Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening
PALLIATIV VÅRD Patienterna här har alla en sak gemensamt. De kommer alla att dö av sin sjukdom. Vissa ganska snart och andra kan ibland leva ytterligare något år. De vårdas alla på den palliativa avdelningen Löwet avdelning 61 på Löwenströmska Sjukhuset. Mitt i allt finns ändå glädjen med – både bland patienter och bland personal.
Glädje i dödens väntrum
N
är dagarna är räknade och man får palliativ vård – vård i livets slutskede – får man, om man bor i Stockholm, välja om man vill vårdas i hemmet eller på en vårdavdelning. – Vissa vill dö hemma och andra kan inte tänka sig det, kanske med hänsyn till anhöriga, berättar sjuksköterskan Susanne Blomberg, som arbetat på Löwet sedan starten 1993. När man blir sämre vill man kanske in på avdelningen tillfälligt. Det kan ibland vara lättare att optimera symtomlindringen på avdelningen där man ser patienten dygnet runt. Vill man dö hemma har ASIH (Avancerad Sjukvård I Hemmet) resurser. ASIH gör då de medicinska insatserna i hemmet och hemtjänsten svarar för omvårdnaden. Ute i landet är ofta patienten knuten till onkologavdelningen på ett sjukhus och får vård i hemmet av en distriktssköterska. Hur den palliativa vården ges ute i landet varierar mycket.
Uppskattar livet Man kanske börjar arbeta inom den palliativa vården av en händelse. Men det är aldrig en tillfällighet att man fortsätter, intygar sjuksköterskorna Susanna Blomberg och Helena Kastman. – Jag tror att det är en viss sorts människor som vill arbeta inom den palliativa vården. Här lär vi oss även som personal, att värdesätta livet. Har man jobbat här ett tag tar man nog inget för givet, utan lär sig att uppskatta själva livet här och nu. Och inte skjuta allt man vill på framtiden, säger Susanne Blomberg. För att orka pratar personalen mycket med varandra. För att personalen ska kunna prata om de svåra sakerna, måste personalen känna varandra och kunna prata om det mesta här i livet. – Vi har en väldigt öppen stämning, säger Susanne. Hon berättar att de har en bra ledning som förstår vikten av handledning och reflexion. Och visst behövs glädjen Patienterna har en obotlig sjukdom. De flesta är cancerpatienter men här vårdas även personer med ALS, svår hjärtsvikt och svår njursvikt. Det palliativa teamet på Löwet har ett nära samarbete med de två ASIH-
Glädje och humor på arbetat betyder oerhört mycket, säger sköterskorna Helena Kastman och Susanne Blomberg .
”
Jag tror att det är en viss sorts människor som vill arbeta inom den palliativa vården. Susanne Blomberg
teamen som tillsammans ansvarar för Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna/Märsta. En del patienter vårdas växelvis på Löwet för att andra tider få hjälp av ett ASIH-team i sin bostad. När bot för patienten inte längre är möjlig utan vården är lindrande,
krävs ett klart och medvetet förhållningssätt i omhändertagandet, vilket är viktigt för att kunna hjälpa både patient och närstående. Omvårdnaden är a och o. Varje patient ska få behålla sin självständighet och värdighet så långt som det är möjligt. Den palliativa omvårdnaden varken påskyndar eller fördröjer döden. – Varje patient har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Kommer en patient tillbaka hit efter att ha vårdats en tid i hemmet får den samma sköterska igen, säger Susanne.
FAKTA/ palliativ vård • Ett av den palliativa vårdens huvudsakliga mål är att lindra smärta och andra symtom. Men den palliativa vården ska inte bara lindra den fysiska smärtan utan även erbjuda psykologiskt, socialt och andligt/ existentiellt stöd för patient och närstående. Palliativ vård fokuserar på symtomkontroll och livskvalitet
8 MARS 2010 100 ÅR 15