Husbyggaren nr 6 2017

NUMMER 6 | 2017

CoClass nytt klassifikationssystem – ska spara 60 miljarder Forskning blåser nytt liv i gammal kunskap – konsten att vädra KRÖNIKA Enkel lösning på trångboddheten BILDJOURNALISTIK

Miljonärsprogrammet slår i taket JURIDIK

TEMA Byggmetoder & innemiljö

Metodval vid byggtorkning

Kvitta krav på skadestånd mot fordran?

Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller.

Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning?

Kontakta oss!

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se | www.kabe-mattan.se

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktionschef: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2017

Nr 1: v.8 Nr 4: v.38

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Vittangi kyrka, Norrbotten Foto: Shutterstock Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Även i passiv­hus ska man kunna se bra ut!

A

lltsedan oljekrisen på 1970-talet har strävan i byggprocesserna varit att bygga husen energieffektivare. Låg energianvändning och en god innemiljö kan åstadkommas både vid nyoch ombyggnad av alla sorters byggnader från villor till flerbostadshus, kontor, skolor och lokaler.

För att nå ett gott resultat är det viktigt med kvalitetssäkring under hela byggprocessen vilket inkluderar att samverkan mellan byggnaden och dess installationer beaktas.

Riktlinjerna för passivhus är att bygg­naden inte får göra av med mer än 15 kWh/m²/år. De svenska normerna för passivhus är att tillförd effekt inte får överstiga 10 W per kvadratmeter för fler­ bostads­hus och 12 W per kvadratmeter för friliggande hus, vid dimensionerande uteklimat. I norra klimatzonen ökas detta med 4 W per kvadratmeter.

Kortfattat kan tekniken vid uppförande av passivhus förklaras med att man bygger energisnålt genom att minimera värmeförluster från klimatskalet, med hjälp av effektiv ventilation samt genom att tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol. Detta innebär ett lufttätt klimatskal med extra tjock isolering samt fönster och dörrar med låga U-värden.

Vi som jobbar som besiktningsmän, kontrollansvarig och projekt­ ledare ställs idag inför en stor utmaning vid nyproduktion av hus som vintertid har kondens eller is på utsidan av fönsterglas. Radiatorerna under fönstren är borta och ersatta med golvvärme. Jag får ofta svaret att fönstren idag har ett så lågt U-värde och därför kan det uppstå kondens eller is på utsidan av glaset. Funktionen med fönster måste vara att man skall kunna se ut samt få in dagsljus och samtidigt ha ett lågt U-värde.

Här måste branschen tillsammans med hustillverkare, konstruktörer och arkitekter lösa problematiken med kondensen. ■

ANDERS ENGLUND

Ledamot i förbunds­ styrelsen, SBR

Trivsel och harmoni i köket

Casamja Skåpkåpa 16 V/R – lågflödeskåpan - integreras i raden av kökets överskåp

90 % osuppfångning vid 15 l/s.

Passar i S-, F-, FX-, FT- och FTX-system.

Matlagningen blir trivsammare när man får ut matoset men slipper fläktbuller.

Skåpkåpa 16 V/R har en ut- och infällbar fronthuv. Ett mekaniskt spjäll reglerar flödet. Två versioner V: Den väggfasta delen med vit pulverlack.

R: Alla synliga delar av nickelfri rostfri plåt. LED-belysning med inbyggd strömställare – de boende avgör tänd/släkt belysning oavsett fronthuvens position. Plugin-transformator. Inbyggd renslucka.

En ny generation genomtänkta spiskåpor: CASAMJA - SKÅPKÅPA 16 Nybyggnation

ROT

CASAMJA - STUDENTKÅPA Lilla lägenheten

CASAMJA - TH/ROT ROT - Äldre lägenheten

CASAMJA - SH/Universal ROT

Nybyggnation

Läs mer om våra spiskåpor och hur vi tänker på www.casamja.se www.casamja.se

AdSpiskapa16_172x57_170522.indd 1

HUSBYGGAREN NR 6.2017

2017-05-24 13:13

3

Vill du skapa trygga byggprojekt?

Varje dag bidrar vi på Densia med kunskap, goda råd och trygghet till människor som ska förverkliga sina husdrömmar. Är du också intresserad av att arbeta med oss? Vi söker nya kollegor till vårt besiktningsteam som vill jobba med besiktning av flerbostadshus och småhus samt hjälpa kunder att skapa ett tryggt byggprojekt.

Din profil

Entreprenadbesiktningsman med erfarenhet från flerbostadshus eller småhus.

Erfarenhet av arbete som konsult, entreprenör eller beställare.

Meriterande är erfarenhet som kontrollansvarig.

Du ser alltid till projektets bästa och har pondus och mod att stå för dina beslut.

Du är social, engagerad och affärsmässig.

Du behärskar svenska i såväl tal som skrift.

Vi erbjuder en stimulerande arbetsmiljö, intressanta arbetsuppgifter, stort eget ansvar och trevliga kollegor. Låter det här intressant? Välkommen med din ansökan!

Skicka din ansökan med CV till info@densia.se Har du frågor om rollen är du välkommen att kontakta Philip Orrenius direkt på 073-960 59 63.

Smart, starkt och effektivt Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till framtidens smarta byggnader. Säkra och hållbara konstruktioner med rätt dimensioner är grunden. Sedan lägger vi till inbyggd teknik som övervakar och styr energiförbrukningen.

Resultatet blir smarta byggnader där människor ska bo, arbeta och trivas. Fastigheter med låga driftskostnader, som är hållbara över tid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

Innehåll #6 | 2017 8 OLIKA METODVAL VID BYGGTORKNING

Med smarta provisorier, smarta maskinval samt smart val av energislag går det att sänka både kostnader och koldioxidbelastning radikalt utan försämrat torkklimat.

13 FRÅN BSAB TILL COCLASS

Vad du som projektör, projektledare, projekteringsledare kvalitetsansvarig, besiktningsman eller annat behöver veta om det nya systemet.

8

18 BILDJOURNALISTIK

Bostadsbyggandet ligger på rekordnivåer, för stunden ser det ut som marknaden inte producerar i samklang med vad som efterfrågas.

23 VÄDRA FÖR BÄTTRE INOMHUSMILJÖ

Både behov och ekonomi finns bland miljonprogrammens hyres­ gäster för att bygga lägenheter med flera rum än tre visar en analys av Carlos Rojas.

Gemensamt

BYGGINFORMATIONSMODELLERING

förvaltning

COCLASS CAD AMA-kod All byggd miljö

ISO/IEC-S Standard

13

Framtidssäkrat

digitalt

framtidssäkrat

IFC/Industy Foundation Classes

BSAB 2.0

Livscykel

CAD

AMA

ekonomi

GLN

INTERNATIONELLT

DIGITALT

27 NYBYGGDA FLERRUMMARE LÖSNINGEN PÅ TRÅNGBODDHETEN

ALL BYGGD MILJÖ

IFC /INDUSTY FOUNDATION CLASSES

Ny forskning visar på att den gamla metoden att vädra tillsammans med självdrag kan vara ett gott miljöval både i äldre och moderna byggnader.

BIM

FÖRVALTNING

Internationellt

ekonomi

IFC/INDUSTY FOUNDATION CLASSES

BSAB 2.0

33 FRÅGA JURISTEN

Beställaren fick inte kvitta krav på skadestånd mot konsultens fordra.

37 SBR-NYTT

Europeiskt bevis på din kompetens. Den europeiska organisationen AEEBC, som SBR Byggingenjörerna ingår i, har tagit fram ett kort kal�lat EurBE. SBR öppnar för fler överlåtelse besiktningsmän att arbeta enligt SBR­modellen. Stor efterfrågan på kurser inom entreprenadjuridik möts upp med fler utbildningstillfällen.

23 Nästa nummer tema Infrastruktur & klimatsmart byggande. Numret kommer ut vecka 8.

TEMA I DETTA NUMMER

π TEMA BYGGMETODER & INNEMILJÖ COCLASS ÄR PÅ VÄG att ersätta BSAB 96, det nya

klassifikationssystemet börjar få genomslag inom förvaltning och bygg. Primärt ska CoClass hantera information om objekt genom hela livs­ cykeln. Från tidigt kravställande vidare till projek­tering, kostnadskalkylering, produktionsplanering, produktion, drift och underhåll och till slut avveckling. där flera miljonprogramsområden står inför att nybebyggas. Genom att producera flerrumslägenheter, fyror, femmor och sexor har vi nu möjlighet att bidra till ordning i situationen med trångboddhet i dessa områden.

De billiga lägenheterna finns redan. De stora lägenheterna finns däremot inte, har aldrig funnits och riskerar att aldrig finnas om vi inte ganska snart fokuserar om och prioriterar om.

VI ÄR VID EN TIDPUNKT

HUSBYGGAREN NR 6.2017

27 5

Marknadsnytt MER Anläggning – frågor och svar – ny bok MER Anläggning, det vill säga Mät- och Ersättningsregler för AMA Anläggning, skapar frågor kring hur mängdförteckningar och kopplingen till mät-och ersättningsreglerna ska tolkas.

I den nya boken MER Anläggning – frågor och svar förtydligas frågeställningar som förekommer vid tolkning av mängdförteckningar och kopplingar till mätoch ersättningsregler. Bokens innehåll bidrar till kompetenshöjning inom branschen kring dessa frågor. Innehållet är strukturerat i princip som MER Anläggning med kompletterande kapitel om andra handlingar i ett förfrågningsunderlag och dess kopplingar till MER Anläggning och mängdförteckningar.

Boken är till stor nytta för beställare, konsulter och entreprenörer som upprättar förfrågningsunderlag, kalkylerar och reglerar arbeten inom framförallt anläggningsbranschen. www.byggtjanst.se

Styr husets säkringar med mobilen Tempiros patentsökta lösning är baserad på en idé om att omvandla traditionella säkringar till smarta och uppkopplade säkringar. Genom en enkel installation, lika enkel som att byta en säkring, får man möjlighet att styra exempelvis värmeelement, luftvärmepump, infravärme, ventilation, bastu, spis /ugn, golvvärme eller elbil. Allt styrs smidigt via en app i telefonen.

Fördelar med Tempiros smarta säkringar är bl.a. en enkel installation och att kunna styra när t ex värmen ska slås på och därmed spara både energi och pengar. www.tempiro.com

Lokal luftrening som gör skillnad PAZ Sofa är en soffa utformad i ScreenIT-stil som kombinerar en bekväm sittplats med en skyddad miljö. Pure Air Zone® fungerar så att en fläkt drar in förorenad luft från omgivningen genom ett förfilter och ett finfilter. Därefter transporteras den renade luften uppåt inuti soffan. Den rena luften tar sig sedan genom en flödesutjämnande konstruktion och blåser ut genom tyget på soffans rygg med väldigt låg hastighet och skapar en bubbla av ren luft via soffans framsida. Dragfritt. Ljudlöst. Arbetsplatsen fylls upp och en zon av ren luft skapas och omger personen som sitter vid Pure Air Zone®. En bieffekt är att all luft i rummet processas och om ett flertal arbetsplatser i ett kontorslandskap förses med PAZ kommer även allmänluften att uppnå en mycket hög reningsgrad. www.gotessons.se

Först med konserveringsmedelfria vägg- och takfärger Caparol lanserar Capafree – Sveriges första konserveringsmedelsfria, moderna vägg- och takfärger. Anpassade för målarens medvetna krav på hälso- och miljöanpassade produktegenskaper.

Hantverkare som arbetar med vattenlösliga byggmaterial som lim, färg och spackel kan komma i kontakt med konserverings­ medel på arbetsplatsen. Upprepad hudkontakt med vanligt förekommande konserveringsmedel misstänks vara orsaken till ökad uppkomst av kontaktallergier och allt fler väljer aktivt att använda produkter utan konserveringsmedel när så är möjligt skriver tillverkaren. Produktserien innehåller en helmatt takfärg och en matt väggfärg. www.caparol.se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd.

Unik konstruktion! w ww.hf onst r e t .se

6

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

HUSBYGGAREN NR 6.2017

Smarta I-balksystem för bjälklag, tak och väggar.

Produkterna är mycket enkla att hantera och bearbeta. masonitebeams.se

Thermoflex 45

Lågeffektlösning för nybyggnation Thermoflex 45 är en golvvärmelösning med effekten 45 W/m². Stödjer kraven i BBR 22 (BFS 2015:3) och är registrerad i SundaHus. Kombinera med våra termostater med energisparprogram.

EB-Therm 205

EB-Therm 355

Läs mer på www.ebeco.se.

Väggar?

Vi levererar betongelement för alla typer av projekt. Med våra väggelement får du en snabbmonterad stomme, en ekonomisk fördelaktig konstruktion samt låga krav på underhåll.

www.lkb.se

BYGGMETODER

OLIKA METODVAL VID BYGGTORKNING Klimatskalet i en byggtorkning är normalt mycket sämre än i den färdiga byggnaden. Byggtorkning ger därför ofta energi­ användning som motsvarar många års normal drift av den färdiga byggnaden. Men det måste inte vara så. Med smarta provisorier, smarta maskinval samt smart val av energi­ slag går det att sänka både kostnader och koldioxid­ belastning radikalt utan försämrat torkklimat.

TEXT: KENT BERGSTRÖM & PETER BRANDER

S

MARTA STRATEGIER ATT MINSKA BEHOVET AV ENERGI

Torkmiljön måste drivas så länge uttorkning behövs.

Att minska torktider via smarta materialval och prefablösningar som inte behöver torkas kommer därför att påverka energianavändning kraftigt. Varje kg vatten som ska torkas ut innebär en ca en kWh energi för att förgasa det från vatten till ånga som kan torka ut från ett material. Alltså bör mängden vatten som tas med in i en byggtorkning minimeras. Kan vattnet som tränger in i byggnaden sugas upp som fritt 8

vatten innan det hunnit sugas vidare in i ett material tjänar du både tid och energi.

PROVISORISKA VÄDERSKYDD SOM HÅLLER VATTNET UTE OCH BEHÅLLER ENERGIN I BYGGNADEN

Det arbetas med olika tekniker och strategier för provisoriskt skydd och det delas för det mesta in i öppen fas samt produktion efter tätt hus. I öppen fas måste antingen väderskydden täcka helt eller så måste materialen som byggs in i huset tåla regn.

En typisk lösning är plastade lägenhets­ paketerade innerväggsmaterial som lyfts in i en betongstomme efterhand som stommen går upp.

När heltäckande väderskydd inte används behövs fungerande strategier för t.ex. schakt, fönsterhål och dörröppningar, dessa är ”svaga” punkter innan tätt klimat­ skal. Detaljerna behöver ägnas extra uppmärksamhet i projekteringen så att en fungerande plan finns tills ordinarie klimatskal är på plats. Tillfälliga väderskydd behöver ha samma funktion vad gäller avledning av vatten som den färdiga produkten.

De tillfälliga tätningarna behöver även minska risken att t.ex. vind påverkar byggklimatet negativt, speciellt vintertid kan små otätheter snabbt omsättas i höga uppvärmningskostnader.

HUSBYGGAREN NR 6.2017

PUMPEFFEKTER VIND OCH KORTSLUTANDE HÅL, STÄNGDA SCHAKT, OTÄTT KLIMATSKAL.

Bild 1. Varm luft stiger. Fenomenet skorstensverkan ger en tryckbild där kall luft sugs in i botten av byggnaden medan varm luft släpps ut i toppen av byggnaden. Om du sätter in mer värme i den här situation ökar skorstensverkan och det kan bli kallare på bottenvåningen.

Bild 2. Med bra schaktstrategi blir det skorstensverkan per plan och mycket enklare att hålla jämn tempertur i bygg­ naden.

Bild 3. I det tidiga läget är byggnaden inte lufttät och därför mycket mer känslig för vind. Blåser det mycket och provisoriska tätningar demonteras för exempelvis fönstermontage kan byggklimat helt försvinna på våningen i fråga.

KOSTSAMT OCH RISKFYLLT

I tidiga skeden är ofta konstruktionsdelar dåligt isolerade. Sitter det bara material utan isoleringsförmåga blir det stillastående luftlager utmed ytorna som isolerar.

Tyvärr innebär det normalt betydligt sämre HUSBYGGAREN NR 6.2017

Figur 4. I slutet av en byggtorkning (alternativt mer välplanerad byggtorkning) fungerar huset mer som i drift.

Huset är välisolerat och lufttätt vilket gör att effektbehovet i byggtorkningen sjunker radikalt. I den här fasen är det viktigare att ha kontroll på fukt­ nivåerna eftersom ventilationssystemet oftast inte är i drift.

2 LAGER PLAST U-VÄRDE 2,7–3

Rsu 0,04–0,06

Rsi 0,04–0,06

Rsu 0,04–0,06

1 LAGER PLAST U-VÄRDE 8–12

GIPSSKIV U-VÄRDE

+2×Rsi 0,125

Bild 5. Att plasta igen öppningar är en vanlig strategi för provisorisk tätning. Att dra plasten på båda sidor om tätningen gör stor skillnad på kondensrisken och möjligheten att hålla varmt om det finns begränsad värmeeffekt i byggtorkningen.

Rsi 0,04–0,06

GIPSSKIVA + 50 MURSKIVA U-VÄRDE 0,73–0,75

Rsu 0,04–0,06

Rsi 0,04–0,06

GIPSSKIVA U-VÄRDE 7,9–11,5

Rsu 0,04–0,06

Rsi 0,04–0,06

Energislag Med smarta strategier menar vi att använda energisystem som ger låg koldioxidbelastning men kan erbjuda högt effektuttag när så behövs. Det finns en direkt kostnadsbild kopplad till val av energislag. I många fall finns det även en stark koppling till koldioxidbelastning. Vid Byggtorkning handlar det också om att hitta tillräcklig värmeeffekt för att kunna få tillräckligt varmt eftersom effektbehovet oftast är mångdubbelt vad 1 LAGER PLAST 2 LAGER PLAST U-VÄRDE 8–12 drift.

U-VÄRDE 2,7–3 som krävs i färdig Fjärrvärme är idag den mest kostnadseffektiva energikällan för att skapa en god grundvärme i byggnaden, om byggnaden ska anslutas med fjärrvärme för permanent drift är det självklara valet som energikälla.

Säkerställ att värmeväxlare ansluts tidigt i projektet, ju tidigare desto bättre under förutsättning att utrustningen hamnar ”frostfritt”. +2×Rsi 0,125 Systemet är vattenburet och fungerar som ett ”vanligt” radiatorsystem, vattnet pumpas genom en värmeväxlare och ut i ett slangsystem som ansluts till ”radiatorer”.

Rsu 0,04–0,06

UTAN ISOLERING OCH LUFTTÄTHET BLIR DET

SMARTA STRATEGIER FÖR ATT TILLFÖRA ENERGI

Rsi 0,04–0,06

Genom att på ett bra sätt säkerställa att regnvatten inte tränger in och att kall vind inte kyler så finns det möjligheter att etablera en fungerande byggvärme. Utan lufttäthet är det inte möjligt att lyckas med ett energieffektivt och bra byggklimat.

Det handlar inte bara om att få generellt varmt i en byggtorkning. Det får inte heller finnas kalla konstruktioner som kan nås av varm blöt luft.

isolering än i drift eftersom byggvärmen drivs med fläktar som blåser utmed väggarna. Det är inte bara energinotan som sticker iväg. Byggdelarna som hamnar kallt har oftast mycket dåliga förutsättningar för att kunna torka också.

Rsu 0,04–0,06

Några saker att tänka på i din projektering av tillfälliga tätningar är: ■■ Vad finns det för öppningar i takkonstruktionen och hur tätas dem provisoriskt?

■■ Hur hanteras fönsteröppningar innan fönstermontage?

■■ Hur hanteras byggdörrar och andra intagshål, kan det finnas anledning att köpa in kompletta dörrar som ersätter de traditionella ”Plywood dörrarna”?

■■ Hur hanteras stora infästningar och genomföringar i klimatskal av exempelvis hisstorn och bygghissar?

LUFTTÄTAD BYGGNAD.

Rsu 0,04–0,06

SKORSTENSVERKAN MED STÄNGDA SCHAKT UTAN VIND, OTÄTT KLIMATSKAL.

Rsi 0,04–0,06

SKORSTENSVERKAN MED ÖPPNA SCHAKT UTAN VIND, OTÄTT KLIMATSKAL.

Bild 6. Samma princip gäller vid oisolerade ytterväggar. Det går inte att torka en utfackningsvägg effektivt om den den yttre isoleringen inte monterats.

9

BYGGMETODER

”Radiatorerna” har en fläkt som flyttar energin ut i luften, vilken typ och antal bestäms av konstruktionen och energikraven för att uppnå önskad temperatur.

Elvärmd luft är en enklare uppvärmningsmetod än vattenburen fjärrvärme, man behöver fortfarande fördela ut energin på byggarbetsplatsen. Det sker då genom enklare kabeldragning från byggcentraler.

Aggregaten som används är i princip det samma som vattenburen fjärrvärme med den skillnaden att vattenbatteriet i fjärrvärmarna är ersatta med elbatterier, fläkten flyttar då luft över elbatteriet och energin ut i luften. Vilken typ och antal bestäms av konstruktionen och energikraven för att uppnå önskad temperatur.

Förbränningsprocesser kan ibland vara nödvändigt om inte vare sig fjärrvärme eller el finns att tillgå med tillräcklig effekt.

Den traditionellt vanligaste lösningen är då att värmeväxlaren i ett vattenburet fjärrvärmesystem ersätts med en oljepanna som då värmer vattnet. I övrigt används samma utrustning som ett vattenburet fjärrvärmesystem. Det är ingen bra lösning miljömässigt och därför sker en övergång till pelletspannor gradvis nu. Dessa ger mer transporter till arbetsplatsen så pellets är inte heller optimalt.

En annan variant är att man helt slopar att distribuera energin via ett vattensystem.

Då tillförs energin direkt från aggregaten med hjälp av fläktar, varianten finns med både olja och gasol som energikälla. Både transport och hantering ger då betydligt sämre miljöprestanda.

Till de ovan angivna metoderna finns ett stort antal varianter som kan vara användbara för att värma olika konstruktionsdelar separat.

■■ Golvvärme (punktvärme av material) ■■ Fläktar (att säkerställa att energin når

alla konstruktioner) ■■ Luftvärme (kan användas i delar som

inte nås med huvudsystemet)

Värmesystem har möjligheten att sänka den relativa fuktigheten i byggklimatet men kan inte hantera vattnet som når luften. Alltså behövs aktiv fukthantering också planeras.

HANTERA FUKTEN I BYGGMILJÖN

Hantering av fukttillskott i byggmiljön med värme För att hantera de fukttillskott som påverkar byggmiljön har man traditionellt använt sig av självdragsventilation driven av byggvärme, tanken är då att man genom att skapa en temperaturskillnad skall få inomhusluften att stiga och sedan läcka ut ur byggnaden. Då luften värmts upp har den möjlighet att bära med sig vatten som avdunstat från materialen och verksamheten. Nackdelen med systemet är att man behöver värma den luften som ersätter den luft som ventilerats ut, stora temperaturskillnader kan uppstå i byggnaden och i värsta fall kan man genom att värma skapa kalla ytor i den nedre/yttre delen av byggnaden enligt tidigare resonemang.

Avfuktning av Byggmiljö Avfuktning av byggklimatet är generellt ett energieffektivare sätt att hantera fukttillskotten från byggmaterialen, anledningen är att genom att ta bort vatten ur luften blir luften varmare och på så sätt minskar behovet av värme tillskott. Om man tar bort 1 g vatten ur 1 m³ luft ökar temperaturen med ca 2,5 °C, detta gäller för alla typer av avfuktning.

Det finns två huvud principer att avfukta luft; Sorptionsavfuktare och Kylkondens­ avfuktare.

Sorptionsavfuktare hanterar vattnet i en saltbehandlad rotor och Kylavfuktare skapar en kall yta som luften kan kondensera mot och samlas i en balja eller leds ut i avlopp.

Sorptionsavfuktare är generellt sett mer komplicerade och innehåller en mängd komponenter som fungerar i system medan kylavfuktaren är mycket enklare i sin uppbyggnad.

Båda metoderna är starkt kopplade till hur ”tät” du får din byggnad genom tillfälliga tätningar, ju tätare det blir desto bättre kan du optimera din avfuktning och värmning.

Energimässigt så finns det några saker som man behöver beakta: ■■ Att avfukta ”kostar” energi.

– Eldrivna avfuktare drar ström, välj metod efter förutsättningarna.

■■ Balansera din värme och avfuktning efter

värme & avfuktningsbehov.

– När man avfuktar kan ofta tillförd värme­effekt minskas.

– Avfukta där och när det gör mest nytta.

■■ Evakuera inte ut mer luft än du absolut

behöver.

– All luft som evakueras ersätts med luft som behöver behandlas och värmas ”igen”.

■■ All avfuktningsutrustning skall återföra

energin till byggnaden.

Fläkt Rumsluft

Torrluft

Rumsluft

Torrluft

Rotor

Fläkt

Våtluft

Värme

Rumsluft Kompressor

Prinskipskiss på Sorptionsavfuktare (Ej lämplig för byggavfuktning).

10

Sorptionsavfuktare med luftkyld kondensor.

Princip för kylavfuktare.

HUSBYGGAREN NR 6.2017

Figur 8 Prefabricerad provisorik tätning som kan flyttas med efterhand som stommen går upp och fönster sätts i möjliggör lite bättre isolerade lösningar eftersom de återanvänds.

– Inga våtluftsslangar skall blåsa ut varm fuktig luft utanför byggnaden, ej lämplig metod.

Temperaturskillnaden mellan luften som passerar in i maskinen och luften som lämnar maskinen blir ca 5°C.

SORPTIONSAVFUKTNING

Fördelar

Sorptionsavfuktaren tar in luften från rummet och luften passerar rotormaterialet, vattenmolekylerna fastnar då i rotorn och den torra luften tillförs rummet.

Ca ¼ av rotor ytan har en sektion där luft tas in i avfuktaren och hettas upp till ca 120 °C, när den luften träffar rotormaterialet frigörs vattnet ur rotorn och leds ut ur byggnaden som ”våtluft”.

Om inte våtluften kan ledas ut kan en luftkyld kondensor (kryssvärmeväxlare) kopplas på aggregatet, då använder man rumsluften att kyla våtluften så att den kondenserar och samlas i en balja eller leds ut i avlopp.

Temperaturskillnaden mellan luften som passerar in i maskinen och luften som lämnar maskinen blir ca 15 °C. Principskisserna längst ned på föregående sida visar två olika typer av sorptionsavfuktare, den vänstra är en typ av avfuktare där man leder ut vattnet i ångfas på utsidan byggnaden, den högra är en avfuktare som behåller energin i byggnaden.

Energimässigt bör man undvika den vänstra modellen.

■■ Går snabbt att avfukta bort stora mäng-

Fördelar ■■ Fungerar i ”alla” klimatsituationer ■■ Har ett koncentrerat luftflöde ■■ Med luftkyld kondensor återger den

mer energi än den tar KOMPRESSORKYLDA AVFUKTARE

Kylavfuktare fungerar i princip som ett kylskåp, en kompressor skapar en kall och en varm yta. Den kalla ytan är den del som skapar avfuktningseffekten genom att rumsluften kondenserar mot ytan, den energi som tas för att skapa den kalla ytan tillförs för att skapa den varma ytan. När luften passerar den varma ytan återvärms luften och den relativa fuktigheten sjunker och blir då torr luft.

HUSBYGGAREN NR 6.2017

der vatten i varma fuktiga miljöer.

■■ Förhållandevis billig teknik ■■ Energieffektiv så länge uppvärmningen

Provisoriska dörrar till trapphusschakt för att undvika skorstensverkan.

finns och det finns mycket vatten att ta bort SPÅRA TORKMILJÖ OCH ENERGIFÖRBRUKNING FÖR ATT HITTA AVVIKELSER

Att spåra torkmiljön är kostnadseffektivt på många sätt. Ett enkelt sätt att få det gjort är att dagligen göra mätningar av Relativ fuktighet, Temperatur och Vatteninnehåll dagligen och föra ”bok” på resultatet.

Ett enklare men dyrare sätt är att använda sig av utrustning som hela tiden loggar mätvärden automatiskt och laddar upp dessa på en server. Resultatet ger ovärderlig kontroll på vad som händer vid olika moment i byggprocessen, resultatet ger en möjlighet att snabbt justera avvikelser och hantera dessa på ett effektivt sätt.

Ett bra alternativ att spåra energiförbrukningen är att använda ”intelligenta” byggcentraler, dessa mäter och loggar energianvändningen hela tiden och man kan följa vilka moment i byggprocessen som belastar energiförbrukningen mest.

Syftet är att kunna styra sin torkmiljö aktivt och kunna förända insatsen vid behov. Därför är loggförande system som inte kommunicerar aktivt mindre intressanta om de inte blir avlästa ofta. Det hjälper ju inte att veta att torkmiljön varit dålig i flera veckor efter det har hänt.

I denna artikel har vi visat på att med smarta provisorier, smarta maskinval samt smart val av energislag går det att sänka både kostnader och koldioxidbelastning radikalt utan försämrat torkklimat. Vi hoppas att punkterna nedan är en god hjälp i arbetet med att optimera förutsättningarna för torkklimatet. ■

GODA RÅD π Att planera din klimathållning i bygg­

skedet tidigt ger valmöjligheter senare i projektet. π Starta klimatmätningar tidigt (gärna via fjärrövervakning). π Byggklimatet är beroende av kvalitén på tillfälliga tätningarna. π God vädertäckning är en bra start. π Glöm inte bort luftläckage internt i byggnaden. π All energi som tillförs för klimathåll­ ning skall stanna kvar i byggnaden så länge som möjligt. π Säkerställ effektbehov för byggklimat tidigt i projekteringen. π Planera dina schakt noga. π Vatteninträngning under stomresning. π Provisorisk matning av energi. π Lufttäthet.

KENT BERGSTRÖM

Teknik och utbildningsansvarig Polygon Sverige AB

PETER BRANDER

Diplomerad Fuktsakkunnig Polygon/AK

11

GODKÄNT & SÄKERT GOLVAVLOPP SYSTEMGODKÄNT MED 23 TÄTSKIKTSSYSTEM

DESIGNSERIE - HIGHLINE

DESIGNSERIE - CLASSICLINE

Linje:

Linje:

Hörn:

Hörn:

HIGHLINE PANEL

CLASSICLINE GALLER

HIGHLINE RAM

CLASSICLINE RAM

Höjd: 10, 12, 15, 25 mm (ramen kan väljas bort)

Höjd: 6, 8, 10, 12 mm (ramen är obligatorisk)

AVLOPPSARMATUR

AVLOPPSARMATUR I ROSTFRITT STÅL

Golvbrunn Linje: 300 till 1200 mm Golvbrunn Modul: Måttanpassade

Alltid metall i golv- väggvinkeln för en optimal, säker och stabil montering

FIXTUR

UTLOPPSHUS

Fixtur vid installation i träbjälklag

Välj ur ett brett sortiment

Golvbrunn Hörn: 200 mm golvbrunnar efter behov vid längder över 1200 mm och upp till 7,5 m.

www.unidrain.se | www.jafo.eu | 046 33 39 00

BYGGMETODER

FRÅN BSAB TILL COCLASS EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION SKA SPARA MILJARDER

För drygt ett år sedan ersattes det svenska klassi­ fika­tionssystemet BSAB 96 – mest känt genom ”AMA-koderna” – av CoClass. Det nya systemet börjar nu undan för undan få genomslag inom bygg och förvaltning. På vilket sätt påverkar det oss inblandade i branschen? Vad behöver du som projektör, projektledare, projekteringsledare kvalitetsansvarig, besiktningsman eller annat veta om det nya systemet?

HUSBYGGAREN NR 6.2017

V

ISIONEN

Utifrån en handritad skiss bygger en arkitekt en CADmodell, och ritar bland annat innerväggar som enkla volymer. Eftersom programvaran stöder det nya svenska klassifikationssystemet CoClass så får väggarna beteckningen B20 Innervägg.

Modellen tas över av en konstruktör som i samarbete med entreprenören diskuterar konstruktiva lösningar. För väggarna runt badrummet väljer man en icke bärande regelvägg, med våtrumssäkert ytskikt mot insidan. Konstruktionen finns redan inlagd

13

BYGGMETODER

som ett ”recept” i programvaran. De individuella väggarna blir numrerade, beteckningen blir till exempel B2001.AD3012 (IV21) Innervägg nr 01 > Väggkonstruktion med fackverksstomme nr 12, typ IV21.

Från modellen exporteras så en mängdförteckning över alla byggdelar. Våtrumsväggen förtecknas med alla sina beståndsdelar. Här hittar vi NCB Väggbeklädnad (Normalgipsskiva) på ena sidan väggen.

Mängdförteckningen blir inläst till ett kalkylprogram, där gipsskivan kopplas ihop med en produkttyp i ETIM, som är en internationell varudatabas för bygg och installation. Här får man tips om vilka egenskaper som är relevanta för gipsskivan: fukttålighet, utseende och mycket annat.

Utifrån de krav som ställs kan nu entreprenören söka bland sina leverantörer av byggmaterial. En förfrågan kan skickas till alla som har produkten till försäljning och valet kan göras utifrån pris och tillgänglighet. Alla produkter har ett GTIN (Global Trade Identification Number) som gör att de blir spårbara i alla led. Varje produktionsanläggning har ett GLN (Global Localization Number) som gör att man kan hitta den geografiskt mest lämpliga leverantören eftersom transporter kostar pengar och påverkar miljön negativt.

Entreprenören kan också utifrån kraven söka alternativa produkter. Kanske skulle det bli billigare – och ge mindre miljöpåverkan – om man använder träfiberskivor eller plywood istället? Eftersom alla relevanta databaser har sina produkter ”CoClassifierade” är det enkelt att söka alternativ.

Så görs beställningen Eftersom alla digitala byggdelar innehåller information om var de är lokaliserade kan leveransen göras i rätt tid och till rätt plats, ända ner till vilket våningsplan eller rum som förpackningen med gipsskivor hör hemma. Snickaren som ska montera skivorna har en pekplatta med sig där CADmodellen är inlagd med kopplingar till en databas som innehåller all information om bygget. Eftersom gipsskivorna i modellen bland annat har information om gällande AMA-kod är det enkelt att kontrollera vilka krav som gäller för arbetsmetod och kvalitet. När väggen är färdigbyggd kan snickaren bocka av kraven i sin egenkontroll vilken också är kopplad till modellen.

När väggen blir markerad som byggd vet målaren att det är dags att ta över och lägger på de ytskikt som föreskrivs. När bygget är helt färdigställt är det enkelt för besiktningsmannen att för varje byggdel se vilka krav som ställts och att egenkontrollen är gjord. Under förvaltningen är ytskiktet vik14

B20.AD30 Innervägg > Väggkonstruktion med fackverksstomme (IV21).

tigast att hålla koll på ur underhållssynpunkt. Den dagen väggen behöver rivas är det förstås bra att veta att den är klassad som icke bärande.

VERKLIGHETEN

Så här fungerar det dock inte idag. Tvärtom råder stor oreda: mängder med unika lösningar; programvaror som inte förstår varandra; olika sätt att klassificera och benämna objekt; varierande metoder för att lagra och distribuera information, bara för att nämna några problem.

Här finns stora vinster att göra. Svensk Byggtjänst och Industrifakta genomförde för ett par år sedan en undersökning bland alla parter i bygg och förvaltning som kom fram till att vi slösar bort runt 60 miljarder kronor varje år på grund av bristande kommunikation!

LÖSNINGEN

Nej, vi är inte framme i den vision som beskrivs ovan men alla delarna finns faktiskt på plats. Det som återstår är samordningen: att alla börjar använda det gemensamma språk som branschen enats om. Om man har användbar digital information om något byggt ökar dess värde! För det första

Vi slösar bort runt 60 miljarder kronor varje år på grund av bristande kommunikation! kan man planera, projektera och producera mer rationellt, för det andra underlättas förvaltningen.

Det kan därför vara klokt att låta BIM, bygginformationsmodellering, beteckna processen: det samordnade arbetet då parterna gemensamt skapar en allt mer komplett digital beskrivning av ett projekt.

Arbetet resulterar i en PIM: en produkt­ informationsmodell, alternativt en projekt­ informationsmodell. När bygget är klart lämnas informationen över till kunden.

Detta kan man kalla en AIM – en asset infor­ mation model. Förvaltaren får alltså både en fysisk och en virtuell version av det byggda,

HUSBYGGAREN NR 6.2017

där digital information så långt som är möjligt och lämpligt ger en korrekt bild av verkligheten.

HUR FUNGERAR COCLASS?

Utgångspunkten i CoClass är att mänsklig verksamhet kräver byggda utrymmen: rum, vägar, tunnlar, lekplatser och mycket annat.

För att åstadkomma dessa behövs fysiska byggdelar som formar utrymmena – väggar, tak, bjälklag, överbyggnader för vägar, järnvägar, fotbollsplaner och så vidare – och som förser dem med tjänster av olika slag: belysning, ventilation, värme och kyla, vatten, avlopp och mycket annat. Utrymmena kan samlas i hela byggnadsverk, till exempel bostadshus, kyrkor, vägar och kraftverksdammar. Dessa kan i sin tur aggregeras till byggnadsverkskomplex i form av exempelvis bostadsområden, flygplatser och tunnelbanenät.

För att skapa klasser på alla dessa nivåer utgår man från objektens funktion eller form eller läge, eller valfri kombination av dessa. Med form avses också hur något är konstruerat, till exempel om en väggstomme är solid eller om den består av ett fackverk. Man börjar dock alltid med funktionen. Utgångspunkten är inte vad ett HUSBYGGAREN NR 6.2017

framtidssäkrat

Gemensamt

COCLASS CAD AMA-kod

DIGITALT

Framtidssäkrat

digitalt

förvaltning BYGGINFORMATIONSMODELLERING

IFC/Industy Foundation Classes

BSAB 2.0

Livscykel

AMA

CAD

INTERNATIONELLT

ekonomi

GLN

ALL BYGGD MILJÖ

IFC /INDUSTY FOUNDATION CLASSES

All byggd miljö

ISO/ IEC-S Standard

BIM

FÖRVALTNING

Internationellt

ekonomi

IFC/INDUSTY FOUNDATION CLASSES

BSAB 2.0

objekt som tillhör en klass ”är” utan ”vad det gör”. Vad är klassens ”inneboende funktion”? Tack vare det får man ett system som är hållbart över tid eftersom det blir mindre beroende av teknisk lösning.

De flesta av dessa funktionella klasser kan lösas på många olika sätt. I visionen ovan användes NCB Väggbeklädnad som ett exempel. En sådan kan åstadkommas med en lång rad produkter: gipsskiva, träfiberskiva, pärlspont, enkelfasspont, fasadtegel, puts och mycket annat. Detta beskrivs som en egenskap hos väggbeklädnaden.

Omvänt finns det produkter som kan bli medlemmar i olika klasser. Ett järnrör som används för att leda vätska klassas som ett WPA Rör. Om man istället slår ner röret i marken och binder fast ett träd i det, blir det medlem i klassen UAF Växtstöd.

Vinsten med detta är ökad flexibilitet.

Det spelar betydligt mindre roll hur man löser funktionen; det viktiga är att den blir löst. Man vinner också i beständighet: ett objekt som används – en förekomst – behöver inte byta klass när det får en annan teknisk lösning.

HUR SKA COCLASS ANVÄNDAS?

Så vad ska man använda systemet till?

■■ Primärt handlar det om att hantera infor­

mation om objekt genom hela livscykeln.

Från tidigt kravställande vidare till projektering, kostnadskalkylering, produktionsplanering, produktion, drift och underhåll och till slut avveckling. Förutom byggda objekt täcker CoClass in ekonomiska och juridiska objekt som bostadsareor, fastigheter och plangränser, liksom markanvändning, geoteknik och mycket annat.

■■ Koderna kan användas för att ge referens­

beteckningar som identifierar objekt utifrån olika aspekter. Vad har det för funktion? Vad är det för produkt? Vilken typ?

Var finns det? Detta kan användas för produktionsplanering, för produktion och för underhåll.

■■ Som underlag för och struktur i tekniska

beskrivningar på olika grad av bestämning allt ifrån rent funktionella krav till detaljerade anvisningar för produktionsresultat.

■■ Sökning i varudatabaser. Producenter

kan ”mappa” sina artiklar till CoClass komponenter och egenskaper för att göra det möjligt att hitta produkter som uppfyller ställda krav.

15

BYGGMETODER

Råspont

NAB Panel

D10 Yttertak

AE30 Yttertakskonstruktion med stomme av fackverk

Underlagspapp

FRG Tätskikt

Ytpapp

NCE Yttertaksbeklädnad F21 Tappkallvattensystem

BV:AEA KONTORSBYGGNAD

PRODUKTIONSRESULTAT OCH BYGGDELAR

När det gäller klassifikation av produktionsresultat så har CoClass tagit över tabellen från BSAB 2.0 (”AMA-koder”). På sikt kommer AMA också att digitaliseras så att alla beskrivningar av material och utförande som finns i AMA istället beskrivs som egenskaper hos objektet.

Vad gäller byggdelarna så är de indelade i tre tabeller med klasser av olika grad av komplexitet: ■■ De funktionella systemen klassificerar byggnadsverkets alla konstruktioner utifrån deras huvudsakliga funktion: de bildar utrymmen, de producerar el, värme och kyla, de transporterar media av olika slag, de styr och reglerar, de skyddar och så vidare. På den här nivån kan man i tidiga skeden beskriva och ställa krav på ett framtida byggnadsverk, och när det är byggt kan man organisera underhåll och ekonomisk uppföljning på en hög nivå. De betecknas med en bokstav.

■■ De konstruktiva systemen används för att

mer i detalj ställa krav på byggnadsverkets delar och sedan för att beskriva hur funktionerna ska lösas rent tekniskt. Med hjälp av dessa kan man testa olika varianter för att möta kraven på funktioner.

En entreprenör kan till exempel ha färdiga recept på väggkonstruktioner och sedan utvärdera vilka av dessa som på bästa sätt möter en beställares krav på isolering, brandskydd, utseende, ekonomi och så vidare. De betecknas med två bokstäver.

■■ På den tredje nivån hittar vi komponen­

ter som betecknas med tre bokstäver.

Här finns alla objekt – produkter och material – som rent konkret bygger upp konstruktionerna. De är klassificerade

16

ULE Takstol Bärläkt

UAV Beklädnadsfäste

utifrån en noggrant definierad funktion men när de realiseras handlar det förstås om högst verkliga fysiska objekt.

För alla nivåer gäller att man lägger till siffror för att beteckna typer i respektive klass.

Typerna kan vara egna eller fastställda i CoClass.

FRISTÅENDE BYGGDELSTABELLER FÖR EGEN TILLÄMPNING

De tre tabellerna för byggdelar är helt fristående från varandra, och styr därmed inte hur man rent konkret bygger upp olika typer av byggnader och anläggningar. Istället måste användaren av systemet utforma en tillämpning som passar den egna verksamheten.

I bilden ovan visas ett litet utdrag ur en tankekarta som visar hur byggnadsverket AEA Kontorsbyggnad kan bestå av flera funktionella system, varav ett är D10 Ytter­ tak. Här finns ett det konstruktiva systemet AE30 Yttertakskonstruktion med stomme av fackverk som i sin tur byggs upp av ett antal komponenter, till exempel NAB Panel som kan vara av typen Råspont.

SÅ HUR BERÖR DETTA DIG?

Undan för undan kommer nya tillämpningar av CoClass att komma. Ett exempel är att Svensk Byggtjänst precis inlett arbetet med en AMA Funktion som syftar till att stödja upprättandet av totalentreprenader och ”funktionsupphandlingar”. Här kommer framför allt de funktionella systemen att användas för på ett systematiskt sätt ställa funktionella krav.

Vi som arbetar med bygg och förvaltning gör det i den trygga förvissningen att den byggda miljön är viktig för människor.

Taktegel

Ströläkt

DETTA ÄR COCLASS

COCLASS är ett klassifikationssystem för all byggd miljö, baserat på internationell standard. Systemet ägs av företrädare för bygg och förvaltningssektorn och som förvaltas av Svensk Byggtjänst. Det inne­ håller tabeller för utrymmen, byggnads­ verk och byggnadsverkskomplex och för byggdelar på tre nivåer av sammansätt­ ning: funktionella system, konstruktiva system och komponenter. Tabellen för produktionsresultat (”AMA-koder”) har tagits över från BSAB 96. Vidare finns en omfattande tabell med egenskaper som ytterligare beskriver objekt av alla typer och en tabell för förvaltningsresultat.

Nu behöver vi lära oss – och acceptera – att den digitala beskrivningen av miljön också är värdefull. Vi behöver ställa krav på kvalitet och innehåll i CAD-modeller och andra sätt att beskriva verkligheten, precis som vi gör på det byggda resultatet. Då kommer vi att minska strul och informationsförluster.

Kanske kapar vi inte kostnaden med 60 miljarder per år men en bit på vägen kommer vi. ■

KLAS ECKERBERG

Systematikansvarig och tf produktchef för CoClass Svensk Byggtjänst

HUSBYGGAREN NR 6.2017

BrandskyddshandBoken

WES+ fire al construction

Boken som är ett måste för dig inom bygg- och fastighetsbranschen kommer nu i en förbättrad uppdaterad version. Finns nu även som e-bok! har genomgått en omfattande revidering l Nu med BBR24, EKS10 och nya VFA l Tar upp CE-märkning och styrningar l

Beställ nu på brandskyddshandboken.se

bästa brandskyddet på bygget med wes+

w

Lättinstallerat brand- och utrymningslarm för maximal säkerhet dygnet runt. WES+ är med sin innovativa design och sitt smidiga handhavande en ekonomisk och praktisk brandskyddslösning för byggarbetsplatser och tillfälliga installationer.

WES+ fire alarms for Ingen kabeldragning behövs, de trådlösa detektorerna temporary use… ansluts genom ett enkelt knapptryck. Systemet kan lätt flyttas med till nya byggprojekt.

• Install during maintenance or refurbishment when main system is inactive • Protect areas while awaiting installation of permanent fire alarm

Dafo BranD aB l Vindkraftsv 8 l Box 683 l 135 26 Tyresö l Tel 08-506 405 00 l fax 08-506 405 99 l info@dafo.se l www.dafo.se

• Monitor temporary accommodation units / camps • Fire safety cover for locations without electricity • Provide 24 hour protection for remote buildings

• Monitor hazardous locations (hot works) • Easy identification of source of fire • Reusable units

electronics

+44 (0) 746 714 8959 adam.kovics@ramtech.co.uk

www.wesfire.co.uk

Miljonärsprogrammet slår i taket till den problemorienterade diskussionen om miljonprogrammet talar branschföreträdare om dagens utmaningar i form av miljonärsprogrammet. Uttrycket beskriver att rekordmånga aktörer har gett sig in branschen som fastighetsutvecklare och bygger bostäder för de kapitalstarka, miljonärerna.

Idag har flera städer ett överutbud av dyra bostadsrätter. Behoven av bostäder är fortsatt stort, Sveriges befolkning växer.

De byggherrar, fastighetsutvecklare och entreprenörer som styr om mot hushåll med lägre inkomster har goda utsikter att stärka sina positioner på marknaden.

SOM EN BLINKNING

Foto: Marc Femenia Text: Husbyggaren Objekt: Norra tornen, Stockholm

18

HUSBYGGAREN NR 6.2017

Bildjournalistik

HUSBYGGAREN NR 6.2017

19

Prefab är vinnaren i längden!

Behöver du en

smart lösning för stora öppna

ytor med långa spännvidder?

Då har vi

bjälklaget som passar ditt projekt.

Vi erbjuder ett förspänt bjälklag med längsgående kanaler och låg materialåtgång.

Håldäck är det långsiktiga valet för dig!

Quality Hotel View, Malmö

DURI dB

Akustikunderlag för golv Komfortabel tystnad med låg miljöpåverkan!

Duri dB golvakustikprodukter hjälper dig att skapa tysta golv som är sköna att gå på. Trum- och stegljud dämpas markant. Lämpligt för golvvärme tack vare sitt låga värmemotstånd.

Alla golvunderlag i dB-serien har låg bygghöjd, från 1,2- 2 mm, för att fungera lika bra vid ombyggnation, som vid nyinstallation.

Produkterna består av återvunnet material och är fritt från PVC.

Duri Contract Golvlister Kraftiga golvprofiler med unika egenskaper som kraftigt gods med slitstark ytbehandling. Listerna är svensktillverkade aluminiumprofiler för offentliga miljöer med volymintensiv trafik.

www.byggelement.se

lindab | v i fö re nklar by g g a n d e t

En sandwichpanel som klarar både brand och kraftiga stötar?

Inga problem.

Panel med både brand- och M-klass Att brandsäkra väggar byggs med obrännbara mineralullselement vet de flesta – men att klara brandväggar med tillägg för mekanisk påverkan har tidigare varit förbehållet tyngre konstruktioner i exempelvis betong. Lindab har utvecklat en patentsökt lösning med ett enkelt sandwichelement som klarar kraven till EI 90-M utan komplicerade förstärkningar.

Läs mer om våra sandwichpaneler på www.lindab.se

Skräddarsydda stålbyggnader för alla verksamheter.

Temahallen skräddarsyr hallbyggnader för alla ändamål och storlekar – isolerade och oisolerade Med egen tillverkning av stålkonstruktioner erbjuder vi stor flexibilitet och styrka Certifierade enligt EN1090-1 Temahallen AB · www.temahallen.com Telefon 044-33 70 60 · E-post mail@temahallen.com

Visuell dokumentation av besiktningar Enkel dokumentation för optimal upplevelse DOC360 är det ledande dokumentationsverktyget för effektivare och noggrannare besiktning. Med endast tre klick skapas en bild av hela omgivningen i HD kvalitet.

Bildbehandlingen sker i det närmaste automatiskt och reducerar arbetstiden vid sammanställning av en fotodokumentation. Den fullständiga 360-bilden kan även kompletteras med detaljbilder och kommentarer på enskilda objekt.

info@briskeye.com

Övervaka avfuktningen på distans Följ avfuktningen överallt CelsiDry mäter noggrant fukten på plats och skickar vidare mätdatan via mobilnätet.

Det går sedan att följa avfuktningsprocessen i realtid från en mobil, läsplatta eller dator.

Larmar när avfuktningen är klar Genom att lägga in larmgränser kan du få larm via SMS eller E-post.

Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se

INNEMILJÖ

KOMMER DU IHÅG ATT MAN KAN

vädra för att få en bättre innemiljö?

Ren luft inomhus är en förutsättning för att människor ska må bra. Under det senaste århundradet vuxit fram olika typer av mekaniska ventilationssystem för att säkerställa att luften är både ren och har rätt temperatur. I denna artikel skriver Marita Wallhagen och Abolfazl Hayati om aktuell forskning som ger ökad kunskap om den urgamla tekniken att vädra.

I

av brukare och emitterande byggnadsmaterial och inredning, såsom möbler och tända ljus. I länder med kallt klimat blir det allt vanligare med mekanisk ventilation med någon form av värmeväxlare som tar tillvara på värmen i luften. Fortfarande är det vanligt med naturlig ventilation med självdrag i kyrkor NOMHUSLUFTEN FÖRSÄMRAS

HUSBYGGAREN NR 6.2017

och framförallt äldre byggnader. När många personer vistas länge i t.ex. kyrkor så räcker inte självdraget till och det saknas fläktar som kan forcera ventilationen.

I kyrkor är det under eller efter gudstjänster som luften behöver bytas ut. Det kan även gälla i skollokaler under eller efter lektioner där självdraget eller den mekaniska ventilationen inte är tillräcklig.

23

INNEMILJÖ

Tillämpning av fönstervädring i skolor med mekanisk ventilation har studerats tidigare, bl.a. i en avhandling av Birgitta Nordqvist.

Att vädra genom öppna ett fönster eller en dörr, alternativt skapa korsdrag genom att öppna fönster eller dörrar på olika fasader och utnyttja de tryckskillnader som finns mellan olika fasader, kan snabbt förbättra inomhusluften (bild 1).

Idag är många vana vid ventilation som styrs av givare och kontrollsystem samt fönster som inte är öppningsbara. Att använda traditionell vädring för att ventilera byggnader tycks vara något som har fallit i glömska.

NY FORSKNING

Det har varit svårt att veta vilken effekt det har och hur länge fönstret behöver vara öppet för att luften ska bli tillräckligt utbytt, men ny forskning tagit fram riktvärden för hur man ska vädra. Forskare på Högskolan i Gävle har utifrån fältmätningar med spårgasmätningar och IR-fotografering, datorsimuleringar samt vindtunnelförsök, utvecklat praktiska och användbara diagram och ekvationer gällande vädringsflöde. Utifrån resultaten har sedan scheman tagits fram så att man kan veta hur länge man behöver vädra för luftbyte eller temperaturreglering beroende på vind, termik, temperaturskillnader, storlek på lokalen och öppningar.

Studierna visar att om man har en kyrkport öppen under en timme så vädras hälften av luften så de skadliga partiklarna vädras ut. Ensidigt luftflöde är i genomsnitt 10 gånger mer effektivt än rent självdrag och korsdrag 15 gånger mer än ensidigt. Om man vill ventilera ut partiklarna eller justera koldioxidnivån, exempelvis efter en församling med många människor och tända ljus, behövs ganska kort med intensiv vädring och då är det bättre med korsdrag. Är det temperaturen som behöver justeras i en skola under en rast, eller i idrottshallar, industrihallar eller ljusgårdar så behöver man däremot öppna lite längre.

RISK FÖR KONDENS

Vid vädring är det viktigt att tänka på fukten i luften och undvika risk för kondens på ytorna. Om man vädrar under sommaren då luften är fuktigare finns det risk att det skapas kondens på de kalla ytorna inne i en kyrka, vilket kan skada målningar och möbler. På grund av detta bör man vara sparsam med vädring under sommaren. På vintern är det däremot torrare luft utomhus och då är risken för fuktskador lägre. I allmänhet kan man säga att under kortare vädringstider finns det mindre kondensrisk även under sommaren, men för noggran24

Bild 1. Genom att öppna fönster eller dörrar på två fasader kan man dra nytta av vindar och tryckskillnader och skapa korsdrag och få en effektivt och snabbt luftbyte i en lokal. Bilden visar visualisering av vädringsflöde igenom portar av en kyrkmodell (utan tornet) uppsatt i vindtunnel. Foto: Abolfazl Hayati.

nare undersökning kan man jämföra daggpunkt temperaturen och undvika att vädra när temperaturen på luft och ytor inne är kallare.

För de byggnader som idag har ett dåligt fungerande självdragssystem kan vädring göra att mekanisk ventilation inte behövs.

Naturlig ventilation i form av vädring i kombination med självdrag kan även vara ett alternativ i nyare byggnader.

NÅGRA EXEMPEL

För tjugo år sedan byggdes en tillbyggnad till Östratornskolan i Lund med självdrag och självdragshuvar för att förbättra självdraget. Vid Montfort Universitet i Leicester i Storbritannien finns byggnader som utnyttjar termiska drivkrafter för att förstärka självdraget genom ventilationsskorstenar. Andra exempel är AkzoNobels kontor i Stenungssund där man har en sorts självdrag genom tilluftsfönster eller kulvertar för tilluften som i Vargbroskolan i Storfors kommun som kombinerar självdragsventilation med mekaniska komponenter och styrsystem, en sorts hybridventilation, vilket tyckt bli allt vanligare. Naturlig venti-

lation kan även användas i kommersiella och moderna byggnader såsom höghus och kontorsbyggnader i Osaka, Japan; där används både vind och termiken, ensamma eller tillsammans med mekaniska ventilation, d.v.s. hybridventilation, beroende på uteklimatet.

SMÅ ENERGIFÖRLUSTER

Många tror att vädring vid behov ökar energianvändningen avsevärt, men det blir endast en procents energiförlust om man ensidigt vädrar en kyrka, en timme varje vecka, under hela året. Det är inte så mycket och man har stora vinster i form av bättre luft och minskad mängd partiklar från brända ljus vilket även är ett sätt att bevara konst och konstföremål. Partiklarna kan annars avsättas på väggytor och förstöra målningar särskilt de som är placerade ovanför radiatorer. Att utnyttja vädring i byggnader med självdrag, mekanisk ventilation och hybridventilation är därför intressant att utveckla vidare.

Naturlig ventilation är vanligt förekommande i lågenergibyggnader runt om i världen där man vill minska miljöpåverkan från

För mer information om vädring: AVHANDLING: Hayati A., (2017),”Natural Ventilation and Air Infiltration in Large Single Zone Buildings Measurements and Modelling with Reference to Historical Churches”, Doktors avhandling, Högskolan i Gävle. http://www.diva-portal.org/smash/record. jsf?pid=diva2:1117979 SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT: Sandberg M., Mattsson M., Hayati A., Sattari A., (2014), Energibesparing i kyrkor: Luftläckage-, nedsmutsnings- och klimatmätningar, Energimyndig­heten: Dnr 2011-002440, Projektnummer 34964-1, Högskolan i Gävle.

HUSBYGGAREN NR 6.2017

Bild 2. Vindfångare ”Baadgir” installerad på taket av ett hus i Dolat Abaad gården i Yazd, Iran som är inskriven i UNESCOs världsarv.

ventilationssystemens materialanvändning och el-användningen. Att minimera ventilationsbuller kan också vara en anledning till att frångå mekanisk ventilation. Det tycks också bli vanligare med olika typer av hybridventilation där självdragslösningar kombineras med mekaniska komponenter och styrsystem, som i Vargbroskolan.

ANVÄND LCA VID VAL AV VENTILATIONSSYSTEM

För att kunna bedöma vilken typ av ventilationssystem som har minst miljöpåverkan behöver man även ha ett livcykelperspektiv och ta hänsyn till produktionen av systemet och den plats det tar i byggnaden i form av installationsrum, högre bjälklagshöjder och schakt. Delar av den energi som man kan spara genom att installera en mekanisk ventilation kan ätas upp av att utrustningen som oftast är gjord av metall eller plast kräver mycket energi och naturresurser för att HUSBYGGAREN NR 6.2017

tillverkas. Använder man vädring som hjälp när det behöver introduceras extra ny ren fräsch luft kan mindre ventilationsaggregat installeras vilket även påverkar kostnaden för ventilationssystemet. Det är en typ av hybridventilation.

Många livcykelanalyser som gjorts för byggnader har inte haft med ventilationssystemens miljöpåverkan vid produktion, så här behövs mer forskning om miljö och energianvändning ur ett livscykelperspektiv. Vill man ha ett hus som är robust och helt passivt och kan fungera utan tillförsel av el så kan det kanske också finnas anledning att återigen snegla mot olika självdragslösningar. Vädring har funnits i tusental år och det finns fortfarande forngamla byggnader i Yazd, Iran med vindfångare som visar hur man kan använda naturens krafter för att ha ett behaglig fräsch luft även i olämpliga väderförhållanden (bild 2).

Nu när gammal kunskap lyfts fram och görs tillgänglig är förhoppningen att fler studerar och utvecklar hur naturlig ventilation kan användas på nya sätt och ge oss bättre inomhusluft i framtiden. ■

MARITA WALLHAGEN

Tekn. Dr, Arkitekt SAR/MSA. Avd. för bygg-, energi- och miljö­ teknik, Högskolan i Gävle.

Arkitektgruppen i Gävle AB

ABOLFAZL HAYATI

Tekn. Dr Bitr universitetslektor i Energi- och Inomhusmiljö, Högskolan i Gävle.

25

ÄR DU FULLÄRD I HUR VS SKA PROJEKTERAS? Om inte, finns nu möjlighet för dig som VS-projektör att utbilda dig i branschregler Säker Vatteninstallation och se till att ditt konsultföretag blir auktoriserat.

Idag finns närmare 1 800 auktoriserade VVS-företag som kan installera enligt gällande branschregler. Gå in på www.säkervatten.se för att läsa mer om auktorisationen av konsultföretag.

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

Krönika

Bygg fler nybyggda flerrummare – enkel lösning på trångboddheten Det finns idag en obalans i städerna, där bostäderna med fyra eller fem rum och kök saknas i de områden där det finns fler större familjer. Den trångboddhet som orsakas därigenom har en enkel lösning: Att nu när det börjar byggas nytt i dessa områden, se till att det byggs fler bostäder som är fyror, femmor eller större. Att det inte sker idag bygger på ekonomiska och politiska kalkyler vilka har betydande brister.

S

TATISTIKEN OM TRÅNGBODDHET HAR VARIT BRISTFÄLLIG

Statistiken rörande trångboddhet har alltid lämnat mycket att önska. Den har bestått av genomsnittssiffror och skärningar, där ett sätt att visa på trångboddhet till exempel har varit att dela antalet folkbokförda i ett område med antalet bostäder i HUSBYGGAREN NR 6.2017

samma område. Den statistiken visade till exempel i december 2014 att det i Malmö i genomsnitt bodde 2,1 personer per bostad medan det i Rosengård låg på 2,9. Vad betyder det? Hur stora är bostäderna? Hur stora andelar av bostäderna bor det en, två, tre eller sex personer i? Ett annat sätt att mäta trångboddhet har varit genom att SCB har gjort telefonintervjuer med människor och utifrån respondenternas svar räknat på hur

många som kan antas vara trångbodda i olika kommuner. Det hittills skarpaste försöket att få fram användbar statistik gjordes av Boverket 2016 i rapporten Trångboddhet i storstadsregionerna, där de räknar utifrån vilken lägenhetsstorlek du bor i och hur många du bor tillsammans med. Men siffrorna är ackumulerade för större områden vilket ger en missvisande eller i alla fall svåranvändbar statistik. Jag kommer i den

27

Krönika

Andel hushåll med 5+ personer

Hushåll med 5+ personer 500

Bostädermed 5+ rok

st 458

18 17

16 15 12

13

6

300

272

259

254

200 143 100 21

0

99

84

2

Andel hushåll med fem eller fler personer jämfört med andel bostäder med fem eller fler rum och kök.

här texten att gå in på detta och föreslå nya sätt att söka en korrekt bild på. Efter det uppmanar jag er att börja söka svar på hur vi kan förbättra situationen som bilden, som träder fram, visar på.

Trångbodd är sedan 1974 den som har barn som delar rum. Innan 1974 räknades du som en normaltrång familj om två barn delade rum. Något som för övrigt är en anledning till att den enskilt största lägenhetsstorleken i miljonprogramshusen blev tre rum och kök: av alla standarder miljonprogramsbyggandet utgick från var en att familjer hade två barn som alltså skulle dela rum. Treor var då perfekt för småbarnsfamiljer.

TRÅNGBODDHET ÄR ”MISÄR” I MILJONPROGRAM OCH ”COMPACT LIVING” I STAN

Att prata om trångboddhet i miljonprogramssammanhang har i mina öron nästan haft en underton av dömande eller underblåsande av uppfattningen om miljonprogramsfamiljers och framförallt då invandrade familjers avvikande beteende. Parallellt har trångboddhet i områden med högre status i princip varit trendskapande: ”Compact living” blev till och med temat för 2012 års IKEA-katalog. Gemensamt för trångboddhet oavsett var den finns är att det inte riktigt funnits ett samtal om hur den kan försvinna. Visst har jag stött på både idéer och verkliga projekt där två treor gjorts till en sexa, en trea gjorts om till en fyra och så vidare. Ingenstans har jag sett en uppfattning om hur många bostäder i nya storlekar som skulle behövas för att minska trångboddheten. Aldrig har jag sett förslag på att ta sig an det som utmålas som ett centralt problem, en ordentlig kartläggning, ett försök att förstå problemet på dju-

101

0

No r Sä ra tra är ho l Ce me nt ns ru m Sk

Br Ytt ed re än g Sä tra to rg

Vårberg

ng al lé

Skärholmen

Br ed ä

Sätra

83 39

18

0 Bredäng

KÄLLA: STOCKHOLMS STAD/SCB

28

235

7

4

Stockholms Skärholmens stad sdo

384

235

10

9

8

400 15

12

10

6

17

är No ho rr lm a en Sk är Sö ho dr lm a en

12

16

410

Sk

14

419

Ö Vå str rb a er g Vä Vå str rb a er g

20

Andel bostädermed 5+ rok

%

Antal hushåll med fem eller fler personer jämfört med antal bostäder med fem eller fler rum och kök.

pet för att sedan kunna sätta igång med ett lösningsorienterat arbete. Vi har bara konstaterat: trångbott är det.

I SKÄRHOLMEN FINNS INTE TILLRÄCKLIGT MÅNGA BOSTÄDER MED FLER RUM

I år har jag börjat gräva i detta och jag hoppas att det kan leda till mer grävande på fler ställen. Det började med att jag på uppdrag av Stockholms stad intervjuade invånare i Skärholmens stadsdelsområde som innefattar områdena Vårberg, Skärholmen, Sätra och Bredäng. Intervjuerna var en del av en fördjupningsstudie för att kunna identifiera hur arbetet med social hållbarhet ska ta form i samband med att det ska byggas nya bostäder och miljöer i områdena. De 186 personerna som blev intervjuade fick mest frågor om just den sociala situationen, men vi började med att fråga vad de tänkte kring bostadshusen som skulle byggas. En av de första frågorna var huruvida de tyckte att nybyggnationen skulle vara annorlunda i jämförelse med den som finns idag eller likna den befintliga. Frågan var ställd utifrån att få en bild av uppfattningen om estetiken, men svaren kom att röra något annat: de tyckte att de nya husen, till skillnad från de befintliga, skulle ha fler rum i lägenheterna. Varianter på svaret återkom i intervjuerna, oavsett om de intervjuade var barn eller vuxna. De vuxna vittnade om hur de sökte större lägenheter men inte hittade dem. Utifrån den här indikationen började jag gräva lite mer i statistiken och kom till slut på ett sätt att få en statistisk uppfattning av situationen som verkade mer användbar. Jag tittade på antalet hushåll i varje område som var fem personer eller fler, och hur många bostäder i varje område som hade fem eller

fler rum och kök. Det antal rum som behöver vara för att ett hushåll ska hamna på rätt sida om trångboddhetsnormen, om det är två vuxna och tre barn. Jämförelsen visade att andelen hushåll med fem eller fler personer i Skärholmen var större än i Stockholms stad totalt sett. Andelen bostäder med fem eller fler rum och kök, utgjorde en mindre andel av bostäderna i Skärholmen. Samma relation gick att urskilja när jag gick ner till fyrapersonershushåll jämfört med bostäder med minst fyra rum och kök.

Områden med miljonprogramsbebyggelse planerades ofta med småhusområden avskilda från höghusområden. Lite mer grävande i statistiken gav en indikation på att den befintliga missmatchen antagligen var ännu större. Av bostäderna med fem eller fler rum i Stockholms stad som helhet fanns 42 procent i flerfamiljshus, medan det var 14 procent av bostäderna med fem eller fler rum och kök i Skärholmen som fanns i flerfamiljshus. Tack vare den rika statistik som SCB lagrar kunde jag karva vidare ner till områdesnivån och se att missmatchen då blev än tydligare manifesterad.

Varje område inom Skärholmen är uppdelat i två delar. En del består i huvudsak av småhus, där färre större familjer finns/bor och merparten av de större bostäderna finns. Samt en del där fler större familjer finns/bor och färre bostäder med minst fem rum och kök finns. I vissa områden, som Bredäng, är skillnaden extra accentuerad. Enligt den här statistiken är det minst 1 163 hushåll på fem eller fler personer som bor trångt.

Familjerna i ett område som Skärholmen har råd med nybyggda fyror och femmor När det nu ska byggas bostäder i dessa

HUSBYGGAREN NR 6.2017

Dubbelt 100

Trippelt

%

90 80 70

61 37

60 36

50

41

33

34

40 30 28

20 10

22 16

18

23

20

0 Stockholms Skärholmens stad sdo

Bredäng

Sätra

Skärholmen

Vårberg

Andel hushåll med tre eller fler barn, med bruttoinkomst motsvarande mer än dubbel och mer än trippel årshyra för en nyproducerad bostad med fem rum och kök1.

områden, minst 4 000 bostäder enligt kalkylerna, är det förstås ett bra tillfälle att ge rätsida åt situationen. Intervjuerna visade att familjerna i områdena som letar större bostäder inte hittar dem –undra på när det knappt finns. Ekonomin är inte nödvändigtvis ett hinder, vilket den som går på en schablonbild av miljonprogramsområdenas befolkning kanske nu kan invända. Av hushållen med tre eller fler barn i områdena har vart tredje hushåll en årsinkomst som motsvarar mer än trippla hyreskostnaden för en nyproducerad femma, när jag tittar på snittpriset för de lägenheter som hyrdes ut via bostadsförmedlingen under juli månad i år (14 740 kronor). Ytterligare 22 procent har en inkomst motsvarande mer än dubbla hyran, vilket på den här hyresnivån kanske kan ses som ett relevant riktmärke. Det är en mindre andel med dessa inkomstnivåer jämfört med Stockholms stads befolkning som helhet, men det betyder inte att hushåll med dessa inkomstnivåer inte existerar – tvärtom så är de i majoritet.

Förutom att det är ett tillfälle att balansera upp lägenhetsstorlekarna så att de motsvarar hushållsstorlekarna i området, är det också en risk att inte göra det. När områdena står inför att få en bebyggelse som kan komma att öka antalet bostäder med uppemot 30 procent, kan ett byggande av hus där merparten av lägenheterna blir tvåor och treor, etablera och förstärka obalansen i beståndet på ett sätt som om tio år är oåterkalleligt. Vi är alltså i ett skede i Skärholmen, sannolikt även i andra miljonprogramsområden, som står inför att nybebyggas där vi antingen kan skapa ordning i situationen eller göra den negativa situationen bestående.

HUSBYGGAREN NR 6.2017

Alla som läser Husbyggaren vet mycket väl varför det har byggts ettor, tvåor och treor hellre än lägenheter med fler rum.

Min övertygelse är att kreativa byggherrar kan hitta vägar att få lönsamhet även i fyror, femmor och sexor. En viktig sak att understryka i relation till detta är att de vi intervjuade i fördjupningsstudien i Skärholmen pratade om behovet av fler rum, framförallt för att barnen inte ska behöva dela rum och det ska vara möjligt att låsa en dörr om sig för att läsa läxor eller bara vara i fred. Ingen talade om stora rum eller lägenheter som skulle vara stora till ytan.

Jag vet sedan innan att det kliar i fingrarna på arkitekter att få komma med lösningar och att sådana också redan finns, men att de i brist på beställningar inte lagt så mycket tid på det som de skulle vilja.

Beställ!

OCH POLITIKERNAS KALKYLER FÖR FRAMTIDEN GÅR OCKSÅ IHOP

Det är förstås inte bara lönsamhetskalkylerna som behöver ett omtag. Den politiska aspekten behöver det också. Hittills har politikerna talat och beslutat om att det ska byggas många bostäder och då är det klart att om det prioriterade blir att uppfylla siffermål som i relation till andra år och årtionden är högre, så kommer det vara lättare att bygga 160 000 ettor än att bygga 160 000 fyror. En annan gren i retoriken ’slash’ politiken har varit att bygga bostäder med låga hyror. Kanske är det också viktigt att se att 2 000 kronor mindre i månadshyra gör skillnad för en mindre del av familjerna med tre eller fler barn, samtidigt som majoriteten av de här familjerna i ett stadsdelsområde som Skärholmen är trångbodda. Lägre hyror än de som de redan

existerande lägenheterna har kommer ändå vara svåra att få till i nybyggnation.

De billiga lägenheterna finns redan. De stora däremot finns inte, har aldrig funnits och riskerar att aldrig finnas om vi inte ganska snart fokuserar om och prioriterar om.

Flyttar trebarnsfamiljer ut från en fullt fungerande men lite äldre trea byggd 1970 till en femma som står klar år 2020 så blir en bostad med lägre hyra, än vilket nybygge som helst skulle kunna erbjuda, tillgänglig för en ensamstående förälder och dennes barn. En fin sak med nybyggnationen som kommer nu är dessutom att den kommer att vara utspridd mellan befintlig byggnation och inte bilda egna nya enklaver à la Hammarby Sjöstad i Stockholm eller Västra hamnen i Malmö.

Vi börjar bygga framtida generationers hem nu, framtida generationers Sverige. I valet att göra det på ett sätt som ger fler familjer en mer stabil tillvaro istället för att försvåra för dem att ha en rofylld fritid och hemmatid, kan förstås vara skäl nog att börja gnugga geniknölarna och få ihop rumsliga, arkitektoniska och ekonomiska kalkyler. ■

CARLOS ROJAS

Samhällsanalytiker Sweden Research CR17

29

Noterat

SKAPA-priset 2017 till en innovation för ökad fuktsäkerhet Årets vinnare av Sveriges största uppfinnarpris, SKAPA-priset, är innovatörerna Björn Garplind och Anders Friberg från Östergötlands län. De har utvecklat passiva tunna fuktsensorer med tillhörande handskanner och datalagring i molnet och funktioner som möjliggör avläsning av relativ fuktighet inuti konstruktioner utan förstörande åtgärder och fick ta emot årets SKAPA-pris på 500 000 kr på Tekniska Muséet den 9 november.

– Årets pristagare visar på stor innovationsanda.

Samhällets kostnader för fuktrelaterade skador i byggnader är höga och kan förväntas öka i takt med ökat byggande, snabbare byggtakt, prispress och mer komplexa konstruktioner. Metoden kan drastiskt minska kostnader för fastighetsägare, försäkringsbolag och samhället i övrigt för uppkomna skador. Det kan dessutom leda till kvalitetsförbättring i branschen och minska människors oro över att bo i sjuka hus, säger Minoo Akhtarzand, ordförande för Stiftelsen SKAPA. Mer information om prisad innovation: www.invisense.se

OM STIFTELSEN SKAPA

SKAPA är en stiftelse som bildades till minne av Alfred Nobel 1985 och delade ut sitt första pris 1986. Bakom stiftelsen står Stockholmsmässan och Svenska Upp­ finnareföreningen med stöd av Almi Företagspartner AB, VINNOVA, Stiftelsen Agne Johanssons Minnes­ fond och Patent- och registreringsverket.

Ny regelstruktur förenklar arbetsmiljöarbetet Det finns cirka 2300 arbetsmiljöregler i 72 föreskriftshäften. 6 november presenterades ett förslag om att minska antalet till 17. Det innebär inte att arbetsmiljökraven sänks, reglerna ska ge samma skydd som idag. Förslaget är en del i ett större utvecklingsarbete om hur Arbetsmiljöverket utformar och följer upp sina föreskrifter. I början av 2018 kommer Arbetsmiljöverkets generaldirektör att besluta om myndighetens framtida regelarbete ska följa den nu föreslagna strukturen. Den kan i så fall sjösättas tidigast mot slutet av 2021.

Bygglov för parkeringsplatser samt bygglovsbefriad parkeringsplats Att anordna, flytta eller väsentligt ändra parkeringsplatser utomhus kräver bygglov. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanerat område. Det finns dock vissa undantag från lovplikten. Det krävs inte bygglov för att anordna en parkeringsplats på en fastighet där det endast finns ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus om parkeringsplatsen enbart är avsedd för fastighetens behov.

Boverket har publicerat vägledning i PBL kunskapsbanken om parkeringsplatser.

Solar Egg – vinnare av Stålbyggnadspriset 2017 I år var det den lilla byggnaden som tog emot det stora priset. Stålbyggnadspriset 2017 tilldelades den flytt- och monteringsbara bastun Solar Egg. Juryn hyllade byggnaden för sin tydliga koppling till Kiruna och sitt möte mellan innovation och tradition, mellan föränderlighet och beständighet. Dessutom hoppas man att branschen tar lärdom av den monteringsvänliga konstruktionen. Ur motiveringen: ”Ett Solar Egg, liten i skalan men stor i tanken, som kan inspirera och bana väg för kommande större projekt. Som att flytta en stad!”

Bygglovsbefriat väderskydd för kollektivtrafiken Boverket har publicerat en vägledningstext i PBL kunskapsbanken om bygglovsbefriat väderskydd för kollektivtrafiken.

Fristående väderskydd för kollektivtrafiken kan, under vissa förutsättningar, uppföras utan bygglov.

Med väderskydd avses skydd för olika slag av kollektivtrafik till exempel buss och spårvagn. Lovplikten för dessa byggnader ändrades i samband med den lagändring som trädde i kraft 1 juli 2017.

30

HUSBYGGAREN NR 6.2017

Noterat Temat för ArkDes Pepparkakshusutställning 2017 är ”Gränslöst” Bagarna har utmanat sina föreställningar om vad ett pepparkakshus är – och kan vara. En jury utser en vinnare i varje kategori. Pris går även till publikens favorit där allmänheten mellan den 30 november och 12 december kan rösta antingen på plats på Skeppsholmen eller via webben www.arkdes.se. Alla bidrag kommer att ställas ut. Utifrån kriterierna färg och form, ätbar kvalitet, konstruktion och hur bakverket svarade mot temat koras en vinnare i kategorierna: Arkitekter, Formgivare och bagare, Upp till 12 år och Alla andra som bakar. Prisutdelning den 17 december kl. 13.00. Fri entré Tid: 30 nov 09.00–10.00.

Standarder kulturarvsområdet kostnadsfritt tillgängliga Riksantikvarieämbetet och SIS, Swedish Standards Institute, har slutit ett avtal som innebär att närmare 30 europeiska standarder blir tillgängliga för kulturarvsområdet.

Från den 1 januari kommer standarderna att kunna laddas ner utan kostnad av företag, myndigheter och organisationer som är verksamma i Sverige. Standarderna fungerar som process- och metodstöd i såväl löpande förvaltning, som i upphandling, tillståndsärenden, planering, utförande och dokumentation av åtgärder. De omfattar olika områden, till exempel hur man packar och transporterar känsliga föremål, undviker skadedjur, tar prover eller energieffektiviserar historiska byggnader.

Syftet är att öka tillämpningen av standarder på kulturarvsområdet och pröva nyttan av standarderna under tre år. Standarderna beställs på sis.se

E

tabl 1 958 Fira jul med Husbyggaren!

Nästa år fyller Husbyggaren 60 år. Fira det tillsammans med oss genom att ge bort en årsprenumeration i julklapp till någon som värdesätter samlad erfarenhet i kombination med inspiration och mycket nytänk kring samhällsbyggnad.

För 60% av ord pris (525 kr inkl moms) kan du ge bort hela 6 nr av Husbyggaren i julklapp till någon du värdesätter för endast 315 kr (252 kr exkl moms) Hos oss håller tomten sin verkstad öppen ända till den sista januari, d v s erbjudandet gäller t o m 2018-01-31 Trevlig läsning!

HUSBYGGAREN NR 6.2017

31

Noterat Drönare blir nytt hjälpmedel inom geotekniken på SGI

Olyckor är dubbelt så vanligt i bostäder som i trafiken

Statens geotekniska institut, SGI utvecklar nu användningen av drönare som ett möjligt verktyg för att övervaka jordskred, skydda känsliga stränder och inspektera bergslänter. Det är framför allt tre områden som SIG tittar närmare på. I samband med akut skred kan SIG ta emot bilder/data från andra aktörer som t.ex. räddningstjänsten. Drönare kan också användas vid inmätning och övervakning av stränder vid vattendrag och kusten.

Ett tredje användningsområde är besiktning av bergslänter.

Under hösten har SGI tillsammans med Trafikverket lämnat in en ansökan till MSB för ett projekt som ska höja beredskapen för och kunskap kring bergras. Metodiken som ska användas är tänkt att inventera och riskklassa höga och svåråtkomliga bergslänter med avseende på stabilitet

Fallolyckor är den största skaderisken i bostadsmiljö. Det visar en ny chalmersstudie om förebyggande åtgärder för att göra bostaden säkrare i framtiden. Studien analyserar hur ålder och fysiska funktionshinder påverkar skademönster i hemmet.

Att falla var den vanligaste orsaken till skada.

Olyckor var dubbelt så vanligt i bostadsmiljön jämfört med andra skadeplatser i kommunerna som sport- och idrottsanläggningar samt i trafiken.

De flesta skadade sig i bostadsrum som vardagsrummet eller i sängkammaren. För personer med funktionsnedsättning var detta än mer märkbart, särskilt i åldersgruppen 20–64 år.

För barn med funktionshinder utgjorde trappor den vanligaste skadeplatsen.

Med stöd av denna studie kan konstateras bl. a. att personer med funktionshinder och äldre utan funktionshinder har mycket att vinna på att säkerhetsfrämjande åtgärder genomförs i hemmen. Detta gäller särskilt insatser som hindrar ett fall och minskar konsekvenserna av ett fall. För att rätten att behålla sitt oberoende och sitt självbestämmande ska kunna bestå rekommenderas en rad passiva åtgärder, till exempel forskning och utveckling av energiabsorberande/stötupptagande golv samt andra automatiserade åtgärder som kan minska skaderisken.

För mer information robert.ekman@chalmers.se

Fönster som värmekälla istället för energitjuv

fönstren att bli varma av solljuset skulle värmen i rummen kunna behållas bättre.

Fönstren behöver fortfarande vara transparenta och inte ändra färgen på föremålen inomhus. Forskarlaget skapade s.k. nanoantenner av nickel som placerades över hela glasets yta och som absorberar solljus och generar elektroner med hög energi som värmer glaset. Glaset är fortfarande till största delen transparent och har ett färgåtergivningsindex på nära hundra procent.

Det glas som forskarna har utvecklat absorberar solljuset på olika sätt på de två olika sidorna.

– Det innebär att om fönstren är monterade så att man kan vända på dem kan de omvandlas till solreflektorer istället för ett värmeelement, berättar Alexander Dmitriev, professor vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet.

För mer information kontakta alexd@physics.gu.se

Fönster har betydelse för ljusinsläpp och estetik i de hus som vi bor och arbetar i. Nackdelen är att stora glasytor stjäl värme och slösar stora mängder energi. Nu har en forskargrupp vid Göteborgs universitet hittat en lösning på problemet.

En stor mängd värme går förlorad genom att stora glasfönster fungerar som ”kylkroppar”. I allmänhet gäller att om det är nollgradigt utomhus och +20°C inomhus, så ligger fönstrens temperatur på cirka +16°C. Vid kallt väder håller sig vanligt glas kallt även i direkt solljus.

Att få ett fönster att både släppa igenom ljus och behålla värmen har visat sig vara en utmaning. Alexander Dmitriev och hans forskarkollegor idé var att om de genom nanoteknologi kunde få

Glasyta med antenner till vänster med infäld värmekamerabild av glaset; till höger nanoantenner med elektronmikroskopi, samt i rött, 3D- modell av hur termiska antenner fungerar/sprider värme på yta.

32

HUSBYGGAREN NR 6.2017

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

MARCUS EIDEM

Advokat marcus.eidem@foyen.se

Beställaren fick inte kvitta krav på skadestånd mot Konsultens fordran Ett sätt att reglera sina skulder på är att på ordinärt vis utge betalning till fordrings­ ägaren. Ett annat sätt att göra det, om man har en fordran på motparten, kan vara att använda denna fordran och kvitta den mot skulden. Det sker då genom kvittningsförklaring där avräkning av motfordran sedan görs mot huvudfordran.

Något krav på att motfordran ska härröra från samma rättsförhållande som huvudfordran föreligger inte därvid.

I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER för konsultuppdrag inom arkitektoch ingenjörsverksamhet av år 2009 (ABK 09) återfinns även en bestämmelse om kvittning i kap 5 § 7. Enligt denna bestämmelse har en part rätt till kvittning av anspråk på vite eller skadestånd om den andre parten framställer krav på skadestånd med anledning av uppdraget (en motsvarande bestämmelse återfinns även i AB 04 och ABT 06). Däremot föreligger inte någon rätt för en beställare att kvitta ett anspråk på skadestånd mot en konsults fordran på arvode för utfört arbete. Detta är innebörden av en nyligen meddelad dom av Svea hovrätt.

BAKGRUNDEN TILL DEN AKTUELLA

var följande. En konsult hade för en beställares räkning utfört ett flertal konsultuppdrag och hade sedan fakturerat arvode för dessa. Fakturakraven var som sådana inte tvistiga i sig, men beställaren underlät ändå att betala eftersom denne hade krav på skadestånd från ett annat uppdrag som beställaren anlitat konsulten för. Istället för att betala framställde beställaren därför kvittningsförklaring avseende detta krav. Därigenom var beställarens skuld reglerad och TVISTEN

HUSBYGGAREN NR 6.2017

ingen ytterligare betalning skulle utgå till konsulten.

KONSULTEN INVÄNDE MOT detta agerande och gjorde gällande att någon sådan rätt till kvittning inte förelåg för beställaren. Konsulten hänvisade till en annan bestämmelse i ABK 09, kap 5 § 8, vilken föreskriver begränsningar i beställarens möjlighet att innehålla ersättning som säkerhet för krav på skadestånd (någon motsvarande bestämmelse återfinns däremot inte i AB 04 och ABT 06). Enligt denna bestämmelse får beställaren inte som säkerhet hålla inne ersättning utöver ett prisbasbelopp om konsultens försäkringsbolag skriftligen har bekräftat att konsultens försäkring omfattar det skadestånd som denne kan komma att åläggas.

URSPRUNGET TILL BESTÄMMELSEN i kap 5 § 8 var konsultsidans upplevelse av att beställare när de fick krav på ersättning för ÄTA-arbete från entreprenörer många gånger innehöll arvode som säkerhet för skada utan att ha något faktiskt fog för det. Det medförde i sin tur att konsulterna drabbades av utredningskostnader för att visa sig fria från ansvar. Enligt

konsultsidan, vilket också vann bifall vid framtagandet av ABK 09, ska skador som en konsult ansvarar för istället regleras genom konsultansvarsförsäkringen vilken i sig då utgör tillräcklig säkerhet för beställarens krav. Det prisbasbelopp som beställaren får innehålla motsvarar den självrisk som konsulten då riskerar att få stå om det visar sig att skadestånd ska utges och som därmed inte ersätts av försäkringsbolaget.

VAD DET RÖRDE SIG OM i det här aktuella fallet var dock inte något innehållande av säkerhet från beställarens sida, vilket ju begränsades av bestämmelsen i ABK 09, utan fråga var istället om kvittning där beställaren reglerade sin skuld till konsulten. Den motfordran som beställaren använde till kvittning var dock tvistig. Därmed blev resultatet av beställarens kvittning i praktiken detsamma som vid ett innehållande av betalning som säkerhet. Att förklara kvittning istället för att hålla inne ersättning kunde alltså innebära ett kringgående av regelverket i denna del.

att resultatet av kvittningen blev detsamma MOT BAKGRUND AV

som av ett innehållande bedömde såväl tingsrätten som hovrätten att beställaren inte fick kvitta sin skadeståndsfordran mot konsultens huvudfordringar. Konsultens fakturor ska därför, efter avdrag med ett prisbasbelopp, betalas av beställaren varefter övrig del av beställarens krav sedan ska skaderegleras.

EN FRÅGA SOM KAN AKTUALISERAS

i sammanhanget är hur beställarens säkerhet ser ut om konsultens försäkringsbolag i ett senare skede bedömer att försäkringen, trots tidigare besked, inte omfattar det aktuella anspråket. Utifrån de rådande villkoren i ABK 09 framstår utgången i målet dock som ändamålsenlig. Om så är fallet återstår däremot att se då hovrättens dom har överklagats till Högsta domstolen. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

33

BYGGLEVERANTÖRER

www.lapwall.se

SPARA MER ÄN 60% AV DINA ENERGIKOSTNADER www.smartfront.se • Tel. växel: 016-17 11 30

Årets tör Innova a un i Eskilst 2016

Combisafe har ett komplett utbud av säkerhetslösningar för arbete på höjd, inklusive kollektiva fallskydd, personligt fallskydd och permanenta förankringslösningar.

Designade entrétak

Släpp in dagsljuset med Takljuskupoler.

Skapa en välkomnande entré med ett snyggt entrétak!

• • • • • •

Flera modeller och storlekar Enkel montering Unik aluminiumkonstruktion Lång livslängd Minimalt underhåll Brett produktsortiment 100% svensktillverkat

 Flera av våra tak levereras med infällda spotlights Entrétak som passar såväl till villor, flerbostadshus som kontor- och industrifastigheter.

Besök oss på www.designtak.se

Nytec Plast AB

Smålandsstenar www.nytec.se 0371-33590

PRENUMERATIONSERBJUDANDE! Prova tre nummer för 119 kr pren@husbyggaren.se

34

HUSBYGGAREN NR 6.2017

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 31429 Mobil +46 705 556 576

www.fasadglas.se

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

MER INFO OCH RÅDGIVNING Tel 0451-898 77 info@jape.se

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

www.ventgolv.se

PEIKKO SVERIGE TILL ER TJÄNST Den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år.

HPC-balken för bästa totalekonomi!

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner.

Vi levererar även alla typer av pelare.

Läs mer på www.sveconsteel.se

HUSBYGGAREN NR 6.2017

EN 1090-1

www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

35

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Byabacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com 08-510 104 70

PB teknik – specialist på projektering VVS

GÖTEBORG

www.pbt.se Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning

LUND

TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

36

HUSBYGGAREN NR 6.2017

Europeiskt bevis på din kompetens Den europeiska organisationen AEEBC, som SBR Byggingen­ jörerna ingår i, har tagit fram ett kort kallat EurBE. Denna förkortning står för European Building Expert.

Kortet är ett professionellt erkännande som syftar till att främja och underlätta fri rörlighet för byggexperter inom Europa. Kunder, företag och offentliga förvaltningar kan genom kortet lättare känna igen den professionella kompetensen. För att erhålla EurBE-kortet måste kandidaten visa sin kunskap och kompetens inom vart och ett av kompetenserna här nedan. Ansökan görs på www.aeebc.org och granskas av National Monitoring Committee, NMC. Obligatoriska kunskapsområden: ■■ Byggnadsteknik ■■ Konstruktions- och installationsteknik ■■ Regelverket för bygg- och konstruktion ■■ Skadeutredningar och underhåll ■■ Byggnadsmateriallära ■■ Bygg-, entreprenad- och fastighetsrätt ■■ Ekonomi-, finans- och kostnads­ management NMC kommer att ansvara för att utvärdera ansökningarna och avgör vilka kandidater som kommer ackrediteras. Godkända ansökningar skickas till European Monitoring Committee, EMC för validering. Ansökan görs på engelska. Gå in på www.aabc. org för en mer detaljerad beskrivning av denna möjlighet. Avgiften för validering inklusive EurBE-kortet är € 140 (för en 5-årsperiod). ■

SBR öppnar för fler överlåtelse­besikt­ ningsmän att arbeta enligt SBR-modellen SBR lanserar nu ett paket som erbjuds till besiktningsmän som inte uppfyller kraven för medlemskap hos SBR (Ingenjörsutbildning alt. 10 års besiktningserfarenhet).

Det här paketet har som syfte att kunna erbjuda kunniga besiktningsmän, vilket inte varit möjligt tidigare, att kunna använda SBR:s arbetssätt samt få stöd, utbildning och rådgivning i sin yrkesroll.

I paketet ingår ”SBR-modellen”, mallar, juridisk rådgivning,

HUSBYGGAREN NR 6.2017

förtur till symposier för överlåtelsebesiktning samt möjligheten att teckna SBR:s ansvarsförsäkring för överlåtelsebesiktning.

Kraven som ställs på dig som icke ansluten besiktningsman är att du har; minst 5 års erfarenhet, genomgått SBR:s kurs för överlåtelsebesiktning med godkänt tentamensresultat samt att du arbetar enligt SBR-modellen, du ska även delta i symposier enligt bestämmelser för överlåtelsebesiktningsgruppen.

Med SBR-modellen kan besiktningsmannen säkra sig att ett kvalitativt arbete är utfört och samtidigt minska risken för en reklamation, som i sin tur leder till höga utgifter. Mer information hittar ni på vår hemsida. ■

37

NYTT FRÅN SBR

SBR besökte Söderpunkten DEN 3 OKTOBER SAMLADES cirka trettio med-

lemmar i SBR:s Helsingborgsavdelning för en visning av den ombyggnads som just nu pågår av Söderpunkten i Helsingborg.

Byggnaden är ett klassiskt Domusvaruhus som behövde moderniseras för att möta 2000-talet. Fastighetsägaren Jefast AB har anlitat Skanska för att genomföra en omfattande ombyggnad. Nya Söderpunkten ska bli en köp- och upplevelsegalleria med butiker, restauranger och en ny SFbiograf som byggs på taket ovanpå den befintliga byggnaden. I nordvästra hörnan byggs ett höghus med lägenheter med fin utsikt över sundet. Det var intressant att få höra om de komplicerade grundläggningsarbetena och vilka drastiska åtgärder som görs för att dämpa ljudet i fastigheten. ■ Charlotte Andersson, lokalavdelningen Helsingborg

SBR finns för dig!

VD

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlem­ mar i 27 lokalavdelningar. SBR utveck­ lar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätver­ kande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det euro­ peiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtid­ ningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

MEDLEMSÄRENDEN

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51

38

Björn Edebrand, 08-462 17 95 Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94 EKONOMI Uno Rydholm, 08-462 17 96 JURIDIK Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

PER DAHLGREN Projektledare, Tibi, Täby MARKUS DAMM Projektledare, Structor,

Nyköping

DANIEL ERIKSSON Vd, Danixo, Stockholm PER ERIKSSON Projektledare, Kiruna­

bostäder AB, Kiruna

PETER GEVSJÖ Vd, Kalkyl & Byggkonsult

AB, Västervik

SOFI HAMILTO n Projektledare, Ramböll,

Nyköping

GÖRAN HANSSON Projektledare, Sweco,

Eskilstuna

MIKAEL JAKOBSSON Projektledare,

Norconsult, Södertälje

HENRIK JOHANSSON Projektledare,

Nya medlemmar MARCUS AIHA Projekt- och byggledare, WSP Sverige AB, Kalmar CLAS ASPDAHL Besiktningsingenjör, CBA Elteknik, Norrköping RICKARD BERG Vd, RicMan, Kista RICKARD BJÖRK Besiktningsman, Besiktningsman.se, Stockholm LARS BOMAN Fastighetsutvecklare, HSB Värmland, Karlstad ESBJÖRN BOSSON Vd, EssBoss, Ängelholm BOGDAN CHUVACHALOV Vd, Klinkersson & Kakelson AB, Södertälje

Byggprojekt Henrik Johansson AB, Örebro

KJELL JOHANSSON Vd, Byggm, Lillhärdal TORBJÖRN JOHANSSON Projektchef M,

Karlstad

JOEL KARLSSON Gruppchef, Sweco,

Undersåker

TOMAS KOEPKE Vd, Luminus, Värmdö ANNA KYLMÄ Vd, Askarebolet, Munka ANNE LARSSON Byggnadsingenjör, LINK

Arkitektur AB, Lidköping

ESBJÖRN LINDBERG Vd, Lindbergs Energi

och VVS AB, Lycksele

TOMAS LINDGREN Byggledare, Byggkonsult

i Malmfälten AB, Kiruna

HUSBYGGAREN NR 6.2017

Kurser Eftersom vi har väldigt högt tryck på kurser inom området Entreprenadbesiktning kommer vi under våren 2018 utöka antalet kurser.

Steg 1

Steg 2 (inkl. tentamen)

24–25 januari, Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 februari 12–13 februari, Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . 6 mars 12–13 april, Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 maj 16–17 maj, Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 juni

Symposium Den 3–5 maj anordnar vi ett symposium för Entreprenad­ besiktning i Warszawa. Symposiet är öppet för samtliga som arbetar med entreprenadbesiktning.

Kurs­ledare är SBR Byggingenjör Tomas Thulin samt advokat Lars Hag. Mer information samt inbjudan finner ni på www.sbr.se/utbildningar.

ARASH MEHRNIA Projektledare,

Arash M. Byggkonsult, Sundbyberg STEFAN NILSSON Filialchef, GT El Sverige AB, Åby PER NORDLUND Projektledare, Projektidé i Uppsala AB, Uppsala MAGNUS OHLSSON Vd, M O Total, Asarum MARCUS OLOFSSON Elkonsult, Elteknik i Helsingborg AB, Helsingborg KRISTIAN OLSÉR Vd, Energy and Operation of Things Consulting AB, Ronneby FREDRIC PERSSON Vd, Temarör, Saltsjö-Boo GYULA PINTÉR Byggnadsinpektör, Kävlinge kommun, Lund JOHAN SCHILDT Gruppchef, WSP Systems, Huskvarna REIDAR SELLING Handläggande Bygg/ VVS-ingenjör, WSP systems, Moliden JENNY SUNDIN Byggkonsult, Jennyin, Östersund JOHAN SVANSTRÖM Projektledare, Johan Svanström Byggkonsult AB, Årsta TOBIAS SÖRENSSON Elkonsult, Elteknik i Helsingborg AB, Häljarp THOMAS WALLSTER Affärsområdeschef, EFK AB, Tenhult ROLAND WARREN Vd, Roland Warren Plattsättning AB, Tyresö

HUSBYGGAREN NR 6.2017

JONATHAN WEBERG Besiktningsman,

Åkermans Ingenjörsbyrå, Åstorp TED WERME Avdelningschef, Ängelholms kommun, Ängelholm ANDERS WIDMAN Entreprenadbesikt­ ningsman, Anders Widman Konsult AB, Vällingby FREDRIK CEFALK Studerande, Jönköping DANIEL EDWARD Studerande, Linköping JOEL EKEDAHL Studerande, Visby KARIM GHEZALI Studerande, Skogås SOFI HAMILTON Studerande, Nyköping MARKUS LINDSTRÖM Studerande, Boden JONAS LUNDBERG Studerande, Stockholm TOM MAURELL Studerande, Stockholm MAHER MOHAMMAD i Studerande, Kista LINUS OLOFSSON Studerande, Vellinge JENS OLSSON Studerande, Sundsvall JOHAN PETERSSON Studerande, Stockholm ALEKSEI REINO Studerande, Hässelby PATRIK STEEN Studerande, Katrineholm JOHANNES TSINTZIRAS Studerande, Rönninge MIKAELA ÖBRINK Studerande, Gävle

Kalendariet π KURSER OCH SYMPOSIUM AKB 09

Malmö 5 december Avancerad entreprenadjuridik

Stockholm 6 december Plåt i teori och verklighet

Stockholm 6 december ABK 09

Stockholm 7 december Entreprenadbesiktning, symposium

Stockholm 22–23 januari Entreprenadbesiktning steg 1

Göteborg 24–25 januari Överlåtelsebesiktning, symposium

Göteborg 13–14 mars π MÄSSOR & MÖTEN Brobyggardagen

Svenska Mässan, Göteborg 29 januari Grundläggningsdagen

Stockholmsmässan 16 mars Nordbygg 2018

Stockholmsmässan 10–13 april SBR Förbundsstämma

25–27 maj Helsingborg

39

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

EN BÄTTRE BYGGPROCESS MED VÄDERSKYDD Ett fullgott väderskydd ger dig: u Färre fuktskador och högre kvalitet u Bättre arbetsmiljö u Lägre totalkostnad Keder XL från Layher uppfyller kraven i AFS2013:4 och SS-EN16508:2015.

WWW.VADERSKYDD.NU samlar användbar information för beställare, tekniska konsulter och entreprenörer.

www.layher.se