Sveriges nationaldag

Torsdag

Robert, Robin

Fredag

8

Eivor, Majvor

Lördag

9

Börje, Birger

Söndag

Svante, Boris

7

Pingstafton

Söndag

3 40

Ingemar, Gudmar

10


Juni Måndag 

11

Vecka 24

2018 Bertil, Berthold

Juni

Vecka 25

Måndag

18 Tisdag

2018 Björn, Bjarne

12

Eskil

19

Germund, Görel

Onsdag

13

Aina, Aino

Onsdag

Linda

Torsdag

14

Håkan, Hakon

Fredag

Margit, Margot

Lördag

16

Axel, Axelina

Söndag

Torborg, Torvald

Tisdag

l

20

mw Torsdag

21

Alf, Alvar

Sommarsolståndet

15

Fredag

22

Paulina, Paula

Midsommarafton

Lördag

23

Adolf, Alice

Midsommardagen

17

Söndag

24 41


Juni/Juli

Vecka 26

2018

Måndag

25



David, Salomon

Tisdag

26



Rakel, Lea

Onsdag

27



Selma, Fingal

Torsdag

28

Leo

Fredag

29



Peter, Petra

Lördag

30



Elof, Leif

Söndag



l

1 42

Aron, Mirjam

Vitala vapendelar Gevär med slutstycke: Slutstycke och pipa. Brytvapen (exempelvis hagelgevär): Kolv, baskyl och pipor. (Om vapnet inte har yttre hanar och blindavfyrats utgör framstock vital vapendel.)


Vapenförvaring Hemma Vapen och ammunition ska förvaras i godkänt vapenskåp eller säkerhetsskåp som håller minst SS 3492-standard. Skåp som tomt väger mindre än 150 kilo ska bultas fast i väggen, alternativt förses med vikter så att det kommer upp till 150 kilo. Nycklar eller låskoder ska förvaras så att bara vapeninnehavaren kommer åt dem. Varken anhöriga eller vänner får ha tillgång till nycklarna. Vapenförvaringen ska ske i vapeninnehavarens eget vapenskåp och bostad. Allt annat kräver ett polistillstånd vilket kan ges i undantagsfall.

Vid transport Grundregeln är uppsiktsförvaring. Har du vapnet i bilen och själv befinner dig i eller intill bilen har du vapnet under uppsikt. Vapnet får inte förflyttas laddat och ska helst ligga i förvaringsutrymme. Ammunitionen förvaras separat. Om du måste bära med dig hela vapnet bland andra människor (till exempel vid tågresor) ska vapnet ligga i vapenfodral.

Vid matpaus eller hotellvistelse Vid matpaus, färjetur eller hotellvistelse ska vapnet delas. Vital vapendel tas med, kvarvarande vapendel göms i låst bil. Om man inte kan dela vapnet får man använda ett godkänt vapenlås (till exempel hänglås klass 3) och gömma vapnet, fastlåst, i bilen. Du får låsa in vital vapendel i hotellets säkerhetsförvaring, eller lämna in den till fartygsreception. Vid flygresor bör du fråga flygbolaget om vad som gäller.

I jaktstugan I jaktstuga eller på skjutbana gäller samma grundregler: Uppsikt, medtagen vital vapendel eller förvaring i bil med vapenlås. 43


Skadat och påskjutet vilt

När ett vilt skadas vid jakt gäller jaktlagens paragraf 28:

”Om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas”. Detta gäller alla viltarter. Skytten är alltid ansvarig. Vid gemensamhetsjakt på vissa viltarter har även jaktledaren ett visst ansvar. Försumlighet kan innebära böter och vapenbeslag.

Vad får man göra? Du ska alltid kunna motivera alla extraordinära åtgärder som vid reguljär jakt skulle vara ett lagbrott. Sådana åtgärder kan exempelvis vara: l Att använda belysning. l Att använda motorfordon för att genskjuta viltet. l Att använda otillåtna vapentyper. l Att eftersöka och avliva även efter mörkrets inbrott. l Att eftersöka och avliva på annans mark. Om du är det minsta osäker på vad du får göra: Ring polisen. Vid eftersök på annans mark ska jakträttsinnehavaren kontaktas eller – om det inte går – polisen. Jakträttsinnehavaren på den andra marken får inte stoppa eftersöket, och har inte ens rätt att ta över. Dialog är naturligtvis det bästa. Det påskjutande jaktlaget (eller jägaren) är alltid ansvarigt, även om eftersöket lämnas över till grannlaget. Notera att detta gäller eftersök på vilt som skadats vid jakt – inte i trafiken.

När djuret lämnat skottplatsen Memorera situationen, kontakta jaktledaren, sitt stilla och lämna absolut inte passet (om du inte får andra instruktioner). Bland det absolut vikti44


gaste för ett eftersöksekipage är att få rätt information från start och en orörd skottplats. Det eftersöksekipaget vill veta är bland annat: l Skottplatsen. l Hur djuret tecknade (reagerade) för skottet. l Varifrån kom djuret, åt vilket håll försvann det, hur uppförde det sig. l Om det fanns fler djur på platsen. l Andra iakttagelser.

Ta tid på dig Ett vilt reagerar normalt för ett icke dödande skott genom rusa från skottplatsen och lägga sig ned i sårlega. Djuret är då påverkat av adrenalinpåslag och flyktreaktion. Går man efter djuret för tidigt kan nästa rusning bli mycket kraftig och lång. Att det går en timme mellan skott och eftersök är normalt bara en fördel.

Blodstänk ger ledtrådar l Blod mitt i spåret kan vara en låg träff eller träff i benen. l Blod på grenar, som djuret strukit sig mot tyder på högre träff. l Skvättande blod vid sidan av spåret kan tyda på hög träff. Det kan vara svårt att se blodstänk i en höstfärgad skog. Använd vitt toapapper och stryk mot misstänkta röda fläckar. Känn med fingrarna. Smaka.

45


Om du hittar skadat vilt Jaktförordningen säger följande:

”Anträffas frilevande vilt så skadat eller i sådan belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på annans mark.” Vid en sådan avlivningssituation får du använda vilket vapen eller tillhygge som helst, bara djuret dör effektivt, utan extra lidande. Notera att det bara gäller ”anträffat” vilt som du råkar stöta på. Du får inte på egen hand starta eftersök om djuret flyr. Då ska alltid polisen först kontaktas.

Vid viltolycka Enligt lag ska viltolyckor (även en mindre sammanstötning) med älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflon, varg, björn, lo, järv, utter eller örn polisanmälas och olycksplatsen ska märkas ut. l Placera ut varningstriangel. l Markera olycksplatsen på den sida där djuret försvann så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen. l Ring 112 och anmäl. 46

l Även om viltet ligger dött på plats ska markering ske. l Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen. l Försök inte att själv göra ett eftersök. l Försök inte avliva det skadade djuret om du inte har kunskapen. l Försök aldrig avliva en hund, låt veterinär avgöra.


JÄGARKUNSK AP

Din väg till Jägarexamen - det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen. Boken lär grundligt och pedagogiskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen. Varje kapitel innehåller frågor och svar för att kontrollera dina kunskaper. • • • • • • • •

Ekologi Artkännedom Viltvård Jaktmetoder Vapen och ammunition Säkerhet Etik Lagar

BOK + LJUDBOK Rek. pris 495:-

Läs mer om boken och om jägarexamen på www.jagarexamen.org Din väg till jägarexamen säljs hos välsorterade bokhandlare och näthandlare. Som studieledare beställer du boken via Bilda Förlag/Stjärndistribution: order@sdist.se eller på telefon 0290-76 76 76.


Etik Jaktetik handlar om hur man bör uppträda och agera som jägare. Etiken är viktig både för jägarens, jägarkårens, jaktens och viltets skull. Det är inte alltid lätt att definiera god jaktetik utan att först fundera på jaktens grunder och varför man jagar. Ett bra sätt att utveckla det etiska tänkandet, eller den etiska medvetenheten, är att diskutera frågorna jägare emellan, på jaktmöten eller i studiecirklar under utbildningar. Några grundläggande utgångspunkter för jaktetiken är: 1. Jakt ska bedrivas säkert. 2. Allt vilt ska respekteras. 3. Jägare ska visa hänsyn och respektera varandra. 4. Jägare ska visa hänsyn och respektera de som inte jagar. Punkt 1 är inte bara etik, utan också lag. Men det är en sak vad lagen kräver och hur mycket jägaren själv anstränger sig. Etiken går ut på att aldrig chansa och att alltid agera med förvissningen om att ett ej avlossat skott aldrig behöver ångras. När ändå olyckan är framme och ett djur skadas (för det kan givetvis inträffa) så ska jägaren och jaktlaget vara förberedda för detta och dessutom göra allt som går för att förkorta lidandet – om det så krävs flera dagar av eftersök. Lagen kräver ingen eftersökshund vid småviltjakt. Men hur är det när det gäller jaktetiken? 48


Punkt 2 innebär att man aldrig får förlora respekten för något vilt, oavsett art. Det är inte mer tillåtet att ”chansa” vid jakt på hare än vid jakt på älg. Även vid skyddsjakt eller till exempel utrotningsjakt på invasiva arter ska själva jakten fortfarande bedrivas så etiskt och hänsynsfullt som möjligt.

Respekt mellan jägare Punkt 3 handlar i hög grad om att respektera traditioner, erfarenheter och olika synsätt på jakt, vilket kan variera i vårt avlånga land. Naturligtvis ska man inte respektera brott mot punkterna 1 och 2, men hur man jagar och varför man jagar kan inom ramen för detta variera. Respekten jägare emellan handlar i hög grad om att vi ska fungera som grupp och kunna samarbeta i exempelvis i jägarorganisationer, gemensamhetsjakter och i större jaktområden med många markägare. Jakten är utsatt för attacker från personer och organisationer som har som enda agenda att hindra den jaktutövning som vi jägare ser som ett självklart och miljövänligt naturbruk. Därför är det viktigt att vi är någorlunda eniga i grundfrågorna, samarbetar och engagerar oss tillsammans för att påverka samhället i den riktning vi önskar.

Hänsyn mot allmänheten Punkt 4 är en viktig hänsynsfråga och en pedagagogisk fråga. Vi jägare måste alltid vara medvetna om att de flesta människor befinner sig långt från både slakt, jakt och skytte. De allra flesta äter förvisso kött, men själva dödandet har de aldrig varit i kontakt med. Det är en samhällsutveckling som vi inte kan bortse från. Några goda råd är därför: l Var noga med att förklara hur jakten går till när du möter människor i skogen, när bilder och filmsnuttar visas upp i sociala medier, när du skriver insändare eller diskuterar jakt med jobbarkompisar på fikarasten. l Tänk på att både bilder och filmer kan upplevas betydligt mer dramatiska än vad de egentligen är. l Sträva efter goda kontakter och information till alla människor som bor och vistas inom ett jaktområde. l Städa undan slaktrester och täck vilt som transporteras. l Möter du människor i naturen under jakt, presentera dig och förklara vad som pågår. Var artig. Skogen är för det mesta stor och det är sällan något bekymmer för jägare, bärplockare, ryttare och andra att samsas. 49


Jaktledaren Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska det alltid finnas en jaktledare vid älgjakt och vid jakt efter kronhjort inom kronhjortsskötselområde. Det är alltid bra att utse en jaktledare när man jagar flera personer tillsammans. En tydlig och bestämd ledning för jakten är både tryggt och säkert för alla inblandade, speciellt för gäster. Följande ska jaktledaren informera om inför jakten: l Avskjutningsföreskrifter, sambandsregler, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden samt övriga bestämmelser för jaktens genomförande. l Kravet på vapenlicens och jaktkort (viltvårdsavgift). l Att jägare bör vara ansvarsförsäkrade och bära signalfärger. l Att jägare ska ha ett inskjutet vapen och tillräcklig skjutskicklighet. l Att det är viktigt att delta i inventeringar inom älgförvaltningsområdet och att rapportera observerade älgar. Jaktledaren ansvarar också för sambandet, för att undvika felskjutningar. Jaktledaren ska se till att lagens krav på eftersökshund (på plats inom två timmar) efterlevs. Inträffar en skadeskjutning ska jaktledaren se till att eftersöket blir gjort och att jaktgrannar eller polis underrättas om skadat vilt lämnar området. Om jaktledaren missat att informera om något av det som nämnts ska du fråga. Det är alltid var och ens skyldighet att veta vad som gäller vid en jakt. 50


JÄGARKUNSK AP

Jaktledarutbildning Jaktledarutbildningen syftar till att klara ut vilka skyldigheter och rättigheter jaktledaren har och hjälper också till att ge stöd i rollen som ledare och coach. Efter kursen får kursdeltagaren ett bevis som intygar att utbildningen är genomförd. Utbildningen genomförs på 1-2 dagar beroende på kursledarens upplägg och omfattar bland annat: • •

Ansvar , skyldigheter och rättigheter Jaktlagstiftningen

• • •

Säkerhet Etik, moral och attityder Planering av jakt

Anmäl dig till din närmaste utbildare på www.jagarnasriksforbund.se/jaktledare eller ring 08-550 107 81.


Om vildsvin Vildsvinen sprider sig sakta över södra och mellersta Sverige, även i norr förekommer rapporter om vildsvinsförekomster, vilket ställer nya krav på jägarna. Jägarna kan få använda andra hjälpmedel än vid annan jakt och användningen av hund förändras. I båda fallen ska användningen ske under devisen ”frihet under ansvar” för att vi även fortsättningsvis ska kunna jaga vildsvin effektivt.

Speciell utrustning Trots att både hundanvändningen och hundarna utvecklas fälls troligen flest vildsvin vid åteljakt, som främst sker nattetid och kräver speciell utrustning i form av ett ljusstarkt kikarsikte, alternativt fast åtelbelysning. Varken rörlig belysning, ljusförstärkare eller åtelkameror är tillåtna. Undantag mot dessa förbud kan dock sökas hos länsstyrelserna. Att jaga vildsvin med hund kan vara både effektivt och roligt. Eftersom vildsvinen kan väga från 5 till över 200 kilo är det viktigt att hunden har ett lämpligt arbetssätt, både för att inte skada sig själv och för att inte skada vildsvinen. Hundar får aldrig bita i friska djur eller attackera oskadade vildsvin. Sådana hundar ska enbart användas vid eftersök.

Tänk på... ... att man inte minskar stammen med att skjuta stora suggor. De stora suggorna hindrar gyltorna från att brunsta för tidigt. Att skjuta stora suggor leder sannolikt till fler kullar eftersom yngre vildsvin får kultingar. ... att gamla bra älgpass sällan är bra vildsvinspass. ... att ett stort ensamt vildsvin lika gärna kan vara en sugga som lämnat kultingarna för att ta sig an hunden själv. ... att ett vildsvin är benägen att försvara sig, både mot människa och hund, och har kapacitet att orsaka allvarliga skador. 52


Pure Hunting Wear Since 1919

Se hela vĂĽrt sortiment pĂĽ swedteam.se


Vanliga frågor Hur stor mark behöver man för att få jaga? Det finns ingen lägre gräns som anger hur liten marken kan vara för att man ska få jaga på den. Du får till exempel jaga på din tomt så länge den ligger utanför detaljplanerat område. Däremot står det i Jaktlagens 4 § att man ska ”anpassa jakten efter tillgången på vilt”. Det här tolkas populärt bland jägare att man inte ska skjuta mer än ”marken bär”. Med det i åtanke blir det svårt att genomföra praktisk jakt på för små marker, eftersom den mängd vilt som går att skjuta då blir väldigt liten. En begränsning som dock finns i lagtext är att man inte får locka vilt från annans mark, vilket gör till exempel åteljakt på vildsvin på små marker svårt. För att undvika osämja bör man alltid söka samråd och frivillig samverkan med närliggande jaktområden.

Var får man jaga? På mark där man har jakträtt, till exempel på din egen mark. Även på en tomt har du jakträtt. Dock kan jakt på en tomt begränsas av regler för skytte inom planlagt område, säkerhet med mera.

Får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst?

Man får ställa ett jakttorn var som helst på den egna jaktmarken. Men samråd gärna med grannarna om tornet ska ställas nära markgränsen.

54

Ja, så länge man har jakträtt på marken får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst. Däremot bör ju jägare tänka på att inte i onödan stöta sig med grannar och allmänhet, vilket gör att en placering av ett jakttorn nära till exempel bostadshus eller allmän väg utan samråd bör undvikas.


Vad ska man göra med en skjuten räv eller grävling? Man ska alltid sträva efter att ta vara på det vilt man fällt, så även med räv och grävling som bland annat har väldigt fina pälsar. Resterna bör alltid grävas ner eller brännas för att undvika spridning av sjukdomar. Dels bär många av rävarna på rävskabb som naturligtvis inte ska spridas vidare till andra djur. Dessutom har många rävar och grävlingar trikiner, så framför allt på marker där det rör sig vildsvin eller björn ska kadavren inte lämnas.

Vad är lämpligt att använda på en åtelplats för vildsvin? Allt som kan anses som naturligt foder och som inte genomgått någon tillagningsprocess är lämpligt att använda som åtelmaterial för vildsvin. Spannmål av olika slag och rotfrukter är bra, så länge som det sprids i lagom mängd. Majs och potatis tillhör de absoluta favoriterna. Processat foder som bröd, chips, godis eller liknande ska aldrig ges till vildsvin. Det är också bra om fodret tar tid för vildsvinen att få i sig eftersom de då stannar på åtelplatsen längre och ger jägaren en bra skottchans. En bra tumregel för hur mycket som är en lagom mängd är att man ska förvänta sig att det äts upp innan det hinner ruttna och bli dåligt. Observera att animaliska biprodukter från tamdjur (till exempel matrester) inte får användas och biprodukter (slaktavfall) från vilt bör vara garanterat smittfritt.

När skinnet är tillvarataget bör kropparna från räv och grävling destrueras för att undvika spridande av sjukdomar, till exempel trikiner.

55


Ammunition Klassindelning kulkalibrar

Djurarter som får jagas

1. Kulvikt min. 9 g (139 gr) med E 100 min. 2 700 J. Eller: Kulvikt min. 10 g (154 gr) med E 100 min. 2 000 J. Expanderande kula.

Samtliga viltarter.

2. Kulvikt min. 3,2 g (50 gr) med E 100 min. 800 J. Expanderande kula.

Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl och vildsvin. Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver. Vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, lämlar, råttor, mullvad, sorkar (även bisam), möss, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna, knipa, vigg, ripa, järpe, ringduva, fasan, rapphöna, stadsduva, turkduva, korp, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv, pilfink.

3. Kulvikt min. 2,5 g (39 gr) med E 100 min. 200 J. Valfri kula. 4. Valfri kulvikt. E 0 minst 150 J. Valfri kula. E 100 = anslagsenergi 100 m från pipmynning. E 0 = anslagsenergi vid pipmynning. g=gram. J=Joule. gr=Grain (viktmått).

Exempel på några kalibrars klasstillhörighet Mått Namn Klass 5,6x15R .22 Long Rifle 4 5,6x36R .22 Hornet 3 5,6x52R .22 Savage 2 5,6x56 .220 Swift 2 5,7x43 .222 Rem 2 5,7x48 .22-250 Rem 2 6,1x52 .243 Win 2 6,5x55 6,5x55 Sv.mau 1 7x63BR 7mm Rem Mag 1

56

7,62x51 .308 Win 7,62x63 .30-06 Spring 8,6x64BR .338 Win Mag 9,1x51 .358 Win 9,1x64BR .358 N. Mag 9,3x57 9,3x57 9,3x57R 9,3x57R 9,3x62 9,3x62 9,5x72BR .375 H&H Mag 11,4x53R .45-70 Govern

1 1 1 1 1 1 2 1 1 1


Hagelkalibrar

18,5 mm

16,8 mm

15,6 mm

De tre vanliga hagelkalibrarna i Sverige, kaliber 12, 16 och 20 – i naturlig storlek.

Hagelvapnets kaliber anges med två siffror, där den ena anger diametern på patronen och den andra längden på patronen i millimeter. Den vanligaste kalibern är 12. Normallängden på patronerna ligger runt 70 mm (mellan 65 och 89). En vanligt förekommande hagelkaliber är 12/70. Kaliber 12 är den grövsta hagelkalibern med diametern 18,5 mm. Kaliber 20 har en diameter på 15,6 mm. Patroner med samma hagelladdning i de båda kalibrarna har samma effekt. Bakgrunden till kaliberbeteckningen är hur många rundkulor man kunde göra av ett skålpund bly. Till kaliber 12 kunde man göra 12 kulor.

Hagelstorlekar

Hagelstorleken går från US nr 1 till US nr 9 (från 4 mm, med 0,25 mm steg). Tabellen till höger avser en hagelladdning på 32 gram blyhagel. Om det gäller stålhagel ökar antalet hagel med cirka 35 procent (multiplicera med 1,35). Vid jakt med stålhagel bör hagelstorleken ökas med två steg (0,5 mm) i tabellen.

US Diam. Antal Lämpligt blyhagel vilt 1 4 mm 85 2 3,75 mm 100 3 3,5 mm 125 räv, rådjur, gås 4 3,25 mm 155 räv, rådjur, gås, tjäder 5 3 mm 200 hare, änder, tjäder 6 2,75 mm 260 alla fåglar utom gås 7 2,5 mm 345 alla fåglar utom gås och tjäder 8 2,25 mm 470 övning 9 2 mm 665 övning 57


Vapenlån För att självständigt låna ett jaktvapen krävs: l Att man själv innehar licens för motsvarande vapentyp, eller: l Att man har jägarexamen och är kvalificerad för samma typ av vapen som lånas, samt har ett särskilt lånetillstånd från polisen. I övrigt gäller uppsiktslån/jakt, precis som för ungdomar (se intill). Vid lån av vapen ska låntagaren medföra ett låneintyg där detaljerna för lånet framgår (se nedan). Vapenlån får ske högst två veckor vid några tillfällen om året). Kravet på låneintyg gäller inte inom familjen – då medförs endast originallicensen. Man skiljer mellan tre vapentyper för jakt, nämligen hagelvapen, kulvapen klass 1, samt kulvapen klass 2–4.

Exempel

Låneintyg

Vapentyp:

Vapenklass (1-4):

Fabrikat:

Ändamål:

Diarienr:

Kaliber:

Tillverkningsnr:

Tillståndshavare (personnr. adress, tel.):

Låntagare (personnr. adress, tel.):

Ändamål med utlåningen: Tid för utlåningen:

Långivarens underskrift: 58


Den som har licens för kulvapen klass 1 får utan tillstånd låna kulvapen i samtliga klasser. Den som har licens för exempelvis klass 3 får endast låna kulvapen klass 2–4. Den som bara har licens på hagelvapen får inte utan polistillstånd låna ett kombivapen. Den som bara har licens på kulvapen får inte utan tillstånd låna ett hagelvapen. På polisens hemsida finns färdiga låneintygsblanketter att skriva ut. Du kan också använda exemplet till vänster.

Ungdomar och vapenlån Den som fyllt 15 år får låna vapen under förutsättning att behörig vapenägare själv är med när vapnet används – så kallad uppsiktsjakt. Utlånaren ska befinna sig intill låntagaren och kunna övervaka användningen av vapnet. Detta gäller både vid jakt och vid övningsskytte. l Den som lånar vapen vid uppsiktsjakt behöver inte ha tagit jägarexamen. l Är låntagaren 18 år eller äldre ska denne lösa statligt jaktkort. Den som är under 18 år behöver inget statligt jaktkort. l Personer under 15 år får skjuta med licenspliktiga vapen, till exempel studsare eller hagelbössa, endast i föreningsregi. För godkända skyttesammanslutningar gäller inget ålderskrav vid uppsiktsutlåning. Reglerna för utlåning av vapen återfinns bland annat i vapenlagen och i rikspolisstyrelsens författningar (RPSFS 2009:13).

59


Jakträttsavtal Ett jakträttsavtal kan se ut nästan hur som helst eftersom det inte finns några juridiska formkrav. De kan både vara muntliga och skriftliga, men muntliga är svårare att bevisa. Därför rekommenderas skriftliga avtal. Här följer några viktiga punkter som bör vara med i ett jakträttsavtal: l

Markägare

Nyttjanderättshavaren (arrendatorn) bör kontrollera vem eller vilka som äger fastigheten. Detta görs hos Lantmäteriet. Samtliga markägare ska underteckna jakträttsupplåtelsen. l

Nyttjanderättshavare

För både markägaren och nyttjanderättshavaren kan det vara mer stabilt om en jaktklubb innehar kontraktet. Därmed säkras långsiktigheten även om en eller flera personer ur jaktlaget kliver ur. Det kan då vara klokt att bifoga en lista med namnen på de personer som ingår i jaktklubben och uppdatera listan regelbundet. Detta ligger både i markägarens och nyttjanderättshavarnas intresse. l

Tid

Jakträttsupplåtelser upprättas vanligtvis på perioder mellan 1–5 år, men längre är inte ovanligt. Allt beror på vilken långsiktighet som markägaren och nyttjanderättshavaren vill se. Uppsägningstiden är alltid minst 6 månader men längre kan avtalas fram. l

Vidareupplåtelse och/eller gäster

I vissa fall kan nyttjanderättshavaren vilja vidareupplåta jakten i andra hand, till exempel genom att sälja en jaktdag. Möjligheterna till detta bör regleras i avtalet. Dessutom är det klokt att reglera ej betalande gästers medverkan vid jakten.

60


l

Pris

Priset kan anges till exempel som en totalsumma eller som en summa per hektar. Om priset regleras genom till exempel konsumentprisindex bör även detta anges. l

Vilt

Jakträttsupplåtelsen kan avse antingen all jakt eller enbart jakten efter vissa arter. Om samma markområde upplåts åt flera jägare med en uppdelning på viltarter bör det även regleras hur de ska organisera jakten sinsemellan. l

Markområde

Det ska tydligt framgå vilket markområde som jakträttsupplåtelsen avser, både genom fastighetsbeteckningar och gärna även genom en karta eller utförlig beskrivning av området. 61


Kötthantering och hygien Köttförstörande och ”farliga” bakterier kommer huvudsakligen, i riskordning, från: 1. Jägaren själv – från händer, kläder och redskap. 2. Innehåll från djurets mag- och tarmkanal. 3. Hud och päls på djuret. De vanligaste orsakerna till matförgiftning i Sverige är bristfällig kylförvaring och smittspridning från människor. Smittämnen (bakterier med mera) finns överallt och det gäller att minimera tillväxten. I ett levande djur är köttet i princip bakteriefritt. Direkt efter slakt och flåning är cirka 1 000 bakterier per kvadratcentimeter på slaktkroppen normalt. Detta kan öka till flera miljoner under hängningen – fortfarande utan märkbara tecken på dåligt kött. Vissa bakterier kan under optimala förhållanden fördubblas i antal på tio minuter. Bara några timmar felaktig hantering/förvaring kan vara lika allvarlig som en kraftig nedsmittning av köttet – vilket i ett senare skede gör det omöjligt att exempelvis hänga köttet tillräckligt länge. Dålig hantering ger alltså kött av sämre kvalitet, eller i värsta fall otjänligt kött. Tvätta med ättika Sköljning och spolning av slaktkropKött som misstänkts ha hanterpen bör minimeras. Vatten hjälper ats dåligt ur hygiensynpunkt, bakterierna att växa och tränga in. har blivit förorenat eller där Personer med sår på händerna eller man kan se en luddig bakterieförkylning bör inte hantera kött. eller svamptillväxt på ytan kan i Plasthandskar är bra. Tvätta händer, viss mån ”repareras”. knivar och redskap ofta. Skottskador Tvätta med cirka 20 procentig skärs bort med marginal. Försök inte ättikssprit. Till och med angripskölja bort skottskador med vatten. na områden kan ibland räddas. Flugor kan via fötterna sprida smitta Bäst är att tvätta förebyggande över köttet. Däremot är inte flugägg vid föroreningar och skottskaeller fluglarver farliga. De kan komdor, redan när kroppen hängs. ma från en fluga som lade sina ägg Ättika kan användas för desinredan i skogen. Skär bort och skrapa ficering av bänkar och redskap. rent. Kontrollera resten av kroppen. 62


Skär bort skottskador med god marginal.

Hängning av kött Allt kött ska hänga tills likstelheten släpper, vilket sker efter några dagar. Tumregeln för att få ett mört välhängt kött är 40 dygnsgrader (exempelvis 8 dygn i fem grader), men det går att hänga betydligt längre. Rädda kött med tillagning Köttet bör hängas luftigt och torrt För att rädda kött där man är så att det bildas en torr ”pappersosäker på hur länge det varit liknande” hinna på köttet. Hinnan tinat (exempelvis vid ett fryshahindrar bakterietillväxt. veri) kan man undersöka bit för Bakterier som växer till under 8 bit. Skämt kött slängs, övrigt grader är i regel ofarliga för mänkött tillagas och kan sedan niskor (men de kan fortfarande frysas in igen. orsaka förruttnelse). Över 8 grader Det kan nämnas att det är så det bör man korta tiden för hängning går till i livsmedelsbranschen: kraftigt. Vid 10 grader bör hängninNär charkvarorna börjar närma gen kortas till bara några dagar. Vid sig bäst före-datumet grillas de sådana temperaturer går förändrineller tillagas och får därmed garna snabbt. Undvik temperaturer ”nytt liv” och ett nytt bäst förerunt 0 grader. Om köttet fryser datum. upphör mörningen. 63


Styckning av älg 1. Baklägg. Färs. 2. Vadmuskeln. Senigt, lämpligt för färs eller möjligen grytbitar. 3. Rulle. Grytbitar och riktigt mörad grillskivor. Kan saltas och kokas till saltrulle. 4. Ytterlår. Kokkött eller grytbitar. På yngre djur stek. Brukar också delas upp i ytterlår (bakre delen) och innanlår (främre delen). 5. Fransyskan. En av de finaste bitarna. 6. Rostbiff. Fint kött. Kan skivas eller stekas hel. 7. Slaksida (eller kollapp). Färs eller rullkött. 8. Biff. Fint kött, kan skivas och grillas. 9. Bringa. Kan renskäras eller sågas till spjäll. 10. Entrecôte. Fint kött, kan skivas och grillas. 11. Bogstek. Nedre delen lämplig för färs eller grytbitar. 12. Bog. Färs, grytbitar eller kokkött 13. Högrev. Färs, grytbitar eller kokkött 14. Hals. Kokkött, färs eller på yngre djur grytbitar. 15. Framlägg. Färs.

64

1 2 3

4 5 6 7

9

8

10

11 12 15

13

14


Styckning av rådjur/hjort

1. Stek. Kan delas vid knäleden om steken ska göras i ugn eller skäras benfri. Nedre delen blir färs. 2. Sadel. Med eller utan filéer. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grill- eller stekbitar. 3. Slaksida (kollapp). Köttfärs eller rullkött. 4. Bringa. God att salta och röka, eller grilla som revbensspjäll. Kan renskäras till färs. 5. Högrev. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grilleller stekbitar. 6. Bog. Kan rökas hel, eller tillagas i ugn (lämpligen delad vid armbågsleden där nedre delen blir färs). Kan också skivas för grill- eller stekbitar. 7. Hals. Kokkött, färs eller skivas för grill- eller stekbitar.

1

Viltkött kan frysas länge. Hos älg lagras fettet i stor utsträckning i depåer utanför de stora muskelgrupperna och inte insprängt i muskulaturen som hos tamboskap. Det medför att älgkött är magert och tål att lagras och frysas under mycket lång tid utan att härskna. Eventuellt innehåller viltkött högre halter tokoferoler (Evitamin) jämfört med kött från tamboskap, vilket också minskar risken för att fettet härsknar. Omega-3 fettsyror, som är bra för människors hälsa, förekommer i större mängder hos älg än hos tamboskap.

2

3

Frysning av viltkött

4 5

6

7

65


Styckning av vildsvin 1. Grisfot. 2. Baklägg. 3. Skinka. 4. Sida. 5. Filé, kotlettrad.

1 2

6. Revbensspjäll. 7. Karré 8. Bog. 9. Framlägg.

3 4

Kom ihåg trikinrisken. 5 6

7

Styckning av fågel

66

9 1

1. Bröstfiléer. 2. Vingar. 3. Lår. 4. Hals. Fåglar kan flås (som på bilden till höger) eller plockas. Vid 2 styckning är det praktiskt att skära av vingen vid ”armbågen”. En plockad fågel behåller mer fett och har en stekyta kvar. Plockning är vanligt på sjöfågel. Om man plockar kan man behålla hela vingen.

8

4

1

1

1 2

3

3

2 3

1 2 3


Försäljning av viltkött Jägare får ge bort och sälja begränsade mängder viltkött till konsumenter, butik eller restaurang. Med små mängder menas följande: l Fällt vilt (ej flått eller passat): Maximalt 25 vuxna älgar, eller 250 rådjur, eller 75 vuxna hjortar, eller 10 000 småvilt per år. l Passat, flått och grov- eller finstyckat vilt: Maximalt 1 vuxen älg, eller 10 rådjur, eller 3 vuxna hjortar, eller 1 000 småvilt per år. Kötthanteringen får då ske i obesiktigat garage, slaktbod med mera. Detta gäller emellertid inte djur som kan vara smittade med trikiner, som vildsvin och björn, samt hjort från hägn som inte förklarats fria från tuberkulos. Mer information finns hos Livsmedelsverket.

Flåsnitt för pälsvilt

Rundflåning. Görs på bäver och säl. Snitten görs längs linjerna.

Bälgflåning. Görs på räv, mink, iller, mård och varg.

Bredflåning. Görs på grävling, björn, rådjur, hjort och älg. 67


Anteckningar                        68


                       69


Sammanfattning av jaktåret 2017–2018 Fälthare

Vigg

Skogshare

Ejder

Bäver

Småskrake

Rödräv

Dalripa

Iller

Fjällripa

Mård

Järpe

Vildsvin

Orre

Dovhjort

Tjäder

Kronhjort

Rapphöna

Rådjur

Fasan

Älg

Morkulla

Sädgås

Havstrut

Bläsgås

Gråtrut

Grågås

Fiskmås

Kanadagås

Ringduva

Gräsand

Björktrast

Kricka

Nötskrika

Bläsand

Kråka

Alfågel

Kaja

Sjöorre

Skata

Knipa

Råka

Storskrake 70


JÄGARKUNSK AP

efteR sKottet bytet bytet efteR sKottet

bytet efteR sKottet bytet efteR sKottet

bytet efteR sKottet bytet efteR sKottet

hjort Finstycka Finstyckahjort

XXXXX som påpåsidan sidan XXXXX till vänster är ärdensamma densamma som är. bilden med Vi börjar bilden till vänsterkomma vi börjar med ihåg oss att ihågvarvar vi är. Vi fallet hjälper och skaska hjälper oss att komma härhär fallet och i det och rött) i det och (inringad med rött) med sadel/ryggbiten sadel/ryggbiten (inringad delen) och entrecoten och hela biffen (bakre (bakre delen) och entrecoten renskäras den renskäras och hela biffen den köttbitar. långsmala långsmala köttbitar. delen) tas ut som tvåtvå (främre (främre delen) tas ut som

Muskelmage Muskelmage

ovanifrån och skär i mitten... i mitten... Börja Börja ovanifrån och skär

Styckning av av småvilt är är betydligt enklare änän styckning av av högvilt. LåtLåt småvilt hänga med skinnet Styckning småvilt betydligt enklare styckning högvilt. småvilt hänga med skinnet kvar innan detdet styckas. kvar innan styckas.

Passa kanin och hare Passa kanin och hare

Magssäck Magssäck

Lever Lever

PåPå enen kanin (som i denna kanin (som i denna bildserie) faller tarmar bildserie) faller tarmar ochoch mage ut ut nästan av av mage nästan sigsig själv. PåPå enen hare kan själv. hare kan man få få hjälpa till till ochoch man hjälpa dradra ut ut innanmätet med innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever fingrarna. Matstrupe, lever ochoch ändtarm nyps åt åt med ändtarm nyps med fingrarna ochoch dras loss förför fingrarna dras loss hand. Ingen kniv behövs hand. Ingen kniv behövs förför det. DetDet görgör inget omom det. inget lungor ochoch hjärtat sitter lungor hjärtat sitter kvar till till styckningen. kvar styckningen.

Passa, flå och stycka

Öppna magen från bröstbenets Öppna magen nedre från spets bröstbenets – som sitter nedre långt spets ned – som i jämförelse sitter långt med ned däggdjur i jämförelse – ned med till till analöppningen. däggdjur – ned DraDra analöppningen. ur ur tarmar ochoch mage. Muskeltarmar magen mage. är är Muskelenen delikatess. magen Öppna upp delikatess. ochoch skär Öppna bort plattorna upp skär inne bort i muskelmagen. plattorna inne TvåTvå i muskelmagen. små, men läckra, köttbitar små, men blirblir kvar. läckra, köttbitar kvar.

Pilla in fingPilla in fingrarna ochoch rarna dradra ut ut alltallt ur ur bröstbrösthålan. hålan. Skär av av Skär vingar ochoch vingar fötter, samt fötter, samt flåflå klart. klart. Färdig förför Färdig tillagning tillagning eller styckeller styckning. ning.

Tarmar Tarmar

Passa, flå och stycka

Jakt Jaktförutsätter förutsätteratt attman mantar tarvara varapå påbytet. bytet.Det Detär ärett etthantverk hantverksom somallt alltfler fler känner kännertill tillallt alltför förlite liteom. om.Hur Hurskapar skaparvi visjälva självaden dendär därköttbiten köttbitensom somvi vi normalt normalthittar hittarfärdigförpackad färdigförpackadiiaffären? affären? Kan Kanvi vitill tilloch ochmed medgöra göradet detbättre? bättre? ”Passa, flå och stycka” handlar just om det. Det är en rikt illustre”Passa, flå och stycka” handlar just om det. Det är en rikt illustrerad rad handledning handledning och och kursbok kursbok från från Jägarnas Jägarnas Riksförbund Riksförbund som som ger ger dig dig grunderna grunderna ii att att flå, flå, grovstycka, grovstycka, finstycka finstycka och och hantera hantera såväl såväl högvilt högvilt (hjort, (hjort,älg älgoch ochvildsvin) vildsvin)som somfågel fågeloch ochsmåvilt. småvilt. Boken Boken kompletteras kompletteras med med en en DVD DVD med med instruktionsfilmer instruktionsfilmer om om passpassning, ning,styckning styckningoch ochkötthantering. kötthantering.

a iV sk ddV ed M

När Närbytet bytetblir blirett ettlivsmedel livsmedel

jägarkunskap jägarkunskap

Bli Lärbättre dig ta jaktskytt hand om med bytetkula efter och hagel skottet kotutskott. båda sidorna av ryggradens kotutskott. ...på ...på båda sidorna av ryggradens

från sidorna längs skär på ryggbiten ochoch skär från sidorna längs Vänd Vänd på ryggbiten revbenen. avsågade dede avsågade revbenen.

xxxxxx

348 348

361 361

Jaktskytte är stycka framtagen för Passa, flå och är en rikt skytteinstruktörer, men är och utillustrerad handledning formad attJägarnas den kan Riksföranvänkursbokså från das av jaktlag och enskilda bund som ger dig grunderna skyttar. lär Riksförbund du dig bland i att flå,Här grovstycka, finstycka Jägarnas Jägarnas Riksförbund annat grundernasåväl i hageloch och hantera högvilt kulskytte, får goda som råd (hjort, älg samt och vildsvin) när gäller den viktiga kolvfågeldet och småvilt. Boken komanpassningen. pletteras med en DVD med inBoken beskriverom även test av struktionsfilmer passning, hagelammunition, inskjutning styckning och kötthantering. av kulvapen och grundläggande ballistik.

skottet Bytet efterskottet Bytetefter

bytet bytetefter efterskottet skottet

bytet bytetefter efterskottet skottet

jägarkunskap jägarkunskap

Ansvar Ansvar––Frivillighet Frivillighet––Samarbete Samarbete

hjort Finstycka Finstyckahjort

XXXXX sidanXXXXX sompåpåsidan densammasom vänsterärärdensamma Bilden tillvänster Bildentill med börjarmed varviviär.är.ViVibörjar ihåg var kommaihåg ossattattkomma och hjälpeross ochhjälper ska falletska härfallet i dethär ochi det rött)och (inringad med medrött) sadel/ryggbiten sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten entrecoten biffen (bakre delen) och helabiffen ochhela den renskärasoch denrenskäras köttbitar. långsmalaköttbitar. tvålångsmala somtvå tasututsom (främre delen)tas (främredelen)

Muskelmage Muskelmage

i mitten... skäri mitten... ochskär Börja ovanifrånoch Börjaovanifrån Styckning Styckningavavsmåvilt småviltärärbetydligt betydligtenklare enklareänänstyckning styckningavavhögvilt. högvilt.Låt Låtsmåvilt småvilthänga hängamed medskinnet skinnet kvar kvarinnan innandet detstyckas. styckas.

Öppna Öppnamagen magenfrån frånbröstbenets bröstbenetsnedre nedrespets spets––som sitter som sitterlångt långtned nedi jämförelse i jämförelsemed meddäggdjur däggdjur––ned analöppningen. nedtilltill analöppningen.Dra Draururtarmar tarmaroch ochmage. mage.Muskelmagen Muskelmagenärärenendelikatess. delikatess.Öppna Öppnaupp uppoch ochskär plattorna skärbort bort plattornainne innei muskelmagen. i muskelmagen.Två Tvåsmå, små,men köttbitar menläckra, läckra, köttbitarblir blirkvar. kvar.

Passa Passakanin kaninoch ochhare hare

Magssäck Magssäck

Lever Lever

Tarmar Tarmar

Pilla Pillaininfingfingrarna rarnaoch och dra draututallt allt ururbröstbrösthålan. hålan. Skär Skäravav vingar vingaroch och fötter, fötter,samt samt flåflåklart. klart. Färdig Färdigför för tillagning tillagning eller ellerstyckstyckning. ning.

PåPåenenkanin kanin(som (somi denna i denna bildserie) bildserie)faller fallertarmar tarmar och ochmage mageututnästan nästanavav sig sigsjälv. själv.PåPåenenhare harekan kan man manfåfåhjälpa hjälpatilltilloch och dra draututinnanmätet innanmätetmed med fingrarna. fingrarna.Matstrupe, Matstrupe,lever lever och ochändtarm ändtarmnyps nypsåtåtmed med fingrarna fingrarnaoch ochdras drasloss lossförför hand. hand.Ingen Ingenkniv knivbehövs behövs förfördet. det.Det Detgör göringet ingetom om lungor lungoroch ochhjärtat hjärtatsitter sitter kvar kvartilltillstyckningen. styckningen.

kotutskott. ryggradens kotutskott. ...på sidornaavavryggradens bådasidorna ...påbåda

Ny bok från Jägarnas Riksförbund Ny bok + DVD från Jägarnas Beställ ditt exemplar redan Riksförbund! Beställ ditt exemplar på idag på www.shop.jagarnasriksforbund.se www.shop.jagarnasriksforbund.se eller ring 08-550 107 81. eller ring 08-550 107 81. Du kan också beställa boken hos din bokhandlare.

längs sidornalängs frånsidorna skärfrån ochskär Vänd ryggbitenoch Vändpåpåryggbiten revbenen. dedeavsågade avsågaderevbenen.

xxx xxx

348 348

361 361


Profile for Jägarnas Riksförbund

Jaktkalender 2017-2018  

Jägarnas Riksförbunds jaktkalender för jaktåret 2017-2018.

Jaktkalender 2017-2018  

Jägarnas Riksförbunds jaktkalender för jaktåret 2017-2018.

Profile for jagarnas
Advertisement