Husbyggaren nr 2 2019 by Husbyggaren

NUMMER 2 | 2019

Brandskydd under byggtiden – trähus i flera våningar PROJEKTERING & UPPHANDLING

Prefabricerade betongelement för anläggning

VAD STYR BETONGVALET?

En överblick av hållbarhetsmål och regelverk JURIDIK Entreprenörens avhjälpandeskyldighet – nytt avgörande från Högsta domstolen DEBATT Okunskap vid CE-märkning av maskiner TEMA Brand & betong

Hänger brand skyddet med när träbyggandet når nya höjder?

SBR Talang programmet är igång

Med Pyrobel Vision Line erbjuder vi nya eleganta lösningar och möjligheter för design och arkitektur. Pyrobel Vision Line är testat och godkänt för EI 30 och EI 60 i stål, aluminium och träprofiler.

Lösningen för brandskydd, säkerhet och transparens. www.Yourglass.com AGC Flat Glass Svenska AB

08-768 40 80 sales.svenska@eu.agc.com

ADDERA BRANDSKYDD

Cellplastisolering

Nya PAROC FireSAFE™ ®

BRANDSKYDDA CELLPLASTISOLERINGEN. Med vår nya produktfamilj PAROC® FireSAFE™,

speciellt framtagen för att addera brandskydd åt konstruktioner som isolerats med cellplast, uppfylls gällande brandkrav. Läs mer på PAROC.SE/FIRESAFE.

En mer brandsäker byggnad

Platon Golv 183x129 Husb 2019.qxp_Layout 1 28.03.2019 13.17 Side 1

System®

Platon Golv

Fuktskyddsystem för en sund inomhusmiljö!

Mekaniskt ventilerat Platongolv

Platon Golv bygger endast 5 mm och kan användas i alla golv. Platon Golv är unika i sitt slag. Ingen annan lösning är lika framgångsrik på alla områden- fuktsäkring, ljuddämpning och ergonomi.

Lösningen vid fukt, lukt och emissionsproblem

Bygg bättre, enklare

VI SKAPAR UTRYMME FÖR DIN VERKSAMHET

Starkast på stål.

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för byggbranschen och dess beslutsfattare. Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i föreskrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighetsförvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2019

Nr 1: v.8 Nr 4: v.38

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Foto: Shutterstock Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för o beställt material. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Gör om och gör rätt, är inte ”Good Enough” i vår bransch

ör ett år sen skrev jag på denna plats att ”förändring är den enda konstanten”. Det var knappast något vågat påstående. Jag skrev också på temat digitalisering att ”Byggbranschen i Sverige får sig ibland en släng för att vara trög, dålig på att utvecklas och obenägen att pröva nytt. Det stämmer inte. Den som påstår att så är fallet är fast i sin egen bubbla”. Sen dess har ett år gått och det är lite upp till bevis också, inte bara digitalt. Värmen under sommaren 2018 satte fingret på en av vår tids utmaningar, klimatet. Alla är inte lika övertygade om klimathotet men jag hör till dom som ser allvarligt på situationen och tror och hoppas på dom som försöker hitta lösningar. Jag tror på idén om att vi alla skall göra det vi kan. Gräv där du står. Bygg- och fastighetsbranschen är en stor sektor vars verksamhet naturligt utgör en betydande belastning på miljön, lokalt såväl som globalt. Det går åt energi när vi utvinner råvaror, när vi bearbetar dom, tillverkar och transporterar produkter och förstås när vi uppför byggnadsverken. Sen går det åt energi hela byggnadens livscykel – uppvärmning, användning, verksamhet, renovering, för att inte glömma när byggnaden rivs. Det har redan kommit en del ändringar i BBR och mer är på gång, det pratas NNE (näranollenergi) och en cirkulär ekonomi. Min gissning är att det inte blir enklare att rita och bygga efter det. Det är knappast troligt att det leder till ett mer resurssnålt byggande men förhoppningsvis mindre energiförbrukning i drift. Om man dessutom läser Boverkets rapport ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn” från februari 2018, så börjar det göra ont på riktigt. Jag tänker inte på de slut-

satser om att 50 miljarder kronor går upp i rök enligt undersökningen, eller ens de 111 miljarder som man kommer fram till i en annan beräkning. Det där är ju bara pengar. Det är förstås illa att någon (läs: alla) förlorar pengar. Vad värre är - vi gör åt resurser i till ingen nytta och belastar planeten Jorden onödigt mycket. Är detta inte miljövidrigt? Bygg- och fastighetsbranschen måste förändras. Vi står inför, eller faktiskt kanske mitt i, en digital revolution. Vi skall bygga mycket mer energisnåla byggnader och samtidigt förbättra våra processer och sätt att utföra saker för minska spillet, felen, strulet, förseningarna, fuktskadorna och allt annat som kostar energi. Förändring är den enda vägen. Frågan är hur det skall gå till. För något år sedan lyssnade jag på en numera prisbelönt fabrikör som blivit lyckosam med att förändra sin verksamhet enligt LEAN-konceptet. Han sa att om man skall digitalisera måste man första jobba med sina processer, hitta energitjuvarna och slöseriet. Om man inte har koll på det så tar man med sig felen in i sitt nya system och permanentar ett dåligt beteende. Utan att det finns en enda sekund att förlora på vägen mot att rädda planeten Jorden så måste Bygg- och fastighetsbranschen se helheten, slipa bort det man vet blir tokigt, förenkla det som blivit för krångligt och bestämma sig för att bygga hus i vilket det inte regnar in. Sen kan vi segla iväg på ett digitalt moln. Jag väljer att vara optimist, där också. ■ MATTIAS JOHANSSON

Ledamot i förbundsstyrelsen, SBR

Vi leVererar betongelement till gaimMED est ETT HÅLLBART BYGGSYSTEM Venis pro exernam. BETONGELEMENT FRÅN UBAB. www.ubab.com

HUSBYGGAREN NR 2.2019

www.ubab.com

Marknadsnytt Ny miljömätare för HVAC/R EM54är en ny multifunktionsmätare från FLIR för miljömätningar inom HVAC/R. EM54 mäter exakt vid inspektion av kanaler, elmotorer, värmeutrustning och andra systemkomponenter i bostäder, kommersiella och industriella fastigheter. Med EM54 gör du korrekta avläsningar av lufthastighet, temperatur och relativ luftfuktighet uppger tillverkaren. FLIR EM54 miljömätare har en extern anemometer för noggranna mätningar av lufthastighet och gör att användarna kan kontrollera inlopp och utlopp för kanaler snabbt och exakt. Kontakttemperatursonden av typ K som medföljer är användbar för kontroll av korrekt drifttemperatur i elmotorer och komponenter i värmeutrustning. EM54 beräknar även våt- och daggpunktstemperatur. www.flir.eu

Ny utgåva av Gyproc Handbok Gyproc Handbok kom första gången 1977och har kommit ut i nya upplagor med jämna mellanrum, nu är det nästan nio år sedan sist. Handboken används främst av föreskrivare och entreprenörer och den är ett verktyg som är till stor hjälp vid projektering av framförallt väggar med lättbyggnadsteknik. Med utgångspunkt i krav enligt BBR och svensk standard kan man med hjälp av boken hitta vägglösningar och detaljlösningar för sitt projekt med kompletta system från Gyproc. Handboken går att beställa eller ladda ned på www.gyproc.se

Betongskydd i aggressiva avloppsmiljöer MasterSeal 7000 CR-systemet från BASF är ett Innovativt tätnings- och skyddssystem till betong i avloppsreningsverk och aggressiva kemiska miljöer och ger fullt skydd i extremt aggressiva avloppsvattenmiljöer. Betydande förlängning av betongkonstruktioners livslängd och snabbare idrifttagning ska denna produktnyhet bidra med uppger BASF. www.master-builders-solutions.basf.se

Övervakning av snöbelastning med nya Ruukki Roof Sensor! Ruukki lanserar ett nytt taksensorsystem som övervakar mängden snö på taket och som skickar en varning när snön behöver skottas bort. Genom att snön tas bort från taket i god tid ökar säkerheten, samtidigt som man sparar pengar genom att slippa röja snön när det egentligen inte behövs. Samtidigt som säkerheten ökar, innebär Ruukki Roof Sensor besparingar vad gäller fastighetsunderhållet eftersom man slipper avlägsna snö från taket i onödan, vilket ofta sker när man inte känner till vikten på snön och tar det säkra före det osäkra. Den nya taksensorn är Ruukkis första system baserat på sensorteknik och kan installeras i alla byggnader med Ruukkis bärande takplåt. www.ruukki.com/swe

Förutsättningar för elektri fierad Cementtillverkning Cementa och Vattenfall fortsätter arbetet med att komma åt fem procent av Sveriges koldioxidutsläpp till 2030. Resultatet från förstudien i projektet CemZero, visar att det finns tekniska grundförutsättningar för en elektrifierad cementtillverkning. Studien ger klartecken till att undersöka hur en pilotanläggning kan byggas. 6

HUSBYGGAREN NR 2.2019

Innehåll #2 | 2019 5 LEDAREN Mattias Johansson, ledamot i SBRs förbundsstyrelse 7 MARKNADSNYTT 8 HÄNGER BRANDSKYDDET MED NÄR TRÄBYGGANDET NÅR NYA HÖJDER Med en ökad komplexitet behöver både tekniska lösningar och kvalitetssäkring bli bättre. Digitala arbetsflöden och BIM är lovande tekniker för att möta detta – men samtidigt får inte den tekniska kunskapen hamna på efterkälken. 14 BRANDSKYDDET UNDER BYGGTIDEN VID TRÄHUS I FLERA VÅNINGAR Vid uppförandet av byggnader med brännbar trästomme möter man snarlika utmaningar i det förebyggande brandskyddet som för exponerad cellplast under byggtiden.

REGLER FÖR VATTENDIMMA PÅ GÅNG Det nya regelverket kommer att publiceras under sommaren och gälla från och med hösten 2019.

20 PROJEKTERING OCH UPPHANDLING AV PREFABRICERADE BETONGELEMENT FÖR ANLÄGGNING 28 EN ÖVERBLICK AV DE REGELVERK SOM STYR BETONGVALET Markus Peterson standardiseringsexpert på Svensk Betong, tar upp de viktigaste regelverken och deras betydelse vid val av betong i Sverige samt andra aspekter som påverkar betongvalet såsom klimatmål, produktionstid och cirkulär ekonomi.

35 DEBATT Det tycks råda viss oklarhet i vad som ska och vad som inte ska CE-märkas i samband med sammansatta maskiner och entreprenader. SBR ingenjör Tomas Ehrngren 39 FRÅGA JURISTEN Entreprenörens omfattande avhjälpandeskyldighet vid fel i en entreprenad bekräftades nyligen genom ett avgörande från Högsta domstolen, HD, (NJA2018 s.653).Skyldigheten kan resultera i betydande kostnader som är svåra för entreprenören att överblicka och kalkylera vid kontraktets ingående.

42 BRANSCHNYHTER 44 SAMHÄLLSBYGGNAD PRISAS 49 SBR-SIDOR

Nästa nummer tema Tak & fasader, träbyggnad. Utgivning vecka 23.

TEMA I DETTA NUMMER

π BRAND & BETONG TEMA FÖR DETTA NUMMER är brandskydd i (högre) träbyggnader och betong med fokus på miljö och kvalitetsfrågor. Beräkningar visar på att ingående material i byggnader står för en betydande andel av CO2 belastningen under en byggnads livstid. Genom att bygga brandsäkert minskar risken för att behöva bygga samma hus igen och genom att leverera rätt material i rätt skick minskar vi ytterligare belastningen på miljön. Det är en bit kvar tills branschen kan leverera klimatneutral betong men redan idag kan vi arbeta med förebyggande kvalitetsprocesser i projekten – och ta sikte på en cirkulär ekonomi. Det ordet kommer ni höra och använda mycket framöver. Trevlig läsning!

HUSBYGGAREN NR 2.2019

44 7

BRAND

Trähusbyggandet går starkt framåt och med ökad höjd blir brandskydd en mer komplex fråga att lösa.

HÄNGER BRANDSKYDDET MED

när träbyggandet når nya höjder? Trähusbyggandet når nya nivåer i Sverige och utmanar traditionella lösningar. Med en ökad komplexitet behöver både tekniska lösningar och kvalitetssäkring bli bättre. För kritiska delar som limmet i korslimmat trä har vi idag ofullständig kunskap och samtidigt är detaljlösningarna felkänsliga. Bättre hantering av dessa 8

risker är nödvändig, och inte minst behöver kvalitetssäkringen hänga med hela vägen. Digitala arbetsflöden och BIM är lovande tekniker för att möta detta – men samtidigt får inte den tekniska kunskapen hamna på efterkälken. TEXT: FREDRIK NYSTEDT

HUSBYGGAREN NR 2.2019

TMANINGARNA VÄXER MED HÖJDEN

Att trä brinner är i princip en grundförutsättning för mänskligt liv, men också en utmaning för oss att hantera när vi bygger i trä. Tidigare har vi ofta skyddat träkonstruktioner med olika beklädnadskivor, men när fokus läggs på hållbarhet och klimatpåverkan finns önskemål om en ökad exponering av träytor. Denna utveckling tillsammans med nya byggsystem gör att vi behöver tillföra ny kunskap om allt från brandförlopp i träbyggnader till detaljutformning för att brandsäkerheten ska bli tillfredsställande. När vi bygger på höjden blir utrymningstider längre, räddningstjänsten har inte möjlighet att släcka en fasadbrand och vi behöver höja nivån på kvaliteten och säkerställa ett robust brandskydd över byggnadens hela livscykel. Träkonstruktioner har under lång tid använts som bärande byggnadsdelar och kunskapen om hur traditionella byggelement av trä beter sig vid brand är god. Det finns vedertagna standarder och modeller för dimensionering. Med en snabb innovationstakt inom trähusbyggandet utmanas traditionella lösningar och vi behöver ny kunskap för att möta utmaningarna. Briab avslutade 2018 ett utvecklingsprojekt där vi tillsammans med andra bransch aktörer djupdykt i utmaningarna med att bygga högt med träkonstruktion (se faktaruta). Arbetet har i stort handlat om att förbättra de metoder som används när brandskydd i höga träbyggnader ska verifieras och på så vis underlätta projektering av brandskydd i dessa.

För att lyckas med säkert trähusbyggande på höjden krävs en god förståelse för hur bränder beter sig i byggnader med träkonstruktion samt specifik kunskap om de utmaningar som att bygga högt i trä innebär med hänsyn till de tekniska egenskapskraven för brandskydd. LIMMET KRITISK VID BRAND

Korslimmat trä, KL-trä, är ett system som ökar i popularitet och som ofta tillämpas i höga trähus. Korslimmade träskivor är uppbyggda av limmade, korsvis lagda brädor eller plankor. Kännetecknande för väggar och bjälklag av KL-trä är att de ofta används som stora planelement. Tack vare stora tvärsnitt får KL-träskivorna hög bärförmåga och styvhet. De kan tillverkas med hög prefabriceringsgrad och har en låg egenvikt som ger fördelar vid grundläggning, transport och montage. Ett planelement av KLträ består vanligen av tre till nio skikt, vilka limmas ihop till en tjocklek på 80 till 300 mm. För byggelement av KL-trä är brandbeteendet annorlunda då valet av lim avgör hur väl produkten presterar vid brand. Exempel på förekommande lim är MF, MUF, PU och PRF vilka alla har olika för- och nackdelar. Idag är PU-lim ett av de vanligast förekommande, vilket är oroväckande då det är denna limtyp som har sämst egenskaper vid brand. Limmet tappar sin vidhäftningsförmåga vid relativt låga temperaturer vilket leder till delaminering när en lamell (skikt) lossnar. Problemet med delaminering är att träskivan tappar det kolskikt som annars kan verka uppbromsande för inbränningen. I stället för att branden självslocknar när bränslet tagit slut kommer branden få för-

nyad intensitet varje gång som ett skikt lossnar. Detta kan hota byggnadens brandskydd om inte åtgärder vidtas. För att säkerställa att KL-trä har ett gott brandskydd finns det två huvudstrategier, säkerställ limmets kvalitet vid brand (och förhindra delaminering) eller skydda KLträet med obrännbara beklädnadsskivor. Eftersom kunskapsunderlaget är begränsat och standardisering saknas måste antingen byggelement av KL-trä provas och utvärderas noggrant, eller skyddas med obrännbara beklädnadsskivor. Beklädnadsskivor är inte en universal lösning, utan med dessa finns en utmaning att se till att de skyddar den bakomliggande brännbara konstruktionen under brandförloppet. DJUPFÖRSVARSPRINCIPEN

De delar av brandskyddet som vi vanligen behöver lägga störst vikt vid i höga träbyggnader är kopplade till utrymning, brandspridning, räddningsinsats och bärförmåga. Utöver dessa enskilda delar av brandskyddet behöver vi även bedöma den totala brandsäkerheten genom att studera brandskyddets robusthet för byggnadens hela livscykel. I stort handlar det om att bedöma hur pass känslig byggnaden är för fel av olika slag och om det finns händelser som kan orsaka samtidiga fel på flera skyddssystem. När brandskyddet utformas bör det göras utifrån ledord som djupförsvarsprincipen och enkelfelskriterier. Djupförsvarsprincipen handlar om att skapa flera oberoende och redundanta lager av skyddsåtgärder för att förhindra en skada med stora konsekvenser. Syftet är att inget enskilt system, oavsett hur robust det är utformat, ensamt ska stå för det skydd

Förhindra uppkomst Säkerställa funktion π SBA

Upptäcka tidigt Skydda mot skada Kunna göra insats π Larm π Ytskikt π Utrustning π Utbildning

Avbryta brandförloppet Utrymma hotade delar π Släcksystem π Utrymningsvägar

Förhindra spridning Fortsatt utrymning π Brandceller π Räddningsinsats

BEGRÄNSA

I N N E S L U TA

AV B R Y TA

U P P TÄ C K A

FÖRHINDRA

DJUPFÖRSVARSPRINCIPEN FÖR ETT ROBUST BRANDSKYDD

Begränsa omfattning Skydda egendom π Brandsektioner π Bärförmåga

Genom att använda flera oberoende skyddssystem kan ett s.k. djupförsvar byggas upp, där hela brandskyddet inte riskeras slås ut av en händelse.

HUSBYGGAREN NR 2.2019

BRAND

REKOMMENDATIONER FÖR TRÄHUSBYGGANDE

Byggnader upp till åtta våningsplan bör i huvudsak kunna utföras med utgångspunkt i förenklad dimensionering. Lättantändlighet, brandmotstånd och bärförmåga kan verifieras med provning. I dessa byggnader utgör räddningstjänsten en värdefull resurs som via invändig och utvändig släckinsats kan begränsa brandspridning. Åtkomlighet för räddningstjänsten för utvändig insats behöver därför vara god runt hela byggnaden. För byggnader med nio till sexton våningsplan krävs särskild hänsyn, även om dessa byggnader inte utgör s.k. Br0byggnader. I och med att räddningstjänsten inte längre har möjlighet att utföra utvändig släckinsats försvinner en betydelsefull möjlighet att begränsa brandspridning och släcka branden. Oförutsägbara och mer intensiva brandförlopp blir svårare att hantera, vilket kan kompenseras för

genom att skydda träkonstruktionen med beklädnadsskivor alternativt genom att använda en KL-träskiva där limmet har en verifierad temperaturbeständighet. Sprinkler kan spela en viktig roll här. Om byggnaden har fler än sexton våningsplan placeras den i byggnadsklass Br0, vilket innebär att brandskyddet ska verifieras med analytisk dimensionering. Här finns värdefull vägledning i den rapport som Briab tillsammans med Brandskyddslaget och andra branschaktörer har tagit fram med stöd av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond SBUF. https://briab.se/ aktuellt/blogg/ hoga-trabyggnaderger-oss-nya-unikautmaningar/

som behövs. Nyckelord i sammanhanget är redundans, oberoende och diversifiering. Redundans innebär att fler än en komponent (system) har samma funktion, t.ex. att ha två pumpar i stället för en. Redundans innebär också att ett enkelfelskriterium kan uppfyllas då en komponent kan fallera utan att systemet i sin helhet tappar sin funktion. Oberoende mellan system kan uppnås genom att de redundanta komponenternas funktion är skilda från varandra. T.ex. om pumparna i exemplet ovan har separat anslutning till vattenkällan och är placerade i olika rum. Slutligen innebär diversifiering att komponenter som har samma funktion bygger på olika designprinciper, exempelvis användning av en dieseldriven pump och en eldriven pump. Genom djupförsvarsprincipen får vi byggnader som är rustade för att ha ett bra brandskydd, även den gången när något går fel. Utifrån de katastrofbränder som har inträffat, så som Grenfell Tower i London 2017, vet vi att kvalitetssäkringen måste hänga med i alla led. Byggnaden måste byggas och förvaltas, så som den är planerad. Det kan tyckas självklart, men det är för vanligt att byggfel inträffar, och det kan vara förödande för en sårbar träbyggnad.

av projektet och vid identifiering av risker. Lägg vikt vid att fånga upp de svårigheter som uppkommer i en hög byggnad med träkonstruktion. Brandskyddet bör utgå från djupförsvarsprincipen för att ge tillräcklig robusthet. Överväg åtgärder som förhindrar att bränder uppkommer och säkerställer att de kan släckas snabbt om de trots allt uppstår. Var noggrann med detaljer. Anslutningar (förband) är en svag länk som kräver särskild hänsyn. Fastställ rutiner för kontroll av projekteringen som bör ske löpande under hela projekteringsfasen. Under byggtiden är det detaljerna som behöver utföras med stor noggrannhet. Här kan utökad egenkontroll eller kontroll av tredje part med hjälp av fotodokumentation vara särskilt betydelsefull för delar som ej kan kontrolleras efter färdigställande. Brandskydd under byggtid behöver planeras med särskild hänsyn till konstruktionens sårbarhet. Det bör också ske samråd med räddningstjänsten om lämplig insatstaktik, hur reparation kan ske efter skada, t.ex. vattenläckage eller brand samt fastställande av hur ombyggnad kan ske med hänsyn till konstruktionens unika förutsättningar

KVALITETEN MÅSTE HÄNGA MED

RÄTT INFORMATION I ALLA LED

Att bygga högt i trä innebär särskilda utmaningar som behöver hanteras under projektering, produktion och förvaltning. Därför rekommenderas noggrannhet i inledningen

För att säkerställa att brandskyddet i byggnader fungerar i praktiken krävs en obruten informationskedja. Den är grunden för att byggnadens brandskydd blir som plane-

Kvalitetssäkring och detaljfrågor är viktiga för trähusbyggande oavsett höjd. Nya kvalitetsprocesser har etablerats genom SS-INSTA 952 – Fire safety engineering – Control and review och bör tillämpas. Brandskydd kan integreras i Building Information Modeling (BIM) och säkerställa informationsflödet i alla led. Genom digitala arbetsflöden med kvalitetssäkring kan nivån lyftas och hålla hela vägen från projektering, till produktion och in i förvaltning. https://briab.se/ aktuellt/blogg/dethar-behover-gorasfor-att-brandskyddska-bli-en-del-avbim-processen/

rat, från projektering till byggfasen och in i förvaltningen. Nya kvalitetssäkringsprocesser för brandskydd så som SS-INSTA 952 och övergången till digitala arbetsflöden bäddar för att kvalitetsnivån höjs i alla led, utan informationsförluster. Detta är viktigt för trähusbyggande då detaljlösningar och utförande kan vara särskilt känsligt för eventuella fel. Små fel kan leda till stora konsekvenser vid en brand. Briab leder nu arbete på svensk och europeisk nivå för att branschen ska kunna ta informationshanteringen på större allvar, och säkerställa att brandskydd blir en naturlig del i Building Information Modelling (BIM). Med hög teknisk kompetens för brandskydd i träbyggnader och innovativa digitala arbetsflöden finns goda förutsättningar för Sverige att fortsätta leda utvecklingen på området globalt. Det finns utmaningar vad gäller tekniska lösningar, och på vissa områden ligger forskning, provning och standardisering efter. Dessa områden behöver branschen ta på allvar för att säkerställa en god utveckling. ■

FREDRIK NYSTEDT

Brandingenjör och tekn. lic, Briab Brand och Riskingenjörerna

HUSBYGGAREN NR 2.2019

BT Brandskyddat trä

Egna varumärken sedan etableringen

Brandtätning Brandisolering Tillverkning Utbildning

Material: Cederträ med vattenfast brandimpregnering SP Fire 105, Moelven Projekt: 79&Park Arkitekt: BIG

Vi är specialiserade inom passivt brandskydd och förutom entreprenader tillhandahåller vi produkter och utbildning till branschen 1989

CERTIFIERAD ISO 9001 ISO 14001 Ledningssystem för kvalitet och miljö

Vi kan brandskyddat trä* Moelven har under många år fått förtroendet att leverera materialet till flera stora projekt. Med vår långa erfarenhet, gedigna träkunskap och väletablerade projektavdelning är vi den naturliga träleverantören för många arkitekter och entreprenörer. Vilket projekt behöver du hjälp med?

w w w. b r a n d t e k n i k a b. s e

08 550 154 00

What if… FIRE AND SMOKE HAD NO CHANCE.

*Allt brandskyddat trä ska vara bruksklassat (lämplighetsprovat) för att brandskyddet med säkerhet ska fungera om olycka är framme även i framtiden. Brandskyddat trä från Moelven är bruksklassat.

Vi vägleder i valet av synliga träprodukter: Träfasad för flervåningshus • Trätak • Utemiljö Interiöra trä- och plywoodpaneler • Bastu Träslag • Brandskydd av trä • Behandlingar Miljöbedömningar • Miljöcertifieringar Moelven Wood Projekt 010-122 50 60 projekt.woodab@moelven.se www.moelven.se/WoodProjekt

Upptäck mer om vår obrännbara värmeisolering på www.foamglas.se FOA M G L A

bästa brandskyddet på bygget med wes+ Lättinstallerat brand- och utrymningslarm för maximal säkerhet dygnet runt. WES+ är med sin innovativa design och sitt smidiga handhavande en ekonomisk och praktisk brandskyddslösning för byggarbetsplatser och tillfälliga installationer. WES+ fire alarms for Ingen kabeldragning behövs, de trådlösa detektorerna temporary use… ansluts genom ett enkelt knapptryck. Systemet kan lätt flyttas med till nya byggprojekt.

• Install during maintenance or refurbishment when main system is inactive • Protect areas while awaiting installation of permanent fire alarm

Dafo BranD aB l Vindkraftsv 8 l Box 683 l 135 26 Tyresö l Tel 08-506 405 00 l fax 08-506 405 99 l info@dafo.se l www.dafo.se

• Monitor temporary accommodation units / camps • Fire safety cover for locations without electricity • Provide 24 hour protection for remote buildings

• Monitor hazardous locations (hot works) • Easy identification of source of fire • Reusable units

Brandposter • Stigarledningsutrustning • Brandarmaturer electronics

+44 (0) 746 714 8959 adam.kovics@ramtech.co.uk

www.wesfire.co.uk

138921 Banner Stands x2.v2.indd 2

24/09/2015 16:41

• Robust units built to c construction environm

• Call points for emerge VÄNDBAR

Venti

Vatten som släckmedel = miljövänligt!

• Svenska HeatBrandslangfabriken and smoke AB detec 24hr active fire detect

Box 2066, 511 02 SKENE • Tel. 0320-20 94 20 • Fax. 0320-20 94 29 • www.svebab.se • svebab@svebab.se

Ljudklass B med < 370 mm bygghöjd.

Brandsäkra med våra hybridbjälklag. Med Hedas hybridbjälklag i flerbostadshuset kan de boende ta det lugnt om olyckan är framme. Bjälklagen behåller sin bärförmåga, stänger ute värme och giftiga ämnen i över 90 minuter enligt våra tester hos RISE. Dessutom har de ett märkbart lägre pris än motsvarande renodlade bjälklag av trä. Läs mer på heda.se/hybridbjalklag

Våra bjälklag uppfyller REI 60 med god marginal.

Samspel Martin Olander, VD och brandingenjör. Medspelare sedan 2001. Att leda ett företag är som att leda ett innebandylag med ungdomar. Det handlar om samarbete, att få olika individer att gemensamt sträva mot samma mål och, inte minst, om att ha roligt – det är det som betyder mest. Vår uppgift är att trygga människor och säkra värden – i den ordningen. Det betyder att människoliv är viktigast när vi tar fram en lösning. Och att våra kunder gillar det vi gör märks, vi har långa och personliga relationer med de flesta av dem. De vet att vi kan det vi gör. Och lika bra som vi trivs med våra kunder trivs vi med varandra. Det är vi som gör laget – och därför har vi som mål att alla som vill kan bli delägare. Vi formar och utvecklar företaget tillsammans. Och att vi ingår i en koncern tillsammans med våra systerbolag Brandtec, RiskTec Projektledning och Process Safety Group gör laget ännu starkare. På brandskyddslaget.se kan du läsa om vilka vi är och vad vi gör. Vill du också bli en i laget kan du gå in på vår karriärsajt karriar.brandskyddslaget.se

BRAND

BRANDSKYDD UNDER BYGGTIDEN

Utmaningar när man bygger trähus i flera våningar

I denna text av Björn Andersson och Torkel Dittmer, båda brandingenjörer på Brandskyddslaget behandlas brandskyddet under byggtiden vid uppförande av flervåningshus med trästomme*.

* Trästommar kan utgöras av olika typer av massiva trästommar, i denna artikel omnämnda med samlingsnamnet korslaminerad trästomme (KL-trä) även om det finns andra stommuppbyggnader med massiv stomme med annan lamineringsteknik. Trästommar kan också utföras i lätt trästomme där bärverket utgörs mer som ett regelverk eller fackverk av trä med mindre totalmassa trä. I denna artikel omnämns den senare tekniken som lätt trästomme.

TEXT: BJÖRN ANDERSSON & TORKEL DITTMER

V 14

id uppförandet av byggnader med brännbar trästomme möter man snarlika utmaningar i det förebyggande brandskyddet som för exponerad cellplast under byggtiden. Det

finns dock också klara skillnader där viss cellplast är betydligt mer lättantändligt än trä, å andra sidan är trästommen genom gående i hela bygganden medan cellplasten lagras lokalt och sedan normalt endast används i fasad och/eller i yttertak. Trästomme innebär bl.a. att det är svårare att

flytta riskkällor bort från det brännbara byggmaterialet då trästommen finns i hela byggnaden. Statistik från studier nyligen gjorda i Storbritannien, USA, Belgien, Canada och Italien på uppdrag av COST (European Cooperation in Science and Technology)

HUSBYGGAREN NR 2.2019

FP 1404 som sammanställts i en rapport som heter ”Guidance on Fire Safety of (Timber) Buildings During Construction” kan man utskilja följande trender: ■■ Storleken på brandskadade ytor vid bränder inom byggnader med lätt trästomme eller massiv trästomme är generellt större än vid andra typer av material på de bärande konstruktionerna. I nästan 24% av fallen var brandskadan större än 100 kvm till skillnad mot 4% vid andra typer av byggnadstyper. ■■ Statistiken i studien visar på att fördelningen mellan olika typer av fastställda brandorsaker var 32% anlagda och 18% p.g.a. heta arbeten. Andra orsaker som provisoriska värmare, rökning och elfel finns registrerade som orsak i 41% av fallen. ■■ I många fall av de dokumenterade bränderna har branden påverkat intilliggande byggnader både genom att utrymning (75% av bränderna) av hela byggnader gjorts men även då brandspridning skett eller att material i angränsande fasader skadats eller smällt. Studien är inte fullständig men det finns noteringar om att även räddningstjänstens insats påverkats då dem helt fått fokusera på att inte branden skall spridas till intilliggande byggnader och att man därmed låtit initialbranden fortlöpa tills branden självslocknat. Dvs. ingen eller liten insats inom byggarbetsplatsen då fokus legat på att förhindra brandspridning till intilliggande bebyggelse. PERSONSKYDD

Den viktigaste aspekten för allt brandskyddsarbete i Sverige är onekligen personskyddet. Det är självfallet oacceptabelt att arbetare eller andra människor omkommer eller skadas allvarligt på grund av en brand på en byggarbetsplats. Det är därför viktigt att brandskyddsarbetet på byggarbetsplatsen anpassas efter de förutsättningar som råder vid varje enskilt bygge för att minimera risken för personskada och dödsfall. Byggtidsbrandskyddet har på senare år fått mer fokus och bland annat har skyddsombud vid flera tillfällen stoppat olika byggen tillfälligt när man bedömt personsäkerheten som bristfällig. Det är en bra och självklar möjlighet skyddsombuden ska ha men än bättre är självfallet en tidigare dialog för att arbetet ska bedrivas systematiskt och förebyggande så att skyddsstopp aldrig behöver läggas på en arbetsplats. Det finns då också bättre möjlighet att planera och använda den expertis som finns inom brandskyddsområdet i form av egna erfaHUSBYGGAREN NR 2.2019

renheter och experter, brandskyddskonsulter och räddningstjänst. Alla byggarbetsplatser har ett krav att enlig Lagen om skydd mot olyckor (LSO) bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) för vilket den lokala räddningstjänsten är tillsynsmyndighet. Personskyddet på en byggarbetsplats säkerställs generellt genom att byggarbetare kan utrymma själva innan räddningstjänsten förutsätts kunna vara behjälpliga. Detta kan vara särskilt svårt när hela byggnaden är brännbar och till stor del utan brandavskiljande partier. En brand som uppkommer långt ner i ett hus med flera våningar kan vara förödande och en brandspridning kan ske mycket fort. Det absolut viktigaste är att då ha (minst) en avskild utrymningsväg per våningsplan och att avståndet till denna utrymningsväg är begränsat. I praktiken är det oftast omöjligt att i ett tidigt skede använda ordinarie trapphus för brandtekniskt avskild utrymning men med rätt arbetsberedning kan det vara möjligt. Ett alternativ kan vara ett utvändigt trapptorn. Det är dock viktigt att tänka på att trapptornet ska vara avskilt från byggnaden i övrigt och förväntas klara en angränsande brand under utrymningsförloppet. RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS

Om en byggnad med trästomme brinner mer än lokalt är det osannolikt att räddningstjänsten kommer bedriva någon inre släckning alls om det inte rör sig om direkt livräddande insatser. Inte heller då är det säkert att en invändig insats kan genomföras med hänsyn till räddningspersonalens säkerhet. Detta är beslut som en insatsledare på plats kommer att behöva ta ställ-

ning till i en mycket pressad situation. Det är därför av största vikt att räddningstjänsten kan förses med aktuell, lättförståelig och användbar information om byggnaden och dess stabilitet för att kunna göra en insats. Saknas denna information är det sannolika att insatsen kommer gå ut på att låta byggnaden kontrollerat brinna ner och koncentrera sig på att förhindra brandspridning vidare från byggnaden. Vid etableringen av en ny arbetsplats för ett högre byggprojekt med trästomme bör alltid räddningstjänsten kontaktas för att ges tillfälle till dialog. Det är inte säkert att räddningstjänsten har resurser att föra en aktiv dialog och det åligger generellt byggherren eller entreprenören att anlita sakkunnig expertis för att kunna bedriva sitt systematiska brandskyddsarbete korrekt och effektivt. I detta kan ingå att ta fram en rimlig insatsplanering med de förutsättningar som råder under olika skeden. Andra viktiga faktorer för att räddningstjänsten ska kunna göra en effektiv insats är tillgång till släckvatten och någon stans att ställa sina fordon vid insats. Exempelvis kan utmärkning av brandposter för att förhindra att fordon parkeras eller gods och maskiner placeras ovanpå dessa vara en god idé. Vid behov av nyanläggning av brandposter bör det arbetet planeras in i ett så tidigt skede som möjligt för att säkerställa släckvatten även under byggtiden. KOLLAPS

Den slutgiltiga utformningen av en byggnad gällande hur man säkerställer att byggnaden inte kollapsar på grund av brand varierar beroende på grundförutsättningarna och de beräkningar och analyser som gjorts under projekteringen. Det handlar oftast 15

BRANDSKYDD 60 MIN MED SAPA DÖRR 2086 EI 60 Dörrpartier med modernaste tekniken Sapas senaste byggsystem 2086 för aluminiumdörrar finns nu i brandmotstånd EI 60 för enkel- och pardörrar med eller utan sido- och överljus. Systemet är även klassat för rökgastäthet Sa och S200 och tillåter att göra högre och bredare dörrpartier än med tidigare system. Vi har strävat efter att erbjuda samma utseende som standard högisolerade dörrar ur 2086-serien för enhetlig design i arkitekturen. Ett nytt byggsystem utvecklat för dagens och morgondagens marknadskrav i Norden! Kontakta gärna vår kostnadsfria arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60

Mer information hittar Ni på www.sapa.se

BRAND

om passiva system så som inklädnad, brandskyddsmålning och överdimensionering av konstruktioner i kombination med aktiva system så som vattensprinkler. Tiden fram till att dessa skyddssystem är installerade och drifttagna finns alltid en risk för att en byggnads strukturella integritet inte uppfylls. Den normala processen är att genom minimering av brandbelastning och möjliga antändningskällor hantera dessa risker under byggtiden. För byggnader där de bärande delarna är byggda helt eller delvis i trä behöver denna process utvecklas och förfinas så att den är applicerbar. För byggnader helt i KL-trä innebär t.ex. det att väggar, bjälklag (tak/golv) samt möjligtvis balkar och pelare är utförda i trä vilket medför att brandbelastningen i grunden är mer svårkontrollerad samt att materialet i sig under okontrollerade former kan mista sin bärförmåga precis som oskyddat stål. Forskningen gällande KL-träkonstruktioner pågår i dag för fullt. I Europa ligger fokus bl.a. på hur man skall brandskyddstekniskt dimensionera konstruktioner med korslaminerat trä. Det forskas också på bedömningen av risken att inte få ett självslocknade brandförlopp då byggnadens konstruktion i sin helhet är en del av brandbelastningen. Ett tredje fokusområde ligger i att materialet, beroende på vilket lim som nyttjas, riskerar att delaminera (yttersta lagret av virke trillar av vid upphettning) och exponera mer ej tidigare brandpåverkat brännbart material. Med tanke på ovan nämnda fenomen och konsekvenser bör man under byggtiden i sin riskutvärdering fundera på följande: 1. VILKA MÄNGDER brännbara konstruktionsmaterial förekommer och hur påverkar dessa byggandens konstruktiva integritet? Kan man t.ex. genom att skydda delar av byggnaden förhindra/minimera risken för kollaps? För byggnadsdelar som skall kläs in bör detta utföras i ett tidigt skede. 2. HUR MYCKET ANNAT brännbart material finns exponerat inom byggnaden samt under vilka faser av entreprenaden? Dvs. att antända en solid träkonstruktion är inte så lätt om man inte har en initialbrand som genererar tillräckligt med energi för antändning. Går det t.ex. att täcka över brännbart material med brandduk/väv eller bygga provisoriska förvaringszoner i egna brandceller med skyddad stomme? Utökade logistikresurser gällande hantering av avfall kan vara motiverat för att minska risken för en initialbrand. 3. INGEN BRAND UTAN RÖK. Installera provisoriska brandlarm med koppling till HUSBYGGAREN NR 2.2019

bemannad plats som vid behov kan larma Räddningstjänsten för en snabb insats. Direktkopplade automatlarm som omgående larmar räddningstjänsten brukar inte accepteras på byggarbetsplatser på grund av en högre frekvens av onödiga larm, men dialogen kan gärna tas med räddningstjänsten eftersom en tidig insats är av extra stor vikt på byggarbetsplatser med trästommar. 4. RISKMINIMERING Klassiska grundtankar kring heta arbeten skall användas men kan behöva förstärkas p.g.a. den förhöjda konsekvensen. Även risker så som åsknedslag bör beaktas då man inte har någon form av åskledarfunktion installerad och byggnadsställning kan vara integrerad med konstruktionen under detta skede. BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER

Inom ramen för allt brandskydd under byggtiden ligger det med att arbetsplatsens fysisks utformning skall planeras utifrån ett brandsäkerhetsperspektiv och framgå av arbetsplatsdispositionsplanen (APD-plan). I planeringen av brandskyddet under byggtiden ska samhällets grundkrav att brandspridning generellt inte får ske mellan byggnader och att alla byggnader inom 8 meter skall verifieras utifrån att infallande strålning inte medför brandspridning inom 30 minuter. Det medför att om man har ett projekt där befintlig bebyggelse ligger inom 8 meter från byggnaden som är under uppförande så bör man studera konsekvensen av en brand då risken för befintlig verksamhet påverkar personsäkerheten i den byggnaden. Är det så att det slutgiltiga utförande på byggnaden som uppförs skall ha en brandklassad fasad för att klara spridningsrisken är risken påtaglig att entreprenaden påverkar eventuell befintlig angränsande verksamhet. Om risk för att större ytor så som hel eller del av fasaden riskerar att ingå i branden föreligger det alltid ett behov av verifiering även vid avstånd över 8 meter. Normalt är brännbara fasadmaterial villkorade med krav på sprinkler vilken inte driftsätts förrän senare i byggprocessen. SLUTSATS

Brandskydd under byggtiden vid uppförande av byggnader med trästomme där trä utgör en stor del av det exponerade materialet under byggtiden medför stort ansvar för byggherren och entreprenören då riskerna vid uppkomst av brand är större än för byggnader som byggs i andra material. Personsäkerheten inom entreprenadområ-

det behöver säkras med tanke på ett snabbare brandförlopp och risk för brandspridning till större ytor än för byggnader med begränsad mängd brännbart material. Räddningstjänstens insats behöver planeras och säkerställas på ett mer detaljerat sätt. Dels för att det överhuvudtaget skall kunna genomföra en insats men även för att kunna säkra att inte alla insatser går till att hindra brandspridning till intilliggande byggnader vilket vissa studier antyder är fallet vid många bränder i just träbyggnader. Det är även viktigt att vi inom Sverige följer upp och sammanställer statistik kring bränder i denna typ av byggnader. En stor del av debatten som pågår idag mellan bl.a. försäkringsbolag och andra intressenter så som brandkonsultbranschen bygger mycket på själva projekteringen och den färdiga produkten. Vi känner att mer fokus behöver läggas på brandskydd under byggtiden inom byggbranschen i Sverige generellt och för byggnader med stora mängder brännbart byggnadsmaterial i synnerhet. ■

BJÖRN ANDERSSON

Brandingenjör Brandskyddslaget

TORKEL DITTMER

Brandingenjör Brandskyddslaget

På Presto utbildar vi människor, installerar system, analyserar risker och utvecklar nya sätt och lösningar som skapar trygghet och värden i vardagen. Vi stöttar, diskuterar och ger råd. Vi servar, upptäcker och hör av oss. Vi ligger steget före. För oss är varje timme viktig. För ingen och inget skall skadas av bränder på arbetsplatser.

Briab och Presto i samarbete för en tryggare vardag. Även om konkurrens skärper oss, öppnar vårt samarbete helt nya möjligheter att skapa nytta och värde för våra kunder. Sida vid sida kan kollegorna på Briab och vi på Presto tillsammans erbjuda marknadens mest kompletta resurs inom brand- och riskhantering. Vi vet vad som måste göras och hur det bäst görs under en verksamhets eller ett projekts hela livscykel.

Se filmen om vad vi tillsammans kan göra för dig. Gå till presto.se/briab-presto-sant Create value out of risk

BRAND

REGLER FÖR VATTENDIMMA PÅ GÅNG

ATTENDIMMA ÄR ETT SYSTEM

som bekämpar och släcker bränder genom att sprida mycket små vattendroppar i det utrymme som ska skyddas. De små dropparna gör att släckeffektiviteten ökar vilket minskar behovet av vatten. Vattendimsystem började användas i större omfattning på den marina sidan i början på 1990-talet, men för de landbaserade systemen har utvecklingen gått långsammare. att marknaden inte har utvecklats lika snabbt som branschen har hoppats på har varit avsaknaden av en gemensam syn på hur dessa system ska dimensioneras och utföras. Efterhand har olika testlaboratorium utvecklat brandprovningsmetoder för olika risker och olika länder har tagit fram nationella krav. Arbetet med att ta fram en europeisk standard för vattendimma har pågått i 15 år - det går inte fort inom CEN - och fortfarande finns inget tydETT SKÄL TILL

HUSBYGGAREN NR 2.2019

ligt besked om hur många år det återstår innan det blir klart. FÖR ATT FÖREGÅ det europeiska arbetet påbörjade Brandskyddsföreningen ett arbete i början på 2017 med att ta fram ett svenskt regelverk för vattendimsystem. Ett förslag var ute på remiss i slutet på 2018 och arbetet är nu i sin slutfas. Det nya regelverket kommer att publiceras under sommaren och gälla från och med hösten 2019. REGLER FÖR VATTENDIMSYSTEM, SBF 503:1

inkluderar totalt 15 st olika brandprovningsmetoder från välrenommerade testlaboratorier som VdS i Tyskland, FM i USA och LPS/BRE i UK. Regelverket har strukturerats på samma sätt som arbetsförslagen till europeisk standard för att underlätta en framtida övergång till att använda standarden. lika generellt som det regelverk som finns för vattensprinkler, utan är begränsat till de risker som inkluderas i de 15 brandprovningsmetoderna. För

REGELVERKET ÄR INTE

vattendimsystem är det väsentligt att man utgår från vilken risk det är som ska skyddas och om den risken omfattas av den brandprovningsmetod som vattendimsystemet uppfyller. Olika vattendimsystem är alltså ”godkända” för olika installationer. FÖRUTOM REGELVERKET SBF 503:1 publiceras även normer med certifieringskrav på personer och företag, SBF 2019:1 Behörig ingenjör vattendimma högtryck respektive SBF 2020:1 Anläggarfirma vattendimma högtryck. Regelverket omfattar både lågoch högtrycksystem, men för lågtrycksystem är kompetenskraven de befintliga certifierade personerna och företagen för vattensprinkler. ■

JENS HJORT

Expert Släcksystem på Brandskyddsföreningen

BETONG

Projektering och upphandling av prefabricerade betongelement för anläggning Prefabricerade betongelement har använts under lång tid och under senare har användningen också ökat. Korrekt projekterat och utfört kan byggnadsverk av prefabricerad betong fungera mycket väl. Den här artikeln syftar till att tydliggöra att en bygghandling, BH, för byggnadsverk i sin helhet måste anpassas till användningen av prefabricerade betongelement. Rätt utförd BH säkerställer att inga allvarliga brister uppstår. TEXT: JONATAN PAULSSON-TRALLA

föreliggande artikel förutsätts att en BH består av grundläggande riskanalys, redogörelse för förutsättningar och metoder för dimensioner, RFMD, ritningar, beskrivning av material, utförande och kontroll, BMUK, kontrollplaner och drift- och underhållsplan, DoU. En BH ska vara baserad på grundläggande riskanalys för byggnadsverket i den miljö den ska verka samt den funktion som den ska ha för samhället. Grundläggande krav på bärförmåga, beständighet och stadga ska behandlas i riskanalysen men även krav på DoU, LCC, LCA, störningsfrihet för boende invid byggnadsverket vid DoU samt störningsfrihet vid DoU för trafikanter som nyttjar byggnadsverket ska hanteras. Det är viktigt att notera att en byggherre enligt BBR kan vara skyldig att tillhandahålla ersättningsboende för boende som påverkas av framtida drift- och underhållsarbete. Vidare kan även behovet av DoU påverkas av byggnadsverkets redundans. En slak armerad plattrambro har t.ex. mycket större redundans än en motsvarande elementkonstruktion (utan motsvarande kontinuitetsarmering) tack vare att hela konstruktionen är ihoparmerad. Ett utbyte från platsgjuten ram till prefabricerad ram kan således påverka hela BH, från riskanalys, RFMD, till LCC och LCA och DoU inklusive kontrollplaner o.d. Prefabricerade betongelement för hus o.d. har använts under lång tid och idag ingår prefabricerade betongelement i någon form i de flesta husbyggnadsprojekt (bostäder, kontor, industri). Även inom anläggningar används prefabricerade betongelement i mycket stor utsträckning inom t.ex. VA, stödmurar, kanalisation, järnvägssliper, perrongelement o.d.

HUSBYGGAREN NR 2.2019

■■ Enskilt bärande element ■■ Säkerhet mot nedfallande föremål

Figur 1. Kraftigt skadat prefabricerat betongelement (GC-bro) med fritt liggande korroderande spännlinor och progressivt förankringsbrott.

Under utbyggnaden av miljonprogrammet främst under 1960- och 1970-talet uppfördes ett stort antal gång- och cykeltunnlar samt gång- och cykelbroar av prefabricerade betongelement Både spännarmerad betong och slakarmerad betong användes. Vissa har fungerat väl men andra har fungerat mindre väl, se figur 1 och 2 vilket resulterat i kostsamma och besvärliga reparationer och trafikavstängningar. För att slutprodukten ska uppfylla lagkraven krävs att komplett BH enligt ovan samt utförandet anpassas fullt ut till den tilltänkta användningen. Tyvärr förekommer brister i såväl projektering, tillverkning och utförande vilka ofta enkelt kan undvikas. Brister hos redan monterade betongelement – så som fel betongkvalitet, fel täckskikt, fel cement, fel utförande – är mycket kostsamma att åtgärda. Inte sällan tvingas byggherrar att överta anläggningen trots bristerna då Allmänna bestämmelsers, ABs, skälighetsprincip ofta medför att brister som avsevärt påverkar anläggningens livslängd och DoU-kostnader regleras med förhållandevis begränsade värdeavdrag. Detta är förstås olyckligt för byggherren. Nedan lyfter jag fram några områden som bör beaktas för att undvika kostsamma avvikelser och icke godkända slutbesiktningar eller tvister. För uppförande av en anläggning finns en rad olika upphandlingsformer och därtill hörande kontraktsformer och bygghandlingar. I begreppet BH innefattas här förutom ovan nämnda en grundläggande riskanalys. Givetvis kan även andra dokument ingå beroende på projektets art. Då artikelns omfång är begränsat hanteras endast upphandlingsformen generalentreprenad, GE. Vidare ansätts att Trafikverkets, TRVs, regelverk samt att AMA Anläggning används. I denna text avses fortsättHUSBYGGAREN NR 2.2019

Figur 2. Pågående reparation av kraftigt skadad prefabricerat betongelement.

ningsvis AMA Anläggning vid referens till AMA Det förutsätts även att entreprenören, E, handlar upp betongelementen av underentreprenör, UE, inom kontraktet. BH PROJEKTERAD FÖR PREFABRICERADE BETONGELEMENT

I princip är arbetsgången identisk vid BH projekterad för prefabricerade betongelement som för en BH vid utbyte till prefabricerade betongelement i redan upphandlad entreprenad. I det senare fallet måste dock omarbetningen av BH (inklusive riskanalys, redundans, LCC, LCA m.m.) ske under pågående entreprenad. Detta kan medföra betydande besvär för projektörer och granskningsorganisation (tidsbrist) vilket i sig är en risk som måste beaktas. Vid projektering av BH är det av stor vikt att den är baserad på grundläggande risk analys för anläggningen i den miljö den ska verka samt de funktioner som BH ska ha för byggherren samt omgivande byggherrar. De enskilda betongelementen utgör sällan några större svårigheter att projektera men när alla element, platsgjutna delar, lager, fogar, toleranser, montage, tätskikt, fogar m.m. ska kopplas ihop och beskrivas i BH uppstår ofta brister och motstridigheter. Detta kan vara förståeligt då dagens regelverk är omfattande och ibland svåröverskådligt på grund av den stora mängden dokument som ingår i regelverket. Vanligen har ett element flera vitt skilda funktioner under och efter entreprenaden. Funktionerna kan dessutom strida mot varandra. Exempel på typiska funktioner är: ■■ Arbetsplattform ■■ Fallskydd (hög höjd och/eller över vatten) ■■ Kvarsittande form utan samverkan ■■ Kvarsittande form med full samverkan i driftsskedet

för trafikanter som passerar under byggnadsverket Vid optimering av utformningen är det viktigt att korrekt avvägning mellan de olika funktionerna görs. Det finns annars risk att behov under produktionen skapar försämrad redundans och ökade underhållsbehov i driftsskedet utan byggherrens vetskap. En bra arbetsplattform bör t.ex. inte ha uppstickande armering och armeringsstegar då de försvårar för upplag och arbetsstationer. Uppstickande tredimensionella armeringsstegar kan dock minska antalet bockryggar under elementen och/eller öka lastkapaciteten men medför att det är svårare att röra sig på plattformen. Uppstickande stegar kan förbättra redundansen för byggnadsverket men kan även ge ökad risk för arbetsplatsolyckor på grund av snubbelrisk. Exemplen påvisar tydligt att de olika funktionskraven för entreprenören måste vägas ihop med slutanvändarens behov. För anläggningskonstruktioner med krav på inspekterbarhet är full samverkan generellt det enda alternativet vid pågjutning av ett element. Icke samverkande konstruktionsdelar (pågjutning utan vidhäftning) med springor, glidskikt o.d. som inte kan inspekteras mellan platsgjutning och prefabricerat element bör ej accepteras utan grundläggande utredning där samtliga funktionskrav beaktas. Möjligheten att upptäcka skador och brister i den bärande stommen försvåras av de icke samverkande elementen. Följande grundhandlingar ska åtminstone tas fram och stämmas av med byggherren under projekteringen (förutsatt att komplett systemhandling finns): ■■ Riskanalys ■■ Komplett ”Redogörelse för förutsättningar och metoder för dimensionering” (RFMD) enligt TRV ■■ Kompletta ritningar med detaljer och samredovisning mellan element och platsgjutna delar ■■ Komplett BSAB-kodad ”Beskrivning av material, utförande och kontroll” (BMUK) som ska ansluta till gällande ANL AMA. Notera att även RA-delen i AMA ska beaktas fullt ut. ■■ Toleranser ■■ Kontrollplaner ■■ Montageplan En BH ska vara baserad på grundläggande riskanalys för byggnadsverket i den miljö den ska verka samt den funktion som den ska ha för samhället. Grundläggande krav på bärförmåga,

RISKANALYS

Vi återvinner vatten Vi återvinner allt vatten som används i produktionen i ett slutet system på 25 av våra 30 fabriker. Förutom att det är bra för miljön, gör vi ekonomiska besparingar. Men kvaliteten tummar vi inte på. Se vår film på betongindustri.se/sv/cirkular-ekonomi.

BETONG

beständighet och stadga ska behandlas i riskanalysen liksom krav på LCC och LCA. Störningsfrihet för boende invid byggnadsverket samt störningsfrihet för trafikanter som nyttjar byggnadsverket ska också hanteras. Riskanalysen ska löpande uppdateras när projekteringen förfinas. När en BH revideras på grund av användning av betongelement ska riskanalysen uppdateras och redovisas för byggherren skyndsamt. RFMD I samtliga delar av bygghandlingarna ska betongelementen behandlas, d.v.s. även i RFMD, vilket tyvärr inte alltid utförs av projektörer. Krav på betongelementen samt dess montage, lager, vattenbilade ytor, ingjutningsbruk, dubbar m.m. ska redo göras för och kraven bör stå under ett eget avsnitt i RFMD. Även viktiga anslutningar och upplag bör beskrivas i RFMD så att det är tydligt att projektör och byggherre har samsyn kring dessa för anläggningen viktiga detaljer. Krav på upplag såsom minimiavstånd till fria kanter o.d. kan påverka projekteringen väsentligt varför upplagen bör hanteras, åtminstone övergripande, i RFMD. Även val av lager bör specificeras i RFMD. RITNINGAR Platsgjutna konstruktioner har ofta enklare detaljer än prefabricerande element då platsgjutna konstruktionsdelar normalt gjuts ihop och lager gjuts in. Element ska däremot ofta sammanfogas på arbetsplatsen med kopplingar, dubbar, cementbaserade bruk, upplag, glidskikt, neoprenmellanlägg m.m. vilket kräver omsorgsfull projektering och redovisning på ritning i BMUK samt hanteras i kontrollplaner. För att redovisningen ska vara tydlig och komplett bör elementleverantör, vilka här antas utföra projekteringen av elementen, och anläggningsprojektören arbeta sida vid sida och redovisa respektives anslutande byggnadsdelar på samtliga ritningar. Notera att även armering i alla konstruktionsdelar ska redovisas så att det är tydligt hur täckskikt innehålls och kontinuitets armering erhålles i alla snitt. Genom detta arbetssätt kan onödiga och kostsamma missförstånd och eventuella brister i anläggningen undvikas. Ofta redovisas armeringen för platsgjutna delar för sig och för prefabricerade delar för sig varvid konflikter inte upptäcks förrän på arbetsplatsen. Ibland föreskriver projektörer för de platsgjutna delarna av byggnadsverket att mekanisk bilning ska utföras i spännarmerade element, se figur 3 och 4, utan vare sig vetskap eller tillåtelse från elementtillverkaren vilket inte kan accepteras. Även direkt bärande förankringarar av inborrad arme-

HUSBYGGAREN NR 2.2019

Figur 3. TVÄRSEKTION. Projektör förskriver mekanisk bilning i spännarmerat HDF samt förankring med kemisk massa. Såväl bilning som användning av kemisk massa för 120 år livslängd accepteras ej av TRV:s regelverk.

Figur 4. PLAN. Projektör förskriver bilning i spännarmerat HDF samt förankring med kemisk massa. Såväl bilning som användning av kemisk massa för 120 år livslängd accepteras ej av TRV:s regelverk.

ring monterad på arbetsplats med kemiska fästmassor föreskrivs vilket inte är tillåtet för anläggningar uppförda enligt TRV:s regelverk. Inte sällan redovisar elementtillverkare endast standarddetaljer vilka inte har objektsanpassats. Detta är en allvarlig brist i redovisningen. Ritningarna ska vara kompletta med tydliga tvärsektioner och detaljer, gärna med hänvisningar till relevanta koder i BMUK och kontrollplan för att öka läsbarheten. Håltagningar och igjutningar ska redovisas komplett i BH och ska om möjligt utföras på fabrik. Om det måste utföras på plats ska de utföras korrekt och kontrollerat. Tyvärr utförs okontrollerade håltagning och bristande igjutningar regelbundet, se figur 5. BMUK ANSLUTANDE TILL AMA ANLÄGGNING

BMUK ska ansluta till AMA inklusive komplett beaktande av Råd och Anvisningar, RA. I AMA finns koder för ”Konstruktioner av betongelement” under kapitlet GBC. Projektören måste dock vara noggrann med om huruvida de valda elementen omfattas av harmoniserade europastandarder eller ej. Det är viktigt att krav som projektören anger under kapitlet EB för platsgjuten betong som denna önskar gälla även för GBC, också anges under GBC (eller hänvisa under GBC till det avsnitt under EB där projektörens krav anges). Projektören bör också notera att TRV:s krav för broar och stödmurar endast anges under GBC.11 ”Konstruktion av betongelement kategori A

Figur 5. Okontrollerad håltagning i bjälklag utan igjutning.

vid nybyggnad av bro”. Projektören måste dock ange specifika krav som exponeringsklasser, täckskikt m.m. explicit då de inte anges under kapitlet GBC. Under GBC bör även krav på motgjutningsytor och provning av dessa anges explicit. Notera att användningen av retarder för motgjutningsytor med krav på vidhäftning, mekanisk hållfasthet i övrigt samt beständighet, är besvärlig då betongytan som behandlats med retarder måste kontrolleras och provas enligt EBE.11 till vilken hänvisas från GBC.1. Notera även att kravet på ojämnheter under GBC inte per automatik medför att kraven på full vidhäftning uppnås. Pågjutningar med vidhäftning ska hänvisa till EBE.121 med krav på motgjutna ytor och utförande av pågjutning samt provning

BETONG

mått och eventuell skevhet kontrolleras innan elementet hänger i kranen och ska monteras. I praktiken uppstår brister regelbundet vid montaget då entreprenören tar till mekanisk bilning utan tillstånd och kontroll för att lyckas montera element. Även upplagen ska mätas in i god tid före montage för att säkerställa att elementen kan monteras korrekt utan glipor och andra brister, se figur 7. Projektören ska ange erforderliga kontrollplaner för projektet. Kontrollplanerna ska anpassas efter projektets komplexitet, kvalitetskrav, tolerans, typ av element m.m. Kontrollplanerna ska vara baserade på de utförda riskanalyserna. Nedan beskrivs ett antal kontroller utan anspråk på fullständighet.

KONTROLL OCH KONTROLLPLANER

Figur 6. Mekanisk bilning utförd vid spänn armerat upplag för att medge montage vid upplag.

och krav på vidhäftning. Ofta anges felaktigt endast EBE.111 i BH då det utförs andra gjutningar inom entreprenaden med konventionell platsgjuten betong. Vid tvist om bristande vidhäftning kan då E påtala att krav på vidhäftning inte ingår under EBE.111 eller GBC.11 vilket kan bli mycket bekymmersamt. Notera även att kraven på motgjuten yta under EBE.121 kan ligga på annan part om t.ex. elementen har handlats upp av en UE och pågjutningen handlats upp av en annan UE på kod EBE.121. UE för pågjutningen ska då ansvara för den motgjutna ytan vilken denne inte rår över vilket är olämpligt. Under GBC.11 anges även strikta krav på provning av betong genom utborrning av kärnor i färdiga element. Dessa krav är inte alltid uppfyllda vid leverans. Beaktande av toleranser är mycket viktigt vid användning av alla typer av förtillverkade element (betong, stål, trä). Bristande passform leder ofta till mekanisk bilning, skador på element och inte sällan skadas elementen i hårt utnyttjade förankringszoner och upplagszoner, se figur 6. För element som ska placeras på olika typer av upplag är toleranser hos den platsgjutna anslutningen och toleranserna hos elementet och lagren viktiga att beakta. Även om ett element endast är upplagt på två upplagslinjer kan elementet vara vridet vilket kan ge problem med anliggning med skador på både element och upplag. Toleranser ska hanteras i den inledande riskanalysen och om de toleranser som anges i AMA GBC.11 inte är tillräckliga ska BH kompletteras med nödvändiga toleranser. Innan elementen lämnar fabriken rekommenderas starkt att mottagaren utför en leveranskontroll med avseende på mått och skevhet. Vid leveranskontrollen ska elementen mätas in i X, Y och Z så att samtliga

TOLERANSER

KONTROLL AV TILLVERKNING PÅ FABRIK FÖRE LEVERANS

Vid tillverkning av konstruktionsdel av stål använder sig en byggherre eller en entreprenör ofta av en sakkunnig – ofta även byggledare – för att löpande följa upp allt arbete på verkstaden innan leverans. Motsvarande arbetssätt är principiellt lämplig även vid tillverkning av betongelement även om elementtillverkaren uppfyller alla krav på egenkontroll o.d. enligt AMA kod GBC.11 och däri åberopade dokument. Ofta levereras element som inte uppfyller kraven till en arbetsplats på grund av att köparen av elementen och tillverkaren har missförstått varandra. Ibland har köparen, E, endast skickat del av BH till elementtillverkaren, UE, varvid viktig information kan gå förlorad och elementen tillverkas med felaktiga förutsättningar. När detta upptäcks är det ofta sent i projektet och omöjligt att hinna tillverka nya element varvid de felaktiga elementen ändå monteras. Även om åtgärder vidtas för att kompensera för bristerna kan sällan åtgärderna till fullo kompensera för de tidigare uppkomna bristerna. Det är därför av stor vikt att inledande kontakter och tidiga möten genomförs där köparens krav tydliggörs noggrant och där köparen erbjuds möjlighet att löpande följa upp elementtillverkningen och dessutom följer upp tillverkningen på samma sätt som vid tillverkning av stålelement. Köparen ska tidigt i processen, på elementfabriken, med egen sakkunnig kompetens, kontrollera elementens utförande, mått, täckskikt, betongkvalitet o.d. så att brister/avvikelser upptäcks tidigt. Vidare ska produktionen planeras så att det finns tid att på fabrik att korrigera eller ersätta hela element vid brister och/eller avvikelser.

Figur 7. Bristande montage vinkelelement. Okänt om upplag i felaktig höjd eller om elements sidor lutar.

Avvikelser vid tillverkning av element på fabrik och vid montage ska rapporteras omgående och åtgärder ska godkännas av BH innan de utförs. Vid eventuella brister/ avvikelser som tillverkaren noterar själv ska dessa rapporteras till köparen skyndsamt. Inga åtgärder får utföras innan köparen accepterat avvikelserapporten. Avvikelserapporten ska minst innehålla: ■■ Orsak till avvikelse/brist ■■ Åtgärd för att avvikelse/brist inte ska

uppstå igen samt revidering av berörda delar av BH ■■ Åtgärd för avhjälpande vilken ska redovi-

sas i rapportform samt på ritning, BMUK och kontrollplaner. Innan elementen lämnar fabriken rekommenderas starkt att mottagaren utför en leveranskontroll med avseende på porer, gjutsår och sprickor. Tyvärr utför elementtillverkare ibland egna åtgärder vid fel och brister utan att ens informera köparen. I figur 8 och 9 på nästa sida visas ett vinkelelement med alvarliga skador på ovansidan vilka avhjälpts på elementfabriken med mekanisk bilning och påsmetning med någon form av bruk. Inga avvikelserapporter fanns från fabrik. Väl på arbetsplatsen fick entreprenören reparera skadorna på arbetsplatsen med förseningar och tillkommande kostnader. Armeringens utförande bör också kontrolleras såväl före gjutning som efter gjutning. Det senare kan lätt utföras av köparen efter tillverkning med täckskiktsmätare. I vissa fall sticker kontinuitetsarmering ut från motgjutningsytor och då är kontrollen mycket enkel att utföra, se figur 10 och 11 nedan. Täckskikten varierar mellan 28 mm och 94 mm trots att basmåttet skall vara 40 mm (30 +10 mm). Trots detta levereras ele-

HUSBYGGAREN NR 2.2019

Medvetna val ger stora vinster när du utformar betongstommen Med relativt enkla medel går det att undvika många dyra lösningar när betongstommen utformas. Genom att tänka efter före och göra medvetna val skapar du positiva effekter i flera led.

Som en liten introduktion kan du titta på vår film med konkreta tips på vad du ska tänka på för att undvika kostnadsdrivare. Den finns på vår hemsida abetong.se och så klart på vår YouTube-kanal. Lycka till!

Se filmen på YouTube!

abetong.se

FRAMTIDEN INOM ENERGIEFFEKTIVT BYGGANDE

Produktion nu möjlig i Finland

Ett sandwichelement med innovativa isoleringsegenskaper

Bäst i klassen

λ=

W/(m.K)

(med hänsyn tagen till åldring enligt EN 14509)

certiﬁerat av försäkringsbolag

SP Fire 105 Fasad brandtest

B-s1,d0 brandegenskaper (mycket begränsad rökutveckling) enligt EN 13501-1

Kingspan AB Kråketorpsgatan 10 C 431 53 Mölndal, Sweden t: +46 31-760 26 99 e: info@kingspan.se

Kontakta Oss:

BETONG

Figur 8. Reparation av överyta på element av elementtillverkare utan avvikelserapport. Utförd reparation uppfyller inte krav och var dessutom bom. Elementet bör aldrig ha levererats.

ment för broar (kategori A) med täckskikt och fördelning enligt figur 10 och 11. Felaktiga täckskikt kan påverka bärförmåga, stadga och beständighet på många sätt vilket inte inryms att beskriva i föreliggande artikel. Observationerna indikerar tydligt att: ■■ Egenkontroll på fabrik har inte utförts korrekt ■■ Kontroll innan leverans har inte utförts

korrekt ■■ Leveranskontroll har inte utförts korrekt ■■ Toleranserna utnyttjas systematiskt för

armeringen vilket inte är acceptabelt Notera även att utborrade kärnor ska tas tillverkade element enligt AMA GBC.11. Detta utförs inte alltid före leverans men ska utföras och redovisas till köparen innan elementen lämnar fabriken. Hålen ska dessutom repareras korrekt enligt AMA. KONTROLL PÅ ELEMENTFABRIK INNAN LEVERANS

Innan elementen lämnar fabriken rekommenderas starkt att mottagaren utför en leveranskontroll med avseende på täckskikt, betongföljesedlar, porer, gjutsår, sprickor och motgjutningsytor och andra för projektet relevanta aspekter. Gjutsår och porer o.d.ska noteras och om dess överstiger toleranserna ska de åtgärdas med vattenbilning och pågjutning med korrekt betong/bruk enligt en avvikelserapport. I figur 12 redovisas ett element med djupa gjutsår i en förankringszon för spännarmering samt upplag (komplext 3-D spänningstillstånd). Gjutsåret borda ha avhjälpts på fabrik (vattenbilning och pågjutning enligt AMA) innan transport till byggarbetsplatsen. MOTTAGNINGSKONTROLL

När elementen anländer till byggarbetsplat26

Figur 9. Reparation av elementtillverkare utan avvikelserapport. Skadan var ej rapporterad. Utförd reparation uppfyller inte krav och var dessutom bom. Notera bristande rågörning av motgjutningsyta (ej vattenbilad).

sen rekommenderas starkt att mottagaren utför en mottagningskontroll med avseende eventuella transportskador i form av bompartier och sprickor och liknande, se figur 13. Kontroll av betongsedlar, täckskikt, armering, porer, gjutsår och sprickor och liknade bör vara utfört redan på fabrik. Det är en fördel om köparen kan utföra en delbesiktning av elementen innan de lämnar fabriken. KONTROLL MONTAGE

Montage ska utföras enligt BH inklusive kontrollplaner. Alla avvikelser vid montage ska hanteras med kompletta avvikelserapporter. En avvikelserapport ska minst innehålla orsak, hur avvikelsen inte upprepas samt åtgärd redovisad med beskrivningar, ritningar och kontrollplaner. Avvikelser vid montage ska rapporteras omgående och åtgärder ska godkännas av BH innan de utförs. Mekanisk bilning o.d. vid montage accepteras endast om komplett avvikelserapport föreligger. Rapporten ska godkännas av projektör och beställare innan bilning utförs.

Figur 10. Täckskikt 28 mm uppfyller ej föreskrivet basmått 40 mm (30+10 mm).

Gjutfogar Normalt ingår ett antal gjutfogar vid användning av betongelement. Samtliga gjutfogar ska projekteras och utföras så att de inte inverkar menligt på bärförmåga, stadga och beständighet. Även grundläggande krav på redundans ska beaktas. Gjutfogar bör därför hanteras redan i den inledande riskanalysen. Notera att kraven på råhet, ytjämnhetskrav, på en motgjutningsyta i AMA under kod GBC inte per definition uppfyller kraven på vidhäftningshållfasthet enligt Eurocode samt AMA EBE.121. Omfattande forskning har påvisat att vattenbilning normalt krävs för att erhålla erforderlig vidhäftningshållfasthet och låg spridning och kraven på en motgjutningsyta uppfylls inte enbart av en viss råhet. Om kod GBC.11 nyttjas så bör även kod EBE.121 åberopas för att erhålla förutsättningar för erforderlig vidhäftningshållfasthet. Lager och upplag Projektering och utförande av lager och upplag ska ägnas särskild uppmärksamhet för både den platsgjutna delen och det monterade elementet. Reparationer av upplag, lager och ändar av element – ofta förankringszoner för spännarmering o.d. – kan vara mycket resurskrävande, störande för verksamhet och omgivning och svåra att utföra. Toleranser för element ska korrelera mot toleranserna för de platsgjutna delarna. Felaktiga nivåer på upplag eller vridna element kan orsaka stora tvångskrafter med sprickbildning och andra skador. Skadorna kan ibland uppstå först i driftsskedet när konstruktionen utsätts för sin nyttiga last och det kan då vara svårt att upptäcka och/eller avhjälpa skadan. Toleranserna för lager ska följas strikt för upplaget (jämnhet och planhet över yta), gummilagrets dimensioner och de element

Figur 11. Täckskikt 94 mm uppfyller ej föreskrivet basmått 40 mm (30+10 mm). Avvikelsen var dessutom systematisk.

HUSBYGGAREN NR 2.2019

arbetsbeskrivning och kontrollplaner. Projektörer bör också notera att SS-EN 1992, armerad betong, endast behandlar kamstänger. Så kallade dubbar av släta stänger o.d. behandlas således inte, till skillnad från tidigare BBK, vilket måste beaktas vid förankring av eventuella dubbarna. KONKLUSSION

Figur 12. Ej åtgärdade gjutsår vid förankringszon för spännarmering samt upplagszon med komplext 3-D spänningstillstånd. Ofta når läckage av tösalter mm ned till dessa områden och påskyndar nedbrytningen, se figur 1 och 2.

som ska monteras på gummilagret. Notera att SS-EN 1337-3 anger att cementbaserade material kan behöva nyttjas vid montage av element för att uppfylla måttavvikelser hos element. De cementbaserade materialen för avjämning ska redovisas komplett i BH och uppfylla kraven i regelverket och hanteras i kompletta kontrollplaner vilka ska upprättas av projektören. Upplag, konsoler ska projekteras så att de innehåller minimiavstånd till fria kanter. Vidare ska element, lager och upplag projekteras så att elementen belastar lager och upplag korrekt även vid långtidsbelastning. Nedböjning hos element samt plastiska deformationer hos gummilager ska beaktas. Nedböjning av ett balkelement kan t.ex. lokalt plasticera ett gummilager och flytta ut lagerreaktionen långt ut på konsolen vilket kan ge upphov till sprickbildning och betongskador på upplaget. Om den icke avsedda vertikalkraften på uppslagets yttre del adderas med horisontalkrafter från t.ex. trafiklast och eller temperaturlast – längdförändring av element ger skjuvning av lager – riskerar skador att utvecklas på både upplag och element. Om elementen dessutom är spännarmerade vid upplagen – ofta nyttjas förspänning för att hantera skjuvkrafter vid upplag för balk-och platt– element – kompliceras spänningstillståndet ytterligare för elementet och risken för lokala sprickor och skador kan öka. Skadorna kan påverka både beständighet, stadga och bärförmåga. Lager ska kunna inspekteras och bytas ut. Upplag, lager och element ska därför anpassas så att lager kan bytas ut utan orimligt stora insatser samt med acceptabel arbetsmiljö (krav att beakta vid projektering). Detta förbises tyvärr ofta vid projekteringen och det förekommer att projektörer redovisar icke CE-märkta gummiremsor HUSBYGGAREN NR 2.2019

Figur 13. Trolig transportskada. Skadan ska avhjälpas enligt AMA (vattenbilning och pågjutning) enligt av entreprenören upprättad avvikelserapport.

som lager för broar vilket inte accepteras av regelverket. Vid användning av gummilager ska bland annat SS-EN 1337-3 beaktas fullt ut. Plastiska deformationer hos lager och element ska beaktas och redovisas i beräkningar. För gummilager anges en rad kontroller i SS-EN 1337-3 och även krav i SS-EN 1337-11 montage och installation kan behöva beaktas. Det är viktigt att notera att permanent horisontallast av t.ex. jordtryck eller lutande element normalt inte accepteras för gummilager. Detta bör exempelvis beaktas vid lutande broar. Cementbaserade material för ingjutning av förankring och undergjutning och liknande Hantering av cementbaserade bruk för fastgjutning av ingjutningsgods i berg och betong, undergjutningar m.m. hanteras tyvärr ibland bristfälligt vid såväl projektering som på arbetsplatser. Inte sällan är dessa detaljer vitala för byggnadsverkets bärförmåga och redundans varför dessa brister kan vara mycket allvarliga. För broar o.d. ska normalt cementbaserade bruk användas. Bruken ska vara CEmärkta och anpassade för ändamålet. Materialen ska hanteras med varsamhet och lagras torrt och uppvärmt. Hela hanteringen av håltagningar, rågörning av motgjutningsytor, förvattning, leveranskontroll av bruk och ingjutningsgods, lagring av bruk och ingjutningsgods, hantering av bruk och ingjutningsbruk, blandning, pott-life, vågar, provkuber, härdning, provdragning m.m. ska beskrivas tydligt i en arbetsbeskrivning med tillhörande kontrollplaner som ska upprättas av projektören. Entreprenören ska därefter upprätta en arbetsberedning som tydligt påvisar hur arbetsberedningen uppfyller projektörens

Användningen av prefabricerade betongelement för anläggningar bedöms ha ökat och kommer troligen att öka än mer, speciellt i tättbebyggda områden med krav på korta byggtider och begränsad störning av trafik. Om projektering, tillverkning, montage och därtill hörande gjutningar och igjutningar utförs korrekt bedöms att prefabricerade betongelement kan fungera väl. Tyvärr utförs inte alltid ovanstående moment korrekt vilket kan medföra betydande problem vid uppförandet, vid slutbesiktning och i drift. I vissa fall framkommer bristerna först vid slutbesiktning vilket kan medföra betydande kostnader för entreprenören och förlorad funktion för beställaren. Kostnaderna för att utföra projektering korrekt och byggande korrekt bedöms inte öka nämnvärt om arbetsmomenten planeras in redan från början. I många fall kan det innebära en besparing i både tid och pengar när produktionen kan fortlöpa utan tekniska och juridiska störningar. Bristerna vid projektering och utförande uppstår i princip alltid på grund av okunskap vilket till viss del är förståeligt med dagens mycket omfattande regelverk och många deltagande parter med olika målbild. Tyvärr är ofta beställaren och samhället den långsiktige förloraren då avdrag på kontraktssumman enligt ABs skälighetsprincip mycket sällan motsvarar de kostnader och störningar som samhället måste bära i framtiden för de begångna felen. Behovet av kompetent projekteringsledning bedöms vara stort i många fall. Med rätt organisation bedöms att lejonparten av misstagen vid projektering och utförande kan undvikas. ■

JONATAN PAULSSON-TRALLA

Tekn. Dr, Bostek, Betong & Stålteknik AB

BETONG

EN ÖVERBLICK AV DE REGELVERK SOM STYR BETONGVALET Hur material- och metodval påverkar hållbarhetsmål och beständighet Valet av betong påverkas, förutom av grundläggande beständighetskrav alltmer av andra aspekter som framförallt relaterar till pågående klimatarbete med klimatanpassad betong för ett minskat CO2-avtryck, ett mer rationellt byggande samt på sikt även en cirkulär ekonomi. För att säga att man har valt ”rätt betong” idag krävs ett helhetsperspektiv. En särskilt intressant aspekt är kopplingen mellan beständighet och hållbarhet. Denna artikel, skriven av Markus Peterson standardiseringsexpert på Svensk Betong, tar upp de viktigaste regelverken och deras betydelse vid val av betong i Sverige samt andra aspekter som påverkar betongvalet såsom klimatmål, produktionstid och cirkulär ekonomi. TEXT: MARKUS PETERSON

et pågår ett intensivt klimatarbete på många områden, inte minst inom svensk betong- och cementindustri som satt upp tydliga mål om när och hur koldioxidutsläpp ska kunna minskas och upphöra. Detta är en ny typ av incitament för ändring av regelverket på beständighetsområdet. Högst aktuellt i detta sammanhang är att ett revideringsarbete pågår med den svenska standarden SS 137003 Användning av SS-EN 206 i Sverige som anger hur huvudstandarden för betongtillverkare SS-EN 206 Betong – Fordringar, 28

egenskaper, tillverkning och överensstämmelse ska tillämpas i Sverige. Baserat på nya forskningsresultat och erfarenheter kan denna revidering leda fram till att förutsättningarna för klimatanpassad betong ökar ytterligare. På europeisk nivå pågår samtidigt utveckling av ett framtida europeiskt beständighetskoncept som baseras på funktionsprovning och ska kunna underlätta användandet av nya materialsammansättningar. VAD STYR BETONGVALET?

Att välja ”rätt” sorts betong handlar i första hand om att välja en betongsort som är optimal utifrån hur den ska användas, både

på kort och lång sikt. På kort sikt måste man ta hänsyn till aktuell produktionsmetod, vilket ställer krav på t.ex. gjutegenskaper, formrivnings- och uttorkningstider. Då det idag ställs krav på en hög byggtakt kan dessa krav ha stor inverkan på betongvalet. Traditionellt sett avses med ”rätt betong” ur ett långt tidsperspektiv, en betong som innebär god beständighet vilket är en fundamental egenskap som det ställs tydliga krav på inom regelverken, t.ex. tillåten betongsammansättning, vattencementtal och täckande betongskikt med hänsyn till exponeringsklass. Allt oftare lyfts också betydelsen av att kunna bygga konstruktioner som är håll-

HUSBYGGAREN NR 2.2019

ÖVERSIKT ÖVER RELEVANTA REGELVERK OCH STANDARDER

I sammanställningen i faktarutan bredvid visas översiktligt de viktigaste svenska regelverken och standarderna med koppling till beständighet hos betongkonstruktioner. SS-standarderna är svenska s.k til�HUSBYGGAREN NR 2.2019

Figur 1 Schematisk bild över vad som påverkar valet av betong.

INDUSTRIELLT/RATIONELLT BYGGANDE

BESTÄNDIGHETSKRAV

T.ex. prod.tid och prod.ekonomi

KLIMATMÅL

HÅLLBARHET

• Betongbransch • Byggbransch • Sverige • Globalt

Miljörelaterade-, ekonomiska och sociala prestanda ur ett livscykelperspektiv

CIRKULÄR EKONOMI

PRODUKTIONSASPEKTER

T.ex. återvunnen betong

T.ex. uttorkningskrav och tidig formrivning

bara fram. Vanligen avses då främst miljöpåverkan (LCA) ur ett livscykelperspektiv, dvs. ekologisk hållbarhet. Cement- och betongbranschen har satt tydliga mål i sitt pågående och omfattande klimatarbete. Enligt Svensk Betongs klimatrapport siktar betongtillverkarna på att för betong till husbyggnad ha halverat sina koldioxidutsläpp inom en femårsperiod, t.ex. genom optimering av betongrecept (avseende typ av bindemedel och -mängd) och miljövänliga transporter. Svenska betongbranschen har lämnat in en färdplan till regeringen med målet att tillhandahålla klimatneutral betong år 2030 och all betong ska vara klimatneutral betong år 2045. Färdplaner har även lämnats in av svenska cementindustrin och bygg- och anläggningssektorn. I begreppet hållbarhet ingår även två andra dimensioner, ekonomisk hållbarhet (LCC) och social hållbarhet. Det senare är ett begrepp som kan ha många olika innebörder beroende på sammanhang. Standarden EN 16309 Hållbarhet hos byggnadsverk – Värdering av byggnaders social prestanda – Beräkningsmetodik är särskilt relevant vid valet av stommaterial. Den visar på hur kvantifiering av sociala hållbarhetsprestanda för husbyggnader kan ske, t.ex. med hjälp av indikatorer såsom inomhusluftkvalitet, buller, stommens flexibilitet/framtida användningsområden, underhållsbehov och dess konsekvenser för brukaren, motstånd mot brand och översvämningar m.m. Ytterligare ett område som kan påverka betongvalet är det på många plan ökade intresset för cirkulär ekonomi. För betongs del tillåter regelverket numera relativt stora mängder återvunnen krossad restbetong, alternativt krossade rivningsmaterial som ballast i ny betong. I praktiken utnyttjas detta sällan i större mängder som betongballast, utan används istället som t.ex. fyllnadsmaterial i vägkonstruktioner, delvis på grund av ökade kostnader för materialhantering och investeringskostnader. Det pågår dock flera studier för att undersöka denna potential. Figur 1 ger en schematisk överblick över vad som styr betongvalet. För att kunna säga att man har valt ”rätt betong” blir det därför allt viktigare att man har tagit hänsyn till alla dessa aspekter och inte suboptimerat

BETONGV

lämpningsstandarder som anger hur respektive SS-EN-standard ska användas i Sverige för de delar som är öppna att styras nationellt. Det finns även krav i andra regelverk och standarder som är relevanta vid val av betong men utan direkt koppling till beständighet. I AMA Hus 18 ställs det t.ex. krav på relativ fuktighet i betong vid bl.a. läggning av parkett på plastfolie vilket i hög grad kan påverka betongvalet, inte sällan i ett sent skede, och innebära krav på högre betongkvalitet och lägre vattencementtal än vad som krävs ur ett rent konstruktionstekniskt eller beständighetsrelaterat perspektiv. Ett annat exempel är då krav på redovisning av EPD (Environmental Product Declaration, miljödeklaration) för betongen/betongprodukten ställs. Detta blir allt vanligare och kan göras med hjälp av standarden SS-EN 15804 Hållbarhet hos byggnadsverk – Miljödeklarationer – Produktspecifika regler och dess för betong specifika beräkningsregler i SS-EN 16757 Miljödeklarationer - Produktspecifika regler för betong och förtillverkade betongprodukter (den s.k ”betong-PCR:en”). Svensk Betong har tagit fram certifierade miljödeklarationer EPD:er för de vanligaste betongtyperna och ett särskilt EPD-verktyg. Dessa två senaste exempel visar även på vikten av att kunna ta hänsyn till flera olika typer av krav samtidigt, som dessutom kan motverka varandra. Det ger flera fördelar

E L A

REGELVERK OCH STANDARDER ■■ PBL, BBR, CPR etc (lagar, föreskrifter,

förordningar m.m.) ■■ EK2, EKS (Eurokod 2 och föreskrifter

+ allmänna råd för dess tillämpning i Sverige) ■■ SS-EN 206, SS 137003 (materialstandarder betong) ■■ SS-EN 13670, SS 137006 (utförandestandarder betongkonstruktioner, anger t.ex krav relaterade till olika härdningsklasser) ■■ SS-EN 13369, SS 137005, hENs (huvudstandard på prefabområdet ”Allmänna regler för förtillverkade betongprodukter” och dess svenska tillämpningsstandard samt ett flertal harmoniserade produktstandarder) ■■ AMA Anläggning och AMA Hus (referensverk till bygghandlingar) ■■ TRVAMA (Trafikverkets tillägg och ändringar till AMA Anläggning)

om detta kan beaktas redan i ett tidigt skede. SVENSKA BESTÄNDIGHETSREGLER SOM PÅVERKAR BETONGVALET

Det finns två centrala regelverk gällande beständighetsregler för betongkonstruktioner i Sverige. Det ena är Boverkets föreskrif29

BETONG

ter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, EKS som anger hur Eurokoderna ska tillämpas i Sverige, som i detta fall är särskilt relevant genom att ange krav på minsta tillåtna täckskikt beaktat exponeringsklass och livslängdsklass (tabell D-1). Det andra utgörs av standarden SS 137003 (redan nämnd, se ovan) som även refereras till i EKS, och som hanterar hur SS-EN 206 ska tillämpas i Sverige. SS-EN 206 lämnar väldigt mycket på beständighetsområdet upp till varje land att bestämma nationellt. SS 137003 anger i det här sammanhanget relevanta krav kring framförallt följande: ■■ Tillåtna bindemedelssammansättningar

med hänsyn till exponeringsklass (SS 137003, tabell 8b)

Tabellen anger tillåtna cementtyper enligt SS-EN 197-1 Cement- Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement samt hur stor andel av bindemedlet som får bestå av annat än ren Portland-cementklinker, t.ex. silikastoft, flygaska och slagg. Exempelvis tillåts idag upp till 70% slagg i den minst krävande exponeringsklassen X0 (inomhuskonstruktioner, ingen risk för korrosion eller angrepp), till skillnad från i den mest krävande av exponeringsklasserna avseende frost, XF4, som begränsar tillåten slaggmängd till 20%. I sammanhanget är det

värt att nämnas att AMA Anläggning 17 har ett särkrav som innebär att 20% slaggmängd är den maximalt tillåtna mängden även i de andra exponeringsklasserna avseende frost, XF1-3. ■■ Max vctekv mht exponeringsklass

(SS 137003, tabell 8a)

Framförallt anges i denna tabell, förutom maximalt tillåtet ekvivalent vattencementtal för respektive exponeringsklass, även krav på när provning av betongs frostresistens och lägsta lufthalt ställs. ■■ Effektivitetsfaktorer för olika tillsats

material

SS 137003 tar även upp vilka effektivitetsfaktorer (k-faktorer) som får utnyttjas för flygaska respektive slagg. ■■ Ekvivalent bindemedelskoncept (EPCC)

I senaste versionen av SS 137003 från 2015 introducerades konceptet likvärdig prestanda för bindemedelskombinationer (EPCC) och regler för hur detta får tillämpas i Sverige. Konceptet innebär att betongtillverkaren genom särskild provning har möjlighet att påvisa att ett visst tillsatsmaterial som sätts till i betongblandaren likställs med om samma tillsatsmaterial ingår i samma proportioner som en huvudbeståndsdel i ett standardiserat cement. Konceptet innebär därmed att k-faktorn sätts till 1. ■■ Betong med ballast av återvunnen

restbetong och rivningsmaterial (SS 137003, tab 6)

I den senaste versionen av SS 137003 infördes även regler för hur stor andel ballast i de olika exponeringsklasserna som får utgöras av återvunnen restbe30

tong (vid mängder >5%) respektive återvunna rivningsmaterial. Som redan nämnts får relativt stora mängder utnyttjas. I exponeringsklass X0 tillåts av den grova ballasten upp till 50% återvunnen och krossad restbetong eller rivningsmaterial av den högsta kvaliteten (typ A). För t.ex XC1-4, XF1, XD1 och XS1 gäller maximalt 30% för motsvarande material. REVIDERING AV SS 137003

När nuvarande version av standarden publicerades år 2015 hade den reviderats av den ansvariga tekniska kommittén SIS/TK190 Betong. Huvudsyftet var att anpassa den efter den då nyligen reviderade ”moderstandarden” SS-EN 206 och samtidigt se över de beständighetsrelaterade delarna. Övergången till SS-EN 206 innebar flera nya nationella öppningar för nyheter såsom användande av styrdiagram för mera rationell produktionsstyrning, återvunnen restbetong och rivningsmaterial samt bindemedelskonceptet EPCC. Det som tog mest tid i anspråk och ledde till flest diskussioner inom revideringsarbetet var tabell 8b avseende tillåtna bindemedelssammansättningar med hänsyn till exponeringsklass. Den färdigreviderade och publicerade versionen innebar vissa öppningar för nya cementtyper och ökade andelar tillsatsmaterial för X0 samt vissa XD- och XS-klasser. Man beslutade även att se över möjligheten att öppna upp standarden ytterligare om nya forskningsresultat och erfarenheter kommit till. I Sverige påbörjades och pågick flera relevanta forskningsprojekt som det avvaktades resultat ifrån, t.ex. BBT-projekt (Trafikverket) 2013-

HUSBYGGAREN NR 2.2019

INGEN BRAND I KNUTARNA

Byggmaterialet har stor betydelse för en byggnads brandsäkerhet. Betong brinner inte och avger inte rök eller giftiga gaser. En betongstomme behåller sin bärande kapacitet även vid brand. Alla dessa egenskaper är bestående och finns kvar så länge byggnaden står kvar.

Foto: Ohboy, Västra Hamnen, Malmö.

BETONG

022: Salt-frostprovningsmetodens tillämplighet på betong innehållande slagg, flygaska och kalkstensfiller och BBT-projekt 2014-016: Fältprovning av betong under 20 år vid R40 – frostskador och kloridinträngning i betong efter fältexponering i tösaltad vägmiljö under lång tid. Som ett första steg i att se över behovet av revidering anordnade SIS/ TK190 en öppen workshop 5 dec 2017 med föredragshållare från Norden och Tyskland. Redan våren 2018 etablerades en arbetsgrupp inom SIS/TK190 med syfte att revidera SS 137003, vilket är avsevärt kortare tid än vad som normalt tar innan en ny revidering av en standard påbörjas. Påskyndande argument var ett i allmänhet allt större fokus på klimatarbete, inte minst inom cement- och betongbranschen. Idag är detta revideringsarbete fullt igång. Ett färdigt remissförslag planeras till hösten och en publicerad version väntas till årsskiftet 2019/20. Exempel på frågor som har fått särskilt fokus inom revideringsarbetet och där nya forskningsresultat har beaktats är: ■■ Salt-frostprovningsmetodens lämplighet för betong med tillsatsmaterial ■■ Tillsatsmaterials effekter på täthet och kloridinträngningsmotstånd Vid jämförelse med andra länders regelverk finns det även förslag inom revideringsarbetet på att utnyttja differentierade vattencementtal. Exempelvis kan man kompensera med hänsyn till karbonatisering genom att införa krav på sänkt vctekv om cementklasser utökas. Under den öppna workshopen diskuterades skillnader mellan de nationella beständighetsreglerna i Sverige och övriga Norden samt Tyskland. Inom revideringsgruppen har olika jämförelser tagits fram,

baserade på CEN-rapporten CEN/TR 15868 Survey on provisions valid in the place of use used in conjunction with the European concrete standard and developing practice. I flera fall kan tydliga skillnader ses mellan de nationella kraven, t.ex. när jämförelse görs mellan krav på max vctekv , min. klinkermängd och min. täckande betongskikt. KOMMANDE EUROPEISKT BESTÄNDIGHETSKONCEPT

Sett ur ett europeiskt perspektiv är skillnaderna ännu tydligare mellan de nationella beständighetskraven. Förklaringar till detta anses grunda sig på olika nationella erfarenheter och traditioner men även olika grundförutsättningar vad gäller råvaruegenskaper och skillnader inom exponeringsklasserna. Det finns ändå ett uttalat behov av att försöka harmonisera på beständighetsområdet för att minska skillnader i krav mellan medlemsländerna. Arbete pågår därför inom CEN med att ta fram ett helt nytt gemensamt beständighetskoncept som är baserat på funktionsprovning och innehåller s.k motståndsklasser med hänsyn till karbonatisering, klorider respektive frost. Konceptet planeras att införas i både EN 206 och Eurokod 2, d.v.s. det skulle kunna bli möjligt att implementera runt 2023 då troligtvis nästa Eurokod 2 (som nu genomgår en omfattande revidering) har publicerats. Det finns fortfarande flera frågetecken kring konceptet, t.ex. angående grad av harmonisering och nationella öppningar. Konceptet är även beroende av välutvecklade metoder för funktionsprovning, för vilka standardiseringsarbete har pågått under lång tid men nu beskrivs ha kommit långt. Argument för detta koncept är förutom att minska ”onödiga” säkerhetsmarginaler även underlätta för ”nya material” att introduceras.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att klimatarbetet som idag bedrivs intensivt inom svensk cement- och betongbransch, som har satt upp tydliga mål för ett minskat CO2-avtryck, får en allt större betydelse vid valet av betong. Men även produktionsrelaterade aspekter styr betongvalet och inte minst de beständighetsrelaterade krav som ställs i våra regelverk och standarder. Därför är det viktigt med helhetssyn både vid valet av betong men även då regelverk utformas, vilket har föranlett revidering av den svenska betongstandarden SS 137003 men också pågående europeiskt arbete med ett helt nytt beständighetskoncept. ■ LITTERATURLISTA Svensk Betong 2017. Betong och klimat. Färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Betongbranschen. Färdplan cement. För ett klimatneutralt betongbyggande. Cementa Färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Bygg- och anläggningssektorn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, EKS Trafikverket: BBT-projekt 2013-022: Salt-frostprovningsmetodens tillämplighet på betong innehållande slagg, flygaska och kalkstensfiller Trafikverket: BBT-projekt 2014-016: Fältprovning av betong under 20 år vid R40 – frostskador och kloridinträngning i betong efter fältexponering i tösaltad vägmiljö under lång tid CEN/TR 15868 Survey on provisions valid in the place of use used in conjunction with the European concrete standard and developing practice, CEN-rapport

MARKUS PETERSON

Tekn. Dr Standardiseringsexpert, Svensk Betong

HUSBYGGAREN NR 2.2019

SMARTA TRANSPONDRAR FÖR BETONG Med vårt system kan du trådlöst mäta temperatur i betong och genom a� använda sig av vår IoT-lösning kan du följa hållfasthetsutvecklingen i din betongkonstruk�on i real�d. All data från gjutningen samlas i databasen och kan på e� enkelt och överskådligt sä� visualiseras graﬁskt i din surfpla�a, mobiltelefon eller dator.

Följ utvecklingen i real�d

Du kan planera arbetet på e� eﬀek�vare sä� genom a� du vet när godkänd hållfasthet uppnå�s, vilket ger en säker avformning för u�öraren.

Plug and play

Enkelt a� montera och koppla upp. Betongsensorn monteras på e� armeringsjärn och kopplas direkt upp mot databasen via mastern som placeras upp �ll 50 m från mätpunkten.

Resursfri mätning

När du väl monterat sensorn kopplas du upp mot databasen där du kan följa hur hållfastheten och temperaturen utvecklas i din betongkonstruk�on via internet utan a� någon måste dit och samla upp data.

Så här fungerar IoT systemet Trådlös mätning av temperatur i betong Transponder med en sensor gjuts in i en betongkonstruk�on. Signalerna från transpondern skickas �ll extern accesspunkt som kan vara placerad upp �ll 50 meter från mätpunkten. Signalen från den externa accesspunkten kopplas �ll internet via GPRS. Informa�onen samlas upp i en databas där hållfastheten beräknas. Det sker genom a� använda �llgänglig teori om ekvivalent härdnings�d och tendenskurvor för given betongkvalitet. Via e� graﬁsk gränssni� presenteras informa�onen om gjutprocessen. Här ﬁnns även all data �llgänglig för pågående och avslutade mätningar.

Electrotech Kalix AB, Industrigatan 13, 952 31 Kalix | 0923-668 80 | w w w. e le c trote c h. se Marknadschef Stefan Nordmark: 0923-668 83, 070-317 53 42, stefan@electrotech.se

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag! Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott. Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker. Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler. Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer. På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

Fjärrövervaka avfuktningen Följ avfuktningen överallt Celsicom mäter noggrant fukten på plats och skickar mätvärdena via mobilnätet. Det går sedan att följa avfuktningsprocessen i realtid från en mobil, läsplatta eller dator. Många användningsområden Med Celsicom kan du hålla koll på fuktkvot och temperatur, luftfuktighet, byggfukt, byggklimat och mycket mer. Larmar när avfuktningen är klar Genom att lägga in larmgränser kan du få larm via SMS eller E-post.

Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se

Debatt

Okunskap vid CE-märkning av maskiner i entreprenader I mitt arbete som entreprenadbesiktningsman möter jag ibland människor verksamma i projekten som kallar sig CE-märkare. När jag frågar vad de gör för något får jag svaret att de CE-märker byggnaden och dess system enligt Maskindirektivet. När de är klara med sitt uppdrag överlämnar de en CE-pärm till sin uppdragsgivare.

denna pärm finns en mängd olika dokument, bl.a. EG-försäkran om överensstämmelse för olika system, riskanalyser, intyg från entreprenörer att de installerat CE-märkta produkter, protokoll från samordnad provning, ibland något de kallar för CE-rond m.m. De anser även ibland att rummet som maskinen, t.ex. ett ventilationsaggregat eller en pump är placerad i, ingår i denna CE-märkning. Detta får till följd att de bl.a. ställer krav på nödbelysning i fläktrum och värmecentraler, de klistrar varseltejp på trappsteg och vassa kanter m.m. Ibland klistras det upp CEskyltar på dörrarna till fläktrum och värmecentraler, kylcentraler samt ofta även olika typer av varselskyltar som att man måste ha med ficklampa när man går in i rummet. När jag frågar varför de gör som de gör framkommer det att de lärt sig detta på en utbildning. Vid mina efterforskningar framkommer det att det är en broschyr som Arbetsmiljöverket tog fram i slutet av 90-talet som dessa kurser bygger på. Broschyren heter ADI 519 Vägledning för CEmärkning av ventilationssystem. De som ligger bakom dessa utbildningar har troligen tolkat broschyren till att de system som innehåller någon maskin med styrutrustning skall CE-märkas som sammansatt maskin. Var ifrån denna uppfattning om att rummet skall omfattas är oklart. Det står inte något om detta i vare sig i broschyren eller i det maskindirektiv som gällde när broschyren togs fram eller i det maskin direktiv och vägledning som gäller idag. Den 29 december 2009 började det senaste Maskindirektivet att gälla (MD 2006/42/EG), och kort därefter tog Europeiska kommissionen fram en vägledning till vad de menar med det som står i direktivet och hur de ingående artiklarna och bilagorna skall tolkas. Utöver dessa finns Arbetsmiljöverkets broschyr ADI 670 HUSBYGGAREN NR 2.2019

som redogör hur en CE-märkning av sammansatt maskin skall utföras och vad den ska omfatta. Med anledning av att broschyren bygger på ett gammalt ej gällande direktiv var jag nyligen i kontakt med Arbetsmiljöverket och ifrågasatte varför broschyr ADI 519 fortfarande var tillgänglig hos dem för nedladdning och beställning. Broschyren är fylld av felaktigheter som gör att den avviker väsentligt från gällande Maskindirektiv och Europeiska kommissionens vägledning samt övriga broschyrer som Arbetsmiljö-

verket har avseende maskiner och sammansatta maskiner. Jag påtalade även att konsekvensen av de felaktigheter som förekommer i broschyren troligen är orsaken till att det finns en missuppfattning inom byggbranschen om vad en CE-märkning av sammansatt maskin innebär och vad som omfattas och att denna missuppfattning ställer till det för beställare, projektledare, entreprenörer, besiktningsmän m.fl. Jag har noterat att sedan mitten av februari 2019 är broschyr ADI 519 inte längre tillgänglig på Arbetsmiljöverket hemsida.

Debatt

VAD ÄR CE-MÄRKNING

CE-märkning är en produktmärkning som omfattar de produkter som omfattas av något EG-direktiv. CE är en förkortning för Conformité Européenne (i överensstämmelse med EG-direktiven). Att en produkt är CE-märkt betyder att tillverkaren eller importören intygar att produkten uppfyller EU:s grundläggande krav avseende hälsa, miljö och säkerhet. MASKINDIREKTIVET

Maskindirektiv 2006/42/EG omfattar krav som ställs på maskiner. I artikel 2 a) framgår bl.a. vad som avses med maskin och sammansatt maskin: ”en sammansatt enhet som är utrustad med eller avsedd att utrustas med ett drivsystem som inte utgörs av direkt drivkraft från människa eller djur och som består av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en rörlig, som är sammansatta för ett särskilt ändamål,” OCH I DEN FJÄRDE STYCKET:

”sammansatta maskiner enligt första, andra och tredje strecksatserna eller delvis fullbordade maskiner enligt g som för ett gemensamt syfte ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet.” VAD ÄR EN SAMMANSATT MASKIN

För att förtydliga vad som menas i Maskindirektiv 2006/42/EG har Europeiska kommissionen framtagit skriften: ”Vägledning för tillämpning av Maskindirektivet 2006/42/EG”. I denna skrift §38 förklaras vad som menas i artikel 2 a fjärde stycket i Maskindirektivet. Där framgår att om flera maskiner är uppställda och styrs så att de fungerar som en enhet för ett gemensamt syfte, kan dessa maskiner betraktas som en sammansatt maskin. För att dessa maskiner skall betraktas som en sammansatt maskin måste 3 krav uppfyllas: ■■ Maskinerna skall ha ett gemensamt syfte, dvs. de skall gemensamt utföra en funktion eller produkt. ■■

Maskinerna skall vara så funktionellt sammankopplade att varje enhet direkt påverkar funktionen hos de andra maskinerna, dvs en maskin startar och stoppar någon annan eller alla andra.

■■

De skall ha ett gemensamt styrsystem.

Om tillverkaren bedömer att dessa tre krav uppfylls skall dessa maskiner betraktas vara en sammansatt maskin. Kraven på denna sammansatta maskin är samma som kraven på en maskin, dvs. den skall vara CE-märkt när den släpps på marknaden, som i en entreprenad är vid entreprenadens över36

lämnande. Om inte samtliga tre krav bedömts vara uppfyllda föreligger inte någon sammansatt maskin och ingen ytterligare CE-märkning utöver den som tillverkaren av respektive maskin redan gjort skall utföras.

vilka krav rum skall uppfylla t.ex. rum för drift- och underhållsarbete som värmecentral, fläktrum, elrum m.m. samt vilka krav system skall uppfylla. Den som kontrollerar att gällande författningar uppfylls i en entreprenad är entreprenadbesiktningsmannen.

CE-MÄRKNING AV SAMMANSATT MASKIN

För att förtydliga hur en CE-märkning av sammansatt maskin skall utföras har Arbetsmiljöverket framtagit broschyr ADI 670, dock har de av någon oklar anledning använt ordet ”maskinlinje”, men enligt Arbetsmiljöverket är det sammansatt maskin som avses. I denna broschyr framgår att om man har en sammansatt maskin bestående av CE-märkta maskiner skall en riskbedömning av gränssnitten mellan maskinerna göras och dokumenteras. Bruksanvisningen behöver ställas samman och eventuellt kompletteras. Nödstopp för maskinlinjen ska riskbedömas. Om någon av de ingående maskinerna är en delvis fullbordad maskin skall den först kompletteras enligt sin monteringsanvisning. Om någon av de ingående maskinerna är äldre maskiner skall den först kompletteras att uppfylla det nu gällande maskindirektivet. Det betyder att riskhanteringen av en sammansatt maskin endast omfattar de risker som uppstår när maskinerna sätts samman, detta då tillverkarna för de ingående maskinerna redan har hanterat riskerna för respektive maskin vid sin CE-märkning.

VAD SÄGER LAGEN?

Lag 2011:791 om ackreditering och teknisk kontroll säger bl.a: Bestämmelser om CE-märkning finns i artikel 30.1–30.5 i förordning (EG) nr 765/2008 och rättsakter som har utformats för vissa produkter i enlighet med rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standarder.

14 §

CE-märkning av en produkt får göras endast 1. om märkningen står i överensstämmelse med de i 14 § angivna rättsakterna, och 2. om, när rättsakten utgörs av direktiv, föreskrifter om märkningen finns i lag eller annan författning som genomför direktivet.

15 §

Om en produkt har CE-märkts trots att den inte överensstämmer med de krav som gäller för CE-märkning, ska den som ansvarar för CE-märkningen omedelbart vidta rättelse så att överträdelsen upphör.

16 §

Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 15 § döms till böter, om gärningen inte är belagd med straff enligt annan författning.

17 § ANSVAR FÖR CE-MÄRKNING

Det är maskinens tillverkare som ansvarar för CE-märkningen enligt artikel 5 i maskindirektivet. Som tillverkare av en sammansatt maskin räknas normalt den som har konstruktionsansvaret i entreprenaden, dvs. beställaren i en utförandeentreprenad och entreprenören i en totalentreprenad. KONTROLL

Om det förekommer delade meningar om riktigheten av en maskins CE-märkning vid t.ex. en entreprenadbesiktning, är det maskinens tillverkare som har tolknings företräde. Om någon vill få saken prövad skall denne anmäla detta till Arbetsmiljöverket, som är tillsynsmyndighet för maskiner, och begära att de utför en marknadskontroll för den aktuella maskinen för att bedöma om tillverkaren har uppfyllt maskindirektivet, enligt artikel 4 i maskindirektivet. VEM KONTROLLERAR RUM OCH SYSTEM?

I Sverige har vi flera författningar som avser rum och system t.ex. BBR, AFS och Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Där framgår det

Saker ska förstås utföras på rätt sätt och av rätt person särskilt så när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och kvalitetskontroll. I konsekvens av ovan innebär det att den som CE-märker rum, system eller något annat som inte omfattas av CE-märkning bryter mot lagen och skall dömas till böter eller högre straff. ■

TOMAS EHRNGREN

Av RISE certifierad entreprenad besiktningsman Ingenjör SBR

HUSBYGGAREN NR 2.2019

Elitfönster Pro

Nyhet! Appen för alla snickare

Snickare är olika. Det är fönster också. Ingen hantverkare är den andre lik. Alla har sina egna knep och sätt att lösa problem. Men alla är betjänta av att kunna leverera rätt produkt till rätt bostad i varje givet läge. Elitfönster har fönster för alla stilar, krav och önskningar. Vi har nu dessutom tagit fram Elitfönster Pro, en iPad-app för alla snickare. Det är ett helt nytt digitalt hjälpmedel som förbättrar fönster- och dörraffären och gör det enklare att sätta ihop och räkna fram offerter. Du hittar Elitfönster Pro på App Store. Läs mer på elitfönster.se

FOTO: DA N I E L A H LG R E N /S O U T H S I D E AG E N C Y

Elitfönster Vision

När fastigheten förtjänar en mästare. Mockfjärds är Sveriges ledande fönsterbytare. Vi tar helhetsansvar och genomför fönsterbytet enkelt, tryggt och snyggt med kvalitetssäkrade fönster och montage.

Vi har p-märkt montage mot fukt. Läs mer på mockfjards.se

Välkommen att kontakta oss för kostnadsfri rådgivning, projektering och måttagning.

HAR MAN FÖLJT HAR MAN FÖLJT HAR MAN FÖLJT BRANSCHREGLERNA? BRANSCHREGLERNA? BRANSCHREGLERNA? Säker Vatten listar besiktningsmän på

SäkerSäker VattenVatten listar besiktningsmän på på listar besiktningsmän www.säkervatten.se och utökar nu med fler besiktningsmän i www.säkervatten.se och utökar nu med i www.säkervatten.se och utökar nu fler medbesiktningsmän fler besiktningsmän i följande regioner: följande regioner: följande regioner:

Gotland Gotland Gotland Småland Småland Småland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Östergötland Östergötland Östergötland Värmland Värmland Värmland Dalarna Dalarna Dalarna Västernorrland Västernorrland Västernorrland Jämtland Jämtland Jämtland Västerbotten Västerbotten Västerbotten Centrala Norrbotten Centrala Norrbotten

Centrala Norrbotten

dubesiktningsman besiktningsman brinner Är duÄrÄr besiktningsman och brinner du ochoch brinner för branschreglerna? för branschreglerna? för branschreglerna? Gå då indå och mer på Gå då in och Gå inläs och läsläs mermer på på www.säkervatten.se eller kontakta www.säkervatten.se eller kontakta www.säkervatten.se eller kontakta oss på: oss oss på:på:

info@sakervatten.se info@sakervatten.se info@sakervatten.se

SLUTA TATA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se SLUTA RISKER MED VATTNET! SLUTA TA RISKER MED VATTNET!www.säkervatten.se www.säkervatten.se

SLUTA TA RISKER MED VATTNET!

www.säkervatten.se

mockfjards.se / 020-43 0100

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

EVA WESTBERG-PERSSON

Advokat eva.westbergpersson@foyen.se CORNELIS ROSENGREN

Biträdande jurist cornelis.rosengren@foyen.se

Skyldig eller inte skyldig... att avhjälpa? Entreprenörens omfattande avhjälpandeskyldighet vid fel i en entreprenad bekräftades nyligen genom ett avgörande från Högsta domstolen, HD, (NJA 2018 s. 653). Skyldigheten kan resultera i betydande kostnader som är svåra för entreprenören att överblicka och kalkylera vid kontraktets ingående. En möjlighet att minska risken för dessa höga och oförutsebara kostnader är att påkalla förbesiktning. BAKGRUNDEN I DET aktuella målet

var följande. En beställare ingick med en entreprenör ett avtal avseende rörarbeten på delad entreprenad. Mellan parterna gällde föregångaren till ABT 06, Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings-, och installationsarbeten, ABT 94. Efter att entreprenaden slutbesiktigats och godkänts uppkom under garantitiden problem med avloppen, vilket föranledde särskilda besiktningar. Vid dessa besiktningar antecknades fel som besiktningsmannen ansåg att rörentreprenören ansvarade för.

ställa detsamma. Beställaren lät utföra åtkomst- samt återställningsarbeten och entreprenören avhjälpte antecknade fel. DÄREFTER VÄCKTE BESTÄLLAREN

ENTREPRENÖREN BESTRED ATT

fel

förelåg, men medgav åtgärdande, under förutsättning att beställaren beredde åtkomst till rörledningarna och med reservation för rätt att senare begära ersättning för det nedlagda arbetet. De aktuella rören var vid tidpunkten ingjutna i byggnadernas golv. För att möjliggöra ett avhjälpande var det därför nödvändigt att bila upp befintligt betonggolv och därefter åter-

HUSBYGGAREN NR 2.2019

talan och yrkade bl.a. ersättning för åtkomst- och återställningsarbetena, eftersom dessa kostnader enligt beställaren utgjorde sådana kostnader som entreprenören enligt parternas avtal skulle svara för. Frågan för HD att besvara var om åtkomst- och återställningsarbeten ingår i entreprenörens avhjälpandeskyldighet enligt ABT 94 kap. 7 § 25 (samma avhjälpandeskyldighet stadgas i kap. 5 § 17 i både ABT

06 och AB 04), d.v.s. om entreprenören skulle ersätta beställarens nedlagda kostnader. FRÅGAN GÄLLDE ALLTSÅ omfattningen av entreprenörens avhjälpandeskyldighet. Efter att HD konstaterat att den dispositiva rätten, köplagen, inte ger någon ledning i denna fråga gjordes en utblick i den entreprenadrättsliga litteraturen, såväl den svenska som nordiska. Slutsatsen domstolen nådde var att huvudregeln vad gäller omfattningen av entreprenörens avhjälpandeskyldighet är att avhjälpande ska ske så att entreprenaden blir avtalsenlig; ”Om ett avhjälpande av fel i entreprenörens

egna prestation inte kan ske utan destruerande ingrepp i, och efterföljande rekonstruktion av, sådant som inte avsåg den egna prestationen, så bör alltså av skyldigheten att avhjälpa felet följa att entreprenören ska svara för dessa åtgärder och därmed förknippade kostnader så att ett avhjälpande kommer till stånd utan kostnad för beställaren. En förutsättning för att entreprenören ska behöva svara för kostnaden är att den varit nödvändig för att avhjälpa felet. MOT BAKGRUND AV HD:s slutsats och att det för ett åtgärdande av rören var nödvändigt att först frilägga dem, och däref-

ter, för att byggnaden skulle få det skick som den skulle ha haft om ett avhjälpande inte hade behövt ske, återställa golven, skulle entreprenören

svara för åtkomst- och återställandekostnaderna. I sammanhanget kan påtalas att den aktuella rörentreprenörens arbete endast omfattat arbete med rören. Golvet hade gjutits av en annan entreprenör vid ett senare tillfälle. sitt resonemang kring avhjälpandets omfattning påtalar HD att entreprenören kan begära förbesiktning för att eventuella fel i prestationen ska upptäckas innan efterföljande arbeten genomförs, som vid senare fel skulle nödvändiggöra destruktion och rekonstruktion av de delar av de efterföljande arbetena som berörs.

ingrepp blir åtkomligt för besiktning eller då ett avhjälpande av fel efter färdigställande skulle vara till väsentlig olägenhet för parten (se kap. 7 § 1 i både ABT 06 och AB 04). Därutöver kan förbesiktning påkallas om i övrigt särskilda skäl föreligger.

I ANSLUTNING TILL

EN TROLIG KONSEKVENS vi ser av HD:s resonemang och utgången i domen är att antalet förbesiktningar bör öka, till följd av entreprenörens intresse av att påkalla denna typ av besiktning. Såväl beställare som entreprenör kan påkalla förbesiktning bl.a. när ett arbete efter färdigställande av entreprenaden inte är eller inte utan väsentligt

SOM KONSTATERATS AV HD kan åtgärdskostnaderna för entreprenören många gånger bli väsentligt lägre för det fall fel upptäcks genom en förbesiktning, jämfört med om felen skulle framkomma först vid slutbesiktningen, eller därefter inom garantitiden. Därutöver kan en förbesiktning ha betydelse i bevishänseende vid en eventuell tvist eftersom resultatet av en förbesiktning då kan ställas mot eventuella fel som visat sig vid en slutbesiktning. ATT PÅKALLA FÖRBESIKTNING är dock förknippat med vissa risker för såväl entreprenör som beställare. En uppenbar risk att ta i beaktande är att entreprenadens framdrift kan hindras. Påkallas besiktningen av entreprenören är det viktigt att begära förbesiktning i god tid innan entreprenaden ska vara färdigställd, så inte entreprenaden försenas och entreprenören tvingas utge förseningsvite. För det fall besikt-

ning påkallas bör beställaren skyndsamt utse en besiktningsman. Om besiktningen senareläggs kan detta nämligen inverka på eventuella sidoentreprenörers möjlighet att utföra arbete. Sidoentreprenören har vid en sådan situation rätt till förlängning av kontraktstiden, och därmed riskerar beställaren att inte kunna få entreprenaden färdigställd inom planerad tid. AVSLUTNINGSVIS BÖR FRAMHÅLLAS

att utgången i HD:s ovan nämnda avgörande kan få konsekvenser vid parternas avtalsdiskussioner. En möjlig utveckling av att en entreprenör kan bli skyldig att utföra åtkomstoch återställningsarbeten i samband med ett felavhjälpande är att detta kommer avspegla sig i anbudet, genom att entreprenören ”tar höjd” för sådana kostnader. Detta gäller troligen särskilt vid en delad entreprenad, då olika typer av arbeten är aktuella. Ytterligare en problematik för beställaren är om entreprenören, på grund av oförmåga/ ovilja att utföra nödvändiga åtkomst- och återställningsarbeten, inte avhjälper ett konstaterat fel. Beställaren kan då visserligen låta avhjälpa felet på entreprenörens bekostnad, men om kostnaderna inte uppgår till ett belopp som i ett ekonomiskt perspektiv motiverar en rättslig process, riskerar beställaren i praktiken att få stå denna kostnad. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 2.2019

Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller. Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning? Kontakta oss!

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se | www.kabe-mattan.se

Noterat Saneringar av vägglöss minskar för första gången sedan 2014 De senaste åren har antalet saneringar av vägglöss stadigt ökat i landet, men nu är trenden bruten. Anticimex genomförde 6 procent färre vägglussaneringar 2018 jämfört med året innan. Minskningen kan bero på ökad medvetenhet och förebyggande åtgärder. Källa: Anticimex

Ändrade konstruktionsregler EKS 11 börjar gälla 1 juli 2019 De ändrade reglerna, BFS 2019:1 (EKS 11), är ett led i Boverkets kontinuerliga arbete med att se över reglerna för att ta hänsyn till ändringar i eurokoderna och förenkla och förbättra tillämpningen. Ändringarna syftar också till att minska den ökade byggkostnad som införande av eurokoderna medförde. Huvudsakligen omfattar ändringarna följande: ■■ ■■ ■■ ■■ ■■ ■■ ■■ ■■ ■■ ■■ ■■ ■■

Ändrade regler om kontroller Ändrade regler om lastkombinationer Ny modell för last från fordon i byggnader och på gårds bjälklag Ändrade regler för indelning i brandsäkerhetsklasser Nya regler om brandskydd för Br0-byggnader Ändrade regler om trapphus som enda utrymningsväg Ändrade regler om brandpåverkan för utomhus konstruktioner Ändrade regler om snölast Ändrade regler om vindlast Nya och ändrade regler om olyckslast Ny regel för utförande av stålkonstruktioner Ändrade regler om cisterner

Läs mer på www.boverket.se

Moderna byggregler för brandskydd behövs Sveriges fyra största intresseorganisationer inom brandskydd; Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap (BIV), Sveriges Brandkonsultförening (BRA), Föreningen Sveriges Brandbefäl (SBB) och Brandskyddsföreningen har i samarbete under ett år tagit fram en utredning: ”Förslag till moderna byggregler för brandskydd”. Utredningen lämnades över till till Kommittén för modernare byggregler i början av mars i år. Några av förslagen är att räddningstjänstens roll, föreskrifternas syften och egendomsskyddet bör tydliggöras i byggreglerna. Genom bättre reglering av byggprocessen skapas säkrare byggnader vid uppförande, inflyttning och över tid. Arbetsgruppen lyfter också fram sakfrågor som bedöms fungera väl idag, t.ex. konstaterar gruppen att införandet av start- och slutbesked har bidragit till en bättre kontrollprocess. Stora bränder, kunskapsbrist i nuvarande byggprocess samt oklar och ojämn risknivå i byggreglerna är några av de problem som finns inom brandsäkerhetsområdet. är alla eniga om att förbättringar behövs. Utredningen finns tillgänglig bl.a. på www.brandskyddsforeningen.se 42

BK 2019 Byggmästarnas Kostnadskalkylator, ”BK 2019”, är avsedd som ett hjälpmedel för dem i byggnads- eller förvaltningsbranschen som snabbt och överskådligt behöver information om kostnadsdata. ”BK 2019” innehåller 15 avsnitt varav 10 huvudsakligen består av färdiga à-priser på detaljnivå. BK 2019 är strukturerad efter BSAB 96 – det vill säga samma system som används i bland annat AMA Hus 18. Genom denna strukturering överensstämmer ordningsföljden i BK 2019 med byggbeskrivningen. Omfånget är 432 sidor och formatet 122�180 mm. www.byggtjanst.se

GVK, BKR och Säker Vatten påbörjar gemensam revide ring av branschregler GVK, BKR och Säker Vatten har beslutat att samarbeta för att gemensamt släppa uppdaterade branschregler från 1 januari 2021. Att arbeta bort störande moment i byggproduktion är ett huvudsyfte, att minska regelbördan för företagen en annan målsättning skriver organisationerna i ett gemensamt press meddelande.

Digital tillstånds- och kontrollista höjer säkerheten I januari lanserade Brandskyddsföreningen ”Digital tillståndsoch kontrollista Heta Arbeten®”. Listan har tagits fram för att höja säkerheten, effektivisera och underlätta arbetet som tillståndsansvarig ute på fältet. Heta Arbeten är brandfarliga heta arbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats. Heta Arbeten finns i en mängd olika branscher som industri- och byggarbete, lantbruk och hantverk och arbetet kan röra alltifrån svetsning och skärning till arbeten med snabbroterande verktyg, takarbeten och ogräsbränning. För att få utföra Heta Arbeten krävs att en riskbedömning av det planerade arbetet görs samt att teamet som ska utföra arbetet har ett giltigt certifikat. Samtliga stora försäkringsbolag i Sverige kräver att de som utför sådant arbete har certifikat Heta Arbeten. Den digitala tillstånds- och kontrollistan har flera funktioner för att effektivisera tillståndsgivningen, höja säkerheten och möjliggöra uppföljning - bland annat är det enklare att kontrollera att alla i teamet har rätt behörighet. Alla som har ett giltigt certifikat Heta Arbeten® har tillgång till den digitala tillstånds- och kontrollistan genom att logga in på Mina sidor på www.hetaarbeten.se.

HUSBYGGAREN NR 2.2019

Välj ett auktoriserat plåtslageri

www.pvforetagen.se

Kraften i kommunikation! MÖTEN DIGITALT PRINT Har du tänkt på vad lätt det är och hur bra det blir när du arbetar med duktiga människor? Hör av dig till oss, så gör vi ett bra jobb, - tillsammans.

Specialister på marknadskommunikation, medieproduktion och uppdragsförsäljning inom samhällsbyggnad sedan 1986. www.mediarum.se I info@mediarum.se I 08-644 79 60

Noterat Arkitektgalan

Sveriges Arkitekter delar varje år ut Kasper Salin-priset till ett svenskt byggnadsverk eller grupp av byggnader av hög arkitektonisk kvalitet. I konkurrens med stora och omskrivna byggnader som Nya Nationalmuseum, 79&Park och Malmö Saluhall blev den småskaliga Ateljébostaden i Hamra på Gotland årets vinnare.

På Arkitektgalan som ägde rum 19 mars på Konserthuset i Stockholm delades några av branschens mest prestigefyllda priser inom arkitektur ut.

I samarbete med Stålbyggnadsinstitutet (SBI) anordnade Sveriges Arkitekter tävlingen Steel Race Reuse – 72 timmar. De tävlande hade endast 72 timmar på sig att lämna in sina bidrag. Tävlingen startade den 21 januari 17.00. 58 bidrag kom in. Det vinnande bidraget uppfördes som tillfällig entré utanför Konserthuset i samband med årets Arkitekturgala och var det första som mötte galabesökarna. Vinnande bidrag BIFROST kom från ett team från Varg arkitekter.

Arkitekt: Anna Chavepayre, Collectif encore. Beställare: Birgitta och Staffan Burling.

Vinnare av Sveriges Arkitekters planpris 2018 blev Arkitekturprogrammet för Linköpings kommun. Priset går till en kommun för ett väl utfört planarbete som behandlar en angelägen fråga.

Fotograf Jonas Malmström

Sveriges Arkitekters Kritikerpris till delades journalisten Mark Isitt. Priset premierar den bästa arkitekturanalysen eller insatsen för att stärka ett initierat samtal om arkitektur och samhällsplanering. Juryn belönar Mark Isitts folkbildningsgärning, som populariserar utan att bli populistisk, och hans outtröttliga fokus på det byggda resultatet skriver Sveriges Arkitekter i pressmedelandet.

Linköping Planillustration: Birgitta Hjelm.

Arkitekt: Jessica Segerlund, Älvstranden Utveckling, arkitekt SAR/MSA Kristoffer Nilsson och landskapsarkitekt LAR/MSA Amelie Sandow, Göteborgs stad. Beställare: Älvstranden Utveckling, Göteborgs stad.

Foto: Michael Bonvin

Jubileumsparken i Göteborg erhöll Sienapriset för bästa utemiljö 2018. Sienapriset delas ut sedan 1987 för att främja god utemiljö och tilldelas ett objekt och dess arkitekt. Juryn belönar Jubileumsparken för den inspirerande processen, där göteborgarnas synpunkter och medverkan har spelat en avgörande roll för det nyskapande resultatet.

Sveriges Arkitekters Bostadspris belönar ett nyligen färdigställt bostadshus eller bostadskomplex av hög arkitektonisk kvalitet. Bostadspriset 2018 gick till Inspiration Rosendal. Juryn belönar flerbostadshuset i Uppsala för att det är mycket bostad för pengarna, samtidigt som det håller hög arkitektonisk kvalitet och erbjuder många möjligheter till spontana möten. Arkitekt: Köpenhamnskontoret Christensen & Co Arkitekter, genom arkitekt MAA Michael Christensen och arkitekt SAR/ MSA Mikael Ahrbom. Beställare: Gorgen Abrami och Henrik Svanqvist, Rosendal Fastigheter.

NY TT PRIS

Årets småhus Foto: ”Bifrost”, Husbyggaren

Harmoni, lyhördhet och en problemfri byggprocess. Så beskrivs A-hus bygge Villa Vårholma vinnare i tävlingen Årets småhus 2019. Bakom priset står Gar-Bo – syftet med tävlingen är att uppmuntra till att höja kvaliteten i alla delar av byggprocessen.

HUSBYGGAREN NR 2.2019

Noterat

Årets Bygge arrangeras av Byggindustrin och Business Arena (båda delar av Bonnier Business Media) i samarbete med Svensk Byggtjänst. I samband med årets upplaga som ägde rum på Cirkus 26 mars delades priser ut bland annat för Årets bygge, Årets leanbyggare, Byggopus för bästa examensarbete samt Nordbyggs guldmedalj.

Vinnare av Årets bygge blev Biomedicum, beställare Akademiska hus. Juryns motivering lyder: Vinnaren av Årets Bygge 2019 har lyckats med ett komplicerat och omfattande projekt. Projektgruppen har haft höga ambitioner vad gäller utveckling av samverkan, arbetsklimat och säkerhetstänk – och lyckats. Projektet har därutöver blivit klart före utsatt tid och till kraftigt sänkta kostnader jämfört med budget.

Nordan utsågs till Årets Leanbyggare 2018. Det är fönstertillverkarens fabrik i Kvillsfors som särskilt uppmärksammas. Nordan får utmärkelsen med motiveringen: Med hjälp av kraften i medarbetarnas engagemang har vinnaren lyckats förändra en traditionell produktion i grunden. Genom att mäta och basera beslut på fakta har de uppnått resultat som andra Lean-verksamheter kan låta sig inspireras av… Byggopus, en riksomfattande tävling om bästa examensarbete arrangerad av tidningen Byggindustrin. Priset delades ut i samband med Årets bygge. Tävlingen är öppen för alla som studerar till civilingenjör, arkitekt eller högskoleingenjör vid något av byggprogrammen vid landets högskolor. Vinnare klass 30 högskolepoäng: Sofia Polo Ruiz de Arechavaleta, Chalmers tekniska högskola, för uppsatsen Multi-criteria analysis of sustainable management practices for polluted road runoff.

Vinnare klass 15 högskolepoäng: Nina Vesa och Humam Amouri, Örebro Universitet. De har skrivit examensarbetet Socialt hållbarhets arbete – påverkan på den psykosociala arbetsmiljön i byggproduktion.

SGF | Svenska Geotekniska Föreningen Den 40:e upplagan av Grundläggningsdagen – arrangerad av SGF, Svenska Geotekniska Föreningen – samlade nära 900 deltagare och ett 70-tal utställare i mitten av mars. Programmet tittade framåt – nya metoder för undersökning, grundläggning och dimensionering, sannolikhetsbaserad dimensionering och statistiska analyser. Aktuella projekt presenterades men det blickades även tillbaka på äldre projekt för erfarenhetsåterföring. Under dagen delades en rad priser ut: Fotograf Ann Jonasson

Sven Hansbos pris instiftades i samband med Hansbos 90-årsdag. Med priset vill SGF uppmärksamma Svens förtjänstfulla insatser genom åren för såväl svensk geoteknik som för Svenska Geotekniska föreningen. Priset går till person som verkar i Sven Hansbos anda. Årets mottagare av priset, Torbjörn Edstam har särskilt intresse i jordmekanik och hur man teoretiskt kan efterlikna naturens beteende med hjälp av avancerad modelleringsteknik. HUSBYGGAREN NR 2.2019

Guldpålen – grundläggningsbranschens egen utmärkelse för Förtjänstfulla insatser inom svensk grundläggning med särskild betoning på pålteknik, stödkonstruktioner, branschsamverkan och -utveckling. Guldpålen delas gemensamt ut av Svensk Grundläggning och Pålkommissionen i samband med Grundläggningsdagen och tilldelades i år Hans Gullström, erfaren teknikkunnig entreprenör med stort engagemang i Svensk Grundläggning och Pålkommissionen.

Foto: Stefan Zimmerman

Årets Bygge

I samband med Årets Bygge-galan delades även priset Nordbyggs Guldmedalj ut. Bakom priset står Nordbygg, tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Vinnare av Nordbyggs Guldmedalj 2019 blev InviSense – en svensk innovation utvecklad ur forskning vid Linköpings Universitet. Innovationen innebär att fastighetsägare effektivt kan upptäcka fuktskador – utan att göra åverkan på konstruktionen.

SGF:s pris för Bästa examensarbete 2018 tilldelades Viktor Wiklund från Luleå Tekniska Universitet, för examensarbetet: Fines Content and Density Effects on Tailings Behaviour – A Laboratory Study on Geotechnical Properties.

Rolf Brinks pris delas ut vartannat år tillperson som har vidgat geoteknikens gränser och gärna vågat göra något annorlunda. Pristagaren skall ha utökat arbetsområdet och ökat marknaden för geotekniker. 2019 års pris tilldelades Gunilla Franzén tidigare ordförande i SGF med ett långvarigt engagemang i föreningen.

BYGGLEVERANTÖRER

CE-märkta rökluckor www.röklucka.nu/webbutiken Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

08-270590

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

info@rios.se www.rios.se

FOTO: Anders Bergön

Certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och AFS 2001

Det lätta valet SÄNK ENERGIFÖRBRUKNINGEN GENOM ATT ANVÄNDA MINDRE MATERIAL TILL DIN HUSKONSTRUKTION

masonitebeams.se

HUSBYGGAREN NR 2.2019

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Värmex utför Entreprenadbesiktning inom VVS Projektledning, Projektering samt Injustering

www.varmex.se 08 -400 125 00

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

Kraften i kommunikation Här hittar du tekniska konsulter specialister på att lösa utmaningar inom samhällsbyggnad Vill du tala om vad just ditt företag kan här i tidningen, på husbyggaren.se eller nyhetsbrev från SBR Byggingenjörerna. - kontakta oss på

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 2.2019

Specialister på marknadskommunikation, medieproduktion och uppdragsförsäljning inom samhällsbyggnad sedan 1986.

www.mediarum.se

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

RES MED SBR

SBRs Studieresa till Kina Onsdag 16 - lördag 26 oktober 2019

Nästa långresa med SBR går till Kina som är världens mest folkrika land och till ytan det tredje största. Landet har en mångtusenårig kultur med historiskt tekniska uppfinningar såsom kompassen, papperet och boktryckarkonsten för att nämna några. Idag är Kina ett av världens mest innovativa länder inom byggnadskonsten. Byggnader och hela städer växer fram i en hastighet man tidigare aldrig skådat. Utvecklingen av infrastruktur och snabba kommunikationer är häpnadsväckande. Kina genomgår på något årtionde en omdaning av samhället som det tagit västvärlden århundranden. Tillväxten är den högsta i världen.

I vår resa till Kina besöker vi tre städer: Shanghai är motor i den kinesiska ekonomin. Byggsektorn levererar skyskrapor och infrastruktur i en aldrig tidigare skådad takt. Vi kommer att träffa ingenjörer och arkitekter som är aktiva i utvecklingen, lära känna byggprocessens olika faser där tiden från planskiss till projektering sker i ett oerhört snabbt tempo med storslagna projekt på platser där det för några år sedan låg vidsträckta risfält. Här möter vi en pulserande världsstad som för inte länge sedan var en liten sömnig fiskeby.

Xian var huvudstad i ett enat Kina redan för tvåtusen år sedan. Här residerade kejsare Qin Shi Huangdi som lät bygga den kinesiska muren. Han beordrade bygget av sin gravplats och den nästan 8 000 man starka Terrakottaarmén i naturlig storlek som är ett av världens märkligaste och mest betydande arkeologiska fynd. Xian har Kinas mest imponerande stadsmur och även i Xian ser fina moderna arkitektoniska projekt dagens ljus. Peking är i ständig omvandling. Tidigare bodde stadens befolkning i områden av kringgärdade bostadshus, s.k. hutonger. Idag tränger stadens utbyggnad in på dess gränser. Regeringsbyggnader och storstilade arkitekturprojekt av bl.a. Herzog & de Meuron med Olympiastadion, Rem Koolhaas med CCTV:s huvudkontor och Seven Holls bostadsområde Linked Hybrid förändrar stadsbilden. Vi besöker även stadsbyggnadskontorets utställning och välkända klassiska byggnadsverk såsom Himmelska Fridens Torg, kejsarpalatset Förbjudna Staden och en del av den 600 mil långa Kinesiska Muren. Pris: 29.500 kr per person inkl. frukost samt luncher i programmet och 4 middagar samt visum till Kina Resans pris innehåller flyg och hotell med frukost och ovan nämnda måltider samt studieprogram med transporter, guidning, visum till Kina och utflykter. Kostnader för drycker och övriga måltider tillkommer.

Bokning och mer information på: www.style.se/sbr Obs! Antalet platser är begränsat, sista bokningsdag är 31 maj. Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller info@style.se

Pelle Andersson.

SBRs talangprogram SBRs talangprogram syftar till att spetsa din kompetens som ingenjör inom bygg och fastighetsbranschen samt skapa ett kunskapsutbyte och ett utökat nätverk. Syftet med SBRs talangprogram är helt enkelt att ge dig ett försprång i karriären. Nästa program börjar oktober 2019 och sista ansökningsdag är den 1 september. Läs mer på www.sbr.se/karriar/ Vi har ställt några frågor till Pelle Andersson som är med i första omgången av SBRs talangprogram och du kan läsa hans svar här bredvid. ■ Linn Bessner

Konsultträff – Byggprojektledning och byggjuridik Den 4 april i Malmö hade vi ca 90 deltagare på en kvällsträff med temat Byggprojektledning och Byggjuridik med fokus på kommunikation. Kvällen började med mingel och förtäring där deltagarna hade möjlighet att gå runt och besöka våra olika utställare och svara på kvällens tipspromenad. Utställarna var Jape, Studentlitteratur, VILPE, T-Emballage, PAROC, Ibinder samt SBR Försäkrings service. Därefter hölls en kort presentation och information om medlemskap i SBR innan det var dags för Patric Kjellin från Projektengagemang att prata om Byggprojektledning samt ledarskap. Efter fikapaus var det dags för Christoffer Löfquist, Foyen Advokatfirma, att tala om hur viktigt det är med korrekt kommunikation i komplexa byggprojekt med olika parter, avtal och liknande. HUSBYGGAREN NR 2.2019

När Christoffers föreläsning var till enda delades priset ut till vinnaren av tipspromenaden, vinnaren blev Martin Ridell. ■

Hur kommer det sig att du anmälde dig till SBRs talangprogram? – Jag såg det som en bra möjlighet att utöka mitt nätverk med andra inom branschen samt att givetvis lära mig nya saker som jag kan ha användning för i mitt arbete. Vad har ni haft för inriktning på träffarna hittills? – Vi har haft ledarskap, Entreprenadjuridik samt Hållbart byggande. Samtliga föreläsare har varit specialister inom sitt område. I talangprogrammet ingår det valfria kurser ur SBRs utbildningspaket, vilka kurser valde du? – Jag valde kurserna Entreprenadbesiktning steg 1 och steg 2 med tentamen. Hur tycker du att talangprogrammet hjälper dig i ditt yrkesliv? – Tack vare att det är en mindre grupp än många andra kurser/program har det getts tillfälle för en bättre bekantskap med både deltagare och föreläsare. Det har gjort att det känns lätta att kunna ta kontakt med föreläsarna även under vardagen för att exempelvis höra sig för om något som uppkommit i sitt projekt. Detta jämfört med andra kurser med uppåt 30 deltagare, där man knappt hinner få kontakt med föreläsaren. Sen har jag givetvis lärt mig nya saker vid varje tillfälle som jag kunnat ta med mig tillbaka och haft användning för i mina projekt. Skulle du rekommendera andra att anmäla sig till kommande programstart? – Ja jag kan rekommendera programmet och hoppas det blir ännu fler anmälda till höstens omgång. ■

NYTT FRÅN SBR

Kurser & symposier Till hösten har vi flera nya kurser i vårt kursutbud, det är bland annat: ■ Överlåtelsebesiktning i praktiken För dig som vill lära dig mer om genomförandet av en överlåtelsebesiktning samt hur utlåtanden ska skrivas. OBS! Finns även nu i maj.

SBR finns för dig! Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. För medlemskap krävs byggingenjörs examen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51 VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00

■ BBR Grundlig genomgång av Boverkets byggregler samt även de förändringar som tillkommit; främst på energiområdet där större förändringar skett på sistone. ■ PBL Ingående genomgång av Plan- och bygg lagen, omfattar också de förändringar som tillkommit.

FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

För mer info om innehåll och datum läs mer på www.sbr.se/byggutbildningar/ ■ Byggprojektledning med inriktning mot produktion Fokuserar på din roll som projektledare från genomförande till överlämning. ■ Fördjupningskurs för Byggnadsinspektörer Fördjupningskurs för verksamma byggnadsinspektörer med målet att avhandla komplicerade och aktuella frågeställningar.

EDDIE COLLIN Studerande, Agnesberg ADAM ELD Vd, LYEL AB, Motala JIMMY ENGSTRÖM Vd, FSG Sverige AB,

Skellefteå

ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

MATHIAS ERIKSSON Ingenjör, Badrums

Nya medlemmar. Välkomna! INGRID AHLIN Byggingenjör, Norconsult AB, Göteborg STINA ALBING Kommunikationschef, Eon Sverige, Malmö MAGNUS ANDERSSON Gruppchef, Projektengagemang, AB, Strängnäs PELLE ANDERSSO n Bygg- och projekt ledare, Wahlros Byggprojektledning AB, Uppsala ALEXANDER ARONSSON Projektledare, NMT Montageteknik i Norden AB, Sundsvall TOMAS AXELSSON VVS-ingenjör, Sweco Systems AB, Uttran RAMYAR BABAN Studerande, Olofström MICHAEL BARKLUND Besiktningsman, Ocularia Bygg & Besiktningskonsult AB, Järfälla PATRIK BERGENSTAV Vd, Bergenstav Husbesiktningar AB, Torslanda ULF BJÖRKLUND Driftingenjör, Friland AB, Västerås JIM BJÖRNSTRÖM Vd, North 68 Consulting AB, Jukkasjärvi FREDRIK BLOM Vd, Grävsnabben AB, Visby RICKARD BORG Vd, Innovapro Sverige AB, Åkersberga ELIAS BORGEMO Studerande, Oskarshamn MARTIN BRANDT Besiktningsman, Norrbottens Byggkonsult, Luleå ANDERS BUSS Besiktningsman, Lardo AB, Örsundsbro LARS BÖRJESSON Vd, Linnéstadens Projektledning AB, Göteborg

JONAS ERSHAGEN Biträdande platschef,

Stefan Fogelström

besiktningar AB, Stockholm NCC Sverige AB, Ösmo

CARL-JOHAN FASTH Vd, CAFA Byggkonsult

AB, Väring

AREADOM GEBREMICAIL Byggnadsingen-

jör, AGM Projektsupport AB, Göteborg

AREADOM GEBREMICAI l Studerande,

Göteborg

LENNART GULLBERG Vd, Lennart Gullberg

Consulting AB, Bromma MELIC HADODO Projektledare, Sweco Management AB, Jönköping KRISTER HAGLUND Byggadministratör, Byggadmin i Sjuhärad AB, Vegby DENNY HAGSTRÖM Studerande, Värmdö ROBERT HAST Vd, Robert Hast Byggkonsult AB, Billdal MAGNUS HEDMAN Ingenjör, Bjerking AB, Uppsala FREDRIK HEMMINGBERG Vd, FH Projektpartner i Linköping AB, Linköping SOFIA HÖGLUND Besiktningsförättare Bygg, Projektengagemang AB, Örebro ERIK INNERSTEDT Gatuingenjör, Mönsterås kommun, Timmernabben HENRIK JACOBSSON Projektledare, Visionnord AB, Göteborg GORAN JAKSIC Handläggare, Holmqvist Elteknik i Lycke AB, Mölndal BERND JANSA Projektledare, VVS Plan i Värmland AB, Borgvik MIKAEL JEZIERSKI Vd, Jezierski & Fors AB, Löddeköpinge LARS-MAGNUS JOHANSSON Vd, LMJ Teknik, Kode

HUSBYGGAREN NR 2.2019

Mallar och verktyg finns tillgängliga som inloggad på våra medlemsidor. För att ha tillgång till dessa mallar krävs medlemskap i respektive expertgrupp. Under våren 2019 har och kommer uppdateringar ske: Entreprenadbesiktningsgruppens kontrollplan samt uppdaterat kvalitetsledningssystem liksom Kontrollansvariggruppens mall och instruktion. Även överlåtelsebesiktningsmall och manual 2018 finns tillgängliga via hemsidan. Expertgruppen för Byggprojektledning är i slut skedet med arbetet att ta fram kvalitetslednings system för byggprojektledare.

Fuskbyggarna är tillbaka Även denna säsong medverkar Tomas Thulin, ordförande i SBRs expert grupp för Entreprenad besiktning, som en av programmets experter. Om du har missat något avsnitt finns de tillgängliga på TV4Play.

Foto: Caroline Kulcsar

Aktuellt om SBR mallar och verktyg

Programledare Anders Öfvergård med SBRs Tomas Thulin.

NIKLAS JOSEFSSON Projektledare,

LARS-ERIC PETERSEN Studerande,

ERIK WISTRAND Vd, Plan 57 Projekt AB,

MÅRTEN KARLSSON Vd, Mårten Karlsson

JONAS PIVÉN Byggnadsingenjör,

PATRIK ÅLANDER VVS-konsult, Värmex AB,

PETER KOSKI Projektledare, Zenergy AB,

MIKAEL PRIMÉR Projektledare, Projektle-

JONAS KROK Vd, Aftermath Investment AB,

MEHDI RANJBAR Studerande, Uppsala

J-Cab AB, Ösmo AB, Strängnäs

Huskvarna Malmö

JOHAN KVIST Regionchef, Miljörivarna AB,

Lövånger

IDA LETHENSTRÖM Byggprojektledare,

Wahlros Byggprojektledning AB, Västerås ULF LIDBERG , Ingenjör, Färjestaden HELENA LINDBLAD , Ingenjör, Ramböll Sverige AB, Kolmården RONNIE LINDBLAD , Studerande, Ekerö JOHN LUFTBERG , Byggledare, Haga Fastighetsförvaltning i Kristianstad AB, Kristianstad TOM LUNDQUIST , Projektledare, Planör AB, Höllviken ROBERT LYNGMO , Vd, LYEL AB, Motala PER-ÅKE MAGNUSSON , Vd, PÅM Styrkonsult AB, Hagby CECILIA MARKELIUS , Projektledare, C & M projekt AB, Stockholm DANIEL MIDTORN , Produktionschef, Skanska AB, Malmö MIKAELA MIDTORN , Produktionsledare, Skanska AB, Malmö HUSSEIN MUAZ , Studerande, Östersund HENRIK NILSSO n, Konsult, H.Nilsson Byggkonsult, Kristianstad FREDRIK NILSSON , Vd, JF Måleriteam AB, Huddinge LINUS NÄSMAN , Projektledare, Sustend AB, Stockholm MALIN OLSSON Studerande, Bandhagen OLA PERSSON Konstruktör, Jezierski & Fors AB, Landskrona

HUSBYGGAREN NR 2.2019

Skoghall

Krook & Tjäder Uulas AB, Färlöv

darhuset AB, Åkersberga

ALEXANDER RISBERG Studerande,

Önnestad

CARL-MAGNUS SANDBERG Vd, Kontroll-

kompaniet i Väst AB, Borås ROBERT SANDELL Arkitekt, Robert Sandell Arkitektkontor AB, Nacka CARL SJÖDIN Studerande, Umeå ANTE STERNROT Byggledare, Fönsterhuset Tuna Bygg AB, Åkersberga THOMAS STERTMAN Vd, Perfecta Projektledning, Älvsjö ELISABETH STRAND Projektledare, Projektledarhuset i Stockholm AB, Åkersberga ANDREAS STRIDH Besiktningsman, Smart byggkonsult i Sverige AB, Huddinge FREDRIK SÄÄV VVS-konstruktör, WSP Sverige AB, Falköping JOHNNY SÖDERLING Vd, JF Måleriteam AB, Trångsund RICHARD TELLBERGER Besiktningsman, Byggadministratör Peter Sörensson AB, Kullavik OSKAR THÖRN Besiktningsman, Bo Bjerking Fastighetskonsult AB, Björklinge STAFFAN TJULANDER Studerande, Tyresö EMIL TJÄDER Besiktningsingenjör, Kiwa Inspecta AB, Stockholm MARIE WESTERLUND Studerande, Söderåkra ULF WILHELMSSON Projektledare, Anderssons Elektriska i Mjölby AB, Mantorp PATRICIA VINKKA Landskapsingenjör, atri Landskapsingenjörer AB, Farsta

Nacka

Handen

Kalendariet π KURSER OCH SYMPOSIUM Symposium Entreprenadbesiktning

Paris, 2–4 maj KA enligt PBL

Stockholm, 7–10 maj ABK 09

Stockholm, 7 maj Överlåtelsebesiktning i praktiken

Uppsala, 9 maj Plåt i teori och verklighet

Stockholm, 14 maj Genomförandet av byggåtgärder enligt PBL 10 kap

Stockholm, 13 maj Fuktmätning

Stockholm, 20–21 maj π MÄSSOR & MÖTEN Elfack

Göteborg, 7 maj Byggnadsvård & Trädgård

Stockholm 10–12 maj Public Spaces

Göteborg 4–5 september Samhälsbyggnadsdagarna

Stockholm 1–2 oktober Framtidsspaning Fastighetsenergi

Stockholm, 22 oktober Stålbyggnadsdagen

Göteborg, 7 november

Posttidning B Husbyggaren Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

Se fler brandtestade lösningar: - Innerväggar - Vindskydd - Fasader - Undertak ute - Takfot cembrit.se

Extra brandsäkerhet föreskriven på förskolans fasad Botkyrka kommun arbetar med att få ned brandrisken. Som en del av arbetet byggdes bland annat förskolan Granen i Norsborg, Stockholm med brandsäkra fasadskivor från Cembrit – Cembrit Solid. "Det var viktigt att vi valde ett brandsäkert material vilket gjorde att valet föll på Cembrits fasadskivor Cembrit Solid. Fukt- och brandtåliga och dessutom väldigt tåliga mot yttre påfrestningar. "Vi delade även in fasaden i olika bredder och kulörer bredvid varandra vilket skapar en levande variation. Skivorna i sig är väldigt lättarbetade vilken gjorde installationen smidig." Dan Johansson, arkitekt SAR/MSA från Norconsult. 52

HUSBYGGAREN NR 2.2019