Husbyggaren nr 6 2020

NUMMER 6 | 2020

Energimätning och uppföljning i nya flerbostadshus ENERGIEFFEKTIVISERING

Utmaningar för miljonprogrammets fastighetsägare JURIDIK NY LAGSTIFTNING

När avfall upphör att vara avfall

DEBATT Undergräver dagens marknadsplats köparens under­sökningsplikt?

TEMA Byggmetoder & innemiljö

AEROGELBASERAD PUTS

Superisolering för framtiden

SBR Kurser, symposier och digitala föreläsningar

L Ä T T

A T T

B Y G G A

Ställ rätt krav på din våtrumsentreprenör GVK ställer krav på både företag och montörer att följa branschreglerna för att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer.

GVKs uppdaterade branschregler säkra våtrum ger både mattläggare och plattsättare praktiska instruktioner för hur man bygger våtrum på rätt sätt.

Läs mer om GVK på www.gvk.se Där kan du ladda ner eller beställa säkra våtrum och hitta GVK-auktoriserade företag.

Nya generationen

Caddy Cargo är snart här Vi välkomnar helt nya Caddy. Lik sin föregångare – men säkrare, rymligare och utrustad med smarta assistanssystem för komfort och en tryggare körupplevelse. Förbeställ redan nu hos våra Volkswagen-återförsäljare och bli först med den senaste generationen av Sveriges mest populära transportbil.

Caddy Cargo (TDI 75, 102 och 122 hk) bränsleförbrukning 4,9 l/100 km, CO2-utsläpp 128–129 g/km. volkswagen-transportbilar.se

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION & PRODUKTION

Mediarum Sverige AB redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Anders Hedén Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSERING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 595:– Lösnummer, plus porto: 99:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2021

Nr 1: v.9 Nr 4: v.37

Nr 2: v.15 Nr 5: v.43

Nr 3: v.22 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM

Caramba Grafisk form, Stockholm OMSLAG

Byggplats Gårda, Göteborg december, 2020 Foto: Husbyggaren Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Entreprenadbesiktningsgruppen har nu 500 medlemmar!

S

om ordförande i entreprenadbesiktningsgruppen gläder det mig att gruppen fortsätter att öka i antal och att vi nu nått upp till 500 medlemmar. För att tillhöra gruppen krävs att man antingen innehar personcertifiering för entreprenadbesiktning, eller uppfyller kravet för ”Av SBR godkänd besiktningsman”. Min uppfattning är att det är allmänt känt i byggbranschen att en besiktningsman som tillhör SBRs Entreprenad­besiktningsgrupp garanterar hög kompetens.

EN BIDRAGANDE ORSAK till behovet av fler besiktningsmän är att tidsvolymen för entreprenadbesiktning i varje projekt har en tendens att öka med åren. Det fanns en tid då vi trodde att entreprenörernas egenkontroller skulle ersätta besiktning, men utvecklingen har istället varit den motsatta.

Antal besiktningar där besiktningsmannen behövs för kontroll i hela byggprocessen är ökande.

FÖRBESIKTNING ÄR EN besiktningsform som

enligt regelverken AB 04 och ABT 06 i första hand ska användas när parterna i förväg vill veta om ett arbete är kontraktsenligt. Det kan vara när ett arbete ska mång­faldigas

eller om arbetet inte är åtkomligt för en senare besiktning. Vid exempelvis nyproduktion av bostäder, borde det då vara tillräckligt att förbesiktiga en referenslägenhet i tidigt stadie. Entreprenören kan sedan under löpande produktion säkerställa med egenkontroll att arbetena färdigställs för en slutbesiktning. Det normala är dock att vi besiktningsmän ska vara behjälpliga med att hitta vad som återstår för att färdigställa entreprenaden. Förfarandet är oftast som beskrivs här: FÖRBESIKTNING NÄR ENTREPRENÖREN känner att de ”nästan” är färdiga. Slut­besiktning när entreprenören tror att de har avhjälpt allt enligt förbesiktning. Efter­besiktning för att konstatera att de fel som faktiskt kvarstod vid slutbesiktning är avhjälpta. Oftast lämnas så kallat ”nollade protokoll” som entreprenören tycker att vi ska ta som tillräckligt underlag istället för fysisk besiktning.

DET BEHÖVS SÅLEDES minst tre besiktningstill-

fällen på en färdigställd del för att säkerhetsställa att inga eller ett fåtal fel kvarstår.

Inom småhusbranschen har man tagit fram ett motsvarande system enligt Besiktningsmannaboken där man infört en ny typ av besiktning som inte återfinns i ABS 18 nämligen Kontrollbesiktning. Vid denna besiktning kontrollerar man om entreprenaden är färdig för en slutbesiktning.

I FRAMTIDA AB OCH ABT kommer förhoppningsvis högre krav ställas på entreprenörens kvalitetsstyrning. Även med dessa högre krav räknar jag med att vi besiktningsmän kommer ha fullt upp att göra också i framtiden. ■

TOMAS THULIN

Ordförande SBRs expertgrupp för Entreprenadbesiktning

Välj ett auktoriserat plåtslageri www.pvforetagen.se

HUSBYGGAREN NR 6.2020

5

Marknadsnytt Liten och effektiv luftbefuktare Condair RM resistiv ångluftsbefuktare finns tillgänglig i modeller med effekt från 2–8 kg/tim. Den idealiska lösningen för användnings­ områden som behöver ångluftsbefuktning med låg kapacitet samt byggmått men med den effektiva prestandan hos resistiv värmarteknologi uppger tillverkaren.

Bland fördelarna med resistiv uppvärmning finns en ångcylinder som kan rengöras i stället för att bytas ut, möjligheten att använda kran- eller RO-vatten och mer noggrann kontroll av luftfuktigheten än en elektrolytisk ångluftsbefuktare.

Condair RM har en kompakt storlek – B: 470 mm, H: 350 mm, D: 150 mm. Kan monteras på vägg eller golv. Golvstativ och anslutningar för rör på sidan finns som tillbehör. www.condair.se

Akustiktak med nya designmöjligheter Ecophon Solo Matrix, ”Solo i bärverk”, är det nyaste tillskottet till Solofamiljen. Akustiktaket skapar nya designmöjligheter genom enkel installation. Ljudabsorbenten monteras och demonteras snabbt och enkelt på Connect-bärverket. Den snabba och enkla monteringen säkerställer tids- och kostnadskontroll vid större nybyggnationer eller renoveringsprojekt.

Solo Matrix är optimalt för större byggprojekt där en installation av heltäckande akustiktak av olika skäl inte är möjlig eller önskvärd. Systemet kan installeras antingen i rader eller moduler med mellanrum som ger taket en svävande känsla. Kulörkollektionen i Akutex FT är uppdaterad med sex nya kulörer och ljudabsorbenterna finns nu tillgängliga i totalt 20 stycken olika kulörer. Matrix är gjord av glasull med hög densitet och är 100 procent återvinningsbar. www.ecophon.com

Brandgastäta ytterdörrar Nu lanserar Diplomat Dörrar brandgastäta ytterdörrar och adderar dessutom fler brandklassade modeller till sitt sortiment.

Lanseringen sker efter en tids produktutveckling som resulterat i nya produkter med brandgastäthetsklassning och ett brett utbud av brand­klassade CEmärkta ytterdörrar – allt i linje med nya lagkrav. Produkterna lanseras i olika klassbeteckningar, men med samma mål – att stänga ute lågor, hetta, brandgaser och i förlängningen rädda liv. www.diplomatdorrar.se

Nästa generation av luft-luftvärmepumpen HERO Mitsubishi Electrics storsäljare HERO kommer nu i en uppgraderad version med ännu bättre prestanda. En av de största förändringarna i den nya versionen är att mängden köldmedium är mindre. Det är en positiv förändring med betydelse både för prestandan och för vår miljö skriver tillverkaren i ett pressmeddelande.

Nya HERO kommer också med cirkulationsläge, precis som den nyligen lanserade luft-luftvärmepumpen NINJA. Vid aktivering ser det innovativa cirkulationsläget till att HERO tar tillvara på värmen från andra värmekällor, som värmen från en bras­ kamin, ljusinstrålning från fönster eller till och med matlagning.

I kombination med den förbättrade fläkten sprider den nya HERO på så sätt värmen bättre över stora ytor. www.mitsubishielectric.se/produkt/hero/

6

Fönsterprofil med inbyggd solskyddsgardin Tillsammans med Hunter Douglas har SAPA utvecklat en inno­ vativ och unik fönsterlösning där solskyddsgardinen monteras dold i karmöverstycket. Detta genom en nyutvecklad aluminium­ profil. Den integrerade lösningen skapar ett elegant uttryck samtidigt som den inte stör en maximal sikt.

Genom att integrera solskyddet i profilen uppstår inga störningar i fasaden, som system med utvändigt fasadmonterad solavskärmning gör. Solskyddet är helt dolt när gardinen är upp­ rullad i kassetten. Den körs ner via skenor och är därmed också vindstabil. www.sapabuildingsystem.com

HUSBYGGAREN NR 6.2020

Innehåll #6 | 2020 5 LEDAREN Tomas Thulin, ordförande SBRs Expertgrupp för Entreprenadbesiktning 8 AEROGELBASERAD PUTS, SUPERISOLERING FÖR FRAMTIDEN I ett forskningsprojekt på Chalmers studeras en aerogelbaserad puts med mycket bra isolerande egenskaper. Förhoppningen är att användningen av den så kallade superisolerande putsen ska bidra till att minska byggsektorns energianvändning, både för existerande och nya byggnader.

15 HUR FÅR VI BÄTTRE ENERGIMÄTNING OCH UPPFÖLJNING I NYA FLERBOSTADSHUS? Sedan 2006 finns krav på energimätning i byggnader för att redovisa bygglov och erhålla slutbesked. Från och med 2016 ska dessutom energi­ användningen verifieras och normaliseras, dvs. korrigeras till normalt brukande. Detta ställer stora krav på uppföljande mätningar i byggnader, vilka till övervägande del har varit bristfälliga, kraven till trots.

8

21 ENERGIEFFEKTIVISERING OMFATTANDE UTMANINGAR FÖR MILJONPROGRAMMETS FASTIGHETSÄGARE Energibesparingspotentialen i miljonprogrammets fastigheter är ofta hög, men det gäller att genomföra de energieffektiviserande åtgärderna i rätt ordning för att kunna optimera utfallet av dem. Britta Permats, vd på Svensk Ventilation kommenterar bl.a. regeringens tredje strategi för energi­effektiviserande renovering.

15

25 MEDLEMSKRÖNIKA Återblick kring SBRs besiktningsutbildning.

28 DEBATT Undergräver dagens marknadsplats köparens undersökningsplikt? Åsa Hedlund Lindqvist reflekterar över förutsättningarna för köparen att genomföra sin undersökningsplikt och ett informerat köp av fastighet.

35 JURIDIK När avfall upphör vara avfall – ny lagstiftning.

41 SBR-MEDLEMSSIDOR Läs om SBRs utbildningsverksamhet 2021, kurser och symposier, kostnadsfria digitala föreläsningar.

28 Nästa nummer tema Anläggning & Klimatsmart byggande.

Utgivning vecka 9.

TEMA I DETTA NUMMER

π BYGGMETODER & INNEMILJÖ NU I DECEMBER håller Coronans konsekvenser oss i ett hårt grepp. Genom att följa rekommendationer och restriktioner och med ett vaccin i närtid – åtminstone för de som bäst behöver det – kommer vi till våren kliva in i det nya normala med fattning.

NÄSTA ÅR FYLLER SBR Byggingenjörerna 70 år som organisation. En av höjdpunkterna kommer att vara Konsultdagarna 6–7 maj, 2021 och förbundsstämman som äger rum i dess anslutning. Läs mer om detta på medlemssidorna.

skriver forskare på Chalmers om superisolerande puts. Per Levin, energikonsult belyser utmaningarna och möjliga lösningar vid energimätning och uppföljning vid nyproduktion av fler­bostadshus.

Trevlig läsning!

I DETTA NUMMER

HUSBYGGAREN NR 6.2020

21

25 7

BYGGMETODER

AEROGELBASERAD PUTS SUPERISOLERING FÖR FRAMTIDEN I ett forskningsprojekt på Chalmers studeras en aerogelbaserad puts med mycket bra isolerande egenskaper. Förhoppningen är att användningen av den så kallade superisolerande putsen ska bidra till att minska byggsektorns energianvändning, både för existerande och nya byggnader.

Super­isolerande puts kan, förutom att spara energi, dessutom resultera i funktionella väggar med mindre tjocklek. Detta bidrar i sin tur till att öka mängden uthyrningsbar golvyta inomhus, yta som annars skulle tagits upp av väggens isolering. I denna artikel vill vi informera om vad vi planerar att göra i projektet och berätta om den superisolerande putsens egenskaper.

TEXT & FOTO: ALI KARIM, PÄR JOHANSSON & ANGELA SASIC KALAGASIDIS

Applicering av den superisolerande putsen med spraymaskin på en väggprototyp.

8

HUSBYGGAREN NR 6.2020

P

uts används traditionellt som fasadens vattenavledande skikt och skyddar konstruktionen. Putsade fasader tillhör den vanligaste typen av fasadmaterial i flerfamiljshus i Sverige med cirka 41 miljoner kvadratmeter, motsvarande 27 % av byggnadsbeståndets fasadarea. Bristande energiprestanda och inomhusklimat är bland de vanligaste utmaningar vid renovering av dessa byggnader som oftast har murade och oisolerade väggar. Därmed finns en stor potential att använda nya och mer effektiva isoleringslösningar för putsade byggnader. Detta kan ge en stor påverkan på hela byggnadsbeståndets energiprestanda.

STOR ENERGIBESPARINGSPOTENTIAL VID RENOVERING

Den största fördelen med superisolerande puts (SIP) jämfört med traditionell puts är den lägre värmekonduktiviteten. Med ett 5–6 cm tjockt putslager kan en avsevärd effekt fås på byggnadens energianvändning. U-värdet på en oisolerad vägg kan minska med upp mot 70 %. Detta ger en årlig energibesparing på cirka 77 GWh om 10 % av Sveriges putsade byggnader (med tegel- och lättbetongstomme) utrustas med ett 5–6 cm tjockt lager SIP. Enligt BBR ska ett U-värde på 0,18 W/(m2·K) eftersträvas för byggnadens yttervägg. Med konventionella isoleringsmaterial ger detta en isoleringstjocklek på 15–20 cm, förutom den puts som krävs på utsidan av fasaden. Dessutom kan SIP användas både som utvändigt och invändigt ytskikt.

Att reducera energianvändningen och minimera tjockleken på isoleringen är extra viktigt både i existerande byggnader där väggens tjocklek ofta är begränsad i bygglov, liksom i nya byggnader där varje uthyrningsbar kvadratmeter räknas. Förutom energieffektiviseringsaspekterna kan det även finnas andra fördelar med att använda SIP i byggbranschen. Vid reparation och renovering av en del historiskaoch q-märkta byggnader, till exempel kyrkor, där byggnadens karaktärsdrag ska beaktas, kan den superisolerande putsen öppna upp för större möjlighet att energi­ effektivisera samtidigt som kraven på bevarande av kulturvärden tillgodoses.

FORSKNING OM AEROGELBASERAD PUTS

På avdelningen för byggnadsteknologi på Chalmers tekniska högskola har det tidigare genomförts ett antal projekt där andra superisoleringsmaterial har studerats.

HUSBYGGAREN NR 6.2020

Byggnad i Zürich, Schweiz, med super­isolerande puts på utsidan, fotot från besök 2019.

Provbitar av den superisolerande putsen för analys i laboratoriet på Chalmers.

I projekten har vakuumisolerinsgpaneler (VIP) och filtar med aerogel använts som tilläggsisolering invändigt och utvändigt.

I detta projekt går vi ett steg vidare och testar olika sorters putsblandningar, både cement- och kalkbaserade, som innehåller aerogelpartiklar. I flera länder i Europa,

såsom Tyskland, Schweiz, Italien och Frankrike, har materialet redan använts med gott resultat på byggnadens energianvändning. Eftersom det saknas tidigare erfarenheter av hur den superisolerande putsen fungerar med svenska byggnadsmaterial, byggnadstekniker och klimat, behö9

BYGGMETODER

Figur 2. Aerogel som block och granulat.

ver den studeras närmare för att kunna användas säkert i svenska byggnader.

I projektet på Chalmers undersöks effekten av temperatur, luftfuktighet, alkalinitet och mekaniska belastningar på livslängden, samt fukt- och värmeegenskaper i olika typer av SIP anpassade för byggnader i Sverige. Undersökningarna görs genom numeriska simuleringar samt mätningar i laboratorium och fält. Till projektet är en referensgrupp kopplad bestående av representanter för byggbolag, arkitekter och övriga byggkonsulter. Projektet startades i januari 2019 och pågår till december 2021 med finansiering från Energimyndighetens program E2B2.

VAD ÄR AEROGEL?

Superisoleringsmaterial (SIM) kan definieras som material med en värmekonduktivitet lägre än stillastående luft, dvs. lägre än 25 mW/(m·K). Aerogel har en värmeledningsförmåga på 0,010–0,020 W/(m·K), vilket är 25–50 % av konventionella isoleringsmaterial. Aerogel finns i olika former (figur 2) och kan framställas från olika material som kisel och kol.

Kiselbaserad aerogel framställdes första gången på 1930-talet. Aerogel tillverkas genom att en gel torkas under superkritiska förhållanden (högt tryck och temperatur).

Detta leder till att vätskan som finns bunden i gelens porösa struktur avdunstar utan att strukturen förstörs. Resultatet blir ett 10

mycket poröst material som till största delen består av små luftfyllda porer. Materialet behöver förstärkas och blandas med andra material (till exempel puts) för att vara praktiskt användbart. Några av materialegenskaperna för kiselbaserad aerogel är sammanställda i tabell 1.

VAD ÄR SUPERISOLERANDE PUTS?

SIP framställs nästan på liknande sätt som vanlig puts, med skillnaden att i SIP ersätts sanden i ballasten delvis eller helt med aerogelpartiklar (figur 3). En SIP kan vara kalk- eller cementbaserad och innehåller även andra tillsatser beroende på användningsområdet för produkten.

Idag finns det ett antal kommersiella SIPprodukter på marknaden i Europa. En lista över materialegenskaperna för en kommersiell SIP är sammanställt i tabell 2. Denna SIP är baserad på hydraulisk kalk och är tänkt att användas till äldre tegel- eller stenbyggnader. Utöver kommersiella SIP har det även tagits fram SIP på forskningsnivå.

Till exempel har en forskargrupp i Frankrike utvecklat en SIP med ett cementbaserat bindemedel som bas. Gemensamt för alla dagens SIP är att de når en värmekonduktivitet mellan 0,028–0,048 W/(m·K).

Detta ska jämföras med traditionell puts som typiskt har en värmekonduktivitet kring 0,500 W/(m·K). I figur 4 jämförs tjockleken på olika byggnadsmaterial som krävs för att uppnå ett U-värde på 0,46 W/(m2·K).

ERFARENHETER FRÅN FÄLTFÖRSÖK

Idag finns erfarenheter från mer än 200 byggnader i Schweiz med mer än 100 000 kvadratmeter fasadyta. De första testerna utfördes under 2013 och hittills finns goda erfarenheter från flera forskningsprojekt publicerade. I en byggnad från 1400-talet i Sissach, Schweiz, renoverades fasaderna med 5–6 cm SIP. Fasaderna bestod ursprungligen av kalksten täckt av ett 5–6 cm tjockt cementbaserat putslager. Vid renoveringen ersattes det yttersta putslagret med SIP, förstärkt med ett armeringsnät. Mätningarna visade att U-värdet på fasaden reducerades med 63–71 % efter att den hade tilläggsisolerats med SIP. Dessutom konstaterade forskarna att tilläggs­ isoleringen med SIP hade resulterat i en förbättrad värmekomfort inomhus samtidigt som riskerna för mögelpåväxt på den invändiga väggbeklädnaden hade minskat avsevärt då yttemperaturen ökade.

En 30 meter hög betongbyggnad i Berlin, Tyskland, isolerades med 6 cm SIP på utsidan av fasaden. Fältmätningar från det projektet visade ett minskat U-värdet från 1,0 W/(m2·K) till 0,3 W/(m2·K) (70 % minskning). Även i denna byggnad användes armeringsnät i lagret med SIP som förstärkning av fasaden. Inspektioner efter 2 år visade inga tecken på synliga sprickor eller köldbryggor i fasaden.

Invändig användning av SIP provades i en byggnad från 1920 i Torino, Italien, där

HUSBYGGAREN NR 6.2020

PUTS 1000 mm = ~0,5 W /(m · K)

EPS 70 mm = ~0,035 W /(m · K) VATTEN

BALLAST Aerogel, sand

SIP 60 mm = ~0,030 W /(m · K)

AEROGEL 36 mm = ~0,018 W /(m · K)

BINDEMEDEL Kalk, cement

Figur 4. Tjocklek som krävs med olika byggnads­material för att uppnå ett U-värde på 0,46 W/(m2·K).

TILLSATSMEDEL Vattenavvisande luftporbildande

Figur 3. De olika beståndsdelarna i en superisolerande puts.

en del av väggarna renoverades. De befintliga väggarna bestod av två lager tegel med en luftspalt emellan, täckta av puts på insidan och utsidan. Vid renoveringen applicerades 1,5 cm SIP på insidan av väggen ovanpå det befintliga putslagret. Mätningsresultaten från studien visade att tilläggs-

Materialegenskap 3

Typiskt värde

Densitet (kg/m )

100

Pordiameter (nm)

20

Porositet (%)

95

Värmekonduktivitet (W/(m·K)

0,018

Tabell 1. Ett urval av materialegenskaperna för kisel­baserad aerogel med dess typiska värden.

Materialegenskap Densitet (kg/m3)

Värde 220

Porositet (%)

90

Värmekonduktivitet (W/(m·K)

0,0

Tryckhållfasthet (N/mm2)

0,45

Kapillaritetskoefficient (kg/(m2·s0,5))

≤0,4

Ångpermeabilitet, µ (–)

4–5

Tabell 2. Materialegenskaperna for en kalkbaserat SIP produkt från Schweiz.

HUSBYGGAREN NR 6.2020

isoleringen med 1,5 cm SIP ledde till ett minskat U-värdet på väggarna med cirka 27 % jämfört med innan renoveringen. Samtidigt hade yttemperaturen på väggarna ökat med 1,5 °C. I just denna studie, och för den specifika SIP-produkten, visade mätningarna att minst 2 månaders torkningstid krävdes för att få bort den initialt höga vattenhalten i lagret av SIP. FORSKNINGSPROJEKTETS MÅL

Som nämnts inledningsvis har användning av SIP inte studerats och rapporterats tidigare i Sverige. Nya material som utvecklas för andra klimat behöver undersökas och testas i full skala i svenska förhållanden för att minska risken för skador som kan komma att bli kostsamma för samhället.

Vi har fortfarande de kostsamma erfarenheterna från de välisolerade enstegstätade fasaderna färskt i minnet. För att utveckla säkra lösningar för byggnader, samt att optimera energibesparingsmöjligheter, behövs forskning av materialen i svenska förhållanden. I detta projekt är därför målet att utreda hur byggnaden påverkas med avseende på långsiktiga värme-, fukt och energieffektiviserande egenskaper när SIP används i Sverige.

De viktigaste målen i projektet är att: ■ Utveckla experimentella och numeriska verktyg för att tillhandahålla tillförlitliga data (materialegenskaper, livslängd) för byggbranschens aktörer i Sverige.

■ Bedöma effekten av temperatur, luftfuk-

tighet, alkalinitet och mekaniska belastningar på livslängden hos SIP, utifrån de svenska klimatförhållanden.

■ Beräkna och mäta värme- och fuktegen-

skaper i olika typer av SIP anpassade för byggnader i svenskt klimat.

■ Ta fram rekommendationer för hur SIP

kan används för att utnyttja dess potential optimalt i Sverige. ■

ALI KARIM

Doktorand, Byggnadsfysik Chalmers

PÄR JOHANSSON

Docent, Byggnadsfysik Chalmers

ANGELA SASIC KALAGASIDIS

Biträdande professor, Byggnadsfysik Chalmers

11

PROFFSENS HEMMAPLAN När du är uppe tidigt, så är vi uppe tidigt. När du tar i så svetten lackar, så är vi där och hugger i. Och när du kämpar för att få jobbet klart i tid, så kavlar vi också upp ärmarna. För dina utmaningar är våra utmaningar. Oavsett om du är en proffshantverkare som bygger åt andra, eller en duktig hemmafixare som snickrar på ditt eget hus, så är vi med dig. Med rätt produkter, rätt kunskap, rätt tjänster och rätt attityd strävar våra tusentals medarbetare runt om i landet alltid efter att förenkla din arbetsdag och ditt byggprojekt. Vår inställning är att vårt jobb inte är gjort förrän ditt är gjort. Välkommen till proffsens hemmaplan.

En lite grönare betong Ja, vi vet så klart att det inte finns någon grön betong. Betong­ industrin är energiintensiv och världen över står branschen för nästan 4 procent av CO²­utsläppen. Samtidigt är betong ett fantastiskt material: hållbart, fuktsäkert, brandsäkert och med god värmeisoleringsförmåga. Ur ett livscykelperspektiv är betong överlägset. Använder du våra prefabricerade betongelement får du dessutom ett tätt hus på nolltid.

Betong är helt enkelt ett för bra byggmaterial för att bytas ut.

I Biobetong har Abetongs betongingenjörer optimerat våra recept och ersatt delar av cementmängden med alternativa bindemedel. I en svensk typlägenhet som byggs med Biobetong kan koldioxidbelastningen minskas med upp till 22 procent.

Branschens målsättning är att betong för husbyggnation ska ha halverad klimatpåverkan senast 2025, jämfört med Svensk Betongs referensvärde. Därför har vi skapat Biobetong – vårt varumärke för klimatförbättrade betongelement.

Sakta men säkert gör vi betongen klimatsmart.

Biobetong är vår gröna planta i världens betongkruka.

Ljudklass B med < 370 mm bygghöjd.

Den miljövinsten gör oss stolta, men inte nöjda. Biobetong är ett koncept som vi utvecklar och förbättrar hela tiden, och vi ger oss inte förrän våra fabriker är helt klimatneutrala.

Läs mer om Biobetong™ på abetong.se.

Det tunna tysta bjälklaget.

Våra ljudisolerade hybridbjälklag är både tunna och brandsäkra vilket gör dem till perfekta lägenhetsskiljare i flerbostadshus. Genom att kombinera träreglar med ett betongskikt skapar vi en konstruktion till ett pris som är märkbart lägre än för motsvarande renodlade bjälklag av trä eller betong.

Läs mer på heda.se/hybridbjalklag

HÅLLER I LÄNGDEN

INNEMILJÖ

Hur får vi bättre energimätning och uppföljning i nya flerbostadshus?

Sedan 2006 finns krav på energimätning i byggnader för att redovisa bygglov och erhålla slutbesked. Från och med 2016 ska dessutom energianvändningen verifieras och norma­liseras, dvs. korrigeras till normalt brukande.

Detta ställer stora krav på uppföljande mätningar i byggnader, vilka till övervägande del har varit bristfälliga, kraven till trots.

TEXT: PER LEVIN

B

yggnadens energianvändning ska kunna verifieras så att Boverkets krav (BBR, BED, BEN) uppfylls.

Energianvändningen är ofta i fokus vid nybyggnad. Detaljerade teoretiska beräkningar utförs, som redovisas för Byggnadsnämnden vid ansökan om bygglov. Beräkningarna utförs ofta utan tillräckliga säkerhetsmarginaler för variatioHUSBYGGAREN NR 6.2020

ner i utförandekvalitet. När uppföljning sedan skall göras så visar det sig i många fall att det är svårt att ta fram motsvarande uppmätta värden och det råder osäkerhet kring vad mätningarna omfattar.

Det finns gott om exempel på bristande mätningar dokumenterade i olika rapporter det senaste åren. Det gäller även för projekt som erhållit speciella bidrag för mätningar, exempelvis Energimyndighetens och Boverkets projekt om NNE-hus, uppföljning av SABO Kombohus, m.fl. Bris-

ter i dokumentation har även påtalats som resultat av projektet Energikartan (Energimyndigheten/SBUF).

Ett problem är att beställare, konsulter och entreprenörer bara har sin egen bild av syftet med mätningarna, och att då beslut tas som är bra för just den aktören, men som påverkar helheten negativt.

KONSEKVENSER AV ICKE FUNGERANDE MÄTNINGAR

Utan fungerande mätningar finns uppenbara risker för: 15

INNEMILJÖ

■ att lagkrav på mätning inte uppfylls ■ sämre energiprestanda och energiklass

vid energideklaration ■ att ev. certifieringskrav inte kan

verifieras ■ svårare verifiering av byggnadens

energiprestanda ■ garantikrav på energiprestanda

och funktion av mätningar ■ svårare (och dyrare) felsökning

i anläggningen ■ sämre precision i intrimning och

injustering

MÄTNINGAR KAN ÖKA DRIFTNETTOT OCH VARA EN BILLIG FÖRSÄKRING

Grundnivån på mätningar är Boverkets byggregler, BBR och Byggnadens energianvändning vid normalt brukande, BEN, vilket också innefattar energiuppföljning. För effektiv felsökning krävs fler mätningar och tätare avläsningsintervall än för uppföljning, och det finns en tendens att pruta bort undermätare för att minska byggnadens investeringskostnader. Man bör då ha i åtanke att mätare i många fall utgör en mycket billig försäkring, i och med att prestandaavvikelser och fel lättare kan hittas, intrimning underlättas m.m.

Fungerande mätningar är en förutsättning för att kunna hitta och kunna åtgärda avvikelser och fel i konstruktioner och installationer. Därigenom kommer glappet mellan beräknad och uppmätt energianvändning att minska och byggnadens driftnetto kommer att påverkas positivt. De ekonomiska riskerna för byggherren kommer också att minska.

Utmaningen är att tänka till och planera mätningarna i ett tidigt skede och sedan se till att alla mätare, kommunikation och system för mätdatahantering kommer på plats och fungerar. Bra och enkla rutiner, helst automatiserade, bör skapas för uppföljning, energiverifiering och felsökning.

Att när byggnaden tagits i drift felsöka ett icke fungerande eller otillräckligt definierat mätsystem är tidsödande och kan vara betydligt dyrare för beställaren än att ha utökade kontroller i tidigare skeden.

PROJEKTET

Mot bakgrund av ovanstående erfarenheter har en förstudie Säkerställande av energi­ mätningar i nybyggda flerbostadshus med finansiering från SBUF (projektnummer 13658) genomförts av Teknik- och miljöutskottet vid Stockholms Byggmästareförening i samarbete med Sveby. Både projektutvecklare som bygger bostadsrätter och 16

långsiktiga fastighetsägare som bygger bostäder för egen förvaltning har deltagit.

Projektets mål har varit att ta fram och redovisa standardiserade anvisningar för energimätningar i flerbostadshus, som kan följa med i hela kedjan av aktörer och aktiviteter i processen för att säkerställa och underlätta uppföljning och verifiering.

INTERVJUER

Projektet inleddes med intervjuer och diskussioner med ett tiotal inblandade aktörer (beställare, konsulter, leverantörer och utförare) hur dagsläget i processen ser ut, var informationsbortfallen finns och vilka instruktioner som behövs för att bortfallen skulle kunna undvikas.

Intervjuresultaten kan sammanfattas i nedanstående punkter: ■ Företagen har olika standardiseringsnivå på styrande dokument.

■ Få (ingen) har tänkt på BEN-verifiering

fullt ut.

■ IMD-mätningar i lägenheter verkar fung-

era bättre än mätningar för energiuppföljning och verifiering. Ofta mer automatik i IMD-mätningar, vilka ofta handlas upp separat från ett mätföretag, än för energiuppföljningsmätningar i undercentraler.

■ Fel upptäcks för sent. Mer skulle kunna

ses vid besiktning.

■ Samordnad provning görs ibland utan

mätsystemet, ibland för att teknik för kommunikation ej hunnit installeras.

Ett annat problem är att besiktningsmännen inte är riktigt vakna på energiuppföljningsmätare. De kanske tittar på att

mätarna sitter där de ska men de kontrollerar inte alltid att de har rätt storlek och att kommunikationen mellan olika delar i utrustningen fungerar. Det är viktigt att systemet besiktas med alla givare och uppföljningssystem.

Följande kritiska moment kan ses: ■ Rätt information i handlingar ■ Distribution till rätt mottagare i rätt tid ■ Efterlevnaden av krav i handlingar,

även hos underentreprenörer ■ Kontroll av funktion m.m. vid utbytes­

förslag ■ Utrymme i tidplanen för funktions­

kontroll ■ Genomförande av samordnad provning

inklusive mätsystem ■ Besiktningsrutiner.

PROBLEMBILD OCH TÄNKBARA ÅTGÄRDER

Vilka styrande dokument behövs för att överbrygga alla tänkbara överlämnanden och uppnå ett väl fungerande mät- och uppföljningssystem? Vad bör dokumenten innehålla och för vilka aktörer ska de anpassas till? Hur säkerställa efterlevnaden och kontroller? Det behöver bli enklare att göra rätt.

Utgående från tidigare problem-erfarenheter och resultaten av intervjuerna, skulle mätningarna kunna förbättras om aktiviteter enligt tabell 1 vidtas.

På grund av att byggprocessen ser olika ut för olika aktörer, företag och entreprenadformer, kan anvisningar inte anpassas till för detaljerade steg i processen. Viss projekt- och företagsanpassning av anvisningarna kommer att vara nödvändig.

Problem

Tänkbar lösning

Otydlig krav- och målbild.

• Noggrannare programarbete från beställaren • Tydliggöra beställarkrav (ambitionsnivå) och myndighetskrav.

Felaktig projekt.

• Standardiserad mätplan med anvisningar för mätare och placering.

• Objektspecificerade mätarstorlekar.

• Samordnad provning (torrsim) med de olika projektörerna.

• Dokumenterad egenkontroll inför överlämnande till entreprenörer.

Felaktig projektering av mätarplacering.

Projekteringsförutsättningarna följs inte.

När inköp av underentreprenörer för installationer görs så ändras förutsättningarna.

• Motivera UE med tydlig mätplan och ritningar inkl. konsekvensbeskrivning.

När montaget görs så monteras inte den utrustning som var tänkt där det var tänkt.

• Motivera med mätplan inkl. mätartyper och spec.

• Granska förslag till utbyte noga.

• Egenkontroll inför samordnad provning.

Bristande kommunikation mellan olika delar i utrustningen.

Bristande kontroll och verifiering av att mätare fungerar och visar rätt.

• Låt funktionskontroll (alt. protokollsgranskning) av kommunikation och mätarfunktion ingå i besiktningen.

Tabell 1. Problembild samt möjliga aktiviteter för att komma tillrätta med problem med dålig funktion på mätningar.

HUSBYGGAREN NR 6.2020

Nu fullbordar vi cirkeln Den nya auktorisationen är framtagen för att hjälpa upphandlare att ställa relevanta miljö- och hållbarhetskrav utifrån ett helhetsperspektiv när det gäller golvinstallationer. Tillsammans kan då leverantörer och entreprenörer borga för en hållbar golvkonstruktion i hela kedjan!

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag!

Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott.

Leverantörer

Entreprenörer

För hållbart materialval För hållbar installation

Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler.

Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer.

På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

KOMPETENS • KVALITET • GARANTI AUKTORISATION.SE Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR. info@golvbranschen.se •golvbranschen.se

Experter på VVSprojektering i 25 år De senaste 25 åren har vi på TQI projekterat VVS-lösningar som gett effektivare energianvändning, bättre inomhusmiljö och lägre miljöpåverkan. För oss är det självklart att alltid arbeta med kundens behov i fokus och vi drivs av utmaningen i att hitta, och utnyttja de bästa tekniska idéerna. Vi har samlat på oss en gedigen erfarenhet av kontors- och affärsfastigheter, laboratorie- och industrimiljöer, skolor, hotell, bostäder, kulturhus och ambassader.

Hör av dig så berättar vi mer.

TQI / 08-567 021 00 / INFO@TQI.SE / WWW.TQI.SE

INNEMILJÖ

Förslags­vis bör följande anpassade och inbördes samordnade anvisningar tas fram: ■ Struktur för mätplan som visar vilka delposter som ska ingå i energianvändningen. Se figur 1.

■ Projekteringsanvisningar VVS, el, SÖ

inkl. mätarplacering på scheman.

■ Installationsanvisningar och gräns­

dragningslistor till VVS-, el- och SÖ-entreprenörer.

■ Anvisningar för idrifttagning, funktions-

kontroller och samordnad provning.

■ Anvisningar för entreprenadbesiktningar

och kontroller av energimätningssystem.

■ Drift- och skötselanvisningar.

■ Verifieringsanvisningar, energideklara-

tion.

Ritningsunderlag följer med och utvecklas under processen som komplement till anvisningarna. Stöd för fler av punkterna ovan finns i Sveby.

Resultatet från intervjuer och studerade handlingar visar på ett behov av bättre rutiner och anvisningar och att helhets­ansvaret för energimätningarna ofta glöms bort.

HELHETSSYN OCH TYDLIGA ANSVARSOMRÅDEN

Även om beställaren ser seriöst på detta och sätter in rätt antal mätare i byggnaden så måste de se till att mätarna verkligen

fungerar. Kommunikationen med mätarna måste fungera, de måste ha rätt storlek och vara tillräckligt känsliga. Idag är det definitivt en stor brist på helhetsansvaret när det gäller mätare. Om konsulten inte föreskriver vilken storlek mätaren ska vara så blir det ofta fel storlek. Entreprenören har inte koll på det.

En helhetssyn behöver skapas genom hela processen så att suboptimerade lösningar undviks. Tydliggör ansvarsområden mellan entreprenörer med gränsdragningslistor, där leverans, montage, inkoppling och funktionsansvar för mätare ingår.

Bestäm gärna någon som tar helhetsansvar för mätarnas och mätsystemets funktion.

Inom projektet har en checklista för energimätningar tagits fram, se bilagorna i rapporten. Dessa kan arbetas in i företagens egna verksamhetssystem och rutiner.

Checklistan finns även med i Svebys Verifieringsanvisningar som nyligen publicerats.

HANDLA UPP ENERGIUPPFÖLJNING SOM EGEN ENTREPRENAD?

I projektet noterar man att dagens energiuppföljningar verkar fungera sämre än där man har individuell mätning och debitering, IMD. Detta kan bero på att man vid IMD handlar upp en entreprenör med ett helhetsansvar och som inte får fullt betalt förrän systemet fungerar.

Fjärrvärme E V. K U LV

Solvärme E RT

Värme

VVC

Elmätare

Kan ev. delas upp på radkrets, vent, golv.

Kan alt. mätas momentant eller som restpost.

Tappvarmvatten, separeras och flyttas.

Vidareleverans till annan byggnad. Dras av.

Att IMD-mätningar verkar fungera bättre än mätningar för energiuppföljningar skulle kunna vara en anledning till att i upphandlingen separera mätningar för energiuppföljning till en egen entreprenad, där mer specialiserade mätföretag skulle kunna handlas upp med funktionsansvar. Då får någon helhetsansvaret som kan se till att det blir rätt mätare, att de hamnar på rätt ställe och att de kommunicerar med varandra och med det överordnade systemet.

BIP-kodning av mätare, vilket ger digital sökbarhet av mätare som följer BSAB-systemet, kan framöver underlätta sökning och spårbarhet av mätare i ritningar och andra handlingar. ■

FAKTA & LÄS MER:

Krav på verifiering Krav på verifiering av energianvändning finns i Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets föreskrift för Energideklarationer, BED. Verifieringen ska utföras enligt Boverkets föreskrift BEN och visa byggnadens energiprestanda uttryckt som primärenergital vid normalt brukande och för orten normalt klimat.

Verifiering kan ske med mätning eller beräkning. Tillvägagångssätt beskrivs i BEN. Detta innebär till exempel att uppmätta värden från en byggnad behöver korrigeras så att de representerar normalt eller avsett brukande av byggnaden.

Om inte korrekta och tydliga mätvärden på energianvändningen finns, blir verifieringen tidsödande och osäker.

Ladda ner rapporten: ”Säkerställande av energimätningar i nybyggda flerbostadshus”: http://www.sveby.org/wp-content/ uploads/2019/11/Energimätningar-iflerbostadshus_SBUFrapport-190915.pdf Ladda ner Verifieringsanvisningarna: http://www.sveby.org/wp-content/ uploads/2019/11/Sveby-Verifierings­ anvisn-betaversion-191128.pdf

Utvändig markvärme m.m. Dras av.

Ingår i energiprestanda

Värmemängdsmätare

PER LEVIN

Figur 1. Exempel på mätarstruktur för värmemätning. Strukturen pekar på vilka delposter som krävs för att kunna verifiera värmeanvändningen. Utförs även för tappvarmvatten, el och kyla.

Strukturen anpassas till aktuellt projekt. Se även Svebys Verifieringsanvisningar.

HUSBYGGAREN NR 6.2020

Docent, energikonsult, PE Teknik & Arkitektur

19

Steg som gör skillnad.

ST I LRE N A E NTRÉLÖSNINGAR SEDAN 1 9 4 4 När du väljer en entrématta från Kåbe-Mattan får du mycket på köpet – renare golv, minskade underhållskostnader och en mer trivsam miljö för dina besökare.

Kåbe Originalmatta är dessutom 100% återvinningsbar – vårt sätt att bidra till en mer hållbar värld. Upptäck våra entrémattor och tillbehör på kabe-mattan.se.

INNEMILJÖ

ENERGIEFFEKTIVISERING

Omfattande utmaningar för miljon­ programmets fastighetsägare Miljonprogrammets fastighetsbestånd, som byggdes mellan 1965 och 1974, står inför stora utmaningar. Renoveringsbehovet är på många håll stort, många fastig­ heter har ventilationssystem, fönster och fasader som behöver bytas ut. Det är därför särskilt angeläget för just miljonprogrammets fastighetsägare att energieffektivisera sina fastigheter i samband med renoveringar. En natio­ nell renoveringsstrategi och ett statligt stöd till fastighetsägare som genomför energieffektiviserande renoveringsåtgärder i sina fastigheter är därför på gång.

TEXT: ANNIKA WIHLBORG

E

nergibesparingspotentialen i miljonprogrammets fastigheter är ofta hög, men det gäller att genomföra de energieffektiviserande åtgärderna i rätt ordning för att kunna optimera utfallet av dem. Mer-

HUSBYGGAREN NR 6.2020

parten av miljonprogrammets lägenheter har enkla ventilationslösningar, exempelvis frånluftsfläktar och springventiler för til�luft, som numera är omoderna och energikrävande. Det är inte heller ovanligt med köldbryggor vid balkonger och loftgångar som genererar stora energiförluster. De otidsenliga ventilationslösningarna bör i

första hand ersättas av FTX-baserade ventilationssystem. FTX-systemen tillvaratar och återanvänder värmen i frånluften och är därför ett energimässigt bra alternativ.

– Många fastighetsägare i miljonprogrammet uppfyller inte kraven som ställs i samband med OVK, obligatorisk ventilationskontroll. Ventilationen kan bland annat

21

Foto: Smart Front

INNEMILJÖ

Med denna lösning renoveras fasaden och fönstren byts ut samtidigt som ventilationen moderniseras.

påverkas negativt om man genomför fasadrenovering, fönsterbyten eller byter ut fastigheternas uppvärmningssystem. I vår rapport ”Redo att växla upp” ser vi att intresset för att byta ut fastigheternas ventilationssystem är större bland allmännyttan än hos de privata fastighetsägarna, säger Britta Permats, vd på branschorganisationen Svensk Ventilation.

Av Svensk Ventilations rapport framgår även att fyra av tio fastighetsägare avstår från att byta ut fastigheternas ventilationssystem eftersom de inte ansåg sig kunna finansiera en sådan investering. Var femte fastighetsägare betraktade de låga energipriserna som en anledning till att man inte moderniserat fastigheternas ventilationssystem.

REGERINGEN FÖRESLÅR RENOVERINGSSTÖD PÅ 4,3 MILJARDER

I september i år föreslog regeringen att de 22

fram till 2024 ska tillföra totalt 4,3 miljarder kronor till energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus. Syftet är att öka takten på energieffektiviseringen och samtidigt förbättra förutsättningarna för att genomföra nödvändiga renoveringar. Ambitionen är att stödet ska öka takten i bland annat miljonprogrammets energieffektivisering. Stödet är primärt avsett för merkostnader vid just energieffektiviserande åtgärder och eftersom de ofta är integrerade med renoveringsåtgärder hoppas regeringen att stödet även ska bidra till att nödvändiga renoveringar av dessa områden genomförs.

Enligt Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige, kan stödet, om det utformas rätt, främja vissa åtgärder som annars inte skulle ha genomförts. Samtidigt betonar han vikten av att regeringen drar lärdom av de misstag man begått när man tidigare utformat liknande stöd. Det bästa sättet att före-

bygga dessa misstag är, enligt Rikard Silverfur, att regeringens representanter utformar stödet i nära dialog med representanter från fastighetsbranschen. ÅTGÄRDSPLAN SAKNAS I NATIONELL RENOVERINGSSTRATEGI

I mars i år presenterade regeringen även Sveriges tredje nationella strategi för energieffektiviserande renovering. Strategin beskriver Sveriges byggnadsbestånd och ger en uppskattning av hur renoveringstakten och renoveringsbehovet ser ut. I strategin beskrivs även relevanta styrmedel och åtgärder. Den innehåller dessutom en färdplan med indikativa milstolpar för 2030, 2040 och 2050. Syftet med strategin är bland annat att underlätta omvandlingen av befintliga byggnader till nära-nollenergibyggnader. En viktig slutsats i regeringens strategi var att dagens styrmedel och nuvarande renoveringstakt i låg grad bidrar till

HUSBYGGAREN NR 6.2020

att Sverige ska nå sina övergripande energieffektiviseringsmål till 2050.

När den tredje renoveringsstrategin för miljonprogrammet presenterades reagerade branschorganisationerna Svensk Ventila­tion, Energieffektiviseringsföretagen, Installatörsföretagen, Belysningsbranschen, Swedisol genom att presentera en alternativ renoveringsstrategi med förslag på ett antal konkreta styrmedel och aktiviteter som kan motivera fler fastighetsägare att energieffektivisera sina fastigheter.

EFTERLYSER FÖRTYDLIGADE KRAV I BBR

– Inga konkreta åtgärder föreslås i underlaget utan endast förslag på vidare utredningar. Vi tycker inte att det duger. Det krävs istället konkreta styrmedel och åtgärder som verkligen främjar energieffektiv renovering. Det hade varit ovärderligt att ha en konkret renoveringsstrategi på plats vid det här laget. Vi anser att det underlag till strategin som tagits fram av Boverket och Energimyndigheten inte lever upp till kraven i EU-direktivet som förbinder samtliga medlemsländer att formulera en strategi som ska ”Underlätta en kostnadseffektiv omvandling av befintliga byggnader till nära-nollenergibyggnader”, säger Britta Permats.

De fem branschorganisationerna efter­ lyser bland annat förtydligade krav i BBR på bättre energiprestanda vid ändring av befintliga byggnader, förbättrad tillsyn samt att man verkar för att det blir konsekvenser om fastighetsägare inte når ställda krav.

– Vi vill även att man utvidgar Energisteget för industrin till att omfatta alla fastighetsägare och byggnader. Det statliga stödet för energieffektivisering av befintliga fastigheter bör omfatta såväl projektering som investering och utgå ifrån en byggnadsspecifik energikartläggning. Vi anser även att man inte enbart bör se till energieffektiviteten utan även inkludera åtgärder som sänker effektbehoven och ökar energiflexibiliteten i nya och befintliga styrmedel, säger Britta Permats.

TYNGRE RENOVERINGSÅTGÄRDER KRÄVER REJÄLT STATLIGT STÖD

Hon betonar vikten av att fastighetsägare som ansöker om statligt stöd ska få besked om beviljat stöd på ett tidigt stadium. Ett förslag är att stödet bör distribueras via entreprenörer, ungefär som ROT-avdraget.

– Om fastighetsägare beviljas ett rejält stöd vågar de sig på de renoveringsåtgärder som ger störst effekt i fastigheterna. För att fler fastighetsägare ska genomföra tyngre investeringar med lång återbetalningstid krävs ett rejält statligt stöd. Om en fastigHUSBYGGAREN NR 6.2020

Britta Permats, vd på Svensk-Ventilation.

hetsägare genomför renoveringsåtgärder som halverar fastigheternas energiförbrukning så är det rimligt att staten subventionerar femtio procent av kostnaderna. Samtidigt bör stödet dimensioneras så även fastighetsägare som lyckas åstadkomma en energiminskning på exempelvis fyrtio procent får ta del av det, säger Britta Permats.

Många fastighetsägare väljer att genomföra en åtgärd i taget. Ett år kanske man satsar på fasadrenovering, för att ett år senare modernisera fastigheternas ventilationssystem. Nu väljer istället allt fler att genomföra flera energieffektiviserande renoveringsåtgärder parallellt.

– Det finns många fördelar med att genomföra flera åtgärder parallellt på den här typen av fastigheter. Genom att montera ventilationskanalerna på utsidan av fasaden minskar störningarna för de boende. Samtidigt bidrar de olika åtgärderna tillsammans till att minska fastighetens energiförbrukning. Att ersätta gamla ventilationssystem med modern FTX-ventilation i en fastighet med köldbryggor och fönster som läcker värme är exempelvis sällan någon bra investering, säger, säger Stefan Forsberg, vd på SmartFront, som til�lämpar en patenterad metod för parallell uppgradering av fasad, ventilation och fönster på befintliga fastigheter.

Stefan Forsberg, vd på SmartFront.

behov. Stefan Forsberg anser att regeringen, Energimyndigheten och Boverket bör ställa högre krav på energieffektivisering i miljonprogrammets fastighetsbestånd. En åtgärd skulle kunna vara att höja fastighetsskatten för de fastighetsägare som inte energieffektiviserar sitt bestånd.

–Många fastighetsägare har i första hand fokuserat på att renovera kök och badrum, investeringar som ofta medför hyreshöjningar och därmed ökade hyresintäkter. Att modernisera fastighetens klimatskal, fönster och ventilation är investeringar som kräver längre återbetalningstider. Det statliga stödet som föreslagits kan ge fler fastighetsägare ekonomiska incitament att faktiskt satsa på att exempelvis byta ut ventilationen i sitt bestånd, säger han. ■

MÅNGA FOKUSERAR PÅ RENOVERING AV KÖK OCH BADRUM

Han efterlyser ett långsiktigt helhetsperspektiv från fastighetsägarnas sida, en analys som baseras på fastighetens samlade renoverings- och energieffektiviserings­

ANNIKA WIHLBORG

23

t v i t k e f f e Smart & Masonite Beams – väggreglar med många starka fördelar Masonite Beams väggreglar har utvecklats för att spara naturens resurser – nu och i framtiden. Välj Masonite Beams så får du följande fördelar: ✓

En formstabil, stark och lätt lättbalk

✓

Färdigkapad och kundanpassad efter dina behov

✓

Levererans i platta paket i anpassade längder, uppmärkta efter ritningar för effektiv montering

✓

Paketerade våningsvis för effektivare byggprocess

Till v

ad i Sve r erk

as

s

s

M

o n it B ea m e

ige

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

M

Ansvarsfullt tillverkad i Rundvik, Sverige.

ad i Sve r erk

as

ige

Till v

Bygg smart och effektivt – välj väggreglar från Masonite Beams!

o n it B ea m e

MEDLEMSKRÖNIKA

Historisk återblick kring SBRs besiktnings­utbildning I slutet av 80-talet startade SBR i större omfattning utbildningen av besiktningsmän.

TEXT: LENNART WÅGSTRÖM, HEDERSMEDLEM

U

pprinnelsen var ett besiktningsuppdrag jag fick av Uppsala Kommun.

Jag ville inte ta på mig uppdraget då jag ansåg att mina kunskaper inte var tillräckliga. Kommunen stod på sig och ansåg att jag skulle klara den uppgiften. Besiktningen genomfördes och jag konstaterade HUSBYGGAREN NR 6.2020

att min kunskap var betydligt större än både beställarens och entreprenörens. och fick mig att fundera över hur man skulle kunna förbättra besiktningskunskaperna och rutinerna hos SBRs besiktningsmän alla kategorier.

Jag hade lärt känna advokat Jens Pedersen som var specialiserad på byggjuridik.

BESIKTNINGSUPPDRAGET VAR INTRESSANT

Kontaktade honom med mina funderingar kring hur man skulle kunna förbättra kunskapen om att genomföra korrekta besiktningar och inte minst på ett likartat sätt av alla besiktningsmän. Det måste gå att hitta rutiner för hur en besiktning ska genomföras på ett avtalsriktigt sätt. Jens far var den berömde advokaten Hans Pedersen som SBR ofta anlitade som kurslärare.

Jan Ulvegård, Stockholm, var en SBRare 25

MEDLEMSKRÖNIKA

som på den tiden utförde många besiktningar. Jan involverades i våra funderingar och blev intresserad av våra idéer att lyfta SBRarnas kunskapsnivåer kring besiktningar.

Redan 1986 kunde vi presentera ett första kompendium ”Besiktning av entreprenader – Råd och formulär med kommentarer” utgiven av Byggtjänst. En andra utgåva 1989 och en tredje 1991. Utöver kompendierna tog vi fram blanketter som närvarolista, checklistor, besiktningsrapport, utlåtande över för-, slut-, garanti- och efter­ besiktning. Besiktningsmannen titel ändrades under tiden till besiktningsförrättare.

För framtagning av kompendierna ställdes frågan först till SBR om de var intresserad att ge ut våra kompendier men de tackade nej. Frågan gick då till Svensk Byggtjänst vilket var ett klokt val då Byggtjänst var den stora utgivaren av facklitteratur inom samhällsbyggnad. Detta gav oss och SBR ett godkännande av vår syn på besiktningar. Framöver kom Byggtjänst att ge ut fler skrifter från oss och de kom att tillhöra de mest sålda tekniska skrifterna inom vårt område. tog Jens och jag fram kursmaterial för utbildning av besiktningsmän. Vi skrev också två böcker 1988 med drygt 200 frågeställningar med alternativa svar på hur olika saker skulle lösas under en besiktning – en bok för deltagare och en för kommande prov.

Under några intensiva år höll Jens och jag besiktningskurser för SBRare. Till stor del lades dessa kurser på Helsingforsbåten – start på eftermiddagen, middag, fortsatt utbildning ytterligare några timmar, lite nöje på småtimmarna för att fortsätta hela dagen därpå. Oftast gjorde vi en liten utflykt i Helsingfors på förmiddagen. Några kurser lades utomlands bl.a. en till Bahamas. Det var av största vikt att all utbildningen var anpassad för alla branschkategorier som bygg, VVS, el, styr, tele, plåt, målning, glas med flera.

UNDER DE FÖRSTA ÅREN

reviderad utgåva av besiktningskompendiet. Nu med titeln ”Besiktning av entreprenader i anslutning av AB 92 – Råd och formulär med kommentarer”.

Kompendierna såldes som sagts i ett stort antal och ny kompletterad utgåva kom 1995 då med titeln ”Besiktning av entreprenader i anslutning till AB 92 och ABT 94 – Råd och formulär med kommentarer”.

Många projekt var stora och komplicerade varför vi 1995 även gav ut ett kompendium ”Produktionsanpassad besiktning av 1993 UTGAVS ÄNNU EN

26

byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader” – ett sätt att utföra besiktningar i kombination med entreprenörens egenkontroller.

2006 kom nästa utgåva ”Besiktning av entreprenader AB 04 – Råd och formulär med kommentarer” samt bilaga ”Lathund för egenkontroll”. Författarskapet hade nu utökats med Roland Holmgren, Västerås, specialist inom VVS-sektorn.

2007 utgavs ”Besiktning av entrepre­ nader AB 06 – Råd och formulär med kommen­tarer” samt reviderad bilaga av ”Lathund för egenkontroll”.

EFTER GENOMGÅNGNA KURSDAGAR blev det prov – ett skriftligt prov under några timmar samt en muntlig genomgång. Proven var inte lätta, många våndades för dem och några fick läsa vidare för att kunna bli godkända. Under en treårsperiod utbildade sig ca 100 medlemmar. De flesta blev av SBR auktoriserad besiktningsman/förrättare.

Proven liksom en certifiering övergick senare till Sitac – idag RISE Certifiering.

certifierad besiktningsman VVS och Rolf Klerborg, 1:e byggnadsinspektör och kursledare för utbildning av KA-ansvariga, tog vi 1998 fram ett kompendium ”Handledning för kvalitetsansvariga enligt PBL”.

TILLSAMMANS MED ROLAND HOLMGREN,

Även en ”Handbok i CE-märkning” togs fram 1999 av Roland Holmgren och mig med information och förklaringar till CEmärkning enligt EUs direktiv.

UTBILDNING AV BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE med certifiering har fortsatt under åren vilket gör att SBR idag har välmeriterade besiktningsförrättare inom alla branscher. ■

LENNART WÅGSTRÖM

I början av 1960-talet verkade Lennart på och var med att bygga upp det arkitektkontor i Uppsala som skulle komma att bli Temagruppen.

1991 lämnade han företagsgruppen för att i eget företag, Lennart Wågström Konsult AB, fokusera på besiktningar.

Lennart har varit en mångårig ledamot av SBRs förbundsstyrelse och var ordförande i nämnden för auktorisation från dess start. 1993 erhöll Lennart SBRs hedersutmärkelse Byggstenen just för sina insatser med att initiera och etablera auktorisationen av besiktningsmän.

HUSBYGGAREN NR 6.2020

Rätt dörr öppnas och en ny karriär tar sin början. Tänk vilken betydelse en dörr kan ha.

Vi tillverkade vår allra första dörr för att stå emot brand. Det var 1942.

Sen dess har varje dörr vi tillverkat haft ett viktigt syfte. Att stoppa tjuvar och oväsen, explosioner och skott, eldsvådor och dödliga brandgaser.

Att öka trivseln och tryggheten i hem och skolor, på hotell och arenor.

Att rädda liv.

Våra dörrar har ett tydligt syfte och det har vi med. Att hjälpa dig med det du behöver för att få rätt dörr till ditt projekt. För om det är något vi lärt oss genom åren så är det att dörrar inte alltid är så enkla som de ser ut.

Det är därför som dörrar alltid varit vårt enda fokus. Man måste vara engagerad och nyfiken för att skapa dörrar som betyder något.

Läs mer på daloc.se

Debatt

Undergräver dagens marknadsplats köparens undersökningsplikt?

I Husbyggaren nr 4, 2020 skrev Advokat Dan Johansson på Foyen en juridikkrönika som tar upp köparens undersökningsplikt, Så noga ska du undersöka fastigheten före köp – undersökningsplikten sträcker sig långt. Krönikan fick mig att reflektera över dagens köp- och säljprocess.

S

om besiktningsman är min erfarenhet att säljarna allt för ofta har begränsad kunskap om sin fastighet. Åtgärder som genomförts under ägandet såsom underhåll och förändringar i fastighetens förutsättningar är långt ifrån alltid dokumenterade. Byggnader är som bekant sällan statiska över tid. Olika byggtekniska lösningar har sina för- och nackdelar och beroende på hur de ändras och exponeras, medför det olika känsligheter.

Det vi som besiktningsmän ska förhålla oss till är dåtidens byggteknik, befintligt skick och dagens kunskap, med hänsyn till verkliga förhållanden på plats. ska ha kunskap om ”kända riskkonstruktioner”. Jag vill vända på det och menar att om huvudbyggnaden (eller annan byggnad på fastigheten) innehåller en ”känd riskkonstruktion” så är det något som säljaren eller dess ombud mäklaren ska informera om och att priset antas vara anpassat till det inför visning och budgivning. Oavsett mitt synsätt är det ofta som det framkommer information vid köparbesiktning som inte tidigare redovisats av säljande part.

Det behöver inte alltid vara ett medvetet undanhållande från säljaren, snarare handlar det om att de inte riktigt ”kommit in i tänket” eller inte har den kunskapen avseende sin byggnad.

DET FÖRVÄNTAS ATT KÖPAREN

från vunnet bud och kontraktsskrivning, till att köparen ska lämna slutligt besked, ofta kort, vanligen förväntas det ske inom en vecka. I den bästa av världar regleras den korta tiden med en förbehållsklausul i kontraktet. På begränsad tid ska köparen ha möjlighet utse en egen besiktningsman, denne ska finna tid för och

IDAG ÄR TIDEN

28

genomföra en överlåtelsebesiktning. Köparen bör förstås delta vid besiktningen, en genomgång på plats (ett tillfälle att verkligen se byggnaden) och i lugn och ro ta del av utlåtandet för att sedan fatta beslut om eventuella vidare undersökningar av fastigheten. Dessa kompletterande undersökningar kan ingå i köparens undersökningsplikt men inte omfattas av överlåtelsebesiktningen. Det kan också finnas andra goda skäl för köparen att göra ytterligare undersökningar, t.ex. för att säkerställa att fastigheten verkligen motsvarar köparens syfte, behov och ekonomi.

DU KAN SOM KÖPARE välja att köpa in dig på tidigare utförd säljarbesiktning och teckna en dolda felsförsäkring, men då menar jag att vi har lämnat landet ”vad har köparen tänkt med köpet och köparens egna förutsättningar” och rest till landet ”vad säger juridiken”.

DET JAG FRÅGAR MIG är om inte mäklarbranschen med sitt upplägg med korta tider,

undergräver köparens möjlighet att undersöka fastigheten, det som är köparens plikt? behöver jag dessutom låta informationen som framkommer vid besiktningen ”landa” för att sedan formulera ett utlåtande där informationen kommer fram i rätt omfattning. Min bedömning är att köparens och min, som besiktningsman, bästa försäkring är att köparen har förstått den byggnad/fastighet de avser att köpa. Att de hinner med att klargöra och förankra sitt beslut, att huvudbyggnaden och registerfastigheten i övrigt motsvarar deras förutsättningar och det de har tänkt med köpet. ■

SOM BESIKTNINGSMAN

ÅSA HEDLUND LINDQVIST

Byggnadsingenjör KTH. Godkänd Besiktningsman Överlåtelsebesiktning SBR

HUSBYGGAREN NR 6.2020

Noterat

Årets vinnare i Sweden Green Building Awards

SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL

är Sveriges ledande organisation för hållbart samhällsbyggande.

Medlemmar är företag och organisationer som vill utveckla och påverka bebyggelsen så att den blir mer hållbar.

Den 11 november korades vinnarna i Sweden Green Building Awards som årligen delas ut till personer och projekt vilka visat de bästa exemplen på hållbart samhällsbyggande i Sverige.

ÅRETS BREEAM-BYGGNAD: FOAJÉN

ÅRETS CITYLAB-PROJEKT: MASTHUGGSKAJEN

Juryns motivering: Med ett centralt läge i Malmö var fastighetsägarens ambition att skapa ett grönt och inbjudande kvarter med många mötesplatser där människor tycker om att arbeta, bo och leva. Utmärkande för Foajén har varit ett engagerat samarbete mellan byggherre och entreprenör, med ett stort fokus på att tillsammans bygga en organisation som stöder genom­ förande och uppföljning av certifieringen. Fastighetsägare: Jernhusen

Juryns motivering: Masthuggskajen i Göteborg är i högsta grad en ”influencer” inom hållbar stadsutveckling. Det centralt belägna området vid vattnet, känt för sitt rika kulturliv, ska nu förtätas med ytterligare 1 300 bostäder, parker, förskolor, hotell samt fem till sex tusen arbetsplatser. Masthuggskajens hållbarhetsprogram har på ett unikt sätt tagits fram i bred samverkan med samtliga aktörer med ett inno­vativ fokus på social hållbarhet. Fastighets­ ägare: Elof Hansson Fastigheter, Fastighets AB Balder, NCC Property Development, Riksbyggen, Stena Fastig­heter Göteborg, Älvstranden Utveckling tillsammans med Göteborgs Stad.

ÅRETS PERSON INOM HÅLLBART BYGGANDE: HANS WALLSTRÖM

Hans Wallström får priset för sitt långa arbete med hållbarhet inom byggbranschen. Hans har sedan i slutet av 90-talet varit pådrivande och operativt aktiv för ett hållbart byggande och förstod tidigt nyttan med miljöcertifieringssystem. Han är idag hållbarhetschef på Skanska Commercial Development Nordic och har tillsammans med Skanskas medarbetare visat att höga, ambitiösa miljömål kan sättas upp och även nås. I sin nuvarande roll har Hans en mycket stor påverkan på bygg- och fastighetsbranschens hållbarhetsarbete i Norden.

ÅRETS UTMÄRKELSE I HÅLLBAR INFRASTRUKTUR: BLÅ LINJE TILL BARKABY

ÅRETS MILJÖBYGGNAD: SÄVEHUSET/WISBYGYMNASIET

Att våga satsa på ambitiösa ombyggnadsprojekt istället för att riva och bygga nytt är avgörande för ett framtida, hållbart samhällsbyggande och här är Sävehuset i Visby en förebild och inspirationskälla. Det är imponerande att projektet, förutom att uppnå Miljöbyggnad Guld, lyckats få detta höga betyg i så många indikatorer, vilket är ovanligt i en total ombyggnad som detta. Beställare: Region Gotland.

Region Stockholms förvaltning för ut­byggd tunnelbana har visat på ett modigt ledarskap i fråga om hållbarhet och innovation. Projektet att förlänga den blå tunnelbanelinjen till Barkaby visar på ett hållbarhetsarbete som är förankrat i alla tre hållbarhetsdimensionerna; miljömässigt, socialt och ekonomiskt.

Beställare: Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana. ÅRETS LEED-BYGGNAD/PROJEKT: SERGELHUSET

Juryns motivering: Sergelhuset är ett enastående exempel på ett harmoniskt och integrerat tillvägagångssätt för social och miljömässig hållbarhet med en suverän gestaltning mitt i centrala Stockholm. Projektet är banbrytande inom ett antal hållbarhetsinitiativ, från omfattande bevarande av betongstommen till regnvattenbesparing och innovativa energilösningar. Fastighets­ ägare: Vasakronan.

HUSBYGGAREN NR 6.2020

29

Noterat

30 miljoner till digitalt samhällsbyggande i praktiken 4 november öppnade en ny utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment med 30 miljoner kronor i potten. Projekten som söker ska genom digitalisering och industrialisering bidra till en hållbar utveckling av samhällsbyggandet. Ansökningarna kan adressera såväl processer, sam­arbetsformer, affärsmodeller som teknik.

Syftet med utlysningen är att öka takten i den digitala transformationen, genom aktiviteter som berör aktörer i hela värdekedjan från planering till långsiktig förvaltning av bebyggd miljö.

Utlysningen omfattar en finansiering på drygt 30 miljoner kronor plus krav på medfinansiering för varje projekt som helhet på minst 50 procent av projektens kostnader.

Utlysningen Digitalt samhällsbyggande i praktiken genomförs som två delutlysningar. Inom Innovationsidéer är det möjligt att söka maximalt 500 000 kronor i bidrag och projekttiden får vara upp till 12 månader. Inom delutlysningen Forsknings-, utvecklings- eller innovationsprojekt är det är möjligt att söka bidrag på mellan 500 000 och 4 miljoner kronor och projektlängden är 12–48 månader.

Utlysningen riktar sig till företag, offentlig verksamhet, universitet och högskolor samt forskningsinstitut. Minst två parter ska medverka i ansökan och minst en projektpart ska komma från näringslivet eller offentlig verksamhet.

Mer information om utlysningen finns på www.formas.se

Så tolkas ABK I boken Så tolkas ABK refereras de viktigaste domarna av betydelse för tillämpningen av ABK, Allmänna Bestämmelser för Konsult­uppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet.

Utöver referaten kommenteras domarna med bland annat slutsatser kring rättsfallens betydelse och eventuella lärdomar som kan dras ifrån dem. Rättsfallen är ordnade efter område: Konsultuppdragets omfattning, Organisation, Ansvar, Försäkring samt Ersättning och betalning.

Författare är Helena Dahlberg, förbundsjurist vid Innovationsföretagen, och Henrik Rosenqvist, bolagsjurist vid Sweco Sverige AB. www.byggtjanst.se

Råd vid knarrande trägolv Trägolv som knarrar vid belastning kan bli ett irritationsmoment.

Orsaken till knarr och andra missljud i golv är inte alltid så lätt att hitta. Varierande luftfuktighet kan vara en förklaring, liksom ojämnheter i undergolvet eller ett mjukt underlag.

Golvbranschens Tekniska kommitté, som utreder och ger råd i golvtekniska frågor, har nu reviderat TK-råd 130 om knarr i trägolv. Nytt är en utvecklad beskrivning av vad som räknas som fel samt ett tillägg om knarr som kan uppstå vid vissa typer av golvvärmesystem. Här har Tekniska kommittén tagit in synpunkter från leverantörer av både trägolv och värmegolvssystem för att komma tillrätta med problemet. Man har även gjort vissa förtydliganden i texten.

Genom åren har Tekniska kommittén skapat en gedigen kunskaps­bank inom golvläggning. Nya råd tillkommer vid behov samtidigt som tidigare råd uppdateras för att vara aktuella.

TK-råden sammanställs av kommitténs ledamöter som har mångårig golvkompetens och branscherfarenhet från både leverantörs- och entreprenörssidan. Råden är efter inloggning tillgängliga för alla GBR-anslutna företag. www.golvbranschen.se

I år fyller AMA 70 år.

Detta firade Svensk Byggtjänst bl.a. med att bjuda in till ett digitalt AMA-konvent den 19 november. För exakt 70 år sedan gavs de första AMA-böckerna ut. Under den perioden tog byggandet i Sverige fart och behovet av ett gemensamt språk ökade. På initiativ av Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR), påbörjades arbetet med AMA och år 1950 gavs den första publikationen ut vilket var Bygg AMA 1950. Det blev startskottet för AMA som nu är en serie av en mängd referensböcker skriver Svensk Byggtjänst i ett pressmeddelande.

30

HUSBYGGAREN NR 6.2020

Noterat Sponsrar Vasaloppet Vasaloppet har tecknat ett treårigt sponsoravtal med entreprenadföretaget Veidekke från och med 2021. Veidekke kommer att vara värd för Tjejvasan på vintern och Vasastafetten och Vasa­ kvartetten på sommaren.

Vinnarna i Årets Fasad 2020 I samband med Fasadforum som i år sändes digitalt från Stockholm Waterfront, 12 november, tillkännagavs priset för Årets Fasad! Priset delas ut årligen och instiftades 2015 av branschföreningen Mur & Putsföre­ tagen, som vill uppmärksamma byggande som bidrar till vackra, intressanta, spännande och hållbara hus.

Bedömningskriterierna är: • gestaltning • hållbarhet/ekonomi • innovation • utförande/hantverk.

Säker Vatten lanserar nya Byggtekniska förutsättningar I samband med att Säker Vatten släpper nya Branschregler Säker Vatteninstallation 2021:1, har också Byggtekniska förutsättningar arbetats om. Byggtekniska förutsättningar beskriver förslag till utföranden för att uppfylla Boverkets byggregler, BBR. De nya publikationerna tillämpas från 1 januari 2021 och syftar till att minska vattenskador i Sverige.

Säker Vatten har sedan 2005 arbetat aktivt för att minska antalet vattenskador genom att – tillsammans med branschen – ta fram Branschregler Säker Vatteninstallation, samt utbilda i Branschreglerna. Vissa delar i en VVS-installation utförs av andra än VVS-montörer och som kan påverka installationens kvalitet. Dessa beskrivs i Byggtekniska förutsättningar.

Byggtekniska förutsättningar innehåller bland annat råd som ska ge förutsättning för god samordning mellan byggprocessens olika aktörer. Här ges vägledning för hur man ger tillräcklig plats för installationer, stöd vid val av produkter och goda förutsättningar för läckagesäkra infästningar.

Ytterligare nyheter i de nya Byggtekniska förutsättningarna är en rad goda råd för arkitekter och konstruktörer som ska öka förut­sättningarna för att uppfylla Boverkets byggråd och Säker Vattens branschregler. Byggtekniska förutsättningar går att ladda ned från www.sakervatten.se HUSBYGGAREN NR 6.2020

VINNARE ÅRETS FASAD 2020 I KATEGORIN ”ÅRETS RENOVERING/RESTAURERING”

Residenset i Kristianstad (Etapp 1) Byggherre: Statens fastighetsverk Arkitekt: BAARK AB/Fojab AB Utförandeentreprenad Fasadentreprenör: Folkes bygg & byggnadsvård

VINNARE ÅRETS FASAD 2020 I KATEGORIN NYBYGGNAD

Byggherre: Reinhold Gustafssons Förvaltnings AB Arkitekt: Joliark Totalentreprenör: Byggnadsfirma G Insulander AB Plåtentreprenör: G.A. Johanssons Smidesverkstad AB Fasadentreprenör: FRONT AB

31

BYGGLEVERANTÖRER

MAXIMALT SKYDD FÖR ALLA PLÅTYTOR

CE-märkta rökluckor

036-132245, info@induf.se, www.induf.se

STEGAR.SE

BY

www.röklucka.nu/webbutiken Minst 70 av alla vindarhar har Bygg enligt fuktbrandskyddat med Minst 70% % avoch alla vindar Bygg enligtBBR BBR fuktoch brandskyddat med Minst 70 % % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 av alla vindar har problem med mögel!

Minst 70 % alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda Tryggh etsVaktens vindsventi Tryggh lation! problemstyrda medvindsventi mögel! problem med mögel!lation!

TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebyggmed med Förebygg Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Förebygg med Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

TrygghetsVakten vind Vind - Innebär stängd takfotinga brandceller.

Vind -TrygghetsVakten Innebär stängd takfotinga brandceller.

Stänger ventilation vid höga temperaturer TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten

-•Stänger ventilation vid höga temperaturer - Stänger ventilation vid höga temperaturer Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Innebär stängd takfotingasommartid brandceller.

•Vind Minimalt underhåll - Ventilerar utunderhåll värmeöverskott sommartid •--Minimalt - Ventilerar ut värmeöverskott Skyddar mot byggfukt och mögel Extremt energisnål -•Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Stänger ventilation vid höga temperaturer - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Skyddar mot byggfukt och mögel -•Stänger ventilation vid höga temperaturer • Extremt energisnål Lätt att installera Minimalt underhåll - Ventilerar utatt värmeöverskott sommartid - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt installera Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Vind stänger ventilationen när -Lätt Skyddar mot byggfukt och mögel •TrygghetsVakten att installera Minimalt underhåll - Ventilerar värmeöverskott sommartid Extremt energisnål TrygghetsVakten Vind stänger när -•Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • ut Extremt energisnål det det är fuktigt uteuteoch ventilerar då det är gynngynnär fuktigt och ventilerar då det är TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när - Skyddar mot byggfukt och mögel • Lätt • Extremt energisnål • Lättatt attinstallera installera

Vind

Vind

0573-63 81 00 info@stegcentralen.se

samt. Den är lämplig för alla vindar mellan

MedMed TrygghetsVakten Vind skyddar dugynnvinden samt.

Den är lämplig för alladå vindar mellan Vind skyddar du vinden det ärTrygghetsVakten fuktigt uteTrygghetsVakten och ventilerar det är Vind ventilationen när TrygghetsVakten Vindstänger stänger ventilationen kvm.

20-20 000 kvm. mot000 fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vindnär stänger •20-20 Lätt att installera mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vind stänger samt.

Den är lämplig för alla vindar mellan Med TrygghetsVakten Vind duoch vinden det är fuktigt uteute och ventilerar då det är gynndet är fuktigt och ventilerar dåute är gynnventilationen när det ärärskyddar fuktigt och ventilerar ventilationen när det fuktigt ute ventilerar TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när 20-20 000 kvm. samt.

Den är lämplig för allavindar vindar mellan samt.

Den är lämplig för alla mellan mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten stänger Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddarVind du Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden vinden då det är gynnsamt. då det är gynnsamt. det är fuktigt uteennär och ventilerar då det är gynni-För monter AG: 37 ventilationen det är -För torr och säker vind! ute och ventilerar Kontakta oss förfuktigt dimensionering! i monter AG: 37 en torr och säker vind!

Kontakta oss för dimensionering! samt.

Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt. i monter -För enAG: torr37 och vind!

Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 • 08-4100 18191819 • 040-630 1940 1940 031-760 2000 • 08-4100 • 040-630

www.trygghetsvakten.se

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 031-760 2000 • 08-4100 1819 1817 • 040-630 1940

031-760 2000 • 08-4100 1817

www.trygghetsvakten.se

FOTO: Anders Bergön

031-760 2000 • 08-4100 1817

BGreen-it - komplett system för

Gröna väggar, gröna tak och takterrasser

Hållbara, miljövänliga lösningar med stor vikt på säkerhet

BGreen-it skapar gröna oaser i städerna med effektiva och kundanpassade lösningar till alla typer av gröna väggar, gröna tak och takträdgårdar.

32

www.byggros.com

HUSBYGGAREN NR 6.2020

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Entreprenadbesiktning inom VVS, projektledning, projektering samt injustering.

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

Radon • Mätning • Utredning • Åtgärder

www.fst-ab.com

VI UTFÖR - PROJEKTERING - CAD 2D & 3D - PROJEKTERINGSLEDNING - PROJEKTLEDNING - BYGGLEDNING - BAS-P / BAS-U - ENTREPRENADBESIKTNING - STATUSBESIKTNING - KA-UPPDRAG ENLIGT PBL

www.jefoab.se

info@jefoab.se

RN Projektresurs AB

Verksam inom projekt och förvaltning

Robert Norman Byggnadsingenjör SBR

BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE Org nr 556786-4987

073-962 59 06 norman.robert@telia.com Besöksadr: Värmdövägen 738, Saltsjö-Boo Postadr: Box 146, 132 23 Saltsjö-Boo

SVERIGE AB

Är kunden nöjd är jag nöjd

PK GROUP

MILJÖANALYSER

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 6.2020

VOC, MVOC, PAH, PCB, PCP, metaller äkta hussvamp, ålder och asbest Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE Ackred. nr 1650 Provning ISO/IEC 17025

33

Noterat Studie i framtidens delade boende I mitten av november i år släppte Akademiska Hus en tvärvetenskaplig studie om hur framtidens delade boende bör utformas för att bli så klimatsmart och hållbart som möjligt. Studien visar bland annat att klimatavtrycket per person kan minska med över 50 procent när bostäderna designas för att dela på gemensamma ytor som kök och badrum.

Att dela boende med andra leder till ökat antal sociala relationer som också kan hjälpa till att motverka social isolering och psykisk ohälsa.

Det är tillsammans med bland andra HSB Living Lab och KTH Live-In Lab som Akademiska Hus har tagit fram studien Framtidens delade boende: En rapport om hållbarhet i livsstil och bostad. Ett flertal boendeformer för studenter, forskare och unga vuxna runt om i Sverige har granskats ur flera perspektiv – ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, bostad och byggnadsutformning samt de boendes möjlighet till en hållbar livsstil.

Studien visar att klimatavtrycket per boende kan minska med över 50 procent i uppförandeskedet om man planerar för ökad delning. Nyckeln till det minskade avtrycket är att man delar på klimatintensiva delar som kök och badrum. Ett delat boende möjliggör därmed en mer effektiv planlösning och byggnads­ utformning i jämförelse med enskilt boende.

Utöver rena klimatvinster visar Akademiska Hus studie att en medveten effektiv planering av bostadens olika ytor och funktioner även möjliggör delning mellan flera användare och att livskvaliteten i boendet därmed kan öka jämfört med ett enskilt boende. Ytor som delas med hela boendet bör utgöra den största procentandelen och gärna överstiga 40 procent.

Ett delat boende leder också till fler sociala relationer. På så vis kan den här typen av boende motverka den trend av ensamhet och psykisk ohälsa som vi ser främst bland unga vuxna i dag, kommenterar Akademiska hus rapporten.

BESTÄLL RAPPORT Källa: Akademiska Hus

Avancerad fjärr­ mätning har aldrig varit enklare.

Ny Celsicom-generation!

Nu introducerar vi en ny standard för direktuppkopplad, smart mätning av temperatur och fukt på dagens och framtidens byggen.

Många användningsområden Med Celsicom Easy Connect kan du hålla koll på betonghållfasthet, avfuktning, temperatur, luftfuktighet, byggfukt, byggklimat och mycket mer.

Övriga samarbetspartners som har bidragit till studien är: Student­bostäder i Linköping AB, Nordic Choice Hotels, Chalmers, KTH, Zynka BIM, Tengbom, Arkitema, Semrén & Månsson och Grunditz Göransson arkitekter.

34

Foto: Ciprian Gorga

Tvättstudio HSB living lab Chalmers Campus Johanne­berg, Göteborg.

Larm via e-post eller SMS Genom att lägga in larmgränser kan du få meddelanden via SMS eller e-post, exempelvis när avfuktningen är klar eller om fuktnivån närmar sig kritiska nivåer.

031-704 10 70 www.nordtec.se

HUSBYGGAREN NR 6.2020

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

PIA PEHRSON

Advokat pia.pehrson@foyen.se MIKAEL JONASSON

Biträdande jurist mikael.jonasson@foyen.se

När avfall upphör vara avfall – ny lagstiftning Det sker stora förändringar på avfallsområdet på grund av implementeringen av avfallsdirektivet och arbetet mot en mer cirkulär ekonomi. Förtydliganden av när avfall upphör att vara avfall underlättar för verksamhetsutövare att göra en mer tillförlitlig bedömning huruvida det i lagens mening rör sig om avfall eller inte.

EU:s avfallsdirektiv görs vissa ändringar i svensk avfallslagstiftning, vilka trädde i kraft den 1 augusti 2020. Ändringarna innebär bl.a. att begreppet ”hushållsavfall” försvinner och ersätts med ”kommunalt avfall”. Begreppet ”avfallsproducent” definieras. Det införs bestämmelser om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling och kostnader för hantering av avfallet. Bestämmelser om när ett avfall upphör att vara ett avfall införs och det förtydligas vem som har ansvaret för att uppfylla tillämpliga krav när avfall upphör att vara avfall.

I SYFTE ATT GENOMFÖRA

förtydligande av när avfall upphör att vara avfall är efterlängtat.

Aktörer för sekundära råvaror har under lång tid riskerat att hantera avfall i tron om att det inte rör sig om avfall och att aktörerna således inte behöver följa reglerna i 15 kap. miljöbalken, MB. Den nya bestämmelsen i 15 kap. 9 a § MB, som är en följd av artikel 6.1 i avfallsdirektivet, innebär

INFÖRANDET AV ETT

HUSBYGGAREN NR 6.2020

att det numera finns kriterier direkt i lagtexten som ska styra bedömningen om när avfall upphör att vara avfall.

Tidigare ställdes det inga krav på materialets kvalitet för den fortsatta användningen och det saknades således bestämmelser i svensk rätt avseende när vissa avfallstyper upphörde att vara avfall.

ENLIGT DE NYA REGLERNA upphör avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande att vara avfall när 1) ämnet eller föremålet ska användas för ett visst ändamål, 2) det finns en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål, 3) ämnet eller föremålet uppfyller tillämpliga krav i lag och annan författning, och 4) användningen av ämnet eller föremålet inte leder till allmänt negativa följder för människors hälsa eller miljön.

Vidare ges regeringen möjligheten att meddela ytterligare föreskrifter om när avfall upphör vara avfall.

15 kap. 1 § MB så att definitionen av avfall numera omfattar hela miljö-

VIDARE FÖRÄNDRAS

balken och inte enbart 15 kap. som tidigare. Det innebär t.ex. att bedömningar enligt hushållningsprincipen i 2 kap. 5 § MB påverkas på så vis att verksamhetsutövare som generar biprodukter vilka har ett marknadsvärde och ett användningsområde inte i samma utsträckning som förut påverkas av hushållningsprincipen. Viktigt att notera är att verksamhetsutövare även fortsättningsvis måste följa försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § MB. som hanterar ämnen eller föremål som ligger i riskzonen för att klassificeras såsom avfall har nu större möjlighet att göra en mer tillförlitlig bedömning avseende om det faktiskt rör sig om avfall i lagens mening eller inte. Flera remissinstanser ville ta steget längre och ansåg att behov förelåg för att införa en möjlighet för verksamhetsutövare att få ett bindande myndighetsbeslut om huruvida avfall har upphört att vara avfall. Enligt regeringen är det viktigt att ett sådant regelverk utvecklas för

att främja den cirkulära ekonomin i samhället, men man ansåg samtidigt att det inte var en åtgärd som rymdes inom detta lagstiftningsärende.

VI PÅ FOYEN ANSER att de nya bestämmelserna rätar ut några av de många frågetecken som funnits inom många branscher. Att införa ett beslutsförfarande som ger verksamhetsutövare ett definitivt besked om vad som klassificeras som avfall eller inte vore dock eftertraktansvärt. ■

EN VERKSAMHETSUTÖVARE

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

35

Projektnyheter Cotainerinspirerad vägkrog invigd

Foto: Fredrik Hedvall

En containerlikanande fasad och ett udda arkitektoniskt uttryck, blev lösningen som gör att den nya vägkrogen BistroBox skiljer sig från traditionella vägkrogar och samtidigt ger Västerås ett nytt landmärke. Archus uppdrag var att förvandla ett stort markområde intill motorvägen vid en servicedepå till en attraktiv vägrestaurang. Uppdragets största utmaning låg i hur vägrestaurangen arkitektur skulle särskilja sig från den klassiska vägkrogsutformningen skriver Archus i sitt pressmeddelande.

Två riktiga containrar har använts, varav en på taket. I övrigt används sidor av contain­rar som fasader. Även restaurangens innehåll fortsätter att hålla löftet om att vara banbrytande, med en modern inredning och ett nyttigt matkoncept. www.archus.se

10 600 m2 lägenhetsyta

Bild: HP Boendeutveckling

I början på november flyttade de första hyresgästerna in i det omtalade guldhuset, Kvarteret Stenen, i Örebro. Ambitionen har varit att skapa Sveriges mest attraktiva student­bostäder.

Tillsammans med Asplunds Fastigheter har White Arkitekter utvecklat kvarteret i korsningen Grev Rosengatan och Skolgatan i Örebro. Utöver det centrala läget och de välplanerade ytorna i de 41 flexibla lägenheterna har huset tre takterrasser i olika plan som bjuder på soliga mötesplatser och vyer över centrum.

– Vår ambition har varit att skapa Sveriges mest attraktiva studentbostäder, med fokus på delningsekonomi, hållbarhet och spontana möten. Vi uppmuntrar hållbart resande genom att erbjuda bilpool och laddningsstationer för elbilar på gården.

Uppglasade cykelrum i entréplan gör det bekvämt och tryggt att parkera cykeln. Här finns även tryckluft, arbetsbänk och verktyg att låna vid behov, säger ansvarig arkitekt Fredrik Hedvall. www.whitearkitekter.com

Bild: Mikael Lundahl

Guldhuset i Örebro

120 meter över Vätterns yta bygger Peab 193 hyreslägenheter. Projektet på Öxnehaga i Jönköping, som ska vara färdigt sommaren 2023, består av tre punkthus och ett gemensamt garage.

Lägenheterna ska uppföras på ett område som ligger nära bra kommunikationer, grundskolor, vårdcentral, familje­central och folktandvård. Totalt ca 10 600 m2 lägenhetsyta. Byggnaderna består av prefabricerad betong och taken kommer att förses med solceller. Beställare är HP Boendeutveckling och Ulricehamns Betong AB. www.peab.se

Danderyds sjukhus fortsätter växa En ny modern vårdbyggnad blir verklighet vid Danderyds sjukhus.

Efter beslut i Regionfullmäktige den 17 november kan Locum nu sätta spaden i jorden och påbörja bygget av en ny vårdbyggnad med vårdavdelningar, mottagningsverksamheter och en helikopterflygplats.

Projek­tet påbörjas i år och ska vara färdigt 2025. Byggnaden kommer att inrymma vårdavdelningar och mottagningsverksamhet för akuten, kirurgen, endoskopi, ortopedi, inskrivning samt njurcentrum och stödfunktioner till akutvårdsbyggnaden. Vårdavdelningarna i höghusdelen får 30 platser per avdelning, 18 enpatientrum och 6 tvåpatient­ rum. Totalt antal vårdplatser: minst 164 stycken. Yta: Cirka 33 900 m2.

Budget: 1.85 miljarder och ska miljöcertifieras Miljöbyggnad Silver. www.locum.se 36

HUSBYGGAREN NR 6.2020

Projektnyheter Luleå Science Park växer Pensionsmyndigheten blir hyresgäst i Diös kommande nyproduktion i Luleå Science Park. Området är under stor expansion och den nya byggnaden komplet­terar Diös övriga bestånd på platsen. Myndighetens nya kontor blir anpassat för ett flexibelt och modernt arbetssätt med funktionella mötesplatser. Avtalet som skrivs omfattar cirka 2 600 m2, med en option på ytterligare ytor. Inflyttning sker under sommaren 2023.

Luleå Science Park är beläget på Porsön i anslutning till Luleå Tekniska Univer­sitet och inrymmer ett hundratal olika företag. Under de närmsta åren kommer området att fortsätta expandera med fler företagsetableringar, urban service och bostäder. Byggnaden kommer miljöcertifieras enligt BREEAM-SE Very Good och Pensionsmyndigheten har tecknat ett grönt hyresavtal.

Ny producerade ägar­ lägenheter i Hagastaden

Bostäder i centrala Bandhagen I Bandhagen Centrum ska det byggas ett nytt bostadshus innehållande 84 lägenheter samt kommersiella lokaler i bottenplan. Tornstaden ansvara för total­ entreprenaden på uppdrag av Wallenstam. Byggnationen startar inom kort och beräknad inflyttning blir sommaren 2022.

Huset är ritat av Sandell Sanberberg och är L-format med fem respektive sju våningar varav en del är suterräng. Det kommer också att bli en gemensam takterrass och innergård för de boende. För att skapa ett levande centrum skapas kommersiella lokaler i bottenplan och under huset byggs ett garage. www.tornstaden.se HUSBYGGAREN NR 6.2020

Lisebergs nya vattenpark NCC och Liseberg har tecknat kontrakt för utbyggnaden av nöjes­ parkens nya vattenpark. Uppdraget sker via utvecklings­bolaget Liseberg Skår AB och ordervärdet uppgår till cirka 700 MSEK. Uppdraget är en del av NCC:s partneringavtal med Liseberg som inleddes 2018. För cirka ett år sedan startades bygget av Liseberg Grand Curiosa Hotel, den första delen av Lisebergs expansionsplaner med upplevelsehotell och vatten­park. Nu påbörjas även byggnationen av vattenparken som får namnet Oceana.

Oceana kommer att bli cirka 13 600 m2 stort med en badyta om cirka 6 000 m2 inomhus och 4 000 m2 utomhus. Oceana kommer att få 14 åkattraktioner varav fyra större, en vågpool, familjeflod samt vatten­lek för olika åldrar.

Vattenparken kommer att rymma cirka 1 750 personer som mest.

Det kommer även att byggas café, butik, restaurang, omklädningsrum och reception i byggnaden som får ett plan för bad, källar­plan samt ett torn på 40 meter som innehåller de fyra största attraktionerna. Byggnationen av vattenparken inleds omedel­bart och den beräknas vara färdig­ställd i början av 2024. www.ncc.se

Bild: Quarry Fold

I Hagastaden, där Dalagatan möter Norra Stationsgatan uppför Besqab ett nytt kvarter med knappt 200 lägenheter och stadsradhus. Den första etappen om 97 lägenheter som nu produktionsstartas, uppförs som ägarlägenheter. Den andra etappen om 98 lägenhe­ter, planeras att uppföras som bostadsrätter, produktionsstartar i ett senare skede. Arkitekt är Lindberg Stenberg arkitekter, inflyttning beräknas från tredje kvartalet 2022. www.besqab.se

37

NYTT FRÅN SBR

UMEÅ UNIVERSITET

Workshop Yrkesval Besiktningsman Nu erbjuder vi möjlighet att vara med på en workshop med Mattias Granberg från Nord­inspekt AB om att arbeta som besiktningsman.

Med anledning av Covid-19 är lokalen välanpassad och det är begränsat antal platser. På plats kommer även vår ambassadör Matteus Tesfu att kunna svara på frågor om SBR. Det kommer även bjudas på lättare förtäring.

Vattenskador kostar årligen fastighets­ ägare mer än 6 miljarder kronor, en betydande del av dessa skador sker i våtrum. Det är därför viktigt att alla i byggprocessen känner till regelverket och hur vi förebygger dessa skador.

Under workshopen får ni tillfälle att bekanta er med de regler som gäller för våtrum och ta del av Granbergs arbete som våtrumskontrollant samt även följa ett utredningsarbete där en vattenskada har uppstått.

Var: Ljusgården på Umeås universitet

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 22 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

38

Varmt välkommen att boka dig!

När: 27 januari kl. 17.30–19.00.

Kostnad: Ingen kostnad för dig som studerar på Umeås universitet.

No Show-avgift: 150 kronor (vid utebliven närvaro eller avanmälan senare än 24 timmar innan vårt evenemangs starttid). Observera att det går jättebra att skicka en ersättare som arbetar inom branschen. ■ BOKA VIA QR-KOD

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Anders Hedén VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Konsult­ dagarna 2021 Konsultdagarna Bygg och Fastighet 2021 är ett event för konsulter inom bygg och fastig­het som arrangeras i Stockholm på City Conference Center den 6–7 maj.

Temat är Framtidens konsult.

Konsultdagarna erbjuder dig kunskap, nätverk, affärsnytta och trivsel.

Detta genom en mängd föredrag inom aktuella ämnen, paneldebatt, mingel, underhållning, och möjlighet till trivselaktiviteter eller studiebesök samt bankett på fredagen.

SBR fyller 70 år 2021 vilket kommer firas extra dessa dagar. Du kan redan nu intresseanmäla dig för att få 25 % rabatt på biljettpriset när du väl bokar. Detta vill du inte missa!

Läs mer om eventet på www.konsult­dagarna.se ■

ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Camilla Werme och Said Elmi

Nya medlemmar. Välkomna!

CLAES IWARSON Tyrens AB, Stockholm HANS WAHLGREN Kungsbacka TORBJÖRN JONSSON T Jonsson Byggkon-

sult, Örebro

TOMAS EKEFLOD Fuktteknik T. Ekeflod AB,

Västervik

PETER HENRIKSSON Henriksson Besiktning

AB, Stockholm

Anna Nyqvist, 08-462 17 92

PATRIK NAGY Hembla AB, Katrineholm

UTBILDNING

JONAS HÅKANSSON Jsan Håkansson Bygg-

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

planering AB, Göteborg

HÅKAN GRUNDBERG Elprojekt Konsult

Sverige AB, Göteborg

ANDREAS SUNDSTRÖM Network Advisor,

Helsingborg

TOM LINUSSON IQIVA AB, Stockholm SEBASTIAN WESTIN C'est Project,

Stockholm

HUSBYGGAREN NR 6.2020

SBRs utbildnings­ verksamhet 2021 Kommande år utökar vi antalet kurser inom Entreprenad­besiktning då vi glädjande har haft stor efter­frågan på dessa kurser. Vi utökade antalet 2016, 2018 och 2021 är det dags igen.

Vi följer givetvis hur COVID-19 utvecklar sig och anpassar verksamheten utefter rådande läge precis som vi har gjort under året. Vi genomför fysiska kurser när det fungerar och digitalt när läget kräver det. Vi har redan nu lagt in kurser som kommer vara digitala oavsett COVID-19 och vi har även börjat att ta fram fler webbsända kurser som är en hybrid mellan förinspelat material och digitala klassrum (i realtid).

SBR fortsätter att utveckla och utöka kursverksamheten och tar gärna emot förslag på kurser från våra medlemmar.

Det är tack vare er medlemmar som vi till exempel började med kurserna Avancerad Entreprenadjuridik och Area­

BERNT ARVIDSSON Administrationstjänst i

Kalmar AB, Kalmar AARON HANTLER Hantler Consulting AB, Nacka BENGT SKYLARE Bengt Skylare Elkonsultation AB, Bräcke NIKLAS WALDHOLM KomFram Projektledning AB, Stockholm RICHARD STEEN RPB Konsult AB, Järfälla MATHIAS HÖGBERG Åkermans Ingenjörsbyrå AB, Helsingborg MATS FORSLUND Besiktningsman.se, Stockholm MAXIMILIAN LÖFGREN ML Landskapsingenjör AB, Lund PATRIK ADOLFSSON Adeb byggkonsulter AB, Malmö JAN-OVE LUNDQVIST Ml projektledning, Uddevalla ANDERS ÅBERG A klimatdesign AB, Kalmar HEDONA AVDIJI Anticimex KB Services, Ängelholm ERIK FORNANDER Östra K, Mörbylånga

HUSBYGGAREN NR 6.2020

mätning. Skadeutredningskurser finns med i planeringen.

För aktuell info om kurserna gå in på www.sbr.se/byggutbildningar ■

SBRs studerande stipendium SBR delar ut två stipendier per år till ingenjörs­ studerande på vardera 5 000 kr – ett på våren och ett på hösten.

FÖR ATT SÖKA SBRS STIPENDIUM ska du vara ingenjörsstuderande på inom byggoch/eller fastighetsbranschen och vara ansluten medlem till SBR. För studerande kostar medlemskapet 100 kr per år.

Mottagare av SBRs stipendium hösten 2020 är Soran Khalaf, studerande till civil­ ingenjör, KTH. ■

FREDRIK GRAHNQUIST Lingontuvan AB,

Uppsala

PETRA VESTERLUND Aquademica AB,

Botkyrka

LEVI GRENNVALL Solna PHILIP KÄLLKVIST Danderyd SOFIA ELIASSON Stockholm ROJHAT GÜNER Stockholm SANNA KULL-LICKANDER Lund

Entreprenadbesiktning steg 2 samt tentamen

10 december Symposium Entreprenadbesiktning

25–26 januari Entreprenadbesiktning steg 1

26–27 januari Kontrollansvarig enligt PBL

8–11 februari ÖB-symposium

8–9 februari Avancerad entreprenadjuridik

Kalendariet π KURSER & SYMPOSIER ABK 09

9 februari Symposium för Entreprenadbesiktning

10 februari

8 december

Symposium för Kontrollansvariga enligt PBL

Plåt i teori och verklighet

11–12 februari

8 december En Kontrollansvarigs roll

9 december

ANMÄL AN GÖRS PÅ HEMSIDAN:

www.sbr.se/byggutbildningar

39

Posttidning B Husbyggaren Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

M A T E K -

E t t 40

O N E

u n i v e r s e l l t

-

b o s t a d s k o n c e p t

w w w . m a t e k o n e . s e

HUSBYGGAREN NR 6.2020