HNS personalberättelse 2010

HELSINGFORS OCH NYL ANDS SJUK VÅRDSDISTRIKT

Personalberättelse 2010

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

1

innehåll 1 PERSONALDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

3

2 MÅL FÖR PERSONALLEDNINGEN 4 3 KOMPETENT OCH MOTIVERAD PERSONAL

9

4 TILLGÅNGEN PÅ PERSONAL OCH PERSONALOMSÄTTNING 5 PERSONALUTVECKLING OCH PERSONALLEDNING 6 FOKUS PÅ ARBETSHÄLSAN 7 LÖN OCH BELÖNING

12

17

22

28

8 PERSONALKOSTNADER OCH ARBETETS PRODUKTIVITET 9 MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN

Nyckeltal och tabeller

Förteckning över figurer

Förteckning över tabeller

31

35

36 47 47

Ett arbetsdrygt men positivt år för HNS

HNS:s ekonomi och verksamhet uppvisar utmärkta resultat för år 2010.

Personalen gjorde ett strålande jobb och kostnaderna kunde hållas i schack.

Under hösten 2010 kunde köerna elimineras genom övertidsarbete och köptjänster. Ännu i augusti hade närmare 3 000 personer köat i över sex månader. Före utgången av året hade personalen avvecklat kön för dem som väntat i över sex månader, och HNS uppfyllde skyldigheterna i vårdgarantin.

Personalens engagemang, gott samarbete, allsidig kompetens och förmåga att ta till sig nya arbetssätt har lett in HNS på en positiv väg.

Den gynnsamma trenden fortsatte även enligt höstens arbetsmiljöbarometer. De som svarade på enkäten var nöjda med sitt nuvarande arbete och upplevde att det var viktigt och inspirerande. Enheternas verksamhet bedömdes vara patient- och kundorienterad.

De anställda litade på sina närmaste chefer och upplevde att de var rättvisa och målinriktade.

HNS:s kärnuppgift har definierats som att för kundernas bästa producera specialsjukvårdstjänster och hälsonytta i effektivt samarbete med primärvår-

den, universitetet och övriga samarbetspartner. Det lyckas inte utan yrkesskickliga och motiverade medarbetare.

Särskilda utmaningar under de närmaste åren är att behålla den yrkeskunniga personalen och förbättra produktiviteten för arbetet. För att svara på dessa utmaningar satsar HNS:s personalförvaltning särskilt på att utveckla ledningsarbetet på de olika organisationsnivåerna, utveckla löne- och bonussystemen samt på att förbättra personalens arbetshälsa.

I slutet av året utsågs en styrgrupp med uppgift att bereda ett utbildningspaket för alla ledningsnivåer. HNS:s styrelse godkände HNS:s lönepolicy och lönestrategi för åren 2011–2013.

Lönesystemet betonar i högre grad än tidigare uppgiftens svårighetsgrad samt även den anställdes kompetens, arbetsprestationer och resultat. Som nya element i lönesystemet infördes en modell för snabb belöning (Nopsa), en resultatbonusmodell för den kliniska serviceproduktionen samt som ett delvis nytt element en s.k. prestationslönemodell.

Under år 2010 har HNS i enlighet med förslagen i det av styrelsen godkända arbetshälsoprogrammet utveck-

lat åtgärder som främjar arbetshälsan.

Information om programmet för stödjande av arbetsförmågan spreds genom utbildning och nya guider. Under året infördes bland annat arbetssäkerhetsronder. I slutet av året infördes ett nytt datasystem, HUS-riskit, genom vilket information om bl.a. arbetsolyckor samlas in i fortsättningen.

En framgångsrik och resultatrik verksamhet förutsätter förutom gedigen yrkeskompetens även bra samarbete och växelverkan såväl inom organisationen som med ett flertal samarbetspartner. År 2010 var ett bra år. Arbetet fortsätter – det händer mycket inom hälsovården undre de kommande åren.

HNS svarar även fortsättningsvis på utmaningarna genom samarbete och öppen dialog. Det förutsätter i sin tur aktiv kommunikation som förs i rätt tid och i många riktningar. Endast genom diskussioner kan vi nå samförstånd om vad vi eftersträvar i vår verksamhet och varför samt med vilken tidsplan och vilka metoder.

Outi Sonkeri, personaldirektör

PERSONALBERÄTTELSE 2010 FÖR SAMKOMMUNEN FÖR HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med personalberättelsen är att informera om hur samkommunen HNS:s personalresurser utvecklats under de senaste åren i fråga om volym och struktur, att beskriva personalens tillstånd och kompetens samt att gestalta de kommande årens särskilda insatsområden. Jämförande data för personal inom kommunernas social- och hälsovårdsväsende år 2009 finns bland annat i en av Institutet för hälsa och välfärd utgiven rapport (www.stakes.fi/ tilastot/tilastotiedotteet/2010/Tr28_10.pdf).

Omslagsfoton: Tero Hanski, Mikko Hinkkanen

2

3

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Sommaren 2010 var varm och gräset växte så det knakade. När ett område var klippt var det dags att börja om på nytt.

2

Mål för personalledningen

I en expertorganisation har personalledningen en central roll för uppnåendet av målen. I personalstrategin för 2008– 2015 har följande mål uppställts: Kundorienterad servicekultur  Kundbetjäningen är smidig, det är lätt att kontakta HNS  Samarbetet med övriga aktörer fungerar smidigt  Möjligheterna till elektronisk ärendehantering utnyttjas Motiverande, innovativ och samarbetsvänlig arbetsmiljö  Möjligheterna att påverka arbetet utökas

Nyckeltal

 Innovationer stöds och förändringar genomförs  Samarbetsförmåga uppskattas

Sporrande och resultatansvarigt ledarskap  Alla har rätt till en god ledning  Målen avtalas i samråd  Kommunikationen är öppen och sker i rätt tid  Ledningskarriär via utbildning Belöningssystem till stöd för önskade resultat  Väl utfört arbete och goda resultat belönas  Innovationer belönas

Lyckad rekrytering.

Flexibla arbetsförhållanden.  Klara och smidiga rekryteringsprocesser  Systematisk introduktion  Skalfördelar utnyttjas för att öka flexibiliteten Arbetsplats med många möjligheter  Lockande och mångsidiga uppgifter  Möjligeter att göra karriär som expert  Kompetensen stöds genom yrkesfortbildning  Goda möjligheter inom forskning och utveckling

2010 2009 2008 2007 2006

Antal anställda

21 171 20 909 20 956 21 202 20 927 fast anställda 16 742 16 757 16 749 16 917 16 560 visstidsanställda, av vilka 4 429 4 152 4 207 4 285 4 367 vikarier 2 792 2 641 2 675 2 652 2 687 vårdare inom den öppna vården 1 481 1 439 1 465 1 404 1 538 korta vikariat (1–12 dgr) 156 72 67 229 142 Anställda per personalgrupp 21 171 20 909 20 956 21 202 20 927 vårdpersonal 11 854 11 725 11 658 11 999 11 798 läkare 2 649 2 571 2 551 2 519 2 451 övrig personal 5 678 5 603 5 768 5 734 5 742 specialarbetare 990 1 010 979 950 936 Medelålder 43,4 43,3 43,1 42,9 42,7 kvinnor 43,5 43,5 43,3 43,0 42,8 män 42,4 42,3 42,3 42,1 42,0 fast anställda 45,5 45,3 45,1 44,9 44,8 visstidsanställda 35,5 35,2 35,2 35,0 34,8 Könsfördelning kvinnor/män, % 85,9/14,1% 85,8/14,2% 85,7/14,3% 85,7/14,3% 85,6/14,4 % Personalomsättning, fast anställda 5,8 % 6 % 7 % 7 % 6 % Utbildningsdagar/anställd 3,7 3,4 3,5 3,4 3,7 Löner och arvoden av verksamhetskostnaderna, exkl. lönebikostnader, % 52,4 % 51,5 % 52,0 % 52,3 % 52,7 % Anlitande av inhyrd arbetskraft i euro 13,5 16,7 16,0 11,7 7,5 i årsverken 225 278 288 210 169

Tabell 1. Nyckeltal om personalen 2006–2010

4

5

2010 Pers o nalberättels e

Följande åtgärder planerades för år 2010: Målmedvetet, gott ledningsarbete och säkerställande av kompetensen  Förnyande av HR-kommunikationen  Chefsutbildningar  Stödjande av processen för utvecklings- och målsamtal  Fortsatt utveckling av måluppställningen och uppföljningen av personalplanerna samt utveckling av rapporteringen Arbetshälsa  Utveckling och implementering av

6

Personalberättelse 2010

programmet för stödjande av arbetsförmågan  Implementering av säkerhetsronder

Belöning  Precisering av lönestrategin, spridande av information om strategin

Processhantering och processernas produktivitet  Konkret åtgärd i anknytning till analys av verksamheten och personalen eller förbättrad uppföljning av personalkostnaderna (ingår i de verksamhetsrelaterade målen för personalplaneringen)

Tillgången på personal, personalomsättning  Utveckling av rekryteringsprocessen och servicemodellen  Implementering av ett kompetenscenter och utredning av social sysselsättning  Verkställande av intervjuer med anställda som slutar

Ovan nämnda åtgärder verkställdes och utvecklades under det gångna året. Styrelsen godkände en ny lönestrategi, ett bostadspolitiskt program, ett språkprogram samt en plan för jämställdhet och jämlikhet. Under året utvecklades arbetshälsan samt skapades enhetliga principer och modeller för genomförande av enkäter i samband med introduktion och avgång.

Vid sitt sammanträde den 11 oktober 2010 godkände HNS:s styrelse verksamhetsplanen för HNS Psykiatri

för åren 2010–2015. Kompetenscentermodellen och de för modellen anslagna medlen utnyttjades i den fortsatta bearbetningen av personalfrågorna i anslutning till verksamhetsplanen för psykiatrin.

Uppbyggandet av personalförvaltningens datasystem, HUS Plus, utgjorde ett omfattande investeringsprojekt under åren 2007–2010. Projektet slutfördes den 31 december 2010 och var i sin helhet ett mycket stort förändringsprojekt. Projektet resulterade bl.a.

i HUS Plus-arbetsbordet, en till anställda och chefer riktad webbaserad tjänst för hantering av personalfrågor.

Kommunikationen i personalfrågor utvecklades bl.a. genom införande av meddelanden till cheferna som en ny kommunikationskanal i HUS Plus.

7

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Vårdresultaten för barnreumatism började förbättras när man lärde sig åtgärda ledinflammationer i tid och införde biologiska läkemedel.

I dag är det endast ett fåtal barn som måste opereras eller tvingas till långa sjukhusvistelser. Eija Piippo-Savolainen injicerar kortison i patientens knä på Barnkliniken.

3

Kompetent och motiverad personal

Vid utgången av år 2010 hade HNS 21 anställda högst ett år var 84 procent 171 anställda. Jämfört med år 2009 kvinnor. Andelen kvinnor i ledande var det en ökning med 262 personer. ställning var något under hälften.

De fast anställda utgjorde 79,1 procent De anställda inom HNS arbetar i sju av hela personalen. Andelen visstidsresultatområden (fem sjukvårdsområanställda varierade per personalgrupp. den, koncernförvaltningen och lokalAndelen var störst bland läkare och i centralen) samt i nio affärsverk. Affärsåldersgruppen under 30 år. Merparten verken erbjuder centralt producerade (87,9 %) var heltidsanställda. tjänster för hela HNS-organisationen.

Utvecklingen av antalet fast anställDe verkar inom samtliga sjukvårdsomda och visstidsanställda per personalråden. grupp mellan år 2006 och 2010 visas Av de anställda var 56 procent vårdi tabell 15. Vid utgången av år 2010 personal,tulosalueittain 13 procent läkare och samKaavio 1. Henkilöstö 31.12.2010 var 2 561 personer deltidsanställda. manlagt 31 procent övrig personal och 0,4 % % Merparten hade antingen partiell vård- 1,3specialarbetare.

Storleksrelationerna 4,1 % 0,9 % ledighet eller deltidspension. mellan de olika personalgrupperna 8,3 % HNS är en kvinnodominerad arbetsvar oförändrad. Andelen män varierar 1,9 % plats. Kvinnorna utgör cirka 86 proberoende på personalgrupp (tabell 23).

8,2 % cent av de anställda. Av dem som varit Andelen män är störst bland läkarna, 54,1 % 4,0 % Kaavio 1. Henkilöstö tulosalueittain 31.12.2010 Kaavio 1. Henkilöstö tulosalueittain 31.12.2010 0,7 % 0,4 % 1,3 % 0,9 %

8,3 % 1,9 % 8,2 %

0,4 % 4,1 %1,3 % 0,9 %

0,7 % 0,1 % 2,6 %

4,1 %

3,1 %

8,3 %

4,0 %

2,4 %

1,9 % 8,2 %

0,7 % 0,7 % 0,1 % 2,6 %

7,3 %

54,1 %

4,0 %

0,7 % 0,7 % 0,1 % 2,6 % 7,3 % 7,3 % 3,1 % 2,4 % 3,1 %

HUCS sjukvårdsområde % Västra54,1 Nylands sjukvårdsområde

Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde HNS Lokalcentral 2,4 %

Koncernförvaltningen Affärsverket HNS-Apotek

8

Affärsverket HNS-Röntgen HUCS sjukvårdsområde HUCS sjukvårdsområde Affärsverket HNS-LAB Västra Nylands sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Affärsverket Ravioli Lojo sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Affärsverket HNS-Desiko Hyvinge sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Affärsverket HNS IT-tjänster Borgå sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde Affärsverket HNS-Logistik HNS Lokalcentral HNS Lokalcentral Affärsverket HNS-Medicinteknik Koncernförvaltningen Koncernförvaltningen Affärsverket HNS-Servis Affärsverket HNS-Apotek Affärsverket HNS-Apotek Affärsverket HNS-Röntgen Affärsverket HNS-Röntgen Affärsverket HNS-LAB Figur 1. Anställda per resultatområde 31.12.2010 Affärsverket HNS-LAB Affärsverket Ravioli Affärsverket Ravioli Affärsverket HNS-Desiko Affärsverket HNS-Desiko Affärsverket HNS IT-tjänster Affärsverket HNS IT-tjänster Affärsverket HNS-Logistik Affärsverket HNS-Logistik Affärsverket HNS-Medicinteknik Affärsverket HNS-Medicinteknik Affärsverket HNS-Servis Affärsverket HNS-Servis

9

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Kaavio 2. Henkilöstömäärän kehitys

Henkilöstö Henkilöstö henkilöstöryhmittäin henkilöstöryhmittäin 2010 2010 4,7% 4,7%

24000

medan andelen kvinnor är störst i gruppen vårdpersonal. På 2000-talet har ökningen av antalet kvinnliga läkare varit avsevärd, vilket bland annat medfört att antalet familjeledigheter har ökat.

Personalens medelålder år 2010 var 43,4 år, vilket är lägre än genomsnittet för kommunsektorn. Åldersstrukturen för HNS:s personal var balanserad.

Detta återspeglas i bl.a. ålderspensionsprognoserna, enligt vilka procentuellt färre HNS-anställda kommer att gå i pension under de närmaste åren än i kommunsektorn i genomsnitt (figur 8).

De största åldersgrupperna är 46–50- och 51–55-åringarna (figur 5).

20000

26,8% 26,8%

4 285

4 367

56% 56%

4 152

4 207

4 429

16000 12000 8000

12,5% 12,5% Vårdpersonal Vårdpersonal Läkare Läkare Övrig personal Övrig personal Specialarbetare Specialarbetare

16 560

16 917

16 749

16 757

16 742

v.2006

v.2007

v.2008

v.2009

v.2010

4000 0 Visstidsanställda

Figur 2. Antal anställda per personalgrupp 2010

Fast anställda

Figur 3. Antal anställda, utveckling 2006–2010

En stegvis ökning av pensionsåldern höjer de äldsta åldersgruppernas andel av personalen.

Service på modersmålet Av personalen har 88,6 procent finska, 4,8 procent svenska och 6,6 procent något annat språk som modersmål.

Flest svenskspråkiga medarbetare finns i Borgå sjukvårdsområde och Västra Nylands sjukvårdsområde. HNS:s styrelse godkände vid sitt sammanträde den 29 mars 2010 (§ 55) en uppdatering av språkprogrammet. Syftet med programmet är att patienten alltid ska

få service på sitt modersmål (finska eller svenska) vid HNS. Med hjälp av ett språkbrukstillägg, språkutbildning och genom chefsarbetet uppmuntras de anställda att använda båda inhemska språken. Språkbrukstillägg betalades i december till 2 471 anställda.

I enlighet med språkprogrammet har HNS byggt upp ett nätverk med kontaktpersoner, s.k. språkambassadörer, i frågor rörande den språkliga minoriteten. Språkambassadörerna har i uppgift att sprida information om HNS:s språkprogram samt främja en positiv inställning till tvåspråkig verksamhet.

Kaavio 4. Henkilöstö ikäryhmittäin 2009 - 2010 3 500

Kaavio 5. Henkilöstön ikäjakauma 2010

46–50

51–55

2 497 2 475

2 654 2 609

3 033 2 924

2 000

2 962 2 995

antal

2 260 2 224

2 500 26%

2 729 2 753

3 000 16%

2 815 2 763

5%

1 500

27%

1 085 1 104

1 000

1 136 1 062

26%

500 under 30 år 31–40 år 41–50 år 51–60 år över 61 år

0 under 25 26–30

31–35

36–40

41–45

56–60

över 61

åldersgrupp 2010

Figur 4. Personalens åldersfördelning 2010

2009

Figur 5. Antal anställda per åldersgrupp 2009–2010

Voimassaolevat KuEL-osa-aikaeläkkeet HUS-kuntayhtymä 31.12.2010 Iän mukaan, kpl

Henkilöstön äidinkielijakauma 6,6 %

58 år

4,8 %

34

59 år

47

60 år

34

61 år

51

62 år

45

63 år 88,6 % finska svenska annat språk Figur 6. Fördelning för de anställdas modersmål

10

33

64 år

13

65 år

5

66- år

6

0

10

20

30

40

50

60 st

Figur 7. Deltidspensionerade 31.12.2010

11

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Orsak till anställningens upphörande, fast anställda

4

2009

2010

Förändring

Frivillig uppsägning Anställningen sagts upp, hävts eller upphört, den anställde har avlidit

621

763

861

605

586

-19

40

39

35

40

40

0

Pensionering (inkl. samtliga pensionsformer)

350

333

339

376

415

39

60

184

53

3

5

2

1 071

1 319

1 288

1 024

1 046

19

Tabell 2. Fast anställda som avgick 2006–2010

Pensionerade per pensionsslag, antal

År 2010 var den genomsnittliga tjänstgöringstiden 10,7 år och låg därmed på samma nivå som året innan. Den genomsnittliga anställningstiden för fast anställda var 12,7 år och för visstidsanställda 2,9 år. Under räkenskapsåret uppvaktade arbetsgivaren sammanlagt 231 personer som tjänstgjort i 30 eller 40 år och 627 anställda som tjänstgjort i 20 år. Antalet anställda som jobbat på HNS i mindre än fem år var 7 420.

Vid årsskiftet hade 2 668 personer varit anställda i mindre än ett år. Av dem var 616 fast anställda och 2 052 visstidsanställda. Vidare var 312 av dem läkare, 1 428 vårdpersonal, 167 specialarbetare och 761 övriga anställda. Siffrorna återspeglar antalet nya anställda och behovet av effektiv introduktion. Det har i sin tur en väsentlig inverkan på kostnaderna för introduktion och nyrekrytering.

2006

2007

2008

2009

2010

Förändring 2009–2010

280

260

267

311

360

49

7

4

8

11

4

-7

Ålderspension Förtida ålderspension Individuell förtidspension Invalidpension Totalt

2

1

1

0

0

0

61

68

63

54

51

-3

350

333

339

376

415

39

Kaavio 15. Henkilöstön palveluksessaoloajat

Tabell 3. Pensioneringar 2006–2010 Kunta-alan eläkepoistuma

HUS-kuntayhtymä 2010-2030 13 % 18 %

% 3,5 3,0

22 % 2,5 2,0 25 % 1,5 1,0

22% under 1 år 1–5 år 5–10 år 10–20 år över 20 år

0,5 0 2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

KuEL-eläkkeelle siirtyneet HUS-kuntayhtymä 1996-2010 Figur 8. Pensionsavgång inom kommunsektorn (% av personalen) 2010–2030 Henkilöstö ja keski-ikä, v.

Figur 9. Personalens tjänstgöringstid 3,8 % 7,9 %

4,1 % 3,8 % 3,8 % Ålder 7,9 % 7,9 % 65 10,8 % 4,1 % 4,1 %

500

Infektionsläkare Ville Valtonen arbetade aktivt för ökad infektionsmedvetenhet ända fram till sin pensionering.

Kaavio 7. Vuotuisen työajan jakauma 2010

Kaavio 7. Kaavio Vuotuisen 7. Vuotuisen työajan jakauma työajan 2010 jakauma 2010

Personer

År 2010 avslutades 1 046 fasta anställningar; av dessa var 586 uppsägningar.

Den procentuella omsättningen för fast anställda (5,8 %) sjönk något jämfört med året innan och motsvarade det uppställda målet. Antalet som sade upp sig sjönk återigen från året innan, medan antalet pensionerade ökade.

2030

Hela kommunsektorn, %

Pensionsavgång (HNS), %

Omsättning

12

2008

Alla orsaker sammanlagda

Tjänstgöringstid

År 2010 avgick 415 HNS-anställda med pension; 360 av dem ålderspensionerades. Antalet deltidspensionerade var 268, vilket var samma nivå som

2007

Förflyttning till dotterbolag/primärvården

Tillgången på personal och personalomsättning

Pensionering

2006

400

60 10,8 %

10,8 %

300

55 2,7%

2,7%

200

50

100

45 40

0 2000

2002

2004 Personer

2006

2008

Ålder

Figur 10. Pensionerade inom HNS 2000–2010 Personal och medelålder, år

2010

70,7 %

2,7% 70,7 %

70,7 %

Ordinarie arbetstid Tilläggsarbete och övertid Semester Ordinarie arbetstid Ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro Tilläggsarbete Tilläggsarbete och övertidoch övertid Lagstadgad frånvaro Semester Semester Övrig frånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro LagstadgadLagstadgad frånvaro frånvaro Övrig frånvaro Övrig frånvaro Figur 11.

Fördelning av den årliga arbetstiden 2010

13

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

föregående år. Den genomsnittliga pensioneringsåldern var 59,7 år, att jämföra med 59,3 år föregående år. De anställdas pensioneringsålder har ökat flera år i rad. Den genomsnittliga pensioneringsåldern varierar beroende på personalgrupp och yrkesbenämning. År 2010 var den genomsnittliga åldern för ålderspensionering 63 år. Avgångsåldern vid ålderspension har stigit under de senaste tio åren. År 2000 var den genomsnittliga åldern 60,9 år. Åren 2011–2030 uppnår sammanlagt cirka 11 300 HNS-anställda åldern för ålderspension (65 år). År 2010 var den genomsnittliga åldern för ålderspensionering inom kommunsektorn 63,5 år.

Inom HNS är det under vissa förutsättningar även möjligt att fortsätta anställningsförhållandet ända tills den anställde fyller 72 år, trots att den övre åldersgränsen (68 år) uppnåtts. Denna möjlighet har utnyttjats i enskilda fall, men har inte haft någon större effekt på storleken för gruppen över 61 år.

Pensionsavgången bland hälsovårdspersonalen och det rekryteringsbehov som avgången medför är ett avsevärt problem på riksnivå. En av de strategiska utmaningarna under de närmaste åren är därför att säkerställa tillgången på arbetskraft.

Rekrytering En positiv yttre arbetsgivarbild lockar kompetent arbetskraft. Olika föreställningar styr även de arbetssökandes beteende på arbetsmarknaden. HNS:s styrkor enligt externt utförda undersökningar av arbetsgivarbilden var år 2010 bland annat de utmanande och allsidiga arbetsuppgifterna, samarbetet med universitetet samt den högklassiga patientvården. År 2010 lediganslog HNS totalt 1 571 fasta jobb och 658 visstidsjobb.

I september övade Barnkliniken på rutinerna i samband med katastrofer. Medlemmar i scoutkåren Vartiovuoren Tytöt ställde upp i rollerna som olycksoffer.

Antalet sökande till de lediga jobben var 23 522, vilket var en ökning jämfört med föregående år, men liksom då förekom likväl flaskhalsar i rekryteringen.

HNS deltog år 2010 i sammanlagt cirka 50 rekryteringsevenemang, av vilka de största var Läkardagarna, Sjukskötardagarna samt mässan NextStep.

Samarbetet med skolorna skapar ett bra underlag för den framtida rekryteringen. Via sommarjobb, praktisk arbetslivsorientering samt praktikantperioder kan ungdomar få en inblick i de olika uppgifterna i sjukvårdsdistriktet och HNS som arbetsgivare.

För prognostisering av tillgången på arbetskraft deltog HNS i ett av Europeiska socialfonden (ESF) finansierat projekt för främjande av rörligheten bland professionella inom hälsovården (”Attraktiivinen Suomi – terveydenhuollon osaajien liikkuvuuden edistäminen”).

Projektet började hösten 2008 och avslutades den 31 december 2010.

Syftet var att skapa en handlingsmodell som möjliggör etisk rekrytering inom EU-länderna utifrån den egna organisationens behov. Utöver detta fortsatte HNS ett år 2009 inlett projekt som syftar till att inhämta erfarenheter av rekrytering av utländska skötare.

Som rekryteringsland för pilotprojektet utsågs Filippinerna.

Introduktion av nya anställda Nivån på introduktionen har förbättrats sedan 2005, men medelvärdet (3,7) ligger fortfarande under målnivån (4). Medelvärdet enligt de som varit anställda mindre än ett år var 3,6. I många enheter startades därför utvecklingsprojekt. År 2010 upprättades gemensamma anvisningar på koncernnivå för introduktion av nyanställda och

Ordinarie Ordinarie anställningar, Visstidsanställningar, Visstidsanställningar, anställningar, antal antal sökande antal antal sökande

1571

17160

658

6362

Tabell 4. Lediga platser och arbetsplatsansökningar 2010

14

15

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Operativa resultatenheten vid Hucs fick i maj tjugo nya anställda från Filippinerna. Projektet syftar till att ta fram en modell för rekrytering utomlands.

kortvariga vikarier samt för introduktion i arbetssäkerhet. En modell utarbetades även för introduktion av nya chefer.

Insamlandet av respons på introduktionen och om orsakerna till den externa personalomsättningen ger viktig information till stöd för personalledningen och utvecklingen av arbetsgivarbilden. Under året skapades enhetliga principer och modeller för genomförande av enkäter i samband med introduktion och avgång. Våren 2011 startades en systematisk uppföljning där nyanställda får en enkät om hur introduktionen har lyckats.

Frånvaro Antalet frånvarodagar ökade totalt med cirka 22 000 dagar eller 1,1 procent jämfört med året innan.

Semestrarna utgör fortsättningsvis den största grunden till frånvaro och står för ca 40 procent av all frånvaro.

Andelen sjukfrånvaro var oförändrad (närmare analys i kapitel 6).

Till lagstadgad frånvaro hör bl.a. olika familjeledigheter. Lagstadgad

16

frånvaro förekommer mest i gruppen vårdpersonal, vilket har att göra med att branschen är kvinnodominerad. Den snabbaste ökningen av lagstadgad frånvaro förekommer dock inom läkarkåren och står i proportion till den ökande andelen kvinnor i yrkesgruppen. Den stora mängden familjeledigheter förklarar delvis även skillnaden mellan antal anställda och antal årsverken.

Om all frånvaro skulle fördelas jämnt på alla anställda vid HNS, skulle var och en under kalenderåret ha i genomsnitt 95,5 kalenderdagar frånvaro (tabell 21).

Kostnaderna för frånvaron exklusive arbetsgivarens lönebikostnader var 121 miljoner euro. Härav utgjorde lönerna för semestertiden 82 miljoner euro, lönerna under sjukfrånvaro 22,8 miljoner euro, övrig lagstadgad frånvaro 6,7 miljoner euro och lönekostnaderna för övrig frånvaro 9,5 miljoner euro.

Arbetet och de olika livsfaserna HNS har som mål att de anställda inom de gränser som verksamheten sätter

ska ha möjlighet att påverka sina egna arbetsskift och därigenom underlätta samordningen av arbetet och privatlivet. Vid utgången av 2010 utnyttjade 2 561HNS-medarbetare möjligheten att göra förkortad arbetstid på grund av barn, studier eller andra omständigheter. Möjligheten till partiell vårdledighet utnyttjades av 929 personer, och i slutet av året var 588 personer moderskaps- eller föräldralediga. Faderskapsledigheterna har ökat i jämn takt år för år.

Då ett barn under 10 år plötsligt insjuknar kan mamman eller pappan få kostnadsfri barnvård i hemmet, dock i högst fyra dagar i sänder. Serviceleverantörerna konkurrensutsattes under år 2010. Kostnaderna för vård av sjukt barn uppgick till cirka 62 000 euro, vilket innebär köp av cirka 420 vårddagar per år.

En anställd kan enligt överenskommelse med chefen sporadiskt eller regelbundet arbeta på distans. Distansarbete är möjligt när arbetsuppgifterna inte kräver nära kontakt med patienter eller arbetskamrater.

Antalet deltidspensionerade i slutet av år 2010 uppgick till 268. Antalet har nästan halverats jämfört med de första åren på 2000-talet. Möjligheten till deltidspension bidrar till att den anställda orkar jobba fram till ålderspensionen.

Utnyttjandet av arbetsskiftplaneringsprogrammet Titanias funktion för önskemål gällande arbetsskift som hjälp i arbetsskiftsplaneringen utvidgades år 2010 till nya arbetsenheter.

I Hyvinge och Lojo sjukvårdsområden startades dessutom ett pilotprojekt för elektronisk uppföljning av arbetstiden i periodarbete. Målet med försöket är i det första stadiet särskilt att påskynda behandlingen av utfallsuppgifterna för arbetstiden genom att föra över arbetstidsstämplingarna från passerkontrollprogrammet till utfallsuppgifterna i Titania. Erfarenheterna från försöket utnyttjas inom hela HNS-distriktet.

5

Personalutveckling och personalledning Kaavio 6. Koulutusrakenne sukupuolittain

Fördelningen av personalen efter utbildningsnivå var år 2010 nästan oförändrad. Antalet som avlagt yrkeshögskoleexamen ökade något från året innan. En del av de anställda håller också på att uppgradera en tidigare examen på skol- eller institutnivå till yrkeshögskoleexamen. Cirka 32 procent av de anställda har högskoleexamen. Utbildningsstrukturen enligt kön presenteras i figur 12.

HNS:s vetenskapliga forskning är stark och framgångsrik. Enligt de vägda poängen för publikationer utförs 32,0 procent av den riksomfattande och 40,9 procent av universitetssjukvårdsdistriktens hälsovewenskapliga forskningar vid HNS. Inom biomedicin framlades 104 doktorsavhandlingar år 2010.

Innovationsverksamheten ger årligen upphov till ett tiotal anmälningar av uppfinningar som uppstår inom ramen för anställningen. De senaste åren har cirka 40 procent av anmälningarna om uppfinningar lett till patentansökningar.

40 %

Män

30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5% 0 grundskolenivå

mellannivå

lägsta högre nivå

Stark yrkeskompetens och möjlighet att agera självständigt har länge hört till HNS:s styrkor. Enligt arbetsmiljöbarometern upplever personalen att deras arbete är betydelsefullt. De är stolta över sitt jobb och nöjdheten med de nuvarande uppgifterna har ökat. Möjligheterna till yrkesmässig utveckling har förbättrats undan för undan (figur 14).

lägre högskoleexamen

högre högskoleexamen

forskare

Figur 12. Utbildningsstruktur per kön

Utvecklingssamtalen upplevs vara nyttiga Andelen utvecklingssamtal var enligt arbetsmiljöbarometern för 2010 fortfarande ungefär 60 procent och nådde inte upp till målet (80 %). I fråga om såväl utvecklingssamtalens antal som Kaavio 3. Henkilöstön koulutusrakenne 5% % 5

7% % 7

11 11 % % 25 % % 25

Kompetensutveckling

Kvinnor

35 %

20 20 % %

32 % % 32 Grundskolenivå Grundskolenivå Mellannivå Mellannivå Lägsta utbildning utbildning på på högre högre nivå nivå Lägsta Lägre Lägre högskoleexamen högskoleexamen Högre högskoleexamen högskoleexamen Högre Forskarnivå Forskarnivå Figur 13. Personalens utbildningsstruktur

den upplevda nyttan förekom stor variation (0–100 %). Mest utvecklingssamtal fördes bland vård- och servicepersonalen och minst bland läkare och medarbetare som anställts med stöd av specialstatsandelen. Den upplevda nyttan av utvecklingssamtalen har under de senaste åren stigit till en god nivå (72 %), och det finns inga större skillnader mellan yrkesgrupperna.

Enligt enkätuppgifterna innebär nyttiga utvecklingssamtal en ökad upplevelse av att ledningen är rättvis.

Utvecklingssamtal som upplevs som värdelösa försvagar rättvisan mycket mer än om man inte alls har utvecklingssamtal. Fokus låg år 2010 på främjande av att utvecklingssamtalen upplevs som nyttiga. För att förbättra mål- och utvecklingssamtalsprocessen ordnades ett flertal kurser och utvecklingsevenemang på olika håll i HNS. Kompletterande utbildning Tyngdpunkten låg på kompletterande yrkesutbildning. Möjligheten till kom-

17

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Kaavio xxxx. Koetut kehitysmahdollisuudet, ammatillinen itsetunto ja työn haasteellisuus HUS:ssa 2005-2006, 2008-2010 Kaavio xxxx. Koetut kehitysmahdollisuudet, ammatillinen itsetunto ja työn haasteellisuus 5 Kaavio xxxx. Koetut kehitysmahdollisuudet, ammatillinen itsetuntoHUS:ssa ja työn haasteellisuus HUS:ssa 2005-2006, 2008-20102005-2006, 2008-2010 5

5

4,5 4 3,5 3 2,5

2005

4,5

pletterande yrkesutbildning vid HNS grundar sig på riksomfattande riktlin4,5 4 jer. År 2010 deltog 16 932 personer i olika utbildningar. Antalet utbild4 3,5 ningsdagar var sammanlagt 78 351.

I genomsnitt var cirka 300 anställda 3,5 3 på kurs varje vardag. Fördelningen av utbildningsdagarna per yrkesgrupp 3 visas i tabell 5. Utöver detta ordnade 2,5 2005 2006 2008 2009 enheter flera 2010interna utbildningolika ar (avdelningstimmar, meetings, ut2,5 Nöjd med det nuvarande arbetet 2006 20082006 20092008 2010 Jag anser att mitt arbete är2010 betydelsefullt och inspirerande 2005 2009 vecklingsdagar) som inte statistikförs.

Jag har tillräckligt goda kunskaper och färdigheter Bra möjligheter till yrkesmässig utveckling Nöjd med det nuvarande arbetet Den tid som lagts på nätutbildning Nöjd med det nuvarande arbetet Jag inspirerande är stolt över mitt arbete Jag anser att mitt arbete är Jag betydelsefullt ocharbete inspirerande anser att mitt är betydelsefullt och har inte heller inräknats i utbildningsMöjlighet att agera självständigt Jag har tillräckligt goda kunskaper färdigheter Jag har och tillräckligt goda kunskaper och färdigheter Bra möjligheter till yrkesmässig utveckling Bra möjligheter till yrkesmässig utveckling dagarna.

Jag är stolt över mitt arbeteJag är stolt över mitt arbete Figur Möjlighet 14. Nöjdhet medsjälvständigt arbetet och upplevelser gällande yrkeskompetens och utvecklingsmöjligheatt agera IT-utbildningen fokuserade på att Möjlighet att agera självständigt terna inom HNS 2005–2006 och 2008–2010 (Arbetsmiljöbarometern) stärka den kompetens som behövs

Sari Jalkanen och Satu Mustjoki forskar i nya behandlingsmetoder för kronisk myeloisk leukemi.

vid övergång till elektronisk ärendehantering. Nätutbildning har använts i utbildningen i läkemedelsbehandling, tjänsteförhållandeärenden och arbetstidsplanering och strålskydd.

Den läkemedelsbehandling som ges av HNS:s vårdpersonal (barnmorskor, laboratorieskötare, röntgenskötare och sjukskötare) är förknippad med ett tillståndsförfarande för intravenös vätske- och läkemedelsbehandling och förutsätter att kompetensen kontrolleras vart femte år. År 2010 ordnade HNS-Servis iv-utbildning i vilken 1 532 personer deltog. Av dem kom 159 från HNS:s ägarkommuner och från privata hälso- och sjukvårdsorganisationer.

Sammanlagt 266 personer deltog i andra stadiets kompletterande utbildning i läkemedelsbehandling för utbildad vårdpersonal. Av dem jobbade 222 inom HNS. En särskilt utsedd styrgrupp för läkemedelsbehandling given av vårdpersonal följde upp utbildningens kvalitet och genomförande. Åren 2009–2010 ordnades på försök en tilläggsutbildning inom psykiatrisk specialsjukvård på 20 studieveckor. Kursen genomfördes i samarbete med Helsingfors läroavtalsbyrå och Helsingfors läroanstalt för social- och hälsovårdssektorn. Kursen riktades till anställda som fått hälsooch sjukvårdsutbildning på andra stadiet. Försöket var en fortsättning på ett motsvarande försöksprojekt inom somatiken (2008–09). Kursen leder inte till examen men ger färdighet att bredda deltagarens uppgiftsbeskrivning. På basis av de inhämtade erfarenheterna och responsen kommer kurser inom båda inriktningarna att ordnas varje år.

Information om utbildningen:  externa utbildningstjänster köptes för 6,7 miljoner euro, vilket är ca 0,8 procent av lönekostnaderna (2009 0,8 %).  sammanlagt 16 932 olika personer hade frånvaro för utbildning (2009 15 719 personer)

Forskarna vid HUSLAB är beredda på att det kan dyka upp nya bakteriestammar. Överläkare Martti Vaara.

Studiehandledning Årligen praktiserar närmare 4 000 studerande från yrkeshögskolor och hälsovårdsskolor vid HNS. Antalet studieveckor är sammanlagt cirka 18 000. HNS är även en nationellt viktig utbildningsplats för specialistläkare.

Samarbete med läroinrättningarna ger möjlighet att påverka utbildningarnas innehåll. För att stärka utvecklingen av närhandledningen av de studerande inom vårdarbete har HNS fem kliniska lärare. Mer än tusen anställda i enheterna har utbildats till studiehandledare. Som kvalitetsindikator för handledningen används en CLES-enkät. År

2010 var medelvärdet för indikatorn för handledningens kvalitet 8,29 (2009 8,28; 2008 7,94).

Under praktikperioden får de studerande en uppfattning av hur HNS är som arbetsgivare. Medelvärdet för de studerandes bedömning av klimatet i den arbetsenhet där de praktiserade var år 2010 8,25 (2009 8,20; 2008 7,67).

Yrkesgrupp

Utbildningsdagar, medelvärde

Ledning Den kritik som personalen de senaste åren har hyst mot den högsta ledningen minskade under räkenskapsåret.

2008

2009

2010

Läkare

7,8

7,4

7,9

Vårdpersonal

3,4

3,3

3,5

Övrig personal

1,5

1,5

1,8

Specialarbetare

5,2

4,7

4,9

Utbildningsdagar, medelvärde

3,5

3,4

3,7

Tabell 5. Fortbildning per yrkesgrupp 2008–2010

18

19

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Työoloborometri 2008-2010: Johtaminen

Värdena i koncernledningens verksamhet

3,1 2,9

2,6

Värdena i ledningens verksamhet inom sjukvårdsområdet/affärsverket

3,1 3,0

2,7

Får information om förändringar inom HNS

3,3 3,2

2,9

Får tillräckligt med information som behövs i det egna arbetet

3,4

3,7 3,6

3,7 3,7 3,6

Resurserna används effektivt inom arbetsenheten Ledningen och organisationen av den dagliga verksamheten är ändamålsenlig och tydlig

3,4 3,4

3,2

Verksamheten i arbetsenheten är klientbaserad och flexibel

3,9 3,9

3,8

Värdena inom den egna arbetsenhetens verksamhet

3,3

3,6 3,5 4,0 4,0 3,9

On selvillä työyksikön toiminnan tavoitteista 1

1,5

2

2,5

2008

Figur 15. Arbetsmiljöbarometern 2008–2010: Ledningsarbetet inom HNS

3

3,5

2009

4

4,5

4,5

5

2010

Työolobarometri 2008-2010: Esimies-indeksi

Jag är nöjd med min arbetsenhet /ledningen vid min avdelning

3,3

Inom min arbetsenhet tar man hand om de anställda

3,2

3,4 3,4 3,4 3,4

Min närmaste förman ger respons och stöder mig vid behov

3,5 3,5 3,4

Min närmaste förman är rättvis och uppmuntrande

3,5

Min närmaste förman är en målinriktad ledare

3,5

1

1,5

2 2008

2,5 2009

3

3,5

3,7 3,7 3,7 3,7

4

Mål- och utvecklingssamtalet – målinriktad dialog

2010

Figur 16. Index för chefsarbetet (2008–2010)

Susanna Tiililä samordnar flytten till Triangelsjukhuset.

20

Även erfarenheterna när det gäller tillgången på information förbättrades något. Information som behövs i det egna arbetet erhölls i högre grad än information om förändringarna inom HNS. Personalen var mycket medveten om målen för den egna arbetsenhetens verksamhet. Kundorienteringen och flexibiliteten låg på föregående års nivå. De främsta utvecklingsbehoven förekom inom organiseringen av den dagliga verksamheten. I de fria kommentarerna önskades att ledningen skulle främja öppenhet, ordna regel-

bundna möten där aktuella frågor diskuteras samt lyssna till personalens åsikter.

Indexet för chefsarbetet har stigit från tidigare års 3,3 till 3,5´(2009 och 2010). Cirka två tredjedelar av de anställda gav alltså sin närmaste chef ett gott vitsord. Variationen mellan arbetsenheterna är fortsättningsvis stor. Enligt enkäterna är upplevelsen av rättvisa och av att man tar hand om de anställda en viktig motiverande faktor.

Vid en granskning per fråga upplevdes de närmaste cheferna vara målinrikta-

de, rättvisa och uppmuntrande ledare.

Utvecklingsobjekt är lämnandet av respons och satsningar på utveckling av arbetshälsan (figur 16). I de fria kommentarerna riktades kritik mot bristen på uppskattning, rättvisa och gemensamt upprättade spelregler.

Stödjande av ledningssystemet och stärkande av ledningskompetensen Den ledningsträning på HNS-nivå som inleddes föregående höst till stöd för sjukvårdsområdenas och resultatenheternas nya ledningssystem fortsatte

under våren 2010. I träningen ingick fem eftermiddagsseminarier i vilka 140 chefer på mellannivå och högsta nivå deltog. Det tredagars träningsprogrammet för nya chefer fortsatte år 2010 med två grupper med sammanlagt 89 personer. Dessutom ordnades aktualitetsdagar avsedda för samtliga i chefsbefattning. Syftet med dem var att informera om aktuella frågor och förändringar främst inom personaloch ekonomiledningen.

HNS har cirka 2 000 anställda i chefsuppgifter. Utvecklingen av led-

ningskompetensen, de ökande möjligheterna att göra karriär, åldersstrukturen bland cheferna samt pensioneringar bidrar till att HNS behöver ett nytt helhetspaket för ledningsutbildning på samtliga nivåer. Hösten 2010 inleddes beredningen av ett sådant program.

Verkställande direktören utsåg en styrgrupp som inleder sitt arbete i början av 2011.

21

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Rekordartad juli för Kirurgiska sjukhusets organtransplantationsteam: under en månad gjordes 28 njurtransplantationer, 7 levertransplantationer och en transplantation av ö-celler till bukspottkörteln.

6

Fokus på arbetshälsan

Samarbete och välfärd HNS:s styrelse godkände i december en jämställdhets- och jämlikhetsplan för åren 2010–2013. Temat för uppdateringen av jämställdhets- och jämlikhetsplanen var transparens och öppenhet. Eftersom jämställdhetsarbetet utgör en integrerad del av HNS:s normala verksamhet syftade planen till att särskilt lyfta fram redan genomförda åtgärder som främjar jämställdheten och jämlikheten. Som motvikt till dessa åtgärder fastställdes en rad åtgärder som ska genomföras under planens giltighetstid och som antingen leder till ny praxis som främjar jämställdheten eller justerar befintlig praxis.

Omsorgen om personalens välbefinnande i förändringssituationer förverkligas bäst genom intensivt och tillitsfullt samarbete. Samarbetet förverkligades förutom genom arbetsplatsmöten, måloch utvecklingssamtal, kurser och informationsmöten även under representativa former, till exempel i arbetsgrupper, ledningsgrupper, samarbetskommittéer och samarbetsgrupper. Temat för samarbetsdagen år 2010 var de framtida utmaningarna för ledningen och samarbetet.

På koncernnivån svarar personalkommittén och dess arbetarskyddsavdelning för de åtgärder som främjar samverkan och arbetshälsan samt följer upp hur de verkställs. Arbetarskyddets nya verksamhetsperiod började den 1 januari 2010 och de nya arbetarskyddsfullmäktige inledde sitt arbete inom nya verksamhetsområden.

Syftet med verksamhetsprogrammet och -planen för arbetarskyddet 2010–

22

2013 är att alla anställda ska ta till sig säkra arbets- och handlingssätt.

Utvecklingen av en positiv arbetsmiljö uppmuntrades genom arbetsmiljöbarometerns motivationsbonus och genom att belöna två ”toppenheter inom arbetshälsa”.

Under år 2010 publicerades följande handböcker i anslutning till arbetshälsa:  Glädje inför en ny arbetsdag!

Stödprogram för förbättrad arbetsförmåga  Ha en bra arbetsdag!

Anvisningar vid mobbning och konfliktsituationer på arbetsplatsen  Drogprogrammet Möjligheten till en ljus framtid  Säkerhet för allas bästa Verksamhetsmodell för förebyggande och hantering av våld på arbetsplatsen

Sjukfrånvaro Med hjälp av uppföljning av sjukfrånvaron identifieras de faktorer som försvagar individens arbets- och funktionsförmåga eller ökar sjukfrekvensen bland personalen. Arbetshälsan stöds genom förebyggande åtgärdsprogram.

HNS:s företagshälsovård och arbetarskydd har i samarbete med cheferna och de anställda satsat på förebyggande av sjukdomar i rörelseapparaten samt på åtgärder som förbättrar det psykiska klimatet på arbetsplatsen.

För att stödja de anställdas arbetsförmåga ordnades Aslak-rehabkurser

23

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Kaavio 8. Sairauspoissaolot kuukausittain 2008-2010 Antal 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 Januari

Februari

Mars

April

2008

Maj

2009

Juni

Juli

August

September

Oktober

November

December

2010

Figur 17. Sjukfrånvaro månad 2008–2010 Kaavioper xxxx

Kaavio xxxx

27 % 27 %

särskilt för HNS. Därutöver deltog anställda i FPA:s riksomfattande Aslakrehabiliteringar och i individuella TYK-rehabkurser. Sammanlagt 450 anställda deltog i konditionsförbättringskurser och rehabilitering.

Sjukfrånvaron var 14,5 dagar per anställd. Det uppställda målet (14 dgr/ pers.) nåddes inte. Sjukfrånvaron per anställd varierar beroende på åldersgrupp (figur 19). Sjukfrånvarons andel av den årliga arbetstiden var 4,1 procent. Sjukdomar i rörelseapparaten var fortsättningsvis den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. Näst flest sjukfrånvarodagar orsakades av sjukdomar i andningsorganen och tredje mest av psykiatriska sjukdomar.

25 % 25 %

12 % 12 %

15 % 15 % 4% 4%

17 % 17 % Sjukdomar i rörelseapparaten Sjukdomar i rörelseapparaten Psykiatriska sjukdomar Psykiatriskai sjukdomar Sjukdomar andningsorganen Sjukdomar Sjukdomar ii andningsorganen tarmkanalen Sjukdomarmm. i tarmkanalen Olycksfall Olycksfall mm. Övriga sjukdomar Övriga sjukdomar

Figur 18. Sjukfrånvaro per diagnosgrupp

Fakta om sjukfrånvaro: Den korta sjukfrånvaron på högst 3 dagar stod för 53 120 dagar, 32 494 frånvaroperioder och 13 521 personer; den genomsnittliga frånvarolängden var 1,7 dagar.  Antalet sjukfrånvarodagar minskade totalt med 0,3 procent jämfört med år 2009.  Sjukledigheter hade 16 620 personer.  Sjukfrånvarons andel av den årliga arbetstiden var 4,1 procent (figur 22). 

Kaavio 9. Sairauspoissaolot ikäryhmittäin 2008-2010 22,5

Ergonomiproblem 2008 Ergonomiproblem 2009 Ergonomiproblem 2010 Överansträngning 2008 Överansträngning 2009 Överansträngning 2010 Orimlig arbetsmängd 2008 Orimlig arbetsmängd 2009 Orimlig arbetsmängd 2010 Trakasserier på arbetsplatsen 2008 Trakasserier på arbetsplatsen 2009 Trakasserier på arbetsplatsen 2010 Hot om våld 2008 Hot om våld 2009 Hot om våld 2010

20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 18–25 år

26–30 år

31–35 år

36–40 år

41–45 år

46–50 år

51–55 år

56–60 år

61–65 år

0 ytterst sällan/sällan

2008 Figur 19. Sjukfrånvaro per åldersgrupp 2008–2010

24

2009

20

40 ibland

60

80

100

regelbundet/mycket ofta

2010 Figur 20. Riskfaktorer i anknytning till arbetsförmågan 2008–2010

25

2010 Pers o nalberättels e

Riskfaktorer i samband med arbetsförmåga Av dem som svarade på arbetsmiljöbarometern upplevde 74 procent att de orkade med sitt arbete bra, medan 5 procent orkade med arbetet dåligt. Av de som svarade upplevde 15 procent att jobbet medförde överbelastning och att deras arbetsbörda var orimlig. Överbelastningsindexet (2,6) låg på samma nivå som år 2009 (figur 20).

Faktorer som äventyrade arbetshälsan anknöt enligt arbetsmiljöbarometern i första hand till ergonomin.

Indexet för ergonomiproblem låg på samma nivå som året innan (3).

Mest ergonomiska problem förekom i åldersgruppen under 35 år, hos anställda med 1–10 års arbetserfarenhet, hos vårdpersonal, sjukhusläkare samt inom den operativa verksamheten och förlossningsverksamheten.

Enligt resultaten från arbetsmiljöbarometern upplevde 3 procent att de ofta eller mycket ofta blivit mobbade.

Det är 0,4 procent färre än år 2009.

Temat för 2009 – ”En störningsfri arbetsplats” – fortsatte år 2010.

Av dem som svarade hade 4 procent ofta eller mycket ofta utsatts för hot om fysiskt våld av en patient/kund, vilket var 0,1 procent mer än föregående år. Mest hot om våld förekom inom psykiatrin, jourverksamheten samt inom mjukdelskirurgin och ortopedin.

Flest anmälningar om våldshot gjordes av vårdpersonal och sjukhusläkare.

Personskyddsutbildningen och andra förebyggande åtgärder kommer att vidareutvecklas. Genom införandet av det elektroniska anmälningssystemet HUS-riskit erhålls i framtiden en mer detaljerad bild av de risker som äventyrar arbetsförmågan.

Arbetsolyckor Arbetsolyckorna inom HNS har hållits på samma nivå under åren 2008–2010 (tabell 6). År 2010 inträffade totalt 907 olyckor. Av dessa inträffade 507 (55,9 %) på arbetsplatsen och 387 (42, 1%) under arbetsresor. Därutöver förekom

26

Personalberättelse 2010

12 misstänkta fall av yrkessjukdom.

Konstaterade fall av yrkessjukdom förekom dock inte. Antalet arbetsplatsolyckor minskade med 1,7 procent jämfört med föregående år. De direkta kostnaderna till följd av arbetsolyckor ökade dock med 61 962 euro. De uppställda målen för arbetarskyddet – en 10-procentig minskning av antalet olyckor och av kostnaderna jämfört med året innan – nåddes alltså inte.

Fakta om arbetsolyckor Antalet ersatta arbetsolyckor var 507 och antalet ersatta frånvarodagar var 4 156. Sammanlagt betalades 598 215 euro i ersättningar.  Antalet ersatta olyckor under arbetsresa var 387 och antalet ersatta frånvarodagar 3 931.

Sammanlagt betalades 567 390 euro i ersättningar.  Övriga olyckor var sammanlagt 25, och de stod för 77 sjukfrånvarodagar och 41 025 euro i ersättningar.  Olyckor på arbetsplatsen och under arbetsresor enligt svårighetsgrad år 2010: bestående 

arbetsoförmögenhet 0 st., arbetsoförmögenhet i 90 dagar eller mer 15 st., arbetsoförmögenhet i 30–89 dagar 55 st., arbetsoförmögenhet i 3–29 dagar 235 st., erlagda vårdkostnader 524 st., icke-ersättningsbara skador 1 230 st. och anmälningar totalt 2 149.

HNS:s kampanj ”Vi har koll – olycksfall noll” i Noll olycksfall-forumet har strävat till fortsatta insatser för att förebygga olycksfall och påverka attityderna. I anslutning till temat ordnades aktualitetsdagar och kampanjer för trygg och säker rörlighet.

Genom utvecklingsprojektet ”Positiva indikatorer” (resultatenheten gynekologi och pediatrik, Tykes och Arbetshälsoinstitutet) har man på HNS-nivå infört arbetssäkerhetsronder, arbetssäkerhetsuppgifter samt en modell för minsta tillåtna introduktion. Avsikten är att arbetssäkerhetsronderna ska omfatta samtliga arbetsplatser inom koncernen senast år 2013. I fortsättningen erhålls information om arbetsolyckor även genom datasystemet HUS-riskit, som togs i bruk i slutet av 2010.

2008

2009

Yrkessjukdom

2010

Förändring 2009–2010

8

10

0

-10

23

25

12

-13

Arbetsplatsolycka

516

516

507

-9

Arbetsreseolycka

384

348

387

+39

Arbetsrelaterad trafikolycka Totalt

2 903

3 902

13 919

+10 +17

Misstänkt yrkessjukdom

Arbetsförmåga och förtidspensionsavgifter I egenskap av stor arbetsgivare betalar HNS en förtidspensionsavgift till pensionsinrättningen för varje anställd som tvingats gå i förtidspension till följd av sänkt arbetsförmåga. HNS:s förtidspensionsavgifter år 2010 uppgick till 6 079 000 euro. Syftet med förtidspensionsavgifterna är att sporra arbetsgivarna att utveckla verksamhetssätt som kan senarelägga pensioneringen. Om en anställd som får rehabiliteringsstöd återgår till arbetet eller börjar få partiell invaliditetspension, får arbetsgivaren en rehabiliteringsgottgörelse av pensionsinrättningen. HNS fick sammanlagt 222 000 euro i rehabiliteringsgottgörelse, vilket är 100 000 euro mer än år 2009.

I många situationer har man hittat bra lösningar på problem relaterade till arbetsförmågan. Som ett led i stödprogrammet för arbetsförmåga inleddes hösten 2010 beredningen av en anpassad arbetsmodell som enligt planerna ska införas under år 2011.

Företagshälsovård HNS:s företagshälsovård utvecklades år 2010 genom förbättring av nåbarheten, systematiken och målinriktningen.

Företagshälsovårdsenheten öppnade en för alla HNS-anställda avsedd telefonrådgivning och deltog i en kampanj för vaccinering mot säsonginfluensa.

En statistisk uppföljning av klienter som deltar i stödprogrammet för förbättrad arbetshälsa eller är drogmissbrukare inleddes. Företagshälsovårdsenheten har strävat efter att förbättra kostnadseffektiiteten och enhetligheten bl.a. genom systematisk uppföljning av prestationerna samt genom arbetsrotation.

I planerna för år 2011 ingår att vidareutveckla servicen genom att införa elektronisk tidsbokning, ordna uppföljning av biologisk exponering med hjälp av programmet HUS-riskit samt genom att förbättra kundkommunikationen. Fokus kommer även att läggas på systematiska arbetsplatsutredningar samt ordnande och uppföljning av företagshälsovården på ett sätt som uppfyller Fpa:s nya ersättningskriterier.

Företagshälsovård och stöd för arbetsförmågan De anställda har sedan 2005 uppmuntrats till hälsosamma vanor genom det riksomfattande programmet ”I form för livet” (IFFL). År 2010 deltog drygt 5 800 anställda i projektets aktiviteter. För HNS:s del avslutades projektet den 31 december 2010.

Motionsförbundet Kuntoliikuntaliitto bedömde nivån på HNS:s arbetsplatsmotion och beviljade HNS certifikat för aktiva arbetsplatser. HNS fick certifikatet med poängtalet 76 procent, vilket är ett bra resultat. HNS deltog även i tävlingen Finlands mest aktiva arbetsplats (Suomen Aktiivisin työpaikka), och placerade sig bland de fem bästa arbetsgivarna.

Syftet med åtgärdsplanen Sätt fart på HNS 2010–2013 (HUS liikkeelle) är att främja en verksamhetskultur som är positivt inställd till motion. För att främja denna verksamhet publicerades för tredje gången tidningen HUS-sport.

I intranätet öppnades dessutom en ”må-bra-sajt”.

Lojo sjukhus operationsteam deltog i ett välgörenhetsjippo på cykel.

Tabell 6. Yrkessjukdomar och olycksfall

2006

2007

2008

2009

2010

Antal pers.

20 927

21 202

20 956

20 909

21 171

Årsverken

16 363

16 630

16 614

16 586

16 694

Besöksantal

41 574

36 046

40 476

40 583

41 106

Besök/årsverke

2,5

2,2

2,4

2,4

2,5

Besök/person

2,0

1,7

1,9

1,9

1,9

Tabell 7. Mottagningsbesök hos företagshälsovården 2006–2010

27

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Nopsa.indd 1 9.12.2010 10.42

7

Avlöning och belöning

HNS belöningssystem i sin helhet utgörs inom HNS av fyra delområden, dvs. lönesystem, personalförmåner, personlig utveckling och positiv arbetsmiljö. Belöning är en målinriktad verksamhet där organisationen delar ut bonus till sina medlemmar för prestationer som uppnår eller överskrider målen.

HNS:s styrelse godkände i december 2010 HNS:s lönepolicy och lönestrategi för åren 2011–2013.

Lönesystemet betonar i högre grad än tidigare uppgiftens svårighetsgrad samt även den anställdes kompetens, arbetsprestationer och resultat. Goda prestationer belönas och i detta syfte skapades nya belöningsmodeller, som införs under år 2011.

Lönesystemets element HNS:s tidigare lönestrategi verkställdes år 2010 bl.a. genom lokala justeringspotter. Med hjälp av justeringspotterna justerades såväl de uppgiftsrelaterade

Grund för lön eller belöning

HOI TOP IIRI ENM AAN SAIR AAN HEL SING IN JA UUD DSD ISTR IKT NYL AND S SJUK VÅR HEL SING FOR S OCH

OHJEET chefen att snabbt och enkelt, utan komplicerad byråkrati belöna EHEN MIden Nopsa är ett sättESI för närmaste kio oritus, joka omalta 200 euron palk , erityisen hyvä työsu ioida noio on keino kertaluontioinen iehen keino huom den av HNS-styrelsen extra fina arbetsprestationer. december 2010 fastställda ista. – Palkk • useimmiten ”Nopsa” on esimhar stöd ikset saavuttam eli Bonusen päätökoritu sikön tavoitteiden työsu t Nopea palkitseminen työyk hyvä tukee sen aan osalt t ja erityi hieno saavutus. ittävät tapahtuma taa työsuorituksen asin mitä teit tai olipa lönestrategin. peasti merkaltaa tavalla. Mahdollis sanoa kiitos, huom n yksinkertaisella llänsäkin vielä sentekotav vielä tuore ja tekijä kun saavutus on inen ja tunhuomioimisen silloin on palautteen antam llinen osa palkkiota lähimuistissa. Olee n. palkkio luovutetaa inta, eikä jolla toim a, en a/tap sellis nelm ja tulok steena on tuottava ta tutkinnosta tai Nopsa-palkkion peru (esim. saavutetus muilla perusteilla sitä voida myöntää viin.) tehtä kti- ja kehittämis sta, taosallisuudesta proje erkiksi hyvästä laadu an myöntää esim , palvelun Nopsa-palkkio voida isestä, joustavuudesta apojen aikataulujen pitäm loudellisuudesta, ja uusien toimintat eesta lautt aspa hyvästä asiak luotettavuudesta, estä. tämis kehit harkinnanvaraikertaluontoinen ja henkilökohtainen, euroa tai 700 Nopsa-palkkio on taan 200 euroa, 500 joka voi olla arvol nen rahapalkkio,

som de personliga lönerna inom samtliga avtalsområden (inkl. Tehyprotokollet). Härutöver genomfördes lönejusteringar även i samband med euroa. organisationsförändringar och andra uppgiftsarrangemang.

I tjänste- och kollektivavtalen ingick år 2010 en lokal justeringspott, en s.k.

Lönesystem

Arbete: Vad ska göras?

Arbetets svårighetsgrad Uppgiftsrelaterad lön Uppgiftstillägg Person: Hur görs det?

Personens kompetens och prestationer Personliga tillägg Resultat: Vad får man till stånd?

Organisationens, enhetens, gruppens Snabb belöning (nopsa) eller individens resultat Prestationslön Resultatpremie

Resultatbonus för den kliniska serviceproduktionen

28

kio oritus, joka omalta 500 euron palk erityisen hyvä työsu pidempiaikainen, ion peruste • useimmiten saavuttamista. Palkk sikön tavoitteiden työyk s, palvelun luotukee aan avuu osalt dellisuus, joust si hyvä laatu, talou voi olla esimerkik . laute aspa asiak tettavuus tai hyvä

resultatpott (0,7 %), som i enlighet täkio toimintatavan kehit 700 euron palk esimerkiksi uuden till resulmed benämningen io voidaan maksaa riktades organisaatio• tämä palkk tai sitä laajemman esimerkiksi työyksikön kanssa) tai misestä (vaikutus sterveydenhuollon peru ön styöh yhtei innasta. toimintaan tai tatrik osan verksamhet.

Inom HNS esta toimfördelataloudellis tuloksellisesta tai muutoin erityisen 10. jeessa X/20 des potten så, att varje resultatområde äisoh pysyv etoja Lisäti kunde rikta den till den verksamhet som var mest produktiv och resultatrik med hänsyn till den egna verksamheten och med beaktande av de allmänna målen inom HNS. Särskilt fokus låg på uppfyllandet av vårdgarantin och elimineringen av vårdköer.

Förhandlingsverksamheten Inom HNS tillämpas principen om fortgående förhandlingar. Förhandlingsverksamheten kan på de olika organisationsnivåerna indelas i direkt och representativ verksamhet. Direkta förhandlingar förs dagligen mellan chef och underlydande. Inom resultatområdenas förs å sin sida fortgående direkta förhandlingar i ärenden där

man inte kunde nå samförstånd ute på arbetsplatserna. År 2010 fördes sammanlagt 41 lokala förhandlingar på koncernnivå.

Av dessa förhandlingar var fem direkta förhandlingar som kom från resultatområdena till koncernen, medan två behandlade samarbetsfrågor. Vid åtta förhandlingar behandlas samtidigt fler än en fråga och två förhandlingar fördes enbart via e-post.

Under år 2010 främjades produktiviteten och resultaten genom tecknande av nya lokala avtal om bl.a. ersättningsgrunderna för jourtjänstgörande externa läkare och läkare som är tjänstlediga samt om ersättningsgrunderna för jourtida patientvård som förutsätts med stöd av specialansvarsområdet eller det nationella ansvaret.

Genom dessa avtal uppmuntras den egna personalen till produktiv verksamhet särskilt med hänsyn till patientvården med målet att HNS ska kunna avstå helt från inhyrd arbetskraft och köpta tjänster.

Personalförmåner De viktigaste förmånerna som HNS erbjuder personalen är personalbespisning, företagshälsovård som är bättre än den lagstadgade, arbetsresebiljetten och tjänstebostäder.

Arbetsgivaren kommer dessutom ihåg de anställda med gåvor vid olika bemärkelsedagar. Övriga personalförmåner är bland annat vårdtjänst för sjuka barn, mångsidiga utbildningsmöjligheter, flexibla arbetstider och rekreationsanslag. Semesterförmånerna samlas i takt med tjänsteåren och de är som helhet mycket konkurrenskraftiga, såsom de allmänt brukar vara inom kommunsektorn.

Arbetsresebiljetten utnyttjades varje månad av cirka 8 500 anställda. Varje anställd kan årligen få elva vouchers för arbetsresebiljetter till ett värde av tio euro per voucher.

I juni 2010 godkände styrelsen HNS:s bostadspolitiska program för åren 2010–2015. De centrala princi-

perna i bostadspolicyn är transparens i beviljandet av bostäder samt att de anställda behandlas på lika grunder.

Det främsta målet med beviljandet av tjänstebostad är att stödja rekryteringen och serviceproduktionen.

Työajan rakenne, Työajan rakenne, palkkamenot palkkamenot prosentteina prosentteina

0,8 % 1,0 % 0,8 % 1,0 % 2,6 % 2,6 % 9,2 % 9,2 % 5,9 % 5,9 % 80,5 % 80,5 %

Ordinarie arbetstid Ordinarie arbetstid Tilläggsarbete och övertid Tilläggsarbete och övertid Semester Semester Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Lagstadgad frånvaro Lagstadgad frånvaro Övrig frånvaro Övrig frånvaro Figur 21. Arbetstidens struktur, lönekostnader i procent

29

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Den rekreationsverksamhet som arbetsgivaren stödjer erbjuder många olika hobby- och motionsmöjligheter. I samband med det årliga fastställandet av driftsplanerna godkänner styrelsen hur stora belopp som kan användas för personalens rekreations- och hobbyverksamhet. För personalens rekreationsverksamhet användes år 2010 totalt 950 000 euro.

Personalen har tillgång till rekreationsområdet Lylyinen i Lojo och ett antal andra rekreationsplatser med bastu i olika sjukvårdsområden. Under år 2010 konkurrensutsattes kost- och inkvarteringsverksamheten vid rekreationsområdet Lylyinen och dessutom utsåg verkställande direktören en arbetsgrupp med uppgift att utveckla Lylyinen. Gruppen ska gå igenom verksamheten och eventuella utvecklingsbehov i Lylyinen.

I norra och mellersta Finland finns åtta fritidsstugor som de anställda kan hyra. Fritidsstugornas beläggning var 63 procent år 2010 (2009: 68 %).

Samarbetskommittéerna har med ekonomiskt stöd av arbetsgivaren skaffat teater-, konsert- och andra biljetter och ordnat kryssningar, kvällssamkväm och andra evenemang för personalen.

En del av de anslag som reserverats för personalens rekreationsverksamhet anKeskiansiot sopimusaloittain 2009-2010 8 000 7211 7444 6456

7 000 6 000 5 000

2 000

2969 3024 2894

3004 3024

3 000

2468

4 000

1 000 0 AKTA 2009

2010

Teknisk personal

Läkare

Kommunala sektorn 2009

Vid HNS, genomsnitt 3 530 Privat 3 185 Kommunalt genomsnitt 2 820

år 2010 år 2009 år 2009

Figur 22. Genomsnittliga totalinkomster per avtalssektor 2009–2010

30

vändes för koncernens gemensamma personalevenemang. HNS satsar på och stödjer arbetsplatsmotion som arrangeras av olika organisationer i olika sjukvårdsområden. Personalkortet ger rabatt hos vissa företag.

Inkomstutveckling Den genomsnittliga totala lönen inom HNS var 3 530 e i oktober 2010, medan den inom hela kommunsektorn var i genomsnitt 2 802 e (oktober 2009).

De totala inkomsterna i samkommunen ökade från oktober till oktober inom AKTA:s avtalssektor med 1,1 procent och inom läkarnas avtalssektor med 2 procent (källa: Statistikcentralen). Med anledning av periodarbetets natur utgör arbetstidsersättningarna en betydande del av vårdpersonalens totala inkomster, liksom jourersättningar gör för läkarnas del.

Enligt förhandsuppgifter från Statistikcentralen steg löntagarnas regelbundna inkomster från oktoberdecember 2009 till samma period år

2010 med 2,2 i den privata sektorn, 1,9 procent i kommunsektorn och 1,8 procent i den statliga sektorn. Med löntagarnas regelbundna inkomster avses inkomsterna för regelbunden arbetstid exklusive resultatbonus och andra oregelbundna engångsutbetalningar.

Enligt Statistikcentralens statistik över lönestrukturen höjer en hög utbildningsgrad lönenivån mest hos kommunsektorns löntagare, om man jämför heltidsanställda löntagares totalinkomster inom olika arbetsgivarsektorer. Examen på högre nivå har en lönehöjande effekt inom alla arbetsgivarsektorer och särskilt verkar högre högskoleexamen och forskarutbildning ha en betydande effekt på lönenivån.

8

Personalkostnader och arbetets produktivitet

Personalkostnader Samkommunen HNS erlade år 2010 totalt 953,4 miljoner euro i löner och arvoden inklusive lönebikostnader, vilket var 1,4 procent (13,4 miljoner euro) mer än budgeterat. Lönekostnader jämte lönebikostnader ökade år 2010 med 3,5 procent jämfört med år 2009. Lönekostnadernas utveckling påverkades av bland annat de avtalsenliga förhöjningarna samt av personalvolymens utveckling. Den största delen av lönekostnaderna uppstår genom arbete under regelbunden arbetstid. Arbetstidsersättningarnas andel av lönerna varierar beroende på personalgrupp (tabell 18).

Inhyrd arbetskraft utnyttjades till ett belopp av 13,5 miljoner euro, vilket motsvarar 225 årsverken. Merparten av kostnaderna för inhyrd arbetskraft hänför sig till HUCS ungdomspsykiatri, HNS-Röntgens radiologitjänster samt sjukvårdsområdenas jourverksamhet.

Arbetets produktivitet Antalet årsverken var 16 694, vilket är 0,7 procent mer än föregående år. Av dessa stod den fast anställda personalen för 12 658 och den visstidsanställda personalen för 4 036 årsverken. Det genomsnittliga priset per årsverke var 57 110 euro. Priset per årsverke ökade med 2,7 procent jämfört med 2009.

Priset per arbetstimme exklusive arbetsgivarens lönebikostnader var under det gångna året 25,25 euro. Priset per arbetstimme för fast anställda var 26,13 euro och för visstidsanställda 22,55 euro. Priset per arbetstimme på-

Kaavio 22. Henkilötunninhinta 50,00

40,00

30,00 20,00 10,00

0 Vårdpersonal

Läkare

2008

Övrig personal

2009

Specialarbetare

2010

Figur 23. Pris per arbetstimme (exklusive lönebikostnader)

31

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Tack vare den nya intensivavdelningen utökades Barnklinikens intensivvårdskapacitet betydligt.

verkas av bland annat betald frånvaro och användningen av vikarier. Betalade löner omfattar lönen under frånvarotiden och arbetstimmarna omfattar verkliga arbetstimmar, inte timmar under frånvarotiden.

Under år 2010 ökade HNS:s somatiska (dvs. icke-psykiatriska) produktion med 3,0 procent räknat enligt DRGpoäng, dvs. antalet kostnadsviktade vårdhändelser. Årsverkena för ickepsykiatrisk personal ökade med 0,5 procent (inkl. kalkylerad användning

32

av hyrd arbetskraft), så produktiviteten för HNS:s somatiska arbete förbättrades med 2,5 procent jämfört med föregående år räknat enligt DRGpoäng per årsverke (119,5 år 2010 vs 116,6 år 2009; samtliga affärsverk och stödtjänster inberäknade).

HNS använder vårdklassificeringssystemet RAFAELA för att nå en optimal allokering av vårdpersonalen.

I slutet av år 2010 täckte systemet hela den somatiska bäddavdelningsverksamheten och 45 polikliniker/

dagavdelningar. Implementeringen av systemet vid poliklinikerna fortsätter. För att säkra utnyttjande av de data som vårdklassificeringssystemet genererar har HNS infört en praxis för standardrapportering. Genom denna praxis kan enheternas verksamhetsprocesser och resurstilldelning systematiskt utnyttja informationen som ett redskap för ledningen på olika organisationsnivåer. År 2010 deltog HNS i ett riksomfattande vårdarbetsprojekt finan-

sierat av KASTE-programmet. Åtta sjukvårdsdistrikt deltar i projektet, som syftar till att främja hälso- och sjukvårdens attraktionskraft och hälsovårdsarbetet. Ett vid HNS verkställt delprojekt fokuserar på kunskapsbaserad ledning och dess strukturer i anslutning till allokeringen av personalresurserna i vårdarbetet. Målet är en ändamålsenlig, flexibel och rättvis allokering av personal samt utjämning av arbetsbelastningen.

2009 *

2010

Föränd. %

DRG-poäng/årsverke**

116,6

119,5

2,5 %

Totalkostnader/årsverke

93 324

94 958

1,8 %

Personalinvesteringar/årsverke

56 205

58 147

2,6 %

Pris per årsverke

55 628

57 110

2,7 %

24,6

25,25

4,7 %

Medelpris per arbetstimme***

* Nominellt pris ** Innehåller endast DRG-poäng som producerats av sjukvårdsområden (kostnadsviktade prestationer) och årsverken. (hyrd arbetskraft har beaktats kalkylmässigt). Inkluderar all verksamhet förutom den psykiatriska bäddavdelningsvården.

Anställda inom stödtjänsterna är ej inberäknade. *** Inkluderar inte arbetsgivarens lönebikostnader.

Tabell 8. Arbetets produktivitet

33

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

9

Med sikte på framtiden

Förutsättningen för att sjukvårdsdistriktet ska nå framgång är att det har yrkeskunniga medarbetare som trivs med sitt jobb. Kompetensens betydelse i produktionen av hälso- och sjukvårdstjänster ökar och att kunna påvisa verksamhetens effektivitet är ett centralt mål. I takt med den snabba tekniska utvecklingen och då verksamhetsprocesserna i allt högre grad sker i tvärprofessionellt samarbete förutsätts

de anställda vara innovativa och ha allt mångsidigare färdigheter.

Det uppskattade antalet anställda är enligt budgetförslaget för 2011 21 189, vilket är 152 anställda (0,7 %) mer än år 2010. I de långsiktiga personalplanerna bedöms HNS år 2012 ha 21 120 anställda och år 2013 totalt 21 054 anställda. Dessa siffror inkluderar personal som anställts med stöd av specialstatsandelen (cirka 150 anställda).

STRATEGISKT HUVUDMÅL

Specialistläkaren i neonatologi Liisa Rovamo tillsammans med för tidigt födda trillingar. – För tidigt födda babyer drar nytta av en aktiv akutvård.

34

Patientorienterad och effektiv vård som ges i rätt tid Nyckelmål fram till år 2013  Patienterna betjänas på det modersmål de väljer, antingen finska eller svenska.

Ledning som stödjer och uppskattar den multiprofessionella expertorganisationen Nyckelmål fram till år 2013  Ledningen inom HNS grundar sig på kunskap samt är sporrande och engagerande

Branschens mest attraktiva arbetsplats med många möjligheter Nyckelmål fram till år 2013  HNS:s sjukhus och andra enheter har sin egen kompetenta, motiverade och permanenta personal.

Koncernens ledningsgrupp arbetade under hösten 2010 med den praktiska utformningen av de strategiska huvudmål som godkändes av fullmäktige i december 2008. För varje strategiskt mål fastställdes måltillstånd (nyckelmål) för ekonomiplaneperiodens slut år 2013. HNS:s strategiska mål och nyckelmål på koncernnivå i fråga om personalen fram till år 2013 är följande:

ÅTGÄRDER ÅR 2011

 Utarbeta rekommendationer för verkställandet av det av HNS:s styrelse godkända språkprogrammet (29.3.2010) samt ordna språkutbildning.

 Genom utbildning främja kvaliteten på mål- och utvecklingssamtalen och införa en elektronisk diskussionsmodell med hjälp av HUS Plus.  Upprätta ett ledningsutbildningsprogram för samtliga ledningsnivåer och inleda genomförandet av det så att programmet i sin helhet startar år 2012.  Påbörja införandet av ett nytt mål- och resultatbaserat lönesystem, och utveckla systemet så att det omfattar hela personalen senast år 2013.

 Reformera rekryteringsprinciperna och utveckla rekryteringsprocessen.

Införa ett nytt, elektroniskt rekryteringsprogram.  Skapa en karriärmodell för experter, vilken kompletterar de befintliga karriärmodellerna (de av styrelsen den 26 maj 2008 fastställda principerna för karriärplanering).  Planeringen och uppföljningen av yrkesfortbildningen grundar sig på alla organisationsnivåer på de nationella rekommendationerna.  Införa systematiska kvalitetsenkäter angående introduktionen (två gånger per år) och enkäter bland anställda som sagt upp sig (tre gånger per år).  Komplettera programmet för stödjande av arbetsförmågan genom att skapa en modell för anpassat arbete.

35

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

NYCKELTAL OCH TABELLER

Antal anställda

I personalberättelsen tillämpas siffrorna för 31.12.2010, om inte annat anges.

Antal anställda

HNS totalt Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare HNS exkl. affärsverken Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Sjukvårdsområdena totalt Vårdpersonal Lääkärit Övrig personal Specialarbetare Sjukvårdsområdet HUCS Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Västra Nylands sjukvårdsområde Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Lojo sjukvårdsområde Vårdpersonal Lääkärit Övrig personal Specialarbetare Hyvinge sjukvårdsområde Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Borgå sjukvårdsområde Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Affärsverken totalt Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare

36

BS 2009

BU 2010

BS 2010

BS2010 vs BU2010 föränd.

BS2010 vs BU2010 föränd.-%

20 909 11 725 2 571 5 603 1 010 14 728 9 989 2 227 1 735 777 14 556 9 951 2 215 1 617 773 11 261 7 648 1 858 1 139 616 149 420 48 75 26 632 446 81 81 24 490 1 080 167 250 73 524 357 61 72 34 6 181 1 736 344 3 868 233

21 037 11 812 2 635 5 617 973 14 780 10 068 2 292 1 669 751 14 598 10 030 2 279 1 542 747 11 290 7 678 1 879 1 130 603 555 389 68 75 23 645 465 82 74 24 432 1 134 180 187 65 542 364 70 76 32 6 257 1 744 343 3 948 222

21 171 11 854 2 649 5 678 990 14 875 10 083 2 313 1 737 742 14 700 10 047 2 300 1 618 735 11 447 7 744 1 925 1 194 584 505 366 47 71 21 660 479 82 79 20 1 546 1 096 178 195 77 542 362 68 79 33 6 296 1 771 336 3 941 248

134 42 14 61 17 95 15 21 68 -9 102 17 21 76 -12 157 66 46 64 -19 -50 -23 -21 -4 -2 15 14 0 5 -4 -20 -38 -2 8 12 0 -2 -2 3 1 39 27 -7 -7 26

0,6 % 0,4 % 0,5 % 1,1 % 1,7 % 0,6 % 0,1 % 0,9 % 4,1 % -1,2 % 0,7 % 0,2 % 0,9 % 4,9 % -1,6 % 1,4 % 0,9 % 2,4 % 5,7 % -3,2 % -9,0 % -5,9 % -30,9 % -5,3 % -8,7 % 2,3 % 3,0 % 0,0 % 6,8 % -16,7 % -4,6 % -3,4 % -1,1 % 4,3 % 18,5 % 0,0 % -0,5 % -2,9 % 3,9 % 3,1 % 0,6 % 1,5 % -2,0 % -0,2 % 11,7 %

BS 2009

BU 2010

BS 2010

BS2010 vs BU2010 föränd.

BS2010 vs BU2010 föränd.-%

830 490 178 150 12 1 721 1208 166 232 115 346 332 14 1 764 0 1764 146 54 92 266 32 234 144 144 79 79 885 6 879 24 24 148 38 12 94 4

806 488 180 127 11 1 771 1 216 163 281 111 425 414 11 1 725 0 1725 146 57 89 276 34 242 153 153 82 82 873 6 867 26 26 156 38 13 101 4

839 497 181 146 15 1 744 1 236 155 239 114 392 377 15 1 759 0 1 759 158 54 104 275 34 241 188 188 82 82 859 4 855 23 23 152 36 13 96 7

33 9 1 19 4 -27 20 -8 -42 3 -33 -37 4 34 0 34 12 -3 15 -1 0 -1 35 35 0 0 -14 -2 -12 -3 -3 -4 -2 0 -5 3

4,1 % 1,8 % 0,6 % 15,0 % 36,4 % -1,5 % 1,6 % -4,9 % -14,9 % 2,7 % -7,8 % -8,9 % 36,4 % 2,0 % 0% 2,0 % 8,2 % -5,3 % 16,9 % -0,4 % 0,0 % -0,4 % 22,9 % 22,9 % 0,0 % 0,0 % -1,6 % -33,3 % -1,4 % -11,5 % -11,5 % -2,6 % -5,3 % 0,0 % -5,0 % 75,0 %

Affärsverket HNS-Röntgen Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Affärsverket HNS-Röntgen Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Affärsverket HNS-Röntgen Muu henkilökunta Specialarbetare Affärsverket HNS-Desiko Vårdpersonal Övrig personal Affärsverket HNS-Apotek Övrig personal Specialarbetare Affärsverket HNS-Logistik Vårdpersonal Övrig personal Affärsverket HNS-IT-teknik Övrig personal Affärsverket HNS-Medicinteknik Övrig personal Affärsverket HNS-Servis Vårdpersonal Övrig personal Resultatområdet HNS-Lokalcentralen Övrig personal Resultatområdet Koncernförvaltningen Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Tabell 9. Antal anställda per resultatområde och affärsverk

DOTTERBOLAG

HNS-Fastigheter Ab Uudenmaan Sairaalapesula Oy Kiinteistö Oy Jorvi VN Fastigheter Totalt

Antal anställda 31.12.2009

Antal anställda 31.12.2010

312 233 4 1 550

308 238 4 1 551

Tabell 10. Antal anställda i dotterbolagen

37

2010 Pers o nalberättels e

38

Personalberättelse 2010

Årsverken

BS 2009

BU 2010

BS 2010

BS2010 vs BU2010 föränd.

BS2010 vs BU2010 föränd.-%

HNS totalt Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare HNS exkl. affärsverken Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Sjukvårdsområdena totalt Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Sjukvårdsområdet HUCS Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Västra Nylands sjukvårdsområde Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Lojo sjukvårdsområde Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Hyvinge sjukvårdsområde Hoitohenkilökunta Läkare Övrig personal Specialarbetare Borgå sjukvårdsområde Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Affärsverken totalt Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Affärsverket HNS-Röntgen Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare

16 585 8 980 2 137 4 869 599 11 432 7 625 1 890 1 481 436 11 300 7 597 1 882 1 388 433 8 647 5 780 1 565 973 329 450 322 43 67 18 509 356 70 66 17 1 263 855 141 221 46 431 284 63 61 23 5 153 1 355 247 3 388 163 655 378 139 131 7

16 558 9 036 2 146 4 681 695 11 576 7 726 1 902 1 419 529 11 425 7 697 1 891 1 312 525 8 782 5 837 1 556 974 415 469 326 58 67 18 521 370 69 63 19 1 228 885 145 148 50 425 279 63 60 23 4 982 1 310 244 3 262 166 618 374 137 98 9

16 694 9 067 2 171 4 859 597 11 522 7 708 1 919 1 460 434 11 383 7 676 1 911 1 364 431 8 790 5 862 1 586 1 018 324 434 315 40 60 18 532 370 75 71 15 1 193 842 147 155 49 434 287 63 60 25 5 172 1 359 251 3 399 163 663 383 143 130 7

137 31 25 178 -98 -54 -18 17 41 -95 -42 -21 20 52 -94 8 25 30 44 -91 -35 -11 -18 -7 0 11 0 6 8 -4 -35 -43 2 7 -1 9 8 0 0 2 190 49 7 137 -3 45 9 6 32 -2

0,8 % 0,3 % 1,2 % 3,8 % -14,1 % -0,5 % -0,2 % 0,9 % 2,9 % -17,9 % -0,4 % -0,3 % 1,1 % 4,0 % -17,9 % 0,1 % 0,4 % 1,9 % 4,5 % -21,9 % -7,5 % -3,3 % -30,7 % -10,1 % 0,0 % 2,0 % 0,1 % 9,0 % 12,7 % -20,0 % -2,9 % -4,9 % 1,4 % 4,7 % -2,0 % 2,2 % 2,8 % -0,3 % -0,3 % 8,7 % 3,8 % 3,7 % 2,8 % 4,2 % -1,7 % 7,3 % 2,4 % 4,4 % 32,7 % -22,2 %

Årsverken

Affärsverket HUSLAB Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Affärsverket Ravioli Övrig personal Specialarbetare Affärsverket HNS-Desiko Vårdpersonal Övrig personal Affärsverket HNS-Apotek Övrig personal Specialarbetare Affärsverket HNS-Logistik Vårdpersonal Övrig personal Affärsverket HNS-IT-teknik Övrig personal Affärsverket HNS-Medicinteknik Övrig personal Affärsverket HNS-Servis Vårdpersonal Övrig personal Resultatområdet HNS-Lokalcentralen Övrig personal Resultatområdet Koncernförvaltningen Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare

BS 2009

BU 2010

BS 2010

BS2010 vs BU2010 föränd.

BS2010 vs BU2010 föränd.-%

1 348 939 108 225 76 310 302 8 1 567 1 1 566 119 47 72 238 32 206 121 121 69 69 726 5 721

1 317 898 107 236 76 368 358 10 1 432 0 1 432 117 46 71 242 33 209 118 118 76 76 694 5 689

1 332 940 108 212 73 350 341 9 1 538 0 1 538 122 47 74 242 32 210 142 142 69 69 714 4 710

15 42 1 -24 -3 -18 -17 -1 106 0 106 5 1 3 0 -1 1 24 24 -7 -7 20 -1 21

1,2 % 4,7 % 0,7 % -10,2 % -4,2 % -4,9 % -4,7 % -10,0 % 7,4 % 0% 7,4 % 3,8 % 2,6 % 4,6 % 0,0 % -3,0 % 0,5 % 20,3 % 20,3 % -9,2 % -9,2 % 2,9 % -20,0 % 3,0 %

20 20

22 22

20 20

-2 -2

-9,1 % -9,1 %

112 28 8 73 3

129 29 11 85 4

119 32 8 76 3

-10 3 -3 -9 -1

-7,8 % 10,3 % -27,3 % -10,6 % -25,0 %

Tabell 11. Årsverken per resultatområde och affärsverk

39

2010 Pers o nalberättels e

Antal anställda 31.12.2010

Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Totalt

Personalberättelse 2010

Fast 1)

%

9 865 1 623 4 577 677 16 742

ObT/ ObU 2)

83,2 % 61,3 % 80,6 % 68,4 % 79,1 %

%

246 548 511 176 1 481

Vik+kort

2,5 % 20,7 % 9,0 % 17,8 % 7%

%

3)

1 743 478 590 137 2 948

14,7 % 18,0 % 10,4 % 13,8 % 13,9 %

Tot.

Personalgruppens %-andel av hela personalen

11 854 2 649 5 678 990 21 171

56,0 % 12,5 % 26,8 % 4,7 % 100 %

HNS

BS2006

Vårdpersonal tot.

Kortvarig1 Vikariat ObT/ObU2 Fast anställda Läkare tot.

Kortvarig

1

Vikariat

1) Fast anställning 2) Tillförordnad, sköter öppen tjänst eller bef.

3) Vikariat + anställningar under 13 dgr

Vårdpersonal Läkare Övrig personal Övrig personal Totalt

11 822 2 633 5 593 5 593 21 062

Deltidsanställda %

Heltidsanställda antal pers

Heltidsanställda %

Närvarande totalt

Närvar. %

1 392 486 468 468 2 561

12 % 18 % 8% 8% 12 %

10 430 2 147 5 125 5 125 18 501

88 % 82 % 92 % 92 % 88 %

9 373 2 179 4 782 4 782 17 189

79 % 83 % 85 % 85 % 82 %

Från- Frånvar. % varande totalt

totalt 454 811 811 3 873

21 % 17 % 15 % 15 % 18 %

Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Totalt Totalt % Fast anställda % av åldersgrupp Män i åldersgruppen %

41–45

46–50

51–55

56–60

61– yli 65

Tot.

671 20 377 17 1 085 5,1 % 23,9 %

1 532 209 350 169 2 260 10,7 % 55,8 %

1 830 425 389 171 2815 13,3 % 73,7 %

1 569 467 489 129 2 654 12,5 % 78,3 %

1 490 399 735 105 2 729 12,9 % 83,4 %

1 622 392 815 133 2 962 14,0 % 88,9 %

1 632 340 939 122 3 033 14,3 % 92,0 %

1 215 257 945 80 2 497 11,8 % 94,3 %

423 169 464 80 1 136 5,4 % 89,7 %

11 854 2 649 5 678 990 21 171 100 % 79,1 %

15,9 %

13,7 %

17,8 %

16,7 %

13,3 %

12,3 %

12,2 %

11,5 %

15,8 %

14,2 %

Tabell 14. Antal anställda per åldersgrupp

129 62

11 999 176

11 658 36

11 725 37

11 854 99

1 669

1 701

1 585

1 592

1 644

3,3 %

52

400

322

331

277

246

-11,2 %

-31

9 614

9 800

9 706

9 819

9 865

0,5 %

46

2 451

2 519

2 551

2 571

2 649

3%

78

2

3

1

5

8

60 %

3

384

407

417

444

470

5,9 %

26

498

517

548

6%

31

1 605

1 623

1,1 %

18

Övrig personal tot.

5 742

5 734

5 768

5 603

5 678

1,3 %

75

25

49

29

29

47

62 %

18

520

440

551

480

543

13 %

63

Vikariat

468

439

441

450

511

13,5 %

61

Fast anställda

4 729

4 806

4 747

4 644

4 577

-1,5 %

-67

Specialarbetare

936

950

979

1 010

990

-2 %

-20

0

1

1

1

2

100 %

1

Vikariat

114

104

122

125

135

8%

10

ObT/ObU2

181

191

195

195

176

-9,7

-19

ObT/ObU2

Kortvarig1

Fast anställda

Fast anställda 36–40

1,1 % 167,5 %

11 798 115

1 635

ObT/ObU2

31–35

Diff

452

Vikariat

26–30

BS2009 vs BS2010 Förand %

1 657

Kortvarig1

under 18–25

BS2010

489

Totalt Tabell 13. Hel-/deltidsanställningar 1.12.2010 (inkl. deltidsfrånvaro)

BS2009

1 576

Kortvarig1 Deltidsanställda antal pers.

BS2008

Fast anställda

ObT/ObU2

Antal pers.

TP2007

641

654

661

689

677

-1,7

-12

20 927

21 202

20 956

20 909

21 171

1,3 %

262

142

229

67

72

156

116,7 %

84

2 687

2 652

2 675

2 641

2 792

5,7 %

151

1 538

1 404

1 465

1 439

1 481

2,9 %

42

16 560

16 917

16 749

16 757

16 742

-0,1 %

-15

1) Anställningsförhållande mindre än 13 dagar 2) Tillförordnad, sköter öppen tjänst eller befattning

Tabell 15. Förändringar i personalvolymen 2006–2010

Yrkesgrupp

Läkare Vårdpersonal, chefsuppgifter Sjukskötare Barnmorskor Laboratorieskötare Röntgenskötare Övrig vårdpersonal Specialarbetare Terapeuter Anställda inom restaurangbranschen Kontorspersonal Lokalvårdare Instrumentskötare Övrig personal Totalt

Ordinarie anställningar, Ordinarie anställningar, Visstidsanställningar, antal antal sökande antal

285 102 635 32 75 28 109 81 9 25 75 29 9 77 1571

736 415 4671 903 421 105 2408 817 183 517 3607 817 190 1370 17160

19 5 288 2 23 7 42 35 3 24 32 142 14 22 658

Visstidsanställningar, antal sökande

38 13 1125 0 77 9 708 169 30 375 976 2451 146 245 6362

Tabell 16. L ediga platser och sökande per yrkesgrupp år 2010

40

41

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Personalinvesteringar

år 2008 euro

Lönekostnader Lönebikostnader Utbildning Företagshälsovård Övriga (Lylyinen, rekreation, bespisning, arbetsresebiljett) Totalt

år 2009 euro

år 2010 euro

Föränd.-% 09–08

731 646 219 162 287 444 6 784 440 5 812 882

760 481 791 162 164 991 6 286 458 5 717 174

791 135 450 162 253 496 6 698 808 5 875 230

4,0 % 0,4 % 6,6 % 2,8 %

3 745 821 910 276 806

4 370 311 939 020 724

4 748 990 970 711 973

17,0 % 3,4 %

Tabell 17. De viktigaste personalinvesteringarna 2008–2010

År 2010

Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare Arvoden Periodiserade löner Förtroendepersonernas arvoden Totalt

Löner

Arbetstidsersättningar

%

396 184 911 195 719 330 155 583 929 33 553 128 2 121 545 7 439 307 533 300 791 135 450

57 100 263 48 310 353 10 207 667 489 664 0 3 426 262 0 119 534 209

14,4 % 24,7 % 6,6 % 1,5 % 0,0 % 46,1 % 0,0 % 15,1 %

Tabell 18. Utbetalade löner per personalgrupp år 2010

Resultatområde

Sjukvårdsområdet HUCS Västra nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde

Antal pers.

Män %

Fast DeltidsNärvaMedelanställda, anställda rande ålder % % antal pers.

Årsverken

Frånva- Utvecklingsrodgr/ samtal pers. %

Utvecklingssamtal, nöjdhet %

Överbelastning

Chefsarbetet

11 447 7,5 % 76 %

11 %

80 %

42,1

8 790

102,2

58 %

74 %

2,6 %

3,6 %

505 0,4 % 83 %

16 %

84 %

44,7

434

95,0

70 %

79 %

2,6 %

3,8 %

660 0,4 % 80 %

12 %

82 %

43,6

532

89,7

45 %

70 %

2,6 %

3,5 %

1 546 1,1 % 78 %

13 %

81 %

42,9

1 193

95,4

68 %

71 %

2,7 %

3,6 %

542 0,3 % 79 %

10 %

84 %

41,4

434

89,4

49 %

69 %

2,7 %

3,2 %

23 0,1 % 96 %

5%

96 %

53

20

61,0

82 %

71 %

3,1 %

2,9 %

Koncernförvaltningen

152 0,1 % 90 %

11 %

88 %

47,5

119

74,5

52 %

78 %

2,54 %

3,8 %

HNS-Röntgen

839 0,8 % 88 %

9%

81 %

43,4

663

93

73 %

73 %

2,6 %

3,4 %

1 744 0,7 % 86 %

13 %

83 %

46,8

1 332

88,0

55 %

68 %

2,7 %

3,4 %

392 0,3 % 88 %

5%

83 %

43,4

350

83,3

83 %

79 %

2,5 %

3,8 %

Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde HNS-Lokalcentralen

HUSLAB Ravioli HNS-Desiko

1759 0,3 % 80 %

8%

86 %

47,2

1 538

82,2

51 %

73 %

2,8 %

3,4 %

HNS-Apotek

158 0,1 % 88 %

13 %

87 %

40,1

122

89,1

67 %

65 %

2,5 %

3,6 %

HNS-Logistik

275 0,9 % 84 %

5%

85 %

40,7

242

76,7

68 %

53 %

2,5 %

3,4 %

HNS-IT-teknik

188 0,4 % 94 %

2%

88 %

46,7

142

74,2

86 %

65 %

2,7 %

3,2 %

HNS-Medicinteknik HNS-Servis Totalt

82 0,3 % 95 %

1%

88 %

45

69

79,9 100 %

57 %

2,5 %

3,5 %

859 0,7 % 83 %

8%

86 %

46,7

714

83,0

68 %

63 %

2,7 %

3,5 %

21 171 14,1 % 79 %

12 %

82 %

43,4

16 694

95,5

60 %

72 %

2,6 %

3,5 %

Titel

Män

BITR. AVDELNINGSSKÖTARE BITR. ÖVERLÄKARE SPECIALISTLÄKARE LÄKARE UNDER SPEC.UTBILDNING FYSIOTERAPEUT SERVICEMAN BARNMORSKA LABORATORIESKÖTARE LOKALVÅRDARE BARNSKÖTARE MENTALVÅRDARE AVDELNINGSSKÖTARE AVDELNINGSLÄKARE AVDELNINGSSEKRETERARE AVDELNINGSÖVERLÄKARE PRIMÄRSKÖTARE PSYKOLOG KOSTHÅLLSARBETARE RÖNTGENSKÖTARE SJUKSKÖTARE SOCIALARBETARE TEXTBEHANDLARE ERGOTERAPEUT BYRÅSEKRETERARE INSTRUMENTSKÖTARE

17 60 217 207 18 113 2 29 76

ÖVERLÄKARE

Kvinnor

Totalt

% män

Medelålder Män

Kvinnor

Totalt

49,1 50,0 45,8 34,5 41,6 37,6 40,1 47,2 46,3 49,2 43,0 51,6 45,5 46,1 52,5 45,2 39,2 42,1 41,4 39,9 46,9 45,7 40,2 49,3 48,8 55,7

355 115 555 644 256 117 616 1 014 1 337 171 457 439 691 1 234 241 859 238 211 504 6 685 218 267 159 351 373

4,8 % 52,0 % 39,1 % 32,1 % 7,0 % 96,6 % 0,3 % 2,9 % 5,7 % 0% 36,5 % 7,3 % 34,9 % 2,8 % 55 % 3,4 % 18,1 % 10,9 % 12,7 % 7,6 % 4,6 % 8,2 % 2,5 % 1,4 % 6,4 %

39,65 49,77 46,70 34,18 37,22 37,40 33,00 38,10 36,92

167 32 241 35 133 29 43 23 64 507 10 22 4 5 24

338 55 338 437 238 4 614 985 1 261 171 290 407 450 1 199 108 830 195 188 440 6 178 208 245 155 346 349

43,68 49,06 46,33 30,66 53,89 35,28 40,63 36,87 37,17 37,59 50,40 33,09 43,25 42,40 43,75

49,6 50,3 45,2 34,7 42,0 43,0 40,1 47,5 46,9 49,2 42,6 51,8 45,0 46,5 50,8 45,6 38,9 42,7 42,0 40,0 46,7 46,8 40,2 49,4 49,1

154

67

221

69,7 %

56,82

53,0

HNS har ca 350 olika yrkesbenämningar, av vilka 26 omfattade över 100 personer. Under dessa 26 benämningar arbetade 18 328 personer, dvs.

86,6 % procent av den totala personalen.

Tabell 20. M ännens andel av yrkesbenämningar som omfattar över 100 personer

Tabell 19. Antal anställda per resultatområde och affärsverk

42

43

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Vårdpersonal

Läkare

Övrig personal

Specialarbetare

Personalgrupperna totalt

2008

2009

2010

2008

2009

2010

2008

2009

2010

2008

2009

2010

2008

2009

2010

Semestrar

39,9

39,9

39,9

37,7

36,5

36,9

39,3

40,7

39,5

32,7

32,4

33,6

39,14

39,3

39,1

Sjukfrånvaro

15,6

15,4

15,2

5,3

5,4

5,0

18,7

18,9

18,9

8,6

8,6

7,4

14,89

14,8

14,5

Övrig lagstadgad frånvaro

36,8

36,8

36,8

17,7

19,0

21,0

16,1

14,9

14,1

25,9

30,5

32,9

28,27

28,5

28,5

Övrig frånvaro Yhteensä

12,6

12,5

12,5

32,5

32,3

33,1

4,9

4,4

4,4

20,3

19,0

19,7

13,28

13,1

13,2

105,0

104,5

104,4

93,1

93,2

96,0

78,9

79,0

76,9

87,6

90,6

93,6

95,58

95,6

95,5

Tabell 21. Frånvarons genomsnittliga fördelning i kalenderdagar per person 2008–2010

2010

2009

Semestrar 828 707 Sjukfrånvaro 307 874 Övrig lagstadgad frånvaro 604 084 Övrig frånvaro 280 504 Totalt 2 021 169 Kaavio 10. Poissaoloajan palkkakustannukset

822 301 308 683 595 225 273 075 1 999 284

Föränd. %

0,78% -0,30% 1,50% 2,70% 1,10%

Tabell 22. Frånvaron i kalenderdagar inom HNS 90000000 80000000 70000000 60000000 50000000

Antal pers.

31.12.

Årsverken

Medelålder

11 854 10 155 1 699 2 649 44 1 842 763 5 678 175 2 658 1 831 136 259 619

9 067 7 629 1 438 2 171 28 1 436 707 4 859 226 2 167 1 625 123 230 488

42 41,7 44,7 44 44,6 48,1 34,3 46,2 29,3 47,0 45,7 45,0 42,2 47,7

8,1 % 6,7 % 16,0 % 40,1 % 36,4 % 44,2 % 31,5 % 14,2 % 24,6 % 9,8 % 9,3 % 44,1 % 88,8 % 12,0 %

15,2 14,3 19,6 5,0 4,3 5,1 4,7 18,9 8,9 16,3 24,5 19,1 19,5 18,9

23,15 23,73 20,53 42,57 34,38 49,17 28,14 19,04 14,62 21,95 16,64 19,58 19,37 16,91

12 % 12 % 11 % 18 % 43 % 22 % 7% 8% 15 % 9% 6% 6% 4% 10 %

990 863 32

597 597 0

42,5 42,7 38,4

13,3 % 11,6 % 30 %

7,4 8,5 1,7

26,08 26,86 23,58

21 % 19 % 41 %

49 46 0 21 171

0 0 0 16 694

46,8 40,6 33,7 43,4

2% 28 % 30 % 14,1 %

1,7 1 0 14,5

20,23 26,00 14,34 24,42

53 % 20 % 0% 12 %

Vårdpersonal Sjukskötare av olika grad Övrig vårdpersonal Läkare Tandläkare Specialistläkare Sjukhusläkare Övrig personal Praktikanter Administrations- och ekonomipersonal Servicepersonal Övriga Tekniska Annan personal som assisterar vid vården Specialarbetare Akademiska specialarbetare Sp.statsandel/Akademiska specialarbetare Sp.statsandel/Vårdpersonal Sp.statsandel/Läkare Sp.statsandel/Övrig personal Personalgrupperna totalt

Män, % Sjukfrånvaro/ Medelpris per pers. arbetstimme

Deltidsanställda, %

Tabell 23. Antal anställda per personalgrupp

40000000 30000000 20000000

Antal anställda

BS 2001

BS 2002

BS 2003

BS 2004

BS 2005

BS 2006

BS 2007

BS 2008

BS 2009

BS 2010

Vårdpersonal tot.

Läkare tot. Övrig personal tot.

Specialarbetare tot.

HUS yhteensä

11 272 2 266 5 474 854 19 866

11 255 2 309 5 570 816 19 950

11 273 2 309 5 477 934 19 993

11 465 2 374 5 595 948 20 382

11 530 2 432 5 604 885 20 451

11 555 2 382 5 581 928 20 446

11 999 2 519 5 734 950 21 202

11 658 2 551 5 768 979 20 956

11 725 2 571 5 603 1 010 20 909

11 854 2 649 5 678 990 21 171

10000000 0 Semestrar

Sjukfrånvaro

Kaavio 11. Poissaolot poissaololajeittain 2008

Lagstadgad frånvaro 2009

Övriga frånvaro

2010

Figur 24. Lönekostnader för frånvarotid 2008–2010 900000

Tabell 24. Antal anställda, utveckling 2001–2010

800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000

BS 2001

BS 2002

BS 2003

BS 2004

BS 2005

BS 2006

BS 2007

BS 2008

BS 2009

BS 2010

lönekostnader (exkl. lönebikostnader)

506 689

553 801

568 572

595 270

636 662

664 863

691 029

731 646

760 481

791 135

Tabell 25. Löneutveckling 2001–2010

100000 0

LÖNTER OCH ARVODEN (tusen euro)*

Semestrar

Sjukfrånvaro 2008

Lagstadgad frånvaro 2009 2010

Övriga frånvaro

Figur 25. Frånvaro per frånvaroslag i kalenderdagar 2008–2010

44

45

2010 Pers o nalberättels e

Personalberättelse 2010

Årsverken

BS 2001

BS 2002

BS 2003

BS 2004

BS 2005

BS 2006

BS 2007

BS 2008

BS 2009

BS 2010

Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare HNS totalt

8 154 1 518 4 186 598 14 456

9 707 2 158 5 291 679 17 835

9 544 1 782 5 075 759 17 160

8 807 1 920 4 667 521 15 915

8 981 1 909 4 759 538 16 187

9 033 1 974 4 803 552 16 362

9 153 2 027 4 882 569 16 630

8 981 2 123 4 926 584 16 614

8 980 2 137 4 869 600 16 586

9 067 2 171 4 859 597 16 695

Tabell 26. Årsverken, utveckling 2001–2010

Kostnad/årsverke (euro)

BS 2001

BS 2002

BS 2003

BS 2004

BS 2005

BS 2006

BS 2007

BS 2008

BS 2009

BS 2010

Verksamhetsintäkter/ årsverke Intäkter från medlemskommunerna/årsverke Verksamhetskostnader/ årsverke Löner/årsverke

71 865

63 057

67 030

75 746

80 034

82 474

84 451

89 715

92 648

94 910

57 207

50 218

52 905

60 611

63 820

65 248

66 707

71 318

74 011

75 293

67 254

59 448

62 651

70 791

74 545

77 168

79 406

84 620

86 905

89 009

35 050

31 051

33 134

37 403

39 332

40 635

41 553

44 038

45 519

47 390

4 316

4 001

3 888

4 480

5 125

6 730

5 356

5 236

6 705

6 700

Investeringar/årsverke

Figur 1.

Figur 2.

Figur 3.

Figur 4.

Figur 5.

Figur 6.

Figur 7.

Figur 8.

Figur 9.

Figur 10.

Figur 11.

Figur 12.

Figur 13.

Figur 14.

Anställda per resultatområde 31.12.2010 9 Antal anställda per personalgrupp 2010 10 Antal anställda, utveckling 2006–2010 10 Personalens åldersfördelning 2010 10 Antal anställda per åldersgrupp 2009–2010 10 Fördelning för de anställdas modersmål 10 Deltidspensionerade 31.12.2010 10 Pensionsavgång inom kommunsektorn (% av personalen) 2010–2030 13 Personalens tjänstgöringstid 13 Pensionerade inom HNS 2000–2010 Personal och medelålder, år 13 Fördelning av den årliga arbetstiden 2010 13 Utbildningsstruktur per kön 17 Personalens utbildningsstruktur 17 Nöjdhet med arbetet och upplevelser gällande yrkeskompetens och utvecklingsmöjligheterna inom HNS 2005–2006 och 2008–2010 (Arbetsmiljöbarometern) 18

Figur 15.

Figur 16.

Figur 17.

Figur 18.

Figur 19.

Figur 20.

Figur 21.

Figur 22.

Figur 23.

Figur 24.

Figur 25.

Arbetsmiljöbarometern 2008–2010: Ledningsarbetet inom HNS 20 Index för chefsarbetet (2008–2010 20 Sjukfrånvaro per månad 2008–2010 24 Sjukfrånvaro per diagnosgrupp 24 Sjukfrånvaro per åldersgrupp 2008–2010 24 Riskfaktorer i anknytning till arbetsförmågan 2008–2010 25 Arbetstidens struktur, lönekostnader i procent 29 Genomsnittliga totalinkomster per avtalssektor 2009–2010 30 Pris per arbetstimme (exklusive lönebikostnader) 31 Lönekostnader för frånvarotid 2008–2010 44 Frånvaro per frånvaroslag i kalenderdagar 2008–2010 44

Nyckeltal om personalen 2006–2010 4 Fast anställda som avgick 2006–2010 13 Pensioneringar 2006-2010 13 Lediga platser och arbetsplatsansökningar 2010 15 Fortbildning per yrkesgrupp 2008–2010 19 Yrkessjukdomar och olycksfall 26 Mottagningsbesök hos företagshälsovården 2006–2010 26 Arbetets produktivitet 33 Antal anställda per resultatområde och affärsverk 36 Antal anställda i dotterbolagen 37 Årsverken per resultatområde och affärsverk 38 Antal HNS-anställda 31.12.2010 enligt typ av anställningsperiod 40 Hel-/deltidsanställningar 1.12.2010 (inkl. deltidsfrånvaro) 40 Antal anställda per åldersgrupp 40

Tabell 15.

Tabell 16.

Tabell 17.

Tabell 18.

Tabell 19.

Tabell 20.

Tabell 21.

Tabell 22.

Tabell 23.

Tabell 24.

Tabell 25.

Tabell 26.

Tabell 27.

Tabell 28.

Förändringar i personalvolymen 2006–2010 41 Lediga platser och sökande per yrkesgrupp år 2010 41 De viktigaste personalinvesteringarna 2008–2010 42 Utbetalade löner per personalgrupp år 2010 42 Antal anställda per resultatområde och affärsverk 42 Männens andel av yrkesbenämningar som omfattar över 100 personer 43 Frånvarons genomsnittliga fördelning i kalenderdagar per person 2008–2010 44 Frånvaron i kalenderdagar inom HNS 44 Antal anställda per personalgrupp 45 Antal anställda, utveckling 2001–2010 45 Löneutveckling 2001–2010 45 Årsverken, utveckling 2001–2010 46 Kostnad/årsverke 2001–2010 46 Kostnad/anställd eller invånare 2000–2010 46

Tabeller

Tabell 27. Kostnad/årsverke 2001–2010

Kostnad/anställd eller invånare (euro)

BS 2001

BS 2002

BS 2003

BS 2004

BS 2005

BS 2006

BS 2007

BS 2008

BS 2009

BS 2010

Verksamhetsintäkter/anställd Intäkter från medlemskommunerna/anställd Verksamhetskostnader/anställd Löner/anställd Investeringar/anställd Löner/invånare Årsverken/1 000 invånare

52 294 41 628

56 372 44 894

57 532 45 408

59 146 47 327

62 365 49 730

64 483 51 015

66 241 52 324

71 126 56 541

74 029 59 137

75 374 59 794

48 939 25 505 3 140 361 10

53 145 27 759 3 577 391 13

53 773 28 439 3 337 399 12

55 276 29 206 3 498 415 11

58 088 30 649 3 994 441 11

60 334 31 771 5 262 455 11

62 284 32 593 4 201 468 11

67 087 34 913 4 151 495 11

69 440 36 371 5 357 509 11

70 687 37 636 5 321 518 11

Tabell 28. Kostnad/anställd eller invånare 2000–2010

46

FIGURER

Tabell 1.

Tabell 2.

Tabell 3.

Tabell 4.

Tabell 5.

Tabell 6.

Tabell 7.

Tabell 8.

Tabell 9.

Tabell 10.

Tabell 11.

Tabell 12.

Tabell 13.

Tabell 14.

47

www.hus.fi