Husbyggaren Brandbilaga

BILAGA OM BRAND | 2017

Heta arbeten Brandinspektören om brandskydd Brandskydd i hållbara hus DEBATT

Färre inomhusbrandposter oroar

TEMA

Brandskydd 2017

BRANDSKYDD 2017 Välkommen att besöka oss på Sveriges största konferens om förebyggande och byggnadstekniskt brandskydd

Panel System

Scandic Infra City 8-9 november www.brandskydd2017.se

Innehåll BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktionschef: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se

4 HETA ARBETEN OCH BRANDFARLIG VARA

Om regelverk och hur systematiskt arbete lett till en positiv utveckling när det gäller bränder på byggarbetsplatser.

PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

9 BRANDSKYDD I HÅLLBARA HUS

Nya lösningar för byggnaders konstruk­ tion och tekniska system tas ständigt fram. De snabba förändringarna väcker farhågor om konflikter mellan modernt hållbart byggande och brandskydds­ lösningar.

UTGIVNINGSPLAN 2017

Nr 1: v.8 Nr 4: v.37

Nr 2: v.17 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella upp­ fattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publice­ ras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i för­ väg, men medges som regel inte.

11 BRANDINSPEKTÖREN OM BRANDSKYDD I BYGGPROCESSEN

14

Om regelverk och hur systematiskt arbete lett till en positiv utveckling när det gäller bränder på byggarbetsplatser.

DEBATT

Om regelverk och hur systematiskt arbete lett till en positiv utveckling när det gäller bränder på byggarbetsplatser.

■ BRANDSKYDD 2017 DETTA ÄR ETT SÄRTRYCK med aktuella brandartiklar som nyli­ gen har publicerats i tidningen Husbyggaren, framtagen till BRANDSKYDD 2017. Nästa år fyller tidningen Husbyggaren 60 år. Tidningen har sedan 1958 bevakat och kommenterat samhällsbyggnadsbranschen. Vi skriver för kunnigt bygg­ folk.

I HUSBYGGAREN LÄSER DU om aktuell forskning blandat med erfarenheter från branschen. Forskare och kunnigt yrkes­ folk, experter inom sitt område bidrar ofta med kunskap och erfarenheter i artiklarna. Teknik och ämnen belyser vi gärna genom att lyfta fram utmaningar och lösningar inom kompetensförsörjning, arbetsmiljö och säkerhet samt håll­ bart byggande.

– Sveriges Byggingenjörers Riksförbund. SBR är en yrkesorganisation som arbetar för kompetensutveckling och hög kvalitet inom byggandet.

HUSBYGGAREN ÄGS OCH GES UT AV SBR

BRANDBILAGA · HUSBYGGAREN NR 5.2017

3

Heta arbeten och brandfarlig vara

Antalet bränder och dess konsekvenser kopplade till Heta arbeten har minskat påtagligt sedan 1990.

Hur denna utveckling varit möjligt utan skärpt lagstiftning och vad man på plats bör känna till om Heta arbeten och hantering av brandfarlig vara behandlar brand­ingenjörerna Helena Hermansson och Joakim Sender i denna artikel.

TEXT & FOTO: HELENA HERMANSSON & JOAKIM SENDER

H

eta arbeten är arbetsmo­ ment som är förenade med ökad uppkomst för brandstart och omges av en tydligt uppstyrd upp­ sättning förhållningsreg­ ler. De regler som finns kring Heta arbeten är offi­ ciellt inte del av något regelverk eller lag­ rum. Dessa har istället arbetats fram av för­ 4

säkringsbranschen och Brandskyddsfören­ ingen då det som nu definieras som Heta arbeten orsakade stora brandskador under 1980-talet. För att minimera skadetillfällena och därmed även skadekostnaderna, togs det normverk fram som idag avses när man pratar om Heta arbeten. Resultatet av att normen med Heta arbeten började tilläm­ pas visade sig mycket effektivt, bl.a. be­­ döms skadekostnaderna ha minskat med

75%. Detta har i praktiken blivit ett krav på alla arbetsplatser och betraktas idag som del av regelverket.

Den som har gått utbildning i Heta arbe­ ten får ett certifikat som sedan behöver för­ nyas med visst intervall. Även den som på en arbetsplats utfärdar tillstånd för att utföra Heta arbeten ska ha certifikat för att själv utföra arbetet.

Ofta nämns två olika begrepp, Heta arbe­ ten och hetarbeten. Med hetarbeten avses Heta arbeten i anslutning till områden där det hanteras brandfarlig vara som kan antändas. Detta innebär alltså ett arbetsmo­ ment som är kopplat till ökad sannolikhet för brandstart nära ett område där konse­ kvensen av en brand kan bli stor. Det vill säga en kombination som är förenad med stora risker, Risk = Konsekvens � Sannolik­ het. På en byggarbetsplats kan det innebära Heta arbeten i anslutning till bränslebehål­ lare för arbetsmaskiner, gasflaskor för gasolvärmning etc.

BRANDBILAGA · HUSBYGGAREN NR 5.2017

Certifikat för att utföra heta arbeten.

Vid tidigare lagstiftning fick hetarbeten inte utföras utan tillstånd från Räddnings­ tjänsten. Detta har ändrats och ansvaret åligger istället den egna verksamheten.

Naturligtvis krävs extra försiktighetsåtgär­ der innan hetarbete påbörjas där brandfar­ lig vara hanteras. Utöver den ordinarie pro­ cessen ska tillstånd även utfärdas av den som är föreståndare för brandfarlig vara inom anläggningen. Som tumregel kan sägas att alla Heta arbeten som utförs inom 25 meters avstånd från ett ställe där annan brandfarlig vara hanteras ska betraktas som hetarbete med de extra försiktighetsåtgär­ der det innebär.

BRANDFARLIG VARA

Kopplingen mellan Heta arbeten på en byggarbetsplats och hanteringen av brand­ farlig vara är dubbel. Dels innefattar Heta arbeten ofta användning av brandfarlig gas till exempel i form av svetsning med acety­ len. Gastuberna måste förvaras korrekt BRANDBILAGA · HUSBYGGAREN NR 5.2017

även när svetsningen inte pågår. Dels måste eventuell förekomst av brandfarlig vara vara känt för den som ska utföra någon form av hett arbete så att hen har möjlighet att utföra arbetet utan att riskera att antända de brandfarliga vätskorna.

Vad som är farligt eller inte, brukar defi­ nieras utifrån vilka negativa konsekvenser det kan få vid felaktig hantering. För att hålla risken på en rimlig nivå hanteras detta genom att minimera sannolikheten för hän­ delsen (Risk = Sannolikhet � Konsekvens).

Då är det av största vikt att alla som berörs av riskerna är medvetna om dem och bidrar till att minimera sannolikheten för oönskade händelser t.ex. brand.

Termen brandfarlig vara avser vätskor och gaser som är mer eller mindre lättan­ tändliga. Brandfarlig gas är alla gaser som kan antändas vid rumstemperatur medan indelningssystemet för brandfarliga vätskor är något mer komplicerat. Brandfarlig vätska delas upp i klasserna 1, 2a, 2b samt 3, där klass 1 är mest lättantändlig t.ex. ben­ sin, medan klass 3 t.ex. diesel inte avger brännbara ångor förrän vid 55°C. Det är viktigt att inse att det inte är hela den han­ terade vätskan som behöver värmas upp.

Om en behållare med diesel blir uppvärmd i en punkt genom varma arbetsmaskiner eller en stickflamma från Heta arbeten, kan

Hantering

det räcka för att antända vätskan just där och sedan snabbt sprida sig till övriga delar.

LAG OCH RÄTT

Före den 1 oktober 2013 var byggarbetsplat­ ser generellt undantagna från kravet på till­ stånd för hantering av brandfarlig vara.

Istället räckte det med att den som skulle hantera de brandfarliga varorna anmälde detta under vad som gick som ”tillfällig hantering”. Denna möjlighet finns dock inte längre utan byggarbetsplats betraktas som vilken annan verksamhet som helst och tillstånd ska sökas, se nedan.

I lagen om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande förordning och före­ skrifter regleras hur och i vilka mängder som brandfarliga varor får hanteras.

Om det på en tomt hanteras mängder över de som redovisas i tabell 1, d.v.s. för en byggarbetsplats med flera sidoentreprenö­ rer är det den totala mängden brandfarlig vara som avgör om tillstånd erfordras. Inte den hanterade mängden hos var och en.

Tillstånd söks hos räddningstjänsten.

Antingen söks tillstånd för varje byggarbets­ plats eller så kan en entreprenör söka till­ stånd för alla byggarbetsplatser inom en kommun. Då behövs endast en avsyning av räddningstjänsten inför att en ny byggar­ betsplats etableras i kommunen. För en

Volym (liter)

Brandfarliga gaser

Extremt brandfarliga eller brand­ farliga aerosoler

Brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60°C

Brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60°C upp till och med 100°C

Byggarbetsplats inomhus

250

500

500

10 000

Byggarbetsplats utomhus

1 000

3 000

3 000

50 000

Tillståndspliktiga mängder (förenklad tabell).

5

entreprenör som har många olika projekt igång inom samma kommun kan detta vara en fördel.

Volymen för gas räknas utifrån behålla­ rens storlek – inte den faktiska mängden gas i behållaren. Det betyder att om en flaska inte är tom ska den uppfylla alla krav

som ställs som om den vore full. En vanlig storlek på gastub för acetylen är 37 liter och en så kallad P11 för gasol rymmer ca 26 liter.

Det betyder att en enstaka svetskärra san­ nolikt inte kräver något tillstånd eller brandtekniskt avskild förvaring.

Oaktat om tillstånd erfordras för hante­

ringen måste ändå övriga krav i lagstift­ ningen uppfyllas. För att tillse att dessa krav uppfylls ska det finnas en föreståndare för de brandfarliga varorna. För hantering inom byggnad är tumregeln att endast dagsbehovet ska vara framme. Större mängder ska förvaras i egna skåp eller brandceller beroende på mängd.

Alla gasflaskor utgör en fara vid en brand då de exploderar om de blir uppvärmda.

Räddningstjänsten är därför försiktiga med att gå in i en byggnad där det finns gasflas­ kor om de inte på ett säkert sätt kan säker­ ställa att de inte är brandpåverkade. Därför är det viktigt att, när det är möjligt, placera gasflaskor vid dörr i fasad när de inte används. Då kan räddningstjänsten lätt kontrollera och föra dem i säkerhet.

Brandfarlig vara utomhus ska hanteras på ett betryggande avstånd, både horison­ tellt och vertikalt, till närliggande byggna­ der. Det innebär att om ett skyddsavstånd ska uppnås till en byggnad kan de brandfar­ liga varorna inte förvaras på taket av denna eftersom det vertikala avståndet till byggan­ den då blir 0 meter. Avstånden beror på om byggnaden tillhör samma eller annan verk­ samhet. Avstånden varierar mellan ca 3 m och 100 m beroende på mängder, om bygg­ naden är brännbar eller inte samt vilken verksamhet det är i byggnaden. Mer infor­

Två gasolflaskor som nyttjas för att driva en gasolvärmare.

Bilden visar en fasad med stora ytor exponerad cellplast.

6

BRANDBILAGA · HUSBYGGAREN NR 5.2017

Det finns många exempel på när cellplast­bränder på byggen inneburit stora ekonomiska och tidsmässiga negativa konsekvenser. mation finns i föreskrifter från Myndighe­ ten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Vid osäkerhet kan projektets brandkonsult alltid hjälpa till.

BRANDFARLIGA BYGGMATERIAL

Även då brandfarlig vara inte hanteras på byggarbetsplatsen finns det andra material som är kopplade till ökad brandfara. Dessa är extra viktiga att uppmärksamma i sam­ band med Heta arbeten. Ett material som har blivit allt vanligare på byggarbetsplatser är cellplast. Cellplast är ett samlingsnamn för expanderade plaster som ofta används som isolering. Ofta talar man om EPS, XPS, PUR eller PIR som alla är olika typer av cell­ plast men har väldigt olika egenskaper. Ur ett brandperspektiv är EPS det som är mest brandfarligt då det är mycket lättantändligt och kan smälta till brinnande pölar. Om man inte är helt säker bör all cellplast betraktas som brandfarlig. Det finns många exempel på när cellplastbränder på byggen inneburit stora ekonomiska och tidsmäs­ siga negativa konsekvenser.

Faktorer som bidrar till att ökad brand­ fara med cellplast är t.ex. att dess kraftiga rökutveckling kan skada verksamheter utanför det egna arbetsområdet. Under byggnationen kan stora ytor av monterat isolermaterial lämnas exponerade för brandrisk, vilket kanske inte syns på andra sidan väggen där Heta arbeten bedrivs. Iso­ lermaterialens stora volymer gör att det också krävs stora ytor för att lagra den med lämpligt skyddsavstånd. Rekommenderat skyddsavstånd ligger mellan 10–20 m för upp till 150 m³.

Utöver cellplast finns andra brännbara byggmaterial. I Sverige har vi en stolt tradi­ tion att nyttja trä. Idag ser vi en ökning av byggandet i trä som sannolikt främst beror på materialets arkitetktoniska egenskaper.

Lättväggar byggs ofta med träreglar eller med skivmaterial i trä innanför den yttersta BRANDBILAGA · HUSBYGGAREN NR 5.2017

gipsen för att förenkla montaget utanpå väggen i senare skede.

Cellplast nyttjas främst i ytterkonstruk­ tionerna i en byggnad vilket medför att en eventuell brand i stort sett sker ute i det fria. Trämaterial nyttjas främst inne i en byggnad efter att klimatskalet är på plats.

Trä brinner inte lika kraftigt som cellplast och förekommer sällan i samma volymer.

Vid exempelvis en brand i ett upplag av trä­ skivor sker det sannolikt inne i byggnaden vilket ger en kraftigare brandpåverkan på omgivande konstruktioner samt ökad risk för att personer i omgivningen skadas av röken som hålls kvar inne i byggnaden.

En annan vanlig brandrisk på en byggar­ betsplats är uppsamlingen av använt mate­ rial eftersom det där kan finnas både brännbart och obrännbart material. En fara förknippat med detta kan vara att vid avslu­ tat hett arbete finns risken att material som fortfarande är uppvärmt kastas i samma container som lättantändligt material, med brandstart i containern till följd. Vid många byggarbetsplatser i flera plan upprättas även långa sopnedkast. Dessa leder från de övre planen ner till en container på mark­ plan. Vid mer än ett tillfälle har personal varit oförsiktig och utfört gnistbildande Heta arbeten t.ex. kapning med vinkelslip i anslutning till ett sådant sopnedkast utan att vidta åtgärder. De omfattande gnistorna har sedan sprutat in i sopnedkastet och fal­ lit hela vägen ner till containern där de star­ tat en brand.

INTERNA KRAV OCH PÅGÅENDE VERKSAMHET

Som synes är både hantering av brandfarlig vara, cellplast och Heta arbeten omgärdat av många regler och normer. Ofta är de dock relativt väl definierade och en genom­ arbetad checklista som följs av alla de som berörs av hanteringen är ett mycket stort steg mot en säker hantering.

Utöver de regler och normer som sam­ hället har ställt upp kan det finnas interna krav avseende brandriskerna antingen från egna företaget eller från närliggande verk­ samheter. Sådana krav kan innebära över­ täckning av brännbart material när detta inte nyttjas, förbud mot gasolvärmare etc.

På en byggarbetsplats är brandriskerna olika i de olika skedena. I början av en nybyggnation är konsekvenserna kanske relativt små då byggnaden bara är ett betongskelett där en eventuell brand kan ge relativt lindrig påverkan. Å andra sidan finns inga naturliga avgränsningar vilket betyder att gnistor etc. från Heta arbeten kan sprida sig över stora ytor. Senare när klimatskalet är på plats finns sannolikt även större mängder brännbart material inne i

ATT TÄNKA PÅ:

Heta arbeten ◻ Skriftliga tillstånd ska finnas. ◻ Inventera omgivningen på brännbara material (även bakom väggar eller nedan­för kanter). ◻ Kontrollera om brandfarliga varor finns på arbetsplatsen. ◻ Ha släckutrustning till hands. ◻ Följ upp arbetet efteråt när allting svalnat.

Brandfarlig vara ◻ Behöver tillstånd sökas? ◻ Vem är föreståndare? ◻ Samordnas hanteringen mellan olika sidoentreprenörer? ◻ Behöver varorna förvaras brand­ tekniskt avskilt? ◻ Låses varorna in efter arbetstid?

Checklistor ”Heta arbeten”.

byggnaden, då kommer påverkan från en eventuell brand att bli större. I denna fas finns större möjlighet att begränsa påver­ kansområdet från Heta arbeten och att avskilja brandfarliga varor från arbetsmo­ ment som kan ge upphov till antändning.

Därför bör brandskyddet på arbetsplatsen uppdateras löpande efter de olika faserna, exempelvis efter stometablering, monte­ ring av installationer och uppregling av invändiga väggar, ytskiktsarbeten samt eventuellt för en fas om ordinarie verksam­ het för fastigheten pågår parallellt med byggprojektet. ■

HELENA HERMANSSON

Brandingenjör och Civilingenjör Riskhantering Bengt Dahlgren AB

JOAKIM SENDER

Brandingenjör Bengt Dahlgren AB

7

BRANDSKYDD I HÅLLBARA HUS Som del av den hållbara samhällsutveck­ lingen byggs klimatsmarta och slitstarka hus. Nya lösningar för byggnaders konstruk­ tion och tekniska system tas ständigt fram.

De snabba förändringarna väcker farhågor om konflikter mellan miljövänliga och energi­ effektiva åtgärder och brandskyddslösningar.

I

en hållbar byggnad granskas både de ingående materialen och de fär­ diga systemen. Dessa ska fungera långsiktigt utan att skapa negativa ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser. Att hänsyn tas till hållbarhetsfrågor ställer krav på nyskapande lösningar, även för brandsäkerheten. Ny utformning av miljöoch klimatsmarta byggnader kan också ändra brandriskerna.

BRANDBILAGA · HUSBYGGAREN NR 5.2017

Dessutom påverkar utformningen av de grö­ na byggnaderna räddningstjänstens insatser och räddningspersonalens säkerhet. För att nå en hållbar framtid måste räddningstjänsten utvecklas för att möta de nya riskerna samtidigt som riskerna synliggörs och utvärderas i byggprocessen.

Om bränder kan förhindras eller begrän­ sas genom rätt utformning av brandskyddet kan byggnaden bli mer hållbar genom min­ skad miljö- och samhällspåverkan från branden, släckarbetet och byggåtgärderna som följer. En effektiv byggprocess där brandskyddsfrågorna finns med redan från början bidrar till de positiva effekterna.

BRANDENS DEL I DEN HÅLLBARA UTVECKLINGEN

En brand påverkar samhället bland annat

genom minskad trygghet, förlorade bostä­ der och arbetstillfällen samt genom de eko­ nomiska påfrestningar som följer. Bränder påverkar också miljön negativt genom utsläpp av brandgaser och släckvatten som innehåller miljöfarliga ämnen. Byggåtgär­ derna efter en brand har också negativ kli­ matpåverkan. Om byggnadens totala livs­ längd betraktas, med risken att en brand utbryter, resulterar det i större kostnader och klimat- och miljöstörningar än om vi

9

endast betraktar byggnaden under brukstid utan olyckor eller störningar. Om bränder kan förhindras eller begränsas genom rätt val av brandskyddslösningar kan byggna­ den därmed bli mer hållbar genom mins­ kad miljö- och samhällspåverkan från bran­ den och efterföljande återställande av bygg­ naden och dess verksam­heter.

FÖRÄNDRADE BRANDRISKER

Risken för att det ska börja brinna och brandens spridning påverkas av en bygg­ nads miljösmarta utformning. Exempel på åtgärder i hållbara hus som påverkar brand­ säkerheten är nya energisystem, nya isole­ ringsmaterial i väggar, tak och gröna ytor på tak.

Brännbara konstruktions- eller isole­ ringsmaterial ger en högre brandbelastning och skapar vägar för brandspridning i bygg­ naden, vilket påverkar förutsättningarna både för projektörer och räddningstjänsten som ska släcka branden.

Brandskyddet i en byggnad går allt mer från att vara mekaniskt styrt till att kontrol­ leras digitalt. Avancerade styrsystem ställer stora krav på projektörer och installatörer att förstå de funktioner som påverkar brandsäkerheten. Om installationer ska sty­ ras vid en brand, som att starta brandgas­ fläktar eller ändra ventilationsflöden, så är det nödvändigt att det finns tydliga instruk­ tioner om hur styrning sker.

Nya typer av utemiljöer påverkar tillträ­ desvägar för räddningstjänsten till byggna­ den, vilket kan avgöra hur snabbt personer kan räddas och hur snabbt branden kan släckas. Om räddningsvägar till exempel går över växtbeklädda markytor innebär det att marken behöver utredas för bärig­ het och framkomlighet för räddningsfor­ don. De nya miljöerna kring byggnaden och komplicerade tak- och terrasskonstruktio­ ner kan alltså göra det svårare för rädd­ ningstjänsten att komma in i byggnaden.

Information och tydlighet under bygg­ skedet kommer därför att bli allt viktigare.

HÅLLBARA LÖSNINGAR

Brandsäkerhet i en byggnad planeras oftast med utgångspunkten att lagkrav ska uppfyl­ las så kostnadseffektivt som möjligt. Ett till­ fredsställande brandskydd enligt Boverkets byggregler handlar främst om människors säkerhet – det ska finnas tid och möjlighet att utrymma om det uppstår en brand.

Människors säkerhet ska självklart priorite­ ras, men om vi långsiktigt ska ta hand om vårt samhälle och vår miljö måste brand­ skyddet också utformas för att skydda våra byggnader. Om brandsäkerheten ska bidra till byggnadens varaktighet kan det som 10

synes kostnadseffektivt idag visa sig inte vara det på lång sikt.

Relationen mellan brandsäkerhet och hållbar utformning av byggnader behöver identifieras för att förhindra att ökade brandrisker uppstår. Industrin som skapar mer miljövänliga byggtekniker och byggsys­ tem behöver bli medvetna om de risker som finns, samtidigt som räddningstjänsten måste ta fram nya tekniker anpassade till de hållbara byggnaderna. Samverkan bidrar till möjligheten att hitta positiva bieffek­ter av de nya lösningarna som i sin

tur kan bidra till ökad brandsäkerhet och bättre möjligheter att bygga långsiktiga hus med bra brandskydd. ■

LISA BJÖRK

Brandingenjör Brandskyddsföreningen

BRANDBILAGA · HUSBYGGAREN NR 5.2017

BYGGNADSINSPEKTÖRENS SYN PÅ BRANDSKYDD I BYGGPROCESSEN Azadeh Iranpour har arbetat på flera stadsbyggnads­ kontor i Mälardalen sedan slutet av 1980-talet. Sedan 2012 är hon byggnadsinspektör på Sigtuna kommun.

I denna artikel lyfter Azadeh fram aspekter att beakta angående brandskydd i byggprocessen och situationer som kan ställa till det och försena byggprojektet, erfarenheter som hon fått i sin roll som byggnadsinspektör och kontrollansvarig.

BRANDBILAGA · HUSBYGGAREN NR 5.2017

E

nligt PBL, plan- och bygg­lagen (2010:900) 10 kap 5 §, ansva­ rar byggherren för hela bygg­ projektet och för att alla sam­ hällskrav uppfylls. Brandskyd­ det är ett av dessa krav och påverkas av både byggmate­ rial och byggnadens utform­ ning. Byggherren är antingen en privatperson eller ett företag, inte sällan är det ett byggeller fastighetsbolag. Med det sagt är det inte säkert att byggherren besitter brandkompe­ tens. Därför är det viktigt att en verksam och

11

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

BRINNER BRINNER INTE. INTE.

När du väljer isolermaterial till byggnadskonstruktioner gör du inte bara ditt dagliga arbete. Du fattar också viktiga beslut som kan påverka någons liv, egendom och framtid. Oberoende verklighetstrogna tester visar att stenull lever upp till den brandsäkerhet den utlovar.

Så nästa gång du beställertill eller projekterar en byggnadskonstruktion - tadagliga ansvar När du väljer isolermaterial byggnadskonstruktioner gör du inte bara ditt för materialvalet. arbete.

Du fattar också viktiga beslut som kan påverka någons liv, egendom och framtid. Oberoende verklighetstrogna tester visar att stenull lever upp till den Energieffektivisering kan vara brandsäker. brandsäkerhet den utlovar.

Läs mer på PAROC.SE

Så nästa gång du beställer eller projekterar en byggnadskonstruktion - ta ansvar för materialvalet.

Energieffektivisering kan vara brandsäker.

Läs mer på PAROC.SE

WIBE LADDERS Adress: Telegatan 6 571 38 NÄSSJÖ Tel: 0380 –55 68 00 Fax: 0380 –141 40 Mail: info.stegar@hultafors.se

wibeladders.com

brandskyddskalendern annons Norbas.indd 1

10/8/2013 8:04:29 AM

Brandposter • Stigarledningsutrustning • Brandarmaturer

VÄNDBAR

Venti

Vatten som släckmedel = miljövänligt!

Svenska Brandslangfabriken AB

Box 2066, 511 02 SKENE • Tel. 0320-20 94 20 • Fax. 0320-20 94 29 • www.svebab.se • svebab@svebab.se

seriös brandkonsult knyts till projektet.

Brandingenjören ska vara med från pro­ jektstart och planering, vid både val och utformningen av byggmaterial och fram till slutskedet då brandskyddsdokumentatio­ nen upprättas. På så sätt minskas risken för att dyra ändringar behöver göras senare i projektet.

Byggherren ska se till att brandskyddsbe­ skrivning upprättas och inlämnas till bygg­ nadsnämnden inför det tekniska samrådet.

En brandskyddsprojektering ska finnas även för byggarbetsplatsen under byggti­ den. Byggherren ska vid alla nybyggnads­ projekt och stora till- och ombyggnadspro­ jekt anmäla en kontrollansvarig enligt PBL (2010:900) 10 kap 9–10 § §. Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av byggåtgärden, enligt PBL (2010:900) 10 kap 5–8 § §. Den kontrollansvariges ansvar är bland annat att upprätta förslag till kon­ trollplan. Kontrollplanen ska innehålla kon­ trollpunkter bland annat om brandskyddet, när och vem som gör kontrollerna och hur kontroller görs samt mot vad.

VÄRDET AV EN BRA BRANDSKYDDSBESKRIVNING

Sedan år 1994 finns det krav på brand­ skyddsdokumentation i Boverkets Byggreg­ ler (BBR). Kravet gäller alla nya byggnader utom komplementbyggnader under 15 kvm, BBR (BFS 2011:6) avsnitt 5:12. Det är förstås stor skillnad på omfattningen om det gäller ett garage på en villatomt eller ett stort hotell.

Begreppet brandskyddsbeskrivning finns inte i BBR eller PBL. Många gånger begär byggnadsnämnden inför beslut om startbe­ sked ett utkast till brandskyddsdokumenta­ tion i form av en beskrivning. Detta görs för att säkerställa att brandskyddskraven kom­ mer att uppfyllas. En brandskyddsbeskriv­ ning som senare i projektet ofta blir en del av projektets brandskyddsdokumentation ska beskriva eventuella avsteg från före­ skrifter. Byggnadsnämnden ska ta ställning till avsteg och om avsteg godkänns bör det också framgå av startbeskedet. Värdet av en bra brandskyddsbeskrivning tidigt i bygg­ projektet framgår av två exempel här nedan.

de berörda parterna får man oftast räkna med problem och i många fall merkostna­ der för att rätta till det försämrade brand­ skyddet. Det var ganska nyligen som jag i min roll som byggnadsinspektör fick vittna om ett sådant fall. Byggherren hade tagit bort en dörr som var avsedd som utrym­ ningsväg vid brand. Denna ändring hade varken meddelats byggnadsnämnden eller stämts av med brandkonsulten. Byggherren fick lösa problemet som innebar merkost­ nader och ett försenat slutbesked som också i sin tur ledde till merkostnader.

Ett annat fall som jag kan berätta om är ett ärende där jag inte ens kunde ge startbe­ sked på grund av bristfälligt brandskydd.

Byggherren hade köpt en villa och sökte bygglov för ändrat användningssätt. En ganska stor villa i två våningar. Byggherrens avsikt var att använda huset som tillfälligt anläggningsboende eller boende för ensam­ kommande barn. Bygglovsansökan bevilja­ des och jag kallade byggherren till tekniskt samråd. Brandskyddsbeskrivning var för­ stås en av de handlingar som jag hade begärt inför det tekniska samrådet. För att kunna uppfylla brandskyddskraven skulle en hel del ändringar göras inne i byggna­ den. Det visade sig att åtgärderna skulle bli för dyra för byggherren som till slut bekla­ gade sig över det misslyckade projektet.

Byggherrens kommentar till mig blev; ”jag önskar jag hade kollat med byggnadsnämn­ den och en brandkonsult innan jag köpte huset”. ÄNDRINGAR I BEFINTLIGA BYGGNADER

Brandkompetensen behövs även vid ”små” om- och tillbyggnadsprojekt. Ibland kan det vara en bygglovsbefriad åtgärd som enbart kräver anmälan till byggnadsnämnden. Bli inte förvånad om byggnadsnämnden krä­ ver en aktuell brandskyddsbeskrivning. De planerade ändringarna kan ofta påverka brandskyddet. I ett sådant fall kan man utgå från den befintliga brandskyddsdoku­ mentationen och revidera den. Även här ska eventuella avsteg redovisas i brand­ skyddsbeskrivningen och godkännas av byggnadsnämnden.

CERTIFIERAD SAKKUNNIG BRAND

ÄNDRINGAR FRÅN BYGGLOVET ELLER STARTBESKEDET

Inte sällan ändras byggnadens utformning under byggtiden. En dörr kan tas bort här och några väggar kan komma till där. Änd­ ringen kan gälla fasaden eller planlös­ ningen och kan påverka brandskyddet.

Stäm alltid av och håll dialogen med både byggnadsnämnden och brandkonsulten.

Har man inte stämt av dessa ändringar med BRANDBILAGA · HUSBYGGAREN NR 5.2017

Man kan certifiera sig som sakkunnig inom brandskydd, BFS 2011:17 SAK3, antingen med behörighet N eller behörighet K bero­ ende på utbildning och erfarenhet. Certi­ fiering N riktar sig i första hand till perso­ ner med utbildningsnivå som motsvarar byggnadsingenjör/gymnasieingenjör. Certi­ fiering med behörighet K riktar sig i första hand till personer med utbildningsnivån som motsvarar brand- eller byggnadsingen­

jör vid högskola. Byggnadsnämnden kan kräva att den som utför brandkontroller ska vara certifierad. Det gäller oftast vid mer komplicerade projekt.

FRÅNGÄNGLIGHET

Alla människor ska ha tillgång till hela sam­ hället därav höga krav på att alla ska kunna ta sig till byggnader och kunna vistas i bygg­ nader. Olika krav gäller för olika byggnader beroende på om det är arbetsplatser, bostä­ der eller publika lokaler. Enligt boverkets byggregler (BBR) 5:31 ska byggnader utfor­ mas så att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Det finns med andra ord krav på att människor med funktionsned­ sättning ska kunna ta sig ut ur byggnader om det börjar brinna. Begreppet frångäng­ lighet har tillkommit just för den funktio­ nen. Kravet gäller publika lokaler. Inte säl­ lan blir det tyst när jag på tekniska samrå­ det för en publik byggnad ställer frågan om frångänglighet. Jag upprepar mig; - hur kan funktionshindrade människor ta sig ut ur byggnaden om det brinner? Det är fortfa­ rande tyst! Frågan bollas mellan tillgänglig­ hetssakkunnige och brandkonsulten.

Ansvaret ligger förstås på byggherren att se till att byggnaden utformas så att funktions­ hindrade människor kan lätt ta sig till- och vistas inne i byggnaden samt även ta sig ut ur byggnaden om det brinner. ■ AZADEH IRANPOUR

Byggnadsinspektör i Sigtuna kommun Certifierad kontrollansvarig PBL, A.i.Bygglovspecialisten

13

Debatt

Sverige Brinner!

I Sverige brinner en skola om dagen, enligt uppgift den högsta siffran i världen. Brän­ derna i radhus ökar högst dramatiskt. Bränderna i flyktingboenden har inte kunnat undgå någon! Alla bilbränder med spridningsrisker som kan få förödande konsekven­ ser. Detta för att nämna några områden där det brinner ofta och det finns många fler, man kan inte undgå de dagliga rapporterna.

D

et är en mycket alarme­ rande utveckling, bran­ schen och många med oss är självklart djupt oroade.

Citat ur BBR19 5:731 om Släckutrustning: ”Släckutrustning skall finnas där brand förväntas få snabb spridning eller få mycket stor intensitet.

ALLMÄNT RÅD Inomhusbrandposter bör finnas i industri och lager i verksamhetsklass 1 om brandbelastningen överstiger 800 MJ/m2 samt lokaler i verksamhetsklass 6”.

I den senaste BBR:n tycker vi att Boverket gjort en förändring jämfört med föregå­ ende helt i rätt riktning när man tog bort; ”Risk föreligger normalt inte i utrymmen som skyddas av automatisk vattensprinkler­ anläggning”. Vår bedömning är dock att förändringen inte räcker till för att trygga varken byggnadens och lokalens eller män­ niskors säkerhet.

INOMHUSBRANDPOSTER

Baserat med utgångspunkt i verksamhets­ klasserna har utvecklingen gått mot mindre installerade inomhusbrandposter i nybygg­ nationer. Vi ser dessutom att vid ombygg­ nationer tas brandposterna bort och ersätts av handbrandsläckare. En mycket allvarlig utveckling. Fördelen med en inomhus­ brandpost är framförallt enkelheten.

Dessutom, lång kastlängd – man har gott om släckmedel – vattnet är skyddande för användaren – vatten fungerar även kylande – de flesta har ”övat” att använda slang och vatten naturligt – sist men inte minst, det är det mest använda och det mest miljövän­ liga släckmedel som finns.

Sverige avsätter för närvarande de högsta ”klimatbelopp” som någonsin avsatts för klimatfrämjande åtgärder. Vår uppfattning 14

är att bevarande och nyinstallationer av brandposter är en miljövänlig åtgärd!

Vi ser att t.ex. i våra grannländer, Norge, Finland, Danmark tänker man helt annor­ lunda, där installeras/styrs det mot betyd­ ligt fler brandposter än i Sverige.

Ytterligare en viktig sak att ta i beaktande är de hårda sparkrav som drabbar landets del­ tidsräddningstjänster – dessa läggs ner på många platser. Det innebär att det tar och kommer att ta längre tid att rädda liv och att släcka. Man har möjlighet att av en oträ­ nad person i ett tidigt skede av branden släcka med vatten från en brandpost eller att hålla den i schack tills räddningstjänsten kommer.

Utdrag ur SS-EN 671-3 underhålls standard för inomhusbrandposter:

”Förutsatt att brandposter är i funktionsdugligt skick utgör de ett effektivt släcksystem med oavbruten vattentillförsel. De är särskilt värdefulla i brandens tidiga skede och kan användas av en otränad person”. ÄNDRING AV REGELVERK

Nu vädjar vi till ansvariga bl.a. inom Bover­ ket att hjälpa till att höja brandskyddet för den tidiga insatsen, tänka på miljön genom att ändra regelverket gällande brandposter.

Inomhusbrandposter bör in i betydligt fler verksamhets­klasser jämfört med idag! ■

LEIF ARTHURSSON & ROBERT JOHANSSON

För SVEBRA / Område Brandposter info@svebra.org

BRANDBILAGA · HUSBYGGAREN NR 5.2017

Säljare och konsulter inom brandskydd sökes Utvägen expanderar och söker säljare och konsulter inom brandskydd.

I första hand till våra kontor i Västmanland, Värmland, Gävle, Dalarna, Södermanland, Dalsland och Skaraborg.

Intresserad? Kontakta vice vd Fredrik Ahlin 018-56 80 81 eller 0703-70 85 60 fredrik.ahlin@utvagen.se

DIN EXPERT PÅ UTRYMNINGSSÄKERHET, BRANDSKYDD OCH TILLGÄNGLIGHET

WWW.UTVAGEN.SE

TEL 018-56 80 80

Annons Husbyggaren Utvägen halvsida.indd 1

2017-09-28 08:47

RISE kan brand - vi är en internationellt ledande resurs Vi på Fire Research kan hjälpa dig med • • • • • • • • • • •

Forskning, innovation och rådgivning Fire Safety Engineering Tredjepartsgranskning Brandtekniska beräkningar Brandutredningar Provning/Certifiering för svensk och internationell marknad CE-märkning Systemsäkerhet/Riskanalys Analytisk dimensionering Kvalitetsgranskning Utbildning

Kontakta oss på tel 010-516 5046 eller mejl tommy.hertzberg@ri.se

RISE – SVERIGES FORSKNINGSINSTITUT. Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner. I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar vi till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE 2 200 medarbetare driver och stöder alla typer av innovationsprocesser. Vi erbjuder ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra produkter, tekniker och tjänster. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten. www.ri.se

Fire Protection Solutions. Smart Technology.

Johnson Controls is a global leader in fire suppression and detection. You can count on us for innovative solutions for a safer, smarter living and working environment for a sustainable future. Our arsenal of brands includes some of the most trusted names in the industry, such as TYCO®, HYGOOD®, IFLOW®, ZETTLER®, SAPPHIRE® and AQUAMIST®

Discover more at www.tyco-fire.com

© 2017 Johnson Controls. All rights reserved.