Husbyggaren nr 5 2018

NUMMER 5 | 2018

FÖRBIFART STOCKHOLM

En av Sveriges mest omfattande infrastruktur­satsningar

NYTT VERKTYG

P-BAPP underlättar val av

beläggningssystem i P-hus

Brandskydd i samband med ROT – Lättare sagt än gjort DEBATT Radhusbränderna måste bli färre!

SBR

TEMA Grundläggning & ROT

Arbetsplattformarna för grundläggnings­ maskiner behöver bli bättre

Succé för SBR:s öppna branschträffar

BRANDSKYDD 2018

13-14 NOVEMBER 2018 SCANDIC INFRA CITY UPPLANDS VÄSBY

www.brandskydd2018.se

Det börjar med ett perspektiv.

På ÅF ser vi framåt, och tillför nya perspektiv.

Med vår byggnadstekniska expertis formar vi smarta och hållbara hus och miljöer, där människor vill leva, bo och arbeta.

Nu och i framtiden. www.afconsult.com

Åtgärda problem med fukt, lukt och radon

417701

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget. Dessutom förbättras golvkomforten.

www.ventgolv.se

MER INF O OCH RÅD GIVNING Tel 0451 - 74 4 2 2 0 info@ve ntgolv.s e

Innehåll #5 | 2018 7 LEDAREN Jan Ullberg ordförande i SBR:s expertgrupp för Överlåtelse­ besiktningar.

10 FÖRBIFART STOCKHOLM Förbifarten är ett komplext projekt som pågår med flera parallella fronter. Annika Wihlborg skriver om projektet med många utma­ ningar men som ändå tycks hålla tidsplanen.

10

13 GRUNDLÄGGNING RISK ELLER MÖJLIGHETER? Grundläggningsmaskiner kan välta och gör det för ofta. Vid tillbuden visar det sig att det genomgående att det har saknats nödvändiga för­ utsättningar för personalens och maskinens arbetsyta, det har sak­ nats en korrekt konstruerad arbetsplattform.

22 METOD FÖR VAL AV YTSKYDD PÅ PAKERINGSDÄCK P-BAPP I denna artikel presenterar Ylva Edwards och Håkan Forsberg ett verktyg för att optimera valet av beläggningssystem i parkeringshus.

26 JURIDIK Avgörande från Mark- och miljööverdomstolen skapar osäkerhet kring risken att påföras byggsanktionsavgift vid partiella startbesked 27 RÄTT BRANDSKYDD VID ROT – LÄTTARE SAGT ÄN GJORT Rent brandtekniskt ska kvarboende undvikas. Generellt sett är det en omöjlighet att uppfylla ett acceptabelt brandskydd med kvarboende i lägenheterna genom projektets alla skeden.

13

33 DEBATT Radhusbränderna måste bli färre.

37 NYTT FRÅN SBR Lokalföreningen Skaraborg tog initiativ till försök med snabbspår för nyanlända byggingenjörer · Nu startar SBR nya kurser om Byggprojekt­ledning · SBR satsar på öppna branschträffar.

22 Nästa nummer tema Byggmetoder & Innemiljö.

Utgivning vecka 49.

TEMA I DETTA NUMMER

π ROT, GRUNDER & GRUNDLÄGGNING

skriver Christian Stål­ eker om brandskydd i samband med renoveringsarbeten, han reflekterar över vad som är renovering och vad som är om- och tillbyggnad, en viktig distinktion inte minst då det påverkar vilka krav enligt BBR som ska tilläm­ pas. Vidare skriver Christian att all större renovering ur ett brandskydds­ perspektiv borde ske utan kvarboende i renoveringsobjekten.

I DETTA NUMMER

kan du bl.a. läsa om ett initiativ från lokalavdelningen i Skara­borg där man förhoppningsvis kan öka möjligheterna för nyanlända ingenjörer till att komma in på arbets­ marknaden i Skaraborg, ett samarbete mellan lokalavdelningen, arbetsför­ medlingen och Skövde kommun.

PÅ MEDLEMSSIDORNA

HUSBYGGAREN NR 5.2018

27

37 5

Rätt fönster rätt monterat.

Mockfjärds erbjuder en helhetslösning som genomsyras av gedigen yrkeskunskap, kvalitetssäkrade produkter och vanan av att arbeta i människors hem på ett respektfullt sätt. Att vi är Sveriges ledande fönsterbytare är ingen slump.

P-märkta fönster Modern boendeportal BF9K-certifierade

Rådgivning & projektering mockfjards.se / 020-43 0100

Läs tidningen Husbyggaren när, var och hur du vill. www.husbyggaren.se

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se Teknisk redaktör: Mattias Johansson mattias.johansson@syncprojekt.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2018

Nr 1: v.8 Nr 4: v.38

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Förbifart Stockholm Foto: Marc Femenia Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella upp­ fattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publice­ ras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i för­ väg, men medges som regel inte.

Besiktning i samband med överlåtelse av fast egendom

J

ag heter Jan Ullberg och är sedan 2016 ordförande i SBR:s överlåtel­ sebesiktningsgrupp. Som ordfö­ rande har jag hand om grundut­ bildningen och ÖB-symposierna.

I vår kompetenta och engagerade styrelse arbetar vi för att skapa mervärde för medlemmarna samt med att attra­ hera och rekrytera nya besiktningsmän till ÖBgruppen.

Vi har sedan jag tillträdde sett hur antalet medlemmar minskat, förhoppningsvis inte bero­ ende på mig. Nej, orsaken är snarare, att som i så många andra etablerade yrken, en något hög medelålder och där de äldsta valt att avsluta sitt besiktigande. Det är rätt krävande att göra över­ låtelsebesiktningar och man behöver vara rela­ tivt vigulant. Samtidigt krävs det mångårig erfa­ renhet och kunskap om hus, byggfysik, fel i byggnader och juridik, erfarenhet som yngre branschkollegor av naturliga skäl inte har. Det gör att rekryteringsbasen bland unga för denna specialitet inte är så stor. Vidare kan det var svårt att uteslutande endast arbeta med överlåtelsebe­ siktningar inte minst på grund av säsongsvaria­ tioner. De flesta besiktningsmän kombinerar sina uppdrag med andra byggrelaterade konsultupp­ drag som entreprenadbesiktning och kontroll­ ansvarig.

Varje år säljs det ca. 60 000 små- och fritids­ hus i Sverige. 90 procent är mäklade försälj­ ningar. Om det vid 90 procent av dessa försälj­ ningar också görs en besiktning i samband med överlåtelsen så behövs det utföras 54 000 besikt­ ningar per år. 25 000 besiktningar utförs idag av Anticimex. Det skulle innebära att det finns 29 000 besiktningar som skulle kunna utföras av oss inom SBR. Idag är vi 156 medlemmar som i genomsnitt utför 30 besiktningar per medlem och år (totalt ca 4 700 besiktningar). Om reste­ rande besiktningar ska utföras av SBR besikt­ ningsmän skull det innebära att drygt 800 ytterli­

gare besiktningsmän skulle söka sig till gruppen.

800 nya besiktningsmän till SBR! Det kan låta som en utopi, men en sak är säker det finns ett stort antal besiktningar som idag utförs av icke utbildade, godkända eller certifierade besikt­ ningsmän. ÖB-gruppen fortsätter att informera om vik­ ten av att använda kompetenta besiktningsmän vid köp av fastighet men det är också något som alla i branschen kan hjälpas åt med. Bra hand­ lingar och väl utförda besiktningar mår hela branschen bra av. Över åren, tidigare som byg­ gentreprenör, och idag verksam som en kombi­ nerad besiktningsman inom entreprenad och överlåtelse samt kontrollansvarig, har jag stött på många exempel på hur familjer drabbats av problem med sina hus och kanske främst bristen av kunskap om sina problem. Ett hus är kom­ plext när det kommer till funktion och inomhus­ klimat. En byggnad som fungerat perfekt i 50 år kan sluta göra så bara man ändrar lite i hur man använder det eller gör vissa förbättringar av energihushållningen. Därför är det av yttersta vikt att få ut kunskap om hur våra bostäder fung­ erar och vad som kan hända när de inte gör det.

Att vara överlåtelsebesiktningsman är utma­ nande och roligt. I mitt fall, verksam på Gotland med byggnader från medeltiden, måst jag veta hur de är byggda och vilka fel som kan uppstå i hus uppförda från 1100-talet fram till idag. Det är roligt och intressant att få möjligheten att se dessa fantastiska hus och möta alla förväntans­ fulla husköpare. Så alla ni som tycker detta med besiktning verkar intres­ sant, tveka inte att kontakta mig eller någon av oss i överlåtelsebesiktnings­ gruppen. ■ JAN ULLBERG

Ordförande SBR:s expertgrupp för Överlåtelsebesiktningar

Vi säkrar din

grundläggning WSP Terrasond har mångårig erfaren­ het av arbete med gamla kultur­ byggnader som är grundlagda på trä.

Vi utför undersökningar av grund­ läggningen och hjälper dig att hitta det bästa åtgärdsförslaget. Med Eurobormetoden utför vi grund­ bevarande åtgärder som stoppar rötangrepp i rust och pålar.

Läs mer på wspgroup.se/terrasond

HUSBYGGAREN NR 5.2018

7

Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller.

Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning?

Kontakta oss!

8

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se | www.kabe-mattan.se HUSBYGGAREN NR 5.2018

Marknadsnytt Håller värmen på arbetsplatsen

GPS-spåra företagsutrustning Teknologiföretaget ABAX har utvecklat en utrustnings- och spår­ ningsenhet som både varnar ägaren när utrustningen lämnar ett förbestämt område och som också lokaliserar utrustningen dyg­ net runt. GPS-spårningsenheten monteras på utrustningen och ger personen som är administratör för maskiner och verktyg möjligheten att se var de befinner sig i en digital karta. Adminis­ tratören kan också lägga till vilket område som utrustningen bru­ kar befinna sig i och få en varning skickad till sig om utrustningen lämnar området. Vid stöld kan administratören enkelt gå in på den digitala kartan och få exakt position av utrustningen, samt få hjälp av ett vaktbolag som tar över ärendet och ser till att utrust­ ningen kommer tillbaka till rätt ägare. www.abaxsverige.se

Kalkylator för att dimensionera radonmätning i flerbostadshus Radonova Laboratories har utvecklat en kalkylator som gör det enkelt att beräkna antalet mätdosor som behövs vid radonmät­ ning i flerbostadshus. Kalkylatorn är framtagen för att snabbt svara på hur många mätdosor bostadsrättsföreningar och hyres­ värdar behöver för att genomföra en effektiv och tillförlitlig radonmätning. Kalkylatorn är tillgänglig på företagets hemsida. www.radonova.se

NIT TONHUNDR ASJUT TIOÅT TA TILLTJUGOHUNDR A ARTON

w w w . h f on s t r e t . s e

HUSBYGGAREN NR 5.2018

Milwaukee® värmekläder drivs av M12™ REDLITHIUM-ION™batterier. Tillverkaren uppger att slitstarka värmeelement av kol­ fiber invävda mellan kraftiga skalmaterial och värme­isolerande foder genererar och behåller värmen och minskar behovet av flera lager med plagg. Det finns tre värme­lägen (hög, medium och låg).

Alla M12™ värmejackor, värmehoodies och värme­ västar kan maskintvättas och tork­tumlas. www.milwaukeetool.eu

Uppdaterade snabbtvingar från Hultafors En kompakt och användarvänlig design med enhandsgrepp gör att det går att jobba snabbt och effektivt samt komma åt med tvingen även i trånga utrymmen. Tvingen har en helsmidd skena av stål vilket gör den robust och hållbar. Huset är tillverkat av robust glasfiberarmerad nylon.

– Våra nya snabbtvingar QC och QCX har ett förstärkt hus och en uppdaterad design. Klämkraften bibehålls på ett mycket bättre sätt än på föregångarna. Det är dock viktigt att påpeka att snabbtvingar inte ska användas när man limmar ihop material eftersom klämkraften avtar något. Välj istället någon av våra skruvtvingar för den typen av jobb, säger Per Eriksson, produkt­ chef på Hultafors. www.hultafors.se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd.

Unik konstruktion!

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

9

GRUNDLÄGGNING

FÖRBIFART STOCKHOLM

E4 Förbifart Stockholm går i tunnel under Järvafältet och nedsänkt i tråg förbi Akalla. Trafikplats Akalla kommer att ansluta till Hanstavägen.

10

HUSBYGGAREN NR 5.2018

– en av Sveriges mest omfattande infrastruktursatsningar framskrider enligt plan Intensiv verksamhet pågår i flera parallella etapper i Trafik­verkets storprojekt Förbifart Stockholm. Under hösten pågår bland annat arbetet med att bygga om trafikplatser, geotekniska markun­ dersökningar, sprängning av tunnel under Mälaren samt bygg­ nation av nya tunnelrör. Förbifart Stockholm är ett komplext projekt med många tunnelbyggen och ofta relativt svårarbetad terräng.

TEXT: ANNIKA WIHLBORG FOTO: MIKAEL ULLÉN

I

höst har arbeten med nya vägar och en ny gång- och cykelbro i Vårby backe i närheten av Kungens Kurva påbörjats. I Vårby backe ska väg E4/E20 byggas ut mer fler körfält på nya vägar, och en ny gång- och cykelbro ska på plats. Lite längre norrut kommer trafikplats Lindvre­ ten att byggas om. Den befintliga bron ska rivas och ersättas av en ny större cirkula­ tionsplats med nya av- och påfarter. Pro­ duktionen beräknas vara klar första halv­ året 2022.

Lite längre norrut byggs den nya trafik­ platsen Lindvreten Norra. Den beräknas vara klar och kunna öppnas för trafik under andra halvan av 2019. I och med att trafik­ plats Lindvreten Norra öppnar stängs nuva­ rande trafikplats Lindvreten under cirka tre år. Här ska en ny cirkulationsplats byggas med anslutande ramper ner till nya E4 och E20. I oktober inleddes nya arbeten som påverkar trafiken i norrgående riktning.

Ett körfält mellan Vårby och trafikplats Lindvreten stängs och kvarvarande tre kör­ fält smalnas av.

TRAFIKPLATS LINDVRETEN NORRA STÅR KLAR 2019

TUNNELSPRÄNGNING UNDER MÄLAREN

– I arbetsområdet bakom barriärerna kom­ mer först röjningsarbete samt geotekniska markundersökningar att utföras. Bygget med de nya vägarna påbörjas nu under hösten, säger Josefine Gröndahl, medie­ kommunikatör för Förbifart Stockholm på Trafikverket.

KRÄVER NOGGRANN PLANERING

HUSBYGGAREN NR 5.2018

– I området kring Skärholmen och Sätra inleddes i somras arbetet med att spränga tunnlar under Mälaren. På- och avfarterna till tunnlarna kommer att ligga mitt på E4/E20 i höjd med Ikea samt söder om Bredängs trafikplats. Att spränga tunnel

FAKTARUTA

E4 Förbifart Stockholm är en av Trafikverkets största investering i infrastruktur, och en viktig pussel­ bit för att skapa en tillgängligare Stockholms­region.

Vägen binder ihop norra, västra och södra Stockholm, och gör det möjligt för människor, varor och tjänster att ta nya, smidigare vägar. Nya vägar skapar även möjlighet för nya kollek­ tiva resor. Den förenklar vardagen för många, skapar bättre flöden och bi­ drar till mindre störningar i trafiknätet.

Trafikverkets målsättning är att en bilresa från Kungens Kurva i söder till Häggvik i norr ska ta cirka 15 minuter när Förbifart Stockholm står klar.

11

GRUNDLÄGGNING

I Vinsta har arbetet med att bygga eldriftsutrymmen påbörjats.

under Mälaren kräver extra planering och eftersom det finns en regional svaghetszon på ett ställe där huvudtunnlarna ska gå fram behöver vi använda fler arbetsmoment än enbart traditionell borra-och-spräng-teknik för att skapa en robust stabilitet. Här är det geologin som är den stora utmaningen.

Inlandsisen och andra stora rörelser har påverkat berget i dessa områden. Det inne­ bär att bergskvaliteten varierar, det före­ kommer bland annat lersprickor i vissa pas­ sager, säger Josefine Gröndahl.

Tunnelarbetet i båda körriktningar pågår för fullt och planen är att göra ett genom­ slag under nästa år. Då kommer man att kunna köra hela vägen från etableringen i Sätra hamn till etableringen i Skärholmen.

– Ett omfattande arbete pågår i de tunn­ lar som ska gå norrut mot Kungshatt och Lovön. Nu är vi framme vid Mälaren och har börjat spränga tunnel i berget under vattnet. Inför arbetet med tunnlarna under Mälaren mellan Sätra hamn och Kungshatt har vi utfört så kallad kärnborrning i tun­ nelfronten. Kärnborrning är en metod som innebär att vi borrar ut en kärna ur berget där tunneln ska gå fram. Kärnan ger oss en bild av hur det ser ut inuti berget och hjäl­ per oss att avgöra vilken metod vi ska använda vid injektering och förstärkning, säger Josefine Gröndahl.

ARBETSTUNNLAR GER INFORMATION OM BERGFÖRHÅLLANDEN

Först borras mellan fyrtio och femtio hål i en välvd solfjäderform längs med bergets 12

Under 2018 ska arbeten med nya vägar och en ny gång- och cykelbro i Vårby backe i närheten av Kungens Kurva påbörjas.

tunnelfront. I varje hål sticks kraftiga stål­ rör in. Därefter fylls hålet med cement för att fästa stålröret och täta sprickor i berget.

Först därefter sprängs tunneln ut. I nästa steg rensas berget på lösa stenar, bultas och täcks med sprutbetong som förstärker ber­ get. Arbetet fortskrider i en takt på mellan fem och femton meter i veckan.

– Parallellt med sprängningen av huvud­ tunnlarna i passagen mellan Sätra och Kungshatt jobbar vi samtidigt med att spränga oss vidare mot Kungshatt och

Lovön i två parallella arbetstunnlar. Dessa två mindre arbetstunnlar kommer att förse oss med ännu mer information om hur ber­ get ser ut under Mälaren, säger Josefine Gröndahl.

BROGJUTNING PÅGÅR I HJULSTA

I Häggvik kommer Förbifart Stockholm att ansluta till den befintliga E4 Uppsalavägen, Norrortsleden och det lokala vägnätet. I Häggvik har Trafikverket och entreprenö­ ren NCC enats om en fortsatt riktning vad

HUSBYGGAREN NR 5.2018

Illustratör: Thomas Öhrling

Förbifartens tunnelprofil.

gäller arbetena som genomförs där. I slutet av augusti återupptogs arbetet med att bygga nya trafikplats Häggvik där nya och gamla E4:an ska fogas samman. Samtidigt har byggnationen av huvudtunnlarna mel­ lan Hjulsta och Akalla, som ska stå klara 2021, påbörjats. Här fokuserar man under hösten främst på jord- och bergschakt.

I Hjulsta bygger Trafikverket en 650 meter lång vägbro över Mälarbanan, Bäll­ staån och E18 med ramper ner till dagens trafikplats Hjulsta. Trafikplatsen kommer att bli en av Sveriges viktigaste knutpunkter där E4 och E18 möts.

– I Hjulsta har två brodelar gjutits över järnvägen, en rampbro som får avfart till Hjulstarondellen när allt är klart, och en huvudbro. Under hösten fortsätter vi att gjuta broarna norrut mot en bergsklack som vi delvis spränger bort och vidare mot ron­ dellen över E18, säger Josefine Gröndahl.

I Hjulsta norr om E18 var bergschakten för tunneldelen klara i september. Vid års­ skiftet räknar Trafikverket med att bergs­ chaktet för en tjugo meter lång bergtunnel står klar. Arbetet med betongtunneln där trafiken senare ska gå påbörjades i slutet av september och kommer att pågå i drygt arton månader.

FÖRBÄTTRAD FRAMKOMLIGHET FÖR EKERÖBORNA

Med Förbifart Stockholm blir det möjligt för Ekeröborna att nå Stockholms norra och södra delar utan att behöva passera Brommaplan. Det leder till minskad trafik förbi världsarvet Drottningholm. Huvud­ tunneln för Förbifart Stockholm passerar under Lovön. Förbifart Stockholm ansluter till väg 261, Ekerövägen, vid två cirkula­ tionsplatser; en vid Edeby för trafik söderut och en vid Tillflykten för trafik norrut.

Ekerövägen breddas till fyra körfält och Lindötunneln kompletteras med ett nytt tunnelrör för att klara två körfält i varje riktning. I slutet av augusti påbörjades arbetet med provborrningar för att under­ söka markförhållandena längs Ekerövägen.

HUSBYGGAREN NR 5.2018

I Hjulsta har två brodelar gjutits över järnvägen, en rampbro som får avfart till Hjulstarondellen när allt är klart, och en huvudbro.

Under hösten väntas bygget med huvud­ tunnlarna påbörjas.

– I oktober påbörjas arbetet med tunnel­ mynningarna i Edeby. All bergkross trans­ porteras bort sjövägen, vilket innebär att vi avlastar den hårt ansträngda Ekerövägen och den känsliga miljön på Lovön, säger Josefine Gröndahl.

Ytterligare ett delprojekt i Förbifart Stockholm äger rum i Vinsta, där den tun­ nel i Förbifart Stockholm som går från Mälaren under Grimsta, Hässelby, Vinsta och Kälvesta fram till Lunda byggs. Här ska man även bygga två nya cirkulationsplatser samt en gång- och cykelväg.

larna. De driver både söderut mot Mälaren och in under Vinsta industriområde. De två tunnelfronterna under Vinsta närmar sig sakta varandra och är idag ca 550 meter från att mötas.

– Under hösten drar arbetet med Trafik­ plats Vinsta igång. Trafikverket har skrivit kontrakt med Skanska, som ska utföra arbetena med nya trafikplats Vinsta. Arbe­ tet består i huvudsak av ombyggnad av Bergslagsvägen mellan Bergslagsplan och Skattegårdsvägen med anslutning mot lokalgator, ramp i betongtråg mot E4 Skat­ tegårdsvägen, två nya cirkulationsplatser, ledningsomläggningar samt ett nytt gångoch cykelvägnät, säger Josefine Gröndahl. ■

ARBETET MED TRAFIKPLATS VINSTA INLEDS I HÖST

I tunnlarna under Lövstavägen i Vinsta har betongarbeten påbörjats. Här byggs även fundament för trafikskyltar och fläktar och arbetet med att bygga eldriftsutrymmen har påbörjats. Nästa steg är att inleda arbe­ tet med väggarna.

Trafikverkets entreprenörer har hittills sprängt cirka 5 060 meter i huvudtunn­

ANNIKA WIHLBORG

Frilansjournalist

13

Det lätta valet

SMARTA I-BALKSYSTEM FÖR TAK,VÄGGAR OCH GOLV Lätt • Stark • Rak • Lång

Masonite Beams AB är en av Europas ledande producenter av träbaserad I-balk, anpassad för allt från villor till höghus i trä. Produkterna skräddarsys efter kundens önskemål och är mycket enkla att hantera och bearbeta.

masonitebeams.se

Välj ett auktoriserat plåtslageri

www.pvforetagen.se

NYHET! WELDA® Strong -fästplåt

Optimerad för enkel och effektiv installation

WELDA® Strong ersätter JPL-fästplåt. Risken för armeringskollision vid installation är i genomsnitt 10% mindre än vid JPL-fästplåt.

• • • • •

ETA-godkänd och CE-märkt Lätt och enkel att hantera Fler storleksalternativ är möjliga Extra långa ankare ökar hållbarhet och minskar behovet av ytterligare förstärkning Beräkningsprogrammet Peikko Designer® ger dig möjligheter till beräkningar för alla modeller

ETA-godkännande och CE-märkning säkerställer att WELDA®-fästplåt uppfyller myndigheternas krav på ingjutningsgods i tillverkningen, montaget och i den färdiga konstruktionen.

Både standard och modifierade WELDA® fästplåt är CE-märkta och därför krävs ingen ytterligare dokumentation.

www.peikko.se

GRUNDLÄGGNING

GRUNDLÄGGNING

Risk eller möjlighet?

Exploatering kräver noggrann planering och riskanalyser ända från grunden.

D

en här artikelns rubrik kunde varit Grundläggningsmaskiner – vikten av arbetsplattform och andra säkerhetskontroller. Men på en skala 1 till 100, hur många beställare, hus­ byggare eller ansvariga för arbetsmiljön, djupt inne i kalkyler och planering, skulle överhuvudtaget förstå att det handlar om en central fråga även för dem? En ännu bättre rubrik kunde varit HUSBYGGAREN NR 5.2018

den klassiska Grundläggningmaskiner för dummies, men då skulle kanske någon byggledare självpåtaget känna sig orättfär­ digt påhoppad. Men – om du nu tar dig lite tid och läser vidare kan behållningen bli en större medvetenhet om vilka besparingar i kostnader, tid och ökad säkerhet på arbets­ platsen du själv kan bidra med, bara genom en smula ökad kunskap om grundlägg­ ningsmaskiner och dess förutsättningar.

Om du dessutom håller en bra kommunika­ tion med de fantastiska operatörer som på

plats hanterar dessa så för projektet helt avgörande maskinresurserna, kan ni till­ sammans, med små medel uträtta under­ verk.

BYGGMASKINER VÄLTER INTE OFTA (I SVERIGE I ALLA FALL)

Någon gång har kanske tanken slagit dig, att det är tur att de finns. Alla dessa bygg­ maskiner, inte minst byggkranarna. Med sin eleganta fackverkskonstruktion löser kranarna snabbt och effektivt de allt tyngre 15

GRUNDLÄGGNING

Ingen ovanlig arbetsmiljö för grundläggaren om arbetsberedningen saknas.

och högre lyften på arbetsplatsen som just din projektering och konstruktion kräver.

Kanske har du mitt i din egen planering också funderat på hur kranen kommer dit?

– Just det, med hjälp av mobila kranar för­ stås. Blytunga men med mycket potent lyft­ kraft. Tur att grundläggaren varit där innan och fixat tillräcklig bärförmåga för marken och grundpåkänning. För grundläggnings­ maskiner kan ju larva fram på vilket gungfly som helst! Eller?

kuterades vilka frågeställningar om en plattforms bärförmåga, som behöver beak­ tas för att undvika en vältning. Det handlar om hur maskinen belastas, olika materialla­ ger, lösa jordarter och hur risker och osä­ kerheter hanteras. Svensk Grundläggning medverkar i ett nytt SBUF projekt med syfte att ta fram branschgemensamma råd och riktlinjer för att visa på begränsningar och generaliseringar för olika typsektioner för en arbetsplattform

GRUNDLÄGGNINGSMASKINER VÄLTER ALLTFÖR

SVENSK GRUNDLÄGGNINGS ”INTYG ARBETSPLATT­

OFTA (I SVERIGE I ALLA FALL)

FORM” STÄLLER KRAVEN

Men faktum är att grundläggningsmaskiner faktiskt kan välta – och välter alldeles för ofta. Exakt hur många är inte lika viktigt, som allvaret i att olyckorna tenderar att öka liksom de enorma säkerhetsriskerna och kostnaderna som varje vältning medför.

Varför de välter är lättare att svara på underlaget brister på grund av otillräcklig­ het bärighet av belastningen från maskinen.

Genomgående är att det har saknats nöd­ vändiga förutsättningar för personalens och maskinens arbetsyta och arbetsom­ råde, eller med andra ord, en korrekt kon­ struerad arbetsplattform.

Många entreprenörer har efter egna olyckor arbetat med förebyggande åtgär­ der. På senaste Grundläggningsdagen dis­

Svensk Grundläggning (SG) är samtidigt angelägen om att påskynda en förändring av branschens arbetsmönster, där arbets­ plattformen måste bli en självklarhet för ökad säkerhet på arbetsplatser med grund­ läggningsarbeten. Det är anmärkningsvärt att användning av stockmattor fortfarande är så pass utbredd. Metoden är anpassad till betydligt lättare maskiner som Lands­ verk och Åkermans gamla linmaskiner, de sista lingrävarna togs för övrigt ur produk­ tion i början på 70-talet. SG:s mening är att det är oansvarigt och förkastligt att slentri­ anmässigt använda stockmattor istället för en arbetsplattform. Stockmattehantering med dagens moderna maskiner orsakar också många allvarliga tillbud och olyckor

16

på personalen som arbetar utanför pålkra­ nen, och bidrar till kranvältningar och ska­ dor på maskinutrustningen när denna används för att flytta mattorna. Dessutom ger mattor en mer än halverad kapacitet av grundläggningsarbetet. Till skillnad mot en arbetsplattform som utöver en säker arbetsyta för dagens allt tyngre maskinen, även förbättrar arbetsmiljön utanför maski­ nen, med ett säkert tillträde och goda möj­ lighet att röra sig runt maskinen inom arbetsområdet.

Med inspiration från England har Svensk Grundläggnings medlemmar tagit ett inrikt­ ningsbeslut om ett nytt medlemskrav, vid arbeten med en grundläggningsmaskin. Vi kallar det Intyg Arbetsplattform som ställer krav på båda parter. Design och utförande på beställaren/huvudentreprenören, för entreprenörer uppgifter om maskinen.

Dokumentet består av övergripande anvis­ ningar utformat som ett intyg som ska sig­ neras av behörig representant för bestäl­ lare/huvudentreprenör. Utöver tekniska krav för en säker konstruktion, beskrivs typiska arbetsmiljörisker, förutsättningar för en säker och tillräcklig arbetsyta för både grundläggare och leverantörer, tillträ­ desramper för förflyttning samt löpande kontroller och underhåll. Beställarens underskrift bekräftar att arbetsplattfor­

HUSBYGGAREN NR 5.2018

Radon 183x129.qxp_Layout 1 09.10.2018 10.31 Side 1

Isola Radonsystem

Produkter för att förebygga och åtgärda radon i svenska hus Isola Radonspärr 400 Isola Radonmembran 800 Isola Radonmembran SBS Isola Radonsug Radontillbehör www.isola.se

Bygg bättre, enklare

6*)

14 mars 2019 ▪ Stockholmsmässan

is k a n k e t o e Svenska G er in Föreningen bjud av gan a l p p u till den 40:e n! a ge d s g n Grundläggni

För information om partnerskap, utställnings- och annonsmöjligheter: lennart.stark@omnium.se 070-749 15 07 Antalet platser är starkt begränsat.

40

På hemsidan kan du fortlöpande läsa om allt som händer.

www.grundlaggningsdagen.nu

GRUNDLÄGGNING

mens konstruktiva livslängd minst omfattar tiden från första leverans av utrustning till att allt grundläggningsarbete avslutats, samt att andra aktörer som utför arbeten inom samma område och tid, har vetskap om att ytan kräver att den återställs för aktuella förutsättningar.

Designen av arbetsplattformen kommer att exemplifieras med lösningar för typiska förutsättningar men avser inte ge svar på platsspecifika krav. Den kan med fördel användas som stöd för BAS-U vid bered­ ningen av grundläggningsarbeten. SG:s mål är att Intyg Arbetsplattform blir en självklar del i branschens medlemskrav. SG forums medlemmar – beställare, leverantörer, kon­ sulter och entreprenörer ska alla vara inför­ stådda i vilket ansvar de har i sina olika rol­ ler för Intyg Arbetsplattform, och de förut­ sättningar, uppgifter, beräkningar och utfö­ rande som det kräver. Kontakta Svensk Grundläggning om du redan nu vill ha mer information om Intyg Arbetsplattform. När det mer omfattande SBUF-projektet med detaljerade typsektioner, har färdigställts kommer dessa bli ett värdefullt komple­ ment till Intyg Arbetsplattform. Vårt mål är att Intyg Arbetsplattform blir en självklarhet och ett krav inom all grundläggningsrelate­ rad verksamhet, ett krav som bör efterlevas av alla beställare av grundläggningsarbeten. ÄR DU ”SÄKER I GRUNDEN”?

På Svensk Grundläggnings kurser för pro­ jekterings-, produktions-, och arbetsledning (Steg 2P) får du som beställare eller husbyg­

Grundläggningsmaskiner kan inte operera på gungfly utan behöver en i ordningställd arbetsplattform.

gare central lära dig mer om de risker som BAS-P och BAS-U har att hantera för utfö­ randet av grundläggning. Utgångspunkten är alltid en god samverkan och informa­ tionsöverföring mellan projektering, anbud, upphandling samt entreprenad.

Därefter kommer mycket mer, exempelvis att vi skapar en förståelse för vikten av: ■■ Arbetsplatsbesök för riskbedömning ■■ Tillämpning av SG:s riktlinjer för Arbetsmiljö vid etablering ■■ Förståelse för maskinarbetets förutsätt­ ningar, som stabilitet och säkerhets­ avstånd

■■ Vikten av rätt maskin för rätt metod,

betydelsen av ledning och bemanning med kompetent personal som löpande dokumenterar, planerar och kommuni­ cerar förändringar, avvikelser och tillbud Gör du redan allt detta – en eloge för då besitter du dessutom en rejäl dos branschkurage!

Känner du dig lite mer osäker på vilka punkter som du bör diskutera med grund­ läggningsentreprenören på ett startmöte och vid upprättande av arbetsberedning inklusive kontrollplaner och protokoll, för en gemensam säker arbetsplats? Då är du

Bild: Veidekke

En Arbetsplattform ska hållas intakt under hela grundläggningen.

18

HUSBYGGAREN NR 5.2018

POPULÄRA KURSER INOM SVENSK GRUNDLÄGGNING

För övrigt kan vi berätta att entreprenö­ rerna utbildar sin personal som aldrig förr, både internt och genom Svensk Grundlägg­ nings kursverksamhet. Branschen har ett stort tillflöde av personal och till det kom­ mer entreprenörernas medlemskrav, läs mer om dem på www.svenskgrundlaggning. se. Ännu ser vi inte samma intresse för utbildning inom utförande från byggledare, projekteringsledare och projektledare, men nya krav på förståelse för förutsättningar för säker och effektiv grundläggning, som Intyg Arbetsplattform hoppas vi snabbt kan ändra på detta.

GRUNDLÄGGNINGSMASKINER SKA BESIKTIGAS

Läser du i Arbetsmiljöverkets föreskrifter HUSBYGGAREN NR 5.2018

Bild: Peab Grundläggning

varmt välkommen till nästa utbildning.

Innan dess smygtitta gärna på våra råd: ■■ Ha en tidig och löpande tät kontakt med varandra och diskutera alltid säkerhet ■■ Anpassa avropstider och tidplan för arbe­ tena till arbetets svårighetsgrad och ge god tid för planering och förberedelser ■■ Se till att alla arbetsytor har en säker arbetsplattform och att det finns god all­ mänbelysning på hela arbetsområdet ■■ Skapa ett gemensamt ansvar för att det är rent och snygg på arbetsställen och upplagsytor ■■ Dimensionera transportvägar och ram­ per tillsammans, så de är anpassade till de maskintyper och transporter som skall användas ■■ Ha ett väl tilltaget säkerhetsavstånd runt maskinen för att undvika olyckor där utgångspunkten alltid är det som anges i maskinens bruksanvisning ■■ Etablera skyddsanordningar och avstängningar som skyddar tredje man ■■ Informera om det finns föroreningar eller dolda ledningar i marken och med­ dela förändringar som sker under arbe­ tets gång ■■ Kontrollera att entreprenörens grund­ läggningsmaskiner är anpassade för det projekterade arbetet, att det finns tid för daglig tillsyn av maskiner och utrustning samt att de är besiktigade ■■ Gör fortlöpande arbetsplatsbesök för noggranna riskbedömningar och upp­ följningar tillsammans med alla som är involverade i arbetet ■■ Erfarenhetsåterföring är avgörande för att förebygga och undvika incidenter och olyckor framöver. Svensk Grundlägg­ nings medlemmar är ålagda att rapporte­ rar in dessa, både till företaget och Svensk Grundläggning, för att bidra till en ökad säkerhet i hela branschen.

Stockmattor som utformas omsorgsfullt kan vara en fullgod lösning i vissa fall.

kan du få ett intryck av att endast så kallade lyftanordningar ska besiktigas löpande.

Fast nu är det inte så enkelt, eftersom alla maskiner har en bruksanvisning/instruk­ tionsbok, som ska följas för att uppfylla både grundläggande säkerhetskrav enligt Maskindirektiv och standard, samt tillver­ karens produktspecifika krav. I dessa anges bl.a. vilket löpande underhåll och vilka kontroller som ska göras. Så i praktiken ska alla grundläggningsmaskiner, oavsett om de lyfter något eller inte, regelbundet kon­ trolleras av kompetent personal eller av ackrediterad besiktningsman. För att underlätta för beställare att verifiera att så verkligen sker, och att de har en säker maskin på sin arbetsplats, arbetar Svensk Grundläggnings maskinägare och leveran­ törer, i samverkan med borrföretagen inom Geotec, med att ta fram en branschgemen­ sam checklista. Den ska också kunna användas som råd och rekommendationer vid tredjeparts besiktning.

OBS! att bilderna i artikeln är exempel­ bilder och ska inte förknippas med bildtex­ terna. Alla företag drabbas av olyckor och tillbud. Men de företag som öppet delar med sig information är branschens verkliga föredömen och de som i praktiken bidrar mest till att olyckor kan förhindras. ■

LEENA HAABMA HINTZE

Kanslichef Svensk Grundläggning

JAN PETTERSSON

Kursledare Svensk Grundläggning

19

20

HUSBYGGAREN NR 5.2018

Bildjournalistik

Samhällsbyggets stora behov I kombination med ökad inflyttning till städer och en uttalad politiks vilja till förtätning pågår stora infrastruktursatsningar.

Branschen möter rekordstora behov inom infrastruktur och anläggning, nyproduktion samt inte minst renovering av befintligt bostadsbestånd. Med utgångspunkt från dessa behov är det svårt att föreställa sig en lågkonjunktur eller ens avmattning i byggkonjunkturen. Där i ligger också en av människans begräsningar, att se bortom nuet och föreställa sig framtiden.

SVERIGES BEFOLKNING VÄXER TILL ANTAL.

Bild: Marc Femenia Text: Husbyggaren Objekt: Schaktning Förbifart Stockholm, Akalla

HUSBYGGAREN NR 5.2018

21

ROT

Inlägg om AMA vid seminarium.

Metod för val av ytskydd på parkeringsdäck – P-BAPP I Husbyggaren nr 2, 2017 sammanfattades ett SBUFprojekt med fokus på optimalt ytskydd av parkerings­ däck. I projektet har bland annat en hjälpmetod för val av lämpligt ytskydd i golvnivå utvecklats. I denna artikel presenteras metoden mer ingående.

S

yftet med det aktuella SBUF-projektet som helhet har varit att ta fram under­ lag för hur ett beläggnings­ system på parkeringsdäck bör utformas, skyddas och underhållas på ett optimalt och ekonomiskt hållbart sätt. Förslag till riktlinjer och kravspecifika­ 22

påverka AMA regelverk genom ökat mark­ nadsengagemang. Våra föreslagna riktlinjer för tätskikts- och skyddsbeläggningssystem på betong i parkeringsgarage ansluter där­ för till AMA beskrivningsverktyg.

Ett seminarium om projektet hölls 13 september i Stockholm i år.

HUS ELLER ANLÄGGNING?

tion har tagits fram liksom en ny metod för laboratorieprovning av motstånd mot dubbdäcksslitage samt ett beställarens hjälpverktyg inför val av beläggningssys­ tem. Metoden för val av beläggningssystem har vi kallat för en P-BAPP (där P står för parkeringsdäck, B för beläggningssystem och APP för applikation).

Ambitionen har också varit att kunna

Ett parkeringsdäck kan betraktas både som hus och anläggning. De tekniska delarna av AMA som berörs är AMA Anläggning och AMA Hus med tillhörande råd och anvis­ ningar i RA Anläggning och RA Hus. I vissa delar kan även Trafikverkets TRVAMA vara tillämplig.

AMA Anläggning används som kravstäl­ lande dokument vid upphandling av entre­ prenader av broar, tunnlar, kajer, hamnar

HUSBYGGAREN NR 5.2018

och liknande, medan AMA Hus innehåller motsvarande beskrivningstexter för användning vid uppförande av hela eller delar av hus. Trafikverkets TRVAMA används för att beskriva krav i anläggningar som ägs, drivs, förvaltas samt där underhåll upphandlas och styrs av Trafikverket.

AMA:s olika tekniska delar kan åberopas tillsammans i en och samma beskrivning.

Därefter väljs koder för anpassning till aktu­ ellt projekt. AMA är avsedd att tjäna som underlag vid upprättande av tekniska beskrivningar och syftar till att förenkla arbetet med att formulera beställarens krav på färdig produkt och dess delar. Texterna ska innehålla beprövade material, metoder och tekniker.

RA är avsedd att vara en hjälp för beskri­ varen, vid formulering och anpassning av beskrivningen till det aktuella objektet. Här ges råd till texter vid val av mindre beprö­ vade metoder och material. RA används som checklista, komplement, för kontroll av fullständighet och kalkylerbarhet samt samordningen av delarna.

Förutsättningarna är det som styr. För ett 2-plans, öppet parkeringsdäck, med betongplatta på mark, där övre planet utgör tak är det enklast att beskriva enligt AMA Anläggning. Tätskiktet och belägg­ ningen är då till för att skydda betongkon­ struktionen och förhindra läckage till grundvattnet. Tätskiktet ska vara tätt och även skydda betongkonstruktionen under belastning och över tid. För parkeringshus, i ett eller flera plan med, så kallade mellan­ bjälklag, där krav ställs på beläggningens funktions- och bruksegenskaper för att utgöra ytskikt, kan beskrivningen anslutas till AMA Hus. För parkeringsytor som ägs, förvaltas och underhålls av Trafikverket, ska AMA Anläggning användas med eventu­ ell komplettering av kraven i TRVAMA. AMA 17 Anläggning och AMA 18 Hus kan således användas i en och samma tekniska beskrivning för ett parkeringsdäck. AMA 17 Anläggning, beskriver tät-, yt-, skydds- och slitskikt för olika konstruktioner samt åbe­ ropar standarder för egenskapskrav, pro­ dukter, system, kvalitéer och utförande.

AMA 18 Hus har motsvarande tekniska beskrivningstexter som påvisar bruks- och egenskapskrav samt funktioner som ska ingå i beskrivningen av skyddsbeläggningen för parkeringsdäck. Ofta är det emellertid svårt att navigera rätt bland de olika beskrivningstexterna. Parkeringsgarage och skyddsbeläggning behöver lyftas fram på ett tydligare sätt.

Exempel på skador för beläggningssystem på P-däck – vidhäftningsförlust på köryta och slitage i ramp.

riktlinjerna har varit att höja kunskapsni­ vån bland beställare, projektörer, konsul­ ter, entreprenörer och tillverkare samt peka på olika fördelar, brister och problem vad gäller val av beläggningssystem till par­ keringsdäck.

I riktlinjerna listas olika standarder och regelverk som man bör känna till inom området, och ett förslag på funktionskrav för beläggningssystem på parkeringsdäck av betong presenteras. Olika typer av pro­ dukter och system tas upp vad gäller inne­ håll, uppbyggnad och funktion. För- och nackdelar listas. Avslutningsvis behandlas arbetsutförande, säkerhet och hälsa.

VAL AV BELÄGGNINGSSYSTEM

RIKTLINJER OCH HJÄLPVERKTYG

Avsikten med de inom projektet framtagna HUSBYGGAREN NR 5.2018

Även om ett parkeringsdäck är skyddsbe­ lagt kan skador uppstå på den skyddande

beläggningen som sådan beroende på felak­ tigt val av system, undermåligt utförande och/eller försummat underhåll.

P-BAPPen, d.v.s. hjälpverktyget för opti­ malt val av skyddsbeläggning på parke­ ringsdäck, baseras på det aktuella P-däckets konstruktionsuppbyggnad och miljö samt beställarens behov och önskemål. Syftet med P-BAPPen är att hjälpa beställare, entreprenörer och andra att välja skyddsbe­ läggning på parkeringsdäckets trafikerade yta eller ramp vid nybyggnad och renove­ ring /reparation.

Ett antal frågor om konstruktionen, krav och önskemål ska besvaras. I appen beräk­ nas därefter vilka minimikrav som ställs på olika system för att uppfylla dessa krav och önskemål (såvida det är möjligt). Exempel på krav och önskemål är livslängd, prisnivå, 23

VI SKAPAR UTRYMME FÖR DIN VERKSAMHET

Starkast på stål.

Bjälklag?

Att bygga med bjälklag från Lättklinkerbetong har många fördelar.

En spännvidd på upp till sex meter ger en friare planlösning. Produkten är flexibel och kan tillexempel används som mellanbjälklag i villor, golvbjälklag till krypgrund, takterasser och takkonstruktion.

LK Bjälklag tillverkas i lättklinkerbetong, ett material som är både obrännbart och ljudisolerande.

www.lkb.se

ROT

Exempel på frågor och svar om konstruktionen och miljön i excelarket.

■■ krav på systemen avseende tjocklek,

vatten­täthet, kemikalieresistens etc.

■■ vilka krav som orsakar prishöjning utö­ ver s.k. standardnivå För system som inte uppfyller kraven redovisas orsakerna (max 5 olika orsaker redovisas).

Om användaren ändrar sina krav/svar i excelarket så erhålls direkt en feedback om hur detta påverkar minimikraven på syste­ men. Mer detaljer om specifikationer avse­ ende skyddsbeläggningar finns som en länk i introdukten till P-BAPPen. De tekniska delarna av AMA som berörs är AMA Anläggning och AMA Hus med tillhörande rad och anvisningar i RA Anläggning och RA Hus.

städbarhet, kulör, halksäkerhetsgrad, belastningsfrekvens och underhåll.

Applikationen är gemensam för P-ytor (körbanor och p-platser) respektive ramper (med olika krav per del). Makron ingår och därför måste makroanvändning accepteras när excelappen öppnas. Först därefter kan de olika frågorna besvaras. Svaren kan redi­ geras och resultaten kan sparas.

Med erhållna svar sammanställer appen: ■■ accepterade system generellt sett HUSBYGGAREN NR 5.2018

dukt på rätt plats och på rätt sätt är väl­ komna.

Projektet förväntas kunna fortsätta med åtminstone ytterligare uppföljningar av de 22 provläggningsytor som lagts ut inom projektet under perioden 2013–2015 på tre olika parkeringsgarage i Sverige. ■

Referens Edwards Y., Forsberg H., Beläggningssystem för parkeringsdäck – Utvärdering av system, riktlinjer och hjälpverktyg, SBUF rapport 13375, 2017.

INFORMATION OCH KUNSKAPSSPRIDNING

Kurser i hur P-BAPPen kan användas i prak­ tiken startas upp med ett första kurstillfälle den 29 november. Kurserna ges inte, som angivits i den tidigare artikeln 2/2017, inom CBI:s kursverksamhet utan av Ytskyddsaka­ demien (YSA). Intyg om kursmedverkan samt P-BAPP erhålls efter avslutad kurs.

Eventuella uppdateringar erhålls därefter också via YSA liksom stöd och svar på frågor.

Inbjudan till kurserna med agenda finns på www.ytskyddsakademien.se och alla som vill öka livslängden på parkeringshus och ytskyddsbeläggningar genom rätt pro­

YLVA EDWARDS

Teknisk doktor i Vägteknik och docent i Brobyggnad (KTH).

Seniorkonsult Ylva Edwards Materialteknik AB.

HÅKAN FORSBERG

Golvbesiktningsman och konsult i beläggningsmassor.

Golvanalys Sverige AB & Ytskydds­ akademien.

25

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

CATERINA CARREMAN

Advokat caterina.carreman@foyen.se BJÖRN ERIKSSON

Biträdande jruist bjorn.eriksson@foyen.se

Avgörande från Mark- och miljö­ överdomstolen skapar osäkerhet kring risken att påföras byggsank­ tionsavgift vid partiella startbesked Byggsanktionsavgift ska tas ut om en åtgärd som kräver bygglov påbörjas innan startbesked har lämnats. Av förarbetena till Plan- och bygglagen framgår att ett start­ besked även kan ges endast för vissa arbeten, så kallade partiella startbesked. En entreprenör kan då påbörja till exempel markarbeten även om startbesked för tak­ konstruktion inte erhållits. Frågan är därför om byggsanktionsavgift kan tas ut för åt­ gärder som påbörjas utöver de som meddelats genom ett sådant partiellt starbesked.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN (”MÖD”) har tidigare besvarat

denna fråga nekande, P 403316. Anledningen till detta är enligt MÖD att ett bygglov gäl­ ler för samtliga de åtgärder som är nödvändiga för dess genomförande. Den bestäm­ melse i Plan- och byggförord­ ningen (”PBF”), vari beräk­ ningen av byggsanktionsavgift framgår, ger till sin lydelse uttryck för att byggsanktions­ avgift endast kan tas ut när en nybyggnation påbörjas utan startbesked men inte för det fall en (senare) åtgärd påbörjas som omfattas av meddelat bygglov men inte av ett parti­ ellt startbesked. visserli­ gen att möjligheten att med­ dela partiella startbesked ger utrymme för att påföra byggs­ anktionsavgift även för åtgär­ der som går utöver vad som meddelats i ett partiellt start­ besked. Men eftersom det är oklart hur bestämmelserna om

MÖD UPPMÄRKSAMMAR

26

uttagande av byggsanktionsav­ gift ska tolkas och på grund av dess straffrättsliga karaktär kommer MÖD, vid en restriktiv tolkning, fram till att byggsank­ tionsavgift inte kan tas ut i dessa situationer.

ETT NYLIGEN MEDDELAT avgö­ rande från MÖD, P 7901-17, kommer dock till en motsatt slutsats. I avgörandet hade ett bolag erhållit bygglov för nybyggnad av enbostadshus samt ett partiellt startbesked för rivnings- och markarbeten.

Vid besök på fastigheten kon­ staterades att bolaget påbörjat grundarbeten. MÖD anser att det är klarlagt att bolaget utfört grundläggningsarbeten innan starbesked för detta meddelats. MÖD menar också att det inte råder några tvivel om att de åtgärder som bolaget utfört inte omfattades av det partiella starbeskedet och att därmed förutsättningarna för att ta ut byggsanktionsavgift föreligger.

DÅ FOKUS I MÅLET var vem som

är rätt adressat för den medde­ lade byggsanktionsavgiften dis­ kuterar MÖD inte frågan om möjligheten till byggsanktions­ avgift vid partiella startbesked i närmare detalj. Frågan disku­ teras dock i underinstansen.

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN (”MMD”) anser att MÖDs tolk­ ning av byggsanktionsavgifts­ bestämmelserna i tidigare avgöranden , innebärande att byggsanktionsavgift aldrig kan tas ut vid åtgärder som går utö­ ver vad som meddelats i ett partiellt startbesked, får kon­ sekvenser som inte kan vara förenliga med lagstiftarens intentioner. Detta eftersom det då skulle räcka med ett parti­ ellt startbesked för att senare kunna vidta mycket omfat­ tande bygglovspliktiga åtgär­ der utan att de kontrollåtgär­ der som hör ihop med ett startbesked genomförs, vilket i sin tur skulle innebära att möj­ ligheten att meddela partiella

startbesked i princip inte kan nyttjas.

VI PÅ FOYEN ser inga avgörande skillnader i de omständigheter som ligger bakom MÖDs avgö­ randen vilka kan motivera målens olika utgång. För den enskilde eller bolaget som ris­ kerar att drabbas av byggsank­ tionsavgift behövs ett klargö­ rande hur dessa regler sam­ mantaget ska tolkas då rättslä­ get nu är mycket oklart. Det senaste avgörandet från MÖD ger dock anledning att vara försiktig som byggherre. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 5.2018

Vad? Hur? Varför?

Den som är erfaren av att driva och utveckla

hov under hela livscykeln – från första tanke

företag känner till vikten av att få vad’et att lira

till daglig verksamhet. Från första vad till alla

med hur’et. Styrkan i att veta precis vad som ska

hur vi möter längs vägen.

göras och exakt hur det ska göras. Det är den

Med oss får du en partner med över 700

kraften som ligger bakom samarbetet mellan

brand- och riskexperter, tekniker, analytiker

Presto och Briab.

och servicegivare representerade på närmare

På Presto och Briab jobbar vi med brandskydd och riskhantering. Tillsammans tar vi ansvar för ett företags eller projekts totala be-

60 orter i Sverige med över 50.000 kunder.

Behöver du också hjälp med dina viktigaste vad och hur? Hör av dig så berättar vi varför?

Kontakta oss via presto.se eller briab.se

ROT

RÄTT BRANDSKYDD VID ROT – LÄTTARE SAGT ÄN GJORT Dessa dagar pågår det många projekt som kan samlas under begreppet ROT-projekt. Graden av ROT varierar dock och kan i princip bestå från ett begränsat stambyte till att det blir en komplett modernisering av ett flerbo­ stadshus med en ökad livslängd på ytterligare 30–50 år.

1980 släppte Peps Persson skivan Rotrock och frågan är om någon ens då kände till begreppet ROT, eller var det bara Peps som var förutseende? Att prata brandtek­ nisk bygg- och installationsteknik med Peps är kanske ingen bra idé, men med en klok och bra utgångspunkt inför ROT-projekt kan många misstag undvikas och projek­ten kan genom­föras på ett bra sätt.

TEXT: CHRISTIAN STÅLEKER

D

ET HANDLAR OM R OCH INTE OM ROT

Det kan låta märkligt men en stor andel av de hus som i dag behöver genomgå en ROT, renove­ ring, ombyggnad och till­ byggnad, skulle kunna benämnas något helt annat som projekt.

Varför ROT? Ett R är fullt tillräckligt, för det är vad det i många fall handlar om. Begrep­ pet R-projekt är inte lika etablerat, ännu, men kanske kommer det att bli det, åtmins­ tone när det rör sig om en renovering. I denna artikel kommer denna benämning att användas. Låt oss kalla det för vad det är, R – som i renovering; som när vi renove­ rar stabila flerbostadshus från 1950–70-talet i syfte att kunna fungera ytterligare tre till fem årtionden som fullvärdiga byggnader.

Oftast vill man dock lite mer i ett R-pro­ 28

jekt. Kraven, med all rätt, på energieffekti­ visering, trygghet, komfort har ökat och att hantera detta i samband med en omfat­ tande renovering är ofta klokt och ekono­ miskt effektivt. Att kalla detta per definition ombyggnad, eller än värre tillbyggnad, vore formellt fel. Det är fortfarande ett R-pro­ jekt. Jag anser det viktigt att använda rätt benämning, speciellt när det kommer till hur aktuella myndighetskrav ska uppfyllas.

Att hänföra ett projekt till ombyggnad inne­ bär i princip att formella nybyggnadskrav ska uppfyllas, och kan komma att omfatta hela byggnaden. Till skillnad mot en reno­ vering, som kan hänföras till ändring, och ger en hänvisning till de föreskrifter som gäller just ändring enligt Boverkets bygg­ regler, BBR, och avsnitt 5:8. Den ändrade delen hamnar då i fokus och med de aktu­ ella krav som då kan ställas på just den änd­ rade delen.

I många fall är det en ordentlig upprust­ ning och modernisering som eftersträvas där de boende kan både se och uppleva skillnaden mellan före och efter renove­ ringen. R-projekt kan som tidigare nämns utgöras av ett stambyte med tillhörande badrumsrenovering men det är vanligare att fler åtgärder omfattas. Idag skulle man kunna påstå att ett normalt R-projekt omfattas av följande: ■■ stambyte, kök och badrum ■■ renovering våtrum och kök ■■ byte el/tele ■■ förbättring ventilation, i varierande grad ■■ ytskiktsrenovering inom lägenhet och i trapphus ■■ byte av lägenhetsdörrar ■■ modernisering av källare Generellt sett är ovanstående det som oftast återkommer. Ytterligare som kan till­ komma är: byte av yttertak, tilläggsisole­ ring av fasad med tillhörande fönsterbyte samt balkongrenoveringar. Med det sist­ nämnda börjar man närma sig ”nytt hus”, men likväl, vi står fortfarande vid begrep­ pet renovering, formellt sett benämnt underhåll eller ändring.

I vissa fall tillskapas nya lägenheter, i käl­ lare eller på vind. Dessa behandlas inte ytterligare i denna artikel. Utgångspunkten för dessa ytors kravnivå är de krav som återges i BBR, avsnitt 5:1–5:7 för den änd­ rade delen och givetvis beaktande av bygg­ nadens förutsättningar.

UTGÅNGSPUNKTEN

Vid alla projekt är det husets förutsätt­ ningar som ska utgöra grunden för renove­ ringsbehovet. Men ofta är omfattningen och utförandet kopplat till ekonomin hos fastighetsägaren. Det är svårbedömt vad som styr mest men normalt sett kanske det är en balans mellan dessa båda element.

Det är klart att man ofta vill göra mer i sam­ band med en renovering men ekonomin hos fastighetsägren kan begränsa omfatt­

HUSBYGGAREN NR 5.2018

ningen på R-projektet. Slutligen måste det finnas en bäring rent ekonomsikt i de inves­ teringar som görs över tiden. Många bestäl­ lare är i dag fullt medvetna om denna eko­ nomisk-tekniska balans. Det som dock är viktigt är att det också förmedlas till projek­ tet och att både konsultgrupp och entrepre­ nörer är medvetna om förhållandena och projektets ambitionsnivå.

Med huset som en grund skapas dock en bra plattform för att ta beslut. Med en bra konsultgrupp, bestående av både gammal erfarenhet och modern kunskap, så finns det bra förutsättningar att optimera rele­ vanta åtgärder. Med en klok beställare med tydliga direktiv kopplat till teknik, ekonomi och tid är oftast en god väg lagd fram till ett bra slutresultat.

Ett bra betongbjälklag med pågående rörinstalla­ tioner och tillhörande ”brandstrypare”.

Tilläggsisolering av fasad i ett projekt med kvarboende där brandskyddet är fullgott först när fasaden putsats, en risksituation.

tionsschakts utförande, genomföringar i brandcellsgränser etc. Hus från 1950-70talet har i princip alltid goda förutsätt­ ningar för att hantera detta i och med dess konstruktiva uppbyggnad med platsgjuten betong. R-projekt i flerbostadshus från 1920-talet och tidigare, med träbjälklag, innebär dock en ytterligare försvårande dimension rent brandtekniskt.

Aktivt brandskydd är i grunden inte van­ ligt i flerbostadshus. Definitionen av aktivt brandskydd kan sammanfattas i brand­ skydd som ska aktiveras vid just brand.

Klassiska exempel på aktivt brandskydd är sprinkler och brandlarm. I ett R-projekt skulle man med lite vilja kunna hänföra ventilationssystemet till ett aktivt brand­ skydd i det fall det omfattas av projektet.

I dessa fall, där man t.ex. moderniserar och energieffektiviserar ventilationssystemet krävs det oftast någon form av aktivt brand­ skydd för att säkerställa skydd mot brand­ gasspridning via ventilationskanalerna.

Generellt sett är denna åtgärd oftast det som kräver mest tid under projekteringsfa­ sen när det gäller brand.

Inom området teknik krävs en särskild del kopplad till R-projekt och det berör til�­ läggsisolering av fasader. Detta sker i olika omfattning och på olika sätt. I dag finns fasadsystem med väldigt olika utformning, allt från helt obrännbara lösningar till lös­ ningar med brännbar cellplastisolering där brandskyddet är helt färdigställt först när fasaden också är helt klar med komplett putsning. Där är ett antal faktorer som tål att vägas in i denna del. Kommer det vara kvarboende i huset? Kommer det nyttjas ett fasadsystem som har ett brandskydd som är fullt färdigt först när hela fasaden är fär­ dig? Det påverkar ju givetvis personsäker­ heten i högsta grad men också fastighetens egendomsskydd.

Generellt sett är rekommendationen att om fasadåtgärder ska utföras så ska inte kvarboende medges. Hur ska de ha en acceptabel boendemiljö och hur ska de

eventuellt kunna utrymmas på ett tryggt sätt om brand uppstår? Är fasadsystemet dessutom beroende av det sista putsskiktet för fullgott brandskydd så måste man även väldigt noga överväga egendomsskyddet.

Tyvärr har det i allt för många fall bara ”renoverats på” och det är bara ren tur att ingen stor olycka inträffat. Dagens fasadsys­ tem har blivit bättre och medvetenheten likaså, men likväl. Fasadåtgärder ska gene­ rellt sett innebära brandsäkerhetshöjande åtgärder av många skäl. Och utan kvar­ boende.

KVARBOENDE – NEJ TACK

Beroende på var i Sverige fastigheten är belägen, tillgängliga lägenhetsvakanser etc, närliggande etableringsytor för evakue­ ringsbostäder så varierar möjligheterna till att välja kvarboende eller ej.

Rent brandtekniskt ska kvarboende und­ vikas. Generellt sett är det en omöjlighet att uppfylla ett acceptabelt brandskydd med kvarboende i lägenheterna genom projek­ tets alla skeden. Det spelar ingen roll hur mycket tid och kraft som läggs på säker­ hetshöjande åtgärder. Det blir aldrig bra.

Likväl genomförs dessa projekt och hittills har det gått bra. Det är dock en tidsfråga innan någonting mindre bra inträffar. Det spelar i grunden ingen roll om hyran är halverad under renoveringsperioden och att man kompenserar de boende med både det ena och det andra. De boende har inte en acceptabel brandsäkerhet. Men en enkel grundläggande kunskap i byggnadstekniskt brandskydd kan man ge rött kort till samt­ liga R-projekt med kvarboende. Tyvärr. Ett krasst konstaterande som många väljer att blunda för. Givetvis av praktiska skäl då bristen på lägenhetsvakanser i många fall är tydlig.

I sammanhanget torde ett renoverings­ projekt kunna bedrivas betydligt mer ratio­ nellt utan kvarboende och genomföras med både högre kvalitet och tempo för alla inblandade. Det kan i vissa fall vara värt att beakta denna optimering när man ska vär­ dera tillfälliga ersättnings-boenden och kostnaderna för dessa. I andra vågskålen, med kvarboende, måste man beakta extra åtgärder som blir nödvändiga samt den för­ dröjning som detta kan innebära.

R, I TEKNIKEN

Ett R-projekt och dess brandskydd består till stor del av passivt brandskydd. Att säkerställa brand- och utrymningssäkerhe­ ten med de brandcellsskiljande åtgärder som behövs är det som oftast ligger i fokus.

Det som generellt sett behöver ges mer tid är de installationstekniska delar som kräver brandtekniska åtgärder kopplat till installa­ HUSBYGGAREN NR 5.2018

DET FINA SLUTET

Ett R-projekt innebär i många fall ett lyft för alla, förhoppningsvis mest för de boende.

De flesta upplever en bra känsla för finish, kvalitet, teknik. Hyran kanske höjs men sett över tiden är det en kostnad som kanske känns motiverad. Normalt sett förbättras brandskyddet också på många sätt. Det mest konkreta i byggnader från 1950–70talet är en förbättrad standard och kvalitet på dörrar ut mot trapphuset. Det som inte ses är i många fall ett förbättrat ventila­ tionsbrandskydd samt att övriga installatio­ ner blivit bättre till skydd mot brandsprid­ ning. Dolda kvaliteter som kan komma att uppskattas om olyckan är framme. Oavsett upplevelse så är det generellt sett positivt att genomföra ett R-projekt. Det är skönt att de boende inte nämner brandskyddet när man gör utförandekontroller utan att gläd­ jen finns för det nya badrummet eller köket, det är trots allt det som är vardagen.

Brandskydd är ju bara ett nödvändigt ont…■

CHRISTIAN STÅLEKER

Brandingenjör, Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB.

29

Noterat Första beslut om statsbidrag för skredsäkring längs Göta älv

Svanenmärkt renovering har gjort premiär

SGI och Delegationen för Göta älv har beslutat att tilldela Lilla Edets kommun sammanlagt 1 930 000 kr för ras- och skredsäk­ rande åtgärder längs med Göta älv. Det är första gången som de statliga bidragen delas ut.

– Det känns bra att vi fattat snabba och väl förankrade beslut om statsbidrag för de här områdena, säger SGI:s generaldirektör Åsa-Britt Karlsson. Vi kommer även att ha en andra ansöknings­ omgång i höst för att ge kommunerna en ny chans att söka bidrag. Sista ansökningsdatum är den 1 november.

Delegationen för Göta älv bildades på regeringens uppdrag 2018 med syftet att finansiera geotekniska åtgärder längs med älven som ska minska sannolikheten för ras och skred. Merinfo på www.swedgeo.se.

Renoveringsbehovet hos befintligt bostadsbestånd är enormt och till detta kopplat en stor miljöbelastning. Ett sätt att minska belast­ ningen i samband med renovering är att genomföra en Svanen­ märkt renovering. För att byggnadens ska bli certifierade ska 46 obligatoriska krav uppdelade på fem fokusområden uppfyllas.

En Svanenmärkt renovering ska garanter att den renoverade byggnaden har: ■■ låg energianvändning efter renovering ■■ god innemiljö och låga emissioner av farliga kemikalier ■■ inventerats innan renoveringen och att hälso- och miljöfarliga ämnen och farligt avfall har omhändertagits korrekt ■■ byggprodukter, material och kemiska produkter uppfyller höga miljö- och hälsokrav.

■■ främjat återbruk av byggprodukter och material De byggnadstyper som kan genomgå Svanenmärkt renovering är småhus, flerbostadshus, byggnader för skola och förskola samt kontorsbyggnader. Läs mera på www.svanen.se.

Guide för projekterande arkitekter Arkitektyrket är på flera sätt ett komplext yrke som bygger på kun­ skap inom många olika områden.

Arkitekter förväntas kunna ”lite om mycket”. Dagligen behöver arkitek­ ten förhålla sig till ett flertal lagar, förordningar, föreskrifter och all­ männa råd som reglerar den byggda miljön. Arkitekten också ha förmågan att visualisera och pre­ sentera sina idéer på ett överty­ gande och pedagogiskt sätt.

Arkitekt 2.0 – Guide för projek­ terande arkitekter är tänkt som en praktisk handbok för arkitekter och arkitektstudenter att ha nära tillhands, som ett verktyg under utbildningen och i det dagliga arbetet.

Boken är indelad i fem delar. Byggprocessen, På kontoret, Sys­ tem och byggnadsdelar, Bostadsutformning och funktion samt Lexikon. Författare är Jenny Eringstam och Nina Sandahl. Finns att beställa på www.byggtjanst.se. Kom ihåg att du som SBR med­ lem har 10% rabatt.

30

Källorna till mikroplast i huvudstaden IVL Svenska Miljöinstitutet har kartlagt källor och spridningsvä­ gar för mikroplast i Stockholms stad. Den största mätbara källan utgörs av trafiken genom väg- och däckslitage, där det enbart i Stockholmsområdet sprids mellan 555-570 ton mikroplaster från trafiken varje år. Det område där de mest kostnadseffektiva åtgär­ derna kan införas är dock inom nedskräpning, enligt rapporten Mikroplast i Stockholms stad som också föreslår åtgärder för att skydda miljön.

HUSBYGGAREN NR 5.2018

Noterat Varannan cykelägare har någon gång blivit av med sin cykel!

En Demoskopundersökning SSF Stöldskyddsföreningen låtit göra visar att drygt varannan cykelägare någon gång blivit bestulen på sin cykel. Samma undersökning visar även att du löper nästan tre gånger större risk att få din cykel stulen om den inte är fastlåst i ett fast objekt.

Allt färre ser sin bostad som en investering På bara två år har andelen svenskar som ser sin bostad som en ekonomisk investering rasat. Mellan 2016 och 2018 minskade andelen från 74% till 45%. Det visar en undersökning gjord av Landshypotek Bank, framtagen tillsammans med Novus.

Reviderad handbok Boken Byggnadsmaterial av Per Gunnar Burström och Kjell Nil­ vér har i år utkommit i en reviderad utgåva. Byggbranschen använder ett mycket stort antal material, vars sammanlagda kost­ nad uppgår till drygt 40 procent av den totala byggkostnaden.

Alla dessa olika material behandlas i denna bok. I de första elva kapitlen beskrivs och definieras materialens viktigaste egenska­ per. Det gäller bl.a. värme, fukt, hållfasthet, deformation, bestän­ dighet och egenskaper vid brand.

I boken beskrivs deras tillverk­ ning, uppbygg­ nad och egenska­ per. Ett stort antal praktiska exempel visar på både lämpliga och olämpliga användnings­ områden. Beräk­ ningsexempel och materialens miljöpåverkan och principer för materialval tas också upp.

Kom ihåg att du får rabatt som medlem i SBR. Läs mer: www.studentlitteratur.se.

HUSBYGGAREN NR 5.2018

Utlysning – Energieffektivt byggande och boende, E2B2 Den andra utlysningen inom forsknings- och innovationspro­ grammet E2B2 omfattar cirka 30 miljoner kronor och är öppen för ansökningar till och med den 6 november 2018.

Forsknings- och innovationsprogrammet är en bred satsning för forskning och utveck­ ling inom området ener­ gieffektivt byggande och boende. Programmet ska bidra till ökad energief­ fektivisering i bebyggel­ sen genom forskning, utveckling, innovation och demonstration.

Generellt ska sökande projekt utgå från ett sys­ temperspektiv i betydel­ sen att resultaten från varje enskilt projekt ska leda till energieffektivise­ ring även i ett större sam­ hällsperspektiv.

Utlysningen riktar sig till alla aktörer som kan bidra till utvecklingen inom området och inklu­ derar exempelvis företag, offentlig sektor, institut samt universitet och hög­ skolor. Läs mer: www.e2b2.se.

31

Bransch- & projektnytt Svensk Byggplåt säger ifrån!

Foto: Åsa Ragnarsson (Svensk Byggplåt 100procent)

– Nu räcker det! Ensidig glorifiering och ovilja att ta till sig forsk­ ning ska inte få stoppa vidareutvecklingen av miljövänliga bygg­ material. Det skriver ledande företrädare för företagen inom Svensk Byggplåt i en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet 25 september.

– Att ohämmat glorifiera trä och misskreditera andra byggma­ terial är att dumförklara hela byggbranschen. Dessutom går Sverige miste om möjligheter att bygga klimatsmart. Det har under en längre tid pågått en debatt mellan byggmaterialen om vilket som är mest miljövänligt. Främst har det handlat om trä vs betong. Ord står mot ord och forskning mot forskning. Men regeringen har tagit sig rätten att bestämma att det finns ett miljö­vänligt material och att det är trä, skriver företrädarna för Svensk Byggplåt vidare.

Inlägget avslutas med att regeringen istället för att tala om vad som är rätt och fel, borde arbeta för lagstiftning och säkerställa att inventeringen av miljövänliga byggmaterial görs korrekt.

Regeringen borde också uppmuntra till och kräva av bransch­ expertisen inom varje byggmaterial att utvecklingen går snabbt och åt rätt håll.

Inga parkeringsplatser för de boende sätter nya lösningar i fokus De boende i Riksbyggens Brf Viva i Göteborg kommer att få till­ gång till en betydligt bredare mobilitetslösning än vad som är vanligt i en bostadsrättsförening. Här kommer att finnas en for­ donspool med fyra elbilar, fem elcyklar och fyra ellastcyklar samt ytterligare ett par lätta elfordon. Det finns också gott om cykel­ parkeringar och en cykelbro från gatan så man kör rakt in till cykelparkeringen. Det finns även en cykelverkstad så att det blir lätt att underhålla sin cykel.

Från solcellerna på taken produceras el som delvis kommer att användas för att ladda elfordonen i poolen. Eftersom att mest energi från solcellerna produceras på dagtid då användningen är som minst så lagras denna i begagnade bussbatterier för att kapa effekttopparna som uppstår på kvällen då de boende kommer och startat tvättmaskinen eller sätter bilen på laddning.

I Brf Viva testar också Riksbyggen, Västtrafik, Sunfleet och EC2B en ny digital tjänst som ska göra det enklare för människor att kombinera olika färdsätt, till exempel cykel, bilpool och kollek­tivtrafik.

Brf Viva handlar om långt mer än klara sig utan bil och ingår i flera samarbets- och forskningsprojekt för att minskad miljöbe­ lastning. Läs mer Brf Viva och Sveriges första upphandling av klimat­smart betong på www.husbyggaren.se. Sök i artikelarkivet eller bläddra i Husbyggaren nr 2, 2016 som e-tidning.

Svensk Betongs Arkitekturpris PREFAB 2018

Med inlevelse, engagemang och tidigare erfarenhet av innovativa bostadsprojekt har H&S gått vidare och byggt kv. Ohboy i egen regi. Byggnaden ligger vid skateparken stapelbädden i Västra Hamnen i Malmö, ett område som tidigare varit otillgängligt eller uppfattats som osäkert.

32

Foto: Peter Carlsson

Arkitekterna Cord Siegel och Axel Hauschild på Hauschild + Siegel architecture är årets vinnare av Svensk Betongs Arkitektur­ pris Prefab 2018.

Priset får de för Ohboy! en kombination av bostadshus och lägenhetshotell i Malmö. Juryn har bestått av arkitekterna Karolina Keyzer, OKK+, Joakim Lyth, Wingårdhs Arkitektkontor, Tina Saaby, Københavns kommune. Juryns motivering:

Du kan läsa mer om byggprojektet i Husbyggaren nr 1, 2016.

Artiklarna hittar du på www.husbyggaren.se.

HUSBYGGAREN NR 5.2018

Guldfärgat parkeringshus byggs i Vallastaden Vallastaden växer och Sankt Kors bygger nu ytterligare ett parke­ ringshus med 412 parkeringsplatser bestående av boende- och besöksparkeringar och 30 laddplatser för elbilar. En ovanlig rörlig ljusinstallation inspirerad av norrsken och havsvågor ska öka tryggheten i byggnaden.

Bygget beräknas vara färdigt i mars 2020 och då står ett modernt parkeringshus med hålad guldfärgad aluminium på plats. I arkitekttävlingen som hölls vann Arkitekter Winell & Jern med motiveringen ”en smart planlösning med plats för flest bilar i en vacker byggnad”.

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag!

Sundbyberg får nytt rese­ centrum Spår går ner under jord och ett nytt resecentrum stiger upp och ska ge Sundbyberg ett nytt stadsrum. Resecentrumet byggs i sam­ band med att Mälarbanan får fyra spår som förläggs i tunnel genom centrala Sundbyberg. Sundbybergs stad och Trafikverket har kommit överens om att lägga spåren genom Sundbyberg i en 1,4 kilometer lång tunnel. Då kommer cirka 30 000 kvadratmeter mark att frigöras, och staden kan utveckla en ny stadskärna och ett nytt resecentrum. Byggstart av Mälarbanan etapp HuvudstaDuvbo beräknas till 2020 och därefter beräknas bygget av tunneln genom Sundbyberg ta åtta år.

Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott.

Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler.

Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer.

På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

BYGGLEVERANTÖRER Amphi-Vent™ Luftfilter för dricksvattenreservoarer Enligt Lås- och bomföreskrifterna

CE-märkta rökluckor • Vakuumsäkrad • Uppfyller SS EN 1508 • Kan sättas på nya och bef. reservoarer

www.röklucka.nu/webbutiken

0582-68 68 90 • www.amphi-tech.se

Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader

När tumstocken tumstocken När inte räcker räcker till till inte

När tumstocken inte räcker till

Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

PEIKKO SVERIGE TILL ER TJÄNST • CE-märkta Peikko ingjutningsprodukter är experten på infästningsteknik för • PSB, genomstansningsarmering betongkonstruktioner och samverkansbalkar för • DELTABEAM®, samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner

tunna bjälklagskonstruktioner.

www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

PRENUMERATIONSERBJUDANDE! Prova tre nummer för 119 kr pren@husbyggaren.se

34

HUSBYGGAREN NR 5.2018

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Värmex utför Entreprenadbesiktning inom VVS Projektledning, Projektering samt Injustering

www.varmex.se 08 -400 125 00

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

PB teknik – specialist på projektering VVS www.pbt.se PINNMOGATAN 1, 254 64 Helsingborg (HK) SKEPPSGATAN 19, 211 11 Malmö

Ty psnitt : Avant Garde Gothic LT Demi Pantone: 7725C

TEL 042-12 00 10

www.akermans.se BESIKTNINGAR - BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 5.2018

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

35

Debatt

Radhusbränderna måste bli färre 2.0 I Husbyggaren nr 1, 2014 belyste jag de allt för vanligt förkommande radhusbränderna.

Jag har sedan dess fortsatt att följa utvecklingen och jag kan tyvärr konstatera ett det finns skäl att vara fortsatt bekymrad.

F

rågan alla – men framförallt de som enligt nedan har särskilt ansvar – sedan länge bort ställa sig är: Var­ för uppstår dessa bränder, gång på gång? Bland fack­ folk är riskerna välkända, och det finns goda möjlig­ heter att med aktiva och passiva brand­ skyddsmetoder minska dem.

Brand och brandspridning är ett viktigt och besvärligt område inom radhusboen­ det. Av dem som direkt berörs är många ovetande, dels om skillnader i spridnings­ risk mellan längor byggda vid olika tid­ punkter, dels om vad de kan göra för att minska risken. Att radhusägare, efter dom 5993-14, meddelad 20 maj 2015 vid Kam­ marrätten i Stockholm, kan åläggas att vidta verksamma åtgärder är nog ännu mindre känt.

Det som behövs är bl.a. ökad kunskap och god information. Jag syftar på informa­ tion som är: ■■ sammanhållen ■■ övergripande ■■ företrädesvis kostnadsfri ■■ lätt att ta del av ■■ aktuell, ska vara lätt att uppdatera Myndigheter har ansvar för att ge sådan information.

På riksplanet kan dåvarande Räddnings­ verkets exempel inspirera t.ex. Boverket och MSB/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Räddningsverkets nu ned­ lagda tidning Sirenen nr 5/2007: ”Bor du i radhus och det börjar brinna hos din granne då är risken stor att det snart brinner även hos dig. Radhusbränder blir ofta allvarliga. … kräver flest dödsoffer av alla boendeformer i förhållande till antal bränder. Det stora problemet är brister i avskiljning mellan radhusen, bränderna sprids för lätt”.

Bland regionala och lokala myndigheter är det positivt att kunna visa det ansvar som t.ex. Uppsala brandförsvar, Räddnings­ 36

tjänsten Dala Mitt och senast Södertörns brandförsvarsförbund tar. Det sker juri­ diskt, genom att driva rättsfall, genom att inventera radhuslängor inom sina ansvars­ områden och/eller genom åtgärder för att öka berörda konsumenters kunskap. Värde­ fulla bidrag till minskade risker för fler rad­ husbränder!

Intresseorganisationer har också ansvar.

Jag avser då organisationer för: ■■ Konsumenter; många som bor i radhus är med i organisationer.

■■ Andra ägare av radhuslängor såsom Brf:ar och kommersiella hyresvärdar ■■ Försäkringsgivare ■■ Byggentreprenörer ■■ Besiktningsförrättare ■■ Fastighetsmäklare Även landets universitet och högskolor samt forskningsinstitut har möjlighet att ytterligare bidra till ökad kunskap.

Media har visat sig vara en mycket viktig aktör. Brinnande längor rapporteras, det ofta dramatiska skeendet tillmäts stort nyhetsintresse. Detta är värdefullt i sig, som offentligt, lättillgängligt underlag för sam­ manställningar av antalet händelser. Detta nyhetsmaterial har varit en förutsättning för den här artikeln.

Ibland går medias rapportering längre, genom att ange hur spridningsriskerna skil­ jer sig åt mellan radhus med olika byggår och typ. Ibland görs dessutom samman­ ställningar av tidigare bränder. Ett bra exempel är denna, nu rätt länge sedan, i DN publicerade artikel (22 maj 1999): ”Radhus­ bränder: Dåligt brandskydd i många rad­ hus. Låga krav på 60-talet. Först på 70-talet började man bygga brandväggar ända upp till yttertaket.”

Artiklar i Husbyggaren ingår i mina för­ sök att bidra till minskning av dessa onö­ diga bränder. En annan del är en PM som jag regelbundet reviderar – och mailar ut.

I den återfinner ni ytterligare exempel och även utförliga referenser till det jag kom­

FAKTARUTA

Bränder där fler än en lägenhet/bostad drabbats. (Obs: fler fall kan finnas).

2014 MARS Länga brann i Gävle. Spred sig till alla husens tak.

MARS Två längor, Lextorp i Trollhättan.

Sju familjer hemlösa.

2015 JUNI Kraftig radhusbrand i Enånger, tre av fyra huskroppar.

2016 JANUARI Radhuslänga i Vårberg.

Tak och krypvind totalskadade.

APRIL Hel radhuslänga i UpplandsVäsby.

NOVEMBER Brand i Laholm, spreds via köksfläkt, vinden öppen i längan.

2017 MAJ I längan där branden startade: 3 lägenheter av 6 helt utbrunna, 1 till all­ varligt skadad. I den dit branden spreds: 6 lägen­heter utbrunna. Sandviken JULI Brand spred sig snabbt till hela taket på fem hus. Gävle 2018 MARS/APRIL Radhuslänga Orust.

MAJ Sex radhus svårt skadade på Mossvägen i Fullersta.

JULI Elva lägenheter i en länga drab­ bade i Helenelund, Sollentuna.

SEPTEMBER Radhuslänga i Södertälje, fick brinna ned till grunden.

menterat i denna text. Välkomna att höra av er och föreslå sedan förbättringar till mina kommande upplagor. ■

SVERKER THORSLUND

Bostadsexpert och fd avdelnings­ direktör Konsumentverket sverker. thorslund@gmail.com

HUSBYGGAREN NR 5.2018

Försök med Snabbspår för byggingenjörer i Skövde I våras anordnade SBR Skaraborg och BI, Byggingenjörerna, en gemensam branschdag som riktade sig till byggbranschen i Skara­borg till vilken det kom omkring 85 personer.

Arbetsförmedlingen var på plats och berät­ tade om ett snabbspår för nyanlända där AF, BI och Skövde kommun samarbetar för att få till nya i arbete på entreprenadsidan.

Projektet kallas Byggpiloten och har lett till flera anställningar under ordnade former.

Vid träffen framkom det att det inte finns någon motsvarande Byggpilot för utrikes­ kommande ingenjörer. Nu har Skaraborgs­

avdelningen genom Carl Beskow haft ett första möte med Arbetsförmedlingen och dragit upp riktlinjerna för ett sådant initia­ tiv. AF kommer att ställa upp med förmed­ larkompetens och ersättning för praktik i upp till 3 månader. Idag har Skaraborgsav­ delningen tagit emot c.v. för 11 ingenjörer som är välutbildade och saknar arbete i Skaraborg.

Initiativet fortsätter med att möta 3–4 sökanden och intervjua dom i Arbetsför­ medlingens lokaler och därefter kontakta lämpliga konsultföretag för samarbete i detta. Kontakter kommer även tas för att involvera Skövde kommun. Målsättningen är att ta fram ett program som motsvarar Byggpiloten men som vänder sig till utrikes­ födda ingenjörer.

– Som byggingenjör inom samhällsbygg­ nads kan vi förhoppningsvis se resultat av vårt arbete i form av välfungerande byggna­ der och infrastruktur. Genom engagemang lokalt i dessa frågor har vi möjlighet att bidra till lyckad integration och även göra något åt bristen på ingenjörer som blir allt mer påtaglig, säger Carl Beskow. Skövde­ avdelningens förhoppning är att detta är modell som kan vara intressant att använda även i andra lokalavdelningar inom SBR. ■

Carl Beskow, ordf. SBR lokalförening, Skaraborg.

Bilder från Skövde.

HUSBYGGAREN NR 5.2018

37

NYTT FRÅN SBR

Nu startar SBR nya kurser inom Byggprojektledning Vill du utveckla dig som projekt­ledare? Då är SBRs kursprogram för Byggprojekt­ ledare något för dig.

I denna kurs ger vi en introduktion till begreppet Fuktsäkerhetsprojektering där vi går igenom metodiken i ByggaF, repeterar den grundläggande fuktme­ kaniken, samt ger exempel på kvanti­ tativ och kvalitativ fuktsäkerhetspro­ jektering med några konkreta exem­ pel. Kursen vänder sig till dig som på något sätt kommer i kontakt med fukt­ säkerhetsfrågorna, t.ex. som beställa­ rens ombud eller som projektör, och därför behöver veta vad fuktsäkerhets­ projektering handlar om och syftar till.

Kursen i fuktsäkerhetsprojektering, 28 november, går utmärkt att komplet­ tera med kursen Putsade fasader dagen innan på samma konferens­anläggning.

Föreläsare: Sture Lindmark, SBR ingenjör samt Teknologie doktor Byggnads­material. ■

Utbildningen kommer innehålla 4 fristå­ ende kursblock där samtliga block pågår under 4 dagar i sträck. De olika kurs­ blocken är uppdelade i de 3 behörighets­ områdena Projektutveckling (block 1), Pro­ jektering (block 2), Produktion (block 3) samt ett fördjup­ ningsblock inom Bygg­projekt­ledning (block 4), detta block sträcker sig över samtliga delar av projektet. Detta för att möjliggöra verklig fördjupad kunskap i byggpro­ jekts samtliga delar. Deltagarna kan välja på att gå samtliga block eller gå enstaka. ■

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlem­ mar i 27 lokalavdelningar. SBR utveck­ lar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätver­ kande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det euro­ peiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtid­ ningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

För mer information och anmälan besök sbr.se/byggutbildningar/

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51 VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Stefan Fogelström

38

Kurs i Fukt­ säkerhets­ projektering

Nya medlemmar STEFAN LÖFSTRÖM Bygg- och Projekt­

ledare, D3 Projekt AB JONAS LUNDBERG Uppdragsledare, Sweco FREDRIK JÄRVKLO Arbetsledare, Järvklo BJÖRN PERSSON Vd, Höganäs Byggkonsult AB GUNILLA PERSSON Projektledare, Hifab JOAKIM JUEL Projekteringsledare, PEAB Sverige AB ToMMY ENGSTRÖM Arbetsledare, Hansson & Söner Entreprenad AB NILS BRUHNER Vd, BIM Formation Sweden AB LARS MELIN Vd, Melin & Brolin Projekt AB PETER KROOK Plåtkonsult, Peter Krook Konsult JAN WIKSTRÖM VVS-konsult, PE VVSdesign i Sverige AB PETER GRÖNLUND Besiktningsman, AB MATS BRÄNSTRÖM Konstruktör, Arconi HÅKAN JOHANSSON Konsult, Qpex ROBERT ADRIAN Ingenjör, Byggledning i Småland AB

HUSBYGGAREN NR 5.2018

Start för SBR:s öppna branschträffar Under 2019 kommer vi ha 4 stycken träffar för medlemmar och icke medlemmar, på plats kommer det vara utställare samt två föreläsningar och utrymme för att mingla bland deltagarna. Datumen för 2019 är: 11 februari Uppsala, 4 april Malmö, 18 sep­ tember Stockholm samt 23 oktober i Norr­ köping. Vi har haft liknande under 2018,

nedan finner du en rapport från eventet den 19 september i Stockholm detta år.

Den 19 september hade vi en föreläsnings­ kväll med runt 80 deltagare på Scandic Continental i Stockholm. Kvällen började med mingel och förtäring där deltagarna

hade möjlighet att gå runt och besöka våra olika utställare och svara på kvällens tips­ promenad. Utställarna var RISE certifie­ ring, Ibinder, Jape, VILPE samt SBR Försäk­ ringsservice.

Därefter hölls en kort presentation om SBR innan det var dags för Åsa Jakobsson och Carina Cederlund från PE att prata om Byggprojektledning. Efter fikapaus var det sedan dags för Johan Bengtsson, Foyen advokatfirma, att tala om vikten av korrekt kommunikation i en byggprocess. Efter Johans föreläsning delades priset ut för vin­ naren av tipspromenaden, Mathilda Norell.

ANNA GÖRANSSON VVS-konsult, Creacon

ANNA KRYVORUCHKO Studerande

MAGNUS FORSLUND Uppdragsledare,

DAN ERIKSSON Studerande

π MÄSSOR & MÖTEN

Ramböll

ULRIKA WILLÉN Byggkonsult, Ulrika Willén

Byggkonsult o KA

RALPH KRARUP Ingenjör, Bengt Dahlgren

Syd AB

FÖRSTA TRÄFFEN BLEV FULLTECKNAD

ANDREAS KLANG Studerande DAN OLSSON Studerande DANIEL ARENCIBIA Studerande MIKAEL HANSSON Studerande

VLADIMIR LADINO Arkitekt, Tengbom AB JONAS PAULSON Vd, Paujon KARIN SCHARTAU Projekt- och byggledare,

KACE AB

HENRIK EJERMARK Bygg- och projekt­

ledare, WSP Sverige AB PETER HALLING Vd, Providor MATTIAS IZGIN Studerande JOHAN IGNBERG Studerande REZA HASHIM Studerande MATTIAS NORDAHL Studerande NIKLAS SKOGQVIST Studerande MARCUS FALCK Studerande ERIK DAGOBERTO Studerande AYAH SULEIMAN Studerande NIKLAS LEIVIK Studerande

HUSBYGGAREN NR 5.2018

SKYDD

23–25 oktober Stockholm Building Sustainability 18

24–25 oktober Stockholm Stålbyggnadsdagen

25 oktober Malmö Kalendariet π KURSER OCH SYMPOSIUM Entreprenadjuridik kombinerad grundoch fortsättningskurs

22–23 oktober, Stockholm

Brandskydd 2018

13–14 november Stockholm BASTA dagen 2018

7 november, Stockholm Brandskydd 2018

Avancerad entreprenadjuridik

13–14 november Stockholm

26 november, Stockholm

Belok/BeBo höstkonferens

Symposium för Kontrollansvariga enligt PBL

Boverkets PBL kompetensdagar

14 november, Stockholm

6–7 november, Helsingborg

29–30 november, Malmö

Putsade fasader

Grundläggningsdagen 40 år 2019

27 november, Stockholm

12 mars, Stockholm

Fuktsäkerhetsprojektering

28 november, Stockholm

39

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

40

HUSBYGGAREN NR 5.2018