Missionsvisionen våren 2014

Page 1

G O D A

N Y H E T E R

T I L L

A L L A

F O L K

Missions Visionen

VÅREN 2014

Ropet från

Östafrika Nu! Tusentals tar emot frälsning i Liberia

Från min

s. 8-9

s. 5-7, 10

: Tankar om mission, Francis I, Ulf Ekmans konvertering och det väsentliga, s. 2-4

SYNVINKEL


Sid 2

I detta er numm Liberia-kampanj når hela landet, s. 5-7, 10 Ropet ifrån Östafrika, s. 8-9 Vägen till Rom: Splittring eller Enhet?, s. 11-13 Hur får vi väckelse?, s. 14-15

Följ med på webbsidorna... www.

etal.se peteryoungren.org gracetelevision.net etal.no

SYNVINKEL

Peter delar tankar om mission, tacksamhet för Francis I, Ulf Ekmans konvertering till RKK, minnen från Livets Ord och vad som verkligen är väsentligt.

D

et är spännande att förbereda ett nummer av MissionsVisionen. Tanken bakom artiklar och rapporter är att uttrycka tacksamhet till dig som stöder ETAL och samtidigt att förmedla andlig uppbyggelse. Kontoret i Sävsjö får många telefonsamtal och mejl efter att en tidning har släpps. Många är glada och tacksamma, men det finns också kritik, speciellt när vi tar upp kontroversiella ämnen. SIDA-pengar eller troende som offrar? Missionen är det centrala i ETAL. Om vi går tillbaka ett halvsekel fanns det tusentals missionärer från Skandinavien som evangeliserade och grundade församlingar utöver världen. Idag finns lite kvar av den missionsiver som svensk väckelsekristendom var känd för. Mycket av kristet internationellt hjälparbete stöds idag av staten och det handlar inte längre om evangelisation. Många har invaggats i tanken att skattepengar ska betala kristen internationell verksamhet. Behovet av den typ av information som ETAL förmedlar är nu större än någonsin, och enskilda troende behövs för att missionsuppdraget ska kunna slutföras. Clintons besök i Myanamar positivt för evangelium Vi arbetar nu med kampanjer i Östafrika, Indien och Myanmar (f.d. Burma). Efter USA:s förra utrikesminister, Hillary Clinton, besökte Myanmar för ett par år sedan har mycket positivt hänt. Under de många år som landet styrts av en militärdiktatur har ett begränsat missionsarbete tillåtits bland stamfolk i avlägsna områden, medan de få kristna i storstäderna levt under ett hårt tryck från myndigheterna. Nu har trycket lättat och kristna ledare har bett om en kampanj i landets största stad Yangon. Bed för detta. Jag hoppas att Johan Olehäll snart ska kunna inleda förberedelserna för en storsatsning i denna jättestad. Aktuella artiklar Två medarbetare bidrar med rykande aktuella artiklar. Pastor Oddleif Wahll har i många år haft en förtroendeposition inom norska pingströrelsen. Han har också varit med och undervisat i ETALs pastorsseminarier i Pakistan och Indien.

Ansvarig utgivare: Peter Ljunggren Översättning: Johan Olehäll Design & layout: Iréne Sundbäck Tryck: Skilltryck Foto: Kobby Crabbe & Daniel Oosthuyzen

MI SS IONS VISIONEN

Från min

VÅ R E N 2014


Sid 3

Hans artikel är humoristisk och djupt tankeväckande. Dr. Eddie Hyatt är predikant, historiker och lärare som under många år undervisat på World Impact Bible Institute. Hyatts artikel är mycket läsvärd med tanke på diskussionen i kristna sammanhang i Skandinavien. World Impact Bible Institute Apropå World Impact Bible Institute får vi en stor respons på skolorna i Kanada, Indonesien, Kenya och nu också i San Diego, USA. Det finns ett sug efter undervisningen vi förmedlar. Många har hört en del om nåden i Jesus Kristus och nu vill man ha en fördjupad insikt i detta och förstå hela Bibeln utifrån Jesu fullbordade verk. I förra numret av MissionsVisionen berättade jag att Åge Åleskjaer och Mary Felde från Norge finns med i lärarteamet. För mer information om WIBI, se sidan 13. Min upplevelse av Livets Ord Några personliga reflektioner också angående Ulf Ekmans tillkännagivande att han och hans fru Birgitta blir upptagna i den Romersk-Katolska Kyrkan. Jag blev först kallad som talare till Livets Ords församling 1987 och under en tolvårsperiod därefter talade jag i många olika sammanhang; Europakonferenser, kampanjer, enskilda möten på Livets Ord och i många församlingar inom trosrörelsen. När jag accepterade kallelsen till Livets Ord var det ett medvetet steg. Jag hade varit engagerad inom den svenska pingströrelsen under en femårsperiod och jag visste att min relation till pingströrelsen, där jag hade mitt kristna hem, skulle bli avklippt efter det blev känt att jag predikat på Livets Ord. Jag träffade några av de ledande på Dagenhuset, som hade varit mycket goda att arbeta med, och berättade om mitt beslut. Vi förstod alla att nu var vårt samarbete över. Den kyrkopolitiska situationen tillät inte något annat. Vi skiljdes som vänner. Jag kände mig hemma i miljön på Livets Ord där man var villig att satsa av hjärtat både på människors frälsning och att uppleva andedop, helande, och en nytestamentlig kristendom. Under den här tolvårsperioden lärde jag känna Ulf Ekman och andra ledare på Livets Ord. Ulf och flera andra besökte mig i Kanada, både i församlingen och hemma hos mig. Jag hade många tillfällen till personligt umgänge. Ulf Ekman deltog också som lärare på ett av ETALs pastorsseminarier i Indien.

Sorg Trots att jag under ett antal år inte haft kontakt med Livets Ord var min första reflektion sorg, när Johan Olehäll under kampanjen i Liberia berättade för mig att Ulf skulle konvertera. För mig var det inte oväntat. De som följer MissionsVisionen kanske kommer ihåg hösten 2010 då vi gav ut en tidning under temat ”Grodan Kokas Sakta”, där jag tog upp många av de frågor som diskuteras i Skandinavien idag, inklusive draget mot ortodox och katolsk kristendom. Sorgen jag kände gällde inte främst Ulf och Birgitta; de har fattat sitt beslut och gör det de tror är rätt. Hur felaktig man än upplever en annan persons övertygelse måste man respektera varandra. Vi kan också välsigna varandra så mycket som det är mänskligt möjligt, men vi inser samtidigt att det är Guds välsignelse, inte vår, som allt beror på. Nej, sorgen gällde många hängivna kristna i Skandinavien och den förvirring och besvikelse jag förstår de nu måste uppleva. Många hade satsat tid, pengar och sin lojalitet, och nu blev det något helt annat än det som var lovat. Minns hängivenheten Under mina år som evangelist har jag aldrig i västvärlden mött en mer hängiven lokal församling än den jag mötte i Uppsala under 90-talet. Här fanns hundratals medlemmar som var villiga att satsa för att få med sig icke troende på möten och de kunde samlas i flera timmar i bön innan ett möte då de visste att deras icke kristna kompisar skulle vara med. Jag var imponerad och det var en stor glädje att arbeta tillsammans med denna församling. Ständigt sökande efter erkännande Mitt i allt det positiva ifrån dessa tolv år fanns ändå något jag omedelbart noterade och som var där hela tiden ifrån allra första mötet med Ulf, och som jag reflekterat över i efterhand, inte minst under de senaste årens katoliceringsprocess. Det fanns ett desperat sökande efter erkännande - att bli godkänd. Titlar som pastor, profet och apostel var viktiga, trots att detta i Bibeln inte är titlar överhuvudtaget, men beskrivningar på funktioner. För mig verkade det barnsligt när man ständigt ville föra fram hur viktigt det var att ”koppla med Livets Ord”, och att detta var ”huvudfåran” i

VÅ R E N 2 0 1 4

M I SS I O N S VIS IONEN


Sid 4

vad Gud gjorde. Jag hade sett alldeles för mycket av vad Gud gör i världen för ta sådana kommentarer på allvar. Jag skulle kunna beskriva många drastiska situationer under Livets Ord–åren då jag personligen var med om att Ulf Ekman och andra ledare drev denna typ av löjlig kyrkopolitik. Jag såg detta uppförande som ett tecken på en djup inre osäkerhet, men det ändrade inte på min uppskattning för både Ulf Ekman och speciellt församlingen Livets Ord. Alla de Gud använt genom historien hade fel och brister. Bibeln och den egna upplevelsen är bevis för det. Gud använder villiga, men ofullkomliga människor. Om så inte vore fallet, fanns det inte hopp för någon.

Tänk själv Under åren som gäst på Livets Ord hörde jag ibland tankegångar om att amerikansk kristendom var mera ytlig och människofixerad gentemot vad Gud gjorde i trosrörelsen i Skandinavien, som ansågs vara mera djup och hängiven. Nu känns det ironiskt, för det har kanske funnits en större människofixering i Sverige än vad jag upplevt under alla år i USA. Här har vi kanske något att lära: Tacka Gud för de tjänstegåvor han har gett! Sök själv i Skrifterna! Bedöm sedan det du ser och hör – tänk själv (Apg. 17:11). Tacksam för Francis I Det har varit inspirerande att se hur påve Francis I behandlar människor genom att först visa på Guds kärlek istället för att

Att en kristen ledare åker omkring i en vanlig bil och bor i en något sånär vanlig bostad borde ju inte skapa en sensation; det är ju vad vi kan förvänta oss av en Jesu Kristi efterföljare. Jag nämner detta djupa behov av erkännande som en kärleksfull varning för oss alla. Just detta behov kan leda till ett liv av sökande där vi aldrig riktigt känner oss tillfredställda. Kanske du som läser detta har brottats med samma sak. Vi svänger åt olika håll, men innerst inne är problemet vårt eget sökande efter godkännande. Vi måste komma dit där vi inser att det accepterande vi söker endast finns i Guds kärlek uppenbarad i Jesus Kristus. Det enda godkännande som tillfredsställer på djupet finns i Honom som älskat oss (Ef. 1:6). RKK – kanske inte sista resan? Jag förstår att för en del, och kanske också Ulf Ekman, skulle ett erkännande från påven vara det absolut högsta man kan tänka sig. Problemet är att inte ens det håller. Sökandet kommer att fortsätta. För de som vänder sig till den Romersk-Katolska Kyrkan kanske inte detta blir sista resan. Det kan bli fler svängningar i framtiden. Sökandet fortsätter och så kan det också bli för Ulf Ekman. Kanske han gör ytterligare en svängning om tio år, i så fall förhoppningsvis rakt in i nåden och relationen med Jesus Kristus själv.

MI SS IONS VISIONEN

VÅ R E N 2014

börja med teologiska lärosatser. Detta är ju vad nådens evangelium leder till. Det som varit chockerande för omvärlden är att Francis I faktiskt uppför sig som en kristen ledare borde, och som alla påvar innan honom också borde ha gjort. Att en kristen ledare åker omkring i en vanlig bil och bor i en något sånär vanlig bostad borde ju inte skapa en sensation; det är ju vad vi kan förvänta oss av en Jesu Kristi efterföljare. Visst skulle det vara fantastiskt, om Francis I skulle erkänna kristna ledare och pastorer i andra sammanhang som likvärdiga bröder och systrar. Mycket måste då förändras. Hoppas det blir så! Oavsett kyrkopolitik och allt som debatteras fortsätter ETAL att arbeta som vi alltid gjort för att förmedla Jesus Kristi evangelium till människor och speciellt till de som aldrig har hört. Katolska präster och protestantiska pastorer är med i våra kampanj-kommitteer. Vi vill att alla – muslimer, hinduer, katoliker, protestanter och alla andra – ska upptäcka verkligheten i Jesus Kristus. Tack att du är med! Du behövs! Gud välsigne dig!

- Peter


Sid 5

KLiberia risti frihet i

p Sarah Doteh: 1977 blev hennes optiska nerv förstörd pga ett

Av Taina Ljunggren

misstag av en tandläkare. Hon har levt med svår synskada. Nu skedde ett mirakel - Sarah kan se obehindrat.

Peter och jag blickade ivrigt ut från flygplansfönstret för att se det afrikanska landskapet uppenbara sig vid kanten av Atlantiska oceanen när vi landade i Monrovia, Liberias huvudstad. Ingen av oss hade tidigare besökt Liberia och vi hade därför sett fram emot att komma till detta hårt drabbade land.

cepresidenten, Joseph Boakai, och efter ett längre samtal bad vi tillsammans med honom och hans närmaste medarbetare. Såren och förstörelsen efter inbördeskrigen är fortfarande en mycket påtaglig del av människors vardag i Liberia, och detta ämne kom ofta upp under vårt samtal.

Liberia är en fascinerande nation med en ovanlig historia, etablerad som en fristad för återvändande afro-amerikanska slavar och deras efterkommande. Mellan 1821 – 1838 etablerades den första kolonin, som kallades Liberia, från engelskans ord ”liberty”, vilket betyder frihet och lika rättigheter för alla. Den 26 juli 1847 utropades Liberia som en självständig nation.

Sluga frågor under presskonferens Senare under samma dag hölls en presskonferens med 25 journalister, varav en var muslim från en lokal radiostation. Oavsett vilket land vi kommer till vill journalisterna ofta veta vad Peter tycker i olika politiska sakfrågor. Denna gång handlade en av frågorna om homosexuellas rättigheter. Dessa frågor är ofta dolda fällor, som ställs för att media ska kunna framställa Peter som motståndare till presidenten eller någon annan ledande politiker. Peter hänvisade vist till Liberias egen demokratiska process och förklarade återigen varför vi kallar våra kampanjer ”vänskapsfestivaler”; att vi kommit för att dela Guds kärlek genom Jesus Kristus till alla. Han betonade att lagar och moralism inte förändrar människan. Det är Guds kärlek i Kristus som behövs.

Nationen gick igenom två smärtsamma inbördeskrig mellan 1989 – 2003, med ofattbara våldsdåd, tusentals lemlästade och omkring 400 000 döda. Illdåden utfördes ofta av barnsoldater som brutalt kidnappats och tvingats delta i kriget. Kristna och muslimska kvinnor började samarbeta och grundade rörelsen Women of Liberia Mass Action for Peace, och freden kom till slut 2003, men såren består fortfarande. Bön med vicepresidenten Morgonen efter vi anlänt bjöds vi in till ett frukostmöte med vi-

Peter inbjöd journalisterna att rapportera direkt från kampanjfältet, så att de själva kunde se och verifiera vad Jesus gjorde bland människorna. De hade alla sett våra affischer och stora Monrovia.

VÅ R E N 2 0 1 4

M I SS I O N S VIS IONEN


Sid 6

annonsplakat, som proklamerade att ”blinda ser, döva hör och lama går”. Peter berättade för journalisterna att Gud som ett bevis på sin kärlek bekräftar evangeliet om Jesus Kristus genom under och mirakler.

försvarsminister i ett land som upplevt ett så förödande inbördeskrig. I sitt tal välkomnade justitieråd Youh oss till Liberia och betonade att Peters vänskapsapproach är det enda rätta för att nå ut till människor.

Kampanjen direktsändes i TV till hela nationen Ett av de största bevisen på Guds favör var att kampanjen direktsändes på Real TV – en av landets största TV-kanaler. Deras filmteam var på plats varje kväll och kunde själva se vad Gud gjorde.

Förvandlade liv Slutligen var det dags för kampanjens första kväll. Inte oväntat stötte vi på utmaningar. När vi anlände till fältet var alla ljus av någon andledning släckta. Det var totalt mörkt men ändå hörde vi lovsånger från scenen. Vad var det som pågick? Vi stoppar naturligtvis aldrig när saker som dessa händer utan vi går alltid framåt. Plötsligt försvann också ljudet! Ingen av de tre generatorerna fungerade vid denna kritiska tidpunkt. Vi satt ner och just före Peter skulle börja tala kom plötsligt ljuset och ljudet tillbaka. Detta är Afrika – även år 2014!

“Detta har aldrig någonsin hänt förut” Efter presskonferensen bar det av till vänskapsmiddagen. Vi blev glatt överraskade av den stora muslimska delegationen. Tre olika muslimska grupper var representerade plus flera individuella muslimska ledare. Enligt lokala pastorer var detta unikt för Liberia. Biskop George Harris, ledare för Liberias evangeliska pastorer, vittnade om att varken han eller de andra pastorerna tidigare hade deltagit i en samling med muslimska ledare närvarande. Vi kunde verkligen se hur mångas ögon öppnades under de tal som hölls och särskilt hur fördomar försvann när Peter presenterade evangeliet utan kompromiss. Vi hörde efteråt från många av deltagarna att ”detta aldrig någonsin hänt förut”. Jag satt intill Sie-A-Nyene Youh, justitieråd i högsta domstolen, och Liberias försvarsminister Brownie J Samukai på den ena sidan och med Peter på den andra. Jag kunde inte undgå att lägga märke till hur fridfull försvarsminister Samukai verkande vara; förmodligen ett väldigt bra karaktärsdrag på en qHelad - 8 års ryggskada.

Princess är namnet på en flicka jag särskilt kommer ihåg från första kvällen. Hon var tretton år gammal och hade varit blind i sex år. På grund av blindheten hade hon inte kunnat gå i skolan. Hennes pappa är läkare, men tragiskt nog hade han inte kunnat hjälpa sin dotter. Det var oförglömligt att se Princess glädje efter att hon fått tillbaka sin syn. En kvinna insåg att hon blivit helad när hon var på väg hem från festivalfältet. Hon hade inte kunnat tala på två år. Vårt TVteam var fortfarande kvar på fältet och packade ihop kamerorna när hon gråtande och skrattande på samma gång kom tillbaka och berättade vad som hade hänt. Nästa kväll tog hon med sig röntgenbilder och ett certifikat från doktorn som verifierade det mirakel Gud gjort för henne.

qKamara, muslimsk kvinna förlamad i 10 år, är glad över sitt helande.

MI SS IONS VISIONEN

VÅ R E N 2014

qStor glädje när


Sid 7

En annan kvinna hade varit partiellt blind sedan 1977, orsakat av att hennes optiska nerv blivit skadad under en tandoperation. Jesus helade henne mirakulöst. Kan du föreställa dig hennes glädje efter att ha varit handikappad i 37 år! Koppla med Jesus - glöm predikanten Många i Monrovia är väl bekanta med kristna möten, och kristna predikanter, men kanske inte så väl bekanta med Jesus själv. Peter uppmuntrade människor att inte se på honom som någon sorts medlare mellan dem och Kristus, utan att istället koppla med Jesus personligen. Detta hjälpte många att motta helande och vi såg många mirakler under hela veckan. Under sista kvällen såg vi många tumörer försvinna ögonblickligen, flera lika stora som ett ägg eller en knuten hand. När Peter gav inbjudan att ta emot Kristus, gensvarade tusentals varje kväll. Oavsett om människor är muslimer eller religiösa kristna så behöver alla den verkliga, levande Jesus. Bara Han kan ge den frihet som varje individ letar efter. ”Kristendom” kan vara fylld av döda traditioner och livlösa lokala sedvänjor. Svaret är Jesus Kristus själv. Tack för ditt stöd! Du är en jätteviktig länk för att ge Kristi frihet och liv till människor. Tack för din kärlek till världen!

i

r Gud gör under.

qFlickan kan gå - Jesus gjorde det.

“Inga snabba halleluja” “Inga snabba halleluja, tack”, sa Peter och log mot pastorerna. Hans mål i pastorsseminarierna är att få allas uppmärksamhet så att sanningarna om det nya förbundet kan sjunka in. ”Vem predikar i din församling nästa söndag – fadern eller den äldre brodern?” fortsatte Peter då han åsyftade kapitel 15 i Lukasevangeliet om den förlorade sonen. Ibland är tystnaden ett gott tecken; folk tänker verkligen igenom budskapet och reflekterar över hur detta kommer att påverka deras liv. Jag älskar våra pastorsseminarier därför att vi under denna intensiva 3-dagars träning inte bara får se ledare uppmuntras genom uppenbarelsen om Guds nåd, utan också hur deras liv får en helt ny inriktning. Det är dessa pastorer som sedan tar budskapet om Guds godhet vidare till sina församlingar och bibelstudiegrupper. Jag såg många tårfyllda ögon när Peter ställde denna retoriska fråga. Genom samtal med deltagarna får vi förstahandsinformation om den påverkan seminariet har. När jag frågade vad seminariet betytt svarade flera av pastorerna: ”Vi brukade ägna många timmar varje vecka till att kasta ut demoner ur våra kyrkobyggnader. Hur skrattretande är inte detta utifrån ljuset om Guds nåd! Jesus har redan besegrat djävulen så vi kan istället fokusera på att hjälpa och älska människorna istället!” Många pastorer, oavsett vart i världen vi åker, berättar att de brukade predika utifrån den äldre broderns perspektiv. Är vi ärliga kanske detta synsätt ligger oss alla närmre än vad vi är villiga att erkänna. Pastorerna i Liberia var inget undantag och det var uppmuntrande att se reaktionerna när Mary Felde, som leder ETALs bibelskola i Kenya, och Mike Walker, som kommer att leda vår nystartade bibelskola i San Diego, undervisade tillsammans med Peter. Det var underbart att se villigheten bland de lokala pastorerna att ansluta sig till ”Evangelie-revolutionen”, vilket betyder att de från och med nu baserar sina tjänster på Jesu fullbordade verk och inte på egna prestationer. 347 000 pastorer och ledare i mer än 40 länder har deltagit på ETALs pastorsseminarier. Av Taina Ljunggren

VÅ R E N 2 0 1 4

M I SS I O N S VIS IONEN


Nu satsar vi p

Islam och kristendom är nu i konflikt mer än någonsin. T pastorer har kallat på ETAL. En ledare säger, “Peter, vi v Vi behöver din hjälp nu. Kom och undervisa oss pastorer o mot muslimer, låt oss vinna dem för Kristus”.

Nu är Rä

Vi höll många kampanjer i Kenya, Tanza i början på detta århundrade. De senas mer på länder där hinduism och Islam d har förändrats och vi får rop om hjälp. O limer och vinner dem för Jesus kan de dessa länder stängas.

Vår vänskaps-strategi gentemot andra nu i Östafrika. Första satsningen blir i medan riksdag och regering är i session ett stort inflytande.

Sedan satsar vi på Kenyas mest muslims Tack för din insats, din kärlek och ditt gi MISSIONS SS IONS VISIONEN VISIONEN MI

VÅ R E N 2014


på Östafrika!

Terroristdåd har skapat nya spänningar. Hundratals vet att Gud hjälper dig att se muslimer komma till Kristus. och håll kampanjer, som når muslimer. Istället för att slåss

ätt Tid!

Foto från en av ETALs kampanjer i Östafrika.

Fruktansvärda terrordåd har skakat om Kenya & Tanzania.

ania och Uganda på 90-talet och ste åren har ETAL satsat mycket dominerar. Situationen i Östafrika Om inte vi kristna når ut till musen vidöppna dörr som funnits i

religioner kommer mitt i prick Dodoma, Tanzanias huvudstad, n. Vi tror denna kampanj kan få

ska stad, Mombasa. ivande! – Peter Ljunggren VÅ R E N 2 0 1 4

M I SS I O N S VIS IONEN


Sid 10

p Markana blev helad på vägen hem. Hon rusade tillbaka till kampanjen och berättade vad Gud hade gjort. Här är hon nästa dag och visar upp all medicin hon tidigare behövt. Hon hade också med sig dokument och röntgenplåtar som visade att tumören var borta. Hennes man och familj var med och beskrev den stora förändringen.

p Rapport om HIV-helande Under kampanjen i Monrovia kom Victora Dweh till plattformen för att berätta att Gud hade helat henne. Hon nämnde att hon hade AIDS, och trodde att Gud också hade helat detta. Nu två veckor efter kampanjen har Johan Olehäll fått rapport från pastor Sherif att Victora har kontrollerats av läkare och att det inte längre finns något spår av HIV. Pastor Sherif berättar att han själv gått igenom papperna från läkare samt att just helande från HIV är ett mycket starkt vittnesbörd i Liberia.

Rop om hjälp från Guinea & Sierra Leone Efter kampanjen i Monrovia kommer nu kallelser ifrån olika delar av Västafrika, bl. a. Guinea (85 % muslimer). Johan Olehäll rapporterar att genom kontakt med premiärministern, vars fru är en kristen har ETAL en vidöppen dörr i huvudstaden Conakry (2 miljoner invånare). Kallelser har också kommit från de kristna församlingarna i Sierra Leones Freetown (1,3 miljoner invånare). Pator Komba från Freetown rapporterar att redan finns en stor ljudanläggning tillgänglig och att möten kan hållas på nationella sportstadion. Peter Ljunggren kommenterar: ”Inbjudningar kommer nu speciellt ifrån de muslimska områdena. Vi vill prioritera dessa två kallelser. Guinea blir en historisk kampanj, det första kristna initiativet av detta format. Sierra Leone är behjärtansvärt med tanke på hur mycket detta land lidit och den skevbild man har av Gud. Ekonomin är alltid en viktig sak i dessa kampanjer, eftersom Västafrika är kanske den dyraste platsen man kan hålla kampanjer. Vi tar dessa möjligheter i tro nu med förväntan att Gud verkar genom troende och ger oss de resurser vi behöver”. MI SSIONS VISIONEN

VÅ R E N 2014

Val kan försvåra evangelisation: ETAL satsar På många platser i Indien kan de kristnas situation bli svårare efter valet, som redan börjat och blir slutfört den 16:e maj. BJP-partiet och deras allierade ser ut att gå framåt och det blir troligen BJPs Narendra Modi som får premiärminsterposten. BJP partiet har länge varit fientliga både mot kristendom och Islam. ETAL siktar nu på två städer Puna (5,3 miljoner invånare) och Kochin (2,1 miljoner invånare). Trots de starka krafter som arbetar för ”Indien för hinduismen”, och som vill stoppa all evangelisation berättar ETALs kampanjordförande i Indien, Manoj Jambhulkar att i dessa städer är läget öppet nu för att göra stora satsningar. Oavsett politiken finns det miljoner som hungrar efter Jesus Kristus. ETALs kampanjer blir nu extra viktiga därför att de inspirerar kristna till att se möjligheterna trots de politiska svårigheterna.


Sid 11

Vägen till Rom:

Split t ring

eller ENHET? Av Dr. Eddie L. Hyatt

Eddie Hyatt är Sverige-bekant genom ett besök på församlingen Arken för några år sedan. Denna artikel är delvis tagen ifrån hans bok, PURSUING POWER, med flera citat ifrån Hans Kung, världens idag mest lästa katolska teolog. Framsteg har skett Jag uppskattar de framsteg som skett inom den Katolska kyrkan som ett resultat av Andra Vatikankonciliet (1962-65), vilket öppnade dörren för dialog och samarbete med andra kyrkor, inte minst i abort- och äktenskapsfrågan. Konciliet beslutade att stämplingen av protestanter som “kättare” skulle ersättas med den mjukare benämningen “separerade bröder”. Man gjorde också ett viktigt uttalande om Andens gåvor som ett “icke perifiert eller oavsiktligt fenomen inom Kyrkan” (Eddie Hyatt, 2000 Years of Charismatic Christianity).

Denna mer öppna hållning gentemot ickekatoliker och Andens gåvor öppnade vägen för den karismatiska förnyelsen inom den katolska kyrkan, som utbröt kort efter att konciliet avslutats år 1965. Detta ledde i sin tur till mer dialog och gemenskap katoliker och protestanter emellan. Jag har personligen fått erfara att andligt hungriga katoliker tillhör de mest trevliga människor man kan umgås med och att de dessutom är väldigt lätta att leda till att ta emot dopet i den Helige Ande.

gitima maktanspråken från biskopen av Rom, påven. Hans Kung, världens idag mest lästa katolska teolog, bekräftar detta när han citerar den ortodoxa teologen John Meyendorff: “Alla historiker är idag överens om att öst och väst separerade på grund av en progressiv alienering som sammanföll med utvecklingen av påvens auktoritet” (Kung, Christianity: History, Essence, and Future, 244). På liknande sätt grundades den splittring som skedde under Reformationen huvudsakligen inte på doktrinära frågor, som till exempel rättfärdiggörelse genom tro, utan på biskopen av Roms

Det som menas vara nyckeln till enhet - påvens univesella makt - har historiskt sett varit den största orsaken till splittring

Problem kvarstår på vägen till enhet Detta till trots leder vägen till enhet inte till Rom, vilket vissa nu tycks tro. Det ironiska är att det som menas vara nyckeln till enhet – påvens universella makt – har historiskt sett varit den största orsaken till splittringen inom Kristi kropp. Utvecklingen av påveämbetet, som det varken finns stöd för i Skriften eller i den tidiga kristendomen, har varit en lång och problematisk process som stött på mycket motstånd längs vägen och aldrig accepterats av kristenheten i sin helhet. Faktum är att östkyrkorna (dagens Östortodoxa kyrka) aldrig accepterade de auktoritära anspråken från Roms påve i väst. Splittringen mellan kyrkorna i öst och väst, som kulminerade i den officiella delningen år 1054, rotades i doktrinen om de ille-

anspråk på absolut auktoritet över hela kristenheten. Precis som under splittringen mellan kyrkorna i öst och väst, handlade splittringen under Reformationen först och främst om påvens anspråk på prioritet och auktoritet över hela kyrkan. Martin Luther ville aldrig lämna den katolska kyrkan, men tvingades då han blev exkommunicerad och stämplad som kättare när han vägrade att böja sig under kraven från påven om att sluta predika rättfärdiggörelse genom tro och Skriften som den yttersta auktoriteten. Ytterst sett var det hela en maktkamp om var den yttersta auktoriteten för kyrkan, såväl som för individuella troende, finns. Luther kom fram till att den finns i Skriften. Ett fåtal protestantiska pastorer, inklusive Ulf Ekman verkar ha kommit fram till att denna auktoritet innehas av påven (denna mening ifrån Eddie Hyatts blogg). Jag uppskattar den nuvarande påvens uttryck av ödmjukhet, hans identifiering med de fattiga och det faktum att han stäcker VÅ R E N 2 0 1 4

M I SS I O N S V I S IO NEN


Sid 12

sig ut till människor som inte tillhör den katolska kyrkan. Men en sak är klar: Så länge vi inte hört ett officiellt uttalande om motsatsen, är det påven Francis och den Romersk-Katolska kyrkans åsikt att enhet endast kan uppnås när de “separerade börderna” återkommer till den katolska fållan. Även om Andra Vatikankonciliet erkände att Gud även verkar inom andra kristna grupper, uttalas ändå tydligt att den katolska kyrkan är Kristi enda sanna kyrka. Denna tanke ligger till grund för programmen med titeln “Resan Hem” (eng. “Journey Home”) på den katolska TVkanalen EWTN där intervjuer genomförs med protestanter som konverterat till den katolska kyrkan.

Jag såg genast att om Jesus verkligen var Herre skulle han ha den centrala platsen – pricken i mitten – på tavlan. Jag såg också att olika individer med olika doktrinära övertygelser ändå kan ha gemenskap med varandra om Jesus verkligen är i centrum i bådas liv. Deras gemensamma grund är Jesus som Herre. Men om doktriner blir det mest centrala finns inte någon grund för sann gemenskap såvida inte båda har precis samma åsikter. I det fallet har dock doktriner blivit herre istället för Jesus.

Olika individer med olika doktrinära övertygelser kan ha gemenskap med varandra om Jesus verkligen är i centrum

Påven skulle kunna göra en kraftfull markering för sann kristen enhet genom att överge den traditionella katolska dogmen om påvens auktoritet över hela kristenheten, och erkänna ledare i ortodoxa, anglikanska och protestantiska kyrkor som likvärdiga “bröder” (eller “systrar”) i Kristus. Till och med katolska teologer inser idag att den traditionella synen på påvens universella makt är ett av de största hindren för enhet. Kung skriver:

“Ingen kan bortse ifrån det faktum att denna absoluta syn på påveämbetet har blivit ekumenikens problem nummer ett. Paul VI var den förste att med ekumenisk öppenhet själv erkänna detta; istället för att vara enhetens klippa, är påveämbetet ett hinder på vägen till ekumenisk samsyn” (Hyatt, Pursuing Power, 59). Vägen till kristen enhet leder till Jesus Kristus I Efeserbrevet 2:14 skriver Paulus “Ty han är vår frid, han som gjorde de två till ett och rev ner skiljemuren”. Jag kommer aldrig att glömma en händelse som inträffade för många år sedan när två unga kvinnor från den anglikanska kyrkan bad om att få tala med mig och Sue, min fru, om vattendopet. De hade båda tagit emot dopet i den Helige Ande och därefter börjat ifrågasätta giltigheten av barndopet. Vårt första möte handlade om doktriner och ledde aldrig till att vi kom till en gemensam samsyn då vi alla argumenterade för vår egen traditionella dopsyn. Till slut avslutade vi mötet och de båda kvinnorna gick med på att komma tillbaka nästa dag för ytterligare samtal. Innan de anlände dagen därpå bad jag till Gud för vishet om hur jag skulle bemöta dem. Plötsligt såg jag en vision av en måltavla med den röda pricken i mitten. På ett ögonblick förstod jag att måltavlan representerade en person och att pricken i mitten representerade det mest centrala i en persons liv. Cirklarna representerade ens doktrinära övertygelser; den inre cirkeln doktriner av mest betydelse, medan de yttre ringarna representerade doktriner av mindre och mindre betydelse ju längre ut man kom.

MI SSIONS VISIONEN

VÅ R E N 2014

Medan jag reflekterade över visionen hörde jag den Helige Ande säga: “Det handlar inte om vattendopet utan om vem som är herre i deras liv.” Baserat på denna information från Herren diskuterade vi inte doktriner kring vattendopet med kvinnorna när de kom tillbaka. Jag frågade bara: “Är Jesus Herre i ditt liv?” Båda svarade “ja”. Jag sa då: “Om du tror att Han säger till dig att låta döpas, låt det då ske. Men om du inte tror att Han säger detta, sluta då att oroa dig om saken.” Det fanns en sjö i närheten och en av kvinnorna bad mig döpa henne, medan den andra avstod; detta var slutet på vår diskussion. Vägen till kristen enhet leder inte till Rom, Konstantinopel, Jerusalem, eller någon annan stad, utan till Jesus Kristus själv. Kristen enhet kommer aldrig att uppnås organisatoriskt. Tanken att enhet endast kan ske när de ”separerade bröderna” återvänt till den katolska fållan stämmer varken med Skriften, historien eller förnuftet. Men för att inte bara peka finger åt den Romersk-katolska kyrkan i detta avseende; många protestantiska och pingstkarismatiska kyrkor är precis lika högmodiga i sin syn på sin egen betydelse och auktoritet. Kung, själv romersk katolik, gick rakt till kärnan av problemet när han skrev: ”Vägen till enhet är inte återvändandet från en kyrka till en annan, eller uttåget från en kyrka till en annan, utan en gemensam vägkorsning; alla kyrkors konvertering till Kristus och därmed också till varandra” (Hyatt, Pursuing Power, 57). Må Herren låta detta ske! Dr. Eddie L. Hyatt med mer än 40 års erfarenhet som pastor, bibellärare och professor i teologi, har i många år undervisat på World Impact Bible Institute. Han har en doktorsexamen från Regent University, en M. Div. och M.A. i historisk teologi från Oral Robers University, samt ett år av forskningsstudier vid Fuller Theological Seminary.


Sid 13

Hör Peter Ljunggren

Stockholm fre 25 juli kl 19 lör 26 juli kl 19 sön 27 juli kl 15

Arken

Energivägen 9, Kungsängen

Mysen, Norge sön 15 juni kl 11&17 Filadelfiakirken Løvetannveien 1

WIBI

INTERNATIONELLT ERKÄND Mike Walker som är studierektor för World Impact Bible Institute i San Diego, Kalifornien, berättar för MissionsVisionen att WIBIs ansökan till Education International om accreditering nu är i slutprocessen. Education International, är en internationell akrediteringsorganisation som samarbetar med UNESCO. Detta kommer att skapa en unik position för WIBI internationellt, och göra det möjligt för utexaminerade elever att få poäng för sina studier på WIBI för fortsatta studier för en universitetsexamen. Walker berättar att detta naturligtvis blir ett plus för elever på WIBIs skola i Kanada och USA, men särskilt intressant för skolorna i Indonesien och Östafrika, där UNESCO har en stark position inom utbildning. Han tillägger, ”Processen har varit lättare därför att så många av lärarna har universitetsexamen, speciellt att Peter Ljunggren, som är skolans grundare, har en doktorsexamen i bibliska studier”.

WORLD IMPACT BIBLE INSTITUTE SAN DIEGO CAMPUS ÖPPNAR 2014 Mer än 3000 utexaminerade...tjänar JESUS på ALLA KONTINENTER!

Kallar Gud på Dig? Peter Ljunggren, Direktor WIBI

För att beställa gratis informationspaket ring +1.416.497.4940 x 102 eller mejla info@wibi.com

VÅ R E N 2 0 1 4

M I SS I O N S V I S IO NEN


Sid 14

Hur får vi

Charles Finney

väckelse?

En tid tillbaka kom jag över ett gammalt häfte med titel ”Hur ska vi få väckelse?” av Charles Finney. Finney levde mellan 1792 till 1875 och har kallats den moderna väckelsens fader. Äntligen skulle jag få svar på hemligheten om hur vi ska få väckelse. Detta hade jag ju funderat över ända sedan jag blivit frälst flera decennier tidigare.

Jag växte upp i Metodistkyrkan och hade starka släktband dit då mina förfäder stått mitt i den metodistiska väckelserörelsen i Halden i mitten på 1800-talet. Senare ”konverterade” jag till pingströrelsen där jag haft mitt andliga hem och tjänst i cirka 30 år. Den yttre längtan och jakten på väckelse var ändå starkare uttalad inom pingst. Genom sånger, vittnesbörd och profetsior hörde jag om väckelser i det förgångna, väckelser som skulle komma eller som redan skedde i dag. Men dessvärre för min del hände det alltid på någon annan plats på jordklotet. Sakta men säkert förstod jag att jag antingen var född ”för sent” och var för ung för att få uppleva ”gamla tiders väckelse”, eller att jag skulle vara ”för gammal” när den sista tidens väckelse skulle komma. I bästa fall skulle jag sannolikt bara befinna mig på ”fel ställe”. Bosatt i Østfold som jag är, var nog minnena av Hans Nilsen Hauge det närmaste en ”verklig väckelse” jag någonsin skulle komma. Väckelse var det ju på andra platser som i Pensacola, Syd-Amerika, Afrika eller Kina. Också från före detta Sovjetunionen hörde vi segerrapporter. Men som de goda troende vi är fortsätter vi ändå med att be och fasta för väckelse där vi bor.

Av Oddleif Wahll

”Men jag har hört talas om Ludvik Karlsen (känd lekmannapredikant inom pingströrelsen som gjorde stora insatser för alkoholskadade) och allt det goda han gör”, tillade han. Nästa person jag presenterade evangeliet för fick jag be med till frälsning – mitt ute på gatan! Svårare var det inte! Varför berättar jag detta? Jag tror du förstår: Vi gör allt för att få tag i väckelse utan detta enkla; att presentera de goda nyheterna och Jesus – i all sin enkelhet och kraft. Tillbaka till häftet av Charles Finney som jag nyligen kom över; Hur ska vi få väckelse? Här kommer ett utdrag över vad vi måste göra eller ändra på:

Jag minns en händelse från pingströrelsens världskonferens i Spektrum i Oslo för cirka 20 år sedan. Vi hade bra möten med stark förkunnelse av predikanter från Norge och utlandet. Ämnen som ”Gud vill väckelse”, ”Herren vill bygga sin församling” och ”Han vill utgjuta sin Ande över allt kött” väckte själfallet begeistring men också FRUSTRATION inom mig. Hur många möten och konferenser skulle jag behöva åka till innan jag skulle finna nyckeln till väckelse? I protest mot mig själv och min egen frustration och längtan lämnade jag mötet. Där och då ville jag gå ut från Spektrum för att vittna om Jesus till de jag träffade på gatan. Det kunde ju inte vara så svårt, trots allt.

- Brist på kärlek till Gud - Försummelse av Guds ord - Vantro - Försummelse av bön - Brist på omsorg för själars frälsning - Brist på självförnekelse - Kärlek till världen - Högmod - Missunnsamhet - Kritik - Trolöshet - Dåligt humör - Bön - Tillräckligt mycket bön - Målmedveten bön - Segervinnande bön - Bön med rätt motiv - Osjälvisk bön - Bön i tro - Bön med förväntan - Vi måste ha broderkärlekens ande - Vi måste vara övertygade, ödmjuka och förkrossade inför Gud 
 Så långt Finney… Men vi kan göra listan än längre idag och lägga till:

Den första personen jag träffade på var en ”sliten alkoholist”. Jag frågade om han hört talas om Jesus, men han svarade nekande.

- Vi måste välsigna Israel - Vi måste ha enhet bland alla kristna före väckelsen kan komma

MISSION S VISIONEN

VÅ R E N 2014


Sid 15

Min kommentar: Lycka till, mina vänner...nu dröjer det inte länge tills väckelsen kommer! Arvet från Finney lever vidare i stora delar av kristenheten och inte minst i norsk frikyrklighet. Det är så mycket vi ska och måste göra för att bli bra nog så att Gud blir så pass nöjd med oss att Han kan sända denna länge efterlängtade väckelse. Detta förhållningssätt gentemot Gud visar på en sorglig sanning: Det påminner väldigt mycket om tänkandet i det gamla förbundet där det mesta kan sammanfattas med ordet ”OM”. I det gamla förbudet i sägs det: ”OM du lyssnar till HERRENS, din Guds, röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag i dag ger dig, så skall HERREN, din Gud, upphöja dig över alla folk på jorden. Och alla dessa välsignelser skall komma över dig och nå fram till dig, när du lyssnar till HERRENS, din Guds, röst” (5 Mos. 28:1-2). Men om vi inte är lydiga så kommer straffet: ”Men om du inte lyder HERRENS, din Guds, röst och inte håller fast vid och följer alla hans bud och stadgar som jag i dag ger dig, så skall alla dessa förbannelser komma över dig och nå fram till dig” (5 Mos 28:15). Och så listas det en lång rad eländigheter och förbannelser… Godhjärtade kristnas aktivitets- och gärningsbaserade kristendom har nog varit välmenad, men skapar i längden utbrändhet och frustrationer. Resultaten blir aldrig vad vi förväntade baserat på vår insats och våra goda föresatser. Som en fantastisk motvikt till detta förkunnas nu nådens nya förbund över hela världen. Visst har det alltid predikats nåd i olika variationer, men förkunnelsen har nästan alltid lagt en betoning på vad vi måste göra i tillägg till allt Gud gjort. Det har varit ”slalomåkning” mellan det gamla och det nya testamentet och det gamla och det nya förbundet. Många som försöker beskriva vad de menar med ”kristendom” presenterar i verkligheten utdaterad ”judendom”; en tankeväckare för alla oss som älskar Jesus! Kanske kan detta vara en av förklaringarna till varför nykalvinismen och betoningen på att upptäcka rötterna hos kyrkofäderna finner fotfäste i vissa frikyrkliga kretsar idag. Att tända ljus och leva ett mer kontemplativt liv blir då en ”meningsfull vila och frid” för många som slitit ut sig i arvet från Finney. I en artikel i Vårt Land stod det nyligen: ”Maria är tillbaka…skräcken för katolska traditioner är i det närmaste borta i lutherska sammanhang”. Men gäller detta endast lutherska sammanhang? Vi slipper stressa längre för i god nykalvinistisk anda är ju Gud suverän och frälser den Han vill oavsett vad vi gör. Tidningen Korsets Seier har haft många bra artiklar med reflektioner kring detta på sistone.

Under 90-talet såg vi mycket förkunnelse om ”vem Gud är”. Genom att ta till oss alla Guds namn på hebreiska fick många en utvidgad syn på den allsmäktige Guden. Kanske var rätt förståelse av Hans namn nyckeln som skulle öppna upp för väckelse och andliga manifestationer; EL SHADDAI (Gud den allsmäktige, mer än nog), ADONAI (Herren, mästare, ägare, härskare), JEHOVA (Vår förlossare), ELOHIM (Skaparen, högsta Guden), JEHOVA JIREH (Herren vår försörjare), JEHOVA RAPHA (Herren vår läkare) för att nämna några. Kanske det nu är på tiden att fokusera på nådens enkla evangelium om det nya förbundet, om hur ”alla Guds löften har sitt ja och amen i Kristus”. “Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. I Honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder. Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. Ty i Honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom Honom och till Honom. Han är till före allting, och allt består genom Honom. Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att Han i allt skulle vara den främste. Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i Honom och genom Honom försona allt med sig, sedan Han skapat frid i kraft av blodet på Hans kors - frid genom Honom både på jorden och i himlen” (Kol. 1:13-20). Vi är, liksom de första kristna, kallade att vara Jesu uppståndelsevittnen – inte Jehovas vittnen – eftersom ”i Honom (Jesus) bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt, och i Honom är ni uppfyllda, han som är huvudet över alla makter och väldigheter” (Kol. 2:9-10). Låt oss gå längre tillbaka än till våra så kallade ”kyrkohistoriska rötter” och ”kyrkofäder” till självaste Jesus och ”kyrkofader Paulus”, som säger: ”Dess tjänare har jag blivit i kraft av det uppdrag Gud har gett mig för er räkning, att överallt predika Guds ord, den hemlighet som genom tider och släktled varit dold men nu har uppenbarats för hans heliga. För dem ville Gud göra känt vilken rikedom på härlighet hedningarna har i denna hemlighet - Kristus i er, härlighetens hopp. Honom predikar vi genom att förmana varje människa och undervisa varje människa med all vishet, för att ställa fram varje människa som fullkomlig i Kristus. För det målet arbetar och kämpar jag i Hans kraft, som verkar mäktigt i mig” (Kol. 1:25-29) Oddleif Wahll är pastor i Filadelfiaförsamlingen i Mysen, Norge. Han har i ett flertal år tjänat som medlem i norska pingströrelsens “Tillsyningsråd”.

VÅ R E N 2 0 1 4

M I SS I O N S V I SIONEN


Missa inte

ETALS NYA WEBSAJT

Posttidning B

2 0 2 5 1 5 8 3

Ranchi, Indien - Befolkning: 2 miljoner Religion: Hinduism 81%, Islam 13%, Kristendom 2%, Sikher 2%

Returadress: ETAL, Box 87, 576 22 Sävsjö, Sverige

*PODCAST - PETER & JOHAN *FÄRSKA RAPPORTER *VITTNESBÖRD *UNDERVISNING OM GUDS NÅD

e s . L A T E

T S A C D O Nu på P - Varför blir en del katoliker? - Fantastiska under

- Nådesundervisningen: Varför är den kritiserad? SVERIGE · DANMARK

NORGE

Adress: ETAL · Box 87 576 22 Sävsjö · Sverige Tel 0382 12261 · Fax 0382 12263 E-post: info@etal.se www.etal.se

Adress: ETAL · Postboks 3507 · 3007 Drammen Tel 0047 911 050 46 E-post: info@etal.no www.etal.no


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.