Issuu on Google+

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

3 12

Nedanstående är annons från Cembrit Tepro AB


nr 3   B   2012  husbyggaren

1


2

husbyggaren  nr 3   B    2012


4

husbyggaren  nr 3   B    2012


nr 3 · 2012 | Årgång 54 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60   Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2012

Nr 1  v   5 Nr 2  v 11 Nr 3  v 18 Nr 4  v 23

Nr 5  v 37 Nr 6  v 43 Nr 7  v 49

Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10  Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för  ­ aterial som inte beställts. m

Sidan 26 I det nybyggda radhusets övre plan har övervåningens enda frånluftsventil

placerats bakom ett väggfast skåp i tvättrummet. VVS-besiktningsmannen påtalar felet. I slutbesiktningen finns inte punkten längre kvar. I en särskild besiktning döms lösningen ut. Byggherren håller dock fast vid att inget fel har begåtts. Husbyggaren kommer att i en rad artiklar undersöka om verksamhet idag mer handlar om att: ”Inte göra fel!”, än av: ”Att göra rätt!”?

Innehåll

6 12 14 16 20 22 24 26 30 34 36 38 40 42 45 53

Åtta miljoner meter kc-pelare håller väg på plats i leran Stålrörspålar kan bli del av byggets energisystem Slitsmur förväntas hindra föroreningar läcka ut Jordens magnetfält är vårt paraply mot rymden Stadshusets tre storkök förnyas under tidspress Över 200 raka furor gick åt då åldrig träbro förnyades Områdets rykte avgör hur bra boende i förorter trivs Kan frånluftsdon i tvättrum sättas bakom skåpvägg? SBRs nya försäkringspaket visades på Nordbygg Juridik: Kommun kan få lättare att utesluta anbudsgivare IT: När ny teknik förändrar vanor bör det som sker diskuteras Form & Teknik: Korsbefruktning av kunskap ger spännande mervärden Debatt: Den nya sprängstandarden håller inte måttet Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer:

I nästa nummer: Tak & Fasader & Glas Tidningen utkommer i vecka 23, 2012 nr 3   B   2012  husbyggaren

5


GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Utbyggnaden av dubbelspår och motorväg mellan Göteborg och Trollhättan är ett av landets största pågående infrastrukturprojekt. Mäktiga lerlager bemästras med förstärkningsåtgärder, bland annat drygt åtta miljoner meter kalkcementpelare.

Åtta miljoner meter kc-pelare håller väg på plats i leran

Fördubblad tågkapacitet Under år 2012 beräknas alla BanaVäg i Västs deletapper vara klara med undantag av väg E45 genom samhället Göta och ny bro för E45 över Slumpån, där finansieringen ännu inte är klar.

Figur 1. Utbyggnaden av väg och järnväg i olika etapper mellan Göteborg och Trollhättan. Källa: Trafikverket

6

Utbyggnaden innebär att restiden med pendeltåg minskar till 30–35 minuter mellan Trollhättan och Göteborgs central och att kapaciteten fördubblas till cirka 120 tåg per dygn.

Byggs i etapper Projektet är geotekniskt intressant. Det följer på en lång sträcka den lerfyllda Göta älvdalen, där stabiliteten mot Göta älv, med pågående och framtida sättningar och risk för översvämning, är centrala frågor, se figur 2. Dessutom finns flera områden där kringboende blivit störda av vibrationer från främst tågtrafiken. Stora delar av utbyggnaden sker genom befintliga samhällen och ofta i konflikt med nuvarande väg- och järnvägssystem. Detta ställer stora krav på en etappvis utbyggnad och omfattande trafikomläggningar i flera skeden. Inom andra delar löper väg och järnväg på en smal landremsa mellan Göta älv i väster och branta berg i öster, se figur 3. Utbyggnad av dubbelspår med serviceväg och fyrfältsväg med lokalvägar kräver större utrymme än idag vilket medfört att man här varit tvungen att flytta trafiken närmare Göta älv, ut på sanka strandängar. Åtta miljoner meter I den norra delen av projektet byggs väg och järnväg långt från Göta älv men även här är de geotekniska frågorna viktiga beroende på att kvicklera ofta finns genom hela lerprofilen. Detta skärper kravet på säkerhetsnivån för såväl utbyggnadsarbetet som färdig konstruktion. Totalt sett har krav på stabilitet, sättningar, översvämningsrisker och vibrationer medfört omfattande grundförstärkningsåtgärder. Djupstabilisering med kalkcementpelare är den domine-

Jan Ekström har doktorerat vid Chalmers inom geoteknik med grundläggning och därefter arbetat som geoteknisk konsult på Scandiaconsult, samt Kjessler & Mannerstråle. Han arbetar sedan år 1999 med geotekniskt stöd inom anläggnings­ byggande och drift på Trafikverket.

FÖRFATTAREN

B

anaVäg i Väst är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt och innebär utbyggnad av dubbelspår, sju nya pendeltågstationer och fyrfältsväg med motorvägsstandard mellan Göteborg och Trollhättan. Totalt omfattar utbyggnaden cirka 75 km och är kostnadsberäknad till 13,6 miljarder kronor i 2010-års prisläge. Utbyggnaden av järnvägen påbörjades år 2004 i de norra delarna och under år 2006 påbörjades den första vägetappen i norr. Projektet omfattar 16 deletapper som i sin tur är indelade i flera entreprenader, se figur 1.

FÖRFATTAREN

Av jan ekström , tekn dr, Trafikverket och anders hallingberg , civ ing, Trafikverket

Anders Hallingberg har arbetat som geoteknisk konsult på AIB och BAT, samt på SJ:s geotekniska kontor i Stockholm och Banverkets regionkontor i Göteborg. Han finns nu på Trafikverket i Göteborg och arbetar med planering och projektering samt bygg- och driftuppföljning av järnvägsprojekt.

rande förstärkningsmetoden. I mer än 25 entreprenader har metoden tillämpats och den sammanlagda pelarlängden är nästan åtta miljoner meter.

Sättningar och översvämningsrisk Inom Göta älvdalen har de äldre väg- och järnvägsanläggningar, som nu förnyas, utsatts för avsevärda sättningar. Pågående sättningar studerades inledningsvis, och visade bland annat att vägen säthusbyggaren  nr 3   B    2012


Figur 2. Översvämmad järnvägsbank och väg innan utbyggnad.

ter sig 5–10 mm/år. Sättningarna bedömdes  pågå  ned  till  som  mest  cirka  20  m  djup  [1].  De  totala  sättningarna  sedan  den gamla vägens utbyggnad på 1960-talet uppgick inom vissa delar till mer än  en meter.  Även  vattennivåerna  i  Göta  älv  kartlades. Ett direkt samband mellan höga vattennivåer i havet och nivåerna i Göta älv vid  en given tappning från Vänern påvisades. Enligt  FN:s  klimatpanel  IPCC:s  bedömning kan havsytan höjas med 15–95  cm under de kommande 100 åren med ett  ”bästa estimat” på 50 cm. Med en landhöjning  på  18  cm  under  100  år  skulle  detta kunna ge en nettohöjning av havsnivåerna på 30–35 cm. Utredningarna  och  sättningskraven  pekade sammantaget på att räls överkant  skulle placeras 1,0 m över HHW100år (dagens  vattenyta  med  100  års  återkomsttid) och vägen placerades med profi lnivån på 0,85 m över HHW100år. Det innebär att de nya anläggningarna skulle läggas upp till 1,5 m högre än de gamla.

vibrationer från tåg Inom Göta älvdalen har man i fastigheter  tidigare upplevt störningar av vibrationer  vid  passage  av  framför  allt  tunga  godståg.  Under år 1997 hade man vid Ledsgård,  strax  norr  om  Kungsbacka,  dessutom  identifi erat  att  höga  vibrationsnivåer  kan uppstå vid passage av tåg med hög  hastighet  [2].  Detta  uppstår  då  tågets  hastighet närmar sig eller sammanfaller  med  vågutbredningshastigheten  i  undergrunden.  Denna  utbredningshastighet är låg i de lösa leror, av den typ som  också  fi nns  i  Göta  älvdalen,  samtidigt  nr 3 B  2012 husbyggaren

Figur 3. Foto mot norr från Angeredsbron före utbyggnad över område där väg och järnväg ligger nära älven. Foto:Trafikverket,JosefinaLenning

som man önskar trafi kera spåret med en  tåghastighet av 250 km/tim.  Det var uppenbart att detta så kallade  höghastighetsfenomen var aktuellt även  i  projektet.  För  att  lösa  dessa  problem  utfördes  kalkcementpelarförstärkning  där pelarna arrangerades i skivmönster. 

kc-pelare stärker bank Totalstabiliteten  mot  Göta  älv  var  den  kanske viktigaste faktorn att beakta.  Frågan har behandlats i de tidigare utredningsstegen och i SGI:s Skredriskutredning från år 1995 [3], men också i samband med planprocessen.  Vid upprättande av detaljerade bygghandlingar för utbyggnaden kontrollerades alltid stabiliteten när anläggningarna  placerades närmare än 100 m från Göta  älv samt inom vissa utpekade områden  enligt kraven i SGI:s Skredriskutredning.  I vissa fall har särskilda förstärkningsåtgärder  varit  nödvändiga  för  att  säkerställa stabiliteten mot älven men omfattningen av förstärkningarna styrs mestadels av behovet att begränsa sättningarna  och att minimera framtida vibrationer. Utöver totalstabiliteten har den lokala  bankstabiliteten beaktats. Detta har medfört vissa ytterligare åtgärder, ofta i form  av kalkcementpelarförstärkningar, på en  del sträckor arrangerade i tvärskivor. Geoteknisk  förprojektering,  i  det  så  kallade skisshandlingsskedet, visade tidigt att kalkcementpelare var den fördelaktigaste  åtgärden  för  långa  sträckor  med  hänsyn  till  stabilitet,  sättningsbegränsning, och vibrationsdämpning.  Provpelare och provbankar Som  ett  led  i  fältundersökningarna  ge-

nomförde  projektet  pelarinstallationer  och  pelarkontroller  under  pågående  projektering. Under  år  2001  utfördes  pelarsondering  i  kalkcementpelare  i  fem  lokaler  i  Göta  älvdalen;  Surte,  Stora  viken,  Nödinge, Nol och Älvängen.  Pelarna utfördes med kalk och cement i  lika  mängder  och  med  två  olika  blandningsmängder,  90  respektive  120  kg/m3.  Förborrad  traditionell  pelarsondering  med spetskraftmätning, FTPS, valdes som  huvudsaklig pelarsonderingmetod [4].  Pelarsonderingarna utfördes först på  separata  provpelare.  Resultaten  visade  att förhållandevis homogena pelare kunde tillverkas [5].  Medelvärden av tolkad skjuvhållfasthet på cirka 100 kPa efter 12–16 dygn, se  fi gur  4,  och  cirka  125–150  kPa  efter  en  månad framstod som möjliga att nå, liksom  en  variationskoeffi cient  av  15–20  procent för djup mellan cirka 2 och 8 m. 

kunde glesa ut Utöver själva hållfastheten hos pelarna  är de förväntade sättningarna hos kalkcementpelarna  av  stor  vikt  inte  minst  beroende på översvämningsrisken.  Den dimensioneringsmetod som normalt användes bedömdes som konservativ  för  svävande  pelare  eftersom  ingen  lastspridning beaktades genom det förstärkta blocket. Vidare  visade  fältförsöken  att  något  högre  hållfastheter  kunde  erhållas  än  normalt och att man genom att utnyttja  detta  möjligen  kunde  glesa  ut  pelarmönstret och ändå uppnå fullgod säkerhet.  Fortsättning s. 8 P

7


P

Även val av pelarmodul och permeabilitet skulle kontrolleras samt vilka besparingsmöjligheter som fanns om man använde omväxlande långa och korta pelare.  Sammanfattningsvis  bedömdes  att  stora besparingar kunde göras genom att  förfi na  dimensioneringsmodellen  för  kalkcementpelare  både  inom  det  förstärkta blocket och i den oförstärkta leran under pelarna. 

Placeras längsgående För att klara kraven på vibrationsdämpning för järnvägen, både med avseende på  höghastighetsfenomen,  [6]  och  [7],  och  vibrationer från långsammare men tung  godstågstrafi k har pelarna under spåren  placerats i längsgående skivor, vanligen  förbundna  med  tvärskivor  till  ett  stegmönster.  Det är viktigt med god kontakt mellan  pelare  och  bankfyllnad.  För  att  erhålla  detta  användes  dels  arbetsbädd,  dels  schaktades  pelarnas  överkant  fram  i  en  0,5–1 m djup ”låda” under spåren. Där  bankhöjden  är  hög  placeras  pelarna  även  i  tvärskivor  som  går  utanför  vibrationspelarna  för  att  säkerställa  lo-

kalstabiliteten för banken. Vid några fall  har skivorna även funktionen att bidra till  stabiliteten mot Göta älv. 

Begränsar sättningar Långa pelare med sättningsreducerande  funktion placeras normalt som singulära  pelare.  För  järnvägsbankarna  har  sättningspelarna  dels  ingått  i  skivpelarmönstret och dels placerats mellan skivorna.  Den stora pelartäthet som vibrationspelarna medfört i det övre lagret har, tillsammans  med  arbetsbädd  och  framschaktning  av  pelartopparna,  varit  till  stor nytta för att begränsa sättningarna i  de övre lerlagren.  Totalt  innebär  stabilitets-,  sättnings-  och vibrationskraven att 200–400 pelarmeter  krävts  per  meter  dubbelspår,  se  fi gur 5.  singulära pelare till väg För vägen är pelarmönstret annorlunda.  Här är vibrationsdämpningskraven inte  lika  uttalade.  Här  används  mest  singulära  pelare,  som  ofta  avslutas  på  olika  djup.  Där pelare utförs till 20–22 m djup ger 

Figur 4. Resultat av pelarsondering från provpelare med inblandningsmängd K/C 90 km/m3 och med ålder 12–16 dygn från Nödinge. Källa: Edstam et al 2004.

8

det  cirka  170  pelarmeter/m  fyrfältsväg  om  varannan  pelare  utförs  till  12–14  m  djup och cirka 230 pelarmeter/m om alla  utförs till cirka 20m djup.  Under  höga  bankar  och  i  skärningar  kräver stabiliteten att pelarna placeras i  tvärskivor.

Arbetsbädd men ingen överlast För att erhålla så goda tillverkningsförhållanden som möjligt och ge förutsättningar för en fullgod pelare så långt upp  som möjligt i leran utfördes vanligen installation  av  KC-pelare  från  en  arbetsbädd.  Denna bädd utgjordes av minst 0,5 m  krossmaterial  0–60  mm,  skild  från  underlaget,  som  avskrapats  från  växtdelar  och  i  allmänhet  också  mulljord,  av  en  tunn geotextil.  Dessutom  skulle  entreprenören  kontrollera att arbetsbädden var tillräckligt  stabil för sin utrustning och vid behov öka  tjockleken på a  rbetsbädden. installationer försköt massan Eftersom  pelare  för  vibrationsdämning  är korta, 4–7 m, och pelare för sättningsbegränsning  är  långa,  20–22  m,  och  de 

Figur 5. Pelarmönster för dubbelspårig järnväg där olika symboler markerar olika pelarlängder. Till vänster: stor förstärkningsgrad, träpålar under serviceväg. Till höger: lägre förstärkningsgrad, ingen förstärkning under serviceväg. Skiss:Trafikverket

husbyggaren nr 3 B   2012


förekommer växelvis i pelarmönstret så  fanns det viss risk att för höga tryck skulle användas vid utförande av de kortare  pelarna, vilket skulle kunna påverka pelarkvaliteten negativt.  Installationen av KC-pelare kan också  medföra  stora  massförskjutningar,  upp  mot någon dm, som i sin tur kan medföra  att  redan  satta  pelare  kan  riskera  att  bli  kraftigt  skjuvade  och  även  att  installationsmarkeringskäppar  trycks  iväg  med  risk för felaktiga pelarlägen.  Därför skedde utförandet i två etapper,  med krav på mellanliggande tidsintervall  där de korta pelarna i stegmönstret utfördes först och de långa singulära pelarna  sist. Även detta motiverade användandet av  arbetsbädd  eftersom  maskinerna  var  tvungna  att  utföra  pelare  inom  samma  område i två skeden.  I  vissa  fall  förstärktes  arbetsbädden  även med geonät i ett eller två lager. Arbetsbädden reglerades separat, där man  förutsatte  att  materialet  användes  två  gånger  innan  det  blev  uppblandat  med  lera, fi gur 6.

strategier för pelarkontroll I ett stort förstärkningsprojekt blir kvalitetskontrollen  omfattande  och  med  en  provningsintensitet av 0,5 procent behöver cirka 3 000 provningar utföras.  För att få struktur och överblick över  pelarkontrollerna  delades  varje  entreprenad  in  i  kontrollobjekt  om  vardera  cirka 100 000 pelarmeter och med likartade jordlager.  Detta gav kontrollobjekt som blev mellan 250 och 500 m långa. I varje kontrollobjekt delades kontrollen upp i förprovning och produktionskontroll.  Brogrundläggning på kc-pelare Inom  BanaVäg  i  Västprojektet  fi nns  ett  antal väg- och järnvägsbroar över medelstora vattendrag och ko rsande vägar.  Dessa har i allmänhet utförts som slutna ramkonstruktioner som grundlagts på  kalkcementpelarförstärkt lera. I något fall  står  kalkcementpelarna  på  fast  botten,  men i allmänhet svävar pelarna i leran.  Ett par broar över ägovägar fi ck inledningsvis  en  för  klen  förstärkning  som  ledde till att sättningshastigheten blev för  hög. I ett fall ledde detta till att en kompletterande förstärkning med mantelbänr 3 B  2012 husbyggaren

Figur 6. Kalkcementpelarinstallation med och utan arbetsbädd.Foto:Trafikverket,DennisOlsson

Figur 7. Kvicklera tränger upp på markytan. Foto:Trafikverket,DennisOlsson

rande smala stålrörspålar fi ck göras, med  två pålar i varje hörn av porten.  Med  den  erfarenheten  utökades  för  kommande  broar  pelartätheten  under  broarna  till  cirka  30–40  procent  pelartäckningsgrad i jordvolymen närmast under porten, samtidigt som fl ertalet eller  alla pelare utfördes till maximalt möjligt  djup.

kc-pelare i kvicklera Inom vissa områden fi nns kvicklera i de  djupare lerlagren. Vid installation trängde den omrörda leran upp på markytan  och  sidodeformationerna  blev  därför  mindre än vid annan lera, se fi gur 7.  Pelarkvaliteten blev utmärkt men volymen lerschakt ökade påtagligt.  Inom att antal kontrollobjekt med sättningar  som  huvudsakliga  motiv  till  förstärkningen  utfördes  djupstabilisering  med en inblandning bestående av 1/3-del  vardera  av  kalk,  cement  och  aska  av  fi -

berslam (KCE enligt Nordkalks terminologi).  Förprovningspelare  utfördes  med  såväl  KC  som  KCE  vid  olika  tidpunkter.  Dessa  försök  visade  att  KC  gav  något  snabbare hållfasthetstillväxt än KCE och  mindre spridning i resultaten.  KCE  valdes  i  stället  för  KC  där  man  fann att kostnaden var lägre, inkluderat  viss utökad provning. Tidspressen gjorde  dock att man inte alltid hann utreda valet  tillräckligt  och/eller  styra  om  beställningen från KC till KCE.

erfarenheter av sättningar Redan  den  första  entreprenaden  visade  att man måste beakta initialsättningar. De  kunde uppgå till 10–20 cm under några  månader och detta var ett problem som  man ursprungligen underskattat.  Initialsättningar är särskilt betydelsefulla om kontaktledningsfundament ska  Fortsättning s. 10 P

9


Figur 8. Träpålar trycks ned för bygg- och serviceväg, med grävmaskin på stockmattor ovan tidigare nedtryckta pålar. Foto:Trafikverket,Anders Hallingberg

P

sättas samtidigt som banken fylls ut eller  vid  övergång  mot  annan  förstärkningsmetod.  För att minska problemen i kommande  entreprenader överhöjdes därför fundamenten  med  upp  till  250  mm  och  förstärkningen under varje fundament ökades  från  fyra  pelare  till åtta, med varierande  längder  inom  respektive  fundaments yta. Det har också visat sig vara viktigt att  pelartäckningsgraden  inte  får  minskas  för snabbt mot djupet. Detta har blivit uppenbart i fall där skillnaden mellan växelvis långa och korta pelare varit stor. Fortsatt uppföljningen av sättningarna  i förstärkta bankar kommer att ske genom  nya  bälgslangar  som  instrumenterats  i  färdig anläggning.

Förstärkning med träpålar Inom vissa strandnära områden där bygg-  och  serviceväg  inledningsvis  skulle  anläggas är ytlagret så löst att man inte tordes  skicka  ut  en  tung  kalkpelarmaskin,  särskilt  inte  för  att  belasta  en  lera  som  rörts  om  utan  att  ännu  fått  sin  hållfasthetstillväxt av inblandningen. Lösningen blev att med grävmaskin med  gripkloförsedd skopa trycka ned träpålar  med centrumavstånd 1,2–1,4 m, se fi gur 8.  Oftast var lerlagret så djupt att pålarna  10

trycktes ned i sin helhet. Pålarna var cirka  12–14 m långa. Men inom vissa områden  kapades pålarna efter nedtryckning och  lätt stoppslagning (knackning).  Ovan  pålavskärningen  lades  stockmat-

tor för grävmaskinen i ett rullande schema. Metoden visade sig vara snabb och effektiv och den ger en viss bärighet redan  från början. Dock ger den stora massförskjutningar vilket kräver noggrann upp-

Figur 9. Typisk utböjningsbild strax utanför installationsområde för kalkcementpelare under pågående förstärkning (ej kvicklera). Skiss:Trafikverket

husbyggaren nr 3 B   2012


följning. Propptagning kan minska deformationerna men försvårar och fördyrar arbetet ganska väsentligt. Bygg- och servicevägen uppbyggdes sedan av cirka 0,7 m packat krossmaterial, som förstärkts med två lager geonät.

Fyllde väg med lättklinker Lättklinker har dels använts i vägen som enda åtgärd, men också i både väg och järnväg i kombination med kalkcementpelarförstärkning. Syftet med lättklinkern har varit att skapa en lättare bank, framförallt för att minska sättningarna där pelarna inte når fast botten, men också för att höja stabiliteten. För att möjliggöra en snabbare och

tyngre motfyllning vid etappschakter intill trafikerat spår har efterhand i princip ett förfarande som beskrivs i [8] tillämpats. Det innebär att upp till 1–1,5 m lättklinker packats tillsammans med 0,6 m förstärkningslager i upprepade vältöverfarter med olika amplituder.

Kontroll av rörelse och portryck Både kalkcementpelartillverkning och pålning ger deformationer som kan vara portryckspåverkande och hållfasthetsnedsättande. Ett mycket omfattande uppföljningsprogram av mätpeglar, mätbrickor på räler, mätpålar, inklinometerrör och portrycksmätning har därför genomförts [9].

Referenser:

1. Andréasson, B., Edstam, T., Svensson, L., Väg och järnväg i södra Göta älvdalen, Bygg & teknik 1/02, 2002. 2. Banverket, High Speed Lines on Soft Ground. Evaluation and Analysis of Measurements from the West Coast Line, 1999. 3. SGI, Samhällsutbyggnad och skredrisk­ analys i södra Göta älvdalen, SGI Varia 439, Linköping 1995. 4. Edstam, T., Ekström, J., Hallingberg, A., Nilsson, L., Provning av kalkcementpelare i Göta älvdalen, NGM 2004. 5. Nilsson, L., Statistisk analys av kalkcementpelares vertikala korrelationsstruktur, Luleå 2005. 6. Holm G., Andréasson B., Bengtsson P-E., Bodare A.,Eriksson H., Mitigation of Track and Ground Vibrations by High Speed Trains at Ledsgård, Sweden, SD Report 10, Linköping 2002.

nr 3   B   2012  husbyggaren

Ofta uppgick sidodeformationerna vid kalkcementpelarinstallation till storleksordningen 100 mm på 5–10 m avstånd från installationsområdet, med en installerad mängd av 200–400 m pelare per meter väg eller järnväg, se figur 9. Vid träpålning blev deformationerna ännu större. Deformationerna vid pålning kan dock minskas genom skruvproppdragning, men knappast vid kalkpelartillverkning. Det fanns också en farhåga att särskilt kalkcementpelarinstallationen i kvicklera skulle vara kritisk för stabiliteten, men som framgår ovan uppstod väsentligt mindre sidoförskjutningar i kvicklera än i mer normalsensitiv lera. Därigenom uppstod inga sådana kritiska lägen. D Fotnot:

7. Banverket, Föreskrift BVF 585.13, Jorddynamiska analyser, 2001-09-25. 8. Johansson, B., Kennedy, H., Bärighet på väg – via förbättrad packning – fullskaleförsök med lättklinker och lera som undergrund, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2007. 9. Svärd, D., Deformations- och portrycksövervakning i samband med anläggningsarbeten, Bygg & teknik 1/10, 2010.

BanaVäg i Väst är en gemensam projektorganisation mellan dåvarande Vägverket och Banverket, numera Trafikverket.

FAKTA Erfarenheter från projektet: • Det är viktigt att kraven är tydliga och att dokumentationen är strukturerad. • Arbetsbädd vid kalkcementpelarinstallation är bra när man efterstävar god kvalitet för pelartopparna. • Om man vid kalkcementpelartillverkning inte använder förbelastning med liggtid måste man ta hänsyn till stora initialsättningar. • Deformationerna blir stora vid kalkcementpelarinstallation och ännu större vid träpålning. • Kalkcementpelare i kvicklera gav ganska små deformationer men kräver ändå god utgångsstabilitet.

11


geoteknik & grundläggningGenomattanvändastålrörspålarmedhögrestålkvalitetervidgrundläggningbehövsfärreellersmalarepålar.Stålrörspålarkanocksåanvändasför attledauppvärmeellerkylafrånmarken,ochdärmedingåienbyggnadstotalaenergisystem.

stålrörspålar kan bli del av byggets energisystem

A

tt använda stålrörspålar för  grundläggning  innebär  fl era  möjligheter till energieffektivisering.  Med  stålrörspålar  med högre stålkvaliteter minskar det totala  energibehovet  vid  grundläggning,  genom att färre antal pålar behövs eller  pålar med mindre dimensioner kan nyttjas. Mekaniska skarvar ökar produktionskapaciteten. Installerade  pålar  kan  även  användas  som energipålar genom att energi utvinns  från  marken,  som  kan  användas  för  att  kyla eller värma upp exempelvis kontorshus. 

klarar högre laster Ruukkis  stålrörspålar  omfattar  slagna  RR-pålar och borrade RD-pålar. RR- och  RD-pålar kan användas i grundkonstruktioner  för  olika  slags  byggnader  vid  nybyggnation  eller  för  grundförstärkning,  se bilderna 1–3.  Sortimentet  för  RR-  och  RD-pålar  fi nns i stålkvalitet S440J2H.  Numera fi nns även vissa dimensioner  av  stålrörspålarna,  så  kallade  RRs-  och  RDs-pålar, med 25 procent starkare höghållfast stål: S550J2H, vilket innebär högre lastkapacitet på pålen i de fl esta fall  (5). Båda stålkvaliteterna är speciellt framtagna  för  pålningsändamål, till exempel  med  hänsyn  till  stålmaterialets  slagseghet. I pålsystemen ingår även nödvändiga  tillbehör  som  mekaniska  skarvar  som  medger  enkel  och  effektiv  skarvning,  tryckplattor som fördelar last från ovanliggande  konstruktion  till  pålelementet  samt  bergskor  som  överför  lasten  från  pålelementet till bärkraftig jord/berg.  minskar miljöpåverkan Att använda höghållfast stål är en miljövänlig lösning. Det totala energibehovet  12

vid  grundläggning  minskar  om  man  utnyttjar  fördelarna  med  höghållfast  stål.  När man använder en starkare stålsort i  stålrörspålarna  minskas  miljöpåverkan  vid  tillverkning,  bearbetning,  transport  och installation.  Med en höghållfast stålsort kan storleken på varje stålrörspåle minskas utan att  den lastbärande förmågan minskar, se fi gur 1.  Minskningen i pålstorlek ger bland annat lägre material- och produktionskostnader. Mindre pålstorlekar minskar även  påverkan på omgivningen, som sättningar, jordundanträngning, markvibrationer  med mera (3). 

slipper svetsa Både  RR-  och  RD-pålar  kan  skarvas  effektivt med mekaniska hylsskarvar vilket  innebär  att  svetsning  kan  undvikas  på  arbetsplatsen.  För  RR-pålen  består  den  mekaniska  skarven  av  koniska  friktionshylsor  som  slås fast vid stoppslagning av pålen. Därmed säkras lastöverföringen från pålelement till pålelement, se bild 4.  På  RD-pålen  består  den  mekaniska  skarven av invändigt dubbelkonisk gäng-

Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bild 1. RR-pålen vänster och RD-pålen till Bildtext Bildtexttill Bildtext Bildtext Bildtext höger. Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext

FÖRFATTAREN

Av mats larsson , teknisk specialist grundläggning, Ruukki Sverige AB

mats larsson är teknisk specialist på Ruukki Sverige AB. Han har tidigare arbetat som geotekniker på Banverket, som geotekniker/avdelningschef på Kjessler & Mannerstråle AB och Vägverket Konsult, samt som geotekniker på SGI.

ad skarvhylsa som gängas på redan nedborrat pålelement och därefter kan nästa  pålelement gängas i skarvhylsan, se bild  5. För att säkra lastöverföringen från pålelement till pålelement måste skarvarna  dras åt med minst 1,0 kNm.  Skarvning på arbetsplatsen är betydligt  effektivare än svetsning, vilket bidrar till  att  produktionsutrustning  kan  nyttjas  mer effektivt.

samlar upp energi Energipålar  är  ett  effektivt  system  för  uppsamling och utnyttjande av förnybar  energi. Stålrörspålarna  kan  användas  för  att  samla upp energi som är lagrad i marken  och berggrunden (4). Låg marktemperatur utnyttjas för kylning och energi som  lagras  i  marken  på  sommaren  utnyttjas  för uppvärmning. Traditionellt  har  värmeuppsamlingsrör  i  markvärmelösningar  installerats  antingen  i  energibrunnar  som  borrats  i  berggrunden  eller  horisontellt  i  jordlagret.  Om  pålning  krävs,  medger  stålrörspålar  att  kollektorrören  installeras  direkt  i  stålrörspålarna  i  marken  utan  Fortsättning s. XX P husbyggaren nr 3 B   2012


Bild 2. Installation av RD-pålar, borrning.

extra  grävningsarbete  eller  borrning  av  energibrunnar. Vid  energipålning  har  pålarna  multifunktion, det vill säga pålarna nyttjas dels  som  lastbärande  element  för  att  klara  lastöverföringen från ovanliggande konstruktioner ned till bärkraftig grund, men  kan  även  nyttjas  för  att  utvinna  energi  från marken, se fi gur 2. Vid  användandet  av  normala  betongpålar eller så kallade stålkärnepålar kan  dessa inte nyttjas ”dubbelt”, det vill säga  både som lastbärande och för utvinning 

Bild 3. Installation av RR-pålar, slagning.

av energi, eftersom dessa pålar är helt solida  och  hela  tvärsnittsarean  därför  är  lastbärande. D Referenser:

Berglars, Bo Et al. Pålkommissionens rapport 98: ”Slagna slanka stålrörspålar”. Bredenberg, Håkan. Pålkommissionens rapport 104: ”Borrade stålrörspålar” Uotinen, Veli-Matti. Föredrag: ”Projekt från Finland”, på Stålpåledagen 2011. Teknisk/ekonomisk jämförelse mellan stålrörspålar med höghållfast stål mot

betongpålar. http://www.ruukki.se/Produkter-och-losningar/Infrastruktur-grundlaggning/Eventmaterial Vesamäki, Hannu. Föredrag: ”Energipålar”, på Stålpåledagen 2011. http://www.ruukki. se/Produkter-och-losningar/Infrastruktur-grundlaggning/Eventmaterial Kjellberg, Kjell. Föredrag: ”Fakta om stålsorterna S440 och S550”, på Stålpåledagen 2011 http://www.ruukki.se/Produkter-ochlosningar/Infrastruktur--grundlaggning/ Eventmaterial

Figur 1. Samband mellan pålar med olika stålkvaliteter för RR-påle.

Figur 2. Energipålar under kontorsbyggnad.

Bild 4. Mekanisk skarvhylsa för RR-pålen på bild och i figur.

Bild 5. Mekanisk skarvhylsa för RD-pålen på bild och i figur.

nr 3 B  2012 husbyggaren

13


GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Lidköping vidtar åtgärder mot  över­svämningshotet från Vänern. Bland annat finns funderingar på att en strandpromenad  och en slitsmur ska skydda mot Vänerns vatten i framtiden.

Slitsmur förväntas hindra föroreningar läcka ut Av margot granvik , redaktör

L

idköpings kommun har cirka 38  000 invånare och ett vackert läge vid Vänerns södra strand. Men närheten till vattnet kan också innebära ett reellt hot mot att staden drabbas av höjt vattenstånd i Vänern och riskerar att översvämmas. Ett konsultföretag har på kommunens uppdrag genomfört en så kallad kostnads- och nyttoanalys, samt lämnat förslag på återgärder som kan förhindra eller mildra konsekvenser av en sannolik framtida översvämning. Kostnaden för åtgärderna har sedan ställts i relation till vad en översvämning skulle kunna kosta samhället om man inte vidtar dessa åtgärder. Tidshorisonten man använt i analysen är 50 år.

Övertog tappansvar Vid en översvämning 2000/2001 steg vattnet i Vänern med 2 cm per dygn och nådde sin högsta nivå på 45,67 m över havet (RH70) mellan 7 januari och 14 januari 2001. I samband Tabeller med att vattennivåerna steg så kraftigt övertog länsstyrelsen i Västra

Götalands län tappningsansvaret från Vattenfall under hösten 2000. Tappnings­ ansvaret återgick till Vattenfall i början av april 2001. Vid ett tillfälle strömmade vatten över slussen vid Brinkebergskullen i Vänersborg och vid samma tillfälle var vattenståndet i Vänersborgsviken 46,00 m över havet (RH70).

Hamnbygge påverkar Lidköpings kommuns kostnader för översvämningen uppgick till 10,6 miljoner kronor och det var i huvudsak hanteringskostnader. Idag pågår ett hamnstadsprojekt i Lidköping, som också kommer att ha betydelse för att ta hand om en höjning av vattenståndet framöver. Man vet också att kapaciteten på dagens avloppsreningsverk inte kommer att vara tillräcklig för att hantera framtida översvämningar. Lönsamt förebygga Kostnads- och nyttoanalysen genomfördes för tre objekt i Lidköpings kommun:



Skydd i etapper Konsulternas rekommendationer blev

 0

0 Högre intäkter

värmeverket, avloppsreningsverket och transformatorstationen (fördelningsstationen). Analysen genomfördes etappvis där den första etappen hanterade objekten i Västra hamnen: avloppsreningsverket och transformatorstationen, och den andra etappen hanterade det tredje objektet. Resultaten från den andra etappen är inte sammanställd. Utredningen visade att det är mycket lönsamt ur ett samhällsperspektiv att genomföra åtgärder i syfte att skydda det västra hamnområdet mot översvämningar. Nyttoeffekten innebär att för varje satsad krona kommer Lidköpings kommun i sin helhet att få tillbaka 56 kronor vid en vattennivå på +45,9. Om Lidköping genomför åtgärder för att skydda sig mot en ännu högre vattennivå: +46,7 meter över havet, innebär det att denna extra satsning betalar sig 20 gånger satsad krona.

Högre intäkter

220 Minskad egendomsskada

425 MSEK Bruttonytta 45,9

205 425 Lägre kostnader

Minskat produktionsbortfall 0

Minskad egendomsskada 690 MSEK Bruttonytta 46,7

410 690 Lägre kostnader

Minskad Miljökostnad

Ökad samhällsnytta

Ökad trygghet avseende översvämning

Minskad urlakning

1. Nyttoträdet för 100-årsnivån. FigurFigur 1. Nyttoeffekten av åtgärderna på +45,9 m över havet är 425 miljoner svenska kronor. Källa: Actea Consulting

14

280

Minskat produktionsbortfall 0 Minskad miljökostnad

Ökad samhällsnytta

Ökad trygghet avseende översvämning

Minskad urlakning

FigurFigur 2. Nyttoeffekten av åtgärderna på +46,7 m över havet är 690 2. Nyttoträdet för 100-årsnivån. miljoner svenska kronor. Källa: Actea Consulting

husbyggaren  nr 3   B    2012


att kommunen satsar på att hantera översvämningsproblemet i Västra hamnen genom att etappvis bygga ut översvämningsskyddet. Den första etappen ska ge ett grundskydd för en höjning av vattennivån från Vänerns 100 årsnivå enligt tapp­ ningsstrategin idag, som satts som 45,38  m över havet (RH 70), till en framtida beräknad vattennivå på +46, m över havet (RH 00). Som en följd av klimateffekterna beräknas nämligen Vänerns vattennivåer att öka med 0,2 till 0,3 m.

Park som tar vatten De åtgärder som föreslås är att kommunen bygger en strandpromenad, en slitsmur för att förhindra urlakning, olika åtgärder för att säkerställa avloppsreningsverkets funktion i händelse av en översvämning och en kombinerad översvämningspark och fördröjningsdamm i anslutning till hamnprojektet. Åtgärderna svarar för ett grundskydd av +46 meter över havet (RH 00), den nivå

nr 3   B   2012  husbyggaren

som mest sannolikt är den högsta som kan inträffa. Kommunen ämnar söka om ett stats­ bidrag som kan stå för hälften av investeringen, som uppskattas till 7,5 miljoner. D

Fotnot:

Konsultföretaget Actea Consulting genomförde analysen enligt den vedertagna ”Pengmetoden”, med en inledande analys av objekten där nyttan ses som en positiv effekt av en investering. Nyttoanalysens resultat fungerar som ett beslutsunderlag.

FAKTA Slitsmursteknik är internationellt en vanligt förekommande metod, framför allt vid djupa schakter för källare och infrastrukturkonstruktioner i innerstäder. Men det är ännu inte så vanligt i Sverige med slits­ murar, bland annat råder det osäkerhet om slitsmurar uppfyller de krav som ställs på en permanent betongkonstruktion. Slitsmurar används också som tätskärmar vid dammar eller deponier, för att förhindra att föroreningar läcker ut till omgivningen. De kan även bilda grundvattenbarriär när vägar ska gå under grundvattennivån. Slitsmuren tillverkas av en cement- och bentonitsuspension, som härdar till en

beständig tätskärm. Det finns slitsmurar som schaktats ner till djup på 12 meter. För Lidköping handlar det om att hela Västra hamnen består av utfylld och till stora delar förorenad mark. Utfyllnaden har skett i takt med att staden har behövt ny industrimark, varpå etablerad industri fyllt på med sina restprodukter. Det finns med andra ord markföroreningar att ta hand om. Frågan är extra känslig eftersom Västra hamnen ligger vid Vänern och översvämningar kan laka ur föroreningarna och föra ut dem i sjön. Planen är att slitsmuren ska rama in den förorenade markutfyllnaden och förhindra att föroreningarna sprids.

15


geoteknik & grundläggningHursårbaraärviegentligenmotsolstormar?Vi vetattvårtekniskainfrastrukturkanpåverkasgenomförhöjdpartikelstrålningochstarkageomagnetiskastormar.Menskavibörjaräknamedattsatelliterochledningsnätkommerattslåsut?

Jordens magnetfält är vårt paraply mot rymden

s

en några månader tillbaka verkar rymdvädret vara i kris. Detta  är  bilden  som  förmedlas  i  medierna.  Jordens  magnetfält  avtar  i  styrka sen fl era hundra år tillbaka och jorden blir mer sårbar mot solvinden och den  kosmiska strålningen. Som en följd av den  11-åriga solcykeln går solen just nu in i en  fas med högre aktivitet där solstormar blir  mer vanliga.  Under  rätta  geometriska  förhållanden  mellan solen och jorden kan detta påverka  jorden och vår tekniska infrastruktur genom förhöjd partikelstrålning samt starka  geomagnetiska stormar. Satelliter och ledningsnät på jorden kan drabbas.  Är systemet sol-jord i kris? Hur mycket  skydd ger oss jordens magnetfält och hur  ofta kan vi komma att drabbas?

Påverkar magnetfältet Vår närmaste stjärna, solen, påverkar i hög  grad  jordens  magnetfält  genom  den  så  kallade solvinden samt den kosmiska strålningen, se fi gur 1. De momentana fysiska  förhållandena  i  rymden  kallas  också  för  rymdvädret. 

Solvinden bildas av en ström av laddade  partiklar,  plasma,  som  främst  består  av  elektroner och protoner. Partiklarna från  solen strömmar ständigt och med hög hastighet på cirka 400 km/s ut i rymden. Densiteten  och  hastigheten  av  partikelfl ödet  styrs  dock  av  solens  aktivitet  och  fl ödet  varierar även i olika riktningar ut i rymden.  Solvinden bär genom sina laddade partiklar med sig ett eget magnetfält och växelverkar med jordens magnetfält. En synlig  effekt, även i mellersta Sverige, är norrsken  –  om  solvinden  är  tillräckligt  kraftig  och  det meteorologiska vädret tillåter.

cykel på 11 år Under det kommande året kommer solens  aktivitet att tillta, maximumet förväntas  dock  inte  bli  särskilt  kraftigt.  Redan  nu  observeras det fl er solutbrott och solstormar.  Under  dessa  faser  slungas  större  mängder än vanligt av solens plasma ut i  rymden med en hastighet på upp till 2 000  km/s.  Solens ökande aktivitet kan hänföras till  en 11-årig cykel, där solens eget magnetfält  byter polaritet. Aktiviteten uppmärksam-

Figur 1. Ur ett mer konstnärligt perspektiv: Som ett paraply skärmar jordens magnetfält (magnetosfären) vår planet mot solvindens laddade partiklar, men även mot den kosmiska strålningen. Solvindens densitet varierar mellan 3 och 10 partiklar per cm3 och hastigheten mellan 400 och 2000 km/s. Källa: NASA.

16

FÖRFATTAREN

Av gerhard schwarz, geofysiker, Sveriges geologiska undersökning

gerhard schwarz är geofysiker vid Sveriges geologiska undersökning, SGU, och docent i fasta jordens fysik vid Uppsala universitet. På SGU ansvarar han för geomagnetiska observationer i Sverige. Hans intresse för fysiska processer i jordens inre sträcker sig från ytan ner till stora djup. mas  nu  speciellt,  eftersom  den  har  varit  mycket låg under de senaste åren. 

magnetosfären pressas ihop Jordens  magnetfält  kan,  som  enkel  approximation,  jämföras  med  ett  fält  av  en  stavmagnet som kallas för dipolfält. Rymden  kring  jorden,  som  domineras  av  det  geomagnetiska fältet, betecknas som magnetosfären.  Solvinden  pressar  ihop  magnetosfären på solsidan (dagsidan), och på  nattsidan dras fältet ut till en lång svans.  Bilden kan jämföras med den av en komet och dess materiesvans, som även den  styrs av solvinden.  Formen av magnetosfären är dock inte  statisk,  den  ändras  kraftigt  med  tiden.  Medan  svansen  fl addrar  i  solvinden,  påverkas  magnetosfärens  utsträckning  på  dagsidan av solvindens styrka.  Dessa förändringar i form av magnetosfären och ändringar i de elektriska strömsystemen syns på jorden som variationer i  det geomagnetiska fältet, se fi gur 2.  skyddar mot partikelstrålning Jordens magnetfält skyddar vår planet som  ett osynligt paraply mot rymdens partikelhusbyggaren nr 3 B   2012


strålning. Paraplyet har i dag två hål: ett vid  vardera av jordens magnetiska poler. Paraplyet har dock inte varit på plats eller haft samma styrka under hela jordens  utveckling. Under de senaste 90 miljoner  åren har till exempel jordens magnetiska  poler bytt plats i snitt var 500 000 år, där  den magnetiska nordpolen blev sydpol och  vice  versa.  Varje  polaritetsväxel  tog  fl era  tusen år.  Magnetfältet var antagligen mycket försvagat under dessa perioder. Det fi nns inga  tecken på – enligt undersökningar av fossiler – att naturen tog skada. Jorden hade  även atmosfärens ständiga skydd mot partikelstrålningen från rymden. I dag observerar vi att jordens magnetfält  försvagas  avsevärt,  sedan  början  av  1800-talet  globalt  om  mer  än  10  procent  och även mycket mer regionalt, till exempel över södra Atlanten. Samtidigt har polerna  börjat  vandra  allt  snabbare.  Är  ett  polbyte på gång?

vi är mer sårbara idag Det moderna samhället är mer sårbart för  en ökning i partikelstrålningen från rymden: kommunikationssystem, datorteknik,  luft-  och  rymdtrafi k,  samt  energiförsörjning kan påverkas i olika grad.  Framförallt  är  det  satelliter  i  rymden  som  kan  drabbas.  Solvindens  energirika 

Figur 2. En kraftig magnetisk storm synlig som variationer i det geomagnetiska fältet, mätt i ett rättvinkligt geografiskt koordinatsystem (XYZ) samt totalfältet (F) under perioden 28 till 31 oktober 2003 vid SGU:s geomagnetiska observatorium Uppsala. Den 30 oktober 2003, kl. 20:07 UTC drabbades Malmö av ett elavbrott, se pilen, på grund av starka inducerade strömmar som letade sig in i ett 130 kV ledningsnät.

partiklar  låter  metall  korrodera,  kan  förstöra elektroniska komponenter eller även  satelliten totalt genom elektrostatisk uppladdning. Detta skedde till exempel år 1997  över södra Atlanten, där telekommunikationssatelliten Telstar 401 tappades under  en kraftig solstorm.  Skadan uppgick till fl era hundra miljoner dollar. Men inte alla skador som drabbar satelliter i rymden offentliggörs.

ändra flygrutter Signaler från GPS-satelliter som används  för  navigering  och  positionsbestämning  tappar avsevärt i noggrannhet under tider  där det geomagnetiska fältet är stört. Ett  tröskelvärde för störningar är indexsiffra 5  på en 9-gradig skala. Högttrafi kerande  fl ygplan  samt  deras  passagerare kan utsättas för tekniska problem samt hälsofaror när de träffas av en-

Figur 3. Faror med rymdvädret, där solstormar påverkar jordens infrastruktur. Som störst är faran för rymdfarkoster, såsom satelliter och rymdstation, samt flygplan och olika ledningsnät på jorden, enligt Natural Resources Canada. Den okända faktorn förblir dock hur ofta jorden träffas av en solstorm.

nr 3 B  2012 husbyggaren

ergirik  elektromagnetisk  strålning  samt  laddade partiklar, den ”sekundära kosmiska strålningen”.  Under kraftiga geomagnetiska stormar  måste därför polnära rutter undvikas och  förläggas  till  lägre  geografi ska  breddgrader. Över den södra Atlanten, där det geomagnetiska fältet är svagt, utsätts fl ygresenären  för  en  mycket  hög  strålbelastning,  jämfört  med  andra  fl ygrutter.  Dock  fi nns  inga restriktioner än i detta område.

risker för elnätet Under en geomagnetisk storm kan det genereras mycket kraftiga elektriska strömmar  i  jonosfären.  Enligt  transformatorprincipen  inducerar  dessa  strömmar  ett  elektriskt fält i jorden, som kan observeras  genom  en  elektrisk  spänning  mellan  två  punkter i marken med ett visst avstånd.  Elektriska  högspänningsnät  är  i  regel  kopplade via transformatorer och dessa är  jordade. Det elektriska fältet i marken driver en elektrisk ström som kan ta sig in i  och ur elnätet genom jordningspunkterna  vid transformatorstationer. Strömmen kan  uppnå fl era 100 Ampere och kan ha förödande konsekvenser.  Dessa spökströmmar – geomagnetic induced currents, GIC:s  –  kan  orsaka  elektriska störsignaler i ledningsnät och även  överhetta  transformatorerna,  som  kan  börja brinna – strömmen bryts.  Hög  belastning  på  elnätet  ökar  risken  för skador under en geomagnetisk storm.  Liknande  spökströmmar  har  orsakat  strömavbrott, till exempel i Malmö den 30  oktober 2003, se fi gur 2.  Risken  för  GIC  ökar  med  tilltagande  geografi sk bredd, där geomagnetiska stormar i regel kan bli kraftigare. Vissa länder,  som Kanada och vårt grannland Finland,  har investerat stora summor för att säkra  elnäten mot GIC:s. Finländarna betecknar  sitt elnät som det mest GIC-säkra i världen.  Fortsättning s. 18 P

17


P

I pipelines kan inducerade strömmar – GIC:s – bidra till ökad korrosion. Tidiga telegraf- och telefonförbindelser på land använde sig av elektriska ledningar över stora distanser. Dessa system tillhör de första tekniska inriktningar som drabbades av geomagnetiska stormar. Många incidenter och skador har rapporterats i samband med den kraftigaste geomagnetiska stormen som har observerats hittills, i augusti/september 1859. Risken för förstörelse i landbundna telekommunikationsnät har däremot minskat eftersom näten i dag alltmer ersätts av elektriskt icke ledande glasfiberkabel. Vid glasfiberförbindelser till havs kan dock problemen med oönskade induktionseffekter finnas kvar. Här följer en elektrisk ledare med i kabeln för att kunna mata signalförstärkare på vägen.

Behöver bättre prognoser I många länder har man uppmärksammat

18

rymdvädret som potentiellt viktigt för ett modernt samhälle. Allmänt tillgängliga varningssystem har byggts upp, där sol­ observationer via satellit ingår samt data från de geomagnetiska observatorierna i världen. Speciellt prognosverksamheten måste dock förbättras. Solutbrott, där plasma slungas ut i rymden, kan ske flera gångar under ett dygn. Mycket stora solutbrott med mycket kraftiga geomagnetiska stormar som följd som den från år 1859 räknas med att härska en gång under 200 till 500 år. Den första elektromagnetiska signalen från ett solutbrott når jorden efter drygt åtta minuter. De laddade partiklar som solen samtidigt har kastat ut i rymden är på väg i 1 till 4 dygn innan de kan träffa jorden. Att förutsäga om jorden träffas över huvudtaget av plasmavågen är ingen enkel uppgift. En del varningar har skickats ut i onödan. Den avgörande frågan i riskbedömning-

en på lång sikt är, om jordens magnetfält fortsätter att minska i styrka. Förutom bättre prognoser gäller det dock främst att förbättra de tekniska system som kan drabbas av solstormar. Det måste även byggas in mer säkerhet i systemen genom att dubblera speciella, störningskänsliga komponenter.

Paraplyet kan få fler hål Nya forskningsresultat om vår grannplanet Mars visar att den hade ett magnetfält förr i tiden. Det finns en hypotes att Mars har tappat sin atmosfär i samband med att planetens magnetfält har förintats. Ett skräckscenario som kan målas upp är att moder Jord en gång i framtiden drabbas av samma öde. Annan forskning talar dock rakt emot detta. Klart är redan i dag, att jordens magnetfält ur energetisk synvinkel inte kan släckas inom kort tid. Paraplyet skulle få ytterligare hål, men skulle bestå minst flera tiotusen år till. D

husbyggaren  nr 3   B    2012


nr 3   B   2012  husbyggaren

19


ROT Att renovera de tre storköken i Stockholms stadshus är en utmaning som heter duga.  Men i god tid till höstens Nobelfest ska ombyggnaden vara klar och köken intrimmade. Logistiken och hur man moderniserar denna kulturhistoriska byggnad är uppgifter att lösa.

Stadshusets tre storkök förnyas under tidspress

S

tockholms stadshus är inte vilken byggnad som helst, utan en av Stockholms, och Sveriges, främsta symboler. Här jobbar Stockholms beslutsfattare. Tusentals turister besöker byggnaden varje år. I stadshuset finns tre storkök: Gyllene salens kök, Stadshuskällarens kök samt Ekens kök. Dessutom finns ytterligare två uppvärmningskök i Koppartornen. Dessa tre storkök håller nu på att renoveras. Ofta är gamla storkök stora miljöbovar och målet är att de tre köken ska klara kraven när Stadshuset framöver ska miljöklassificeras enligt Green Building. I ombyggnationen ingår därför bland annat nya fläktrum med värmeåtervinning, fjärrkyla, energisnål storköksutrustning och genomgående ledbelysning. Alla materialval har skett enligt Byggvarubedömningen. Dessutom har en databas skapats för alla ingående komponenter som använts, för att få en dokumentation för drift och skötsel, samt för kommande ombyggnationer eller kompletteringar.

Ovanför Gyllene salen Det största köket är på 1 000 kvadratmeter. Det är här som bland annat Nobelmiddagen tillagas. Köket är från 1970-talet och ligger på plan 7 ovanför Gyllene salen. De två mindre köken, Stadshuskällaren och Restaurang Eken, finns på plan 3 och de omfattar med diskhall, omklädningsrum och serveringsgångar totalt 1 000 kvadratmeter. De här köken gjordes senast om på 1990-talet. Det har med andra ord länge funnits ett stort renoveringsbehov av köken i stadshuset. Maskiner och ytskikt har hunnit bli rejält slitna sedan de senaste renoveringarna. 20

Fastighetskontoret i Stockholm lade hösten 2010 ut projekteringsuppdraget på Arcona och hösten 2011 fick företaget uppdraget att bygga om stadshusets tre storkök på sammanlagt 2  000 kvadratmeter. Uppdraget är en totalentreprenad i samverkan.

Korta ledtider Arcona har egen projekteringsledning och arkitekt- och konstruktionsavdelning. Företaget har i samarbete med Fastighetskontoret stått för all projektering från programhandling till färdig bygghandling. Det har medfört en projektering som är direkt anpassad till produktionsledet, vilket får ses som en stor fördel i projekt med korta ledtider och komplicerade lösningar.

FÖRFATTAREN

Av john lundholm , projektchef, Arcona

John Lundholm är byggingenjör från Nackademin år 2002. Idag arbetar han som projektchef på Arcona och ansvarar för ombyggnaden av stadshuset tre storkök. men för installationer tillika fläktrum, samt åtta stycken nya energieffektiva ventilationsaggregat med värmeåtervinning. Stambyten och relining av avlopp samt imkanaler utförs. En fjärrkylcentral ska byggas och matningar dras fram till anslutningspunkter. Alla elinstallationer i ombyggnads­ ytorna nyinstalleras. Utanför Blå Hallen skapas ett nytt disk­rum.

Designad mosaikvägg I Stadshuskällaren mot gården har stor hänsyn tagits till byggnadens kulturhistoriska värden. Här har samarbete pågått med Stockholms Stadsmuseum. Bland annat har rumslösningar omdisponerats för att kunna återskapa gamla fönsterlägen. I Gyllene salens kök återspeglas byggnadens historiska värden genom en smakfullt designad mosaikvägg. All projektering har skett i BIM (5D-projektering) vilket har varit till stor nytta i såväl presentationsmaterial under tidiga skeden som produktionsunderlag vid komplicerade lösningar. I entreprenaden installeras kvalificerad styrutrustning som möjliggör energieffektiv körning av samtliga ingående komponenter.

Förses med sprinklersystem Brandkraven skärps och befintliga konstruktioner i arbetsområdet byggs om för att klara dagens brandskyddskrav. Ett nytt brandlarm installeras och en ny sprinkleranläggning byggs i Gyllene salens kök och vind, samt i Blå Hallens vind. Personalen får nya omklädningsrum och duschar, samt samlingsytor. Passagesystemen, det vill säga gångarna kompletteras, vilket gör köken mer tillgängliga.

Blå Hallen får diskrum Förutom nya ytskikt och ny maskinpark i de tre köken byggs tre nya teknikutrym-

Byggnaden ska miljöklassas Fastighetskontoret har som mål att miljöklassa hela byggnaden. husbyggaren  nr 3   B    2012


För att klara det måste ljudmiljön förbättras och fuktskyddet ses över. Alla ytor i ombyggnadsområdet är miljöinventerade och sanerade. Däribland har en stor mängd asbest sanerats. Istället för nuvarande kylsystem med stadsvatten installeras nu ett energieffektivt kylsystem med energiåtervinning kopplat till kylsystemet. All armatur kommer att vara av typ led vilken har såväl längre livslängd som lägre energianvändning jämfört med traditionell belysning. Projektets målsättning är att inga material som är skadliga för miljön eller dåliga för arbetsmiljön ska användas.

Stadshuset är en av Stockholms, och Sveriges, mer kända symboler. Hit kommer tusentals turister varje år. Skiss: Arcona arkitekter

Arbetat i tre skift Produktionstiden har varit väldigt pressad. Arbetena har forcerats från dag ett, vilket innebär att mer personal och 3-skiftsarbete gällt. Då byggnationsområden och installationsvägar är både trånga och angränsar till känsliga områden så har en gedigen arbetsplanering tillsammans med Arbetsmiljöverket och samtliga underentreprenörer gjorts. I juni 2012 ska allt vara klart, alltså i god tid innan Nobelfesten. Staden äger köksutrustning Efter renoveringen blir det ett nytt upplägg för driften av köken. Stockholms stad vill i fortsättningen äga all utrustning i köken själv. Tidigare ägdes denna av restauratören. På så vis kommer köken att hyras ut fullt utrustade till restauratörer som endast har med sig lösa inventarier. Det här innebär större flexibilitet för staden. D

nr 3   B   2012  husbyggaren

Stadshusets tre storkök har blivit rejält omgjorda. Skiss: Arcona arkitekter

FAKTA Stockholms stadshus: Fastigheten Kv. Eldkvarnen 1, Stockholm uppfördes 1911–1923. Yta: Cirka 23 000 m2, varav storköksyta 2 000 m Antal våningar: 7 Stomme: Cirka 8 miljoner tegelstenar

Bjälklag: Betong Fasad: Tegelsten från Lina bruk, Södertälje Ägare: Stockholms stad Byggnaden innehåller storkök, cirka 200 lokalpolitikers kontor, turistbyrå, festsalar, vigselrum med mera.

21


ROT Rötskador ledde till att en av Sveriges längsta träbroar renoverades. Lejonströms- bron över Skellefteälven byggdes ursprungligen på 1700-talet, och här utspelades en av de sista striderna på svensk mark. Över 200 raka furor gick åt för att få bron i skick.

Över 200 raka furor gick åt då åldrig träbro förnyades Av harry rundström , byggnadsingenjör SBR, hans vestin , konsult och martin widmark , fd byggnadsingenjör SBR

L

ejonströmsbron i Skellefteå rapporterades efter en inspektion år 2008 ha så svåra rötskador att en stor renovering var nödvändig. Bron var till för några år sedan Sveriges längsta träbro på 207 meter och uppges vara vår äldsta. Länsstyrelsen i Västerbotten gav tillstånd till reparation på villkor att varken utseende eller konstruktion fick ändras, vilket byggnadsantikvarie Rune Wästerby bevakade. Skellefteå kommun och Skanska utförde arbetet. Byggstarten skedde under våren 2010.

150 år gamla furor Utbytet av skadat virke krävde 235 stycken långsamvuxna raka cirka 150 år gamla kärnfuror som kunde hittas i närliggande skogar och sågas på en såg i närheten. De längsta träbalkarna på nio meter krävde stockar som mätte 60 centimeter vid roten och minst 37 centimeter i toppen. Detta virke anskaffades våren 2009. Balkar, stolpar och sparrar målades från början med Falu rödfärg, men det framkom snart att linoljefärg skulle hålla bättre. De penselströks därför med tre lager färg av linoljefärg och totalt gick 1 100 liter linoljefärg åt. Förankrades i brofundament Att bygga ställningarna krävde lite olika lösningar. Vid norra landfästet där vattendjupet är en meter kunde byggnadsställningarna förankras i en betongplatta på botten, men där djupet är 4–5 meter fick de fästas på brofundamenten. För att lossa och lyfta av de gamla tunga stolparna i brokonstruktionen användes en typ av domkraft i kombination av luftkuddar, samt två lyftkranar, en med 45 meters räckvidd och en som nådde 75 meter. 22

Lejonströmsbron över Skellefteälven renoverades åren 2010–2011. Foto: Henrik Åkerlund

Innanmätet, med ett virrvarr av grovt virke. Foto: Henrik Åkerlund

Brobanan består av senvuxen gran som slits mera jämnt än plank av kärnfuru. De måste bytas ut då och då. Prov har under senare år gjorts med ett hårt, importerat träslag, det afrikanska Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext träslagetBildtext Azobé,Bildtext som dock inte får använBildtext Bildtext Bildtext das av kulturhistoriska Dessutom är Bildtext Bildtext Bildtextskäl. Bildtext

träslaget så hårt att det inte går att spika i och så tungt att det inte flyter. Bropelarna består av stenmurverk och betong klädda med sten från äldre stenkistor. Sprickor i några av fundamenten har tätats med cement. Bron återinvigdes Fortsättning den 26 november s. XX P husbyggaren  nr 3   B    2012


2011.  Totalkostnaden  blev  13  miljoner  kronor.

Passerande betalade brotull Den Lejonströmska bron har ett gediget  förfl utet. Den ursprungliga bron ersatte  en färja, men var av en helt annan konstruktion än bron idag. Den stod klar år  1737, och var krigsskådeplats våren 1809  under kriget 1808–1809. Fram till år 1850  fi ck passerande betala brotullar. Den ursprungliga bron ersattes år 1868  med en ny bro, som konstruerades med  sitt  nuvarande  spräng-  och  hängverk.  I  samband  med  ett  kraftverksbygge  år  1960 raserades ett brospann vid grävarbetet i älvfåran.

nr 3 B  2012 husbyggaren

Vy från år 1945. Källa:RKolm

Bron har under åren haft olika benämningar men sedan år 1913 heter den Lejonströmsbron. Bron är sedan år 1994 ett  byggnadsminne. D Fotnot:

NärSBRarefrånUmeå-avdelningenbesökte Lejonströmsbronioktober2011råddedet disochdimma.

Intresserade konsulter beser broarbetena i oktober, en månad före slutförandet. Foto:HenrikÅkerlund

23


ROT Trygghet och områdets rykte är viktigast för att de som bor i ett miljonprogramområde  ska trivas. Det visar en enkät bland 3 400 personer. För att skapa långsiktiga och hållbara förbättringar behöver åtgärder prioriteras i en dialog med de boende.

Områdets rykte avgör hur bra boende i förorter trivs Av madeleine eneskjöld , konsult, Tyréns

K

FÖRFATTAREN

onsultföretaget Tyréns har •  Blandad bebyggelse genomfört en nationell studie •  Tillgänglighet bland invånare i miljonproHårt och mjukt samspelar gramområden. Drygt 3 400 personer i områdena i Mal- Studien visar på hur saker som fysisk utmö-, Göteborg- och Stockholmsregionen formning, närservice, tillgång till möteshar svarat på frågor om områdets bebyg- platser och befintlig infrastruktur hänger gelse, tillgänglighet, trygghet, identitet samman med den upplevda nöjdheten, Trygghet och rykte viktigasteoch faktorerna för trivsel i miljonprogramområden och integration. att förbättringar som rör fysisk utSyftet med studien är att skapa attrak- formning även kan påverka mjuka faktoMadeleine Eneskjöld är beteende­ Konsultföretaget Tyréns har genomfört en nationell studie bland vetare invånare i tivare bostadsområden med ökade fastigrer såsom identitet och rykte. med erfarenhet av undersökningar hetsvärden. Cirkapersoner 35 procent iavområden dem som svarat på avi både miljonprogramområden. Drygt 3400 belägna Malmö-, Göteborgoch kvalitativ och kvantitativ karaktär. att derasbebyggelse, område Idag arbetar hon på Tyréns, med ett särskilt Stockholmsregionen har svaratundersökningen på frågor omanser områdets tillgänglighet, trygghet, Trygghet och rykte viktigast fokus på människors val och preferenser och har ett gott rykte. identitet och integration. Det finns dock stora skillnader mellan vad de betyder för samhällsutvecklingen. Studien identifierar nio faktorer med stor betydelse för hur nöjda de boende är med de undersökta områdena, och kunskapen Miljoner är ett forskningsoch unikt utvecklingsprojekt och har resulterat i en metod för om varje område är en grundförutsittMöjliga bostadsområde: områdesutveckling av miljonprogramområden. Arbetet utgår frånhänger de boendes önskemål förmiljön samman med den fysiska sättning för utvecklingsarbetet. Många •  Trygghet områdesutveckling samt prioritering av åtgärder för att ge maximal effekt av olika insatser. av områdena upplevs ha dåligt rykte av och dessa frågor är mycket viktiga att ta •  Rykte hänsyn till när man pratar förbätt•  Integration Prioriteringen är viktigt dels för invånarna. att säkerställa att arbetet utgår från de faktorer som harom störst av miljonprogramområden. visarför att att det utvecklingsprojekt finns en tydlig ringarofta •  Vacker betydelse för de boendes nöjdhetStudien och dels har en begränsad koppling i undersökningen mellan mjuka •  Mötesplatser budget. Syftet med studien är att skapa attraktivare bostadsområden med ökade fastighetsvärden. faktorer såsom rykte och hur nöjda de bo- Små insatser viktiga •  Identitet ende är. Frågor som identitet och rykte Utmaningarna i områdena är många, men •  Utbud av butiker

Studien identifierar nio faktorer med stor betydelse för hur nöjda de boende är med sitt bostadsområde:

Illustration: Malin Johansson, Tyréns

Hårda och mjuka faktorer samspelar

Hur trygg man känner sig är det som påverkar mest hur nöjd en person är med sitt boende i miljonprogramområdet, enligt en enkät bland Studien visar på hur saker som fysisk utformning, närservice, tillgång till mötesplatser och Malin Johansson, Tyréns 3 400 personer. Illustration:

befintlig infrastruktur hänger samman med den upplevda nöjdheten, och att förbättringar som rykte. 24rör fysisk utformning även kan påverka mjuka faktorer såsom identitet och husbyggaren  nr 3   B    2012 35% av de som svarat på undersökningen anser att deras område har ett gott rykte. Det finns dock stora skillnader mellan de undersökta områdena, och kunskapen om varje unikt


Illustration: Malin Johansson, Tyréns försköna otroligt mycket. Reparera/tvätta ”Man skulle kunna

undersökningen visar även att det finns många möjligheter att förbättra och att det finns mycket att bygga vidare på i den befintliga miljön. Även om vissa förändringar är omfattande kan relativt små insatser ändå vara av betydelse för de boendes uppfattning av sitt hem eller sitt närområde. Till exempel kan skapandet av strategiska mötesplatser bidra till en tydligare struktur, vilket gör att området upplevs mer som tryggt och känns mer välkomnande.

Viktigt att området är vackert Det finns många studier som visar vikten av att en stad eller ett område upplevs som vacker, när man frågat var man vill bo eller hur stor viljan är att bo kvar. Samma sak framkommer i studien ”Möjliga miljoner”. Att ”Områdets hus och byggnader ger ett trevligt intryck” är den fjärde viktigaste faktorn för att de boende i miljonprogramsområdena ska vara nöjda med sitt bostadsområde. Totalt instämmer 38 procent i det påståendet, medan enbart 28 procent håller med om att ”Husets arkitektur och utformning är fin”. Skötsel och underhåll påverkar Här finns en rad insatser som fastighetsägare kan göra. En åtgärd i den fysiska utformningen kan vara att se över skötsel och underhåll av området och dess grönytor samt att upprätta en drift- och underhållsplan som leder till ett vackrare och mer välskött område. Ett välskött område upplevs även som mer tryggt. Större åtgärder kan vara att bygga om balkonger, förslagsvis med inglasning, eller att skapa utbyggnader eller slå samman områden till gemensamma ytor. För att få en miljö som de boende uppskattar och sköter är det viktigt att åtgärderna tas fram i samspel med de boende. Ta fram en handlingsplan Syftet med studien är att med utgångspunkt i de boendes preferenser kunna förse fastighetsägare med en handlingsplan för att förbättra sina bostadsområden. Genom ett tvärvetenskapligt samarbete som sammankopplar olika kompetensområden, som beteendevetenskap, trafik, landskap, kulturgeografi och ekonomi, kan ett område analyseras och prio­riterade åtgärder presenteras. Studien ”Möjliga miljoner” är ett nr 3   B   2012  husbyggaren

fasader, försköna centrum, använda alla lokaler i centrum, se

över cykelvägar. Miljön helt enkelt.” och ”En upprustning av Viktigt att området är vackert centrum så det blir gladare mer gästvänligt, ex genom Det finns många studier som visaroch vikten av att en stad elleratt område upplevs som renovera på byggnaderna och genom när man frågat vart fasaderna man vill bo eller hur stor viljan är att att ha bomer kvar. Så är även fallet i ”Bättre skötsel och renhållning.” Miljoner. Attfärg.” ”Områdets hus och byggnader ger ett trevligt intryck” är den fjärde vik faktorn för att de boende i miljonprogramsområdena ska vara nöjda med sitt bosta Totalt instämmer 38 % i det påståendet, vilket medan enbart 28 % håller med om a arkitektur och utformning är fi n.

Här finns en rad insatser som fastighetsägare kan göra. En åtgärd i den fysiska utf kan vara att se över skötsel och underhåll av området och dess grönytor samt upp av en drift- och underhållsplan som leder till ett vackrare och mer välskött område. större åtgärder kan vara ombyggnad av balkonger förslagsvis inglasning, utbyggna sammanslagningar till gemensamma ytor. För att få en miljö som de boende uppsk Illustration: Tyrénstas fram i samspel med de boende. sköter är det Malin viktigtJohansson, att åtgärderna Boende har värdefulla åsikter om vad som kan få ett bostadsområde att upplevas bättre.

Hur går man Viktigt attvidare? området är vackert Syftet med studien är att med utgångpunkt i de boendes preferenser kunna förse Det finns många studier som visar vikten av att en stad eller områ fastighetsägare med en handlingsplan för att förbättra sina bostadsområden. Geno när man frågat vart man bo eller hurett stor viljan är att bo kvar.såS tvärvetenskapligt samarbete somvill sammankopplar flertal kompetensområden beteendevetenskap, trafik, landskap, kulturgeografi och ekonomi kan ett område a Miljoner. Att ”Områdets hus och byggnader ger ett trevligt intryck” ochfaktorn prioriterade åtgärder presenteras. för att de boende i miljonprogramsområdena ska vara nöj

Illustration: Malin Johansson, Tyréns

Totalt instämmer 38 % i det påståendet, vilket medan enbart 28 % arkitektur och utformning är fi n. FRAMTAGNING AV HYPOTES SOM RESULTERAR I

ENKÄTEN SOM RESULTERAR I NIO FAKTORER Här finns en rad insatser som fastighetsägare kan göra. En åtgär kan vara att se över skötsel och underhåll av området och dess g av en drift- och underhållsplan som leder till ett vackrare och mer större åtgärder kan vara ombyggnad av balkonger förslagsvis ing ANALYS AV PRIORITERADE sammanslagningar till gemensamma ytor.PRIORITERING För attAVfå en miljö som ÅTGÄRDSFÖRSLAG, FAKTORER SOM UTGÅR FRÅN ÅTGÄRDER, KOSTNADSFÖRSLAG FÖR sköter är det viktigt att åtgärderna tas fram i samspel med de boe DE BOENDES ÖNSKEMÅL OMRÅDESUTVECKLING

Hur går man vidare? AV ÅTGÄRDER OCH i de boendes preferen Syftet med studien är GENOMFÖRANDE att med utgångpunkt STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE fastighetsägare med en handlingsplan för att förbättra sina bostad tvärvetenskapligt samarbete som sammankopplar ett flertal komp beteendevetenskap, Illustration: Malin Johansson, Tyréns trafik, landskap, kulturgeografi och ekonomi och prioriterade Fastighetsägare bör ta fram en åtgärder handlingsplanpresenteras. för hur de kan förbättra ett område, där förslagen är framtagna i dialog med de boende. Illustration: Malin Johansson, Tyréns

forsknings- och utvecklingsprojekt och har resulterat i en metod för områdesutveckling av miljonprogramområden. Arbetet med förbättringar bör utgå från de boendes önskemål för områdesutveckling. En prioritering av åtgärder bör ske, för att ge maximal effekt av olika insatser. Prioriteringen är viktig, dels för att säkerställa att arbetet utgår från de faktorer som har störst betydelse för de boendes nöjdhet, och dels för att utvecklingsprojekt ofta har en begränsad budget. D

25


HUSBYGGAREN GRANSKAR En anmärkning från VVS-besiktningsmannen försvinner  i protokollet från efterbesiktningen. Synpunkter från den särskilda besiktningsman som anlitas för att få fel åtgärdade under garantitiden avvisas av byggherren. Hur kan det bli så?

Kan frånluftsdon i tvättrum sättas bakom skåpvägg? Av margot granvik, redaktör

D

e boende i bostadsrättsföreningen Världsarvet, som omfattar 14 radhus i Stockholm, känner sig överkörda av byggherren Einar Mattson Byggnads AB som var totalentreprenör. Husen ligger öster om Skogskyrkogården mellan Enskededalen och Skarpnäck. Radhusen uppfördes med ABT 06 som entreprenadform och var inflyttningsklara under våren och sommaren 2009. De godkändes i slutbesiktningen i feb­ ru­ari 2009. Och det var då problemen började.

Ventil bakom väggskåpet Radhusen är i två plan och på övervåningen finns ett badrum med plats för tvättmaskin och torktumlare. I samma rum finns övervåningens enda frånluftsdon. Frånluftsdonet är placerat i princip dikt an mot överskåpet, eller med ungefär 1 cm spalt mellan det väggfasta skåpet och väggen, ovanför tvättmaskin och torktumlare i badrummet, se bilderna 1 och 2. För att komma åt frånluftsdonet har man satt fast en skruvad ”lucka” i skåpets vägg, se bilderna 3 och 4. Svårt komma åt luddet Frånluftsdonet har alltså placerats bakom överskåpets vägg. Eftersom skåpet ligger så nära väggen blir det omöjligt att rensa mellan vägg och skåp, utom precis vid luckan. Badrummet med tvättmaskin och torktumlare ger en varm och fuktigt miljö, samt mycket partiklar och ”ludd” i luften. Därför är det extra viktigt att uppnå rätt luftflöden för frånluften från badrummet. Bra luftflöde är även viktigt eftersom luften från frånluftsdonet går till från26

luftsvärmeåtervinning via radhusets värmepump.

Svårt nå kontrollventil VVS-besiktningsmannen påtalar i sin slutbesiktningsbilaga att lösningen är ohållbar. Invändningen fanns med som en generell punkt: ”E1.3 EM Kontrollventil i badrum svår att demontera för injustering och service.” Men när huvudbesiktningsmannen gör sin efterbesiktning försvinner den ursprungliga invändningen från VVS-besiktningsmannens slutbesiktningsbilaga. I den sista efterbesiktningsbilagan finns inga anmärkningar kvar. När Husbyggaren frågar huvudbesiktningsmannen, som är Jan Durchbach på Duria, och SBR Byggingenjör, hur det kommer sig svarar han via e-post: När anmärkningen ”E1.3 EM Kontrollventil i badrum svår att demontera för injustering och service.” skrevs in i resp. bilaga var överskåpet ej försett med håltagning och plastlock. Det ansågs i detta skede av BBM VVS som väldigt svårt att demontera/ justera och genomföra service på frånluftsventilen som var placerad med endast ett fåtal centimeters avstånd till överskåpets sidstomme. I detta läge föreslogs en lösning från Parterna att ta upp hål i skåpets sidstomme med demonterbart plastlock för att i framtiden på ett mindre trassligt sätt kunna utföra demontering/ injustering och rengöring/service på nämnda frånluftsdon inifrån skåpet. I samband med att detta utförande vidimerats ströks anmärkningen, då det ansågs som möjligt att utföra demontering/injustering och rengöring/service genom upptagna hål i skåpstommen.

Han påpekar även att eftersom entreprenadformen är totalentreprenad är det en garantitid enligt kontraktet på fem år, till februari 2014. Under den tiden kan bristande funktioner tas upp. Och skriver: Om detta problem med ”demonter­ing/ injustering och rengöring/service av frånluftsventilen i övre badrummet” sedan kan/ska anses som bristande funktion får BBM ta ställning till i samband slutlig garantibesiktning eller om felet/anmärkningen anses väsentligt i samband med felets/anmärkningens anmälan.

Entreprenörens ansvar För att få rätsida på problemen tog bostadsrättsföreningen själv in en besiktningsman för att utföra en särskild besiktning, för att använda den möjlighet de har att få uppkomna fel och brister avhjälpta under den pågående garantitiden. Även han dömer ut lösningen i sitt utlåtande: ”E1.3 Frånluftdon är dolt bakom fast överskåp.” Bokstaven E anger att besiktningsmannen anser att entreprenören är ansvarig för felet. Besiktningsmannen noterar även andra fel, som: ”E1.1 Inkommande servisledning för tappvatten saknar isolering före vattenmätare” samt, för vardagsrummet ”E1.2 Uteluftintag höger sida i rummet otillräckligt fastsatt i vägg”. Han noterade även att ett uteluftintag hade ett förskjutet vägghål mellan ut- och insida, fasad, med areaminskning som följd, att upptappningstiden för badkaret var för långsam på grund av för lågt vattenflöde och att även väntetiden för tappvarmvattnet i köksblandaren är längre än 10 sek tills varmvattentempen uppnått 50°C. husbyggaren  nr 3   B    2012


1

2

3

4

5

Bild 1. Ett väggfast överskåp har monterats i badrummet. Bild 2. Springan mot väggen är cirka 10 mm. Bild 3. För att komma åt frånluftsdonet har en lucka sågats ut i skåpväggen. Luckan har sedan skruvats fast. Bild 4. Luckan i masonit är fastskruvad i hörnen. Bild 5. I badrummet finns tvättmaskin och torktumlare och det blir mycket ludd.

Besiktningsmannens  sammanfattning  blir att: ”De fel som noterats enligt ovan, är avvikelser från gällande regler enligt krav i BBR. Besiktningen företogs enbart inom två av fjorton lägenheter, varför det kan antas att noterade fel, avseende placering av FD i Badrum, vattenflödet i badkarsblandarna samt bristande isolering på inkommande servisledning, även förekommer inom de resterande tolv lägenheterna.” Totalentreprenören  står  för  besiktningskostnaden  med  hänvisning  till  ABT  06  kap  7§15.  Härom  var  parterna  ense. Parterna blev även överens om att felen  skulle avhjälpas och att beställaren skulle  kalla till efterbesiktning om behov förelåg.

ser inget problem Det som sedan hände var att entreprenören, som skulle avhjälpt felen, inte ansåg  att det förekom något problem med ventilationen, det vill säga att frånluftsdonet  fi nns bakom ett fast väggskåp, i det övre  badrummet. Att den särskilda besiktningen konstaterat  att  placeringen  av  frånluftsdonet  i  badrummet på övervåningen inte är godtagbar, eftersom fl ödesmätning över donr 3 B  2012 husbyggaren

nen  och  rengöring  inte  lätt  kan  utföras,  avfärdas av Einar Mattsson med motiveringen: ”Denna fråga har dock behandlats under slutbesiktningen och både placeringen av donet och en OVK har blivit godkänd. I och med att detta har vi bestämt oss för att låta det första protokollet styra och inte vidta någon åtgärd.” Det visar sig dock sedan att någon OVK  inte  utförts.  Nu  menar  entreprenören  i  stället att någon OVK inte heller behöver  utföras,  utan  att  det  räcker  med  fl ödesmätningar: ”Angående OVK:n har jag inte hittat någon ( första besiktningsmannen sa att det skulle finnas en), det visade sig att det bara finns flödesmätningar som uppnått de värden som projekterats för. Ber om ursäkt för det, men det är min okunskap som gjort att jag trodde flödesmätningarna var en OVK. Enligt besiktningsmannen för luft var små-hus undantagna från OVK när ert hus byggdes, därför det aldrig är någon gjord.”

Funktionen inte uppfylld Brf Världsarvet menar idag att städbarheten och åtkomligheten enligt BBR 2006, 

som gällde när kontraktet skrevs, inte är  uppfylld, enligt bland annat:  3:32 Utrymme för installationer och utrustning Tillträdesvägar, utrymmen för installationer  samt  erforderlig  utrustning  skall placeras och utformas så att tillträde och transporter underlättas och  så att god arbetsmiljö erhålls. Installationsenheter skall vara lätt åtkomliga för service och underhåll. 6:254 Installationer Ventilationsinstallationer  skall  vara  placerade och utformade så att de är  åtkomliga  för  underhåll  och  rensning.  Huvud-  och  samlingskanaler  skall ha fasta mätuttag för fl ödesmätning.

Funktion ska uppfyllas Brf Världsarvet får medhåll från Anders  Lindmalm,  SBR  Byggingenjör,  som  utförde den särskilda besiktningen. För honom är frågan enkel: – Det handlar om en funktion som ska  uppfyllas.  Uppfylls  inte  funktionen  har  man inte klarat sitt uppdrag, och bör rätta  till det! – Det är lite ovanligt att man gör en särskild besiktning under garantitiden, men  det görs när beställaren inte är nöjd med  hur en entreprenör har avhjälpt eller låtit  Fortsättning s. 28 P

27


son vill ingen yttra sig utan hänvisar, enligt företagets policy, till VD Stefan Ränk som sköter massmediakontakter. En branschkunskap bland journalister är att nyckelpersoner till företagsledningar är deras sekreterare. Och mycket riktigt är det när också sekreteraren får mejlet med de frågor Husbyggaren önskar svar på, som svaren kommer. Hur går ert resonemang kring att det är okej att ha ett frånluftsdon i ett tvättrum bakom en skåpvägg? Se gärna medlagd bildserie. Brf Världsarvet genomförde en särskild besiktning under garantitiden, som konstaterade att placeringen av frånluftsdonet inte är godtagbar. Vad ligger bakom ert beslut att inte åtgärda det påtalade felet?

”Vi har agerat fel” När Husbyggaren kontaktar Einar Matts-

Per Jutner, VD för Einar Mattsson Projekt AB, ringer upp:

– Man ser på bilden att det som är gjort inte är okej, det måste göras på ett annat sätt. – Tanken från början var att det skulle finnas plats, ungefär 5 cm utrymme, mellan skåp och vägg. När det är ett platsbygge kan måtten variera, men det borde man ha sett – nu ligger ju skåpet nästan dikt an – och då till exempel valt ett mindre skåp. – Det här kommer vi att åtgärda för att göra om det på rätt sätt. Vi har agerat fel. – En erfarenhet vi får ta med oss är att undersöka i vår organisation hur det har gått till att vi kunnat släppa igenom detta. Varför det har skett, kan jag inte säga idag. – Sedan är det ju lite intressant att, när man har gjort besiktningar för att se att funktionskraven är uppfyllda, så har olika besiktningsmän bedömt lite olika. D

Hiss, rullbana eller rulltrappa...

Kundanpassat produktprogram Person- och lasthissar Rulltrappor och rullramper Handikapphissar Förebyggande underhåll Modernisering

S T O C K H O L M

G Ö T E B O R G

M A L M Ö

S U N D S VA L L

P I T E Å

bli att avhjälpa påtalade fel och bristfälligheter från besiktningar. Är det vanligt att man inte följer det som kommer fram i en särskild besiktning? – Nej. Entreprenörer brukar vanligen avhjälpa påtalade fel och bristfälligheter. – Det händer rätt sällan att en entreprenör inte visar någon vilja att avhjälpa fel. Särskilt inte när de lämnar ifrån sig en sådan här produkt, som innehåller så uppenbara vansinnigheter. Att dokument försvinner vid överlämningen mellan totalentreprenören och köparen kan däremot hända. – Men i regel har byggherren skapat en drift- och skötselpärm som överlämnas och som finns i bruk under byggnadens livstid. Varför dokument har försvunnit här vet vi inte.

A LV E S TA

P

28

www.althiss.se

husbyggaren  nr 3   B    2012


nr 3   B   2012  husbyggaren

29


NORDBYGG Årets Nordbyggmässa blev fyra intensiva dagar där det mesta inom byggbransch- en fanns representerat på ett eller annat vis. Husbyggaren fanns i SBR Byggingenjörernas monter och delades frikostigt ut. Under fredagen presenterade Lena Brinck SBRs nya medlemsförsäkringar.

SBRs nya försäkringspaket visades på Nordbygg Av margot granvik , redaktör

T

ill årets Nordbyggmässa  kom branschfolk från när och  fjärran, närmare bestämt deltog över 800 utställare från drygt 30 länder. I vimlet hördes således både finska, danska, estniska, lettiska, tyska, polska och ryska. Stundtals blev det både rejält trångt och varmt när Nordbygg slog upp dörrarna för ett fyra dagars byggevenemang. Lika många besökare som rekord­ året 2010 nådde man inte upp till, men ganska nära kom man, med 56 745 besökare år 2012, jämfört med 59 322 år 2010. ”Hållbart byggande i världsklass” var årets tema och hållbarhet, miljö och energi var ord som återkom i många montrar. Annars var det mesta representerat och väl intäkt.

Olika teman i hallarna Som vanligt var det olika teman i de olika hallarna. I hall C återfanns bygg- och inredningsmaterial. Hall A hade VVS, fastighetsautomation och kyla och hall B var den så kal�lade powerhallen, med maskiner, verktyg och utrustning, som gav allehanda

olika ljud ifrån sig när publiken testade dem. I själva entréhallen hade ett förunderligt café satts upp. Teknik- och designföretagen och Stockholmsmässans arkitekttävling under temat ”Nya ögon på stål” vanns av Chalmeristerna Jonas Berg och Benjamin Holmström och deras bidrag ”Gruvan” var uppförd i entréhellen och tjänstgjorde som café. I anslutningen till entrén fanns även en idéutställning om smart energirenovering där syftet var att inspirera fastighetsägare att minska energiåtgången i sina fastigheter. Stockholms stad presenterade den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i en omfattande utställning. Stadsdelen vid Värtahamnen ska profilera Stockholm som miljömedvetet. Tuffa miljökrav ska uppfyllas när det gamla industriområdet ska omvandlas till en modern stadsdel för 55 000 boende och arbetande. Samtidigt ska själva hamnen utvecklas till en modern färje- och kryssningshamn.

Verkar för sund och ren bransch Överhuvudtaget var miljöfrågor, energi-

Fastighetsägare fick idéer om energismart renovering.

effektivisering och samhällsbyggande flitigt använda nyckelord i många montrar. Sveriges Byggindustrier lyfte fram arbetet med att åtstadkomma en sund byggbransch genom satsningen ”Ren byggbransch”. En nyhet för Nordbygg 2012 var ”Bilen i byggandet”. I Victoriahallen öppnades en helt ny mässavdelning för arbetsfordon upp till 3,5 ton. Mycket hann hända under Nordbygg 2012: aktiviteter avlöste varandra, vinnare utsågs i olika tävlingar, kontakter knöts, visitkort växlades och affärer slöts. D

Tidningen Husbyggaren delades ut i SBR Byggingenjörernas monter. Annonsförsäljaren Lena Rösund berättar om tidningens målgrupper för Emma Phil från Posture.

30

husbyggaren  nr 3   B    2012


Varför inte välja glittrig fogmassa?

Sandra Helander, till vänster, som har arbetat som smed, och Susanna Viltstig har bestämt sig för att klara tävlingen ”Vad heter balkarna”.

Café Bergsgruvan: uppfört helt i stål.

En mortel för jättar.

Åke Mård, som flera gånger medverkat i Husbyggaren, demonstrerar sin byggmetod som ska förhindra fukt­ problem.

Trä i allsköns färger.

Redan de små ska lära sig blanda cement.

Fortsättning s. 32 P

Lena Brinck Finns till vardags på AON Sweden där hon sköter SBRs försäkringsservice. Hon kom till mässan med en purfärsk nyframtagen försäkring och jobbade hårt i SBRs monter. Hur var det att arbeta i SBRs monter? – Roligt. Man möter så många, både blivande och nuvarande ingenjörer, medlemmar i SBR, och presumtiva medlemmar.

Rickard Paulsson Delsbo byggkonsult sökte upp SBRs monter för att diskutera medlemskap och fick en genomgång av SBRs försäkringslösningar av Lena Brinck Varför funderar du över att bli medlem i SBR? – Det låter som att SBR har ett bra erbjudande. Jag arbetar ganska mycket som kontrollansvarig och går man med i SBR kan man vara med i KA-gruppen. Det är bra att ha någon att rådfråga när man är egen. – Även det där med försäkringarna lät intressant.

nr 3   B   2012  husbyggaren

Vad hoppades du få ut av att stå här? – Dels att bidra till att få in fler medlemmar till SBR, men också att fler ska få veta mer om medlemsförsäkringarna. Intäktsförsäkringen är helt ny och det är en värdefull försäkring för det mindre företaget om man blir sjuk. (Läs mer om SBRs försäkringar längst bak i tidningen). Och vad har du uppnått? – Jag har delat ut massor av tidningar och jag har fått ut många medlemsansökningar och den nya informationsfoldern om medlemsförsäkringarna. Vad var det roligaste? – När man märker att presumtiva medlemmar blir intresserade av SBR och av medlemsförmånerna i SBR.

31


Illustrativa dragningar.

Färgglada inredningar.

VVS-hallen med allt om värme, ventilation och sanitet.

Något för Modesty Blaise-fans?

Tydligt gestaltat.

Styr- och regler demonstrerades.

Björn Selling Besiktningsman, och också med i SBRs styrelse, hade för första gången en egen monter på Nordbygg. – Det är första gången som vårt företag deltar i någon mässa överhuvudtaget. Och alla vi har mött här har varit förvånade, för det verkar också som det är första gången ett besiktningsföretag deltar i Nordbygg. Vad har mässan gett? – Vi har fått in ganska många förfrågningar om besiktningar från hela landet, Småland, Kalmar, Dalarna, och så vidare, och det är väldigt roligt. – Vi trodde att vi framför allt skulle träffa på byggherrar, men det som överraskat oss är det stora intresset från kommunala fastighetsbolag. Det är en helt ny målgrupp. – Det verkar finnas en stor andel aktörer på marknaden, både bland entreprenörer och fastighetsförvaltare, som inte använder sig av besiktningsmännens tjänster. De har inte tänkt tanken att ta in en besiktningsman när man på sätt eller annat blivit oense. För mig är det förvånande att man inte använder de resurser som faktiskt finns, det vill säga besiktningsmän, vid   tvister, för att få in oberoende besiktningar. Jag trodde faktiskt det var självklart, men här har vi, och SBR, en stor uppgift framför oss, att tala om nyttan med att göra oberoende besiktningar!

32

Kyl- och värmepumpar diskuterades.

Per Karnehed Egenföretagare och SBRare, som medverkat i Husbyggaren med texter om energieffektiviseringar, hittade vi något oväntat i 3Ms monter. På vilket sätt jobbar du med post-it eller tejper? – För att energiberäkningar och fuktekvationer ska fungera för ett bygge så måste det vara lufttätt. Jag arbetade under 2011 med mer än 1 000 lägenheter där vi tätade med tejp. När vi provtryckte hade vi 95 procents träffsäkerhet. Vad har du fått ut av Nordbygg? – Det har varit givande, folk har verkligen stannat upp och tittat och de har förstått funktionen med tejpen. Som är? – En hållbar lufttätning över tid som fungerar på ett kallt och smutsigt byggställe. Tejpen klarar faktiskt kallare temperaturer än byggjobbarna.

husbyggaren  nr 3   B    2012


En av powerhallens många maskiner.

Darth Vaders permobil? Drycker under kristallkronor.

Murarskola för hågade.

Här flockades skolungdomar.

Skruvar och muttrar.

Malin Löfsjögård Är ny tillträdd VD för Svensk Betong sedan 1 april Vad fick dig att komma till Nordbyggmässan? – Det här är ett bra sätt att börja som VD på, för här träffar man branschen. Vad har mässan gett? – Många värdefulla kontakter med medlemsföretag och personer som vill diskutera möjligheten med betong som material. Vad vill du uppnå som VD för Svensk Betong? – Jag ska naturligtvis arbeta för medlemsföretagen och för att stärka organisationerna, men också lyfta betongen som material. – Betong är centralt om vi ska få till ett hållbarare byggande. Vi behöver öka kunskapen om betong också bland beslutsfattarna.

nr 3   B   2012  husbyggaren

Skyddsutrustning kan behövas.

Niklas Karlsson vice ordförande i Sveriges murningsoch putsentreprenörförening, SPEF, som lanserade en certifiering för fasadentreprenörer i samband med Nordbygg. Varför är ni på Nordbygg? – Vi vill framhäva murbruksprodukternas positiva egenskaper. Tungt murat och putsat byggande är ett gammalt och beprövat sätt att bygga bostäder på. Idag används det förhållandvis litet. Vi vill att det ska öka. Vad har Nordbygg gett er? – Egentligen är det unikt att vi är här som branschförening och att vi lyckats samla entreprenörer och materialleverantörer under samma tak. Många är ju konkurrenter, men här har vi verkligen samarbetat och det har fungerat jättebra! – Många besökare har varit intresserade av det vi håller på med, och efter mässan återstår minst lika mycket jobb när vi ska följa upp alla förfrågningar och kontakter och skicka ut kurser, litteratur, böcker, etcetera. – Vi åker härifrån med trötta ben, men det har varit jättekul att träffa så mycket folk, både gamla bekanta och nya. Nordbygg är också en social mötesplats.

33


JURIDIK En dom i kammarrätten gav Kungälvs kommun rätt att utesluta  en anbudsgivare, som enligt kommunen gjort ett mindre bra jobb. Det blir ett  rättssäkerhetsproblem om upphandlande myndigheter börjar göra förhands­ bedömningar innan tvister är avgjorda. Av hampus ek, advokat, Foyen Advokatfirma

Kommun kan få lättare att utesluta anbudsgivare

E

n upphandlande myndighet ska enligt LOU utesluta anbudsgivare som gjort sig skyldig till kvalificerade former av ekonomisk brottslighet, korruption, bedrägeri eller penningtvätt. Vid sådana omständigheter är det obligatoriskt att utesluta anbudsgivaren.

§ §§ Det finns också en möjlighet för upphandlande myndigheter att utesluta anbudsgivare som är i eller hotar att gå i konkurs, är dömd för brott i yrkesutövningen, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, inte betalat socialförsäkringsavgifter och skatt eller har lämnat oriktiga uppgifter i upphandlingen.

Rättspraxis påverkas I ett avgörande från Kammarrätten i Göteborg har tillämpningsområdet för att utesluta anbudsgivare som gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen synbarligen vidgats. I den rättspraxis som gällt fram till avgörandet som denna artikel handlar om har uteslutningsgrunden kunnat användas när utredning av myndighet visat på bristfälligheter med fara för liv och hälsa, bedrägligt beteende i kontraktsförhållande för att tillskansa sig högre ersättning och användande av oriktiga fakturor i bokföring. 34

Om det tidigare rättsläget ska sammanfattas kan sägas att misskötsamheten varit erkänd av anbudsgivaren, fastslagen i dom eller framkommit vid tillsynsmyndighets granskning.

Hävt kontraktet Kammarrättens dom rörde en anläggningsentreprenad i Kungälvs kommun. Domen togs inte upp till prövning av Högsta Förvaltningsdomstolen. Bakgrunden var följande: Kommunen hade avseende återstående arbeten hävt kontraktet med den ursprunglige mark­ entreprenören och stod i begrepp att handla upp ett färdigställande. Den entreprenör, med vilken kontraktet hävts ingav anbud också i den nya upphandlingen. Kommunen förkastade då denne anbudsgivare med hänvisning till den misslyckade entreprenaden. Det ska i sammanhanget nämnas att det samtidigt också pågick en civilrättslig tvist mellan kommunen och entreprenören om den ursprungliga entreprenaden. Arbetena hade inte utförts Vad som inträffat var att kontraktsarbetena som skulle ha varit färdigställda den 6 oktober 2006, den 20 maj 2010 ännu inte färdigställts. Avtalet hävdes delvis på grund av att arbetena inte var kontraktsenligt utförda och behövde göras om samt att entreprenören meddelats att kommunen avsåg att åtgärda återstående besiktningsanmärkningar på dennes bekostnad. I den pågående tvisten om entreprenaden hade kommunen anfört att entreprenören inte ifrågasatt rätten till hävning utan gjort gällande preskription. Brustit i åtaganden I Förvaltningsrätten fick kommunen rätt.

Domen fastställdes också av Kammarrätten utan tillägg till motiveringen. Det anfördes i domen i och för sig att uteslutningsgrunderna skulle användas i restriktiv omfattning. Domstolen uttalade vidare att ett avtalsbrott kunde vara ett sådant allvarligt fel i yrkesutövningen, liksom yrkesfusk och lagbrott även när dom inte meddelats. Domstolen kom i sin bedömning fram till att kommunen i målet bevisat att entreprenören brustit i sina åtaganden mot kommunen och att fel i yrkesutövningen således förelåg. Vid sin bedömning av om felen varit allvarliga fäste domstolen betydelse vid antalet återstående anmärkningar, att

§ §§ lång tid förflutit sedan entreprenaden skulle varit slutförd och att kommunen hävt entreprenaden samt behövt handla upp annan entreprenör för färdigställande. Domstolens bedömning när det gäller fel och förseningar vilka frågor vid tiden för domen ännu inte avgjorts slutligt i den pågående civilrättsliga tvisten får konstateras vila på ett mycket tunt underlag. I sammanhanget ska påpekas att situationen kan komma att bli ytterst märklig om kommunen skulle förlora den civilrättsliga tvisten varvid det alltså på goda grunder skulle kunna sägas att entreprenören inte alls gjort sig skylhusbyggaren  nr 3   B    2012


dig till sådana allvarliga fel som krävs för uteslutning från upphandling.

Bekymmersam utveckling Domen öppnar möjligheter för upphandlande myndigheter att utesluta anbudsgivare på grund av problem i tidigare projekt. Det ska i sammanhanget framhållas att det i just detta fall i och för sig kan ha haft betydelse för utgången att det faktiskt rört sig om en upphandling av återstoden på den misslyckade entreprenaden. Hypotetiskt kan domen ändå få som konsekvens att en anbudsgivare med verksamhet inriktad på offentliga beställare om tvist uppstår i en tidigare entreprenad helt kan komma att utestängas från alla upphandlingar med hänvisning till omständigheterna i den pågående tvisten. Kan uppstå rättssäkerhetsproblem Det är en bekymmersam utveckling och ett rättssäkerhetsproblem om upphandlande myndigheter och förvaltningsdom­ stolar ges en möjlighet att i upphandlingar göra förhandsbedömningar om entreprenörens handlande i tidigare projekt innan tvister om saken slutligen avgjorts. Detta gäller särskilt eftersom lockelsen att utesluta en aktör som man har en tvist med kan hindra att frågan prövas objektivt. D

nr 3   B   2012  husbyggaren

35


IT Pubar är bra men ny teknik ska inte underskattas, fick jag lära mig i London. Jag insåg också att min egen bransch, teknikjournalistiken, borde reformeras. När ny teknik skapar förändringar på djupet, behöver journalister ställa de stora frågorna så att det som sker blir diskuterat. Av kerstin lundell , frilansjournalist

När ny teknik förändrar vanor bör det som sker diskuteras

V

ädret är uselt, trafiken avskyvärd, men nätet är bättre i London än i Canberra. Det berättade en ung bekant som flyttat från soliga Australien till dimmans och duggregnets huvudstad. Han är av dem som lever en del av sitt liv med datorer och på nätet. Han och hans fru, båda ITspecialister, flyttade till London för att få bättre jobb i informationsteknikens framkant. Egentligen var det frun som ville flytta, hon är mer energisk och äventyrlig. Men när den unge maken väl var på plats så upptäckte han också fördelarna med London, och då först och främst alltså den extremt goda och snabba uppkopplingen.

Industri som lockar Han har på sätt och vis hittat hem. Hans pappa kom en gång från den regniga ön i hjärtat av ett stort imperium. Tillsammans med sin pappa, mamma och bröder flyttade han till en soligare plats i samväldet, medan Storbritannien fortfarande var riktigt stort. Då var det oljeindustrin, i form av föregångaren till BP, som drev fram flytten och nu är det alltså nätet med tillhörande industri som fått nästa generation att flytta tillbaka. Central för nätverken London är inte längre centrum för ett fysiskt imperium men i de globala nätverken är staden fortfarande central. Här finns finansindustrin som binder samman rikedomarna i världen och den är helt beroende av bra uppkoppling. På börserna i London avgörs vartåt de stora skeppen med varor för världsmarknaden ska styras och miljontals dollar och pund byter ägare med knapptryckningar, eller ibland med handviftningar och rop på mer gammalmodigt sätt. 36

Här sitter också bankirerna som lånar ut pengar till företag och stater och de som försäkrar deras verksamhet, betygsätter deras kreditvärdighet eller granskar verksamheten som journalister och analytiker.

Söker automatiskt Eftersom London är en extremt uppkopplad stad finns här också experterna på hur nätet ska användas. Jag själv var i stan för att lära mig mer om journalistik på nätet med mera, tillsammans med ett tiotal andra journalister från Sverige som erbjudits vidareutbildning. Vi fick lära oss termer som netscraping – att söka av nätet automatiskt – och hur man sedan ska sortera ett stort material med hjälp av databaser och mycket annat. Jag insåg att jag själv hamnat helt på efterkälken vad gäller nätets möjligheter. – Gör en blogg för att få kontakt med dem som kan lämna intressanta uppgifter, som whistleblowers till exempel, rådde läraren Charlie Beckett, på mer än hundra år gamla London School of Economics med undervisningssalar som inte verkar ha renoverats mer än marginellt på hela den tiden. I takt med tiden Men att lokalerna inte är moderna bety-

Smart och snygg kamera från företag som förlorat på teknikutvecklingen. Foto: Kodak

der förstås inte alls att skolan inte är i takt med tiden. Just den här skolan är mer i takt än de flesta andra skolor och universitet i hela världen. Under vårt besök var även Bill Gates gäst på skolan för övrigt, på väg mot Davos. Fast just det där med bloggandet var förstås inte så nytt ändå och jag borde ha tänkt på det själv. Men jag har en viss motvilja mot att blogga. Jag känner inte att jag behöver någon extra plattform för åsikter. Som journalist har jag plattformar för åsikter ändå – bland annat den här krönikan. Det är ett ganska smärtfritt sätt att uttrycka åsikter, på sätt och vis. Skriver man i en tidning är läsekretsen given, jag behöver inte bekymra mig om den. Läsarna hör ofta inte heller av sig. Det är lite tråkigt, men det är också ganska bekvämt. Men med en blogg måste den som skriver själv samla i hop sin läsekrets och kan få svar på tal direkt, vilket kanske inte alltid är så trevligt. De som är arga hör ju hellre av sig än de som är nöjda och glada.

Mötet ger mest Men läsare som vet mer än jag, de är alltid intressanta att få kontakt med och för deras skull är det värt att prova en ny och mer öppen plattform för kommunikation, såsom en blogg. Men bloggen är inte lika viktig som puben ändå. Charlie Beckett, som har en bakgrund som grävande journalist för världens bästa tevebolag, BBC, påstod också att det nog är på puben man får veta det viktigaste. I mörka hörn och med en öl i handen är det lättare att berätta det som några andra vill hålla hemligt. – Man ska inte heller underskatta vikten av att äta lunch tillsammans, sa han när vi själva åt en utmärkt lunch tillagade enligt modernt brittiskt manér, alltså med husbyggaren  nr 3   B    2012


väl avvägd kryddning och mycket grönsaker, i skolans matsal.

Kodak missbedömde Den gamla världen och den nya har alltid samsats. Ett nytt medium betyder inte att gamla mönster är överspelade. Vi har pratat med varandra även sedan Gutenberg presenterade den första tryckpressen. De gamla medierna och vanorna får bara maka på sig lite och förändras en aning. Allt blir lite annorlunda men inte så totalt som de teknikfrälsta vill få oss att tro. Teknik är ändå en av de viktigaste drivkrafterna för förändring, tyckte Charlie Beckett. Men det är inte alltid lätt att se i vilken riktning det kan gå. Filmtillverkaren Kodak var tidigt ute med digital teknik. Men företagsledningen tänkte att den nya tekniken som företaget utvecklat skulle konkurrera ut de gula rullarna som vi alla stoppade in i våra kameror för några decennier sedan. Så företagsledningen satte stopp för dem som arbetade med framtidstekniken. Strax innan resan till London nåddes världen av nyheten att företaget gått i konkurs. En epok gick i graven, bara för att företagsledningen missbedömt betydelsen av den nya tekniken. Utmaning att sortera Vi journalister hamnar förstås också på efterkälken mest hela tiden. Inte för att informationen saknas. Vi översköljs med nyheter om ny teknik, företagen är snabbt ute och berättar hur bra de är. Men vi vet ju inte hur vi ska sortera! Hur ska man veta vad om är bra och dåligt? En dag skriver man om ett framtidsföretag och en annan dag har det gått omkull. Då känner man sig förstås dum och är lite mer försiktig nästa gång pressmeddelandet kommer om fantastisk teknik. Och just det pressmeddelandet handlade då förstås om något som verkligen hörde framtiden till. Till saken hör förstås att ingen vet hur det ska gå. Historien är full av exempel på människor som missförstått utvecklingen, det är inget att gräma sig över. Det är inte heller en anledning att avstå från teknikjournalistik och från att göra den ännu bättre. Förändrar på djupet Fast Charlie Beckett hade inte så mycket nr 3   B   2012  husbyggaren

Gammalt hus, men moderna idéer. Här huserar världens bästa ekonomiskola, eller i alla fall en av de bästa, London School of Economics. Foto: Kerstin Lundell

att säga om teknikjournalistiken trots påståendet om att teknik är vad som verkligen skapar förändring på djupet. På journalisthögskolorna sägs inte heller så mycket om teknikjournalistiken. Trots att teknikutveckling är så viktigt så är teknikjournalistiken en nästan bortglömd arena. Som teknikjournalist funderar jag förstås ofta över det. Jag funderar över varför vi finns i journalistikens utkant medan allmänjournalisterna dominerar de stora arenorna – de stora tidningarna, etermedierna, veckomagasinen med hundratusentals läsare – där de största och bästa resurserna finns. Vi teknikjournalister har sällan möjlighet att göra de stora reportagen som försöker ge svar på de viktiga frågorna. Vi arbetar på mindre tidningar med små resurser och har inte mycket tid och kraft över för mer tidsödande arbeten som kan ge djupare insikt. Resultatet blir att ett av de områden som har störst betydelse för utvecklingen i världen är ett av de områden som är minst väl bevakade.

Frågorna behöver ställas Men när en ung man som älskar solen och hatar trängsel ändå trivs i London på grund av ny teknik, då är det verkligen dags att ta teknikutvecklingen på mycket

Londons finanskvarter. Foto: Kerstin Lundell

större allvar än idag, även inom journalistiken. Vi journalister måste se till att vi får möjlighet att ställa de stora och svåra frågorna om vad som brister, om vad som kan bli bättre och leta efter de stora problemen så att fler kan vara med och diskutera innan det är för sent att göra något åt dem. D 37


FORM & TEKNIK En centralt belägen plats i London återkommer sedan drygt tiotalet år regelbundet till arkitekturvärldens rampljus. The Serpentine Gallery låter årligen en ny paviljong uppföras, så även 2012 och även denna gång handlar det om ett, som man kan förvänta, fruktbart samarbete. Av andreas falk , ateljefalken@yahoo.se

Korsbefruktning av kunskap ger spännande mervärden

I

fjol var det den schweiziske arkitekten Peter Zumthor som tillsammans med den holländske landskapsdesignern Piet Oudolf utformade paviljongen, vilken då fick formen av en återhållsam låg, svart låda, som rymde en enkel trädgård i trädgården med skuggade sittplatser ikring, som ses i figurerna 1 och 2, under den taktäckta innersidan på de omgärdande väggarnas omgångar. Temat känner den igen, som sett Zumthors tidigare verk, till exempel den suggestiva ljusföringen i Therme Vals där dagsljus från takslitsar kombineras med nakna glödljus. I Serpentine Pavillion anno 2011 bildade en sekvens av dunkla gångar mellan de kringgärdande ytter- och innerväggarna ett labyrintiskt mellanrum för passage, kringgående rörelser och både barns och vuxnas nyfikna lek. I figur 3 ses ett avfolkat perspektiv, som i nästa sekund kunde brytas av en gestalt passerande nära eller längre bort.

Det enkla komplicerar Det är en sanning för de flesta, nästan oavsett vilken aktivitet det handlar om, att det enkla är det svåraste. Att med få medel och enkla sammanhang skapa något stort, något komplext, någon synergi. Att utföra en enkel handling och en enkel teknik kan i många fall kräva mer koncentration och skicklighet än en yvig och myllrande. För den som varit i Berlin och sett monumentet över förintelsens offer, det så kallade Holocaust Memorial med arkitektonisk form av Peter Eisenman och konstruktion av Buro Happold, känns även detta igen, som i figurerna 4 och 5, ett fenomen som i ena stunden ter sig oordnat och ogripbart slumpmässigt för att i nästa visa upp sin nästan banala en38

kelhet. Utgångspunkten är ett synnerligen enkelt system, med små variationer och förändringar, precis som också utmärker Bachs fugor ...

Mänsklig skala I det berlinska referensljuset framstår Zumthors omgång i Kensington Gardens nästan futtig, i storlek liksom i utförande, så enkel, och likväl fascinerade den flertalet besökare. Liksom flera av hans andra verk är skalan mänsklig – nästan förbluffande skalenlig med besökarna själva – och materialiteten medvetet utnyttjad. Uttrycken på paviljongerna har över åren emellertid varierat kraftigt, i samklang med den variation av formgivare som ansvarat för deras tillblivelse. I raden märks exempelvis Toyo Ito år 2002, Alvaro Siza år 2005 och Rem Koolhas år 2006, alla med Cecil Balmond från Arup som konstruktör. Andra samarbeten som märks är konst-

Figur 1. The Serpentine Pavillion år 2011 av Peter Zumthor och Piet Oudolf. Foto: Andreas Falk

nären Olafur Eliasson med arkitekten Kjetil Thorsen år 2007.

Tvåsamhet, flersamhet, samarbete? Och visst är det så att mycket händer där kreativa hjärnor når varandra och utbyter idéer. Inte blott kompetensen utmanas och idéer drivs vidare, itereras, förfinas utan självfallet utvecklas och genomförs också lösningar som inte annars skulle sett dagens ljus. Arkitektoniska och konstnärliga visioner transformeras till en konstruktiv realitet – och vice versa, konstruktiva lösningar, system, kraftspel, utnyttjas och utvecklas till avgörande arkitektoniska markörer. Kritikbegreppet är centralt inom arkitekturen och från designkretsar har begreppet pecha kucha spritt sig snabbt, men kritikmoment har inte varit centralt på samma sätt, som ett kreativt verktyg i designprocessen, i konstruktörs­ kretsar. Inom International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE) har emellertid en arbetsgrupp, Working commission 5, allt mer ingående börjat skärskåda designkritik i arbetsprocessen gällande konstruktionsutformning. När därtill en utvecklande kommunikation kan äga rum discipliner emellan, blir det bara allt mer intressant… och rentav mångbottnat. Idéer, frön och byggnader De som varit i Magasin 3 i Stockholm under våren och sett Ai Wei Weis utställda verk har säkerligen förundrat och undrande betraktat de små porlinsfrön, Sunflower Seeds, som i ett av dem, i en mängd vägande nära nog 5 ton, ligger uthällda på golvet, alla unika, alla handgjorda av sammanlagt 1 500 personer som arbetat med projektet under 2,5 år. Massproduktion, här i samarbete för husbyggaren  nr 3   B    2012


Figur 2. Paviljongens trädgårdsfyllda inre.

Figur 3. Mellanrum mellan rum.

Figur 5. Ett plötsligt, avlägset uppdykande.

Foto: Andreas Falk

Foto: Andreas Falk

Foto: Andreas Falk

konstprojektets förverkligande av Ai Wei Weis uttryckta kritik, mot de massproduktionens system som håller människor i obönhörliga järngrepp. Ai Wei Wei samarbetar nu 2012 med arkitektduon Herzog & de Meuron om att skapa årets paviljong åt Serpentine Gallery. Greppet har annonserats som en nedåtgående handling genom lagren under Londons markyta ner till grundvattennivån. Arkitektduon och konstnären har samarbetat tidigare och det återstår att se vad det fysiska slutresultatet av årets paviljongsamarbete blir, och vilket budskap det förmår att förmedla, både den möjliga illustrationen av utbytet och raffinerandet av tankar upphovsmännen emellan, och den plausibla udden riktad mot en väl vald del av samhället.

den upp en rad beskrivningar av konstruktörers samarbete och samverkan med arkitekter. En av de framträdande personerna i sammanhanget är schweizaren Jürg Conzett med firma i Chur, känd bland annat för sina djärva broprojekt och för sitt utnyttjande av den grafiska statiken.

och klä på och se arbetet belyst med vitt skilda typer av ljuskällor leder till kondensering av det som verkligen bär, i en form, i en idé, i ett system. Och vare sig det handlar om parhästar, radarpar eller studioteam så kan det lätt konstateras att korsbefruktning av kunskap, idéer och metoder tvivels utan har potentialen att leda till spännande mervärden. D

Konsten att samarbeta Cecil Balmond som satt sin prägel på en rad av paviljongerna, är en intressant konstruktörsprofil med en märklig och anmärkningsvärd samling projekt bakom sig. Han beskriver i boken ”Informal” just sitt samarbete i – och sin inverkan på – byggprojekt, där han varit högeligen involverad i det som de facto resulterar i arkitekturen. Ett liknande vittnesbörd är utgivet av Birkhäuser under rubriken ”Cooperation – The Engineer and the Architect”. Denna publikation är en omarbetad och utvidgad version av katalogen till en utställning som visades i Zûrich år 2006 och i Berlin år 2010 under namnet ”Dialog der Konstrukteure”. Sammanställd av den schweiziska arkitekten Aita Flury visade

Bytt är bytt kommer alltid igen Det är ett givande och tagande och en öppenhet inför varandras kompetenser och kompetensområden som är grundläggande i alla samarbeten. Att pröva, ompröva, förenkla, skala av

Figur 4. Holocaust Memorial i Berlin av Peter Eisenmann och Buro Happold. Foto: Andreas Falk

Referenser:

Cecil Balmond, Informal, Prestel 2007. Aita Flury (red.), Cooperation – The Engineer and the Architect, Birkhäuser 2012.


deBAttDennyasprängstandardenSS4604866:2011edition3ärinte tillämpbaridagensläge.Ennyversionmåsteskyndsamttasfram!Förattgöra detbehöverenallsidiggrupptillsättas,därblandannatrepresentanterfrån Naturvårdsverketingår. Av henry sandström

den nya sprängstandarden håller inte måttet

å

r 1972 tog jag initiativet till en  ansökan till Byggforskningsrådet,  BFR,  om  att  få  ett  anslag  som  fi nansiering  för  framtagande  av  en  ”Standard”  för  sprängning.  Medsökande  var  Skanska  AB  och  dåvarande Akustikbyrån AB.  Genom remiss till dåvarande Planverket  av  ansökan  väckte  den  ett  sådant  allmänt intresse att IVA satsade på projektet. IVA tillhandahöll en sekreterare  för standardgruppen. Projektet pågick i  cirka  sex  år  med  IVA  som  huvudman,  varefter  huvudmannaskapet  gick  vidare,  först  till  SEK  och  sedan  till  BST,  samt år 2008 till SIS. I över 35 år har jag  således helt ideellt deltagit i standardarbetet.  SIS  övertog  standardarbetet  år  2008.  SIS Ag 3 satte igång en revidering av SS  460 4866 version 2, 1991. Tyvärr måste jag  konstatera att revideringen inte har följt  den handlingsplan som togs under SVIBs  temadag 2008, där 65 representanter från  konsultsidan deltog.

kyrka skadas av sprängningar I april 2011 publicerade SvD en artikel om  ”Citytunneln”  och  riskerna  för  sprängningar i samband med stationsbyggnaden  och  tunneln  vid  Odenplan.  Framför  allt  lyfte  artikeln  upp  de  stora  riskerna  för  skador  på  den  intilliggande  Vasakyrkan  och  dess  värdefulla  och  känsliga  altartavla.  Efter åtta års projektering av Citybanan  uttalade  sig  Statens  fastighetsverk  i  artikeln  och  representant  för  Svenska  kyrkan om sin rädsla för skador.  De gick då plötsligt med nyvaknat intresse in som representanter i SIS Ag 3: i  slutskedet för revidering av SS 460 4866.  Även  Riksantikvarieämbetet  kom  med  i  standardarbetet. Enligt protokollen kom  dessa representanter att dominera, med  40

Sprängning under ett hus i Djursholm. Foto:HenrySandström

deras syn på för historiska och kulturella  byggnader. 

riskerna hade bemästrats Med 40 års erfarenhet av sprängstandard  och  stora  projekt,  vill  jag  hävda  att  jag  hade,  med  nuvarande  standard  som  grund, kunnat bemästra dessa risker för  historiska och kulturella byggnader. Min  erfarenhet  av  sprängstandard  SS460 4866 från de projekt jag har deltagit i inom Stockholmsområdet, där alla  standarder har tillämpats fullt ut, är att  knappt  några  skador  registrerats  vid  efterbesiktningar.  På 1970-talet gällde det exempelvis en  nybyggnad  på  Blasieholmen  åt  SAF,  en  kontors-  och  konferensbyggnad  vägg  i  vägg med Grand hotell, och i närområdet  till  byggnaden  Nationalmuseum  med  dess kulturvärden. 

I  tillämpningen  av  Sprängstandarden  tidigare  version,  är  det  inget  nytt  att  ”Kultur och historiska byggnader” ingick  med sina regler i SS460 4866 som grund  för  vår  bedömning  av  risker  för  skador  från aktuell sprängning. Men det viktigaste i sammanhanget är  den  så  kallade  syneförrättningsstandarden SS460 4860, och att den följs med  tanke  på  skadelidande  tredje  mans  rätt  till ersättning för en skada som uppstått  genom utförd sprängning. 

Avvek från revideringsplan Utan att gå in på detaljer, så följdes inte  beslutad plan för revideringen i den slutliga version 3 av standarden.  Jag nöjer mig att påpeka enbart en viktig punkt, nämligen 3.2 ”Risker förenade  med  geologiska  förhållanden”.  Under  denna  punkt  är  även  grundvatten-  och  husbyggaren nr 3 B   2012


Sprängning i källare. Djursholm. Foto:HenrySandström

stabilitetsproblem  medtagna,  samt  sättningskontroll.  Dessa  problem  och  kontroller utfördes vid projekteringen av  till  exempel  Trafi kverket  efter  ett  utarbetat system i samråd med länsstyrelsen. 

Allsidig grupp Det  har  framkommit  att  dessa  problem  med  geologi  och  grundvattenfrågor  allmänt  försummas  inom  övriga  byggbranschen.  Det  behövs  därför  ett  utvidgat  agerande på detta område för hela branschen. Den nya standarden är svår att tillämpa 

nr 3 B  2012 husbyggaren

i  nuvarande  skick!  Problemet  har  uppmärksammats av en grupp hos SIS Ag 3  och ett möte hölls den 18 januari 2012 för  skapande  av  en  helt  ny  Sprängstandard  SS 460 4866.  Till  detta  standardarbete  behövs  en  allsidig grupp, som berörs av sprängning  både  som  beställare  och  entreprenörer.  Till  standardgruppen  bör  även  representanter  från  Naturvårdsverket  ingå,  eftersom Naturvårdsverket ger regler för  tillstånd om sprängning i bergtäkter.  Länsstyrelserna  utger  tillstånden  för  bergtäkter,  men  tillämpar  tyvärr  inte 

Sprängstandarden SS 460 4866. På grund  av  klagomål  från  boende  i  omgivningen  runt  bergtäkter,  så  använder  länsstyrelserna  komfortvärden  enligt  standard SS 460 48 61. Min uppfattning är att den nya Sprängstandarden SS 460 4866:2011 utgåva/edition  3  inte  är  tillämpbar  i  dagens  läge.  Därför föreslår jag att standarden SS 460  4866 version 2 från år 1991 istället ska tillämpas, tills någon ny version blir utfärdad av SIS Ag 3! D

41


Noterat så håller du vägglöss stången

nio av tio vill ha bra äldreboende

Skadedjursangrepp  i  svenska  hem ökar stadigt, bland annat  till följd av utlandssemestrar. Företaget Nomor som specialiserat sig på skadedjursbekämpning har sett en markant  ökning.  Antalet  anmälda  fall  till företaget har ökat mer än  Vägglus. Foto:Nomor tolv gånger på fem år. År 2006  dammsug ur resväskan orrapporterades knappt 500 fall  dentligt.  av  vägglöss  och  kackerlackor  till Nomor. År 2011 hade siff- 5)   Vid rumsbyte, se till att du  inte tar med kläderna eller  ran stigit till totalt 5 406 fall.  väskan in i nästa rum innan  Företaget ger sex tips på hur  du  rengjort  dem  ordentman  enklast  undviker  väggligt, annars fl yttar du bara  löss under resan: med dig problemet. 1)   När  du  checkar  in  på  ho- 6)   Om du vill vara extra noggrann, packa gärna i tätförtellrummet,  titta  efter  de  slutande påsar. klassiska  svarta  prickarna  på  eller  under  sängramen  Om  du  ändå  drabbas  och  som vägglössen lämnar efinte  upptäcker  skadedjuren  ter sig.  2)   Låt  kläderna  ligga  kvar  i  förrän vid hemkomsten gäller  väskan  under  hela  semes- det  att  vidta  åtgärder  snabbt  tern  istället  för  att  hänga  enligt  driftschef  Magnus  upp  dem  i  hotellgardero- Bergsten. –  Packa  aldrig  ur  väskan  i  berna. 3)   Placera resväskan högt på  sovrummet! Packa ur den uthotellrummet, gärna på en  omhus, lägg alla kläder i påsar  enkel slät stol där inga djur  och  kör  dem  sedan  direkt  i  tvättmaskinen på 60 grader.  kan gömma sig.  Väskan bör sedan dammsu4)   Om du upptäcker vägglöss  på  rummet,  be  genast  om  gas  och  frys-  och  värmebeatt få byta rum. Se även till  handlas med hjälp av profesatt få kläderna tvättade och  sionella metoder. D

Nio av tio är övertygade att lokaler påverkar oss på äldre dagar.  Det  framgår  i  en  undersökning  om att åldras och om boende på  äldre dagar som genomförts på  uppdrag  av  fastighetsbolaget  Hemsö.  Undersökningen visar att hela  94 procent av svenska folket anser att äldreboendes lokaler påverkar både den fysiska och den  mentala hälsan hos äldre. –  Vi  som  fastighetsbolag  för  samhällsservice  tycker  att  det  känns motiverande att så många  anser  att  lokalen  har  stor  betydelse för äldres fysiska och mentala hälsa. Det här är för oss ett  incitament  att  än  mer  satsa  på  bra lokaler för äldreboenden, säger Hemsös vd Per Berggren. Åtta  av  tio  anser  att  det  är  mycket viktigt med genomtänkta  lokaler  som  fungerar  bra  för  äldre  med  stort  behov  av  stöd.  Nio av tio svenskar tycker att det  är  viktigast  att  ens  egen  självständighet  och  integritet  respekteras  i  ett  framtida  boende.  Viktigt är också en trygg och säker  miljö,  enligt  92  procent  av  svenska folket. –  Självklart  är  tryggheten  en  viktig faktor när man tänker på  hur man ska bo som äldre. Men  det  är  kanske  ännu  mer  intres-

sant att självständighet och integritet är så viktiga. Människors  starka  önskan  att  kunna  välja  hur man ska bo och att själv kunna  bestämma  över  sin  vardag  kommer att ställa helt nya krav  på den som vill verka inom området  boende  för  äldre,  säger  Arne Modig, opinionsanalytiker. Framtidstron hos unga är stor.  Bland  personer  under  30  fi nns  högst tilltro till att bra äldreboenden  kommer  att  fi nnas  när  man  behöver  det.  Bland  hela  svenska folket är fem av tio positiva till att bli äldre. Undersökningen  utfördes  av  undersökningsföretaget Novus i  januari via webbintervjuer med  1 000 personer. Urvalet är representativt för Sveriges befolkning  18–100 år. D

hur  vibrationer  påverkar  hus,  varför  hus  spricker  och  hur  man gör för att undvika vibrationsskador.  Men trots försiktighetsåtgärder kan man som byggherre få  skadeståndskrav  riktade  mot  sig och då gäller det att utreda  om kraven är välgrundade. Något som görs i en så kallad skadeutredning. I denna bok fi nns  därför  även  en  vägledning  till  hur  en  sådan  genomförs.  Här  beskrivs  även  ansvarsfördelningen  enligt  miljöbalken  och  AB  04,  och  exempel  ges  på 

några olika  rättsfall. Boken  vänder sig  främst till  byggherrar – alltifrån villaägaren  som bygger sitt garage till Trafi kverket som  spränger en tågtunnel  under ett tätbebyggt område.  Se mer på  www.svenskbyggtjanst.se D

Rätten till ett bra boende när man blir gammal värderas högt. Foto:HemsöfastighetsAB

Få kontroll på vibrationer Svensk byggtjänst ger ut boken  Vibrationsskador i byggnader. Författare är Peter Flygare, en  juridikintresserad byggnadsingenjör som arbetat med skadehantering sedan år 1989, främst  i Stockholmsområdet.  Han letade länge efter en bok  som  kunde  fungera  som  stöd  när han gjorde skadeutredningar, men då han inte hittade någon  bestämde  han  sig  för  att  skriva en själv. När sådant som sprängning,  bortschaktning av berg och förstärkningsarbeten  utförs  nära  42

befi ntliga  byggnader  är  risken  för  vibrationsskador  i  närliggande fastigheter överhängande.  Får  någon  granne  till  ett  bygge skador på sitt hus och kan  visa  på  ett  tidssamband  är  det  byggherren som får betala skadestånd,  och  som  byggherre  behöver man därför ha kontroll  på  de  vibrationer  som  olika  byggarbeten medför, samt veta  hur de påverkar omgivande bebyggelse. I Vibrationsskador i byggnader beskrivs just vilka verksamheter som leder till vibrationer, 

husbyggaren nr 3 B   2012


Noterat Låg inköpskoll

Paviljong vann Träpriset 2012

Prisbelönad träpaviljong. Foto: Åke E:son Lindman

Skogssaunan Tomtebo på halvön Norrlandet utanför Gävle är vinnare av Träpriset 2012. Juryn motiverar sitt val så här: ”Skogssauna vid Gävlebukten är en långsträckt, smal paviljong som inrymmer en rad olika funktioner. Sett från strandkanten samspelar skogens stammar med de tätt placerade pelarna längs paviljongen i vilken mötet mellan det rustika och högst förfinade är påtagligt. Massiva ohyvlade block av tjärfärgat trä i kraftfulla dimensioner står emot

Inne och ute flyter ihop. Foto: Åke E:son Lindman

hyvlade, tätt placerade ljusa träbalkar, paneler och ribbverk. Vid en vandring längs den axel som går genom hela paviljongen växlar upplevelsen mellan slutet och öppet, rustikt och förfinat, mörkt mustigt och blont. Alltid med en rumslig sammanflätning av ute och inne som överträffar det mesta. Tomtebo är en träbyggnad präglad av skaparlust och omsorg – resultatet av en samverkan mellan en ambitiös beställare, en sinnrik arkitekt och en skicklig snickare”.

Tomtebo är ritad av Meter Arkitektur AB i samarbete med beställarna Seitola-Gunnarsson och utförd av Urfjällets Bygg AB. Vinnaren utsågs bland 225 förslag. Prissumman var på 100 000 kronor. Träpriset delas ut vart fjärde år till en byggnad som representerar god svensk arkitektur i trä. Det är instiftat av Svenskt Trä, en verksamhet inom Skogsindustrierna. D

KPMGs internationella rapport ”The Power of Procurement” är framtagen i samarbete med CPO Agenda och omfattar 585 inköpschefer. Den visar att många inköpsfunktioner ses som enbart stödfunktion i företagen. Inköpsfunktionen påverkar i snitt mindre än 60 procent av företagens totala inköpsvolym. Det betyder att fyra av tio inköp görs utanför inköpsavdelningens kontroll. I studien framkom också att endast fyra av tio inköpsavdelningar är med och riskbedömer leverantörskontrakt, vilket gör att många organisationer inte har en uppfattning om eller kan värdera sin leverantörsrisk. Bara fyra procent av företagen säger sig vara ”exceptionellt bra” på att värdera risker i sin egen leverantörskedja. D

”Grå sektor” hot mot hållbart arbetsliv De öppna gränserna har på flera sätt gynnat den svenska arbetsmarknaden. En inte lika positiv trend är utvecklingen av en ”grå sektor” med ett växande antal företag, svenska som utländska, som varken vill eller kan skapa en bra arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden. Det skriver Arbetsmiljöverket i en rapport om utvecklingslinjerna för det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare. – Arbetsmiljöverkets självklara utgångspunkt är att alla som arbetar i Sverige ska ha rätt till en säker och utvecklande arbetsmiljö, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket. – Men de missförhållanden som råder bland en del av företagen hotar inte bara liv och hälsa för de anställda, utan snedvrider konkurrensen och missgynnar de seriösa företagen på arbetsmarknaden. 44

Idag finns ingen anmälningsskyldighet i Sverige för företag eller arbetstagare som kommer från ett EU-land. Det gör det svårt att få en klar bild av hur läget ser ut. Det saknas uppgifter om hur många de utländska företagen och arbetstagarna är och i vilka sektorer de finns. – Dessa omständigheter gör det svårt att lokalisera och inspektera arbetsplatser med utländska arbetstagare, säger Mikael Sjöberg. Brister i identifikation och dokumentation leder till oklarheter om vem som är anställd, vem som är arbetsgivare och vem som är egenföretagare. En annan tendens är att många företag väljer att ersätta egna anställda genom entreprenörer. Inom bygg och anläggning är det inte ovanligt med långa kedjor av underentreprenörer med flera utländska företag. Arbetsmiljöansva-

ret tunnas ut ju längre ner i kedjan man kommer. – Det uttunnade arbetsmiljöansvaret kombinerat med oklara anställningsförhållanden försvårar inte bara tillsynen, utan skapar avsevärda svårigheter att driva rättsliga processer vid arbetsmiljöbrott. Nu finns ett utredningsförslag att införa anmälningsplikt för utländska företag. I rapporten tas det upp en rad andra förslag och åtgärder för att hantera utmaningarna med den rörliga arbetsmarknaden. – För det första behövs det mer kunskap och analys, säger Mikael Sjöberg. Det krävs även en bred samhällsdebatt om de nya företeelser som kan utgöra hot mot den svenska modellen och våra strävanden för ett hållbart arbetsliv. Arbetsmiljöverket kommer bland annat att titta på en fördjupad samverkan med ar-

betsmarknadens parter och andra myndigheter för att få bukt med missförhållandena inom den grå sektorn. Ett konkret förslag är att i samarbete med berörda myndigheter skapa virtuella serviceenheter för utländska företag och arbetstagare. Riskerna med invecklade entreprenörskedjor vill Arbetsmiljöverket komma åt genom någon form av beställareller huvudentreprenörsansvar. Vidare föreslår verket förstärkningar av lagen om offentlig upphandling. Det ska inte gå att vinna en upphandling till priset av en eftersatt arbetsmiljö. Rapporten Förstudie om det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare finns på www.av.se/publikationer. D

husbyggaren  nr 3   B    2012


Noterat

Marknadsnytt

Studenter inom brand belönades Håller ryggen rak Brandkonsulten Kjell Fallqvist har delat ut stipendier till studenter vid Lunds tekniska högskola. Kjell och Åsa Fallqvists stipendium för ökad jämställdhet tilldelades Lovisa Hoff, medan Linda Widmark mottog stipendiet till professor Ove Petterssons minne. Stipendierna är på 15 000 kronor vardera och årets stipendiater har mycket väl uppfyllt aktuella kriterier. – Fantastiskt inspirerande att få komma ner till Lund och uppmuntra studenter på det här sät-

Från vänster: Lovisa Hoff, Kjell Fallqvist, Åsa Fallqvist, Linda Widmark.

tet, menar företagets personalansvariga Åsa Fallqvist. Utdelningen skedde i november 2011 i samband med brandingenjörs­p rogrammets 25-årsjubileum i Lund. D

Posture är en så kallad hållningsaccessoar som hjälper till att ge en rakare hållning. Enligt företaget tränas de muskler som svarar för kroppshållningen upp genom att axlarna roteras framåt med hjälp av selen. För bland annat personer som sitter mycket framför dator och gärna sjunker ihop kan den vara till nytta.  D Posture +46 (0)70 471 20 63 info@posture.se

Braskamin i högblankt vitt Etablerar återvinningsställen Under namnet NCC Recycling etablerar NCC återvinningsterminaler i hela Norden för hantering av bygg- och anläggningsavfall. Genom satsningen stärker NCC sitt fokus på att utveckla en mer hållbar verksamhet med mindre miljöpåverkan. Det ställs allt större krav i samhället på att avfall så långt som möjligt ska återvinnas. NCC:s offensiva satsning att etablera 30 nya återvinningsterminaler är en del i ett gemen-

samt samhällsansvar att öka återvinningen och ligger helt i linje med EU:s avfallsdirektiv och nationella avfallsplaner. NCC Recycling bygger på ett kretsloppstänkande där använt bygg- och anläggningsmaterial tas tillvara. Terminalerna tar i första hand emot och förädlar asfalt, betong, stenmaterial, schaktmassor samt parkavfall. Det förädlade materialet kan återanvändas direkt i NCC:s egen produktion eller av andra aktörer på marknaden. D

Utvecklingen av braskaminer har varit stark de senaste åren. Idag är en braskamin inte bara en del i heminredningen, den bidrar även till värmeekonomin. Contura, som ingår in Nibekoncernen, har tillverkat svenska braskaminer i Småland sedan 1960-talet. Nu lanseras den nya modellen Contura 790, som är en reslig kamin med en omramning av högblankt eller sidenmatt kakel, eller mer jordnära täljsten. Den har fått en påbyggnad som går att fylla med värmelagrande powerstone. Contura 790 är Svanenmärkt vilket ger en CO2-neu-

tral eldning om man eldar rätt. Den är också CE-märkt enligt EUs säkerhets- och miljökrav.  D Contura 070-190 04 26 catharina.bjorkman@contura.se

Plywood ger jämnare betongyta Metsä Wood, tidigare Finnforest, presenterar en ny generation plywoodprodukter som uppges höja den arkitektoniska kvaliteten och förbättra ekonomin vid formsättning och byggande i betong. Metsä Wood Endura Pro, Endura och FastForm kan användas vid olika typer av formsättningssystem och specialtillämpningar inom betong­ elementindustrin och på bygg­ arbetsplatser. nr 3   B   2012  husbyggaren

Plywooden skyddas av ett särskilt termoplastlager som innebär en väsentlig ökning av ytans hållfasthet, styrka och jämnhet. Ytbeläggningen är hård men elastisk och ger därmed en yta som på samma gång är slät, och sprick- och slagtålig. D Metsä Wood +358 10 46 503 45 ilkka.akkanen@metsagroup.com

45


BYGGLEVERANTÖRER

TAKCENTRUM

Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

46

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

husbyggaren nr 3 B   2012


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

en riktig stege www.scando.se

Unikt, handslaget formtegel

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

www.murma.se

nr 3 B  2012 husbyggaren

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

47


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid

ALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Bengt Dahlgren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Brandskyddsföreningen Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag, 35 Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag Casamja. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Cembrit Tepro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4 Consultec Arkitekter och Konstruktörer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Foamglas Nordic. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Gyproc. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Hagab Industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Hercules Grundläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Kontrollmetod. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

48

Sid

Mätforum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 MRD Sälj & Bygg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Peab Grundläggning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Prido. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Sand & Grus AB Jehander. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 SBR Byggingenjörerna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Stockholms Geomekaniska. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Supergrund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Säker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Tyréns. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Via Con. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 VVS agenturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Wikells Byggberäkningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 ÅF Infrastruktur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

husbyggaren  nr 3   B    2012


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna •  BYGGPROJEKTERING •  KONTROLLER •  BESIKTNINGAR •  KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

50

husbyggaren  nr 3   B    2012


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

UMEÅ

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, ­BRANDLARM- OCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70  info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

VÄSTERÅS

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 3   B   2012  husbyggaren

51


Marknadsnytt system för att renovera fasad

starkt lim klarar tyngd

Flertalet av de cirka en miljon  lägenheter  som  byggdes  mellan  åren  1965–1975  i  miljonprogrammet är i akut behov av  fasadrenovering och energieffektivisering. Cembrit  presenterar  programmet  XtL  System,  som  är  skräddarsytt  för  fasadbeklädnad.  Det  går  att  kombinera  fasadmaterial,  ventilerad  läkt  och olika typer av isolering i en  helhetslösning.  Beställning  och  montering  förenklas  därmed. Programmet  är  framtaget  i  ett samarbete mellan Cembrit  och Europrofi l. D

Bostik  kommer  med  Maxi  Bond  X-treme  som  uppges  vara  ett  extra  starkt  monteringslim som klarar 210 ton per  m2 i styrka. Limmet ger enligt  företaget även ett supersnabbt  monteringshugg.  Det  härdar  snabbt  och  innehåller  inget  lösningsmedel.  Limmet  kan  användas  för  att sätta upp badrumsdetaljer,  inredningsdetaljer, stuka-

Bostik AB 042-19 50 00

äggig armatur i polyeten Cembrit 070-736 47 67 anna.ranow@cembrit.se

villaägare kan fixa egen el Bixia lanserar en produkt där  man  erbjuder  villaägare  ett  solelpaket som utgår från standardkomponenter  och  är  lätt  att montera. Solmodulerna är  inte  seriekopplade  vilket  gör  att det inte gör något om en del  av dem skuggas. Anläggningen  kräver  inget  utrymme  inomhus.

turer, lister och  foder, speglar  och hyllor. Det  fungerar på  plåt, plast, trä  och betong,  samt även under vatten. D

Bixias solelpaket är framför  allt ett sätt för villaägaren att  minska de egna inköpen av el.  Företaget erbjuder sig även att  köpa  den  elenergi  som  villaägaren  inte  själv  använder.  D Bixia AB 070-270 91 24

Fox  Design  Belysning  representerar  den  danska  belysningstillverkaren  P´light  som  har  övertagit  produktionsrättigheterna  för  lampkollektionen Eggy Pop från den italienska fi rman Bugs Design.  Kollektionen  är  designad  år  2005  av  arkitekten  Guglielmo  Berchicci, som inspirerats av in- som  är  ett  UV-beständigt  och  sekternas värld och konstruerat  återvinningsbart material.  D belysningsarmaturer  baserade  Fox Design AB på  en  enkel  form:  ägget.  Skär- 08-440 85 40 men  är  tillverkad  av  polyeten,  info@foxdesign.se

miljövänlig färg för takplåt I  Europa  används  årligen  150 000 ton färg för bandlackering av plåt. Färgen framställs  traditionellt  med  kemikalier  från fossila oljor. I SSABs nya  patenterade  plåtfärg,  Prelaq  GreenCoat,  har  de  fossila  oljorna till stor del bytts ut mot  förnyelsebara  produkter  utvunna från raps. Ett  forskningsprojekt  står 

bakom framtagandet av Prelaq  GreenCoat. SSAB,  KTH,  AkzoNobel,  och  Lantmännen  har  tillsammans  med  statliga  Vinnova  bekostat forskningen, som huvudsakligen  skett  vid  KTH  i  Stockholm.  D SSAB +46 70 221 93 26 anders.sorman@ssab.com

ska fixa fukt i krypgrund Fukt och mögel som uppstår i  krypgrunders  bjälklag  och  murar  är  ett  stort  problem.  Företaget ScanMont AB kommer  tillsammans  med  Dry  Vent  Solutions  Scandinavia  AB,  som  är  en  avknoppning  från  Chalmers  School  of  Entrepreneurship,  med  uppfi nningen DryZeph. 52

Ett DryZeph-system består  av  två  givare,  som  placeras  inne  i  grunden  och  utanför,  samt styrkort och ett antal energisnåla fl äktar. Systemet utnyttjar att det är  skillnad  i  temperatur,  relativ  fuktighet och absolut ånghalt  inuti  krypgrunden  och  utanför. Givarna mäter kontinuer-

ligt förhållandena  och sänder signaler  till styrkortet. När  ånghalten är lägre  utomhus än i grunden  startas fl äktarna och  för in luft för att sänka fuktigheten. Fläktarna stängs av  när luften utanför krypgrunden har en högre ånghalt.  D

Scanmont AB 031-26 00 04 johan.forsen@scanmont.se

husbyggaren nr 3 B   2012


Nytt från SBR Nya medlemmar Kansli SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, E-post: info@sbr.se Hemsida: www.sbr.se Styrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 Expertgrupper och e-handel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförande Veronica Jensen, Malmöavdelningen, vice ordförande Lars Bengtsson, Kalmaravdelningen Marie Fägerman, Norrbottensavdelningen Roger Johnson, Stockholmsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen SBR Byggingenjörerna

Kurser & Utbildningar

Bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation. Förbundet har 2800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning, mentorskapsförmedling och kollegiala kontakter. Medlem får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR.

SBR erbjuder vidareutbildningar för exempelvis projektledare, entreprenad- respektive överlåtelsebesiktningsmän och kontrollansvariga enl PBL (dessa kurser leder även till certifiering). Därutöver ett 20-tal övriga kurser i bland annat teknik/metodikrelaterade områden. Många kurser är öppna för icke SBR-medlemmar.

Förbundsverksamheten

SBR erbjuder företagsanpassade kurser för företag och andra aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. Kurserna skräddarsys enligt beställarens önskemål.

Rymmer utöver medlemsverksamhet information och rådgivning till allmänheten samt ett öppet sökregister över SBR byggingenjörer. SBR avger remissyttranden och samverkar med myndigheter vid utformning av lagar och regelverk och annat av intresse för förbundet. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden.

Lokalavdelningarna Arrangerar kurser, seminarier, medlemsträffar och studiebesök mm. De har också kontakter eller samarbete med högskolor, kommuner och branschaktörer inom sitt område.

SBRs Expertgrupper Samlar expertis inom entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvar enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utvecklingen av teknik, marknad och lagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

nr 3   B   2012  husbyggaren

Christer Carlsson, byggnads­

Hans Stokken, egen företagare,

ingenjör, BCC Byggservice, Helsingborg Suzanne Edström, markkonsult, Visby Benny Eklund, platschef, Thage Anderssons Byggnads AB, Kristianstad Gunnar Forsberg, egen företagare, Upp&Ner Konsult AB, Västerås Christer Forsberg, egen företagare, Christer Forsberg Consulting AB, Kalmar Johan Grufman, egen företagare, Byggingenjörsbyrån Norden AB, Västerås Hans-Erik Gustafsson, besiktningsman, Independia Norr AB, Östersund Stefan Holm, byggingenjör, Creator Consult AB, Sollentuna Christian Kiaer, ingenjör, Pantektor AB, Limhamn Martin Lagerlind, egen företagare, ML Bygg & Design AB, Sundsvall Johan Laos, projektledare, Rotpartner Sverige AB, Kungälv Mats Laurell, projektledare, Tengbomgruppen AB, Uppsala Boris Lindqvist, byggmästare, BL Byggkonsult, Torekov

Projektledarhuset AB, Stockholm Dan Svantesson, byggledare, Ingenjörsfirman M Gustafsson AB, Kalmar Johan Tegerhag, ingenjör, Anticimex AB, Sollentuna Kerstin Teutsch, egen företagare, Teutsch landskapsarkitekter, Halmstad Staffan Torby, egen företagare, Firma Staffan Torby, Grebbestad Tero Toriseva, konsult, AK Konsult, Spånga Jonatan Waldenvik, egen företagare, Bygg och Inredning i Knutby AB, Knutby Christoffer Viebke, egen företagare, Byggkonsulten Båstad AB, Båstad Anders Wigren, egen företagare, Sparrsätra Konsult, Enköping

Nya anslutna Marie Ackebjer, Kalmar Sassan Andersson, Årsta Dan Gustafsson, Helsingborg Loui Nilsson, Nässjö Gabriel Rosén, Uppsala Sara Strand, Hörby David Werme, Västerås Tobias Åberg, Nybro

Företagsanpassade kurser

SBR-stämman närmar sig

Försäkringar Medlemmar kan teckna förmånliga och särskilt anpassade försäkringar via SBR Försäkringsservice, som kontors- och konsultansvarsförsäkringar respektive sjukvårdsförsäkring inkl liv och olycksfall.

Husbyggaren Är SBRs branschtidning där forskare, arkitekter, jurister och annan expertis skriver initierat för byggingenjörer och andra i branschen. Husbyggares utges 7 ggr/år och sprids i 11 300 exemplar i främst Sverige men även Finland.

BLI MEDLEM För medlemskap krävs byggingenjörsexamen eller motsvarande. Man kan vara basmedlem eller plusmedlem eller ansluta sig som student. Mer information och ansökningsformulär finns på www.sbr.se/bli-medlem

Årets förbundsstämma sker på västkusten, i Hallands residensstad Halmstad, den 11–12 maj. Välkomna! 53


Sydafrika nästa På grund av det stora förhandsintresset kommer SBRs resa till Sydafrika hösten 2012 Intresseanmälan resa till24Sydafrika 2012 att dubbleras. Det blir en avgång 17 SBRs oktober och en den oktober. Programmet är detsamma för båda resorna.

Sydafrika är ett storslaget land med en intressant historia, fantastisk natur och behagligt klimat. Byggverksamheten sjuder i landet. Vi kommer sätta oss grundligt i vad som pågår inom och en Upptäck regnbågsnationen! Sydafrika är ettatt storslaget land, medinen intressant historia fantastisk natur. Kapstaden Sydafrika erbjuder fantastiska möjligheter att komma nära Afrikas vilda djur i deras byggbranschen. utsågs nyligen till Världens designhuvudstad 2014. naturliga miljö.

Preliminärt program den 17/10-25/10 och 24/10-1/11:

Byggverksamheten sjuder i landet. Allt från större Onsdag: Avresa från Göteborg, Köpenhamn elleranläggningar Stockholm. för stora evenemang som fotbolls-vm till mindre som enkla bostäder i kåkstäderna. Vi kommer att grundlig sätta oss in i vad som pågår inom Torsdag: Ankomst till Kapstaden. Svensktalande guide möter på flygplatsen. Stadsrundtur med byggbranschen i Sydafrika. lunch före incheckning på hotellet som ligger på gångavstånd till trevliga butiker och restauranger. Välkomstmiddag med afrikanska specialiteter. Lägg där till att klimatet är mycket behagligt - Sydafrika har sommar när vi har vinter i Sverige. Landet Fredag: Guidad Cape Town kåkstäder med intressanta projekt inom producerar många heldagstur av världenstill främsta viner, Stadium maten äroch mycket god och dessutom prisvärd! miljö och samhällsplanering. Lunch enligt Xhosa-stammens matkultur. Lördag:omfattar Guidad tur söderut stopp vid a Chapman´s Peak, Godahoppsudden, Cape Point Resan 7 dagar både imed Kapstaden ochblsafari utanför Johannesburg. och Boulder´s Beach med dess pingvinkoloni. Rundvandring med lunch på vingård i Cape Dutch-stil. Preliminärt program: Söndag: Förmiddagen fri för egna aktiviteter som kan ägnas åt besök på Afrikas vackraste trädgård Kirstenbosch eller bad, golf och shopping. Fr 11 nov Avresa Avresa eftermiddag från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn. till Johannesburg. Gemensam middag i Melrose Arch. Lö 12 nov Ankomst till Kapstaden förmiddag. Våra svensktalande guider möter på flygplatsen och Måndag: Guidad heldagstur lunch till intressanta i Johannesburg omgivvi inleder med med en stadsrundtur och lunchbyggprojekt innan vi checkar in på vårt och hotell och får en ningarna. stunds vila. Det är gångavstånd till Waterfront och till mysiga Cape Quarters som har och butiker. Välkomstmiddag med olika specialiteter. Tisdag: Eftertrevliga frukostrestauranger avfärd till safarihotellet. Lunch och information omAfrikanska safariparken. Safari i Sö 13nov skymningen Efter frukost besöker vi i sällskap med en lokal arkitekt Cape Town Stadium. Därefter och därefter gemensam middag under Afrikas stjärnhimmel. går turen ut till kåkstäderna, besöker bl.a. en lokal skola och andra projekt med Onsdag: Gryningssafari följd av frukost. avresa.det lokala samhället i planeringen. miljömässigt tänkande och Utcheckning projekt som och involverar Torsdag: Ankomst Göteborg, och Stockholm förmiddagen. Vid lunchen lär Köpenhamn vi känna Xhosa stammens på matkultur - Mandelas eget folk. Turen är heldagstur. Hotell: Må 14 nov Efter tidig frukost är det guidad tur söderut med vackra scenerier längs Kaphalvön med I Kapstaden: Protea Victoria Junction nära restauranger ochoch Waterfront. stopp Hotel på bl.a. Chapmans Peak, Godahoppsudden Cape Point. Besök på Boulders Beach där vi hälsar på Arch. de sydafrikanska Lunch på välkänd vingård och I Johannesburg: Protea Hotel Melrose Designhotell pingvinerna. i trevlig miljö. efter lunchen blir vi guidade runt gården och får en titt i deras vinkällare. Vingården är i I safariparken Pilanesberg: Sheppard´s Tree Game Lodge med pool. arkitekturstil Cape Dutch. Tillbaka till hotellet sen eftermiddag. Ti 15 nov Dagen kan ägnas åt egna aktiviteter som besök på Robben Island där Nelson Mandela Pris: satt fängslad, Kirstenbosch – Afrikas vackraste bad, shopping, golf. 29 000 kr/person. Priset inkluderar ovanstående program medträdgård måltidereller exklusive måltidsdrycker, On 16 nov Transfer till flygplatsen och efter ett par timmar landar vi på Johannesburgs flyg med SAS/South African Airways från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm samt del i flygplats och beger oss tillFör svenska ambassaden i Pretoria där vi får en introduktion om svenska tvåbäddsrum inklusive frukost. enkelrum tillkommer 6 800 kr. intressen i landet. Lunch, därefter incheckning på hotellet som ligger i nationalparken Avbeställningsskydd vid akut sjukdom: 795 kr. Pilanesberg Game Resort. Anläggningens utformning smälter in i omgivningen utan att Bokning: negativt påverka dess miljö. Safari i öppna Land Rovers i skymningen, därefter middag Vid beställningpå avlodgen. resan faktureras anmälningsavgiften 5 000 kr/person. Slutbetalning skall ske senast en månad före avresa. Sista anmälningsdag: 31 maj. Antalet platser är begränsat. Anmälningsblankett och ytterligare information kan hämtas på www.style.se/sbr.


NyttfrånSBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning, symposium

Natursten i husbyggnad på rätt sätt

Byggarbetsmiljösamordnare, grundutbildning, steg 1*

8–9 maj, Göteborg

8 maj, Stockholm

Entreprenadbesiktning, grundkurs

Fuktmätning – fukt och mögelskador

2–3 maj, Helsingborg

23–24 maj, Stockholm

8–9 maj, Stockholm 9–10 maj, Kalmar 24–25 maj, Göteborg 29–30 maj, Malmö

Entreprenadbesiktning, Steg 2 och prov

AMA Anläggning 10*

1 juni, Helsingborg Entreprenadbesiktning, symposium

24–26 maj, Tallinn Kontrollansvarig, uppgradering

Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*

9 maj, Skellefteå 9 maj, Stockholm 22 maj, Kiruna

25 maj, Stockholm

MER Anläggning 10*

15 maj, Göteborg 29 maj, Stockholm

10 maj, Skellefteå 10 maj, Stockholm 23 maj, Kiruna

2–3 maj, Stockholm

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

Projektledning*

29–30 maj, Stockholm *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en  kurs för just ditt företag. Kontakta SBR,  tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se  www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

22 maj, Stockholm

sBrs intäktsförsäkring ger trygghet Har du funderat över hur du ska  kunna betala företagets kostnader om du blir sjuk?  Detta oroar sig många företagare för. I mindre företag är ofta  intäkterna beroende av att man  själv som ägare eller någon anställd nyckelperson är på plats.  En  längre  tids  sjukdom  ger  lägre  eller  inga  intäkter  alls.  Detta skapar problem att betala  till exempel hyra, telefonabonnemang med mera. SBRs Intäktsförsäkring  är  en trygg het för ditt företag om  du eller någon annan nyckelperson skulle bli sjuk eller råka ut  för ett olycksfall.  Den är framtagen utifrån ditt  behov som företagare för att du  på ett enkelt sätt ska kunna försäkra  dig  för  intäktsbortfall  i  företaget till följd av sjukdom.  Med  SBRs  Intäktsförsäk ring  får  du  en  ekonomisk  trygghet  som gör att du kan fokusera på  att bli frisk.  SBRs Intäktsförsäkring  är  enkel att teckna och kräver inte  omfattande  ekonomiska  underlag, vare sig när man tecknar  den eller anmäler en skada. Till  skillnad  mot  vanlig  sjuk-  och  nr nr 33 BB   2012 2012 husbyggaren husbyggaren

olycks fallsförsäkring är det ditt  företag  som  får  ersättningen  och  du  kan  själv  välja  vad  ersättningen ska användas till.  Försäkringen kan tecknas för ägare, delägare och andra nyckelpersoner i företag som är medlemmar i SBR. Du  kan  välja  mellan  försäkringsbeloppet  15  000  eller  20 000 SEK per månad under 6  eller 12 månader. Ersättning utbetalas  från  1:a dagen  när  du  har sjukfrånvaro i minst 30 dagar. Försäkringen  är  avsedd  för  mindre företag som har en årsomsättning  på  max  15  MSEK  och premien är en avdragsgill kostnad i rörelsen. SBR  erbjuder  också  nedanstående försäkringar.  Drygt  800  av  våra  medlemmar har valt att teckna våra förmånliga  medlemsförsäkringar  som  ger  dig  trygghet  när  det  som inte får hända inträffar. •   SBR  Kontors-  och  konsultansvarsförsäkring  är  en  skräddasydd kombinerad företagsförsäkring  som  ger 

Lena Brinck på Aon Sweden sköter SBRs försäkringar.

skydd både för din egendom  och  ansvar  till  följd  av  de  konsultråd som du ger inom  ramen för ABK •   SBR  Överlåtelseförsäkring  gör att du kan känna dig trygg  om en uppdragsgivare riktar  krav  mot  dig  till  följd  av  en  överlåtelsbesiktning.  Försäkringsbolagets  erfarna  skadejurister  tar  hand  om  alla  kontakter  och  utreder  frågan.  •   SBR  Privatvårdsförsäkring  som  ger  dig  snabb  vård  när  du  behöver.  Kan  även  teck-

nas för din familj. Tillägg erbjuds  avseende  liv-  och  olycksfallsförsäkring. Önskar du mer information? Kontakta  SBRs  Försäkringsservice,  telefon  08-661  68  98  eller  via  mejl  på  sbr@aon.se.  Besök även www.sbr.se för mer  information. Av Lena Brinck, ansvarig för SBRs försäkringar Aon Sweden/SBRs Försäkringsservice 55 55


Nytt från SBR Dom om enstegstätning engagerade Torsdagen den 23:e februari genomförde Göteborgsavdelningen ett uppskattat frukostmöte. Drygt 25 personer hade tagit sig till Foyen Advokatfirma där advokat Erik Spandow och biträdande jurist Erik Skårman informerade. Kontoret är specialiserat bland annat inom entreprenad- och konsulträtt men även fastighetsrätt, miljörätt och affärsjuridik. Vi fick en genomgång av ett par domar angående enstegstätade putsväggar på regel­ stomme. Helsingborgs tingsrätt (T1130-09) gav en konsument rätt till helt ny fasad med tjockputs på dränerad isolering. Eksjö tingsrätt (T157710) gav vissa ägare i ett grupphusområde rätt till helt ny fasad. Ett antal husägares krav tillbakavisades då de inte var avtalspart till entreprenören. En hovrättsdom (T 3678-10) angående en kvalitetsansvarig berördes. Denna dom ändrades av hovrätten och utkrävde den kvalitetsansvarige ett ansvar som branschen noterat med bestörtning. Ett vite om en miljon kronor för underlåtenhet att besiktiga grundläggning inför gjutning av

SBRare i Göteborg lyssnade vaket … Foto: Lennart Jernberg

platta på mark. Man ska dock här komma ihåg att den kvalitetsansvarige i sin uppdragsbekräftelse utökat uppdraget utöver vad som stipuleras i plan- och bygglagen att en kvalitetsansvarig ska göra. Slutligen fick vi en snabb genomgång av den nya plan- och bygglagen. Från mötet fick vi med oss en diger mapp med domarna och plan- och bygglagen. Av Lennart Jernberg, sekreterare Göteborgsavdelningen

… när advokat Erik Spandow, till vänster, och biträdande jurist Erik Skårman, från Foyen Advokatfirma, gick igenom domar om enstegs­ tätade putsväggar på regelstomme. Foto: Lennart Jernberg

SBR på Londonbesök I februari var förbundsstyrelsens ordförande Urban Tjernström och förbundsdirektör Magnus Janson i London och träffade organisationen The Chartered Institute of Building, CIOB. CIOB är likt SBR medlemmar i AEEBC och det är via det nätverket som SBR etablerat kontakt med organisationen. CIOB har 44 000 medlemmar runt om i hela världen, de flesta dock i UK.  Anledningen till besöket var att ta del av den handbok 56

som utvecklats av CIOB för projektörer i UK. Detta gedigna material kommer SBR att få använda i sitt nu pågående arbete med en expertgrupp för projektörer. Vidare syftade mötet till att resonera kring strategier för rekrytering samt hur de olika organisationerna kan ha utbyte med varandra framåt. Nästa kontakt blir i samband med AEEBC-mötet i april i Stockholm. Av Magnus Janson, förbundsdirektör

SBR i London. Från vänster: Saleem Akram, Sharon Stephens, Amy Gough och Urban Tjernström.

husbyggaren  nr 3   B    2012


www.bostik.se

www.fischersverige.se

masonite lättelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0


Husbyggaren 2012 Nr 3