20 09 2013

Page 1

“Jivit ravpachem nhoi vo vadoll-modd thambosor nhoi, punn pavsan nachunk xikpachem”.

- Vivian Greene Life isn’t about waiting or the storm to pass; it’s about learning to dance in the rain.

Goa’s only Konkani Weekly since 1933 Annual Subscription by Post Rs. 230/- Foreign (Airmail) Rs. 2000/-

Licensed to post without Pre-payment at Pilar on Thursday or Friday

Soirik korun zal’lim kazaram odik togtat Arranged marriages have better survival, asserts matrimonial court judge

Feroz F | VIP MUMBAI: Kazaram nhoi mogan poddun zatat tim, punn soirik korun zal’lim kazaram odik togtat vo yesvont zatat, oxem Vigar Epicopal, kazarn pasot kherit odhikari ani Igorjeche Nitisobhecho, kazaran ‘annulment’ null korpi nitidar sangta. Nachinola ganvcho, Msgr. William Nazareth (Willy), Bharotantlo fokot ekloch 94 vorsanche pirayecho, kazaram null korpachea tokrarincho nitidar Mumbai Dhormprantant azun vaur korta. Tache sangnne pormannem, mogan poddun kazar zatat tim nhoi punn soirik korun kazar zatat tanchim

kazam odik togtat. Soirik korun kazar zalear, zoddpeachim avoi-bapui, eka-mekache familichi favo ti mahiti ani sobhav vollkhun ghetat, ani uprant kazar P14

Dhorma bhair kazaram, bhavartak xellmodday Msgr. Willy Nazarethachea mona promannem, dhorma bhair kazar zatat tednam Kristi bhavartant vhodd xellmodday bhitor sorta. Ho padri, Germany, Protestant ani Katolk loka modem kel’lea sôdvavran, dhorma bhair zal’lea kazarank lagun bhavartant xellmodday yeta mhonn kolloita. ‘Sogllea poros paxtt

Mix marriages are the biggest dilution of Faith

vost mhollear don dhormanchim mon’xam kazar zaunk. Kiteak Katolk party aplo bhavart jeyeupak il’li xellmodday korta. Ani magir tanchim bhurgim bhavart lekhinastana vaddtat. Punn Katolk famil aplo bhavart jeyeupak toyar asa zalear oxem zaina; mhonn tannem sanglem.

WORKERS’ FRIEND

Vol 80, No. 38 | September 21, 2013 | 16 Pages | ` 5/-

Msgr. Willy Nazareth

Registration No. G-2/RNP/GOA/22/2011-14

‘Politics-an vantto ghe’ Vatikan: Katolk lokan rajkoronnantlim kuxin ravchem nhoi, ponn tancheo boreo suchovnneo diuncheo tanchea fuddareamni soglleanchea boreponna khatir khaltikayen ani mogan sevecho vavr korunk vavurcheak magchem mhonn Francis Pap Saiban sanglem. Borea monachea Katolkamni rajkoronnant bhitor sorxem nhoi mhonnpachem mon tannem nakarlem. Oxem mhunnopuch sarkhem nhoi, osli vatt bori nhoi Borea Katolkamni rajkoronnant bhitor sorun tannim boreo suchovnneo korunk zai; tea vorvim rajkarbhar choloitole bore toren tanchem kam’ korunk pavtole mhonn Pap Saiban sanglem. Amchean konnacheanuch mhonnunk zaina ‘rajkarbhari raj choloitat, mhaka kiteak poddlam’, oxem Pap Saiban Misak hajir asloleank sanglem. Sogllea nagrikank zonn ekleache xokti pormannem tannim rajkoronnant bhagidaram zaunk zababdari asa, he porim tannim fuddariponn gheunkui tim zababdari zatat mhonn Pap Saiban mhollem.

Povitr Sobheche Somajik Xikovnne pormannem, rajkoronn mhollear unchlea akarachi doyalli kornni, kiteak ti sogllea mon’xanchi seva korta. Mhojean mhoje hat dhuun kuxin sorunk zaina Pope Francis Pope calls faithful to participate actively in politics

Povitr Sobheche Somajik Xikovnne pormannem, rajkoronn mhollear unchlea akarachi doyalli kornni, kiteak ti sogllea mon’xanchi seva korta, oxem Pap Saiban iskuttailem. “Mhojean Thodde pavtti kitem-i sarkem cholonam zatoch lok tanchea fuddareanchi ttika kortat. Tanchi ttika korche bodlek ami amcheo suchovnneo diuncheo. mhoje hat dhuun kuxin sorunk zaina. Ami dor eklean kitem tori diunkuch zai. Thodde pavtti kitem-i sarkem cholonam zatoch lok tanchea fuddareanchi ttika kortat mhollem. Tanchi ttika korche bodlek ami amcheo

suchovnneo diuncheo odik korun tanche khatir amchim magnnim bhettounchim mhonn Pap Saiban maglem. Amchea rajkarbhaream khatir magunk odik gorjechem mhonn sangun tannem St Paulun Timotak boroil’le chitticho ul’lekh kelo ani desachea fuddareamni aplem fuddariponn purteponnim cholounche khatir magunk goroz mhonnlem. Zor omke rajki monis khotteponnam kortat mhonn somzotat zalear Kristanvamni tanche khatir magunk zai, te vorvim te rajkarbhar bore toren cholounk pavtole, lokachi seva kortole ani khaltikayeche zatole mhollem. Pap Saiban rajki podvi gheun P14

Illegal minacher karvai korinastana Sorkar porot minacho vavr suru korunk sodta Gõychea sorkaran ‘mining policy’ tharanvchi, oxem CECik opekxit (expectation) aslem. Punn, atam Gõycheo minam khonneo bond poddon ek voros soron gelem, tori-i Parrikaran minam khonninchem dhoronn azunui ‘notify’ korunk na. ‘Mining policy’ vixim atam meren Parrikar-an fokt ghoxnnach keleat.

Kherit Batmidar|VIP Ponnje: Gõyant bond aslolo

: 7.45 am. : 8.15 am.

minancho vavr suru korunk sorkarachi ich’cha asli, tori Sorv Unchle Nitisobhen nemloli Kendrantle ‘Central Empowement Committee’-in (CEC) kel’lea suchovnneam kodde mat Parrikaran durlokx kel’lem disun yeta. Shah Aiyogacho avhal ailea uprant, Goa Foundation Sonvstha Nitisobhent geli. Tea uprant CEC-in Gõyank bhett dili ani minam khonninchi pollevnni korun aplo

sovistar avhal (detail report) sador kelo. Gõyant bekaidexir ritin minancho dhondo cholcho nhoi, ho hetu monan dovrun CEC-in kaim mhotvacheo suchovnneo kel’leo. Punn, aiz kitlech

mhoine zale, Gõychea Minam Khatem tea suchovnneam vixim kainch kruti korunk xoklem na. Minam khonnintlean min kaddlea uprant tem eke vhoddle bottintlean niryat korpak vhoro meren

ani tem bottint bhorisor hea minacher zagrutai dovorchi. Hem korpak, ‘Radio Frequency Identification’ hachi vevostha korchi oxi ek kupuch mhotvachi

suchovnni CEC-in Gõychea sorkarak keli. CEC-cho avhal yeunche sov mhoinea adim, Minam Khonninchea khatean hi pod’dot vevharant P14


2

Amchem Dhoronn Tumche Vichar

Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

OGRLEKH

Nanvak! Tujea dolleam add karvay korop odik cholta. Chotur ravun thoklom, foslom, punn totvak lagun… Halinchea kallar mogan poddun kazar zatat, ani thoddeach kallan moga suvater rag ani dves ubzota. Kazar moddunk igorjechea darar porot martat nam tor separad ravunk lagtat. Oxem kiteak ghoddonk pavta te vixim Msgr. Willy Nazareth-achea utramni ami hea ankar khobor kortanv. Soiriken kazar zatat tedna, zoddpeachi famil, eka mekache familichi barik khobor kaddtalim, tantunt zaiti zannvay asloli dista. Atam mog sogllech khuxen mandun gheun zoddpeak, familik kobul kortat. Ani kazar zatoch, favo nhoi tosleo vostu distoch, famil tankam adar divpacho soddtat. Kitem kortai? Somaz Sevok vo Social Worker, oso zobab mellunk lagtoch, aiz ek dubhav yeta. Somaz seva nanv zoddpachi zaunk laglea. Politicsan bhitor sorunk sodta, zalear hanv social worker. Election jikpak sodta zalear hanv somaz seva kortam. Ani atam nove torechi somaz seva suru zalea. Non-Government Organization (NGO) vhaddleat. Heo NGO somaz seva kortat mhonn porgott’tat. Punn khorench, osle zaite NGO, Companies ghoddun haddta, ani apli komponechi Fuddarachea boreak somaz seva (Corporate Social Responsibility) dakoll kortat. lagun tujea bhitor Hantun kaim vaitt nam oxem boreponnacho ani voilea voir polleunk gelear nitoll vicharanchi zhor dista. Punn zaite NGO, bond zaunk ditoloi? somazachea faideak nhoi, punn komponechea faideak vavr kortat. Ani kiteak korche nant? Heo komponeo tankam pogar ditat vo tanchea NGO duddu ditat. Somaz sevecho fuddar bhroxttacharant bhorot veta. Ami hea proxna voir ek kherit khobor haddlea. Atam tujean somaz sevok, degree nam zalear zaunk zauncho nam. Hem borem vo vaitt tem chintunk tuka adar mellta. Kristi bhavarteam modem, ek goir-somoz asa - Kristanvamni politicsant bhitor sorunk favona; Kristanvamni politics pois dovrunk zai. Hacher Francis Pap Saib nixed marta. Kristanvamni politics poisavpacho vell nhoi ho, punn politics novsorpacho kall. Ani hi zobabdari dor Kristanvanchi. Igorjeche somajik xikovnne (social doctrine) pormannem, politics, sogllea poros unchli seva. Kiteak tem soglleanchea faideak poddta. Francis Pap Saibachea utram pormannem, osle zababdarentle amchean hat dhuvun koddsorunk zaina. Hi khobor odik barkayen tuka vachunk mellta. Gõychea minachea dhondea kodde sorkaracho nach kobar zauncho nam. Chor - police, lipcheamni, adi, he purvile khell azun chalu asat. Bekaidean (illegal mining) min kaddtoleancher Gõychea sorkaran azun koddok karvay kel’li disti poddona. Azun, illegal mining bond korunk koddok kaido lagu zaunk nam, ani osle poristhitin, min kaddpachem porot suru korunk sodtat. Tujea monant proxn kiteak yeunche nant? Hem sogllem voilea voir korpachi sonskrutay. Haka sonskrutay mhunnunk loz dista. Kiteak amchea monant sonskrutay mhollear borem ani moladik. Punn aiz voilear voir hi sonvoy, sogllem borem mhonn dakhoita ani tuka fuslaita ani fosoita. Heach pasot chotur ravun, tum thokllai vo niraxi zala zait. Punn hem hanga somponam. Totvank lagun, fuddarachea boreak lagun tujea bhitor boreponnacho ani nitoll vicharanchi zhor bond zaunk ditoloi? Heach pasot, boream monachea mon’xanchi sonkhea odik asa. Punn vaitt kortoleanchi khobor amkam chodd mellta. Hea pasot ami niraxi zaun bostanv. Tujea bhitor borem asa. Tachi vadd korunk tuji zababdari palltai mhonn konn tuji thoknnay korina zait. Tujea bhitorlea boreacho foll sonvsarak bori dekh dita. Odik mhotvachem mhollear, tuka dhadosponn ani somadhan mellta. Duddvam vorvim nhoi, voilea voir vostu korun nhoi, punn borea monan, dusreanchem chintun, Devachi bhokti korun, oslim unchlim sopnam purim zatat.

VACHPI BOROYTAT

Kolva xetant moidan bandpachi yevzonn Gõyant loka modem don bazu zal’leo asat; ani donui bazu eka mekacher add zhuztat tem dista. Ganvchea borea khatir bhov thoddo lok vavurta punn aplea faideak chodd zann ubhe ravtat. Gram sabha poryan zatat tedna aplea faideak vavurtole monis zata titlea chodd lokak aple vatten oddun vhortat. Kolva 31 hozar metranchea xetant khella moidan bandunk yevjilam mhonn potrancher khobro yetat. Itli xetanchi zomin moidanam bandunk kiteak vapurtat. Poryavonn ibadd korun uddoitat; sorkar xetanchi zomin samballunk zai mhonn eke vatten sangta zalear dusre vatten gorje bhaileo yevzonneo kortoleank tenko dita. Padri tantun bhitor sortoch dhorm pulitikent misoll kelo

mhonn bob martat. Pulitiken padrimni aplea faideak nhoi bogor somazachea faideak bhitor sorun lokak bori vatt dakhounk zai. Ho tancho kaido; loka poros zaitea amchea padrink il’lo onnbhov asa, loka lagim nitichem kam’ zaina zatoch padrin sarkem kitem tem sanglear ani dakhoilear borem. Kolvacho Vigar Fr. Silva korta tem ganvchea fuddara khatir, fuddle pillgek borem zaunk tachem mon ani husko. Hem kam’ tannem korunkuch zai, Tannem matr konnachich bazu gheunk favona, tem matr khorem ani to toxem korinam mhonn mhaka dista. Xetanchi zomin kednach ibadd korchi nhoi. F. Pinto, Agxe

Bhurgeank lingachem vorteponn ani mhotv xikovpachi goroz Halinchea kallar mon’xachea lingacho zaitoch goir vapor zait asa. Adlea kallar zatalo zait, punn atam odikuch vaitt ghoddnneo zatat teo dispottea potrancher vachunk melltat, tornne toxe zantte poryan moriadi add kortubam kel’leacheo khobro amkam aikunk melltat. Hem zaunk pavta karonn monis linga favo tea manan lekhina. Ti movjechi vost zal’le porim cholta ani vapurta. Dekhun amchea

iskolamni lingachem vorteponn spoxtt dakhoil’lem ani xikoil’lem zalear vaitt zaitxem na oxem mhaka dista. Dusri gozal lhan bhurge poryan jim pozddim chitram polletat ani pustokam vachtat tantui zaito vaitt probhav bhurgeanchea monacher zaunk pavta. Internetar jeo vaitt ani sobonant toslea pozddeam kortubancho khup prochar zaun tornattim ibadd zatat. Sorkaran oslea vostuncher bondi ghalum

nozo asli? Adim ostomtechem khup-khup borem yetalem punn atam ostomtechem mon vankdde vattentlean cholta ani tosle vattentlean amchim tornattim choltat; avoi-bapain aplea bhurgeacher nodor dovrunk favo, hem korunk zaiteank vell pavona. Dekhun iskolamni ani kolejimni moriadichem jivit, lingachi vollokh bhurgeank dilear faideachem zatolem-xem dista. Melwyn Fernandes, Moddganv

Firgozamni ekvott gorjecho Amchea firgozamni sogllea loka modem ekvott aslear amchi bhokti ani jem kitem ami korunk sodtanv vo kortanv tem folladik zatolem. Firgozamni loka modem futti poddtoch zome zatat ani hea zomeank lagun kitlim kizilam uprastat. Amchea padrim thaim bapaiponnacho mog asunk zai, Pap Saib aplea xikovnnen bogor bogor ekvottachi gozal sangit asa. Vigaramni kapelanvamni ani Kuramni zatat title upay gheun fi rgojent loka modem ekvott samballunk goroz asa. Padri tor apnnak borem asloleankuch boro ravlo ani dusreank poisailim zalear boreponn koxem yetolem? Padrinchi dharmikanchi dekh poili bori zaunk zai. Dusrem Bispan tor eka padrik bodli korun

dusrea zagear vhelo zalear lokan ‘interfere’ zaunk favona, uchambollai korunk upkarona. Padrik bodli korpachem vo padrik dovorpachem kam’ diosezichea Bispachem; tantun fi rgozkarank odhikar nam mhonn poile svater monant dhorchem. Morcha kaddun Bispa sorxem vochop mhollear, jea padri khatir morcha vhortat teach padrichem nanv ghannoitat mhonn choddxem konnacheach monant yenam. Padrimni sogllea lokak borem ravchem, chuktat tednam nitt marog dakhouncho. Borea Gonvllea porim padrimni aplo vavr korcho ani Jezu sarkhe zaunche. Sebastiao Vaz, Kuddtore

ULOILEAR PATOK

Pokx svotontrponnim cholunk goroz Feroz F | VIP

BJP Modified. Kitem ami mhonnchem, BJP, Narendra Modi aplea pokxacho Prodhan montri zaunk umedvar nemla. Ani oxem korun, BJP pokx ek bhaxen modified vo modi oslo zala. Modi-k hi ek manachi zababdari zoddli. Lok Sobha election 2014 BJP pokx nivddun yeunk sodta, hea pasot,

soglle umedvaram poros, Modi sufoll asa oxem disun yeta. Oxem ghoddta tednam, BJP, RSS choloitole mhonn thavem zata, oso lokan odmas kela. Titlench nhoi, je toren Modik, vinchun kaddla, tem polleun, Pokxam modleam sufoll umedvarank fuddem yeunk Bharotant azun pod’dot nam tacher chorcha chol’leli asa.

Amcho proxn ho: sonvsarantlea sogllea von vhodd svotontr desak choloitoli pokxachi chal ani pod’dot svotontr azun zaunk na. Haka lagun fuddari konn hachi maneotay gheunk, Bharotant chodd vell lagta. Amchea svotontr desachi vadd, pokx odik svotontr pod’dotin ani ugteponnim cholounk kaide nitt asunk avhan.

Tujem mot Faideachem VAURADDEANCHO IXTT registered with RNI 37805/62. Printed and Published by Fr Stephen Dias sfx on behalf of Xaverian Publication Society at Pilar Goa 403 203 Tel: 0832 2218562 and Printed at M/s Elegant Offset Printers, D2-31, Tivim Industrial Estate, Karaswada Mapusa Goa. Editor: Fr Feroz Fernandes sfx, Telephone/ Advertising Dept. 0832 2219091, Email: ixttnew@gmail.com. For online edition log on to www.v-ixtt.com Disclaimer: Except for the editorial above, articles and letters in Vauraddeancho Ixtt represent the views of the concerned authors, and do not necessarily reflect the views of the Vauraddeancho Ixtt editor, publisher, and/or owners.

Tumche vichar vo suchovnneo amkam dhaddat Ho Pot’to: V.Ixtt, Pilar Goa- 403 203 E-mail: ixttnew@gmail.com


Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

Lekh

Somaz seva, ‘company’-chea faideak? Bosco de Sousa Eremita

S

omaz seva atam ek nove toren polleunk toyari zata. Somaz sevok zaunk tuka ek ‘degree’ asunk favo, oso ek kaido yeuncho asa. Ani toxem zait zalear, somaz seva, khorea orthan, ‘company’-chea faideak zaunk xokotay asa. ‘ NGO vavurtole somaz sevokank ‘qualified’ korunk sorkar ani poixe ditolea sonstha vavurtat. Haka lagun ek no somaz sevechea xallecho bazar suru zatolo,’ oxem Soter D’Souza, ek somaz sevok kollit korta. Somaz sevecheo xallo (schools of social work), poixe ditat teo ‘company choloitat. Tanchem bhitorlem mon mhonnlear aplea ‘company’chi somaz-seva (corporate social responsibility) korunk ani tosle somaz sevokank te kamank laitat. Toxem zatoch, nove toreche somaz sevok utponn zatole, je ‘company’cho faido polletole ani nhoi lokachem boreponn,” oxem tannem sanglem. “Utrancho pasun bodol zatolo. Somaz sevok asa to fuddarak,

Social activism poised for a shift towards corporates? somazacho dondekar zatolo ( ‘social worker’ to be replaced by ‘social entrepreneur’). Tacho orth mhonnlear, faido polleun somaz

seva,” oxem tannem sanglem. “Jeo ‘company’ NGO-k poixe ditat, teo atam somaz seva kortoleank ek ‘degree’ asunk goroz mhonn porgott’tole. ‘Degree’ na zalear tancho ‘appointment’ zauncho na, oxi ek xittkavnni teo ‘company’ ditoleo. Ani chodd-xe ‘degree courses’ tea-tea ‘company’chea akaran ani poixeanchea bollan choltole,” oxem tannem sanglem. ‘Je somaz sevok ‘degree’ gheun bhair sortat, tanchem mon ‘company’-cho faido polleunk astolem. Somaz seva korun, faido korchem mon tanchem astolem,” oxem D’Souza sanglem. ‘Somaz seva ek dharmik apovnnem, vepar-dondo choloun faido polleta, oxem nhoim. Somaz sevok ‘company’ vaurak laita te ‘company’-cho faido polletole. Ani oxe toren loka ani tanche modhem zogddim suru zatolim. Nasleleachi seva korunk zai, hem visrun, te somaz sevok ‘company-cho faido polletole ani khorea orthan somaz sevecho vaur nopoit zatolo,’ oxem tannem sanglem.

3

Tuje sozmonne pasot

Tollecanto ximiterintle 92 khuris moddle Tollecanto firgojentle ximiterintleea fonddanche 92 khuris kaddun uddoileat mhonn Setembrache 17ver sokallim gomlem. Konnem hem kam’ kelam tem konnuch nokllo; ponn ganvchea lokak boroch khont zali. Kunkolleche pulisen tokllen sarkhi naslole eke baile kodde sodpus keli punn ti sintidan sarkhi naslolean tika Psychiatry and Human Behaviour (IPHB) hospitalant ghali. Konn ek firgozkar ximiterint gelea uprant fonddavele khuris nant mhonn gomlem. Aitaradis firgozkaramni ximiter nitoll kel’li. Eka firgozkaran tokllen sarki nasloli bail ximiterintli bhair sortana pollel’li mhonn khobor dili.

Moddganv:

Modi Prodhan Montrichea podak umedvar; Igorjek “BJP-icho rajki atmghat” Novi Delhi: Bharotantle mukhel virodhi Bharoti Janata Pokxan 2014 vorsa zavpi Lok Sobheche venchnnuke khatir Narendra Modik desachea Prodhan Montrichea poda khatir umedvar dovorpak jahir kelam. Sod’dea to Gujaratacho mukhel montri asa, tachem mon ani chintop Hindu dhormik raxttrvad korunk. To mullvadak ani Bha-

Narendra Modi Premier candidate : for the Church “it is political suicide of the BJP” rot Hindu raxttr korpache yevzonnek tenko dita. He vixim desant chodd khorayen bhasabhas cholta.2002 vorsa Gujaratant Hindu ani Muslim loka modem zal’lea bhirankull maramarincho Narendra Modi zababdari mhonn soglleank ugddas astoloch. Zori 2014 vorsa-

chea Abrilant vo Mayant kosleoch venchnnuko zauncheo nant tori astana Modi umedvar mhonn jahir kel’lean Bharotant venchnnukecho kall odhikrutponnim suru zalo. Bharotacho Prodhan Montri zaunk Narendra Modik umedvar dovorla mhonn Katolk Igorjen ani

desantleo ontor-dhormancho sonvad choloupi her nagrik songhottnna niraxi zaleat mhonn Bharoti Ka-

Xikpachi odik xokti Sonvsarbhor nokreancher kallim kupam aileant. Khubxeo komponeo , lhan vo vhodd, aplea lagim nokri kortolea tatpurtea kamdarank thoddea kallak nokreantle kaddtat vo sarkech kaddun uddoitat. Ani thodde kallak aslolea kamdarankui nokrentle kaddpachi kollovnni ditat. Oslea vaitt vellar zanche lagim aplea dhoniachim her dusrim kamam korpachi takot ani ikmot asa te kamdar nokrek urunk xoktat. Tujea dhonia sombondim goroz aslolea kamam vixim ek vo don novim ‘skill’ kiteak xikonant? Tum bottir ‘deckacher kam’ korta zalear kuznant adar divpachi vo paint marpachi tuka kola asa zalear tuka khoinchei ek tori nokrek tuzo dhoni tuka dovrunk xokta.Dusri

Kamdarachem Kismisanv C S Radhakrishnan vo tisri skill xikunk zata ti bhas ulounk xikpachi. Zor tum Greek botticher nokri kortai zalear Greek bhas xiklear tuka chodd faideachem zatolem. Botticher tea desache kamdar aslear tanche kodde ti bhas xikunk zata. Nam zalear Greek bondrar pavlea uprant tujean ti bhas xikunk zai zalear te bhaxechi CD vo pustokam vikhtim gheunk zatat. Oxeo khubxeo bhaso xikunk zatat. Tuka zor Spanish ulounk yeta zalear Dokxinn Amerikechea

desamni ani Spain desant poryan tuka te bhaxecho upeog zatolo. Tech porim Brazil, Macau ani East Timor desamni tuka Portugez bhas adarak pavtoli. Gõyant vo Mumbaint suttiyent ail’lo astanam tujean Fire Fighting vo Marine Rescue kursachem fuddlem xikxonn gheum yeta. Oxem kelear, nokri soddun ailea uprant poryan tujean tea kursacho upeog kaddunk zatolem. Jea desantlea bondrancher tuji bott lagta thoim thavn

vikhteo melltat tosleo sovay vostu haddun tujean teo odik molan vikhun duddu korpachi yevzonn sodun kaddunk zata. Tornne pirayeruch osleo yukteo xiklear tujean fudddarak zai zalear Commercial Assistant vo Export Assistant koso nokri gheunk zata. Tum zor matrik xikla zalear tujean potr-vevharantlean fuddlem xikop zoxem Export Documentation, Logistic support adi xikunk zata. Oslea kursank Dubai ani svotontr bondrancher sompeponnim nokreo mellunk xokta. Inventory Control kurs xiklear tujean Senior Pantry Man vo Assistant Store Manager adi sarki nokri gheunk zata. Bodoltea sonvsarant chotur ravun bodlop yeta tednam taka fuddo korunk sodanch toyar ravop chodd gorjechem.

tolk Bispanchea Mondollantlea ‘Niti ani Xanti’ Somitichea Chitnis Fr. Charles Irudayaman Fides khobram sonvsthek sanglam. Sogllea Bharoti nagrikank Modichea kortubanchi vagnnuk matui avodd nam, tori astana takach umedvar dovrop mhllear BJP-icho ho rajki atmghat, oxem tannem mhollam. Zo lok dhormatit vo secular rajeak tenko ditat, monis hok’kank ani nitik man ditat to lok Modik tenko diunche nant mhonn Fr. Charles-an Fides-ak sanglem. BJP-in portun raxttrvadache yev-

zonnecho ugddas kela, ani te Hindu somazachea soglleam tornatteank apnna vatten haddunk vavurtat. Punn fattim Karnatakant ghoddlam tea pormannem BJP chint’tat toxem zaunchem nam-xem mhaka dista, oxem Fr. Charles mhonnta. Ami sogllim khoincheach pokxacho tenko ghenastana desachea boreponnam khatir ani bhavponnacho ekchar vistarunk, nit ani soglleank hok’k odik korun durbollank ani chodd onitik sampoddloleam khatir vavurpachem chalu dovrum-ia . FIDES

.


4

Gõycheõ Khôbrô

Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

‘Aadhaar’ nam, LPG-cher ‘subsidy’ mellunk oddchonneo Kherit Batmidar |VIP Ponnje: ‘Aadhaar’ kardam benkichea

khatea kodde zoddpa khatir LPG komponeamni mud’dot vaddoilea tori, Gõychea ordhea odik nagrikam kodde ‘Aadhaar’ kardam naslolean tankam khup oddchoneo uprasleat. Khupxea nagrikank ‘Aadhaar’ kardam mellunk naslolean, te sorkar dita tea LPG onudhana pasun pois zatole mhonn bhirant upraslea. Jevonn randpachea ges silinddarachem mol sod’deak 900 rupiya asa. Sorkar hea silinddaracher 400 rupiyanchem onudhan (subsidy) dita. Adim sorkar hi ‘subsidy’ LPG komponeankuch ditalo. Atam, he onudhanache duddu, Kendr sorkaran

LPG giraikanchea benkichea accountant zoma korpak tharailam. Hea khatir LPG agencisank ‘Aadhaar’ kard dinvchem divn, benkink tea kardacho numbr divpak gorjechem asa. Jea LPG giraikam kodde ‘Aadhaar’ kardam asat, tannim LPG ‘agencies’ hanche kodde tachi ‘copy’ dilea. Tanchea accountant sod’deak onudhanache duddu zoma zatat. Hea vixim mahiti gheunk hea potrkaran Gõychea ‘Planning and Statistics’ khatea kodde sompork kelo tednam, khateacho Sonchalok V. B. Saxena hannem Gõychea 99% nagrikamni ‘Aadhaar’ karda khatir nanvam nond keleant mhonn sanglem.

Punn, atam meren 45% nagrikankuch him ‘Aadhaar’ kardam pavleant mhonn sangtat. LPG-icher onudhan melloupa khatir ‘Aadhaar’ kardachi sokti na, oxem Kendr sorkaran jahir kel’lem, tori he vixim kosloch odhikrut hukum atam meren diunk na. Taka lagun LPG ‘agencies’ ‘Aadhaar’ kardanchi magnni kortat. Tech porim, ‘Aadhar’ kardam benkichea accounta kodde zoddpak sorkaran mud’dot vo kall vaddoila, ani Novembr 30ver poryan xevottachi tarikh dovorlea. He vixim desantlea sogllea potrancher hem kollit korun ek jahirat porgott kelea, oxem Saxenan sanglam.

Gõykar Madr Pallotine Sonvsthechea Madrinchi Prantik Vhoddil

Novem pustok ‘Sankoll’

Asaganv: Poilech pavtt Gõykarn madrik Pallotine Sonvstheche Madr Inacinha Fernandesak Sonvsthechea Mary Mother of Divine Love Prantachi Prantik Vhoddil zaunk vinchun kaddlea. Agostache 8ver tem 13ver Bengllurchea Prantik Ghorant Pallotine Sonvsthechea prantachi dusri Prantik Sobha zali. 1985 vorsa he Sonvsthechea madrimni Assaganv aplea madrink akarnnechem ghor ugoddlem. Sister Inacinha hache adim UpPrantik Vhoddil ani Deva Mata Konventant novxisanchi vhoddil asli. Ti ganvan Assolnechea sorgest Peter Fernandes ani Xmti. Milagrina fernandes hanchi dhuv.

Ponnje: Halinch Anjunchea Bonavventure D’Pietron Sankoll nanvachem pustok boroilam. Dalgado Konknni Akademichea Rupea Utsova somoyar Akademin vozram sahitik yevzonne khal uzvaddailam. Bonaventure boreantlo boro borovpi ani songitkar. Hem Sankoll pustokak tannem Kadamborichem rup divn tannem borem xrungailam. Ghorant ballont zaunchea vellar adlea kallar voijin astali, tichem kam’ tannem borem chitrailam. cheddo-cheddum zolmotoch familichi khuxalkay koxi gazoitalim, nhovrea -vhoklek soirik korop kazarachem utor, zomnivelem jevonn, on’n, ros

Gift

Vauraddeancho Ixtt

to your family and friends

Read Konkani, Write Konkani and Learn Konkani

Pallotine Misionari Madrinchi Sonvstha 1838 vorsa Italient, St. Vincent Pallotti hannem sthapli. Tanchem Mha Gor (Generalate) Roma xarant asa. Bharotantlea Chhattisgarh, Orissa, Karnataka, Tamil Nadu, Kerala, Maharashtra ani Andhra Pradesh hea rajeamni vavurtat. Iskolamni, bholaike kendramni, somajik seva ani firgojechea vavrant heo madri vavr kortat.

kaddop zoti gavop, bhikareanchem jevonn hem sogllem Bonaventure baban hikmotin manddlam. Hem sogllem eka pustokant gunttunk tannem huxarkayen sôd kela. Tannem bariksannen hem pustok toyar kelam. Atanche tornne ani fuddle pillgek adlea kallar kitem ani koxem zatalem tachi vollokh ghenvk pustok chodd faideachem. Te xivay zotinchi ani versanchi CD kelea tem uttom kam, Xabaski Bonaventure babak. Brazinho Soares baban taka zotinchi pustika dili mhonn sanglam takai xabaski favo. Oxem purvilem daiz samballunk ami eka-mekak ut’tejon diunk goroz asa.

Gõyank 11,510 kruttanchem rinn Kherit Batmidar |VIP Ponnje: Gõychea rinnan-

cho proxn lokak sotaita. Punn, fattlea satolleant Kendr Duddvam Montrilayan rinnancho ankddo jahir kela, to vachlear, konnakui zottko bostolo. Gõychea sorkarachem rinn sod’deak 11,510 krutt rupiyancher pavlam. Gõychea sorkaran fattlea 20 tem 25 vorsank rinnam ghetleant, tim Bharotantlea heram rajeam poros unnim asat. Tori-i tea-tea rajeancho bugolik akar (geographycal area), Gõy sarkhea eka dakttulea rajeacher 11, 510 krutt rupiyanchem vojem asop, usko korpachi gozal. Gõychea sorkaran fattlea vorsa benkanchim 600 krutt rupiyanchim rinnam ghetleant. Khasgi komponneam koddlean ghetlolea rinnancho ankddo 7,260 krutt rupiya zata. Te xivay, kendr sorkara kodde ghetlolim rinnam vegllim asat. National Provident Fund hache koddlean Gõychea sorkaran ghetlolea rinnancho ankddo 1,630 krutt rupiya. Kendrantlea Duddvam Montriloyan gelea sumanat Gõyam vixim taji (fresh) ankddevari dilea, tantunt poilech pavtt Gõychea ‘smal savings’ hantunt khupuch unnav asa mhonn gomlam. Ho un-

nav fattlea vorsantui aslo. Punn, hea vorsa tantunt anikui vadd zalea. He gozalicho sogllea von vhoddlo fottko ‘Income Tax’ khateacher poddlo. Tech porim ‘Income Tax’ vanchoupa khatir sabar lok ‘small savings’ kortat. Gõychi sod’deachi arthik sthiti khupuch bigoddlea mhonn Kendr Duddvam Montriloyan jahir kel’lea avhalan ugddapem zata. Kendr Duddvam Montrilayan ji Gõychea rinnam vixim ankddevari jahir kelea, ti zoborxi umed vaddoupachi na. Gõyche ghoravi yenneavollint (domestic incom) chodd unnav dakhoila. Gõychea sorkaran aiz meren fattlim 25 vorsam rinnam kaddleant, tanchem farikponn bhov unnem zalam. Kaidea pormannem dor vorsa duddvanche hafte (instalments) bhortat, zalear kaim jur (interst) farik kortat. Punn, rinnanche vaddlole duddu koxech unnem zainant. Rinnanchem vozon jem Gõycher asa, tem fuddarak vaddot vetolem. Sod’deache poristhitint, Kendr sorkara koddlean ani bakichea duddvam sonvstham koddlean ghetlolea rinnancho ankddo mat 11,510 rupiya zala mhonn ho vako spoxtt korta.


Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

Gõycheõ Khôbrô

Melleank morgue-ant suvant na Kherit Batmidar Ponnje: Moddganvchem Hospicio

hospitalant ani Bambollechea Goa Medical College, hospitalant mel’leo kuddi dovorpachim ‘morgue’ sarkhim bhoron kuddi bhairuch dovortat, thoim tanchi favo te porim vevostha zaina dekhun atam ekuch upay mhollear donui suvatancher bhair dovrunk poddtat teo kuddi Fonddeachea novench bandlolea ID hospitalachea ‘morgue’ hantunt dovorpak bholaike odhikareamni nirnnoy ghetla mhonn gomlam. Gelea sumanant Son’var meren, GMC-intlea ‘morgue’ bhorlolem aslolean 8 kuddi bhair dovorleot. Hea vixim, hea potrkaran GMC-cho ‘forensic’ vibhagacho mukheli Dr.

Silvano Sapeco hache kodde vichar kelo tedna, tannem ‘Hospicio’ ani GMC-intlim ‘morgue’ bhorleant mhonnsanglem. Punn, uprant heach ‘morgue’ goroz ti vevostha korun teo kuddi bhitor dovorleo mhonn sanglem. Dr. Sapecon hea vixim odik mahiti dil’lea pormannem, Moddganv Hospiciont aslolea ‘morgue’-ant zago na zalea uprant, teo Bambole GMC-int dhaddleo. Moddganvcheo kuddi Bambolle haddtoch khup oddchonneo uprastat. Bambolle sabar onvollkhi mon’xancheo kuddi pulis haddun dovortat. Hea pulisamni ‘unclaimed’ kuddi matiyek lavpachi bondabost vella-vellar kel’li zalear, osle proxn yevnche nasle, oxem Dr. Sapeco

sangta. Atam Hospicio ani GMC-int kuddi dovorpak zago naslolean, atam bholaike khatea kodde ekuch upay urla, to, him odik zatat teo kuddi Fonddem ID hospitalantlea ‘morgue’-ant vhorop. Moddganvchem Hospicio ani Moti Dongrar aslolea sorkari ‘morgue’-ant 42 kuddi dovorpachi kopxi (capacity) asa. Fonddem ID hospitalant 10, zalear Bambolle GMC-int 66 kuddi dovorpak zatat. GMC-int bandtat tea novea ‘forensic’ vibhagachem kam’,sompot ailam. Thoinchea morgue’-ant 104 kuddi dovorpak suvat asa, anik 100 ‘emergency’ kallar ailolim otirikt (additional) 100 kuddi dovorpachi vevostha kelea, oxem hea batmidaran pollelam.

Industrial Disputes Act, 1947 kaidea khal odhikari

S

unnean uddki marun khaunk zata titlem tunvem mas lambounk zai. Hi ek adli mhonn’nni asa tacho orth faideacho, zalearuch modesti (mediate) korun boro nikal yevnk xokta. Zoxem ami adim pollelam Works Committee, Conciliation Officers, Board of Conciliation ani Court of Inquiry hanche lagim odhikar asun poryan faidexir oxem kitem-i diunk tanche lagim naslolean tankam boro protisad mellunk nam. Hea sonvsthank likhnnentleanuch chodd mhotv favo zalam karonn karkhanneantlea kamdaranchim vadzhogddim mittounk tanche lagim sompeponnam asat. Dusrem mhollear osleo kesi heo sonvstha chodd lambounk dinant. Karkhanneantlea kamdarancheo kesi mittovpa khatir her vatto ugteo asat teo hea zageancher: Labour Courts: Sorkarachean gorje pormannem sorkari potrache kollovnnentlean zai titleo kamdarancheo nitisobha sthapunk zata. Oslea nitisobhechea nitidarak xikxonnik patrtay asunk zai ti oxi: To Unchle Nitisobhecho adlo vo sod’deacho nitidar asunk zai. Jil’lo nitisobhecho tin vorsam tori tannem nitidar mhonn vaur kel’lo asunk zai. Tannem sat vorsam tori nitidar mhonn vaur kel’lo zaunk zai. Vo

Zago Za tuka hok asa Daniel Albuquerque Prantik Nitisobhecho to panch vorsam tori Presiding Officer mhonn vavurlolo asunk zai. Punn kamdarancheo nitisobha zo nikal ditat to mandun nam ghevop zal’lean osleo nitisobha trasant poddtat. Osleach poristhitintlean Tribunals ani National Tribunals hea nitisobhank vechem poddta Case: Supreme courtan her nitisobhamni dakhoilolea odhikarak lagun he kesint aplo khas nirnnoy dila. Babulal Nagar and Others versus Shree Synthetics (1984 AIR 1164) he kesicher Supreme Courtan aplo nikal Mayache 4ter 1984 vorsa dilo. He komponichea

Vavracho Kaido panch kamdaramni tech komponintlea anik eklea kamdarak marlolean tache toklek gombhir mar boslo. Komponin bhitorlean he ghoddnne voir chovkoxi suru keli. Chovkoxechea adaran tanche chukichi kheast favo korun tea panchui kamgar gunenavkari

sampoddloleank nokrentle kaddle. Hea panch kamdaramni tankam nokrentlean bekaidexir kaddleat mhonn Kamdar nitisobhent kes ghali. Chovkoxi korun komponin tankam kaddleat ti tanche chukichi kheast zaun asa ani tem kaidexir asa mhonn sangun kamdar nitisobhen tanchi kes bhair uddoili. Hea kamdaramni apli kes novean Karkhanneache nitisobhent manddli. Hanga Karkhaneache niti sobhen nikal diun sanglem ji chovkoxi komponin keloli ti eke vatten aslolean sarki nalsi. Tech bhaxen ji kheast tea kamdarank dilea ti gombhir ani bekaidexir zaun asa. Komponin ho Karkhaneache nitisobhen dilolo nikal sarko nam mhonn tea nikalak avhan diun ti kes Unchle niti sobhe mukhar vheli. Unchle nitisobhechea nitidaranchea pongddan zo nikal karkhaneache niti sobhen dila to chukicho asa oso aplo nikal jahir kelo. Goroz poddlear tea kamdaramchean supreme

courtant vochunk zata mhonn tankam vatt meklli dovorli. Supreme courtan aplo adex oso dilo: He kesi babtint Karkhanneache niti sobhen ‘remand’acho adex dilolo. Tednam Unchle niti sobhen hantunt bhitor poddop sarkem nhoi. Karkhanneache nitisobhe virudh aplo nikal diunk unchle niti sobhek kosloch odhikar nam. Unchle niti sobhen te kesiche mizgotint poddon nokrentlean kaddlolea kamdaranchi mansik poristhiti anikui pirddear keli. Tea xivay osli kes gheun 226 kolma khala unch niti sobhen duddvakatrank sompeponn dilem ani zanche lagim duddu nant tankam trasant ghale. Supreme courtan adexeant mukhar sanglem jednam Kamdar nitisobhek odhikar asa tednam tichean hukumachea kaidexirponnacher ani dhoniponnacher aplea odhikarachea adaran tea hukumachi topasnni korunk zata. Conclusion: Hea ani adlea lekhacher nodor marlear ek xikovnn mellta ani ti mhollear apleo tokrareo adim fuddench suttaveo korpacho proitn kelear faido asa. Tech porim heo tokrareo kamdar somiti mukhar manddun adinch modesti (mediate) korun suttaveo korpacho proitn kelear boro faido zaunk xokta.

5

Pilarcho Fr. Inacio Almeida ontor’raxttrik porixodek Japanant Pilar: Pilarche Sonvsthecho

vangddi ani ValpoiBironddenchea Zagoti Nature Farmacho sonchalok Fr. Inacio Almeida Asian Rural Institute hachea ontor’raxttrik porixodek hajir zaunk veta. Hi Asientlea kheddea ganvanchea krixi zannkaranchi ontor’raxttrik porixod Setembrache 13 tem 23ver poryan choltoli. Fr. Almeida tornatto padri astana Japanant xetkamtachea vavrachem unchlem xikop kel’lem. Aiz sat’tis vorsam uprant teach Rural Institutan tachea vavracho onnbhov ani fuddara khatir suchounneo gheunk taka porixodek hajir zaunk khas apounnem korun vhela. He porixodecho vixoy asa: ‘Ami sangatan jiyeunk’. Xetanchi zomin kamais korun odik orov utpon’n korpak xikovpacho Asian

Gõyche Arkdioseziche directory-chi ugtavnni Ponnje : Gõy ani Daman Arkdiosezichi 2013-14 vorsachi direktory-chi ugtavnni Arkidiosezichea Vigar Jeral Fr. Jose Remedios Fernandes-an keli. He direktorycher Gõychea fi rgozancheo igorzo, kapelam, padrincheo bradarancheo ani madrincheo dharmik sonvstha, iskolam, koleji, teknikal iskolam hanchi ani her soglli mahiti mellta. Tachem mol 100 rupia. St. Paul Ponnje, Mhapxeam, Pornnem Gõyam ani Moddganv Grace Igorjent vikrek melltat.

Rural Institute hacho mukhel hetu. Amchea ganvanchea fuddarachea tornatteank koxe porim xetkamtacho mog ani avodd diunk kitem korunk zai te vixim te porixoden ektthovlole zannkar bhasabhas kortole. Fr Inacio Almeida jem kitem to Gõyant korta ani tornne pillgek xikoita tacho onnbhov ani xetki zannvay porixoden vantt’tolo. V. Ixtt tachea vavrak borem yex mellunk ani tachea vavrantlean Gõychea tornatteank xetkamtachi avodd lagum.


6 Bailam add zatolea hinvseche dekhave chitramni dakhoileat

Dekh

Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

UCAN: Bailancher zatolea hinvseche dekhave halinch Taproot he jairatinche komponen hatamni chitravun dakhoileat. Jivea Models-anche fottu kaddche adim bailanchea kuddincher aslole ghay

dakhovpak make-up korun ghetleant mhonn devi Sarasvatichi tannim nirmiti kelea. Kaim zageancher khorea modelsank devichea rupan ubim keleant. Jairatincher oxem boroilam: Osle dis ami porot pollenam zaunk magat. Bharotant 68% odik ostoreancher marekar hinvsa zata. Faleam osle ot’teachar nastana ekui ostorek jiyeunk mellchem nam mhollam. “Save Our Sisters” he songhottnnen ostoreancher zatolea

Ad campaign speaks out against violence to Indian women ot’teacharanchi mahiti divche khatir dor eke jairaticher fonacho ankddo dila.

Bharotantlea ostoreank lekhtat tacher he jairatimni uzvadd ghala. Dhormachea ani purannachea nanvan Bharotant ostoreanchi puza kortat ani dusre vatten teach ostoreancher bolatkar ani ot’teachar kortat. Bharotant ostoreank koslich surokxa nam mhonn heo jahirati dakhoitat. Amchea desant sumar 100 milhanv cheddvambailank dhondea khatir vikhtat, osleo ghoddnneo fattlea vorsa sumar 2,44,270 zaleat nond zalam. UCAN Pio Esteves

Voparinchea Bhanddarantlem Nevel Vell’lekar Thoddeanchem mukhamolluch hanstem dukh asum, sukh asum, tanchea tonddar sodanch hanso dista. Oslim mon’xam zaiteank avodd’tat. Punn oslim amkam bhov thoddim mon’xam melltat. Dusrea ordhan dukh asum, sukh asum thoddeanchea tonddar sodanch kallok dista. Tim jivitan kednanch dhadoxi asonant. Tannim Devache koslech upkar gheunk nant xe distat. Oslim-i mon’xam amkam melltat. Anikui thoddim asat, tim aplem rup bodlunk zannant. Tim kolakaram zavun aplea hansun-hansun aplim kamam korun ghetat. Thodde monis sorkaracher sarkech virudh astat. Sorkar broxttachari, fotting, apsvarthi, lonch gheupi, osle nare te gazoit ravtat. Punn koslem-i amchem kam’ korunk zai, tednam mat te sorkari kocherimni dhanvtat. Tanchea kallza-monantlo rag visrun tonddar hanso khelloun te aplim kamam korun ghetat. Te aplea rupar rupnnem ghaltat. Osle monis Devak ani mon’xamkuy avoddnant. Oslo monis tum kay? Thodde monis dhormachea vhoddilank koxech soddinant. Te Povitr Sobhent hea kallak sobta toslem koslem-i boreponn haddunk sodtat zalear, te rokddech virudh zatat. Te dharmik fuddareamchim

Andhrantle Igorjechim bhattam samballunk sorkarak ulo Hyderabad:Andhra Pradeshantlea igorzanchi aspot ani bhattam samballunk kaido korcho mhonn Igorjechea somitimni Mukhel Montrea lagim maglam. Aitara dis zal’le don disanche bosken

Government urged to protect Church assets in Andhra Andhra Pradeshantlea igorzanchea somitimni mukhel montri N Kiran Kumar Reddy lagim magnni kelea. Rajeant aslolim igorzanchim bhattam samballunk, tancho boro upeog korunk ani tanche vixim aslolea proxnnancher lokx ghalpacher bhasabhas keli. ‘New Indian Express’ potran dil’le khobren igorzanche sumar 30 protinidhi don disanche boskek vantto ghetlo mhonn gomlam. Igorzanchim bhattam bekaidexir vikhpacher zo sorkaracho virodh asa taka songhottnnecho sochiv Jetti Oliver hannem yevkar dila. Tech porim rajeant aslolea Kristi songhottnnank ani sonvsthank rakhonn diunk sorkaran bhasailam. -

Hansun - hasun kamam korta

nanvam varear ghaltat. Dharmik kaideancher add vochunk, te dusreai Kristi bhavarteank fuslaitat. Punn padrimchi goroz poddtoch, te lhan zavun tanche sorxim vetat. Thodde padri tanchim vaitt kortubam tonddar martat. Punn thodde padri tankam mogan ghetat. Hansunhansun ail’leank tancheo gorzo puryo kortat. Osle monis aplea vaitt jivitantlean dusreak vaitt dekh ditat. Kristi dhorm apunnuy sarke jiyenant, ani dusreankuy jiyeunk adar dinant oslo Kristanv tum kai? Thodde monis aplem kuttumbik jivit sarkem jiyenant. Zori te ghorachea char vonttim bhitor jiyetat khore,

Ghora bhitoruch vegllocharacheo kitleoch disonasloleo vontteo distti poddtat. punn tanche modem disonasloleo vontteo astat. Ghorchim vangddi eka-meka lagim uloinant. Punn gorje vellaruch zap kortat. Kitem-i magchem asa zalear, hansun-hansun yetat. Ani aplem kam’ zatoch portun sondd korun jiyetat. Osle monis amchea ghorabeamni thodde tori melltat. Oslo monist um kai? Amkam soglleank ixtt asat.

Thodde mello poryan apli ixttagot samballtat. Ani ixtta koddlean kainch mellonam tedna, ti ixttagot soddun ditat. Tankam tanchea ixttank koxe buloupache ti bhes bori khobor asa. Vorsachea barai mhoine tankam tanchea ixttancho ugddas zaina. Punn kosli-i oddchonn poddli, kosli-i goroz zali, tednam mat tankam ugddas yeta. Punn goroz nam tedna, tankam tanchea ixttamchem poddlolench nam. Oslo ixtt tum kai? Mon’xan sodanch aplem mukh hastem ani aplem soimb mogall kiteak dovrunk zaina? Monis apli bhumika goroz nastana kiteak bodolta? Tachea monantlem, kallzantlem, borea kornneamni kiteak dakhoinam? To aplea rupar rupnnem ghalun kiteak bhonvta? Ani goroz tednanch aplem rupnnem kiteak kaddta? Aplim kamam zanvchea vellar, tachem ak’khem soimbuch kiteak bodolta? Thoddeach kallar tachim chintnam, anvdde, utram ani kornnyo doyall, mogall, ani mon’xall zatat. Punn sodanch to ek xegunni jivit kiteak jiyenam? Oslo monis tum kai? Mon’xa, tujea jivitacher nodor mar. Goroz tednanch nhoi, tujim kamam korche vellaruch nhoi, punn sogllea vellar, sogllea svatancher mogall, hanstea mukhamollacho monis za. Tednam tum Deva ani mon’xam mukhar vhodd zatolo!

Bhongyam khatir bill pas, khup kallachea koxttancho foll Bhopal: Bhongyanchea vo sonddas nitoll korpi lokachea vavra khatir khup kall thavn ek vidheyok vo bill ‘Prohibition of Employemnet as Manual Scavengers and their Rehabilitation Bill, 2013’ pas zavpachem aslem tem hea Setembrachea poilea satolleant Sonsodent pas zalem.

Manual Scavengers Bill : result of long struggle Hache vorvim Bharotant azun vittecho vavr korop chalu aslem tem nattak korpachem vhoddlem panvol desan ubharlolem distti poddlem. Fuddarak konnui bhongiponn vo hollxik kaddpacho vavr korunk kamdarak lail’lo sampddot zalear panch vorsanche bondkhonnichi kheast favo zatoli, oxem tea vidheyokan kaido ghala. Teach vidheokan bhongi lokachem ani tanchea kuttumbanchem ponorvosonn vo sudarop

korpacho kaido lagu kela. Ho kaido koso vevharant ghaltole tacher sogllem dhorlolem asa. Zaitea rajeamni zaitea svatancher bhogiponn chalu asa tem koxem bond korchem to ek proxn zala. Zaito kall laglo hem bil pas zavpak. Sumar 20 vorsam adim osloch ek kaido Bharoti Sonsoden pas kel’lo. Tori astana to gombhirtayen chalik laglo nam dekhun to fiskottun gelo. Punn atncho kaido odik bolladik asa; mhonntoch eka vorsa bhitor to desant soglleak lagu zatoloch mhonn somzotat. Hea bilacho

vo vidheyokacho mukhel hetu mhollear sonddasachi hollxig kaddpachea bhongi lokachem sudarop korunk, tea lokak oslea hollxigi vavrantlo mekllo korunk. Mon’xanchea sonddasanchi vo kumanvantli hollxig kaddpachem, relgaddiechea rollamveli hollxig kaddop hem sogllem tea kaidean addvarlam. Oslo vavr korunk konn kamdarak lait zalear bhondkhonnichi ani dondd farik korpachi kheast favo zatoli. Bhongyacho vavr korop monisponnak vhoddlo okman. MATTERS INDIA


Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

Convent in Japan invites outsiders to try a prayerful life

7

Surrogate-born children suffer more emotionally Angeles: While those born to surrogate parents had emotional issues, it was discovered that children have less problems coping with the idea that they were conceived using a donor egg and sperm and are not related to their parents. Th is suggests children fi nd it more difficult to handle the idea that they were carried by another woman than that they are not biologically related to their parents. The Center for Family Research surveyed mothers when their surrogate children were three, seven and 10 years old in an attempt to establish how well adjusted the children was at that point. It was learned that children conceived using donor eggs and sperm were as well adjusted as those conceived naturally, but that children carried by a woman other than their mother struggled more. Professor Susan Golombok who led the research explained to Today that “signs of adjustment problems could be behavior problems, such as aggressive or antisocial behavior, or emotional problems, such as anxiety or depression. Los

W

hen Akiko and Fumiko, aged 28 and 23 respectively, arrived at the Trappistine convent of Our Lady of Imari, they were not initiates to the order, but they weren’t casual visitors either. They had set aside the following three months for a program in which they would labor and live with the sisters as temporary members of the community. The convent started this program as a way to give young people a chance to make prayer the center of their lives, not only during their stay but in their lives afterward. Prayer is like the pulse of this convent, which sits on a mountain overlooking Imari Bay in Saga Prefecture, some 940km west of

Tokyo. The first prayers begin promptly at 3:50 am, and the day ends with a Marian hymn at 7:40 in the evening. The traditional form of Christian devotion at Our Lady of Imari focuses on the Mass and the daily “office”, or schedule of seven prayer sessions. Akiko and Fumiko joined in this experience and devoted more than four hours to prayer each day, in addition to three and a half hours set aside for study and about three hours for manual labor. With the sisters’ instruction, Fumiko and Akiko not only helped grow rice and vegetables for the community’s table but also assisted with producing and packaging jelly

to be sold. In this new life, they exchanged cell phones for simple poverty. They prayed from early morning until night. It is a life they could scarcely have imagined before, but it helped them turn toward God. For Our Lady of Imari, the program was something of a trial run. Sr Setsuko Shibuya, prioress at the convent, says, “The life of this community is something that you can’t really grasp just by thinking about it. We take joy in coming together to praise God; that’s really what it is. “We think of it as ‘getting close to God,’ but that’s something that you can’t do if you don’t make space for it.” UCAN

“Adolescence is a potentially difficult for those born through egg or sperm donation or surrogacy. “We hope to revisit the children next year when they are 14 years-old, as issues to do with identity become important in adolescence. This is also a time when relationships with parents can become more difficult.”The rise of surrogacy is increasing rapidly. According to the American Society for Reproductive Medicine, the number of babies conceived in the U.S. using a donated egg increase by more than 30 per cent between 2004 and 2011. At the same time period, the number of births involving a surrogate rose by 200 percent from 530 to 1,179.It is not known how many births result from sperm donations but it is thought there could be between 30,000 and 60,000 a year in the U.S. DAILY MAIL

Now, crash course on “strategic voting” for Christians John Dayal

G

reat hope is being pinned on a recently launched crash course in electoral politics for Christians,in the run up to the ensuing elections scheduled next year. The object is to counter and, if possible, defeat right wing Hindu nationalist groups who are making a determined bid to wrest political power. The Church leadership and laity are being told how they can synergize their voting strength in select constituencies in collaboration with other groups in so as not to divide what is said to be the “secular vote”. Th is, it is presumed, will help defeat the political parties with a history of antagonism towards religious minorities. Th is political exercise has been undertaken by a small

group in the Archdiocese of Delhi working with representatives of Protestant churches and Muslim religious leaders, apart from a handful of civil society activists. But members of the core lay team spearheading this campaign in applied democracy have their work cut out. They face problems ranging from rank incredulity on the one hand to the passive disinterest of people who feel they are too few to make any impact. The upshot is that many feel they will not be missed if they don’t vote. This feeling of resignation could have far reaching consequences. There had been more than 20,000 “communal” riots, or religion-based acts of mass violence, since 1947, but the victims in almost all of them were Muslims.

The Sikh community was the victim of mass violence in 1984 following the assassination of prime minister Indira Gandhi by her Sikh bodyguards. Though there had been thousands of sporadic and isolated acts of violence against pastors, priests and nuns, there had been just one case of mass violence, and that in Tamil Nadu. Kandhamal suddenly made the Christian community aware of its vulnerability.It is impossible for the Christian community to become politically viable on its own strength. But many in the community have come to realize that they can be a force-multiplier if they act in concert, and perhaps in alliance, with other likeminded groups. The cementing factor is the common concern against the rise in religious fundamentalism.

The recent emergence of Gujarat Chief Minister Narendra Modi, accused of genocide of Muslims in 2002 , as a prime ministerial candidate in 2014 has brought a rare sense of urgency. Christian leaders realize that with Muslims and other “secular” entities, can make a difference in perhaps as many as 140 parliament constituencies, which could be decisive when it comes to the formation of a future coalition government. The Muslim community is known for its “strategic voting” which maximizes its presence by giving a winning edge to select candidates who have the best chance of defeating anyone seen as being communal or sectarian. The call now is for the Christian community to adopt and join this concept of strategic voting, and help the electoral prospects of

candidates – and they can be of any of the political parties – who have the best potential of defeating candidates with a known communal bias or track record of hostility towards religious minorities. It is not an easy task to educate a Christian community scattered widely across the country, split into denominations, cultural rites and scores of language and cultural groups. The time is short, the resources very limited, and the experience extremely little for extensive political mobilization at the grassroots. But the collective adrenalin is pumping high, as early reports come in of a swing of the young and the middle class towards Narendra Modi, with his known animosity towards religious minorities. UCAN


8

Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

‘Tuka Kitem Meulem...’ ek ‘suspense’ tiatr P. Agxekar | VIP ‘Tuka Kitem Meulem...’ ho tiatr A M Araujo-n boroila ani Mario de Vasco-n to digdorxit kela. Ho tiatr eka kuttumbacher atthaplolo asa ani xevott meren guneanvkari konn, tem spoxtt zaina. Rosy (Dola) ani ticho ghorkar Elvis (Wilson Mazarello) aple sanddlole sune Sylvia (Romila)-ak sodhunk bhonvtat. Sylvia-cho ghorkar Rio (Maxie Pereira) teach nettan aple potinnichi sodh gheta, punn sogllem omttea kolxear udok. Aple sanddlole sunek sodhun kaddunk pulis odikari favo te upai ghenant zalear, montreak bhettun nokre vhele niklaunk magtoli mhonn Rosy PI George Fernandes (Jaju) ani tachea bhagelea hawaldar Chikit (comedian Ambe)-ak bhenkddaita. Thoddea vellan, doryant eke ostorechi kudd sampoddlolea mhonn pulis thanear kollun ieta. Rosy ani Elvis aplea puta Riok aplea sangata gheun te ostorechi kudd ollkhun gheta. Punn Sylvia-n atm-ghat kiteak kelo? Tannem atm-ghat kelo vo tacho khun zalo? Te bangoddent konn misoll asa?

Digdorspi Uloita: A M Araujo -

-

Sylvia-cho ghorkar guneanvkari vo tachim ghorchim? Vo Sylvia-cho bhav David (Caziton de Cacora) te khune fattlean asa kai? Hea tiatrant zaito ‘suspense’ revoddlolo asa. Toxench, ‘flashbacks’ vapddun, tea tiatrak odikuch rong ieta. Vinodhi bhumikent comedian Ambe, Joana, Janet, Bento, Kenny ani Filipe Almeida lokak bhorpur hansoitat.

Wilmix/Sharon, Xavier Gomes, Ave, Marcus Vaz, Romila, Tony de Ribandar, Caziton de Cacora, Janet/Filipe/Joana, Agnel de Dabolim/Dola, Cyder de Santa Cruz ani Marcus/Tony/Xavier gailolim kantaram borim asat ani boro sondex ditat. Songita sombondhi, Agnelo Dias (second trumpet), Anthony de Velim (first trumpet), Mariano (saxophone),

Gõykar madrik ‘School Rankings’ puroskar Piedade:

Divar-Piedade ganvchi Sister Teresita Mari, a.c, (Neves Fernandes), Apostolik Carmel Sonvsthechi vangddin Jhamsedpurchea Sacred Heart High Schoolachi Principal hika ‘India School Rankings Award, 2013’ HoD Department of Dalit Studies hachea Dr. Denzil Fernandes, SJ hache koddlean puroskar tinnem svikarlo. Bharotant cheddvam khatir ‘Day Schools’ choltat tanche modem tichem iskol 15vem ailam. Ho puroskar ‘Education World’ mon’xa vikasa masikan bhettoila. Novi Delhintlea Lalit Hotelant dobazo Setembrache 14ver zalo. Sister Teresita tea iskolachi 15 vorsam zalim principal asa. Tiche khal

Goa Nun receives India School Ranking Award 2013

xikoupeank ani xikpeank tinnem unchlea dorjear pavunk ut’tejon dilam. Jharkhandant tichem iskol eka-ek 3 vorsam zalim poilem ieta. Bharotantlea xikxonnachea mollar xikxonn unchlea dorjear

pavunk ani soglleank xikxonnik nomunno zaunk Education World India School Rankings hacho hetu. Iskolachem, vevostha, xikoupachi pod’dot, xikpeanche gunn, khellachem xikxonn ani her karyavollinchem pollevop hacher soglleacher lokx ghalun topasnni kortat.Sister Teresita bhurgeponnaruch madr zaunk Apostolik Karmelit Sonvsthent bhitor sorli ani madr zalea uprant ti xikxonnik mollar Bihar, Jharkhand ani Orissa rajeamni moladik kam’ korit asa. Ti V. Ixttachim porbim ani ut’tejon.

-

Sao Gonsalo Dramatic Troupe, Santa Cruz 1988 vorsa ghoddun ailo. Hea vorsa tea pongddak 25 vorsam bhortat. Tea nimtan vevsaik machier amcho tiatr sador korunk hanven ievjilem. 1986 vorsa thaun Kola Akademichea tiatr spordhent bhag gheun amchea pongddan zaitim inamam jikleant. Borpavollik toxench ‘performance’ak amkam inamam mell’leant. Az meren hanven 18 tiatr boroileat ani sador keleat.

Den (bass), Miles (keyboard) ani Xavier (drums) vazoilolem songit suvadik asa. Machiechi bondabost ani bizli vevostha Kamlakant Chari-n ani Piety-n pollelam.

‘Jezucho Mog Ek Vizmit’ Pio Esteves | VIP Profet Amos (9:11)-achea utrancher niyall korun, Bryan Fernandes-an apli dusri dharmik audio CD ‘Jezucho Mog Ek Vizmit’ uzvaddak haddlea. Te CDn veg-vegllea vixoyancher 12 dharmik gitam aikunk melltat. ‘I am Back’ hea survatechea gitan Bryan Fernandes Jezuchea bollan ani podven apunn porot aila mhonn sangta. “Jezuchea rogtan hanv novo zalam. Devchar mhaka kobar korunk sodhi, punn Devan aple soglle podven tachem sasnank nisontonn kelem. Tuka matiecho rochla ani xevottak tuji matich zatoli,” to xiddkaita. ‘Argham Tuka Jezu’ hea gitan Elvis Mascarenhas Jezu Krista ani Povitr Otmea koddlean ghetloleam sabar denneam khatir dhin’vasta. ‘Khori Khuxalkai’ hea gitan Bro Joel Lasrado Devachea boreponnacho ul’lekh korta ani jivitant khori khuxalkai kitem ti spoxtt korta. ‘Tuzo Patlau Korunk Ietam’ hea gitan Anthony San Devachi vhoddvik gaita. “Sogllem fattim dovrun, hanv Tuzo pattlav korunk sodtam Jezu. Mhoje thaim bhangar ani rupem na, punn Tunch mhoji girestkai. Tuzo chakor zaun, Tujea hatantlean ghetloleam

VCD Vimorso soglleam denneam khatir Tuji vakhann’nni gavunk mhaka adar di. Tujea koxttancher niyall korun, mhozo khuris ubharunk mhaka boll di,” oxem to soglle khaltikaien gaita. ‘Jezucho Mog Ek Vizmit’ hea gitan Bryan Fernandes Kristachem boreponn ani mog spoxtt korta. “Tacho mog amchea jivitant ek vizmit ghoddta ani Tachem moron amkam novem jivit dita,” oxem to sangta. ‘Bhogos Saiba’ hea gitan Sonia Shirsat eka mon’xeachem vaittovem jivit nodrek haddta ani dusream sovem boreponn polleunk na dekhun, bhogsonem magta. Novim kolakaram zoxim Shruti Bhangi ani Rutuja Lotliekar, toxench noveam kantoristank gheun, te CD-k ek veglloch rong aila. Lenoy Gomendes-an Lens Studio, Sirlim, hanga songit bosoilam ani ti CD Salazar da Costa-an prokaxit kelea.


Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

9

Oscar Vision video camera gheun khobro chitraita Agusto Rodrigues

A visual chronicler of our times

elea uprant tachea fonddar ghoddiek oxem boroil’lem astolem: ‘Ho fondd ek sorjonxil (creative) mon’xacho.” Karonn 43 vorsancho Oscar Das Chagas e Silva lokachem jivit bodolpa sarkea ugddasak ek novo akar dita. ‘Photography ani videography’ korunk survatek tannem fokot ek umed koxi suru kel’li. Aiz vhodda mogan ani bhav’nam gheun to hem moll choloita. “Mhapxenche St Xavier’s kolejint hanvem mhoje kolechi survat keli,” oxem Oscar adlo ugddas korun sangta. “Hanv iskolache vorg chukoun choriam fottu kaddunk vetalom. Tedna eka vellar fottu kaddunk mhaka 500 tem

750 rupiya melltale. “Tednam te duddu khub asle. Dekhun mhaka mhojea ghorcheam kodde duddu magpachi goroz nasli.” Aiz to Oscar Visions he video imaging komponicho motto dhoni zala. “Videography korunk goroz asloleo vostu tedna hanv Gurudas Vaigankar vo mhozo kolejintlo ixtt Gurudas Natekar hanche koddlean udar ghetalom. Tim yontram viktim gheunk ekdom chodd duddu poddttale. Te mhoje kodde tednam nasle.” “Survatek khub tras zale. Punn zoxem mhojem giraik vaddot gelem ani mhojer lokacho visvas vaddlo ani mhozo dhondo-i vaddot ravlo. Aiz mhojea jivitant ek sukhi jivitacho

M

hanso khellta,” oxem Oscar vhodde urben sangta. Kazarank ‘videography’ boro korpi mhonn Oscar-achem nanv borench famad zalam. “Mhaka he vixim koslench mullavem proxikxonn nam. Punn mhoje svotache kolen ani ghorcheachea adaran hanv voir sorlam,” oxem Oscar sangta. Taka bhailea desamni poryan ‘videography’ korunk apoun vhortat, tem tachem vhodd noxib dekhun to Devak argham dita. “Gõyant kazaram korunk mhaka chodd umed ani khuxi bhogta. Hoklechea ghora thavn donparcho amcho vaur suru zata. Ratchi soglleanchi umed tengxer pavta tedna, amcho tea disacho vavr sompta. He khuxechem khinn jikhun gheunk mhaka chodd umed,” oxem Oscar-an xevottak sanglem.

Amchean 90 vo 100 vorsam Rikshaw choloupeacho Bhavart khuxalkayen jiyeum yeta? Can we live to 90 or 100 and be happy too?

1900 vorsa jivit fokt 46-48 vorsanche pirayechem aslem. Punn 1980 tem 2010 vorsamni Amerikek jivitant vadd zalea. Dadleank 70 tem 76 vorsam mell’lim, zalear ostoreank 77 tem 81 vorsam mell’lim. Ho ankddo ‘Centre for Disease Control and Prevention’ hannim dila. A New York Times-ache borovpi ani Blue Zones –ache vhoddil ani CEO Dan Buettner hannim obheas kela tea pormannem chodd kall jiyetolim mon’xam khup khuxalkayen jiyetat. Buettner hannim ‘National

Geographic’ hancho adar gheun sonvsarant soglleavon chodd vorsam jiyevpi mon’xancher sod kela. Ak’khea sonvsarant thoddo-so lok 100 vorsam meren jiyetat. Te des mhollear: Sardiniacho Barbagia vatthar; Ikaria, Greece; Nicoya Peninsula, Costa Rica ani Seventh Day Adventists hea zomeache Loma Linda, Calif ani Okinawa, Japan. Zannkarancho adar gheun chodd kall jiyevpi mon’xam modem 9 khaxele gunn sodun kaddleat; te mhollear: Vavrant suddsudday, jiyevpacho toxench dor ek ghoddiyecho te hetu zannant, tann (stress) aslear koxem hatallchem tem zannant, magnnem kortat, zai titlench jevtat, choddxi bhaji ani vorsak fokt panch pavtti mas khatat. Soro favo titloch piyetat, bhavartache ani somudayache vangddi. Kuttumbachea vangddeank poili suvat ani sobta tosli ixttagot ani he vorvim bholaikechi niga ghetat. TOI

FUDDARACHE PADRI TE

Padriponnachea apovnnea khatir Devak dhin’vasunk, Setembrache 15-ver Saliganvchea ani Pilarchea siminarinchea tornatteamni Nuvem moidanar futtbol khell kelo. Khellacho nikall 1-1 badabad zalo. Khella uprant, Vernechea Fr Agnel Ashram-achea campus-an lhan-xi karyavoll zali..

Kolkata: Kolkotta xarant

rikshaw choloitoleam Katolkam khatir Saibinn Mainchea zolmache porbedisa Kolkottantle igorjen ek khas karyavoll keli. Bhavartachea vorsa nim’tan kel’li hi sonvsarantli poilich veglle torechi karyavoll zali. B h a v a r t a c h e mirvonnukent vantto ghevpak 106 Katolk rikshaw cholovpeam modlea 69 zannamni Auxilium Gobra igorje meren vochpachi mirvonnuk suru keli. Rikshaw veg-vegllea sobit rongamni chitrail’le. R i c k s h a w cholovpeamni tambddeo ‘jerseys’ ghal’leo, tancher bhavartchea vorsacho ‘logo’ aslo . Tannim ghal’lea dhovea chepeancher ‘I love my faith” vo Hanv bhavartacho mog kortam oxem boroil’lem aslem. Kolkottacho seve mekllo Arsebisp Lucas

Catholic rickshaw pullers keep Year of Faith Sircar, igorjecho Vigar Fr. K K Sebastian ani tegam padrimni Auxilium Igorje lagim rickshaw cholovpeank yevkar dilo.Chav ani snacks dilea uprant sogllea rickshaw cholovpeamni bhavartachea vorsa nim’tan igorjent zalle khas prachitache ritint vantto ghetlo. Tachi survat Tersantlean zali; magnnim korpachem fuddariponn Kashinath Das-an choloilem ani char padrimni tanchem kumsar aikolem. Rickshaw cholovpeank uprant fottu aslolim vollokh-potram dilim; tache udexim tanchean ‘Chal-Dal (RiceLentil)’ yevzonnecho faido gheunk zata. He yevzonne udexim girest kuttumbamni diloleo jevnnacheo vostu ani on’n goribank ani

gorjevontank mellta. Hi karyavoll vhodda dobajean ani khuxen sompoili mhonn Igorjechea Vigaran sanglem. “Saibinn Mainchea zolmache porbedisa hi karyavoll tika amchi vhoddli bhett. Rickshaw cholovpeancho bhavart ami novean jivo kela mhonn tannem sanglem. UCAN


10

Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

English Konknni Mix Bhaji Stuck in the settlement mode

In the Goan context, the word settlement may differ in its meaning. We are not talking about human settlements, specific regions or area-wise establishments in the strict sense of the term. Nor are we talking about business settlement. We are more interested in property settlements, which linger through generations. Hem ‘property’chem kam settle zaina. Some do not want to settle this, while others fight for it. Some others know if they apply the law, they will win, but are not interested to settle it via court proceedings. Settlements of such issues do not happen magically or through a miracle. Settle korta mhonn ravlom-does not work There is another meaning of the word. And youngsters shy away from it. ‘Settle zaina’ – meaning are you not getting married in life. Some youngsters are fed-up of listening to such talk and stay away from people who would bring such a topic in the open conversation. In both the above mentioned cases, some even go a step further and offer solutions for settlement. Setting kortanv. Now a days a few people allow themselves to be set to achieve a particular purpose. But this is a dangerous precedence. We live in a world, where there are things always to settle. Some people are successful in doing so, while others are still waiting in the line. At times the law falls short to settle our problems. And there are times due to our short temper, settlement becomes complicated issue. In the process we are stuck in the settlement mode. Neither party is interested to sit with the other and talk of various possibilities for a solution. With this, the most natural things never happen. If it is successful, it is an achievement. But most often such meetings only make matters worse. This leads us to note that the great Goan property settlement problem will be here to stay. Not just positive thinking, but possibility thinking will bring us closer to the solution. A lot can happen while enjoying a Konknni English Mix Bhaji.

Feroz F

—ÌÌÉOÌœúÌZÌÌâ •òÌtÌœú DFò ˜Ì ÌÕ²Ì +̡̲ôÌâ. tÌÌFòÌ DFò ²ÌÌâ–ÌÕtÌ ÌÍœú ˜Ì⣤ýÕ. ÍtÌsÌã ˜Ì Ì¨ÌÌFò ²ÌÌÉOÌ¡âô- tÌÙFòÌ »Ì œúÌ ÌÌÉtÌ DFò —ÌÌÉOÌœúÌZÌÌâ •òÌtÌÌâœú ˜Ìâ¤ýhõ¡ôÌâ. tÌÌâ `Ìœú tÌÙ`™ÌÌ +ÌÉOÌ̥̙̟™ÌÌ ¡ôÌâLÌsÌÌœú QÌ̲̟™ÌÌœú —ÌÌÉOÌœú `ÌÌtÌ¡âô. tÌâ Ì ÌÌZ™ÌÌ Ì tÌÌâ œúÌ ÌÌtÌ¡âô •òÌtÌœú FòÌnÜ÷ Ì ¡ôÌâLÌsÌÌFò QÌ̲ÌtÌÌ¡ôÌã +Ì ÌÕ —Ì̙̜ú =n÷™ÌtÌÌ¡ôÌâ. LÌÜ–Ì ¥Ì²ÌÌË ÌÕ tÌÕ ÌÍœú ÌœútÌ +̡̙ôÕ. `ÌÌŸ™ÌÌœú tÌÌ`™ÌÌ ·þÌtÌÌtÌ¡âô Fònâ÷ — ÌÌÉOÌœúÌZÌâ `ÌÌ¢âô. ÌÍœú Ì Í¥ÌZÌÌœú¡âô -+ÌtÌÌ ÍFòtÌã ²ÌÌâzùtÌÌ. ˜Ì ̨ÌÌ Ì ²ÌÌÉOÌ¡âô- •òÌtÌœú Fâò Ì ÌÌ ·þÌtÌÌ Ì +̡̙ôÌã. tÌâ Fò¤ãýZÌ ÌÌ ˜·þsÌ ÌœútÌ ²ÌÌâzùtÌÌ.+Ì ÌŸ™ÌÌ ²ÌOÌ£™ÌÌ +ÌÉOÌ̥̙̟™ÌÌ ¡ôÌâLÌsÌÌFò QÌÌ²Ì ÌÌFò. zâùLÌ: ²ÌOÌ£™ÌÌÉZ™ÌÌ Í`ÌsÌãtÌ DFòzùÌZÌ —ÌÌÉOÌœúÌZÌÕ ²ÌÉzù ™ÌâtÌÌ .ÍtÌ`ÌÌâ ¥ÌÌ Ìœú Fòœ ÌÌÉFò `ÌÌ™Ì.

Sam: Chodd vorsam zogonk hanv kitem korum? Dotor: Kazar za ! Sam : Tacho faydo zatolo? Dotor: Nam. Punn chodd vorsam zogpacho vichar monant yenvchonam. Got interesting sms in konknni with english words sms us to 960410118

F

ather was a hardworking man who delivered bread as a living to support his wife and three children. He spent all his evenings after work attending classes, hoping to improve himself so that he could one day find a better paying job. Except for Sundays, Father hardly ate a meal together with his family. He worked and studied very hard because he wanted to provide his family with the best money could buy. Whenever the family complained that he was not spending enough time with them, he reasoned that he was doing all this for them. But he often yearned to spend more time with his family. The day came when the examination results were announced. To his joy, Father passed, and with distinctions too! Soon after, he was offered a good job as a senior supervisor which paid handsomely. Like a dream come true, Father could now afford to provide his family with life’s little luxuries like nice clothing, fine food and vacation abroad. However, the family still did not get to see father for most of the week. He continued to work very hard, hoping to be promoted to the position of manager. In fact, to make himself a worthily candidate for the promotion, he enrolled for another course in the open university. Again, whenever the family complained that he was not spending enough time with them, he reasoned that he was doing all this for them. But he often yearned to spend more

time with his family. Father’s hard work paid off and he was promoted. Jubilantly, he decided to hire a maid to relieve his wife from her domestic tasks. He also felt that their three room flat was no longer big enough, it would be nice for his family to be able to enjoy the facilities and comfort of a condominium. Having experienced the rewards of his hard work many times before, Father resolved to further his studies and work at being promoted again. The family still did not get to see much of him. In fact, sometimes Father had to work on Sundays entertaining clients.

Again, whenever the family complained that he was not spending enough time with them, he reasoned that he was doing all this for them. But he often yearned to spend more time with his family. As expected, Father’s hard work paid off again and he bought a beautiful condominium overlooking the coast of Singapore. O the first Sunday evening at their new home, Father declared to his family that he decided not to take anymore courses or pursue any more promotions. From then on he was going to devote more time to his family. Father did not wake up the next day.

Staying up late can expand your waistline

S

taying up late can expand your waistline! A study in the journal Sleep suggests that even healthy adults who sleep late can put on weight. The researchers assigned 225 healthy, nonobese adults, aged 22 to 50 years to one of two groups.

The sleep-restricted group was allowed to sleep only from 4 a.m. to 8 a.m. for

five nights in a row while the control group could sleep from 10 p.m. to 8 a.m. All the volunteers were served meals at a scheduled times, but snacks were available at all times. They were not allowed to exercise. The sleep-restricted

group gained more weight mainly due to increased caloric intake during late night hours. Those calories also were higher in fat compared to the calories consumed at other times of the day. Also, sleep-restricted men gained more weight than women.

Suduko - 024

saMgaIt saMmaolana paorsaaMtlyaa fulaaMcaoM rMgalaoM saMgaIt saMmaolana sagaU-ca Qat-ror haDlaao saaobaIt sauMdr imalana parjatana pyalaao raga BaUMya AaLayalaao navalaaMcaao saMvasaar ]traMnaI KoLyalaao AabaaolaI naTBaOrva sagaLyaaMnaI saaqa idlaI saMmaolanaacaI saaobaaya AanaIk vaaZlaI ratraNaI gaayalaI maultanaI gaajalaoM idkaidkaMnaI

huSaar saaobaIt fulaaM paorsaUM BallaoM caMvaranaI raoJaana gaayalaao kodar QauMd jaalaao vaazar navalaaMcaao maaOjaocaao jaalaao sagaLao saMvasaar Saova%yaaMnaI maoGamalhar kolaao raga saakar AmaRtacaoM imalana saMvasaaracyaa darar saMmaolana saaoMptanaa vaaoMvaLaMcaI BaOrvaI vasaU-yaBar saMmaolanaacaI yaad ]rlaI

Ritea zageamni ankdde bhorat zache vorvim dor eke vollerint ani 3x3 boxamni 1 tem 9 ankdde melltat. (Enter numbers into the blank spaces so that each row, column and 3x3 box contains the numbers 1 to 9.)

Zap 14


Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

Bharotant 40% lhan bhurgeank kazar kortat Novi Delhi: Bharotant 18

tem 29 vorsanchea ostoream modlea 46% ostoreanchim kazaram pirayechim 18 vorsam zaunche adim kazar kortat mhonn obheas kel’li mahiti National Family Health Survey-3 hannim dilea. Desant 23 milhanv bhurgim vhoklo asat mhonn kollun ailam. Ho ankddo sogllea sonvsarant aslolea bhurgea vhoklam modem 40% zata.

India has 40% of world’s child brides, survey finds Sonvsarik binsorkari Breakthrough he NGO songhottnnen Biharchea Hazaribagh ani Gaya jil’leant toxench Jharkhandachea jil’leant hea vixim sôd kela. He songhottnne pormannem hea jil’leamni 20 tem 24 vorsam modem cheddvam asat tantuntlim 60% cheddvam 18 vorsam bhorche adim kazar zaleant. Cheddvank piray

bhorche adim kazar korunk virodh korpachi mohim Ranchint suru kelea. He mohimek tannim ‘Nation Against Early Marriage’ oxem nanv dilam ani sumar 35 hozar cheddvank tachim vangddim keleant. Sumar ek lakh cheddvank tantunt bhitor kaddpacho tancho hetu asa.

Hea adim he songhottnnen ‘bell bajao’ hi ghorgutti zhogddeam add mohim suru kel’li. 2011 tem 2020 meren lhan cheddvank kazar korpacho ankdde osoch urlo zalear, 140 milhanv lhan cheddvam vhoklo zatolim. Ani tantuntlim sumar 18.5 milhanv vhoklo 15

vorsam sokoile pirayechim astolim mhonn ‘United Nations Population Fund (UNFPA)’ he songhottnnen kollit kelam. Breakthrough NGO songhottnnen xaram poros kheddea ganvamni piray bhorunk naslolea cheddvanchim chodd kazaram zatat mhonn kolloilam. TOI

Saibinnichi Bhett Vaddea-vaddeamni Ghara-gharamni Saibinnichi bhett Bhoktiponnan suru. Hatant gheun Fulam ani vati Ievkar ditat Bhurgim, zanttim. Ters ani gaionam Sompche adinch Pulao ani biryani Soglleam hatamni. Mhozo xezari Dusman zalear Bhett na divop Gharantuch bosop. Mata-Maiechi bhett Ekchar haddina Devosanv korun Faido koslo? Pio Esteves, Agxe

Bandra Fer... Mouz ti Mumboikaranchi Ubaldo

Mumboi Dek’ko

etembracho mhoino laglo mhollear Mumboikaranchem kalliz Monti dongurler uddta. Mont Saibinn, Avoi ti somestanchi, hindu, muslim vo sikh to asum, soglleank ti vengoita, soglleank aplea besanvancho pavs ghalta, somestank ti opurbayechi maim mhonn dakhoita. Tichea manta khal sogott lokank asro mellta. Az Setemberache 8ver Aitara lokanche zome dongrar choddot asle. Tuka cholunk naka, rostear ubho ravlear apxinch dukllun lottun tum sokla pavta. Mont Saibinn Maim, amkam sogttank ti Xantichi Ranni. Tich ti amkam sogttank Jezu fuddem pavoita’ Kardial Gracias, Mumbaichea Gonvlli Bapan sanglem Unnoso dedd lakh lok hea disamni Montir pavlo. Dobajik Misachi bhett sokallchea 11 horancher zali. Khas Nove Delhi thavn Pap Saibacho Apostolik Nuncio Bharotant Arsebisp S. Pennacchio Misa bolidanacho mukhi iadnik aslo.Mount Marychea Bajilikek ek kherit bhett tannem dili. Juanv Paul Dusreachi ek imaj ani tachea rogtachi relik. Thoddeach kalla modem Juanv Paul Dusreak bhagivont mhonn porgott’tole dekhun hi relik chodd mhotvachi zateli. Bandra Festak Mount Mary vo Mata Maulicho axirvad tuka mellta ani tech borobor feriecho golgol sumar chearxim odik dukonam ubharleant ani jinsanvar vostu thoim asat: Goram bhaji, chonne, kaddioboddio, mana pedda, sorpotel,

vindalo, chouris-panv byriani sogott chakunk sondi asa. Jib tuji mutoita, ie-ie kha re bab tuka lagim apoita. Dubhav, nam Festache ferient bhonvddekarank vhodd moja yeta, punn thoim ravtolea lokache motte gorenkarui zatat. Dorothy bai oso aplo xinn kolloita: Bandra fest mhollear ami hanga ravtoleancher akant ieta.Goroz tem khannajevnancheo vostu adim fuddench ghevun poramus korunk zai. Bhurgeank ami bhair sorunk dinant. Iskolacheo bosi vhoir dongrar ienant. Zaiteo choryeo, mar-far hanga thoim

S

astach. Tosoch mhell kantallo zata ani nitoll korpi asat te nodrek legun lagonant. Rostear jevonn randtat ani zaito vas poddta. Punn Lilian bai aplem mot dita “Konn-konn lok uloita, Dongrar ravtoleank hi Bandra fer naka. Hem khorem nhoi khorench amkam Bandra fer zai, punn borochbor xist ani mannsugi samballun cholunk gorjechem. Oslea somoyar kimsam vaddttat ani favo ti nitollkai nam dekhun anik nuksann zata. Sangtat thoincho kaim lok 8 dis sutti gheta ani aplem ghor sanddun bhair vochun aple dis sartat; kiteak atam tankam te feriechi khorench ubgovnn ailea. Sumar 300 vorsam sorun gelim Bandra Montichea festak hi Bandra Fer bhorta and somestank ti ek vhodd movjecho dobazo koso zata. Aichi Montichi Igorz ubharlear sumar xembhor vorsam zalim, Monti Maincho itihas khub lamb asa. Purvileanchi ek kotha sangta ki eka nistekarak soponn poddlem ani tannem Ankvar Mayechi murti udkant ufeta ti dekhli. Dusrea disa nistem marunk gel’le kodden khorench udkant ufetali Ankvar Mayechi murti taka mell’li. Hi khorench Ankvar Mayechi mogachi khunna mhonn somest mandtat Hozaranche hozar lok Montichea dongrar te aple Mayek apleo gorzo sangtat ani ravonaslole zaite upkar tankam melltat. Teach khatir Montichi Mata khorench somestanchi Mata mhonn lok Saibinn Maink mandta ani Tichea asrea khal sogott dhadoxi zatat.

11

PADRI ZAVNK


12

Bhavartacho Onnbhov

Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

DENNEANCHO SAGOR… MANEAVONT AGNELO DE SOUZA Man. Agnelache mozotin upkar tuka mell’la zalear hea potrar porgottunk Pilar ofisant kolloi. Ghetlolea upkaram khatir Devak dhin’vas Betalbatim: Hanv gorbest astana

mhaka voizan test ani scanning korunk sanglem. Tedna hanvem bhavartan Man. Agnelak fuddem ghalun maglem, mhozo report boro ailea puro mhonn. Man. Agnelache mozotin report boro ailo. Toxench ani zaite maglole upkar mhaka Man. Agnelache mozotin favo zaleat. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam. Xmti. Braganza Nuvem: Man. Agnelache mozotin

maglolo upkar mhaka favo zalo mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam. L. Fernandes Panjim: Mhoje Sheryl dhuvechem Sheryl nak vhanvtalem ani voizan operasanv korunk zai mhonn sanglem, tea vellar hanvem Man. Agnelak fuddem ghalun maglem ani Man. Agnelache mozotin atam borem zait veta. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam. Leocadia Fernandes

Mhoje dolle datt koxe zal’let ani polleunk borem zainaslem. Voizak mell’lim ani tannem topasun sanglem donui dolleanchem operasanv korunk

Goa-Velha:

goroz mhonn. Hanvem voiza lagim maglem mhaka vokhod dhi punn operasanv korunk naka. Tedna voiz ragar zalo ani sangunk laglo: vokhdam diunk zaina. Hem aikun hanv Pilar ailim ani Man. Agnelachea tumbla lagim roddun maglem “Tum mhozo voiz za ani mhaka operasanv nastana bori kor mhonn”. Uprant dusrea voizak mell’lim ani tannem sanglem dolle bore asat operasanvanchi goroz na ani vokhdam dilim ani ghora dhaddli. Atam mhojean vachunk borounk zata. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam. Paskina Souza Chinchinim: Ami kazar zatoch 5 vorsam amger bhurgem naslem. Ami Man. Agnelak fuddem ghalun maglem ani Man. Agnela che mozotin amger bai zalem. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam. Sheron Rodrigues Nuvem: Mhojea nhovreachem bhair vochpachem zainaslem tedna ami Man. Agnela kodde maglem ani tachem rokdench zalem. Toxench amkam zaiteo addkholli ietaleo teo Man. Agnela vorvim pois zaleo ani amkam zaite upkar Man. Agnelan favo keleat mhonn

PRAYER TO OBTAIN THE GLORIFICATION OF VEN. AGNELO Almighty God, our heavenly Father, we gratefully acknowledge your plan of our salvation, even by working miracles through your chosed servant. We thank you for giving us your faithful servant, Ven. Agnelo, as an example of how to follow in the steps of your beloved Son, Jesus Christ. With our whole heart, we pray that you may lead us thorugh your Spirit to imitate His saintly life. Grant us also the favour we ask (mention the favour) as a sign that he now shares in the glory of our Risen Lord.

Prayer for the canonization of Ven. Agnelo O God of infinite mercy, we humbly prostrate at Your feet, we beg of You, with whole hearted trust, that if it be Your Holy Will, and if it serves our salvation, grant Ven. Agnelo the honours of the Altar through the solemn declaration of Our Provident Mother, the Church. We ask this through Christ Our Lord. Amen. Miraculous favours obtained through his intercession may kindly be reported to: The Vice-Postulator, Cause of Fr.Agnelo, Pilar, Goa-403 203. (India), Ph.: 0832/2219460 E-mail: vpagnel@rediff mail.com vpagnel@rediff mail.com

BHOKTI KORTOLEANK ULO Tumi Maneavont Agnelachi vhodd bhokti kortat ani tumchea akantachea vellar tachi mozot magtat. Zaite pavtti to amchea adarak pavta. Khorench, tachi mozot Deva mukhar vhodd mhonn Povitr Sobhek khatreche purave (proofs) zai. Dekhun amkam Man. Agnelachêch mozotin zaloli ek tori vhoddlê milagrichi chodd goroz asa. Ti milagr voizanchê zannvayên attapunk zaina tosli - soimba vorti asunk zai (First Class Miracle). Hea pasot kurar zaina tosli pidda Man. Agnelachê mozotin tumkam ghoddlea zalear voizanchea puraveanche dukument: X-ray, MRI, Ultrasound piddevont boro zaunche adle ani uprantle haddun amkam diyat mhonn magtam.

Vice Postulador Pri. Hilario Fernandes, sfx

Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam. S ani M D’Costa Utorda: Mhaka cyst zal’lem, tednam hanvem Novembrant Man. Agnelachea kherit novenant piddestanchea misant vantto ghetlo ani bhavartan Man. Agnela lagim maglem atam cyst gelem. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam. Priscella Pacheco Cansaulim: Mhojea 5 vorsanche dhuvek pottant dukhta mhonn voizak dakhoilem ani sonography korun voizan sanglem kidnent fator zala ani operesanv korunk goroz. Mhoje ghorkarnin phone korun mhaka bottir kam korta thoim sanglem baieche kidnent fator zala ani operesanv korunk goroz asa mhonn. Hanv thoinch bottir ravun Man. Agnela lagim bhavartan maglem baiek operesanv nastana fator poddoso kor mhonn. Man. Agnelan mhojem magnnem aikolem ani thoddeach disamni fator poddlo. Tosench mhojea ghorkarnichem operesanv aslem tem bore bhaxen zalem mhonn. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam. Alvito Almeida St. Jose -de-Areal: Ami kazar zatoch 3 vorsam porian amger bhurgem naslem. Man. Agnelak fuddem ghalun bhavartan maglem amkam bhurgeachem dennem favo kor mhonn. Man. Agnelan amchem magnnem aikolem mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam. Caji Fernandes Cavelossim: Mhojea putachea davia payancheo xiro mottio zataleo punn taka kainch tras zainasle. Dekhun to aple viajik gelo. Thoim kam’ kortana tachea payank ghay zalo, voizak mell’lo, tannem sanglem ulsar zala ani sompeponnim boro zaina. Tea voizan taka vokhdam dilim punn kainch gunn poddlo nam. Xekim taka Bombay hospitlant

PILAR MISACHI MANDAVOLL Pilarchea Motthant vavr cholta. Dekhun Misam Pilar Siminarichea kopelant zatat.

dhaddlo, thoim sanglem payanchem operesanv korunk goroz mhonn. Hanvem Man. Agnela lagim bhavartan maglem tachem operesanv borea bhaxen zaunk ani pekovnni favo zaunk. Xekim Man. Agnelache mozotin operesanv bore bhaxen zalem. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam. Joanita Fernandes Loutolim: Amchea xezarchea 17

vorsanchea bhurgeak obsoeg zaun toklek mar lagun sintida bhair aslo ani voizan sanddlolo toxench sangtalet sumar 3 mhoine lagtolet to boro zaunk. Ami Pilar ieun magnneant ghalo ani Man. Agnelak fuddem ghalun magit asleanv taka boro kor mhonn. Auchit dolle ugoddle, Voiz ojeap zalet karann sanglem 3 mhoine lagtole sintidan ieunk punn ekach mhoinea bhitor sintidan ailo ani atam boro zait veta. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam. Filomena Carvalho

UPKAR MELLUNK MAGNNEM Sorvpodvedar Deva, amchea sorginchea Bapa, amche soddvonne khatir Tuji manddavoll dhin’vaxi monan ami vollkhotanv ani tech khatir Tujea vinchun kaddlolea sevoka udexim ochoriam legun tum korun dakhoitai mhonn mandtanv. Tujea Putachea panvlar ami koxe porim cholunk zai tem dakhounk Tuzo visvaxi sevok Man. Agnel, ek nomunno koso amkam diloi mhonn Tuka dhin’vastanv ani Tujea Povitr Atmeachea uzvaddan Man. Agnelachea bhagivont jivitachi dekh ami gheunk pavlear puro mhonn kallzant thaun magtanv. Toxench atam Man. Agnel Tujea Putachea Jezuchea onodbhorit jivitant bhagidar zalo mhonn dakhounk ho upkar (tuji goroz sang) ek khunna koxi favo kor mhonn vinoitanv.

Bhagivontacho Man mellunk magnnem Ogonnit kaklutichea Deva sorpott poddun Tujea payam sorxim, ami magtanv vhodda visvasan Tuji khuxi ani amchea boreponnak upkarta zalear Man. Agnelak Santacho man favo kor, amche Povitr Sobheche Igorjeche, jahir porgottnne udexim. Ami magtanv amchea Somia Jezu Kristache nanvim. Amen Aitarachim Misam: sokallim 6.30, 7.30, 9.00 (Inglezin) ani sanje 5.00. Brestara: sokallim6.30, 7.30, 8.30, 9.30, 10.30 ani sanje 4.00 ani 5.00 (Inglezin) Satolleachea her disamni: sokallim 6.30, 7.15 ani 8.00 Dor Misa uprant Maneavont Agnelak Santacho man mellunk magnnem ani piddevontancher axirvad


Katolk Khõbrõ

Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

SADO KALL – SOVISAVO AITAR

Voros C (29/09/13) 1lem Vachop: Amos 6, 1a.4-7; 2rem Vachop: 1 Tim 6,11-16; Xubh: Lk 16, 19-31

Mhojea darvonttear lazar asa tacho husko korum-ya Ek Sfurthi: Oxi ek Judevanchi kanni asa. Tisrea xekddeant ek Rabbi Rome xarak bhett korunk gelo. Vhodd imaroti polleun to thottaklo. Vhodd igorzo ani katedralam tannem pollelim. Tantum asloleo imaji polleleo…tanchi kitle zotnayen kallji ghetat tem pollelem. Gorment vo thonddayen teo pidder zaina zaunk kai boreo kimtichea lugtamni teo dhampleat tem taka dislem. Tednach ek bhikari pinzkurim nhesun aplo hat fuddem korun, Rabbi kitem khatalo tem magunk laglo. Rabbi tea vellar tea imajink polleta ani tea bhikareacher nodor marta ani oso udgarta: ‘Heo fatracheo imaji vhoddlea kimtichea lugtan nhesoileat…ho monis zo Devachea rupkaracho pinzkurim nhesun asa. moniskull jem imajink ani murtink, mon’xam poros chodd lokx dita tem bhosmun vetolem!’ Devachem Utor: Samariecho lok girestkayen matlolo. Tim ostidantanchea khattincher nhidtalim, chodd mharog tel vaprun apnnank makhtalim, pele bhorun-bhorun soro piyetalim. Punn tanche sorbhonvtonnim aslolea goribanchem tankam mat punn poddun vochonk naslem. Dekhun aichea Poilea Vachpant Amos Provadi tankam xiddkayta. Tancher marekar dis udetole mhonn tankam khor utramni sangta. Tim patok adartalim kiteak tankam gorib-dublleanchem poddon vochunk naslem. Tankam lagun akhea Desachem nisontonn zatolem mhonn Amos Provadi sangta. Dusrea Vachpant, Sant Paulu Timotak sangta, ‘Devak mandta toslem jvit jiye’. Mhonnje, soglleam sovem dulobayen cholun eka-mekacho mog korun jiyeunk zai. Kiteak toxem korunuch ami amchea Apovnneak sakxi ditanv. Xubhvortomanant eka girestachi khobor ami aikolea. Ho girest chodd kim’tichim angvostram nhesun apli kudd nettoytalo. Vhoddlim jevnnam kortalo. Ekach utran to sust jivit jiyetalo. Punn aplea durga sorxim poddon aslolea bhikareachem taka poddonuch vochunk naslem. To tacher bhair bhitor sortana khontto marinaslo…okmanachim utram mhonnonaslo! Melea uprant to girest monis ifernant zalear gorib Lazar sorgar sukhachem jivit jiyeta. Amchea Jivitak: Mhaka kiteak poddlam hea dhoronnacher visor ghalum-ya. Amchea ghorabeantlea ghov-bailank ekamekan husko dakhounk zai, avoy-bapayamni ani bhurgeamni eka-meka sovem husko dakhounk zai. Sadeo ani disadispotteo keloleo kornneo zoxe porim hanstem mukhamoll, bori zap divop, borem kortoch thoknnai korop, dusreanchem aikunk vell korop, fon korun khobor ghevop vo dusreank goroz poddta tednam sevek aitim asop. Aicho sevadhorm amkam ekamekachea huskean jiyeunk mhotvacho sol’lo dita. Hanv mhaka Dev somestank hi chal chukichi mhonn amkam ugddas korta. Ami vaitt adarun patok kortanv ani teach borabor jednam ami borem korunk zata tem korinastana ravtanv tednam ami patok adartanv! Girestachem patok oslench aslem. Hea patkak lagun taka vhoddli soja favo zali. Dekhun hi vopar amkam soglleank lagu zata. Amchea porbam ani somarombam somoyar jevnnam kortanv tednam dublleancho ugddas korum-ia, jevnnacho ibadd korcho nhoi. Ogllem urta tem jevonn gorib ghorabeank vo goribanchi seva kortolea sonvsthank dhaddun dium-ia. Jin’sanchea karonnak lagun niraxiponn bhogtat tankam adar dium-ia…amcho vell dium-ia. Dusreancho husko dhorun jiyeunk proyotn korum-ia. Gorjevontam sovem udar zaunk xikum-ia. Jezun durbollkayecho bhes apnnailo, ani amkam te porim jiyeunk ek porzollit dekh dovorli. Samariechea loka porim nhoi punn amche lagim ogllim angvostram asant zalear tim gorjevontank diunk pattim sorchim nhoi. Jim konn mogak axetat, bhogsonneank ravtat tankam amcho mog, bhogsonnem dium-ia. Toxem korun ami amchem Kristi apovnnem jiyetanv. Fr. Ave Maria Afonso

Aitar 22vi: Am 8, 4-7; Ps 112, Lk 16, 1-13 Somar 23vi:Ezr 1, 1-6; Lk 8, 16-18 Monglar 24vi:Ezr 1, 1-6; Lk 8, 19-21 Budhvar25vi: Ezr 9, 5-9; Lk 9, 1-6 Brestar 26vi:Hag 1, 1-8; Lk 9, 7-9 Sukrar 27vi: Hag 1, 15b-2,9; Lk 9, 18-22 Sonvar 28vi:Zech 2, 5-9. 14-15a; Lk 9, 43b-45

13

Vatikan: Francis Pap Saib St Pedruche sodrer ailear Setembrache 13ver sarke 6 mhoine zalet, aple xikovnnen to soglleo chuki kalljidarponn soroll dakhoun dita. He pavtt tannem chaddiô sangtat tankam dhongi ani khuni mhonn pacharle. Zo monis aplea peleacheo vaitt gozali korta ani chaddiô sangta to sarkoch dhongi, tacheoch chuki polleunk taka xokti na, oxem Pap Saiban tea disachea Misachemprovochon kortana sanglem mhonn Vatikan Akaxvannin vitrailam. Pap Saib Matevachea 7/3 Xubhvortomanacher niyall korun; apleo chuki nittayer ghalchem soddun dusreancheo chuki kaddtoleank koxe porim Krist tapsaitalo tem iskuttailem.

‘Chadiô sangop mhollear jivo marop’ “Tujea dolleant patti astana tum tujea bhavachea dolleantlem kuskut kiteak polletai?. Toxench Pap Saiban Juanvche poile chitticho ul’lekh kelo ani zo lok tanchea kallzant dusreacho dves kortat tim sogllim khuni mon’xam, tim kallokant choltat mhollem. Jitle pavtti ami amchea bhavam bhoinninchi nit kortanv, odik vaitt tem dusreanchem vaitt uloitanv ani chaddiô kortanv

tednam ami Kristi khuni vo kirmidoram zatanv mhonn khorayen sanglem. “Hem hanv mhunnonam, pun Somi mhonnta. Bhed korunk zago nam, tujea bhavachem vaitt uloixi zalear, tujeach bhavak tum marun uddoitai. Jitle pavtti ami oxem kortanv titlei pavtti ami itihasintlea poilea khuni Kaina porim khun kortanv”, oxem Francis Pap Saiban sanglem. Dusreancheo chaddiô sangop

Padrink ‘monsignor’ titl divpachem nakarta Vatikan:Padrink manacho titl ‘monsignor’ divpachem Francis Pap Saiban bond kelem. Taka Pap Saib korina fuddem rokddench padrink monsignor korpacheo magnneo yetat tankam maniotay divpachem bond korat mhonn Vatikanachea Rajeo Chitnisak sanglam, oxem Italiachea Il Messagero hea disallean khobor dilea. Oslo til divpachem Otubro poryan dovorchem mhonn Pap saiban sanglam. Hem dhoronn kednam poryan chalu dovrit tem sangunk

Pope calls a halt to conferring ‘monsignor’ title on priests zaina mhonntat. Ho kaido Vatikanantlea rajdutik vangddeank lagu korunk nam. Ponn Diosezan bisp aplea omkea padrik ‘monsignor’ korpacho titl vo dorzo diunk magtalo. Osle bhovmanache titl diunk Vatikanachi porvangi magchi poddta. CATHOLIC CULTURE

mhollear khun; chaddiô sangpant niropradhiponn nam. Amkam jib asa ti Devak vakhannunk, jednam ami heranchem vaitt uloitanv tednam te jiben ami Devak martanv, kiteak amchea peleak Devachea rupkaracho rochla. Dekhun amchich ami novsornni korunk chodd goroz ; odik koruna mi zhuzachi khobor aikotanv ani xanti khatir vinonti kortanv, oxem Pap Saiban mhollem. CNA

Iskolantlem cheddum mortoch guneanvkareank sampddailim Kolkata: Eka Kristanv mision-

Arrests after girl

ari iskolantlem panchvent dies at Indian xiktolem ek bhurgem meCatholic school lem mhonn iskolan xiktolea bhurgeanchea avoy-bapayamni ani heramni iskolachi modd fodd keli ani zaiti duspott keli. Hea kotubam kortolea modlea dogam bailam soit ikra zannank pulisen dhorleant mhonn pulisechea unchlea odhikari Biswajit Ghose hannem sanglam. Aropiam modlim 8 zannam Christ Church Girls High School-ant zal’lea gunddagirint nam mhonn sanglam. 11 zannanchi nit korunk Barrackpore hangache nitisobhechea nitidara mukhar vhorun chovkoxi keli ani tin dis pulisechea tabeant dovorlim. Iskolachea xikxokamni somplolea xikpi Oindrila Das hachea avoy-bapayk bhett diun buzvonn dili. Principalan Helen Sarkaran Setembrache 12ver aplo rajinamo dilo. Cheddvachea mornnacho arop ghalun lokan uchambollai keli He uchambolaychi Rajpal M. K. Narayananan nixedh marla. ZEE NEWS

Bhokt. Juanv Paul Dusreachi RelikMumbaint Mumboi:Bhoktivont Dusrea

Juanv Pauluchi relik Mumbaiche Arkidiosezintle Mont Saibinniche Bajilikent dovortole. Te relikent Bhoktivontachea rogtacho ek thembo lugtacher aslolo distta. Bandra firgojentle Mont Saibinniche Bajilikent Apostolik Nuncio Arsebisp Salvatore Pennacchio-n ti relik Kardial Oswald Gracias-ak bhettoilea. Don disanchi gonvllik bhett diunk, Apostolik Nuncio Mumbaint ail’lo. tednam ti relik tannem Arkidiosezik bhettoili. Amcho bhavart vaddunk ani misionari vaur nettan

Bombay archdiocese gets John Paul II relic

fuddem vochunk tachi bhett amkam bhavartachi khunna, mhonn Mumboi Arkidiosezicho protinidhi Fr. Antony Charanghatan sanglem. Bhavartachea Vorsant te relikechi bhett

amkam dupett khuxalkay, dita mhonn tannem Katolk Khobram Sonvsthek sanglem. 1986 vorsa Juanv Paul II Bharotant ail’lo, tednam thaun Bharoti lok tache thaim opurbai, mog

ani dakhoit aila,” oxem Fr. Charanghat-an sanglem. “Soglleam dhormanchea mon’xamni taka vhodd fuddari ani bhagevont koso pollelo, mhonn sanglem. Juanv Paul II 2005 vorsa sorgvaxi zalo ani Benedikt XVI Pap Saiban taka bhoktivont kelo. Atam 2014 vorsa taka Santacho man melltolo. Setembrache 8-ver Misa uprant Bajilikechea Reitorachea hatant ti Relik dili. Sumar 8 hozar lokan Misant vantto ghetlo. CNA


14

Kollounneo

Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt P1 (Poilea panar thaun)

Soirik korun zal’lim kazaram odik togtat

ANGOVNN

N

5.2

P

K

596.0 1680.0 pH

EC

6.8

1.51

Soirik Kollounneo Upkar Magnnim

Canacona : Maglolo pkar mel’lo Juze vaz ani Pri. Agnelache mozotin Levis

Asolna: Mhojea akantachea vellar hanvem Sant Antonik, St. Juzek Maneavont Agnelak toxench Vailankani ani Rosa Mystika ani Livrament hea nanvamni Saibinnik, Sant Judasak, ani sogllea Santam bhoktank ulo marlo. mhojea akantachea vellar pavat ani mhojer ail’lem sogllem vaitt nivarat mhonn. Tanche mozotin Jezun mhaka ho upkar kelo mhonn kallzant thavn dhin’vastam ani argham ditam. Angounn porgottunk vell zalo mhonn mafi magtam.

Francisco Xavier (Freddy) Dias

BUSINESS OFFERS Promote your business online, get a professionally designed internet website. “www.BizmanAssociates. c o m”. C a l l : 9 4 2 0 1 6 0 5 2 8 / 9422449797 (07)

Soirik sodtai?… Hangasor mahiti ghe G.R.C Male 43 yrs”, chardo, Wheatish to dark, tall handsome, well settled working at Dubai as a gym instructor, seeks an alliance a spinster, educated with SSC, between 33 yrs to 36yrs with good family background interested contact 9822387505 (09)

TO ADVERTISE CALL8007278490,

2219091,9604101187

zavpacho nirnnoy ghetat. Heach pasot tim kazaram odik togtat mhonn tannem sanglem. Aichea zoddpeacheo famili tanchea nirnnoyant bhagidaram zainant, haka lagun voileavoir mog korun, ekamekachea familinchi odik khobor ghenastana kazar zatat. Hench ek vhodd karonn kazar tuttpachem zata, oxem Msgr. Nazarethan sanglem. Katolk Igorz nhovrea voklek kazar zaunche adim kherit kurs korunk formaita, punn osle kurs korunk vell na mhonn rokddim kazar zatat dekhun zaitim kazam tuttunk pavtat mhonn tannem apli khont porgottli. Zaite pavtti ekamekachi sarkhi vollokh nastana kazar zatat ani magir naka zal’leo vostu disti poddtat; haka lagun jivit bhor togpachea sombondank addkolleo uprastat. Hanvem Igorjechea Tribunalant vavr suru kel’lo tedna, amkam fokot 4 vo 5 kazar ‘annunment’ vo null korunk cases yetaleot. Punn atam amkam dor vorsa 100 odik cases yetat,

oxem Msgr. Willy sangta. To Mumbaichea Mhadhormprantachea Tribunalant 1953 vorsa thavn kazaranchea ‘annulment’acheo cases choloita. ‘Thodde pavtti Gulfant thaun lok yeta, tankam thoddech dis suttiyo melltat ani kazar zaunche adim eka-meka borobor bhonvonk vell asona. Tori astana, tim kazar zatat ani magir tras kaddche poddtat,’oxem Msgr. Willy sangta. ‘Eka-meka borobor vell poryan sarlear, voilea-voir mog korop, dusreak somzun gheunchea gunnacho unnav, bollan kazar, sangata ravunk zaina, bhurgem zaina, him onek torechim karonnam, kazaram tuttpak zaleant mhonn ‘Matrimonial Court-icho 28 vorsam Mukhel Nitidar aslolo Msgr. Willy-n sanglem. favo to vell kazar zaunche adim eka-mekachi vagnnuk, somjikay, jivitachi chal hachi sarkhi vollokh eka-meka borobor vell sarunk Igorjeachea hea zannkar odhikarean margdorxon dilem., Kazar zaunche adim,

vaitt sonvoyancher ani sobhavacher lokx dovrunk goroz mhonn tannem sanglem. Jedna kazari zoddpea modem addkolleo yetat, tedna Igorjecho kaido tankam somzonnim yeunk vell sarunk dhaddta. Punn hem korunkui, zoddpea lagim sangata ravunk kotthinn zata, tedna tanchi orz ‘annulment’ ghetat mhonn to sangta. Msgr. Willy-chea mona promannem, dor firgojent ek kherit zomat korun, kazara vixim margdorxon diunk goroz. Zoxem ekamekacho sobhav ani familicho itihas, sangatan ravunk zata toslea gunnancher nodor dovrun ek boro nirnnoy gheunk, odhikareamni adar diunk favo. Msgr. Willy, Igorjechea Kaideaxastracho (Canon Law) professor, Mumbaichea dhormprantacho Chancellor 13 vorsan aslo. Msgr. Willy nhoi fokot xist samballpi, sado monis ani dusreank hasovpachea gunnacho mhonn lok tacho ugddas korta, bogor to povitrtayen bhorlolo padri mhonn tachi tokhnay korta.

Illegal minachi karvai korinastana... haddpak ek yevzonn toyar kel’li. He babtint ‘fi les processing’ korpachem kam’ poryan suru zal’lem, punn uprant sogllench thonddavlem. Bond aslolem min suru zanvche adim, Gõychem poryavoronn rakhpa khatir poryavoronnacho obheas korun gombhir upay ghenvche, oxem-i CECin aplea avhalant kobul kel’lem. Ho obheas korunk CEC-in kaim zannkar poryavoronn sonvsthanchim nanvami suchoilim. “CEC-in kel’lea suchovnneancher ami ek avhal toyar kela,” oxem Minam khateantle odhikari sangtat. Punn, ho avhal azunui CECichea odhikareank pavunk na mhonn gomlam. Minam khonnim khatir ‘Reclamation’ ani ‘Rehabilitation’ yevzonn aschi, oxi-i anik ek mhotvachi suchovnni CEC-in kelea. Minam khonneo cholovpi komponeamni oxe torechi yevzonn toyar korun taka ‘Indian Bureau of Mines’ hanche koddlean maniotai ghenvchi poddta. Punn, khontichi

gozal mhonnlear, khonneo aslolea komponeamni osle torechi yevzonn toyar korchi mhonn, Gõychea Minam khatean azunui koslich tozvit korunk na, vo komponeankui kollounk na, oxem hea batmidarak spoxtt zalam. Gõychea sorkaran ‘mining policy’ tharanvchi, oxem CEC-ik opekxit (expectation) aslem. Punn, atam Gõycheo minam khonneo bond poddon ek voros soron gelem, tori-i Parrikar-an minam khonninchem dhoronn azunui ‘notify’ korunk na. ‘Mining policy’ vixim atam meren Parrikar-an fokt ghoxnnach keleat. Gõycho ‘buffer zone’ kitle lambayecho ascho, hem poryan azunui tharavunk nam. Gõycho ‘buffer zone’ 1 kilometr ascho, oxi magnni korun ek ‘fi le’ kendr sorkarachea ‘Ministry of Envoirnment and Forest’ (MOEF) hache kodde dhaddlea. Punn, kendrantlea Poryavoronn Montrilayan tacher azunui aplo nirnnoy jahir korunk na, oxem Gõychea Minam khateantlea eka unchlea odhikarean fonavelean uloitana batmidarak sanglam.

‘Politics-an vantto ghe’ asloleancher niyall kelo ani tanche thaim khaltikay ani mog asunk gorjechem mhonn sanglem. Lokacho mog ani khaltikay nastana rajkarbhar cholounk zaina. Dor dadlo ani dor bail sorkari seva kortat, tannim apnnakuch don proxn korunk goroz: Hanvem lokachi seva korunk lokacho mog mhaka asa? Mhoje thaim khaltikay asa, hanv soglleanchem aikun ghetam vo mhaka borem mellunk don monamni choltam? Hea donui proxnancher lokx ghalinaim zalear tujean rajkarbhar sarkem zaunchem nam, oxem Pap Saiban sanglem. Rajkarbhar choloitolea dadlean vo bailen lokachea mogachim ani kahlti zaunchim mhonn Pap Saiban mhollem. CNA

Sudoku - 024 (ZAP)


Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

Katolk Khõbrõ

Aplo sermanv kortana Francis Pap Saiban bhorvanxachi somzonni dili. Amkam Kristanvank bhorvanso fokt axach nhoi mhonn tannem ugddas kelo. Aple sevechi zababdari choloitana to hench monant dovorta. “Jezucher dovorlolo bhorvanso sogllench novsorta. Ti ek milagr. Tannem fokt pekovnnecheoch milagri korunk nant punn jem kitem aiz Povitr Sobha korta tevui milagrich. Sogllench novsorop hi ek milagr ani ti mhojea, tujea Vatikan:

15

Pope Francis: Hope is not simply optimism or good mood, hope is based in Jesus ani amchea jivitant to korta”, oxem Pap Saiban sanglem. To sogllem novem korta. To kitem bandta tem amkam amcho bhorvanso sangta. Ak’khe rochnnent novsornni haddpi ekloch Krist. Ho bhorvanso amkam fottoina kiteak to amkam visvaxi asa. Hoch to bhorvanxacho vorgunn oxem Pap Saiban mhollem. Maria amche Mayen, aplea putachem mornn tem punorjivontponn poryan tinnem kitem kelem tacho ugddas kelo ani Maria amkam bhorvanxan jiyeunk dekh dita mhonn sanglem. ROMEREPORTS

Tumchea Bautizmachea disacho Bharot-Myanmar ximer igorzo padd keleo Churches damaged on ugddas korat: Pap Saibacho ulo India-Myanmar border Imphal:Manipurchea kaim

Vatikan: Francis Pap Saiban avoyanche ani bhurgeam kodde sombondh hacher ulounk suru kelem. Povitr Sobha mhollear avoy; tiche vorvim amkam jivit melltta, tem Bhavartachem jivit, mhonn tannem sanglem. Thoim hajir asloleank tannem proxn korun mhollem: Tumkam kitlea zonnank Bautizmache tarkecho ugddas asa? Bautizma disa ami Povitr Sobhent zolmotat. Amkam Povitr Sobha zolm dita mhonn tannem ugddas kelo. Amchea Bautizmacho dis somarombhunk zai mhonn Pap Saiban sangun hajir asloleank bautizmacho dis sodpacho ‘homework’ dilo. Povitr

Pope gives homework: Look for your Baptism date! Sobha fokt padrinchich nhoi. Amkam soglleank Povitr Sobhent vantto asa mhonn sanglem. Tumi tor Devak sotmantat ani Povitr Sobhek soddtat zalear tumi tumkanch sotmaninant. Ami sogllim Povitr Sobha. Povitr Sobhechea bhurgeamni, bhavponnak, Xubhvortomanache porgottnnent toxench dusreanche gorjek pavunk toyar asunk zai mhonn tannem ugddas kelo. ROMEREPORTS

Igorzancher hol’lo korpi aropiak dhorlo Tamil Nadu: Gupit vavurpi pongddan Tamil Naduntlea 33 vorsanche pirayea Sajjan Kumar-ak Igorzancher hol’lo korpachea aropa khal samp-

odheokx ani sorv chitnis Thangkhosai Haokip ani Khaimang Chongloi hannim dil’li hi khobor Morung Express potrant uzvaddailea. Jea Hollenpahi ganvant Myanmar loskoramni aple tombu bandleat tachi chovkoxi korunk KIM songhottnnechea protinidhimni vochun pollelam. Tankam xikpi ani bailanchea pongddamni tenko dila. Hollenphai ganvcho adivasi vhoddil Lalkholun Haokip hannem sanglem ‘Assam Rifles’ pulisanchea khal ximer chalu aslolem

durgachem bandkam Manipurant ek kilometr bhitor ailam. Manipurchea ximer aslolea ganvchea lokan sorkari odhikareank kolloilam tori azunui tacher koslech upay ghevnk nant. Gobjang ganvant kaim igorzo moddleat. Ximer zatolea zhogddeanchi chovkoxi korunk Manipurchea sorkaran ek odhikrut sorkari somiti nemlea. Myanmar loskoramni je tombu bandpachem kam’ suru kelam tem somjikay zalea xivay mukhar vhorunk dinvchem nhoi mhonn NGO songhottnnen sanglam. MATTERS INDIA

Zanzibarchea padricher acid ghalem Zanzibar: Kaim ghatkeamni eka Katolk

Man arrested for attacking churches ddaila mhonn Xar Pulis Ayog Raghvendra Auradkar hannem sanglam. Sajjan Kumarache som’bond mullvadi zomea kodde asat mhonn pulis dubhavtat. Hea aropiachi chovkoxi

NGO sonvsthamni ani ganvkaramni, Bharoti ani Myanmar ximer aslolea ganvant aple tombu ghaltana Myanmarchea loskoramni tanchea ganvcheo igorzo moddleat mhonn lokan arop ghala. Mayanmarchem loskor yevn tanchea zomatinchea vhoddilank ganvchim ghoram ani igorzo moddunk formailam; karonn to ganv Myanmar rajeant urta oxem loskorache monis sangtat mhonn Hollenhai ganvchea lokan sanglam. Manipurchea Kuki adivasi zomatiche ‘Kuki Impi Manipur (KIM)’ songhottnnecho

chalu asa mhonn Pulis Odhikarean sanglam. Kumaran Yedavanahalli ani Huskurgate hea ganvanchea chear igorzancher hol’lo

kela. Kristi zomeachem magnnem choltalem tea hotela mukhar aslolea iskuttarak uzo ghal’lo arop Mathigiri Pulis sthanar nond kela. ZEE NEWS

padricher acid uddoun atak kelo ani eka mhoinea uprant dogam British tornatteancherui acid uddoilem mhonn sangtat. Zantto padri, Fr Anselmo Mwangambachea angar acid uddoun tachem tondd, horddem ani hat ulpole. To padri State Town hea xarachea itihasik kendrachea rosteavelean cholun vetana ho atak kelo. To internet café-ntlo bhair sorun vattek laglolo. Thoddea vellan khiuncheo marun adar magit portun ailo

Catholic priest doused with acid in latest attack in Zanzibar Thoincheamni taka udok diun rokddoch hospitalant vhelo. Thoim voizamni tachea ulpol’lea ghayank ilaz dilo mhonn sangtat. He ghoddnnechi xarantli pulis chovkoxi korta; hi ek vhodd dukhachi khobor mhonn pulisen sanglam. Fattlea mhoineant motorsaikulin vetolea dadleamni dogam British bailancher acid uddoil’lem mhonntat. TELEGRAPH

Chodd bhurgim aslolea familink Keralantle Igorjecho bhovman Kochi: Keralantle Katolk Igorjen tin vo odik bhurgim aslolea kuttumbancho bhouman korunk tharailam. Dekhun Keralachea Katolk Bispanchea Mondollantlea Kuttumb Seve Aiyogan chodd bhurgim aslolea kuttumbanchem, chodd korun 1990 vorsa uprant kazar zal’lea kuttumbanchem mezop korunk suru kelam. He karyavollicho bhag

Kerala Church to honor big families don vorsam adim suru zal’lo. Survatechea vakea pormannem 9 hozar odik kuttumbamni don vo tin odik bhurgeank zolm diunk nichev kela mhonn gomun ailam. Jea zoddeanchea kazarak 20 vorsam zaunk nant tancher chodd bhor ghalunk igorjen tharailam. Adlea kallar choddxea

kuttumbamni pancham voir bhurgim astalim. Dekhun

igorjen adlea kuttumbank tea mezpant gheunk nant mhonn TOI potran mahiti dilea.Dokxinn Bharotachea rajeamni aslolea sumar 30 Diosezimni vhoddlim kuttumbam toyar korunk ut’tejon divpacheo karyavolli Igorz ghoddoun haddta. Pala ganvant osle karyavollint sumar 450 kuttumbamni vantto ghetlo zalear sumar 500 zoddeamni Thrissur ani Idukki

ganvant sumar 400 kuttumbani vantto ghetla. Kuttumbachem boreponn ani avoy-bapayche zababdarichi vollokh korun diunk ami vavurtat oxem Kuttumbik Aiyogacho chittnnis Fr. Jose Kottayilan sanglam. Somazantlea her zomatink tras zainam toxem ami vavurtole mhollam. Vhoddlim kuttumban ghoddun haddpacho kall novean suru zala mhonn Igorjechea odhikareamni sanglam. UCAN


Jivitache Umedhir

Setembr 21, 2013 | Vauraddeancho Ixtt

16

Derrickachean salgaocar pongddant bodlop haddum yeta Vasku:

Bharotant humediche khellgoddi aslole bhov thodde club asat. Khellant favo title urben khellpi anikui thodde khellgoddi asat, tannim khella moidanar bore khell korun aplea klubak nanv zoddun ghetlam. Dubhava viret oslo Salgaokar Sports Club asa. Zoitache nodren voir sokoil zaun poryan Salgaokaramni aplem nanv porotporot khella mogianchea jiber haddlam. Ani oxem kortanam ho klub aplem vhoddponnsamballunkvisronam. He pavtti Salgaokar kluban I- Legueche spordhe khatir Derrick Pereirak karbhareachi zababdari dilea. I-Leagueche spordhent Salgaokar klubachem zoit kednaim golleant zalear kednaim hata bhair urlole porim zal’le asa. Cluban khelltanam aplem xanneponnui vapurlam toxench pixeponnui da-

Derrickan tea clubak upvostadponn melloilem. Itlench nhoi tor Pune FC ek professional Club mhonn jem nanv favo zalam tem fokot Derrickak lagun. Gol zavpachem poisavop hem Salgaokar clubachea zoitacho segred. “Defensive’ khellant te koddok asat. Itlim vorsam te toxe khellot aileat. Ani atam Derrick he babtint tankam bori vatt dakhovpi astanam oslo khell te sompeponnim khelltole mhonn soglleank khatri zalea. Punn gol

Derrick can make the vital difference to Salgaocars khoilam. Punn zoitivont zavpachi tanchi urba matr unni zaunk nam. Te hartole dista tednam te jikhleat ani jikhltole distalem tednam harleat. 2010-2011 vorsa zalole I-Leagueche spordhent Salgaokarachem noxib uzvaddlem. Cluba lagim Bencehfaria ho videxi

karbhari aslo.Tea vorsa Bencehfarian clubak vostadponnachem zoit melloun dilem. Punn teach borabor modench club soddun Bengal clubant bhitor sorun zaitea zannanchim tannem kallzam dukhoilim. Punn noxibak zai aslole porim clubak

Derrick Pereirachea rupan ek khoddegant ani khellantle huxearkayecho novo coach favo zalo. Ani polleunk gelear he pavtt Derrick Pereira Salgaokar clubak vostadponn melloun diunk vaurtolo hantunt dubav nam. Derrick kiteak? Karann gelea vorsache I-Legueche spordhent Pune FC clubacho karbhari mhunn

Sattoleacho I-league khell M. NO

DAY

DATE

HOME

AWAY

VENUE

1

SAT

21/09/2013

CB

V/S

SAL

DULER

2

SUN

22/09/2013

DEM

V/S

SLFC

DULER

3

SAT

21/09/2013

MDSP

V/S

PFC

YBK

4

SUN

22/09/2013

USC

V/S

RUFC

YBK

5

SUN

22/09/2013

BFC

V/S

MMB

KSFA

6

SAT

21/09/2013

MFC

V/S

SCG

BALEWADI

SCORE

koxe marop hacher Derrickak chodd lokx ghalchem poddttolem. Clubacho ekui khellgoddi zokhmi zainastanam sogllea khellgoddiamni vostadponnancher aplo dollo dovorla. Derrickacho khell fast ani soroll . Khellgoddiamni aple lagim chodd vell bol dovorlolo taka mandonam. Ani taka allxi khellgoddi bilkul avddonant. Hea khatir hea clubak zoit favo zalem zalear tem fokot Derrickak lagun favo zatolem oxem soglleank dista.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.