Page 1

Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

100

år

AV UTBILDNING, UTVECKLING OCH FORSKNING FÖR GOD OMVÅRDNAD

Esther föddes

11 VECKOR för tidigt

Hud-mot-hud-vård ger bättre start för de allra minsta

ULRIKA ALLTID PÅ SPRÅNG I LIVETS TJÄNST | 12 Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet 8 mars 2010

WEBSTÖD HJÄLPER ANHÖRIGA | 4

GLÄDJE I DÖDENS 8 MARS 2010 100 ÅR VÄNTRUM | 15

1


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Med Lust & Kunskap firas de 100 åren ■ Den 11-12 mars 2010 inleder Svensk sjuksköterskeförening sitt 100-årsfirande med konferensen Lust & Kunskap. Ett 90-tal medverkande presenterar aktuell och pågående omvårdnadsforskning och utvecklingsarbeten. Till City Conference Center i Stockholm kommer 1250 sjuksköterskor. Inbjuden gästtalare är Jan Eliasson, särskild rådgivare till FN:s generalsekreterare och före detta ordförande i FN:s generalförsamling. Jan Eliasson har djupt engagemang i frågor kring mänskliga rättigheter, konfliktlösning, klimat-, hälso-, fattigdoms- och miljöfrågor. Han talar på temat Global hälsa och välfärd i perspektivet av klimatförändringar och socioekonomisk utveckling. Estetiken och konst är viktigt när sjuksköterskor träffas. På kvällen får deltagarna njuta av konsert med Sofia Karlsson, känd och nu senast Grammisbelönad vissångerska. Ett par intensiva konferensdagar avslutas med stor Jubileumsbankett i Stockholms Stadshus där bland annat sjuksköterskekören Nightingale´s för första gången framträder under ledning av körledaren Karin Inde. Under mer än 40 år, på 1920- 1950 talet hade Svensk sjuksköterskeförening en känd kör som uppträdde vid konserter, på vårdinrättningar och i kyrkor. Vidare kommer de 900 gästerna att få uppleva varieté och annan spektakulär underhållning som vi inte redan här vill avslöja.

INLEDNING 100-års jubileum – anledning till både fest och eftertanke

S

vensk sjuksköterskeförening firar i

dagarna sitt 100-årsjubileum och det ger anledning till både fest och eftertanke. Med perspektivet 100 år är det lätt att se att det skett en enorm utveckling i vården och av sjuksköterskans profession. Oändligt många sjuksköterskor har under årens lopp bidragit till nytänkande och ökad kunskap om omvårdnad.

Sjuksköterskor har ansvar att följa utvecklingen inom hälso- och sjukvårdens område. Vi har också ett professionellt ansvar att tillgodogöra oss ny kunskap inom det egna ämnesområdet. Meningen med detta ansvar är inte att vi ska förkovra oss för egen vinnings skull, utan det är en förutsättning för att kunna leda och ge den bästa patientnära omvårdnaden. Det är därför nödvändigt att arbetsgivarna inser behovet av att sjuksköterskor fortbildar sig. Först när kunskapen finns uppdaterad och kompetensen tillgänglig ökar möjligheterna att bedriva en god, säker, trygg och effektiv omvårdnad. Om sjuksköterskan i sin yrkesutövning möter missförhållanden som drabbar patienter oavsett om de beror på besparingar, dålig organisation, dålig miljö eller bristande kompetens är hon eller han skyldig att agera. Det etiska ansvaret innebär inte bara ett ansvar för eget handlande utan även för den vård samhället erbjuder och för vårdens kvalitet. Alla patienter har rätt att känner sig trygga och de ska inte utsättas för risker och misstag. Patienternas ställning i vården måste stärkas och för att arbetet med deras säkerhet ska avancera måste kunskapen om hur patienter och närstående ska bli aktivt involverade öka. Patienter kan själv undvika risker och förebygga genom att observera, påminna och ifrågasätta. För att de ska kunna vara aktivt involverade och delaktiga i sin egen vård behöver det finnas en förtroendefull relation mellan dem och vårdarna. Omvårdnadsämnets utveckling i Sverige speglas i

min egen historia. Jag utbildades till sjuksköterska under en tid när sjuksköterskans uppgift var att ”assistera läkaren”. Vi var läkarassistenter i ett yrke vars kunskap i huvudsak traderades. Jag var verksam sjuksköterska under den tid yrket utvecklades till en självständig profession. Jag påbörjade mina Ania Willman blickar bakåt – forskarstudier när det och framåt. inte fanns en egen institution för ämnet och har haft förmånen att vara med och utveckla evidensbaserad omvårdnad i Sverige. Idag har jag förtroendet att leda Svensk sjuksköterskeförening in i ett nytt århundrade. Svensk sjuksköterskeförening värnar vårdens kvalitet genom att arbeta med frågor som rör sjuksköterskors utbildning och omvårdnadsforskningens innehåll. Svensk sjuksköterskeförening är idag en organisation att räkna med. En stark organisation med 53 specialistsektioner och nätverk som ger ut tidskriften Omvårdnadsmagasinet och har ett helt underbart Sjuksköterskornas Hus i Stockholm. En organisation med många 100 år framför sig och som jag är glad och lycklig över att få vara del av.

Ania Willman Ordförande i Svensk sjuksköterskeförening Professor i Vårdvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola

Detta är inget vanligt sjukhus! På Spenshult kan du som är reumatiker få specialistvård inom

Reumakirurgi Reumatologi Reumarehabilitering och smärtrehabilitering Som patient betalar du samma avgift som i ditt egna landsting. Kontakta oss på telefon 035-263 50 00 eller besök vår hemsida www.spenshult.se så får du veta mer om hur vi kan hjälpa dig.

313 92 Oskarström

E-post: adm@spenshult.se

www.spenshult.se

Omslagsfoto: Mårten Gudmundhs Tidningen är en annonsbilaga från Svensk Sjuksköterskeförening, www.swenurse.se. Utgivning med Svenska Dagbladet 8/3 2010. ►Projektledare: Roger Nydahl tel: 0760-517 301 ►Produktionsansvarig: Mårten Gudmundhs/Impacta ► Redaktör: Anna Clara Laajoki/Impacta ►Grafisk form: Marie Pettersson/Impacta ►Repro: Bildrepro Stockholm AB Tryck: V-tab I SAMARBETE MED

Good News Scandinavia AB gör kundtidningar, bilagor och tematidningar för organisationer, föreningar, kommuner och företag i Norden. Behöver ni en tidning? Ring Per Hånberg, tel 0760-517 300 eller maila per.hanberg@good-news.se

2 100 ÅR 8 MARS 2010


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Satsning på säkrare vård har sparat mer än 200 liv infektioner har tre andra vanliga orsaker till vårdskador prioriterats i satsningen: fall och fallskador, trycksår och läkemedelsfel i vården. Dessa tre områden är särskilt viktiga när det gäller vården av sjuka äldre. Ett genomgående tema för hela satsningen är fokuseringen på handhygien och klädregler i vården. Vårdpersonalens långärmade kläder, klockor och ringar måste försvinna helt från vården. Att vara noga med och följa reglerna för handhygien kan stoppa spridningen av infektioner i alla vårdens miljöer.

Många patienter skadas i onödan i vården. Undersökningar visar att nästan var tionde patient på sjukhus har en vårdskada som ibland kan vara livshotande. Därför driver alla landsting och regioner tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting sedan två år en satsning för ökad patientsäkerhet. Målet är att minska lidandet och vårdskadorna både genom att skapa en säkrare organisation och ständigt förbättra sättet att arbeta. Resultaten har kommit snabbt. Under satsningens gång har drygt 40 000 personer färre drabbats av en vårdrelaterad infektion, vilket betyder att omkring 200 liv har sparats. Dessutom frigörs 1,3 miljarder kronor till annan vård. Det finns dock fortfarande mycket att göra för att förbättra patientsäkerheten. Det är viktigt att vi menar samma sak när vi talar om säker vård. Begreppet har inte en konkret innebörd för alla.

DEN SÄKRASTE VÅRDEN I VÄRLDEN

Om vården ska bli säkrare måste patienterna mer än i dag kunna medverka i sin egen vård. Båda parter har mycket att vinna på att patienternas engagemang och kunskap bättre tas tillvara.

SPRITFLASKOR I VARENDA KIOSK

Patientsäkerhet definieras som skydd mot vårdskador. Ordet fick ett mer påtagligt innehåll för gemene man när den nya influensan drog in över Sverige. Med ens hamnade spritdesinfektion i fokus och varenda kiosk sålde spritflaskor. Debatten om hur överanvändning av antibiotika hotar möjligheterna till vård och behandling har också bidragit till att lyfta frågan om patientsäkerhet ut från vårdinrättningar till folks samtal och köksbord. Reaktionerna på influensan och debatten om antibiotika ger patientsäkerheten ett ansikte och visar hur attityder till säkerhet i vården förändras. Framför allt har

”Patientsäkerheten fick ett ansikte när den nya influensan drog in över Sverige och varenda kiosk sålde spritflaskor.” det visat hur viktigt det är att agera innan någonting har hänt. Patientsäkerhetens fundament är att vård och behandling har en bevisad, positiv effekt. Men det handlar lika mycket om att vårdpersonal måste hitta bra arbetssätt med patienter och brukare för att tillsammans göra vår-

den säkrare och minska det onödiga lidande som vårdskador orsakar. Men ytterst gäller att ledningen tar sitt ansvar. Ansvariga politiker och tjänstemän som ställer krav på en säkrare vård och följer upp resultaten bidrar till att öka patientsäkerheten. Uppföljningar kräver mät-

ningar. Därför tog SKL initiativet till nationella mätningar av infektioner som uppstår i vården. Flera mätningar har gjorts och de vårdrelaterade infektionerna på landets sjukhus har minskat för varje mätning. En annan del av satsningen är mer inriktad mot förbättringsarbete. Under 2009 drev SKL ett projekt med grupper som började mäta sina resultat och på ett systematiskt sätt förbättra dem. Där lagarbetet i gruppen fungerade väl, där kom också de positiva resultaten snabbt. Säkerheten för patienterna blev bättre i alla grupper som deltog. Förutom vårdrelaterade

Där står vi. Nu är det dags att ta ytterligare ett steg mot en säkrare vård. Vår vision är att skapa den säkraste vården i världen. Det är ett långsiktigt arbete, som kräver stor uthållighet i en verklighet som ständigt förändras. Om vården ska bli säkrare måste patienterna kunna medverka på ett mer aktivt sett än i dag. Patienterna är experter på sin egen hälsa och har också de starkaste drivkrafterna att motverka risker. Patienter som känner att de får medverka i sin vård blir också mer motiverade att följa behandling och ordination. Båda parter har därför mycket att vinna på att patienternas engagemang och kunskap tas bättre tillvara. SKL ska framöver samarbeta med fler organisationer och myndigheter. Två skäl är att mer effektivt sprida de goda erfarenheterna och få fler inom vården att arbeta med patientsäkerhet. Med fler som drar åt samma håll ökar möjligheterna att göra vården säkrare. Under 2010 utvidgas satsningen på patientsäkerhet till kommuner och landstingens primärvård samtidigt som vi fortfarande stödjer sjukhusens arbete. Vi kommer särskilt att inrikta oss på omvårdnaden av äldre som till stor del finns i kommunernas äldreomsorg och primärvård.

Patientsäkerhetsgruppen på SKL: Eva Estling, Sonia Wallin, Petra Hasselqvist, Simon Lefvert

Hornsgatan 20 Stockholm. Telefon: 08-452 70 00.

E-post: patientsakerhet@skl.se www.skl.se/patientsakerhet

8 MARS 2010 100 ÅR 3


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Webstöd testas som stöd för unga närstående Forskningsprojektet PS Young Support undersöker om ett internetbaserat stöd kan hjälpa unga människor som har någon närstående, en vän eller familjemedlem, som mår psykiskt dåligt. Den psykiska ohälsan bland unga är stor och växande. Många unga lever med en närstående som mår psykiskt dåligt och mår därför själva dåligt. För att nå och hjälpa dessa unga har en arbetsgrupp tagit fram ett forum på nätet. Arbetsgruppen har bestått av unga till närstående med psykisk ohälsa, forskare, systemutvecklare och kommunikatör. En testgrupp om 200 personer har använt webbplatsen. Nu analyserar forskarna enkätsvar hur de unga blivit hjälpta av internetverktyget. Hjälp till självhjälp –Vi tittar på hur livets ser ut för de unga som lever med en närstående

«Vi hoppas att webbstödet ska drivas vidare och bli tillgängligt för alla ungdomar i landet, säger doktorand Lilas Ali.

med psykisk ohälsa, säger sjuksköterskan Lilas Ali, doktorand vid Göteborgs universitet och en av forskarna. De vanligaste hälsoproblemen hos den svenska befolkningen, jämsides med smärta i rörelseorganen, är psykisk ohälsa. Många unga människor har en nära vän eller familjemedlem med psykiska problem. Mörkertalet är stort men uppemot 300 000 unga människor kan leva nära en psykiskt sjuk människa. Omkring 25 procent av de svenska kvinnorna och 15 procent av männen uppgav år 2006 att de hade psykiska besvär som ängslan, oro eller ångest. Det motsvarar ungefär 1,4 miljoner människor. Fler kvinnor än män lider av dessa besvär, i alla åldersgrupper. Känner sig ensamma Ungdomar som är i den situationen känner sig ofta ensamma. De bär en oerhört tung börda. Många har växt upp med missbrukande eller manodepressiva föräldrar och tror att det är normalt. I det här projektet vill man ta reda på om dessa unga personer får något stöd för egen del och i så fall vilket stöd som fungerar bra för dem. Ungdomarna efterfrågar mer stöd både för sig själva och för sina närstående. Blir de närstående hjälpta så lyfts bördan bort från de unga. Forskningen vid Vårdalinstitutet och inom projektet PS Young Support vill bidra till bättre villkor och ett bättre liv för personer med långvarig psykisk sjukdom.  Målsättningen är att stärka möjligheterna till delaktighet för utsatta personer och grupper. Ett bra stöd ska kunna öka de ungas förutsättningar att må bra och klara av sin livssituation. Prisbelönt forskning Lilas Alis forskning belönades i november med ett yngre doktorandstipendium på 30 000 kronor av Svensk sjuksköterskeförening.

Unga närstående till människor med psykisk ohälsa får nu hjälp att hantera sin egen situation med ett webbaserat stödprogram. Foto: Istockphoto.com

Projektet gick även till final i tävlingen ”Sjukvårdens IT-pris 2009” i kategorin Årets idé. Lilas Alis projekt knyter väl an till Svensk sjuksköterskeförenings prio-

riterade områden psykisk hälsa, barn och unga vuxnas hälsa, närståendes behov och situation i vård och omsorg samt informations- och kommunikationsteknologin i vården.

Svensk sjuksköterskeförening på Historiska museet Under Svensk sjuksköterskeförenings jubileumsår 2010 kommer de hundra åren att uppmärksammas på olika sätt. Den 30 mars till den 11 april öppnar Historiska museet sina portar för en utställning i Lejongången. Temat är Svensk sjuksköterskeförening - 100 år av utbildning, utveckling och forskning för god omvårdnad. Den 30 mars är det vernissage och utställningen öppnas av Svensk sjuk4 100 ÅR 8 MARS 2010

sköterskeförenings ordförande Ania Willman klockan 14.00. På eftermiddagen den 31 mars klockan 14.00 talar journalisten och författaren Åsa Moberg Boije om ”den första sjuksköterskan” Florence Nightingale utifrån boken Hon var ingen Florence Nightingale – Människan bakom myten, Natur & Kultur. De sjuksköterskor som för 100 år sedan bildade Svensk sjuksköterskeförening var starkt influerade av Florence Nightingale, vars minne också uppmärksammas i år eftersom det är 100 år sedan hon dog. Klockan 15.00 samma dag kan besökarna på museet lyssna till Anna

Götlind, historieprofessor vid Högskolan Dalarna och som skrivit jubileumsboken Svensk sjuksköterskeförening – Bilder av sjuksköterskan, utgiven på Gothia förlag i år. Att arbeta hälsofrämjande och förebygga ohälsa är dagens sjuksköterskors främsta uppdrag. Under ett par eftermiddagar bjuder föreningen in museets besökare till ett Hälsotorg också i anslutning till Lejongången. Besökarna kan då få sitt blodtryck kontrollerat och råd och tips hur man kan sluta röka. Riskbruk av alkohol kommer också att tas upp liksom risker med övervikt. Hälsosamtal används allt

mer av distriktssköterskor i primärvården. Exempel på ett sådant hälosamtal med personer 75 år och uppåt kommer att ges. – Välkommen till en eftermiddag med Svensk sjuksköterskeförening på Historiska museet! Ta gärna med familjen och andra nära och kära på ett påskbesök. Utställningen har öppet påskdagen och annandag påsk men då lovar vi inget hälsosamtal, säger Gerthrud Östlinder från föreningen. Fotnot: Följ informationen på Svensk sjuksköterskeförenings hemsida www. swenurse.se


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Riskbrukssamtal ska minska alkoholfaror En miljon svenskar dricker skadligt mycket alkohol, en tredjedel är beroende. Nästan 385 000 barn växer upp i riskbrukarmiljöer med ökad risk att fara illa. Ändå är det bland det svåraste som finns för sjukvården att prata om den svenska heliga kon – rätten att dricka alkohol. Med ett nytt begrepp och massiv utbildning ska nu alkoholsamtalen öka. Satsningen som går under benämningen Riskbruksprojektet har pågått i fyra år och har redan utbildat smått osannolika 60 procent av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor inom primärvården. Det är sedan länge känt att enkla frågor och rådgivning om alkohol är några av de mest effektiva åtgärderna över huvud taget inom sjukvården.

under en tid innan man bestämmer sig för att sätta in en blodtryckssänkande medicin.

Med hjälp av begreppet «riskbruk» för vården nu samtal om alkoholkonsumtion.

Fler än annars minskar sin alkoholkonsumtion till ofarliga nivåer. Riskbruksprojektets uppgift är att stimulera utvecklingen av sådana insatser inom primärvården och företagshälsovården. Målet med Riskbruksprojektet är att frågan om alkohol ska bli

självklar i vardagssjukvården på samma sätt som tobaken är det idag. En exempel på målformulering med projektet är att det ska bli betydligt vanligare att medelåders män med högt blodtryck får ordinationen att halvera sin alkoholkonsumtion

Riskbruk skadligt Begreppet ”riskbruk” är den stora skillnaden för samtalen. Med riskbruk menas alkoholkonsumtion som är eller kan bli skadligt. Som ett grovhuggen måttstock för riskfyllt drickande använder projektet att män inte ska dricka mer än två standardglas och kvinnor ett till ett och ett halvt standardglas alkohol per dag. Ett standardglas motsvarar 12 centiliter vin, 33 centiliter starköl eller 4 centiliter sprit. Allt berusningsdrickande innebär en medicinsk risk. Fyra standardglas för kvinnor och fem för män vid ett och samma tillfälle räknas som berusningsdrickande. Riskbruk är enligt schablonen också alkoholkonsumtion under graviditet, i trafik och i arbetsliv.

Minskad smittspridning efter svininfluensan ■ Efter svininfluensans intåg finns en mätbar minskning av smittspridningar, både i samhället i stort och inom vården. Skälet är att hygienen har förbättrats. Satsningen inom vården på att tvätta och sprita händerna har pågått ett par år, men med svininfluensan har handspritandet ökat – och därmed har också smittspridningen minskat. Det är något som Smittskyddsinstitutet gläds över. – Med god handhygien kommer vi långt i kampen mot resistenta bak-

terier, anser Kerstin Mannerquist, rikshygiensjuksköterska. Satsningen på hygien är oerhört viktig för att kunna minska användandet av antibiotika. I dag överanvänds antibiotika världen över och leder till att livsfarliga bakterier blir resistenta mot behandlingen. Situationen är så allvarlig att sjukvården riskerar att slås ut inom 20 år om inte kraftfulla åtgärder sätts in, berättar Mannerquist. En så enkel sak som att hålla händerna rena är en satsning åt helt rätt håll, menar hon.

I vår är valet lätt :-) Speciellt för dig som är sjuksköterska. Du kan nämligen välja att arbeta för oss antingen i Sverige eller Norge. Oavsett vilket så är vi måna om din trivsel och erbjuder såväl konsultträffar som friskvårdsbidrag. Har du dessutom möjlighet att arbeta minst 15 dagar för oss i sommar, så bjuder vi på en spa-helg på Loka Brunn. Mejla ditt namn och telefonnummer till nurse@dedicare.se eller nurse@dedicare.no Du kan också ringa 08-555 656 40 eller +47 748 040 70 för mer information. Hör av dig snart, vi behöver just dig! www.dedicare.se

www.dedicare.no

Jobba 15 dag ar i sommar så bjuder vi på sp a!

Förstärker vården med glädje 8 MARS 2010 100 ÅR 5


Hela denna bilaga är en annons frün Svensk sjukskÜterskefÜrening

NEONATALVĂ…RD

SjukskĂśterskeutbildningar med bredd och kompetens Ersta SkĂśndal hĂśgskola, Institutionen fĂśr vĂĽrdvetenskap, anordnar sjukskĂśterskeutbildningar och specialistutbildningar (Palliativ vĂĽrd och Psykiatrisk vĂĽrd). Dessutom anordnas fristĂĽende kurser, forskarutbildningskurser och magisterkurser. FĂśr sjukskĂśterskor som saknar behĂśrighet i vĂĽrdvetenskap och/eller fĂśrdjupningsarbete kan individuella studiegĂĽngar anordnas. Institutionen fĂśr vĂĽrdvetenskap har... Â&#x2021; Stockholms blsta llge Â&#x2021; +Ăśg llrarkompetens Â&#x2021; Aktuell forskning Goda vitsord har ĂĽterkommande uttryckts frĂĽn utvlrderingar, studenter och verksamheter. 8pplysningar kan llmnas av studiehandllggare pĂĽ tfn    och studierektor pĂĽ tfn -  . <tterligare information finns pĂĽ hemsidan www.esh.se/sjukskoterska

Hudnära vürd ger Esther stÜd Smü, smü hjärtan som pumpar i smü, pyttesmü bebisar som fortfarande egentligen skulle ligga kvar pü tillväxt i mammas mage. Oro, glädje varvat med fÜrtvivlan. Välkommen in till en av landets nyfÜddhetsavdelningar; Neonatala intensivvürdsavdelningen pü Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge. Här är det lilla barnet och dess familj i centrum, dygnet runt, 365 dagar om üret. Vi für träffa lilla Esther, som egentligen inte skulle varit fÜdd ännu.

SĂśker du information om en ovanlig sjukdom? PĂĽ Socialstyrelsens webbplats hittar du en omfattande kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser. Du kan ocksĂĽ kontakta Informationscentrum fĂśr ovanliga diagnoser vid GĂśteborgs universitet, som ansvarar fĂśr arbetet med Socialstyrelsens databas. Ovanliga diagnoser är sjukdomar som ďŹ nns hos hĂśgst hundra personer per miljon invĂĽnare och som leder till omfattande funktionshinder. Databasen innehĂĽller beskrivningar av Ăśver 250 diagnoser, och nya tillkommer kontinuerligt. www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser ovanligadiagnoser@gu.se 031-786 55 90

6 100 Ă&#x2026;R 8 MARS 2010

FAKTA/ neonatal â&#x20AC;˘ Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge finns en av tvĂĽ neonatala intensivvĂĽrdsavdelningar i Stockholms region. â&#x20AC;˘ I mars 2010 invigs fĂśrsta etappen av en intensivvĂĽrdsavdelning byggd fĂśr barnet och familjens behov. Där kommer alla fĂśräldrar kunna bo i enkelrum tillsammans med sina barn, även under intensivvĂĽrdsperioden. Ă&#x2026;r 2011 kommer hela den nya avdelningen - Europas modernaste â&#x20AC;&#x201C; att stĂĽ klar.

F

Ăśr mĂĽnga av de fĂśräldrar som vĂĽrdar sitt barn pĂĽ en nyfĂśddhetsavdelning, har deras graviditet hastigt avbrutits fĂśr att nĂĽgon komplikation har tillstĂśtt. Vissa barn fĂśds efter halva graviditeten. En del mammor har kanske inte hunnit fĂĽ en synlig mage eller berättat fĂśr omgivningen, innan barnet är fĂśtt. Och plĂśtsligt har man blivit fĂśrälder till ett litet barn, som har lĂĽngt kvar till 1000gramsklubben. Det lilla barnet vĂĽrdas i respirator och är uppkopplad till intensivvĂĽrdsutrustning. PĂĽ neonatalintensiven i Huddinge, ges fĂśräldrarna hela tiden tillträde till sina barn. SĂĽ fort de klarar sig utanfĂśr kuvĂśsen, fĂĽr de vĂĽrdas hud mot hud hos sina fĂśräldrar. â&#x20AC;&#x201C; All forskning visar att fĂśr tidigt fĂśdda barn mĂĽr bäst om de fĂĽr vĂĽrdas hud mot hud med sina fĂśräldrar säger Kristina Kokk, chefsjukskĂśterska. Ă&#x201E;ven fĂśräldrarna mĂĽr bättre av det. Ingen fĂśrälder har fĂśrväntat sig att hamna pĂĽ en neonatalavdelning med sin lilla bebis.


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

” Vi arbetar med händerna på ryggen. Det handlar om hjälp till självhjälp, säger Anna Stärke.

Vid hudnära vård larmar inte övervakningsapparaten lika ofta.

Jag tror inte att mina tvillingar hade legat kvar lika länge om de hade fötts här.

Bästa platsen på jorden! Vid mammas eller pappas hjärta. Esther Löwenhielm är född elva veckor för tidigt.

Hudnära vård av det lilla barnet innebär att barnet får ligga naket endast med blöja på sig mot föräldrarnas nakna hud. Barnet blir lugnare, gråter mindre och håller sin egen kroppstemperatur bättre.

Anna Löwenhielm.

– Det är en oerhörd chock att få sin graviditet avbruten med en alltför tidig förlossning, berättar barnmorskan Anna Stäke. Vi gör allt vi kan för att det ska vara så familjelikt och varmt för familjen som möjligt. 10 timmar om dygnet Esther skulle egentligen födas i början av april, men på grund av havandeskapsförgiftning föddes hon redan 15 januari med ett akut kejsarsnitt. Hon hade då bara varit 29 veckor i mammas mage och vägde 890 gram. Hon var nere och vände på 830 gram men sedan de första tre dygnen i respirator vårdas hon hud mot hud på dagarna av sina föräldrar. – Eftersom vi har tre barn där hemma, försöker vi få livet för syskonen att vara någorlunda normalt, samtidigt som vi är hos Esther ungefär tio timmar per dygn, berättar mamma Anna Löwenhielm. Föds man flera månader för tidigt, kan de första dygnen handla om liv eller död. När läget stabiliserats arbetar personalen för att hjälpa föräldrarna att vårda sitt barn. Genom hudnära vård knyts banden starkare mellan föräldrar och barn. – Vi arbetar med händerna på ryggen. Det handlar om hjälp till självhjälp. Det är vårdens stora utmaning att ta emot alla föräldrar och involvera dem. Familjecentrerad vård på neonatalavdelningar har utvecklats under det senaste årtiondet. För en tiotal år sedan fick föräldrar till för tidigt födda barn bara komma på bestämda besökstider. Familjecentrerad vård Lilla Esthers två tvillingsyskon, nu 8 år gamla föddes i vecka 32. Familjen bodde då i USA och där var det sjukhuset som vårdade de förtidigt födda barnen. – Vi fick komma och hälsa på, men i stort sett tog sjukhuset hand om dem tills vi fick hämta ut dem fyra veckor senare, berättar Anna Löwenhielm. Här i Sverige är föräldrarna tidigt mycket mer delaktiga i vården vilket gör att det är lättare att knyta an känslomässigt till sitt barn och i slutändan få en kortare vårdtid. – Jag tror inte att mina tvillingar hade legat kvar lika länge om de hade fötts här, säger Anna. – Vi är så oerhört nöjda och tacksamma för vården och den fantastiska personalen här. Tänk att de kan ta alla olika människor! Den här vårdformen och personalen är den bästa, intygar Anna som gör sig beredd för dagens sista pass med Esther innan storasyskonen ska hämtas på skolan. 8 MARS 2010 100 ÅR 7


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Mama Mia är först igen

Se bebben direkt i mobilen På mödravårdsmottagningen Mama Mia i Stockholm kan du få ett MMS med dina ultraljudsbilder och videoklipp direkt till mobilen och din email. Tekniken gör det även möjligt att skicka ultraljud och röntgenbilder för en specialistbedömning över hela världen. Användningen kan bli revolutionerande tex för den fattigare delen av världen. Alla pratar om den nya tjänsten. Och alla vill ha den. President Obama och tidningar över hela världen har uppmärksammat den revolutionerade uppfinningen från Åsa Wahlström på Mama Mia i Stockholm. Intresset är enormt stort världen över. MOBIL INNAN FÖDSELN

Genom tjänsten Mobile Baby kan blivande föräldrar få ultraljudsbilder och videoclip direkt till mobilen som ett MMS. På blivande mammor görs oftast en eller flera ultraljudsundersökningar, varifrån de blivande föräld-

Åsa Wahlström, IT Mama Mia. Christina Wahlström, grundare Mama Mia.

bara här på Mama Mia i Stockholm. Men inom kort kommer vi ha den på alla våra kliniker och den kommer snart att lanseras över hela världen. INVÄRTES VIA MOBILEN Tjänsten Mobile Baby är utvecklad av Great Connection tillsammans med Mama Mia.

rarna kan få bilder skickade till sig med samma innehåll och exakta skärpa som barnmorskorna och läkarna ser i ultraljudsrummet. – Det handlar om att möta kundernas önskemål idag och i framtiden. Att få bilderna direkt i mobilen eller via email kändes helt rätt, säger Åsa Wahlström, på Mama Mia som ligger bakom idén. I dagsläget finns tjänsten

HÄLSA & VÅRD

SEKTIONEN FÖR HÄLSA Blekinge Tekniska Högskola erbjuder utbildningar inom vård- och folkhälsovetenskap. • Sjuksköterskeprogram 180 hp (start höst- och vårtermin) • Specialistsjuksköterskeprogram till distriktssköterska 75 hp (start hösttermin) • Folkhälsovetenskap med inriktning mot samhällsplanering 180 hp (start hösttermin) • Magisterutbildning i folkhälsovetenskap (start hösttermin) • Masterutbildning i folkhälsovetenskap (start hösttermin) • Magisterprogram i vårdvetenskap (start hösten 2011) Dessutom ges fristående kurser inom ovanstående områden. Anmälan senast den 15 april för start på höstterminen och den 15 oktober för start på vårterminen. Anmälan via webben www.bth.se/hitta

För mer information kontakta: Monika Bergkvist, 0455-385403, monika.bergkvist@bth.se Anette Pettersson, 0455-385466, anette.k.pettersson@bth.se Blekinge Tekniska Högskola 371 79 Karlskrona, Tel 0455-38 50 00 www.bth.se

Allt som undersöks med ultraljud eller röntgen är möjligt att skicka till mobilen eller email med den här tekniken. Användningsmöjligheten av tjänsten är nästan hur stor som helst. I den fattigare delen av världen kommer mobila ultraljudsenheter, som inte kräver el, innebära att doktorer ute i byarna kan skicka röntgenbilder till specialister på sjukhus många mil bort för en ”second opinion”. Inom akutsjukvården, vid t.ex. en bilolycka, kommer patienten kunna få en bättre och snab-

bare vård. Ambulanspersonalen kan då skicka bilder på tex osynliga invärtesskador direkt till den väntande personalen på sjukhuset. – Det är oerhört glädjande att vi kan vara med att bidra till förbättringen av vården tack vare Mobile Baby, säger Christina Wahlström, vd och ägare till Mama Mia mödravård. ALLTID I FRONTLINJEN

Den privata mödravårdsmottagningen Mama Mia har sedan starten för 22 år sedan varit med och lett utvecklingen inom mödravården. Mama Mia i Stockholm har vuxit till att bli Skandinaviens största privata kvinno och barnhälsomottagning. De som arbetar på Mama Mia har alla lång yrkeserfa-

www.mamamia.se Tel: 08 - 506 490 00

Kunskap för framtiden vid Högskolan i Gävle Sjuksköterskeprogrammet är en av Högskolans mest populära utbildningar. På hösten ges det som campusutbildning, på våren som distansutbildning med studiegrupper i Gävle, Hudiksvall och Bollnäs.

Specialistsjuksköterskeprogrammet f inriktning mot distriktssköterska ges på campus på helfart f inriktning mot vård av äldre ges på halvfart Genomförs som ett nätbaserat program i samverkan mellan Högskolan i Gävle, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Sophiahemmets högskola och Umeå universitet. FORSKNING OCH UTVECKLING

Som student kan du delta i vår spännande forskning inom bl.a. vård och omsorg av äldre och vård vid långvariga sjukdomstillstånd/besvär. Läs mer på www.hig.se

8 100 ÅR 8 MARS 2010

renhet och mycket hög specialistkompetens. Allt finns under samma tak. Mamman och familjen följs från graviditeten och under hela barnets uppväxt. För oss är varje familj är unik, intygar Christina Wahlström. Vi har alltid velat ligga i frontlinjen. Tekniken för Mobile Baby är miljövänlig och patientsäkerheten mycket hög eftersom den skyddas med hjälp av flera rutiner, till exempel användning av lösenord, kryptering och anonymisering av patientuppgifter. Mama Mia har många planer inför framtiden. Man kommer bland annat att fortsätta utveckla liknande tekniska tjänster, mobila lösningar samt att ha ett eget förlossningssjukhus och BB.


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Umeå universitet söker... Vid Umeå universitet finns världsledande forskning inom flera områden. Vi erbjuder ett attraktivt utbud av utbildningar och goda studiemiljöer. Campus utgör en inspirerande miljö för de 4 000 anställda och 33 000 studenter som valt oss. För oss är det självklart att sträva efter jämställdhet och mångfald. Tillsammans står vi inför spännande utmaningar och stora möjligheter.

Två postdoktorer vid institutionen för omvårdnad Medicinska fakulteten, som består av 13 institutioner och 2 centrumbildningar, ansvarar för utbildningar inom hela vårdområdet och har en omfattande forskning och forskarutbildning. Fakulteten har ca 3 000 studenter inom grundutbildningen och ca 450 forskarstuderande. Inom fakulteten arbetar ca 500 lärare/forskare och ungefär lika många anställda med tekniskt/administrativa arbetsuppgifter.

Vi söker en postdoktor för anställning i projektet Personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom inom akutsjukvård, dnr 315-155-10. För att lära oss mer om vad ett personcentrerat förhållningssätt innebär och betyder inom akutsjukvården så pågår ett forskningsprojekt vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Projektet innebär att utveckla, implementera och studera effekter av en intervention innehållande riktlinjer för personcentrerad akutvård av äldre med kognitiv svikt. Vi söker en postdoktor för anställning i projektet Familjefokuserad omvårdnad i form av hälsostödjande samtal dnr 315-158-10.

Projektet genomförs i två steg. Steg 1 – en pilotstudie: En interventionsgrupp och en kontrollgrupp ingår med familjer där en familjemedlem är nyligen insjuknad i stroke och yngre än 65 år. Familjerna erbjuds hälsostödjande samtal som leds av forskare där familjens resurser och hälsa fokuseras. Innan och efter interventionen besvarar familjerna ett antal instrument. Utifrån pilotstudiens resultat kommer sedan interventionen att modifieras innan steg 2 startar – en multicenterstudie med familjer med olika ohälso-/ sjukdomstillstånd. Huvudsakliga arbetsuppgifter utgörs av självständigt arbete i en forskargrupp med familj, hälsopromotion och hälsoekonomi i fokus. I arbetet ingår att genomföra interventionen, samla

in data, analysera dessa kvantitativt och kvalitativt i samarbete med forskargruppen samt publicera resultaten i internationella referee bedömda tidskrifter. Dessutom ingår att tillsammans med forskargruppen utveckla interventionen inför start av den stora multicenterstudien. Anställningarna är på maximalt två år. Behörig att anställas som postdoktor är den som har avlagt doktorsexamen, eller motsvarande, högst tre år före ansökningstidens utgång. Vi söker dig som har dokumenterat kunnande inom området omvårdnad och med erfarenhet av att arbeta både med kvantitativa och kvalitativa data. Publikationer i nya konstellationer efter disputation och erfarenhet av självständigt planerande av vetenskapliga studier är meriterande. Även erhållna egna forskningsmedel är meriterande. Placeringsort Umeå. Närmare upplysningar lämnas av Professor PO Sandman, 090-786 92 55.

Ansökan ska innehålla: • Curriculum Vitae • en publikationsförteckning • en beskrivning av dina forskningsintressen och varför du är intresserad av tjänsten • en lista på de metoder du behärskar • minst två referenser Facklig information lämnas av SACO, 090-786 51 53, SEKO civil, 090-786 52 96, samt ST, 090-786 54 31. Handlingar som skickas elektroniskt ska vara i word- eller pdf-format. Söker du flera befattningar med olika diarienummer, måste du skicka en ansökan per befattning. Din ansökan, märkt med respektive diarienummer ska vara inkommen till <jobb@umu.se> eller till Umeå universitet, Registrator, 901 87 Umeå, senast 2010-03-30.

Välkommen med din ansökan!

Lite vård kan väl aldrig skada? Jo, tyvärr. Skador orsakade av vården beräknas kosta sex miljarder kronor om året. Sex miljarder som kan användas bättre. Vi är över 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som målmedvetet arbetar för att förbättra vården utifrån dina behov. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. Med noll tolerans för vårdskador. Sex miljarder skäl talar för att vi ska ha bättre villkor.

www.vardforbundet.se

8 MARS 2010 100 ÅR 9


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

ETIK

Alla har rätt till vård och omsorg på lika villkor. Och ändå måste man prioritera ibland inom vården. Hur gör man?

Konsten att vara en (med) människa Som vårdpersonal måste man bära med sig etiken i sitt hjärta. Vården handlar om etik, om ständiga etiska val och prioriteringar. Det innebär respekt för varje individ för såväl patient, personal och anhörig. Det viktigaste och det svåraste. Etik har alltid präglat sjukvården. Men på senare år har man synliggjort och konkretiserat begreppet och dess innebörd. Varje gång man möter en människa vare sig det är en patient, en närstående eller en medarbetare så ställs man hela tiden inför etiska frågor. – För oss som sjukvårdspersonal handlar det om att följa regler, normer, värderingar och lagar, säger Ulla Backman, sjuksköterska på lungmottagningen vid Thorax Kärlmottagningen vid Karolinska Sjukhusset i Solna. – Men det handlar minst lika mycket om att utveckla ett personligt förhållningssätt. Vardagsetik Ett sätt att definiera etik är det sätt på vilket vi bemöter våra medmänniskor och vår omvärld. 10 100 ÅR 8 MARS 2010

emot hur vissa av oss blivit uppfostrade. – Vi är alla olika, och om vi bemöter människor som vi själva skulle vilja bli bemötta kan det bli fel. Sjukhusets grundläggande etiska princip säger: Du ska sträva efter att behandla andra som de vill bli behandlade inte som du själv skkulle vilja bli behandlad, säger Ulla Backman. Det är en av vårdens största utmaningar.

Etiskt dilemma Klockan är 3 på lördag eftermiddag. Sjuksköterskan ska precis lämna sin avdelning. Hon har bråttom, eftersom hon lovat att gå och titta på sin sons fotbollsmatch. När hon passerar ett rum ser hon en patient hon känner väl sitta och gråta. Patienten har nyligen fått besked om att hon lider av en svår sjukdom.

Saxat ur Karolinska Sjukhusets skrift ”Etik och konsten att vara medmänniska”.

– Ett konkret exempel kan vara att vi ibland har för få läkare. Då hamnar vi som sjuksköterskor i både ett medicinskt och etiskt dilemma. Då är det extra viktigt att som sjuksköterska dokumentera att du gjort allt för att hjälpa patienten. Gyllene regel för etik på KS För de flesta av oss är etiken som ett livsnödvändigt måste i det dagliga livet. Vardagsetiska frågor kan vara: Hur ska jag relatera till denna människa och möta hennes behov på

Ulla Backman, sjuksköterska på lungmottagningen vid Thorax Kärlmottagningen vid Karolinska Sjukhuset.

bästa sätt? Hur stort är mitt ansvar för min medmänniska? Vad får mina handlingar för konsekvenser för min nästa? Inom vården strävar man alltid efter en helhetssyn på patienten. Karolinska Sjukhusets gyllene regel för personalen kanske först ter sig tvärt

Etikgrupp för personalen Thorax Kärlmottagningen på Karolinska Sjukhuset har sedan 2006 en gemensam etikgrupp där alla i personalen får ingå. Gruppen om tio personer träffas var åttonde vecka. – Det känns tryggt att ha etikgruppen som diskussionspartner. Vi kan dryfta de frågor och dilemman som möter oss i det dagliga arbetet. Här kan vi ta upp frågor och dilemman som dagligen möter oss, konstaterar Ulla Backman. Etik är ett förhållningssätt där respekt för patienter, närstående, medarbetare och studenter står i fokus, där professionalism och empati är centrala begrepp och där vi tar ansvar för patientens välbefinnande, vår egen utveckling och medarbetarens upplevelse av delaktighet och trygghet.


Hela denna bilaga är en annons frün Svensk sjukskÜterskefÜrening

Ă&#x201E;LDREVĂ&#x2026;RD

Mindre besparingar ger billigare äldrevĂĽrd Om äldrevĂĽrden fĂĽr kosta lite mer finns det pengar att spara, menar Karin Larsson, prisbelĂśnt enhetschef pĂĽ ett äldreboende i Ă&#x2013;rnskĂśldsvik. Hon vet, fĂśr hon arbetar redan sĂĽ. â&#x20AC;&#x201C; Vi har ett av de viktigaste jobben som finns, säger Karin Larsson, enhetschef pĂĽ äldreboendet Prästbordet i Ă&#x2013;rnskĂśldsvik och prisbelĂśnt fĂśr sina okonventionella ledarinsatser. â&#x20AC;&#x201C; FĂśr att kunna ge den bästa vĂĽrden mĂĽste vi ha personal som gjort sitt yrkesval utifrĂĽn ett brinnande, intresse av vĂĽrd och omsorg, säger Karin Larsson. FĂśr att nĂĽ dit krävs det att statusen pĂĽ vĂĽrdyrkena hĂśjs. Nyckeln till bra äldrevĂĽrd är att vĂĽrdtagare, sĂĽväl som närstĂĽende, behĂśver fĂĽ ett gott bemĂśtande. Känner de sig trygga med omsorgen, mĂĽr även personalen bra och kan ge en bättre omvĂĽrdnad. â&#x20AC;&#x201C;Trivs de anställda, känner de ofta stor tillfredställelse med att fĂĽ fĂśrtroKarin Larsson blev ĂĽrets omvĂĽrdnadsledare fĂśr sitt arbete med äldrevĂĽrd.

Foto: HĂĽkan NodstrĂśm

FAKTA/ Utmärkelsen

ende och eget ansvar i utvecklingen av innehĂĽllet i omvĂĽrdnaden, menar Karin. Hon tror att man inte bara kan prata om kortsiktiga ekonomiska besparingar inom vĂĽrden. MĂĽnga problem gĂĽr mycket snabbare att lĂśsa om man tar tid där och dĂĽ, istället fĂśr att avsätta massa tid fĂśr krismĂśten, när det väl blivit en stor knut. Karin Larsson fick 2008 utmärkelsen ĂĽrets omvĂĽrdnadsledare av Svensk sjukskĂśterskefĂśrening. Hon fick det fĂśr att hon är en stĂśdjande och närvarande chef. â&#x20AC;&#x201C; Men jag skulle inte ha fĂĽtt nĂĽgot

Ă&#x2026;rets omvĂĽrdnadsledare fĂĽr ett stipendium pĂĽ 10 000 kronor Ăśronmärkt fĂśr kompetensutveckling. Ă&#x2026;r 2008 fick Karin Larsson utmärkelsen. Ur juryns motivering: ÂŤKarin Larssons ledarskap utmärks av hennes närvaro, stĂśd och ĂĽterkoppling i det dagliga arbetet. Detta har lyft fram omvĂĽrdnadskompetensen hos patientansvariga sjukskĂśterskor och medarbetare med utmärkta resultat redovisade fĂśr kontinuiteten, omvĂĽrdnadskvaliteten som fokuserar pĂĽ väsentliga utvecklingsomrĂĽden i äldrevĂĽrden, patientsäkerheten och innehĂĽllet i den sociala omsorgen. ÂŤ

Ny unik kompressionsstĂśvel frĂĽn GATE

Närvarande chef Karin Larssons val att vara en närvarande chef pĂĽverkar. Hennes kontor är centralt placerat och hon är regelbundet ute i verksamheten fĂśr att med egna Ăśgon se hur omvĂĽrdanden fungerar i praktiken. â&#x20AC;&#x201C; Jag vill vara ett fĂśredĂśme och jag tror pĂĽ en ledarstil enligt â&#x20AC;?mana-

engagerad i livets stora Ăśgonblick?

NYHET! Inbyggd mekanisk pump som aktiveras när du gür!

gjort om jag inte haft bra medarbetare, konstaterar hon. PĂĽ Prästbordets sjukhem i Ă&#x2013;rnskĂśldsvik är sjukfrĂĽnvaron lĂĽg och medarbetarna stolta Ăśver att arbeta i äldrevĂĽrden.

C-Boot KompressionsstĂśvel

â&#x201E;˘

Terapeutisk verkan oavsett om Terap du gür eller sitter stilla C-Boot motverkar och minskar svullnad, cellulär vätskeansamling, Üdem och lymfÜdem. Vill du veta mer? BesÜk www.gaterd.se eller slü en signal till 0371-31800 Gate Rehab Development AB | Tel: 0371-31800 | info@gaterd.se | www.gaterd.se

gement by walking aroundâ&#x20AC;?. Genom att vara ute pĂĽ avdelningar kan jag i ĂśgonvrĂĽn se hur en vĂĽrdare bemĂśter en brukare. â&#x20AC;&#x201C; Personalen är mitt redskap. Med rätt värderingar, fĂśrhĂĽllningssätt, kunskap och kontinuitet bland personalen kan vi ge en bättre vĂĽrd fĂśr vĂĽra äldre, konstaterar hon. De flesta brukare som bor pĂĽ Prästbordet är dementa och har svĂĽrt att kommunicera med omgivningen och dĂĽ krävs de bĂĽde tid, skicklighet och stor vilja att tolka de subtila signalerna om hur brukarna mĂĽr och vad den vill.

närmare

livet

HĂśgskolan Väst i Trollhättan ger SjukskĂśterska 180 hp och pĂĽbyggnad till SpecialistsjukskĂśterska 60-75 hp med fyra inriktningar: ~3XbcaXZcbbZĂ&#x153;cTabZP ~>]Z^[^VXbZeĂ&#x2039;aS ~?bhZXPcaXbZeĂ&#x2039;aS ~EĂ&#x2039;aSPeĂ&#x160;[SaT]Ă&#x160;cQPbTaPS

www.hv.se 8 MARS 2010 100 Ă&#x2026;R 11


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM OCH KURSER FÖR SJUKSKÖTERSKOR, med start höstterminen 2010 Avancerad nivå:

x Barnmorskeprogrammet, 90 hp x Specialistsjuksköterskeprogrammet, Distriktssköterska, 75 hp x Specialistsjuksköterskeprogrammet, Anestesisjukvård, 60 hp x Specialistsjuksköterskeprogrammet, Operationssjukvård, 60 hp x Distriktssköterskeledd mottagning, organisation och ledarskap, 7,5 hp x Farmakologi och sjukdomslära med förskrivningsrätt av vissa läkemedel, 15 hp x Forskningsetik, 7,5 hp x Gynekologisk hälsa och ohälsa, 7,5 hp x Internationalisering och interkulturell kommunikation, 7,5 hp x Psykiatrisk omvårdnad, funktions- och livskvalitetsbedömning hos personer med psykiskt funktionshinder, 7,5 hp x Specifik omvårdnad, inriktning neonatalvård I, 7,5 hp x Specifik omvårdnad med inriktning psykosocial omvårdnad och rehabilitering vid cancersjukdom, 7,5 hp

Grundnivå:

x Akutsjukvård, 7,5 hp x Barnsjukvård, 7,5 hp x Handledning och lärande i ett tvärprofessionellt perspektiv, 7,5 hp x Nutrition och sårbehandling, 7,5 hp x Smärta och smärtbehandling, 7,5 hp x Specifik omvårdnad med inriktning palliativ vård I, 7,5 hp x Specifik omvårdnad med inriktning strålbehandling, 15 hp x Vetenskapsteori och forskningsmetodik I, 7,5 hp

Mer information om program och kurserna finner du på www.med.lu.se eller ring våra studievägledare tel 046-222 18 77 och 046-222 19 09 Ansök senast den 15 April på www.studera.nu

Distriktssköterskan

– vårdens tuse n Det är fantastiskt att få komma hem till folk i deras hemmiljö, tycker Ulrika Hedell.

De ska kunna en hel del om det mesta. Det handlar om en medicinsk skicklighet, mångårig erfarenhet såväl som en utvecklad förmåga att ta alla sorters människor i såväl nöd som i lust. Som distriktssköterska står man på patientens sida och är alltid välkommen.

Studera folkhälsa vid NHV! Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg erbjuder: Master- och forskarutbildning (MPH/DrPH) i folkhälsovetenskap Diplom i Public Health, smittskydd/ vårdhygien eller universell design Du kan även ta enskilda kurser, under 2010 exempelvis:

Att mäta barns hälsa – ett folkhälsoperspektiv Patientsäkerhet och ledarskap för säkerhet Universell Design – i lokal samhällsplanering Att knäcka den svenska koden – sjukvårdskultur Advanced Pharmacoepidemiology Perinatal Epidemiology www.nhv.se/utbildning NHV Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

12 100 ÅR 8 MARS 2010

U

lrika Hedells arbetsdag är väldigt omväxlande. I grunden handlar det om barnhälsovård på BVC till 75 procent och resten vuxenvård på mottagningen och via hembesök. I hemsjukvården möter distriktssköterskan både barn i samband nyföddhetsbesök, vuxna och äldre. – Här i Knivsta är vi så glada att samma person både får arbeta på BVC och med vuxenvård. Det är oerhört berikande att få följa människor hela vägen i livet. Från det lilla nyfödda barnet till den gamla människans sista tid. Ulrika älskar sitt jobb och ser re-

sorna mellan hembesöken som en löneförmån. Hon njuter av den vackra naturen hon passerar förbi och tycker det är avkopplande, ett sätt att hinna tänka och ladda upp inför nästa uppdrag. – Egentligen är jag värdelös som distriktssköterska, eftersom jag har så dåligt lokalsinne, skrattar Ulrika när hon på smala vägar, rattar tjänstebilen mot den lilla byn Eda, i den vintriga, uppländska landsbygden. En GPS står nog allt på önskelistan inför framtiden. Hittar fram på doften Var det svårt att hitta? undrar Dagmar Blomdal, 78, när hon öppnar för oss. Hittar man inte på kartan får man åka på lukten, skrattar Dagmar och visar oss in till maken SvenÅke, 78, som sitter i rullstol, efter två komplicerade höftoperationer. Ulrika lyssnar på och pratar med Sven-Åke och Dagmar, samtidigt som hon tar ett par blodprov. Och trots den härliga bulldoften som möttes oss hos paret Blomdal, avböjer vi kaffetåren, denna gång. Efter provtagningen pratar de lite ditt och datt, innan det är dags för Ulrika att åka tillbaka till mottag-

Det är härligt att se äldre som lever i lust, trots att krämpor kanske tillstött på vägen. Ulrika Hedell


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Ulrika älskar sitt jobb och ser resorna mellan hembesöken som en löneförmån.

e nkonstnär ningen. Ibland kan det finnas tid för en kopp kaffe vid hembesöken. – Det är fantastiskt att få komma hem till folk i deras hemmiljö. Det är härligt att se äldre som lever med lust, trots att krämpor kanske tillstött på vägen. Men andra gånger är det bara nöd och kanske rent av misär. Då har vi en extra viktig uppgift att se till att patienten och dess anhöriga får den rätta hjälpen.  Vid hembesöken får Ulrika en tydligare bild av patientens skyddsnät, om det finns avlastning för en som vårdar en närstående och ofta handlar det om att vara en psykolog. Dags för vaccin Väl tillbaka på mottagningen igen, är det dags för vaccination och tiomånderskontroll av tvillingarna Ida och Linnea Steiner. Efter vägning och mätning får flickorna sina vaccinationssprutor.

Det blir några tårar och sedan är det bra igen, när de tröstas i mammas och pappas famn. Och så lite råd, kring tvillingarnas mat och sömn. Ulrika uppskattar att i arbetet få lära känna familjerna och följa deras glädje från arbetet i föräldragrupperna, innan barnet är fött till förskoleåldern. – Det bästa med det här yrket är omväxlingen. Att få jobba med människor från vaggan till graven. Dagen på mottagningen rullar vidare med några barn på BVC och sedan någon såromläggning hos en äldre person. När arbetsdagen som började med telefontid, börjar lida mot sitt slut, återstår uppdateringar av journaler och ivägskickande av diverse prover till labb innan distriktssköterskan Ulrika checkar ut för att ladda för nästa arbetsdag. – Jag har verkligen världens roligaste jobb!

Så här glada är vi på vår tiomånaderskontroll, säger tvillingarna Ida och Linnéa Steiner.

FAKTA/ distrikssköterskan • Disktriktsköterskan arbetar inom primärvård, hemsjukvård eller skolhälsovård. På BVC mottagningar arbetar distriktssköterskorna med spädbarn upp till förskolebarn med hälsokontroller och vaccinering. Distriktssköterskans sjukvårdsmottagning vänder sig till alla åldrar. I hemsjukvården sköter distriktssköterskan vården av människor med svåra kroniska sjukdomar och handikapp samt vård av människor i livets slutskede. KORT HISTORIK • Redan de första distriktssköterskorna på 1920-talet, arbetade med förebyggande hälsovård. Då arbetade de tillsammans med provinsialläkarna med vård i hemmen och för att hindra smittspridning, framförallt bland befolkningen på landsbygden. • I takt med att vårdcentralerna byggdes ut på 70- och 80-talen och den stora satsningen på primärvården flyttade distriktssköterskorna dit. Sedan 90-talet har sjukhusvården förskjutits mot hemsjukvård och distriktssköterskans arbetsplats blev mer i hemmen igen.

Hälsosamtal förbättrar livet för 75-plussarna ■ Alla 75-åriga stockholmare, erbjuds ett hälsosamtal i hemmet med sin distriktssköterska. Hälsosamtalen är ett led att i tid uppmuntra de äldre att fortsätta med det som de mår bra av och att kunna fånga upp eventuella missförhållanden som ensamhet, sjukdom och ohälsa kan orsaka. Alla tackar i princip ja till erbjudandet om ett hembesök och tillhörande hälsosamtal. – Målet med hälsosamtalen, är att så många som möjligt ska behålla sin hälsa, så långt upp i åldern som möjligt, säger Annika Vall, distriktssköterska i Salem vårdcentral, som

sedan 1,5 år tillbaka erbjuder hälsosamtal för de 75-åringar som tillhör hennes geografiska område som distriktssköterska. lång mening Annika är övertygad att hälsosamtal kan bidra till god livskvalitet hälsomässigt, funktionsmässigt och socialt bland de äldre. – Målet är att tidigt kunna fånga upp och förbygga och stärka den enskildes resurser för att på så sätt motverka att sjukdom uppstår senare i livet. Distriktssköterskan har en central uppgift i det hälsofrämjande arbetet och har till huvuduppgift att prata

livstilsfrågor och motivera till livsstilsförändring. Får ett ansikte Hälsosamtalet bygger på de fyra hörnstenarna som är, fysisk aktivitet, kost, socialsamvaro och delaktighet. Viktigt är att lyssna in om det är någon speciell frågan som 75-åringen tycker är extra viktig för just henne eller honom. Man går även igenom eventuella läkemedel och tittar att det inte finns risk för fallolyckor på grund av mattor, sladdar eller bristfällig belysning. – Faller man i den här åldern, kan

det vara svårt att komma tillbaka, menar Annika. En annan viktig del i samtalet är att både distriktssköterskan och 75-årigen bekantar sig med varandra, vilket underlättar när patienten söker till vårdcentralen. Många av de här personerna är så friska att de knappt varit på vårdcentralen. Och för distriktssköterskan är det alltid lättare att hjälpa, när man träffats i hemmiljö och på så sett lärt känna personen lite. – Vi får inblick i den verklighet patienten lever i, vilket ger bättre förutsättningar för att rätt problemställningar kommer upp. 8 MARS 2010 100 ÅR 13


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Specialisering för sjuksköterskor

Specialistsjuksköterskeprogram Ambulanssjukvård/Vård av äldre

Magisterprogram i omvårdnadsvetenskap

Akutsjukvård/Demensvård/Diabetesvård Utbildningsstart hösten 2010 Samtliga program ges på distans För mer information: www.sophiahemmethogskola.se/utbildningar

Högskola

Sophiahemmet Högskola, Box 5605, 114 86 Stockholm

Varmt hjärta Bli sjuksköterska med världen som arbetsplats! Studera vid högskolan med internationellt fokus www.rkh.se www.rkh.se/studentkaren

RÖDA KORSETS HÖGSKOLA - utbildning & forskning inom vårdområdet

14 100 ÅR 8 MARS 2010


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

PALLIATIV VÅRD Patienterna här har alla en sak gemensamt. De kommer alla att dö av sin sjukdom. Vissa ganska snart och andra kan ibland leva ytterligare något år. De vårdas alla på den palliativa avdelningen Löwet avdelning 61 på Löwenströmska Sjukhuset. Mitt i allt finns ändå glädjen med – både bland patienter och bland personal.

Glädje i dödens väntrum

N

är dagarna är räknade och man får palliativ vård – vård i livets slutskede – får man, om man bor i Stockholm, välja om man vill vårdas i hemmet eller på en vårdavdelning. – Vissa vill dö hemma och andra kan inte tänka sig det, kanske med hänsyn till anhöriga, berättar sjuksköterskan Susanne Blomberg, som arbetat på Löwet sedan starten 1993. När man blir sämre vill man kanske in på avdelningen tillfälligt. Det kan ibland vara lättare att optimera symtomlindringen på avdelningen där man ser patienten dygnet runt. Vill man dö hemma har ASIH (Avancerad Sjukvård I Hemmet) resurser. ASIH gör då de medicinska insatserna i hemmet och hemtjänsten svarar för omvårdnaden. Ute i landet är ofta patienten knuten till onkologavdelningen på ett sjukhus och får vård i hemmet av en distriktssköterska. Hur den palliativa vården ges ute i landet varierar mycket.

Uppskattar livet Man kanske börjar arbeta inom den palliativa vården av en händelse. Men det är aldrig en tillfällighet att man fortsätter, intygar sjuksköterskorna Susanna Blomberg och Helena Kastman. – Jag tror att det är en viss sorts människor som vill arbeta inom den palliativa vården. Här lär vi oss även som personal, att värdesätta livet. Har man jobbat här ett tag tar man nog inget för givet, utan lär sig att uppskatta själva livet här och nu. Och inte skjuta allt man vill på framtiden, säger Susanne Blomberg. För att orka pratar personalen mycket med varandra. För att personalen ska kunna prata om de svåra sakerna, måste personalen känna varandra och kunna prata om det mesta här i livet. – Vi har en väldigt öppen stämning, säger Susanne. Hon berättar att de har en bra ledning som förstår vikten av handledning och reflexion. Och visst behövs glädjen Patienterna har en obotlig sjukdom. De flesta är cancerpatienter men här vårdas även personer med ALS, svår hjärtsvikt och svår njursvikt. Det palliativa teamet på Löwet har ett nära samarbete med de två ASIH-

Glädje och humor på arbetat betyder oerhört mycket, säger sköterskorna Helena Kastman och Susanne Blomberg .

Jag tror att det är en viss sorts människor som vill arbeta inom den palliativa vården. Susanne Blomberg

teamen som tillsammans ansvarar för Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna/Märsta. En del patienter vårdas växelvis på Löwet för att andra tider få hjälp av ett ASIH-team i sin bostad. När bot för patienten inte längre är möjlig utan vården är lindrande,

krävs ett klart och medvetet förhållningssätt i omhändertagandet, vilket är viktigt för att kunna hjälpa både patient och närstående. Omvårdnaden är a och o. Varje patient ska få behålla sin självständighet och värdighet så långt som det är möjligt. Den palliativa omvårdnaden varken påskyndar eller fördröjer döden. – Varje patient har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Kommer en patient tillbaka hit efter att ha vårdats en tid i hemmet får den samma sköterska igen, säger Susanne.

FAKTA/ palliativ vård • Ett av den palliativa vårdens huvudsakliga mål är att lindra smärta och andra symtom. Men den palliativa vården ska inte bara lindra den fysiska smärtan utan även erbjuda psykologiskt, socialt och andligt/ existentiellt stöd för patient och närstående. Palliativ vård fokuserar på symtomkontroll och livskvalitet

8 MARS 2010 100 ÅR 15


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Morgondagens medicinska fakultet Fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola har mycket att erbjuda blivande och yrkesverksamma sjuksköterskor.

Framtidens sjukvård genom vetenskap och utveckling

Utöver grundutbildning erbjuder vi bland annat: UÊspecialistutbildningar med inriktning mot barn, psykiatri och äldre xmasterprogram i sexologi xforskarutbildningar i hälsa och samhälle och vårdvetenskap.

www.karolinska.se

Vår sjuksköterskeutbildning fyllde 50 år i fjol och är en av landets mest eftersökta.

Mer information finns på www.mah.se/hs

Även med ett varmt hjärta gäller det att hålla huvudet kallt! Är du trygg i din arbetsroll? Då kanske du är redo att ge dig ut med världen som arbetsplats på ett av Röda Korsets utlandsuppdrag. www.redcross.se/utlandsarbete

16 100 ÅR 8 MARS 2010


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

FAKTA RÖDA KORSET Svenska Röda Korset har drygt 250 000 medlemmar och omkring 40 000 av dem är aktiva frivilligarbetare.

8 MARS 2010 100 ÅR 17


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Handlingskraft – förändra med ett klick 17 åriga Saphora bor hos sin farmor i byn Bama i Burkina Faso. I fjol fick de ett “fårpaket” bestående av en bagge och tre tackor. Nu har de sju får. När de behöver pengar till mat, kläder eller skolavgifter, kan de sälja ett får eller ett lamm. I Sveriges största ”presentshop” med biståndsinriktning kan du vara med och förändra utsatta människors liv med ett klick. Och du kan skriva ut ett personligt gåvobevis, som du t.ex. kan ge till någon som inte vill ha fler prylar.

Besök Sveriges största biståndsbutik

www.webaidshop.se

18 100 ÅR 8 MARS 2010

WebaidShop.se är en del av Läkarmissionen


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Det var så det började – sjuksköterskeyrket för 150 år sedan

.

Florence Nightingale, förebilden och skaparen av det yrke som sedan 1860-talet utvecklats till ett akademiskt baserat yrke, känns helt rätt i tiden. Genom sina upplevelser att som välbärgad flicka se fattigdomen i den tidens England och sina erfarenheter från Krimkriget, där soldaterna i stor utsträckning dog på grund av bristande hygien, avsaknad av mat och brist på hälso hälso-och sjukvård, insåg hon tidigt behovet be av en välutbildad sjuksköterska, sjuksköters något som vid den tiden saknades. saknade Tvärt emot bild bilden av en själuppoffrande ängel var va Florence Nightingale en oerhört oerhö viljestark och stridbar kvinna, sstor samhällsdebattör, hade ett b brinnande intresse för statistik statis och organisation, och o för kvinnofrigörels görelse - hon själv var ett utmärkt exempel. Hon stred för frisk luft och ljus som viktiga fö förutsättningar för m människors hälsa, för näringsriktig mat och god hygien, och inte minst för estetikens roll i vårdande miljöer.

Gerthrud Östlinder

Och hon kämpade för goda löner till sjuksköterskor; en sjuksköterska skulle ha lika lön som en professor lär hon ha sagt. Finns det då några likheter mellan Florence Nightingales tankar om sjuksköterskans yrke och engagemang och dagens sjuksköterska? Ja visst finns det det. Hon var den första sjuksköterskan som arbetade analytiskt och systematiskt med statistik och beräkningar; hon var den första forskande sjuksköterskan. Det skulle ta mer än hundra år innan hon fick sina efterföljare av forskande sjuksköterskor. I dag kan vi räkan in sextitalet sjuksköterskor som professorer i Sverige och ett tusental disputerade, alla verksamma i utbildning av nya sjuksköterskor och i den patientnära vården. Och nu liksom då vilar yrket på en värdegrund om alla människors lika

värde, på en vilja att möta och hjälpa människor till välbefinnande och förbättrad folkhälsa. Många av dagens sjuksköterskor har ett brinnande intresse och gör stora insatser i biståndsarbete och vid katastrofer, nu senast i Haiti. Och dagens sjuksköterska har en självklar plats i samhällsdebatten och då inte minst kring hur vi ska organisera en hälso- och sjukvård som tillgodoser framtidens behov av en god och säker vård. De sjuksköterskor som för 100 år sedan bildade Svensk sjuksköterskeförening var starkt inspirerade av Florence Nightingale, inte så konstigt eftersom deras läromästare i vissa fall var utbildade på hennes sjuksköterskeskola i London. De var liksom hon viljestarka och medvetna kvinnor med goda kontakter till beslutsfattare. Av historien lär vi oss hur framtiden kan skapas. Svensk sjuksköterskeförening med sina 76 000 medlemmar tar klivet in i nästa hundra år i förvissningen om att omvårdnadens utveckling hör framtiden till. Gerthrud Östlinder Projektledare för Svensk sjuksköterskeförenings 100-årsjubileum

8 MARS 2010 100 ÅR 19


Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening

Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling, utbildning samt kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. Alla legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kan bli medlemmar. www.swenurse.se

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING www.swenurse.se ”Svensk sjuksköterskeförening är en viktig del av framtiden. Självklart vill jag vara med och bidra, oavsett om jag arbetar med patienter och närstående, forskar eller studerar.” Behzad Arta, anestesisjuksköterska

20 100 ÅR 8 MARS 2010

100 år av utbildning, utveckling och forskning för god omvårdnad  

Bilaga om Svensk sjuksköterskeförening om 100årsjubiléet.

Advertisement