Husbyggaren nr 4 2018

NUMMER 4 | 2018

Brandtekniska möjligheter och utmaningar Odling och byggnader Nya villaområden i förtätade städer JURIDIK GDPR och fastighetsdrift I FRAMKANT Fuktsensor för utsatta lägen TEMA Hållbart byggande & fastighet

Träbaserade hybridkonstruktioner – effektiv samverkan mellan material

BILDJOURNALISTIK

Närproducerat i en förtätad miljö

GOD IMORGON STADEN! Du är i ständig utveckling. Du växer. Många kallar dig sitt hem och din värld förändras hela tiden. Du har din själ, ditt kretslopp och dina utmaningar. Vi inspireras av dig och genom innovativa lösningar hjälper vi dig till en bättre morgondag. För framtiden spelar roll.

På Tyréns jobbar vi med samhällsbyggnad med målet att skapa bättre förutsättningar för dagens och framtidens städer. Det är möjligt tack vare våra skickliga ingenjörer, arkitekter och samhällsplanerare och att våra vinster går till forskning och utveckling. Tillsammans med våra kunder hittar vi lösningar för en bättre morgondag.

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se Teknisk redaktör: Mattias Johansson mattias.johansson@syncprojekt.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2018

Nr 1: v.8 Nr 4: v.38

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Brock Commons Tallwood House Naturallywood.com. Foto: KK Law Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Ökad efterfrågan på entreprenadbesiktning – intresset rekordstort

J

ag får ofta frågan ”Finns det någon återväxt bland besiktningsmännen”? Många upplever att besiktningsmän ofta är lite väl till åren komna. Varför ställs den frågan och varför just till mig?

Jag, Tomas Thulin, är ordförande i styrelsen för Entreprenadbesiktningsgruppen inom SBR och det är väl av den anledningen jag får denna fråga. Eller kan det bero på att även jag numer tillhör den äldre skaran? Under mina 30 år som besiktningsman och föreläsare inom entreprenadbesiktning har jag upplevt att det har funnits en viss tröghet att få yngre att bli intresserade av att jobba med entreprenadbesiktning. Det krävs naturligtvis att man har ett gediget tekniskt kunnande i kombination med goda juridiska kunskaper och det tar visserligen några år.

Det sker absolut en föryngring av besiktningsmän inom entreprenadbesiktning. På senare år har jag glädjande märkt på våra kurser att intresset för att jobba med entreprenadbesiktning har ökat oerhört och att medelåldern på kursdeltagare har sjunkit. Under 2017 hade vi ca 500 kursdeltagare på SBR:s kurser i entreprenadbesiktning. Bara under våren 2018 var det 320 kursdeltagare. Det är en markant ökning för varje år och många kurser är fulltecknade. Även anslutna till entreprenadbesiktningsgruppen har ökat.

Vi har en fördubbling sedan 2010 och entreprenadbesiktningsgruppen är idag den SBRgrupp som har flest anslutna medlemmar.

Det ökade intresset för utbildning till

besiktningsman de senaste åren förklaras dels av att efterfrågan på besiktningsmän är stor och dels att branschen idag ställer större krav på kompetens.

Personcertifiering av besiktningsman inom entreprenadbesiktning firar nu 20 år. Det var 1998 som SBR medverkade i framtagande av personcertifieringen av besiktningsman för att få en tredjepartsbedömning av kompetensen för besiktningsmän. Såväl beställare och entreprenörer har insett vikten av att få verifierat att besiktningsmannen är kompetent för sin uppgift och idag ställs ofta krav på att besiktningsman för entreprenadbesiktning ska vara certifierad. Detta behandlades i en artikel i Husbyggaren nr 3 i år.

En bidragande orsak till att efterfrågan på besiktningsmän är stor är också det ökade intresset av att genomföra förbesiktningar fortlöpande under entreprenadtiden. Det fanns en tid då branschen trodde att entreprenadbesiktningar skulle ersättas med entreprenörens egenkontroller, ett så kallat kvalitetsstyrd avlämnande. Utvecklingen har dock blivit den motsatta och besiktningar i projekten har ständigt ökat.

Framtiden för SBR:s entreprenadbesiktningsmän ser därmed ljus ut! ■ TOMAS THULIN

Byggingenjör SBR Av RISE certifierad besiktningsman Ordförande i styrelsen för SBR Entreprenad­ besiktningsgrupp

Välj ett auktoriserat plåtslageri

www.pvforetagen.se

HUSBYGGAREN NR 4.2018

3

Det börjar med ett perspektiv.

På ÅF ser vi framåt, och tillför nya perspektiv.

Med vår byggnadstekniska expertis formar vi smarta och hållbara hus och miljöer, där människor vill leva, bo och arbeta.

Nu och i framtiden. www.afconsult.com

Välkommen till Sveriges största mötesplats om förebyggande och byggnadstekniskt brandskydd! Boka dagarna redan nu!

www.brandskydd2018.se   

Innehåll #4 | 2018 10 TRÄBASERADE HYBRIDKONSTRUKTIONER Hur kan man kombinera trä med andra material, till exempel stål eller betong så att alla material kan utnyttjas i samverkan på ett effektivare sätt än var för sig, och därmed bidra till utvecklingen av mer resurseffektiva byggsystem och byggnader?

13 BRANDTEKNISKA MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR VID HÅLLBART BYGGANDE Utveckling och trender förändrar materialval och installationer i våra byggnader – Therese Göras och Nils Olsson lyfter fram exempel på förändringar som får konsekvenser för brandskyddet.

10

18 BILDJOURNALISTIK Växthuset på Berga 22 ODLING OCH BYGGNADER -HUR HÄNGER DET IHOP? Vad har livsmedel- och vattenkris med fastigheter och byggnader att göra?

28 DET SISTA VILLAOMRÅDET INNANFÖR STADSGRÄNSEN? När hållbarhet och resurshushållning har blivit ledord för mycket av samhälls­utvecklingen har det utrymmeskrävande villabyggandet kommit på skam. På Gustavslund i Helsingborg uppförs just nu den sannolikt sista nya villabebyggelsen innanför stadsgränsen 35 I FRAMKANT En fuktsensor, som med trådlös teknik mäter fuktutvecklingen i en byggnad utan att man behöver riva upp väggar eller golv, har tagits fram vid Linköpings Universitet.

36 FRÅGA JURISTEN Personuppgiftshantering vid användande av intelligenta lösningar inom fastighetsdrift.

13

38 DEBATT – Mätning av λ-värdets isoleringsvärde görs idag på ett felaktigt sätt.

Det menar Åke Mård entreprenör och utvecklare av grund- och bygg­ elementsystem av skumglaselement.

42 NOTERAT □ Gång- och cykeltrafik bra för affärerna i City. □ Kostnadsfri säkerhets­ utbildning. □ Förtätning utmanar luftkvaliteten i våra städer. □ Projekt­engagemang har placerat sig på börsen.

22

46 NYTT FRÅN SBR

Nästa nummer tema ROT, grunder & grundläggning.

Utgivning vecka 43.

TEMA I DETTA NUMMER

π FASTIGHET, SÄKERHET & HÅLLBART BYGGANDE 1959 PRESENTERADE PSYKOLOGEN och organisationsteoretikern Fredrik Herzberg sin tvåfaktorsteori i boken The motivation to Work. De två faktorerna är motivations- och hygienfaktorer. De senare menar Herzberg är grundläggande för ett arbete men ger inte ökad tillfredsställelse eller motivation. Teorin och modellen har lånats över inom produktutveckling och marknadsföring. Temat för denna utgåva kretsar kring hållbart byggande. Idag motiverar miljöklassning och hållbarhetsegenskaper inte besluten utan är en förutsättning för att vara en del av produktionslösningen. Hållbarhet är på god väg att bli en hygienfaktor inom samhällsbyggnad.

HUSBYGGAREN NR 4.2018

18

28 5

Marknadsnytt Förenklar datainsamling och delning vid IR-inspektionen

Flexibel skruvdragare för professionella hantverkare

FLIR InSite-appen hjälper användare att planera och förbereda inspektioner innan de påbörjar dagens arbete. Att arbeta strömlinjeformat med FLIR-värmekameror och verktyg innebär att applikationen samlar alla bilder och data som inspektionsrapporten kräver, samtidigt som den hjälper till att minska den administrativa arbetsbördan. Applikationen tillhandahåller uppdateringar, levererar bilder, inspektionsdata och rapporter i realtid genom en säker och privat kundportal. Den hjälper även till att planera optimala inspektionsrundor och anslutningar med värmekameror och mätare. FLIR InSite organiserar och förvarar också all data för snabb åtkomst av statussammanfattningar av alla elektriska objekt. www.flir.eu/InSite

Nya FlexiClick GSR 18V-60 FC Professional är en sladdlös borrskruvdragare som går att använda för arbeten i både trä, metall och betong.

Med sina 140 mm är borrskruvdragaren 7 mm kortare än föregångaren. Chucktillsatsen GFA 18-M Professional klarar borrstänger upp till 13 mm och är mycket robust tack vare konstruktionen i solid metall. Vinkeltillsatsen GFA 18-W Professional kommer åt att skruva i hörn och excentertillsatsen GFA 18-E Professional gör det möjligt att skruva exakt och nära kanten. Systemet kompletteras av borrhammartillsatsen GFA 18-H Professional. Det förvandlar den sladdlösa borrskruvdragaren till en kraftfull SDS-plus-borrhammare med en egen slagenergi på 1 joule. www.bosch.se

Funktion & design – hand i hand

Liten komponent sparar uppvärmningsenergi Distanser i termiska fönster är en liten komponent med stor effekt på energibehovet i hus. Det finns distanser av metall eller plast. Nu verifierar en studie från oberoende Passive House Institute med siffror att distanser av plast, varmkant, gör fönster mer energieffektiva. De ger längre energiförbrukning, CO2-utsläpp och uppvärmningskostnader. Uppdragsgivare för studien är varmkantstillverkaren SWISSPACER. www.swisspacer.com Med värmebildkamera syns skillnaderna.

Värmeisolering på glaskanten med effektiva distanser av plast (vänster) jämfört med distanser av aluminium (höger) © SWISSPACER

NIT TONHUNDR ASJUT TIOÅT TA TILLTJUGOHUNDR A ARTON

w w w . h f on s t r e t . s e

6

Tillverkaren Weland erbjuder z-ramar för entrégaller, en komplett lösning till skolor, industrier, butiker och kontor. Tillverkaren skriver att en fördel med z-ramarna är att de kan täcka upp större entréytor utan att beställaren behöver gjuta stödklackar eller komplettera med annat smide. I praktiken kan man göra klart på arbetsplatsen med en ursparning i marken för entrégallret och sedan på ett enkelt sätt placera entrégaller och ram på stödben. Ingen annan utrustning än bultförband erfordras för montage. Ramen går även att få i modell för ingjutning om så önskas. Höjden är lätt att justera med de justerbara stödbenen.

De standardiserade z-ramar finns att tillgå under BIM. www.weland.se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd.

Unik konstruktion!

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

HUSBYGGAREN NR 4.2018

Varje timme.

Varje timme förändras förutsättningar för företag och verksamheter då brand bryter ut.

Varje timme riskeras människors liv och hälsa. Varje timme förstör brand resurser och tillgångar och gör framtiden osäker. Varje timme gör vi alla på Presto något åt det.

På Presto utbildar vi människor, installerar system, analyserar risker och utvecklar nya sätt och lösningar som skapar trygghet och värden i vardagen. Vi stöttar, diskuterar och ger råd.

Vi servar, upptäcker och hör av oss. Vi ligger steget före. För oss är varje timme viktig.

För ingen och inget skall skadas av bränder på arbetsplatser. www.presto.se

HÅLLBART BYGGANDE

TRÄBASERADE HYBRID­ KONSTRUKTIONER

– utveckling av resurseffektiva byggsystem och byggnader Mjösatårnet i Brumunddal, Norge.

Foto: Jens Haugen för Moelven.

Trä är som bekant ett utmärkt byggnadsmaterial – man kan bevisligen åstadkomma lysande resultat genom att använda detta material för sig. Men kan man kombinera trä med andra material, till exempel stål eller betong så att alla material kan utnyttjas i samverkan på ett effektivare sätt än var för sig, och därmed bidra till utvecklingen av mer resurseffektiva byggsystem och byggnader?

Denna frågeställning försöker författarna ge svar på.

TEXT: MAGNUS WÅLINDER & ROBERTO CROCETTI

V

id svenska högskolor är undervisning och forskning i regel starkt materialinriktade, vilket innebär att det mycket sällan diskuteras eller studeras möjligheter att kombinera olika material för utveckling av mer resurseffektiva byggsystem. Vid KTH har 8

därför ett initiativ tagits under 2017 till att bygga upp ett så kallat ”hybridnätverk” för att skapa tvärsamarbete dels mellan träindustri- och andra materialindustribranscher dels mellan ingenjörer och arkitekter.

Syftet är att bana väg för ny undervisning i ämnet samt forskningsmöjligheter som kan leda till utveckling av innovativa byggprodukter och lösningar för byggbranschen.

BAKGRUND – ÖVERGRIPANDE POTENTIAL FÖR TRÄBASERADE HYBRIDKONSTRUKTIONER

Över hälften av världens producerade material används idag som byggnadsmaterial. Sen början av 2000-talet har världsproduktionen av cement och stål mer än en fördubblats (år 2015 var produktionen ca 4,1 respektive 1,6 miljarder ton) (PBL 2016).

Den totala produktionen av skogsindustriprodukter har samtidigt legat på en oförändrad nivå, eller en blygsam ökning.

Dagens tillverkning av betong (där cement utgör ca 10% viktsandel) och stål bedöms tillsammans orsaka ca 20% av världens årliga koldioxidutsläpp (PBL 2016). Trä som byggnadsmaterial har samtidigt obestridliga miljömässiga fördelar jämfört med betong och stål, men utnyttjas ändå långt ifrån fullt ut inom byggandet, särskilt när det gäller större bärande konstruktioner.

Faktum är att träbaserade byggnadsmaterial under senare årtionden tappat stora marknadsandelar globalt sett gentemot de mineralbaserade materialen främst när det gäller byggnationen i snabbväxande storstadsområden.

HUSBYGGAREN NR 4.2018

HUSBYGGAREN NR 4.2018

mycket sällan diskuteras eller studeras möjligheter att kombinera olika material för utveckling av mer resurseffektiva byggsystem.

MATERIALET ”TRÄ”

Trä har under lång förhistorisk tid utvecklats och optimerats av naturen, i princip oberoende av människan, för att fungera som ett träd, alltså, en långsträckt stam som under sin livstid ofta måste växa högt i konkurrens med andra träd och simultant kunna transportera stora mängder vatten till kronans fotosyntes. Trä är alltså unikt på det sättet att dess egenskaper är optimerade att i ”vått” tillstånd fungera effektivt både mekanisk och med hög kapacitet för vätsketransport. Naturen har löst detta på ett genialiskt sätt genom att bygga upp trämaterialets struktur i form av ihåliga och väl sammankopplade längs-riktade träceller eller – fibrer, likt sugrör, alltså en nödvändig porös struktur som samtidigt är mycket mekaniskt effektiv i förhållande till sin vikt i sin längsriktning. Den runda och lätt koniska stamformen ger dessutom hög böjhållfasthet och för vindbelastningar från olika håll. Det är också viktigt att komma ihåg att efter sin funktion och relativt långa livslängd som friskt träd (ibland över 1 000 år), så har naturen även designat trämaterialet effektivt i ett kretsloppsperspektiv så att det lätt ska kunna brytas ned och bidra till att nya friska träd återigen kan växa upp. Denna bionedbrytbarhet är nära kopplat till andra speciella egenskaper hos trä, nämligen dess hygroskopicitet som i detta fall orsakar uttorkning och olikformig krympning med resulterande sprickbildning. Detta leder i sin tur till en effektiv åtkomst för tränedbrytande rötsvampar.

Den av naturen optimerade anisotropin, alltså olika mekaniska och fysikaliska egenskaper i olika riktningar, och även dess bio-

nedbrytbarhet är alltså viktiga unika egenskaper hos trä som måste hanteras på ett korrekt sätt för att uppnå träets högsta effektivitet i bärande konstruktioner.

Genom fotosyntesen och skogens tillväxt upptas koldioxid ur luften vilket medför att så kallat biogent kol lagras i träsubstansen.

Denna förnybarhet tillsammans med att trä är lättbearbetat innebär låga koldioxidutsläpp och att det åtgår mycket lite energi vid tillverkning och vidareförädling av träjämfört med stålprodukter.

TRÄS STYRKOR

I många avseenden är trä ett utmärkt byggmaterial som också har väsentliga miljöfördelar jämfört med de flesta andra byggmaterial. Grundläggande miljöfördelar är att trä utvinns med liten energiinsats ur en förnybar resurs och att fotosyntesen vid skogens tillväxt binder koldioxid. En annan positiv egenskap med trä gäller tryck och dragning parallellt fiberriktning; här är materialet mycket starkt och styvt i förhållandet till dess vikt, vilket möjliggör spännande tillämpningar, till exempel takkonstruktioner med stora spännvidder. Vidare kan trä enkelt bearbetas och formas, vilket möjliggör både estetiskt tilltalande och konstruktionsmässigt effektiva lösningar.

TRÄS SVAGHETER

Trä är, som tidigare nämnts, ett naturmaterial och bevekelsegrunden till uppkomsten på jorden av dess ”fabrik” – skogen – var sannolikt inte för att man skulle använda det som byggmaterial. Det är därför logiskt att det finns utrymme för att förbättra några av träets byggmaterialmässigt sämre egenskaper och därmed göra det mer konkurrenskraftigt mot andra (mindre miljövänliga) material.

Vilka är då träets svagheter? En av de mest omtalade bristerna hos trä är bestän-

HELGÄNGAD SKRUV, LODRÄT

Bild: Roberto Crocetti

Men byggsektorns klimatpåverkan har konstigt nog inte alls uppmärksammats i samma grad som transport- och energisektorernas bidrag till klimatförändringarna.

Skogsrika länder som Sverige har genom sitt långsiktiga och hållbara skogsbruk, med ungefär dubbelt så mycket skog som för 100 år sen, både ett ansvar och en möjlighet att agera proaktivt och därmed bryta denna trend. Men för att lyckas krävs det en ökad insikt om orsakerna till varför träets uppenbara miljömässiga potential inte utnyttjas fullt ut inom byggsektorn. En av orsakerna handlar om avsaknaden av större avgörande tekniksprång att tackla träets svagheter motsvarande t.ex. stålarmerad betong. Det är i detta perspektiv som nya banbrytande byggsystem av träbaserade hybrider skulle kunna bli avgörande. En optimal mix av trä med andra material skulle tillsammans kunna öka båda materialens effektivitet både i ett klimat- och i ett egenskapsperspektiv. I ett egenskapsperspektiv, särskilt i bärande konstruktioner skulle till exempel stålets höga E-modul och hållfasthet, ha potentialen att i samverkan med trä drastiskt undanröja träets ingenjörsmässiga svagheter, bland annat när det gäller överdimensionering. Genom ett mer effektivt materialutnyttjande baserat på hybridiseringen av trä med andra material kan även den sammanlagda klimatbelastningen minska drastiskt jämfört med än en fortsatt ensidig användning av varje material för sig.

Att kombinera flera material är något som hantverkare, ingenjörer och arkitekter har gjort i alla tider, till exempel för att utnyttja de bästa egenskaperna hos olika material. Ett utmärkt exempel på lyckosam kombination av olika material är armerad betong – ett välkänt framgångsrikt hybridkoncept. Kombinationen av betong och armeringsstål har möjliggjort en kolossal utvidgning av materialets användnings­ områden.

Forskning och utvecklingen under de senaste decennierna har dock inte främjat liknande hybridkoncept där man utnyttjar de olika materialens styrkor och hämmar deras svagheter. Forskning och utveckling på byggområdet har oftast skett – och sker fortfarande i stor utsträckning – inom de specifika byggmaterialindustriernas ”skottsäkra väggar”. Inom svensk byggindustrin sker till exempel utvecklingen av produkter, plattformar och produktionsprocesser nästan uteslutande av de olika materialtillverkarna. Också vid svenska högskolor och universitet är situationen likartad. Här är undervisning och forskning i regel starkt materialinriktade, vilket innebär att det

BETONGPLATTA

UPPLAGSBALK ELLER VÄGG HELGÄNGAD SKRUV, 45°

LIMTRÄBALK

Figur 1. Ett prefabricerat samverkansbjälklag i trä och betong som laboratorietestades vid Lunds Universitet, 2015.

9

HÅLLBART BYGGANDE

Bild: Eric Borgström.

digheten, men detta problem avser huvudsakligen oskyddade konstruktionsdelar utomhus. Konstruktionstekniskt träskydd och/eller adekvat impregnering eller kemisk modifiering kan avsevärt förbättra beständigheten. Det finns dock några egenskaper hos träet som kan vara svårare att bemästra, till exempel: Stor spridning i hållfasthetsegenskaper, framförallt dragning och böjning ■■ Sprött brottbeteende ■■ Förhållandevis låg massa ■■ Förhållandevis låg elasticitetsmodul ■■ Svårighet att utföra styva infästningar

/förband Figur 2. Vegabron, Haninge, 2017.

MÖJLIGHET ATT KOMBINERA TRÄ MED ANDRA MATERIAL

Vid en effektiv hybridkonstruktion bör man utnyttja de bästa egenskaperna hos de ingående materialen. Enkelhet bör vara vägledande för både strukturell effektivitet och minskad miljöbelastning. Nedan beskrivs några konstruktioner där man framgångsrikt har använt trä och stål i kombination.

Träs låga massa och elasticitetsmodul har ogynnsam effekt framförallt på bjälklag i flervåningsbostadsbyggnader. Detta gäller framförallt svikt, vibrationer och akustik.

När människor går på ett bjälklag sätts det i svängning. Egenskaperna för den responderande svängningen beror främst på bjälklagets lägsta egenfrekvens och massa. Ett tungt bjälklag är svårt att sätta i svängning.

Däremot kan ett lätt bjälklag sättas i svängning av en människa i rörelse om det inte utformas på rätt sätt.

Massan är en parameter som också har betydelse för ljudisoleringen vilket gör att både luft- och stegljudsisoleringen kan bli dålig hos lätta bjälklag.

Svikt och vibrationer samt akustikrelaterade problem kan man minska genom att tillämpa en hybridlösning, ett så kallad samverkansbjälklag, se Figur 1. Från statisk synpunkt är denna typ av konstruktion mycket effektiv då man utnyttjar materialens egenskaper på ett optimalt sätt, det vill säga betongens tryckhållfasthet och träets draghållfasthet. Då betongens E-modul är cirka 3 gånger större än träets, blir den resulterande böjstyvheten hos samverkansbjälklag avsevärt högre än hos motsvarande träbjälklag med samma konstruktionshöjd. En ökad bjälklagsmassa har också den gynnsamma effekten att öka motståndet mot stjälpning, ett problem som annars kan kräva dyra åtgärder vid höga och lätta byggnader.

En bågkonstruktion eller en fackverkskonstruktion kan till exempel utföras helt och hållet antingen i stål eller i trä; emeller10

tid innebär träets enkla formbarhet samt träets höga tryckhållfasthet i relation till sin vikt att materialet lämpar sig bäst för just de tryckta och/eller krökta delarna av konstruktionen. Å andra sidan innebär stålets höga draghållfasthet att materialet med fördel kan användas som dragelement. Kombinationen av materialen resulterar ofta i eleganta lösningar, som är både estetiskt tilltalande, har låg koldioxidavtryck och är kostnadseffektiva.

Vegabron är en gång- och cykelbro i Haninge som byggdes under 2017. Den har en spännvidd på ca 35m och består av en bana i form av en tvärspändplatta – en träplatta ihopspänd med tvärgående spännstag av höghållfaststål - som stöds av två parallella treledslimträbågar via V-formade stålhängare. Tvärbalkarna under plattan består av HE360B-profiler. Kombinationen av stål och trä möjliggör en slank konstruktion, med enkla och justerbara förband, se Figur 2.

Traversinabron i Schweiz förstördes av en lavin år 1999. Den bestod av ett lätt parabelformat rymdfackverk med ett räcke som också fungerade som vridförstyvning av konstruktionen, se Figur 3. Materialen som användes för konstruktionen var övervägande lärkträ och rostfria stålkablar, där träet huvudsakligen arbetade i tryck medan stålet tog upp dragspänningarna.

STABILISERING AV HÖGA TRÄBYGGNADER

Vid stabilisering av höga trähus – där kravet på horisontalstyvhet är mycket viktigt – är det ofta inte trä som är det lämpligaste materialet för stabiliseringssystemet.

Jämfört med exempelvis vanligt konstruktionsstål (S355), är limträs (GL30c) draghållfasthet och axiellstyvhet mycket

Figur 3. Traversinabron, Schweiz.

lägre, cirka 1/18 respektive 1/16. Dessutom medför närvaron av förbanden ytterligare en dramatisk minskning av både styrka och styvhet hos ett träelement.

Det innebär att ett stabiliseringssystem av stål istället för trä skulle leda till betydligt mindre tvärsnittsmått, mindre klumpigt utseende och sannolikt lägre vikt.

Stabiliseringssystemet för höga trähus kan med fördel väljas av betong, till exempel skivor eller lådformade element som även kan tjäna som hisschakt eller trapphus. Fördelen med betong som stabiliseringselement är att dess styvhet är cirka 3 gånger större än träets och att styvhetsminskningen orsakad av eventuella skarvar är liten, särskilt vid platsgjuten betong.

Det bör påpekas att hybrida lösningar

HUSBYGGAREN NR 4.2018

Bild: Sweco AS.

Bild: Naturallywood.com, KK Law.

Figur 5. Artonvåningshuset vid UBC i Vancouver under montaget.

Figur 4. Mjösatornets bärande system.

med stabiliseringssystem i stål och betong bör användas när den bärande trästommen i trä bara överför laster parallellt fiberriktningen, som till exempel i en pelar-balkstomme. Vid KL-trä stommar, å andra sidan, kan en sådan lösning medföra problem relaterade till olika storlek på sättningar hos trä och betong eller stål. Olika sättningar kan orsaka till exempel behov att justera nivåer för hissars stannplan under brukstiden. Därför bör denna lösning undvikas, speciellt vid högre byggnader.

STABILISERING AV VÄRLDENS TVÅ HÖGSTA BOSTADSHUS I TRÄ

I detta avsnitt beskriver vi kortfattat stabiliseringssystemet på två aktuella trähusprojekt, nämligen Mjösatornet i Norge, och Brock Commons, studentbostäder vid UBC i Vancouver, Kanada. Stabiliseringssystemet hos det Norska trähuset är helt i trä, medan betong har använts i stabiliseringssytemet hos det kanadensiska huset.

Mjøstårnet är ett bostadshus med arton våningar, planmått 17×37 m2 och höjd 81 m, se Figur 4. Konstruktionen använder fyra vertikala fackverk av limträ som stabiliserande element i väggarna. De horisontella stabiliseringselementen utgörs av bjälklagen som tar upp de horisontella vindlasterna och fördelar dessa mellan tillhörande HUSBYGGAREN NR 4.2018

vertikala fackverk (som i sin tur för lasten ned till grunden). Bjälklagen typ ”Trä8” har använts för våning 2 till 11, där Kerto Q-skivor tar hand om skivverkan i bjälklagens plan. De fyra hörnpelarna är – förutom att bära en del av husets egentyngd, nyttig last och snölast – också en del av de två vertikala fackverk som fungerar som stabiliseringselement när vinden blåser mot den bredare sidan av huset. De största axiella krafterna förekommer därför just i dessa hörnpelare vars tvärsnittsmått är 1485�625 mm2 Vid byggnationen av artonvåningshuset Brock Commons vid UBC i Vancouver, Kanada, 2017, byggde man först två platsgjutna betongkärnor som också tjänade till horisontalstabiliseringen för hela huset.

Sedan monterade man trädelen som består av limträpelare och bjälklagselement av KLträ. Speciella stålinfästningar användes för att skarva pelarna från en lägre våning till ovanliggande våning för att undvika att vertikallasten överfördes via KL-träs bjälklag, vilket skulle ha orsakat oacceptabel sättningen av trästommen. Förutom att tillföra en signifikant horisontalstyvhet möjliggjorde betongkonstruktionsdelen att man kunde montera den bärande trädelen med exceptionell kvickhet: hela två våningar på en vecka. Detta berodde huvudsakligen på att man inte behövde temporärstaga konstruktionen under montaget.

De två platsgjutna betongkärnorna innebär i detta fall att träpelarna inte är delar av det stabiliserande systemet och därför behöver de bara ta hand om vertikallasterna. Tvärsnittsmått för de högst belastade

pelarna vid de lägre våningsplanen blev i detta fall bara 265�265 mm2, och något mindre vid de övre våningsplanen.

SLUTORD

Vi saknar i princip helt och hållet banbrytande produktutveckling i form av hybridisering mellan trä och andra material för til�lämpningar inom byggsektorn. Med hänsyn till respektive materials för- och nackdelar torde nya banbrytande hybridkoncept vara komplimenterande snarare än konkurrerande.

För mer information om ”hybridnätverket” och uppdragsutbildningskurser om träbaserade hybridkonstruktioner vid KTH, kontakta författarna. ■ Källa: PBL (2016). Trends in global C02-emissions – 2016 report. http://edgar.jrc.ec.europa.eu/news_docs/jrc-2016-trendsin-global-co2-emissions-2016-report-103425.pdf.

MAGNUS WÅLINDER

KTH Byggnadsmaterial

ROBERTO CROCETTI

KTH Byggnadsmaterial samt Novana AB

11

Det tunna tysta bjälklaget.

Ljudklass B med < 370 mm bygghöjd.

Våra ljudisolerade hybridbjälklag är både tunna och brandsäkra vilket gör dem till perfekta lägenhetsskiljare i flerbostadshus. Genom att kombinera träreglar med ett betongskikt skapar vi en konstruktion till ett pris som är märkbart lägre än för motsvarande renodlade bjälklag av trä eller betong.

Läs mer på heda.se/hybridbjalklag

HÅLLER I LÄNGDEN

Tillbaka till betongen Får vi överskott på betong återanvänder vi den.

Betongen tvättas och separeras för att användas i ny betong eller som fyllnadsmaterial till nya vägar. www.betongindustri.se

SÄKERHET

BRANDTEKNISKA MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

vid hållbart byggande Klimatförändringarna i vår närhet får oss att vakna upp och tänka till. Vi behöver förändra våra invanda tankebanor. Att ställa om till en klimatneutral byggsektor förutsät­ ter att alla aktörer letar nya och mer hållbara alternativ i stort och smått.

TEXT: THERÉSE GÖRAS & NILS OLSSON

M

ånga pilotprojekt med hållbar inriktning pågår runt om i Sverige. Nya metoder prövas både vid projektering och byggnation. Vissa siktar på att bygga fossilfritt, andra jobbar med lokal materialåtervinning från rivningsobjekt, cirkulation av gråvatten, installation av solceller och energilagring på olika innovativa sätt.

Tankar och visioner under projekteringen skapar nya boendemiljöer och andra vanor. När t.ex. cykel, lastcykel och elbil finns till förfogande i en bostadsrättsförening behövs inget parkeringsgarage för centralt belägna flerbostadshus. Ett mer hållbart byggande skapar både nya möjligheter och utmaningar inom det brandtekniska området. Solceller, laddstationer och växtlighet på tak och fasader medför nya brandrisker att hantera vid projektering av en byggnad.

SOLCELLER

Solceller installeras flitigt och utgör en mycket bra källa till energi. Att det går att få bidrag för investeringen bidrar naturligtvis till ett ökat intresse.

Brandsäkerheten behöver beaktas när solceller ska installeras både för att hindra uppkomst av brand och för att säkerställa att räddningstjänsten har möjlighet att utföra en säker insats.

Vanliga brister i solcellsanläggningar som kan orsaka brand är felaktigt montage av kablar vilket ger slitage, kortslutning, ljusbågar eller medför att tak och hängränHUSBYGGAREN NR 4.2018

nor blir strömförande. Montage av kablar ska ske enligt gällande föreskrifter för att minska risken för att brand uppstår.

Att möjliggöra en snabb och effektiv insats från räddningstjänsten ökar sannolikheten för att kunna rädda större delar av byggnaden vid en brand vilket minimerar skadekostnaderna för fastighetsägaren.

Det finns alltid spänning över solcellspaneler då de genererar el så snart de träffas av ljusstrålar. Det räcker alltså inte att koppla från växelriktaren för att solcellspanelerna ska bli spänningslösa. Därför betraktas solcellspanelen alltid som en riskfaktor för räddningstjänsten vid en insats.

En växelriktare omvandlar likspänning från solcellerna till växelspänning som sedan ansluts till byggnadens elsystem.

Växelriktaren ska monteras så nära solcellerna som möjligt för att minska kablage med likspänning.

Oavsett om det brinner i solcellspanelerna eller inne i byggnaden så tillämpar räddningstjänsten försiktighetsprincipen, vilket medför att om det finns tveksamheter att det inte är säkert att gå upp på ett tak med solcellspaneler så kommer dom att retirera.

För att räddningstjänsten ska kunna göra en insats vid brand i en byggnad som är försedd med solcellspaneler ska räddningspersonalens säkerhet beak-

tas redan vid installationen av solcellspanelerna. Stora solcellsanläggningar ska utföras med brandgator för att underlätta framkomligheten på taket och avstånd till brandväggar och rökluckor ska beaktas.

Tydlig skyltning och översiktliga orienteringsritningar gör att en släckinsats snabbt kan påbörjas. Av orienteringsritningarna ska det framgå vilka delar av kablaget som blir spänningslösa av säkerhetsbrytaren och vilka delar av systemet som är konstant strömförande. Kontaktuppgifter till anläggningsskötare med kunskap om solcellsanläggningen ska finnas tillgängligt.

Boverket har nyligen publicerat riktlinjer om solcellspaneler i PBL-kunskapsbanken (länk till hemsidan via qr-koden nedan).

ELBILAR

Brand i elbilar är ett nytt brandscenario som ger räddningstjänsten nya utmaningar.

Störst risk för uppkomst av brand i elbilar är det vid laddning eller kollision. Laddning av elbilar ger högbelastning på installationerna. Om installationerna inte är rätt utförda kan det orsaka kortslutning, jordfel eller gnistor från slitna kontakter som kan antända byggnaden.

Vid överladdning, kortslutning eller kolli­ sion kan batteriets elektrolyt antända.

13

Egna varumärken sedan etableringen

Brandtätning Brandisolering Tillverkning Utbildning Vi är specialiserade inom passivt brandskydd och förutom entreprenader tillhandahåller vi produkter och utbildning till branschen 1989

VÄLJ EN DIPLOMERAD DÖRRMÄSTARE En garanti för kompletta dörrar och entréer i metall och glas!

Ett dörrparti av metall och glas ger fantastiska funktionella möjligheter. Det släpper in dagsljus, underlättar orientering och ger ökad trivsel och trygghet.

När du anlitar en Diplomerad Dörrmästare får du en komplett partner med utbildad personal.

Vi levererar partier enligt gällande krav samt monterar fackmannamässigt.

CERTIFIERAD ISO 9001 ISO 14001 Ledningssystem för kvalitet och miljö

w w w. b r a n d t e k n i k a b. s e

|

08 550 154 00

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

LO M E R A

E

RR

R

DD

Ö

IP

D

D

Anlita alltid en Diplomerad Dörrmästare som tar helhetsansvar för dörrmiljön.

M Ä S TA

Diplomerad av Glasbranschföreningen:

www.diplomeraddorrmastare.se

www.mtkauktoriserad.se

SÄKERHET

En brand i ett batteri är svår att släcka då det normalt sitter väl skyddat och det krävs kraftig kylning för att stoppa termisk rusning. Termisk rusning är en reaktion där temperaturen stiger okontrollerat och antänder batteriets elektrolyt, vilket kan starta om batteriets temperatur uppgår till 130–200°C. En brand i ett litiumjonbatteri kan egentligen släckas med vatten men när det brinner i litiumjonbatterier bildas vätefluorid och fluorvätesyra. Vätefluorid är en giftig gas som transporteras in genom huden. Risken är stor att släckvattnet innehåller vätefluorid som är lättlösligt i vatten, vilket då bildar fluorvätesyra. Dessa ämnen är mycket giftiga vid inandning eller hudkontakt, vilket medför risker för räddningstjänsten vid brandsläckning. Forskning pågår hur man bäst släcker en batteribrand.

För att ladda en bil på ett säkert sätt hemma i bostaden rekommenderar Elsäker­hetsverket att en laddbox installeras. Laddning av fordon kräver stora strömstyrkor vilket ger en risk för överhettning om laddningen sker via ett vanligt el-uttag.

Laddboxen har en inbyggd aktiv säkerhet.

Säkringar och jordfelsbrytare ska kontrolleras där elbilar laddas. Laddkablar till elbilar är ofta ställbara och Elsäkerhetsverket rekommenderar att laddningen ställs ner till 6–8 ampere för att minska riskerna.

Att förse publika garage med sprinkler är ett sätt att minska risken för brand. Laddplatser placeras med fördel i anslutning till utfarten för att underlätta släckning och uttransport av elbilar då risken för återantändning i en elbil är stor.

ten inte uppfyller BROOF (t2). Tittar man däremot på andra länder så anger t.ex. norska riktlinjer att gröna takytor ska begränsas till ytor om max 40�40 meter.

Mellan dessa ytor ska det finnas 1 meter breda brandgator fria från växtlighet alternativt monteras barriärer med höjden 0,3 meter. I anslutning till rökluckor och andra öppningar ska skyddsavståndet vara minst 0,5 meter. Liknande riktlinjer finns även i England och Tyskland.

När växtlighet monteras på fasaden behöver risk för brandspridning längs fasaden beaktas och nedfallande delar får inte orsaka personskador. Utrymning från byggnaden får heller inte påverkas negativt vilket speciellt bör beaktas om dimensioneringen förutsätter att räddningstjänsten ska kunna evakuera personer med stege.

GRÖNA TAK OCH FASADER

NY TEKNIK

Att klä tak och fasader med växtlighet är berikande för stadsmiljön på många sätt, men påverkar också brandförloppet.

Taktäckningen har betydelse för hur snabbt en brand kan spridas från en byggnad till en annan via flygbrand och räddningstjänsten behöver kunna begränsa brandspridning mellan byggnader. Byggreglerna ställer krav på att en brännbar taktäckning inte ska antändas av en flygbrand.

Taktäckningen får bara ge ett begränsat bidrag till branden, antändningen ska försvåras och framförallt ska brandspridningen begränsas.

För många tak med växtlighet är det svårt att uppfylla den brandtekniska klassen BROOF (t2), delvis beroende på de provningsmetoder som gäller idag. Fetbladiga växter kan nå brandklassen, däremot har grästak svårare att uppfylla brandkraven.

I Sverige finns inga tydliga riktlinjer hur tak med växtlighet kan utföras om produk-

Ny teknik kan förbättra brandsäkerheten då sensorer larmar vid fel i fastigheten och möjligheterna till övervakning och larm­ överföring ökar. Larmsystem kan t.ex. kopplas upp med kameraövervakning som visar vad som händer i byggnaden när ingen är närvarande. Spisvakter kan bryta strömmen till spisen om det börjar brinna eller aktivera en larmsignal, vilket minskar risken för brandtillbud i köket.

Ny teknik skapar också nya risker när allt fler funktioner fjärrstyrs i hemmet, som t.ex. byggnadens värmesystem, belysning, hushållsmaskiner och tv-apparater. Då finns det risk för att en brand startar när ingen är hemma eller på natten när ingen är vaken.

Ett hållbart byggande skapar både nya möjligheter och utmaningar inom brandtekniken. Forskningen är viktig för att få mer kunskap om vilka brandscenarier vi kan förvänta oss framöver och för att utveckla släckmetoderna. ■

HUSBYGGAREN NR 4.2018

Mer information om hållbara brandtekniska utformningar finns i handboken ”Hållbart Brandskydd” av Bengt Dahlgren, www.bengtdahlgren.se/handbok.

THERÉSE GÖRAS

Bengt Dahlgren Brand & Risk

NILS OLSSON

Bengt Dahlgren Brand & Risk

15

lindab | v i fö re nklar by g g a n d e t

En sandwichpanel som klarar både brand och kraftiga stötar?

Inga problem.

Panel med både brand- och M-klass Att brandsäkra väggar byggs med obrännbara mineralullselement vet de flesta – men att klara brandväggar med tillägg för mekanisk påverkan har tidigare varit förbehållet tyngre konstruktioner i exempelvis betong. Lindab har utvecklat en patentsökt lösning med ett enkelt sandwichelement som klarar kraven till EI 90-M utan komplicerade förstärkningar.

Läs mer om våra sandwichpaneler på www.lindab.se

monter a24:10

bästa brandskyddet på bygget med wes+ Lättinstallerat brand- och utrymningslarm för maximal säkerhet dygnet runt. WES+ är med sin innovativa design och sitt smidiga handhavande en ekonomisk och praktisk brandskyddslösning för byggarbetsplatser och tillfälliga installationer.

WES+ fire alarms for Ingen kabeldragning behövs, de trådlösa detektorerna temporary use… ansluts genom ett enkelt knapptryck. Systemet kan lätt flyttas med till nya byggprojekt.

w

• Install during maintenance or refurbishment when main system is inactive • Protect areas while awaiting installation of permanent fire alarm

Dafo BranD aB l Vindkraftsv 8 l Box 683 l 135 26 Tyresö l Tel 08-506 405 00 l fax 08-506 405 99 l info@dafo.se l www.dafo.se

• Monitor temporary accommodation units / camps • Fire safety cover for locations without electricity • Provide 24 hour protection for remote buildings

• Monitor hazardous locations (hot works) • Easy identification of source of fire • Reusable units

electronics

En handbok om hållbara brandskyddsutformningar

+44 (0) 746 714 8959 adam.kovics@ramtech.co.uk

www.wesfire.co.uk

138921 Banner Stands x2.v2.indd 2

24/09/2015 16:41

• Robust units built to c construction environm

Att arbeta med hållbarhet anses idag vara en självklarhet för många inom byggbranschen.

Den här boken hjälper dig att fatta beslut om hållbara åtgärder inom det brandtekniska området. Den är formulerad som en guide med fokus på de situationer där man kan göra mer hållbara val och hur dessa genomförs. Till exempel hur brandtekniska utformningar kan jämföras ur ett hållbarhetsperspektiv, innehåll av farliga ämnen i brandskyddsprodukter och klimatpåverkan vid säkerhetshöjande brandskyddsinstallationer.

Kunskap och metoder som hjälper dig att välja det bästa ur hållbarhetssynpunkt utan att göra avkall på funktionen.

t e h y • Call points for emerge n

Beställ den redan idag på www.bengtdahlgren.se/handbok

• Heat and smoke detec 24hr active fire detect

Hållbart byggande är inte miljö­vänligt – men vägen till ett mindre miljöbelastande samhällsbygge för att belasta vår miljö mindre. Är aquaponik, det vill säga kombinerad odling av fisk och växter i ett slutet system, vägen till en minimalt miljö­belastande livsmedelsförsörjning i en förtätad urban miljö? I det klotformade växthuset från Colorado placerat vid Naturbruksgymnasiet i Berga söder om Stockholm pågår ett doktorandprojekt på KTH sedan 2012, just om aquaponik.

Växthus på stadens hustak skulle ge verkligt närproducerad föda och samtidigt få in växter i vår närmiljö vilket även bidrar till en bättre luft och ljudmiljö..

VI KAN OCH MÅSTE VIDTA ÅTGÄRDER

Foto: Marc Femenia Text: Husbyggaren Objekt: Växthuset på Berga, Haninge

18

HUSBYGGAREN NR 4.2018

Bildjournalistik

HUSBYGGAREN NR 4.2018

19

HÅLLBART BYGGANDE

Odling och byggnader HUR HÄNGER DET IHOP?

Foto: Robert Benson Photography.

S

edan dess har vi har fått uppleva den varmaste sommaren på 262 år sedan temperaturmätningarna startade 1756, inklusive flera tropiska nätter. Stockholm noterade den högsta medeltemperaturen under en månad någonsin, 22,5˚C. Mängden nederbörd har varit extremt låg; 10–75% av den normala nederbörden. Platser som Kastlösa på Öland och Komstorp i Blekinge har inte fått någon mätbar nederbörd alls under hela juli månad. För den soldyrkande semesterfiraren har det kanske varit idealt, men för bönder har det varit fatalt.

Skördarna blir betydligt mindre i år och otillräcklig tillgång på vallfoder och bete 22

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skickade innan sommaren ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” till 4,8 miljoner svenska hushåll. Rekommenda­ tionen för hemberedskap är att ha mat för några dagar och minst tre liter vatten per vuxen och dygn hemma.

TEXT: MARITA WALLHAGEN

har krävt nödslakt. Regeringen har presenterat ett nationellt krispaket på 1,2 miljarder kronor till det drabbade lantbruket, men krisen berör egentligen alla i hela landet och tydliggör hur sårbart vårt samhälle är för väder och klimatförändringar och hur oförberedda vi är.

LIVSMEDELSKRISENS KOPPLING TILL BYGGNADER

Men vad har livsmedel- och vattenkris med fastigheter och byggnader att göra?

För det första konkurrerar våra fastigheter, byggnader och infrastruktur med jordbruket om biologiskt produktiv användbar

HUSBYGGAREN NR 4.2018

mark. Globalt pågår en snabb urbanisering och till 2030 beräknas en jordbruksareal motsvarande Polen bebyggas. I Sverige pågår den snabbaste urbaniseringen i Europa och vegetationsgraden i tätorterna har minskat samtidigt som städerna växer och tar mer mark i anspråk. Det är vanligt att det byggs på tidigare jordbruksmark och att sättet att bygga gör att marken inte längre kan användas för odling. När marken hårdgörs, bebyggs eller asfalteras, förstörs förmågan att fungera som odlingsmark eller ge andra ekosystemtjänster. Det är få byggnader som planeras och byggs för att kunna flyttas eller rivas utan att förstöra platsen även om det förekommer och faktiskt är möjligt. Det har blivit vanligare med gröna tak som delvis kan kompensera för minskad vegetation och grönska, men i jämförelse med städer som Basel, där byggnadslagen sedan 2002 kräver att alla platta tak som byggs eller renoveras måste ha vegetation, ligger vi långt efter.

För det andra står byggnader för en betydande del av vår vattenanvändning. Totalt förbrukas 110 miljoner kubikmeter vatten per år enbart i Stockholm. Ungefär 300 liter vatten används i genomsnitt av en stockholmare varje dag. Med snålspolande armaturer och vattensnåla vitvaror hoppas man komma ner till 150 liter/person och år, exempelvis i Norra Djurgårdsstaden. Men sällan bidrar byggnaderna till att skapa rent vatten eller återanvända vatten som förbrukas. Systemlösningar för vatten och sanitet brukar innebära att det använda vattnet, gråvatten och svartvatten blandas ihop varefter det renas i kommunala vattenreningsverk, vilka oftast även är ihopkopplade med dagvattennätet och riskerar att överbelastas vid kraftig nederbörd. Vatten är en viktig del i livsmedelsproduktionen, men byggnaders vattensystem är sällan ihopkopplat med livsmedelsproduktion; delvis för att vattnet kan vara förorenat, men möjligheten att separera olika vatten används sällan.

Det medför också att näring från avloppsvatten inte återförs till odling eftersom kretsloppet för fosfor och kväve inte sluts.

Hårdgjord mark påverkar även dagvattenhanteringen och kan öka risken för översvämningar och att de kommunala vattenreningsverken inte klarar av att hantera när stora mängder vatten kommer samtidigt. Traditionell dagvattenhantering består i att förbereda för dagvattendammar, medan man i en del andra länder hanterar vatten på ett annat sätt i modernt byggande. Där vatten är en bristvara ses vattnet som en resurs och omhändertagande HUSBYGGAREN NR 4.2018

av dagvatten för användning till bevattning, toalettspolning eller att det renas till dricksvatten sker där i större utsträckning. Även gråvatten från byggnader renas ibland och kan användas för bevattning utomhus. Ett exempel är byggnaden R.W. Kern Center, Amherst i USA (Figur 1) där regnvatten räcker till för byggnadens vattenanvändning så att huset blir net-zero water, vilket är ett krav i miljöbedömningsmetoden A Living Building Challenge.

vanligare och urban odling är ett trendigt begrepp, så nyttjas endast en marginell del av de ytor som finns tillgängliga.

LÅNGT IFRÅN SJÄLVFÖRSÖRJANDE

Dagens byggnader och urbana miljöer saknar oftast någon form av odling vilket gör människor i byggnader beroende av import av livsmedel, stadsdelar är därmed beroende av import av livsmedel och våra städer är beroende av import av livsmedel

Figur 1. R.W. Kern Center, Amherst i USA har olika system som samlar in och renar regn- och avloppsvatten.

Den tredje kopplingen är att livsmedelsproduktion, odling, utanför, i och på våra byggnader är möjlig även om det ännu inte är så vanligt förekommande, varken utomhus eller inomhus. Trots att vi bygger och förvaltar våra byggnader och fastigheter utifrån att de ska tillgodose människors behov, så har fokus oftast varit på andra funktioner som komfort i form av bra inomhusklimat, säkra låssystem och enkel förvaltning.

Sätten att tillgodose människans grundläggande behov av mat har oftast stannat vid att skapa utrymme för kylskåp och frys samt, likt det krisberedskapsbroschyren nämner, utrymme för lagring av matvaror.

Utvändiga ytor används främst för parkering, vägar och ibland för rekreation och lek. I villaträdgårdar finns fruktträd och ibland odling, men sällan på allmänna platser, längs vägar eller i parker, med undantag för historiska koloniträdgårdsområden.

Odling sker sällan trots att odlingsytor kan ha olika syften och nyttor, som att ge närodlad mat, fritidssysselsättning, utbildning, social samvaro, terapeutisk odling, bidra till hållbar utveckling, vara kulturbärare eller fungera som experimentell odling. Även om odling i tätbebyggda områden blir allt

från ett ofta stort omland. Detta kräver transporter, resurser, kostar pengar och bidrar till att distansera konsumenterna från livsmedelsproduktionen och gör samhället sårbart. Vi förlorar även kunskapen om hur man odlar och blir självförsörjande, som ofta finns kvar hos äldre generationer och som nu riskerar att inte föras över till kommande generationer.

Så ser det ut idag, men behöver det vara så i framtiden? Framtidens städer, byggande och förvaltning kan göra oss mer självförsörjande om vi bättre tar tillvara på resurser som mark, vatten och möjligheter till odling. Vi kan titta både bakåt och framåt för att lära oss av denna sommarens kris och hitta sätt att göra oss mer motståndskraftiga och uthålliga när det gäller livsmedel.

ODLA FÖR ATT ÖVERLEVA

Historien kan lära oss att vid allvarliga kriser så har livsmedelsproduktionen skett även i urbana miljöer. Under andra världskriget ställdes exempelvis Storbritannien för ett akut behov av att öka sin livsmedelsproduktion eftersom importen av livsmedel och konstgödsel stoppades. Andelen odlad 23

Fö

rg stä röna de re r

Veg Tech Öka värdet på din fastighet med gröna växtsystem Sedumtak - tar upp dagvatten och skyddar tätskiktet Gröna fasader - motverkar klotter, grönska på liten yta Grön innergård - ger ett stort mervärde för de boende

Tel: 0472-363 00 • vegtech.se • #vegtechab

Det lätta valet

SMARTA I-BALKSYSTEM FÖR TAK,VÄGGAR OCH GOLV Lätt • Stark • Rak • Lång

Masonite Beams AB är en av Europas ledande producenter av träbaserad I-balk, anpassad för allt från villor till höghus i trä. Produkterna skräddarsys efter kundens önskemål och är mycket enkla att hantera och bearbeta.

masonitebeams.se

Minst 70 % avoch alla vindar har Bygg enligt BBR fuktbrandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh problem med mögel!

Minst 70 % av alla vindarlation! har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten

- Stänger ventilation vid höga temperaturer • Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

- Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt att installera Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott TrygghetsVakten Vind stänger när - Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • Extremt energisnål

Vind

det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynn• Den Lätt installera samt. äratt lämplig förVind alla vindar Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen 20-20 kvm. mot000 fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vindnär stänger det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar samt.

Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt.

20-20 000 kvm.

10-13 april i monter: A18:03 mot fukt och mögel.

Vind stänger -För en torr och vind!

Kontakta osssäker förTrygghetsVakten dimensionering! ventilationen är fuktigt ute och ventilerar Kontakta oss när fördetdimensionering! då det är gynnsamt.

-För en torr och vind!

Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940

www.trygghetsvakten.se 031-76008-4100 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 18 17 I 031-760 2000 1940

Figur 2. Världens största vertikal­odling på en byggnad, Tree house i Singapore.

HÅLLBART BYGGANDE

mark behövde ökas drastiskt och snabbt och flera åtgärder vidtogs, bland annat gjordes en National Farm Survey of England and Wales. Parker och gröna ytor i städer som London förvandlades då till odlingsmark. Mark som inte var hårdgjord användes för odling för att man skulle kunna överleva kriget. För att något sådant ska vara möjligt i dagens städer krävs att det finns mark med jord som går att odla på och dessutom stödjande system för bevattning, gödning och pollinering. Varje kommun skulle redan i dag kunna ha en plan för hur mark kan anpassas för odling och ställa krav så att inte mer mark förstörs.

HÅLLBART OCH EKONOMISKT ATT TA TILLVARA PÅ EKOSYSTEMTJÄNSTER

Nu befinner vi oss inte i något krig, och med hjälp av statens krisstödpengar kan vi köpa oss ur krisen genom att importera livsmedel, men hur säker är den strategin i längden? Jordens befolkning ökar ständigt och många andra städer och länder i världen är redan beroende av import av livsmedel. Ibland för att de har brist på vatten för att kunna odla och skapa sin egen livsmedelsförsörjning. Matimporten döljer då en vattenbrist. Man kan även fråga sig om import är den strategi som är mest hållbara och ekonomiskt mest lämpliga lösningen på problemet?

I Kina finns exempel där man utnyttjat ekologisk ingenjörskonst för att skapa områden och städer som drar nytta av ekologiska processer och principer för att gynna både människor och miljö. Ett exempel är Grand Shandu Eco-village där olika åtgärder gjordes under en fyra års period för att öka möjligheten för området att bli självförsörjande i byar. Skogsplantering startades, användning av konstgödsel och bekämpningsmedel minskades, 5 000 citrusträd planterades längs vägar, fält och floder, små biogasverk byggdes, ekohushåll uppmuntrades och 260 000 fruktträd planterades på bostadsgårdar vilka gav skördar på 3,7 miljoner kg frukt per år till ett värde av 5,7 miljoner kronor. Under det fyraåriga projektet ökade avkastningen från området med 160% samtidigt som invånarnas inkomster ökade 170%. Genom odling kan man uppenbarligen både spara och tjäna pengar. Forskare uppskattar att potentialen för urban odling på global nivå kan ge mat och andra ekosystemtjänster som att fixera kväve, spara energi, minska dagvattenavrinning till ett värde av 300 miljarder kronor årligen.

NY TEKNIK, NYA MÖJLIGHETER

Odling kräver tillgång till vatten, ljus och HUSBYGGAREN NR 4.2018

koldioxid för att fotosyntesen ska kunna ske och växterna behöver vissa näringsämnen. Med dagens LED lampor finns det nya möjligheter att odla även under mörka årstider, eller på platser som inte har tillgång till dagsljus till betydligt lägre kostnader än tidigare. Byggnadstrukturer kan då öka den odlingsbara ytan på en plats genom att skapa möjligheter för vertikal odling på fasader eller inomhus. Världens största gröna väggytor på byggnaden Tree house condominium i Singapore täcker 2289 m2 vägg (Figur 2).

Används odling i substrat istället för jord

och droppsystem med näringslösning, som i hydroponik-system där växterna gödslas med näringslösning kan stora skördar fås på liten yta. Tekniken används i stor skala i holländska växthus för odling av tomater och gurka. På liknande sätt kan stora och små akvaponiksystem användas där växtodling kombineras med fiskodling i akvarium som ger näringsrikt vatten till grönsaksodlingar för att sluta näringskedjan.

Akvaponiksystem och hydroponiksystem finns redan idag även för hemmabruk, det sistnämnda till och med på IKEA. Eftersom dessa är relativt slutna system minskar 25

Välj betong i din stomme!

En betongstomme har många fördelar Betong är ett naturmaterial – fukttåligt, möglar inte, ljudisolerande egenskaper och ger en stabil konstruktion. Dessutom är det brandsäkert!

Oavsett vad du ska bygga har vi stommen som passar just ditt projekt. Vi erbjuder helhetskoncept med stomsystem i betong för ett hållbart och kostnadsmässigt resultat!

Skandinaviska Byggelement är din leverantör av prefabricerade betongelement.

www.byggelement.se

VI SKAPAR UTRYMME FÖR DIN VERKSAMHET

Starkast på stål.

HÅLLBART BYGGANDE

Bild: Plantagon / Curatorn, Henrik Vestberg

också behovet av vatten. Företag som Plantagon ser att det finns en marknad för detta i en allt mer befolkad värld. System kan integreras på ytor som annars inte har någon användning som källare, byggas till på befintliga hus eller planeras i vid nybyggnation som i deras planerade projekt i Linköping (Figur 3). Att odling kan integreras i boenden finns flera exempel på. I Vallastaden finns också växthus för odling och social gemenskap, men en del projekt går lite längre. I projektet Regen Villages i Holland, ritat av EFFEKT i Danmark planeras både odling, utomhus, inomhus i växthus hopbyggda med bostäder samt i separata växthus med vertikal odling så att de boende ska vara självförsörjande.

Bild 3. Planerat kontors- och växthus i Linköping.

HUR MYCKET ODLING KRÄVS FÖR ATT BLI SJÄLVFÖRSÖRJANDE?

För att tillgodose en människas behov av kalorier krävs 800 m2 odlingsmark på friland per person om den är vegetarian enligt studie på Sveriges Lantbruksuniversitet. Om man fokuserar på grödor med hög avkastning kan ytan minska ner mot 250 m2 person enligt andra beräkningar. Odlingszonen spelar också roll för skörden per kvadratmeter. Odlar man i växthus där man kan få fler skördar och genom att även odla vertikalt med hydroponiksystem och med konstbelysning så kan det räcka med en tiondel av ytan beroende på hur höga systemen som byggs. Att odla inomhus där värme, vatten, näringsämnen och ljus kan tillföras på ett kontrollerat sätt kan därför ge ett betydligt bidrag till möjligheten att skapa självförsörjande hushåll eller områden. Sker odlingen samordnat med andra funktioner finns det även synergier. Spillvärmen användas och växterna kan bidra till att rena luft och höja luftfuktigheten under vintersäsongen. Dock krävs tillförsel av vatten, näring och även ljus från exempelvis LED-lampor, vilket kräver extra energi på ungefär 30 W/m2 odling. Sommartid kan solceller bidra till energi för belysning, men vintertid kan behövas andra energikällor. Ska energin produceras lokalt kan vind eller biobränsle användas exempelvis en Stirlingmotor från Inresol (ett mindre kraftvärmeverk) som producerar både el och värme med pellets som drivmedel. Ska man då vara självförsörjande krävs att man även odlar skog för att producera den pellet som behövs. Med en sådan Stirlingmotor krävs ca 52 kg pellets för att belysa 1 m2, 15 timmar/dygn i 6 månader. Med en årlig tillväxt av virke om ca 5 m3 per hektar innebär det ett behov av en skogsyta om ca 260 m2. Dessa siffror kan jämföras med att i det Holländska ReGen HUSBYGGAREN NR 4.2018

projektet beräknas totalt behov av yta för boende, solceller och odling till 639 m2 för en familj med två vuxna och ett barn.

Som exempel har staden Gävle en yta på ca 40 km2 och 100 000 invånare. Det finns alltså 400 m2 mark per person. Om staden ska vara självförsörjande krävs att större del av marken odlas, alternativt att odling sker vertikalt i uppvärmda utrymmen och med extra belysning. Räknar man endast in boyta och odlingsyta blir det möjligt att uppnå, men om man sedan även ska räkna in ytor för solceller eller odling av träd samt andra funktioner som sjukhus, skolor, idrottshallar, och det som tar störst yta idag, vägar och parkeringsplatser så början det bli svårare att få till ytan. Stadens ytor skulle behöva samutnyttjas mer för att det ska fungera. Ytor som idag inte används i parker, på tomter, längs vägar, på tak skulle definitivt behöva användas för odling och våra tak skulle behöva utnyttjas för odling och växthus. Den urbana odlingen skulle behöva vara fri från bekämpningsmedel eftersom det är hälsoskadligt och olämpligt att använda bekämpningsmedel där människor vistas. Minskad användning av bekämpningsmedel kan ge något mindre skördar vid odling på friland men ger oftast positiva effekter på den biologiska mångfalden och pollinerande insekter. Efter att företaget Monsanto dömts till att böta 289 miljoner dollar till en man i San Francisco som fått cancer orsakad av bekämpningsmedel med glyfosat kanske användning av bekämpningsmedel kommer att minska generellt. Idag säljs årligen mer än 600 ton glyfosat i Sverige. I Indien har delstaten Sikkim redan totalförbud mot användning av bekämpningsmedel och all livsmedelsproduktion är ekologisk.

VI KAN BLI MER SJÄLVFÖRSÖRJANDE

Om vi kombinerar modern teknik med utnyttjande av mer traditionell odling kan vi kanske rent hypotetiskt komma nära självförsörjande byggnader och områden även i Sverige trots att vi har ett tempererat klimat. Vi skulle behöva tänka på tre saker: ta tillvara mark, vatten och möjligheter till odling. Att ta tillvara på den mark som vi har i våra bostadsområden och städer och vara noga med att inte hårdgöra mer yta.

Att utveckla fler idéer och system kring hur vi minskar vår vattenförbrukning och återanvänder vatten för odling. Att uppmuntra och integrera system för odling utomhus och även inomhus vid planering och förvaltning av byggnader. Dagens informations och kommunikationsteknologier borde skapa nya möjligheter för att få fram system för samordnad skötsel och kommersialisering även av lokalt producerade urbant odlade livsmedel.

Tekniken finns, men människor, våra social och kulturella system behöver också tillåta det och prioritera det. Sommarens värme och torka kanske är en väckaklocka.

Dessutom kan ökad växtlighet och odling i våra urbana miljöer, på och i våra fastigheter även ha andra positiva effekter på människors hälsa, ge oss gratis ekosystemtjänster, påverka mikroklimatet på plats och mildra de värmeöeffekter som blir i städer.

Kanske skulle mer odling även kunna minska risken för att temperaturen i Stockholm slår nya rekord framöver. ■

MARITA WALLHAGEN

Arkitekt SAR/MSA, tekn dr.

27

FASTIGHET

DET SISTA NYA VILLAOMRÅDET

innanför stadgränsen?

Tvåvåningsvillor under uppförande på Gustavslund. Längre bak färdigställs bostadsrättsradhus och friliggande enplansvillor.

När hållbarhet och resurshushållning har blivit ledord för mycket av samhällsutvecklingen har det utrymmes­krävande villabyggandet kommit på skam. På Gustavslund i Helsingborg uppförs just nu den sannolikt sista nya villabebyggelsen innanför stadsgränsen.

TEXT & FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS, JOURNALIST

E

n jordvall skiljer den tungt trafikerade Österleden från det nya bostadsområdet på vad som till helt nyligen varit odlingsmark av näst högsta klassen. Dammet från den torra marken virvlar runt på arbetsplatsen medan Patrik Hedlund, projektledare på Peab Bostad, visar runt mellan grävmaskiner och halvfärdiga hus.

– Det pratas mycket om att man ska för28

täta områden i dag. Det kanske inte det här är särskilt representativt för, men vi bygger efter detaljplan. Vi kan råda över den till viss del, men ska man ändra något måste man jobba fram det i ett tidigt skede tillsammans med kommunen. Vi jobbar efter att nyttja så mycket av byggrätten på fastigheten som vi kan, säger Patrik Hedlund.

Suget efter villor nära stan är stort. Från Gustavslund tar det bara tio minuter att cykla ner till centrum. Enligt stadsbygg-

nadskontoret i Helsingborg är det många som trots markbristen efterfrågar stadsnära fribyggartomter. Men inga nya släpps till försäljning. Den exploaterbara mark som finns kvar reserveras framöver för mer resurseffektivt byggande. Samma trend kan skönjas på flera håll i landet.

PENDLARAVSTÅND I TÅGSAMHÄLLEN

I stället satsar Helsingborg på villabebyggelse i kommunens tågsamhällen varifrån de boende får pendla. Det finns sju småorter inom kommungränserna som trafikeras av pågatågen, de skånska pendeltågen.

Det är inte bara att den centrala marken börjar ta slut som avgör frågan om ny villabebyggelse. Miljöbalken är restriktiv när det gäller upplåtelse av jordbruksmark för ändamålet. Lagstiftningen kräver att det handlar om väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses på annat sätt när brukningsvärd jordbruksmark exploateras.

Men enligt Jordbruksverket är det ofta snarare efterfrågan på mark och kommunalt markinnehav som styr exploateringen.

2013 visade Jordbruksverkets granskning

HUSBYGGAREN NR 4.2018

att 600–700 hektar jordbruksmark om året tas i anspråk för bebyggelse, där den största andelen utgörs av småhusbebyggelse.

Inför det här reportaget var Peab noga med att påpeka att man jobbar med hållbarhetsfrågor även när man bygger villor.

Det märks att det finns en medvetenhet om att villabyggande kan ifrågasättas ur ett hållbarhetsperspektiv. En hyfsad närhet till en tågstation påpekas, liksom att man är inne i en process att få alla kommande villatyper Svanenmärkta. Det gäller inte för det här området.

OLIKA UPPLÅTELSEFORMER

Bostäderna på Gustavslund ligger tätt men känns ljusa, rymliga och moderna med generös takhöjd. Intresset för dem är stort.

Eftersom de varierar i såväl upplåtelseform som utformning och storlek vänder man sig till flera grupper – unga och äldre par utan barn, mindre och större barnfamiljer, med olika ekonomiska förutsättningar. För att köpa en villa krävs att man kan sätta in ett större kapital tidigt, för en bostadsrätt betalar man det mesta i samband med tillträdet.

HUSBYGGAREN NR 4.2018

Gamla tiders egnahemstomter i Sverige låg ofta på mellan 500 och 1 200 kvadratmeter. Villatomterna här är i genomsnitt 360 kvadratmeter stora, alltså knappast överdimensionerade.

FÖRTÄTNING ÄVEN I HELSINGBORG

Byggnaderna tar upp en stor del av tomtytan. Men i Helsingborgs översiktsplanering finns högt ställda ambitioner för all yta väster om E6:an. Minst 100, gärna 140 bostäder per hektar ska byggas i stadens utbyggnadsområden enligt Stadsplan 2017 som antogs i december. Det innebär i praktiken enbart lägenheter i flervåningshus och möjligen ett och annat radhus. I områden som har känslig omgivning med höga naturvärden gäller 60–80 bostäder per hektar.

Men i Peab-projektet uppnås bara 35 bostäder per hektar, trots en blandning av villor och bostadsrättsradhus. Hela planområdet omfattar totalt 20,5 hektar som beräknades ge ca 230 nya bostäder, vilket sammantaget bara innebär 11 bostäder per hektar.

Ska man leva upp till översiktsplanen blir det inga fler sådana områden nära centrala Helsingborg, enligt Stina Pettersson som var projektledare för Stadsplan 2017 och fram till nyligen översiktsplanearkitekt på Helsingborgs stad.

– Så ser strategin ut. Vi har pratat länge om förtätning men då har det handlat om befintliga flerbostadshusområden. Det har varit en tydligare uppdelning mellan områden med enbostadshus och flerbostadshus.

I en växande stad som Helsingborg fungerar inte det riktigt, förtätning behöver ske inom alla typer av områden och vi behöver satsa på det som är mer yteffektivt för att vi ska få plats med allt vi vill ha i staden, säger Stina Pettersson.

De Helsingborgare som vill bo i villa i framtiden hänvisas förutom till befintligt bestånd till det som byggs i kommunens sju yttre tågsamhällen och till grannkommunerna. En större andel villaägare kommer att få pendla in till centralorten, som reserveras för tätare bebyggelse vid nyproduktion. Politiskt råder stor enighet om att det här är vägen framåt. Risken är att priserna

29

HE T

NY

T-EMBALLAGE= HÅLLBART BYGGANDE

Ett friskt hus måste kunna andas för att boendemiljön ska vara god och hälsosam. Med vårt breda produktutbud inom byggmaterial skapar du förutsättningar för ett tryggt och hållbart byggande.

Enkelt och smidigt montage!

NYHET OPTIMERAD UNDERTAKSVENTIL Optimalt dimensionerat ventilationsflöde!

Smart design som medför effektivt luftflöde samt tät och säker vattenavrinning!

Enklast möjliga montage!

Alternativ lösning för brandkrav vid takfot!

www.t-emballage.se | 0383-599 00

FASTIGHET

på centralt belägna villor stiger i takt med att befolkningen växer. De flesta större städer står inför liknande utmaningar.

– Ja, den risken finns. För oss som kommun gäller det att vi tittar på vad vi kan erbjuda i hela kommunen men även tillsammans med våra grannkommuner, säger Stina Pettersson.

FORTSATT STABIL NIVÅ PÅ NYPRODUKTIONEN

Antalet småhus i nyproduktion i Sverige har de senaste tio åren legat på mellan 7 500 och 12 400 hus med 2017 som toppår.

Samma år färdigställdes 35 800 lägenheter i flerfamiljshus. Trots att det pratas mycket om hållbar utveckling och effektiv markanvändning används därmed en relativt hög andel av marken till villatomter, mark som inte sällan är tidigare jordbruksmark. Och det är på nationell nivå inte en utveckling som verkar avstanna även om byggtakten nu mattas av lite i Boverkets prognoser.

2017 påbörjades 13 400 småhus och prognosen för 2018 respektive 2019 är att 12 000 småhus ska börja byggas per år.

Småhusens andel av den påbörjade ny­produktionen var 2017 knappt 21 procent men väntas öka till mer än 22 procent i år och nästa år. Men den huvudsakliga förklaringen till den relativa ökningen är alltså att bostadsbyggandet i flerbostadshus, som står för merparten av nybyggnationerna, bromsar in snabbare – från 51 400 påbörjade bostäder 2017 till 41 000 i år och nästa år.

Två tredjedelar av småhusen som färdigställdes under förra året byggdes utanför storstadsregionerna. Småhusbyggandet minskade i storstadsregionerna och i större städer utanför dem, med Storgöteborg som undantag. Men även i kommuner med förhållandevis lite plats kvar för småhus byggs det. I Malmö, där bebyggelsen kryper allt närmare kommungränsen på Sveriges absolut bästa jordbruksmark, färdigställdes 2017 198 småhus, den näst högsta siffran sedan 2009.

Historiskt har det byggts betydligt fler småhus än vad som görs i dag. Toppåret i statistiken är också dess första år, 1975, då 47 000 småhus färdigställdes i landet. Vid bottennoteringen 1996 byggdes endast 3 700 småhus. Därefter har antalet stabiliserat sig omkring 10 000 hus om året.

MÅNGA VILL BO I VILLA ELLER RADHUS

– Det finns ett ganska enkelt svar på varför det byggs villor och det är att många vill bo så, säger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi tidigare verksam vid KTH. Frågar man folk hur de vill bo utan att lägga på några restriktioner är det väldigt många som vill bo i ett radhus eller i en villa. Jag HUSBYGGAREN NR 4.2018

Tät villagata under uppförande på Gustavslund i Helsingborg. Trots att husen står nära varandra har man svårt att uppnå särskild höga exploateringstal.

Patrik Hedlund, projektledare på Peab Bostad.

tycker att vi borde acceptera att folk vill bo så och ställa oss frågan hur vi ska bygga det på ett bra sätt. Jag tycker egentligen att det byggs för lite radhus och villor, sedan kan man bygga tätt med till exempel stadsradhus som går att bygga med hög exploatering.

Hans Lind bor själv i radhus och tycker inte att det är svårt att förstå att många vill bo i villa eller radhus. Han och hans fru trivs med att kunna påta i trädgården och släppa ut hunden. Tidigare var trädgården en bra plats för barnen att leka på.

– Många vill kunna gå ut och sätta sig i trädgården. En del gillar att jobba fysiskt eftersom de kanske har ett jobb där de sitter vid en dator. Det finns skäl som är lätta att förstå till att man vill ha lite mark som är ens egen och som man kan göra vad man

I framtiden hoppas Hans Lind att man bygger mer blandad bostadsbebyggelse, så att det inte blir separata höghusområden och villamattor. Han menar att det är bra om man kan välja stadsdel att bosätta sig i och att det finns olika hustyper och upplåtelseformer där, så att man kan flytta inom stadsdelen utan att till exempel byta barnens skolor om behoven skiftar.

– Jag vill gärna se en blandstad där man kan integrera åtminstone radhus och kanske mindre villatomter i en flerfamiljshusbebyggelse, säger han. ■

KOLBJORN GUWALLIUS

Journalist

vill med.

31

R B S R A T R A NU ST M O N I R E S R NYA KU !

G N I N D E L T K E J O R P G G Y B Vill du utveckla dig som projektledare?

Då är SBRs kursprogram för Byggprojektledare något för dig. Utbildningen kommer innehålla 4 fristående kursblock och kan leda till certifiering via RISE samt till Av SBR godkänd Byggprojektledare.

De olika kursblocken är uppdelade i de 3 behörighetsområdena Projektutveckling (block 1), Projektering (block 2), Produktion (block 3) samt ett fördjupningsblock inom Byggprojektledning (block 4), detta block sträcker sig över samtliga delar av projektet.

www.sbr.se

MALLA.SE

en FAStIGhet ÄR SOM en ORKeSteR – den kräver en skicklig dirigent.

I en fastighet finns en mängd olika tekniska system som måste samspela för att ljuv musik ska uppstå.

För att minimera förvaltningskostnaden är det viktigt att kontinuerligt underhålla och uppdatera dessa.

Med Bengt Dahlgren får du en partner som hanterar byggnadens samlade teknik för värme, kyla, ventilation VA och brandskydd. Som teknisk konsult ser vi till att alla system samverkar optimalt och erbjuder dig trygghet, kontinuitet och full kontroll över drift- och underhållsarbetet. Och garanterar att din fastighet får den förstklassiga dirigent den förtjänar.

Cirka 500 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen.

De fyra hörnstenarna i vår verksamhet är Installation, Energi & Miljö, Bygg & Fastighet och Brand & Risk.

Med fuktskannern söker man av givna frekvensområden där senso­rena är placerade.

En fuktsensor, som med trådlös teknik mäter fuktutveck­ lingen i en byggnad utan att man behö­ ver riva upp väggar eller golv, har tagits fram vid Linköpings universitet.

Fuktensorn är ungefär lika stor som ett kreditkort och trycks på en rulle, tjockleken är 0,06 mm.

TEXT: MARITA ANDERSSON

”Byggskandalen i Hammarby Sjöstad gav idén.”

Vår lösning kan hantera fuktpro­ blem som bara i Sverige kostar många miljarder varje år, säger Björn Garplind vd och säljare som tillsammans med Anders Friberg driver InviSense.

Fuktsensorn lanserades 2016.

Den består av tryckta sensorer som sätts innanför tätskiktet på ställen där fukt kan bildas, som exempelvis i badrum, kök och fasader. Med hjälp av en skanner kan sedan fuktutvecklingen läsas av.

– Jämfört med de traditionella metoderna där man tar hål i mate­ rialet och för in mätinstrumentet är den här metoden är unik, menar Björn Garplind och berättar att man sökt två patent för sin produkt.

HUSBYGGAREN NR 4.2018

Fuktsensorn som är ungefär lika stor som ett kreditkort och med en tjocklek på 0,06 millimeter, består av ett tunt skikt av koppar och silverfärg. Mellan dessa finns ett plastskikt. Plasten absorberar vat­ tenmolekylerna, samtidigt som de två metallplattorna bildar konden­ satorer. Kondensatorerna ställer in sig på en frekvens beroende på hur mycket vattenmolekyler som sam­ las. Frekvensen översätts sedan till relativ fuktprocent.

– Med hjälp av en fuktskanner som sveper ett givet frekvensområ­ de där sensorerna sitter, när sensor och skanner hamnar i resonans får man en frekvens som innebär en relativ fuktprocent (RF %). Ett värde som sedan lagras i en databas.

I dag kan vi se värdet på 15 centi­ meters djup. Målet är 30 centime­ ter, berättar Björn Garplind.

– Med hjälp av sensorerna kan man hitta problemet innan det blir ett stort problem. Innan fukten leder till mögel, menar Björn Garplind.

Flera användningsområden Sensorerna sätts in bakom tätskik­ tet vid ställen där man riskerar att få läckor. Det kan exempelvis vara vid golvbrunnar och vattenlednings­ rör. Via sensorerna kan man också följa torkprocessen när man lägger plastmattor på betonggolv.

– Om limmet inte torkar som det ska, kan man sätta in åtgärder för att slippa sjuka hus och kostsamma renoveringar innan dagisbarnen flyttar in, säger Björn Garplind.

Ett tredje område är fasader, där sensorerna skulle kunna mäta hur bra ett fasadmaterial skyddar mot väder och vind.

Till nackdelarna hör att fukt­ sensorn inte kan mäta bakom metallskikt. Den klarar heller inte av att meddela omgivningen att fukthalten exempelvis stiger.

– Man måste fråga den, säger

Björn Garplind. Tanken har funnits att använda sig av tryckta batterier för att den ska kunna meddela omgivningen. Men det skulle i så fall förkorta livslängden. Fördelen med den passiva funktionen är att fuktsensorerna håller väldigt länge.

Sedan InviSense började sälja sin produkt har cirka 100 000 sen­ sorer installerats i Sverige.

Bland annat har fastighets­ bolaget Lundbergs installerat fuktsensorerna i alla sina rot- och nybyggen. InviSense har också etablerat sig i Norge och Finland – Vi jobbar koncentrerat mot den nordiska marknaden. Men vi har även fått förfrågningar från Syd­ amerika, Tyskland, Kina och Indien, säger Björn Garplind och berättar att man 2019 också kommer att lansera en sensor som mäter tork­ ning av betong. ■

35

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

TOMAS RUDENSTAM

Advokat och delägare tomas.rudenstam@foyen.se ELINOR PEJRYD

Biträdande jurist elinor.pejryd@foyen.se

Personuppgiftshantering vid användande av intelligenta lösningar inom fastighetsdrift Fastighetsbranschen går mot en utveckling där allt fler intelligenta lösningar används i fastighetsdriften. Utvecklingen mot intelligent fastighetsdrift innebär att fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar i många fall kommer att behöva integrera godkännande av personuppgiftshantering i sina avtal.

EXEMPEL PÅ INTELLIGENTA SYSTEM

som används inom fastighetsdrift är bland annat olika inpasseringsfunktioner och system för bokning av resurser såsom tvättstuga och garageplatser. Fastighetsägare kan också installera funktioner för fjärravläsning, övervakning och styrning av temperatur, vatten, ventilation, luftfuktighet m.m. genom intelligenta system.

DE OVAN NÄMNDA LÖSNINGARNA

innebär att uppgifter om de boende i fastigheten samlas in och behandlas och i vissa fall överförs. En förutsättning för att de intelligenta lösningarna ska kunna användas är ofta att informationen kan sorteras utifrån unika identifierare som kan länkas till fysiska personer eller en viss lägenhet. Den behandling av uppgifter som sker inom intelligent fastighetsdrift faller därmed normalt sett under reglerna för personuppgiftshantering.

Om det är fastighetsägaren som installerar systemen, samlar in informationen och bestämmer ändamålen är fastighetsägaren personuppgiftsansvarig. Den personuppgiftsansvarige kan drabbas av

36

GDPR? hårda sanktioner om personuppgiftslagstiftningen inte följs.

I VISSA FALL måste samtycke inhämtas inför att intelligenta lösningar börjar användas i fastighetsdriften. Fastighetsägaren kan passa på att samla in samtycke i samband med att nya hyresgäster flyttar in. När sedan nya lösningar installeras måste samtycke hämtas in på nytt för den specifika behandlingen.

måste samtycket utgöras av en frivillig, specifik och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått tillräcklig information, godtar behandlingen av personuppgifter som rör denne. Samtyckesdelen ska vara klart och tydligt avskild från andra frågor om samtycket lämnas i en skriftlig förklaring som också

FÖR ATT VARA GILTIGT

rör andra angelägenheter (till exempel ett hyresavtal). Ett lämnat samtycke måste vidare kunna tas tillbaka utan att den vars personuppgifter behandlas ska behöva avsluta den tjänst som tillhandahålls. för fastighetsägaren att tänka på att de insamlade uppgifterna bara får användas i det syfte de samlades in för. Datainspektionen har slagit ner på ett antal fall av otillåten användning av personuppgifter hos bostadsbolag, såsom till exempel registrering av passageloggar för att utreda vem som har misskött städningen av den gemensamma tvättstugan, eller att kontrollera passageloggar för att kunna avgöra om en lägenhet är övergiven och kan återtas av hyresvärden enligt hyreslagen. Uppgifterna får inte heller sparas under längre tid än vad som är nödvändigt

med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Det anses tillåtet att spara passageloggar hänförliga till gemensamma utrymmen i fastigheten under maximalt två veckor för tekniskt underhåll och felsökning om det krävs för att systemet ska fungera tillfredsställande. är det många frågor om personuppgiftshantering som aktualiseras vid intelligent fastighetsdrift, inte minst i då Dataskyddsförordningen (GDPR) trädde i kraft den 25 maj 2018.

SAMMANFATTNINGSVIS

DET ÄR OCKSÅ VIKTIGT

HAR DU FRÅGOR om personuppgiftshantering i samband med intelligent fastighetsdrift eller vill ha hjälp med att upprätta eller granska avtal? Kontakta författarna. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 4.2018

Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller.

Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning?

Kontakta oss!

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se | www.kabe-mattan.se

Debatt

Isoleringsvärdets/λ-värdets felaktiga mätning/bestämning Mätning av λ-värdets isoleringsvärde görs idag på ett felaktigt sätt. Mätningen sker i ett laboratorium under en kort tid, vilket betyder att det testade materialet aldrig utsätts för naturens påverkningar i form av hög- och lågtryck eller naturliga vindar. Dagens testmetod menar jag motsvarar fältförhållanden en solig sommardag med en temperatur på 20–25 grader och vindstilla ute.

E

N VARM SOMMARDAG klär vi oss gärna i shorts och t-shirt och vår kropp upplever detta som väldigt skönt.

Men om väderleken ändras och vi har 10–20 sek/m vind och regn/snön ligger vågrät i luften väljer vi andra mer adekvata kläder, t.ex. en vindtät fodrad jacka. Vad är isolerings värdet/λ-värdet på det provade isoleringsmaterialet under sådant förhållande? Jag menar att vi inte vet det idag.

Vår kropp känner och kan förmedla vilket behov, eller effekterna av, olika klädval vid olika vädertyper men det kan förstås inte huset/byggnaden. Vi måste därför mäta hur husets klimatskärm fungerar med olika isolerande material för att veta vad som är bäst för byggnadens innetemperatur, och människors välbefinnande. Att mäta är att veta. Idag nöjer vi oss med mätningsvärdet från en varm solig sommardag vilket inte är relevant för årets alla 365 dagar.

λ-VÄRDET ÄR ETT GRUNDLÄGGANDE VÄRDE för alla teoretiska beräkningar. Är grunden i beräkningarna fel så är även svaret som vi får felaktigt. Gör jag en dålig grund till en byggnad/hus så får jag en ohållbar byggnad med lågt andrahandsvärde.

Jag frågar mig: var säger alla experter som använder detta dagligen? Jag tänker på arkitekter, SBR:s konsulter, byggentreprenörer, fastighetsägare, forskare och prövare på RISE, Boverket, Energimyndigheten, universitet, högskolor, professorer, SGBR, passivhusbyggarna, m.fl. som verkar i branschen.

Ett λ-värde mätt inne i laboratoriet ligger normalt på ca 0,036–0,039 men när man mäter värdet ute i fält så är motsvarande 38

heller svaret på hur vi skall bygga husen/ byggnaderna beroende på var vi bygger.

När man mäter isoleringsförmågan måste man tänka på att ansluta en väderstation till mätinstrumentet för att se vilken väderlek som påverkar isoleringsförmågan i materialet. På så sätt kan man nollställa isoleringsvärdet för att sedan kunna göra jämförelser med andra mätningar på andra platser och med andra material.

värde 0,059, alltså nära 50% sämre än λ-värdet mätt i laboratoriet.

IDAG BYGGS DET RUNT 50–60 000 LGH./HUS PER ÅR.

Om byggherrarna utförde mätningar på sina nybyggda klimatskärmar under byggnadens första år skulle man få svar på om det angivna U-värdet stämmer med det U-värde som angetts i bygghandlingarna för bygget. Om U-värdet inte stämmer med det angivna U-värdet i bygghandlingarna och man vid en närmare studie visar vad som är orsaken till felet och konstaterar att felet beror på det felaktiga λ-värdet kommer följdfrågan: vem är ansvarig för felet? Är det byggentreprenören, isoleringsleverantören eller är det institutionen som mätt och angett det felaktiga λ-värdet. En juridisk nöt att knäcka för advokaterna.

ORSAKEN TILL DETTA GIGANTISKA PROBLEM är att man inte mäter klimatskärmens isoleringsförmåga ute i fält där husen byggs. Ett hus kan byggas i både skyddat och utsatt läge vilket gör att isoleringsförmågan klart påverkas olika. Mäter vi inte så vet vi inte

MIN FRÅGA BLIR när skall RISE, Boverket och EU rätta till denna felsyn? Borde inte byggbranschens samtliga aktörer visa framfötterna och för en gångs skull göra något som höjer branschens trovärdighet.

Ytterligare tre saker som bör lyftas fram och uppgraderas: 1. Stillastående luft är den bästa och mest hållbara isoleringen.

2. Luften är våra klimatskärmars största fiende. Luften för in fukten i våra klimatskärmar som sedan gör möglet möjligt att frodas.

3. Ju mindre frisvävande luft vi har i våra klimatskärmar ju mindre risk för fukt och mögel.

Jag menar att ett passivhus tjocka klimatskärmar med frisvävande luft i sin konstruktion är en klar riskkonstruktion. ■

Åke Mård har utvecklat byggelementsystem med skumglaselement för grund-, tak- och väggkonstruktioner samt KOLJERN®tekniken som marknadsförs i Sverige av Foamglas Nordic.

ÅKE MÅRD

MRD Sälj & Bygg AB ake@koljern.se

HUSBYGGAREN NR 4.2018

Förändra branschen med oss Det händer mycket på Bonava just nu. Nära 9 000 hem är under utveckling i norra Europa och vi behöver rekrytera många nya kollegor.

Vi utmanar oss själva varje dag för att förändra branschen och skapa bättre hem och liv för fler. Delar du vår passion och vill vara med att utveckla framtidens boende?

Följ vår resa på bonava.se/joinourjourney

Bonava är en ledande bostadsutvecklare i norra Europa. Bonava har skapat hem och grannskap sedan 1930-talet. Bonava har 2 000 anställda med verksamhet i Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge, St Petersburg, Estland och Lettland och en omsättning på 14,5 miljarder kronor år 2017.

Bonava är noterat på Nasdaq Stockholm.

BYGGLEVERANTÖRER Amphi-Vent™ Luftfilter för dricksvattenreservoarer Enligt Lås- och bomföreskrifterna

CE-märkta rökluckor • Vakuumsäkrad • Uppfyller SS EN 1508 • Kan sättas på nya och bef. reservoarer

www.röklucka.nu/webbutiken

0582-68 68 90 • www.amphi-tech.se

Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader

När tumstocken tumstocken När inte räcker räcker till till inte

När tumstocken inte räcker till

Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

PEIKKO SVERIGE TILL ER TJÄNST • CE-märkta Peikko ingjutningsprodukter är experten på infästningsteknik för • PSB, genomstansningsarmering betongkonstruktioner och samverkansbalkar för • DELTABEAM®, samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner

tunna bjälklagskonstruktioner.

www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

PRENUMERATIONSERBJUDANDE! Prova tre nummer för 119 kr pren@husbyggaren.se

40

HUSBYGGAREN NR 4.2018

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Värmex utför Entreprenadbesiktning inom VVS Projektledning, Projektering samt Injustering

www.varmex.se 08 -400 125 00

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

PB teknik – specialist på projektering VVS www.pbt.se

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 4.2018

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

41

Noterat Nytt stöd för innovativt och hållbart bostadsbyggande Regeringen har beslutat om ett nytt stöd till innovativt och hållbart bostadsbyggande, som omfattar totalt 275 miljoner kronor under år 2018-2020. Stödet lämnas för åtgärder som främjar ett innovativt och hållbart bostadsbyggande med minskad klimatoch miljöpåverkan. Den 1 augusti startade ansökningsperioden för 2018, och pågår till och med den 8 oktober. Ansökningsblankett finns på Boverkets hemsida. www.boverket.se

Gång- och cykeltrafik bra för kaféer, restauranger och butiker i City I den senaste Urban Insight-rapporten från Sweco, Urban Mobility on a Human Scale – Promoting and Facilitating Active Travel in Cities konstateras att samhällsvinsterna med ökad andel gångoch cykeltrafik under lång tid har underskattats. Förutom de mer uppenbara fördelarna i form av förbättrad luftkvalitet, yteffektivitet och att det är hälsosamt att röra på sig, finns även vinster kopplat till ekonomi och trygghet. ”De ekonomiska vinsterna med ökad andel cyklister och gångtrafikanter ska inte underskattas. Det hänger ihop med att de rör sig mer naturligt i stadsmiljöer än bilister och i högre utsträckning bidrar ekonomiskt till kaféer, restauranger och butiker.

Gång- och cykeltrafikanter bidrar till en mer levande och tryggare stadsmiljö ”, säger Jeroen Quee, mobilitetsexpert på Sweco i Nederländerna.

Enligt rapporten är trenden att allt fler städer ser fördelar med ökad andel cykel- och gångtrafik. Den brittiska transportmyndigheten har konstaterat att de för varje investerad pund som investeras i cykeltrafik får tre pund tillbaks i samhällsekonomiska vinster.

Genom olika incitament har cykeltrafiken i London ökat med 61 procent under en tioårsperiod, och många europeiska städer har liknande utveckling.

Läs rapporten här ▷

23–25 oktober äger SKYDDsmässan rum på mässan i Älvsjö.

Programmet täcker hållbara och trygga stadsmiljöer, bevakning och övervakning, upphandling av brandsäkerhet, nytt och på gång bland regler och standarder inom Brandlarm- och sprinkler. www.skydd.net 42

Kostnadsfri säkerhetsutbildning Byggbranschens nya webbaserade och kostnadsfria säkerhetsutbildning – safeconstructiontraining.se – är tänkt att vara hela branschens introduktionsutbildning inom säkerhetsområdet och ett krav för att arbeta vid byggarbetsplatser i Sverige.

Kursen fungerar utmärkt som säkerhetsintroduktion i företag av alla storlekar och vänder sig till alla som är verksamma i branschen samt till elever på väg in via olika yrkesutbildningar.

Den första webbaserade säkerhetsutbildningen En säker arbetsplats har genomförts av ca 7 000 personer och nu är det dags att ta nästa steg.

Företrädare för företagen i byggbranschen är överens om att säkerhet och arbetsmiljö ska prioriteras och att arbetet med att höja den generella säkerhetsnivån ska fortsätta. Den nya kursen har därför en ännu bredare förankring i branschen och har arbetats fram av Sveriges Byggindustrier i samråd med både små och stora bygg- och anläggningsföretag.

Förvaltare och utbildningsgivare är Entreprenörsskolan inom Sveriges Byggindustrier. Entreprenörsskolan ansvarar för årliga revideringar av utbildningen. En engelsk version kommer under hösten 2017. www.safeconstructiontraining.se

HUSBYGGAREN NR 4.2018

S P L I T Z S P L I T Z

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag!

Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott.

Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler.

Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer.

På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

lägrebuller buller ** 5050%%lägre Undersökningar tyder på att buller påverkar

Undersökningar tyder på att buller påverkar människors hälsa negativt. Träullit ljudabsorbenter människors hälsa Träullit ljudabsorbenter minskar ljudetsnegativt. reflektioner och bidrar till en hälsominskar ljudets reflektioner och bidrar till en hälsosammare inomhusmiljö i trafiknära bostadsområden.

En problemlösare i bullriga miljöer. sammare inomhusmiljö i trafiknära bostadsområden.

En problemlösare i bullriga miljöer. * Montering av Träullit Akustik i balkongtak kan i gynnsamma fall resultera i en halvering av den * Montering av Träullit Akustik i balkongtak kan upplevda ljudnivån för de boende (motsvarar en i gynnsamma fall resultera i en halvering av den sänkning med 10 dB(A)).

upplevda ljudnivån för de boende (motsvarar en sänkning med 10 dB(A)).

www.traullit.se

www.traullit.se

Bygg med naturlagarna

Bygg med naturlagarna

FOTO: DA N I E L A H LG R E N /S O U T H S I D E AG E N C Y

Elitfönster Flexibel

Vädret är olika. Det är fönster också.

Vi är ett land som är olika. Det är olika väder. Olika landskap. Vi bor olika.

Vi lever olika. Vi har olika smak. Och olika bakgrund.

När du ska välja fönster är det bra att känna till att alla fönster heller inte är lika. Våra fönster har vi tillverkat med kvalitet och hantverkskunskap i drygt 90 år. Erfarenhet som lärt oss förstå vad som passar till just dig och ditt boende. Det är därför du hos oss har så mycket att välja på. Vi brukar säga att vi har fönster för alla olika.

Elitfönster är en del av Inwidokoncernen – Europas största leverantör av fönster och en av de ledande dörrleverantörerna.

Noterat Förtätning utmanar luft­ kvaliteten i våra städer I en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, gjorde på uppdrag av Naturvårdsverket, presenteras en översikt om samband mellan förtätning och luftkvalitet, samt möjligheter och rekommendationer för hur luftkvalitetsaspekten kan integreras i stadsutvecklingen för förbättrad luftkvalitet i framtidens täta, gröna städer. Det finns miljöfördelar med förtätning men den kan också medföra kraftigt försämrad luftkvalitet. Författarna av rapporten skriver att genom noggrann stadsplanering kan dessa negativa effekter begränsas eller till och med undvikas helt. Sammantaget finns goda grunder för att inkludera luftkvalitet i planeringsprocessen för att nå en hållbar stadsutveckling, speciellt i områden som ska för­ tätas. www.ivl.se Läs rapporten här ▷

NY BOK Beteendebaserad säkerhet Byggsektorn är den bransch i Sverige där flest olyckor med dödlig utgång inträffar. Att skapa rätt förutsättningar genom att förstärka säkra beteenden i varje arbetsmoment bygger upp en säkrare arbetskultur och leder till en olycksfri byggarbetsplats.

Boken Beteendebaserad säkerhet handlar om att identifiera säkra beteenden och förbättra arbetssätt för att minska olyckor i byggsektorn och är författad av organisationspsykolog Erik Matton och Fredrik Rosengren. Fredrik har flerårig erfarenhet av arbetsmiljöfrågor i ledande befattningar.

Boken består av en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen beskriver de teorier och metoder som kommer från det beteendeanalytiska forskningsområdet inom psykologin.

Verktyget BOOST presenteras, ett beteendeanalytiskt verktyg anpassat för organisationer.

I den praktiska delen får läsaren lära sig beteende­abaserad säkerhet genom den svenska SAFE-modellens fyra steg. Det är en användarvänlig metod för att kontinuerligt skapa bättre förutsättningar att arbeta säkert och förstärka säkert agerande.

Modellen tillämpas på ett fiktivt bygg­företag på en övergripande nivå, i ett specifikt projekt och för ett enskilt arbetsmoment på ett konkret sätt. Tillhörande mallar finns som bilagor i boken. www.byggtjanst.se HUSBYGGAREN NR 4.2018

Svensk Byggplåt stärker hållbarhetsarbetet Strax före sommaren antog medlemsföretagen i Svensk Byggplåt en hållbarhets­ förklaring, vilken tar ut riktningen för branschens gemensamma och fortsatta hållbarhetsarbete. Nu läggs fokus på de miljösmarta lösningar och produkter som finns, men även de som ska komma.

Hållbarhetsförklaringen – Vi vet att byggplåten tål såväl granskning som nya sätt att bearinnebär bland annat att betas, återbrukas och utmanas, medlemmarna i Svensk uppmanar Johan Lindström.

Byggplåt ska: ■■ öka kunskapen hos slutkund om hur byggplåtens livslängd kan förlängas ytterligare genom att vara korrekt utförd och ges rätt underhåll.

■■

förtydliga processer och rutiner kring återvinning.

■■

arbeta för att få fram nya metoder och projekt som ökar andelen återbrukad byggplåt och minskar mängden spill.

Med kampanjen vill Svensk Byggplåt också uppmana fastighetsutvecklare, arkitekter, byggherrar och entreprenörer att våga ta nya grepp angående byggplåten. Läs hela hållbarhetsförklaringen på www.svenskbyggplat.se

Börsnoterat I juni introducerades teknikkonsulten Projektengagemang på Stockholmsbörsen. Det är PE:s B-aktie som noteras på Nasdaq Stockholms Small Cap lista. Halvårsresultatet togs emot ljumt och aktien har i sedan introduktionen handlats kring noteringskursen. Bransch- och börskollegorna Sweco och ÅF haft en god utveckling de senaste åren och så även under sommarbörsen.

Liksom dessa bolag har PE en historik av företagsförvärv och det ligger i strategin att växa både organiskt och genom förvärv.

Sanno­likt behöver PE leverera några stabila och gärna starka kvartalsresultat eller landa nya strategiska förvärv innan handeln i aktien ökar och aktiens värdering bättre speglar företagets verkliga värde.

45

NYTT FRÅN SBR

Utbildningar & kurser ■ Nya kurser inom Byggprojektledning Vill du utveckla dig som projektledare? Då är SBR:s kursprogram för Byggprojektledare något för dig. Utbildningen kommer innehålla fyra fristående kursblock där samtliga block pågår under fyra dagar i sträck. Detta för att möjliggöra verklig fördjupad kunskap i byggprojektets samtliga delar. Kursblocken är uppdelade i tre behörighets­områden: Block 1 Projektutveckling Block 2 Projektering Block 3 Produktion Block 4 Fördjupningsblock inom Byggprojektledning. Detta block sträcker sig

över samtliga delar av projektet.

I anslutning till Byggprojektledning (Block 4) finns möjligheten att skriva tentamen som ligger till grund för möjligheten till medlemskap i SBR:s expertgrupp för Byggprojektledning samt ansökan om av SBR godkänd Byggprojektledare och certifiering via RISE. Tidplan: Block 4

Block 1, 2, 4

Block 3

Höst 2018 Vår 2019 November 2019

■ Utbildning i byggtekniskt brandskydd, Stockholm 12 oktober En utbildning för dig som vill höja din kunskaps­nivå inom byggtekniskt brandskydd. Utbildningen vänder sig till dig som är Besiktningsman, Kontroll­ ansvarig, Projekt­beställare, Förvaltare, Entreprenör, Byggkonsult, Arkitekt m.fl.

Innehåll: • PBL och BBR, vad gäller och vad är på gång • Vad skriver egentligen en brandkonsult • Enkla tumregler • De vanligaste felen vid överlämning • Möjlighet att ställa frågor som du vill ha svar på från din arbetsvardag Utbildningen kommer att ske både i form av föreläsning och i workshops.

Det kan ev. bli förändringar om vi märker att många efterfrågar ett visst block.

För mer information och anmälan besök sbr.se/byggutbildningar/

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlem­ mar i 27 lokalavdelningar. SBR utveck­ lar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätver­ kande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det euro­ peiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtid­ ningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se

Nya medlemmar

HEMSIDA www.sbr.se

BIRGER EKENSTIERNA Projektledare,

STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51 VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

STEFAN BILLEHAG Besiktningsman,

Ramböll, Mantorp

HENRIK EJERMARK Bygg- och projekt­

ledare, WSP Sverige AB, Torsås

Sweco, Kattarp

EVA EKLUND Projektledare, Eklund Projekt

& Fast. partner AB, Lidköping

DAN ELLNEFJÄRD Vd,

De El & Styr­konsult AB, Stockholm

JACOB GERLE Byggkonsult, Kilvikens

Husteknik AB, Saltsjö-Boo

PETER HALLING Vd, Providor, Bromma JAN-OLOF HENRIKSSON Vd, Byggkonsult

Halvarsson AB, Älta

PIERRE JANSSON Styr konsult, håVac,

Trollhättan

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10

MATS JOHANSSON Vd, Tallvidden, Örebro

BOKHANDEL

KRISTOFFER JOHANSSON Vd, Kristoffer

ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

JUKKA KAIKKONEN Vd, Flowcrete,

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Stefan Fogelström

Johansson, Brunflo

Ängelholm

RALPH KRARUP Ingenjör, Bengt Dahlgren

Syd AB, Helsingborg

46

HUSBYGGAREN NR 4.2018

SBR Uppsala delade ut stipendier Foto: Sune Hemmingsson

Stiftelsen Uppsalaavdelningen av Svenska Byggingenjörers Riksförbund har i år delat ut tre stycken stipendier om 5 000 kronor till avgångsstudenter vid byggingenjörsutbildningen, Uppsala Universitet.

Efter utvärdering av 7 inkomna ansökningar tilldelades 2018 års stipen­ dia­ter Emma Nyman, Joakim Gunnarsson och Oliver Ericson.

Dick Söderholm

Höststart för KA-gruppens styrelse Foto: Linn Bessner.

Expertgruppens styrelse har långmöte i SBRs nya lokaler. Med på mötet var Ingvar Edsö, Mats Löfgren, Said Elmi, Tommy Persson samt Linn Bessner. Under mötet avhandlades bland annat höstens symposium, utveckling av rådande kontrollplaner, mall för arbetsplatsbesöksprotokoll samt KA-rådets ”frågelåda”.

VLADIMIR LADINO Arkitekt,

Tengbom AB, Linköping ÖRJAN LANS Projektledare, Fantastiska Tider AB, Floda BO LEVANDER Vd, Svensk Bygg & Instal Kontr i Sthlm AB, Saltsjö-Boo PATRIK LINDBERG Projektledare, Sweco, Västerås LARS LÖNN Vd, MULTIstyr, Grödinge HÅKAN MATTISSON Besiktningsman, Tyréns, Lund LIZETTE MORTIN Byggprojektledare, CMB Projekt AB, Helsingborg CLAES-GÖRAN OLSSON Vd, Byggkonsult CG Olsson AB, Flyinge JONAS PAULSON Vd, Paujon, Aneby RICHARD PIHL Vd, Ternstedt, Åtvidaberg KARIN SCHARTAU Projekt- och byggledare, KACE AB, Skultuna FREDRIK SCHULTZ Elinstallatör, Uråsa Elteknik, Uråsa JIMMY SKÖLD Vd, Byggkonsult Jimmy Sköld AB, Skurup JÖRGEN WADMAN Besiktningsman, Integra, Trollhättan

HUSBYGGAREN NR 4.2018

HANS WESTERHOLM Vd, HB-Projekt AB,

Stockholm

ROBBIN WIDLUND Projektledare, Helm

Project Management, Saltsjö-Boo ROBERT VIGERT Vd, Vigert, Gräddö TOMAS WOLTZE Installationsledare Frank Installationspartner AB Sollentuna DANIEL ARENCIBIA Studerande, Vällingby DAN ERIKSSON Studerande, Sköndal MIKAEL HANSSON Studerande, Nyköping DANIEL HELLBRING Studerande, Hovmantorp ANDREAS KLANG Studerande, Hyllinge EMMA NYMAN Studerande, Uppsala DAN OLSSON Studerande, Enskede MARAH ÖZACAR Studerande, Limhamn

EB steg 2 samt tentamen

24 september, Göteborg Symposium för Entreprenadbesiktning

2–3 oktober, Helsingborg Kontrollansvarig enligt PBL

8–11 oktober, Helsingborg π MÄSSOR & MÖTEN Samhällsbyggnadsdagarna 2018

1–2 oktober, Stockholm SKYDD

23–25 oktober, Stockholm Building Sustainability 18

24–25 oktober, Stockholm Stålbyggnadsdagen

25 oktober, Malmö Kalendariet π KURSER OCH SYMPOSIUM

Brandskydd 2018

13–14 november, Stockholm

Symposium för Kontrollansvariga enligt PBL

24–25 september, Stockholm

47

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

EN BÄTTRE BYGGPROCESS MED VÄDERSKYDD Ett fullgott väderskydd ger dig: u Färre fuktskador och högre kvalitet u Bättre arbetsmiljö u Lägre totalkostnad Keder XL från Layher uppfyller kraven i AFS2013:4 och SS-EN16508:2015.

Maja Beskowsskolan, Umeå - Öppningsbart väderskydd effektiviserar totalrenovering av skola på 28 000 m2 (BTA).

48

WWW.VADERSKYDD.NU samlar användbar information för beställare, tekniska konsulter och entreprenörer.

www.layher.se

HUSBYGGAREN NR 4.2018