Husbyggaren nr 3 2019 by Husbyggaren

NUMMER 3 | 2019

Akustik i höga träbyggnader – en utmaning med stora möjligheter Tvärfackligt projekt ger branschen ökad kunskap om solcellstak vid takrenovering Livscykelanalys på familjevilla Bästa fönstertekniken idag SBR branschdagar 2020 I FRAMKANT Byggnadsintegrerade solceller JURIDIK Golvpriser i upphandling – i princip inte tillåtet TEMA Tak, fasader & träbyggnad

Så gör vi gröna tak täta, säkra och attraktiva

VILPE® IO VILPE® IO SMÄLTER PERFEKT IN I FASADEN

VILPE® IO

SMÄLTER PERFEKT IN I FASADEN SMÄLTER PERFEKT IN I FASADEN

FLEXIBEL YTTERVÄGGSLÖSNING FÖR FLEXIBEL YTTERVÄGGSLÖSNING FÖR

UTELUFT OCH AVLUFT FLEXIBEL YTTERVÄGGSLÖSNING UTELUFT OCH AVLUFT FÖR UTELUFT AVLUFT Justerbart munstyckeOCH för olika bostadsstorlekar Justerbart munstycke för olika bostadsstorlekar

Justerbart munstycke olika Vändbar front för höger-för eller vänsterutförande Vändbar front för höger- eller vänsterutförande bostadsstorlekar UV-skydd mot färgblekning UV-skydd mot färgblekning

Vändbar front för höger- eller Tillgänglig i kanalstorlekarna 125och och160 160mm mm Tillgänglig i kanalstorlekarna Ø Ø 125 vänsterutförande VILPE.COM/IO › ›VILPE.COM/IO UV-skydd mot färgblekning

Tillgänglig i kanalstorlekarna Ø 125 EXEMPEL BESKRIVNINGSTEXT EXEMPEL och 160 mm BESKRIVNINGSTEXT VVS AMA VVS AMA QMB.2/QMF.2 QMB.2/QMF.2

›

Utelufts-/avluftsdon IO av VILPE AB-fabrikat

Storlek Ø 160, svart/röd/grå/vit, utförd i polypropen VILPE.COM/IO Storlek Ø 160, svart/röd/grå/vit, utförd i polypropen

VILPE® IO är ett tryggt och säkert val av kombivägghuv. Produktens flödestekniska egenskaper, samt vattenseparationsförVILPE® IO är ett tryggt och säkertljudtrycksnivå val av kombivägghuv. Produktens VILPE® ett tryggt och säkertenligt val av kombivägghuv. mågaIOärärtestade och godkända standarderna (ENProduktens 12238:2001 och flödestekniska egenskaper, ljudtrycksnivå samt vattenseparationsförflödestekniska samt (EN vattenseparationsförENär13030:2001). måga testade egenskaper, och godkändaljudtrycksnivå enligt standarderna 12238:2001 och måga är testade och godkända enligt standarderna (EN 12238:2001 och EN 13030:2001). tekniska egenskaperna håller toppkvalitet. VILPE® IO:s avluftsENDe 13030:2001). De hastighet tekniska egenskaperna håller toppkvalitet. VILPE® IO:s 5 avluftsuppfyller rekommendationerna på minst m/s. Avluften De blåser tekniska egenskaperna håller toppkvalitet. avluftshastighet uppfyller på 5 m/s. IO:s Avluften långt bortrekommendationerna från både fasaden ochminst denVILPE® inkommande uteluften, blåser långt bort från både fasaden och den inkommande uteluften, hastighet uppfyller rekommendationerna på minst 5 m/s. Avluften och utformningen säkerställer att de inte korsas. Produktens formoch utformningen säkerställer att de inte korsas. Produktens formblåser långtgör bort från både fasaden och luftföroreningar den inkommande uteluften, givning också att gatudamm och rinner med regngivning gör också attsäkerställer gatudamm och luftföroreningar rinner med regnochvattnet utformningen de inteförkorsas. Produktens formoch rakt ner på marken,att istället att rinna längs fasaden vattnet rakt ner påatt marken, istället att rinna längs rinner fasaden ochregngivning gör ner också gatudamm ochförluftföroreningar med smutsa den. IO:s brukskostnader är låga och produkten kräver inget smutsa ner den. IO:s brukskostnader är låga och produkten kräver inget och vattnet rakt ner på marken, istället för att rinna längs fasaden särskilt underhåll. särskilt smutsaunderhåll. ner den. IO:s brukskostnader är låga och produkten kräver inget särskilt underhåll. VILPE® IO-kombivägghuv kommer i standardfärgerna vit,röd. grå och röd. VILPE® IO-kombivägghuv kommer i standardfärgerna vit, grå och Fråga andra färgalternativ våra säljare. Fråga efterefter andra färgalternativ av våraavsäljare. VILPE® VILPE® IO finns IO i finns i VILPE® IO-kombivägghuv kommer i standardfärgerna vit, grå och röd. MagiCAD, CADS och MagiCloud. DWG-bilder IO:s webbsida. MagiCAD, CADS och MagiCloud. DWG-bilder fås frånfås IO:sfrån webbsida. Fråga efter andra färgalternativ av våra säljare. VILPE® IO finns i Produkten har 10 års10färggaranti och 20och års teknisk garanti. garanti. Produkten har års färggaranti 20 års teknisk MagiCAD, CADS och MagiCloud. DWG-bilder fås från IO:s webbsida. Produkten har 10 års färggaranti och 20 års teknisk garanti.

Tegnérs Torn, Stockholm

NordClad

Fasadsystem för montage av skiffer - Vindlasttestat - Brandtestat - Lätt att montera - Naturmaterial - Färgbeständigt - Konkurrenskraftigt pris

NordClad är ett svensktillverkat fasadsystem för nybyggnad och renovering. Konstruktion i enlighet med ByggAMAs normer, brandtestad och vindlasttestad. Monteras med naturmaterialet takskiffer och stormkrok för ekonomiskt, underhållsfritt och miljömässigt hållbara fasader. Skiffersorten Nordskiffer Grön på bilden rekommenderas av Byggvarubedömningen, har betyg A i Sunda Hus och finns med i Husproduktportalen som godkänt material för Svanenmärkt byggande.

www.nordskiffer.com I info@nordskiffer.com I 042-33 13 98

NOXOUT FÖR EN RENARE LUFT OCH BÄTTRE MILJÖ

BESTÄLL TAKSTOLAR DIREKT FRÅN TILLVERKAREN

Stor leveranskapacitet och lång erfarenhet ger dig den bästa totallösningen

Upptäck mer om vår mångsidiga värmeisolering på www.foamglas.se

www.derometrateknik.se

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för byggbranschen och dess beslutsfattare. Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i föreskrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighetsförvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2019

Nr 1: v.8 Nr 4: v.38

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Foto: Sedumktak och solceller, montage. Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

SBR ingenjörer, var är ni?

ag heter Michael Spångberg och är medlem i SBRs Dalaavdelning och sitter också i SBRs förbundsstyrelse. Just idag deltar jag på SBR förbundsstämma. Sedan jag blev medlem 1996 har jag deltagit på tretton stämmor/årsmöten. SBR har anordnat förbundsstämma i traditionsenlig format i över 30 år. Upplägget har lockat som bäst 140 deltagare och som sämst 65. Alltså inte mer än 5% av medlemskåren som tar sig till förbundets stämma. Vi önskar förstås att deltagandet varit mycket bättre och att representanter från alla våra 22 lokalavdelningar vore här. Men så är inte fallet. Vi vet att många organisationer och föreningar har det svårt med det ideella engagemanget. Jag är övertygad om att ett större engagemang i de många branschorganisationer som finns inom samhällsbyggnad skulle påtagligt minska byggfel och snabba på arbetet med ett hållbarart samhällsbygge. SBRs ekonomi är utomordentligt välskött och förutsättningarna är goda för investera i satsningar för framtiden. Alla som är här kan påverka och tycka till om vad som är viktigt för oss framöver. Det är ju det som är grejen med en medlemsstyrd organisation, att alla kan påverka. Faktiskt mycket mer än vi kan påverka i många av de företag vi jobbar i eller med. Så just därför borde ni vara här! Vi har just diskuterat våra visioner, värdegrund och strategiplan 2021 och nedan tar jag upp några viktiga punkter: ■ Branschdagar 14–16 maj 2020 planeras. Med syftet att skapa ett event som integrerar stämma och SBR branschdagar och samtidigt attrahera fler medlemmar genom både trivsel och kommersiella värden. ■ Information till de som håller ingenjörs-

utbildningar om vad som krävs av en SBR ingenjör. Lokalavdelningarna informerar. ■ Delta, påverka och synas i debatter, remisser och olika mediekanaler. SBRs medverkan i TV-programmet Fuskbyggarna är ett exempel. Plan tas fram av styrelsen. ■ Hur nyttjar vi bättre och delger av våra personliga kunskaper t.ex. inom specialistområden? Gå in och skriv in vilka specialkunskaper ni har på den personliga medlemssidan. • T.ex. klimat, hållbarhet, trästommar, betongstommar, chefserfarenhet, projektledare spårvagnar etc. ■ Vilka är våra kunders största svårigheter? Vad behöver de mest hjälp med? • Exempelvis när ny Brf ska bildas och köpa fastigheten. Hur bemannas styrelse med olika kompetenser? Ta med en SBR ingenjör. • Eller när en familj ska köpa sin första villa. Anlita en byggingenjör SBR för en överlåtelsebesiktning /statusbesiktning! ■ Ny expertgrupp? Kan det bli inom klimat och hållbarhet? Eller trästommar för flervåningsbyggnader? Våra viktiga i projekt 2019/2020 är således: ■ SBR branschdagar. ■ Digitalisering. ■ Lokalavdelningar och studentambassadörer. Vår vision: SBR – en ledande aktör i hållbart samhällsbyggande Vi kan bara bli ledande om vi gör det bra tillsammans! ■

MICHAEL SPÅNGBERG

Ledamot i förbundsstyrelsen, SBR

Välj ett auktoriserat plåtslageri

www.pvforetagen.se

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Marknadsnytt Nytt taksystem med integrerade solceller ”Kombinationen av estetik, kostnadseffektivitet och positiv miljöpåverkan är viktigt för oss nu när vi lanserar det här takkonceptet”, säger Bengt Andersson, Divisionschef på Lindab Profil AB.

Biokol och branta lutningar Veg Techs Hydropack® Sedum-ört-gräs är en allt-i-ett modul med klicksystem för enkel montering med inbyggd vattenreserv. Systemet är konstruerat för att kunna monteras på taklutningar upp till 45°. Från och med i år odlas den med egenproducerad biokol och gör den till en klimatsmart produkt berättar Veg Tech i ett pressmeddelande. www.vegtech.se

Med Lindab SolarRoof erbjuder företaget ägare till både småhus och kommersiella fastigheter ett komplett solcellstak med allt inkluderat. I paketlösningen ingår Lindabs svensktillverkade takprofil, vilken integrerats med solpaneler av typen CIGS - en modern tunnfilmsteknik med hög effekt även i mindre optimala ljusförhållanden. Utöver den solcellsintegrerade takplåten ingår växelriktare och optimerare som tillsammans skapar ett flexibelt system. Som en service får husägaren dessutom tillgång till en app som gör det enkelt att övervaka systemets elproduktion och prestanda i realtid. www.lindab.se

Rening och magasinering av dagvatten Leca har tillsammans med WEREC, Water Ecosystem Recovery, tagit fram en renings- och magasineringslösning, Stormclens™, som ger effektiv avskiljning av föroreningar samtidigt som den ger god magasineringskapacitet. Lösningen bygger på patenterad teknik och bolagen ser Stormclens™som ett mycket viktigt framsteg för att lösa utmaningarna med ökade vattenflöden och de ställda kraven på rening av dagvatten.

Fasadskiva med naturlig råhet Nu lanseras Cembrit Patina Rough – en ny fasadskiva i Patinaserien där den naturliga materialkvaliteten tagits till en ny nivå. Cembrit Patina Rough har en sandblästrad yta i fibercement, vilket ger struktur och ett levande naturligt uttryck skriver företaget i pressmedelandet. Cembrit Patina Rough är skyddad med en speciellt anpassad effektiv och osynlig ytbehandling, en så kallad hydrofob beläggning, vilket ger stor motståndskraft mot slitage, fukt och smuts. Repor eller märken syns knappt på den skrovliga ytan, utan upplevs som en del av ett naturligt åldrande. Cembrit Patina Rough är precis som Cembrit Patina en genomfärgad olackerad fibercementskiva med stenkaraktär, samtidigt som den är fördelaktigt tunn och har en låg vikt per kvadratmeter. Fasadskivor i fibercement kan användas i svanenmärkta byggnader. www.cembrit.se

”Vattenflödena ökar och mycket talar för att de kommer fortsätta att göra det i takt med klimatförändringarna. Vi vet att många kommuner tar detta på fullaste allvar men samtidigt kan ha svårt att hitta praktiska lösningar. Det är inte alltid som öppna dammar passar eller skapar tillräckligt lång uppehållstid för önskad reningseffekt. Vår lösning installeras under mark, kan utformas ganska fritt och fungerar både ekonomiskt och byggnadsmässigt lika bra vid nybyggnation som i redan bebyggd miljö”, säger Mathias Odén marknadsoch försäljningschef på Leca. www.leca.se

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Innehåll #3 | 2019 5 LEDAREN Michael Spångberg, ledamot i SBRs förbundsstyrelse. 8 TVÄRFACKLIGT PROJEKT GER BRANSCHEN ÖKAD KUNSKAP OM SOLCELLSTAK VID TAKRENOVERING Förutsättningarna för att installera solceller i Sverige har aldrig varit bättre än nu men de kan fortfarande bli ännu bättre, bland annat genom effektivare helhetslösningar och processer. 13 SÅ GÖR VI GRÖNA TAK TÄTA, SÄKRA OCH ATTRAKTIVA Denna artikel lyfter fram några viktiga aspekter och krav som man bör ställa på gröna tak i dagens byggprojekt. 18 AKUSTIK I HÖGA TRÄBYGGNADER – EN UTMANING MED STROA MÖJLIGHETER I Skandinavien är vi inne i en snabb och intressant utveckling av byggnader med såväl massivtrastommar som regelstommar. Och byggnaderna tenderar att bli högre och högre.

23 LIVSCYKELANALYS AV DALARNAS VILLA Dalarnas Villa ar ett demonstrationshus i Falun, som finansieras av Dalarnas Försäkringsbolag i samarbete med Högskolan Dalarna. Företaget Fiskarhedenvillan är materialleverantör. Syftet med projektet är att bygga ett hus med fokus på hållbarhet, med miljöanpassade material och hög brand- och vattenskadesäkerhet.

29 BÄSTA FÖNSTERTEKNIKEN IDAG Fönster med allt bättre isolering kan spara väldiga mängder energi, inte bara på vintern. Nya fönster kan också dämpa värmeinstrålning på sommaren och eliminera markiser. De mest avancerade kan styra reflexion och genomsläpp av ljus och värme. 32 HUR GÖR VI U-VÄRDEN RELEVANTA Max Tillberg energiexpert på teknikkonsulten Bengt Dahlgren resonerar kring användandet av u-värden idag och imorgon. 35 FRÅGA JURISTEN: GOLVPRISER I UPPHANDLING I PRINCIP INTE TILLÅTET Juristerna på Foyen Advokatfirma kommenterar ett aktuellt kammarrättsavgörande 39 I FRAMKANT. BYGGNADSINTEGRERADE SOLCELLER TAR FART De flesta solcellerna i världen finns i stora fält. Endast liten del är byggnadsintegrerade, eller BIPV, ungefär 1 procent i Sverige 2017 . Men den växer. 48 SBR-SIDOR Summering av 2018, SBR Branschdagar 2020 och digitaliseringsarbete i förbundet. Lokalavdelningarna i Skaraborg och Helsingborg skriver om deras aktiviteter.

29 Nästa nummer tema Fastighet, hållbart byggande. Utgivning vecka 38.

TEMA I DETTA NUMMER

π TAK & FASADER, TRÄBYGGNAD TEMA FÖR DETTA NUMMER är tak, fasader och träbyggnad. Gemensamt för artiklarna i denna utgåva är att de beskriver och diskuterar hur bygga mer hållbart. Att diskussionen oftare handlar om vilka lösningar som är minst miljöbelastande av kända lösningar tyder på att branschen rör sig uppåt i hållbarhetstrappan. Samtidigt som nya mindre miljöbelastande lösningar anammas fortsätter kostnaderna – i kronor och CO2-belastning – orsakade av byggfel och kvalitetsbrister att vara enorma. Idag är det mycket fokus på nyproduktion men vi behöver också metoder och system för hållbart underhåll av befintliga byggnader och infrastruktur.

Trevlig läsning!

HUSBYGGAREN NR 3.2019

23 7

TAK

TVÄRFACKLIGT PROJEKT

ger branschen ökad kunskap om solcellstak vid takrenovering

Förutsättningarna för att installera solceller i Sverige har aldrig varit bättre än nu men de kan fortfarande bli ännu bättre, bland annat genom effektivare helhetslösningar och processer. TEXT & FOTO: PETER KOVÁCS, JAN-OLOF DALENBÄCK & FRANK FIEDLER

OLELEN SLÅR REKORD MEN MÅNGA TVEKAR ÄNNU

Att solenergi med rasande fart håller på att bli en energiform att räkna med har väl knappast kunnat undgå någon. Under 2018 installerades nästan lika mycket solceller i Sverige som installerats 8

under de föregående 20 åren. Till grund för detta ligger en kostnadsreduktion genom massproduktion som, även om den av vissa sedan länge varit förutsedd, har gått fortare än de mest optimistiska förväntningarna. Tillväxten har också gett en hårdare konkurrens om marknaden vilket gjort att industrin och forskningen fått ett uppsving och kommersialiseringen av nya tekniska

lösningar går allt snabbare. Genomsnittlig effektivitet på kiselsolcellsmoduler ökade mellan 2005 och 2015 från 12% till ca 17% och för de vanligaste tunnfilmsmodulerna från 9%–16%. Under samma period har priset per installerad effekt i Sverige sjunkit från närmare 70 kronor per Watt till runt 15 kronor per Watt och priserna fortsätter att sjunka.

HUSBYGGAREN NR 3.2019

EST-PROJEKTET

I renoveringen av miljonprogramshusen i Borås kan valet av ventilationslösning få stor inverkan på förutsättningarna för solelinstallationen. En FTX eller FX-lösning medför ombyggnad av taket t.ex. enligt skissen och ett nära optimalt solcellstak.

Energimyndigheten beskriver i sin solelstrategi från 2016 hur användningen av solel i Sverige skall kunna ökas för att om 20 år kunna utgöra en väsentlig del i den svenska elmixen, fem till tio procent räknat på dagens elanvändning. Strategin beskriver bland annat hur man fram till 2022 ska ”etablera en funktionell plattform” vilket bland annat innebär att lagar, regler och incitament ses över och anpassas. Arbetet har så här långt resulterat i en klart förbättrad situation för framförallt privatpersoner som vill investera i solel. Intresset är också stort bland fastighetsägare till flerbostadshus och lokaler men investeringarna kommer där ofta av sig på grund av exempelvis osäkra underlag för lönsamhetskalkyler eller osäkerhet om teknikens möjligheter och begränsningar. Det kan också handla om brist på kunskap eller uppfattningar om för svag ekonomisk lönsamhet i förhållande till andra energieffektiviseringsåtgärder. MANEGEN ÄR KRATTAD FÖR EST-PROJEKTET

Solel bör ha en given roll vid såväl nybyggnation som vid renovering av tak och fasader och i EST-projektet och de tidigare arbeten som legat till grund för projektet har forskarna valt att fokusera på renovering och då framförallt takrenovering. Projektet ”Miljontak-Takrenovering med solceller” syftade till att bättre förstå hur ägare och förvaltare av miljonprogrammets flerbostadshus resonerar kring satsningar på renovering och investering i solceller. Man undersökte också om samordnad takrenovering och solcellsinstallation, i första hand med utgångspunkt i ett prefabricerat takelement, kan bidra till sänkta kostnader

HUSBYGGAREN NR 3.2019

och en effektivare renoveringsprocess. Projektet ”Konkurrenskraftiga Industrialiserade Solcellstak (PROOF)” arbetade med en sådan prefab-lösning och resulterade i en kvalitetstestad prototyp som förhoppningsvis kan demonstreras i EST-projektet. Andra möjliggörare för lönsam solel som berörts är den snabba utvecklingen av lagringsteknik och eldrivna transporter samt kollektivmätning av lägenhetsel vilka alla kan bidra till ökad egenanvändning av den producerade elen. Med nuvarande utformning av incitament och regelverk tjänar man i en större fastighet nämligen mycket mer på att använda solelen själv än om man matar in ett överskott på elnätet. EST VILL HÖJA RIBBAN OCH FÖRMÅ BYGGHERRARNA ATT SE BORTOM TRADITIONELLA LÖSNINGAR

Projektet har som övergripande mål att bidra med ny kunskap och nya lösningar för takrenovering med solceller. Kunskapen baseras dels på erfarenheter från ovan beskrivna arbeten men framförallt på praktiska erfarenheter från minst fem förstudier som projektets fastighetsägare genomför. I dessa planerar man tillsammans med arkitekter och övriga konsulter för att genomföra ett antal takrenoveringar kombinerade med installation av solceller. Varje förstudie utgör ett ”case” eller en fallstudie som projektets forskningsutförare: RISE, Chalmers och Högskolan Dalarna följer för att samla in och analysera information. De tre fungerar också tillsammans med projektets konsultpartners som expertstöd i de olika förstudierna och en uppgift är då att uppmuntra fastighetsägare och deras konsulter

Projektet ”Optimerad renovering för effektiva solcellstak (EST)” löper från september 2018 till slutet av 2020. RISE leder projektet tillsammans med Chalmers och Högskolan Dalarna. De fyra fastighetsägare som genomför förstudier är Gårdstensbostäder, Lokalförvaltningen i Göteborg, Einar Mattsson och AB Bostäder i Borås. Från konsult- och entreprenadsidan medverkar Solkompaniet, COWI, Soltech Energy, Wästbygg samt Kjellgren Kaminsky. Byggprodukttillverkaren Elementum Eco som medverkat i de tidigare arbetena som nämns i artikeln medverkar också här och bidrar med know-how kring prefabricerade tak och väggar. RISE, Chalmers och Högskolan Dalarna har de senaste åren i samarbete med olika marknadsaktörer undersökt förutsättningar och erfarenheter kring installation av solceller i samband med takrenovering. I EST-projektet går man nu vidare för att lära mer och skapa verkstad tillsammans med fyra fastighetsägare med målsättningen att få solelinvesteringen och -installationen till en väl integrerad del i renoveringen. Ännu är solel långt ifrån självklart när vi bygger nytt eller renoverar tak på flerbostadshus och lokaler.

att höja ribban och se en bit bortom de traditionella lösningarna. Målet med förstudierna är naturligtvis att fastighetsägarna ska gå vidare och genomföra sina takrenoveringar med solceller och samtidigt realisera någon eller några av de idéer och koncept som projektet vill demonstrera. Det kan till exempel handla om att gå över från lägenhetsvisa elabonnemang till ett centralt abonnemang med undermätning och individuell debitering för att på så sätt öka underlaget för egenanvändning av producerad solel. Resultatet blir att man kan bygga en betydligt större solelanläggning med bibehållen god ekonomi. Att dra om installationer på taket för att skapa en stor sammanhängande yta för solceller eller att gå hela vägen och låta installera ett prefabricerat solcellstak är andra åtgärder som undersöks och förhoppningsvis kommer att demonstreras. Sist men inte minst kan tillbyggnad av nya våningsplan på en befintlig fastighet ge mycket goda förutsättningar för solelinstallation eftersom det motsvarar nyproduk-

TAK

Att bygga om ett platt tak till ett sadel- eller pulpettak innebär en avsevärt mycket större investering än att pappa om men det ger också en i många avseenden bättre lösning, bland annat för solelen.

tion med fler frihetsgrader i anpassningen av taket. Här kan även fastighetsutvecklare vara en intressant målgrupp för projektet. Sammanfattningsvis har projektet planerats utifrån fastighetsägarnas förstudier och avhandlar följande fem huvudsakliga områden: ■ Installation av solel och VVS-komponenter: Hur skapar vi optimala fysiska förutsättningar för solelen? Byggnadsintegrerat eller utanpåliggande montage? Hur samverkar olika ventilationslösningar vid energieffektivisering med takrenovering och hur påverkar det i sin tur förutsättningarna för solelinstallationen? ■ Byggteknik: Platsbyggt eller prefab, taksäkerhet, brandsäkerhet, påbyggnad av nya våningsplan etc. ■ Upphandling, LoU och förbättrade förfrågningsunderlag: Särskilda hänsyn vid kombinerad renovering och solelinstallation? ■ Mätning, debitering, drift och underhåll: Hur förenklar man övergång till kollektivmätning i samband med renovering och/ eller solelinstallation? ■ Estetik, arkitektur och processen kring renovering: Samverkansutmaningar, regelverk och incitament, klargörande av entreprenadgränser etc.

med, bland andra arkitekter, konsulter, fastighetsutvecklare samt bygg- och solelentreprenörer. Stor vikt kommer i projektet att läggas på kommunikation till de olika målgrupperna och en ambitiös kommunikationsplan har upprättats. Beställarnätverken BeBo och Belok, liksom det nyinrättade informationscentret för hållbart byggande (ICHB) medverkar i projektets referensgrupp och synergier mellan dess medlemmar och projektet kommer att utnyttjas. Samverkan bidrar även till att sprida resultaten till de olika målgrupperna. Eftersom projektet pågår till slutet av 2020 kommer huvuddelen av dessa aktiviteter att genomföras med start om ungefär ett år.

BYGGHERRARNA I FOKUS MEN MÅNGA FLER SKA

1. I GÅRDSTEN ska taken på 16 fyravånings

HITTA MATNYTTIGA RESULTAT

Projektets primära målgrupp är fastighetsägarna men många andra intressenter finns 10

FEM FALLSTUDIER BIDRAR MED KUNSKAP

Just nu följer projektet fyra förstudier som beskrivs kortfattat nedan. De fyra förstudierna befinner sig i olika skeden och i Gårdstens-projektet har överklaganden i upphandlingsprocessen gjort att det är osäkert om renoveringsprojektet kan genomföras innan forskningsprojektet avslutas. EST ska som sagt följa minst fem förstudier vilket i dagsläget inte ser ut att bli svårt att få ihop då projektet redan fått flera förfrågningar om medverkan, bland annat från några stora bostadsrättsföreningar.

hyreshus byggda 1970 renoveras. Taken som ursprungligen var platta försågs på 80-talet med enkla uppstolpade plåttak.

En utredning har visat att det är mer ekonomiskt att förbättra takens täthet och förstärka de tak där det ska monteras solcellsmoduler, än att bygga om alla taken. Husen har sedan tidigare kollektivmätning av lägenhetselen och delar två och två på inkommande matning vilket gör att det fungerar bra att lägga solceller på vartannat hus. I Gårdsten har man länge arbetat med solvärme och solel i renovering. 2. HOS BOSTÄDER I BORÅS har man inte lika stor

erfarenhet av solceller i befintligt bestånd. Byggnaderna man nu planerar att renovera liknar de i Gårdsten men har tre våningar, pulpettak med pappbeläggning och individuella lägenhetsabonnemang för el. Huvudorsaken till renoveringsplanerna är att byggnaderna har ett dåligt fungerande självdragssystem som ska ersättas av mekanisk ventilation vilket kommer att påverka vad man ska göra med taken och därmed också förutsättningarna för solelinstallation. Man undersöker också möjligheten att gå över till ett centralt abonnemang och undermätning med debitering av lägenhetselen. 3. EINAR MATTSSONS HYRESHUS I TENSTA är

byggda 1970. Det är tre huskroppar mellan tre och åtta våningar med svagt inåtlutande, uppstolpade tak med pappeller plåttäckning. Husen ska totalrenoveras och man har i förstudien studerat

HUSBYGGAREN NR 3.2019

I kvarteret Åvinge i Tensta genomför Einar Mattsson en mycket omfattande renovering med hög ambition för solelinstallationerna.

tre olika möjligheter för solelinstallation med bland annat tillbyggda våningsplan och energilagring i ackumulatortankar som laddas från värmepumpar. Bygglovs- och detaljplanefrågor har bromsat processen men samtidigt gett EST-projektet värdefull information. 4. HOS LOKALFÖRVALTNINGEN I GÖTEBORG

genomförs under de närmaste åren ett mycket ambitiöst investeringsprogram för solel där projekt ska ske både i nyproduktion och i det befintliga beståndet i samband med renovering av tak. Ett äldreboende på Hisingen byggt 1967 har identifierats som potentiellt intressant för att bygga om ett svagt lutande pulpettak med pappbeläggning till ett något brantare solcellstak, möjligen i form av en integrerad lösning. Inledande K-beräkningar har visat att byggnadens väggar klarar tillkommande laster men att taket måste förstärkas om det ska

HUSBYGGAREN NR 3.2019

bära solceller. Arkitekten tar nu fram ett förslag på en takutformning som ryms inom detaljplanen. VAD ÄR ETT EFFEKTIVT SOLCELLSTAK?

Projekttiteln lyder ”Optimerad takrenovering för effektiva solcellstak”, men vad är då ett effektivt solcellstak? Från projektets sida handlar det främst om en optimering av byggkonstruktion, installationskostnader och processer men när den enskilde fastighetsägaren ska ta beslut så handlar det mer om investeringsfilosofi och vad man vill uppnå. Maximal klimatnytta? Lägsta möjliga kostnad per installerad kW? Lägsta möjliga elproduktionskostnad? Svaret är då att det beror på vem man frågar, men om klimatnyttan kan maximeras samtidigt som elproduktionskostnaden blir konkurrenskraftigt låg i flertalet renoveringsprojekt så är vi framme. EST-projektet kommer inte att lösa detta men förhoppningsvis ta oss en bit på väg mot lösningen. ■

PETER KOVÁCS

Forskningsingenjör, RISE Research Institutes of Sweden et al

JAN-OLOF DALENBÄCK

Professor i installationsteknik, Chalmers tekniska högskola

FRANK FIEDLER

Universiteteslektor Energi och miljöteknik, Högskolan Dalarna

Hållbara och klimatsmarta lösningar Med vårt system BGreen-it kan du skapa gröna oaser i städerna med professionella och kundanpassade lösningar till alla typer av gröna väggar, gröna tak och takträdgårdar.

Enkel och snabb montering med

Sedumbackar Med en etableringshastighet av cirka 40 m2 per timme per installatör är BGreen-it Sedumbackar ett kostnadseffektivt och tilltalande alternativ. Läs mer på www.byggros.com

Byggros erbjuder även lösningar inom bland annat ogräsbekämpning, bullerdämpning, dagvattenhantering, gabioner och fontäner.

Följ oss på sociala medier! BGByggros

Byggros AB

byggros_ab

Husb 183x129.2019.qxp_Layout 1 08.05.2019 13.14 Side 1

BG Byggros AB Tel.: 0771 48 9000 www.byggros.com

Produkter för branta och låglutande tak Isola utvecklar och levererar funktionella tak-och fasadprodukter till den nordiska byggbranschen - Bitumenbaserade tätskiktsmattor och membraner - Takshingel - Plåttak Powertekk - Underlagstäckningar/underlagsdukar - Gröna tak - Tyvek® Vindskydd och Underlagstak

Bygg bättre, enklare

TAK

Så gör vi gröna tak täta, säkra och attraktiva Våra svenska städer byggs allt tätare och gröna tak kan då vara ett sätt att bibehålla en god stadsmiljö generellt och för stadens invånare. Syftet med de gröna takanläggningarna och dess utformning kan variera liksom hur attraktiva miljöerna uppfattas vara och, inte minst, hur attraktiva de kan förbli över tid. TEXT: YLVA EDWARDS & TOBIAS EMILSSON

denna artikel lyfter vi fram några viktiga aspekter och krav som man bör ställa på gröna tak i dagens byggprojekt. Informationen är utvecklad i ett pågående Vinnovaprojekt (UDI Steg 3). Projektet kalllas Gröna Täta Tak (GTT) och är ett fortsättningsprojekt på motsvarande Steg 2 inom samma utlysning från Vinnova. Steg 2 berättade vi om i Husbyggaren nr 3/2017. I Steg 3 utnyttjas bland annat framtagna handböcker och resultat från Steg 2, för att

HUSBYGGAREN NR 3.2019

på sikt kunna garantera att de gröna taken blir just täta, säkra och attraktiva under hela sin livstid. Workshops och kursverksamhet ingår som viktiga delar i projektet. Steg 3 koordineras av RISE/SP. Ett tjugotal parter medverkar i projektet som löper fram till maj 2020. Beträffande teknisk kvalitet oroar man sig som beställare och förvaltare inte bara för läckage, till följd av skador på tätskikten, utan också för komplicerade tekniska lösningar, otydlig kravställning i samband med upphandling, näringsläckage, brand-

risk samt drift- och underhållsfrågor. Den täta uppbyggnaden, säkerhetsaspekter och den attraktiva miljön på gröna tak behandlar vi kortfattat i avsnitten nedan. TÄT UPPBYGGNAD

Ett väl fungerande tätskikt är av största vikt för den gröna takanläggningen. På marknaden finns en rad olika typer av tätskikt i form av förtillverkade mattor och dukar eller som flytapplicerat material. Hur kraftigt tätskiktet måste vara beror på typ av överbyggnad och om trafik ska förekomma 13

TAK

på tätskiktet innan övertäckning sker. Tätskiktet behöver också kunna stå emot en hel del andra påfrestningar från den aktuella konstruktionen och dess överbyggnad. Tätskiktet kan t ex påverkas av infästningslösningar kopplat till solceller om detta installeras på taket. Ingående material i tätskikten beskrivs i Grönatakhandboken, där också relevanta standarder listas. Detta gäller även för olika typer av primerprodukter som används tillsammans med tätskikt på betongbjälklaget. Det finns många produkter på marknaden och det är viktigt att installationen utformas för tänkt användning och att val av produkt speglar detta. Ett exempel på tätskiktssystem är en helklistrad polymerbitumenmatta vilken, beroende på hur ytan kommer att användas under byggtiden, kombineras med antingen ett lager polymerasfaltmastix eller en polymergjutasfalt (PGJA). Användningen av varje typprodukt är beroende av dess ingående egenskaper. En typisk bitumenbaserad tätskiktsmatta är uppbyggd kring en stomme av bitumenimpregnerad polyester och mattan svetsappliceras som regel mot underlaget. PGJA innehåller polymerbitumen, kalk, naturfiller, sand och makadam. Materialet läggs ut vid cirka 220°C. Asfaltmastix innehåller som regel också polymerbitumen samt kalk, naturfiller och sand, och läggs ut vid cirka 200-220°C. De vanligast förekommande typerna av syntetisk takduk är tillverkade av PVC (polyvinylklorid), TPO/FPO (termoplastisk eller flexibel polyolefin) eller EPDM (gummipolymer). Syntetiska flytapplicerade tätskikt till gröna tak kan utgöras av plastmaterial baserade på akrylat, epoxi, polyuretan och polyurea, eller hybrider av dessa. Ett flytapplicerat system är skarvlöst och kan därmed lätt påföras områden med mycket detaljer. Ansvar och garanti för tätskikt regleras enligt AB04 och enligt ABT06. Ansvarsutfästelse kan lämnas för tätskikt som uppfyller Tätskiktsgarantiers riktlinjer för exponerade och inbyggda tätskikt. Växtrötter söker sig naturligt till vatten, och många misslyckanden när det gäller gröna tak har berott på att rötter trängt igenom tätskiktet i skarvar, kanter och/eller anslutningar. Rotskydd krävs därför i de flesta anläggningar. Rotskyddet kan ingå i dräneringsskiktet, i tätskiktet eller ibland läggas ut ovanpå tätskiktet. Tätskiktet som sådant kan även fungera som rotskydd. I vissa fall kan rotskyddet vara kemiskt och giftigt för växternas rötter. Motstånd mot

1 Överbyggnad 6

2 Dräneringslager 3 XPS-isolering 4 Dräneringslager

3 5

5 Rotskydd 6 Tätskiktsmatta lösutlagd och skarvsvetsad

7 XPS-isolering 8 Ångspärr (alkalibeständig PE-folie)

Exempel på systemuppbyggnad för ett grönt tak.

rotgenomträngning måste under alla omständigheter provas enligt angiven standard. Eldtorn används som provplanta enligt SS EN 13948 och provningen tar lång tid. Godkänt resultat enligt testet garanterar emellertid inte att rotskyddet också är rhizomsäkert. Det finns dock ett alternativt test på den tyska marknaden som också testar en produkts motståndskraft mot rhizomer. Resultat från dessa tester presenteras på den tyska organisationen Fbb:s hemsida (www.fbb.de). Olika typer av rotskydd beskrivs i Grönatakhandboken. Mer om rotskydd tas upp under avsnittet om säkerhetsaspekter nedan. SÄKRA GRÖNA TAK

Det finns en rad olika typer av säkerhetsaspekter att ta upp kring gröna tak. I detta avsnitt behandlas några av dessa. Brand För gröna tak finns två huvudsakliga säkerhetsrisker vad gäller brand. Dessa avser spridning i byggnad och spridning mellan byggnader. Enligt byggreglerna (BF2011:26) ska taktäckningen på en byggnad utformas så att antändning försvåras, brandspridning begränsas och taktäckningen endast kan ge ett begränsat bidrag till branden. Brännbar taktäckning ska även uppfylla Klass BROOF(t2). Boverket öppnar emellertid upp också för andra möjligheter genom de funktionsbaserade reglerna som finns för att utforma en brandsäker design med de material/ substrat som man önskar använda. Extra säkerhetsåtgärder krävs i så fall och man tittar på den totala brandsäkerheten. Svårigheten ligger då i att kunna

visa att säkerhetskraven enligt byggreglerna verkligen uppfylls. Den testmetod som finns att tillgå idag BROOF(t2) är inte relevant och vi kommer i projektet att lyfta fram varför, dvs visa på vilka brister och fel som föreligger. En inriktning mot klassificering av olika typer av vegetationssystem anses bättre. Den aktuella testmetoden är begränsande och återspeglar inte alltid verkligheten. Metoden begränsar dessutom utvecklingen av system med höga biologiska värden eller hög dagvattenreduktion, vilket är olyckligt ur denna aspekt. Analytisk dimensionering eller särskild utredning är därför ofta nödvändigt. Mer data genom provning och storskaliga tester efterfrågas liksom antändningstester vid lägre infallande strålning. Brandaspekten måste beaktas också vid växtval och val av substrat. Detta gäller framförallt om man riskerar få ackumulation av biomassa i form av växter eller i substratet och då framförallt i närhet till andra byggnader och byggnadselement. Substrat med högt organiskt innehåll och ren torv bör också undvikas på grund av brandrisk och flera andra anledningar. Brandsäkerhet för gröna tak är således ett komplicerat område och behöver därför tas upp i större omfattning i bland annat Grönatakhandboken. Solceller Säkerhetsrisker och fördelar med solceller på gröna tak är ett annat område som behöver redas ut. Riskerna kan beröra infästningar, punktlaster, lutning, olika typer av solcellsinstallationer samt drift och underhåll. Brandprovning av solceller efterlyses,

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Med hjälp av en process som kallas pyrolys kan samhällets organiska restprodukter omvandlas till näringsrikt biokol som förutom att förbättra odlingsförhållandena även fungerar som en kolsänka.

eventuellt även i kombination med vegetation. DAGVATTENKVALITET

Gröna tak installeras framförallt för att minska mängden avrinnande dagvatten, men för att kunna ses som en miljölösning så måste man också ta hänsyn till dess påverkan på det avrinnande vattnets kvalitet. Förekomst av specifika kemiska ämnen på olika platser i den gröna takanläggningen kräver speciellt fokus. Hit räknas, som redan nämnts, kemiskt rotskydd. Men oönskade kemiska ämnen kan även förekomma i växtbädden i form av t ex icke rent biokol, olämpliga jordar och olämpliga gödslingsprodukter. Kemiskt rotskydd är framställt för att kunna blandas i bitumenmassa i samband med tillverkning av bitumenbaserade tätskiktsmattor eller andra bitumenbaserade produkter. Diskussioner pågår kring användandet av kemiskt rotskydd eftersom det eventuellt kan lakas ut. En sådan diskussion har handlat om Mecoprop (metylklorfenoxipropionsyra), en vanlig herbicid som används främst för att bekämpa bredbladiga ogräs. Diskussionerna har resulterat i någon form av gränsvärde, vilket också kan innebära att alla rotskyddande membran kommer att behöva testas och godkännas. Här fattas en hel del i Grönatakhandboken och vi håller på att ta fram material för att revidera det nuvarande textinnehållet. Rekommendationen är att i möjligaste mån använda alternativa lösningar till växtgifter och att om möjligt använda rotskydd som skyddar mot både rötter och rhizomer.

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Biokol introducerades för att förbättra växtbäddar i stadsmiljöer redan för tio år sedan i Stockholm. Produkten inte bara minskar bevattningsbehoven och förbättrar odlingsförhållandena i urbana vegetationssystem som riskerar att kompakteras eller sätta igen, utan den kan också rena dagvattnet från tungmetaller och andra oönskade ämnen. Biokol är dessutom klassat som en så kallad kolsänka. Riktigt bra blir kolbudgeten om man också tar omhand energin som utvinns när man tillverkar biokolet. Framtiden för biokol på bland annat gröna tak ser således ljus ut, men vi behöver säkerställa att vi tillsätter rent biokol till våra jordar. Detta kan vi visserligen redan med dagens pyrolysteknik, men för att kunna säkerställa kvaliteten och anpassa produktionen så att man får rätt biokol på rätt plats behöver alla parametrar i pyrolysprocessen kalibreras noga. Även om pyrolystekniken i grunden är enkel fordras anpassade pyrolysanläggningar för att producera biokol med säkerställd kvalitet med avseende på fosforinnehåll, närings- och vattenhållande kapacitet samt förekomst av tungmetaller och PAH:er. Det finns således all anledning att vara försiktig med biokol från tillverkare som inte kan garantera ett rent biokol. Även grillkol används ibland som biokol. Men grillkol framställs vid lägre temperaturer och det finns därför risk att det innehåller högre halter av tjära och därmed även PAH:er och dioxiner. Att tillsätta grillkol i odlingsbäddar kan medföra risker om inte exakt innehåll redovisas av grillkolsleverantörerna. Gödsling på gröna tak ska, speciellt på tunna tak, vara inkapslad. Eftersom lak-

vatten kommer att nå dagvattensystemet så är det av stor vikt att inblandning av gödning och gödslingsåtgärder sker med försiktighet för att minimera miljöpåverkan. Långtidsverkande (6 eller 8 månader) inkapslad gödning är branschstandard eftersom det minimerar näringsläckaget. Man bör inte använda konventionell gödsel på tunna gröna tak. Extra problematiskt blir det om det avrinnande vattnet går vidare till en känslig recipient eller rinner ut i en dagvattendam som riskerar att slamma igen av alger. Om man blandar in kompost i substratet bör man vara noga med att analysera innehållet av fosfor. Många tak har visat sig läcka fosfor över tid och halten i substrat bör därför hållas nere. Ett stort antal arter och mycket vegetation minskar avrinningen av en del ämnen. Framförallt har det visat sig att tak kan ta upp och lagra kväve när de blir äldre. Gödsling är generellt inte nödvändigt på artrika tak med ängskaraktär. Bekämpningsmedel ska aldrig användas på ett grönt tak. Gifterna följer lätt med vid avrinningen från taket och ut i dagvattenrecipienter. Av samma anledning bör gödsling genomföras sparsamt. Vanliga krav på dagvattenhantering vid exploatering handlar om att föroreningskoncentrationen ska ligga under Riktvärdesgruppens rekommenderade riktvärden och att mängden förorenande ämnen ska minska jämfört med före exploatering. Utflödet från exploateringsområdet ska inte heller öka En kartläggning över skötselfrågor saknas och ska tas fram. ■

Referenser Grönatakhandboken, Vinnovaprojekt diarienummer 201400579, 2017 Tidningen Utemiljö 3 / 2019 SS EN 13948:2007 Flexibla tätskikt – Bitumen-, plast- och gummibaserade tätskikt för tak – Bestämning av motstånd mot genomgång av rötter

YLVA EDWARDS

Teknisk doktor, Vägteknik. Docent i Brobyggnad (från KTH) Seniorkonsult, Ylva Edwards Material teknik AB.

TOBIAS EMILSSON

Forskare Gröna tak och grön infrastruktur. SLU Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning.

Våra markprodukter och murar i SNYGGT, TRYGGT TAK natursten och betong komplette-

Vi Benders man gör betongtakpannor som är rar på varandra perfektvet - etthur smart sätt att skapa som spännande livlika starka de äroch snygga. Därför ger vi dig hela 30 års fulla miljöer med kvaliteter som

garanti för hållfasthet, vattentäthet och frostbeständighet när står sig. Utnyttja de olika mate-

du köper ett till komplett Benders-tak! Läs mer om rialens styrkor din fördel, så håller du nere utaneller tala med din garantin på kostnaderna vår hemsida att pruta på vare sig funktion el-

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM @benderssverige

återförsäljare. ler estetik.

Det naturliga valet www.benders.se

Aquatop, drinkable water Korpralsvägen 6, 671 34 Arvika • Tel: 0705 68 42 13

Tätskikt för gröna tak

100% återvinningsbart Teknikutveckling i framkant Energibesparande produkter Miljövänliga produkter utan lösningsmedel och flyktiga organiska föreningar (VOC) Dokumenterad livslängd på 45 år

Derbigum_annons_183x129mm_husbyggaren.indd 3

2019-05-24 12:55

Sarnafil® T MILJÖVÄNLIG TAKDUK FÖR GRÖNA TAK

TRÄBYGGNAD

Akustik i höga träbyggnader

– en utmaning men stora möjligheter

Cederhusen Hagastaden, byggstart 2020 beställare Folkhem och arkitekter General Architecture.

Användningen trä i byggandet ökar markant och förväntas öka än mer de närmaste åren. Flera nya produktionsanläggningar byggs och planeras just nu. Massivträelement som stomme i höga hus är det segment som visar en särskilt stark tillväxt men även andra byggsystem utvecklas för allt högre byggnader. TEXT: KLAS HAGBERG

HUSBYGGAREN NR 3.2019

SNABB UTVECKLING

I Skandinavien är vi inne i en snabb och intressant utveckling av byggnader med såväl massivträstommar som regelstommar. Och byggnaderna tenderar att bli högre och högre. Det finns anledning att tro att utvecklingen fortsätter under många år då investeringar i nya produktionsanlägg-

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Foto: Klas Hagberg.

ed trä i stommen krävs nytänkande vad gäller akustik. Gamla ”beprövade sanningar” måste ifrågasättas och det krävs nya värderingar för att möta den stora variation i konstruktionslösningar som dyker upp på marknaden. För mig som ägnat mer än 25 år åt lättbyggnadsteknik är det en utveckling som engagerar och stimulerar. Det finns många skäl till att se positivt på ökad träanvändning inom husbyggnad och kanske är det viktigaste skälet ändå miljöskälet. Trä lagrar koldioxid, det är förnybart och det är bokstavligen en växande källa av naturligt byggmaterial. Träindustrin har utvecklat effektiva metoder för prefabricering i fabriker som innebär nya möjligheter. Metoder som bland annat innebär snabbt montage och möjliggör installation av hela byggnader på plats. Prefabricerade moduler av trä kan skapa bättre arbetsmiljö och minskar slöseri med byggmaterial under byggprocessen. Och det går att bygga med hög ljudklass! En annan fördel är den låga vikten som öppnar för nya möjligheter såsom att återanvända befintliga fundament eller befintliga byggnader genom att man kan addera flera nya våningar utan förstärkning av fundamentet. Tack vare den låga vikten kan antalet transporter från fabrik till byggarbetsplatser minskas dramatiskt vilket är en påtaglig miljöfördel. Det går till och med att använda fundamentet som fältfabrik, som i projektet Kaverösporten i Göteborg (fundamentet var ett gammalt P-hus) som färdigställdes för drygt 10 år sedan. Oavsett byggsystem och byggmetod, är att det generellt viktigt att samordna akustik/vibrationer, brand och konstruktion/statik men även att beakta arkitektur och byggmetoder för effektivt och säkert montage. Akustik och brand dimensionerar i flera fall byggdelarna och detta måste med tidigt i processen för att säkerställa en bra byggnad. Detta blir viktigare ju högre byggnader som byggs. Gör man detta genomtänkt så blir det ofta väldigt lyckosamt.

Figur 1. Ett utmärkt exempel på en mycket väl utformad och fungerande byggnad i ljudklass B. Lätt system i stommen (här Masonite Beams) möjliggör påbyggnader av flera våningar på befintliga fundament.

Figur 2. Schematisk beskrivning av ”flanktransmission”. Detta måste beaktas för att klara ljudisolering i byggnader med höga ljudkrav. Flanktransmission kan även ske horisontellt.

ningar för närvarande är omfattande. Den snabba utvecklingen innebär emellertid att det omgående kommer att krävas en ökad samverkan och ömsesidig förståelse för de behov som olika teknikområden har i dessa speciella byggnader. Det gäller inte minst byggnadsakustik (ljudisolering) och hur detta skall kombineras med andra aspekter såsom exempelvis statik, brand och arkitektur (till exempel synligt trä). Det blir ett nytt sätt att projektera, nya lösningar måste fram som fungerar i alla dessa avseenden. Särskilt viktigt är det att förstå hur knut-

punkterna i olika byggsystem skall utformas och hur de ingående byggdelarnas uppbyggnad (bjälklag och väggar) påverkar funktionen hos knutpunkterna, och slutligen, hur de blir byggda och sammanfogade i verkligheten. Det är en viktig balansgång för att byggnadernas egenskaper skall fungera som planerat/projekterat. Inom byggnadsakustiken har vi under många år fokuserat på att utveckla olika bjälklag som klarar höga krav avseende stegljudsisolering och där är vi idag riktigt duktiga i Sverige. Med högre byggnader

TRÄBYGGNAD

ökar dock lasterna och väggar måste sammanfogas på olika sätt för att föra ner lasten i grunden. Detta gör att även luftljudsisoleringen många gånger blir en knäckfråga, på grund av att genomgående bärande väggar ger så kallat flankerande ljud mellan lägenheter (ljud träffar väggar som skapar vibrationer och dessa transporteras till angränsande våning och strålar ut som ljud). I figur 2 visas en schematisk bild vad som menas med flanktransmission. När lätta väggar sitter sammanfogade skapas per automatik flanktransmission inom det hörbara frekvensområdet. Därmed är utformning av knutpunkterna viktig för att minimera risken för alltför mycket flankerande ljud. Med höga ljudkrav som i bostäder så är detta extra viktigt. Just ny byggs grunden till ett av världens största nu pågående trähusprojekt, i Stockholm. Det är ett projekt i Hagastaden och är upp till 13 våningar högt. Det är projekterat för att klara höga ljudkrav och det är verkligen inspirerande att Sverige är med och spänner bågen för utveckling av riktigt stora trähusprojekt. HUR SKALL LJUDISOLERINGEN SÄKERSTÄLLAS?

Det finns många lösningar som faktiskt provats i verkligheten och det är idag väl känt hur man kan gå tillväga för att skapa en bra träbyggnad. Det som inte är prövat är hur mycket man vågar ta bort i form av lösningar som adderats ”för säkerhets skull”. Idag finns en tendens att lägga in extra marginaler för att undvika ett underkännande vilket är helt naturligt när exakta dimensioneringsmetoder saknas. Samtidigt innebär det kostnader som i vissa fall skulle kunna ”kapas”. Det är viktigt att engagera akustiker med vana av trä. Som hjälpmedel för dem finns verktyg från systemutvecklare och träleverantörer. Dessa verktyg ger viss hjälp och stöd för att dimensionera såväl bjälklag som väggar och knutpunkter men det krävs också vana och erfarenhet för kloka val. Det är viktigt att se vad de olika tillverkarna tillhandahåller vad gäller ljud och vibrationer för det finns en hel del material (StoraEnso, Martinsons, Setra, Södra Timber, Masonite Beams, Moelven, Binderholtz, Splitkon m.fl.). Det är också viktigt att utnyttja Svenskt Trä som tillhandahåller Träguiden, www.traguiden.se. Slutligen är det en stor mängd produktleverantörer som bidrar med material och mätunderlag för att hitta fler smarta lösningar. Jag är imponerad över den utvecklingsvilja som finns för att underlätta framtida dimensionering av och med lätta stommar. Engagemanget i branschen är stort och utvecklingstakten är hög,

det kommer ständigt nya förslag på lösningar vilket också ställer krav på oss akustikkonsulter vid värderingar av byggnadens ljudklimat. ÖKAD KUNSKAP NÖDVÄNDIG

Efter att ha varit verksam i 25 år och delaktig i utvecklingen av BBR på 90-talet – 1999 blev Sverige första land i världen med moderna ljudkrav (vi är fortfarande det enda land i världen med ljudkrav som i någon mån anpassats till lättbyggnadsteknik) – så är det glädjande att träbyggandet de senaste 3–4 åren på allvar tagit fart.

Det är en speciell känsla med trähus och de är naturliga – låt oss ta vara på det. Och det är fantastiskt att se alla insatser och investeringar som görs från olika företag, såväl stora som små för att underlätta och bidra. Även om mycken forskning har gjorts och är pågående är vi inte klara. För ytterligare effektivisering krävs säkrare dimensioneringsmetoder. Exempelvis behövs en uppföljning av det senaste Europeiska projektet www.silent-timber-build. com för att få kontinuitet och uppnå bättre förutsättningar för säkrare dimensionering av trähus. Och vi får inte dra ner på utbildningar inom akustik på högskolor och universitet. Det är nu det behövs, så att denna positiva utveckling kan fortsätta. Det är ledsamt att se hur neddragningarna drabbat våra lärosäten, och detta syns inte minst inom forskning och utbildning inom byggnadsakustik.

tiska systemet krävs nytänkande och att mer kunskap inhämtas. Det finns ett antal aspekter att tänka på och man behöver vara medveten om att en ändring på ett ställe i byggnaden kan påverka ljudisoleringen någon annanstans: ■ Bjälklag måste dimensioneras för höga krav på vibrationer och ljud i ett utvidgat frekvensområde (minst från 50 Hz). ■

Balansera mot rimliga krav på luftljudsisolering och tänk efter när krav ställs för projektet.

■

Genomtänkta knutpunkter som klarar såväl ljudkrav som stabilitet och brand måste utformas.

■

Kontroller under byggtiden är helt nödvändiga eftersom detaljer i utförandet är viktiga för fullgott resultat.

Under hela mitt yrkesliv har jag jobbat med träbyggnader och menar att det finns goda skäl att trähusbyggandet kommer att öka ytterligare. För en akustiker är det enormt spännande att jobba med dessa byggnader. De gemensamma insatser som just nu görs inom branschen för att ta fram betydligt bättre underlag och göra det kontinuerligt genom hela byggprocessen är fantastiskt. Om vi bara kunde krydda med lite mer forskning kan vi förfina lösningarna, förbättra beräkningsmodeller och göra byggandet i trä ännu mer förutsägbart med avseende på ljudisolering. Vi måste dra lärdom från varje projekt så att vi längre fram kan bli bättre på och optimera lösningarna för olika typer av byggnader. Vår erfarenhet att bygga i trä, oavsett var i byggprocessen vi befinner oss, är inte ens i närheten av den vi skaffat oss vad gäller ”traditionellt byggande” under mer än ett sekel. Det är en speciell ”känsla” med trähus och de är naturliga – låt oss ta vara på det. ■

SLUTLIGEN

Det är viktigt att betona att lösningarna finns idag och det går att med rimlig säkerhet bedöma vad som händer i knutpunkterna tack vare mätningar som gjorts och görs i nästan alla projekt. Det har också tagits fram gediget underlag inom projektet Silent Timber Build. Vi måste våga dimensionera med mindre marginaler för att bana väg för fler byggnader i trä som i många avseenden är framtidens material. När byggnaderna börjar bli höga och alltfler väggar och bjälklag skall samverka i det sta-

KLAS HAGBERG

PhD, Acouwood AB

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Träfasad för flervåningshus

Säker på taket

Material: Cederträ med Olja Premium 903, gråpigmenterad Projekt: Valla Berså, Linköping Arkitekt: Winell & Jern Arkitekter AB

Vi kan träfasad Weline Omgående leverans Weline wiresystem är ett fallskydd som nu finns i standardlängder för korta leveranstider. Weline är en enkel lösning som fungerar ihop med befintliga taksäkerhetssystem. Wiresystemet får monteras ihop med Weland Ståls taksäkerhetsprodukter och övriga svenska fabrikat.

welandstal.se Industrivägen 1 523 90 Ulricehamn Tel: 0321-261 60 E-mail: info@welandstal.se

Moelven har under många år fått förtroendet att leverera materialet till flera stora projekt. Med vår långa erfarenhet, gedigna träkunskap och väletablerade projektavdelning är vi den naturliga träleverantören för många arkitekter och entreprenörer. Vilket projekt behöver du hjälp med?

Vi vägleder i valet av synliga träprodukter: Träfasad för flervåningshus • Trätak • Utemiljö Interiöra trä- och plywoodpaneler • Bastu Träslag • Brandskydd av trä • Behandlingar Miljöbedömningar • Miljöcertifieringar Moelven Wood Projekt 010-122 50 60 projekt.woodab@moelven.se www.moelven.se/WoodProjekt

TRÄBYGGNAD

Dalarnas villa, Falun.

LIVSCYKELANALYS AV DALARNAS VILLA

Användning av träbaserade byggmaterial medför avsevärt lägre koldioxidutsläpp

HUSBYGGAREN NR 3.2019

alarnas Villa är ett demonstrationshus i Falun, som finansieras av Dalarnas Försäkringsbolag i samarbete med Högskolan Dalarna. Företaget Fiskarhedenvillan är materialleverantör. Syftet med projektet är att bygga ett hus med fokus på hållbarhet, med miljöanpassade material och hög brand- och vattenskadesäkerhet. Tyngdpunkten ligger på att studera och minska energianvändning i driftsfasen men också miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv baserat på en förväntad livslängd av 100 år. Den totala golvytan är 180 m2 (Atemp) är fördelad på garage 30 m2 och huvudbyggnad 150 m2 med en bottenvåning och en övervåning. För att beräkna miljöpåverkan genom samtliga livscykelfaser i enfamiljshuset, utvärderar projektet miljöpåverkan från produktion av byggnadsmaterialet, under byggnation samt drift samt fram till

TRÄBYGGNAD

SOLCELLER

FASAD MOT SYDVÄST

FASAD MOT NORDVÄST

FASAD MOT NORDVÄST (SKÄRNING TERASS)

Ritningar av Dalarnas villa tillhandahållna av Fiskarhedenvillan AB.

slutdatumet för byggnadens livslängd. Byggmaterial måste produceras, transporteras till byggarbetsplatsen, monteras, underhållas och bytas ut under sin livslängd. För Dalarnas villa tas detta med i beräkningarna eftersom miljöpåverkan beaktas för alla livcykelfaser. Projektet börjar med att utvärdera använda byggmaterial. Baserat på valda material och tekniska lösningar ska energianvändningen och växthusgasutsläppen beräknas för byggnadens livslängd. När huset är klart sommaren 2019 ska en familj flytta in. Projektet fortsätter då med att samla in data om inomhusklimat och energianvändning. Fokus i projektet kommer då att vara mer hållbart byggande kombinerat med innovativa smarta-hemlösningar för att ge ett mer hälsosamt inomhusklimat och förbättrad energiprestanda.

för värdering av byggnaders miljöprestanda EN 15978. Listan över byggmaterial tillhandahölls av leverantörsfirman Fiskarhedenvillan och energianvändningen simulerades i TMF-programmet. Programmet beräknar användningen av primärenergi baserat på klimat, byggnadsfysikaliska indata samt värme- och ventilationssystem. De totala koldioxidutsläppen beräknades genom alla livscykelfaser. Utvärderingen började genom att ange byggmaterialen baserat på miljövarudeklarationer (Environmental Product Declarations, EPDs). Varje deklaration har information om hur 6% Vattenanvändningsfas

mycket koldioxidutsläpp varje material släpper ut under produktionsfasen. Efter produktionsfasen inhämtades data om transportavstånd, avfall på plats, vattenförbrukning och energianvändning under byggnadsfasen. Den tredje fasen (användningsfasen) består av antagna uppgifter om underhåll och utbyte av byggmaterial, vattenförbrukning och energianvändning. Den sista fasen är rivningsfasen. Här baseras utsläppen på schablonvärden för rivning av olika komponenter. Resultaten visar att produktionsfasen av byggmaterial, inklusive byggsystem och

2% Dekonstruktionsfas 30% Produktionsfas för byggmaterial och installationer

21% Operativ energiförbrukningsfas

LIVSCYKELANALYS

Livscykelanalys, förkortat LCA, är en metod för att utvärdera miljöpåverkan från byggnadens produktionsfas, byggnadsfas, under användningstiden och fram till och med slutet av byggnadens livslängd. I projektet gjordes LCA-beräkningarna med hjälp av programvaran OneClick LCA, som överensstämmer med den europeiska standarden 24

0% Transportfas 4% Byggprocessfas 37% Utbyte och underhåll av byggmaterial och installationer

Byggnadens totala klimatpåverkande utsläpp fördelade på de olika livscykelfaserna.

HUSBYGGAREN NR 3.2019

installationer, utgör 30% av koldioxidutsläppen, medan underhålls- och ersättningsdelen utgör 37%. Energianvändningen under husets användningsfas visade emellertid lägre miljöpåverkan (21%) på grund av den svenska elmixen som till största del är baserad på vattenkraft och kärnkraft med låga koldioxidutsläpp. Vattenförbrukningen, byggandet och rivningsfasen bidrar relativt lite till växthusgasutsläppen (12%). Transportfasen är nästan försumbar. Den viktigaste upptäckten i projektet är att de totala koldioxidutsläppen för Dalarnas villa blir så lågt som ca 1 ton CO2e/år, vilket kan jämföras med en fossildriven personbil som avger 4,6 ton CO2 årligen. Bara ett fåtal europeiska länder har satt mål gällande koldioxidprestanda i sina föreskrifter för byggnader. Ett exempel är Frankrike där gränsen för ett enfamiljshus är 13 kg CO2e/m2/år totalt för alla livscykelfaser. För Dalarnas villa är motsvarande värde 6 kg CO2e/m2/år. Den viktigaste orsaken till de låga totala koldioxidutsläppen är att användningen av träbaserade material har en signifikant lägre inverkan på koldioxidavtrycket i jämförelse med andra material. Trä avger ca 3 kg CO2e/m3, medan en betongblandning i genomsnitt avger ca 270 kg CO2e/m3. Utsläppen från trä per kubikmeter är med andra ord cirka 100 gånger lägre. Dalarnas villa är ett trähus med cellulosaisolering gjord av återvunna tidningar i ytterväggar och träfiber som isolering i innerväggarna. Dessa material ger låga koldioxidutsläpp, till stor del beroende på att materialen är förnybara samt binder koldioxid. Andra isoleringsmaterial, exempelvis glasull och stenull ger betydligt större klimatpåverkan. Den cellulosaisolering som

HUSBYGGAREN NR 3.2019

använts för Dalarnas villa bidrar till 1,5 kg CO2e/m3 vilket ger ca 7 gånger lägre koldioxidutsläpp jämfört med den glasull och 10–100 gånger lägre än stenullsisoleringen eftersom klimatpåverkan varierar inom materialkategorier. Eftersom den svenska elmixen huvudsakligen är baserad på vattenkraft och kärnkraft, bidrar den med 40 g CO2e/kWh (att jämföra med den europeiska elmixen som bidrar med 300 g CO2e/kWh), och därmed bör ökat fokus ligga på produktion av byggmaterial. För betong, gips, stål och glas kan man hitta alternativ. Exempelvis kan betongfundament ersättas med betong med mer flygaska och återvunnet bindemedel istället för en stor mängd cement som är den mest bidragande komponenten till koldioxidutsläppen. Uppvärmningen sker med hjälp av bergvärmepump och solceller, vilket gör att den uppskattade totala köpta energin är cirka 4700 kWh/år. Det högsta energi- och miljöbesparingen kommer från värmepumpen, jämfört med uppvärmning med direktverkande el. Solcellernas miljöbelastning för tillverkning är påfallande stor jämfört med miljöbesparingen under drift. Det beror på att solcellerna är producerade med hjälp av en energikrävande process i ett land med den europeiska elmixen som energikälla. Det faktum att livslängden i studien är satt till 30 år gör att solcellerna måste bytas ut tre gånger under 100-årsperioden. En viktig aspekt är dock att energibesparingen från solcellerna troligtvis spar smutsig elproduktion med fossila bränslen på annat håll än Sverige på grund av elhandeln över landgränserna. Detta kallas marginalelperspektiv. Sammantaget konkluderar vi

med att solceller gör stor nytta men att produktionen av solceller behöver bli miljövänligare för att minska den totala klimatpåverkan. Studien betonar vikten av flera olika förbättringsåtgärder inom byggandet såsom att: välja ekologiska byggmaterial, minska energianvändningen vid tillverkning av byggnadsmaterial genom att använda fossilfria resurser; förlänga livslängden på installationer; samt förbättra och öka kapaciteten vid återvinning av grön teknik, som till exempel solceller. Om solcellerna till en högre grad kan återanvändas eller återvinnas, kommer det att gynna bedömningen, även när det gäller tillverkningen av nya solceller. Solceller som håller längre vore också mer gynnsamt. ■

JOHAN APEL

Projektledare, Dalarnas Försäkringsbolag BOJANA PETROVIC

Doktorand, Högskolan Dalarna JOHAN PETTERSSON

Dalarnas Försäkringsbolag TOMMIE LINDKVIST

Riskingenjör, Dalarnas Försäkringsbolag JONN ARE MYHREN

Universitetslektor, Högskolan Dalarna MARITA WALLHAGEN

Biträdande universitetslektor, Högskolan i Gävle XINGXING ZHANG

Universitetslektor, Högskolan Dalarna OLA ERIKSSON

Professor, Högskolan i Gävle

FLEXIBELT OCH PÅLITLIGT För moderna hus med höga krav Sapa erbjuder mångsidiga fasad- och glastakssystem med pålitliga funktioner och hög flexibilitet redan i standardutförande. Våra system i aluminium ger arkitekten stor valfrihet i design och utformning och är alltid utvecklade med energihushållning i fokus för att klara våra stränga nordiska förhållanden och krav. Fasad- och glastakssystemen är mycket välisolerade och framtagna för att spara, kontrollera och generera energin med hjälp av lågt U-värde, fals för 3-glas isolerrutor samt möjlighet att integrera solavskärmning och solceller på ett estetiskt sätt. Kontakta gärna vår arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

FASADER

Bästa fönstertekniken

– idag och imorgon Fönster med allt bättre isolering kan spara väldiga mängder energi, inte bara på vintern. Nya fönster kan också dämpa värmeinstrålning på sommaren och eliminera markiser. De mest avancerade kan styra reflexion/genomsläpp av ljus och värme. Dessutom kan fönstren tvätta sig själva. TEXT: FREDRIK LUNDBERG

HUSBYGGAREN NR 3.2019

id ett kontorshotell på Kungsgatan i Uppsala har Vasakronan satt in nya fönster som blockerar den mesta värmeinstrålningen men släpper igenom det mesta synliga ljuset. De kommer från I-Window i Uppsala. – Det har fungerat väldigt bra, säger Erik Aronsson, fastighetsutvecklare teknik vid Vasakronan. De gamla fönstren hade dåligt isoleringsvärde. Kallras och kallstrålning behövde kom-

Foto: Ulrika Karlsson Wasell, Chromogenics

FASADER

Kontor, Västerås.

Illustration: Chromogenics

Denna produktlösning drivs av en solcell integrerad i fönsterbågen och kräver inget automationssystem. Ett litet batteri ingår och sitter integrerat i fönsterbågen, detta säkerställer funktionen även under vintern och långa perioder utan sol.

penseras med små värmare. De är nu bortplockade. De gamla fönstren gav också hög värmebelastning på sommaren. Kylbehovet har minskat, men exakt hur mycket vet man inte eftersom det var svårt att dra slutsatser av data från den extrema sommaren 2018, förklarar Erik Aronsson. Blev det väldigt dyrt? – Det beror på vad man jämför med, menar Erik Aronsson. – En ny isolerruta med solfilm är det ena alternativet, och då måste solfilmen bytas emellanåt. Det andra alternativet är markis. Den måste även underhållas, och det gäller också att klara arbetsmiljön med arbete på hög höjd. Det är viktigt att få in dagsljus och vore bra att komplettera med belysning som styrs ned när det kommer in mera dagsljus. Chromogenics utvecklar sådan teknik tillsammans med Fagerhult, men den finns inte att köpa än, säger Aronsson. I-Window ägs sedan 2018 av Chromogenics, även det i Uppsala. – Ett statiskt solskyddsfönster är en bra kompromiss. Som exempel kan de släppa igenom 50 procent av ljuset men blockera

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Foto: Pilkington Floatglas

75 procent av solenergin, säger Micael Hamberg, COO (operativ chef ) vid Chromogenics. Det kan jämföras med att ett vanligt 3-glasfönster släpper in 85 procent av ljuset men också nästan all värme. Dynamiskt solskydd är ytterligare ett steg. Där kan man aktivt styra insläpp och utsläpp av synligt ljus och värmestrålning. Efter flera decenniers forskning på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har nu Chromogenics utvecklat en kommersiell produkt. Produktionslinan kom igång 2018. Tekniken kallas elektrokrom eftersom genomsläppet styrs elektriskt. Toningen upp och ner sker gradvis så det är inte säkert att till exempel de som arbetar på kontoret ens märker den. Med denna teknik kan man blockera över 90 procent av värmen genom glaset i det mörka läget men också ha upp till 75 procent dagsljusinsläpp i det ljusa läget. Sådana fönster har Vasakronan också testat, i Affärshuset på Svartbäcksgatan/St Persgatan i Uppsala, framförallt i kontoren. I princip kan hyresgästen själv styra sitt fönster, men i detta fall är det Vasakronans datorer som styr, så att till exempel vårsolen släpps in, och så att instrålningen minskar allteftersom solen kommer in under dagen, när det behövs. Erik Aronsson är nöjd med försöket: – Nu ska vi byta alla 150 fönstren i fastigheten. Det går till så att man behåller fönstren, i aluminiumprofil, men byter glas på ytterbågen. Chromogenics är inte ensamma om elektrokroma glas. Andra tillverkare som Saint-Gobain lägger på ett skikt på själva glaset, vilket kräver stor skala och mycket transporter av glaset. Chromogenics tillverkar en metallbelagd plastfilm – med samma teknik som man använder för att tillverka chipspåsar – som lamineras mellan glas. Filmen kan levereras på rulle till fönstertillverkare, för flexibel tillverkning, och det är där företaget ser sin framtid. Konkurrenterna för Chromogenics är inte främst andra tillverkare av smarta fönster, utan andra typer av solskydd, allt enligt en presentation för Aktiespararna i februari. Sedan dess har en tredjepartsutvärderare (Bengt Dahlgren AB) konstaterat att de dynamiska fönstren har ett antal fördelar jämfört med utvändigt och invändigt solskydd: längre livslängd, ingen installation (utom el), inget underhåll, att de är ljudlösa, att de inte stör utblicken, och att de kan användas i alla väder. Elförbrukningen för att göra fönstret lju-

Glaset ändrar färg och blir mörkare (till vänster) ju mer solen skiner men styrs inte av ljus utan av hur varmt glaset är.

sare eller mörkare är mycket liten. Den kan dessutom helt elimineras, antingen genom solceller i karmen (som lanserades i februari) eller med genomskinliga solceller, och Chromogenics samarbetar med ett utvecklingsföretag i Uppsala, Peafowl, så att fönstren kan strömförsörja sig själva. Det sparar inte mycket el, men man slipper installationen. Solceller kan ju inte vara fullständigt genomskinliga när de producerar el, men ganska nära. För till exempel takfönster, växthus eller till garage och lager är det inte heller nödvändigtvis en nackdel om de dämpar eller färgar ljuset något. Det finns forskningsrapporter om halvgenomskinliga solceller som släpper igenom upp till 77 procent av ljuset och ger el med nästan 13 procents verkningsgrad, med det extremt trendiga materialet perovskit. Från forskningsresultat till fönster är det dock en lång väg. Även elektrokroma fönster har en obetydlig marknad än så länge, i världen och i Sverige. Därmed inte sagt att allt kommer att ske först i en avlägsen framtid. Elitfönster i Vetlanda är Sveriges största fönsterleverantör. De samarbetar med Chromogenics, så kunder som begär sådana fönster kan få dem, enligt produktchef Niklas Sjödén, Elitfönster. I april lanserade Elitfönster ett nytt solskyddsglas som tillval. Det blir mörkare ju mer solen skiner, men styrs inte av ljus

(som fotokroma glasögon), utan av hur varmt glaset är. – När glaset är helt opåverkat släpper det igenom 60 procent av ljuset, som lägst bara 10 procent, förklarar Niklas Sjödén. De pigment, av olika färger, som fångar upp ljuset är ännu lite effektivare i att skärma av värmestrålning, infrarött ljus, men det går inte att frikoppla helt. Om man vill dämpa värmeinstrålningen så blir det också mindre ljus. Under vinterhalvåret kan samma fönster hålla nere energiförbrukningen genom att den innersta rutan är belagd med ett skikt som reflekterar värmestrålningen inåt. Det går alltså att slippa den värsta sommarsolen och ändå ha ett lågt u-värde. U-värdet är ett mått på hur mycket värme som strålar ut (watt per grad och kvadratmeter) och ska vara så lågt som möjligt. Det finns en energiklassning som fönsterbranschen utvecklat på https://www. energifonster.nu/sv/tips-rad/vad-sager-etiket ten.aspx. Bästa klassen (A) säger att U ska vara högst 0,7. Om det är mer än 1,3 räknas det inte som energifönster. Svanenmärkning kräver u=0,74 generellt och u=0,91 för träfönster med vattenbaserad lack, enligt kriterichef Sara Bergman på Svanen. Låga u-värden uppnås dels med ett tunt metallskikt, dels med en isolerande gas: oftast argon, men med krypton– en annan ädelgas – i de bäst isolerade fönstren.

Effektiv fasadlösning som ger mer boyta Utfackningsväggen från Skandinaviska Byggelement är en kostnadseffektiv yttervägg med regelverk i stål fri från organiskt material. Väggen lämpar sig som komplement till alla stommar och kan anpassas till olika bjälklagslösningar. Det är en industriellt tillverkad vägg som är flexibel, kostnadseffektiv och har låg vikt. Vi skräddarsyr väggen efter önskemål och levererar tillsammans med övriga element. Du får en enkel och smidig lösning! Kontakta os s info@byggelement.se

TAKSÄKERHET Per Wikstrand har mer än 30 års erfarenhet av taksäkerhetsprodukter. Vi erbjuder olika typer av räcken, takbryggor, vajersystem och tak- och fasadstegar. Vårt kompletta sortiment levereras omgående. Produkterna kan fås varmförzinkade eller lackerade.

Per Wikstrand AB Dössjonsvägen 10 • 792 36 Mora 0250-289 80 info@perwikstrand.se • www.perwikstrand.se

Foto: Pilkington Floatglas

FASADER

Glas med självrengörande beläggning på utsidan och solskyddsbeläggning på insidan. Kungshälsans vårdcentral i Huskvarna.

Svenska Bostäder i Stockholm, ett av de största allmännyttiga bostadsföretagen, byter ut fönster efter 40 år. De ställer krav på u-värde 0,9 vid renoveringar, att jämföra med ungefär 2,5 i de gamla, enligt Yngve Green, energiansvarig på Svenska Bostäder. Sådana fönsterbyten kan enligt en enkel kalkyl (på ovan nämnda energifonster.nu) spara bortåt 300 kWh per år och fönster (i Uppsala), och kan vara en del av förklaringen till att Sverige använder mindre el nu än år 2000–2001, mycket mindre olja och inte mer ºärrvärme, trots att den uppvärmda ytan har ökat. Elitfönster har nu 1,2 som standard och levererar fönster med u-värden ner till 0,8. Trenden mot fönster med allt bättre u-värden kommer att öka, enligt Niklas Sjödén på Elitfönster. Ett skäl är att Boverkets byggregler skärps från 2020. Det ställer inte specifika krav på fönster utan på byggnadens medelu-värde. – Vilket u-värde det blir styr inte vi, det styr byggherren, säger Sjödén. Han tror dock att fönster med låg emission, på 1,0 och under kommer att öka. – Nybyggnation, både industrisegment och villor, kräver idag ofta u-värde på minst

HUSBYGGAREN NR 3.2019

1,0. Villaägare köper ofta fönster med U-värde 1,1 via bygghandel, säger Niklas Sjödén. Vem som har det allra energieffektivaste fönstret på marknaden är inte helt klart, men finska Skaala gör anspråk på att leda med U=0,58. Det går att klara Boverkets byggregler med till exempel mindre fönsteryta, men dit pekar knappast trenden: – Fönstret spelar stor roll för moderna byggnader. Om man vill sälja i ett nytt byggprojekt spelar det stor roll hur mycket fönster det har. Man bygger inte hus bara för att de ska vara energisnåla, utan man vill ha en intressant byggnad, säger professor Folke Björk, professor i Hållbara Byggnader vid KTH i Stockholm. Men förutom Boverkets krav finns också en press i riktning mot energieffektiva byggnader genom miljömärkning i LEED, BREEAM, Miljöbyggnad och Svanen. En fönsterteknik som kommer är också självrengörande eller smutsavvisande fönster. Ytterrutan är belagd med ett tunt skikt titanoxid, som tillsammans med solens ultravioletta strålar bryter ner organiska ämnen vattenlöslig form. Sedan sköljs smutsen bort av regnet.

– Det är en bra idé, säger Folke Björk. – De är inte riktigt lika klara som andra glas, men vattnet sprider sig jämnare så man ser bättre ut när det regnar. Det minskar kostnaden för putsning. Eftersom olika funktioner är placerade i olika delar av fönstret så finns det inget hinder för att ha extra allt. Hammerglass, som säljer säkerhetsfönster, har till exempel ett treglasfönster som uppges ha u=0,66. En ytterligare fördel med nästan alla heloch halvsmarta fönster är att de blockerar UV-strålningen mycket effektivt och dämpar buller väsentligt. ■

FREDRIK LUNDBERG

Frilansjournalist

TAK & FASADER

Hur gör vi U-värden relevanta? Att beskriva de termiska egenskaperna hos ett byggnadselement som ett U-värde är populärt. Det finns en stor mängd standarder

och mätmetoder. Men givet hur U-värden idag används har jag kommit att fundera över dess relevans.

TEXT: MAX TILLBERG

Boverkets byggregler, BBR, anges krav på U-medelvärde. Kanske inte så tuffa idag men remissförslaget till nästa BBR innebär att U-medelvärdet i många projekt kommer vara det som avgör byggnadens klimatskal och inte primärenergitalet som det är idag. Detta innebär att U-värden inom något år kommer bli mycket viktiga. Till att börja med är det viktigt att veta vad U-värden ska användas till. Vanliga användningsområden är: ■ Underlag för att bestämma U-medelvärde enligt BBR, vilket jag framför allt fokuserar på i denna text. ■ Underlag för upphandling. Att man får den isolering man tänkt sig. Dessa U-värden är nästan alltid redovisade vid referensförutsättningar och kan ha stora avvikelser från verklig värmetransport. Vanligtvis anges de vid måttliga temperaturskillnader och utan påverkan av vind och fukt. ■ Underlag för värmeförluster/energiberäkning. Många simuleringsprogram, t.ex. IDA ICE, använder avancerade modeller för värmetransport och U-värden används mest som ett referensvärde. ■ Dimensionera rumsvärme, ofta genom transmissionsberäkningar. ■ Underlag för beräkning av termisk komfort vintertid eller dimensionering av rumsvärme. Dessa metoder använder ofta U-värden direkt då de är statiska men inkluderar säkerhetsmarginaler. För en vanlig vägg eller tak är U-värdet ganska enkelt att bestämma men för många byggnadselement är så inte fallet. Komplexa konstruktioner som t.ex. dubbelskalsfasader utgör särskilda utmaningar. Där finns det inga fungerande standarder och ingen allmänt accepterad metod. Problemet är att värmetransporten inte är proportionell mot temperaturdifferensen mellan ute och inne. Vindhastighet och solinstrålning kan ha minst lika stor inverkan. 32

Mest problematiska finner jag konstruktioner mot mark vara. Där finns det inget direkt samband mellan värmetransport och skillnaden i temperatur mellan ute och inne. I alla fall inte momentant. Dessutom varierar värmetransporten över klimatskalet beroende på marktjockleken, grundvatten och tjäle och mycket annat. Under ganska lång tid värms dessutom marken vilket gör att värmeförlusterna avtar över tid. Det finns en standard för att bestämma värmetransport i mark, ISO 13370. Tyvärr stämmer den inte speciellt bra med de FEM-analyser av värmetransport i mark jag gör, särskilt inte över tid. Det finns flera fall där man ska vara observant att U-värden inte är ett bra sätt för att beskriva isoleringsförmågan hos en konstruktion. Här följer några: ■ De som har stor massa. U-värden är usla på att beskriva stomlagring. ■ Värmetransporten är 2- eller 3-dimensionell – beskrivs ofta som köldbryggor. ■ Om värmetransporten till stor del består av långvågigt strålningsutbyte eller konvektion. U-värden fungerar bäst där ledning är den huvudsakliga värmetransporten. ■ Om gränserna var konstruktionen upphör är otydliga, t.ex. mot mark. ■ Komplex sammansättning av material och/eller dimensioner. ■ Om ledningsförmågan eller någon annan egenskap påverkas av sol, vind, fukt påfrysning eller något annat än lufttemperatur. Ovanligt besvärliga är fasskiftande material. ■ Värmetransport som inte är proportionell mot temperaturdifferensen. ■ Egenskaper ändras aktivt av motoriserade eller manuella system, t.ex. adaptiva fasader. ■ Temperaturen på en eller båda sidor av konstruktionen är okänd. Detta är vanligt i t.ex. ouppvärmda utrymmen mot mark. ■ Transparenta material avseende långvågig strålning, t.ex. ETFE-plast.

Det är en lång lista och jag har säkert glömt ett par punkter. Hur vanliga är då konstruktioner och byggnadselement med en eller flera av dessa egenskaper? Min erfarenhet är att de är vanliga och att utvecklingen går åt en ökad komplexitet. Jag är övertygad om att Boverket tänkte sig att U-värden skulle representera värmeförluster genom klimatskalet och att de ska vara proportionella mot dessa förluster. Om vi har (eller inte har) standarder som inte uppvisar sådana resultat anser jag att detta måste hanteras av konstruktörer och energispecialister. HUR SKA VI DÅ GÖRA?

Som väl är har vi tillgång till utmärkta simuleringsverktyg som kan bestämma värmetransporten i komplexa konstruktioner. Mitt förslag är att bestämma ekvivalenta U-värden med hjälp av dessa. För att få relevanta resultat föreslår jag att man utvärderar/simulerar värmetransporten under lång tid och viktar U-värdet proportionellt mot värmetransporten eller uppvärmningsbehovet. Alternativt enbart utvärderar värmetransporten under vintermånaderna. För mark rekommenderar jag dessutom att man bestämmer U-värdet först under andra året efter byggnadens färdigställande eftersom det är mer representativ för byggnaden livslängd. Då slipper man även problemet med uttorkning av byggfukt. Fördelen med denna metod är att den tekniska utvecklingen inte hämmas av begränsande standarder och att de krav som samhället ställer blir relevanta och inte teoretiska pappersprodukter. ■

MAX TILLBERG

Specialist inneklimat, Bengt Dahlgren

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Kraften i kommunikation! MÖTEN DIGITALT Plugg PRINT

Färg för industriellt underhåll Induf erbjuder skyddande och problemlösande färgprodukter för industriellt och professionellt målningsunderhåll. Vår målsättning är att säkerställa problemfri drift och bevara ekonomiska värden. Tillsammans med auktoriserade takentreprenörer erbjuder vi plåttaksmålning med 15–20 års problemfri funktion. Läs mer på induf.se

Har du tänkt på vad lätt det är och hur bra det blir när du arbetar med duktiga människor? Hör av dig till oss, så gör vi ett bra jobb, - tillsammans.

Svensk generalagent

Specialister på marknadskommunikation, medieproduktion och uppdragsförsäljning inom samhällsbyggnad sedan 1986. www.mediarum.se I info@mediarum.se I 08-644 79 60

När fastigheten förtjänar en mästare. Mockfjärds är Sveriges ledande fönsterbytare. Vi tar helhetsansvar och genomför fönsterbytet enkelt, tryggt och snyggt med kvalitetssäkrade fönster och montage.

Vi har p-märkt montage mot fukt. Läs mer på mockfjards.se

Välkommen att kontakta oss för kostnadsfri rådgivning, projektering och måttagning.

mockfjards.se / 020-43 0100

Minst 70 % avoch alla vindar har Bygg enligt BBR fuktbrandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh problem med mögel! Minst 70 % av alla vindarlation! har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller. TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten

- Stänger ventilation vid höga temperaturer • Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott - Innebär stängd takfot- inga brandceller. - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt att installera Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott TrygghetsVakten Vind stänger när - Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • Extremt energisnål

Vind

det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynn• Den Lätt installera samt. äratt lämplig förVind alla vindar Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen 20-20 000 kvm. mot fukt och mögel. TrygghetsVakten Vindnär stänger det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar samt. Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt. 20-20 000 kvm. 10-13 april i monter: A18:03 mot fukt och mögel. TrygghetsVakten Vind stänger -För en torr och vind! Kontakta osssäker för dimensionering! ventilationen är fuktigt ute och ventilerar Kontakta oss när fördetdimensionering! då det är gynnsamt. -För en torr och vind! Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940

www.trygghetsvakten.se 031-76008-4100 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 18 17 I 031-760 2000 1940

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

PER-OLA BERGQVIST

Advokat per-ola.bergqvist@foyen.se ULRIKA HEDBERG

Biträdande jurist ulrika.hedberg@foyen.se

Golvpriser i upphandling – i princip inte tillåtet Användandet av golvpriser i upphandlingar är enligt Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som utgångspunkt inte tillåtet där prisuppgifter konkurrensutsätts och utvärderas. Rättsläget har bekräftats och även utvecklats i senare kammarrättsavgöranden.

DEN S.K. ”GOLVPRISDOMEN” (HFD 2018 REF. 50)

I målet hade de upphandlande myndigheterna ställt ett obligatoriskt krav i förfrågningsunderlaget att anbudsgivare som angav timarvode under 350 kr per automatik förkastades och alltså uteslöts från upphand-

HUSBYGGAREN NR 3.2019

lingen eftersom anbudspriserna ansågs oskäligt låga. Priset var ett av flera utvärderingskriterier som sammanvägda skulle leda till att de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden skulle kunna antas. HFD konstaterade att en upphandlande myndighet har

relativt stor frihet att närmare bestämma vilka obligatoriska krav som ska gälla i en upphandling, men att kraven måste utformas i enlighet med de upphandlingsrättsliga principerna, däribland likabehandlingsprincipen. HFD anförde att ett golvpris förhin-

drar leverantören från att konkurrera med priset eftersom anbud under golvpriset automatiskt utesluts och kan därför leda till att leverantörer behandlas olika. Ett golvpris innebär också enligt HFD att den upphandlande myndigheten varken

kan bedöma inkomna anbud i verklig konkurrens med varandra, eller om ett anbud med lågt pris är seriöst menat. HFD:s slutsats var därför att det i princip inte är förenligt med likabehandlingsprincipen att ange ett golvpris. Enligt HFD ger även bestämmelsen om utvärdering av onormalt låga anbud i 12 kap. 3 § gamla LOU (nuvarande 16 kap. 7 § LOU) uttryck för likabehandlingsprincipen. Bestämmelsen syftar till att skydda en leverantör från den upphandlande myndighetens godtycke och att säkerställa en sund konkurrens mellan leverantörer. Den upphandlande myndighetens bedömning av om förklaringarna är godtagbara och anbudet, trots det låga priset, är seriöst menat ska därför göras i varje enskilt fall med hänsyn till kontraktsföremålet, och inte genom automatisk uteslutning. Det är således enligt HFD i princip inte förenligt med upphandlingslagstiftningen att ange att anbud med ett timarvode under en viss nivå anses oskäligt lågt och därför inte kommer att antas. Ett anbud som den upphandlande myndigheten uppfattar grundas på ett onormalt lågt pris ska i stället utvärderas efter ett sådant kontradiktoriskt förfarande som anges i 12 kap. 3 § gamla LOU. HFD ansåg alltså att det av de upphandlande myndigheterna ställda kravet stred mot likabehandlingsprincipen i LOU och med bestämmelsen om förfarandet för att utvärdera vad som uppfattas vara onormalt låga anbud i 12 kap. 3 § gamla LOU (nuvarande 16 kap. 7 § LOU). Det saknar enligt HFD betydelse att kravet tydligt framgått av förfrågningsunderlaget. SENARE AVGÖRANDEN I LJUSET AV GOLVPRISDOMEN

HFD:s avgörande har följts av

ett antal domar, bl.a. från Kammarrätten i Göteborg (mål nr 2666-18 och 4551-18) och Kammarrätten i Stockholm (mål nr 3308-18). I den upphandling som var föremål för Kammarrättens i Göteborg prövning i mål nr 2666-18 var golvpriset inte ett obligatoriskt skallkrav med en sådan automatisk uteslutningsmekanism som HFD prövade i Golvprisdomen. Kammarrätten konstaterade att även om fast lägsta pris i detta fall inte innebär att ett anbud med ett lägre anbudspris skulle ha uteslutits från utvärdering får den aktuella utvärderingsmodellen anses hindra leverantörer från att konkurrera med ett lägre pris. Kammarrätten ansåg att detta strider mot likabehandlingsprincipen vilket, om leverantören kan visa skada, resulterar i att upphandlingen ska göras om (jfr HFD 2018 ref. 50). I målet från Kammarrätten i Stockholm var golvpriset ett obligatoriskt skallkrav innebärande att anbud som understeg detta kommer att förkastas. Tilldelningsgrunden för upphandlingen var lägsta pris. Kammarrätten ansåg att föreskriften om golvpris förhindrat anbudsgivarna från att konkurrera med sina bästa priser vid utvärderingen. Mot denna bakgrund ansåg kammarrätten att utvärderingsmodellen stred mot likabehandlingsprincipen i 4 kap. 1 § LOU redan på den grunden att ett obligatoriskt krav på lägst till-

låtna timpriser uppställts. I mål nr 4551-18, vilket nyligen avgjorts, behandlade Kammarrätten i Göteborg frågan om vad som kan kallas ”indirekt” golvpris. I målet fanns ett obligatoriskt krav i upphandlingen att anbudsgivarnas erbjudna materialpris inte fick överstiga det erbjudna totalpriset för varje position i mängdförteckningen. Det aktuella kravet var således formulerat som ett krav avseende takpris istället för som ett krav avseende golvpris. Kammarrätten ansåg dock att genom att takpriset för material i den aktuella upphandlingen var satt i relation till totalpriset för varje position innebar kravet indirekt ett golvpris för totalkostnaden. Ett sådant krav var enligt kammarrätten inte förenligt med upphandlingslagstiftningen. ANALYS

Ovan nämnda avgöranden innebär i och för sig ett välkommet, om än för upphandlande myndigheter svårhanterligt, klargörande. Den otvetydiga slutsats som kan dras är att upphandlande myndigheter inte bör använda sig av golvpriser om pris utgör en del av utvärderingen. Konkurrensen får nämligen inte begränsas genom att anbud som understiger det satta golvpriset automatiskt utesluts från upphandlingen utan en möjlighet att förklara det låga priset. Detta strider mot likabehand-

lingsprincipen och är inte tillåtet. Vidare kan slutsatsen dras att även utvärderingsmodeller som indirekt uppställer ett golvpris där lägsta pris ”relateras” till ett annat pris kan vara konkurrensbegränsande och oförenligt med upphandlingslagstiftningen. Kammarrättens i Göteborg senaste avgörande kan möjligen anses innebära att inte heller prissättning, t.ex. i form av ett krav att en lärling inte får kosta mer eller mindre än 80 procent av en fullärd yrkesarbetare eller prisbegränsningar mellan olika slags hantverkstjänster, är tillåtet. Huruvida detta kommer att vara tillåtet framöver får framtida rättspraxis utvisa. Upphandlande myndigheter måste således även i fortsättningen i varje enskilt fall göra en bedömning av anbudspriser som verkar vara onormalt låga samt om anbudsgivares förklaringar kan anses godtagbara eller om anbudet ifråga ska förkastas. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Annonssida för T-Emballage

FÖLJER DU VÅR METOD HAR DU UTMÄRKTA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT FÅ EN FUKTTÄT OCH ÅLDERSBESTÄNDIG LÖSNING.

GARANTERAT I VÄGGARNA:

SYSTEMPROVAD, LUFTTÄT LÖSNING FÖR INSIDA VÄGG Flertalet av T-Emballage produkter för insida vägg har varit P-märkta i många år. Men sedan ett par månader tillbaka är även vår kompletta systemlösning för insida vägg provad av RISE (som utfärdar P-märkningen) - med goda resultat. - RISE har tagit fram en metod för att lämplighetspröva

vis en bra produkt. I det testade fallet är det T-Tät-produkten

systemlösningar för insida vägg som utsätter väggen för olika

som utgör luft- och ångspärr - eller den så kallade klimatskär-

klimatförhållanden, vindlaster, värme, kyla och mycket mer.

men. - T-Tät är en P-märkt produkt som kompletteras med

Vår lösning lever upp till dagens krav - med god marginal, berättar Nils Janbert som är teknikchef på T-Emballage.

tätningstejp T-Flex, T-Drev och stosar - bland annat. Det till-

Metoden* är utvecklad för att efterlikna verklighetens

sammans med vår monteringsmetod gör systemet komplett

varierande påfrestningar och resultatet verifierar och garan-

och garanterar en åldersbeständighet till kostnadseffektivt

terar att T-Emballage system är funktionellt och uppvisar

byggande, säger Nils. Monteringskonceptet är utvecklat av T-Emballage och är en

tillfredsställande lufttäthet.

viktig del av systemlösningen.

- Vårt system har fått mycket goda

- Följer du vår metod har du utmärk-

resultat, både för vanligt byggande, men också för definierad så kallad passiv-

ta förutsättningar att få en fukttät och

husstandard. Det händer mycket inom

åldersbeständig lösning. Vi levererar

lagstiftningen för tillfället och med vårt

För mer info kontakta:

kompletta instruktioner för hur du ska

system får du en lösning som även klarar

Namn: Nils Janbert

jobba med allt från själva klimatskär-

en skärpt lagstiftning, berättar Nils.

Titel: Teknikchef

men till genomföringar, drev och

Telefon: 0383-599 39

skarvar, berättar Nils.

Grunden för systemlösningen är givet-

e-post: nils.janbert@T-Emballage.se www.t-emballage.se/bygg/innervaegg/

* SP-metod 5264.

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag! Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott.

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler. Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer. På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

Håll kylan ute. Dessa innovativa spröjs sätter standarden gällande energieffektivitet, komfort och stabilitet, så även kulturfönster blir energibesparande. Mer om våra produkter på swisspacer.com Jonas Eriksson Head of Marketing & Sales Northern Europe Mobil: +46 (0)705 66 51 10 E-post: jonas.eriksson@saint-gobain.com

från 8 till 36 mm

Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Byggnadsintegrerade solceller börjar ta fart. Då är det taket eller fasaden som är solcellen istället för att man sätter solceller ovanpå fasad eller tak. TEXT: FREDRIK LUNDBERG

I Norrahammar i Jönköping finns 29 nybyggda radhus med byggnadsintegrerade solceller mot söder. En panel, kallad Shing-El, motsvarar fem takpannor ger dessutom el. Solcellstaken ger 3,4 kilowatt per hus och 100 kilowatt tillsammans. De är en del av en internationell trend. I USA finns nu två miljoner soltak. Det tog 40 år att nå upp till en miljon, men bara tre år från en till två miljoner tak. I Storbritannien finns en miljon; Labour vill öka till 1,75 miljoner, särskilt för låginkomsttagare. – I Kalifornien är det lag på att man ska ha solceller på nya hus. Annars får man inte bygglov, säger Christer Larsson, affärsområdeschef vid SolTech i Stockholm som utvecklar och säljer byggnadsintegrerade solceller. Husen i Jönköping såldes in delvis med miljöargument där SolTechs solceller var en del. Men miljön är inte det enda argumentet.

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Vid en fastighet i Uppsala bytte Vasakronan tidigare i år ett plåttak mot ShingEl, och fick på det sättet solceller för 7 kronor/watt. Det är klart fördelaktigt jämfört med att först sätta dit ett nytt plåttak och sedan sätta solceller ovanpå. Vasakronan har också framhållit att det är snyggare med solcellstak än solceller på tak. Sverige är bara i början av solcellsboomen. 2018 nästan fördubblades kapaciteten till 400 megawatt enligt Svensk Solenergi. Det ger någon promille av elförsörjningen att jämföra med två procent i hela världen och sju procent i Tyskland. De flesta solcellerna i världen finns i stora fält. Endast liten del är byggnadsintegrerade, eller BIPV, ungefär 1 procent i Sverige 2017 (ref. Svensk Solenergi). Men den växer. Marknaden är enorm, enligt Christer Larsson. – Det byts 30 000 villatak per år

i Sverige för 5-6 miljarder per år, säger Christer Larsson. Till det kommer större fastigheter där solceller ofta är en del av varumärke och miljöprofilering. Förutom tak kan fasader kan också byggas som solcellsfasader. – För oss är det en ganska ny produkt som vi inte riktigt hunnit marknadsföra, säger Christer Larsson. Panelerna är normalt svarta, men kan också göras som halvtransparenta fasadmaterial i flera färger. De finns att beskåda på ett nytt parkeringshus i Vallastaden, Linköping. Det finns fler nischer. I Karlskrona bygger Swede Energy, SolTechs dotterföretag, också ett solcellsfält, men det är inget vanligt fält. Det byggs ovanpå en gammal soptipp som täckts med gummiduk och jord, alltså annars obrukbar mark. – Den bara låg där. Det var inte snyggt. Utmaningen var att få dit

Christer Larsson, affärsområdeschef SolTech.

solcellerna utan att penetrera marken. De är placerade i en sorts baljor med grus som tyngd, säger Christer Larsson. Det blir Sveriges största solcellsanläggning med 6 000 kilowatt. De flesta solceller i världen och Sverige är av kisel. SolTechs paneler använder en annan teknik, tunnfilm med kadmiumtellurid. De är till 90 procent återvinningsbara och byggs i en fabrik i Kina, och kan även återvinnas där. SolTech har en stor del av sin verksamhet i Kina. ■

Noterat 45 miljoner till forskning om energieffektivt byggande och boende

8 av 10 kommuner har underskott på bostäder Läget på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngt. I 2019 års bostadsmarknadsenkät anger 240 av landets 290 kommuner, eller 83 procent, att det råder underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Det är något färre jämfört med 2017, då antalet kommuner som uppgav underskott var rekordstort, skriver Boverket i ett pressmeddelande. Länk till bostadsmarknadsenkäten på Boverkets webbplats: www.boverket.se

I den här utlysningen kan Energimyndigheten bevilja stöd på sammanlagt 45 miljoner kronor till projekt från alla aktörer som kan bidra till E2B2s mål. Utlysningen är öppen för projekt inom programmets alla områden och särskilt intressant är: ■ Marknadsnära utvecklingsprojekt, till exempel demonstrationsprojekt samt utvärderingar av nya tekniklösningar. ■

Projekt som använder samhällsvetenskaplig, beteendevetenskaplig eller systemvetenskaplig metodik.

■

Analysprojekt som nyttiggör och tilllämpar Energimyndighetens genomförda mätningar av nära-nollenergibyggnader.

Projekt som beviljas stöd i utlysningen kan tidigast starta den 4 november 2019 och som längst pågå till sista december 2021. Ansökan skickas in via Energimyndighetens elektroniska ansökningsverktyg E-kanalen senast den 10 september 2019. www.energimyndigheten.se

Forskare i KLT-trä prisad Professor Gerhard Schickhofer vid Institutet för timmerteknik och träteknologi på Tekniska universitetet i Graz, Österrike, har lagt den vetenskapliga och tekniska grunden för utvecklingen av korslimmat massivträ, KLT. Han belönas med Marcus Wallenbergpriset 2019 på 2 miljoner kronor för sina upptäckter. Gerhard Schickhofer och hans forskargrupp i Graz har varit drivande i utvecklingen av europeiska riktlinjer och tekniska godkännanden för att tillverka korslimmat trä till byggnader i flera våningar. Marcus Wallenbergprisets prisnämnd skriver i sin motivering att Gerhard Schickhofer har lämnat betydande vetenskapliga och teknologiska bidrag till utvecklingen av korslimmat trä som byggnadsmaterial. Gerhard Schickhofer har också lyckats omsätta sin forskning till praktiska tillämpningar. Han har tagit fram användarvänliga programvaror och handböcker, som har haft stor betydelse för branschen.

Detta kollar svenskarna upp innan köp av bodstasrätt

Källa: Marcus Wallenbergpriset

1. Bostadsrättsföreningens ekonomi

60%

2. Storlek på bostadsrättsföreningen (antal lgh)

48%

3. Genomförda renoveringar av fastigheten

43%

4. Stambyten

42%

5. Framtida renoveringar av fastigheten

39%

6. Planerade avgiftsförändringar

39%

7. Gemensamma förvaringsutrymmen (t.ex. cykelförråd) 38% 8. Gemensamma trivselutrymmen (ex gården)

36%

9. Energideklarationen

18%

10. Radonhalten i fastigheten

Källa: SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum AB, maj 2019

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Noterat Infrastrukturguiden – handbok i projektledning

Efter larmet – allt bättre solcellsinstallationer För ett år sedan varnade Länsförsäkringar för allvarliga brister i installationer av solpaneler. Regelverken var otydliga, marknaden omogen och kunskapen hos solcellsinstallatörerna inte alltid tillräcklig. En uppföljning som försäkringsbolaget gjort visar nu att mycket positivt har hänt. – Vi upplever att kännedomen om regelverken har ökat betydligt; även på lantbrukssidan som har mer specifika krav. Det ser vi på de besiktningar vi gör runtom i landet, säger Tomas Ekman, skadespecialist på Länsförsäkringar. Solcellsbranschen har också fått bättre stöd av uppdaterade regelverk och en ny handbok från Svensk elstandard, SEK, om solel med tydligare riktlinjer och råd. Handboken går att köpa på SEKs hemsida www.elstandard.se Det som oftast orsakar elfel och brand är glappkontakter och felaktigheter på likströmsledningarna mellan solpanelerna och växelriktaren som gör om likspänning till växelspänning. Länsförsäkringar lyfter fram några tips för säkrare installation riktade till beställaren: ■ Ta in offerter, utvärdera och kontrollera att firman du vill anlita är auktoriserad med tjänsten ”kolla elföretaget” på Elsäkerhetsverkets hemsida ■

Fråga och titta på referensanläggningar, försök prata med deras ägare

■

Anlita helst kända och etablerade elföretag, gärna rikstäckande med lokal anknytning

■

Om du använder ett solcellsföretag direkt, kontrollera att de är medlem i Svensk solenergi (SSE) och helst har egna montörer och installatörer

■

Låt en elkonsult besiktiga anläggningen eftersom du ska ha den i cirka 50 år.

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Boken beskriver hur och varför infrastrukturprojekt startas, och redogör för den generiska process som de flesta projekt går igenom. För att kunna bedriva ett projekt effektivt så krävs det å ena sidan ett gott arbetsklimat och å andra sidan ett fastställt arbetssätt – en metod att följa. Projektmodeller, metodik, lagstiftning, krav, önskemål och inte minst människor, möts i det framväxande projektet som resulterar i ny eller ombyggd infrastruktur. Boken vänder sig till läsare som arbetar med infrastrukturprojekt i beställar- eller konsultrollerna men även till entreprenörer som behöver samverka med nämnda parter och ibland agerar som beställare själva. Författad av Magnus Brile. www.byggtjanst.se

Rostskyddsbehandling av takplåt på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Publikationen kom ut för knappa året sedan och ger vägledning för bedömningar och välgrundade beslut vid underhåll av målade plåttak. Här behandlas processen, från kulturhistoriska förhållningssätt, identifiering av skador, diagnostisering av orsaker, till val av behandling och planering för underhåll och kontroll. Boken har också ett kapitel inför upphandling. Den här publikationen är resultatet av Hantverkslaboratoriets projektet Målning av takplåt för kulturhistoriska byggnader, som pågick mellan 2015 och 2017. Projektet har finansierats av Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och till viss del av Trafikverket.

Qr-koden länkar till rapporten i pdf-foramt.

BYGGLEVERANTÖRER

Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

08-270590

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

info@rios.se www.rios.se

FOTO: Anders Bergön

Certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och AFS 2001

Det lätta valet SÄNK ENERGIFÖRBRUKNINGEN GENOM ATT ANVÄNDA MINDRE MATERIAL TILL DIN HUSKONSTRUKTION

masonitebeams.se

HUSBYGGAREN NR 3.2019

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Värmex utför Entreprenadbesiktning inom VVS Projektledning, Projektering samt Injustering

www.varmex.se 08 -400 125 00

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

Kraften i kommunikation Här hittar du tekniska konsulter specialister på att lösa utmaningar inom samhällsbyggnad Vill du tala om vad just ditt företag kan här i tidningen, på husbyggaren.se eller nyhetsbrev från SBR Byggingenjörerna. - kontakta oss på

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 3.2019 3 .2019

Specialister på marknadskommunikation, medieproduktion och uppdragsförsäljning inom samhällsbyggnad sedan 1986.

www.mediarum.se

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

Branschnyheter Cykelboende byggs i Uppsala Arkitektkontoret hauschild + siegel – som står bakom det uppmärksammade cykelboendet Ohboy i Malmö – har nu ritat en nytt unikt bilfritt boende, Cykelkungen i Uppsala, med byggstart 21 maj byggherre är Sveafastigheter Bostad. Fastigheten ligger vid Fyrislundsgatan/Johannesbäcksgatan i Östra Sala Backe. Cykelkungen blir ett bilfritt boende med unik arkitektur. 99 hyresrätter varieras med allt från etagelägenheter till vindslägenheter med ettor på 20 m2 till femmor på 100 m2. Gemensamt är stora cykelutrymmen och smarta mobilitetslösningar. I källaren byggs ett träningscykelrum med cykeltrainers, motionscyklar och storbilds-tv för de hyresgäster som vill följa Tour de France från sin egna cykel. Ellådcyklar, cykelpool och cykelreparationsrum är en del av pilotprojektet för att utveckla nya mobilitetslösningar i ett hus med p-tal noll. För den som behöver åka bil ingår medlemskap i bilpool. www.sveafastig heter.se

Ny produktionslinje för korslimmat trä i Värmland Stora Ensos investering om ca 500 miljoner kronor i en ny produktionslinje för korslimmat trä vid Gruvöns sågverk i Värmland är nu igång. Produktionskapaciteten är 100 000 m3 per år korslimmat trä, vilket motsvarar material till cirka 4 500 normalstora lägenheter. Gran är det trädslag som används och CLT-elementen är 16 meter långa, 3,5 meter höga och kan vara upp till 0,4 meter tjocka. Detta är Stora Ensos tredje produktionslinje för korslimmat trä. Företaget har sedan tidigare två produktionslinjer i Österrike. Bildtext: KLT-produkterna från Gruvöns sågverk är 16 meter långa och 3,5 meter höga.

Botrygg erbjuder Hyrköp När de 24 radhusen i Steninge Slottsby i Sigtunakommun står färdiga kommer intresserade att erbjudas hyrköpa sitt radhus. – Begreppet hyrköp innebär att hyresgästen får möjlighet att prova på hur det är att bo i eget hus genom att först hyra innan man beslutar sig för att köpa sitt radhus, förklarar Adam Cocozza, vd Botrygg AB. Upplägget kan vara en bra lösning för de som drömmer om ett eget hus men behöver tid på sig för att förbereda sig ekonomiskt. – Detta är ett sätt för dem som saknar kapital att komma in på den ägda marknaden. Du hyr ditt radhus i fyra till fem år och har under den tiden rätt att köpa bostaden för ett på förhand överenskommet pris som motsvarar dagens marknadspris. Det kan samtidigt vara en möjlighet att göra en väldigt bra affär, säger Adam Cocozza. Radhusen i Steninge Slottsby är byggda i två plan om cirka 130 m2 med stort kök och vardagsrum, separat tvättstuga och duschrum på entréplan. På övre plan finns fyra sovrum samt badrum. Egen uteplats och trädgård. Hyresavgiften ligger på i genomsnitt 14 000 kronor per månad och köpesumman ligger i dagsläget på runt 5 Mkr. De första inflyttningarna ska ske i september i år uppger Botrygg.

MAS får ny servicebyggnad. Peab har fått i uppdrag att uppföra en servicebyggnad på Malmö sjukhusområde. Beställare är Region Skåne och kontraktssumman uppgår till 692 MSEK. Fastigheten uppförs på Inga Marie Nilssons gata i Malmö och omfattar cirka 28 000 m2 bruttoareal. Projektet har en hög komplexitet och kommer att bli logistiskt krävande då stora flöden av gods, textil, provflöden och avfall ska hanteras i byggnaden. Uppdraget kommer till stor del att handla om robusthet, teknisk försörjning och logistiklösningar. Servicebyggnaden ska bland annat innehålla ytor för logistik, försörjning – varav en stor vikt läggs vid rangeringsytor med lastkaj – avfallshantering, posthantering, driftcentral, kraftanläggning, omklädningsrum, skyddsrum, kylanläggning, sprinkleranläggning och administration. I den nya servicebyggnaden byggs också ett laboratorium som är kopplat till sjukvårdens alla avdelningar och mottagningar med funktionella system för provtransporter, till exempel en utbyggd rörpost. Uppdraget är en utförandeentreprenad i samverkan. Projektet har redan startat och servicebyggnaden i sin helhet beräknas vara färdigställd år 2022.

HUSBYGGAREN NR 3.2019

ADDERA BRANDSKYDD

Cellplastisolering

Nya PAROC FireSAFE™ ®

BRANDSKYDDA CELLPLASTISOLERINGEN. Med vår nya produktfamilj PAROC® FireSAFE™,

speciellt framtagen för att addera brandskydd åt konstruktioner som isolerats med cellplast, uppfylls gällande brandkrav. Läs mer på PAROC.SE/FIRESAFE.

En mer brandsäker byggnad

MALLA.SE K A R L X I I L I K F Ä R D , G U S TA F C E D E R S T R Ö M . F O T O : N AT I O N A L M U S E U M

ETT JOBB UTÖVER DET VANLIGA Renoveringen av Nationalmuseum var inte ett jobb som andra. Nu kan nya miljoner av besökare uppleva tusentals konstföremål i en nästan 150-årig kulturmärkt byggnad. Bengt Dahlgren fick av Statens Fastighetsverk det prestigefyllda uppdraget att projektera ny ventilation, klimatanläggning, sprinkler- och styr- & övervakningssystem. Vi såg även till att energi- & miljömålen uppfylldes. Ett stort projekt som var fyllt av utmaningar och som gör oss stolta. Det krävdes ingenjörskonst, helt enkelt.

Cirka 600 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fyra hörnstenarna i vår verksamhet är Bygg & Fastighet, Energi & Miljö, Installation och Brand & Risk

www.bengtdahlgren.se

Branschnyheter Flerbostadshus och plussenergihus – nu är det inflyttningsklart

S:t Eriks öppnar showroom i Norra Djurgårdstaden

I Husbyggaren nr 1/2015 skrev projektets arkitekter, DinellJohansson och Incoord, ansvariga för energi och installationer, om det projektet som nu står färdigt i Norra Djurgårdsstaden. I ett pressmeddelande skriver beställaren Stockholmshem att det är Stockholms energisnålaste flerfamiljshus som nu är klart för inflyttning. 730 m2 solceller på tak och väggar ska över året ge lika mycket el som husen använder för värme, varmvatten och fastighetsel. Husen är fyllda med bästa tänkbara miljötekniska lösningar för att kunna skapa och återvinna så mycket energi som möjligt, bland annat bergvärme, högeffektiv isolering och återvinning av matavfall till biogas.

Som en del i sin satsning på natursten öppnar S:t Eriks ett showroom för hållbara material i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Här kommer besökarna att kunna se och känna på kundunika produkter och lösningar, tak-, mark- och fasadskiffer, solcellspannor och grafisk betong. Showroomet blir också en naturlig mötesplats för arkitekter, konsulter och entreprenörer och andra som är intresserade av hållbara material, skriver S:t Eriks i ett pressmeddelande.

Projektet är helt unikt. Det är inte varje dag man som entreprenör får chansen att arbeta med den här typen av stadsutveckling. Vi har god nytta av vår tidigare erfarenhet och kompetens i det här projektet, säger Palle Bjerre Rasmussen, chef för NCC Building Nordics i Danmark. Kronløbsøen blir en nyanlagd ö med ett attraktivt läge i Indre Nordhavn mellan Sundkaj och Fortkaj, som båda är under utveckling. De 233 bostäderna kommer att fördelas på sex våningar ovanpå ett parkeringshus, som i sin tur består av fyra våningar belägna under vattenytan. Den nya ön får förbindelser i form av tre broar och en tunnel. Bakom byggprojektet står projektbolaget Kronløbsøen Projekt P/S. Det ägs i sin tur av By & Havn (50 procent), PensionDanmark (40 procent) och Nordkranen (10 procent). NCC är totalentreprenör för projektet som påbörjas i sommar och väntas stå klart i slutet av 2023.

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Bild: Tengbom.

Bygger 200 bostäder på ny ö i Köpenhamn

Kvarteret Löjan med vy motd nordost.

En pärla till Citadellkajen i Malmö Tengbom står som vinnare för bostadsutvecklingsprojektet kallat L’Huître på Citadellskajen i Malmö meddelar Cormac Förvaltning som utlyst tävlingen. Förslaget är den sista pusselbiten som fulländar kajstråket och uppfyller kundens vision om en unik byggnad med exklusiv design på bästa läge skriver Tengbom i sitt pressmeddelande. Den arkitektoniska gestaltningen är baserad på böljande former i kombination med ett strikt grid av mastlika pelare. Byggnaden i sig är den metaforiska pärlan i ostronet, omgiven av mer tung och robust arkitektur som de intilliggande kvarteren utgör. L’Huître består av olika former av bostadsrätter, allt ifrån kajhus i två plan till mer traditionella lägenheter såväl som stora exklusiva takvåningar. Samtliga får utblickar i flera väderstreck och stora terrasser. Lokaler och service i markplan bidrar till ett rikt stadsliv längs kajerna. Nu startar arbetet med detaljplanen som beräknas vara klar 2020.

NYTT FRÅN SBR

Summering 2018 Helgen den 24–25 maj har SBR sin 68:e förbundsstämma. Detta år står Uppsala som värd och stämman hålls på Hotell Academia. 2018 investerade SBR i kurspaket för byggprojektledare, en ny expertgrupp Byggprojektledare med certifiering, utökade personalstyrkan med en person och flyttade kansliet till nya lokaler. Trots detta visade 2018 ett överskott för verksamheten. Större än budgeterat. Största anledningen är kursverksamheten men även att de andra affärsområdena har fortsatt pekat uppåt. Förbundet har fastställt vision och värderingar och tagit fram en ny strategiplan för 2021 vilken omfattar fyra priorite-

rade verksamhetsområden: kommunikation och marknad, utbildning, medlemsutveckling samt expertgrupper. Varumärkesundersökningar visar att kännedomen om SBR har ökat varje år (sedan första mätningen 2014) i branschen. Sökordsoptimering har även gett bra resultat för att marknadsföra medlemmarnas yrkeskunnande genom sökfunktionerna på hemsidan. Medlemsantalet har ökat något men SBR vill bli fler. SBR erbjuder idag mycket som är bra för sina medlemmar och det ska vi behålla, men det finns också en rad nya områden att utveckla så att vi kan erbjuda mer och öka medlemsnyttan ytterligare. Två större projekt som kommer påbörjas presenteras nedan. ■ Björn Edebrand

SBR Branschdagar 2020 SBR har anordnat förbundsstämma enligt traditionsenlig plan i över 40 år. I olika forum har medlemmar tagit upp frågan om att återuppta SBR branschdagar som har sin bakgrund i den tidigare Konsultgruppen. Vidare är SBRs verksamhetsidé att stödja medlemmars yrkesroll och skapa nätverk.

Digitalisering SBR kommer att prioritera digitaliseringsarbete av verksamheten. Syftet är att med digital teknik förbättra och effektivisera och hitta nya lösningar och modeller med ny teknik som främjar medlemmarna. Förhoppningen är att vi med detta projekt kan hitta stöd för bättre kommu-

Därför kommer SBR att anordna Branschdagar 2020 med syftet att skapa ett event som integrerar stämma och branschdagar och samtidigt attraherar fler medlemmar genom både trivsel och kommersiella värden. Branschdagarna 2020 kommer vara en mötesplats för både medlemmar och

nikation med medlemmar och andra intressenter, öka marknadsföringen av medlemmarna, utveckla affärsområden och effektivisera samt förbättra våra interna processer. Projektet kommer att löpa under en lång tid och vi kommer att skynda långsamt med att prioritera några mindre pilotprojekt under hösten för att säkerställa att vi lägger fokus på SBR medlemmen och användaren. ■

andra aktörer i byggbranschen under 2 dagar med aktuella och intressanta föredrag som gynnar yrkesrollen och branschen. Förbundsstämman kommer att ske i anslutning med avslutande middag och möjlighet till trivselaktiviteter dagen efter. Platsen blir Stockholm i maj. ■

Lokalavdelningar och studentambassadörer Rekryteringsprocessen av ny medlemsansvarig i SBR är i full gång. Tanken är att SBRs lokalavdelningar ska kunna få ännu mer stöd från kansliet i arbetet att skapa lokala träffar, studiebesök och nätverk. Under hösten startar vi även en satsning på studentambassadörer ibland våra anslutna med uppgiften att informera om SBR på landets högskolor och universitet. ■

HUSBYGGAREN NR 3.2019

Skaraborgs Byggbranschdag Den 11 april anordnade SBRs lokalavdelning i Skaraborg en byggbranschdag i samverkan med Sveriges Byggindustrier, BI och Fastighetsägarna. Detta var ºärde gången med ett 90-tal deltagare från hela branschen. Årets tema var byggkostnaden för våra bostäder som diskuteras flitigt i media och i branschen. För att reda ut begreppen och få igång grupparbeten anlitade vi Henrik Persson Hvarfner som är bostadsutvecklare från Alingsås och är utbildad arkitekt m.m. Henrik visade några exempel på bostadsprojekt man ska undvika om man vill bygga billigt. Om man utgår från att man ska kunna bygga SABOs standardhus i 3-4 våningar så får man en måttstock på hur byggbart det är i ett område med detaljplan. I många detaljplaner finns det riksintressen, särintressen, begränsningar för höjd på byggnaderna och olika tekniska förutsättningar som begränsar möjligheterna för billigt byggande och gör att priset per kvadratmeter ökar. Framgångsfaktorer som gör det möjligt att bygga någorlunda billigt i

Branschdagens styrgrupp från vänster: Maria Skoog Sveriges Byggindustrier, Alma Ohlin Fastighetsägarna och SBRs Skaraborgs Carl Beskow.

Sverige är att minska begränsningarna i detaljplanerna och standardisera mer. Om det ska vara ett riksintresse att bygga de bostäder som motsvarar efterfrågan, behöver man skapa förutsättningar för att

byggherrarna ska kunna bygga med tillräcklig lönsamhet, annars begränsas utvecklingen i branschen. ■ Carl Beskow, ordförande SBR Skaraborg

Byggpiloten för ingenjörer Sedan ett år tillbaka driver SBR lokalavdelning i Skaraborg, med stöd från förbundet, ett projekt för att få utrikesfödda ingenjörer till byggbranschen genom praktik och sedan arbete. Projektet bedrivs i samverkan med Arbetsförmedlingen och Skövde kommun och hittills har vi intervjuat 4 ingenjörer från Syrien, Mexiko och Polen och fler kommer att intervjuas fram till sommaren. Arbetsförmedlingen har bidragit med lokaler för intervjuer, tagit fram listor på ingenjörer och Skövde kommun finner praktikplatser och står för kostnaderna i ca 3 månader. SBR står för det tekniska kunnandet i mötet med lämpliga arbetsgivare bland annat med företagsbesök. Programmet sammanfattas i häftet Byggpiloten för ingenjörer som alla i projektet står bakom. Min uppfattning är att det finns välutbildade ingenjörer, som pratar bra svenska och flera språk, och vill till vår bransch. Här kan SBR göra skillnad eftersom vi kan branschen och detta bör vi kunna göra i hela Sverige. Hör gärna av er! ■ Carl Beskow, ordförande SBR Skaraborg

HUSBYGGAREN NR 3.2019

NYTT FRÅN SBR

Vill du utveckla dig som projektledare? Då är SBRs kursprogram för Byggprojektledare något för dig. Utbildningen kommer innehålla 4 fristående kursblock där samtliga block pågår under 4 dagar i sträck.

(4 dagar): styrning, ekonomi, planering, genomförande, avslut samt entreprenadjuridik. Kursen vänder sig till dig som arbetar som projektledare och vill ha fördjupade kunskaper.

■ Byggprojektledning inriktning Produktion Datum: 23–26 september Blocket med inriktning på Produktion fokuserar på din roll som projektledare från genomförande till överlämning

För mer info och anmälan: sbr.se/blog/utbildningar/kurser/ byggprojektledning/

SBR förbundsstämman 24–25 maj ägde SBR förbundsstämma rum. På fredagen spelades SBRs golfmästerskap på Upsala golfklubb. Segrare i år på 34 poäng blev Per Håkansson från Kristianstadsavdelningen. På vällen samlades deltagarna på Jazzbaren på Katalin invid stationsområdet, där vi fick vi lyssna till traditionell New Orleans jazz. Lördagens program inleddes med att Mats Norrbom, Uppsala kommuns stadsbyggnadsdirektör, presenterade visionen Uppsala 2030. Mats beskrev Uppsalas väg framåt som en stad med 5 noder, där centrala Uppsala utgör just centrum för de fyra noder av stadsdelar som var för sig har ett fullt utvecklat stadsutbud. Som del i att möta miljökraven och klara av stadens för-

tätning planerar staden för en spårvagnslinje, en investering som beräknas kosta 5 miljarder kronor varav staten bidrar med 1 miljard, en del i Uppsalapaketet. Sträckningen ska gå mellan den nya järnvägssta-

SBR finns för dig!

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. För medlemskap krävs byggingenjörsexamen eller motsvarande.

tionen Bergsbrunna, över Fyrisån till Ultuna och Gottsunda och Uppsala centralstation. Nya i styrelsen är Marie Fägerman, Norrbottensavdelningen och Mickael Sjövall, Stockholmsavdelningen. På stämman avtackades också avgående styrelseledamöterna Camilla Werme och Anders Hedén.

SBRs styrelse 2019. Mikael Sjövall (Stockholm), Mattias Johansson (Göteborg), Lillian Axenstedt (Karlstad), ordförande Michael Maddison (Halmstad), vice ordförande Marie Fägerman (Norrbotten), Michael Spångberg (Dala) och Anders Hedén (Stockholm).

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51 VD

BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Camilla Werme

Nya medlemmar. Välkomna! ANNA DAVIDSON Projektledare,

Byggkonsult & Design AB, Ängelholm

CHRISTER CARLSTRÖM Projektledare,

Svedberga Brygga AB, Höganäs

MIKAEL HALVARSSON Byggkonsult

Halvarsson AB, Tyresö

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MALIN LIND Allerum

MEDLEMSÄRENDEN

ÖRJAN NÄSSLANDER Vd, qb3 Projekt AB,

UTBILDNING

FREDRIC STÅHL qb3 Projekt AB, Malmö

08-462 17 90

Karlstad

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

DANIEL ISRAELSSON Projektledare,

JURIDIK

PATRIK JOHANSSON Egen företagare,

FÖRSÄKRINGAR

ANDREAS CRONA Projektledare,

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10

Ramboll Sverige AB, Falun

Ekasjö fastighetsutveckling AB, Borås

Bylero AB, Gävle

HUSBYGGAREN NR 3.2019

STUDIEBESÖK

Livsstilsboende på Norrvikens Kust Eftermiddagen den 26 april var vi ett 10-tal medlemmar från SBRs Helsingborgsavdelning som med respektive tog oss till Båstad för en rundtur på Norrvikens kust där det byggs exklusiva bostadsrätter designade av Gert Wingårdh.

”Exklusivt och familjärt livsstilsboende med havets som granne – det är du värd.” Så presenteras bostadsrätterna för intresserade köpare.

Platschefen Fredrik Josefsson från PEAB visade oss runt. Etapp 1 var redan inflyttad, etapp 2 var precis slutställd och etapp 3 hade stommen uppe. Det finns plats för fler etapper i framtiden. Området är exklusivt med egen strand och brygga, pool, jacuzzi, padel- och tennisbanor och gemensamhets-

hus. Fasaderna är beklädda med cederträ som kommer att gråna med tiden och smälta samman med naturen. Visningen i en penthouselägenhet visade hög standard med stora terrasser och balkonger. Utflykten avslutades på det lokala bryggeriet Båstad Öl där Magnus Vibke lärde oss allt

HENRIK PERSSON Södertälje

ERIK STRAND HOLMGREN Stockholm

PETER KRISTHAMMAR VVS Plan

PASI AHDE Vagnhärad

i Värmland AB, Kristinehamn ANDERS LUNDIN Diagona AB, Tystberga JAN LILJEBERG Stockholm BERT OHLSSON VVS-ingenjör, VVS och Kylteknik i Eskilstuna, Eskilstuna AXEL SANDSTEDT Projektledare, Forsen AB, Holmsund LARS NORGREN Platschef, Byggsigurd AB, Örnsköldsvik JAN ÄDEL Projektledare, Södertörns Byggproduktion AB, Nynäshamn JAN HOLGERSSON Byggkonsult, Projekt-tid AB, Åstorp MATS-OLA LEVEIN Projektledare, Klara Arkitekter, Karlstad PETER ANDERSSON Projektledare, WSP Sverige AB, Trelleborg ÅKE SOLFELDT Projektledare, WSP Sverige AB, Jönköping

HUSBYGGAREN NR 3.2019 3 .2019

ARON JOHANSSON Jönköping

som är värt att veta om albryggeri. Eftermiddagen avslutades med provsmakning och en bit mat. ■ Text och bild: Charlotte Andersson, Helsingborgs lokalavdelning

π MÄSSOR & MÖTEN Elfack

ALEXANDER SJÖLANDER Ösmo

Göteborg, 7 maj

BJÖRN LARSSON Uppsala

Byggnadsvård & Trädgård

Stockholm, 10–12 maj Public Spaces

Göteborg, 4–5 september Kalendariet π KURSER OCH SYMPOSIUM

Fastighetsmässan i Göteborg

Åbymässan, 4–5 september

Symposium för entreprenadbesiktning

Samhälsbyggnadsdagarna

Trosa stadshotell, 5–6 september

Stockholm, 1–2 oktober

Symposium för Kontrollansvariga

Framtidsspaning Fastighetsenergi

Stockholm, 16–17 september

Stockholm, 22 oktober

Entreprenadbesiktning steg 1

Stålbyggnadsdagen

Stockholm, 16–17 september

Göteborg, 7 november

Byggprojektledning inriktning Produktion

Brandskydd 2019

Stockholm, 23–26 september

Upplands Väsby, 13–14 november

Posttidning B Husbyggaren Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

När du söker nya uttryck. Eller nya intryck. Många är de som använder våra olika produkter för att förverkliga sina idéer – och så har det varit sedan vi startade för 50 år sen. Låt dig inspireras på plannja.se

Hela Nordens tak

HUSBYGGAREN NR 3.2019