Prognosen framåt – botten är passerad, men hur stark blir uppgången? Sid 5
Hur skapar man affärer av kundernas behov av rådgivning och var finns betalningsviljan? Sid 10
Drivkrafterna som utvecklar installationerna inom kommunikation och säkerhetsteknik Sid 32
DET GÅNGNA ÅRET har varit både utmanande och omvälvande för installationsbranschen. Sedan jag tillträdde som vd för Installatörsföretagen i oktober 2024 har jag haft förmånen att möta många av er – engagerade och skickliga yrkespersoner som varje dag bidrar till att bygga, underhålla och ställa om det samhälle vi alla är beroende av.
Vi befinner oss i en tid präglad av ekonomisk osäkerhet, där höga räntor, kostnadsökningar och minskade investeringar har satt press på många företag. Trots detta har branschen visat en imponerande kraft och anpassningsförmåga. Företag har ställt om efter nya förutsättningar och fortsätter att leverera högkvalitativa tjänster och produkter till sina kunder. Det visar på den styrka och innovationskraft som präglar installationssektorn.
Samtidigt spelar vi en avgörande roll i Sveriges klimatomställning. Utan installatörerna kommer vi inte att nå våra klimatmål. Vi möjliggör energieffektiva byggnader, elektrifierade transporter och hållbara infrastrukturlösningar. Men för att vi ska lyckas krävs rätt förutsättningar – vi behöver politiska reformer för att få i gång kugghjulen i samhällsbyggnadssektorn igen likväl som attraktiva villkor som lockar fler att välja vår framtidsbransch.
I den här konjunkturrapporten ges en djupgående analys av marknadstrender, ekonomiska indikatorer och framtidsutsikter. Vårt mål är att ge våra medlemmar värdefulla insikter och verktyg för att navigera i en föränderlig och dynamisk miljö. Med rätt analyser och strategier kan vi stärka installationsbranschens roll i samhället och säkerställa att vi står väl rustade inför framtidens utmaningar.
Saira Alladin VD Installatörsföretagen
Efter två år av minskad husbyggnadsaktivitet steg de påbörjade husbyggnadsinvesteringarna svagt under 2024. Sänkta räntor, inbromsad inflation och lägre prisökningar för byggmaterial skapar förbättrade förutsättningar för investeringar. Samtidigt var ökningen blygsam, vilket visar att lågkonjunktur, stigande arbetslöshet och svag efterfrågan i näringslivet fortsätter att dämpa riskviljan. 2025 beräknas tillväxten för husbyggnadsinvesteringarna vara fortsatt svagt positiv, vilket återspeglas i installationsvolymerna, vilka återhämtar sig sakta från ett lågt utgångsläge.
De totala påbörjade bygginvesteringarna1) inklusive löpande underhåll och infrastruktur 2) uppgick under 2024 till cirka 732 miljarder kronor. Andelarna fördelade sig på följande sätt:
Av de totala investeringarna inom husbyggnad (bostäder, privata och offentliga lokaler) bestod cirka 25 procent av installationer.
Installationerna domineras av el följt av värme och sanitet samt ventilation3)
Bostäder
Privata lokaler
Offentliga lokaler
Infrastruktur
Byggnadsunderhåll
husbyggnad Övrigt
Värme och sanitet
1) I rapporten redovisas påbörjade bygginvesteringar. Det innebär att hela bygginvesteringen räknas in i statistiken när själva bygget påbörjas.
2) På grund av att statistiken för infrastruktur endast ges ut på helårsbasis, är siffran preliminär.
3) I den här grafen redovisas endast de installationsslag som främst utför uppdrag i samband med husbyggnadsinvesteringar inom alla sektorer (ny- och ombyggnad), dvs. el, värme och sanitet samt ventilation. Inom området kommunikation och säkerhet görs en stor del av installationerna i befintliga fastigheter, oberoende av ny- och ombyggnad.
Marknadsvolymer
Den samlade volymen påbörjade husbyggnadsinvesteringar och underhåll ökade med 1 procent under 2024 jämfört med 2023. Prognosen för 2025 och 2026 visar en årlig tillväxt med 3 procent.
Installationsvolymen ligger i linje med husbyggnadsutvecklingen och ökade med 1 procent 2024. Under 2025 och 2026 beräknas installationsvolymen växa med 3 respektive 4 procent.
Prognoserna för utvecklingen framöver speglar en sammanvägd bedömning av den ekonomiska utvecklingen på bygg- och fastighetsmarknaden generellt samt på installationsmarknaderna.
Mkr, 2023 års priser
UNDER 2025 OCH 2026 förväntas marknadsvolymerna inom de olika installationsslagen utvecklas på ett liknande sätt. Under 2025 förväntas marknadsvolymen öka med 3 procent inom alla installationsslag utom kommunikation och säkerhet samt värme och sanitet, som förväntas öka med 4 respektive 2 procent. Prognosen för 2026 visar en ökning med 4 procent för alla installationsslag med undantag för värme och sanitet, som visar +3 procent.
MÖJLIGHETER
• Energieffektivisering för att möta EU-direktiv och sänka driftkostnaderna.
• Ombyggnad och kundanpassning i lokaler kräver översyn av installationer.
• Service, eftermarknad och rådgivning är relativt stabila marknader trots lågkonjunktur.
• Automation och styrning med AI, IoT och ny teknik skapar affärsmöjligheter.
• Botten verkar vara nådd i byggsektorn.
• Efterfrågan inom säkerhet och försvar till följd av oroligt omvärldsläge och hög brottslighet.
• Privatmarknad med fokus på sänkta driftkostnader.
• Fortsatt utmanande konjunkturläge under 2025.
• Brist på kompetens i branschen samtidigt som behovet av kompetensutveckling stiger med ny teknik.
• Ökade vakansgrader i lokalbeståndet minskar fastighetsägarnas intäkter och utrymme för investeringar.
• Geopolitik och handelspolitik skapar osäkert läge och kan leda till framskjutna investeringar i näringslivet.
• Prispress och osund konkurrens i spåren av svag efterfrågan.
• Risk för konkurser bland installatörernas kunder.
Norrland = Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län
Mellansverige = Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
Stockholm = Stockholms län
Västra Götaland = Västra Götalands län
Sydsverige = Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge och Hallands län
Skåne = Skåne län
Efter att svensk ekonomi har stått och stampat de senaste två åren har det funnits förhoppningar om att förutsättningarna skulle ljusna något i år. Riksbankens räntesänkningar har visserligen lättat hushållens skuldbörda, men sedan den nya administrationen i USA tillträtt har osäkerheten kring handelspolitikens effekter på inflation och tillväxt åter tagit fart. Frågan är om det finns risk för att styrräntan åter behöver höjas eller om risken för en svagare tillväxt i omvärlden leder till att ECB sänker sin ränta och Riksbanken följer efter. Osäkerheten kring förutsättningarna återspeglas inte minst i Konjunkturinstitutets månatliga barometerindikator. Den samlade bedömningen för näringsliv och hushåll har, efter en uppgång under slutet av 2024, fallit tillbaka och sammantaget är humöret sämre än det historiska genomsnittet.
DET SAKNAS INTE OROSMOMENT I OMVÄRLDEN, med militära konflikter i Ukraina och Mellanöstern samt ryckig och svårförutsägbar handels och omvärldspolitik från Trumpadministrationen. På kort sikt ser tillväxtutsikterna i Euroområdet svaga ut och inflationen har fallit tillbaka. På längre sikt kan konsumtionen emellertid ta högre fart genom stöd av lägre räntor. Samtidigt kan tillväxten på något längre sikt gynnas av ökade försvarsutgifter i Europa, vilket i sig kan vara inflationsdrivande för delar av näringslivet. Däremot kan USA:s handelspolitik med strafftullar få dämpande effekt. För svensk del finns det utmaningar med en fortsatt låg konsumtion, höga livsmedelspriser och en stigande arbetslöshet. Tidiga signaler på att ekonomin är i återhämtningsfas är att konsumtionen och bostadspriserna stiger, men det går förvisso i en långsammare takt än förväntat. Med dessa förutsättningar är hushållen försiktiga i sitt sätt att hantera ekonomin, vilket håller tillbaka investeringar och kapitalvaruköp. Det finns förhoppningar om att de privata investeringarna ökar till följd av ett starkare konjunkturläge, inte minst inom bostadssektorn, samtidigt som offentliga investeringar i försvar, infrastruktur och regionerna ligger fortsatt högt. Osäkerhet samt politiska och ekonomiska risker i
omvärlden utmanar exportindustrin, dessutom är resursutnyttjandet i industrin lågt, och indikatorer visar på fortsatt dämpad produktionstillväxt, vilket minskar behovet av investeringar under innevarande år. Företagens förväntningar är försiktiga och det saknas tecken på ett snabbt uppsving, vilket återspeglas i konfidensindikatorer i industrin.
DEN LÅNGSIKTIGA TRENDEN ÄR
POSITIV. Ett genomsnitt av de senaste prognoserna tyder på att BNP kan komma att växa med knappt omkring 1,52,0 procent i år samt med närmare 3,0 procent 2026. I takt med att hushållens konsumtion tar högre fart och arbetslösheten faller tillbaka får den ekonomiska återhämtningen en bättre grund, vilket ökar produktionsutnyttjandet och skapar behov av ökade investeringar. Byggsektorn har sannolikt passerat botten för denna gång men troligen blir återhämtningen försiktig och utdragen. Återhämtningen i ekonomin har påbörjats men takten är låg och lågkonjunkturen väntas bestå under 2025. En nyckelfaktor i sammanhanget är inflationen och Riksbankens agerande. Utfallet under året kan antingen dämpa eller sporra tillväxten.
EFTER ATT DE PÅBÖRJADE husbyggnadsinvesteringarna minskade kraftigt 2023, skedde en svag återhämtning 2024. Utsikterna för 2025 är positiva, framför allt när det gäller byggandet av flerbostadshus och småhus. Återhämtningen inom bostadssektorn sker dock från mycket låga nivåer och det kommer att ta tid innan man närmar sig tidigare investeringsnivåer.
BOSTÄDER
Både för småhus och flerbostadshus låg de påbörjade husbyggnadsinvesteringarna på mycket låga nivåer under 2024. Medan utvecklingen för flerbostadshus stabiliserades under förra året, fortsatte investeringarna i småhus att minska. Totalt sett byggdes förra året cirka 5 800 lägenheter i småhus och 22 600 lägenheter i flerbostadshus, vilket motsvarar en minskning med 9 respektive 0 procent.
Under 2025 förväntas utvecklingen vända och investeringarna i både flerbostadshus och småhus öka med 5 procent. En lägre, stabil ränta och inflation gör att hushållen har en något större budget att röra sig med. Det höga kostnadsläget generellt och höga byggnadskostnader specifikt, gör dock att återhämtningen förväntas bli relativt blygsam och ligga långt under tidigare års nivåer. Beroende på hur utvecklingen i omvärlden ser ut, kan hushållen komma att vara fortsatt försiktiga och skjuta på stora investeringar.
Industri och lager, ny- och ombyggnad
Flerbostadshus, ombyggnad Byggnadsunderhåll
Kontor, handel, hotell och nöjeslokaler, ny- och ombyggnad
O entlig sektor, ny- och ombyggnad
Flerbostadshus, nybyggnad
Småhus, nybyggnad
KONTOR OCH HANDEL
Under 2024 ökade de påbörjade husbyggnadsinvesteringarna inom kontor och handel med 5 procent, efter bottennivån 2023. Det innebär att investeringsnivån fortsatt var jämförelsevis låg. Ökningen under 2024 berodde på kraftigt stigande investeringar i ombyggnad, medan nybyggnadsinvesteringarna sjönk något. Inom detaljhandeln ökade investeringarna mest, en konsekvens av bland annat stigande reallöner och lägre räntor och inflation, vilket gjorde att hushållen kunde konsumera mer.
Under 2025 förväntas husbyggnadsinvesteringarna öka med 2 procent. Den svagt positiva utvecklingen bygger på att hushållen får mer pengar över och kan öka sin konsumtion när räntorna sjunker och inflationen stabiliserats. Dessutom kan ett ökat fokus på energieffektivitet leda till ökade ombyggnadsinvesteringar.
OFFENTLIG SEKTOR
Förra året ökade husbyggnadsinvesteringarna med 5 procent inom offentlig sektor jämfört med 2024. Ökningen berodde på stigande investeringar i byggnader såsom offentliga kontor, samlingslokaler och äldreboende. En stor del av ökningen stod ombyggnadsinvesteringarna för.
Ökningen av husbyggnadsinvesteringarna förväntas fortsätta under 2025, prognosen är en ökning med 4 procent. De kommande åren förväntas ekonomin stärkas, vilket innebär högre skatteintäkter och större investeringsmöjligheter för offentlig sektor. Det är framför allt statens investeringar som väntas växa de kommande åren. Flera viktiga områden kommer att behöva förstärkas. Det gäller till exempel militärt och civilt försvar, sjukvård samt klimatanpassning av byggnader. Samtidigt minskar barnafödandet, vilket leder till ett minskat behov av förskolor och skolor.
Hur skapar man affärer av kundernas behov av rådgivning och var finns betalningsviljan?
Hållbarhetskraven skärps – genom lagar, taxonomi och nya initiativ. Samtidigt driver digitalisering och elektrifiering utvecklingen framåt. Det påverkar både behovet och efterfrågan på installationslösningar. För installationsföretag gäller det att identifiera var de största förändringarna inom fastighetsinstallationer sker. Det handlar inte bara om teknik. Kommersiella fastighetsägare kommer i allt högre grad att efterfråga rådgivning för att maximera teknikens möjligheter, uppfylla lagkrav kostnadseffektivt och möta hyresgästernas behov av smidiga lösningar.
Drivkrafter
Hållbarhetskrav
Digitalisering Elektrifiering
Här sker förändringarna
Fastighetsinstallationer
Optimering
Automation
Styrning
Övervakning
Digitalisering
Uppkoppling
Behoven av att optimera energianvändningen, uppfylla miljökrav samt anpassa funktioner till olika verksamheter och hyresgäster ökar efterfrågan på smartare fastighetsinstallationer. De tekniska drivkrafterna digitalisering, AI, IoT och elektrifiering skapar samtidigt helt nya möjligheter att uppfylla dessa behov. De ekonomiska vinsterna för fastighetsägaren är stora. Främst är det den dagliga driften som kan optimeras och besparingar genom energieffektivisering. Ekonomiska vinster kan även fås genom att värdet på
Rådgivning
Energieffektivisering Kostnadsbesparing Kravställningar
Smarta lösningar
fastigheten stiger. Marknaden i det befintliga fastighetsbeståndet är enorm samtidigt som lösningarna många gånger är helt unika eftersom de enskilda förutsättningarna och behoven hos respektive fastighetsägare är individuella. Navet Analytics har intervjuat närmare 300 installatörer tillsammans med 100 fastighetsägare för att få en samlad bild av inom vilka områden som de största förändringarna inom fastighetsinstallationer kommer att ske. Det visar sig att installatörer och fastighetsägare har samma syn på vilka områden som är de mest intressanta. Många funktioner överlappar varandra.
Energieffektivisering och optimering: Fokus på att minska förbrukningen, kapa effekttoppar och använda resurser mer effektivt. Här nämner de intervjuade optimering av energianvändning genom smarta lösningar, automation, samverkan, mätning och bättre teknik.
Automation och styrning: Här pekar företagen mot styr och regler av olika funktioner, såväl kostnadstunga poster som ventilation, värme och kyla som system för larm och belysning och specifika funktioner för respektive hyresgäst eller lokalanvändare. Optimering av fastighetsteknik via smarta system och övervakning. Automatiserade och uppkopplade lösningar för bostäder och fastigheter.
Digitalisering och uppkoppling: Internetbaserade styrsystem som ökar effektivitet och automatisering. AIbaserad mätning, analys och åtgärd.
Här finns behoven av rådgivning I intervjuerna med installatörer och fastighetsägare finns det både likheter och skillnader i hur man ser på behoven av rådgivning och vilka som är det främsta behovsområdena. Gemensamt för båda grupper är det starka fokuset på energieffektivisering och besparingar. De främsta skillnaderna är att fastighetsägarna utrycker sig mer generellt i termer av energifrågor och funktioner samt vilka specifika behov man har medan installatörerna är mer teknikdrivna i sitt sätt att se på behov och lösningar.
Behov av rådgivning enligt fastighetsägare:
Energieffektivisering
Energibesparing
Digitalisering
Allmänna energifrågor
Ventilation
Nya krav
Behov av rådgivning enligt installatörer:
Energieffektivisering
Energibesparing
Digitalisering
Automation
Övervakning av energiförbrukning
Kostnadsminskningar
Belysning
Smarta lösningar
Betalningsvilja för rådgivning
De intervjuade installatörerna och fastighetsföretagen har fått ta ställning till inom vilka områden som man får bäst nytta av att betala för rådgivning och konsultation.
Styrning och hantering av installationsoch energi lösningar i byggnader
Samverkan och interaktion av olika installationstyper
Digital säkerhet
Energi- och e ektstyrning
Samverkan av installations- och energilösningar mellan byggnader
Energilagring
Ventilationsinstallationer
Värmeinstallationer
Hantering och visualisering av fastighetsrelaterade data mellan byggnader
Närvarosensorer som samordnar larm, belysning, ventilation, lås, värme m.m.
Så gjorde vi mätningen
De intervjuade fick värdera ett antal fasta alternativ och värdera nyttan från 1-5, där 1 innebär mycket liten nytta och 5 stor nytta. De intervjuade installatörerna fick värdera hur man tror att nyttan av att betala för rådgivning upplevs av fastighetsföretagen, medan fastighetsföretagen fick värdera nyttan. Därmed kan man jämföra om installatörer och fastighetsföretag har samma syn på nyttan av att betala för rådgivning. Diagrammet är sorterat i fallande ordning efter fastighetsföretagens svar.
Utifrån intervjuerna kan man se att det finns både likheter och skillnader i hur fastighetsföretag värderar nyttan av att betala för rådgivning och hur installationsföretag uppfattar deras betalningsvilja. Den tydligaste skillnaden är att installationsföretagen generellt ger alternativen högre värde. Det kan innebära att fastighetsföretagens upplevda nytta är lägre än vad installationsföretagen tror eller har svårt att värdera den ekonomiska effekten av rådgivning. Man kan också notera att de områden som får lägst betyg av fastighetsföretagen, alltså där betalningsvärdet är lågt, inte uppfattas så hos installatörerna, utan här är värdena relativt höga. Exempel på detta är samordnande närvarosensorer och värmeinstallationer. I topp hos fastighetsföretagen när det gäller att få bäst nytta av rådgivningen hamnar styrning och hantering av installations och energilösningar i byggnader samt samverkan och interaktion av olika installationstyper. När det gäller styrning och hantering av installations och energilösningar i byggnader har installatörerna och fastighetsföretagen samma bild av nyttan med rådgivning och dessa ger båda höga betyg till området.
Det finns många sätt att ta betalt för rådgivning, konsultation och fastighetsinstallationer relaterade till detta. De intervjuade installationsföretagen och fastighetsföretagen har fått värdera ett antal alternativ. Vissa är av mer traditionell karaktär, med fast eller rörlig prissättning och baseras på en kombination av försäljning av produkter och material, andra baseras på partnering eller performance där prissättningen baseras på prestanda eller besparingar som kunden uppnår tack vare installationen. Av svaren att döma är det ganska öppet vilken affärsmodell som är mest attraktiv. Sannolikt har detta att göra med att varje projekt kan ses som unikt och därför kan flera affärsupplägg vara intressanta.
Det finns skillnader mellan vilka affärsmodeller som föredras av installatör (utförare) respektive fastighetsägare (kund). Bland installationsföretagen föredrar man i första hand två upplägg. Det ena en traditionell entreprenadmodell, där installatören utför installationer enligt avtal baserat på kundens krav och ritningar och fakturering i fast pris eller löpande räkning baseras på projektets omfattning. Det andra en modell som innebär materialförsäljning med tilläggstjänster. Utrustning och komponenter installeras och testas av installatören och fakturering är en kombination av produktförsäljning och timdebitering. Fastighetsägare lyfter i stället fram en lösning med konsulttjänster och utbildning med rådgivning och utbildning inom installationsteknik, systemdesign eller energieffektivisering.
Fakturering sker enligt timarvode eller projektbaserad fakturering. En annan modell är digitala och IoTbaserade modeller för att leverera fjärrövervakning och smarta lösningar och där fakturering är en kombination av installationskostnad och löpande abonnemangsavgifter för digitala tjänster. Man kan emellertid peka ut en typ av affärsmodell som verkar mest attraktiva för både fastighetsägare och installatör och det är helhetslösningar, där installatören hanterar hela processen från design till installation och driftsättning och fakturering sker i form av ett avtalat fast pris för en nyckelfärdig lösning.
sektionschef för energi och hållbart byggande på INTEC
INTEC ägs av Instalco och är en teknikkonsult, som bland annat arbetar med energiutredningar i både nybyggda och befintliga fastigheter. INTEC gör miljöcertifieringar och livscykelanalyser för miljöbyggnad och tar fram ritningar till projektering. Verksamheten har grunden i VVS och elprojektering i byggnader.
Hur kommer installationsbranschen att påverkas av nya miljökrav?
Eftersom det kommer så mycket krav från EU på miljöområdet, så tror jag att kunden kommer att vända sig mot de leverantörer som enkelt kan leverera data kring det man vill veta för att ta reda på produkters EPD (miljöpåverkan) och all annan miljödata. Hittills har installationsbranschen varit relativt förskonad från miljökrav och regler och vi har inte behövt räkna på miljöpåverkan. Snart kommer även installationer att ingå i detta och det kommer att bli krav på gränsvärden och vad vi släpper ut när man bygger nya bostäder och lokaler. Ur miljösynvinkel innebär nya installationer sänkt miljöpåverkan om man kan effektivisera energianvändningen, samtidigt bidrar högre krav på miljödeklarationer på ingående material också till en lägre belastning på miljön.
Energiprestandadirektivet, som tagits fram av EU, är kopplat till befintliga fastigheter och här kommer det att ställas nya krav på fastighetsägaren. Installatörsledet kommer att göra stor nytta genom att analysera brister och effektivisera driften, tex genom effektivare och smartare ventilation. Rent förändringsmässigt kommer man dels ha mycket nytta av de produkter som installeras samtidigt som man också kommer att ställa mer krav på de produkter som väljs. Det gäller att de klarar miljökraven och att leverantören kan redovisa all miljödata som krävs.
Återbruk utmanar gamla affärsmodeller
En annan stor förändring handlar om fokus på livslängd på produkter och en ökad mängd återbruk. Även om delar av installationerna måste bytas ut kan man återanvända kanaler, elstegar, skåp mm. För entreprenörerna behöver man hitta nya sätt att driva affärer när man ökar användningen av återbrukat material. Det gäller att se över sättet att ta betalt när mängden nytt material minskar och timdebiteringen får en större betydelse i installationen.
Jag tror att vi kommer att se mer AIfunktioner inbyggda i installationerna. Det gäller att ha ett bra övergripande driftsystem, som kan sköta sig själv, samverka och styras genom AI. Fler delar av systemet kommer att behöva kopplas upp direkt mot elnätet för att jobba när elen är billig. Det kommer att dra ner på driftkostnaderna samtidigt som det är gynnsamt för miljön. Det är viktigt att stora komplicerade system kan sköta sig själv.
Var ökar behoven av rådgivning åt fastighetsägaren? Först och främst gäller det frågor som rör energieffektivisering och hur man styr fastigheten i stort, därefter kommer det att handla om hur EUkrav kommer att påverka hela fastighetsverksamheten. Det gäller för fastighetsägaren att ta fram en underhållsplan som innebär att man klarar kraven i EUdirektiven utan att man behöver göra för stora och kostsamma åtgärder i sina fastigheter. Vi kan stötta fastighetsägaren genom att ge råd som leder till att man investerar i rätt sak vid rätt tillfälle. För fastighetsägaren kan det vara en djungel av produkter och lösningar och här kan vi som konsult guida fastighetsägaren rätt. En stor del av dagens fastighetsbestånd mäts inte på ett bra sätt och mätningen gör därför inte nytta. Kanske har man bara en mätpunkt och den data säger inte vad som behöver åtgärdas. Den rådgivning som fastighetsägaren kan få bäst ekonomisk nytta av är energiförbrukning och effektstyrning. Energibolagen ser över sina sätt att ta betalt och går tex över till mer effekttaxa. Då blir det mer intressant för fastighetsägaren att se över vilka åtgärder man behöver göra för att hitta ett kostnadseffektivt sätt att tillföra energi och minska toppeffektbehovet. Kanske behöver man komplettera med fler uppvärmningstekniker som kan samverka. Jag tror även att områden som styrning och hantering av installations och energilösningar i byggnader samt samverkan av installations och energilösningar mellan byggnader
är områden där fastighetsägaren kan få god ekonomisk nytta av rådgivning.
Vilken typ av affärsmodell tror du är mest intressant när det gäller rådgivning och konsultation inom fastighetsinstallationer?
Först och främst är det viktigt att konsulten eller rådgivaren kopplas in i ett tidigt skede i projektet. Då blir det lättare att välja rätt lösning för kunden. Det är också viktigt att vi samarbetar med entreprenörerna. Vi kanske inte klarar att hitta alla lösningarna i ett tidigt stadie, men vi kan sätta övergripande ramar och när entreprenören kommer in hanteras många av de praktiska lösningarna i det skedet. Vi arbetar med många typer av affärsmodeller och lösningar utifrån projektets art och kundens behov. Många lösningar är kanske billiga för kunden på kort sikt, men ger inte de största fördelarna i affären. Jag tror att fakturering enligt timarvode eller projektbaserad fakturering är den bästa formen när man säljer konsulttjänster som handlar om rådgivning och utbildning inom installationsteknik, systemdesign och energieffektivisering.
kommersiell chef energitjänster på Caverion
Vi är i grunden ett traditionellt installationsföretag, som genom förvärv adderat mer kunskap genom att köpa andra bolag. På fastighetssidan arbetar vi dels på traditionellt sätt med installationer dels som totalentreprenör inom fastighetsdrift och energitjänster. Vi tar på oss totalentreprenader genom att hjälpa kunden att effektivisera driften och sänka sina totala kostnader.
Hållbarhetskrav, digitalisering och elektrifiering påverkar installationslösningarna framöver. Inom vilka områden tror du att de största förändringarna inom fastighetsinstallationer kommer att ske? Inom de närmaste 35 åren kommer de största förändringarna att handla om att energiprestandakraven på byggnader blir hårdare och kraven på installatörer att kunna hantera ny, hållbar teknik och digitala lösningar bli högre. Man kommer också att behöva mäta mer. För denna utveckling kommer det att krävas specialiserad ingenjörs och installationskompetens. Det är
teknikförändringar, som digitalisering, uppkoppling och AI som driver på utvecklingen. Samtidigt är det väldigt viktigt att förstå att majoriteten av byggnaderna behöver byta ut sina installationer först innan de är mottagliga för ökad digitalisering och eventuellt AI lösningar. På längre sikt tror jag att lagkrav kommer att få större inverkan på utvecklingen. Att utveckla och anpassa de fastigheter vi har idag mot kommande miljö och funktionskrav kommer att vara oundvikligt. Det är mer hållbart att renovera befintliga byggnader med nya installationer än att riva och bygga nytt. Men det måste finnas en politisk vilja att inse detta
Var behöver fastighetsägare rådgivning?
Inom inventering av större bestånd och åtgärdsgenerering, det vill säga prognoser kring vilka investeringar som måste göras för att klara kommande energiprestandakrav. Det kan även handla om cybersäkerhet, ny teknik för automation och mätning samt att översätta förbättrad energiprestanda till miljöindikatorer för utsläpp. Det finns ett stort intresse för användningen av AI inom drift av fastigheter samt hur EU:s taxonomilagstiftning kommer att sätta ökat tryck på fastighetsägare att fokusera på förbättrad energiprestanda. Generellt kommer teknikutvecklingen att gå snabbare med ökad digitalisering och i den megatrenden är det nog viktigt att installatörsföretag hittar nya affärsmöjligheter och klättrar i värdetrappan.
Var ger rådgivningen bäst nytta för pengarna?
Där rådgivningen leder till faktiskt genomförande av moderna, kostnadseffektiva och ändamålsenliga installationer. Genom att bredda sitt erbjudande kan installatörerna ta en nyckelroll i de framtida möjligheterna som kommer eftersom det är installatörsföretagen som faktiskt skapar bättre fungerande och miljövänliga fastigheter och industrier.
Vilken typ av affärsmodell skulle du föredra när det gäller rådgivning och konsultation inom fastighetsinstallationer?
Jag kan se flera typer som skulle kunna vara lämpliga. Helhetslösningar, där installatören hanterar hela processen från design till installation och driftsättning och fakturering sker i form av fastprisavtal för nyckelfärdiga lösningar. Prestanda och resultatbaserad modell, där företaget tar betalt baserat på prestanda eller besparingar som kunden uppnår efter installationen. Digitala och IoTbaserade modeller, alltså användning av IoT för att leverera fjärrövervakning och smarta lösningar. Betalningen blir en kombination av installationskostnad och löpande abonnemangsavgifter för digitala tjänster. Jag tycker att det skulle vara fördelaktigt för installatörerna att man kommer högre upp i värdekedjan och tar betalt för funktion.
Krister Lohman
försäljningschef Energy Management på Bravida
Vi är i grunden ett traditionellt installationsföretag som nu adderar bla rådgivning och konsultativ hjälp kopplat till helhetsfunktion och energieffektivisering. Vi tar ett helhetsgrepp från identifiering av problem och rådgivning via design av lösning till färdig installation med ett fast pris där vi ser till att hålla det vi utlovat i rådgivningen. Det finns en trygghet i att vi tar fram ett komplett lösningsförslag och att kunden vet vad det kommer att kosta från början. Alternativet för kunden är att gå via traditionell konsultförfrågan och sedan handla upp delarna var för sig via flera olika entreprenörer vilket kan innebära betydande merarbete och delvis osäkerheter i att helheten blir en bra lösning.
Inom vilka områden tror du att de största förändringarna inom fastighetsinstallationer kommer att ske till följd av hållbarhetskrav, digitalisering och elektrifiering?
Jag tror att man kommer att behöva mäta betydligt mer än vad man gör idag inom energi och media, vilket hänger ihop med ökade krav på hållbarhet och på miljörapportering. Det kommer också att bli mer uppkopplade funktioner, vilket kommer att leda till ökade krav på cybersäkerhet, så att inte utomstående kommer åt informationen. Fler traditionella och i grunden enkla produkter kommer att kopplas upp mot nätet. Det kommer också att handla om en ökad flexibilitet, så att man kan använda energi och effekt på ett effektivare sätt och när energitillgången är stor och finns till en lägre kostnad. Allt detta kommer att ställa större krav på vilka produkter som installeras. Troligen kommer man att i större utsträckning behöva gardera sig med flera alternativa energikällor, som backup, så att man använder rätt källa vid rätt tillfälle. Allt detta sammantaget så kommer så klart även olika AIbaserade tjänster att utvecklas där data från fastigheten, och dess tekniska system, analyseras och genererar värde till fastighetsägarna.
Vilka frågor tror du fastighetsägare kommer att behöva mest rådgivning och konsultation?
Jag skulle säga att det är tre saker: Funktions och effektiviseringsåtgärder, fastighetsekonomi och taxonomi samt hållbarhetsrapportering (CSRD). När det gäller funktions och effektiviseringsåtgärder så handlar det om att ta fram lösningar som fyller brukarnas krav och fastighetens behov. Fastigheten kanske man haft i 30 år, men under resans gång har användningen av lokalerna förändrats, så här kan man behöva rådgivning kring hur man ställer om fastigheten efter nya användningsområden. Rådgivning inom fastighetsekonomi och taxonomi kommer att öka framöver. Här är det inte helt fastställt ännu hur man ska hantera energiklassningar och vilka åtgärder i fastigheten som kommer att krävas. En annan fråga inom fastighetsekonomi är på vilket sätt det går att få grön finansiering. Hur hanterar vi fastigheter som inte är tillräckligt lönsamma att rusta upp? Många företag har inte tillräckliga system för att samla in alla data till hållbarhetsrapporteringen. Man vet inte heller hur man ska rapportera och vilka åtgärder man ska göra för att förbättra sina värden.
Var tror du att kommersiella fastighetsägare skulle få bäst nytta av att betala för rådgivning och konsultation?
Jag påstår att rådgivningsbehovet är brett och att man kan hitta nyttor inom många områden. Alla fastigheter har olika förutsättningar, geografiskt läge och skilda användningsområden. Det handlar egentligen om att den rådgivande partnern måste ha grundläggande och bred kompetens för att kunna ge bra råd. Man ska identifiera vad som är installerat i dagsläget, hur dessa funktioner hänger ihop och vad fastigheten används till. Det finns inga standardlösningar. Ibland kan en fastighet kräva flera olika lösningar. Generellt kan man ändå konstatera att det är värme, kyla och ventilation som drar mest energi i en fastighet så här
behöver man ha ett tydligt fokus. Det är viktigt att fundera på om vi har rätt värme och energitillförsel. Exempelvis kan man koppla bort fjärrvärmen om fastigheten genererar en massa överskottsvärme från hyresgästen. Då skulle man kunna återvinna och tillföra det till lokalerna. Man kan fundera över vilken värmekälla man använder, ska man ha flera etc?
Optimera underhållsplaner
Ett annat område handlar om mätutrustning. Många fastighetsägare har visserligen fina system för mätinsamling men det saknas en struktur för hur man ska mäta och vad man ska göra av informationen, genom analys och agerande. Det kan vara effektivt att inte enbart följa en uppgjord plan för översyn av de fastigheter man har. I stället använder man den dagliga, verklighetsbaserade informationen om lokalernas status och kan fokusera på de fastigheter som behöver åtgärdas. Jag menar inte att man ska ta bort det frekvensbaserade underhållet, men genom rätt information kan man få stöd i var man gör mest nytta idag.
Vilken typ av affärsmodell skulle du föredra när det gäller rådgivning och konsultation inom fastighetsinstallationer?
I centrum är det erfarenhet och kompetens som rådgivningen baseras på och det handlar i första hand om tre modeller som jag tycker fungerar i dessa sammanhang. Den ena är helhetslösningar, där företaget hanterar hela processen från design till installation och driftsättning och fakturering sker i form av fastprisavtal för nyckelfärdiga lösningar. Den andra är konsulttjänster och rådgivning inom installationsteknik, systemdesign eller energieffektivisering och där fakturering sker enligt timarvode eller projektbaserad fakturering. Den tredje som skulle kunna fungera är digitala och IoTbaserade modeller för att leverera fjärrövervakning och smarta lösningar. Här kan faktureringen ske som en kombination av installationskostnad och löpande abonnemangsavgifter för digitala tjänster. Denna lösning börjar bli mer vanlig och kan vara en urvalsmodell där man ser vad man skulle kunna behöva göra för åtgärder.
Ett medskick till fastighetsägare är att inte tveka att be om hjälp. Många av våra kunder är självklart jätteduktiga men saknar ändå den absoluta spetskompetensen som vi installatörer har. Även vi i installationsledet borde våga be om hjälp och samverka mer, kanske i branschforum och andra former. Marknaden är otroligt stor och består till långt över 95 procent av allt det som redan är byggt.
Elinstallationsmarknaden växte med 2 procent 2024 och återhämtade sig från nedgången under 2023 (9 procent). Uppgången skedde brett över alla sektorer inom husbyggnad med undantag för bostäder. Störst uppgång var det inom offentlig sektor, en ökning med cirka 5 procent. Industriinstallationer och industri och lagerlokaler var också tillväxtmarknader. Elinstallationsmarknaden växte också inom kontor, handel och privata lokaler trots att nybyggandet minskade, men på grund av att ombyggnad ökade. Under 2025 väntas marknaden växa med 3 procent och 2026 med 4 procent.
ELINSTALLATIONER,
Bostäder,
1) Avser produktionsprocesser, löpande investeringar.
Genomsnittlig prisökning hos elinstallatörer 2024 har beräknats till 4,9 procent enligt SCB E84 och intervjuer.
Observera att det dröjer 2-4 kvartal innan påbörjat byggande får genomslag på installationsmarknaden.
Elinstallationer inom husbyggnad och industriprocesser väntas öka med 3 procent 2025. Förra året steg volymen med 2 procent, lite bättre än prognostiserat. Inom de olika delarna inom husbyggnad, förutom bostäder, var uppgången tydlig med tillväxt på 45 procent. Detta trots att nybyggnad minskade inom flera av delsektorerna, men samtidigt ökade ombyggnadsvolymen som därmed stod för en större andel av elinstallationerna. De totala bygginvesteringarna i bostäder minskade på grund av lågkonjunktur och generell kostnadsökning vilket ledde till att elinstallationsvolymen inom nya bostäder sjönk med 3 procent. Inom byggnadsunderhåll blev utfallet bättre än prognosen pekade mot och volymen blev oförändrad. I år väntas elinstallationerna öka i alla sektorer och under 2026 väntas även ett ökat bostadsbyggande bidra till en fortsatt tillväxt inom elinstallationer.
Total husbyggnad Underhåll Industriinstallationer Foto: John Guthed
Diagrammet visar utvecklingen av elinstallationer inom de olika sektorerna. Inom husbyggnad inleddes en svag återhämtning förra året efter ett rekordtapp under 2023 när bostadsbyggnadsvolymen dök nedåt. Prognosen pekar mot att återhämtningen fortsätter men inte till tidigare nivåer, då hushållens förutsättningar att ta lån har förändrats och bostadsbehovet har minskat. Istället väntas en långsamtgående positiv utveckling då både ett högre ränteläge och kostnadsläge har blivit en ny realitet. Industriinstallationerna har utvecklats stabilt till följd av ett ökat behov av effektiviseringar inom industriprocesser, gröna investeringar och energieffektiviseringar. Elinstallationer inom underhåll är, som grafen visar, mindre konjunkturkänsliga och även om installationerna i denna delsektor sjunkit så väntas volymen ha återhämtat sig fram emot 2026.
ELINSTALLATIONER PER REGION 2020–2024, PROGNOS 2025-2026, MKR, 2024 ÅRS PRISER
Region 2020 2021 2022 2023 2024 P2025 P2026
Stockholm 15 674 15 302 14 057 11 594 12 476 +7 +6
Västra Götaland 13 624 15 432 13 886 14 105 13 659 +5 +4
Skåne 10 120 10 485 9 085 8 393 8 082 +7 +3
Sydsverige 13 302 15 173 13 806 12 762 13 105 +3 +0
Mellansverige 19 889 20 694 19 042 16 578 16 669 -2 +0
Norrland 9 189 7 757 10 226 9 243 10 114 -1 +1
Totalt 81 797 84 844 80 101 72 675 74 105 +3 +4
Observera att det dröjer 2-4 kvartal innan påbörjat byggande får genomslag på installationsmarknaden. Regionindelning: se läsanvisningar.
I Stockholm ökade elinstallationsvolymen med 8 procent förra året och ökningen var större än prognosen visade i förra rapporten. I år förväntas en fortsatt volymökning inom bostäder och kontor och handelslokaler, men uppgången blir bred över alla sektorer. Den totala ökningen förväntas bli 7 procent 2025 och 6 procent 2026.
Elinstallationerna i Västra Götaland minskade med 3 procent förra året. Det var inom industriinstallationer, kontor och handel och nya bostäder minskningen var störst. Industriinstallationer minskade med 10 procent. I år förväntas en ökad volym inom många sektorer, särskilt industriinstallationer och tele/data/säkerhet. Prognosen för 2025 är 5 procent och för 2026 4 procent.
Elinstallationsvolymen i Skåne minskade med 4 procent förra året. Volymen elinstallationer sjönk inom industrilokaler, kontor och handelslokaler och offentlig sektor.
I år förväntas volymen återhämta sig till följd av ökade investeringar i bostäder, offentlig sektor och industrin. Under 2025 väntas volymen öka med 7 procent och med 3 procent 2026.
I Sydsverige ökade volymen elinstallationer med 3 procent förra året. Det var processinstallationer inom industrin som ökade mest med 10 procent. I år förväntas elinstallationer inom tele/data/säkerhet, industriinstallationer och kontoroch handelslokaler växa mest. Totalt väntas elinstallationsvolymen öka med 3 procent 2025 och med 0 procent 2026.
I Mellansverige ökade elinstallationerna med 1 procent förra året och det var en lägre ökning än prognosen visade i förra rapporten. Inom industri och lager, processinstallationer i industrin och offentlig sektor ökade volymerna, medan installationer i nya bostäder minskade. I år väntas volymen minska brett. Prognosen för 2025 är 2 procent och för 2026 0 procent.
I Norrland ökade volymen elinstallationer med 9 procent 2024. Industrin, bostäder och privata lokaler låg bakom. Även tele/data/säkerhet växte betydligt. Norrbotten utmärkte sig med växande investeringar inom flerbostadshus och Västerbotten med bred tillväxt i lokalsektorn. I år väntas installationer i nya bostäder minska efter förra årets uppgång. Prognosen visar nolltillväxt 20252026.
PROGNOS FÖR 2025
SEKTORER CIRKELDIAGRAM
Bostäder
Industri
Kontor, handel
Offentlig sektor
Underhåll
Industriinstallationer
PROGNOS FÖR OMSÄTTNINGSUTVECKLING* 2025-2026
Region 2025 2026
Stockholm +3 +7
Västra Götaland +7 +4
Skåne -2 +4
Sydsverige +2 0
Mellansverige -3 +3
Norrland +5 +2
Riket +1 +3
*Omsättningsutvecklingen tas fram genom att räkna om påbörjade husbyggnadsinvesteringar till löpande. Eftersom installationsarbetet först genomförs efter att byggprojekt pågått ett tag, ger detta en marknadsbeskrivning som ligger i linje med installationsföretagens omsättningsutveckling
Löpande servicevolym av befintliga system inom husbyggnad
MÖJLIGHETER
• Högt kostnads- och ränteläge och ett ökat fokus på hållbarhet gynnar energieffektiviseringar.
• Installationer i samband med ombyggnad i offentliga och privata lokaler.
• Automation och styrning.
• Industriinstallationer.
• Stabil marknad för drift- och serviceavtal.
• Höjt rot-avdrag stimulerar konsumentmarknaden.
De intervjuade elinstallatörerna nämner flera områden där man ser de viktigaste teknikutvecklingarna just nu. Främst uppger företagen att det handlar om energibesparingsåtgärder och automation/styrning.
Därefter nämns installation av laddstolpar och utvecklingen kring AI och digitalisering för smarta system. Fokus på effektiviseringsåtgärder visar att många aktörer vill minska sina kostnader och energianvändandet. Effekten var ännu större i förra årets undersökning när lågkonjunkturen var ännu mer kännbar hos många fastighetsägare.
UTMANINGAR
• Det allmänna konjunkturläget.
• Det minskade bostadsbyggandet.
• Kompetensbrist i branschen.
• Ett oroligt omvärldsläge som kan leda till uppskjutna projekt och skapa osäkerhet kring framtida investeringar.
• Ökad konkurrens.
Sammanställning av 100 intervjuade företag
Det är fortsatt svårt att rekrytera montörer och endast 1 av 10 företag tycker det är lätt. Däremot har det skett en förbättring sedan förra mätningen då 6 av 10 tyckte det var mycket svårt, jämfört med 4 av 10 nu. När det gäller personer i ledningsfunktion och tjänstemän har utvecklingen gått mot att fler anger att det är mycket svårt, cirka 1 av 3 företag. Fler företag upplever även att det är lättare att rekrytera tjänstemän idag än för ett halvår sedan. Skillnaderna gentemot för ett halvår sedan är dock små. Sammanfattningsvis upplever många företag att det är fortsatt svårt att hitta den kompetens man behöver särskilt för att hålla sig uppdaterad kring den senaste teknikutvecklingen.
Genom att mäta orderstocken och bedöma utvecklingen de närmaste månaderna, kan man beskriva aktiviteten i branschen och förväntningarna framöver. Elkonsulternas orderläge förväntas vara betydligt bättre under det första halvåret i år efter att ha haft en horisontell utveckling under 20232024. Orderstocken väntas öka med 4 procent under kvartal 12 2025 och visar att ett ökat byggande ger ett positivt utslag på orderstocken.
Även för elinstallatörer har orderstocken ökat betydligt under det senaste året och växte med 3,6 procent i det fjärde kvartalet. Förväntningen är samma tillväxt, med 3,6 procent, under de tre första månaderna i år. Den positiva utvecklingen beror sannolikt på att den totala volymen stärks av ett ökat husbyggande samtidigt som det har varit stark efterfrågan inom service och underhåll under det senaste året.
Under det senaste kvartalet har orderstocken stigit betydligt för elkonsulterna, samtidigt som arbetsvolym och omsättning i stort är oförändrad. Denna utveckling sker efter en period där orderstocken, omsättningsnivån eller arbetsvolymen har utvecklats horisontellt under lågkonjunkturen. Tillväxten för orderstocken sker sannolikt till följd av återhämtningen inom husbyggnadsinvesteringarna (förväntas öka 3 procent i år) även om ökningen förvisso är svag. Fortfarande finns det risker med förhöjd inflation som kan
dämpa husbyggnadsinvesteringarna. Då orderstockens utveckling är en tidig signal på hur arbetsvolymen kan utvecklas så väntas även den få ett uppsving så småningom. Det är framför allt inom industri, offentlig sektor och energianvändning som elkonsulter förväntar sig en ökad arbetsvolym under året. Den högre omsättningsnivån under 2022 och 2023 i relation till orderstock och arbetsvolym kan ha att göra med prisuppgångar. Flera företag tror nu på en ökad prispress under året vilket kan påverka omsättningsvolymen negativt.
Vsinstallationerna återhämtade sig svagt med 1 procent under 2024 efter en kraftig nedgång under 2023 (13 procent). Det innebär att vsinstallationerna följer utvecklingen inom husbyggnadsmarknaden med svagt stigande byggvolymer inom industri, privata och offentliga lokaler det gångna året. Installationerna i nya bostäder sjönk däremot med 3 procent då byggandet av nya småhus minskade. Inom byggnadsunderhåll och industrirör var volymerna oförändrade. I år förväntas i stort sett alla sektorer växa. Under 2025 väntas marknaden växa med 2 procent och 2026 med 3 procent.
Bostäder, nybyggnad
1) Avser produktionsprocesser, löpande investeringar.
Genomsnittlig prisökning hos vs-installatörer 2024 har beräknats till 4,1 procent enligt SCB E84 och intervjuer.
Observera att det dröjer 2-4 kvartal innan påbörjat byggande får genomslag på installationsmarknaden.
Volymen vsinstallationer inom husbyggnad och industriprocesser återhämtade sig svagt förra året, efter en kraftig nedgång 2023. Volymen steg med 1 procent, vilket var en liten ökning jämfört med prognosen i förra rapporten. Husbyggandet i offentlig sektor ökade med 5 procent förra året och vsinstallationerna ökade med lika mycket. Även inom kontor, handel och andra privata lokaler steg vsinstallationsvolymen med 5 procent. Där var det särskilt ombyggnad som ökade, medan nybyggnad av privata lokaler minskade. Tillväxten i industrilokaler var 4 procent. Det var inom bostadsbyggandet som vsinstallationsvolymen minskade, men när hushållens ekonomi stärks och räntenivån har stabiliserats förväntas efterfrågan på vsinstallationer från hushållen öka. Den mindre konjunkturkänsliga delen av byggsektorn, byggnadsunderhåll, har ännu inte återhämtat sig men väntas växa med 2 procent i år. Den totala volymen vsinstallationer förväntas öka med 2 procent i år och med 3 procent 2026.
Diagrammet visar utvecklingen av vsinstallationer inom de olika sektorerna. De olika sektorerna har påverkats på olika sätt av de senaste årens kostnadsökningar och räntehöjningar. Nedgången till följd av ett minskat husbyggande under 2023 var markant, men nu pekar trenden uppåt igen om än svagt. Under 2025 och 2026 förväntas volymen vsinstallationer inom husbyggnad öka med 3 respektive 5 procent. Inom underhåll väntas marknaden återhämta sig med 4 procent mellan 20242026 efter svagare nedgång. Industrirörsvolymen har inte minskat under de senaste åren och trenden pekar mot en tydlig volymökning med 6 procent mellan 20242026. Överlag pekar det mot att återhämtningen inletts inom sektorerna i och med att konjunkturläget förbättras. En lägre räntenivå och högre reallöner bidrar till att husbyggandet, och särskilt bostadsbyggandet, kan börja öka igen. Sektor
VS-INSTALLATIONER PER REGION 2020–2024, PROGNOS 2025-2026, MKR, 2024 ÅRS PRISER
Observera att det dröjer 2-4 kvartal innan påbörjat byggande får genomslag på installationsmarknaden. Regionindelning: se läsanvisningar.
I Stockholm ökade vsinstallationsvolymen med 8 procent förra året och steg mer än prognostiserat. I Stockholm ökade volymen genom ett ökat bostadsbyggande. Inom offentlig sektor ökade vsinstallationerna med 20 procent.
I år förväntas en positiv tillväxt som fördelas brett inom husbyggandet. Prognosen för 2025 är en tillväxt med 7 procent och med 5 procent 2026.
Vsinstallationerna i Västra Götaland minskade med 3 procent förra året och de minskade mest inom nya bostäder och industrirör. Ombyggnad i flerbostadshus och industrilokaler var två delar av husbyggandet där vsinstallationerna ökade. I år förväntas volymen öka inom småhus, flerbostadshus och offentliga lokaler. Totalt väntas en ökning med 3 procent per år 2025 och 2026.
I Skåne minskade vsinstallationsvolymen med 12 procent 2024 genom minskade vsinstallationer inom ombyggnad av flerbostäder och industrirör. Industrirör sjönk med 16 procent. I år förväntas volymen öka brett, men inom industrirör blir återhämtningen svag. Totalt förväntas vsinstallationerna växa med 6 procent 2025 och 5 procent 2026.
I Sydsverige minskade vsinstallationerna med 5 procent förra året. Särskilt stor del av nedgången stod nybyggda bostäder (30 procent) och industrirörinstallationer (9 procent) för. I år väntas båda delsektorerna att växa vilket leder till en svag återhämtning totalt för vsinstallationer med 1 procent.
I Mellansverige ökade vsinstallationerna med 3 procent. Industrirör ökade med 21 procent medan andra sektorer var oförändrade. Vsinstallationer i nya bostäder sjönk. I år väntas flera sektorer inom husbyggnad att minska. Under 2025 väntas volymen minska med 2 procent och växa med 3 2026.
I Norrland ökade vsinstallationsvolymen med 19 procent 2024 pga uppgångar inom nybyggda bostäder, offentliga lokaler och industrirör. Huvuddelen och de mest positiva ökningarna skedde i Västerbotten och Norrbotten. I år väntas bostadsbyggandet minska stort. I övriga sektorer fortsätter ökningen. Totalt väntas vsinstallationerna minska med 1 procent 2025 och öka med 2 procent 2026.
SEKTORER CIRKELDIAGRAM INSTALLATIONSTRENDER
Bostäder
Industri
Industrirör
Kontor, handel
Offentlig sektor
Underhåll
PROGNOS FÖR OMSÄTTNINGSUTVECKLING* 2025-2026
Region 2025 2026
Stockholm +2 +6
Västra Götaland +4 +3
Skåne -3 +5
Sydsverige -1 +2
Mellansverige -4 +1
Norrland +8 +1
Riket 0 +3
*Omsättningsutvecklingen tas fram genom att räkna om påbörjade husbyggnadsinvesteringar till löpande. Eftersom installationsarbetet först genomförs efter att byggprojekt pågått ett tag, ger detta en marknadsbeskrivning som ligger i linje med installationsföretagens omsättningsutveckling
SERVICEMARKNAD VS, MDKR, 2024 ÅRS PRISER
av befintliga
inom
och anläggningar. Observera att delar av installationsvolymer inom byggnadsunderhåll kan ingå i total servicevolym.
MÖJLIGHETER
• Energieffektiviserande åtgärder för att minska energikostnaderna.
• Förväntat ökat bostadsbyggande i år när konjunkturläget förbättras.
• Stabil marknad för drift- och serviceavtal.
• Industrirörsinstallationer.
• VA-systemen är eftersatta och behöver uppdateras.
• Höjt rot-avdrag stimulerar konsumentmarknaden.
De utvecklingstrender som dominerar inom vsinstallationerna fokuserar på energieffektivisering. Det handlar om värmepumpar, solpaneler, solfångare och vatten och värmeåtervinning m.m. Utvecklingen av digitala system, exempelvis för styrning från distans, för att vara mer effektiv och minska energikostnaden blir också viktigare. Överlag är det ett ökat fokus på teknikutveckling och nya produkter som ska ge minskad energiåtgång.
UTMANINGAR
• Minskade husbyggnadsinvesteringar.
• Höga räntor och en hög prisbild minskar investeringsviljan hos kunderna.
• Ökad prispress.
• Svårt att rekrytera montörer.
• Introduktion av nya, hållbara metoder kräver ökad kunskap.
SVÅRIGHET ATT REKRYTERA PERSONAL, PROCENT
Ledningsfunktion Tjänstemän Montörer
Sammanställning av 100 intervjuade företag
Rekryteringsläget har förändrats på flera olika sätt de senaste sex månaderna. Gällande montörer så upplever en lika stor andel att det är svårt att rekrytera men andelen som tycker att det inte är svårt är betydligt fler nu, 1 av 3. Att rekrytera tjänstemän och ledningsfunktioner uppfattas som mycket svårare nu jämfört med för ett halvår sedan då en klar majoritet inte tyckte det var svårt att hitta kompetenser, medan nu tycker varannat företag att det är mycket svårt. Företagens bild när det gäller rekryteringssituationen är samtidigt splittrad mellan att ha stora utmaningar eller inga utmaningar med att hitta rätt kompetens. Det kan bero på att nedgången i husbyggandet drabbar vsinstallatörerna senare och att man nu upplever en större arbetsbrist samt att stora regionala skillnader i byggvolymer gör att företagen har olika utmaningar när det kommer till rekrytering av kompetens.
Orderstock
Genom att mäta orderstocken samt genom att bedöma utvecklingen de närmaste månaderna, kan man beskriva aktiviteten i branschen och förväntningarna framöver. Orderstocken enligt vskonsulterna var i princip oförändrad under andra halvåret 2024, jämfört med det första. Under första halvåret i år räknar vskonsulterna med att orderstocken ökar med 3,8 procent. För vskonsulterna ser det närmsta halvåret ljusare ut.
Orderstocken för vsinstallatörerna steg kraftigt redan under det andra halvåret 2024, jämfört med det första. I år förväntas volymen fortsätta öka, med 6,2 procent mellan det första kvartalet 2025 och det fjärde kvartalet förra året, enligt vsinstallatörerna. Den positiva utvecklingen visar att vsinstallatörernas orderingång har varit motståndskraftig trots ett minskat husbyggande, vilket kan bero på att de kunnat dra nytta av efterfrågan inom service och underhåll, industrin samt energieffektiviseringar.
Vskonsulter ORDERSTOCK VS-INSTALLATIONER
Vskonsulternas arbetsvolym och orderstock visar en början till uppgång efter en tids negativ trend. Särskilt arbetsvolymen har utvecklats negativt ett tag till följd av ett inbromsat husbyggande men växer med 1 procent jämfört med mätningen i augusti förra året. Orderstocken har legat stabil då företagen haft
1:2025,
uppdrag till exempel inom industri och energieffektiviseringar, och ökar något vilket gör att läget kan börja ljusna även för arbetsvolymen. VSkonsultföretagens omsättning har legat på en fortsatt hög och konstant nivå de senaste åren.
Förklaring till arbetsvolym, orderstock och omsättning, se läsanvisningar.
Ventilationsinstallationsvolymen växte med 2 procent förra året efter den kraftiga nedgången med 16 procent under 2023. Återhämtningen har därmed varit måttlig till följd av ökat byggande inom flera sektorer av husbyggandet. Inom ny och ombyggda offentliga lokaler, kontor och andra privata lokaler och industrilokaler steg ventilationsinstallationerna förra året. Bostadsbyggandet minskade och ledde till mindre ventilationsinstallationer i flerbostadshus och småhus med 3 procent. I år förväntas en tillväxt inom alla sektorer och den tar fart under 2026.
Totalt sett ökar volymen med 3 procent 2025 och med 4 procent 2026, enligt prognosen.
VENTILATIONSINSTALLATIONER,
Genomsnittlig prisökning hos ventilationsinstallatörer 2024 har beräknats till 4,4 procent enligt SCB E84 och intervjuer.
Observera att det dröjer 2-4 kvartal innan påbörjat byggande får genomslag på installationsmarknaden.
Installationsvolymen inom ventilation återhämtade sig med 2 procent 2024. Uppgången var fördelad på de delar inom husbyggnad som inte är bostadsbyggande. Inom bland annat offentliga lokaler och kontor, handel och andra privata lokaler stod ombyggnad för en ökad andel av husbyggandet och genererade fler jobb inom ventilationsinstallationer. Byggnadsunderhåll blev oförändrat, jämfört med året före, och förbättrades jämfört med den senaste prognosen. Ett svagt konjunkturläge med minskat bostadsbyggande och mindre nya privata lokaler ledde till en svag återhämtning för ventilationsinstallationer förra året, men med ett stabilare ränteläge och minskade kostnader så förväntas husbyggandet öka i år. Ventilationsinstallationer i industrin ökade förra året men väntas vara oförändrat i år. I övrigt visar prognosen på en jämn uppgång. Både nybyggnation och installationer av energieffektivare system väntas driva efterfrågan. Prognosen är att den totala ventilationsinstallationsvolymen växer med 3 procent i år och 4 procent 2026.
Total husbyggnad Underhåll
Ventilationsinstallationer inom husbyggnad väntas fortsätta växa i år efter förra årets tillväxt. Återhämtningen är ännu försiktig jämfört med den nedgång som varit. Husbyggnadsinvesteringarna utvecklas positivt, både på bostadssidan och i privata och offentliga lokaler, men tillväxten sker i ett nytt läge med högre ränta och högre kostnader, samtidigt som inflationen drabbar hushållens och företagens ekonomi och investeringsvilja. För byggnadsunderhåll förväntas volymen återhämta sig med 2 procent i år efter tidigare års nedgång. Inom husbyggnad kan ventilationsinstallationerna öka med 3 procent enligt prognosen för 2025 då det finns en fortsatt hög efterfrågan på energieffektiva installationer både inom ny och ombyggnad.
VENTILATIONSINSTALLATIONER PER REGION 2020–2024, PROGNOS 2025-2026, MKR, 2024 ÅRS PRISER
Observera att det dröjer 2-4 kvartal innan påbörjat byggande får genomslag på installationsmarknaden. Regionindelning: se läsanvisningar.
Ventilationsinstallationerna i Stockholm ökade med 10 procent förra året. Det var inom bostäder och offentlig sektor som installationerna ökade. Stockholm hade ett ökat bostadsbyggande ifjol vilket innebar att delsektorn växte.
I år väntas volymen öka inom ombyggnad av bostäder, offentlig sektor och privata lokaler. Totalt förväntas volymen öka med 10 procent 2025 och med 6 procent 2026.
I Västra Götaland ökade ventilationsinstallationerna med 8 procent förra året, mer än prognosen visade i förra rapporten. Störst var ökningen inom ombyggnad av flerbostadshus och industri och lager, medan volymen minskade inom nya bostäder. I år blir det en ökad volym inom nya bostäder och offentliga lokaler. Totalt förväntas volymen öka med 3 procent 2025 och med 2 procent 2026 enligt prognosen.
I Skåne minskade ventilationsinstallationerna med 14 procent förra året och det blev en större minskning än vad prognosen visade. I Skåne ökade installationsvolymen i nya bostäder, men sjönk i de andra sektorerna. I år är det inom bostäder, industri och offentlig sektor som volymen förväntas öka med mellan 1020 procent. Den totala volymen förväntas öka med 10 procent i år och med 7 procent 2026.
I Sydsverige minskade ventilationsinstallationerna med 6 procent förra året. De minskade framför allt inom nya bostäder och industri och lagerlokaler. I år blir det en trolig uppgång för byggandet av bostäder och kontor, handel och privata lokaler. Totalt förväntas en oförändrad utveckling.
I Mellansverige minskade ventilationsinstallationerna med 2 procent förra året. Minskat nybyggande av bostäder bidrog till minskningen medan ombyggnad ökade. I år förväntas ombyggnad inom bostäder samt industri och offentliga lokaler minska. Total volymen väntas fortsätta nedåt med 7 procent 2025 och växa med 3 procent 2026.
Ventilationsinstallationerna i Norrland växte med 22 procent förra året. Det var en följd av en bred och kraftig ökning av husbyggandet i Västerbotten och Norrbotten.
I år väntas bostadsbyggandet gå ner medan installationer inom privata lokaler och industrin kan öka. Totalt förväntas volymen minska med 2 procent under 2025 och öka med 6 procent 2026.
PROGNOS FÖR 2025
SEKTORER CIRKELDIAGRAM
Bostäder
Industri
Kontor, handel
Offentlig sektor
Underhåll
PROGNOS FÖR OMSÄTTNINGSUTVECKLING* 2025-2026
*Omsättningsutvecklingen tas fram genom att räkna om påbörjade husbyggnadsinvesteringar till löpande. Eftersom installationsarbetet först genomförs efter att byggprojekt pågått ett tag, ger detta en marknadsbeskrivning som ligger i linje med installationsföretagens omsättningsutveckling.
av befintliga system inom
MARKNADEN FÖR INDUSTRIINSTALLATIONER, VENTILATION, PROCENTUELL FÖRÄNDRING
Marknadsutvecklingen 2024-2026 baseras på bedömningar från 50 ventilationsföretag och Navet Analytics. 2022-2023 baseras på Navet Analytics beräkningar. I genomsnitt utgjorde industriinstallationer 14 procent av omsättningen hos de intervjuade företagen.
Under de senaste årens lågkonjunktur har industriinstallationerna gynnats av en relativt god efterfrågan från exportindustrin och under 2024 har de sjunkande räntorna inneburit ytterligare positiva injektioner. Samtidigt har kapacitetsutnyttjandet minskat kontinuerligt under förra året. Trenden för orderingången de senaste 12 månaderna är positiv, vilket helt och hållet beror på exportmarknadens utveckling.
Den tekniska utvecklingen har fortsatt stort fokus på energieffektiviseringar, eftersom ventilationsdriften utgör en kostnad för fastighetsägaren. Det handlar om tekniska installationer för att automatisera, bättre styr och reglerteknik och digitala tekniker med hjälp av AI för att skapa bättre optimering av ventilationssystem utifrån behoven. Med mer tekniska hjälpmedel kan bostadshus, kontor och andra arbetsplatser bli mer attraktiva för boende och hyresgäster genom ett förbättrat inomhusklimat.
MÖJLIGHETER
• Husbyggnadsinvesteringarna pekar svagt uppåt igen. Även bostadsbyggandet väntas gå upp.
• Tekniska lösningar med automation och styroch reglerutrustning öppnar upp för förbättrad prestanda och nya uppdrag.
• Fortsatt energieffektivisering för att minska energikostnaderna.
• Relativt stabil marknad för drift- och serviceavtal.
• Höjt rot-avdrag stimulerar konsumentmarknaden.
UTMANINGAR
• Det allmänna konjunkturläget.
• Fortsatt en stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen bland hushåll.
• Projekt senareläggs på grund av ett högt kostnadsoch ränteläge för fastighetsägare.
• Ökad press att hitta kompetent personal med kompetens inom de tekniska installationer som efterfrågas.
Prognosen för industriinstallationerna 2025 och 2026 är återhållsam på kort sikt. Det finns en osäkerhet om den globala konjunkturens påverkan av handelskrig och ett oförutsägbart USA, vilket tillsammans med att effekterna av en svag krona klingar av, kan dämpa exportmarknaden. Det är också möjligt att fortsatta räntesänkningar låter vänta på sig mot bakgrund av en osäkerhet kring inflationsutvecklingen framöver. På hemmaplan finns det risker för att Northvolts konkurs på kort sikt skapar svallvågor i investeringsprojekt kopplat till den gröna omställningen. De svenska hushållen väntas emellertid hamna i ett bättre läge framöver och den privata konsumtionen beräknas ta fart, vilket påverkar delar av industrin positivt.
Rekryteringsläget
Sammanställning av 50 intervjuade företag
Det har blivit lättare att rekrytera montörer igen, jämfört med för ett halvår sedan. Fler, cirka 2 av 10 företag, har lätt att hitta montörer vilket är en knapp förbättring jämfört med förra året. Andelen som upplever det som mycket svårt har också minskat, till 4 av 10 istället för cirka 8 av 10 för ett halvår sedan. I denna mätning har andelen företag som upplever det lätt att rekrytera tjänstemän och personer i ledningsfunktion växt till 3 av 10. Fortsatt är det dock 4 av 10 företag som har mycket svårt att hitta dessa kompetenser. Denna spridning mellan hur företagen upplever tillgången på kompetens kan bero att byggvolymerna har utvecklats olika i landet vilket gör att företagen har olika förutsättningar för att rekrytera personal lokalt.
Genom att mäta orderstocken samt genom att bedöma utvecklingen de närmaste månaderna, kan man beskriva aktiviteten i branschen och förväntningarna framöver. Ventilationskonsulterna bedömer att deras orderstock var oförändrad under andra halvåret 2024, jämfört med det första halvåret. Under första halvåret 2025 väntar konsulterna sig en ökad orderstock med 3,4 procent.
Orderstocken enligt ventilationsinstallatörerna har under det senaste året haft mindre volymminskningar. Under det fjärde kvartalet var orderstocken oförändrad. Under första kvartalet 2025 förväntas en betydande ökning med 7,4 procent, enligt ventilationsinstallatörerna. Den positiva utvecklingen antas bero på att husbyggnadsinvesteringarna har tagit fart igen och leder till ökad efterfrågan på ventilationsinstallationer vilket märks tydligt i orderstocken.
ORDERSTOCK VENTILATIONSINSTALLATIONER
Index 2012=100 25 ventilationskonsulter
Enligt ventilationskonsulterna pekar orderstock och arbetsvolym svagt uppåt efter en kortare negativ trend. Det innebär att arbetsvolymen ökar med 2,5 procent och orderstocken med 3,4 procent i januari jämfört med augusti förra året. Båda parametrar indikerar en vändning och det betyder att återhämtningen inom husbyggnad börjat märkas i form av ökad efterfrågan
Index kv1:13=100
samtidigt som efterfrågan på underhåll och installationer i samband med ombyggnad varit stabil. Det är installationer inom flerbostadshus och småhus och inom ombyggnad på lokalsidan som de största ökningarna inom husbyggnad väntas ske enligt prognosen för 2025. Omsättningen är stabil på en relativt hög nivå och är i princip oförändrad.
Omsättning Orderstock Arbetsvolym Index 2019=100 25 ventilationskonsulter
Förklaring till arbetsvolym, orderstock och omsättning, se läsanvisningar.
Marknaden för kommunikations och säkerhetsteknik beräknas 2024 ha vuxit något svagare än förväntat. Prognosen för 2025 är däremot något mer positiv än vad tidigare prognos indikerat. Fastighetssektorn är under fortsatt press. Många tjänsteföretag känner av en minskad konsumtion och byggaktiviteten väntas återhämta sig försiktigt. Konjunkturen påverkar sektorn negativt men samtidigt gynnas den av lagstiftning och direktiv samt behovet av att sänka driftkostnader och öka ITsäkerheten. Kommunikations och säkerhetsteknik påverkas i mindre grad av byggsektorns ny och ombyggnadsinvesteringar, utan drivs till stor del av andra mekanismer, som kan delas upp i tekniska, ekonomiska och juridiska. Dessutom utvecklas sektorn alltmer från traditionell installation till ett tjänsteerbjudande där den värdeskapande delen av produkten främst skapas i eftermarknaden.
Tekniska drivkrafter
Teknikutvecklingen drivs bland annat av beställarnas krav på användarvänliga funktioner som kan hantera stora mängder information, sammankoppla och samverka olika delar av driften i en fastighet, visualisera och styra funktioner. Från utvecklarnas sida är det digitalisering och AI som skapar möjligheter till alltmer komplexa lösningar till allt lägre priser. Om man frågar var medlemsföretagen inom el och kommunikation ser viktiga utvecklingstrender kan man sammanfatta resultaten i följande punkter:
• Energibesparing, effektivisering
• Larm och säkerhet
• Integrering av fastighetsteknik
• Mätning och styrning
• Digitalisering och AI
• Ökad robusthet i kommunikationsinfrastruktur
Ekonomiska drivkrafter
Den ekonomiska situationen för en stor del av branschens kunder inom fastighetssektorn och tjänstesegmentet var fortsatt utmanande under fjolåret. En stigande arbetslöshet kombinerat med det växande hybridarbetet har lett till ökade vakansgrader i kontorsbeståndet. Kontorsbyggandet, mätt i påbörjade investeringar minskade förra året, vilket får en eftersläpningseffekt på marknaden såväl i år som nästa år. Tjänsteföretag har tydligt märkt av konsumtionsnedgången och stigande räntor vilket har dämpat lönsamheten och detta har också inneburit att hyresgästerna dragit ner på lokalanvändningen. Antalet konkurser var dessutom rekordstort under 2024. Konkurserna ökade mest inom finans, fastighets och företagstjänster. Det väntas en försiktig ekonomisk återhämtning i år, men utvecklingen kantas av osäkerhetsfaktorer. Till exempel har inflationen ökat under början av året och Riksbanken har inte aviserat om fler räntesänkningar. Konjunkturinstitutets mätning visa att framtidsoptimismen inom tjänstesektorn i början på året ligger kring ett normalläge och företagen väntar sig en återhämtning, men att efterfrågan under de kommande tre månaderna blir lägre än förväntat. En mätning bland fastighetsföretag visar på en ökad optimism. 58 procent tror på ökad lönsamhet i år, till följd av att svensk ekonomi stärks, visar Fastighetsägarnas rapport Sverigebarometern. I ett längre perspektiv kan ökade behov av satsningar inom äldrevård, kriminalvård och totalförsvar skapa behov av lösningar inom kommunikations och säkerhetsteknik.
MÖJLIGHETER
• Ny cybersäkerhetslag gäller från 2025 som ställer krav på robusthet i kritisk digital infrastruktur
• Lägre räntenivåer skapar större utrymme för investeringar på bygg- och fastighetsmarknaden.
• Osäkert omvärldsläge och hybridattacker samt grövre brott sätter fokus på säkerhetsfrågor.
• EU-direktiv skapar behov av energieffektivisering hos kommersiella fastighetsägare.
• Digitalisering och teknikutveckling inom AI.
• Energibesparing och effektstyrning.
• Satsningar inom försvaret och kriminalvården.
• Höjt rot-avdrag stimulerar konsumentmarknaden.
Juridiska drivkrafter
Inom området för lagar och direktiv finns det faktorer som gynnar efterfrågan på produkter och lösningar inom kommunikation och säkerhet. EU har tagit fram ett paket av direktiv (CER samt NIS2) vilka syftar till att öka robustheten i kritisk infrastruktur. Dessa direktiv ska implementeras i svensk lagstiftning och kommer att resultera i ett flertal lagar. En av dessa är cybersäkerhetslagen, som egentligen skulle ha införts under 2024 men som nu kommer att tas i kraft under 2025. Lägre ränteutgifter kombinerat med ett behov av att sänka driftkostnaderna på grund av EUdirektiv om minskad primärenergiförbrukning för bostadshus stimulerar till energieffektivisering där kommunikationsteknik blir en bärande del i smartare styr och reglerinstallationer i byggnader. EUdirektivet EPBD kommer införas i svensk lag inom två år och gäller bland annat energirenovering av offentliga lokaler, installation av solceller och laddstolpar. Direktivet ger incitament för energieffektiva renoveringar under kommande år, vilket kan få positiv inverkan på delar av segmentet kommunikations och säkerhetsteknik.
Marknaden inom kommunikation och säkerhet består av flera delar: projektering, planering, leverans av material och tjänster, installation, driftsättning och konfigurering av system samt service och eftermarknad. Till skillnad från traditionella elinstallationer är denna marknad mindre påverkad av byggvolymernas utveckling. Det mesta av arbetet sker i det befintliga fastighetsbeståndet, i lokaler, bostäder, industrier och tjänsteverksamheter, vilket därmed gör marknaden mindre volatil.
• Fastighetsbranschen är under ekonomisk press med stigande vakansgrader och flera år av konstadsökningar, vilket leder till hårda prioriteringar.
• Stigande inflation kan leda till räntehöjningar.
• Omvärldsläget, risk för handelskrig gör konjunkturläget osäkert.
• Kompetensbrist.
• Svag återhämtning i byggsektorn.
• Försiktighet leder till framskjutna investeringar.
• Prispress.
• Konkurser hos företagens kunder.
BERÄKNAD MARKNADSUTVECKLING, PROCENTUELL UTVECKLING, INDEX 2019:100
Baserat på 115 intervjuer med företag verksamma i branschen och en bedömd materialåtgång i relaterade sektorer
Marknaden för kommunikations och säkerhetsteknik beräknas ha vuxit med 2 procent 2024, vilket var marginellt svagare än vad prognosen indikerade. Det betyder att marknaden under andra halvåret 2024 inte växte i den takt som företagen hoppades i höstens undersökning, utan fortsatte i samma svaga takt som under första halvåret. Prognosen för 2025 visar en ökning med 3 procent, vilket är en positivare prognos än den som presenterades i höstens rapport. 2026 väntas marknaden växa i något högre takt än 2025 tack vare en förhoppningsvis bättre allmänkonjunktur. Den något ljusare bilden i bedömningen framåt kan dels vara en effekt av den försiktiga tillväxten 2024 dels en effekt av det lägre ränteläget och återhämtningen i konjunkturen i stort.
Det är viktigt att poängtera att marknadsutvecklingen kan variera kraftigt inom enskilda segment, teknikområden och geografier. Inom vissa kundsegment syns en mer positiv utveckling. Den utveckling som beskrivs i tabellen baseras på en mer övergripande bild. De intervjuade medlemsföretagen anser att larm och säkerhetsinstallationer är det område inom kommunikations och säkerhetsteknik som har bäst tillväxtförutsättningar i år och nästa år och att industri och fastighetssektorn är de sektorer som kan generera de största ökningarna under de kommande två åren.
Hur bedömer du era affärsmöjligheter med hänsyn till det växande området Internet of Things/digitalisering, på en femgradig skala där 1 är mycket dåliga och 5 är mycket goda?
PROGNOS FÖR 2025 BEDÖMD REGIONAL ANDEL KV 1–4, 2024
(Intervjuer med 15 elinstallatörer med huvudsaklig inriktning på kommunikationsoch säkerhetsteknik, medelvärde av intervjupersonernas svar)
De intervjuade företagens syn på affärsmöjligheterna kopplade till Internet of Things/digitalisering är fortsatt positiva, även om stämningsläget är marginellt sämre jämfört med föregående mätning i september 2024, då medelvärdet var 3,9. I denna mätning var medelvärdet 3,7.
SEKTOR
CIRKELDIAGRAM
Andel av totala installationer inom kommunikations- och säkerhetsteknik
INSTALLATIONSTRENDER VÅREN
Det saknas i dagsläget en heltäckande statistik gällande energilagringsanläggningar. Energimyndigheten har visserligen gjort en grov uppskattning av den totala marknaden i Sverige, även om det finns stora osäkerheter i värdena.
BERÄKNING AV TOTAL MARKNAD FÖR ENERGILAGRING
Effektklass
Källa: Energimyndigheten
Avser uppskattningar av kommande installerad kapacitet (GW) för batterier, från Kortsiktiga prognoser vintern 2025
Hushållsmarknaden
Sedan 2021 får privatpersoner skattereduktion med 50 procent av kostnaden för arbete och material när man installerar ett system för lagring av egenproducerad elenergi. Det finns därmed ett tydligt samband mellan nya och befintliga solcellsanläggningar och installation av energilagring. Många gånger görs installationen samtidigt, men det är också vanligt att en batteriinstallation eller utbyggnad av denna görs i efterhand. Enligt Energimyndigheten börjar de små batterierna bli allt större (från runt 10 kWh i lagringskapacitet till närmare uppåt 30 kWh för vissa nya installationer). Samtidigt ligger de kvar på samma effekt som tidigare genom att växelriktaren och abonnemanget begränsar. Även för småskaliga batterier saknas det tillförlitlig statistik, men enligt Energimyndighetens prognoser uppskattas att installerad effekt från småskaliga batterier hos hushåll 2024 bör ha landat mellan 280 och 550 MW.
Ett sätt att belysa marknadens utveckling är att utgå från Skatteverkets statistik för skattereduktion för grön teknik när det gäller batteriinstallation. Trenden har varit positiv under hela perioden 20212024, vilket kan jämföras med solcellernas nedgång 2024 (72%). Det visar att en hel del solcellsanläggningar i efterhand kompletteras med batterier.
PRELIMINÄR SKATTEREDUKTION FÖR GRÖN TEKNIK, LAGRING
Antal köpare
Källa: Skatteverket
Möjligheter och utmaningar
MÖJLIGHETER UTMANINGAR
• Grönt avdrag för privatpersoner
• Ökat fokus på beredskap.
• De senaste årens ökade volym av installerade solceller.
• Teknikutveckling och lägre priser.
• EU krav på solceller i nya offentliga byggnader 2026.
• Osäker ränteutveckling.
• För närvarande relativt låga elpriser.
• Skattereduktionen på 60 öre per kWh för mikroproducenter försvinner 2026.
• Konflikt mellan naturvärde/jordbruksmark och solenergianläggningar.
• Osäkerhet kring el- och nätmarknadernas utveckling.
De senaste åren har det skett en kraftig ökning av både nya och utbyggda solcellsanläggningar. 2023 var huvuddelen av de nya anläggningarna små anläggningar i effektklass <20kW.
Den positiva utvecklingen är främst en effekt av de chockhöjda elpriserna 2022. Nu är elpriserna lägre, räntenedgången har planat ut och dessutom försvinner skattereduktionen 2026.
Detta tillsammans kan dämpa efterfrågan från villahushållen.
Effektklass
<20 – 1 000 kW, antal
<20 – 1 000 kW, installerad effekt,
>1 000 kW, antal
>1 000 kW, installerad effekt, MW
Totalt, antal
Totalt, installerad effekt, MW
Källa: Energimyndigheten
Prognos, Energimyndigheten (baserat på prognos för energitillförsel, solkraft), och Navet Analytics
2023 tillkom totalt 103 935 nya solcellsanläggningar i form av helt nya anläggningar eller utbyggnad av befintliga.
Utfallet är en ökning med 88 procent jämfört med antalet tillkommande anläggningar 2022. Huvuddelen, cirka 97 000 anläggningar eller 93 procent av totalt antal bestod av små anläggningar i effektklass <20 kW. Den kraftiga ökningen var till största delen ett resultat av de höga elpriserna under 2022 och 2023.
Osäker framtid för små anläggningar och villamarknaden på kort sikt
Hushållens efterfrågan på solceller påverkas av flera faktorer, däribland främst elpriser, räntor och politiska beslut. Även husprisernas utveckling, konsumentförtroende har betydelse. Den tekniska utvecklingen och prestanda kontra pris får också betydelse. För närvarande har räntorna fallit tillbaka, men är samtidigt avsevärt högre än under perioden med nollräntor. Elpriserna, som för ett par år sedan skenade är för tillfället låga. Hur elpriserna kommer att utvecklas de kommande två åren är belagt med mycket osäkerhet, till följd av tillgång, efterfrågan och vädersituationens inverkan. Emellertid kan stigande elnätsavgifter och införandet av effekttariffer driva efterfrågan på både solceller och batterier. Från och med den 1 juli i år sänks det gröna avdraget från 20 till 15 procent, vilket kan öka investeringarna tillfälligt innan sänkningen träder i kraft. På längre sikt är sänkningen negativ för efterfrågan. Samtidigt försvinner också skattereduktionen på 60 öre per kWh för mikroproducenter från och med januari 2026, vilket påverkar återbetalningstiden för anläggningen. Enligt Svensk Solenergis beräkning innebär sänkningen cirka 4 000 kronor per år för ett normalhushåll med solcellsanläggning.
EU-direktiv kan gynna större anläggningar och kommersiella aktörer
För större markanläggningar har etableringsmöjligheterna störst inverkan. Det gäller att hitta lämplig tomtmark i närheten av elnätet samtidigt som elnätskapacitet är avgörande. De närmaste åren kan EUdirektivet om byggnaders energiprestanda få en betydande och positiv effekt. Direktivet är under utredning hos Boverket, som i sommar ska ha tagit fram ett underlag för implementering i svensk lagstiftning. Från 2026 är det meningen att alla nya
NÄTANSLUTNA SOLCELLSANLÄGGNINGAR, ANTAL OCH INSTALLERAD EFFEKT PER REGION 2023
Region
Stockholm
Västra Götaland
Skåne
Sydsverige
Mellansverige
Norrland
Källa: Energimyndigheten
Antal
Installerad effekt
29 864 439,20
44 842 689,96
40 536 678,70
68 517 1096,50
58 062 917,72
offentliga byggnader och lokalbyggnader med en viss storlek på golvytan ska ha solceller på fastigheten. Efter hand kommer detta även att gälla för befintliga offentliga fastigheter och därefter även bostäder. Detta kan leda till ökad installation av solceller.
MÖJLIGHETER UTMANINGAR
• EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.
• Kommande krav om solceller på nya och befintliga byggnader samt på sikt även bostäder.
• Ökad efterfrågan energi och hållbar elproduktion.
• För närvarande relativt låga elpriser.
• Skattereduktion på 60 öre per kWh för mikroproducenter försvinner 2026.
• Konsumenternas förtroende för ekonomin.
• Sänkning av det gröna avdraget.
• Konflikt mellan naturvärde/jordbruksmark och solenergianläggningar.
Enligt Energimyndigheten fanns det i inledningen av 2025 6 806 publika laddstationer. Varje laddstation har minst en anslutning och totalt uppgick anslutningarna 48 035. I dagsläget saknas det en enhetlig statistik som skulle kunna visa på utvecklingen de senaste åren.
Till detta kommer de privata laddpunkterna i hemmet och det är här majoriteten av elbilsladdningen sker. Även här saknas det i nuläget en samlad statistik.
Enligt intresseorganisationen, Power Circle, fanns det i slutet av 2024 drygt 6 000 publika laddpunkter som erbjöd laddning med en effekt över 22 kW. Samtidigt rullar det, enligt Power Circle, närmare 660 000 laddbara personbilar, vilket i dagsläget utgör 13 procent av hela personbilsflottan. Därutöver finns det drygt 1 500 elbussar, knappt 29 000 lätta lastbilar och drygt 900 tunga lastbilar som är laddbara. Totalt finns det därmed drygt 690 000 laddbara fordon, vilket innebär att det går drygt 14 laddbara fordon på varje publik laddpunkt. När det gäller de publika laddstationerna råder det redan en brist, samtidigt som elektrifieringen av fordonsflottan växer. Under perioden 20182020 registrerades totalt 233 000 rena elbilar, elhybrider och laddhybrider. Under följande treårsperiod, 20212023 uppgick nyregistreringen till 550 000, alltså långt mer än en fördubbling. 2024 dämpades takten dock något jämfört med föregående tvåårsperiod och totalt registrerades 183 000 laddbara fordon. För att klara att bygga i kapp bristen och hantera den växande elbilsflottan finns det ett antal initiativ och krav:
Kommersiella byggnader med parkeringar: Från den 1 januari 2025 blir det obligatoriskt för alla kommersiella byggnader (förutom bostadshus) som har 20 parkeringsplatser eller fler, att ha minst en laddningspunkt installerad. Dessa åtgärder är en del av EU:s nya direktiv för att förbättra byggnaders energiprestanda och minska koldioxidutsläppen. Kraven gäller såväl befintliga byggnader och parkeringsanläggningar som nybyggnadsprojekt och måste uppfyllas även om inga andra åtgärder görs i de befintliga
Möjligheter och utmaningar
MÖJLIGHETER
• Grönt avdrag för privatpersoner.
• Stadig ökning av andelen laddbara fordon.
• EU direktiv och andra initiativ.
byggnaderna. Det finns vissa undantag och de gäller tex byggnader för ideella organisationer, byggnader som inte använder energi till inomhusklimatet samt byggnader som är av betydelse för Sverige säkerhet.
Småhus och bostadsrätter:
Sedan 2021 får privatpersoner skattereduktion med 50 procent av kostnaden för arbete och material när man installerar en laddningspunkt till elfordon. Genom att titta på statistik från Skatteverket gällande beviljade avdrag för grön teknik för laddningspunkter kan man få en uppfattning om hur efterfrågan utvecklats de senaste åren.
PRELIMINÄR SKATTEREDUKTION FÖR GRÖN TEKNIK, LADDNINGSPUNKTER
År
Källa: Skatteverket
690 000
laddbara fordon
48 000
publika
laddpunkter
UTMANINGAR
• Inbromsad elbilsförsäljning.
• Billigare fossilt bränsle.
• Svag konjunkturåterhämtning.
• Svag byggkonjunktur.
• Strafftullar på kinesiska elbilar ökar priserna.
Marknadsvolymer
Marknadsvolymerna inom installationsslagen bygger på beräkningar av husbyggnadsinvesteringar i påbörjade objekt. För respektive installationsslag anpassas beräkningen för att spegla installationsslagets tyngdpunkter. Från och med våren 2025 har nya marknadsberäkningar tagits fram. Dessa är servicevolymer inom el, vs och ventilation, industriinstallationer inom ventilation, solenergi, energilagring samt laddinfrastruktur. Dessa beräkningar kan komma att utvecklas över tid i takt med att mer data och beräkningsunderlag tillkommer.
Underlag för prognoser
INTERVJUER MED INSTALLATÖRSFÖRETAG
Två gånger om året gör Navet Analytics intervjuer med:
• 100 elinstallatörer
• 100 vsinstallatörer
• 50 ventilationsinstallatörer
• 15 elinstallatörer med huvudsaklig inriktning på kommunikation och säkerhet
• 15 vsinstallationsföretag med huvudsaklig inriktning på industrirör
NAVET ANALYTICS KONSULTPANEL
Två gånger om året gör Navet Analytics intervjuer med:
• 50 elkonsulter
• 50 vskonsulter
• 25 ventilationskonsulter
• 25 arkitekter
• 25 byggnadstekniska konsulter
Dessutom:
• Löpande intervjuer med större fastighetsägare, byggentreprenörer, installatörer, konsultföretag, byggherrar m fl
• Navet Analytics panel med 100 stora fastighetsägare
Priser
Navet Analytics redovisar normalt investeringar i fasta priser. Detta innebär att statistiken visar volymförändringar. Delårsutfall för innevarande år redovisas i förekommande fall i löpande priser. Prognoser avser alltid årliga volymförändringar.
Omsättningsutveckling
En sammanställning av de intervjuade företagens bedömning av hur den egna omsättningen kommer att utvecklas de kommande två åren.
Norrland
Mellansverige
Stockholm
Västra Götaland
Sydsverige
Skåne
Mätning av arbetsvolym
En indikator som mäter aktiviteten i företaget i nuläget jämfört med föregående period respektive kommande period.
Mätning av orderstock
En indikator som mäter den uppskattade volymen av inneliggande order jämfört med föregående period respektive kommande period.
Mätning av omsättning
Avser mätning av den löpande omsättningen för innevarande period respektive prognoser för kommande helår.
Påbörjade byggnadsinvesteringar
Inom husbyggnadssektorerna redovisar Navet Analytics byggnadsinvesteringar med hjälp av statistik över påbörjade objekt. Det betyder att hela byggkostnaden redovisas när objektet påbörjats. I de fall projektet är uppdelat på olika etapper redovisas byggnadsinvesteringarna per påbörjad etapp. Med påbörjade objekt får man tidigast möjligt indikationer på byggvolymernas förändring ca 10 –18 månader framåt. Vid bedömning av tidsförskjutningar tills byggprojekten färdigställs kan nedanstående byggtider användas:
Sektor
Genomsnittlig byggtid, månader
Småhus, nybyggnad 8-12
Flerbostadshus, nybyggnad 12-15
Flerbostadshus, ombyggnad 8-14
Industri, nybyggnad 10-12
Industri, ombyggnad 6-10
Kontor, handel m m, nybyggnad 13-18
Kontor, handel m m, ombyggnad 4-8
Offentlig sektor, nybyggnad 13-18
Offentlig sektor, ombyggnad 6-12
Sektorerna byggnadsunderhåll, industriinstallationer, industrirör och infrastruktur redovisas som löpande kostnader respektive investeringar.
Konjunkturrapporten Installationstrender tas fram av Navet Analytics på uppdragav Installatörsföretagen och ges ut två gånger per år. Den beskriverkonjunkturen och de omvärldsfaktorer som påverkar affärsklimatet i installationsbranschen.
För frågor kontakta:
Erik Karlsson, företagsrådgivare +46 36 – 30 32 23 erik.karlsson@in.se www.in.se
Uppdraget innebär att allt arbete och dess resultat har baserats på tillgänglig information och är levererat av Navet Analytics AB.
Navet Analytics AB kan inte göras ansvariga för slutsatser eller rekommendationer som baseras på felaktig eller bristfällig information. Navet Analytics AB eller dess medarbetare kan inte hållas ansvariga för eventuella konsekvenser till följd av användandet av rapporten.
Allt material i denna rapport är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Kopiering eller presentation och distribution av materialet i rapporten får inte ske utan tillstånd Installatörsföretagen.
Följande personer hos Navet Analytics har varit involverade i analysarbetet:
Ulrik Szokolay, VD, Navet Analytics AB
Jens Linderoth, Analysansvarig, Navet Analytics AB
Michelle Andersson, Projektledande analytiker, Navet Analytics AB
Erik Ottosson, Projektledande analytiker, Navet Analytics AB
Magnus Klein, Ansvarig för konjunkturbevakning, Navet Analytics AB