Issuu on Google+

Skapa regionalt starka industriella miljÜer Avdelningarnas arbete med näringspolitiska frügor


Innehållsförteckning

Sidan

Förord

2

Vad händer med industrin i Sverige

3

Industrins betydelse

4

Regionalt starka industrimiljöer

5

Vad vi gör för att åstadkomma starka industriella miljöer

7

Vad kan vi mer göra för att stärka den industriella miljön

8

Hur går vi vidare?

9

Checklista för regionalt näringspolitisk arbete

10

Steg 1: Vem kan vi samarbeta med

10

Steg 2: Fundera över vår egen roll som samarbetspartner

11

Steg 3: Hur vi genomför det industriella samarbetet

13

Fördjupningslitteratur

16


Skapa regionalt starka industriella miljöer Avdelningarnas arbete med näringspolitiska frågor Den här skriften uppmärksammar avdelningarnas arbete med att stärka den industriella miljön inom sitt område. IF Metalls 52 avdelningar varierar i storlek mellan 3 700 och 12 500 aktiva medlemmar. Det finns allt mellan 65 och upp till 650 arbetsplatser per avdelning. Det geografiska verksamhetsområdet omfattar i något fall bara en kommun, men det kan också handla om så många som 23 kommuner. Vanligtvis omfattar en IF Metallavdelning fem kommuner. IF Metall har som mål att skapa regionalt starka industriella miljöer. Med starka industrimiljöer menar vi alla de faktorer och förutsättningar som tillsammans skapar konkurrenskraft i våra företag. Bästa möjligheterna att påverka finns på den lokala och regionala nivån, men det behövs ett aktivt agerande av exempelvis kommuner, utbildningsanordnare, universitet och högskolor, industriforskningsinstitut, regionala myndigheter, riskkapitalbolag, företagen själva, och av vår egen fackliga organisation. I skriften ger vi en bakgrund till avdelningarnas näringspolitiska arbete. Materialet innehåller en omfattande checklista för hur arbetet kan läggas upp, vi hoppas att denna ska hjälpa avdelningarna att fortsätta det arbete som redan görs och även ge nya uppslag. Industrin behöver det lokala engagemanget för att utvecklas.

IF Metalls utredningsenhet Maj 2008

2


Vad händer med industrin i Sverige Sverige är en öppen ekonomi och lever i ett dynamiskt samspel med många andra länder. Industrin påverkas sedan länge av globaliseringskrafterna. Den internationella konkurrensen blir allt hårdare genom förbättrade transportnät, lägre kommunikationskostnader, minskade hinder för handel och investeringar. Detta skapar möjligheter för industrin, men utsätter också sektorn för olika påfrestningar. Några drag i utvecklingen: • ny teknik som gör det möjligt att snabbt införa nya produkter och att öka flexibiliteten i produktionsprocesserna växer fram • totalt sett färre, men mer utvecklade jobb skapas över tiden inom industrin på grund av effektivisering, teknisk utveckling och ökad fokusering på företagets hela värdekedja • en del jobb flyttas utanför företagen eller utomlands. På senare tid har även tjänstejobben kommit i fokus för utflyttning • service- och tjänsteinnehållet ökar inom industrin • företagsnära tjänster ökar i omfattning • sektorns exportvärde, förädlingsvärde och produktivitet ökar, samtidigt som sysselsättningen i den rena industrin långsiktigt minskar.

Exporten som procentuell andel av BNP 60

50

40

30

20

10

0 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

3


Industrins betydelse För det första behöver vi slå vakt om industrin som ger våra medlemmar tillgång till bra och utvecklande arbetsplatser. Lika viktig är industrins betydelse för välfärden i Sverige. Detta genom förmågan till ekonomisk tillväxt, skapandet av exportinkomster och indirekt sysselsättning. Det handlar inte minst om de arbetstillfällen som skapas i det omgivande samhället för att underhålla industrin eller hjälpa till med att forska fram nya och utvecklade produkter. Industrin beräknas indirekt sysselsätta upp till dubbelt så många personer utanför sitt eget område. En alltför ensidig fokusering på hur många som är sysselsatta i en viss sektor riskerar att dölja dessa viktiga förhållanden. Nya varu- och tjänsteproducerande företag uppstår i hög grad ur befintliga industriella verksamheter. Svenska framgångar inom it, telekom och olika slag av industrinära tjänster bygger till stor del på industrins behov. Industrins lokalisering över hela Sverige ger sektorn en strategisk och ofta avgörande betydelse för den regionala utvecklingen och sysselsättningen. Industrin har en hög utvecklingskraft som påverkar den svenska ekonomin på olika sätt. Teknikutveckling bidrar till att effektivisera även andra sektorer av samhället. Genom att ta till vara stordriftsfördelar, och investera i ökad produktivitet, bevaras konkurrensförmågan i en internationaliserad värld. Industrin bidrar samtidigt till att viktig omvärldskunskap förs in i landet. Genom industrins varu- och tjänsteproducerande förmåga skapas ett ekonomiskt flöde av värden in i landet. Det bidrar till balans i handeln med omvärlden. Industrins betydelse inom EU Inom EU har insikten om tillverkningsindustrins betydelse fördjupats. EU-kommissionen hävdar till exempel att: • EU:s tillverkningsindustri är i sig viktig, eftersom den står för omkring en femtedel av EU:s produktion och sysselsätter cirka 34 miljoner människor inom unionen • tillverkningsindustrin är nyckeln till nyttjandet av den nya kunskapsekonomin. Över 80 procent av den privata sektorns utgifter för forskning och utveckling inom EU kommer från tillverkningsindustrin, cirka två tredjedelar av EU:s export består av nya och innovativa produkter som skapats av tillverkningsindustrin • tillverkningsindustrin skapar tillväxt och arbetstillfällen i EU:s ekonomi i stort. Den har nära kopplingar till tjänstesektorn, eftersom den tillgodoser efterfrågan på företagstjänster och ger viktiga impulser till denna sektor. Dessa allmänna slutsatser gäller i hög grad även för Sverige. Industrins ekonomiska råd (IER) har till exempel i en rapport visat att industrin tillsammans med dessa industrinära verksamheter är betydligt viktigare än vad industrins direkta produktions- och sysselsättningsandelar antyder. En stor del av företagstjänsterna är nära anknutna till industrin liksom andra delar av tjänstesektorn, i synnerhet handel, transporter och kommunikationstjänster. Industrin har också nära samband med jordbruk, skogsbruk och energisektorn. Sammantaget har troligen industrins och de industrirelaterade verksamheternas betydelse snarast ökat något de senaste decennierna.

4


Regionalt starka industrimiljöer Med starka industrimiljöer menar vi rent allmänt alla de faktorer och förutsättningar som tillsammans skapar konkurrenskraft i våra företag. Hur ser regionalt starka industrimiljöer ut? Vad innebär det mer i detalj? Om man försöker beskriva de faktorer som har betydelse för den industriella miljön inom en ort eller region i dag, skulle bilden kunna se ut enligt figuren nedan.

Den industriella miljön Leverantörer

Kunder

EKN Partners PRV

Företagsnätverk Patent

IVF

Marknad IT

Nyföretagarcentrum

Tillverkning

Företagande

Näringslivskontor

IUC

Teknik

Bredband

Kompetens Forskningsinstitut

Kapital

Tillstånd

Järnväg

Teknikcollege Teknikdalen Högskolan

Råvaror

Innovationsbron Industrifonden

Flyg

Almi

Vägar Telekommunikationer Elförsörjning

De olika faktorer som på ett eller annat sätt har betydelse i företagets miljö och för dess konkurrenskraft kan göras till en väldigt lång lista. Bilden visar att det handlar om frågor som rör organisation, teknik, innovation, lagar och regler, marknadsförutsättningar, skatter, ledarskap, entreprenörskap, råvaror, arbetsorganisation, löner, forskning och mycket annat. Det finns ingen allmänt accepterad definition av vad som menas med konkurrenskraft. Det IF Metall lägger tonvikt vid för att skapa och bibehålla konkurrenskraft är: • bra infrastruktur • god tillgång till behovsinriktad utbildning • kompetent personal • goda möjligheter till företagssamverkan på alla viktiga områden • bra kommunal service.

5


Om faktorerna är tillgodosedda har industriföretagen möjlighet att framgångsrikt bedriva sin dagliga verksamhet. Samtidigt krävs andra, framtidsinriktade satsningar. Det handlar till exempel om att: • öka samhällets resurser för forskning och utveckling • skapa ett gynnsamt innovationsklimat • arbeta med produktivitetsfrämjande åtgärder • skapa fruktbar samverkan med högskolor och universitet. IF Metalls förtroendevalda har god kunskap om företagens problem och våra medlemmars behov. De bidrar till att identifiera önskvärda insatser. De kan ta initiativ och samla olika aktörer bakom konkreta åtgärder som stärker den lokala industrin. Utvecklingsfrågorna är därför centrala för IF Metalls avdelningar. Genom att utveckla bra förutsättningar för industrin bidrar vi till en starkare efterfrågan på industriarbetarnas arbetskraft. All erfarenhet visar att ingen region kan slå sig till ro med att uppvisa en – för tillfället – god ekonomisk utveckling eller styrka.

6


Vad vi gör för att åstadkomma starka industriella miljöer Arbetet med att stötta och driva på de regionala näringslivsfrågorna är inget nytt i förbundet, eller i föregångarna Industrifacket och Metall. Enligt en kartläggning som Metall genomförde 2003 om fackligt praktiskt näringspolitisk samarbete, arbetade Metalls avdelningar aktivt med en rad olika näringspolitiska frågor. Det handlade exempelvis om kompetensutveckling i industriföretag, modeller för utveckling av nya företag, om innovationsklimat och nätverk för riskkapitalfinansiering. Inom Industrifacket gjordes insatser av liknande slag, med betoning på branschövergripande problem, som stöd till underleverantörer till bilindustrin och de mindre industriföretagens problem. Vid ett antal seminarier hösten 2006 har IF Metalls avdelningar redovisat sina erfarenheter och ett stort antal olika aktiviteter man medverkat i. Det visar på ett starkt näringspolitiskt engagemang för att utveckla framtidens industrijobb. Arbetet spänner över många områden De frågor som avdelningarna arbetar med spänner över ett stort område. Det omfattar både utbildningsfrågor, näringspolitik, arbetsmarknad och infrastruktur. Några exempel på vad det konkret handlar om är följande: Förenkling för företagen Till exempel genom att införa ”företagslotsar”. Företagslotsens uppgift är att guida företagare genom det kommunala systemet, informera om vilka blanketter som ska fyllas i och se till att man kommer i kontakt med rätt handläggare. Syftet är att minska byråkratin och öka effektiviteten vid handläggning av ärenden. Avdelningar som på olika sätt engagerar sig i riskkapitalförsörjningen Exempelvis genom att aktivt delta i fonder och andra finansieringsinstitut som kan bidra med riskkapital eller att vara med och initiera bildande av kreditgarantiföreningar. Arbete för att säkerställa kompetensförsörjningen Till exempel genom att driva på i arbetet med att skapa regionala Teknikcollege som förbättrar gymnasieskolans yrkesutbildningar för industrins behov. Utveckla arbetsorganisationen Många klubbar inom IF Metall arbetar med att utveckla arbetsorganisationen för att bättre ta till vara medlemmarnas kompetenser och förmågor. Bland annat när företagen inför Lean production spelar klubbarna en viktig roll. Utveckla produktivitetsfrågorna I samband med investeringar i företagen eller förändringar av produktionsorganisationen deltar klubbarna aktivt med att utveckla produktivitetsfrågorna. Driva infrastrukturfrågor Lokalt och regionalt är IF Metalls avdelningar med och driver infrastrukturfrågor som att bygga ut transportvägar och kommunikationsnät, ofta i nära kontakt med nätverk och ansvariga politiker, företagsledare osv. Industriella utvecklingscentra (IUC) Flera av förbundets avdelningar har haft en viktig roll i uppbyggnaden av Industriella utvecklingscentra (IUC) som syftar till att öka samverkan mellan industriföretag och utveckla företagens förmåga till förnyelse av produkter och processer samt förmåga att leverera hela system och inte bara enskilda komponenter.

7


Aktiv rådgivning Avdelningar bedriver aktiv rådgivning åt företagen till exempel vid personalrekrytering/utveckling (särskilt viktigt för de mindre företagen). Inriktningen stödjer speciellt företag och anställda i omställningssituationer och underlättar en smidig övergång till nya arbeten. De stora industriföretagen Uppmärksammar betydelsen av de stora industriföretagen för den omgivande strukturen i form av underleverantörer, företagsnätverk, stödjande industristrukturer och allmän ekonomisk utveckling i regionen. Exemplen visar att IF Metalls avdelningar har en god förståelse när det gäller industrins förutsättningar och krav och att förbundets lokala och regionala organisationer arbetar aktivt med de näringspolitiska frågorna för att utveckla starka industrimiljöer1.

Vad vi mer kan göra för att stärka den industriella miljön Ett antal olika förslag på tänkbara utvecklingsmöjligheter kom fram vid träffarna med avdelningarna och några av dem redovisas här. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att man naturligtvis ska analysera problemen, men främst fokusera på möjligheterna. Detta gör det lättare att få genomslag för förslagen. Vi kan uppmuntra till företagsbildningar som stödjer industrimiljöerna. Den industriella verksamheten kräver många aktörer som kan bidra till den starka miljön, vilket exemplet på sidan 5 vill påvisa. Vi kan agera och opinionsbilda kring ökad förståelse hos vår omgivning för industrins betydelse och behov. Exempel Kunskapen om industrins betydelse kan vara viktig, till exempel när man som drabbad kommun försöker ersätta jobben efter en nedlagd industri i en ort. Det är inte ovanligt att man till exempel lyckas bygga upp ett köpcentrum i stället. Jobben är kanske räddade, men hur blir det med regionens ekonomiska styrka? Hur många forskningsjobb blir det av ett nytt köpcentrum skapas? Hur många transporttjänster genomförs? Hur mycket underhållsarbete? Hur många underleverantörer sysselsätts? Hur många tekniska och andra konsulter sysselsätts? Vad betyder detta för kommunens och regionens framtida möjligheter? Uppräkningen kan göras oändlig. Ett sätt för IF Metalls avdelningar att agera är att hävda att industriell verksamhet med hänsyn till dess ekonomiska betydelse också måste undersökas när kommunerna och andra aktörer arbetar för att skaffa fram ny sysselsättning till orten.

1

För den som vill veta mer om vad som har gjorts i avdelningarna på det näringspolitiska området något längre tillbaka i tiden, finns detta beskrivet i rapporten Fackligt praktiskt näringspolitiskt samarbete, se avsnittet om fördjupningslitteratur sist i den här skriften.

8


Vi kan medverka till att företag och forskning möts på ett naturligt sätt, exempelvis genom att använda etablerade fackliga kontakter med forskare och sammanföra dem med företagen. Vi kan se till att fackligt engagera oss för att använda de fondmedel som staten och EU avsätter för regional utveckling. Vi kan genom våra kunskaper om arbetsmarknaden och vår kännedom om medlemmarnas behov, medverka till att öka rörligheten hos de anställda, vilket kan gynna både våra medlemmar och företag. Vi kan öka vår beredskap inför förändringar genom att försöka hitta bra former för att följa utvecklingen för företagen inom vårt verksamhetsområde. Det kan till exempel handla om att hålla reda på viktiga nyckeltal men också om att försöka få grepp om hur omvärlden förändras. Till ett offensivt agerande hör att i bred samverkan göra en kartläggning av regionernas styrkor och svagheter. Vi kan sprida kunskap om de verktyg som exempelvis ALMI erbjuder företagen för att beräkna de faktiska kostnaderna för en företagsflytt. I regel underskattar företagen kostnaderna för att flytta produktion utomlands rejält.

Hur går vi vidare? Målet är att skapa starka industriella miljöer regionalt. Ett arbetssätt som vi tror kan vara bra är att: steg 1: inledningsvis fokusera på vem/vilka vi ska samarbeta med steg 2: planera hur vi själva ska agera steg 3: bestämma hur vi kommer i gång med arbetet.

På de följande sidorna finns checklistan med sina tre steg. För de avdelningar som redan i nuläget har frågorna uppe på dagordningen, kan det ändå vara av värde att gå igenom dessa steg. Det är värdefullt att stämma av var i processen avdelningen befinner sig. Stöd från förbundskontoret Förbundskontoret kan bistå avdelningen genom att komma med idéer och vara bollplank. Vi kan också mer detaljerat än i den här skriften redovisa olika avdelningsexempel som uppslag. För ytterligare information och vägledning i de regionala näringspolitiska frågorna, kontakta i första hand utredningsenheten.

9


Checklista för regionalt näringspolitiskt arbete Checklistan ger stöd för hur avdelningarna kan gå vidare efter att först ha diskuterat vad man vill ska känneteckna regionens industrimiljö, och vilka övergripande frågor som är viktiga att driva. Råden baserar sig till största delen på det som framkom vid seminarierna med avdelningarna.

Steg 1: Vem kan vi samarbeta med om starka industriella miljöer? Så här kan man göra: • Bestäm vilka samarbetspartners som är viktigast att träffa för att skapa starka industriella miljöer. • Närma er gärna tilltänkta samarbetspartner så förutsättningslöst som möjligt. Samarbetspartnerna har säkert många goda uppslag och idéer inom det område som vi kan samverka kring. Om vi tar upp frågorna bara som vi ser dem, kan dialogen lätt utebli eller så småningom avstanna. Tänkbara samarbetspartners Regionförbunden (forum för samverkan mellan kommuner, landsting och länsstyrelser i olika regioner i Sverige) borde vara intressanta för oss. Nuvarande politiska ledning måste vi kunna samarbeta med, oberoende av politisk hemvist. Kommuner där socialdemokraterna har egen majoritet är självklart intressanta. Folkvalda riksdagsledamöter som företräder regionen. Kommunen, arbetsförmedlingen och lokalt förankrade företagsledare. Näringslivsråd och kommunala bolag i kommunen. Arbetsgivarparten och samhällets företrädare är viktigast att träffa. Regionala arbetsgivarorganisationer, exempelvis Teknikarbetsgivarna genom sina regionala kontor är en möjlighet. Knyta kontakter med våra olika företagsnätverk. Skolor och andra utbildningsanordnare. IF Metall i F-län är ett samarbetsorgan mellan avdelningarna inom Jönköpings län. Bilda liknande länsvisa grupper? Regionalt samarbete i syfte att bilda ett industrikommittésamarbete med basen i Facken inom industrin, de fackförbund som ingår i den fackliga samverkan som vi har. LO-distrikten är tänkbara samarbetspartners, de har en mer eller mindre välutvecklad verksamhet. Hitta nya kontaktvägar inom avdelningarna. ABF; hur arbetar vi med dem?

10


Steg 2: Fundera över vår egen roll som samarbetspartner A. Exempel på vad vi i IF Metall redan är bra på Exemplen nedan hämtade från avdelningsseminarierna som visar att omvärlden inte behöver tveka om att facket i allmänhet och IF Metall i synnerhet, är en samarbetspartner som har engagemang och kan åstadkomma resultat. Så här kan man göra: • Analysera vad som kännetecknar styrkefaktorerna vid just er avdelning. Vad vi är bra på Vi har kunskapen, kopplingen, initiativet, kan tillföra idéerna. Vi har många gemensamma mål med arbetsgivarna, som ytterst handlar om att behålla och skapa fler jobb. Vi vill vara med och vi menar allvar. Vi skapar förväntningar på resultat. Vi har kontakter. Vi har en fördel i att vi rör oss mellan stora och små företag. Vi har ett stort nätverk bland de förtroendevalda. Vi borde vara intressanta att träffa för arbetsgivarorganisationer och branschorganisationer – både i egenskap av fack och som politiska aktörer. Har vi pengar att dela ut? Ifall vi exempelvis sitter med i utdelande stiftelser, så är vi intressanta. Starka fackföreningar på orten är en styrkefaktor.

11


B. Vad vi kan tänka på för att utveckla i vårt arbetssätt Så här kan man göra: • Även om vi har förutsättningarna, till exempel gedigen kunskap och lång erfarenhet av industrins villkor, så krävs det en del andra insatser för att ”hålla nivån uppe”. Vi behöver hela tiden utveckla vårt agerande som samarbetspartner. Fundera med hjälp av följande förteckning på vad som kan behövas mer för att utveckla arbetssättet kring de näringspolitiska frågorna. De här kan känneteckna vårt arbete i samarbetsrollen Vi måste kunna ta egna initiativ och vara sakliga i vårt agerande. Man blir intressant när man har något att komma med. Vi kan visa på de ljusa bilderna av industrin. Hotbilder skrämmer. Vi har ett antal eldsjälar, men vi behöver fler – genom utbildning. Viktigt att vi har förtroende för och använder vår kunskap och långa erfarenhet. Visa att vi är skickliga på att samarbeta med andra. Vi uppfattas som en bra samtalspartner, men vi måste hela tiden förnya förtroendet. Att visa resultat är ett sätt att förtjäna förtroende.

12


Steg 3:

Hur vi genomför det industriella samarbetet

A. Exempel på bra egna förberedelser Så här kan man göra: • Börja med att inventera hur avdelningen arbetar, eller vill arbeta med industriella starka miljöer. Utse gärna någon eller några som får ansvar för dessa frågor. Stöd kan också tas i en särskild arbetsgrupp som bildas för ändamålet. • Återkoppla inledningsvis och sedan även fortlöpande till klubbar och inom avdelningen. • Undvik att ägna för mycket tid åt att skriva program om vad man tänker göra. Lägg hellre tiden på att agera och samarbeta i de frågor som känns viktigast. • Delmål gör det lättare att stämma av att arbete går framåt. Vad vi kan göra praktiskt Kartlägg vad det finns för resurser inom avdelningen att arbeta med dessa frågor. Hitta folk inom våra led som brinner för frågorna. Resurser? Vår kunskap är också resurser. Viktigt att utse någon näringslivsansvarig i varje avdelning som drar i gång något. Kan vara en förtroendevald likaväl som en ombudsman. Ha en näringspolitisk dagordning i avdelningarna? Viktigast är att jobba framåt. Hitta en kontaktperson i varje avdelning. Samarbeta mer mellan avdelningarna. Hitta fem viktiga personer som man kanske kan bjuda på lunch och kan lära sig frågorna av? Sedan få fram utgångspunkter för att identifiera någon fråga som är tillräckligt viktig för att driva? Det är bra att inte ta alla frågor på en gång. Vi har andra frågor att lösa också. Vi behöver inventera vårt kontaktnät och ta reda på vem/vilka som sitter i olika organ, till exempel i ALMI. Diskutera internt om hur vårt fackliga uppdrag ser ut – ska vi bara förhandla eller är det mer än så? Inte självklart att man ser frågor om starka industrimiljöer som något prioriterat. Avdelningarnas samlade erfarenheter är en plattform. Se upp med risken att gräva ner sig i att skriva program. Gör en snabb analys i stället, och jobba kanske med en sak i taget? Skicka folk med rätt kompetens till olika aktiviteter, eller avstå helt. Jämför med hur vi laddar inför en avtalsrörelse – stora föreberedelser. Näringslivsfrågorna –hur förbereder vi dem? Förankra och utbilda för detta.

13


Vad tycker medlemmarna? Tycker man att detta är det viktigaste att syssla med? Viktigt att förankra det vi håller på med. Man kan kanske bilda fackklubbar inom yrkesutbildningarna? Det dagliga går först, men vi måste även jobba med utvecklingsfrågor i facket.

B. Exempel på bra samarbetsformer Exemplen nedan visar att det finns bra förebilder genom många fungerande arbetsformer och idéer om hur vi kan samarbeta med andra. Skapa mötesplatser för att diskutera näringspolitiska frågor som rör regionen. Goda resultat tar i bland lång tid att åstadkomma. Det handlar om att hitta rätt plats att befinna sig på och att hitta de aktörer som vi behöver träffa. Där vi har bra kontakter i dag, fortsätter vi som tidigare. Träffa Teknikföretagen regionalt. En av avdelningarna för regionen svarar för kontakterna för andra avdelningars räkning? Sikta på att träffas en gång per år? Hur kan man göra med andra arbetsgivarorganisationer? Identifiera gemensamma mål med arbetsgivarsidan. Skapa en lokal ”Bennet/Johnsson-grupp”. Ett gemensamt forum med arbetsgivarna som formulerar vad som krävs för att utveckla industrin i regionen och sedan agera efter det. Skapa ett kontaktnät med företagen. Anpassa formerna efter situationen. Anordna inledande träffar med regionförbunden. LO:s Strukturråd kan vara ett sätt att påverka regionförbund till exempel ”Jobba med, inte mot”, men ha en tydligare roll från vår sida. Kräver mycket av oss om det ska bli ett bra resultat. Kopplingen till LO; trampar vi in i varandras områden här? Det är viktigt att ha en tydlig roll från vår sida. Frukostmöten i LO-distriktets regi, inklusive företagsbesök har prövats. Ungefär 25–30 personer per möte. Deltagandet grundades på förtroendemannalagen. Olika teman för dessa möten som hade karaktär av ett informationsmöte. Bjuda in företrädare för exempelvis ALMI och be dem komma och berätta vad de gör. Värt att tänka på: Vad gör vi om en smäll kommer, till exempel att ett företag tänker flytta utomlands. Arbeta för att det görs riskanalyser i regionen? Och följa de olika kommunrankingar som görs i dag? Ha lite större konferenser med olika teman, till exempel kring infrastrukturfrågorna. Bjuda in intressanta talare till dessa, till exempel ett statsråd.

14


Vissa kommuner är bra på att arbeta med utveckling och företagsklimat. Satsa där som ett första steg. Hitta rätt frågor är viktigt. Driv gärna en fråga som man har möjlighet att lyckas med. Teknikcollge är en sådan fråga. Ta tag i frågor som är regionalt/lokalt viktiga, om det till exempel råder brist på svetsare. När det gäller infrastrukturfrågor om järnvägar, kan man exempelvis ringa SEKO-klubben vid Banverket. De vet vad som är på gång. Finns det kanske för många kontakter på sina håll i dag? Titta över det. Så här kan man göra: • Med diskussionen om vad avdelningen vill ska känneteckna regionens industrimiljö, och vilka övergripande frågor som är viktiga att driva som bakgrund, är det klokt att fundera på vilka sakfrågor som man ska ta sig an först. Börja gärna med att agera i en, eller högst några få, tydliga frågor som man bör kunna genomföra i närtid, för att man sedan tar sig an allt svårare frågor. • Det lönar sig att vara envis när man vill driva igenom sina idéer. • När man driver frågorna är det mer framgångsrikt att fokusera på möjligheterna än på svårigheterna. • Erfarenheter visar att det är viktigt att ha upparbetade kontakter med viktiga aktörer i omvärlden som kan stötta när problem uppstår.

15


Fördjupningslitteratur Här återger vi några referenser till bakgrunder och aktuella omvärldsbeskrivningar som ligger till grund för dessa riktlinjer. Regional ekonomisk utveckling - en modell för lokal analys, av Mats Helander, Linköpingsuniversitet (oktober 2000). Rapporten framtagen på uppdrag av Metall. Fackligt praktiskt näringspolitiskt samarbete, av Hans-Evert Andersson, Metalls utredningsavdelning (maj 2003). Genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram: En politik för stöd till EU:s tillverkningsindustri – mot en mer integrerad industripolitik (Meddelande från EU-kommissionen, KOM (2005) 474 slutlig). IF Metalls programförklaring, antagen vid konstituerande kongressen (november 2005). Alla vi industriarbetare. Om globalisering, industrin och facket. En rapport från IF Metalls utredningsenhet (januari 2006). Vägar till nya jobb. LO:s Program för en ny närings- och regional utvecklingspolitik (februari 2006).

16


Industrin behöver det lokala engagemanget för att utvecklas. Här ges en bakgrund till avdelningarnas näringspolitiska arbete och en checklista för hur arbetet kan läggas upp.


Skapa regionalt starka industriella miljöer