Husbyggaren nr 5 2019

Page 1

NUMMER 5 | 2019

Nya CoClass-klassningar möjliggör GeoBIM Dammbygget vid Hyltebruk samlar kompetens från hela landet I väntan på en ny Sprängstandard JURIDIK PFAS-föroreningar – en utmaning vid byggnationer DEBATT Villorna, en guldgruva i klimatarbetet TEMA Grundläggning & ROT

KARLATORNET

Nordens högsta byggnad får djupa rötter

SBR Svenska ingenjörer i finländskt fängelse


BRANDSKYDD 60 MINUTER

Sapa Dörr 2086 EI 60

Sapas senaste byggsystem 2086 för aluminiumdörrar finns nu i brandskyddsklass EI 60 för enkel- och pardörrar med eller utan sido- och överljus. Systemet är även klassat för rökgastäthet Sa och S200 och tillåter högre och bredare dörrpartier än med tidigare system. Vi har strävat efter att erbjuda samma utseende som högisolerade dörrar ur 2086-serien för en enhetlig design. Kontakta gärna vår kostnadsfria arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

Mer information hittar ni på www.sapa.se


BRANDSKYDD 2019

13-14 NOVEMBER 2019 SCANDIC INFRA CITY UPPLANDS VÄSBY

www.brandskydd2019.se


Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller. Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning? Kontakta oss!

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se | www.kabe-mattan.se


Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare. Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2019

Nr 1: v.8 Nr 4: v.38

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Foto: Hylte kraftverk Husbyggaren Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Verkstad pågår i SBR och i byggbranschen

F

ör ett par år sen skrev jag här att jag trodde vi kunde vara inne i en bostadsbubbla som till slut skulle brista. Jag har hittills haft fel. Men fler och fler tecken pekar dock i den riktningen. Möjligen har vi lärt oss lite sen sist om vad som gick fel och därför kanske kunnat stabiliserat bubblan . En viktig förändring från 1990-talet är att man nu bygger mer miljömedvetet och hållbart. Vi bygger också med bättre kvalitet, precis som, mycket föredömligt, skrevs i föregående ledare. Byggbranschen gynnas också av att räntan fortsatt ligger kvar på låg nivå. Sist, men inte minst, så har vi alltjämt en bostadsbrist. Dessa faktorer bidrar till att bostadsbubblan kanske inte brister. Hållbart och miljömedvetet byggande är minst sagt en snackis nu – med all rätt. Men byggbranschen har också tagit miljöarbetet på fullaste allvar och de är inte bara prat utan en hel del verkstad som pågår. Alla seriösa aktörer bygger numera med tanke på miljö och hållbarhet. Det är positivt. Många gånger ligger byggbranschens aktörer en bit före riksdag och regering. T.ex så kommer regler för klimatdeklaration vid uppförande av byggnader tidigast 2021. Det är dock lite rörigt med olika system för certifiering av byggnader. Jag hade gärna sett ett enhetligt system. Jag konstaterade också, vid ett besök, att vårt grannland Danmark ligger i före oss när det gäller hållbarhet och miljömedvetet byggande. Låt oss titta på goda exempel och lära av dessa. SBR arbetar målmedvetet med att vägleda branschen mot ett mer hållbart och

miljömedvetet byggande. Därför gör vi vår största satsning någonsin i maj 2020. Då lanserar vi Konsultdagarna. Det är ett 3-dagars event med två spår; Framtidens konsult och Hållbart byggande. Vi har redan klart med ett flertal intressanta föredragshållande inom dessa områden. Det är också ett perfekt tillfälle att träffa kollegor inom branschen. Utöver fackfrågor finns det även utrymme för mingel och trivselaktiviteter. Konsultdagarna är öppet för såväl SBR-medlemmar som icke medlemmar. Jag vill därför slå ett slag för detta event och rekommenderar tidig bokning. Gå gärna in på www.konsultdagarna.se och läs mer om detta. Slutligen så har jag länge funderat på varför man inte kan slopa monopolet på bygglovshantering. Man har gjort så inom andra områden som tidigare utförts av myndigheter. Där har ackrediterade aktörer tagit över det som tidigare sköttes av myndigheter. Idag har vi problem med överbelastade byggnadskontor i kommunerna. Kommuner har även svårt att behålla kompetensen då näringslivet konkurrerar om samma personer. En komplex fråga som omfattar lagändringar och tar tid men det är inget skäl till att inte påbörja ett sådant arbete. ■

MICHAEL MADDISON

Förbundsordförande SBR

Vi säkrar din

grundläggning WSP Terrasond har mångårig erfaren­ het av arbete med gamla kultur­ byggnader som är grundlagda på trä. Vi utför undersökningar av grund­ läggningen och hjälper dig att hitta det bästa åtgärdsförslaget. Med Eurobormetoden utför vi grund­ bevarande åtgärder som stoppar rötangrepp i rust och pålar. Läs mer på wspgroup.se/terrasond

HUSBYGGAREN NR 5.2019

5


Välj ett auktoriserat plåtslageri Som beställare får du: ✓ trygghet och tydlighet ✓ dokumenterad projektstyrning ✓ ett effektivt arbetssätt ✓ kontroll på hela arbetsprocessen ✓ kvalitetssäkrad leverans

www.pvforetagen.se

Välkommen till alla geoteknikers årliga branschdag sedan 1978!

TORSDAG 12 MARS 2020 S T O C K H O L M S M Ä S S A N Ä LV S J Ö

www.grundlaggningsdagen.nu

För information om utställningen besök www.omnium.se


Innehåll #5 | 2019 5 LEDAREN Michael Maddison, förbundsordförande SBR

GeoBIM konceptet

10 NYA COCLASS-KLASSNINGAR MÖJLIGGÖR GEOTEKNISK BIM Disciplinen Geoteknik och undermarksförhållandena i allmänhet (berg, grundvatten, föroreningar) har länge legat steget efter, men nu finns verktyg, standarder m.m. för att fullt ut få med den dolda undermarksrymden i den övriga BIM-projekteringen. 16 DAMMBYGGET VID HYLTEBRUK SAMLAR KOMPETENS FRÅN HELA LANDET Rapportera När renoveringen av kraftverksdammen vid Hyltebruk står färdig våren 2020 har kraftverket fått en ny betongdamm med fyra utskovsluckor, två nya jorddammar och nio dammar är förstärkta.

GeoBIM-databas

10 Använda

Informationshantering

Utforma

DATA (QA)

22 KARLATORNET. NORDENS HÖGSTA BYGGNAD FÅR DJUPA RÖTTER På Lindholmen ska Göteborgs nya förtätade blandstad, Karlastaden, växa fram tillsammans med Nordens högsta byggnad – Karlatornet. Byggnaden blir ca 240 m hög, ska ha 72 våningar och rymma bl.a. 550 bostadsrätter, men också kontor och ett hotell. Bengt Askmar på Norconsult skriver om geotekniska förhållandet och grundläggningsarbetet. 31 HUR KAN VIBRATIONSRESTRIKTIONER OCH VIBRATIONSÖVERVAKNING FÖRBÄTTRAS VID SRÄNGARBETEN? I denna artikel skriver Carl Lind om att det i väntan på att sprängstandarden revideras finns goda möjligheter att förbättra arbetsmetoder till nytta för bygg- och anläggningsprojekt, omgivning och även bidra till ökad tids- och kostnadseffektivitet.

16

36 FORSKNINGS OCH INFORMATION SOM STÖD VID RENOVERING AV FASTIGHETER I denna artikel tipsar frilansjournalist Ylva Sjönell på uppdrag av Husbyggaren om forskningsrapporter och kunskapsportaler på temat klimatsmart renovering. 32 JURIDIK Föroreningar är knappast en nyhet för personer inom byggbranschen. Med tiden upptäcks också nya gifter. Högfluorerande ämnen, PFAS, har på senare tid uppmärksammats och väntas orsaka ökade krav på utredningar, skyddsåtgärder och saneringar. 42 DEBATT BeSmå efterlyser politiska krafttag och ser att med rätt styrmedel och incitament kan renovering av småhusen vara en riktig guldgruva i klimatarbetet. 45 SBR-SIDOR

31 Nästa nummer tema Byggmetoder & innemiljö. Utgivning vecka 49.

TEMA I DETTA NUMMER

π GRUNDLÄGGNING & ROT FÖR OSS SOM VÄXTE UPP på 60- och 70-talet var miljöfrågan alltid närvarande om än på litet annat sätt än idag. Då handlade det mycket om att vara rädd om naturen, inte skräpa ned, Skogsmulle och om att krama träd. Idag ligger tyngdpunkten i offentliga samtalet på C02-belastning och ett socialt hållbart samhälle. Huruvida vi klarar hålla den globala uppvärmning under 2-gradersmålet står skrivit i stjärnorna men ska vi lyckas med det måste alla bidra där vi är och där vi verkar. I detta nummer samsas texter om anläggandet av Nordens högsta byggnad, GeoBIM och CoClass, omgivningspåverkan vid sprängarbeten med frågan om hur vi bäst ska energieffektivisera och renovera befintligt bestånd klimatsmart. Trevlig läsning! Red

HUSBYGGAREN NR 5.2019

22

42 7


Marknadsnytt Fasadskiva med 3D-effekt Nu lanseras Cembrit Patina Inline – en ny fasadskiva i fibercement som ingår den populära Patina-serien. Precis som övriga skivor i serien är den nya skivan inspirerad av naturens former. Det som särskilt utmärker Cembrit Patina Inline är ytans linjering som ger en vacker 3D-effekt när ljuset skiftar. Cembrit Patina Inline är en genomfärgad fibercementskiva med linjerad yta. Den finns i tre tidlösa färger. Uttrycket är naturligt och levande, vilket även kännetecknar övriga skivor i Patina-serien skriver tillverkaren i sitt pressmeddelande. www.cembrit.se

Mer gestaltningsutrymme för fasadplanering

Ersätter murbruk, skruvar och mekanisk infästning Relekta har lanserat ett skumlim som limmar både murblock och isoleringsskivor och ersätter allt från murbruk och gipslim till förborrning, skruvar och plugg. Monteringslimmet eliminerar köldbryggor och skruvhål som måste spacklas. FoamTack används som ett stenlim för murning av ickebärande väggar, trädgårdsmurar, stentrappor m.m. Med en snabb härdningstid och en limstyrka på över 100 kg/dm² är det också perfekt för att limma gips-, cellplast- och panelskivor direkt på väggen. Då slipper man också förborrning för plugg och spackling av skruvhål skriver Relekta i sitt pressmeddelande. www.tec7.se 8

En gemensam studie från tätningsmaterialexperten Dow och SWISSPACER, specialist på varmkant-spacers, visar att genom en optimal kombination av tätningsmaterial och spacers går det att förbättra en fasads Ucw-värde med mer än 15 procent. Och det utan att ändra fasadens design. För metallkonstruktörer och mindre fasadskonstruktionsföretag uppstår nya och attraktiva lösningar. Helglasade fasader med U-profilsystem (”toggle”) passar särskilt små och medelstora fasadstorlekar. Med egenskaperna för DOWSILTM 3364 och SWISSPACER Ultimate uppnås dessutom en utmärkt energieffektivitet. För byggare, arkitekter och planerare är det positivt att kostnadsintensiva designändringar eller fasadisolering i många fall inte behövs skriver företagen Swisspacer och Dow i ett gemensamt pressmeddelande. www.swisspacer.com

Världens första Svanenmärkta plastgolv iD Revolution är ett plastgolv i plankformat (s.k. LVT-golv) som har en unik sammansättning med 24 % återvunnen plast från gamla bilrutor och kasserade säkerhetsglas från byggnader, 11 % biobaserad polymer och 49 % kalk, ett mineral som det finns gott om i naturen. Den innehåller varken ftalater eller PVC utan består istället av PVB, en polymer som finns i glasrutor för att förhindra att glaset splittras om det går sönder. iD Revolution blir därför det första plastgolvet i världen som klarat kraven för en Svanenmärkning. Det är även det första plastgolvet i plankformat (s.k. LVT-golv) som är Cradle to Cradle certifierat på Guld-nivå. www.tarkett.com

HUSBYGGAREN NR 5.2019


Tegnérs Torn, Stockholm

®

NordClad

Fasadsystem för montage av skiffer - Vindlasttestat - Brandtestat - Lätt att montera - Naturmaterial - Färgbeständigt - Konkurrenskraftigt pris - För renovering och nybyggnad

®

NordClad är ett svensktillverkat fasadsystem för nybyggnad och renovering. Konstruktion i enlighet med ByggAMAs normer, brandtestad och vindlasttestad. Monteras med naturmaterialet takskiffer och stormkrok för ekonomiskt, underhållsfritt och miljömässigt hållbara fasader. Skiffersorten Nordskiffer Grön på bilden rekommenderas av Byggvarubedömningen, har betyg A i Sunda Hus och finns med i Husproduktportalen som godkänt material för Svanenmärkt byggande.

www.nordskiffer.com I info@nordskiffer.com I 042-33 13 98


GRUNDLÄGGNING

Nya CoClassklassningar möjliggör geoteknisk BIM

Sakta men säkert hittar samhällsbyggnadsbranschen formerna för projektering enligt BIM. Längst har husbyggarna kommit, men infrastruktur är nu på god väg. Disciplinen Geoteknik och undermarksförhållandena i allmänhet (berg, grundvatten, föroreningar) har länge legat steget efter, men nu finns verktyg, standarder m.m. för att fullt ut få med den dolda undermarksrymden i den övriga BIM-projek­teringen. I artikeln beskrivs GeoBIM-konceptet som en plattform och CoClass för undermarksobjekt som verktyg respektive klassningssystem för att möjliggöra full geoteknisk BIM, samt vilka krav som ställs för att de ska kunna utnyttjas. Både GeoBIM och CoClass exemplifieras här genom nyligen genomförda projekt.

I det pågående projektet ”Godisfabriken” inom disciplinen förorenad mark har en helt sluten digital kedja etable­rats från provtagning till återfyllning av ”rena massor”.

TEXT: MATS SVENSSON & OLOF FRIBERG FOTO & BILD: TYRÉNS

E

n vanlig beskrivning är att BIM innebär att projektering utförs som en digital modell där alla ingående delar är objekt, vilka också bär information om det aktuella objektet och dess relation i förhållande till övriga objekt i modellen. BIM-modellen är vanligen en 3D-modell som också går att visualisera på ett tilltalande sätt (bild 12). Ett annat, ännu så länge en aning utopiskt, krav som brukar 10

anges är att modellerna ska vara verktygsoberoende, det vill säga man ska kunna använda vilket projekteringsverktyg som helst för att öppna och jobba med en modell utan att tappa någon information, för infrastrukturprojekt är de vanligaste verktygen Civil 3D®, Microstation och Novapoint. Utmaningarna för att komma med i BIM-projektering fullt ut har varit många – avsaknad av enhetliga dataformat och avsaknad av klassningssystem för geoobjekten är de mest centrala, dessa har dock

sedan en tid övervunnits. Sedan 2013 har det s.k. GeoBIM-konceptet utvecklats, dels via utvecklingsprojekt dels via vidareutveckling under projekteringen i några av de stora infrastrukturprojekten (Varbergstunneln, Ostlänken med mera). GeoBIM-konceptet möjliggör databas- och molnlagring samt förvaltning av samtliga georelaterade data i ett pågående projekt enkelt via en web-browser. GeoBIM-konceptet medger också 3D-visualisering av framtagna modeller med samma enkla verktyg. Dessa två

HUSBYGGAREN NR 5.2019


GeoBIM konceptet GeoBIM-databas

Rapportera

Använda

Bild 1. GeoBIM-konceptet.

Informationshantering

Utforma

Visualisera

DATA (QA)

delar skapar helt nya möjligheter för delaktighet, tydlighet, ordning och reda och därmed trygghet i ett projekt. Alla aktörer, inklusive till exempel sakägare och myndigheter, har tillgång till precis samma data samtidigt. Från den gemensamma GeoBIMdatabasen kan data exporteras och visualiseras i alla de dataformat som de branschspecifika programmen kräver (Plaxis, Visual Modflow, GoCAD, Excel, Civil 3D med flera). Det har därmed blivit möjligt att enkelt få med den geotekniska informationen i BIMprojekteringen som objekt (bild 1). GODISFABRIKEN, GÄVLE

Med GeoBIM som plattform etableras ett mycket effektivt geotekniskt dataflöde, vilket huvudsakligen möjliggörs av det ”gemensamma dataformatet”. I det pågående projektet Godisfabriken inom disciplinen förorenad mark har en helt sluten digital kedja etablerats från provtagning till återfyllning av ”rena massor”. Godisfabriken är det samlande namnet för de hus, gator och parker som anläggs i området mellan Södra Skeppsbron, Styrmansgatan och Tredje Tvärgatan i Gävle. 750 bostäder planeras, liksom verksamhetslokaler, förskola och parkeringshus. Stort fokus ligger på att bygga med höga miljö- och hållbarhetskrav. Genom att kombinera en uppkopplad mobil datainsamlingsapp för fältdata och foto, med tekniken GeoBIM skapas en sluten digital kedja från förundersökning till relationsmodell. Redan i det inledande planeringsarbetet sammanställdes befintlig information digitalt och nyttjades vid framtagandet av undersökningsprogram. I den förberedande provtagningsfasen grävdes 420 provgropar och 1 200 jordprover analyserades. HUSBYGGAREN NR 5.2019

Bild 2. All dokumentation från fältarbetet tillgängliggjort i datainsamlingsapp som alla i projektet har tillgång till.

Bild 3. All provtagningsinformation från laboratorium uppladdad i GeoBIM-databasen.

Det digitala materialet från undersökningsprogrammet var då tillgängligt i en datainsamlingsapp som också nyttjades för dokumentation av data i fält och registrering av prover för laboratorieanalyser (bild 2). Provtagningsinformationen och svaren från laboratorieanalyserna importerades därefter till GeoBIM-databasen (bild 3). När

all information fanns strukturerad i databasen kunde en automatiserad dataklassning med hänsyn tagen till projektets specifika förutsättningar genereras. Utifrån automatklassningen utfördes sedan en bedömning av åtgärdsbehov vilka presenterades i form av en geomodell och 3D-visualisering i GeoBIM, vilken också

11


GRUNDLÄGGNING

ARBETSFLÖDE Projekteringsmodell

Maskinstyrningsmodeller

Masshantering | SCHAKT & FYLL

används för maskinguidning vid saneringsåtgärderna (bild 4). Med hjälp av GPS och geomodellerna vet grävmaskinisten var och på vilket djup en åtgärd ska vidtas, samt hur schaktmassorna ska hanteras, till exempel om de ska återanvändas eller destineras till godkänd mottagningsanläggning. Alla mätpunkter i GeoBIM-modellen ges exakta GPS-koordinater. Därför behövs ingen fysisk utsättning med stakkäppar för att markera schaktområden (bild 5). Det arbete som utförs, till exempel vad avser sanerings- och återfyllnadsnivåer, registreras och överförs via datainsamlingsappen till GeoBIM-modellen. Varje dag uppdateras automatiskt en dagsfärsk GeoBIM-modell med aktuell saneringsstatus. All data finns sedan enkelt tillgänglig för dokumentation och redovisning av utförda åtgärder, återfyllnadsnivå och schaktnivå, som underlag till kommande byggherrar på Godisfabriken (bild 6). COCLASS

För att också fylla de georelaterade objekten med information om det aktuella objek-

tet har – i utvecklingsprojektet Vidare­ utveckling av BIM genom standardisering av undermarksinformation för möjliggörande av nya innovativa processer och tillämp­ ningar i samhällsbyggandet – klassningar i systemet CoClass tagits fram. CoClass lanserades av Svensk Byggtjänst 2016 som efterföljare till BSAB-systemet och har successivt börjat användas i konstruktioner och anläggningar ovan mark. Inom infrastruktur har CoClass dock ännu inte fått något fäste. För geotekniska objekt har det inte ens varit möjligt förrän nu eftersom det inte alls har funnits några klassningar för undermarksobjekt i CoClass-systemet. CoClass är ett hierarkiskt system med bland annat Byggdelar-KomponenterObjekt enligt strukturen i bild 7 och 8. EXEMPEL COCLASS

I det ovan beskrivna marksaneringsprojektet Godisfabriken i Gävle har varje provtagen volym (20×20×0,5 m3) i geomodellen klassificerats enligt framtagna CoClass-klassningar (bild 9). Klassningarna kan i det pågående utförandeskedet användas för en stor mängd logistiska analyser avseende mängd-

Återrapportering

Vy av status

Bild 4. Digital schaktmodell automatgenererad från data och visualiserad i GeoBIM-databasen. Samma modell används för maskinstyrning av respektive schaktmaskin, bild 5.

Relationsmodell

Bild 6. Arbetsflöde från schaktmodell framtagen i utredningsskedet till återrapporterat verkligt utfört schakt- och återfyllnadsarbete.

12

Bild 5. Schaktmodell anpassad för respektive schaktmaskins system (Topcon, Leica).

HUSBYGGAREN NR 5.2019


ning, arbetsbeskrivningar, tid- och resursplanering, arbetsmiljöfrågor med mera. För projektet Nyhamnen i Malmö (bild 10), är man just nu i ett mycket tidigare skede. Nyhamnen är ett stort område som tidigare till största delen har använts för godshantering, uppmarschområde till färjor och dylikt. En stor del av området tros bestå av förorenade massor. Därför handlar det i aktuellt skede till stor del om att bedöma vad olika ytor kan användas till för ny verksamhet vid utveckling av området. Baserat på befintliga undersökningsdata har området klassats enligt CoClass vilket möjliggör olika typer av analyser och, i detta tidiga skede väldigt användbara, visualisering av förhållandena i området. Visualiseringen och kommunikationen av förhållandena under markytan är särskilt viktiga i det tidiga skedet då projektgruppen till största delen består av ej geokunniga/vana personer såsom stadsplanerare, arkitekter, beställare och exploatörer. Möjligheten att visualisera data och 3D-modeller med enbart web-verktyg är i det läget av mycket stor kommunikativ och pedagogisk betydelse, ett gott exempel på användning av GeoBIM som verktyg för att uppnå delaktighet och därmed social hållbarhet.

• Byggdelar • Komponenter • Z__ Objekt för utformning, referensobjekt och inmätt objekt • ZG_ Geoteknikrelaterat undersökningsobjekt • ZGA Undersökningspunkt • ZGB Undersökningslinje • ZGC Undersökningsyta • ZGD Undersökningsvolym • ZGE Geoteknikrelaterad observation /provtagning

• Byggdelar • Komponenter • U__ Hållande objekt • UU_ Befintlig mark • UUA Berg • UUB Friktionsjord • UUC Kohesionsjord • UUD Organisk jord • UUE Fyllningsmaterial • UUF Osorterad jord • UUG Sediment • UUH Grundvatten • UUJ Ytvatten • UUK Föroreningar • UUZ Obestämd jord

Bild 7. CoClass-systemets klassningar av geotekniska undermarksobjekt. Z-klassen anger modellerade/tolkade objekt och U-klassen anger s.k. befintligheter. • UUA Berg • UUB Friktionsjord • UUC Kohesionsjord • UUD Organisk jord • UUE Fyllningsmaterial • UUF Osorterad jord (biandjord) • UUZ Obestämd jord • UUJ Ytvatten • UUJ10 Våtmark • UUJ20 Småvatten • UUJ30 Anlagda dammar • UUJ40 Sjöar • UUJ50 Vattendrag • UUJ60 Övergångsvatten (hav) • UUJ70 Kustvatten (hav) • UUJ80 Öppet vatten (hav)

• UUG Sediment • UUG10 Finkorniga sediment • UUG20 Grovkorniga sediment • UUG30 Osorterade sediment • UUG40 Organiska sediment • UUK Förorening • UUK10 Förorening i berg • UUK20 Förorening i jord • UUK30 Förorening i grundvatten • UUK40 Förorening i ytvatten • UUK50 Förorening i sediment • UUH Grundvatten • UUH10 Fri grundvattennivå • UUH20 Trycknivå • UUH30 Grundvattenmagasin

Bild 8. Underklasser för geotekniska objekt i CoClass-systemet.

PÅGÅENDE PILOTPROJEKT

För att testa CoClass-klassningarna genomförs pilotförsök i tre byggprojekt av olika karaktär under hösten 2019. Syftet med pilotförsöken är att validera hur de framtagna klassningarna fungerar i den dagliga projekteringen och få en bättre förståelse för vilka effektiviseringar och kvalitetsförbättringar som möjliggörs då geotekniken kan komma med i den projektövergripande BIM-projekteringen fullt ut. Nyhamnen I Malmö Stads stora exploateringsprojekt Nyhamnen har CoClass testats med avseende på klassifikationssystemets hantering av objektens lägen (CoClass lägesaspekt). I ett stort exploateringsprojekt är denna aspekt central för informationshanteringen. I testet klassificerades förorenad mark och jordlagerföljder med hänsyn tagen till projektets etappindelning med stor framgång (bild 11). Marieholmsförbindelsen Trafikverkets projekt Marieholmsförbindel­ sen består av Södra Marieholmsbron, en ny järnvägsbro över Göta älv, och Marieholmstunneln, en ny vägtunnel under älven. I an­slutning till tunneln byggs två nya trafikplatser i flera plan. CoClass har testats med avseende på klassificeringssystemets HUSBYGGAREN NR 5.2019

Bild 9. CoClass-klassade objekt i projekt Godisfabriken, Gävle. Objektens klassningar synliggörs i tabellen till vänster i figuren.

Bild 10. CoClass-klassade objekt i projekt Nyhamnen, Malmö. Objektens klassningar synliggörs i tabellen till vänster i figuren.

hantering av olika geometrityper och lägen (bild 12). I testet klassificerades också olika typer av undermarksobjekt. Molnbydepån I Stockholms Läns Loklatrafiks projekt Molnbydepån längs Roslagsbanans Kårsta-

linje, mellan Lindholmen och Ormsta har CoClass testats med avseende på klassifikationssystemets hantering av hydrogeologiska objekt och egenskaper. I testet hanterades dels undersökningar och observationer för grundvattendata, dels modellerade grundvattennivåer (bild 13). 13


GRUNDLÄGGNING

GEOBIM ALLRA STARKAST SOM KOMMUNIKATIONSVERKTYG

Trots de effektiviseringsvinster som uppnås genom att kunna ha en helt digitalt sluten kedja och de möjligheter till full geoteknisk BIM-projektering som nu kan uppnås är den allra största vinsten med GeoBIM-konceptet att data och modeller är enkelt tillgängliga. VAD KRÄVS AV BYGGBRANSCHENS AKTÖRER?

För att GeoBIM-konceptets fördelar ska kunna utnyttjas till fullo måste data levereras enligt i branschen standardiserade dataformat eller i annat fall framtagna formatmallar (templates). För att geotekniken ska kunna vara med i full BIM-projektering måste de nyligen framtagna klassningarna av geoobjekt byggas in i de verktyg som branschen använder för hantering av geotekniska data. SAMMANFATTNING

De geotekniska förhållandena har oavsett vad som ska byggas – hus eller infrastrukturanläggning – mycket stor betydelse för både design, utförande och totalkostnad. Följaktligen är det av största vikt att geotekniska data och modeller på ett lättförståeligt sätt och lättillgängligt kontinuerligt kan kommuniceras till både projektorganisation och övriga aktörer, till exempel sak­ ägare och myndigheter. Med GeoBIM-konceptet är det nu möjligt att i en och samma databas som plattform samla alla geotekniskt relaterade data i ett projekt och därifrån exportera ut och visualisera både data och modeller. Därmed kan en helt sluten digital kedja från fältarbete till förvaltning, inklusive visualisering av data och geomodeller erhållas. Med nyligen framtagna CoClass-klassningar för geoobjekt är det nu också möjligt att genomföra full BIM-projektering med all geoteknisk information bibehållen i modellerna. För att GeoBIM-konceptets fördelar ska kunna utnyttjas till fullo måste data levereras enligt i branschen standardiserade dataformat eller i annat fall framtagna formatmallar (templates). För att geotekniken ska kunna vara med i full BIM-projektering måste också de nyligen framtagna klassningarna av geoobjekt byggas in i de verktyg som branschen använder för hantering av geotekniska data. Läs mer på: www.geobim.se, www.svenskbyggtjanst.se ■ Referenser Svensson M., Friberg O. 2019, CoClass för geotekniska objekt möjliggör full BIM-kompatibilitet, Bygg och Teknik nr 1.

14

Bild 11. CoClass-klassade objekt i projekt Nyhamnen, Malmö. Objektens klassningar synliggörs i tabellen till höger i figuren.

Bild 12. CoClass-klassade objekt i projekt Marieholmsförbindelsen, där fokus låg på olika typer av geometrier, t.ex. jordlagerytor och stödkonstruktioner.

Bild 13. CoClass-klassade objekt i projekt Molnby-depån, med fokus på grundvattenrela­ terade mätdata och modeller.

Svensson M., Friberg O., 2019, Effektiv kommunikation av geo-relaterad undermarksinformation i ett LCC-perspektiv, Grundläggningsdagen 2019, Proceedings, Mars.

MATS SVENSSON

Affärsutvecklare GEO, PhD Tyréns

OLOF FRIBERG

BIM/GIS-expert, MSc, Tyréns

HUSBYGGAREN NR 5.2019


FOTO: S H U T TER S TO C K

Elitfönster Original Alu

Den 1 november skärper EU lagen om brandklassade fönster. Vi har det bredaste sortimentet. Under två år har vi utvecklat och testat våra nya brandklassade CE-märkta fönster och fönsterdörrar. Nu kan vi erbjuda fyra produktfamiljer som uppfyller EU:s lagkrav. Elitfönster Vision, Elitfönster Original Alu, Elitfönster Harmoni 2+1 och Elitfönster Harmoni 3-glas. Du får upp till 30 års garanti, låga U-värden och låg miljöpåverkan på köpet. Läs mer på elitfönster.se


GRUNDLÄGGNING

DAMMBYGGET VID HYLTE KRAFTVERK

Samlar kompetens från hela landet

När renoveringen av kraftverksdammen vid Hyltebruk står färdig våren 2020 har kraftverket fått en ny betongdamm med fyra utskovsluckor, två nya jorddammar och nio dammar är förstärkta. De nya dammarna ska klara att kontrollerat avlasta ett 10 000-årsflöde. TEXT: FREDRIK LUNDBERG FOTO: CSABA PROKEC, ÄNGELHOLMS GEODENSI

N

är dammluckorna i Hylte kraftverk öppnas så ska de klara att avbörda 430 m3 i sekunden. Det vore nog en mäktig och dramatisk syn, men den lär ingen få se. En sådan nederbörd inträffar statistiskt sett bara en gång på 10 000 år. Så stora marginaler krävs nämligen för en klass B-damm, ett dammhaveri kan leda till 16

stora regionala och lokala konsekvenser eller störningar. Med sina 26 megawatt kan Hylte inte mäta sig med de stora kraftverken i Norrlandsälvarna, kärnkraftverk eller större vindkraftsparker. Men Hylte kraftverk i Halland, vid gränsen till Småland, är det största i Nissan och har en fallhöjd på 63 meter i det annars inte så dramatiska landskapet utmed Nissastigen. Nedströms ligger bland annat Halmstad.

Vart 15:e år är det fördjupad inspektion, och när kraftverksdammarna i Hylte inspekterades 2009–2010 upptäcktes allvarliga fel både i betong- och jorddammar. Statkraft som nyligen tagit över efter E.ON/ Sydkraft beslöt då att investera i damm­ säkerhet bland annat genom att bygga två nya jorddammar 300 respektive 70 meter långa och en ny betongdamm för att ersätta den hundra år gamla jorddammen. Samtidigt förstärks nio andra dammar runt

HUSBYGGAREN NR 5.2019


magasinet, som rymmer 2 miljoner m3 vatten. Utskovsluckorna avbördar drygt 100 m3/s vardera. Hela projektet är kostnadsberäknat till 380 miljoner kronor för nya och förstärkta dammar, luckor, instrumentering med mera. Den nya jorddammen är en av de största posterna. Det är unikt för det byggs nästan ingen ny vattenkraft i Sverige. Hösten 2019 är allt nästan klart, men förhistorien är lång. De första dammarna byggdes 1906. Det nuvarande kraftverket och den konstgjorda sjön byggdes på 1980talet av Sydkraft som sedan blev E.ON. 2008 sålde E.ON sin vattenkraft till norska Statkraft. Utredningen om säkerhets­ höjande åtgärder startade 2010, berättar Statkrafts projektledare Monica Engman. – Det som var drivande var dammarnas status, säger Monica Engman. Initiativet till upprustningen kom från Statkraft själva. Den gamla jorddammen, åtta kilometer ovanför kraftverket, var helt utdömd, säger biträdande projektledaren Robert Torstensson. Den nya byggs nedströms för att man ska kunna arbeta torrskodda – i alla fall för det mesta. – Men rätt som det är måste man spilla, säger Robert Torstensson. Ungefär tio veckor har arbetet hindrats av spill, då man givetvis får avbryta. – Där finns säkerhetsaspekter. Man måste hela tiden vara på den säkra sidan när det gäller slänter och schakt och stabilitet. Det får ju inte hända någonting. Det skulle bli katastrofala följder vid ett dammbrott. Börjar det komma vatten är det svårt att få stopp på det. –Spill kan hända när det regnar mycket eller man har höga flöden uppifrån. Det finns givetvis en beredskapsplan säger Monica Engman. Tätkärnan i dammen består av morän, en avlagring av blandad sten, grus och lera, i detta fall med en finjordfraktion på minst 15 procent. Det är de minsta partiklarna som är tätast. Den omges med filtersten, grovfilter och finfilter av grus. Filtren ska dels förhindra att finjorden transporteras bort dels dränera vatten, förklarar Robert Torstensson. Moränen hämtas från Ljungby 10 mil bort, och filtermassorna ca 2 mil från arbetsplatsen. Det är ungefär 16 000 m3 morän och 12 000 m3 filtersten av olika slag. I dammens tätkärna används enbart natur­grus, inte kross. Kross används i stödbankar – Naturgrus ska vara bättre i jorddammar, det håller sin form bättre och är beständig säger de som har koll på jorddammar, enligt Robert Torstensson HUSBYGGAREN NR 5.2019

När det regnar mycket och flödena överstiger 45 m3/s i Nissan kan spill förekomma. Vattennivåer följs noga och det finns givetvis en beredskapsplan

Tätkärnan i dammen består av en tät morän fraktion 0–300 mm, den omges närmast av 1 m finfilter av naturgrus fraktion 0–16 mm samt 1 m grovfilter av naturgrus fraktion 4–63 mm.

Den gamla jorddammen är riven och de massorna används på plats. Den ena nya jorddammen blir klar under oktober. Den andra blev klar i december 2018. Dammsäkerhet bygger inte bara på byggteknik. Det finns också ett antal instrument som övervakar. Flödet mäts med Thomson­ överfallsmätare. – Ändras flödet är det en varningsklocka, säger Robert Torstensson. – Man följer trenderna på flödet för att upptäcka eventuellt ökat läckage i dammen, det ändras ofta i samband med nederbörd och så vidare utan att det är något, tillfogar Monica Engman. Temperatur mäts

med fiber­ kablar. Sättningsrörelser med mäts med peglar. – Man mäter också porvattentryck, så man ser att dräneringen funge­rar, fortsätter Robert Torstensson. All denna instrumentering syftar till att ge förvarning i god tid om dammen på något sätt degraderas. Kraven på instrumentering styrs av

17


GRUNDLÄGGNING

dammklassningen. Dammklassning och dammsäkerhet styrs av ett regelverk som togs fram av branschen under 1980-talet. Det är också branschens Riktlinjer för kraft­ företagens dammsäkerhetsarbete (RIDAS) som styr länsstyrelsens tillsyn. – Länsstyrelserna är tillsynsmyndighet för dammsäkerheten i Sverige, med stöd av Svenska Kraftnät som är tillsynsvägledande myndighet och ger ut vägledningar och liknande. Lagstiftningen gällande dammsäkerhet i Sverige är inte detaljreglerande, utan mera övergripande, det är dammägaren själv som ansvarar för att dammar är säkra, säger Finn Midböe på HydroTerra Ingenjörer i Karlstad, en ledande konsultfirma inom dammsäkerhet. När det gäller de flöden som större dammar byggs för att kunna hantera finns en väl etablerad metod, som tekniskt är ganska komplex men ska resultera i ett beräknat högsta flöde med mycket lång återkomsttid, bortom 10 000 år. I Hylte ska alltså dammarna inte bara återställas. Avbördningen (spill genom dammluckorna) ska öka från 200 till 430 m3 per sekund, anpassat för beräknat högsta flöde. Ett 100-årsflöde, en tidigare norm kräver bara 170 m3 per sekund.

18

Medelvattenföringen är 24 m3 i sekunden och kraftverket tar max 50 m3 i sekunden, så dimensioneringen för höga flöden är väl tilltagen. HAR DETTA TAGIT HÖJD ÄVEN FÖR KLIMAT­ FÖRÄNDRINGAR?

Metoden innebär att dammar dimensioneras för att hantera extremväder med god marginal för osäkerheter i beräkningar och indata. Branschen har tillsammans med bl.a. SMHI har tittat på vilken betydelse klimatförändringarna har för dimensionerande flöden, och där finns en påverkan som varierar över landet, men riktlinjer för beräkningarna har inte ändrats. Klimatförändringarna ingår som en osäkerhet bland andra, förklarar Finn Midböe. Dammen byggs för att hålla i hundra år – inte tio tusen år – påpekar Robert Torstens­son. En av svårigheterna i dammbygget är berget under. – Vattendrag går ofta där det är dåligt berg. Anledningen till att det har blivit en å eller älv är väl att där har berggrunden varit lite sämre, säger Robert Torstensson. Så även i Hylte, där berget varit lite sämre än man trott innan. Man har fått injektera

mikrocement (anläggningscement) upp till 9 meter ner för att stabilisera. – Tyréns har varit byggledare för injekteringen och NCC huvudentreprenör för dammbyggnad. Båda har också fungerat som bollplank, säger Monica Engman. Robert Torstensson har tidigare varit på NCC så han har en fördel i att redan kunna deras kalkyl- och byggekonomisystem. Han har, under Monica Engman, ansvar för ekonomin inom byggdelen av projektet. ÅF har varit byggledare för jorddammen och bevakat kvaliteten. NCC är entreprenör för betongdelen, Maintpartner för mekanik och IETV för el. Vad gäller just jorddamm har det varit krävande att jaga rätt på all kompetens. – Vi har projektmedlemmar, både yrkesarbetare och tjänstemän från hela Sverige. De kommer från Boden i norr till Sjöbo i söder, säger Robert Torstensson. Budget och tidplan har hållits. Allt ska vara klart mars 2020. Det som återstår från oktober är att riva den gamla betongdammen och en del andra betongarbeten. Ut­­skovs­luckorna, de som ska kunna släppa ut 10 000-årsflöden, håller också på färdigställas. Dammsäkerhetsprojektet påverkar inte

Spontning. Arbetsområdet delas upp i 2 delar för mintappning och spill på vänster sida.

Byggnation av ny damm 18 samt ny damm 17 etapp 1.

Byggnation av ny damm 17 E2 samt ny del av damm 16.

Rivning av spont och resterande del av den befintlig btg damm.

HUSBYGGAREN NR 5.2019


Ljudisolerade stål- och trädörrar


GRUNDLÄGGNING

alls kraftverkets förmåga att producera energi eller effekt. Verket bedöms som lönsamt av Statkraft. Vattenkraft är extra värdefull för att den – i viss utsträckning – kan styras efter efterfrågan. Det kan kärnkraft, vindkraft och solkraft i stort sett inte och dessa kraftslag är därmed beroende av balanskraft. – Generellt är vattenkraft reglerbar från noll till hundra procent, säger Anders Meijer på Statkraft Produktion i Sollefteå. Reglerbarheten i Hylte är inte alltid jättestor. Magasinen i Nissan är små och vattendomarna anger sänkningsgräns, dämningsgräns och minsta tillåtna tappning. Rivning var inte något alternativ, säger Monica Engman. – Det har varit jättestort intresse, med mycket studiebesök från folk i branschen, säger Robert Torstensson. DEN MEST NERVÖSA EPISODEN I PROJEKTET?

– Det var att bygga en temporär fångdamm inför rivandet av den gamla betongdammen. Fångdammar är lite speciella. Man bygger en damm ute i vattnet. Sedan ska man torrlägga på ena sidan så man ska få den tät. Det var ett kritiskt moment. Det gick åt många tusen ton för att den skulle bli tät. Vattnet forsade igenom ganska länge, säger Robert Torstensson –Det är också en utmaning att riva betongdammen, för man vill riva i torrhet. Nu har vi rivit hälften, säger Robert Torstensson. Fångdammen är en temporär jorddamm placerad uppströms om den betongdamm som ska rivas torrt. Då lade man bergkross i Nissan och tätade med morän på uppströmssidan. Tio meter vatten ska hållas borta med fångdammen och även med en spontdamm. Besiktningarna är löpande med den stora slutbesiktningen i mars/april 2020. När allt är klart i april 2020 så kommer ingen bemanning att finnas på plats i Hylte. Statkrafts driftpersonal i Laholm åker dit när det behövs, och gör kontinuerliga rondningar. Data går via satelit och paraboler mellan Hylte och Laholm. Hur mycket vatten som går genom turbinerna, eller vid behov spills, styrs från driftcentralen i Sollefteå. ■

Svetsning pågår av hammarbandet till den temporära sponten som ska hålla 10 meter vatten från Nissan under byggtiden. I slutet av arbetet med dammen kommer denna spont skäras av under vattnet av dykare och demonteras bit för bit med kran.

FREDRIK LUNDBERG

Frilansjournalist

20

Svetsningsarbeten vid utskovslucka 3 och 4. Planluckorna har vardera en avbördningsförmåga om maximalt 120 m3/s.

HUSBYGGAREN NR 5.2019


Klassade stål- eller trädörrar? Med en pålitlig partner hittar du rätt.

Vi vet att det här med dörrklassningar kan vara krångligt. Kraven för brand-, ljud- och säkerhetsdörrar skiljer sig i olika miljöer. Är du osäker, fråga oss. Vi är Skandinaviens ledande tillverkare av klassade stål- och trädörrar. Med vår kunskap säkerställer du att rätt dörr används vid rätt tillfälle. Det gör ditt jobb lite enklare. Och tryggare. Läs mer på daloc.se


GRUNDLÄGGNING

KARLATORNET

Nordens högsta byggnad får djupa rötter

På Lindholmen ska Göteborgs nya förtätade blandstad, Karlastaden, växa fram tillsammans med Nordens högsta byggnad – Karlatornet. Byggnaden blir ca 240 m hög, ska ha 72 våningar och rymma bl.a. 550 bostadsrätter men också kontor och ett hotell.

Schakt har utförts ned till pålavskärnings­nivån, april 2019.

TEXT: BENGT ASKMAR

I

Karlastaden kommer det totalt att finnas ca 2 000 lägenheter men även en stormarknad och centrumfunktioner. Karlastaden Utveckling AB är byggherre med Serneke Group som huvudfinansiär. Karla­ staden projekteras idag för att ha två källarplan för hela stadsdelen. Ambitionen var ursprungligen att Karlator22

net skulle vara klart till Göteborgs 400-års jubileum, dvs. 2021, men bedöms nu vara inflyttningsklart hösten 2022. Grundläggningsarbetet med installation av grävpålar startade i augusti 2017 och pågick fram till september 2018. Grundläggningen har utförts med grävpålar med diametern 2,0 m som borrades ner 3–7 m i berg. Resterande arbete med schakt och

gjutning av bottenplattan avslutades i maj 2019. Norconsult har ansvarat för geoprojekteringen och VBK, Göteborg är konstruktörer och har dimensionerat grävpålarna. Itasca, Luleå har utfört bergmekaniska analy­ser. GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN

Utbyggnadsområdet är relativt plant, med

HUSBYGGAREN NR 5.2019


nivåer på ca +1,8 till +2,5. Området utgör en del av ett äldre utfyllnadsområde nära Göta Älv och är beläget strax nordväst om tidigare strandlinje, från 1830 (bild 1). Tidigare verksamheter i närområdet inkluderar fartygsvarv och verkstäder. Innan byggstart fanns lokaler som användes för verkstäder, förvaring samt kontorsverksamhet m.m. Fastigheten i sydöst vid läget för Karlatornet har fram till våren 2017 använts för parkering.

LUNDBYSTRAND

LINDHOLMEN

SANNEGÅRDEN JORDLAGER

Jordlagren vid Karlatornet består från markytan av: ■■ Fyllning till ca 1,8–2,1 m djup ■■ Torrskorpelera till ca 1,8–3 m djup ■■ Lera till djup om ca 43 m till strax över 59 m. ■■ Friktionsjord ovan berg till djup om ca 49 m till som mest ca 70 m. ■■ Berg Fyllningen bestod vid undersökningstillfället mestadels av sand men det fanns även innehåll av mulljord, lera, silt, grus och sten. Denna fyllning har dock schaktats ur och ersatts med friktionsmaterial 0–150 mm i en saneringsentreprenad innan grundläggningsarbetet startade.

Ursprunglig strandlinje 1883 Kajlinje 1882

MASTHUGGET

Bild 1. Planvy som visar Karlastadens utbyggnadsområde samt ungefärligt läge för tidigare strand- och kajlinje, från 1830, resp. 1882, i relation till nuvarande bebyggelse.

MÄKTIGHET FRIKTIONSJORD 4–5 5–6

Torrskorpeleran är grå och sulfidfläckig. Torrskorpans mäktighet varierar mellan 0–1 m inom läget för Karlatornet.

6 –7 7– 8 8–9 9 –10 10–11

Leran under fyllningen har en uppmätt vatten­kvot på ca 50–75 %. Enligt kolvprovtagningar som utförts kan den underliggande leran, mellan 3–45 m djup, generellt beskrivas som grå/mörkgrå och sulfid­ fläckig/-flammig. Densiteten varierar mellan ca 1,5 och 1,8 ton/m3. Konflytgränsen varierar mellan ca 60–80 %. Lerans odränerade skjuvhållfasthet är ca 13 kPa närmast under fyllningen, för att därunder öka till ca 130 kPa på 70 m djup. Under leran finns ett lager friktionsjord med varierande mäktighet. Inom läget för Karlatornet har jord-bergsonderingar indikerat en mäktighet på mellan 4,5–12 m ovan berg (bild 4). Merparten av jord-bergsonderingarna har indikerat förekomst av sten eller block, dock i varierande omfattning. De största blocken är ca 1–2 m i diameter. Denna blockstorlek verifierades under grävpåleentreprenaden då ett block i den storleken lyckades lyftas upp inom foder­röret. BERGFÖRHÅLLANDEN

Nivån på berggrunden varierar inom Karlatornet (bild 2 och 3). Berget lutar brant åt väst-sydväst från en mer plan nivå i östra delen av tornet. Berget sluttar från nivå ca HUSBYGGAREN NR 5.2019

11–12 12–13

Bild 2. Plan med bergnivåer inom Karlatornet. Färgkartan visar friktionsjordens mäktighet ovan berget enligt tolkningar från jordbergsonderingar.

Ett block som lyfts upp från ca 60 m djup inom foderröret för en grävpåle.

–47 till –67 m, dvs. djupet till berg varierar mellan ca 49 m till ca 69 m inom läget för Karlatornet. Medellutningen på berget är därmed ca 1:1,5 inom tornet men det finns partier som är brantare än 1:1.

Bild 3. Bergets lutning enligt upprättad berg­ modell (Itasca) i läget för Karlatornet.

Bergmassan är relativt homogen och består av en förgnejsad granit (Askimgranit) men foliationen på bergmassan innebär att sprickplan har bildats i bergmassan. Bergmassan är dessutom grovkornig och vad som kallas ögonförande, m.a.o. stora mineralkorn. Bergundersökningen har bland annat bestått av 5 stycken kärnprovtagningar med efterföljande bergmekaniska tester och filmning av borrhål BHC (bild 3). Ett antal sprickplan genomkorsar alltså bergmassan men bergmassan är inte uppsprucken utan mer av storblockig karaktär på samma sätt som det närbelägna Ramberget (bild 4). GRUNDLÄGGNING

För att klara de stora vertikal- och horisontallaster som uppstår på Karlatornet har grundläggning ej kunnat ske med konventionella pålningsmetoder. Valet föll relativt 23


Nu fullbordar vi cirkeln

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT

Den nya auktorisationen är framtagen för att hjälpa upphandlare att ställa relevanta miljö- och hållbarhetskrav utifrån ett helhetsperspektiv när det gäller golvinstallationer. Tillsammans kan då leverantörer och entreprenörer borga för en hållbar golvkonstruktion i hela kedjan!

Anlita alltid MTK-auktoriserade företag! Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott. Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Leverantörer

Entreprenörer

För hållbart materialval För hållbar installation

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler. Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer. På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

KOMPETENS • KVALITET • GARANTI AUKTORISATION.SE Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR. info@golvbranschen.se •golvbranschen.se


Bild: Serneke

GRUNDLÄGGNING

Ca 70 m Ca 80 m

Ca 58 m

Ca 80 m Ca 84 m

Bild 4. Sydvästra slänten av närliggande Ramberget med brantstående sprickplan och bankningsplan.

Bild 5. Grävpålar med 50–70 m längd i förhållande till tornets höjd.

Bild: VBK

Bild 6. Karlatornets verkningssätt för att hantera de horisontella lasterna.

Bild 7. Installation av grävpålar med foder­ rör, vBG 55 borrigg.

Bild 8. Grävpålens armeringskorg.

snart på grävpålar som var en av få grundläggningssätt med tillräcklig kapacitet. Grävpålar, dimensio­nering Karlatornet grundläggs med 57 st grävpålar av varierande längd, 50–70 m. Samtliga grävpålar utformades som spetsburna i berg och har en diameter av 2,0 m. På grävpålarna vilar en platsgjuten armerad bottenplatta med ca 4 m tjocklek. Vikten av Karlatornet inklusive dess boende uppgår till ca 1600 MN vilket skall fördelas på de 57 pålarna. På grund av byggnadens höjd så är vinden den dominerande effekten då kraften i pålarna skall beräknas. Beroende på vindriktning så kan kraften variera från 55 MN i tryck till 7 MN i drag i de mest ansträngda pålarna. Med hänsyn till bergets lutning samt risken för ogynnsamma sprickplan behövdes en inborrningslängd i berget av 3–7 m beroende på placering och last. Byggnadens stora vertikala laster förs ned genom dess kärna till grävpålarna. HUSBYGGAREN NR 5.2019

Bild 9. Bra övergång betong/berg.

Samtliga pålar är förankrade i bergmassan vilken tar all vertikal last via pålens spets. Den vertikala lasten i grävpålarna är relativt jämnt fördelad med aningen högre koncentration kring byggnadens kärna. De horisontella krafterna, främst uppkomna från vind, bärs också av grävpålarna. Vindlasten påförs över hela byggnadens höjd och fördelas via kärnan och utriggare till tornets bottenplatta som i sin tur fördelar ut de horisontella lasterna till samtliga grävpålar. Omfattande beräkningar har utförts i Plaxis 2D och 3D för att beräkna inverkan av bl.a. vindlast. Grävpålar, utförande Grävpålarna installerades med en Bauer BG

55 borrigg. Foderrör användes hela vägen ner till berg (bild 7). BG 55 har ett maximalt vridmoment av 550 kNm och en tryckkraft av ca 500 kN. Vatten fungerade som stödvätska i foderröret. Vattennivån i foderröret var hela tiden högre än naturlig grundvattennivå för att inte riskera inträngning av material. Efter urgrävning av allt jordmaterial innanför foderröret och inborrning i berget fördes en armeringskorg (bild 8), ned längs hela grävpålens längd. När detta var klart fylldes grävpålen med betong nedifrån och upp. Foderröret drogs också successivt upp allteftersom betongen härdat tillräckligt. Kärnborrning har sedan utförts i varje grävpåle för att kontrollera kvalitén på betongen och övergången mellan betong

25


När fastigheten förtjänar en mästare. Mockfjärds är Sveriges ledande fönsterbytare. Vi tar helhetsansvar och genomför fönsterbytet enkelt, tryggt och snyggt med kvalitetssäkrade fönster och montage.

Vi har p-märkt montage mot fukt. Läs mer på mockfjards.se

Välkommen att kontakta oss för kostnadsfri rådgivning, projektering och måttagning.

mockfjards.se / 020-43 0100

Karlatornet, en konstruktiv utmaning! VBK är en oberoende byggkonsult med kompetens inom byggprojektering, projektadministration och underhåll.

Grundlösningar

Kantelementen som ger dig en bra grund att stå på!

L-element

Garageelement

Just nu projekterar vi Nordens högsta hus. Välkommen till VBK du också!

Specialelement

jackon.se

Läs mer om oss och våra projekt på www.vbk.se


Bild: Serneke

GRUNDLÄGGNING

Planerade Karlastaden och Karlatornet, Göteborg.

och berg. Ett fåtal kärnprover visade på perfekt passning mellan berg och betong (bild 9). Flertalet kärnprover visade istället ett glapp mellan betong och berg där det enbart förekom ballastmaterial. För de grävpålar som uppvisat bristfällig kontakt mellan berg och betong har kompletterande injektering utförts i efterhand. KONTROLLPROGRAM

Utöver det konventionella kontrollprogrammet som omfattar omgivningspåverkan m.m. har följande mätningar utförts i grävpålarna: ■■ 4 st grävpålar försågs med sammanlagt 96 töjningsgivare.

■■ 4 st grävpålar installerades med

SCHAKT OCH GJUTNING AV BOTTENPLATTAN

auto­matiska inklinometrar ■■ 4 st grävpålar installerades med manuella inklinometrar ■■ TIP (Thermal Integrety Profiling)mätning utfördes i samtliga grävpålar

Schakt skall utföras för två källarvåningar runt Karlatornet inom Karlastaden Etapp 1A vilket innebär ca 6,5 m schaktdjup över en stor yta. Under tornet blir schaktdjupet ca 10–12 m. För att stabilisera grävpålarna och motverka horisontaldeformationer under schaktarbetet har en jetpelarplatta installerats med ca 2 m tjocklek (bild 10). Under våren 2019 har schakt utförts ned till pålavskärningsnvån varefter armering och gjutning av bottenplattan utförts (bild 11 och sid 22). Bottenplattan har en tjocklek av 3,75 m. ■

Resultat började komma in under hösten 2018 från både töjningsgivare och inklinometrar. Dessa mätningar har varit mycket värdefulla för att styra schakten för källaren så att inte deformationerna i grävpålarna blev för stora. TIP-mätningen utfördes för att få en integri­tetskontroll på gjutningen av gräv­ pålarna.

Referenser Ulf Lindfors et al, Itasca Consultans AB, 2017-06-22. Bergutredning för Karlatornet. Andreas Lindelöf, VBK, 2017-06-13. Projekteringsförutsättningar för Karlastaden. Joel Wessman, Norconsult AB, 2017-01-10. 10100-Karla­ staden 1A, Geotekniskt PM avseende horisontallaster.

Foto: Serneke

BENGT ASKMAR

Bild 10. Jetpelarinstallation genomfördes (okt–nov 2018) mellan grävpålarna för att stabilisera och motverka horisontalrörelser.

HUSBYGGAREN NR 5.2019

Bild 11. Armering av bottenplattan med kablar från inklinometrar och töjningsgivare, maj 2019.

Civilingenjör SVR Uppdragsledare Geoteknik

27


SAVE THE

DATE 14 -16 MAJ www.konsultdagarna.se



PROJEKTÖR? BESTÄLL VÅRT NYA PROJEKTERINGSSTÖD FÖR FUKTSÄKRA KONSTRUKTIONER. ISOLERINGSMATERIAL

PAROC STENULL HD PAROC STENULL LD 0

0

2

2

4

4

6

6

8

8

10

10

FUKTHALT, kg/m

Att bygga fuktsäkert innebär summan av en mängd olika åtgärder. PAROCs fuktsäkra stenull innebär kortare byggtid och torra konstruktioner utan mögelpåväxt. Enligt VTT:s nya studie är den det mest fuktsäkra isoleringsalternativet. Beställ vårt nya projekteringsstöd för fuktsäkra konstruktioner och läs mer om både studien och vårt material på PAROC.SE/FUKT.

12

2

12

14

14

16


GRUNDLÄGGNING

Hur kan vibrationsrestriktioner och vibrations­övervakning förbättras vid spräng­arbeten? För cirka trettio år sedan fastställdes standarden SS4604866 Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader – i dagligt tal och i denna text kallad Sprängstandarden. Innehållet har till stora delar inte förändrats förutom mindre revideringar, senast 2011. Arbetet med att revidera standarden har dock fortgått och en förstudiegrupp av branschintressenter har gjort förberedande arbeten inför en planerad större omarbetning av innehållet. Fokus i förstudiegruppen har varit att utreda möjligheterna till att ta fram en frekvensbaserad standard samt hur riktvärden skall beräknas och redovisas. Hur kan vibrationsrestriktioner och vibrations­övervakning förbättras i väntan på revidering av gällande Sprängstandard? TEXT & FOTO: CARL LIND

Utmanande borrningsarbete i samband med försiktig sprängning i tätort. Ett rimligt antagande är att byggnaden bakom borrvagnen är grundlagd på berg. Men att bedöma markslag under en byggnad och därmed vibrationsrestriktion är inte alltid enkelt. Vibrationsanalys kan då vara ett bra hjälpmedel.

HUSBYGGAREN NR 5.2019

N

uvarande Sprängstan­ dard baseras på att övervaka toppvärdet för vertikal svängningshastighet i en byggnads grundläggningsnivå. Enheten är mm/s. Tillsammans med ett antal byggnadsspecifika faktorer samt markslag under en byggnad, som benämns v0-värde, bestäms ett v10-värde som används vid dimensionering av sprängsalvor ur vibrationssynpunkt. Riktvärden styrs av avståndet mellan sprängsalva och byggnad genom att hänsyn tas till avståndsfaktorer som framgår i Sprängstandarden. Även om branschen som helhet huvudsakligen anser att riktvärdena är relevanta för att förhindra byggnadsskador har kritik framförts mot bristande teknisk underbyggnad av nuvarande standard. Kritiken har framförallt handlat om att det kan vara svårt att fastställa markslag och att olika grundläggningsmetoder, som t.ex. pålgrundläggningar, inte beaktas. Därtill skiljer sig den svenska standarden jämfört med internationella standarder. Internationella standarder baseras ofta på triaxiell vibrationsmätning samt toppvärdenas storlek och frekvens. SIS, Svenska Institutet för Standarder, har nyligen ställt frågor till deltagare i förstudiegruppen om Sprängstandarden bör revideras. Utan att föregå utfallet av kommande revideringsarbete är det rimligt att anta att den kommer att tillämpas vid sprängningsarbeten under flera år framöver. Att ta fram en standard som är kraftigt omarbetad tar förstås tid. Innehållet ska vara tekniskt underbyggt och oväntade eller för branschen negativa effekter bör undvikas, särskilt vad gäller kostnadsökningar. Standarden ska därtill accepteras av så många branschintressenter som möjligt såsom beställare, entreprenörer, konsulter, försäkringsbolag, fastighets- och anläggningsägare. Vad kan branschen och särskilt de hundratals omgivningskonsulter som dagligen arbetar med Sprängstandarden göra under

31


GRUNDLÄGGNING

tiden? Går det redan nu att förbättra metoderna för till exempel riktvärdesbestämning och vibrationsövervakning? Kan man samtidigt bidra till rimliga tidplaner samt minska kostnader för sprängningsarbeten? För en sak är säker, lågt satta vibrationsrestriktioner bidrar till ökade projekt- och samhällskostnader som inte alltid är tekniskt eller ekonomiskt motiverade. Jag vill lyfta några möjligheter som Sprängstandarden redan nu pekar på och som syftar till att förbättra riktvärdesbestämning eller vibrationsrestriktioner samt vibrationsövervakning. Detta till gagn för omgivning samt bygg- eller anläggningsprojekt och som även bidrar till samhällsnytta i stort. Till exempel är det redan nu fullt möjligt att utifrån formuleringar i nuvarande standard korrigera och höja v0-värden som baserats på ”osäkra markslag eller grundläggningsförhållanden”. Det framgår i Sprängstandarden avsnitt 4.3 på sidan 9 och benämns utökad mätning: ”Vid såväl delad grundläggning som vid osä­ kerhet om grundläggningens respons bör en utökad mätning utföras innan det vid risk­ analysen åsatta värdet börjar tillämpas för styrningen av de vibrationsalstrande arbe­ tena.” Utökad mätning (som även benämns utvidgad mätning) innebär främst att: ■■ Utföra triaxiell vibrationsövervakning övervakning av vibrationer i vertikal och båda horisontella mätriktningarna. ■■ Montera flera vertikala eller triaxiella vibrationssensorer på en och samma byggnad. ■■ Använda mätsystem som registrerar vibrationsförlopp i analyskvalitet utöver Sprängstandardens grundläggande krav på vertikal toppvärdesmätning av svängningshastighet. I Sverige är det vanligt med mätsystem, alltså mätutrustning inklusive webbapplikation, som registrerar vibrationsförlopp vilka kan konverteras till frekvensspektrum genom så kallad Fast Fourier Transform (förkortat FFT). Detta leder till en intressant och värdefull tillämpning utifrån formuleringar i Sprängstandarden. I de fall underlaget till en sprängteknisk riskanalys inledningsvis visar på att det inte går att med säkerhet fastställa markslag under en byggnad – och riktvärdet därmed reduceras som försiktighetsåtgärd – är det bra att använda mätsystem som registrerar vibrationsförlopp samt hanterar frekvensanalys genom FFT. Därefter utvärderas vibrationsförloppen inklusive frekvensinne32

håll från de inledande sprängsalvorna i syfte att korrigera och höja riktvärdets ”markslagsfaktor”, det så kallade v0-värdet. Metoden innebär kortfattat att utifrån dominerande frekvensinnehåll i vibrationsförloppens frekvensspektrum kategorisera registrerad vibrationsrespons utifrån v0-värden i Sprängstandarden (v0 för lera anges till 18 mm/s, morän till 35 mm/s och berg till 70 mm/s). Vid försiktig sprängning är metoden effektiv när avståndet till en byggnad eller anläggning är mellan cirka 10 meter och 100–200 meter. På mycket korta avstånd tenderar svällning av lössprängda bergmassor samt markrörelser på grund av lyftning eller hävning resultera i lågfrekventa vibrationer som försvårar bedömning av markslag. På motsvarande sätt avtar höga frekvenser med ökande avstånd vilket innebär att vibrationsförloppen blir lågfrek-

venta oberoende av markslag. Det omöjliggör bedömning av markslag baserat på vibrationernas frekvensinnehåll. Det kan hanteras genom att flera sprängsalvor skjuts på både korta och långa avstånd. Nyttan med ovan beskrivna vibrationsanalys är ökad produktivitet för sprängningsarbetena genom tidsbesparing och lägre kostnader. Det beror på ökad losshållning av bergmassor genom större samverkande laddningsmängd. Samverkande laddningsmängd är den mängd sprängämne som detonerar samtidigt i en sprängsalva. När samverkande laddningsmängd ökar kan sprängningsarbetet utföras effektivare genom salvborrning med grövre borrhålsdiameter, djupare borrhål alternativt glesare hålsättning. Naturligtvis ska som alltid vid försiktig sprängning salvorna täckas väl för att förhindra stenkast. Figur 1 visar ett sprängningsinducerat

Exempel på mätutrustning med kapacitet för utökad vibra­tionsmätning genom vibrationsförlopp och frekvensanalys (FFT). Ur ett este­tiskt perspektiv är inte utrustningen mycket att imp­neras över. Men kombineras den med en webb­ applikation som hanterar vibrationsanalys resulterar det i ett kraftfullt verktyg med värdefulla tillämpningsområden.

HUSBYGGAREN NR 5.2019


2.91 s; 38.7177 mm/s

215.31 Hz; 1.0238 (mm/s)2/Hz

1,5

(mm/s)2 / Hz

mm/s

100 50 0

1,0 0,5

–50 0,0

–100 –150

–2

0

2

4

6

8

–0,5

10

0

50

10

150

200

250

300

350

400

450

500

S

Hz

Figur 1. Vertikalt vibrationsförlopp och tillhörande frekvensspektrum (FFT PSD) i en berggrundlagd byggnad vid tunnelsprängning./Mätdata hämtad ur Ansvarsbesiktnings webbapplikation Vipnet.

70 mm/s? Beroende på förutsättningar i övrigt hade kostnaden för sprängningsarbetet riskerat att öka med faktor 2 till 4 eller mer. Hade v0-värdet satts till 18 mm/s hade merkostnaden blivit ännu högre. Förklaringen är trivial, vibrationsöverföringen är högre i berg jämfört med morän och framförallt med lera. Låga vibrationsrestriktioner på konstruktioner som grundlagts på berg innebär att samverkande laddningsmängd måste reduceras vilket resulterar i merkostnader. Bland omgivningskonsulter och entreprenörer förekommer ibland uppfattningen att det är ”fel” att montera vibrationsmätpunkter som är närmare än 10 meter mel-

vibrationsförlopp med tillhörande frekvensspektrum som registrerats i en byggnad som är grundlagd med grundmurar på berg. Dominerande frekvensinnehåll är huvudsakligen mellan 50 Hz till långt över 300 Hz, trots att Sprängstandarden lågpassfilter börjar dämpa frekvenser över ca 300 Hz. Frekvensspektrumet kan närmast beskrivas som en stereotyp för berggrundlagda byggnader vid sprängning på relativt korta avstånd, cirka 20–30 meter. Det råder ingen tvekan i detta fall att v0-värdet enligt Sprängstandarden ska anges till 70 mm/s. Vad hade kunnat hända om v0-värdet för byggnaden enligt figur 1 angivits till 35 mm/s istället för det tekniskt korrekta

Komposant: Vertikal

Acceleration Hastighet

Förskjutning

35.1 m/s2

31.4 mm/s

105 um

20.3 m/s2

36.7 mm/s

400 um

112 m/s2

255 mm/s

875 um

0.22 s; –0.1182 mm/s

126.00 Hz; 0.1099 (mm/s)2/Hz (mm/s)2 / Hz

mm/s

Komposant: Vertikal 35

11 0

0,25 0,20 0,15 0,10

–13

0,05 0,00

–37 –0.201 –0.138 –0.075 –0.011 0.052

0.116

0.179

0.242 0.306

–0,05

0

50

10

150

200

250

300

350

400

450

500 Hz

S

39

(mm/s)2 / Hz

mm/s

Komposant: Longitudiell

15

5 4 3 2

0 –9

1 0

–32 –0.195 –0.127 –0.059 0.009

0.078

0.146

0.214

–1

0.282 0.350

0

50

10

150

200

250

300

350

400

450

0.28 s; 0.0186 mm/s

126.00 Hz; 0.1099 (mm/s)2/Hz

187

(mm/s)2 / Hz

mm/s

Komposant: Transversell

500 Hz

S

34 0

50 40 30 20

–119

10 0

–272 –0.202 –0.134 –0.066 0.002

0.071

0.139

0.207

0.275

0.343 S

–10

0

50

10

150

200

250

300

350

400

450

500 Hz

Figur 2. Triaxiellt vibrationsförlopp och tillhörande frekvensspektrum (FFT PSD) i en berggrundlagd kulvert vid ovanjordssprängning. Mätdata hämtad ur Ansvarsbesiktnings webbapplikation Vipnet.

HUSBYGGAREN NR 5.2019

lan en sprängsalva och byggnad. Det är inte korrekt. I Sprängstandarden anges tydligt i avståndsdiagrammet att den så kallade avståndsfaktorn är tillämpbar ner till avståndet 1 meter mellan sprängsalva och vibrationssensor på byggnad. Att det är värdefullt och tekniskt vettigt att mäta vibrationer inom 10 meter motiveras av att risken för byggnadsskador är störst på korta avstånd. Det har varit känt sedan lång tid och ”sprängstandarden” beaktar detta trots att den togs fram för 30 år sedan. I avsnitt 3.5 på sidan 8 i Sprängstandarden anges: ”Vid sprängning i närområdet (10 m ≤ d) kan speciella problem uppstå. Dels kan ogynn­ samma markförhållanden, till exempel före­ komst av horisontella slag, medföra stora för­ skjutningar, dels kan förekomst av höga frek­ venser göra att större uppmärksamhet måste riktas på vibrationens amplitud- och frekvens­ innehåll …” Baserat på Sprängstandarden formulering ovan är det tekniskt motiverat att utföra utökad mätning inom cirka 5–10 meter från en sprängsalva. Förslagsvis genom triaxiell vibrationsövervakning med mätsystem som hanterar vibrationsanalys och inte enbart vertikal toppvärdesmätning av svängningshastighet. Att montera en vibrationssensor någon meter från en sprängsalva kan riskera att mätutrustningen förstörs. En lämplig vibrationsövervakning innebär i detta fall att montera en triaxiell vibrationssensor några meter från sprängsalvan och komplettera med en likadan vibrationssensor cirka 10–20 meter längre bort. Vibrations­ övervakningen kan komma att visa på ett lokalt överskridande i närmaste vibrationssensor. Längre bort kommer vibrationsnivåerna normalt ha minskat betydligt på grund av avståndsdämpning. Figur 2 visar mätresultat vid sprängning cirka 5 meter från en betongkulvert grundlagd på berg. Vibrationsövervakningen utfördes som utökad mätning med triaxiella sensorer och mätsystemet hade kapacitet till vibrationsanalys. Toppvärdet för vertikal svängningshastighet var måttlig, endast drygt 30 mm/s, vilket inte tyder på risk för skada. Däremot visade de horisontella mätriktningarna på mycket höga vibrationsnivåer, särskilt avseende förskjutning. Vinkelrätt kulvertens längdriktning uppgick förskjutningen till cirka 900 mikrometer (0,9 mm) och vibrationssensorns mätområde för svängningshastighet var nära att överskridas, cirka 250 mm/s. Det kan nämnas att kulverten inte skadades av sprängningsarbetet. Det beror på att den var uppförd i armerad betong som har hög vibrationstålighet.

33


GRUNDLÄGGNING

Baserat på mätresultat i figur 2 kan kulverten se ut att vara grundlagd på löst material mot bakgrund av lågfrekventa vibrationer i de horisontella mätriktningarna. Trots att det var visuellt tydligt att kulverten var grundlagd på berg. Förklaringen till detta fenomen är att sprängsalvan skjutits nära konstruktionen. Vid detonation av ett 1 kg sprängämne uppstår ögonblickligen cirka 1 000 liter spränggas vid normalt atmosfärstryck. Spränggaser samt svällning av bergmassor river, sliter och lyfter i berget samt sprickplan nära salvan och konstruktionen rör sig på liknande sätt. Dessa rörelser uppfattar mätsystemet som lågfrekventa vibrationer, oberoende av markslag eller grundläggning. Om mätsystemet har kapacitet att hantera lägre frekvensinnehåll än rekommendationer i Sprängstandarden är det även intressant att titta närmare på tillhörande förskjutningar i mikrometer. De kommer troligtvis att öka kraftigt. Stora förskjutningar bör betraktas som en ”skadeindikator” eftersom de kan ge upphov till rejäla byggnadsskador. Sammantaget visar exemplet i figur 2 på värdet av att följa rekommendationer i Sprängstandarden avseende utvidgad mät­ ning vid sprängning inom cirka 5–10 meter från byggnader och anläggningar. Utför gärna triaxiell vibrationsövervakning med mätsystem som hanterar vibrationsförlopp inklusive frekvensanalys (FFT). Att enbart utföra vertikal toppvärdesmätning och inte montera vibrationssensorer på grundläggningsdelar nära sprängsalvor kan resultera i falsk trygghet att sprängutförandet inte utsätter omgivningen för skadliga vibra­ tioner. Sverige har sedan flera decennier tillverkande företag av mätsystem inom fjärrövervakad och automatiserad vibrationsövervakning vid mark- och sprängningsarbeten. Därtill har svenska konsultföretag utvecklat kraftfulla webbapplikationer. Många omgivningskonsulter använder därför sofistikerade mätutrustningar i fält kombinerat med avancerade webbapplikationer som är designade för att utföra vibrationsanalys, signal- och frekvensanalys. Det är dock alltför vanligt att endast de vertikala toppvärdena i mm/s utvärderas. Vibrationsanalys av de registrerade vibrationsförloppen med tillhörande frekvensanalyser beaktas mera sällan. Det beror som nämnts på att riktvärden avseende vibrationsskada för byggnader enligt Sprängstan­ darden anges som vertikala toppvärden. En del användare av mätsystem för vibrationsövervakning har även begränsad kunskap om vibrationsanalys samt utökad vibrationsövervakning. Därtill beaktas inte de 34

möjligheter till justering av vibrationsrestriktioner i samband med pågående sprängningsarbete som Sprängstandardens formuleringar i praktiken innebär. Med riktad och branschanpassad utbildning är det möjligt att förhållandevis snabbt och effektivt förbättra kunskapen inom vibrationsanalys och vibrationsövervakning. Denna kunskap kan användas som verktyg för att förbättra riktvärden i riskanalyser och praktisk vibrationsmätning. Om maximal nytta ska uppnås vid vibrationsanalys är det önskvärt att även ha kunskap om hur sprängteknik påverkar sprängningsinducerade vibrationer samt frekvensinnehållet, till exempel känna till att tändplaner och tändsystem ger ”fingeravtryck i frekvensanalysen”. Det är även en fördel att ha förståelse för bergsprängningsteknik, vibrationsprognoser och laddningsberäkningar.

Denna artikel syftar till att visa på att Sprängstandarden inte är så primitiv som den kan ge sken av vid en första anblick. Flera avsnitt och formuleringar i standarden ger värdefulla möjligheter till att förbättra utförandet av riskanalyser inklusive riktvärdesbestämning och vibrationsövervakning. I väntan på att Sprängstandarden revideras finns redan nu goda möjligheter att förbättra arbetsmetoder till nytta för bygg- och anläggningsprojekt, omgivning och även bidra till ökad tids- och kostnadseffektivitet. ■

CARL LIND

Civilingenjör · Utbildare och konsult inom omgivningspåverkan från mark- och sprängningsarbeten

HUSBYGGAREN NR 5.2019


Våra markprodukter och murar i SNYGGT, TRYGGT TAK natursten och betong komplette-

Vi Benders man gör betongtakpannor som är rar på varandra perfektvet - etthur smart sätt att skapa som spännande livlika starka de äroch snygga. Därför ger vi dig hela 30 års fulla miljöer med kvaliteter som står sig. Utnyttja de olika mate-

garanti för hållfasthet, vattentäthet och frostbeständighet när du köper ett till komplett Benders-tak! Läs mer om rialens styrkor din fördel, så håller du nere utaneller tala med din garantin på kostnaderna vår hemsida att pruta på vare sig funktion el-

återförsäljare. ler estetik.

Det naturliga valet www.benders.se


ROT

Forskning och information som stöd vid renovering av fastigheter Utöver ett stort behov av nybyggnationer, framför allt av bostäder, finns även ett enormt uppsamlat behov av att renovera befintlita fastighetsbestånd, inte minst miljon­programmet. Det har under de senaste åren startats och genomförts ett antal forskningsprojekt med fokus på hållbar renovering. Det finns också många

E

tt stort fokus på både forskning och goda exempel ligger på energieffektiviserande åtgärder. Regeringen har givit Boverket och Energimyndigheten i uppdrag att uppdatera den nationella strategin för energieffektiviserande renovering. Detta arbete fortsätter under hösten bland annat genom att myndigheterna bjuder in branschen till hearing om renoveringsstrategin 16 oktober.

FORSKNINGSRAPPORTER

För att skapa ett bra kunskapsunderlag som stöd vid renovering av fastigheter bedrivs forskning på olika håll. Nedan finns en kort beskrivning av rapporter där forsknings­ resultat. Utmaningar vid planering av hållbar bostads­förnyelse – En studie av ett miljon­ programsområde Rapporten studerar ingående en renoveringsprocess inom miljonprogrammet där ett allmännyttigt bostadsföretag planerar för en renovering av ett bostadsområde i stadens utkanter. Studien belyser processens olika steg, hur beslut tas och mål formuleras, samverkan och konflikter mellan värden, mål och medverkande samt under36

goda exempel på renoveringsprocesser som genomförts där processerna beskrivs och ibland också utvärderats. I denna artikel tipsar Ylva Sjönell på uppdrag av Husbyggaren om forskningsrapporter och kunskapsportaler på temat klimatsmart renovering. TEXT: YLVA SJÖNELL

söker möjligheten för affärsmodeller för en hållbar renovering. Bland rekommendationerna återfinns behovet av att styra upp renoveringsprocessen och att definiera ramar, ställa upp mål och delmål samt tilldela ansvar och roller. Även det positiva i att involvera de boende lyfts fram som en viktig del. Slutligen presenteras ett förslag på en modell för att skapa en affär av renoveringen baserad på värdeskapande aktiviteter. Även om slutsatserna enbart bygger på ett fall bedöms de ha ett allmänt värde då många bostadsföretag och bostadsområden står inför liknande utmaningar vid renovering.

både utformning och genomförande av en renovering, de kan täcka skilda områden så som hur lönsamt är en renovering, hur kan den finansieras, hur påverkas företagets redovisade resultat och hur ska man se på renoveringen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Rapporten försöker klargöra innebörden av den typen av ekonomiska aspekter och hur de förhåller sig till varandra, samt beskriva hur man går tillväga för att bedöma dessa ekonomiska aspekter. Det handlar alltså inte om att peka ut någon viss strategi som mer ekonomisk än en annan, utan att beskriva hur ekonomiska analyser görs.

Lagar och regler vid renovering – en översikt Det finns ett antal lagar, förordningar och regler som styr hur en renoveringsprocess kan och får gå till. I denna rapport görs en genomgång av de mest aktuella, och lagoch regeltexter beskrivs i redigerad form för att underlätta läsbarheten. Delar som inte är relevanta för större renoveringsprojekt av flerbostadsbyggnader eller liknande har uteslutits. Detaljregler som inte ger någon fördjupad förståelse har också uteslutits

Renovering av befintligt bostadsbestånd – Tematisk syntes Det pågår en mängd forsknings- och utvecklingsprojekt på olika håll som på ett eller annat sätt berör renovering. För att strukturera och ge en översikt av det som genomförts och pågår inom renovering med fokus på energieffektivisering görs i denna rapport en tematisk sammanfattning av projekten. Från förordet framgår: ”Rapporten gör inte anspråk på att vara hel­ täckande utan ger endast några exempel från forsknings- och utvecklingsprojekt som har genomförts under de senaste åren i samver­ kan mellan akademi, institut och företag.

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder – en översikt Vid en renovering finns en mängd olika ekonomiska faktorer som är viktiga för

HUSBYGGAREN NR 5.2019


ROTavdrag

Renoveringsinfo

I rapporten refereras företrädelsevis till publika rapporter och populärvetenskapliga artiklar i fackpress på svenska för att det ska vara lätt att hitta och gå snabbt att ta till sig informationen. Därefter sammanfattas tolv projektrapporter som genomförts inom pro­ grammet E2B2 med relevans för renovering. Avslutningsvis sammanfattas synpunkter från projektutförare samt samfinansiärer om nyttan av den forskning och utveckling som skett i programmet samt hur kunskap, lös­ ningar och verktyg kan omsättas i praktiken och komma fler till nytta.”

Energimyndigheten

E2B2

Belok

BeBo Miljövarudeklaration

ICHB

Nationellt renoveringscentrum

LCAanalys

EPD

Svanen

Renobuild

BeSmå

Färdplan Bygg- och anläggningssektorn

RENOVERING – EN ANTOLOGI

WEBBPLATSER MED INFORMATION OM KLIMAT­SMART RENOVERING

Informationscentrum för hållbart byggande – ICHB Webbplatsen samlar information, rapporter och tips för hur man kan bygga och renovera hållbart, informationen riktas mot småhus, BRF och fastighetsägare. Det finns även ett bibliotek med information om nyttig läsning, det kan vara alltifrån Energieffektivisering av klimatskal – miljonprogrammets flerbostadshus till hur Smart styrning kan spara energi i villan. Där finns även en beskrivning av ett kostnadsfritt verktyg – Renobuild - som tagits fram av RISE, Research Institutes of Sweden, i samverkan med partners i fastighetsbranschen. Målgruppen är fastighetsägare som i planering av renovering och löpande HUSBYGGAREN NR 5.2019

Beceren

Boverket

SOCIAL HÅLLBARHET MED FOKUS PÅ BOSTADS­

I förordet beskrivs antologin som följer, i sammanfattning: ”Antologin om social hållbarhet har skrivits inom ramen för den starka forskningsmiljön om hållbar integrerad renovering, SIRen. De som bidragit till antologin kommer både från akademi, institut och näringsliv och representerar olika discipliner och aktörer. Social hållbarhet en utmaning. Även om fokus i denna antologi är på renoveringspro­ jekt så har vi också ett antal bidrag, särskilt de i antologins sista del, som ser frågan ur ett bredare perspektiv. I antologins första del är den centrala frågan hur vi ska tolka begrep­ pet social hållbarhet. Bokens andra del har ett mer direkt fokus på konkreta projekt och att se renovering ur de boendes perspektiv. I bokens tredje del vidgas perspektiven och mer principiella frågor kring social hållbar­ het behandlas, inte alltid direkt knutet till en renoveringssituation. Boken avslutas med en kort diskussion av några nyckelfrågor och framtida kunskapsbehov.” I antologin medverkar Carlos Rojas som också skrivit en serie artiklar om social hållbarhet i Husbyggaren 2016–2017.

Energilyftet

LEED

Fosilfritt Sverige

IVL Svenska Miljöinstitutet

Lågan BREEAM

SIRen

Miljöbyggnad

IQ samhällsbyggnad

underhåll behöver underlag för att utvärdera olika alternativ. Renobuild ger en överblick hur olika insatser och material i byggnader och i den nära utemiljön påverkar ekonomi, miljö och social hållbarhet. Verktyget består av ett antal Excelark samt en användarhandbok. Byggklimatsmart.se är en del av ICHBs initiativ. 21 procent av alla utsläpp, 37 procent av all energianvändning samt 31 procent av allt avfall kommer från byggsektorn. Det finns därför starka incitament för att hitta sätt att bygga mer klimatsmart. Husägare, bostadsrättsinnehavare, byggare eller beställare av byggtjänster har alla stora möjligheter att påverka på ett positivt sätt när de renoverar eller bygger nytt. På webbplatsen finns tips och information som stöd till ett klimatsmart byggande. www.ichb.se.

Belok För att skynda på utvecklingen mot mer energieffektiva lokalfastigheter initierades Belok av Energimyndigheten 2001. Beloks uppgift är att driva utvecklingsprojekt och att testa nya metoder, produkter och system. En lika viktig uppgift är att föra ut erfarenheter från projekten till fastighetsbranschen och till närliggande branscher. På webbplatsen kan man hitta projekt­ exempel med allt från mätmetodik för fettreduceringssystem i storkök till kartläggning av byggföretagens energidata. Där finns även en hel del fördjupningsmaterial som rör olika områden som digitalisering, laddstationer och ventilation. Där finns även beskrivningar av olika metoder, verktyg etcetera som bidrar till förbättrad energiprestanda i en fastighet.

BeBo BeBo (Beställargrupp Bostäder) är Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus. Nätverket utgörs av ett 20-tal fastighetsägare från både allmännyttan och det privata. Där kan man bland annat hitta ett antal bygg- & renoveringsprojekt som fokuserar på fullskaliga demonstrationsprojekt där flera åtgärder i kombination utretts och/eller utvärderats. I de exempelutvärderingar av renoveringsprojekt de gör finns bland annat sammanställningar av energibesparing, investeringskostnad och lönsamhet för olika åtgärder och åtgärdspaket.

Lågan LÅGAN är ett samarbete mellan Sveriges Byggindustrier, Energimyndigheten, Boverket, Västra Götalandsregionen, Formas, byggentreprenörer, byggherrar och konsulter. Syftet är att skapa gemensamma projekt och studier för att utveckla och driva byggande och renovering av lågenergibyggnader framåt. De stödjer bland annat sex regionala nätverk runt om i landet, där exempelvis nätverket i Umeå har visst fokus mot energi­ användning i kombination med det kalla klimatet.

37


ROT

Nationellt Renoveringscentrum för bebyggelse Nationellt Renoveringscentrum (NRC) samarbetar med näringsliv och akademi för att genom kunskapsuppbyggnad och informationsspridning stödja aktörer inom byggsektorn med syfte att genomföra en effektiv renoveringsprocess. Målet är att befintliga byggnader ska bli mer miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara i ett livscykelperspektiv med en förbättrad eller bibehållen funktion för att möta brukarnas och myndig­heternas krav. På denna webbplats finns mycket forskning och forskningsresultat samlade. Nationellt Renoveringscentrum – SIRen Kopplad till NRC är SIRen, en stark trans­ disciplinär forskningsmiljö för helhetssyn på hållbar renovering. Forskningsmiljön bygger på inter- och tvärvetenskaplig samverkan mellan forskare på högskola och institut, aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen samt berörda myndigheter. Syftet för forskningen har varit att radikalt förändra nationell renoveringspraxis genom ökat samarbete, deltagande och holistisk syn på hållbarhet, och därmed stärka den svenska konkurrenskraften internationellt. Forskningsmiljön är nu avslutad och i december hålls ett avslutande seminarium. På SIRen’s webbplats finns bland annat olika rapporter som tagits fram under åren. Renoveringsinfo En webbplats som samlar forskningsprojekt, både pågående och genomförda, och deras resultat. Sidan drivs av Svensk Byggtjänst tillsammans med Renoveringscentrum på uppdrag av Boverket. Forskningsresultaten beskrivs på ett sammanfattande sätt och riktar sig till de som vill använda resultaten i olika byggprojekt. Där finns även en beskrivning av olika projekt uppdelade i ett antal undergrupper som renoveringsprocessen, hållbarhet, energi osv. Energimyndigheten – E2B2 E2B2 är ett program från Energimyndigheten där IQ Samhällsbyggnad är koordinator. Deras uppdrag är att bedriva forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende. I programmet samverkar akademi och näringsliv för att utveckla ny kunskap, teknik, produkter och tjänster. På webbplatsen finns deras rapporter och annat matnyttigt. SABO Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, driver ett antal projekt för att bidra till ökad kunskap kring bland annat renove38

ring samt kunskapsspridning av goda exempel. Några exempel nedan: ■■ Effektiv Renovering – Inom projektet utreds ett antal intressanta lösningar som har potential att minska byggkostnaderna och samtidigt öka energi- och klimateffektiviteten inom renoveringsprojekt. Några exempel på delprojekt är Upphandling av badrumsrenovering till fast pris och fasadrenovering. ■■ Modell för hållbar upprustning - Arbetet med att ta fram en modell för en i alla avseenden hållbar upprustning påbörjades våren 2015. Projektet Hållbara Hem som då startades, har som syfte att, likt Kombohusen, pressa priserna genom upphandlingar och ramavtal. ■■ Bästa renoveringsprojekt – En tävling genomförs varje år för att hitta goda exempel på renovering. Målet är att hitta goda exempel på renovering och sprida information om dessa och de företag som utfört de framgångsrika renoveringsprojekten. 2018 tävlade 6 bidrag om att vinna utmärkelsen Årets bästa renoveringsprojekt. På webbplatsen finns alla bidrag till tävlingen 2018, vilka utgör goda exempel på renoveringsprojekt. Boverket På Boverkets webbplats finns mycket information samlat, här ett exempel som kan vara av intresse vid renoveringar: ■■ LCA vid ombyggnad Mycket material omsätts när man ändrar en byggnad (ombyggnad, tillbyggnad eller renovering), processer som står för en betydande miljöpåverkan. Genom en LCA (Livscykelanalys) kan man utvärdera olika val för att uppnå en så låg miljöpåverkan som möjligt, kopplat till både materialomsättning och framtida energianvändning. Exempel på verktyg att använda är Reno­ build – framtaget inom forskningsprogrammet E2B2 för utvärdering av hållbarhet i samband med renovering, ett annat är Bece­ ren, utvecklat inom ett annat forskningsprojekt, för beräkning vid renovering och ombyggnad för att styra mot låg klimatpåverkan. Verktyget ger en indikation om viktiga åtgärder som minskar klimatpåverkan från framtida energianvändning så mycket som möjligt. Det går även att använda LCAverktyg som utvecklats framförallt för nyproduktion som till exempel BM-verktyget. Läs mer på Boverkets webbplats under sidan ”Miljödata och LCA-verktyg”.

LÅNGSIKTIG RENOVERINGSSTRATEGI TILL STÖD FÖR RENOVERING AV DET NATIONELLA BYGGNADSBESTÅNDET

Varje EU-land har i uppgift att ta fram en långsiktig renoveringsstrategi som omfattar byggnader i såväl privat som offentlig sektor. I Sverige har Energimyndigheten och Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på den långsiktiga renoveringsstrategin enligt de krav som finns i direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Strategin kommer sedan att bli en del av den nationella energi- och klimatplanen som revideras vart tionde år med en lägesrapportering vartannat år. Strategin ska vara klar i mars 2020. I Sverige är cirka 800 000 bostäder i behov av renovering. Renoveringsstrategin ska innehålla en färdplan som säkerställer att byggnadsbeståndet når en hög grad av energieffektivitet, visar hur fossila bränslen ska fasas ut, samt innehåller nationella indikatorer för att minska klimatpåverkande utsläpp. Målet är att Sveriges liksom övriga EUländers byggnader ska få en hög grad av energieffektivitet och att fossila bränslen fasas ut senast år 2050. Målet är också att underlätta en kostnadseffektiv omvandling av befintliga byggnader till nära-nollenergibyggnader. ■

REFERENSLISTA ■■ Utmaningar vid planering av hållbar

bostadsförnyelse – en rapport från SIRen, Rapport 2017:1, skriven av Paula Femenias, Pernilla Gluch och Kristina Mjörnell ■■ Lagar och regler vid en renovering – en rapport från SIRen, Rapport 2016:2, skriven av Elisabeth Helsing. ■■ Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder – en rapport från SIRen, rapport 2014:1, skriven av Hans Lind. ■■ Renovering av befintligt bostadsbestånd – en tematisk syntes – en rapport från E2B2, skriven av Kristina Mjörnell och Eva-Lotta Kurkinen. ■■ Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering – en rapport från SIRen, rapport 2015:4, skriven av Hans Lind och Kristina Mjörnell

YLVA SJÖNELL

Frilansjournalist

HUSBYGGAREN NR 5.2019


JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

TOMAS FJORDEVIK

Advokat tomas.fjordevik@foyen.se ANNIKA CARLSSON

Biträdande jurist annika.carlsson@foyen.se

PFAS-föroreningar – en framtida utmaning vid byggnationer Föroreningar är knappast en nyhet för personer inom byggbranschen. Med tiden upptäcks också nya gifter. Högfluorerande ämnen, PFAS, har på senare tid uppmärksammats och väntas orsaka ökade krav på utredningar, skyddsåtgärder och saneringar. HÖGFLUORERADE ÄMNEN, eller PFAS-ämnen, är ett samlingsnamn för närmare 5 000 olika kemikalier som är industriellt framställda. Ämnena har sedan 1950-talet använts i stor utsträckning för ytbehandling av olika produkter då de har en fukt- och smutsavvisande effekt. Exempel på användningsområden är brandsläckningsskum, impregneringsmedel, skidvallor, rengöringsmedel, skönhetsprodukter, livsmedelsförpackningar och stekpannor. Vissa av PFASämnena har visat sig vara reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande och mycket svåra att få bukt med. Idag är PFAS-ämnet PFOS förbjudet och 2020 kommer PFAS-ämnet PFOA att förbjudas med vissa undantag. För många av de andra ämnena saknas idag tillräcklig kunskap. Den vitt spridda användningen av PFAS har inneburit och innebär att utsläppen av ämnena till miljön är stora och diffust spridda. PFAS är mycket stabilt, vissa av ämnena är nästan omöjliga att bryta ned medan andra bryts ned mycket långsamt. Samtidigt är ämnena vattenlösliga, vilket gör det mycket svårt att sanera jord och vatten. Punkt-

HUSBYGGAREN NR 5.2019

källor i mark och vatten kan återfinnas runt brandövningsplatser, tidigare brandhärdar, deponier och industrier. I Sverige har 37 myndigheter och forskningsinstitutioner kommit överens om ett utökat samarbete för att hantera problemen med PFAS. Tillsammans ska man arbeta för att minska riskerna och öka kunskapen om PFAS. Man har enats om att den offentliga tillsynen ska förbättras och att myndigheterna ska ta fram tillsynsvägledning. HUR HANTERAS PFAS-FÖRORENINGAR?

Naturvårdsverket har tillsammans med Statens geotekniska institut (SGI) tagit fram en vägledning för hur man ska riskbedöma och åtgärda PFAS-föroreningar. Den metod som idag främst tillämpas för PFAS i jord är schaktning. Eftersom ämnena är vattenlösliga kan dock schaktning behöva ske mycket djupt. Schaktmassorna deponeras sedan eller förbränns i mycket hög temperatur. Naturvårdsverket befarar dock att dagens deponier inte i tillräcklig mån tar om hand det lakvatten som kommer från deponier med avseende på PFAS. Det pågår också ett antal försök med till exempel

Punktkällor för PFAS i mark och vatten kan exempelvis återfinnas runt brandövningsplatser, tidigare brandhärdar, deponier och industrier.

jordtvätt, stabilisering och fytosanering. För rening av PFAS i vatten är kolfilter en vanlig metod. Med beaktande av hur spritt PFAS är i samhället kommer ett ökat fokus på PFAS att behövas i framtida byggprojekt, särskilt i byggprojekt i stadsmiljö. Provtagning av länshållningsvatten kan behövas om vattnet blandas med uppträngande grundvatten. Beroende på halter kan vattnet behöva renas innan det kan släppas till dagvattennät eller direkt till recipient. I särskilda fall kan även provtagning av mark behövas. Hur användning och omhändertagande av PFASämnen i framtiden kommer

att regleras är ännu oklart och är till stor del beroende av den forskning som sker på området. För byggherrar kan det vara bra att följa utvecklingen på området för att på bästa sätt kunna planera sin verksamhet och hantera PFAS-föroreningar i kommande byggprojekt. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

39


BYGGLEVERANTÖRER

CE-märkta rökluckor www.röklucka.nu/webbutiken Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

08-270590

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

info@rios.se www.rios.se

Certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och AFS 2001

FOTO: Anders Bergön

www.trio-perfekta.se 0479-255 03

Det lätta valet SÄNK ENERGIFÖRBRUKNINGEN GENOM ATT ANVÄNDA MINDRE MATERIAL TILL DIN HUSKONSTRUKTION

masonitebeams.se

40

HUSBYGGAREN NR 5.2019


KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Värmex utför Entreprenadbesiktning inom VVS Projektledning, Projektering samt Injustering

www.varmex.se 08 -400 125 00

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

Kraften i kommunikation Här hittar du tekniska konsulter specialister på att lösa utmaningar inom samhällsbyggnad Vill du tala om vad just ditt företag kan här i tidningen, på husbyggaren.se eller nyhetsbrev från SBR Byggingenjörerna. - kontakta oss på

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 5.2019

Specialister på marknadskommunikation, medieproduktion och uppdragsförsäljning inom samhällsbyggnad sedan 1986.

www.mediarum.se

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

41


Debatt

Villorna – en guldgruva i klimat­ arbetet, men det krävs politiska krafttag för rätt styrmedel och incitament Det kan inte ha undgått någon att vi behöver göra drastiska åtgärder för att minska klimat­påverkan från vår livsstil, och att det är bråttom! Sveriges ambitiösa klimatmål gör oss till ett föredöme, förutsatt att vi inför och genomför seriösa åtgärder för att uppnå dessa. En viktig pusselbit i klimatarbetet är energieffektivisering i våra byggnader, då de står för fyrtio procent av Sveriges hela energianvändning. Mitt framför näsan har vi en guldgruva för att minska vår klimatpåverkan; Sveriges två miljoner småhus, i form av villor och radhus!

Å

tta procent av Sveriges totala energianvändning och hela 23 procent av elen används i våra småhus. Nästan var fjärde använd kilowattimme el går alltså till våra småhus. Småhus byggda innan 1940 använder i genomsnitt 123 kWh energi per kvadrat­meter och år för värme och varmvatten. Detta ska jämföras med ett nytt småhus som typiskt använder knappt 50 kWh per kvadratmeter och år för värme och varmvatten, mindre än fyrtio procent av energianvändningen i ett äldre hus. Låt oss göra tankeexperimentet att vi kunde få de äldre småhusen att närma sig de nya i energianvändning, låt oss säga en halverad energianvändninng i det svenska småhusbeståndet, något som en nyligen genomförd studie visar är fullt möjligt. Det skulle frigöra ca 16 TWh om året, mer än produktionen från hela Ringhals 1 och 2.

GJORDES TILLRÄCKLIGA SATSNINGAR är det till och med potential för att småhusen kan bli nettoproducenter av energi. Trots det satsas det relativt lite på energieffektivisering i småhusen. Studien har genomförts inom

42

ramen för innovationsklustret BeSmå, branschens innovationskluster för energieffektiva småhus, med finansiering från Energimyndigheten. Redan 2036 skulle småhussektorn kunna vara nettoproducenter av energi. Detta om energieffektiviseringsåtgärder och solenergiinstallationer genomförs i den takt som idag är lönsam, d.v.s. den så kallade ingenjörspotentialen. Studien har också tittat på vad som är en rimlig renoveringstakt och det scenariot visar att man då når en halvering av värmebehovet, redan 2033. Som bonus får en renoverad villa dessutom ofta betydligt bättre komfort inomhus, en jämn inomhustemperatur med minskat kallras och drag. Som hjälp i beslutsprocessen för energieffektiviserande åtgärder har BeSmå skapat ett visualiseringsverktyg för dessa och andra mervärden med energieffektivisering. att kunna bidra till klimatsmarta småhus finns inom områden som styr och regler, varmvatten, fönster, vindsisolering, vitvaror, belysning, solenergi och konvertering av uppvärmningssystem. Utredningen visar att solenergi har en särställning i möjligheten att bidra till minskad mängd köpt energi.

ÅTGÄRDER SOM HAR STOR POTENTIAL

genomför renoveringar som leder till 0,8 respektive 0,4 procent per år ökad energieffektivitet i beståndet varje år. För småhus är takten bara hälften av flerbostadshusens energi­ effektiviseringstakt, ett slöseri både för de privatpersoner som bor i äldre småhus och för klimatarbetet. För att öka energieffektiviseringstakten krävs att det blir mer lönsamt och enklare att fatta klimatsmarta beslut för småhusägare. För att detta ska bli verklighet bedömer vi att det krävs styr­ medel.

LOKALER OCH FLERBOSTADSHUS

VI VET ATT EN STOR MAJORITET av svenskarna vill bidra till klimatarbetet, men att många upplever att de inte kan. Ofta på grund av ekonomi eller på grund av svårigheter att hitta information. Många frågetecken ska redas ut vid köksborden runt om i landet. Vad ska jag göra för att skapa ett energieffektivt hus? Vad kan jag göra utan att det riskerar att bli fuktproblem? Hur vet jag om en åtgärd är lönsam? Hur hittar jag en hantverkare som kan ta ansvar för en renovering med hög kvalitet? Svaren är ofta svåra att hitta för den som inte är expert på energifrågor. Det betyder att många lönsamma, klimatsmarta åtgärder inte blir av. Energi-

HUSBYGGAREN NR 5.2019


Debatt

och klimatrådgivningen gör här en ovärderlig insats och genom den nyligen lanserade Min husguide (www.minhusguide.se) hittar småhusägare handfasta tips på energieffektiv renovering. Många åtgärder är lönsamma, men med relativt lång återbetalningstid, vilket gör dem svåra att genomföra. Speciellt för de som redan slagit i bo­lånetaket. står också inför en stor utmaning, där vi på många håll riskerar att få kapacitetsbrist. På några håll har det redan hänt. Även här kan småhusen vara en del av lösningen. Stort elbehov infaller oftast under kalla vinterdagar och där är många av småhusens åtgärder extra effektiva. Det är dessutom just under kalla vinterdagar som klimatpåverkan från elen är som störst, vilket gör att en sparad kilowattimme ger störst klimatnytta just då. Utbyte

DET SVENSKA ELNÄTET

HUSBYGGAREN NR 5.2019

mot ett bättre fönster sparar mer energi under just kalla dagar, jämfört med under resten av året. EN NYLIGEN PUBLICERAD statlig utredning (SOU 2018:76) redovisar möjligheter att flytta elanvändning från topplastsituationer, så kallad laststyrning. Även här pekas hushållens (framförallt småhus) uppvärmning ut som en nyckel. Hushållens potential att minska topplaster vintertid har uppskattats till nära tre gånger så stor som den elintensiva industrin som har näst störst potential. Minskningen kan ske utan den som bor i huset ens märker det på temperaturen. Möjligheterna och utmaningarna ökar när var och vartannat hus har en elbil på uppfarten, vilket gör behovet av handling än större.

ser småhusens potential i klimatarbetet och kan med

FÖRETAGEN KOPPLADE TILL BESMÅ

glädje konstatera att tekniken och viljan finns, men småhusägarnas kunskap och incitament saknas ofta. BeSmå efterlyser politiska krafttag och ser att med rätt styrmedel och incitament kan renovering av småhusen vara en riktig guldgruva i klimatarbetet! ■

ANDERS ROSENKILDE

Projektledare BeSmå, Trä och Möbelföretagen

SARA BORGSTRÖM

Koordinator BeSmå, WSP Sverige

43


Noterat Hög renoveringstakt Renoveringstakten i miljonprogramsområdena har varit hög under 2019, vilket gör att renoveringsskulden i hyresbeståndet fortsätter att krympa och bör vara inarbetad om fem år. Det visar den årliga rapport som Trä- och Möbelföretagen, TMF, tar fram i samarbete med Prognoscentret. Därmed kan man se en viss förskjutning inom byggbranschen och en resursförflyttning ifrån nyproduktion. Vid nollmätningen år 2013 uppskattades antalet lägenheter inom miljonprogrammet i behov av renovering till cirka 471 000. TMF:s renoveringsrapport 2019 visar att det i genomsnitt renoverats cirka 54 000 lägenheter om året, vilket gör att det nu återstår cirka 155 000 lägenheter och att två tredjedelar är upprustade. Källa: TMF

Teknikkonsulter får Jämlikhetspriset Jämlikhetspriset på 100 000 kronor 2019 tilldelas konsultföretaget Bjerking med följande motivering: ”Bjerking är ett avancerat teknikkonsultföretag inom bygg- och anläggning som sedan 1957 ägs av medarbetarna. Att de anställda tillsammans äger har skapat en trygg arbetsplats, där viktiga mål är att bidra till ett gott samhälle och där miljö- och hållbarhetsfrågor är grundläggande i all verksamhet.” Stiftelsen Jämlikhetsfonden delar årligen ut två priser vara ett är Jämlikhetspriset på 100 000 kronor till en fackklubb, förening, ett nätverk, företag eller kooperativ som visat hur det i praktiken kan gå till att demokratisera beslutsfattande och minska ekonomiska och sociala klyftor på en arbetsplats, i en förening, ett företag eller i lokalsamhället. Stiftare är Per Sundgren och Katalys.

Slutbetänkande i december Boverkets regler för ved­spisar tas bort Boverket har beslutat att kravet för köksspisar (vedspisar) tas bort från och med den 1 oktober 2019. Bakgrunden till att Boverket nu tar bort kravet är den konsekvensutredning som Boverket gjort på uppdrag av regeringen. Konsekvensutredningen visar att det endast finns ett fåtal begagnade köksspisar på marknaden och att hälsovinsterna med att reglera dessa är små. Boverket gör därför bedömningen att den administrativa kostnaden är större än nyttan med regeln. När det gäller de tidigare beslutade reglerna för braskaminer, pelletseldade kaminer, spisinsatser och kökspannor löper nu övergångsperioden ut och de skärpta kraven ska til�lämpas. De nya kraven gäller från 1 oktober 2019 och gäller utsläpp av koloxid och verkningsgrad. Källa: Boverket

44

Det finns ett stort stöd inom samhällsbyggnadsbranschen för att Boverkets byggregler, BBR, ska utformas som funktionskrav. Funktionskraven skulle kunna ge utrymme för innovation och nya lösningar i byggandet. Men i verkligheten sker det i mycket liten skala. Det visar de undersökningar som Kommittén för modernare byggregler har genomfört. I sitt slutbetänkande som kommittén lämnar till Boverket i december kommer de att presentera förslag som i högre grad möjliggör nya lösningar och innovationer inom byggandet. Källa: Kommittén för modernare byggregler

HUSBYGGAREN NR 5.2019


NYTT FRÅN SBR

Svenska ingenjörsstudenter i finländskt fängelse Under vecka 40 gjorde SBR, i samarbete med SBIF (Svenska Byggmästare- och Ingenjörsförbundet YH i Finland r.f.) en studieresa för ingenjörsstudenter till Åbo i Finland. Studenter från Malmö, Stockholm och Uppsala välkomnades i Åbo av blivande ingenjörer från Finland för ett besök till Kakolafängelset för att sedan avsluta dagen med en gemensam middag på Åbo Akademis studentkår. Uppe på Kakolabacken i Åbo ligger det tidigvarande Kakolafängelset som idag byggs om till hotell, restauranger samt bostäder. Fängelset började byggas på 1840talet och hade plats för cirka 400 fångar fram tills att verksamheten avslutades 2007. Stora delar av det forna fängelseområdet byggdes av fångarna själva. Under byggnadstiden bodde fångarna i nattceller i en byggnad centralt belägen på fängelsegården. Dessa celler är unika i Europa och är därför bevarade och kommer att bli förråd till de nybyggda lägenheterna. I en anslutande byggnad har också delar av interiören sparats. Byggnaden uppfördes omkring 1870 och följer Philadelphiasystemet med en öppen yta utanför varje cell. Här har man behållit de gamla celldörrarna men murat igen bakom för att skapa de nya lägenheterna. Bredvid fängelseområdet finns det ett gammalt granittag vart från graniten till en av byggnadernas fasad hämtats. I denna byggnad fanns det tidigare ett

HUSBYGGAREN NR 5.2019

kapell som nu restaureras och kommer att användas till festlokal för de boende. Renoveringarna och ombyggnationen av fängelset utförs av privata företag efter att kommunen sålt byggnaderna med en överenskommelse om att byggnadernas fasader skulle bevaras. På några fönster har gallren behållits av estetiska skäl och för att utnyttja utsikten från Kakolabacken har alla lägenheter försetts med balkong. Vitvaror och inbyggda möbler ska vara närproducerade från Finland. Efter besöket på Kakolabacken möttes ingenjörsstudenter från Finland och Sverige på Åbo Akademis studentkår för en gemensam middag. Middagen var en fantastisk upplevelse. Under dagen blev det också tydligt att det finns både likheter och skillnader hur ingenjörer utbildas i Norden. I Finland utbildas man inom två kategorier, arbetsledare och konstruktör, och det är också striktare vart en ingenjör kan ta sig vidare och arbeta med. I Sverige utbildas vi

i många olika kategorier, till exempel konstruktion, men en ingenjör i Sverige har stora möjligheter att arbeta med något utanför vald inriktning. Studentlivet vid sidan om själva studierna är mer lika än olika, allt från händelser under en inspark till (middags)sittningar. Många relationer och minnen skapades under denna studieresa och vi alla är glada över att ha fått denna möjlighet. ■ Text: Robin Möller, SBRs studentambassadör vid Malmö Universitet Foto: Anna Kryvoruchko, instagram/studioannak

45


NYTT FRÅN SBR

Kurser & symposier ■ Entreprenadbesiktning steg 1 5–6 november – Göteborg SBRs kurser i entreprenadbesiktning vänder sig till beställare, entreprenörer, bygg- såväl som till installationsbesiktningsmän, bitr. besiktningsmän och andra som kommer i kontakt med besiktning av entreprenader. Kursen är också avsedd för dig med några års praktisk erfarenhet och som vill utbilda dig till besiktningsman. Denna kurs är den första av två steg. ■ Entreprenadjuridik grund och fortsättningskurs 5–6 november – Stockholm Detta är en tvådagarskurs i entreprenadjuridik som riktar sig till alla (beställare, entreprenörer, besiktningsmän m.fl) som tillämpar AB 04 och ABT 06. Kursen ger dig dels grundläggande kunskaper i entreprenadjuridik samt en möjlighet att ha med dig praktiska frågor från din vardag.

SBR finns för dig! Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

46

■ Areamätning 11 november – Stockholm Syftet med denna kurs är att du som besiktningsman eller tekniker, ska få god kunskap om hur man utför en korrekt uppmätning gällande lägenheter och småhus avseende boarea respektive biarea. Kursen vänder sig till tekniker som arbetar med Överlåtelsebesiktning, Kontrollansvar, Entreprenadbesiktning eller som Energiexpert. ■ Byggtekniskt brandskydd 15 november – Stockholm Syftet med denna kurs är att du som besiktningsman eller tekniker, ska få god kunskap om hur man utför en korrekt uppmätning gällande lägenheter och småhus avseende boarea respektive biarea.

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51 VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Anna Nyqvist, 08-462 17 92

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Camilla Werme

För mer info om innehåll och datum läs mer på www.sbr.se/byggutbildningar/

■ Kontrollansvarig enligt PBL 18–21 november – Stockholm Kursen är anpassad efter Boverkets krav för att deltagarna ska kunna tillgodogöra sig utbildningen till certifierade Kontrollansvariga enligt PBL. För certifiering finns även krav på utbildning eller arbetslivserfarenhet m.m enligt Boverkets regel BFS 2001:14 KA 4 med ändringar. ■ Byggprojektledning 18–21 november – Stockholm Denna utbildning är det fördjupande blocket där tentamen ligger dag 4 vilken ligger till grund för att bli certifierad alternativt godkänd Byggprojektledare. Under kursen behandlas ämnena: Ledarskap, initiering hela byggprocessen, styrning, planering, ekonomi, myndighet och planprocessen, genomförande, avslut samt juridik.

Nya medlemmar. Välkomna! ROBIN AMORACE ÅF Infrastructure AB, Frösön MAIKO BOVÉ Byggingenjör SBR, Bove Bergmaterial Konsult, Höganäs ANDERS DEHLIN Byggfab AB, Kista MARCUS EIDENSTAM Katrineholm PEKKA ENGLUND Elingenjör SBR, AF Infrastructure AB, Falun CLAUDIA ERIKSSON Bombus Byggnads & Trg AB, Sollentuna DANIEL ESPLUND Töreboda JOHAN GLIMMERVIK Andren Glimmervik Esplund Arkitekter AB, Skövde MIKAEL GRANATH Byggbolaget Källdén & Granath AB, Saltsjöbaden PETER GÄFVERT Byggrådgivning i Sundsvall AB, Alnö NANNA HYYTIÄ Byggingenjör SBR, Nabec Byggkonsult AB, Västerås PÄR JANSSON AF Infrastruktur AB, Falun MARCUS LANGE ÅF Infrastructure, Frösön ARMIN MURATOVIC Din Konstruktör  & KA AB, Lund

HUSBYGGAREN NR 5.2019


Konsult­dagarna 2020 14–16 maj i Stockholm Nu lanserar vi hemsidan konsultdagarna.se och det går redan nu att boka dig till mötesplatsen för konsulter inom bygg och fastighet. Årets teman är Praktisk tillämpning av håll­ bart byggande och Framtidens konsult. PRAKTISK TILLÄMPNING AV HÅLLBART BYGGANDE

kommer förmedla hur bygg-och fastighetskonsulter kan arbeta på ett mer ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Precis som namnet på temat antyder kommer vi lägga tyngdpunkten på det praktiska.

Arbetet är i full gång att tillsammans med branschen, universitet och organisationer hitta de mest lämpade, aktuella och intressantaste talarna. Vi kan redan nu stolt presen­tera dessa: ■■ Jessica Sundström Expandera Mera ■■ Mattias Goldman Hållbarhetschef Sweco ■■ Tanja Rasmusson Näringspolitisk chef,

Sveriges Byggindustrier Vad behöver du förbättra i din yrkesroll i framtiden? I det här spåret vill vi belysa vad du som konsult behöver utveckla i din yrkesroll i ett 3–5 års perspektiv för att kunna arbeta på bästa sätt. FRAMTIDENS KONSULT

PASCAL ORRIT Ramboll Sweden AB,

Stockholm

TOMAS PETTERSSON Keramik och våtrums-

konsult i Göteborg AB, Torslanda

ANDREAS SANDIN Energiteknik AB,

Ödeshög

■■ Johan Bengtsson Foyen Advokatfimra ■■ Felicia Oreholm

Hållbarhetsstrateg Bygg & Fastighet ■■ Amanda Borneke

Kvalitets-, Miljö- och Arbetsmiljöledare

KARL JOHAN LUNDIN Studerande,

Upplands Väsby HANNA MOUSSI Studerande, Södertälje LAS MURADI Studerande, Malmö HENRIK ODEN Studerande, Älvsjö

ANDERS JANSSON GILLSTRÖM

Studerande, Eskilstuna ALEXANDER KÖHLER Studerande, Eskilstuna CAMILLA LAGERQVIST Studerande, Hargshamn TOMMY LUNDBERG Stockholm

HUSBYGGAREN NR 5.2019

SBR erbjuder nu rabatt på plusmedlemskap då företaget betalar medlem­ skapet. Rabatten är utformad som en rabattstege baserat på antal plusmedlemmar och första rabattnivån är vid 5 plusmedlemmar. För att ditt företag ska kunna tillgodogöra sig rabatten skrivs ett avtal mellan företaget och SBR. Rabatten kommer därefter automatiskt dras vid faktureringen av årsavgiften. Kontakta vd Björn Edebrand, bjorn. edebrand@sbr.se för mer information och eventuellt avtalsskrivande. ■

Symposium Entreprenadbesiktning

Stockholm, 18 november π MÄSSOR & MÖTEN Framtidsspaning Fastighetsenergi

Stockholm, 22 oktober

ROBIN SEKER Ramboll Sverige AB,

Upplands Väsby STEFAN SKÖLD VVS ingenjör SBR, Besiktningsförrättare Sverige AB, Stockholm ÅSA SVENSSON Gered Rundquist Konsult AB, Asarum ELIAS WERNE Elias Werne, Göteborg VELJKO VLAHOVIC Göteborg MARTIN CLARHOLM Studerande, Stockholm WAHID HAIDARI Studerande, Järfälla

Rabatt på plusmedlem­ skap för företag

Kalendariet π KURSER OCH SYMPOSIUM Entreprenadbesiktning steg 1

Projektledning och kommunikation SBR

Norrköping, 23 oktober Svenska Solelmässan

Göteborg, 5–6 november

Uppsala, 29 oktober

Entreprenadjuridik grund- och fortsättningskurs

Stålbyggnadsdagen

Stockholm, 5–6 november

Fasadforum SPEF

Symposium för Kontrollansvariga enligt PLB

Stockholm, 14 november

Malmö, 6–7 november Entreprenadbesiktning steg 2

Helsingborg, 7 november Areamätning

Stockholm, 11 november Byggtekniskt brandskydd

Göteborg, 7 november

Brandskydd 2019

Upplands Väsby, 13–14 november Grundläggningsdagen

Stockholm, 14 mars Nordbygg

Stockholm, 21–24 april

Stockholm, 15 november

47


Posttidning B Husbyggaren Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

RDT – RD® påle ny gängad hylsskarv RDT – RD® påle ny gängad hylsskarv

NY GÄNGPROFIL FÖR SMIDIGARE OCH SNABBARE SKARVNING SSAB har förnyat gängskarvningen för den borrade RD-pålen. Förenklad metod ute på arbetsplatsen för våra kunder. Gängskarven möter alla de krav som ställs och är CE-märkt.

NY GÄNGPROFIL FÖR SMIDIGARE OCH SNABBARE SKARVNING SSAB har förnyat gängskarvningen för den borrade RD-pålen. Förenklad metod ute på arbetsplatsen för våra kunder. www.ssab.se/infra Gängskarven möter alla de krav som ställs och är CE-märkt.

www.ssab.se/infra 48

HUSBYGGAREN NR 5.2019


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.