Page 1

NUMMER 2 | 2018

BOENDESPRINKLER

Räddar liv och egendom Syfteshandboken tittar bakom brandskyddsreglerna Fukt- och emissionsspärrar Nya betongrecept för att nå klimatmålen

Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM 1.0 Varför anlita certifierad besiktningsman? BILDJOURNALISTIK

SPAIN : System error TEMA Brand, betong & byggadministration

Branden i Grenfell utanför London väcker många frågor

I FRAMKANT Öresundsbron 2.0 JURIDIK ÄTA eller hinder?


Nu revolutionerar vi den svenska ventilationsmarknaden Snabbare installationer och överlägsen energieffektivitet

Vi ses på Nordbygg 10-13 april i monter A43:28 I över fyrtio år har vi servat den finska marknaden med smarta ventilationslösningar. Nu är det dags för Sverige att tänka om och tänka nytt. Kom förbi vår monter och upptäck hur våra nya produkter kan minska energiförbrukningen med 12%.

Garanterad VILPE®-kvalitet: - 10 års färggaranti - 20 års garanti för teknisk funktionalitet - 2+3 års garanti för elektriska delar *med registrering


Möt oss på Nordbygg Nordens viktigaste byggmöte

Monter: C05:51

Monter: C16:43

Monter: A01:11

Monter: EÖ:12

Monter: EÖ:12

Monter: A15:30

Monter: C16:58

Monter: C04:61

Monter: C01:17

Monter: EH:01E Monter EH:01E


lindab | v i fö re nklar b y g g a n d e t

En sandwichpanel som klarar både brand och kraftiga stötar? Inga problem.

Se panelen på Nordbygg! Beställ din biljett på lindab.se Byggmonter: C20:42

Panel med både brand- och M-klass Att brandsäkra väggar byggs med obrännbara mineralullselement vet de flesta – men att klara brandväggar med tillägg för mekanisk påverkan har tidigare varit förbehållet tyngre konstruktioner i exempelvis betong. Lindab har utvecklat en patentsökt lösning med ett enkelt sandwichelement som klarar kraven till EI 90-M utan komplicerade förstärkningar. Läs mer om våra sandwichpaneler på www.lindab.se


IF IT´S EASY HERE, IT WILL BE EASY ANYWHERE The fireseal system originally developed to safeguard nuclear power plants.

Det började med ett av de mest säkerhetskritiska jobb man kan tänka sig: att utveckla ett system för att brandtäta Sveriges kärnkraftverk, på direkt uppdrag av svenska staten. Nu har FireSeal skyddat i över 40 år, överallt där en brand bara inte får sprida sig. Kraftverk, industrihallar och gruvor såväl som skolor, sjukhus, hotell och gallerior. Våra system har blivit favoriter hos både installatörer och inköpare. Orsaken är att vi jobbat hårt för att få dem lätta att arbeta med och lätta att få säkra. Och när det går fort och blir rätt, blir det också kostnadseffektivt. Därför har vi i dag en imponerande referenslista, med många av de största byggprojekten i Norden. Och alla FireSeals system uppfyller så klart Boverkets Byggregler (BBR)och är typgodkända av SITAC/SP Certifiering. Läs mer om våra produkter och vad det lätta sättet att brandtäta kan göra för säkerhet, arbetsglädje och kostnadseffektivitet på www.fireseal.se

BRANDTÄTNINGAR RÄDDAR LIV! Bli certifierad brandtätningsinstallatör och var med och rädda liv! Information och anmälan finns på FireSeals utbildningssida www.fireseal.se/utbildning/

www.fireseal.se


Det börjar med ett perspektiv. På ÅF ser vi framåt, och tillför nya perspektiv. Med vår byggnadstekniska expertis formar vi smarta och hållbara hus och miljöer, där människor vill leva, bo och arbeta. Nu och i framtiden. www.afconsult.com

Besiktningsman Entreprenad Varje dag bidrar vi på Densia med kunskap, goda råd och trygghet till människor som ska förverkliga sina husdrömmar. Är du också intresserad av att arbeta med oss? Vi söker nya kollegor till vårt besiktningsteam som vill jobba med besiktning av flerbostadshus och småhus samt hjälpa kunder att skapa ett tryggt byggprojekt.

Din profil

Entreprenadbesiktningsman med erfarenhet från flerbostadshus eller småhus alternativt erfarenhet som arbetsledare eller projektledare inom byggproduktion. Meriterande är erfarenhet som kontrollansvarig. Du ser alltid till projektets bästa och har pondus och mod att stå för dina beslut. Du är social, engagerad och affärsmässig. Du behärskar svenska i såväl tal som skrift.

Vi erbjuder en stimulerande arbetsmiljö, intressanta arbetsuppgifter, stort eget ansvar och trevliga kollegor. Låter det här intressant? Välkommen med din ansökan! Skicka din ansökan med CV till info@densia.se Har du frågor om rollen är du välkommen att kontakta Philip Orrenius direkt på 073-960 59 63.


Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare. Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktionschef: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

J

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2018

Nr 1: v.8 Nr 4: v.38

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

”Förändring är den enda konstanten.”

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Grenfell, London Foto: Shutterstock Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

ag vet inte vem som citatet skall tillskrivas. Jag kan inte heller fullt ut gå i god för att det stämmer, men det verkar rimligt. Inget varar för evigt. Byggbranschen i Sverige får sig ibland en släng för att vara trög, dålig på att utvecklas och obenägen att pröva nytt. Det stämmer inte. Den som påstår att så är fallet är fast inne i sin egen bubbla. SBR omtalas ibland, åtminstone internt, som trög och otidsenlig. Som om att tiden stannat vid 1960, året då den genomsnittlige medlemmen sett till åldern skulle vara född. Man kan i och för sig undra ibland. För ett par år sedan hade SBR:s lokalavdelning i Göteborg en aktivitet där ett ungt, fräscht konsultföretag skulle berätta om hur man tänkte ta sig an renovering av miljonprogrammet. När en bild på en kåk kom upp på skärmen sade en av de besökande SBR-medlemmarna att han varit med och byggt huset – 1968. Det pågår en snabb förändring i hela vårt samhälle när det gäller digitalisering. Min uppfattning är att det finns många snabbfotade byggare som är tidigt in i den matchen. Det finns pilotprojekt och samarbeten mellan entreprenörer, projektörer och forskare där man ständigt hittar nya metoder. Den digitala tvillingen, en exakt avbildning av exempelvis en byggnad i form av mjukvara där man i många fall kan göra inspektion och felsökning på den digitala tvillingen, är inte så långt borta. Framförallt ser jag att utveckling sker inom informationsteknologi och kommunikation. I det räknar vi in t. ex. BIM och det på riktigt papperslösa kontoret. Jag anar

också en kommande explosion när det gäller maskiner som ersätter människor även i byggarbetet. Det finns hur många robotar som helst på Youtube som uppenbart kan utföra kroppsarbete. Snart kan snickaren ha en robot till hjälp. Den som sett tillräckligt många halvbra filmer kan ”fantisera” om en nästa fas, där roboten får egen vilja och skaffar sig kanske en snickare som husdjur, men den risken lämnar jag här därhän. Rent byggtekniskt så rör det sig inte lika snabbt, vi staplar sten med murbruk emellan som man gjorde för tusen år sedan och vi blandar betong lik den som användes på Jesu tid. Visserligen har byggbranschen historiskt byggt in asbest och PVC utan att förstå riskerna. Man har ganska nyligen uppfunnit enstegstätade fasader, för att sedan konstatera att det nog inte var så bra ändå. Säkerligen byggs det hus idag som senare kommer visa sig ha inbyggda problem. Det är lätt att raljera om det som blev fel, men det visar också att branschen tar lärdom, tekniken ändras och det som blivit dåligt rensas ut och rättas till. Som ny medlem i SBR:s förbundsstyrelse 2017, med ett särskilt intresse i digitala arbetssätt, kan jag se värdet i att SBR tar en aktiv roll i att utveckla detta. Om förändring är den enda konstanten här på jorden och så även i SBR, så kanske det är bra om vi inte alltid är så snabbfotade utan istället är lite lagom eftertänksamma. ■

MATTIAS JOHANSSON

Ledamot i förbundsstyrelsen, SBR

BRANDLARM BEHÖVER INTE VARA KRÅNGLIGT – FRÅGA OSS! Vi fungerar som tekniskt stöd, projekterar och projektleder bl. a. brandlarmsinstallationer och systemintegration. Det gäller både mindre och stora, komplexa projekt. Med oss blir det lättare. www.brandtec.se Husbyggaren_original.indd 1

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

2018-03-13 11:23

7


Marknadsnytt Fibercementbrädor med trä-känsla Cembrit Plank är en ny fasadprodukt i fibercement som är förvillande likt trä. Det är en produkt helt anpassad till det svenska klimatet och uppfyller höga krav om hållbarhet, minimalt underhåll och har ett naturligt uttryck. Det är en produkt som inte ruttnar, spricker, slår sig eller behöver målas om skriver tillverkaren. Cembrit Plank är brädor och paneler av fibercement som monteras på samma sätt och lika enkelt som träfasader. Skivornas typiska livslängd är 60 år och ger maximalt skydd mot väder och vind. Precis som Cembrits övriga fasadprodukter är de dessutom fukt-, mögel- och brandsäkra. Cembrit Plank kan väljas med en slät yta eller med trästruktur. Brädorna med trästruktur har en mycket naturtrogen yta och mönster med stor variation. De finns i 15 olika färger, exempelvis den populära antracitgrå eller den klassiskt svenska ”faluröda” Kapning, hantering och montering är enkel. Till Cembrit Plank finns ett komplett tillbehörsprogram med exempelvis matchande skruvar och foder som sätts runt dörrar, fönster och vid hus­ knutar. www.cembrit.se

Dekorativa och industriella golvsystem Master Builders Solutions® specialisterna på BASF AB Sweden meddelar att de kommer att starta direktförsäljning av golvsystemen MasterTop och Ucrete, samt produkterna för vattentätning MasterSeal. MasterTop-serien har ett antal lösningar utvecklade för offentliga miljöer och kommersiella lokaler där behovet av att klara av nötningen från många fötter aldrig ska behöva kompromissas med miljökrav, en bekväm gångupplevelse eller ett estetiskt tilltalande golv. Det finns också golv i MasterTop-serien som är lämpade för industrier. Ucrete-seriens golvlösningar är ideala för de allra mest utsatta arbetsmiljöerna. Ucrete-golven klarar också de krav på kemisk motståndskraft som ställs av kemiindustrin. MasterSeal, som är produkter för vattentätning och försegling av betong, kommer också att erbjudas av det nya svenska säljteamet. MasterSeal är tåliga och långlivade produkter för flera olika applikationer som parkeringsgarage och brokonstruktioner. www.master-builders-solutions.basf.se

Snabbare tätning av takdetaljer Mataki Rubber Steel används för att täta runt olika takdetaljer såsom skorstenar, takfönster, ventilation, takkupor, väggar och andra anslutande byggnadsdelar. Det är en miljövänligare lösning som ersätter det traditionella blymontaget. Materialet består av vulkaniserat och aluminiumförstärkt gummi med en helklistrande baksida av butyl för stark vidhäftning och vattentäta skarvar. Produkten är lättarbetad och mycket formbar. Den helklistrande baksidan gör att Mataki Rubber Steel kan användas vid låga taklutningar och bidrar till ett snabbare montage. Rubber Steel har tio års produktgaranti. www.mataki.se

NIT TONHUNDR ASJUT TIOÅT TA TILLTJUGOHUNDR A ARTON

w w w . h f on s t r e t . s e

8

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion! H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

HUSBYGGAREN NR 2.2018


Innehåll #2 | 2018 10 BOENDESPRINKLER Boendesprinkler introducerades i Sverige i början av 2000-talet och antalet installerade system per år har där efter ökat kontinuerligt. 15 VAD KAN VI I SVERIGE LÄRA AV BRANDEN I GRENFELL? Brännbart material i ytterväggen var en faktor som bidrog till det snabba förloppet. Man ska vara försiktig med att dra för snabba slutsatser av en enskild händelse, men det finns ändå skäl till oro.

10

19 SYFTESHANDBOKEN Syfteshandboken beskriver bakomvarande syften för ca. 70 olika brand­ skyddskrav i BBR. 23 FUKTROBUSTA GOLVSYSTEM Artikeln tar upp vilka vägar som finns kvar när torktiden är förbrukad och mattläggaren knackar på dörren. 29 VISIONEN OM CO2 FRITT BETONGBYGGANDE Riksbyggen gjorde Sveriges första upphandling av klimatsmart betong hösten 2015 för bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg. Den byggs nu. 34 FOTOJOURNALISTIK SPAIN: System error 38 BESIKTNING, BYGGFEL OCH RISKER VID NYPRODUKTION AV BOSTÄDER En sammanställning och analys från 21 slutbesiktningar, utförda av 22 olika besiktningsmän och 22 219 anmärkningar. 43 MÅNGA GODA SKÄL TILL ATT ANLITA EN CERTIFIERAD BESIKTNINGSMAN I Sverige kan vem som helst skriva besiktningsman på sitt visitkort, utan vare sig utbildning eller kunskap. Skälet är att det inte finns yrkesbevis för besiktningsmän. 46 BYGGSEKTORNS MILJÖBERÄKNINGSVERKTYG, BM 1.0 Snart kan det bli ett allmänt krav att ta fram en klimatdeklaration för alla nybyggnader enligt Boverkets förslag till regeringen. För att ta fram en klimatdeklaration har IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat BM 1.0.

15

53 FRÅGA JURISTEN Spelar det någon roll om entreprenörens ersättningskrav grundas på ÄTA-arbete eller hinder? 62 I FRAMKANT En ny Öresundsbro med nollutsläpp av växthusgaser år 2045. Det är målet för en innovationstävling mellan två lag med folk från myndigheter, byggbranschen och ekonomin.

29

65 NYTT FRÅN SBR Aktuella utbildningar, besök i husfabrik, trafikverket berättade om Västlänken och Stefan ny på kansliet.

Nästa nummer tema Tak, fasad & träbyggnad. Utgivning vecka 23.

TEMA I DETTA NUMMER

π BRAND, BETONG & BYGGADMINISTRATION

inom samhällsbyggnad av goda skäl på hållbarhet och begreppet fylls snart med allt och därmed är risken att det inte står för något. Vi får se upp. Det mesta vi gör hänger ihop. Att miljödeklarera byggmaterial och produktionen gör det möjligt för branschen såväl som för hyresgäster och boende att göra informerade val. Att bygga brandsäkert så att inte byggnader går upp i rök kan också vara hållbart. Att hålla sig informerad och uppdaterad, att dela med sig av kunskap och ta lärdom av erfaren­ heter gör det möjligt att bygga och förvalta mer hållbart. Tänk hållbart och läs Husbyggaren.

IDAG LIGGER FOKUS

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

43

62 9


BRAND

BOENDESPRINKLER

– en enkel teknik som räddar liv och egendom Boendesprinklersystem är tekniskt enklare att installera än traditionella sprinklersystem och ansluts i de flesta fall till det normala tappvatten­systemet. Den främsta målsättningen med boendesprinkler är att rädda liv och i andra hand att rädda egendom. I denna artikel beskrivs tekniken och erfarenheter som visar hur effektivt systemen är. TEXT: MAGNUS ARVIDSON

10

B

oendesprinkler aktiveras tidigt i ett brandförlopp av värmen från en brand och vattenflödet är generellt lågt, från cirka 30 liter/ minut till 50 liter/minut per sprinkler. Sprinklerna är utvecklade för ett representativt brandförlopp i en bostad och ska ge viss vattenbegjutning på både golv och väggar. Tekniken med boendesprinkler utvecklades i USA i början av 1970-talet. De första installationsanvisningarna för boende­ sprinkler publicerades år 1975. Anvisning-

HUSBYGGAREN NR 2.2018


arna var utformade för en- och tvåbostadshus med målsättningen att reducera installationskostnaden så mycket att en vanlig husägare skulle ha råd att låta installera ett system. Systemet dimensioneras för upp till två aktiverade sprinkler och vattenförsörjningens varaktighet skall vara minst 10 minuter. I slutet av 1980talet utvidgades sprinklerkonceptet för att omfatta bostadshus upp till och med fyra våningsplan. Man tillät även att konceptet tillämpas i hotell, motell och vissa typer av vårdanläggningar. Eftersom sådana byggnader förknippas med högre brandrisk än en- och tvåbostadshus och kräver längre tid för utrymning ställs högre krav på ritningsunderlag, godkännandeprovning, hydraulisk dimensionering och på vissa ingående komponenter, såsom pumpar. Systemet dimensioneras för upp till fyra aktiverade sprinkler och vattenförsörjningens varaktighet skall vara minst 30 minuter. BOENDESPRINKLER I SVERIGE

Boendesprinkler introducerades i Sverige i början av 2000-talet men tekniken fick inget omedelbart genomslag. Med de nya byggreglerna, BBR 19 från år 2012, infördes för första gången nationella krav på sprinkler i Sverige. Kraven gäller för verksamhetsklasserna 5B (så kallade särskilda boenden) och 5C (sjukhus). I byggreglerna krävs boendesprinkler för verksamhetsklass 5B och traditionella sprinkler för verksamhetsklass 5C. Installation av boendesprinkler görs enligt principen att skydda de rum där dödsbränder erfarenhetsmässigt brukar starta. Det innebär till exempel att normala badrum och klädkammare inte förses med sprinkler. Utrymmen som ligger utanför bostadsutrymmet, som trapphus, vind och källare sprinklas heller inte. I Sverige installeras boendesprinklersystem enligt en svensk standard, SS883001, ”Boendesprinkler – Utförande, installation och underhåll” som infördes år 2009. De nya byggreglerna innebär på sikt att särskilda boenden och sjukhus kommer att ha sprinkler och därmed en hög personsäkerhetsnivå. Att de nya kraven innebär fler installationer av boendesprinkler speglas i Sprinklerfrämjandets årliga statistik, se tabell 1 som visar en i stort sett kontinuerlig ökning av antalet installerade boendesprinkler under senare år. MYCKET EFFEKTIVA SYSTEM

Det finns en rad faktorer som kan påverka tillförlitligheten för ett sprinklersystem. Felkällor kan härledas till utebliven vattentillförsel, till exempel för att en avstängningsventil står stängd, om systemets sil är igenHUSBYGGAREN NR 2.2018 

År

Totalt antal installerade sprinkler

Totalt antal installerade boendesprinkler

Andel boendesprinkler

2011

411 040

24 325

5,9%

2012

443 100

30 000

6,8%

2013

518 100

34 400

6,6%

2014

564 332

36 400

6,5%

2015

573 366

44 866

7,8%

2016

540 509

32 436

6,0%

2017

633 060

35 000

5,5%

Tabell 1. Antal installerade sprinkler per år i Sverige under åren 2011–2017 enligt stati­stik från Sprinklerfrämjandet.

Totalt antal bränder i flerbostadshus med boendesprinkler

48

Antal aktiverade sprinkler

411 040

1 sprinkler

41 fall (av totalt 48)

2 sprinkler eller färre

47 fall (av totalt 48)

3 sprinkler eller fler

1 (av totalt 48)

Andel bränder som kontrollerats med två eller färre sprinkler

98% (47 av totalt 48)

Tabell 2. Erfarenheter från bränder flerbostadshus med boende­ sprinkler, åren 1986–2000 i Scottsdale, USA.

Totalt antal bränder i en- och två­ bostadshus med boendesprinkler

49

Antal aktiverade sprinkler

411 040

1 sprinkler

40 fall (av totalt 49)

2 sprinkler, eller färre

43 fall (av totalt 49)

3 sprinkler eller fler

6 fall (av totalt 49)

Andel bränder som kontrollerats med två eller färre sprinkler

88% (43 av totalt 49)

Tabell 3. Erfarenheter från bränder en- och tvåbostadshus med boende­sprinkler, åren 1986–2000 i Scottsdale, USA.

satt eller att en sprinklerpump inte startar. En annan anledning kan vara att systemet är felaktigt dimensionerat, det vill säga att vattenflödet är för lågt för att hantera branden. En tredje orsak kan vara en defekt sprinkler, till exempel på grund av tillverkningsfel, skada på glasbulb, igensättning eller på grund av att den är övermålad. I Sverige finns ingen samlad statistik som visar hur effektiva boendesprinkler är. Från USA finns däremot en hel del samlad statistik och erfarenheter, både på nationell nivå och på lokal nivå. Nedan redovisas en del av dessa erfarenheter. Scottsdale i Arizona är en förort till Phoe­ nix med cirka 224 000 invånare (2012) men som växer snabbt. Staden har sedan en

lång tid tillbaka erfarenheter av sprinkler. I januari 1986 infördes krav på sprinkler i alla typer av nya byggnader, inklusive bostäder (även enbostadshus). Sedan 1991 kräver man dessutom brandvarnare i alla bostäder, såväl nya som existerande. Tio år senare, den 1 januari 1996, fanns sprinkler installerade i 19 649, motsvarande 35 procent av alla enbostadshus och i 13 938, motsvarande 49 procent av alla flerbostadshus i Scottsdale. Ytterligare fem år senare, den 1 januari 2001 hade antalet sprinklade enbostadshus ökat till 39 258 (51%) och antalet sprinklade flerbostadshus till 19 422 (57%), det vill säga nästan 60 000 bostadshus. I tabell 2 och 3 redovisas erfarenheter från bränder i sprinklade flerbostadshus

11


BRAND

Figur 1. Den energieffektiva villa som uppfördes på RISE område i Borås år 2013 och där boendesprinkler installerades som ett led i att demonstrera tekniken.

och enbostashus åren 1986–2000. Totalt omfattas 97 bränder och man uppskattar att 13 människor räddats till livet av boendesprinkler vid dessa bränder. Statistiken vittnar även om en markant reducering av den genomsnittliga brandskadekostnaden med boendesprinkler. Statistiken visar att andelen bränder som kontrollerades med två eller färre sprinkler är större (98%) i flerbostadshus än i en och tvåbostadshus (88%). Möjligen kan detta bero på att sprinklersystemen i flerbostadshus dimensioneras för ett högre totalt vattenflöde. År 1992 införde Prince George’s County i Maryland en förordning som kräver installation av boendesprinkler i alla nya en och flerbostadshus. Sedan 1992 har man beviljat fler än 45 285 byggnadslov för en och flerbostadshus, i genomsnitt 3 019 byggnadslov per år. Under femton år, åren 1992–2007 inträffade totalt 13 494 bränder i enbostadshus eller radhus. Vid 245 av 12

dessa bränder fanns boendesprinkler installerat. Ingen person omkom vid bränderna och endast sex fall med personskador finns rapporterade. Vid de 13 249 bränder som inträffade i bostäder utan sprinkler omkom totalt 101 personer och 328 skadades. Bränder i bostäder stod för totalt 89 procent av alla dödsbränder i Prince George’s County under denna tidsperiod. Den genomsnittliga direkta brandskadekostnaden för en brand i ett enbostadshus eller radhus utan sprinkler var $ 9 983, jämfört med $ 4 883 om sprinkler fanns installerat. Brandskadekostnaden var alltså ungefär hälften så hög. Den genomsnittliga direkta brandskadekostnaden för en brand (utan sprinkler) som resulterade i dödsfall var $ 49 503, det vill säga drygt 10 gånger högre jämfört med om sprinkler fanns installerat. En studie baserad på nationell statistik från USA visar att kombinationen av boendesprinkler och nätanslutna brandvarnare

reducerar sannolikheten att omkomma vid brand med i storleksordningen 85 procent. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att brandvarnare är en del av konceptet med boendesprinkler. EXEMPEL PÅ EN INSTALLATION

Boendesprinkler är relativt ovanligt i enbostadshus men installationen är förhållandevis enkel och billig om den görs med den allra senaste sprinklertekniken. Detta har demonstrerats i en energismart villa som under hösten 2013 uppfördes på RISE område i Borås, se figur 1. Utgångspunkten är att systemet kopplas direkt till husets kallvattenservis via en fördelare i ett fördelarskåp. Uppströms fördelaren installeras en flödesvakt som ger en larmsignal när en sprinkler har aktiverats. Uppströms flödesvakten sitter husets vattenmätare och huvudavstängningsventil. Sprinklersystemet har följaktligen inte någon separat avstängningsventil, vilket

HUSBYGGAREN NR 2.2018


Figur 2. Systemets fördelarskåp med fördelare och flödesvakt innan anslutning till vattenservisen.

Figur 3. Sprinkler efter installation i bjälklaget. Sprinklern är försedd med en röd täckkåpa med en spets som ger en anvisning var håltagningen i takgipsskivan skall göras. På röret syns även en anslutning för vatten till WCstol.

minskar sannolikheten att systemet står avstängt utan någons vetskap. Vattenmätaren är induktiv och ger den höga mätnoggrannhet av vattenförbrukningen som var önskvärd i just detta hus. Dessutom har den ett mycket lågt tryckfall vid de vattenflöden som är normala för sprinkler och har dessutom ett inbyggt återströmningsskydd. Sprinklersystemets fördelare har fyra uttag, två uttag för respektive våningsplan, se figur 2. Från dessa parvisa uttag löper en rörslinga till entréplanet och en rörslinga till det övre planet. Varje sprinkler får därför vatten från två riktningar, vilket medför att tryckfallet i systemet är lågt och klena rördimensioner kan användas. Rören består av ett inre och ett yttre PE-RT rör med ett aluminiumrör däremellan. Utförandet innebär att fördelarna hos både plasten och aluminiumet utnyttjas optimalt. Rören har dimensionen 25 mm � 2,5 mm, vilket innebär att ytterdiametern är 25 mm och rörets väggtjocklek är 2,5 mm. Rören levereras på rulle och är böjbara vilket underlättar installationen. Den begränsade rördiametern var nödvändig för läggning av rören mellan takbjälklagets reglar och takgipsskivorna. Glespanelen har standarddimensionen 28 mm × 70 mm med cc 300 mm vilket gör att det finns minimalt med plats för sprinklerrören. Rören är alltså inte förlagda i ett yttre skyddsrör, så kallad ”rör-i-rör”. En eventuell skada på ett sprinklerrör innebär dock att endast röret mellan två sprinkler behöver bytas.

På varje våningsplan finns en anslutning till respektive våningsplans WC-stol. Det innebär att systemet delvis är integrerat med husets kallvattensystem. Varje gång som någon spolar i en WC-stol omsätts vattnet i systemet. Detta förhindrar att det blir stillastående vatten och samtidigt får man en funktionskontroll på att systemet har vatten. Några särskilda krav på återströmningsskydd till det allmänna vattenledningsnätet, utöver vad som ställs på ett normalt kallvattensystem, finns därför inte. En viktig aspekt för många husägare är den rent estetiska. Sprinklersystemet får inte synas. Därför valdes så kallade ”dolda” sprinkler. Det innebär att sprinklerna sitter infällda i bjälklaget, täckta av ett cirkulärt (Ø=70 mm) vitfärgat lock. Figur 3 visar en sprinkler efter installation i bjälklaget. Sprinklerna har ett dimensionerande flöde om 30,3 liter/min vid 0,5 bar vattentryck. Den maximala täckningsyta per sprinkler vid detta tryck är drygt 13 m2. Systemet är dimensionerat för två aktiverade sprinkler och det totala vattenflödet är alltså bara drygt 60 liter/min. Sprinkler installerades i samtliga rum, förutom i husets ”klimatsluss” och ”vinterträdgård” där plusgrader inte kan garanteras. Totalt installerades 22 sprinkler, 13 sprinkler på nedre plan och 9 sprinkler på övre plan.

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

der. Jämfört med traditionella sprinkler är installationen betydligt enklare och kräver lägre vattenflöden. Anslutning till byggnadens kallvattenssystem är ofta möjlig. Erfarenheter från USA visar att kombinationen av boendesprinkler och nätanslutna brandvarnare reducerar sannolikheten att omkomma vid brand med i storleksordningen 85 procent. I takt med nya krav i de svenska byggreglerna och en ökad medvetenhet om teknikens fördelar håller den på att vinna gehör även i Sverige. Sprinklerfrämjandets årliga statistik visar en i stort sett kontinuerlig ökning av antalet installerade boende­ sprinkler under senare år. ■

Källor: Arvidson, Magnus, Larsson, Ida, Bergstrand, Anna och Joakim, Franzon, ”Förlåtande system och produkter: Kartläggning av funktion och effektivitet vid bostadsbränder”, SP Rapport 2015:48, ISBN 978-91-88001-73-3, ISSN 02845172, Borås 2015 Magnus Arvidson, ”Boendesprinkler i energismart villa vid SP”, Brandposten #49, 2013 Författaren är Brandingenjör LTH och jobbar sedan 1991 som projektledare vid RISE, framförallt med sprinkler och andra typer av aktiva system.

SAMMANFATTNING

MAGNUS ARVIDSON

Tekniken med boendesprinkler utvecklades för drygt 40 år sedan i USA med målsättningen att reducera antalet dödsbrän-

RISE Research Institutes of Sweden

13


u p å n dl ä gg PA R O an de C. . SE

gr

er

är

sm

nu ll

S te

PAROC® Basis™ — Grundläggande isolering

TORRT, STABILT & HÅLLBART

Isolering spelar en allt viktigare roll för att möta ökade krav på hållbarhet. Grunden är det som resten av byggnaden vilar på. Valet av isoleringsmaterial bör därför säkerställa att grunden inte suger vatten, är dränerande och torkar både nedåt och uppåt. Allt för att undvika fukt- och frostskador. Stenullsprodukter är, förutom att de är obrännbara, både kapillärbrytande och dränerande – och behåller sina goda isoleregenskaper över tid. Att dessutom tänka på torktider och kostnadseffektivitet i byggprocessen ligger i tiden, där inte minst den snabba nybyggnationen skapar nya utmaningar.

PAROC Stenull framställs av sten och kan därför användas som värmeisolering i krävande miljöer. I konstruktioner som isolerats med stenull bromsas eller förhindras spridning av brand effektivt. För mer information: PAROC.SE


BRAND

HUR MÅR SVENSKT BRANDSKYDD? Branden i Grenfell utanför London väcker många frågor

Efter den tragiska branden i Grenfell Tower i London förra året väcks frågan även i Sverige: kan något liknande inträffa här? Har vi liknade konstruktioner i Sverige och hur väl fungerar vårt byggnadstekniska brandskydd? Över 70 personer dog i branden som spred sig i stora delar av 24-våningsbyggnaden. Brännbart material i ytter­väggen var en faktor som bidrog till det snabba förloppet. Man ska vara försiktig med att dra för snabba slutsatser av en enskild händelse, men det finns ändå skäl till oro. TEXT: MICHAEL STRÖMGREN & JOHAN NORÉN

U HUSBYGGAREN NR 2.2018 

TMANINGAR FÖR KVALITET I SVENSKT BYGGANDE

Utredningar av Grenfell-branden har redan belyst kritiska faktorer i byggregelsystemet i England. I Sverige förekommer tre av de kri-

tiska faktorerna som kan bädda för liknande händelser här: 1. byggnadsregler som är funktions­ baserade och som är öppna för innovation, icke-traditionella metoder och material, 2. ett kontrollsystem som förlitar sig på byggherrens organisation och

som erbjuder stora frihetsgrader utan krav på tredje­partskontroll, 3. otydliga krav på hur byggprodukters och systems prestanda ska verifieras där enkla bedömningar kan ersätta provning. Under senaste åren har frågan om bristande kvalitet i vårt byggande lett till en

15


BRAND

växande oro bland beslutsfattare och professorer. Bland annat har Professor Sven Thelandersson vid Lunds Universitet konsta­terat att byggnader som rasar är ett växan­de problem i Sverige, ett problem som exponerades under vintern 2009– 2010. Bostadsministern har vidare gett ett specifikt uppdrag till Boverket att undersöka skadebilden och motverka systematiska byggfel. – Det höga byggtempot har lett till en växande oro för byggfel och andra misstag. Därför är det viktigt att vi får en klarare bild av hur situationen ser ut på byggmarknaden runt om i landet, säger bostadsminister Peter Eriksson. För brandskydd är det en särskild utmaning i att förmågan inte prövas förrän branden inträffar. Dolda fel i brandskyddet kan ligga latenta flera årtionden i en byggnad utan att uppdagas. I och med andra byggsätt och byggmaterial, tuffare miljömål och ändrade marknadskrafter med exempelvis krav på effektivare produktion ökar sannolikheten för att det ska uppstå allvarliga brister i vårt brandskydd. Kvalitetsbrister som när olyckan är framme kan leda till katastrofala konsekvenser med flera döda och stora materiella förluster. DET FINNS GRENFELL-LIKNANDE LÖSNINGAR I SVERIGE

För att få en bättre överblick hur situationen är i Sverige har Briab i ett förberedande forskningsprojekt undersökt om Grenfellliknande ytterväggar kan förkomma i Sverige och om så, i vilken omfattning. Resultatet visar på en tydlig trend kopplat till ökad användning av brännbara material i både ytterfasaden och i underliggande isolering. I undersökningen ställdes även specifikt frågor om s.k. ACM-panel använts. ACMpaneler är en tunn sandwichpanel som ofta är klädd med aluminium med en kärna som kan vara brännbar. I branden i Grenfell Tower har man konstaterat att just en brännbar kärna i ACM-panelen bidrog till den snabba brandutvecklingen. Briabs undersökning visade att elva personer av 113 kände till ytterväggar som helt eller delvis liknar Grenfell. I några fall kände svarspersonerna även till materialtyper och enligt svaren är minst fyra tyvärr riskkonstruktioner. Detta visar på att det finns luckor i det svenska byggregel- och kontrollsystemet som skapar stora utmaningar och som är problematiska, inte minst vad gäller hur vi säkerställer kvaliteten i detaljfrågorna. För det är i detaljerna djävulen sitter. Produktoch systemegenskaper är viktiga delar i ett bra och robust brandskydd och det finns 16

Kontroller är viktiga för att säkerställa kvaliteten i alla led.

många lösningar som är felkänsliga. Denna sårbarhet är särskilt kännbar för brännbara material eller sådana lösningar som är särskilt känsliga för monteringsfel och där produkternas och systemens brandegenskaper inte är kända. Med dagens regelverk är det även möjligt att skriva expertutlåtande för att verifiera produkt- och systemegenskaper när brandegenskaperna inte är kända. Denna typ av utlåtanden är relativt vanliga idag och det är ett vanskligt område om man inte har full förståelse för olika produkters- och systems reaktion vid en brand. I kölvattnet efter Grenfell-branden har det i England redan konstaterats att deras motsvarighet, desktop analysis, öppnar upp för tveksam och ibland felaktig verifiering av viktiga brandskyddskomponenter. VÄGEN TILL ETT BRA BRANDSKYDD

För att säkerställa rätt brandskydd och i förlängningen högre kvalitet i det byggnadstekniska brandskyddet måste brandprojektörer förstå produktfrågorna och detaljprojekteringen bättre. Den stora utmaningen är att få rätt byggprodukt på rätt plats med rätt montering. Ytterst krävs mer kunskap kring material och konstruktioners reaktioner vid brand och att säkerställa bättre rutiner för granskning och kontroll – i samtliga delar i byggprocessen. För att skapa effektiva processer och minska onödigt merarbete är det

Det höga bygg­ tempot har lett till en växande oro för byggfel och andra misstag. viktigt att väga in hur komplexa och känsliga de föreslagna brandskyddstekniska lösningarna är och vilken robusthet som faktiskt skapas. Till exempel kan det vara nödvändigt med brandprovning i större skalan och att det genomförs betydligt fler normerade kontroller i höga trähus under produktionsskedet jämfört med ett traditionellt betonghus då materialet i sig är känsligare för brand och byggtekniken är relativt ny. Även om den tekniska verifieringen av egenskaper är fullgod är det viktigt att komplettera med noggrannare kontroll i alla led, särskilt när sårbara lösningar används. Som exempel är detta särskilt viktigt för ytterväggar om isolering eller ytterfasad innehåller brännbara material. Här behöver byggsektorn bli bättre och hitta en

HUSBYGGAREN NR 2.2018


Det är av stor vikt att byggbranschen ökar sitt fokus på kvaliteten inom brandskydd.

gemensam standard för kvalitetssäkring i alla led. EFFEKTIVARE KVALITETSPROCESSER

Till sommaren 2018 kommer en ny nordisk specifikation för kontroll och granskning för att höja kvaliteten av brandskyddet för en byggnads hela livscykel. Arbetet med specifikationen har letts av Briab och kommer i slutskedet färdigställas av en internordisk standardiseringsgrupp. Specifikationen är produkten av ett treårigt gemensamt projekt som haft representation från 15 olika nordiska organisationer med representation från akademin, forskningsinstitut, Boverket, brandkonsulter och entreprenörer. Projektet har finansierats av Nordic Innovation, Direktoratet för Byggkvalitet, Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) och av de 15 deltagande organisationerna. Resultatet är en teknisk specifikation som kommer att publiceras som nationell standard i de nordiska länderna; INSTA/TS 952 Fire safety engineering – Review and control in the building process. Dokumentet beskriver tillvägagångssätt för granskning och kontroll, från projektering, produktion och förvaltning av en byggnads brandskydd. Det innefattar förslag på arbetsgång via olika processer som praktiska exempel på tekniska granskHUSBYGGAREN NR 2.2018 

ningar. I processbeskrivningen presenteras när och hur kontroller ska genomföras, vad som är särskilt viktigt att kontrollera och varför kontrollerna och granskningarna bör göras. Föreslagna kontrollnivåer ska anpassas för ett projektets komplexitet och hur känsliga föreslagna lösningar är. Det ges även förslag på när granskning bör göras av kollegor inom den egna organisationen och när det finns behov av kontroller via en tredje part. För att effektivisera kvalitetsprocesserna krävs dock att alla inblandade tar sitt ansvar och ser värdet i rätt kvalitet i alla skeden i byggprocessen. Med det pågående digitala systemskiftet inom byggbranschen finns stora möjligheter att effektivisera och förbättra processerna. Genom att projektering, utförande och förvaltning mer och mer sker i digitala miljöer och att BIM, Building Information Modelling, blir vanligare och fler discipliner förstår värdet med att jobba tillsammans kommer samordning, krockkontroller och regelkontrol förhoppningsvis bli bättre och mer tidseffektivt. Möjligheterna är således stora till ökad kvalitet i alla led. Genom att återkopplingen blir tydligare kan också problem upptäckas tidigare och åtgärdas innan bristerna blir inbyggda i en byggnad. Dock krävs det att ökat samarbete och en tydlig vilja från alla parter att förändra sina arbetssätt och våga ha tillit till varandra.

SUMMERING

Med dagens regelsystem och praxis kring hur byggnadstekniskt brandskydd projekteras finns det ökad risk att byggnader inte har den brandskyddsnivå som samhället förutsätter. Detta leder till att det också kan finnas en ökad risk för katastrofala bränder. Det är således av stor vikt att byggbranschen ökar sitt fokus på kvaliteten inom brandskydd och att det redan från tidigt skede i projekteringen säkerställs att det blir rätt från start eftersom fel kan ta så lång tid att upptäcka. Dolda fel kan leda till katastrofala bränder och det finns ett stort behov av att vi tar produkt- och systemfrågor på största allvar. Standardiserade kvalitetsprocesser är en viktig nyckel i detta. ■

MICHAEL STRÖMGREN

Research Specialist, BriabBriab

JOHAN NORÉN

FoU-chef, Briab

17


SAPA SKJUTDÖRRAR Stilrena produkter för höga krav Sapas högkvalitativa skjutdörrar i aluminium kombinerar en låg profilhöjd med mycket effektiv lufttäthet och utmärkta termiska egenskaper. Sapa Selection är noggrant utvalda skjutdörrar och fönster i aluminium för villor och bostäder, med minimerat underhåll och pålitliga funktioner. Släpp in mer av dagsljuset och ge ditt boende nya kvalitéer med högisolerade och lättanvända aluminiumprodukter anpassade för vårt nordiska klimat. Läs mer om våra utvalda produkter för bostäder på www.sapaselection.com Upptäck skjutdörrarnas potential och samla inspiration i vår monter C09:31 på Nordbygg 10-13 april.


BRAND

SÅ KAN SYFTES­ HANDBOKEN HJÄLPA BYGGBRANSCHEN Funktionsbaserade byggregler har många fördelar. Föreskrifter kan uppfyllas på andra sätt än genom de allmänna råden så länge det kan visas (verifieras) att säkerhetsnivån är likvärdig eller högre jämfört med om det allmänna rådet följs. Detta öppnar upp för smartare och mer kostnadseffektiva utformningar. En utmaning är dock att veta vilka funktioner som är relevanta att beakta när den önskade utformningen jämförs med en utformning

som följer det allmänna rådet. För detta behöver man veta vad föreskriften och det allmänna rådet egentligen syftar till att uppfylla, något som inte alltid är tydligt i BBR. Bristen på tydlighet har påtalats för Boverket under lång period, dock utan att detta har hanterats. För att råda bot på otydligheten har Sveriges Brandkonsultförening valt att utarbeta Syfteshandboken som beskriver bakomvarande syften för ca 70 olika brandskyddskrav i BBR.

VARFÖR EN SYFTESHANDBOK?

Det svenska regelsystemet för brandskydd i byggnader är i grunden enkelt. Reglerna är funktionsbaserade och funktionen som ska uppfyllas anges i föreskriftstext, vilken generellt inte får avvikas från. I det allmänna rådet anges sedan en acceptabel nivå till funktionen, där alternativa utformningar också är tillåtet genom analytisk dimensionering. Poängen med ett sådant system är att möjliggöra flexibla lösningar i byggnader, samtidigt som funktionerna alltid upprätthålls. För att kunna uppfylla kraven som anges i föreskriften när man avviker från det allmänna rådet krävs i normalfallet att syftet med både föreskrift och det allmänt råd är känt. Om syftet är okänt är det inte säkert att en analytisk dimensionering ges rätt inriktning och det är därmed inte säkert att den grundläggande tanken med funktionskravet uppfylls. Är syftet osäkert kan det dessutom förekomma tolkningsskillnader inom branschen. Tolkningsskillnader kan i sin tur leda till osäkerheter för andra teknikområden och i förlängningen även underminera branschens trovärdighet. HUSBYGGAREN NR 2.2018 

Sveriges Brandkonsultförening, BRA, har länge lobbat för att Boverket ska förtydliga syften till föreskrift och allmänna råd, något som inte har skett. Därför har BRA valt att finansiera ett projekt att ta fram en handbok, Syfteshandboken, som beskriver syften för de föreskrifter och allmänna råd i BBR som bedömts vara i störst behov av ett tydligt syfte.

VAR HITTAR JAG SYFTESHANDBOKEN?

Syfteshandboken finns på Sveriges Brandkonsultförenings hemsida: https://www.brandkonsultforeningen.se/ syftes­handboken/ Syfteshandboken är tillgänglig kostnadsfritt för alla.

19


BRAND

FAKTA SYFTESHANDBOKEN

Syfteshandboken är finansierad av Sveriges Brandkonsultförening och framtagen av en arbetsgrupp bestående av: Nils Olsson, projektledare, Bengt Dahlgren Henrik Alling, Brandskyddslaget Charlotte Berggren, FSD Axel Mossberg, Brandskyddslaget Mattias Skjöldebrand, Brandkonsulten VAD INNEHÅLLER SYFTESHANDBOKEN?

I Syfteshandboken beskrivs när kravet först tillkom i byggreglerna, hur det har förändrats över tid, förtydliganden från Boverkets konsekvensutredningar vid ändring av byggreglerna och svar som Boverket har lämnat på frågor i olika tolkningsärenden. Vidare har personer med djupa kunskaper om byggregler och dess historik intervjuats och deras svar finns dokumenterade. En genomgång har även skett av ett flertal utländska regelverk med funktionsbaserade brandskyddskrav för att om möjligt utläsa syften i dessa. För varje behandlad föreskrift och allmänt råd redovisas arbetsgruppens samlade bedömning av bakgrundsinformationen samt ett troligt syfte. För vissa föreskrifter och allmänna råd finns mycket information att finna medan för andra är informationen mindre omfattande alternativt spretig. Därför anges också en gradering hur säkra arbetsgruppen bedöms vara på syftet. VILKEN NYTTA HAR BRANSCHEN AV SYFTESHANDBOKEN?

Syfteshandboken kan användas både vid projektering och i samband med kontroll

att myndighetskrav har uppfyllts, t.ex. av kontrollansvariga, byggnadsnämnder och räddningstjänst. Projektörer har ett ansvar att följa bygglagstiftningen. När lagstiftningen är otydligt blir den svår att följa. Syfteshandboken ger projektörer en tydlig vägledning så att osäkerheterna minskar. Vid projektering och kontroll för nybyggnad vägleder Syfteshandboken till den nivå på säkerhetsfunktioner som måste vara uppfyllda, så att det blir lättare att välja andra alternativ som är lika säkra eller bättre. Vid projektering och kontroll för ombyggnad ger Syfteshandboken vägledning om tidigare lagstiftningskrav vilket gör att det blir lättare att förstå vad som ska uppfyllas efter ändring. Som fastighetsägare och beställare av brandkonsulttjänster bidrar Syfteshand­ boken till att man kan förvänta sig samma brandsäkerhetsnivå oavsett projektör (eftersom Syfteshandboken gör det lättare för projektören att förstå den avsedda säkerhetsnivån). Utformningarna för att uppfylla säkerhetsnivån kan dock givetvis variera med projektörens kompetens att tillgodose beställarens önskemål. ETT EXEMPEL FRÅN SYFTESHANDBOKEN

Syftet med kravet på brandgasventilation av källare har upplevts otydligt av många. BBR anger att det i Br1-byggnader ska finnas brandgasventilation så att trapphus inte behöver nyttjas för ventilation av brand­ gaser. I allmänt råd anges en öppningsstorlek på öppningar i fasad, men inte vad dessa syftar till att uppnå. Syfteshandboken förtydligar:

Före publicering har Syfteshand­ boken skickats på remiss till Boverkets referens­grupp som består av represen­ tanter för myndigheter, universitet, branschföreningar m.fl. Förankringen för Syfteshandboken är därmed bred.

Sveriges Brandkonsultförening, BRA, är en förening för brandkonsultföretag med lång erfarenhet och bred kunskap. De brandkonsultföretag som kvalificerat sig för medlemskap i föreningen har betydande teoretisk kompetens och erfarenhet från brandskyddsprojektering samt tillförlitligt system för kvalitetssäkring. Dessa företag ska vara fristående från leve­rantörer för att säkerställa oberoende och professionell konsultation.

”Syftet bedöms vara att underlätta räddningsinsats, utan att påverka utrymningsvägar från övriga delar av byggnaden, genom att möjliggöra tryckavlastning av källaren samt ge räddningstjänsten en möjlighet att ventilera ut brandgaser. Punkter som bör beaktas vid en analys: ■■ öka siktbarheten för räddningstjänstens insats ■■ minska risken för tryckuppbyggnad i källa­ren ■■ minska risken för höga temperaturer i källaren. Vidare förtydligas att räddningstjänstens insatsväg kan utgöra tilluft för brandgasventilationen, vilket har varit oklart och omdebatterat. ■

NILS OLSSON

Teknik- och utvecklingsansvarig för brandskyddsverksamheten på Bengt Dahlgren AB, projektledare för Syfteshandboken

20

HUSBYGGAREN NR 2.2018


bästa brandskyddet på bygget med wes+ Lättinstallerat brand- och utrymningslarm för maximal säkerhet dygnet runt. WES+ är med sin innovativa design och sitt smidiga handhavande en ekonomisk och praktisk brandskyddslösning för byggarbetsplatser och tillfälliga installationer. WES+ fire alarms for Ingen kabeldragning behövs, de trådlösa detektorerna temporary use… ansluts genom ett enkelt knapptryck. Systemet kan lätt flyttas med till nya byggprojekt.

w

• Install during maintenance or refurbishment when main system is inactive • Protect areas while awaiting installation of permanent fire alarm

Dafo BranD aB l Vindkraftsv 8 l Box 683 l 135 26 Tyresö l Tel 08-506 405 00 l fax 08-506 405 99 l info@dafo.se l www.dafo.se

• Monitor temporary accommodation units / camps • Fire safety cover for locations without electricity • Provide 24 hour protection for remote buildings

• Monitor hazardous locations (hot works) • Easy identification of source of fire • Reusable units

RISE kan brand - vi är en internationellt ledande resurs electronics

+44 (0) 746 714 8959 adam.kovics@ramtech.co.uk

www.wesfire.co.uk

138921 Banner Stands x2.v2.indd 2

24/09/2015 16:41

• Robust units built to c construction environm Vi på Fire Research kan hjälpa dig med • • • • • • • • • • •

Forskning, innovation och rådgivning Fire Safety Engineering Tredjepartsgranskning Brandtekniska beräkningar Brandutredningar Provning/Certifiering för svensk och internationell marknad CE-märkning Systemsäkerhet/Riskanalys Analytisk dimensionering Kvalitetsgranskning Utbildning

• Call points for emerge Kontakta oss på tel 010-516 5046 eller mejl tommy.hertzberg@ri.se

• Heat and smoke detec 24hr active fire detect RISE – SVERIGES FORSKNINGSINSTITUT. Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner. I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar vi till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE 2 200 medarbetare driver och stöder alla typer av innovationsprocesser. Vi erbjuder ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra produkter, tekniker och tjänster. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten. www.ri.se

RISE-FR_Vi_kan_brand_183x129 mm.indd 1

2018-03-08 15:40:42


F o t o : w w w. f l i c k r. c o m / p h o t o s / i n t e l f r e e p r e s s

vi har några av SverigeS främSta experter på fukt Behovet av att hantera fuktfrågor och minimera fuktens negativa inverkan har blivit en allt viktigare del av byggprocessen. Våra diplomerade fuktsakkunniga och byggdoktorer följer dig ifrån det tidiga programskedet, genom projektering och produktion, fram till förvaltningsskedet. Vi hjälper dig också med riskanalys i befintligt bestånd och beslut om vilka fuktsäkerhetskrav som bör ställas. Granskar handlingar, konstruktioner, materialval, produktionsmetoder samt upprättar en fuktsäkerhetsbeskrivning. Upprättar kontrollprogram och gör nödvändiga mätningar och utredningar. Allt för att nå en hög fuktsäkerhet. Med Bengt Dahlgren är du trygg både innan, under och efter bygget. Läs mer på bengtdahlgren.se

Cirka 480 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fyra hörnstenarna i vår verksamhet är Installation, Energi & Miljö, Bygg & Fastighet och Brand & Risk.


BETONG

KAN VI BLOCKERA FUKTEN ISTÄLLET FÖR ATT BLOCKERA BYGGET? Olika sätt att spärra fukten vid golvmontage Så står man där med för höga fuktsiffror eller en utvecklad emissionsskada. Vad gör vi nu? Vi måste ju komma vidare. Då är det lätt att ta till lösningar som utlovar en snabb problemfri värld. Men går det att måla sig ifrån ett fuktbekymmer eller ska jag spärra med en folie? Kanske är det bättre att ventilera golvkonstruktionen. TEXT & GRAFIK: PETER BRANDER

D

en här artikeln som är den tredje i serien om betonggolv tar upp vilka vägar som finns kvar fem i tolv när torktiden är förbrukad och mattläggaren knackar på dörren. Kan vi blockare fuktrisker istället för att blockera bygget? Spärrar ingår som en möjlig lösning för att säkra ett fungerande golvmontage utan HUSBYGGAREN NR 2.2018 

att vänta in uttorkning. Denna artikel fokuserar på hur spärrar är tänkta att fungera samt vilka för och nackdelar det finns med olika tekniker. Spärrar används även efter att skador har uppstått för att hindra att emissioner når brukarmiljön. Det är dock en mer komplex situation än att bara lösa fuktfrågan i nyproduktion. Många spärrar använder flera huvudprinciper samtidigt vilket kan göra det svårt att bedöma exakt när och hur de används för bästa effekt.

Spärrar kan delas in i tre huvudtyper beroende på vad som behöver spärras. Hindra fukt så att kritiska fukttillstånd inte inträffar ■■ ALKALISPÄRR (OH –) Hindra hydroxidjoner att simma till klister och matta så att kritiska fukttillstånd för alkalisk hydrolys inte uppstår ■■ EMISSIONSSPÄRR (E) Hindra emissioner från nedbrytning att nå brukarmiljö ■■ FUKTSPÄRR (H20)

23


BETONG

VERIFIERA MATERIAL

VERIFIERA BETONG KEMI

SPÅRA KLIMAT

SKADA INDATA

PROGNOS UTTORKNING

OK

GJUTNING

VÅT FAS

TÄTT HUS

VENTILERA BORT E EMISSIONSSPÄRR

BLOCKERA E

SKAPA /SÄKRA TORKMILJÖ BUFFRA E

TRENDMÄT BETONG

GBR

OK

OK

AVJÄMNA

SPÅRA TORKMILJÖ

GOLV MONTAGE

RBK

SPÄRRAR

FUKTSPÄRR

VENTILERA H 2 O

FORCERAD TORKMILJÖ BLOCKERA H 2 O

FÖRLÄNGD BYGGTID MATERIALBYTE

Figur 1. Flöde för att säkra golvläggning i nyproduktion.

SPÄRRAR

ALKALISPÄRR

DETALJSTUDERA RISK

BLOCKERA OH -

Figur 2. Huvudprinciper för spärrar.

Grundprinciper I ett fritt torkande golvsystem utan golv­beläggning kommer fukten lämna ytan till torkmiljön. Det bildas en fuktprofil. Ytan på betongen hamnar nära rums­miljön. Med en ångbroms bromsas fuktavgången. Fuktprofilen utvecklas därför långsammare och fuktnivån stiger under tätskiktet jämfört med ett fritt torkande system. Samma situation som uppstår under semiöppna golvbeläggningar. Genom en fungerande spärr sker det ingen transport alls. Det kan inte utvecklas en fukt­profil och det är blött i ytan under spärren. Samma situation som uppstår under en mycket tät ytbeläggning. Med emissionsskador fungerar det lite annorlunda. Där är koncentrationen högst där skadan bildades.

Figur 3. Fuktprofiler beroende på ytbeläggningens täthet. I en konstruktion som torkar mot en torkmiljö är det blötast nere i konstruktionen medan fukt lämnar ytan. En fuktprofil (gul linje) bildas

med fuktnivå nära inomhusmiljön. Vid bromsande (streckad röd) eller tätande beläggningar (hel­dragen röd) minskar fukt­ avgången och nya profiler bildas (vit är ursprungliga profilen och

Ventilerade system Bygger på principen att skapa en luftspalt och ventilera bort proble­met. En luftström dras utmed ytan och luften evakueras därefter ut ur byggnaden så att den inte påverkar inomhusmiljön. Så länge tryckbilden och luftflödet kan styras, kan även den spärrande funktionen hållas under kontroll. Fördelar: ■■ Både fuktnivå och emissioner minskar över tid vilket ger ökande

säkerhet över tid i systemet. Nackdelar: ■■ Bygghöjden ger större insatser för att kunna använda lösningen ■■ Mekanisk installation som kräver underhåll Figur 5. Ventilerade system hanterar både fukt och emissioner bra. Då golvet är helt sepa­rerat från under­ laget är alkali normalt inget problem heller.

24

(tryckbild och flöde måste fungera över tid). ■■ Slarvig installation kan ge luftflöden på oönskade ställen

(kallras in under ytterväggssyllar). ■■ Kan bli nedsmutsning under tätskiktet vilket kan leda till påväxt

om fläkten stannar. Exempel på produkter: Platon, Nivell, Granab, Jape ventgolv.

HUSBYGGAREN NR 2.2018


Spärrande folier Bygger på principen att via en metallfilm skapa ett helt gastätt lager vilket ger en torr miljö nära inomhusmiljön för golvet. Fördelar: ■■ Ingen tveksamhet kring

produktens gastäthet.

Nackdelar: ■■ Kräver ett jämnt underlag för effektiv läggning. ■■ Blir ofta svårt att få till ett heltäckande montage om inte montaget sker innan innerväggar. Det kan göra effekten svårbedömd vid en emissionsskada.

■■ Viktigt med hantering av

Alkalispärrande målade system

limfukt ovanför spärren ■■ Limmet för att klistra duken till underlaget måste tåla höga fukt­ nivåer

Bygger på principen att öka kritisk RF genom att minska risken för alkalisk hydrolys. Oftast görs det genom att impregnera ytan på betongen så att alkali inte kan simma fram till klistret.

Exempel på produkter: Dry-Top spärrskiktslaminat, StoDivers BF.

■■ Snabbt att applicera

Fördelar: Nackdelar: ■■ Tar inte hand om andra fuktrisker som

Figur 6. Blött under en spärr, men materialet ovanför kommer att ligga torrt. Jämfört med metall­folie är alla ytmaterial ångöppna. I bilden ingår en avjämning för att kunna ta hand om limfukt bra vid klistring.

bakterieangrepp. ■■ Om produkten läggs på underlag som

inte suger och som inte är ångöppna kan härdning av dispersionslim ta mycket lång tid. Exempel på produkter: Condry, Florosil, NM Fuktspärr FS 023.

Figur 8. Alkalispärr fungerar som vanlig klistring med skillnaden att ytan på betongen inte transporterar alkali längre. Fuktnivån under mattan blir lika hög som tidigare. ligger kvar som jämförelse). Vid en hel tät belägg­ning blir det lika blött genom hela konstruk­ tionen över tid (ovan).

Figur 4. Startsituation precis efter avrivet golv vid en emissionsskada. Notera att emissionsprofilen/koncentrationen stiger upp mot ytan där skadan inträffat jämfört med fuktprofil där det normalt är torrare vid ytan. Flödet går därför här även nedåt och det pratas om migrerande emissioner in i betongen.

Buffrande system Bygger på principen att lagra in emissionsproblemet i ett nytt material så att det inte når brukaren. Fördelar:

Emissionsbromsande målat system Bygger på principen att måla något som är tillräckligt tätt för att understiga kritiskt fukttillstånd för det som ska skyddas. Ju tätare yta desto tätare målning måste presteras. Är ytan mycket tät kan inte en ångbroms skydda konstruktionen mot fukt över tid. För emissioner är det också svårt att bedöma effekten eftersom vi inte vet vilka ämnen och koncentrationer som kan tillåtas. Det blir mindre, men det är svårt att veta om det blir tillräckligt lite.

■■ Snabbt att installera

Nackdelar: ■■ Kan bara hantera diffusion. Finns det

luftrörelser förbi en skada kan buff­ ringen kortslutas. ■■ Kapaciteten för buffring måste över­ stiga totala emissionsmängden om inte regelbundet utbyte av produkten ska behövas. Exempel på produkter: Ctrap.

Fördelar: ■■ Enkelt att applicera

Nackdelar: ■■ Svårt att bedöma effekten av behandlingen eftersom

den till stor del beror på omständigheter i fält. ■■ Blockerar insugning till underytan och förlänger

Figur 7. Ångöppna ytbeläggningar skapar stor möjlighet att prestera bra. Vid ångtät yta ger ångbromsen inget ökat skydd.

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

därmed härdningstider för lim. Det kan kräva tillskott av avjämning och då finns det återigen högt pH nära klistret. Exempel på produkter: Dexorbond, Florosil TS , NM Fuktspärr FS 023.

Figur 9. Buffrande material gör att emissionerna uppåt inte lämnar golvsystemet.

25


BETONG

Foto: Sto Scandinavia

Avjämningsmassan appliceras på ett spärrskikt.

TÄT MATTA

Placering av spärrar Så har man då bestämt sig för att använda en spärr men var ska den läggas för bästa effekt? Det beror nämligen lite på vilket problem man tänkt sig att lösa. Är spärren ångtät kan inte limfukten ta sig igenom och torka ut nedåt. Då måste limfukten kunna ta sig ut genom ytmaterialet om den inte kan plockas upp av något annat lager. Är spärren kapillärtät (ytan suger inte längre) försenas limhärdningen radikalt. För att hantera situationen bra krävs då ofta en torr avjämningsmassa som kan ta hand om limfukten. Den har relativt högt pH och kan innebära problem i sig själv för klistret om den inte är tillräckligt torr och tjock när det är dags att klistra, alternativt om den kan bli uppfuktad i ett senare skede. Flera leverantörer har skrivningar om att deras produkt är både ångspärr, emissionsspärr och alkalispärr. Det gör placeringen av dem i en konstruktion mer komplex. Produkter som avjämning kan också bidra till buffrande egenskaper så det gäller att bedöma den totala lösningen.

Garanterade funktioner Då kommer vi till att slutligen välja faktisk produkt. Finns det bra erfarenheter sen tidigare? Finns påstådda egenskaper uppmätta, Vad är livslängden på lösningen?

LIMFUKT AVJÄMNING RF

BETONG RF

Vid tidigare undersökningar av spärrsystem, Sjöberg 2001 (fukt och alkalispärrar) samt Grantén & Vestman 2015 (emissionsspärrar) visas att faktisk uppmätt prestanda kan variera relativt mycket beroende på hur och när effekten mäts upp. I vissa fall är det visat att vissa påstådda funktioner inte gått att mäta fram på det sätt som försäljningsmaterial hävdar. Generellt följs faktisk prestanda sällan upp om det inte framkommer nya problem i driften efter åtgärd. Det gör att det finns relativt lite hårda bevis att luta sig emot och att grundprinciper för robusta system bör tillämpas som en ren försiktighetsprincip.

Tät yta

Öppen yta

Emissioner

Tät yta

Öppen yta

Blöt

Torr

Broms

Emissioner

Emissioner

Spärr

Torr

Mycket torr

Spärr

Låga emissioner

Låga emissioner

Mycket torr

emissioner Ventilerad spärr Låga – sjunkande

Låga emissioner – sjunkande

Låga emissioner – stigande

Låga emissioner – stigande

Buffring

26

FUKTKAPACITET / pH / TÄTHET

Figur 10. Placering av spärrar i limmat golv. En alkalispärr fungerar bara bra om det inte ligger alkaliskt material ovanför den. En ångspärr måste ha en fuktbuffert ovanför sig för att kunna hantera limfukt bra.

Broms

Tabell 1. Resulterande fuktnivå under ytbeläggning.

FUKTKAPACITET / pH / TÄTHET FUKTSPÄRR UNDER AVJÄMNING

Fukt

Ventilerad spärr Mycket torr

LIM ALKALISPÄRR NÄRMAST LIM

Tabell 2. Resulterande emissioner ovan ytbeläggning.

Slutligen Genom att förstå grundprinciper och funktioner för spärrar blir det enklare att välja en fungerande lösning för det specifika fallet. Det finns betydligt fler möjliga lösningar innan en skada hunnit uppstå än efter att det bildats skadliga emissioner. I alla lösningar finns det fördelar och nackdelar att ta hänsyn till för att få ett optimalt fungerande system. En fuktsäkerhetsprojektering som lyfter frågeställningarna tydligt underlättar förståelsen för vilka risker som behöver hanteras. ■

PETER BRANDER

Diplomerad Fuktsakkunnig Polygon/AK

HUSBYGGAREN NR 2.2018


NYTT 2018 Stål &Brandteknik

Undvik överraskningar och följ betongens uttorkningsprocess i realtid. Med BI Distant får du information om betongens hållfasthet och uttorkning direkt till din dator, surfplatta eller mobil.

Besök oss i monter

Tekniskt system för spårbarhet av monterade brandtejper.

Läs mer på www.betongindustri.se

www.brandteknikab.se

C04:47

TÄVLA 10 platser på brandtätningsutbildning kommer att lottas ut

|

Vinn

UPPKOPPLAD BETONG

Vi lanserar en ny generation brandtejper.

08 550 154 00

Minst 70 % avoch alla vindar har Bygg enligt BBR fuktbrandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh problem med mögel! Minst 70 % av alla vindarlation! har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller. TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten

- Stänger ventilation vid höga temperaturer • Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott - Innebär stängd takfot- inga brandceller. - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt att installera Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott TrygghetsVakten Vind stänger när - Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • Extremt energisnål

Vind

det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynn• Den Lätt installera samt. äratt lämplig förVind alla vindar Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen 20-20 kvm. mot000 fukt och mögel. TrygghetsVakten Vindnär stänger det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar samt. Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt. 20-20 000 kvm. 10-13 april i monter: A18:03 mot fukt och mögel. Vind stänger -För en torr och vind! Kontakta osssäker förTrygghetsVakten dimensionering! ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt. -För en torr och vind! Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940


Ni hittar oss på montern - A25:41

Sewatek-brandgenomföringar

Litet efterjobb | Separat brandtätning behövs ej | ETA-godkända produkter

Thermoflex 45

PARTNER

Lågeffektlösning för nybyggnation Thermoflex 45 är en komfortgolvvärmelösning med effekten 45 W/m². Stödjer kraven i BBR 22 (BFS 2015:3) och är registrerad i SundaHus.

Nyhet!

Kombinera med våra termostater med energisparprogram. Läs mer på www.ebeco.se.

A H ÅLLF

En riktig vägg...

20 ÅRS

ST

der onter un ssan. rbi vår m fö holmsmä n k e c m to S m å p l Välko ri i p r a a ga vägg g, 10-13 rata rikti Nordbyg mot att p e m a 9 fr r :4 Vi se ter C09 tet i mon toppkvali

TI

EB-Therm 400

HET

A

N

EB-Therm 205

SGAR

Vi vill att det ska vara enkelt att bygga en riktig vägg i god kvalitet och därför behöver du som väljer fermacell aldrig tänka i flera lager.

Varför välja en fibergipsskiva från fermacell?

1

Slagfast Cellulosafibrerna ger fermacell en extrem styrka och gör fibergips till det idealiska valet för väggar i skolor, sjukhus, hem, kontor och institutioner där det är hård belastning.

4

Ljudisolerande fermacell Fibergips är mycket lämpligt för väggar, innertak och golv där det finns behov av bra ljudisolering. Ljudkraven kan ofta uppfyllas med ett-lagers-lösningar.

2

Stor bärförmåga En enda träskruv i fermacell Fibergips kan bära upp till 30 kg, och en skruv med plugg kan bära upp till 50 kg.

5

Brandsäker fermacell Fibergips är klassad som A2-s1, d0. Med ett-lagers-lösningar kan man uppnå EI60 både på trä- och stålreglar.

3

Fuktbeständig fermacell Fibergips är den säkra väggskivan för våtrum. Fibergips är våtrumsgodkänd och kan motstå konstanta fuktnivåer på upp till 80% relativ luftfuktighet.

140 000 m2 fermacell Fibergips - det döljer sig i SEBs nya kontor i Solna, ett av de största kontorsprojekten någonsin. Kontoret rymmer ca. 4 500 medarbetare och med tunna och starka lättväggar är det nu utrustat för att klara allt det utsätts för i vardagen och lite till.


BETONG

BRANSCHENEN TAR FRAM NYA RECEPT FÖR ATT NÅ KLIMATMÅLEN Riksbyggen gjorde Sveriges första upphandling av klimatsmart betong hösten 2015 för bostadsrätts­ föreningen Viva i Göteborg. Den byggs nu. Klimat­påverkan minskar med 30–40 procent. Cementa provar en ny typ av klinker som kan brännas vid lägre temperatur. TEXT: FREDRIK LUNDBERG

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

R

iksbyggens upphandling av klimatsmart cement resulterade i ett nytt bindemedelsrecept från Cementa, med högre inblandning av flygaska för prefab och platsgjuten betong. (Se Husbyggaren 2–2016). I mars 2018 är byggandet i full gång. – Det flyter på enligt plan. Kravspecifikationen visade sig vara rätt. Vi har spänt bågen lagom, säger Anders Johansson, projekt­ledare vid Riksbyggen i Göteborg.

MEN FINNS DET NOG MED ASKA OCH SLAGG?

– Man måste göra det bästa av varje möjlig situation. Om ett material tar slut så hittar industrin andra. Det duger inte att sitta med armarna i kors, säger Anders Johansson. Det är längre brinntider för det nya betongreceptet, men det klarar man av i fabriken. Prefab till Brf Viva kommer från Kynningsrud i Uddevalla och den platsgjutna betongen från Thomas Betong i Göteborg. För både den platsgjutna betongen och prefabbetong följer man upp torktiderna. --Det finns inget som tyder på fuktrisk. Men meningarna går isär. Cementa gör provningar på Viva och de ska vara klara i sommar, säger Anders Johansson. Han talar om nästa steg: att ställa klimatkrav på armeringen. 29


BETONG

I en rapport om projektet från Cementa, Riksbyggen, CBI/RISE och andra till Energimyndigheten är bilden väldigt positiv: ”Den upphandlade konstruktionen har 30procent lägre klimatpåverkan per BOA /boarea/ jämfört mot om den byggts med traditionell betong. Hade de ursprungliga konstruktionsdetaljerna från programskedet använts för väggar och bjälklag hade klimatpåverkan istället varit ca 40 procent lägre”, heter det i rapporten. Den heter ”Kriterier för resurssnålt byggande i praktiken” och kan laddas hem från Energimyndigheten. Med slankare konstruktion kunde man alltså sänkt klimatpåverkan med ytterligare tio procentenheter. Att så inte skedde berodde på att konstruktionen förändrades kraftigt. Bland annat blev den uppvärmda ytan 50 procent större än i programskedet. Brf Viva ligger i ett attraktivt läge i Guldheden i Göteborg

”De krav som ställdes vid upphandlingen av brf. Viva togs väl emot av de olika aktörerna och har inte påverkat kostnader eller kvalitet negativt. Tvärtom har betongen i flera avseenden visat sig bättre att använda än traditionell, främst gällande bearbetningsbarhet, mycket god arbetsbarhet med litet vibreringsarbete, släta gjutytor, fin ljus färg, låg värmeutveckling vilket ger en sprickfri konstruktion. Härdningstiden är lite längre än traditionell betong men inom Viva-projektet har man kunnat lösa det utan att byggtiden påverkats.” Andra följer nu efter Viva. – Det sprider sig som ringarna på vattnet säger Anders Rönneblad, projektledare på Cementas avdelning för forskning och utveckling.

MER BERÖM FRÅN RAPPORTEN:

SVANENS MILJÖMÄRKNING PREMIERAR vad man

skulle kunna kalla ”Viva-betong” på två sätt. Såhär går det till enligt Kirsikka Englund, rådgivare, Miljömärkning Sverige AB: Om innehållet av cementklinker är mind­re än 70 procent i bindemedlet av betong kan man få poäng ■■ Om man medvetet väljer olika betongkvalitéer enligt konstruktionsdelens behov. Här vill vi se olika betongklasser för t.ex. betongstomme beroende på vilken våning i huset den befinner sig. ■■ Om man medvetet arbetar att minska

betonganvändningen till exempel genom slankare byggdelar genom användning av fiberarmering eller att ersätta ”vanliga” betongbjälklag med betong håldäck. SVANENKRITERIER PÅVERKAR BESTÄLLARLEDET,

JM till exempel, Svanenmärker alla bostäder de bygger från 2018. 30

Anders Johansson.

Arvid Stjernberg.

Trafikverket ställer från 2020 krav på ”minskning av klimatpåverkan från betongen med 25 procent jämfört med utgångsvärde” – ganska likt Viva. Thomas Betong, som levererat fabriks­ betong till Viva, har visat att man kan gå ännu längre. Företagets polska verksamhet använde 40 procent alternativa bindemedel (aska och slagg) år 2016, i Tyskland hela 47 procent, vilket står att läsa i bolagets hållbarhetsredovisning. Erik Lindén är kvalitets-och miljöchef på Thomas Betong: – Flygaskan är bara att ta som den är. Problemet är att flygaskan kommer från kolkraftverk, och ”vi vill inte ha några kolkraft­verk.” På sommarhalvåret körs kolkraftverken också mindre, och då finns det mindre aska. Stålindustrin kommer också bantas ner på sikt, menar han, och då blir det mindre slagg. Stålverken behöver göra en initial investering för att ta hand om slaggen omedelbart så den bibehåller sin reaktivitet och kan användas som bindemedel.

Erik Lindén.

Begränsningarna i Sverige ligger inte i brist på slagg och aska utan i tolkning av standarder och efterfrågan, menar Lindén. – Vi kan oftast tillverka klimatmässigt bättre produkter än vad våra kunder initialt efterfrågar. Det är väldigt lågt hängande frukter och viktigt att vi är med och informerar och utbildar våra kunder. Förr var standarden mer låst, menar Erik Lindén, nu finns det öppningar för optimeringar av betongen även inom infrastruktur och anläggningsprojekt. – Cementindustrin var i en monopolställning och kunde diktera standarder. Det skapade osäkerhet i beställarledet. Det är viktigt att kravställa tidigt och inte speca material utan speca klimatkrav, säger han – Vägverket har varit extremt konservativa och krävt det högsta cementtalet i världen, men där är det nu en öppning, säger Erik Lindén. Han menar att mycket hänt de senaste åren: – Det börjar bli proppen ur nu för klimatkrav. Slagg och aska är inte slutlösningen.

HUSBYGGAREN NR 2.2018


På sikt krävs fler tekniska innovationer, säger Lindén. DET ÄR JUST VAD CEMENTA NU ARBETAR MED.

Cementas anläggning i Degerhamn på Öland producerar nu på försök några tusen ton av en ny klinker med mer sulfat (gips) och aluminium förutom kalksten. Gips och bauxit finns globalt i mycket stora mängder. – Den ger 30 procent mindre koldioxid, ännu större minskning om man också tillsätter slagg, säger Arvid Stjernberg, teknisk direktör vid Heidelberg Cement Norra Europa. Under mars 2018 ska 3–5 000 ton produceras. – Det är spännande försök. Det är en intressant produkt, med höga hållfastheter väldigt tidigt och kortare härdningstid, säger Arvid Stjernberg. En fördel är också att man kan sänka temperaturen i ugnen, och därmed minska förbrukning av bränsle och koldioxid­utsläpp. Hur mycket temperaturen kan sänkas ska verifieras av de nu pågående försöken, och försöksgjutningar tillsammans med kunder. ÄNNU ETT ALTERNATIV till vanlig portland­ cement är att använda geopolymerer som bindemedel. De liknar plast i sin struktur på så sätt att de består av långa kedjor men av oorganiska ämnen, inte kol. De kan minska koldioxidutsläppen med 80 procent eller så, säger Annika Gram på RISE (fd Cement och Betonginstitutet). – Men det är ofta svårt att reglera hur fort det brinner om det går på fem minuter eller fem timmar. Det är annat än i labbet. – Men om man byter ut hälften så blir det en robust och bra betong. Annika Gram hänvisar här till det koncept som utvecklats av Karen Scrivener, professor Tekniska Högskolan i Lausanne, Schweiz och chef för deras byggmateriallabb. På sin hemsida hävdar Scrivener att geopolymerer har en bred råvarubas genom att kalklera finns i enorm mängd, särskilt i de utvecklingsländer där det byggs mest.

togs sommaren 2017 av Vattenfall och Cementa, kallat ZeroCem. Det innebär att man fortsätter producera cement av kalksten, men ersätter bränsle till ugnarna med elektrisk uppvärmning till år 2030. Vattenfall gick 2016 in i ett samarbete med SSAB och LKAB om att ersätta kol med vätgas, producerat med elektrolys från förnybar el. En förstudie blev klar i februari 2018.

ETT ANNAT INITIATIV

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

Prefab till Brf Viva kommer från Kynningsrud i Uddevalla

Båda dessa projekt förutsätter en riklig tillgång på billig förnybar el, en bedömning som delas av allt fler efter att kostnaderna för vindkraft på land fallit, särskilt för havsbaserad vindkraft, och ännu mer för solkraft. En del i Cementas ansträngningar för att minska sitt fotavtryck är också att räkna med att betongen tar upp en del av kol­ dioxiden under byggnadens livstid. Det kan dock inte bidra till att Sverige eller EU lever upp till sina klimatmål. – Den typen av upptag finns inte i vår inventering, säger Julien Morel, handläggare vid Naturvårdsverket. i ZeroCem och i Cementas visioner är satsning på att fånga in koldioxiden och trycka ner den i djupt ner i någon lämplig geologisk formation. Detta kallas CCS, carbon capture and storage, och har varit mycket omtalat sedan det lanserades våren 2001 som en del av en ny energipolitik i USA. Om man räknar bort projekt som använder koldioxiden för att driva ut mer olja ur sinande oljekällor så är fyra större anläggningar i gång i världen 17 år senare. Inget av dem tar koldioxid från de stora utsläppskällorna som fossilkraftverk, masugnar eller cementproduktion. I Norge vill Norcem, liksom Cementa en del av Heidelberg Cement, bygga en CCSanläggning, som också skulle ta koldioxid från en vätgasfabrik och ett sopeldat värmeverk. Alltihopa kostnadsberäknades 2016 i en genomförbarhetsstudie för oljedepartementet till ca 10 miljarder kronor för investeringen och knappt en miljard per år för driften. Den norska regeringen tyckte det var för dyrt, och drog kraftigt ner på anslag till CCS. I mars 2018 kom en mer detaljerad studie från samma konsultfirma. Den kom fram till en dubbelt så hög kostnad, bortåt 20 miljarder kronor i investering, enligt Dagens Naeringsliv.

MEST KONTROVERSIELLT

Det gör knappast regeringen mer villig att betala. Om staten inte betalar i stort sett allt så blir det inget. Norge är det land som drivit CCS mest i många år, ett land med enorma resurser och bra geologi för lagring av koldioxid. Det finns en stark opinion för CCS. Ändå står det stilla där också. Filip Johnson professor i energiteknik vid Chalmers har forskat kring CCS i många år. Han menar att CCS visserligen kan höja cementkostnaden med 70 procent, vid ett antaget pris på € 100 (1 000 kronor) per ton koldioxid, men att det resulterar i mindre än 0,5 procent höjd byggkostnad. – Vi har för svaga styrmedel idag, säger Filip Johnson. Dagens pris på utsläppsrätter inom den europeiska utsläppshandeln är bara 100 kronor per ton, en tiondel av de nämnda € 100 per ton. Betongens klimatpåverkan har tidigare inte alls uppmärksammats lika mycket som vägtrafikens eller flygets, fast den är mycket stor, kanske åtta procent av världens koldioxidutsläpp. Men som visades i en artikel i Husbyggaren 1–2018 av Al-Ayish, Uppenberg och Ekström så går det att halvera klimatbelastningen för en vanlig betongbro genom medvetet val av cementrecept, betongkvalitet och konstruktiv optimering. Men den visar också att brist på medvetna val kan leda till att klimatbelastningen från byggmaterial och byggande i stället ökar kraftigt. I samma tidning pekar Maria Wallhagen på behovet av verktyg som gör det lätt att välja rätt. ■

FREDRIK LUNDBERG

Frilansjournalist med inriktning på energi och klimat

31


Med nollvision och närproducerad cement bygger vi framtiden Med nollvision och närproducerad cement bygger vi ett hållbart samhälle. Cementa och HeidelbergCement Northern Europe har formulerat en vision om att nå klimatneutralitet 2030. En vision som innebär noll koldioxidutsläpp under cementproduktens livstid. Läs mer om vårt arbete på www.cementa.se.

Twitter: @cementaab • Facebook: facebook.com/CementaAB • Instagram: @CementaAB

Välj betong i din stomme! En betongstomme har många fördelar Betong är ett naturmaterial – fukttåligt, möglar inte, ljudisolerande egenskaper och ger en stabil konstruktion. Dessutom är det brandsäkert! Oavsett vad du ska bygga har vi stommen som passar just ditt projekt. Vi erbjuder helhetskoncept med stomsystem i betong för ett hållbart och kostnadsmässigt resultat! Skandinaviska Byggelement är din leverantör av prefabricerade betongelement.

www.byggelement.se


Se fler brandtestade lösnigar: - Innerväggar - Vindskydd - Fasader - Undertak ute - Takfot cembrit.se

Brandsäker och lekfull skola Soldalaskolan, ritad av Visbyark. De har valt fibercementskivan Cembrit Solid. Fasadmontaget på träläkt är testat enl SP Fire 105. ”Byggnadens planform, en utsträckt hexagon, har gett form även åt fasadskivorna - en lek med geometri, att inspirera till lärande. Skivornas kulörer speglar de omkringliggande tallarnas och stenhällarnas färgtoner. Figurerna på fasaderna stimulerar fantasin - en mångfald tolkningar är möjliga.” Kjell Carlsson och Karin G Bäcklund. Visbyark

Se fler referenser hos oss på NordBygg C04:21


Bildjournalistik


Bostadsbubbla Uppförandet av Costa Miño golf påbörjades 2005 under rådande högkonjunktur. En golfbana, hotell och ett köpcentrum och över 1 200 bostäder skulle byggas. När byggandet stoppades 2008, då den finansiella krisen drabbade världen och Spanien, stod endast golfbanan och hälften av husen färdiga. Ett decennium senare står de allra flesta husen fortfarande tomma. Costa Miño är en av 250 platser som Marc dokumenterat i fotoprojektet: Spain: System error.

COSTA MIÑO, A CORUÑA, GALICIEN

Foto: Marc Femenia Text: Marc Femenia/Husbyggaren Objekt: Costa Miño, A Coruña, Galicien, Spanien


Säker

TakeT

Fallskydd Weline

Weline

Wire-system för bättre säkerhet på taken!

Weline wiresystem är ett fallskydd som finns i standardlängder för korta leveranstider. Weline är en enkel lösning som fungerar ihop med befintliga taksäkerhetssystem. Wiresystemet får monteras ihop med Weland Ståls taksäkerhetsprodukter och övriga svenska fabrikat.

Välkommen att besöka oss på

NORDBYGG 10-13 april 2018 i monter C20:45

www.welandstal.se Industrivägen 1 • 523 90 Ulricehamn Tel: 0321-261 60 • E-post: info@welandstal.se


BYGGADMINISTRATION

BESIKTNING, BYGGFEL OCH RISKER VID NYPRODUKTION AV BOSTÄDER – ta tillvara på besiktnings­ organisationens kompetens och säkerställ erfaren­hets­ återföringen.

Utveckling av effektivare koncept för erfarenhetsåter­ föring och bättre tillvaratagande av besiktnings­ mannens kunskap är några av de slutsatser Louise Bergman, idag projekt­ledare på ÅF Infrastructure, gjorde i sitt examensarbete från KTH Samhällsbyggnad, inriktning hus- och anläggningsteknik. Louise sammanställde och analyserade material från 21 slutbesiktningar, utförda av 22 olika besiktningsmän och omfattande 22 219 anmärkningar

I

många delar av Sverige byggs det mer än någonsin. Vi bygger i en högre takt och med tightare tidplaner. Mycket tid går också åt till att åtgärda fel och brister som uppstått i projekt. I praktiken innebär det att vi lägger tid på projekt som redan

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

borde vara avslutade. Att lägga tid på att åtgärda fel och brister i projekt är något som kan upplevas som stressande för många. En fråga man kan ställa sig är också om de åtgärder man gör i efterhand håller den tekniska kvalitet som från början var projekterad.

15 ANMÄRKNINGAR PER LÄGENHET I SNITT

Studien är en genomgång av totalt 21 stycken slutbesiktningar. De genomfördes mellan åren 2008–2015 av 22 olika besiktningsmän och omfattar 22 219 anmärkningar. Entreprenaderna är utförda av totalt 11 olika entreprenadföretag. I flertalet fall har generella anmärkningar förekommit, dessa har endast räknats en gång i sammanställningen. I den genomförda studien förekom det i genomsnitt 15 anmärkningar per lägenhet. Det kunde inte konstateras någon betydande skillnad mellan entreprenadformerna, utan de genererade i snitt lika många anmärkningar. Majoriteten av anmärkningarna förekom i kategorin väggar, där skador eller bristfälligheter i målning var vanligast. Kategorin väggar motsvarar 32 procent av alla anmärkningar i denna studie. Flest anmärkningar i kategori väggar rör målning, följt av skador, hål och friställen.

37


BYGGADMINISTRATION

Fönster är den näst största kategorin sett till antalet anmärkningar. Vanligast för anmärkningarna kring fönster är skador i fönstersmyg, karmskador, glasskador och skador i fönster­bågen.

KATEGORI

EXEMPEL PÅ ANMÄRKNINGAR

Väggar

599

Skada, sprickor, missfärgning, felaktigt fall etc.

1 177

Repor, skador, porer, missfärgning, hål, rost, friställe etc.

1 481

Skada, kärvande dörr, beslag, tröskel­skada, saknad tätning etc.

2 059

Inredning

Vitvaror, skada garderob/skåp, saknad inredning, barn­ spärrar, kärvande låda/skåp etc.

2 193

Fönster

Beslag, skadad karm, skadad båge, fönsterbräda, glas­ skada, kärvande fönster, saknad tätningslist etc.

2469

Innertak & bjälklag

FUKTPROBLEMATIK

ÅTERKOMMANDE ANMÄRKNINGAR

Flertalet av besiktningsanmärkningarna är återkommande i projekten och många är av enkel karraktär. Ett exempel på detta är anmärkningarna som rör målning, dessa motsvarar ca 19 procent av alla anmärkningar i sammanställningen. Anledningen 38

Fog

Omålade, rörbrickor saknas/felmonterade, ej kapat skvaller­rör, skadad radiator etc.

448

Golvbrunn, felaktiga anslutningar, slitsbotten etc.

426

Skadad/saknad fog, fogsprång etc.

1 624

Färgstänk, missfärgning, rost, urslag, skador, bristfällig infästning etc.

168

Fasader

Putsskador, hål, sprickor, nedsmutsning, saltutfällningar, fuktutslag etc.

590

Yttertak

Snörasskydd, taksäkerhetsanordningar, skadad ståndskiva, skadad/saknad fals, skadad/felmonterad taktäckning etc.

152

Övrigt

Städning, felaktig passbit, täcklock saknas, hiss, dokumen­ tation, rökgaslucka, torkmatta etc.

1 886

Trappa

Tabell 1. Kategoriindelning, exempel på anmärkningar och totalt antal anmärkningar per kategori.

35

%

30 25 20 15 10 5

Fo g Tr ap pa Fa sa d Yt er te rt ak Öv rig t

g Dö r r In a re r dn in g F R In ad öns ia t st al tor er la tio er / rö n ba r dr um

la

Go

rt

ak

/b

lk

lv

0

ne

Våtrum är en känd riskkonstruktion och vi har inte idag svaret på hur vi ska bygga för att undvika fuktproblematik och mögel, dock går utvecklingen framåt. För att en förändring ska kunna ske så måste hela branschen vara villiga till förändring och delaktiga i förändringsarbetet. För att hitta bra lösningar måste vi i större utsträckning arbeta tillsammans, både intresseorganisationer och objektiva röster som exempelvis forskning. Vi måste också hitta en rimlig nivå, att ändra riktlinjer för byggandet för ofta gör att vi tappar kontinuitet. Kontinuiteten är viktig för att vi ska kunna få ett kvalitativt byggande genom att lära av tidigare bra lösningar och misstag.

Radiator och rör Installation badrum

In

VÅTRUM SOM RISKKONSTRUKTION

Dörrar

Vä gg Ba ar lk on g

Många av de anmärkningar som förekommer i flertalet entreprenader kan också kopplas direkt till fuktproblematik. Flera av anmärkningarna kan härledas till kategorin badrum. Vid en studie utförd av SP har man konstaterat att det kan finnas bakterier i sättbruket bakom kakel och klinker, tidigare har man inte trott att detta var möjligt. Det förekommer också många anmärkningar som rör anslutningen av golvbrunnar. Dessa anslutningar är bland det känsligaste som vi har i våra hus. Felaktigheter i golvbrunnsanslutningen kan leda till stora vattenskador i konstruktionen. Det är allmänt känt att fuktrelaterade skador kan ge allvarliga problem. Bland annat riskerar det att ge mögel eller annan biologisk påväxt. Fukt och mögelskador är en känd riskfaktor för astma, allergi eller överkänslighet. Då barn inte är fullt utvecklade rent biologiskt så är de särskilt utsatta för denna risk. Vidare förekommer det flertalet anmärkningar kring fasader. Felaktigheter i fasaderna kan leda till fuktskador i fasadkonstruktionen och ökad energianvändning, vilket i sin tur leder till ökade energikostnader.

6 947

Rost, skadat räcke, hål, betongsläpp, sprickor, anslutningsfel etc.

Balkong Golv

ANMÄRKNINGAR KOPPLADE TILL

ANTAL

Målningsskador, hål, friställen, sprickor, kakelskador etc.

Bild 1. Procentuell fördelning av anmärkningarna per kategori.

till uppkomsten av dessa enklare anmärkningar bör utredas så att dessa kan arbetas bort. Det bör ligga i allas intresse att få med sig erfarenheter från tidigare projekt för att undvika bristerna i nästa projekt, likväl som att det är viktigt att ta med sig framgångsfaktorerna från ett projekt. KUNSKAPSÅTERFÖRING

För att kunna minska de återkommande anmärkningarna måste vi bli bättre på att

föra vidare erfarenheterna. Att avsätta tid till att genomföra ett erfarenhetsåterföringsmöte är bra, men kanske inte tillräckligt. Ofta stannar kunskapen i den lilla grupp som genomfört projektet och de individerna kan ta med sig erfarenheten till nästa projekt. För att kunna göra något i det stora hela måste kunskapen från varje projekt spridas till fler personer. Något som kan vara effektivt är att sortera in erfarenheterna i en sökbar databas, där man kan söka på projekt-

HUSBYGGAREN NR 2.2018


Bjälklag? Att bygga med bjälklag från Lättklinkerbetong har många fördelar. En spännvidd på upp till sex meter ger en friare planlösning. Produkten är flexibel och kan tillexempel används som mellanbjälklag i villor, golvbjälklag till krypgrund, takterasser och takkonstruktion. LK Bjälklag tillverkas i lättklinkerbetong, ett material som är både obrännbart och ljudisolerande.

www.lkb.se


BYGGADMINISTRATION

typ och på så vis sortera fram det som är relevant för det nya projektet som startas upp. Det är viktigt att man tar tillvara på kunskapen hur ett fel åtgärdades och varför man tror att det uppstod. Då kan man koppla den kunskapen till hur vi i framtida projekt kan undvika att det upprepas. Det finns risk att fel missas vid besiktningen. I och med att det är en stor mängd med anmärkningar så riskerar de allvarligare anmärkningarna att försvinna in i mängden. Det gör också att det kan vara svårt att prioritera åtgärdsordningen. BESIKTNINGSMANNENS ROLL OCH SKILLNADER VID BESIKTNING

Det har funnits och finns röster för att ersätta besiktningen med egenkontroller och olika kvalitetssystem. En risk med att göra på detta sätt är att man inte får en extra, objektiv, granskning av arbetet och att en del brister missas på grund av hemmablindhet. Om besiktningen helt ska ersättas är det viktigt att man inte ser kvalitetsarbetet som något administrativt som inte hör bygget till. Baserat på resultatet i denna sammanställning är det i dagsläget inte lämpligt att helt ta bort besiktningsfunktionen från byggprocessen. Man bör däremot utvärdera hur vi på ett bättre sätt kan ta tillvara på den samlade kunskap som finns bland besiktningsmännen. Ett exempel är att man i fler fall arbetar tillsammans med besiktningsmän under hela processen, från projektering till produktion. Genom att granska handlingar i ett tidigt skede kan vi arbeta bort en hel del av de fel som uppstår vid produktionen, något som alla parter tjänar på. Ett exempel på när besiktningsmännens kunskap kan tas tillvara på ett bättre sätt är under projekteringen. Representanter från besiktningsgruppen bör bjudas in till granskningsprocessen. Denna studie indikerar att olika besiktningsmän är olika noga. Det finns inte ett enhetligt sätt att arbeta. Ett exempel är att man i vissa fall anmärkt på en enskild por i en fog medan man i andra fall håller sig på en mer generell nivå. Hanteringen av generella anmärkningar skiljer sig också. Vissa väljer att enbart nämna de generella anmärkningarna en gång, medan andra anger det som generellt och sedan upprepar det vid varje tillfälle som det uppkommit. Resultatredovisningen från besiktningen skiljer sig också. Vissa anger anmärkningarna per lägenhet medan andra gör det per teknikområde. För att underlätta förståelsen och få en bättre kontinuitet så bör vi arbeta för att alla ska arbeta med redovisningen på 40

samma sätt och för att vi ska få en mer likvärdighet i detaljnivå för anmärkningarna. Vidare har det under studien framträtt att besiktningsorganisationen har en påverkan på utfallet. Ett exempel är att om tak och fasader besiktigats av samma person som besiktigat bygg så är det färre anmärkningar. Om det i stället besiktigats av en specialist så finns det fler anmärkningar som också är mer tekniskt avancerade. SAMMANFATTNING

Sammanfattningsvis så måste konceptet med erfarenhetsåterföring utvecklas. Vi måste gemensamt bli bättre på att dela med oss av kunskaper. Ett bättre tillvaratagande på besiktningsmännens kunskap är också en nyckel för att fel och brister ska kunna arbetas bort i ett tidigt skede. Att lämna en anmärkning helt utan åtgärd kommer med stor sannolikhet leda till framtida skador på byggnaden, och i värsta fall påverka personerna som vistas i byggnaden. Därför är det viktigt att alla fel och brister upptäcks, vid besiktning eller tidigare under processen. För att vi ska nå dit krävs att alla parter hjälps åt och att vi

gemensamt granskar det arbete som görs. Man kan också ställa sig frågan om åtgärden av ett fel håller den kvalitet som man tänkt sig, om inte kanske byggnaden inte håller den tekniska livslängd som man projekterat för. ■

Utvalda referenser Boverket. (2007). Fel och brister i nya bostäder - vad kostar det egentligen? Karlskrona: Boverket. Josephsson, P.-E., & Saukkoriipi, L. (2005). Slöseri i byggprojekt - behov av ändrat synsätt. Göteborg: FOU-Väst. Jansson, A., & Antonsson, U. (2015). Utmaningar och möjligheter vid renovering av våtrum. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Bergman, L. Besiktning, byggfel och risker vid nyproduktion av bostäder. En sammanställning och konsekvensanalys. KTH, TRITA-BYT. Master Thesis 443

LOUISE BERGMAN

Projektledare ÅF Infrastructure

HUSBYGGAREN NR 2.2018


Träfasad för flervåningshus

Material: ThermoWood med vattenfast brandimpregnering SP Fire 105, Moelven Projekt: Kv. Initiativet (B58) “Träloftet”, Vallastaden, Linköping Arkitekt: Spridd

Vi kan träfasad Moelven har under många år fått förtroendet att leverera materialet till flera stora projekt. Med vår långa erfarenhet, gedigna träkunskap och väletablerade projektavdelning är vi den naturliga träleverantören för många arkitekter och entreprenörer. Vilket projekt behöver du hjälp med?

Vi vägleder i valet av synliga träprodukter: Träfasad för flervåningshus • Trätak • Utemiljö Interiöra trä- och plywoodpaneler • Bastu Träslag • Brandskydd av trä • Behandlingar Miljöbedömningar • Miljöcertifieringar Moelven Wood Projekt 010-122 50 60 projekt.woodab@moelven.se www.moelven.se/WoodProjekt

Valvgenomföring med förmonterad isolering Vår nya LK Valvgenomföring med förmonterad isolering, brandtejp och ändtätningar säkerställer en obruten isolering genom valv och schaktbotten. • Obruten isolering • Inklusive ”form” för gjutning • Snabbt montage Besök oss på Nordbygg i monter A15:30

lksystems.se


Det lätta valet

SMARTA I-BALKSYSTEM FÖR TAK, VÄGGAR OCH GOLV Lätt • Stark • Rak • Lång

Masonite Beams AB är en av Europas ledande producenter av träbaserad I-balk, anpassad för allt från villor till höghus i trä. Produkterna skräddarsys efter kundens önskemål och är mycket enkla att hantera och bearbeta.

masonitebeams.se

VI SKAPAR UTRYMME FÖR DIN VERKSAMHET

Starkast på stål.


BYGGADMINISTRATION

MÅNGA GODA SKÄL

att anlita certifierade besiktningsmän I Sverige kan vem som helst skriva besiktningsman på sitt visitkort, utan vare sig utbildning eller kunskap. Skälet är att det inte finns yrkesbevis för besiktningsmän. Vi har heller inte kvar skråväsendet som tidigare garanterade en specifik yrkeskunskap, ett system som fortfarande lever kvar i exempelvis Tyskland.

D

et finns ändå ett sätt att försäkra sig om att man får en kvalificerad och yrkeskunnig besiktningsman och det är genom att kräva certifiering. Sedan ett tiotal år så finns ett certifierings­

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

system för besiktningsmän, såväl inom entreprenad, överlåtelse som utemiljö. – Det är vi på RISE Certifiering som ansvarar för utfärdande av certifikat, och certifieringen är framtagen i samarbete med SBR, förklarar Ulf Petersson, tekniskt ansvarig på RISE Certifiering.

INITIATIVET KOM FRÅN YRKESKÅREN

Att man började utarbeta en ett certifieringssystem i Sverige berodde på att besiktningsmännen själva började organisera sig och ville hitta sätt att kunna styrka sin kompetens. Till att börja med funderade de på att utarbeta en auktorisering i egen regi, men insåg snart att för att skapa en trovärdighet för certifikatet så krävdes att ett oberoende kontrollorgan ansvarade för certifieringarna. När vi fick uppdraget började vi utveckla en kravspecifikation tillsammans med SBR för att fånga in alla de delar som är väsentliga för en besiktningsman. Certifikatet blir en officiell stämpel på besiktningsmannens kompetens, och då måste vi vara säkra på att certifieringen också ger all den kompetens som behövs. Men samtidigt finns inget myndighets43


Bild: Bjarke Ingels Group

BYGGADMINISTRATION

När det byggs mycket är det mycket som ska bli rätt. Visionsbild över nya Västerås Resecentrum med omgivning. Detalj­planen för området beräknas gå ut för samråd under våren 2018.

krav på att en besiktningsman som anlitas för en entreprenad ska vara certifierad, inte heller om beställningen görs inom ramen för en offentlig upphandling. Det är helt upp till varje beställare att välja om man vill ställa krav på certifiering. VÄSTERÅS – EN KOMMUN SOM SER STORA FÖRDELAR MED CERTIFIERING

En kommun som valt att använda certifierade besiktningsmän där de anser att behov finns är Västerås. Erik Pavoson ansvarar för gata och parkmiljöer och sköter upphandlingarna inom de områdena. I hans områden ingår bland annat all utomhusbelysning på gator och i parker. Det är miljöer dit allmänheten alltid har tillträde och därför är det av stor vikt att vi kan känna oss trygga med att det arbete som görs blir rätt utfört. Därför utformar jag upphandlingar så att en certifiering ger bonus vid bedömningen, förklarar han. Bonusen innebär att den som lämnar in ett anbud i en offentlig upphandling får ett avdrag med 250 kronor på det offererade timpriset om man ligger på kompetensnivå 4, en nivå som kräver certifiering. På kompetensnivå 3 är avdraget 100 kronor på timpriset, och den nivån motsvarar civilingenjörsutbildning. Nivån därunder motsvarar högskoleingenjör och ger ett avdrag på 50 kronor på timpriset. 44

Det är miljöer dit allmänheten alltid har tillträde och därför är det av stor vikt att vi kan känna oss trygga med att det arbete som görs blir rätt utfört.

På det här viset ser vi till att vi alltid får en hög kompetensnivå i våra entreprenader. Ett normalt timpris ligger mellan 800 och 900 kronor, och ett avdrag på 250 kronor gör mycket i den jämförelse som görs vid urvalet. SKATTEFINANSIERING STÄLLER KRAV

För Erik Pavoson är ett av huvudskälen att de, förutom att de vill ha kvalitetsgarantier

Erik Pavoson

Ulf Petersson

på installationer på allmän plats, är en kommunal förvaltning som hanterar skattemedel. Då måste de se till att de skattepengarna används så korrekt och effektivt som möjligt och med största samhällsnytta som mål. Våra projekt är ofta både omfattande och kostnadskrävande och det krävs hög kompetens för att hålla koll på att alla handlingar och att utförandet följer bestämmelserna. Jobbar man i en skattefinansierad verksamhet så känns det ännu viktigare att se till att projektresultaten blir bra, och då är det tryggt att veta att en certifierad besiktningsman har koll. Certifieringen säkerställer en hög kompetensnivå på flera sätt. Dels genom den grundläggande utbildning som kontrolleras när de går igenom certifieringsprocessen, och dels genom den kontinuerliga uppföljningen som sker både årligen och i femårscykler.

HUSBYGGAREN NR 2.2018


FAKTARUTA – KRAV FÖR CERTIFIERING

RISE Certifiering utfärdar personliga certi­fikat för kvalificerad personal inom olika yrkesområden och uppgiften utförs som en oberoende part som granskar den sökande, s.k. tredjepartsbedömning. Dessutom är de ofta ackrediterade av myndigheter för detta arbete. Det som särskiljer tredjepartsbedömda certifieringar från andra enklare ”certifieringar”, diplomeringar eller auktoriseringar på marknaden är bland annat: ■■ En kvalitativ certifiering hos ett obero-

ende certifieringsorgan innebär att den certifierade personen ingår ett ”kontrakt” med krav att leva upp till en viss kompetens- och kvalitetsnivå under en bestämd giltighetstid – certifikatstiden. ■■ De kvalitativt certifierade har en skyldig­

het att rapportera sina aktiviteter till

Här kan man säga att en certifiering går ett steg längre än ett yrkesbevis. För yrkesbeviset får du vid ett tillfälle i livet, när du blivit godkänd efter en kvalificerande utbildning, och sedan kan du hänvisa till det resten av din yrkestid. En kvalitativ certifiering däremot, måste förnyas vart femte år, med nya kunskapsprov. Dessutom måste man årligen rapportera in de uppdrag man haft och om man fått klagomål. Och en beställare kan även lämna in klagomål till oss om en certifierad besiktningsman missköter sig, förklarar Ulf Petersson.

certifieringsorganet varje år. ■■ Det finns ett system för återrapporte-

ring av klagomål kring den kvalitativt certifierades yrkesutövning. Ett olämpligt agerande kan resultera i en indragning av certifikatet. ■■ En kvalitativ certifiering hos ett obero-

ende certifieringsorgan innebär också att certifikatet ska förnyas vart femte år. Då uppdateras kunskaperna om nya lagar och regelverk bland annat. Om besiktningsmannen har jobbat inom yrket i väsentlig omfattning får de vissa bonusar vid om-certifieringen. Om inte måste de göra om hela certifieringsprocessen från start. ■■ För besiktningsmän inom byggsektorn

krävs deltagande i minst två yrkes­ relaterade symposier per femårscykel, för uppdatering av kunskaperna.

För att behålla certifieringen måste man även delta vid minst två aktiviteter som symposier och kurser vilka SBR anordnar per femårscykel, som inkluderar olika typer av vidareutbildningar och information om nya lagar och förordningar. BYGGER PÅ DE ALLMÄNNA BESTÄMMELSERNA

I den utbildning som alla som vill certifiera sig går igenom så ingår flera olika delar. Den bygger på en typ av standardiserat material som tagits fram av ett antal organisationer som gått samman för att gemen-

■■ Den certifierade besiktningsmannen

måste omfattas av en giltig konsult­ försäkring. Det finns inom bygg- och anläggning tre olika certifieringsområden för besiktningsmän; utemiljö, överlåtelse och entreprenad. För den som söker certifiering krävs följande: 1 En godkänd utbildning inom ett relevant område 2 En tillräckligt lång yrkeserfarenhet inom relevant område 3 En sammanställning över projekt med rätt kvalifikation 4 En av RISE Certifiering godkänd tentamen på rätt nivå och rätt område 5 Ett lämplighetsintyg

samt lägga grunden för utbildningen. Det material de tagit fram samlas i en dokumentsamling som kallas ”Allmänna Bestämmelser”, som i sin tur har olika inriktningar för olika typer av entreprenad. I materialet finns även referenser till alla relevanta lagar och förordningar som styr kvalitetssystemet kring en entreprenad. I slutet på utbildningen skriver man en tentamen. Så en certifiering är egentligen en högre bekräftelse på att man besitter tillräcklig kunskap om de Allmänna bestämmelserna. Och det är den här kompetensen som Erik Pavoson uppskattar att han får, inte minst de kontinuerliga uppdateringarna de certifierade måste genomgå. Jag hinner ju inte hålla koll på hur lagar och regelverk förändras under tid, utan där kan jag förlita mig på att den certifierade besiktningsmannen alltid är uppdaterad. Jag använder också gärna de besiktningsmän jag jobbar med som kvalificerade bollplank i arbetet med nya projekt, avslutar Erik Pavoson. ■

Foto: Konstemuséet Västerås stad.

YLVA SJÖNELL

Frilansjournalist Erik Pavoson ansvarar bl a för utomhusbelysning på gator och i parker.

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

45


BYGGADMINISTRATION

Räkna fram byggnadens klimatpåverkan och få konkurrensfördelar Snart kan det bli ett allmänt krav att ta fram en klimatdeklaration för alla nybyggnader enligt Boverkets förslag till regeringen. Detta kommer att ge konkurrensfördelar till byggnader som har lägst klimatpåverkan och på ett betydande sätt förändra hur vi bygger och väljer byggmaterial i framtiden. För att kunna bedöma klimatpåverkan krävs inventerings­

F

ör att klara en omställning till ett hållbart samhälle krävs betydande förändringar i hur vi väljer byggmaterial och bygger. Byggprocessen har i framtiden större klimatpåverkan än uppvärmning av byggnader. Med det kostnadsfria verktyg som IVL utvecklat med stöd från E2B2 och Smart Built Environment går det att redan på ritbordsstadiet göra en klimatdeklaration för byggnaden. Fördelen är då att man kan man välja lösningar med minimal klimatpåverkan redan innan huset är byggt och på så sätt påverka utvecklingen i en positiv riktning. Att bygga ett hus idag förorsakar lika stor klimatpåverkan som att värma bostaden 46

25 000

metodik, bedömningsmetoder, miljödata för alla byggresurser och beräkningsstöd i form av ett verktyg som alla i sektorn kan använda som beställare eller för att svara på ett anbud. För att ta fram en klimatdeklaration har IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0).

KILOTON CO2e/år SCENARIO

20 000 UPPVÄRMNING

15 000 10 000

KÄND TEKNIK

5 000

INNOVATIONER

BYGGPROCESSEN

0

2000

2015

under 50 år. Med tanke på de klimatförbättringar som sker i uppvärmningssystemet kommer byggmaterialens belastning dominera i framtiden. Trots att byggprocessen

2030

Bild 1. Byggsektorns klimatpåverkan baserat på historiska data och ett scenario där vi med hjälp av känd teknik klarar en betydande reduktion till 2030 och ytterligare förbättringar genom förväntade innovationer till 2045 (Erlandsson m.fl. 2017a).

2045

bedöms ha lika stor klimatpåverkan som de svenska persontransporterna, har styrmedelfokus hittills legat på att begränsa energianvändningen under byggnadernas drifts-

HUSBYGGAREN NR 2.2018


fas. Vi kan samtidigt konstatera att vi runt 2030 kommer ha en fossilfri fordonsflotta och minimala utsläpp från energisystemen som värmer upp våra byggnader.

Underhåll 1

Reparation

Utbyte

Ombyggnad

Driftsenergi

Driftens vattenanvändning

Demontering, rivning

Transport

Restprodukthantering

Bortskaffning

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

Användning

Till hindren för en bredare användning av LCA hör att det saknas öppna och kostnadsfria verktyg som ger ett entydigt resultat. Detta kan framför allt få mindre entreprenörer att avstå från att göra LCA, vilket i sin tur betyder att även beställare tvekar. Detta har vi framförallt sett som en begränsning vid offentlig upphandling. IVL har därför i ett projekt finansierat av E2B2 och Smart Built Environemt utvecklat ett verktyg som möter dessa krav. Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM1.0) resulterar i en komplett klimatdeklaration för en byggnad, från utvinning av naturresurser till dess att byggnaden är färdig att tas i bruk (A1-A5). Miljöberäkningsverktyget har utvecklats i samarbete med aktörer som har stor påverkan på de krav som ställs vid utformning och upphandling av byggnader. Nedan beskrivs den LCA som kan göras

Bygg- och installationsprocessen

VERKTYG, BM 1.0

Transport

BYGGSEKTORNS MILJÖBERÄKNINGS-

A 4–5: Byggproduktionsskedet

Tillverkning

För att ställa krav på en byggnads klimatprestanda krävs det en vetenskapligt förankrad och allmänt accepterad metod. En livscykelanalys, LCA, hjälper till att beräkna klimatpåverkan och även andra miljöpåverkanskategorier och är på så sätt en metod som gör det möjligt välja de miljömässigt bästa alternativen. För att göra LCA-metodiken entydig har ett internationellt standardiseringsarbete genomförts. Detta arbete preciserar de metodval som behövs, så att en beräkning för ett byggmaterial ger samma svar oavsett vem som gjort beräkningen. Vi kallar detta robust LCA. En viktig del av detta standardarbete är att ett byggmaterials eller en hel byggnads livscykel delas in i ett antal livscykelsskeenden. Dessa innehåller i sin tur informationsmoduler, det vill säga LCA-resultat som beskriver en given del av byggnadens miljöpåverkan och kan läggas samman för att tillsammans beskriva en byggnads miljöpåverkan under hela dess livscykel. Inom byggbranschen finns således ett gemensamt regelverk med standarder för hur livscykelanalys ska göras för olika insatsvaror, byggmaterial och byggnader. Denna gemensamma LCA-metodik används idag av frivilliga miljöcertifieringssystem såsom LEED, BREEAM, FEBY18 och Miljöbyggnad 3.0 vilka har ökat intresset för dessa analyser.

C: SLUTSKEDET

Transport

DRIVANDE KLIMATKRAV

A 1–3: Produktskedet

B: ANVÄNDNINGSSKEDET

Råvaruförsörjning

KONKURRENSNEUTRALA OCH INNOVATIONS­

A: BYGGSKEDET

A1

A2

A3

A4

A5

B1

B2

B3

B4

B5

B6

B7

C1

C2

C3

C4

Tabell 1. En byggvaras (EN 15804) eller en byggnads (EN 15978) livscykel uppdelat på skeden och informationsmoduler. Skede A är en svensk benämning enligt SIS TK 209.

A5.1

Spill, emballage och avfallshantering

A5.2

Byggarbetsplatsens fordon, maskiner och apparater

A5.3

Tillfälliga bodar, kontor, förråd och andra byggnader

A5.4

Byggprocessens övriga energivaror (som gasol och diesel för värmare och dylikt, köpt el, fjärrvärme o.s.v.)

A5.5

Övrig miljöpåverkan från byggprocessen, inkluderar övergödning vid sprängning, markexploatering, kemikalieanvändning o.s.v.

Tabell 2. Inforationsmodul 5 uppdelad i underliggande informationsmoduler för en ökad transparens av bygg- och installationsprocesend delar.

med Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg i denna version (BM1.0). Verktyget är designat som är ett lämpligt första steg i att introducera en allmän klimatdeklaration för en byggnad. I framtiden kan verktygets funktionalitet byggas ut allt efter att marknadens vana att tillämpa LCA ökar samt att beräkningarna görs mer omfattande och digitalt. VAD ÄR INDATA FÖR EN ENKEL JÄMFÖRANDE KLIMATKALKYL

För att göra en LCA-beräkning så behövs en resurssammanställning över alla de resurser som åtgår i de livscykelskeden som inventeringen omfattar. En byggnads livscykel är indelad i ett fast antal standardiserade livscykelskeden som i sin tur består av ett antal informationsmoduler (se Tabell 1). Minsta omfattningen på inventeringen för att göra en så minimal LCA för en byggnad som möjligt, och ändå möjliggöra den enklaste formen av jämförelse, kräver att informationsmodul A1 till A5 beaktas, det vill säga hela byggskedet. En mindre omfattning (exempelvis A1-3 som Boverket föreslagit) skulle sneddriva konkurrensen, eftersom en högre grad av prefabricering flyttar

miljöpåverkan från A5 till A1-3. För en byggprodukt räcker det däremot att bara produktionsskedet (A1-3) ingår. Den LCA-databas som finns i BM1.0 för byggmaterial omfattar modul A1-3 och är den minsta omfattning som är obligatoriskt att redovisa enligt den standarden för att ta fram miljövarudeklaration, EPD, för en byggprodukt (EN 15804). Det har visat sig vanligt i framförallt i utländska LCA-beräkningar att inte inkludera byggarbetsplatsen klimatpåverkan. Denna del av byggprocessen ingår som en naturlig del av kostnadskalkylen för att byggprojekt och i Sverige ser vi därför ingen anledning att inte inkludera denna del i byggskedets miljöpåverkan. Tvärt om, näringslivsintressenterna i projektet ansåg att det behövs en bättre transparens för vad som faktiskt inkluderats i varje LCA-beräkning för A5 bygg- och installationsprocessen, varför vi här bestämt att lägga till ett antal underliggande informationsmoduler (se tabell 2). Nästa steg är att resurssammanställningen från en byggkalkylmjukvara eller ett BIM-verktyg mappas mot BM1.0 resurser som i sin tur är kopplade mot LCA-data.

47


BYGGADMINISTRATION

kg CO2e/m2

Denna mappning mellan kostnadskalkylens resurs och en generisk byggresurs som finns i BM1.0 görs manuellt. Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg innehåller byggmaterial alltid angivna i kg, medan byggkalkylen använder olika slags enheter för sina kalkylposter, varför det ofta krävs en enhetsomräkning när denna mappning görs. Verktyget har en funktion för att komma ihåg dessa mappningar och enhetsomvandlingar, verktyget är på så sätt självlärande. Vissa delar av en kalkyl såsom arbetstid har ingen miljöpåverkan och nollas genom att mappas mot en resurs som heter ”Ej miljöbelastande”. För att säkerställa att tillräcklig andel av resursammaställningen ingår i LCA-resultatet så beräknas följande två kvalitetsindikatorer ut: ■■ Andel av byggresurssammaställningens resurser som ingår i miljöberäkningen, kr/kr totalt, givet som kostnads-%.

FÖRE

MILJÖKLASS A

Referens- Aktuell byggnad byggnad

struktion som formar avgränsning mot terrass ■■ Klimatskal och stomme, där klimatskalet

inkluderar ytterväggar och takkonstruktion ■■ Garage/källare, det vill säga byggdelar

ovan grundkonstruktionen och första våningens bjälklag ■■ Invändig stomkomplettering, konstruk-

tioner såsom trappor, golv, innertak och ej bärande väggar ■■ El- och telesystem ■■ VVS, det vill säga värme, ventilation

och sanitet 48

E

C F

B MILJÖKLASS A

resurser som ingår i miljöberäkningen, kg/kg totalt, givet som vikt-%

■■ Grundkonstruktion, uppbyggande kon-

Byggdelsuppdelat

D

■■ Andel av byggresurssammaställningens

Vi har gjort kontrollberäkningar och om inventeringen omfattar de 25 mest betydande enskilda kalkylposterna så ger detta ett resultat som motsvarar över 80 procent av byggnadens totala klimatpåverkan. Vi föreslår därför att minst 80 procent är rimligt som ett minsta krav på mappningens omfattning, det vill säga minst 80 vikt-% och/eller 80 kostands-% av resurssammanställningens kalkylposter måste mappas mot LCA-data för att möjliggöra någon form av enkel jämförelse. Nästa fråga att ta ställning till är vilka byggdelar som kan ingå i klimatdeklarationen. Nedan redovisas en bruttolista för ett hus och där de ifyllda byggdelarna är det som vi betraktar som en grundnivå för att göra en jämförbar klimatdeklaration för A byggskedet: ■■ Grundförstärkning, dvs. terrassering, markförstärkning, pålning m.m.

EFTER

100

200

300

400

kg CO2e/m2

Bild 2. Olika möjligheter till jämförelse i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg där klimatpåverkan kan visa före och efter åtgärd eller jämförelse med någon form av krav eller referensvärde (övre bild). En referensdatabas som kommer att utvecklas av de som använder BM och kommer att användas för att få fram fördelning av byggnadernas klimatpåverkan (klass A till F) och hur denna utvecklas över tiden (undre bild).

■■ Transportsystem, hiss m.m. ■■ Ytskikt, färg, tapet, klinker osv. ■■ Övrig inredning, sakvaror, skåp, garde­

rober osv. Notera ovan att vi föreslår att garage/källare är en obligatorisk byggdel, men att denna byggdel här är definierad på ett sådant sätt att den går att räkna bort (bottenplattan ansluter då direkt mot bottenbjälklaget). När resurssammanställningen ska användas för att skapa ett referensvärde så kommer därför garage/källardelen, det vill säga att alla byggdelar mellan grundkonstruktionens ovansida och bottenbjälklaget att räkas bort. VAD SKA MAN JÄMFÖRA MED

När användaren lagt in alla indata i BM som behövs och som beskrivits i stycket ovan, så är det bara att trycka på en knapp för att få fram klimatkalkylen. Vi tänker oss att denna första beräkning görs genom att uteslutande använda de generiska miljödata som finns i verktygets LCA-databas. Genom att göra kalkylen i tidigt skede kan olika alternativ kan utvärderas och på så sätt underlätta för miljöeffektiva val. Om något generiskt LCA-data saknas i BM kan givetvis miljödata för detta material läggas in, för

att åstadkomma en så hög datatäckning som möjligt. Utöver byggmaterialens klimatpåverkan (modul A1-3), tar verktyget även hänsyn till transporterna (modul A4), genom att det finns ett generellt transportscenario upplagt för varje enskilt byggmaterial som finns i verktygets LCA-databas (Erlandsson 2018). Vidare finns ett generellt spill inlagt på samtliga byggmaterial. Verktyget kommer med andra ord att automatiskt räkna fram ett generellt värde för informationsmodul A4 och A5.1. Dessa värden går att göra platsspecifika. Detta arbete är endast nödvändigt om bidraget från dessa informationsmoduler bidrar på ett betydande sätt. I senare skeden i byggprocessen är det möjligt att välja leverantör och det är därför också möjligt att byta ett generellt dataset från verktygets databas till ett leverantörsspecifikt. I dagsläget saknas det digitala miljövarudeklarationer (EPD). Men inom en snar framtid förväntar vi oss att dessa EPD:er finns tillgängliga digitalt. Det är som användare av verktyget möjligt att lägga upp miljövarudeklarationer och på så sätt byta från de generella till specifik miljödata. Denna funktion är också den som efterfrågas i Miljöbyggnad 3.0. För att förenkla för alla som använder verktyget så kommer

HUSBYGGAREN NR 2.2018


Välkommen att träffa oss på Nordbygg i monter AG:19

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag! Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott. Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker. Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler. Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer. På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner.


BYGGADMINISTRATION

IVL att verifiera de EPD:er som lagts in av användarna och kvalitetsklassa dem med Q-metadata (Erlandsson 2017b) och göra dem tillgängliga för alla användare. På sikt förväntar vi oss att Smart Built Environment tar fram stöd för att digitalisera EPD:er samt att de som publicerarar dem, eller rättare sagt den som granskar EPD även kompletterar med de Q-metadata som behövs för att bedöma kvalitén på en enskild EPD. På så sätt stimulerar verktyget till att göra bättre produktval, eller att byta ut olika konstruktionslösningar. Verktyget har tagit höjd för att användarna tillsammans ska bygga en gemensam referensdatabas. När en beräkning för en byggnad är klar sparas den ner i användarens bibliotek. Samtidigt avkodas beräkningen och tillsammans med andra användare så utgör beräkningen grunden för referensbyggnaderna för olika byggnader (förutsatt den har uppfyllt de minimikrav på datakvalitet som givits ovan). På så sätt kommer användarna att tillsammans kunna utveckla referensbyggnader att jämföra sig med. HUR KAN EN LCA-BERÄKNING ENKELT FÖLJAS UPP

För att säkerställa en sund konkurrens och ett trovärdigt kravställande måste det finnas rutiner för att följa upp att projekterad klimatpåverkan uppfylls eller överträffas av hur det blev i verkligheten. Det enklaste sättet att följa upp att en LCA-beräkning för en byggnad blev som det antogs i tidigare skeden och kontrakterats är att utgå ifrån den underliggande kostnadskalkylen och alla dess inlagda kalkylposter i BM1.0. I det fall andra antagande än de generella värden som finns i verktyget för spill eller transportscenario så listas dessa i bilagan till verktygets klimatdeklaration. På samma

Artikelförfattaren Martin Erlandson.

sätt listas i denna bilaga till klimatdeklarationen vilka generella resurser som ersatts med egna leverantörsspecifika val, eller om egna LCA-data lagts till för en resurs. På så sätt behövs bara det som avviker från det branschgemensamma scenariot granskas. Speciellt fokus bör läggas på att i efterhand säkerställa att de specifika produkter som valts (med en EPD som underlag) faktiskt också har köpts in. Notera att det är möjligt att köpa in en annan produkt än den som användes i tidigare skeden om den nya produkten har en EPD och att klimatprestanda för denna är minst lika bra som för den ursprungliga produktens. I de fall den ursprungliga byggkalkylen innehåller många ändringar som gjorts under byggprocessen föreslår vi att den ursprungliga kalkylen hela tiden uppdateras i BM och följer samma etablerade rutiner som vid hantering av ändringar. Genom att knyta uppdateringen av klimatdeklarationen till ÄTA (Ändringar, Tillägg, Avgående) så kommer den ursprungliga klimatberäkningen att bli korrekt i förhållande till det slutliga resultatet (så som huset byggts). Speciellt viktigt är det att denna uppdate-

(BM1.0) baseras på livscykelanalysmetodik och hjälper även icke-experter att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. ■■ För att minska byggandets miljöpåver-

kan krävs ökat fokus på utveckling av strategier för byggprocessen, men det är samtidigt viktigt att detta inte sker till priset av ökad påverkan under användningsskedet och återvinningen i slutskedet. ■■ Med detta nya beräkningsverktyg är det

både kostnadseffektivt och enkelt att göra en klimatdeklaration som möjliggör en första jämförelse mellan olika konstruktionslösningar.

50

VAD HÄNDER NU?

Boverket har kommit med en första rapport i ett regeringsuppdrag där de föreslagit ett krav på en klimatdeklaration. En kvalificerad gissning är att det sedan tar ca 2 år innan detta kommer finnas som ett lagkrav. I sektorns färdplan mot en klimatneutral bygg- och fastighetssektorn slår man också fast att det behövs ett krav på en obligatorisk klimatdeklaration. För att klimatdeklarationen ska få någon effekt krävs det att den används i tidiga skeden för att göra klimatförbättringar, av entreprenören för att göra ytterligare förbättringar samt i inköpsprocessen köpa in byggmaterial och andra insatsvaror med den lägsta klimatpåverkan. BM kommer att vara en viktig del i denna process och säkerställer att det finns ett miljöverktyg tillgängligt för alla. BM kommer nu vidareutvecklas i ett projekt med medel från Smart Built Environment för att möjliggöra en digital LCA-beräkning. ■ Referenslista

FAKTARUTA - VIKTIGA RESULTAT ■■ Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg

ring av grundkalkylen görs i de fall som det finns ett ekonomiskt incitament kopplat till klimatdeklarationen (Erlandsson m.fl. 2018).

■■ Om livscykelanalys används för att ställa

miljökrav på byggnader skapar beräkningsverktyget potential för utveckling av nya innovativa produkter och konstruktionslösningar. ■■ I BM1.0 klimatdatabas finns miljö-

prestanda för generiska produkter. Dessa värden kan lätt ersättas med företagsspecifika data om leverantören tagit fram en miljövarudeklaration. ■■ På sikt är ambitionen att inkludera

hela livscykeln, alltså även driftenergianvändningen, i Byggsektorns Miljö­ beräkningsverktyg.

Erlandsson M (2017): Blå Jungfrun version 2017 med nya cement. IVL Svenska Miljöinstitutet, rapport C250, november 2017. Erlandsson M (2017): Byggmaterialindustriernas klimat­ påverkan inom bygg och anläggning. IVL Svenska Miljöinstitutet, uppdragsrapport till Byggmaterialindustrierna, 2 april 2017. Erlandsson M (2017). Framtidens smarta digitala miljöberäkning. Introduktion till resurshubben och arbetsprocessen. Smart Built Environment, IVL Svenska Miljöinstitutet, rapport C 259, oktober 2017. Skanska 2017. Konsekvensanalys klimatneutralitet 2050, Skanska Sverige. (internt strategi dokument, ej publikt tillgängligt) Uppenberg S, Ekström D, Liljenroth U, Nadia Al-Ayish (2017): Klimatoptimerat byggande av betongbroar. Råd och vägledning. WSP Sverige, SBUF projekt 13207, maj 2017. MARTIN ERLANDSSON

Tekn. dr, IVL Svenska miljöinstitutet

HUSBYGGAREN NR 2.2018


Förändra branschen med oss Det händer mycket på Bonava just nu. Nära 9 000 hem är under utveckling i norra Europa och vi behöver rekrytera många nya kollegor. Vi utmanar oss själva varje dag för att förändra branschen och skapa bättre hem och liv för fler. Delar du vår passion och vill vara med att utveckla framtidens boende? Följ vår resa på bonava.se/joinourjourney

Bonava är en ledande bostadsutvecklare i norra Europa. Bonava har skapat hem och grannskap sedan 1930-talet. Bonava har 2 000 anställda med verksamhet i Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge, St Petersburg, Estland och Lettland och en omsättning på 14,5 miljarder kronor år 2017. Bonava är noterat på Nasdaq Stockholm.


JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

BO SVENSSON

Advokat bo.svensson@foyen.se

Om entreprenörens ersättningskrav grundas på ÄTA-arbete eller hinder, spelar det någon roll? Med avstamp i Allmänna bestämmelser (AB 04 och ABT 06) och ett par rättsfall försöker advokat Bo Svensson besvara denna fråga. Artikelförfattaren utgår från entreprenader reglerade genom AB 04 eller ABT 06 utan avsteg. Hänvisningar till enskilda bestämmelser i Allmänna bestämmelser sker kortfattat med exempelvis ”2:4”, vilket då betyder AB 04/ABT 06 kap 2 § 4. Skiljer sig AB 04 och ABT 06 åt tydliggörs detta. VAD BRUKAR INTRÄFFA I ENTREPRENADER? ÄTA-ARBETEN

I entreprenader föreskrivs ofta ÄTA-arbeten (2:3), vars värde ska beräknas och faktureras enligt parternas avtal och kap 6 i Allmänna bestämmelser. Detsamma gäller likställda ÄTA-arbeten, d.v.s. arbeten föranledda av bristande kalkylförutsättningar (AB 04, 2:4, 1:6–8 respektive ABT 06, 2:4, 1:6,7 och 9). Vid ersättningsreglering av likställda ÄTAarbeten stöter man dock på en problematik som inte alltid uppmärksammas och det är distinktionen mellan likställda ÄTA-arbeten och hinder. Den distinktionen är del av huvudtemat i artikeln. Låt oss därför titta närmare på distinktionen. Att entreprenören får en större resursförbrukning än denne tänkt – utifrån kalkylförutsättningarna – behöver nämligen inte innebära ett likställt ÄTA-arbete. Genom 2:4 likställs ”arbeten som föranleds av (brister i kalkylförutsättningar)” med föreskrivna ÄTAarbeten (2:3). Ordalydelsen ger vid handen att resursen ska motsvara något utfört arbete

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

för att klassificeras som likställt ÄTA-arbete. Då kan resurser i ”stillestånd” inte utgöra likställda ÄTA-arbeten och ska då heller inte värderas och faktureras som sådana. Frågan är dock inte okontroversiell. På sina håll har gjorts gällande att bl.a. bristande tillträde till arbetsområdet kan utgöra en bristande kalkylförutsättning (1:6) och ersättningen ska då, påstås det, värderas och faktureras som likställt ÄTA-arbete oavsett om arbete utförts eller inte. Min bedömning är att oavsett visst utrymme eller inte för ett sådant nyanserat synsätt bör utgångspunkten vara att ÄTA-arbeten (2:3 eller 2:4) förutsätter någon form av utfört arbete. Det hindrar inte hybridförhållanden. Exempelvis kan arbetare vara sysslolösa (stillestånd) medan arbetsledare arbetar med exempelvis planering av ometablering (2:4). FÖRLÄNGD KONTRAKTSTID OCH HINDER

För det fortsatta resonemanget bör också beaktas att ÄTAarbeten kan resultera i att kontraktstidens längd ändras i den utsträckning ÄTA-arbete eller förändringar i förhållande till

angiven mängd i kontraktshandlingarna (läs mängdkontrakt) påverkar möjligheten att hålla kontraktstiden (4:2). Även andra förhållanden kan påverka tid och kostnader. I 4:3 anges att entreprenören har rätt till erforderlig förlängning av kontraktstiden om han hindras att färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden på grund av ett antal omständigheter listade i p.1–5 (hinder). Av särskilt intresse här är p.1; ”omständighet som beror på beställaren eller något förhållande på hans sida”. Då kan entreprenören nämligen ha rätt till ersättning, och inte endast tidsförlängning. Ersättningsrätten framgår av 5:4; ”Vid hinder enligt 4:3 p. 1 har entreprenören rätt att erhålla ersättning av beställaren för den kostnad som därigenom orsakas”. Nämnas kan att 5:4 därefter även innehåller en uppenbar förhandlingskompromiss inom BKK innebärande att kostnaderna ibland ska delas mellan beställaren och entreprenören. Noteras bör också entreprenörens aviseringsskyldighet – ”utan dröjsmål” – beträffande varje omständighet som görs

gällande som hinder (4:4). Inte sällan föreskrivs i AF-delarna att aviseringen ska ske skriftligt. Utan avisering bortfaller, som utgångspunkt, entreprenörens rätt till mer tid och ersättning. Om man nu återgår till 4:3 p.1 och 5:4, vad innebär bestämmelserna, hur är prognosen för entreprenören att få ersättning vid hinder? Klart är att entreprenören då måste visa (kunna bevisa) att han hindrats på grund av omständighet som beror på beställaren eller något förhållande på hans sida. Entreprenörens bevisbörda avser såväl hindret som sådant (omständigheten) som att hindret beror på beställaren eller något förhållande på hans sida. I kommentartexten till AB 04, 4:3, hänvisar BKK till den praxis som utvecklats inom köprätten beträffande kontrollansvar och som regleras genom köplagen §§ 27 och 57. Men även ett annat rekvisit i 4:3 är av intresse; entreprenören ska hindrats att färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden. Av Begreppsbestämningar med anmärkningar framgår att kontraktstiden är

53


JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA den tid som är angiven i kontraktshandlingarna för utförande av kontraktsarbetena eller huvuddel därav. Ofta finns dock visst ”glapp” i tidplanen som gör att färdigställandet, trots hinder under resans gång, kan ske inom kontraktstiden (förskjutningar av arbeten har skett men där tillräckligt tidsutrymme, totalt sett, har funnits). Föreligger då ingen rätt för entreprenören till ersättning för hinder? Frågan är omdebatterad i litteraturen och rättspraxis är inte enhetlig. I ett rättsfall (Svea hovrätt) lägger domstolen stor vikt vid ordalydelsen och anger att ersättning vid hinder förutsätter att entreprenören har hindrats att färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden. I ett annat rättsfall (Solna tingsrätt, domen fastställd av Svea hovrätt) angavs dock det motsatta. Efter att tingsrätten i det senare målet hade ställt de två synsätten mot varandra, bl.a. genom hänvisningar till olika uppfattningarna i litteraturen, skriver tingsrätten ”Vid en försening i entreprenaden är det dock för tingsrätten uppenbart att kostnader uppstår även om entreprenaden kan slutföras inom angiven tid.” Klart är emellertid att entrepre­nören, under alla förhållanden, måste visa (kunna bevisa) en tidsförskjutning p.g.a. hindret. Noteras bör också formuleringarna i 4:2 och 4:3 om hur mycket kontraktstiden ska förlängas. I 4:2 anges ”i den utsträckning ÄTA-arbetet… påverkar möjligheten att hålla kontraktstiden” och i 4:3 anges ”erforderlig förlängning”. Formuleringarna ska läsas i ljuset av kommentartexten till 4:3 där BKK hänvisar till en allmän lojalitetsplikt mellan parterna innebärande att entreprenören har att, om möjligt, begränsa tidsförlängningen genom en rationell användning av sina resurser. Oavsett oklarheten i fråga om kontraktstiden måste överskridas eller inte så bedömer jag att entreprenören ökar sina möjligheter

54

till ersättning om han kan påvisa en tydligt, tidigare upprättad, detaljerad tidplan (4:1). Samma uppfattning har jag om entreprenören kan uppvisa en dagbok vari omständigheterna han gör gällande som hinder finns beskrivna (2:13). Saknas uppgifterna (omständigheterna), och beställaren bestrider dem, gäller det motsatta, d.v.s. uppförsbacke för entreprenören. Att det är på just det sättet framgår av rättspraxis. Utöver de nu nämnda rekvisiten, och entreprenörens bevisbörda, kvarstår ytterligare utmaningar för entreprenören. Entreprenören måste nämligen också visa skadan och skadans storlek. Notera då att det är kostnader som kan ersättas (exklusive entreprenörarvode/ vinst). Kostnaderna ska dessutom ha uppkommit p.g.a. hind­ret. Med det menas att utan hindret hade kostnaderna inte funnits. Ett slags skadestånd alltså. Någon fakturering för exempelvis stillastående arbetare och underentreprenörer och oanvända hjälpmedel motsvarande ÄTA-arbeten med vinstpåslag (eventuellt utifrån timprislistor) ska inte ske. Stöd i Allmänna bestämmelser för schablonberäkningar av ersättningarna, såsom timprislistor o.s.v., finns heller inte vid hinder. Inte sällan uppkommer hinderskostnaden, de facto, först efter att hindret, helt eller delvis, undanröjts och under en period därefter. Ofta är de

kostnader som upplevs som ”onödiga” under hinderperioden inte ersättningsgilla hinderskostnader eftersom de hade funnits ändå (men hade då förvisso, utan hindret, varit till nytta). Det hindrar förvisso inte att ersättning för hindret kan komma att utges, men då för en helt eller devis annan period. Den relevanta kostnadsbedömningen för hindret måste således inte sällan ”flyttas fram” i tid, rent tankemässigt. Bedömningarna i denna del påverkas vidare av om kontraktssumman är fast eller om den ska beräknas utifrån någon form av löpande räkning. SLUTSATSER

Entreprenörens rätt till ersättning skiljer sig åt beroende på vilken typ av ersättning det är fråga om. Ofta sammanblandar man krav grundade på likställda ÄTA-arbeten (2:4 och kap 6) med krav grundade på hinder (4:3 p. 1 och 5:4). Inte sällan innehåller cocktailen också krav på ersättning för forcering (4:6) eller krav på ersättning vid rubbade förutsättningar (6:5). Spelar det då någon roll? Egentligen inte kan man ju tycka så länge parterna är nöjda. Men om parterna, av någon anledning, hamnar i tvist kommer dessa frågor ofta upp på bordet. Har parterna då inte följt avtalet (Allmänna bestämmelser) är det ofta resurskrävande att försöka ”backa bandet” och göra rätt i efterhand. Värt att notera är

också att preskriptionstiden för kraven är olika (5:20 jfr med 6:19). Bilden kompliceras ytterligare av bevisfrågor som kan vara svåra, men nödvändiga, att i efterhand försöka reda ut. Situationen blir onödigt komplicerad (för båda sidor). Att entreprenören kan ha en jobbig uppförsbacke vid krav på ersättning vid hinder, inte minst i bevishänseende, är emellertid uppenbart. Det bör dock nämnas att samma omständigheter i vissa fall kan utgöra grund för ersättningskrav för i första hand ÄTAarbeten, i andra hand rubbade förutsättningar o.s.v. Man kan heller inte helt bortse från att beställare, sannolikt, inte alltid betalar ”rätt” belopp i entreprenadprojekt. Hur ”fel”, och om det oftast slår åt det ena eller andra hållet (beställare – entreprenör), låter jag vara osagt. Eftersom entreprenadrätten ytterst är avtalsrätt kan parterna sinsemellan med fördel dock reglera hur man ser på olika frågor. Ett sätt härför är att beställaren använder AFdelen. Däri kan tydliggöras exempelvis om kontraktstiden måste passeras, eller inte, för att entreprenören ska ha rätt till ersättning vid hinder. Däri kan också tydliggöras om schabloniserade beräkningsmetoder då ska tillåtas, förslagsvis samma timprislistor som vid ÄTA-arbeten. Exemplen kan göras många fler. Som alternativ handling till AF-delen kan annan kontraktshandling användas. Parterna måste dock alltid beakta rangordningsregeln i 1:3 och tydligt redovisa eventuella ändringar av Allmänna bestämmelser på ett korrekt sätt. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 2.2018


DETALJER SOM FÖRHÖJER

KO M BI NERA S MAKF U LLT - två naturmaterial i skön förening

Benders staketvariationer hjälper dig rama in din uteplats och trädgård, gärna tillsammans med en snygg mur. Vårt dekormaterial ger en levande och lättskött yta, avgränsa en gång, lägg längs husväggen eller som marktäckare i en rabatt.

Våra markprodukter och murar i natursten och betong kompletterar varandra perfekt - ett smart sätt att skapa spännande och livfulla miljöer med kvaliteter som står sig. Utnyttja de olika materialens styrkor till din fördel, så håller du nere kostnaderna utan att pruta på vare sig funktion eller estetik.

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM @benderssverige

SNYGGT, TRYGGT TAK Passform, slitstyrka och frostbeständighet är självklara egenskaper hos våra produkter. Låt både hjärta och hjärna vara med och styra, och valet blir rätt!

Det naturliga valet www.benders.se


Yrkesporträtt STUDERANDE TILL BYGGINGENJÖR

’’ 

Jag har alltid haft ett öga för design och arkitektur så för mig blev valet husbyggnadsteknik självklart.

ELIN WERME HAR LÄST DRYGT HÄLFTEN av den tre år långa utbildningen till husbyggnadsingenjör vid Jönköpings tekniska högskola. Elin är en av SBR:s många anslutna och när Husbyggaren når henne för att ställa några frågor så berättar hon engagerat om stundande utlandspraktik och framtidsutsikter. Hur kommer det sig att du sökte in till denna utbildning? Eftersom jag länger varit intresserad av arkitektur, design, hållbartbyggande och gillar att lösa problem. Att dessutom ha två föräldrar inom byggbranschen som inspirerar mig påverkade definitivt valet. När tar du examen och hur tror du att arbetsmarknaden ser ut då? Med det generationsskifte som pågår och den arbetskraftsbrist som finns i byggbranschen idag så tror jag arbetsmarknaden kommer se bra ut när jag tar examen 2019. I vår utbildning jobbar vi mycket med BIM vilket är ett arbetssätt som tillämpas allt mer i branschen. Denna kompetens ger nya generationens byggingenjörer en fördel på arbetsmarknaden. Inom vilket område fördjupar du dig, vad gör att du väljer denna profil? På Jönköpings Universitet så kan vi välja att fördjupa oss inom Husbyggnadsteknik eller inom Väg- och vattenteknik. Jag har alltid haft ett öga för design och arkitektur så för mig blev valet husbyggnadsteknik självklart. Som studerande till ingenjörn kan man ansluta sig till SBR och ta del av medlemsförmåner. Vilken nytta har du haft av att vara ansluten till SBR? Kurslitteratur är en stor kostnad för oss studenter och som

ansluten till SBR får jag rabatt på bygglitteratur på Svensk Byggtjänst och Studentlitteratur och har på så sätt minskat mina kostnader. SBR hjälper även studenter att hitta praktikplats. Innan jag bestämde mig för att göra min praktik internationellt så hade jag kontakt med SBR angående detta och fick hjälp att hitta företag som passade mig. SBR erbjuder även rådgivande personer inom byggbranschen, som man kan använda som ett bollplank vid idéer och problemlösning. Detta är inget jag har använt mig av ännu, men något som jag tänker att jag kommer ha användning av vid examensarbetet. Samhällsbyggnadsbranschen är vad man kallar en traditionellt mansdominerad bransch. Hur ser det ut på din kurs, är genusfrågor något som finns med i kursplanen och diskuteras? Även mina kurser är mansdominerade, genusfrågor är något som nämnts men tyvärr inte diskuteras eller finns med i kursplanen. Du kommer att göra din praktik utomlands, var och varför? Jag ska göra praktik på företaget Atlas Industries i Ho Chi Minh, Vietnam, där jag kommer vara på Atlas olika ingenjörs-avdelningar och bland annat arbeta med BIM. Jag väljer att göra min praktik utomlands dels för den kulturella upplevelsen men även för att öppna dörrarna för ett internationellt arbete i framtiden. Vad vill du arbeta med fem år efter examen? Efter fem år i byggbranschen är mitt mål att jobba som projektledare eller med produktutveckling hos ett företag som prioriterar miljöfrågor och hållbart byggande. ■

NAMN: Elin Werme ÅLDER: 22 TITEL: Student STUDERAR TILL: Husbyggnadsingenjör UTBILDNING: Jönköpings tekniska högskola, Husbyggnad- & väg och vatten-teknik, byggingenjör, termin 4, år 2. FRITIDSINTRESSEN: Träning, mode och nya upplevelser SÅG SENAST PÅ BIO: Solsidan SENAST LÄSTA BOK – FÖRUTOM KURSLITTERATUR: Omgiven av idioter, Thomas Eriksson

56

HUSBYGGAREN NR 2.2018


F O T O : P E T E R H O E L S TA D /A G E N T M O L LY

Elitfönster Flexibel

Stilen är olika. Det är fönster också. Vi är ett land som är olika. Det är olika väder. Olika landskap. Vi bor olika. Vi lever olika. Vi har olika smak. Och olika bakgrund. När du ska välja fönster är det bra att känna till att alla fönster heller inte är lika. Våra fönster har vi tillverkat med kvalitet och hantverkskunskap i drygt 90 år. Erfarenhet som lärt oss förstå vad som passar till just dig och ditt boende. Det är därför du hos oss har så mycket att välja på. Vi brukar säga att vi har fönster för alla olika. Elitfönster är en del av Inwidokoncernen – Europas största leverantör av fönster och en av de ledande dörrleverantörerna.


BYGGLEVERANTÖRER Amphi-Vent™ Luftfilter för dricksvattenreservoarer Enligt Lås- och bomföreskrifterna

• Vakuumsäkrad • Uppfyller SS EN 1508 • Kan sättas på nya och bef. reservoarer 0582-68 68 90 • www.amphi-tech.se

Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader

När tumstocken tumstocken När inte räcker räcker till till inte

När tumstocken inte räcker till

Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

Släpp in dagsljuset

PEIKKO med SVERIGE TILL ER TJÄNST Takljuskupoler.

• CE-märkta Peikko ingjutningsprodukter är experten på infästningsteknik för • PSB, genomstansningsarmering betongkonstruktioner och samverkansbalkar för • DELTABEAM®, samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner

tunna bjälklagskonstruktioner.

Nytec Plast AB

www.peikko.se

Smålandsstenar www.nytec.se 0371-33590

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

PRENUMERATIONSERBJUDANDE! Prova tre nummer för 119 kr pren@husbyggaren.se

58

HUSBYGGAREN NR 2.2018


KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

PB teknik – specialist på projektering VVS www.pbt.se

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

59


Noterat Fortsatt ökad betongproduktion under 2017 Den svenska betongbranschen fortsätter att gå på högvarv. En utveckling vi sett de senaste åren och som nu bekräftas av Svensk Betongs Betongindikator för helåret 2017 som visar på en fortsatt uppgång på totalt cirka 7 procent. För 2017 steg den uppskattade totala betongproduktionen i Sverige till över 6 miljoner kubikmeter – totalt uppskattas 6 187 000 m3 betong ha producerats. – Senaste åren har vi sett en kraftigt ökad efterfrågan på betong i Sverige, en utveckling som har fortsatt även under 2017. Signalerna från våra medlemsföretag är att de jobbar för högtryck, har välfyllda orderböcker och att det är en stark efterfrågan på betong, säger Malin Löfsjögård, VD för Svensk Betong och tillägger – Även om det framförallt är kategori Hus som fortsätter att gå starkt med en ökning på cirka 7 procent jämfört med 2016 ses en ökad produktion på cirka 5 procent inom kategori Infrastruktur under 2017. Enligt Sveriges Byggindustriers senaste prognos fortsätter de offentliga satsningarna på infrastruktur upp 2018 vilket ger förhoppning om högre betongproduktion även inom infrastruktur kommande år, avslutar Malin Löfsjögård.

NY PUBLIKATION

Boverket ger förslag till klimat­ deklaration av byggnader Boverket har lämnat förslag på metod och regler för att redovisa byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Förslaget är att regler införs med krav på klimatdeklaration av byggnader. Syftet med klimatdeklarationen är att i ett första steg öka medvetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan. Boverket föreslår att krav på klimatdeklarationen gäller vid uppförande av byggnader, dock med vissa undantag, och genomförs i etapper för olika byggnadstyper. Förslaget är att flerbostadshus och lokaler inledningsvis omfattas av krav på klimatdeklaration och för småhus är det rimligt att kraven kan börja gälla 2 år senare. Mer information finns på boverkets hemsida. På sidan 46 och följande sidor i denna utgåva av Husbyggaren kan du läsa om Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg 1.0. Ett öppet verktyg för branschen att använda för att ta fram klimatdeklarationer.

Ökat stöd till solceller Regeringen avsätter drygt 900 miljoner kronor per år under perioden 2018–2020 till investeringsstöd för solceller. Stödets utformning och ansökningsförfarande ska ses över, i syfte att förenklas. Stödnivån höjs från tidigare 20 procent för privatpersoner till 30 procent från och med årsskiftet.

60

Många kommuner brister i brandskyddet för äldre ENLIGT STATISTIK FRÅN MSB dog 113 svenskar i bränder 2017, det högsta antalet på sju år. Äldre och funktionshindrade är tydligt överrepresenterade, eftersom de har svårare att släcka en brand eller ta sig ut ur bostaden. Varje kommun ansvarar för att äldre invånare ska bo under trygga förhållanden. Samtidigt visar den nysläppta rapporten Trygghet och säkerhet 2017, sammanställd av SKL, att 19 av landets kommuner helt saknar ett individanpassat brandskydd. Endast 87 av landets 290 kommuner arbetar med individanpassat brandskydd fullt ut. – Antalet äldre ökar kraftigt samtidigt som samhället vill att de ska bo kvar hemma. Därför behöver kommunernas räddningstjänst ge stöd till hemtjänst och biståndshandläggare i deras arbete med brandsäkerhet, säger Lars Brodin, brandingenjör och expert på Brandskyddsföreningen. Eftersom nationella riktlinjer saknas uppmanar Brandskyddsföreningen alla kommuner att inkludera individanpassat brandskydd i kommunala handlingsprogram, och att frågor om brandskydd ska ingå i rutinerna för biståndshandläggning. MER ÄN VAR FJÄRDE SVENSK, SAKNAR EN BRANDSLÄCKARE HEMMA

En ny Sifoundersökning, genomförd på uppdrag av Brandskyddsföreningen, visar att hela 28 procent av svenskarna saknar brandsläckare i bostaden. Sämst är situationen i storstäderna Malmö och Stockholm, där 37 respektive 35 procent av invånarna saknar brandsläckare. Av släcktekniska skäl rekommenderar Brandskyddsföreningen att man använder pulvers­läckare i bostaden. Släckaren bör innehålla minst sex kilo pulver och vara certifierad av SBSC, DNV eller annat SWEDACackrediterat certifieringsorgan.

HUSBYGGAREN NR 2.2018


Noterat Betonghandboken uppdaterad

Anmälan Arkitekturpris Prefab Svensk Betong inbjuder dig att till senast den 19 april anmäla förslag till 2018 års Arkitekturpris Prefab. Priset som delas ut vartannat år, är instiftat för främjande av god arkitektur. Prissumman på 150 000 kr delas ut till den vinnande arkitekten för ett nyligen uppfört svenskt byggnadsverk, där betongelement bidragit till en hög arkitektonisk klass för byggnadsverket som helhet. Juryn nominerar tre förslag, varav ett blir vinnare. Anmälan görs på www.svenskbetong.se och formulär når du genom denna qr-kod. Priset delas ut den 12 september 2018 i Kulturhuset, Stockholm

NY RAPPORT FRÅN SVENSKA TEKNIK&DESIGNFÖRETAGEN

Samhällsbyggnad och klimatet Rapporten belyser klimatfrågan och hur vi konkret måste styra om för att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling och ett klimatsmart Sverige. En av utmaningarna för ett klimatsmart Sverige är kunskapen kring upphandling kopplat till långsiktighet, kvalitet och förmågan att se behov utifrån en övergripande synvinkel. Alltför ofta står denna långsiktighet i konflikt med traditionella arbetsmetoder, stuprörstänkande, kortsiktiga ekonomiska kalkyler och bristande förändringsvilja. – Klimathotet – storleken och omfattningen – är mycket allvarligare och mer omfattande än vad nuvarande politik och föreslagna lösningar klarar att hantera, säger Anders Persson, näringspolitisk chef på Svenska Teknik & Designföretagen. Med denna rapport vill STD som branschorganisation tillsammans med sina medlemmar – arkitekt- och ingenjörsföretag – sammanfatta läget men också visa på att det finns kunskap och metoder som kan förbättra situationen avsevärt. Rapporten går att beställa på ALMEGAS/STD:s webbshop. HUSBYGGAREN NR 2.2018 

I höstas lanserades en nyutgåva av Betonghandboken. Nu finns även ett helt nytt hållbarhetskapitel. Betonghandboken är en sammanställning av betongens egenskaper. I hållbarhetskapitlet får läsaren fördjupad kunskap om de flesta miljöaspekter som rör betongen – klimatpåverkan, miljöcertifieringssystem, miljödeklarationer är några av ämnena. Och sambanden dem emellan. Kapitlet ger aktuell information, kunskap och tolkningar inom området hållbarhet. Betonghandboken riktar sig i första hand till sakkunniga inom betong- och hållbarhetsfrågor. – Det har funnits ett behov av att komplettera detta oerhört komplexa ämne. Hållbarhetskapitlet ska ge läsaren en genomgång av de flesta miljöaspekter som rör betong. Sammanställningen gör miljöaspekterna greppbara, men det viktiga är att den ska fungera som ett underlag till förbättringar, säger författaren Ronny Andersson, forskningsoch innovationschef på Cementa. Hållbarhet bygger på Betonghandbokens traditionella kunskaps­områden, men ämnet tar även bland annat upp byggfysik, akustik, samhällsbyggandets sociala aspekter. Handboken är ett viktigt referensverk för yrkesverksamma ingenjörer och ett värdefullt redskap för utbildare. Boken ges ut av Svensk Byggtjänst.

REGERINGEN FÖRESLÅR

Boverket ska samordna det nationella arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö I propositionen ”Politik för gestaltad livsmiljö” utökas Boverkets uppgifter till att även omfatta en funktion för samordning, kompetensstöd och främjande insatser i frågor som rör arkitektur och gestaltad livsmiljö. Boverket får med sin nya samordnande roll, ansvar för att – i samarbete med bland an dra Statens centrum för arkitektur och design, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd – ge stöd och vägledning till offentliga aktörer i deras arbete med en hållbar gestaltad livsmiljö. Myndigheterna ska med utgångspunkt i sina respektive ansvarsområden tillsammans främja kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel på nationell, regional och lokal nivå. Propositionen inriktar sig på allt arbete som görs med den gestaltade livsmiljön och utgör samtidigt en samlad nationell arkitekturpolicy. Propositionen innehåller även ett nytt mål för arkitektur – form och designpolitiken: ”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.”

61


ÖRESUNDSBRON 2.0

TEXT: FREDRIK LUNDBERG

2045 ska Sverige ha nollutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser enligt klimat­lagen som gäller från 1 januari 2018. Det gäller även för broar, både så att både trafiken på den och byggandet av den ska ge nollutsläpp. Innovationstävlingen fokuseras på en tänkt Öresundsbro 2045. GÅR DET ATT BYGGA EN BRO MED NOLLUTSLÄPP?

– Ja det tror vi. Men vi vet inte än. Juryn ska bedöma förslagen utifrån genomförbarhet, hur långt man når i utsläppsminskning och vilka mervärden som skapas, säger Åsa Lindgren, projektledare vid Trafikverket. Bakom initiativet finns även Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Formas, Vinnova, Boverket och Tillväxtanalys. Företag och branschorganisationer deltar i de båda lagen så att konkurrenter samarbetar och kollegor konkurrerar. Det ska vara innovativt men ändå beräkningsbart. Deltagarna träffas i ett antal internat för att få idéer från alla möjliga håll, med olika studiebesök, t.ex. hos rymdindustrin i Kiruna. 62

VARFÖR DÅ?

– De arbetar med avancerade material i rymden, och de kan stärka betongkonstruktioner. De har också utvecklat sensorer i betongen, så man ser hur den härdar, och det kan effektivisera produktionskedjan, säger Eva Dalenstam, innovationssamordnare på Naturvårdsverket. I Malmö tittade deltagarna på en ny gång- och cykelbro av epoxi, med kolfiberarmering. Den togs i drift 2017, först i sitt slag i Norden. Kolfibrer kan inte direkt ersätta armeringsjärn i betongkonstruktioner, men de har exakt samma funktion i ett epoxilaminat, förklarar Mikael Flis, produktionschef vid Composite Design som konstruerat bron. Kolfibrer och epoxi är miljövänligare än betong för att de varar mycket längre utan underhåll, menar Mikael Flis. Idag är de oljebaserade, men nya metoder utvecklas för att göra produktionen miljövänligare, med naturmaterial, och billigare. Det pågår också utveckling för åter-

NG

F O R S K NI

En ny Öresundsbro med nollutsläpp av växthusgaser år 2045. Det är målet för en innovationstävling mellan två lag med folk från myndigheter, byggbranschen och ekonomin. Deltagarna hämtar intryck från plastbroar, snäckskal och rymden

NG

UTVECKLI

vinning av kolfibrer när bron är gammal eller skadad. Möjligen så att man bränner bort epoxin och tar tillvara kolfibrer som tål hög temperatur, resonerar Mikael Flis. Glasfibrer används för både hela broar och element i Holland. – Glasfiberkonstruktioner blir lättare än stål- och betongbroar, men tyngre än med kolfibrer, säger Mikael Flis. Deltagarna har också tagit inspiration från naturen. Eva Dalenstam vid Naturvårdsverket nämner lotusblomman har ett vatten- och smutsavstötande vaxskikt. Om man kan efterlikna den kan man spara på drift och underhåll, menar hon. Ett annat exempel är snäckskal: – Det är tunt men starkt -- smarta designlösningar, som kan spara material, säger Eva Dalenstam. Vilka exakta lösningar som övervägs av de båda lagen är förstås hemligt. I juli koras det vinnande förslaget, i Almedalen. ■

HUSBYGGAREN NR 2.2018


Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller. Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning? Kontakta oss!

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se | www.kabe-mattan.se


RES MED SBR

SBRs Studieresa till

USA & Kanada

SBR har det stora nöjet att erbjuda sina medlemmar nästa populära sturdierresa som denna gång kombinerar det bästa av byggteknik i Nordamerika - hållbartbyggande i Kanada med konstruktion i Kalifornien och möjlighet att avsluta resan med stränderna på Hawaii.

GRUNDPAKET: Kalifornien & Kanada

Torsdag 18 oktober till söndag 28 oktober

Vancouver. Staden ligger vackert vid Klippiga Bergen

och vi ägnar en dag till dess omgivningar. Vancouver har blivit känt för sitt hållbarhetstänkande i utformning av stadsmiljön och bostadsbyggandet. Här finns även världens högsta träbyggnad. Hotellet längs affärsgatan Robson Street.

San Francisco är centrat för IT utvecklingen i världen

och sätter trender och värderingar sedan lång tid. Skyskrapor och ny ikonarkitektur kännetecknar staden som också är den restaurangtätaste i USA. Vi kommer även att titta närmare på ett problematiskt byggfel. Hotellet centralt beläget vid Union Square.

Los Angeles. Vi besöker mediastadens olika stadsdelar som Beverly Hills och Hollywood samt intressant arkitektur som t.ex. Getty Center. Hotellet ligger i Santa Monica vid Stilla Havet TILLÄGG: Hawaii

Lördag 27 oktober till lördag 3 november

Man kan förlänga resan med några sköna dagar på Hawaii med vackra stränder och natur.

Bokning och mer information på: www.style.se/sbr Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller info@style.se


Lokalavdelningen i Kristianstad besökte husfabrik Kristianstadsavdelningen anordnade under mars månad en fabriksvisning och rundvandring på LB-Hus/Svensk Husproduktion, där vi bland annat fick se den automatiserade kapen ”hundeggern” och robotiserad tillverkning av lättreglar. Efter en fikapaus var vi sedan redo för ett föredrag av Compare-IT om Smarta Hem, där Martin Strandqvist och Stefan Malmgren lotsade oss igenom olika funktioner med Smarta Hem. Ett smart hem innebär att man styr olika delar i hemmet i samordnade scenarios för komfort, trygghet och energibesparing. De vanligaste funktionerna är samordnad styrning av belysning, larm och inbrottsskydd. Enligt Compare-IT är det bara en tidsfråga innan alla hem är smarta! Sedan föredrog NIBE solceller och deras solcellspaket Nibe PV, kopplad till en värmepump. Grundpaketen varierar från 3 till 21 kW och varje grundpaket omfattar 10 paneler (3 kW). Varje panel ger således 295 Wp. Även här ger en smart teknik fastighetsägaren kontroll över energiförbrukning och kan vara en viktig del i ett uppkopplat hem. Solceller är på stark frammarsch och har numera en tillfredsställande payoff-tid! Alla närvarande (ca 15 personer) uppskattade visningen av husfabriken och Smarta Hem/Solceller, så ett stort tack till LB-Hus/Compare-IT och NIBE för en trevlig eftermiddag! Mer information om företagen hittar ni på deras hemsidor: www.lbhus.se | www.compare-it.se | www.nibe.se ■ Magnus Svensson, Sekreterare SBR-Kristianstadsavdelningen

Kurser ■ Kontrollansvarig enligt PBL, 16–19 april, Stockholm Grundkurs för dig som vill bli certifierad KA. Kursen ger kunskaper om bl.a. • Plan- och bygglagen (PBL) samt bygg­ lovsprocessen kap. 9–10§§ • Boverkets byggregler • Boverkets föreskrift av europeiska konstruktionsstandarder ■ Fuktmätning – Fukt och mögelskador, 7–8 maj, Stockholm Syftet med denna kurs är att deltagarna skall lära sig grunderna i byggfysiken (fukt) och förstå och kunna utföra en korrekt fuktmätning. Fuktmätning och besiktning av kritiska konstruktioner utgör det första steget i en skadeutredning. Kursen vänder sig till tekniker som arbetar med överlåtelsebesiktning eller kontroll/utredning av fukt – och mögel­skador.

Lokala aktiviteter ■ SBR bjuder in till föredrag om väderbaserade tak och byggjuridik Onsdag 18 april, 2018, kl.17:30. Plats: Scandic Triangeln, Malmö

Välkommen till en intressant kväll med infor­ mation om väderbaserade tak (blue, sedum, vakuum) med Jens Holmlund vd på Protan. Där­efter fortsätter vi kvällen med en föreläsning om byggjuridik med Christoffer Löfquist från Foyen advokatfirma. Det kommer bjudas på förtäring och mingel vilket gör att du har möjlighet att utöka ditt nätverk med nya kontakter inom branschen. ■ SBR:s lokalavdelning i Helsingborg hälsar dig välkommen till SBR:s utbildning i FALLSKYDD Måndag 7 maj, 2018, kl 08:00–12:00 inkl. avslutande lunch

Christer Bodén föreläser om fallskydd. Efter godkänd kurs ska deltagaren ha kännedom om rådande lagar och normer för arbete i fallriskmiljöer. Förstå vikten av en god riskanalys och räddningsplan, ha förståelse för vad som händer vid fall samt ha kännedom om hur Personlig Fallskydds­utrustning (PFU) används korrekt. För mer information och anmälan besök www.sbr.se

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

65


NYTT FRÅN SBR

Västlänken och vikten av kommunika­ tion lockade 70 deltagare Den 20 mars anordnade SBR tillsammans med SBR:s lokalavdelning i Göteborg en välbesökt träff på Scandic Rubinen med temat större byggprojekt. Bo Larsson som är projektchef på Trafik­ verket för Västlänken berättade om detta omfattande projektet. Västlänken är en järnväg för pendel samt regiontåg i en tunnel under centrala Göteborg som kommer innebära tre nya stationer. Anledningen till att den ska byggas är bland annat för att under-

lätta spårbundet resande i Göteborg och Västsverige, den skapar möjligheter till fler tåg och minskar sårbarheten i järnvägssystemet. Målet är att kunna tredubbla resandet med spårtrafik i regionen. Bo talade även om de totalt 8 km plank som kommer vara kring byggarbetsplatserna under byggnatio-

nen. Att deras mål är att använda planken till information och till olika kulturaktiviteter likt de man har gjort i Köpenhamn. Därefter talade Oscar Wackling, advokat på Foyen, om vikten av kommunikation inom byggprojekt. Oscar informerade om hur viktigt det är att känna till hur kommu-

SBR finns för dig!

VD

MARTIN EKMAN Projektledare,

MEDLEMSÄRENDEN

JOHAN ENGEL Konstuktör, Bjerking,

UTBILDNING

ALEXANDER ESSEEN Entreprenadingenjör,

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51

66

Björn Edebrand, 08-462 17 95 Lena Pettersson, 08-462 17 90 Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Stefan Fogelström Nya medlemmar TOBIAS ALMSTRÖM VVS-konstruktör,

WSP Sverige AB, Skövde

ANNA-MALIN ALSTERSJÖ Ingenjör,

Sustend, Göteborg

BERT ANDERSSON Vd, Hansa Projekt AB,

Saltsjöbaden

JOAKIM CARLSSON Vd, IKB Inneklimat­

byrån AB, Västerås

MARKUS CARLSSON Besiktningsingenjör,

ÅF Industry AB, Karlstad

ALEXANDRU CEOCA Vd, ACC Byggkonsult

AB, Uppsala

SVEN DETTERBERG Projektledare, iNVIS,

Uppsala

Ekman Trädgårdsmiljö AB, Halmstad

Sollentuna

PEAB AB, Västerås

DAN EVALDSSON Vd, Ktesibios, Hägersten MATTIAS FORS Projektledare,

Projekt­ledarna Bygg & Fastighet AB, Västerhaninge LARS-ÅKE FORSBERG Vd, Teknikkonsulterna i Sundsvall AB, Sundsvall ELIAS FRITZSON Byggnadskonstruktör, Cowi, Skövde HARRY GRANBERG Vd, Sofia Fastighets AB, Sköndal AMER HALABI Byggnadskonstruktör, Civilentia, Spånga ANDREAS HATTWIG Företagsledare, Åkesson & Hattwig Plåtslageri AB, Österhaninge GEIR HAUGEN Projektledare, Åkermans Ingenjörsbyrå, Klippan ANDERS HEDBERG Vd, Batima, Skanör JÖRGEN KARLSSON Projektledare, Link Arkitektur AB, Trollhättan ULF KÄLLBRINK Vd, Triglyph, Hässleby MARTIN LÖFGREN Ingenjör, NCC , Tranås NILS MOBERG Vd, Nils Moberg Konsult, Västerås

HUSBYGGAREN NR 2.2018


Stefan Fogelström ny medarbetare i SBR Stefan Fogelström kommer ta rollen som bygg­tekniskt ansvarig i SBR. Vi välkomnar Stefan som kommer arbeta 50 procent på SBR:s kansli med början 2 april. Nedan följer en kort presentation: ”Jag heter Stefan Fogelström, är gift och har 4 vuxna barn. Efter examen som högskoleingenjör vid Karlstads Universitet har jag skaffat mig en bred erfarenhet som konstruktör, projekt­ ledare, projekteringsledare och byggledare. Jag är även certifierad KA PBL samt utbildad entreprenadbesiktningsman. På fritiden lever jag ett aktivt liv med bl.a. mycket träning och flera fritidsaktiviteter, där segling tar upp mycket av min tid under sommaren.”

nikationen ska skötas i ett byggprojekt med flera underentreprenörer och flera olika avtal. En miss i kommunikationsvägarna kan innebära stora utgifter. Det är därför viktigt att planera för kommunikationen i byggprojekten, bl.a. genom att:

■■ Lägga krutet redan i uppstartsskedet

gällande kommunikationen. ■■ Tydliggöra kommunikationsvägar och kontaktpersoner. ■■ Tydliggöra juridiska konsekvenser utöver AB/ABT/ABK.

kontaktlistor, sändlistor, beloppsgränser med mera. Linn Bessner, SBR

DILAN REBBATI Vd, Besiktningsbolag1 08,

CATHARINA CARLSSON Studerande,

Symposium för Kontrollansvariga enligt PBL

BENGT SALÅKER Vd, Hedemora El och

GABRIEL FLORES Studerande, Malmö

11–12 april, Göteborg

ERIK FORSELL Studerande, Bromma

Avancerad Entreprenadjuridik

CHRISTOPHER GUSTAFSSON Studerande,

26 april, Stockholm

Solna

Byggkonsult AB, Hedemora TONI SCHMIDT Vd, Schmidt Fastighet & Kontroll AB, Alingsås JAN SELING Vd, SelingGruppen, Täby CASPAR SKOG Energiexpert, Eklund & Eklund, Limhamn ROBERT TORSTENSSON Vd, Hellevik, Jonstorp LENA TÖRNVALL Projektledare, Skanska, Älvsjö JAN WESTMAN Uppdragsledare, Norconsult, Järfälla NICLAS WILLNER Vd, NW Bygg & Anläggning AB, Muskö GUSTAV ÅGERMO Delägare, KA Huset Mälaröarna AB, Ekerö DANIEL ÖSTERVALL Elkonstruktör, Framtiden, Nyköping FUAD AHMED Studerande, Västerås CAROLINE ANDERSSON Studerande, Karlstad STANLEY AREVALO Studerande, Göteborg EMIL AUGUSTSSON Studerande, Halmstad JONAS AVERSTÅL Studerande, Tumba BLERTA BEKA Studerande, Kristianstad ANDERS BUSS Studerande, Stockholm

HUSBYGGAREN NR 2.2018 

Halmstad

Grödinge

ARYAN MAWLOOD Studerande, Karlstad MAHDI MOHAMEDSANI Studerande,

Tullinge

MATTIAS NORDQVIST Studerande, Vinslöv

■■ Se till att dokumentera och uppdatera

Plåt i teori och verklighet

8 maj, Stockholm π MÄSSOR & MÖTEN

JAN TRAPP Studerande, Sollerön

Miljöbyggnadsdagen

MAX WALLIN Studerande, Malmö

12 april, Stockholm

JONATHAN WALLIN Studerande, Sävedalen

Nordbygg 2018

ERIC WATSON Studerande, Göteborg

10–13 april, Stockholm

JOHNNY WESTLING Studerande, Skultuna

SBR Förbundsstämma

ULRIKA WILLÉN Studerande, Östersund

25–27 maj, Helsingborg

PETER WOLLBRANT Studerande, Vallda

Samhällsbyggnadsdagarna 2018

1–2 oktober, Stockholm SKYDD

23–25 oktober, Stockholm Kalendariet π KURSER OCH SYMPOSIUM

Building Sustainability 18

24–25 oktober, Stockholm

KA:s roll

Stålbyggnadsdagen

10 april, Göteborg

25 oktober, Malmö

ABK 09

Brandskydd 2018

10 april, Stockholm

13–14 november, Stockholm

67


Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

EN BÄTTRE BYGGPROCESS MED VÄDERSKYDD Ett fullgott väderskydd ger dig: u Färre fuktskador och högre kvalitet u Bättre arbetsmiljö u Lägre totalkostnad Keder XL från Layher uppfyller kraven i AFS2013:4 och SS-EN16508:2015.

Besök oss i monter

B12:21

68

WWW.VADERSKYDD.NU samlar användbar information för beställare, tekniska konsulter och entreprenörer.

www.layher.se

HUSBYGGAREN NR 2.2018

Husbyggaren nr 2 2018  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...

Husbyggaren nr 2 2018  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...