Husbyggaren nr 5 2015

NUMMER 5 | 2015

ROT med social hänsyn Köldbryggor i Miljonprogrammet Rostfria kantbalkar Otraditionella geotekniska lösningar

METODER OCH MATERIAL

Fukt i grunden TEMA Grundläggning, geoteknik & ROT

Nydanande geoteknik i våtmark

Yrkesporträtt KONTROLL AN SVAR I G

”Det har skett en del ras som satt ljuset på att kontroller görs på rätt sätt”

BRANDLINE

Nyhet! För ett mer omsorgsfullt byggande.

En putsad fasad skapar estetiska och funktionella värden samtidigt som den signalerar äkthet och tradition. Nu har vi utvecklat den dränerande isolerskivan Sto-InnoDrain med ännu bättre prestanda än sin föregångare.

Det innebär nya möjligheter till ett säkert och effektivt byggande.

Sto-InnoDrain ingår i StoTherm Vario D – ett dränerat fasadisoleringssystem som i kombination med StoGuard blir tvåstegstätat.

Nya Sto-InnoDrain.

Sto ligger i framkant när det gäller utvecklingen av effektiva, säkra och estetiska fasadsystem. Att vi hela tiden tänker ’system’ innebär att du får en fasad som håller högsta kvalitet i alla steg.

Skivan erbjuds i dimensioner från 30 mm till 200 mm i steg om 10 mm.

Systemet är godkänt enligt Boverkets normer och skivan ger dig ökad energiprestanda med en dokumenterad brandklassning.

Välkommen att föra en stolt byggtradition vidare in i framtiden. www.sto.se

Ledare BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90 ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktör: Helena Thorén 070-621 55 11 helena@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60 annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

08-643 11 60 pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2015

Nr 1 v.10 Nr 4 v.38

Nr 2 v.17 Nr 5 v.44

Nr 3 v.23 Nr 6 v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Koncis Kommunikation, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Foto: Robert Attermann, MJE A/S Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för m ­ aterial som inte beställts.

Hösten närmar sig

V

a’ – är sommaren redan över.

Hoppet stod till att augusti och september skulle förlänga sommaren och det får man väl trots allt säga att de månaderna gjorde. Likväl är det lite dystert att det är över för denna gång. Vi blickar framåt mot en färgsprakande och behaglig höst.

En ny statlig utredning har presenterat förslag på hur man ska kunna förbättra äldre personers bostadssituation. Många äldre bor i bostäder som inte svarar upp till deras nuvarande situation. Men de drar sig för att flytta till modernare och mer ändamålsenliga bostäder på grund av den ökade kostnaden. Till exempel förslås en ökning av bostadstillägget för de med låg pension.

Idag täcker tillägget en boendekostnad upp till 5 000 konor per månad. Nu föreslås en ökning upp till 7 300 konor per månad. Ökningen beräknas kosta 1,5 miljarder kronor per år. Andra förslag i utredningen, som bland annat ska underlätta ett kvarboende, beräknas kosta 2,6 miljarder under fem år. Och i förlängningen hoppas man att få i gång flyttkedjor som frigör billigare lägenheter.

I detta nummer av tidningen diskuteras renovering av miljonprogramsbostäder och en väsentlig fråga är vem som ska betala.

Ett intressant resonemang förs om hur man genom att involvera hyresgästerna i processen, där det också ingår en social upprustning, ska komma fram till en slutprodukt som kostnadsmässigt kan accepteras. Här kan man ju fundera på hur mycket den miljard kronor per år som regeringen beslutat om räcker till.

Marknadens tryggaste och mest säkra grund ?

KOLJERN® är del av FOAMGLAS® www.koljern.se

Det byggs ganska mycket bostäder i landet för närvarande. Prognosen att det kan bli uppemot 50 000 håller kanske, men det räcker inte. Det stora antalet asylsökande ställer alla begrepp på ända. Migrationsverkets nya siffror visar att hittills i år har cirka 73 000 asylsökande anlänt till landet och deras prognos pekar på uppemot 150 000 totalt under året. På sikt kommer det att krävas kanske 50 000 bostäder för att täcka årets invandring. Men föregående år då?

Alla de som nu bor på olika tillfälliga asylboende och alla de som kommer nästa år och framöver. Klarar vi av att producera bostäder och annan social service för att täcka behovet? Samhället står inför stora påfrestningar och kostnader. Och här vill man ju inte ställa frågan, eller ens tänka den, om vem som ska betala!

Det svenska samhället är rikt och generöst och villigt att hjälpa människor i nöd.

Men vi måste också kunna hantera de svårigheter som vi under fem till tio år kan se framför oss och det gäller inte enbart bostadsfrågan.

Sommaren är över och hösten sätter fart.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars@hedaker.se

Starka, lätta och säkra takkonstruktioner KOSTNADS- OCH ENERGIEFFEKTIVITET

I-balk är ett kostnadseffektivt alternativ för att åstadskomma välisolerade takkonstruktioner.

STARKA OCH LÅNGA

Balkhöjder upp till 500 mm medför att det är möjligt att uppnå takkonstruktioner med stora spännvidder, även med höga snölaster.

LÄTT PÅ BYGGET

I-balkens låga vikt ger fördelar vid montage av takkonstruktioner.

Den låga vikten ger lägre transportkostnader och mindre behov av stora kranar på byggplatsen.

Kontakta oss och läs mer på: www.masonitebeams.se

På ÅF har vi en passion för

Energieffektivisering Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader.

Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framgångar på www.afconsult.com

Innehåll # 5 | 2015 6 MARKNADSNYTT

Modulära operationssalar, studentlya på 16 kvm, förhindra översvämning, sms-larm, ispigga vattenledningen.

8 HÅLLBAR UTVECKLING I MILJONPROGRAMMET

Strategiskt samarbete i upprustningsprojekt i Örebro gav boende jobb.

Men vem ska, eller kan, betala för renoveringen?

14 KARTLÄGGNING AV KÖLDBRYGGOR

8

Termografering gav helhetsbild av köldbryggor i miljonprogramsområden.

17 ROSTFRITT OCH LÅNGLIVAT

Kantbalkar av rostfritt stål står pall även i fuktiga förhållanden där salt kan tränga in.

23 OKONVENTIONELLA DANSKA SPÅR

Geotekniska utmaningar i dansk våtmark för att klara rörliga laster när ny järnväg anlades.

26 FORM & TEKNIK

Det byggs ett nytt utbildningshus som också är en del av undervisningen.

29 UTBLICK

Nybyggd träkyrka på platsen för ett gammalt församlingshem.

30 YRKESPORTRÄTT

Camilla Werme är kontrollansvarig på byggprojekt i sydvästra Skåne.

32 NOTERAT

14

5,5 miljarder till byggande 2016, pålning och geoteknik i Stockholm.

33 FRÅGA JURISTEN

Reliance letter, vem har rätt att förlita sig på ett besiktningsutlåtande?

34 METODER & MATERIAL

Checklista för att förhindra mögelpåväxt i gamla grunder.

42 NYTT FRÅN SBR

Överlåtelsebesiktning av fast egendom, fuktmätning och lärdomar av HD-domar.

17 I nästa nummer: Byggmetoder & innemiljö.

Numret kommer ut vecka 49.

TEMA I DETTA NUMMER

■ ROT, GRUNDLÄGGNING OCH GEOTEKNIK

Hållbar utveckling av de stora bostadsbestånden inom Miljonprogrammet kan ske i dialog med de boende. Vivalla i Örebro är ett exempel där fastighetsbolaget, Öbo, ställde sociala krav i upphandlingen av renoveringsprojektet. Tjänstekonceptet Hyresgästdialogen för mänsklig hänsyn i renoveringsprojekt, är ett annat. Grundbulten är att människor mår bra av att få vara med och påverka sitt eget boende, vilket egentligen är självklart.

Köldbryggor i bjälklagskanter och väggar i miljonprogramsområden har kartlagts med hjälp av termografering med intressanta slutsatser.

Nya geotekniska lösningar användes på Jylland i Danmark när nya spår anlades för att bygga bort en flaskhals i järnvägsnätet. Effekten blev att man kunde undvika schaktning av 100 000 kubikmeter avlagringar i en våtmark. Från anläggning i våtmark går vi vidare till mögelpåväxt i gamla husgrunder. Följ checklistan för att förebygga fukt och mögel i krypgrunder.

HUSBYGGAREN NR 5.2015

23 5

Marknadsnytt Bergsäker uppköpta

Genom­ strömnings­ värmare

Bergsäker är en del av Forcit-koncernen. Därmed bildas den ledande leverantören av konsulterings- och experttjänster vid grundläggnings- och markarbeten.

Bergsäker erbjuder helhetslösningar inom omgivningspåverkan så att kunden kan fokusera helt på sitt byggprojekt. Götatunneln i Göteborg, Södra Länken i Stockholm, fjärrvärmeutbyggnad i hela Sverige är några exempel på byggprojekt där Bergsäker ansvarat för frågor som rör omgivningspåverkan. Den 1 september övergick Bergsäker i finska Forcits ägo.

– I Forcit har vi fått en ägare som skapar goda förutsättningar för att Bergsäker ska fortsätta växa och utvecklats till en partner som skapar trygghet för byggaktörer och kringboende i samband med bygg- och miljöprojekt, säger Bergsäkers vd Göran Karlsson.

Forcit har varit verksamt i 120 år och har utvecklats till en ledande producent och försäljare av sprängämnen i Norden. I samband med detta företagsköp blir koncernen den ledande leverantören av konsulterings- och experttjänster. www.bergsaker.se

Från september i år finns genomströmningsvärmare ibland produkterna hos Zander & Ingeström. Fabrikatet är tyska Clage. Principen bakom genomströmningsvärmare är lika enkel som elegant: Bara kallt vatten i ledningen – tills man vrider på varmvattenkranen. Då värms vattnet ögonblickligen av det effektiva värmeelementet, som omvandlar elenergi till vattenvärme med en nästan hundraprocentig verkningsgrad. Eftersom inga värmeförluster uppstår i ledningar eller vattenmagasin sparas både ström och färskvatten (man behöver ju inte spola för att få fram varmt vatten). www.zeta.se

Nivåskruv ersätter kil och kloss

Fogtätningsband till fönster

Essve Nivåskruv är tillverkad av härdat kolstål och har en blankförzinkad ytbehandling för inomhusmiljöer. Skruven har försetts med fiberskär i spetsen, en lång gängdel för god bärighet och har ett stort huvud som motverkar insjunkning i karmens undersida.

Skruvens huvud består av en rund konkav bricka överst med TX30-bitsfattning för montage och en 20 mm sexkantbricka för smidig efterjustering.

Vid montering i trä krävs ingen förborrning.

Nivåskruven kan även användas i hårda material såsom betong, lättbetong och tegel.

Vid normal montering används två nivåskruvar per fönster (delade fönster med post skall även ha skruv under posten). Skruvarna placeras så nära karmens ytterkanter som möjligt och skruvas sedan ner till önskat djup och justeras sedan med justeringsverktyget. Justermånen är mellan 7–35 mm i höjd och varje bult kan belastas med max 110 kg. www.essve.se

Ett nytt expanderande fogtätningsband med patenterad nanofunktion visar i oberoende tester att med endast ett 54 mm brett nano-band ger full funktionalitet och alla krav på slagregnstäthet och värmeisolation är uppfyllda.

O.C.- FORM WF nano monteras i ett enda arbetssteg, vilket sparar upp till 80 procent arbetstid jämfört med montering av andra fogband. Bandet, som räcker till fönsterbredder upp till 115 millimeter, har ingen särskild yttereller innersida och därmed är misstag eller risk för förväxling av sidor vid monteringen utesluten. Nano bandets speciella polyakrylatimpregnering i kombina­tion med stängda celler ger en effek­tiv värmeisolation, en luft­ täthet som är tio gånger högre än BG1-fogband och tar hänsyn till temperatur­växlingar utom-/inomhus under sommar och vintertid. www.scandos.se

Tillfälliga operationssalar Modulära och flyttbara operationssalar är lösningen när Karlskoga lasarett bygger om sina operationssalar. Det är första gången som modulära operationssalar driftsätts i Sverige. Swedish Modules och Region Örebro län har tecknat ett tvåårigt hyresavtal på tre kompletta operationssalar.

Karlskoga lasarett som utför ungefär 3 200 operationer per år kommer att utöka med en operationsdag i veckan för att kompensera för att de under ombyggnaden har tillgång till en operationssal mindre än normalt. Bibehållen kvalitet och servicegrad har varit avgörande för beslutet. Bygget startades i produktionsanläggning i Emtunga i början av september och anläggningen skall vara i drift redan tre månader senare. www.swedishmodules.com

roxx.se

RÄTT FRÅN BÖRJAN. Det behöver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. Se till att anlita dom som följer bransch­ reglerna och undvik vattenskador och legionella.

De auktoriserade VVS­företagen gör jobbet fackmässigt enligt vad försäkringsbolagen kräver.

Det finns fler än 1 600 företag över hela landet. Kontrollera om företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.

Gipsskivor med unik infästningsstyrka.

Gyproc Habito.

Med Gyproc Habito lanserar vi gipsskivor som i många fall kan ersätta OSB och plywood. Du kan fästa stort och tungt på en liten punkt och skruva direkt i skivan utan att använda expander.

Rekommenderad brukslast, med en vanlig träskruv, är 40 kg. Med Gyproc som partner bygger du starka väggsystem, med komplett dokumentation av ljud- och brandegenskaper, infästningsstyrka och kvalitet. Se och läs mer på gyproc.se/habito

Din partner inom lättbyggnadssystem för hållbart byggande.

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

Ad_88x264GyprocHabito.indd 1

2015-10-13 12:35:05

ROT

ROT I MILJONPROGRAMMET Hållbar utveckling av de stora bostadsbestånden som byggdes för femtio år sedan kan gå via social hänsyn i upphandling och renovering. För hur kan hyresgäster involveras och vilka kan bo kvar efter upprustningen?

8

HUSBYGGAREN NR 5.2015

Foto: Öbo

I upprustningen av miljonprogramsområdet Vivalla ställde Örebro bostäder sociala krav: Långtidsarbetslösa bland de boende skulle få jobb.

att renovera och rusta i delar av de storskaliga bostadsbestånden måste ske på ett hållbart sätt. Nu talar man om det ena eller det andra, det tredje eller det fjärde som separata delar. Behovet av effektivare energiprestanda, bättre inomhusklimat för de boende och ett bibehållet fastighetsvärde kräver kunskapsbaserade och engagerande dialoger mellan de boende, fastighet­s­ ägarna och projektörerna. Utöver detta måste ekonomisk diskriminering på bostadsmarknaden belysas för att man ska förstå komplexiteten som följer med vissa av renoveringarna. Människor ska inte vara, eller bli bostadslösa.

Miljonprogrammets renovering innefattar såväl fysiska som sociala upprustningar.

Delar av byggnadernas tekniska livslängd är slut, och byggnadsnormer har förändrats över tid. Under samma tid har även befolkningens bostadsbehov förändrats då samhällen också utvecklas. I kombination med bristfällig integration har vissa av miljonprogramsområdenas förändring kommit att bli delvis negativ. Projektet renovering av Miljonprogrammet ger oss ett gyllene tillfälle att samordna fysisk och social upprustning.

VEM SKA BETALA?

En hållbar utveckling innefattar både ekologi, ekonomi och det sociala. Frågan är vem som ska betala för upprustningen?

HUSBYGGAREN NR 5.2015

Detta är särskilt intressant i förhållande till de miljonprogramsområden där de ekonomiskt svagaste bor. Fler och fler fastighetsägare frångår storskaliga renoveringar där det både krävs evakuering och blir ett stort bortfall av hyresgäster som helt enkelt inte har råd att flytta tillbaka efter renoveringen på grund av höga hyreshöjningar. Det nya sättet är att renovera lägenhet efter lägenhet då en hyresgäst flyttar. På så vis drabbar hyreshöjningen den nya hyresgästen. Den gentrifiering (processen då äldre slitna områden i en stad renoveras och lockar till sig nya välbärgade invånare) som uppstår efter renoveringar, oavsett hyreshöjningsmetod, är svår att stoppa. Och frågan om den är dålig går också att diskutera ur olika perspektiv.

Har människor däremot inte bostad uppstår en hel hoper med andra problem som inte bara är svåröverskådliga, utan allomfattande medborgerligt destruktiva. Samhällen förändras, och de med lägst ekonomiska resurser tvingas många gånger i praktiken hyra till mycket höga hyror på en andrahandsmarknad. Detta på grund av den ekonomiska diskriminering som uppstått då förhållningssättet turordning i kösystemet vid bostadssökande slagits ur spel. Detta oavsett om man söker hos ett privat eller allmännyttig bostadsföretag.

Trion Kerstin Annadotter teknologie doktor KTH, Gunnar Blomé universitetslektor Malmö Högskola och Hans Lind professor KTH, förklarade den ohållbara bostadsekonomiska ekvationen i en debattartikel

om ekonomisk diskriminering på bostadsmarknaden i Dagens Nyheter den 23 september förra året.

För den som vill låna till att köpa en bostad gäller att man enligt banken ska kunna klara boräntenivåer på 6–7 procent.

Många av hyresvärdarna kräver i sin tur att man ska ha en bruttoinkomst på tre gånger årshyran. Har man dessutom projektanställningar eller eget företag så saknas enligt många hyresvärdar en tillförlitlig fast anställning, samtidigt som fler och fler jobbar i projektanställningar och egen regi. Då finns inte mycket annat att göra än att hyra i andra hand till mycket högre hyresnivåer.

Det blir enligt debattartikeln den praktiska konsekvensen av ekonomisk diskriminering på bostadsmarknaden. Och då uppstår självklart frågan vem som betalar i slutändan, och vem som har den egentliga vins­ten?

LAGARBETE FÖR UTVECKLING OCH SOCIAL HÅLLBARHET

I vissa delar av Miljonprogrammet förekommer större sociala problem än i andra delar. Örebro Bostäder, Öbo, funderade länge på om och hur de skulle kunna ställa sociala krav vid upphandlingen för upprustningen av miljonprogramsområdet Vivalla år 2012.

Ordervärdet för upprustningsprojektet var 600 miljoner kronor och det var Skanska som efter överprövning vann upphandlingen och tillsammans med Öbo ingick ett strategiskt partneringsamarbete. Arbetsförmedlingen var redan före upphandlingen med som Öbos samarbetspartner och är

9

ROT

fortfarande en viktig del av projektets framgång.

Ett av de ställda kraven var att skapa sysselsättning genom utbildning, arbete eller praktikplatser för långtidsarbetslösa boende i området. Skanska uppskattade att de skulle kunna få mellan 50 och 80 personer i sysselsättning under avtalsperioden.

Som exempel skulle praktikplatser vara av den karaktären att de efter avslutat projekt skulle kunna leda till ett intyg från näringslivet och riktiga arbeten.

Strategisk partnering som arbetsmodell innebär att de ingående parterna jobbar parallellt under hela projektet istället för enligt stafettpinnemodell. Arbetsmodellen kräver både kompetens, samarbete och engagemang. Att alla jobbar ihop för det gemensammas bästa istället för sitt eget bästa. Man jobbar helt enkelt med inställningen att alla är i samma lag och böckerna är öppna mellan de ingående parterna.

Vinsten är inte bara bättre energiprestanda i husen, ett upprustat närområde och att ha skapat arbetstillfällen för vissa boende som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Den är även en positiv erfarenhet hos de som redan befinner sig i innanförskap i att kunna vara del av en positiv utveckling. Har man möjligheten att delta i något konstruktivt samhälleligt utvecklande så bör man ta den. Att ställa sociala och etiska krav vid en upphandling bör vara normen och då måste det också finnas tydliga målbilder och en gemensam syn på vad vinsten med kraven är.

Andra fördelar med partnering är att man delar på risk och vinst, minskar konflikter genom gemensamma lösningar, och får ökad flexibilitet inför ändringar under projektets gång.

NYA ENERGIMÅL

Fredrik Nordmark är byggnadsingenjör på Bjerking i Uppsala, där han är certifierad miljöbyggsamordnare samt passivhusexpert med inriktningen energieffektivisering. Enligt honom är byte till FTX-ventilation, byte av fönster och sedan injustering av systemen det viktigaste vid energieffektiviserande renoveringar av flerfamiljsbostäderna idag. Sedan ser man över takisoleringen om det inte redan är gjort.

Att tilläggsisolera tak och byta fönster är relativt enkelt, men då de flesta hus tidigare endast haft frånluft så innebär byte till FTX lite fler tekniska utmaningar genom att man behöver utrymme för de nya tilluftskanalerna, och behovet av ett fläktrum. Här stjäl man ju yta som oftast redan används av någon. Det kan handla om garderobsyta eller någons förråd. Lägg sedan till omaket 10

med buller och damm under det praktiska genomförandet på plats. För fastighetsägaren är det dessutom en kostsam investering med ganska lång återbetalningstid. Men för själva hyresgästen innebär det fördelar som renare filtrerad tilluft, och minskat drag genom att man får förvärmd tilluft, och slipper springventiler i anslutning till fönster. Bytta fönster ger i sig minskat kallras, och på så vis får hyresgästen större tillgång till bostadens yta. Ytterligare en fördel är att de bostäder som inte redan installerat köksfläkt nu får imkåpor över spisen som minskar matos.

De åtgärder som ger snabbast återbetalning är tilläggsisolering av taket, sedan följer fönsterbyten. Ventilationsbytet är mer långsiktigt, men man har egentligen inget val då man måste ställa kostnaden för bytet mot byte av befintliga fläktar och renovering av befintliga ventilationskanaler. Om ett ventilationsbyte kostar 5-6 miljoner så står det nya aggregatet för cirka sju procent av kostnaden.

– Andra åtgärder man kan genomföra är individuell mätning och debitering av tappvattenförbrukningen, berättar Fredrik Nordmark. Studier har visat att individuell mätning har olika påverkan på förbrukningen beroende på bostadsinnehavarens förbrukning och endast minskar förbrukningen hos de ekonomiskt resurssvagare.

En förvaltarassistent på ett allmännyttigt bostadsbolag i ett miljonprogramsområde berättar att man kan läsa av förbrukningen per timme. Och att det händer att hyresgäster hör av sig då de fått en oväntat hög debitering för en månad. När man då gått in och läst av mätningen så har man ibland gemensamt förstått att till exempel tonåringar långduschat när föräldrarna inte var i bostaden.

Fredrik Nordmark berättar att vissa allmännyttiga bostadsbolag har egna mål för energianvändning, miljö och Nöjd kundindex som skiljer sig från EU-direktiv och lagkrav. Då lägger man vanligtvis fokus på de byggnader som är i störst behov av renovering.

GEMENSAM (OM)VÅRDNAD

Hyresgästdialogen ™ är ett tjänstekoncept som Rotpartner med kontor i Göteborg, Stockholm och Malmö har utvecklat eftersom bostäder alltid inkluderar boende, det vill säga människor, och därigenom människors livskvalitet.

Fredrik Olsson, VD på Rotpartner, understryker den ingående parametern mjuka värden eller mänsklig hänsyn i bostads- och renoveringssammanhang. Det råder av naturliga skäl olika förhållningssätt till att

involvera hyresgästerna i allmännyttans bostadsbolag och de privata aktörerna då lagstiftningen ställer större krav på transparens i allmännyttans organisationer. Modet att involvera hyresgästen tryter många gånger hos de privata fastighets­ägarna. De ser inte nyttan av just transparens.

Antingen kompletterar Rotpartner fastighetsägarens organisation, med både kompetens och viss utbildning av organisationen i tänket att involvera hyresgästen. Eller så får de ansvaret att projektleda både byggprocessen och Hyresgästdialogen.

– Ju tidigare dess bättre, och helst hela vägen genom processen, säger Fredrik Olsson.

Med anledning av ett tidigare samarbete mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna som kallades Kvalitetshyresprojektet har Göteborg legat steget före i att samverka mellan parterna. Tyvärr är projektet nu i praktiken nedlagt även om mätningarna etablerats i stora delar av Sverige. I projektet fick de boende identifiera och betygsätta boendekvalitetsaspekter av fastighetsägarens hus och service. De kunde därigenom gemensamt skapa en rättvisare hyresbild utifrån ett marknadsperspektiv.

Kvaliteterna var alltifrån våningsplan, hiss, buller, stomljud, till saker såsom närhet till service, skola och barnomsorg, kommunala transportmedel och parkeringsmöjligheter.

Inte minst betygsattes den service och skötsel som fastighetsägaren hade.

Fredrik Olsson menar att det är en kvalitetsavgörande del att de boende är representerade i renoveringsprocessen om man är en långsiktig aktör. Men han lägger också till att Sverige har behov av alla sorters aktörer. Vi kanske måste acceptera även lite relationskortsiktigare deltagare, som inte har avsikter att köpa eller bygga för att förvalta, utan bara för att sälja vidare med vinst, om vi ska åstadkomma de bostäder

HUSBYGGAREN NR 5.2015

Foto: Mauro Rongione Foto: Mauro Rongione

VISA LÄGENHETEN

Många bostadsföretag har också insett fördelarna med en färdigbyggd visningslägenhet. Att visualisera realistiskt från en ritning är svårt för rätt många av oss. Dessutom skapas möten och en gynnsam dialog i och HUSBYGGAREN NR 5.2015

med att människor kommer till visningslägenheterna. Här finns Rotpartner och hjälper till med att förmedla fördelarna med renoveringen så att hyresgästen guidas in i det som kommer efter genomförd renovering. Det är viktigt att, om man har möjligheten, göra projekten sådana att människor kan påverka både sin hyra och hur det ska se ut hemma hos dem.

Fastighetsägaren kan också få hjälp med att skapa, kommunicera och leda mot en gemensam målbild för alla inblandade: ägare, projektörer och hantverkare. I processen bör man vara ett enat team oavsett vilken ursprungsorganisation eller företag man kommer ifrån. Och målet är att det ska vara positivt och entusiasmerande.

Vidare är det av yttersta vikt att dialogerna är öppna och genuina, inte monologer. Det är inte ovanligt att de boende känner stor oro inför en renovering. Hur kommer det påverka deras livskvalitet i form av okända människor i trapphusen, buller på obekväma tider, smuts och självklart en efterföljande hyreshöjning? Tar man inte denna oro på allvar så vårdar man heller inte sin kundrelation.

Kan hyresgästen vara med och påverka delar så skapas ett ovärderligt förtroende.

– Man mår inte bra helt enkelt om man inte har chansen att påverka något så basalt som sitt eget boende, säger Fredrik Olsson.

Foto: Mauro Rongione

Sverige har behov av. Alla har inte 100-årsperspektiv på ägande och förvaltande av bostäder.

Det finns ingen generell metod att arbeta utifrån i de storskaliga bostadsbestånden då varje område har sina egna särskilda drag. Lägg sedan till kvarter, huskropp och trapphus och dess boende och byggnaden blir än mer unik. Husets historik och relationen mellan hyresgäster och fastighets­ ägaren påverkar också då hyresgästerna många gånger bor kvar länge och lär känna varandra. Ägare och förvaltare har dessutom skiftats under åren. Allt påverkar. ”varje hus är relativt unikt, om man sedan lägger till innehållet i huset blir det ännu mer unikt” Hyresdialogen ™ är en konsulttjänst som syftar till att minska eller i bästa fall eliminera onödigt, fördröjande och potentiellt kostsamt omak i en renoveringsprocess.

Här ingår bland annat hjälp med förebyggande dialogarbete, att skapa enkla och ibland flera informations- och kommunikationskanaler.

De flesta hyresgäster uppskattar regelbunden information, och det som informeras om skall levas upp till, annars blir förtroendet skadat. Informationen kan exempelvis handla om kommande delmoment, störningar eller större materialleveranser på gården. Lämnar man för mycket information där allt redan är bestämt skapas oro och tilliten till den som tagit besluten minskar, eller i värsta fall upphör.

Foto: Skanska

För långsiktiga aktörer är de boendes delaktighet i renoveringsprocessen avgörande för kvaliteten.

FAKTARUTA: EKONOMISK DISKRIMINERING PÅ BOSTADSMARKNADEN

Uthyrningspolicy – jämförelse och diskussion av uthyrningsregler i nio bostadsföretag med fördjupning för Landskrona stad.

Kerstin Annadotter och Gunnar Blomé KTH Bygg- och fastighetsekonomi Rapport 2014:4, ISBN 978-91-85783-38-0 http://kth.diva-portal.org/smash/get/ diva2:727151/FULLTEXT02.pdf ”FÖRBJUD EKONOMISK DISKRIMINERING PÅ BOMARKNADEN”

Dagens Nyheter, debatt den 23 september 2014 Kerstin Annadotter, Gunnar Blomé och Hans Lind http://www.dn.se/debatt/forbjud-ekonomisk-diskriminering-pa-bomarknaden/

FELICIA OREHOLM

SBR Byggingenjör Miljöstrateg och föreläsare inom sunt och miljöprofilerat byggande.

■

11

Tänk, att så lite kan skapa så mycket...

ROCKWOOL REDAir® FLEX är ett nytt innovativt ventilerat fasadsystem för nybyggnad och renovering.

Läs mer om REDAir: www.rockwool.se/redair

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT

Kapillärbrytande och dränerande helt enligt Boverkets nya allmänna råd

Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

Putskoncept Combi-Drain

www.mtkauktoriserad.se

www.combimix.se

151009_Combimix_Annons_Husbyggaren_88x129mm.indd 1

2015-10-09 13:27

Vi bygger livskvalitet!

Vi tänker: • • • • •

Energisnålt Behagligt inomhusklimat Bra ljudisolering Bra värmeisolering Minimalt underhållsbehov

Med våra prefabricerade monteringsfärdiga betongväggar får du allt detta!

Kontakta oss

Solgården, Alafors

ROT

Kartläggning av köldbryggor I MILJONPROGRAMMET Kartläggning av betydande köldbryggor i praktiken i Miljon­programmets flerbostadshus har gjorts för att ge ett bättre kunskapsunderlag och möjligheter till gene­rali­ seringar och kostnadseffektivisering i framtagandet av åtgärder för renovering och energieffektivisering. Själva byggsystemet med bakomliggande kopplingar av fasad till stomme har visat sig vara avgörande för vilka köldbryggor som uppstår i bjälklagskanter och väggar. Flera av de byggnader som undersöktes har även ett ettrörssystem ingjutet i mellanbjälklaget. Om rörsystemet ska ersättas med nya rördragningar innanför klimatskalet bör husägaren beakta att detta kan påverka komforten i byggnaden då rörsystemet inte längre värmer mellanbjälklagen.

F

ör att nå energibesparingsmålen i det europeiska energiprestandadirektivet EPBD till år 2020 och 2050 är energieffektivisering av befintlig bebyggelse en hörnsten. Särskilt angeläget är det att finna effektiva metoder för att minska energianvändningen inom den stora mängden flerbostadshus från Miljonprogrammets år som idag är i behov av renovering.

Köldbryggor står för en stor del av värmeförlusterna genom klimatskalet för dessa byggnader och kan ge komfortproblem i utsatta lägenheter. Tilläggsisolering av klimatskalet är en omfattande och kostsam åtgärd som därför bör göras effektivt.

Om de svaga punkterna identifieras kan mer optimerade åtgärder väljas som utjäm-

14

nar obalansen, till exempel genom användning av dyrare högpresterande isolermaterial men i begränsad omfattning. Rationella åtgärdsförslag måste utgå från byggnaden som helhet och de i praktiken mest dominerande köldbryggorna. Detta kräver i sin tur en kartläggning av de byggnader eller byggnadstyper för vilka åtgärder diskuteras. Eftersom Miljonprogrammets flerbostadshus byggdes industriellt med en stor repetering och endast några få byggsystem användes, skulle en kartläggning av bristerna i dessa system kunna gälla för många fler byggnader.

Målet med detta projekt har varit att genom en praktisk kartläggning i större skala av vilka köldbryggor som i verklighe-

ten har störst betydelse ge en kunskapsöversikt över denna del av byggnadsbeståndet.

Kartläggningen visar på ett antal klara och regelmässigt förekommande köldbryggor kopplat till respektive byggsystem. Det är också tydligt att samma mönster återkommer för varje ny byggnad av en och samma typ, så typbilder kan användas. Termograferingen ger en helhetsbild av transmissionsförlusternas fördelning över byggnaden och samverkan mellan bygg- och installationstekniska system. Denna helhetsbild av byggnadens prestanda är svår att få från studie av enskilda handlingar.

Eftersom det dessutom ofta visat sig vara svårt att få tag i handlingar, särskilt element- och detaljritningar, för byggnader från Miljonprogrammets tid kan termografering användas för att ge en kompletterande bild av byggnadens förutsättningar.

Studien visar vidare att det idag inte är görligt att bedöma storleksordningen på de transmissionsförluster som köldbryggorna ger upphov till genom enbart termografering. Ett termograferingsbild, härefter kal�lat termogram, påverkas av alltför många störningskällor för att kunna ge sanningsenliga yttemperaturer av det som kan ses i bilden. Material, ytstruktur, lokalt klimat, väder vid och före mättillfället, fukt, kamerakalibrering och kameraegenskaper är bara några av de parametrar som påverkar termograferingen. Detta gör att det inte går att jämföra olika bilder med varandra även om samma kamera använts och tillfället för termograferingen varit detsamma. Det går heller inte att anta att de temperaturer som

HUSBYGGAREN NR 5.2015

termograferingen ger stämmer i absoluta tal. Det går dock att jämföra relativa skillnader i återgivna temperaturer i ett och samma termogram. Termografering kan inte heller användas för plåtfasader eller ventilerade fasader. Även om köldbryggor framträder tydligt går det inte att från termo- grammet avgöra hur stor köldbryggans absoluta värde är eftersom värmeförlusten sprids ut i konstruktion och fasad. Det har alltså gått att konstatera köldbryggor, deras relativa betydelse för byggnaden som helhet, men inte att kvantifiera dem eller energiförlusten.

Dock går det att använda termogrammen för att beskriva byggnadens transmissionsegenskaper, och med framtagna verktyg som incidensfaktor eller histogram även att kvantifiera denna bild. Termogrammen kan också vara värdefulla som underlag till vilka delar av en konstruktion som bör utredas vidare och var fokus ska ligga.

Själva byggsystemet med bakomliggande kopplingar av fasad till stomme har visat sig vara avgörande för vilka köldbryggor som uppstår i bjälklagskanter och väggar. Flera av de byggnader som undersöktes har även ett ettrörssystem ingjutet i mellanbjälklaget. Detta värmesystem bidrar till att öka transmissionsförlusterna genom fasaden då temperaturskillnaden mellan utomhusklimatet och klimatskalet blir större. Dessutom motverkar värmerören köldbryggans nedkylning av golven inomhus. Om rörsystemet ska ersättas av med nya rördragningar innanför klimatskalet bör husägaren beakta att detta kan påverka komforten i byggnaden då rörsystemet inte längre värmer mellanbjälklagen.

Resultatet från denna studie kan utgöra underlag för ett fördjupande arbete av de undersökta systemen där effekten av olika tilläggsisoleringsåtgärder och deras effekter på energiförluster och temperaturer undersöks numeriskt.

SLUTSATSER

Kartläggningen av representativa miljonprogramsbyggnader visar att betydande köldbryggor är: ■■

Bjälklagskanter (eventuellt förstärkta av värmeledningar), tvärväggskanter

■■

Balkonger och loftgångar

■■

Sockel och källarkonstruktioner

■■

Fönsteranslutning (kan dock vara svår att se på grund av reflektionsfenomen!)

■■

Olika typer av infästningar Viktiga slutsatser kring termograferingsmetoden är att termografering utifrån av stora byggnader fungerar, men att en grövre

HUSBYGGAREN NR 5.2015

Figur 1. Exempel på termogram. Värmekameran ser mer, där ögat ser en homogen vägg. Övre delen av den putsade betongväggen, lägenhet med fönster, är utvändigt isolerad. Infästningarna syns som små köldbryggor. Källarförråden på våningen under är isolerade invändigt och i mindre omfattning, där är yttemperaturen högre (till vänster i bild). Under röret till höger ansluter en tvärvägg i betong som en oisolerad köldbrygga och den varmaste fläcken bortom röret visar var den helt oisolerade källargången börjar. Överst till vänster en plåtfasad som helt skymmer stommen och eventuella köldbryggor för värmekameran. Det går inte att säga något om konstruktionen bakom en plåtfasad.

Figur 2. Termogrammen visar olika typer av köldbryggor för olika byggsystem i jämförelse. De övre byggnaderna har båda utfackningsväggar men bjälklagskanten ligger olika långt ut i ytterväggen.

Socklarna är oisolerade. De nedre byggnaderna har båda betongsandwichväggar, men de till vänster är bärande upplag för bjälklagen och de till höger istället infästa i stommen i punkter. Förstärkningar i betong ger köldbryggor. Termogrammen till vänster visar båda förstärkta värmeförluster i bjälklagskant orsakade av att ettrörsvärmesystem är ingjutna i mellanbjälklaget, i det övre fallet oisolerat och i det nedre fallet begränsat isolerat. Observera att visade temperaturskillnader bara kan jämföras inom, inte mellan, bilder.

metod krävs än vid termografering inifrån. I analysen av termogrammen kan bara relativa jämförelser göras, inte absolut temperaturbestämning. Storleken på köldbryggor eller transmissionsförluster kan inte heller bestämmas genom termografering, här krävs teoretiska beräkningar för att gå vidare. Byggnadens totala prestanda beroende på byggsystem kan dock beskrivas visuellt i termogram eller kvantitativt med temperatur­signatur. ■

LINDA MARTINSSON

Byggnadsfysiker Skanska Sverige

ANDERS LJUNGBERG

Uppdragsledare teknik och hållbar utveckling NCC Construction

15

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 70 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi. Funktionen är lika god men nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

GRUNDLÄGGNING

LÅNG LIVSLÄNGD

KANTBALKSGRUPP I

på rostfria kantbalkar Rostfria kantbalkar kan anses underhållsfria och blir ännu lönsammare när räntan är låg. Låga kostnader för mindre åtgärder under livscykel är bra och ännu viktigare är de låga trafikantkostnaderna, resonerar José Javier Veganzones Muñoz, doktorand på KTH inom projektet Optimalt kantbalksystem.

KANTBALKSGRUPP II

KANTBALKSGRUPP III

KANTBALKSGRUPP IV

D

e flesta människor tänker aldrig på broarnas kantbalkar. Men de få som tänker på dem gör det desto mer. Kantbalksgruppen på KTH presenterade förra året 24 olika typer av kant-

balkslösningar.

Kantbalksgruppen är ett forsknings- och utvecklingsprojekt med deltagande av Trafikverket och byggindustrin som fortsätter med en demonstration där en ny kantbalkstyp implementeras i ett verkligt projekt.

José Javier Veganzones Muñoz är doktorand inom projektet och vid KTH:s skola för arkitektur och samhällsbyggnad. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF)

HUSBYGGAREN NR 5.2015

finansierar projektet. Rubriken är Optimalt kantbalkssystem: Dimensionering och livscykelkostnadsanalys. Det sker inom ramen ”Robustare Brobaneplatta”.

Så nu utför han denna livscykelkostnadsanalys för en representativ typ ur fyra grupper av de 24 typerna, samtidigt som han är lärare i brobyggnad och skriver på sin licentiat-avhandling. De fyra grupperna av kantbalkar är: ■■

I · Platsgjuten kantbalk integrerad i betong (vanligast)

■■

II · Utan egentlig kantbalk (där kant­ balken ersätts med ett vinkelstål som uppfyller kantbalkens funktionskrav)

■■

III · Stålkantbalk

■■

IV · Prefabricerad betong med kantbalk (lyfts på plats)

I samtliga fall är rostfritt stål en möjlighet, och de preliminära livscykelkostnadsanalyserna (LCCA) visar att det blir 15–20 procent, i vissa fall 35–40 procent billigare att använda rostfri armering för kantbalkarna i nya broar.

LÅNGSIKTIGT BILLIGT

Största vinsten är i stadsmiljö, där trafikantkostnaden är en stor post i LCCA. Under reparationen måste folk åka längre väg och vänta längre i köer. Det är en samhällsekonomisk kostnad som Trafikverket väger in i sina projekt.

17

GRUNDLÄGGNING

– Om man utgår från att brons tekniska livslängd är 80–120 år så måste kantbalken bytas minst en gång. Man måste kontrollera den regelbundet om kantbalken är av vanlig kolstålarmering. Om man sätter in katodiskt rostskydd måste man kontrollera minst en gång om året, säger Veganzones.

Katodiskt rostskydd används till exempel för att förhindra fortsatt korrosion i Ölandsbrons kantbalkar. (Se artikel i Husbyggaren 1/2012.) Där blev det billigare att behålla de befintliga kantbalkarna än att byta ut dem.

Men det kan bara sättas in om bron inte rostat alltför mycket.

Om man ändå måste byta kantbalkar, eller bygga nytt så är rostfritt det bästa alternativet, för då behöver man aldrig byta en gång till, och inte underhålla den delen av bron.

När jag träffar Veganzones kommer han just från en bro i Nacka där man bytt till rostfria kantbalkar. Broförvaltaren sa att målet nu är ”att aldrig komma tillbaka”.

I de flesta fall räknar man med 60 års livslängd för platsgjutna kantbalkarna, baserad på statistisk erfarenhet, utom för gruppen stålkantsbalkar, där det inte finns någon erfarenhet än, men där den antas vara 50–70 år. Byte av en stålkantbalk kan utföras betydligt snabbare än för en platsgjuten kantbalk.

LÄGRE RÄNTA

Men Trafikverket har sänkt sin samhällsekonomiska kalkylränta från 4 till 3,5 procent.

Det låter inte så dramatiskt, men det kan det vara. Om ett underhållsprojekt för en miljon kronor 30 år framåt i tiden har ett nuvärde på 308 000 kronor med 4 procent i ränta, så får det nuvärdet 356 000 kronor med 3,5 procent i ränta. För mellanskillnaden kan man att räkna hem lösningar och material som är dyrare idag men sparar underhåll i framtiden.

När detta skrivs i september är statsobligationsräntan på 10 år 0,65 procent så om inflationen är mer än så är det gratis för staten att låna pengar i tio år. Femårsräntan är negativ även nominellt.

Veganzones menar att det är möjligt att räntan kommer att sänkas ännu mer, kanske till tre procent eller ännu lägre.

De låga räntorna påverkar också byggföretag och privatpersoner. Med låg ränta är det logiskt att ta en högre investering nu och att det håller i hundra år, snarare än att ta en underhållskostnad vart tjugonde år.

– Det gynnar bättre kvalitet och mer rostfritt stål.

Problemet med kantbalkar är att de oftast måste bytas efter 30–40 år, enligt 18

KANTBALKSYSTEMET Räcke Avvattningssystem

Tätskikt och beläggning alt. direktgjuten slitbetong

Brobana

Broplatta Integrerad kantbalk Huvudbalk

Källa: Rapporten Optimala kantbalkssystem.

Resultat av genomfört FUD-projekt.

BaTMans databas. BaTMan är ett branschgemensamt förvaltningssystem för broar och tunnlar.

DET ÄR DYRT ATT REPARERA BROAR.

– Upp till 60 procent av brons underhållskostnad kan bero på kantbalksystemet, säger Veganzones.

Med kantbalkssystemet menar han kantbalken, räcket och avvattningssystemet, samt andra element, som belysningskonsoler. Se bild nedan. Man får även inkludera isoleringsmatta och beläggningen närmast kantbalken. En kantbalk är den del av bron som är mest utsatt.

Problemet med broar är oftast stålnedbrytning. När stålet korroderar så utvidgas det och skapar sprickor i betongen. Sedan

har vatten och klorider lättare att tränga in och orsaka mer korrosion och fler sprickor.

Korrosionen beror på kombinationen fukt och klorider. Fukt är en stor faktor i Sverige eftersom vi har hög luftfuktighet hela vintern. Kloriderna kommer från havet eller från vägsalt.

– Förutom i kustområden nära havet har vi i Spanien inte problemet med korrosion i broar, konstaterar Veganzones, som är från Madrid och studerade brobyggnad där i fyra år innan han kom till Stockholm.

– Eftersom snö och is inte är så vanligt så används inte vägsalt alls så mycket som här.

Men det är ändå ett vida spritt problem att döma av en internationell enkät som kantbalksgruppen gjort. Vägsalt pekas ut som boven även i andra länder. För att und-

LCC-modellens struktur. Först introduceras indata för val av brofall, kantbalks- och räckesutformning. Sedan utförs LCC-beräkningar i form av Beställarkostnader som delas in i Investering och Livscykelåtgärder och Användarkostnader som delas in i Förseningar, Fordonsdrift och Olyckor. Slutligen redovisas resultaten och en jämförelse görs mellan tillämpningen av kantbalkstyperna för varje brofall. Känslighetsanalys för vissa faktorer presenteras.

HUSBYGGAREN NR 5.2015

A part of SSAB

JORDSTABILISERING

Merit 5000 - ger högre hållfasthet med mindre mängd bindemedel Merit 5000 är ett latent hydrauliskt bindemedel. Produkten framställs av torkad hyttsand och används vanligen i kombination med kalk eller cement. Jämfört med kalk och cement genererar ett ton producerad Merit 5000 endast en tiondel så mycket CO2-utsläpp, vilket gör Merit 5000 till ett BRA miljöval!

Olika typer av jordförstärkning, där Merit 5000 med fördel kan användas:

• TERRASSTABILISERING • PELARSTABILISERING • MASSTABILISERING • MUDDERMASSOR • SULFIDJORDAR

PELARSTABILISERING Smista Allé

MASSTABILISERING Roslagsbanan GRUNDPRINCIP TERRASSTABILISERING MAX Lab 4 i Lund

Terrasstabilisering är en metod som går ut på att förstärka ett tunnare lager jordmaterial över en förhållandevis stor yta. Vid terrasstabilisering är det på terrassytan för den planerade vägen, parkeringe, upplagsytan etc som man färser in bindemedel, vanligen en kombination av Merit 5000 med cement eller kalk. Resultatet blir ett stabiliserat lager som förbättrar bärigheten för terrassen.

Merox SSAB AB 613 80 Oxelösund

Tel 0155 254 00 info@merox.se

merox.se

GRUNDLÄGGNING

vika korrosion är val av rostfritt material en av flera möjligheter. Bättre betongkvalitet, tjockare tätskikt och mer effektiv avvattning nämns också i enkätsvaren.

ARBETSMILJÖN ÄR VIKTIG

LCC-analyserna tar inte uttryckligen upp arbetsmiljön, för det är svårt att värdera i pengar. Men studier av samhällsvetare inom kantbalkprojektet har visat att arbetsmiljön vid platsgjutning är allmänt dålig och särskilt stressig och farlig med trafik i närheten. Prefab-element ger, för korta broar, givetvis bättre arbetsmiljö, men också bättre kvalitet och längre livslängd för korta broar.

För långa broar kan en prefabricerad kantbalk bli sämre på grund av fogar mellan element. En möjlighet är att gjuta fogarna men då är det dålig arbetsmiljö med en komplicerad formsättning och gjutningen, vilken kan leda till sämre kvalitet.

Det är heller inte estetisk tilltalande på grund av olika färger i betongen, resonerar Veganzones.

Men för en kort bro ger alltså prefab en påtaglig fördel genom att bättre arbetsmiljö ger bättre kvalitet.

– Till exempel kan en betongintegrerad (platsgjuten) kantbalk behöva bytas efter 60 år, men är det prefab kan den hålla i 75 år. Då kan den överleva femton år till, säger han.

20

Arbetsmiljön kan också komma in i kalkylen så att en dålig arbetsmiljö visar sig i att det går åt flera arbetstimmar och därmed blir dyrare, även här till fördel för prefabricerade element.

– Ett exempel: kompletteringen av betongen kan ta flera timmar och ännu fler med formsättningen.

Det finns mer aspekter på kantbalkar än ekonomi, och Veganzones skriver nu på en rapport som tar mer av ett helhetsgrepp på kantbalkssystem med inte bara LCC utan också dimensionering. Han håller på att utreda påverkan av olika typer av kantbalkar i brobaneplattans hållfasthet (lastfördelning) genom icke-linjär 3D Finita Element Analys.

Kantbalkar är också en väl synlig del av bron, och därför finns en estetisk aspekt, särskilt om den ligger inne i en stad.

– Då blir arkitekter involverade. Man vill att den ser bra ut, så att folk gillar bron.

Om man lutar kantbalken så kan bron se ut som om den brinner när solen lyser på den.

Det kan också skapa problem. Om kantbalken är för stor och tung måste man armera den mer. Ett annat problem kan vara komplicerade, och dyrare, formsättningar.

– Blir den för tung så fungerar kantbalken som ett bärande element, och det får den inte göra enligt Trafikverket. Anled-

Projektet nummer 2-723-1 är Kvarnholmens förbindelse till väg 222 Värmdöleden utanför Stockholm.

Bron som repareras går mellan Järla och Vikdalen.

Det är ett stort projekt med en ny bro (som byggs just nu), en tunnel och bron som repareras (ving­ murar och rostfria kantbalkar). Bron är mycket trafikerad med tre körfält i varje riktning. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/ Vag-222-trafikplats-Kvarnholmen/Nyhetsarkiv/2015/ februari/Sa-har-vill-vi-bygga-trafikplats-Kvarnholmen/

ningen är Trafikverket vill inte stänga bron där kantbalkarna byts ut.

– Men i verkligheten hjälper den alltid till att fördela last, säger Veganzones. Den bidrar till styvheten.

Vet man verkligen att rostfria balkar håller 60 år eller längre?

Nej, det finns inte så mycket erfarenhet, medger Veganzones, men det finns en pir i Mexiko (Progresso) som byggdes för cirka 75 år sedan med rostfri armering. Den har aldrig haft något underhåll. En studie från Ramböll visade att piren fungerar bra och inte har någon nedbrytning.

Han hänvisar också till de studier som gjorts inför armering av nya kajer vid Göteborgs hamn med rostfritt material 2015. De anger en livslängd på 120 år. Det gäller för ett relativt billigt duplexstål, en blandning av ferrit (som i vanligt stål) och austenit (kristallstrukturen i rostfritt stål) som är särskilt lämpat för korrosiv miljö.

HUSBYGGAREN NR 5.2015

KANTBALKSGRUPPEN

HISTORIK

Målen för kantbalksgruppen är att finna samhällsoptimala lösningar, däribland:

MELLÖSABRON HAR en platsgjuten kantbalk. I bilden kan man se korrosion och betongspjälk-

ÖKAD KVALITET genom enklare konstruk-

tion, bättre arbetsmiljö, prefab och bättre tålighet i trafikmiljön (mot påkörning) LÄGRE KOSTNAD genom standardiserad konstruktion, enklare byggande, längre livslängd och att det ska gå lättare att ersätta.

KLARA KRAVEN för räckesinfästning, stöd för beläggningen, avvattningssystemen, estetik, lastfördelning, brobanestyvhet.

ning. Stålkantbalken föreslogs av Ramböll under kantbalkprojektet. Efteråt skapades en grupp för att utveckla lösning och implementera den i en verklig bro (den som valdes var bron i Mellösa). Gruppen består av Ramböll (konsult), Trafikverket (kund), Svevia (som ska utföra arbetet) och KTH (konsult). Projekteringen kommer att bli klar i höst och arbetet kommer att påbörjas till våren.

Fotnot: Kantbalksgruppens hemsida är https://www. kth.se/abe/om-skolan/organisation/inst/byv/about/ avd/bro/projekt/kantbalksprojekt

Även rostfritt stål kan dock rosta, men hastigheten är betydligt lägre än för vanligt kolstål. Veganzones kunde konstatera att det fanns främmande järnpartiklar, om än ganska obetydligt, på den rostfria armeringen vid Nackabron.

Finns det några nackdelar med rostfritt stål, förutom att det är dyrare?

Det finns många sorters rostfritt stål men om man väljer rätt, så är det ingen skillnad i hållfasthet mot vanligt stål.

Hanteringen av rostfritt stål kan bli dyrare därför att byggbolagen ofta tar mer betalt för att materialet är kostar mer. Men Veganzones har hört sig för med arbetarna och de säger att det inte tar längre tid att hantera, till exempel att bocka armeringsjärnen.

Det kan dock finnas fler nackdelar med rostfria material, som man upptäcker senare.

Finns det andra stålkomponenter i broar som borde bytas ut mot rostfria material?

Alla broelement där det föreligger risk för korrosion ska bytas mot rostfria material, menar Veganzones. Rostfritt har också fördelen att det kan återanvändas till 98 procent, och att man kan minska täckskiktet till 30 mm för 120 års livslängd enligt Eurokoderna.

Räckesinfästningen, ytavlopp och vattenkupor måste vara i rostfritt. Det är krav från Trafikverket. Armeringen av kantbalkarna består av dels tvärarmering och förankringen, dels längsgående armering. Längsgående armeringen är inte så utsatt, men tvärarmeringen är närmare miljön, så den bör också utföras i rostfritt.

Förankringen under räckets ståndare in i kantbalkbenet för att fördela lasterna vid påkörning, kan vara rostfri och det är den i Nacka-bron.

HUSBYGGAREN NR 5.2015

Veganzones talar en anmärkningsvärt bra svenska efter mindre än fyra år i Stockholm. Han är sedan tidigare dubbel civilingenjör, först på Madrids polytekniska universitet och sedan på KTH. Han kom till Stockholm genom utbytesprogrammet Erasmus. För en dubbelexamen är det ett krav att man lär sig svenska och KTH erbjuder studenterna kurser i svenska.

– Det gjorde jag också för att jag ville, säger han.

Han är inte en inåtvänd forskare. En viktig faktor för att integrera sig i det svenska

samhället var för honom vattenpolon.

Veganzones är målvakt i Stockholmspolisens IF, Sveriges tredje bästa lag enligt senaste serien.

Han ger helt klart intryck av att vara stor, bred och snabb nog för att vakta ett mål. ■

FREDRIK LUNDBERG

Frilansjournalist Nostra

21

FÖR 37:E GÅNGEN SEDAN 1978

PAR

Stockholmsmässan 17 mars 2016

SAT

SNI

N

GEN ALL FOR ELL TSÄ TTE A P Å R: HÖG SES GÅE SKO S N LOR DE Fo IONER U o U OM NIV VID ERS ITE T!

GEOTEKNIK UTAN GRÄNSER TUNNLAR I CITY MITT LIV SOM GEOKONSTRUKTION § I GEOFORM

I grunden handlar allt om en enda sak - Stabilitet peabgrundlaggning.se

GEOTEKNIK

Okonventionella danska spår Infrastrukturprojekt som järnvägssträckningar kräver mycket av både geotekniska förutsättningar och den tekniska prestandan hos lösningarna. Markutnyttjandet av idag skiljer sig från tidigare i historien av mänskliga bygg- och anläggningsrelaterade aktiviteter bland annat för att vi ser rimlighet i att bygga och anlägga på mark som tidigare ansetts vansklig eller alltför undermålig att utnyttja för verksamheter som innebär höga belastningar.

I ett aktuellt danskt järnvägsprojekt går man utöver det vanliga för att klara utmaningen.

TEXT: ANDREAS FALK, ANDREAS@HUSBYGGAREN.SE FOTO: ROBERT ATTERMANN, MJE A/S

N

yligen invigdes en järnvägssträckning med dubbelspår mellan Vamdrup och Vojens i danska Sønder­jylland. Arbetet har omfattat utvidgning från enkel- till dubbelspår, två järnvägsbroar för dubbelspår, förstärkningar av banvallar, ombyggnad av två järnvägsstationer samt anläggande av en helt ny spårsträcka. Broarna har i sig inneburit en utmaning då de behövt uppföras inom en tidslucka av tre veckor. Dessa tre HUSBYGGAREN NR 5.2015

veckor förlades till sommaren på grund av det statistiskt sett är minst antal resenärer i området under sommar­perioden.

Området för den nya spårsträckan karakteriseras av vattenbemängda markområden och detta har gjort att man tvingats undersöka och utveckla okonventionella geotekniska lösningar. Samtidigt med detta projekt har man genomfört ombyggnad av en angränsande spårsträckning, för att minimera tidsramen då resenärer påverkas. Det har satt stor tidspress på genomförandet.

SVÅRA GRUNDLÄGGNINGSFÖRHÅLLANDEN

Projektet har syftat till att bygga bort en flaskhals i spårnätet för både lokal persontrafik i Jylland och godstrafik mellan Skandinavien och resten av Europa och därtill öka den tillåtna hastigheten för persontåg från tidigare 120 till 160 kilometer per timme.

Den nya spårsträckningen mellan Vamdrup och Vojens är 18,5 kilometer lång och passerar tre områden med mycket mjuk mark.

Bastrupdam Mosse står helt under vatten och därefter följer Jegerup Enge och Vojens Mark. Konsortiet som ansvarar för projek-

23

GEOTEKNIK

tet är JV Atkins-Grontmij, där holländska Grontmij står för projektering av broar, jord, avvattning, spår, stabilisering av banvallar samt rådgivning om geotekniska och miljörelaterade förhållanden.

Man fick pröva flera olika geotekniska lösningar innan man kunde fatta beslut om hur man skulle gå till väga. Totalt togs 534 borrprover längs sträckningen under 2012– 2013. De geotekniska förundersökningarna utfördes delvis på anbud av COWI. Vid Bastrupdam Mosse valdes en sänkning av banvallen med 1.8 meter för att ge stabilt underlag för dubbelspåret, vilket därtill krävde stabilisering av banvallen genom ett 1–2 meter tjockt sandlager som fick läggas ut, upp till 50 meter ut i mossen på var sida. Våtmarken fick helt enkelt fyllas ut och marken på var sida om dubbelspåret förstärkas med tillförd sand, vilken ger samma belastning av underlaget, på ömse sidor av spåren. Projektledaren Erik Daugaard Jensen förklarar att en helt annan metod fick användas vid de två andra våtmarkerna. Sträckningen förbi Jegerup Enge innebar komplicerade markförhållanden där banvallen behövde gå i en 400 meter

24

lång sträckning med ett 3–4 meter tjockt lager av mycket mjukt material. Vid Jegerup Enge och Vojens Mark bibehölls höjden på banvallen genom att man längs en 800 meter lång sträcka grävde en serie med 6�6 meter stora schakt ner till fast mark, vilka fylldes med sand.

OMFATTANDE SCHAKTMASSOR

Totalt handlade det om 40 000 kubikmeter bortschaktade våtmarksavlagringar och samma mängd sand som ersättning vid Jegerup Enge och Vojens, samt ytterligare 35 000 kubikmeter sand för utfyllnaden vid Bastrupdam Mosse. Hade metoden med schakt till fast mark använts även vid Bastrupdam Mosse skulle det ha krävt bortforslande av 135 000 kubikmeter avlagringar istället för 35 000 samt motsvarande volymer utfyllnadssand. Under projektet har arbetet utförts dygnet runt under perioder med avspärrad tågtrafik. Särskilt lösningen för Bastrupdam Mosse anses lyckad, då den gjort att man undvikit mycket kraftiga belastningar på angränsande vägar i området, på grund av de annars långt mer omfattande nödvändiga schakttransporterna.

EFFEKTER OCH BIEFFEKTER

I och med projektets genomförande möjliggörs att ett godståg mer per timme passerar området. Inför arbetet i närheten av Vamdrup uppdagades bullerproblem som skulle uppstå i samband med arbetet. Det första förslaget från Banedanmark var att tilläggsisolera bostadshusen men en senare utredning visade att en bullerskärm skulle klara den dämpningen som krävts. Av miljöhänsyn har man därtill anlagt ett flertal passager för grodor, paddor och andra djur.

För första gången i dansk historia ska effekten av en sådan insats nu dokumenteras, genom att kameror monteras vid passagerna, för att åtgärdens möjliga effekt ska kunna utvärderas. ■ FOTNOT

Den 25 september i år stod det klart att Sweco förvärvar Grontmij och inleder en integrering av de båda företagen.

Förvärvet innebär att Sweco växer till en total verksamhet som omfattar 14 500 anställda i 15 europeiska länder.

HUSBYGGAREN NR 5.2015

ANAlYSER FRåN gRUND TIll TAkNOCk www.wspgroup.se/jerbol

UNITED

BY OUR DIFFERENCE

WSP Jerbol är ett heltäckande byggnadsbiologiskt laboratorium som hjälper dig att se in i den ”lilla” världen. Vi erbjuder allt från rena rutinanalyser till mer kvalificerade analys- och konsulttjänster, helt enligt dina önskemål.

WSP Jerbols styrka är att kunna analysera prover från hela konstruktioner, från taknocken ner till pålar och rustbädd av trä. Om du misstänker att din fastighet är utsatt för mögel- eller svampangrepp är hjälpen nära.

Välkommen till WSP Jerbol!

För mer information, ring 0499-125 60.

Jehander producerar, säljer och levererar sand-, grus-, berg- och jordprodukter.

Vi är även leverantör av TenCate Polyfelt Geotextil, förstklassiga kvalitetsprodukter som erbjuder dig optimala lösningar på tekniska problem.

För information och teknisk rådgivning Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Gävle 026-400 56 50 www.jehander.se

Form &Teknik

Den grundläggande frågan OM UTBILDNING Utbildning ger kunskap och förståelse som är nödvändig för att hantera vår samtids informationsflöden. Informationstillgången är näst intill obegränsad idag, men det gör det inte nödvändigtvis lättare att välja rätt och fatta kloka beslut. För att kunna värdera den informationen som vi omges av och välja vilken information som vi använder oss av och hur, behöver vi kompetens och kritiskt tänkande, och det kommer inte till oss av sig självt.

TEXT & FOTO: ANDREAS FALK · ANDREAS @HUSBYGGAREN.SE

Grunden är gjuten för det så kallade Undervisningshuset på KTH Campus, som är planerat att stå för ett konkret inslag i utbildningsverksamheten.

26

HUSBYGGAREN NR 5.2015

B

enämningar av fenomen uppkommer ofta för att särskilja dem ifrån övriga fenomen, en ny eller avvikande trend ifrån en tidigare förhärskande dito.

Sålunda är det idag nästan passé att tala om industrialiseringen. Industrisamhället är etablerat men inte längre i fokus, och till och med dess efterföljare är inte längre någonting som gör rubriker eller utgör punkter på viktiga agendor. Informationssamhället är idag ett så etablerat begrepp at det nästan är bortglömt. Man talar inte längre om informationssamhället i annat än konstaterande termer, utan tar informationsmängderna och dess flöden för givna. Där infinner sig faran. Vi är så översköljda av information idag att det blivit en fråga om kompetens och i vissa fall även specialistkompetens, att sortera informationen och definiera vilken som är relevant, adekvat och rent av tillförlitlig och rättvisande. Detta är sällan uppenbart i samhällskontexten där så många gör anspråk på att säga sanningen och även åtskilliga rent av utnyttjar informationsflödet som en kanal för uppsåtligt vilseledande information.

INFORMATION = KUNSKAP?

I vissa sammanhang används begreppet kunskapssamhället som synonym till informationssamhället, men det är inte rimligt.

Tillgången på information är inte detsamma som förståelse för densamma, det vill säga inte detsamma som tillgång på faktisk kunskap. Information kan vara en källa till kunskap, men även till desinformation och vilseledning. Skulle man på försök ersätta kunskapsbegreppet med kompetens så blir skillnaden mer uppenbar. I den mängd information som vi omges av i dagens samhälle, blir frågan om tillgänglig kompetens helt avgörande, för att sortera och värdera den tillgängliga informationen.

I och med utförsäljning, outsourcing och automatisering läggs större och större ansvar på den enskilde att hantera och agera utifrån informationsmängderna – på det privata, vardagsekonomiska planet handlar det om alltifrån mobilabonnemang, banktjänster och elavtal till biljett­ beställning och ursprungsmärkning av matvaror och kläder, där vi har att samla in och bearbeta information och göra våra val.

KOMPETENS OCH KRITIK

I fråga om professionellt yrkesutövande behöver vi givetvis substantiell kompetens för att etablera den kunskap som krävs för att välja rätt och fatta välgrundade och korHUSBYGGAREN NR 5.2015

rekta beslut, beskriva problem och sammanhang på ett klargörande och tillförlitligt sätt, och för att välja rätt verktyg och metoder, definiera realistiska, möjliga lösningar.

Här räcker det inte med magkänsla! Studenter av idag, i synnerhet de som är i början av sina studier, tenderar att allt som oftast googla i jakten på information till sina uppsatser; som de flesta säkert vet så har ”att googla” smugit sig in som ett etablerat verb i vardagligt språkbruk. Googlandet innebär i sig en risk för förtunnande av kompetenspotentialen. Studenterna anar sällan av sig själva vilken slumpmässighet som präglar den typen av sökning och vilken salig röra av allehanda fiskarter som fastnar i en sådan trål. De anar inte vilken utmaning detta innebär och inser inte vik-

I den mängd inform­ation som vi omges av i dagens samhälle, blir frågan om tillgänglig kompetens helt avgörande, för att sortera och värdera den tillgängliga informationen.” ten av källkritik, att varje uppgift som fiskas upp ur informationshavet måste artbestämmas och kontrolleras, så att den inte leder studenten, rapportskrivaren och dess läsare, fullständigt vilse i galen riktning.

HANDS-ON

Det är därför som laborationer och handgripliga övningar och konkreta projekterfarenheter är så viktiga under utbildningen.

Studenter som får studera fenomen och processer i praktiken får en bättre förståelse för hur företeelser inom deras område fungerar och har därmed bättre förutsättningar för att kritiskt granska och utvärdera utsagor och påståenden i information som kommer från andra håll. Det är i sammanhanget tragiskt att kostnaderna för att hyra och driva laboratorier vid många svenska universitet har blivit så höga av förvaltningssystematiska skäl, att åtskilliga lab-

lokaler tas ur bruk och läggs ner eller hyrs ut till externa aktörer, för verksamheter som avsnörs undervisningsverksamheten.

Vid KTH i Stockholm uppförs emellertid för närvarande det så kallade Undervisningshuset, som ska inrymma undervisningslokaler för studenter från KTH:s utbildningsprogram vid KTH:s campus i Haninge. KTH:s högskoleingenjörsutbildningar i Byggteknik och design, som tillhör skolan för arkitektur och samhällsbyggande vid KTH, flyttar hösten 2016 in till KTH:s campus på Valhallavägen och den nya byggnaden kommer att utnyttjas aktivt i undervisningen. (Mer om Undervisningshuset kommer i nästa nummer av Husbyggaren, nr 6:2015.) Det utgör ett exempel på hur utbildning både bildligt och bokstavligt kan byggas upp från grunden och erbjuda studenterna konkreta exempel på det som är i fokus för deras undervisning.

Sådana initiativ har i den rådande laboratorieskymningen avgörande verkan på den akademiska byggrelaterade utbildningen av idag. Konceptet är givetvis närbesläktat med de live-in labs som skapas på flera håll, t ex. vid KTH och i Göteborg och Zürich. När byggprojekt som tillkommer på grund av uppenbara lokalbehov kan utnyttjas som direkta inslag i undervisningen och utgöra delar av och underlag i forskningsprojekt, då slår man helt klart två flugor i en smäll, på ett mycket lyckat sätt. Om Akademiska hus kunde sätta ett sådant koncept i system, så skulle säkerligen mycket kunna vinnas för att stärka svensk ingenjörsutbildning och möjligen skulle även höga lokalkostnader i någon mån kunna kompenseras genom integrerande av den byggda miljön och testbäddar i fullskala där lokaler och fastigheter utnyttjas mer intensivt och på flera sätt.

GRUNDLÄGGANDE, MIN KÄRE WATSON

Första steget för att bemästra den nuvarande informationsöversvämningen är att väcka insikten hos alla och envar, om vilken kritisk granskning som krävs, när vi tar till oss information. Den insikten kan i sin tur leda till förståelse för vilken kompetens som krävs för den nödvändiga värderingen och i förlängningen belysa vilket kunskapsbehov som står att täcka för att få fram rätt och riktig kunskap, grunden för hur vi undviker alla blindskär när vi styr vår skuta. ■

ANDREAS FALK

Arkitekt SAR/MSA, Tekn. Dr. Arkitekturkontoret andreas@husbyggaren.se

27

Ny hiss med kabin – Cibes A6000 Cibes A6000 – Är en hiss i kabinmodell för befintliga schakt. En effektiv hisslösning med ett rikt urval av tillbehör som gör att hissen lätt smälter in i alla miljöer.

Enkel att specificera och med kort installationstid.

Kontakta Cibes Lift: 026-17 14 00 | info@cibeslift.com | www.cibeslift.se

vattentäta betongkonstruktioner injektering · fogband · tätningsband · injekteringsslangar · membran · vattensvällande fogtätningsprofiler & fogmassa, samt allt inom betongteknologi

www.sika.se

STRAMT KAPELL I FINSKT TRÄ FAKTA / NYTT KAPELL FITTARD /STAMMHEIM

PLATS: Köln – Fittard/Stammheims evangeliska församling.

PROJEKTETS SYFTE: Nytt kapell på platsen för ett äldre församlingshem.

PROJEKTPERIOD: Juni 2012 – mars 2013 ARKITEKT: Sauerbach Hutton, Berlin

VID EN SAMMANSLAGNING av försam-

Copyright: Metsä Wood

lingarna Fittard och Stammheim i Köln beslöt man sig för att riva den gamla Lukaskyrkan i Fittard 2009.

För att ersätta Lukaskyrkan revs ett äldre församlingshem i Stammheim för att ge plats för en nybyggd kyrkobyggnad.

Platsen för det gamla församlingshemmets trädgård består i den nya kontexten som centrum kring vilket den nya Immanuelskyrkan och dess klocktorn, ett bönekapell och ett kolumbarium samlas.

Klocktornet markerar entrén från gatan. Själva Immanuelskyrkan, ritad av det Berlinbaserade arkitektkontoret Sauerbach Hutton, är uppbyggd med en stomme av finsk gran i form av Kerto, fanérträ, som producerades i element med stor måttnoggrannhet och monterades effektivt på plats. Utvändigt kläs kyrkan med finskt lärkträ. Kyrkan uppfördes på mindre än ett års tid och byggkostnaderna hölls inom den budgeterade kostnadsramen på 3,7 miljoner Euro.

Volymsmässigt är kyrkan utformad som en modern tolkning av en klassisk basilika, med ett tydligt mittskepp som mäter 17 x 11 x 11 meter och två flankerande lägre sidobyggnader för servande rumsfunktioner som sakristia, församlingsrum, musikrum och kök. Mittskeppet är möblerat med lösa stolar och kan öppnas åt sidoskeppen med hjälp av vikdörrar i trä vilket ger en flexible interiör som kan rymma exempelvis fler besökare, eller ytterligare musiker eller en större kör; över foajén ryms ytterligare besökare på en läktare. Invändigt står konstruktionselementen av Kerto, ytbehandlade med vax och vitt pigment, för rumsskapande effekter och en mångkulört träskärm bakom altaret döljer orgeln samtidigt som den fångar ljuset som faller in från ett takfönster.

Kyrkans arkitektoniska utformning belönades med Kölns arkitektpris 2014, ett av tre tyska träbyggnadsutmärkelser 2015 och därtill 2015 års tyska arkitekturpris. ■

Copyright: Metsä Wood

HUSBYGGAREN NR 5.2015

29

Yrkesporträtt KONTROLLANSVARIG som kontrollansvarig på byggprojekt i sydvästra Skåne. Denna sommar har hon varit kontrollansvarig för rivningen av en 25 000 kvadratmeter stor processanläggning för gödningsmedel i Landskrona men också byggen av flerbostadshus i Eslöv och på Råå samt en sportanläggning i Örkelljunga. Bakgrunden som byggnads­inspektör i Ängelholm och Båstad har hon nytta av i uppdragen som kontrollansvarig.

Camilla har också erfarenhet av infrastrukturprojekt under sin tid på Banverket (numera Trafikverket) då hon arbetade bland annat med projektet Hallands­åsen.

Framtiden för kontrollansvariga ser ljus ut tror Camilla. Kontrollerna blir viktigare och viktigare. Det har skett en del ras som satt ljuset på att kontroller görs på rätt sätt. I förlängningen innebär det att kontrollansvariga får högre status och större ansvar tror Camilla.

CAMILLA WERME ARBETAR

Kommunernas sanktionsmöjligheter gör att fler byggprojekt avslutas på rätt sätt.

Det är fyra år sedan kvalitetsansvarig ersattes av kontrollansvarig.

Hur har det märkts?

– Det har blivit mycket bättre. Vi har mer kontakt med byggnadsinspektörerna på kommunerna och de är ute mer på arbetsplatserna. Byggarna sköter sina egenkontroller bättre efter förändringen i PBL 2011. Kommunernas sanktionsmöjligheterna gör att fler byggprojekt avslutas på rätt sätt.

Som kontrollansvarig är din kunskap och praktiska vägledning i fokus när byggherren väljer dig. I vilka situationer ställs de på sin spets?

– Det är när det inte fungerar på ett bygge. Om vi upptäcker fel kan vi stötta byggherren, ett exempel är fukt i byggen. Jag kontrollerar att entreprenören har utfört sina egenkontroller. Egenkontrollerna ska vara trovärdiga, har de fyllt i att fuktmätning är gjort. När jag sedan kontrollerar det och det visar det sig att den inte är gjord kan kommunen kräva vite och avgifter.

Idag byggs mycket under tidspress. Hur påverkar det ditt arbete?

– I princip inte. Fuktmätningar har blivit viktiga när byggtiderna pressas, så att man inte bygger in fukt. Jag kontrollerar att de verkligen gjort de fuktmätningar de uppger. När byggprojekten går fort blir det fler fel, men mitt arbete påverkas i princip inte. De kan glömma bort att kalla ut mig och det kan bli fler noteringar.

Vilket är ditt bästa råd till den som funde­rar på att bli kontrollansvarig?

– Att kunna Plan- och bygglagen och byggreglerna och vara påläst när du kommer ut till bygget. Läs på vad som ingår i att vara kontrollansvarig och informera byggherren. Du ska kontrollera att projektörerna och entreprenörernas gör sina kontroller. Min erfarenhet från tiden som byggnadsinspektör gjorde att jag lärde mig byggreglerna. Jag tycker man ska gå med i Svenska Byggingenjörer Riksförbund, där finns mallar och instruktioner för hur vi ska göra kontrollerna. Beroende på utbildning och erfarenhet kan man bli certifierad för normal nivå (N) eller kvalificerad nivå (K). Du ska tentera, lämna in lämplighetsbevis, referenser och tidigare erfarenheter till certifieringsorganen för att bli godkänd. Var femte år ska därefter certifieringen förnyas.

Attefallshus har börjat byggas lite varstans i Sverige. Vad tycker du om utvecklingen (till exempel att de inte kräver bygglov)?

– Det är svårt för gemene man att förstå och medierna har inte förklarat det härmed att man inte behöver bygglov, men en bygganmälan till kommunen ska göras för att få ett startbesked. Sedan ska man ha tekniska samråd och kontrollansvarig. Det här blir det lätt missförstånd kring. Det hade varit lättare om man haft kvar byggloven. Nu tror folk att de slipper all kontakt med kommunen och så är det ju inte.

NAMN: Camilla Werme ÅLDER: 44 år. ARBETAR PÅ: VD på Åkermans Ingenjörsbyrå. CERTIFIERAD: K-nivå BOR: Ängelholm. UTBILDNING: 4-årig teknisk gymnasieingenjör, husbyggnad, erfarenhet från både statliga projekt och entreprenader. KOPPLAR HELST AV MED: I stugan, i skogen, motion och resor. BORTGLÖMD INTRESSANT BYGGNAD I SVERIGE: De underjordiska gångarna under Helsingborgs landborg

30

HUSBYGGAREN NR 5.2015

T2GREEN - FRAMTIDENS GOLVVÄRMEKABEL Komfortgolvvärme för lågenergihus, passivhus och välisolerade byggnader med lågt effektbehov.

• • • •

SE MER. MED TESTO VÄRMEKAMEROR

• •

Lågenerigikabel – 5 W/m ger jämn värme även vid låg installerad totaleffekt. Ökar komforten på klinker- och naturstensgolv.

Lågt installerad eleffekt – gör det enklare att uppfylla Boverkets energikrav.

Torkar upp fuktiga golv - förebygger mögel och bakterieväxt.

Enkelt och underhållsfritt.

Används i system med programmerbar klocktermostat för optimal energieffektivitet.

Energibesparing

Mer bildkvalitet – Mer prestanda

< 45%

– Mer funktioner – Mer prisvärd

med klocktermostat

Ring våra experter på

020-210 100 Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se

Vardagar 6-20 / Helger 9-18

THERMAL BUILDING SOULTIONS

PARTNER

Noterat

BUDGE T EN FÖR 2016

5,5 miljarder till byggande FLER BOSTÄDER

Investeringsstöd för byggande av klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror blir 1,9 miljarder för år 2016 och ökar de nästkommande åren upp till 3,2 miljarder år 2018. Stödet är som störst för små, energieffektiva lägenheter. För att ge särskild stimulans för studentbostäder avser regeringen att föreslå ytterligare 300 miljoner kronor till snabbt uppförda studentbostäder under 2016.

SNABBARE BYGGANDE

Byggbonus introduceras till kommuner som genom ett ökat byggande bidrar till att minska bostadsbristen. Under 2016 omfattar byggbonusen totalt 1,85 miljarder kronor.

För att öka bostadsbyggandet måste mer mark göras tillgänglig för bostadsbyggande. Regeringen avser därför att föreslå ytterligare 300 miljoner till marksanering. För att ta del av stödet måste kommunen använda den sanerade marken för bostadsbyggande.

BÄTTRE BOENDE

Regeringen ser också att det finns många flerfamiljshus som är i stort behov av upprustning och energieffektivisering. I många bostadsområden finns också ett behov av en förbättrad utemiljö.

Därför föreslås en miljard kronor till upprustning och insatser för levande stadsmiljöer. För att säkerställa rimliga hyresnivåer kommer en del av stödet gå till att begränsa hyreshöjningar för de boende. Genom denna miljardsatsning skapas ett bättre boende där det finns behov och gör samtidigt stora miljövinster i form av minskad energianvändning.

LÄGRE ROT PÅVERKAR INTE

Regeringen gör bedömningen att en bantning av rotavdraget inte påverkar utbudet av jobb (och därmed skatteintäkter) särskilt mycket. Så här står det i budgetpropositionen: ”Det finns flera anledningar till att den föreslagna begränsningen av ROT-avdraget förväntas ha en liten effekt på sysselsättningen i ekonomin i sin helhet. Den ökning av sysselsättningen som skett i ROT-sektorn, till följd av ROT-avdraget, bedöms på lång sikt till stor del ske på bekostnad av sysselsättningen i andra sektorer eller genom en ökad arbetskraftsinvandring av byggarbetare. Att ökad efterfrågan i en sektor generellt sett förväntas leda till att sysselsättningen i övriga sektorer minskar förklaras av att ökad efterfrågan på arbetskraft leder till högre löner och därmed högre arbetskraftskostnader, vilket i sin tur leder till minskad efterfrågan på arbetskraft i övriga sektorer.”

32

Pålning och grundläggning av Slussen i Stockholm Stockholms Stad har genom offentlig upphandling valt Skanska som entreprenör för de två största projekten inom ramen för Slussens ombyggnad.

Det är den enskilt största entreprenaden i ombyggnaden, med bland annat rivning, schaktning, pålning, grundläggning samt betong- och stålkonstruktioner, för att bättre anpassa Slussen för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik.

Byggarbetena påbörjas sommaren 2016 och beräknas vara klara 2022. Kontrakten kommer att genomföras i utökad samverkan med beställaren, så kallad partnering. Ordersummorna är på cirka 1 250 respektive 750 miljoner kronor.

Ny podcast Betongmaffian Branschorganisationen Svensk Betong lanserar podcasten Betongmaffian, namnet anspelar på att betongbranschen ofta upplevs som stark med stora resurser. Svensk Betong menar att de startar podden för att de tycker att egna kanaler är bra, de sätter agendan och bjuder in de gäster de tycker är viktiga och som tillför samhällsbyggnadsdebatten något. Ämnen i podden är inte oväntat betongens möjligheter, men också vilka utmaningar branschen står inför.

Programledare för Betongmaffian är Roger Andersson, chefredaktör för Tidskriften Betong.

Söderströmstunneln enastående geoteknik En internationell jury har i år belönat sänktunneln under Söderström i Stockholms innerstad. Prisutdelningen ”Ground Engineering Award 2015” i kategorin ”Årets Internationella Projekt” gick till Züblin för färdigställandet av sänktunneln under Söderström mellan Södermalm och Riddarholmen i Stockholm. De fick priset för kvalitet i planering och genomförande, kundnöjdhet, nytänkande, värdebeständighet samt arbetarskydd och kvalitetshantering.

Tunneln är 450 meter lång, en del av Citybanan som ska tas i drift 2017. Sänktunneln har två anslutningselement och tre tunnelelement som betonggjutits i flytande gjutformar av stål och sänkts ner på pålade stöd på sjöbotten. Där sammanfogades de och förspändes. I Göteborg har bygget av en ny sänktunnel, Marieholmstunneln, påbörjats.

HUSBYGGAREN NR 5.2015

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

HENRIK STÅHLBERG

Advokat henrik.stahlberg@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

Reliance letter vid överlåtelse av kommersiella fastigheter Vid försäljningar av fastigheter är det numera vanligt att säljaren beställer en besiktning avseende fastighetens tekniska och miljömässiga skick. Vem har egentligen rätt att förlita sig på ett sådant besiktnings­ utlåtande?

Den grundläggande principen om fastighetsköparens undersökningsplikt innan köpet 4 kap 19 § jordabalken är välkänd. Bestämmelsen ställer så höga krav på fackkunskaper ibland annat byggteknik och miljö att vår rekommendation alltid är att sakkunnig besiktningsman anlitas för att genomföra en besiktning innan köp av fastighet. Enligt vår erfarenhet är det ofta säljaren som anlitar besiktningsman vid överlåtelse av kommersiella fastigheter. Syftet med den ordningen är att förbereda en försäljning så att budprocesser löper snabbt och smidigt utan att budgivaren/ köparen behöver genomföra en egen besiktning.

Den som beställt ett besiktningsuppdrag har en avtalsrelation med besiktningsmannen som bland annat medför att besiktningsmannen ansvarar för fel eller försummelse vid uppdragets utförande. Beställaren kan alltså framställa skadeståndsanspråk mot besiktningsmannen.

KAN KÖPAREN FÅ SKADESTÅND?

Vad gäller då för köparen? Har köparen rätt att förlita sig på innehållet i besiktningsutlåtandet i den meningen att köparen framgångsrikt kan fram-

HUSBYGGAREN NR 5.2015

ställa skadeståndsanspråk mot besiktningsmannen?

Svensk rätts hållning kan kort sammanfattas så här: Det saknas lagregler om besiktningsmäns ansvar gentemot annan än uppdragsgivaren och till exempel ABK 09 innehåller inga bestämmelser om sådant ansvar. Däremot är det genom rättspraxis klarlagt att en besiktningsman kan ansvara även gentemot andra än uppdragsgivaren. Avgörande är bland annat om den som lidit skada på grund av vårdslöst utförd besiktning hade fog att sätta tillit till besiktningsutlåtandet (så kallade befogad til�lit) och den felaktiga informationen i besiktningsutlåtandet måste ha så kallade beslutsrelevans, det vill säga ha påverkat beslutet att köpa fastigheten på de villkor som slutligen avtalades. Trots relativt rikhaltig rättspraxis är de närmare gränserna för besiktningsmannens ansvar mot annan än uppdragsgivaren fortfarande relativt oklar. Klart är emellertid att risken för att ansvara även gentemot annan än uppdragsgivaren ökar om besiktningsmannen känt till att besiktningen utförs på uppdrag av säljaren i samband med en konkret överlåtelse och att köparen inte avser att genomföra någon egen besiktning. Självklart är detta oftast kända omständigheter för besiktningsmannen.

HUR FÖRDELAS ANSVARET FÖR FEL?

Mot bakgrund av ovanstående rekommenderar vi alltid att

besiktningsmannens försäkringssituation undersöks och att besiktningsmannens friskrivningar anpassas efter det konkreta uppdraget.

Som rådgivare till köpare i samband med fastighetsöverlåtelser är vi alltid mycket noggranna med att reda ut hur ansvaret för fel i fastigheten fördelas mellan köpare och säljare. Det är ytterst ovanligt att säljare av kommersiella fastigheter tar något ansvar för okända fel i fastigheten efter köpet. Besiktningsutlåtanden som utfärdats i samband med överlåtelser har därför mycket stor betydelse för köparen och ofta även för finansiärer. Ett verktyg för att tydligt reglera frågorna om gränsen för besiktningsmannens ansvar i sådana situationer är så kal�lade reliance letters. Ett reliance letter innehåller typiskt sett uppgifter om vem som har rätt att förlita sig på besiktningsut-

låtandet, besiktningsmannens friskrivningar, reklamationsregler och hur försäkringsfrågor ska hanteras. Enligt vår erfarenhet är det alltid bättre att tydligt reglera dessa frågor i samband med att besiktningsuppdraget accepteras än att luta sig mot det i många avseende oklara rättsläget vid besiktningsuppdrag för säljare.

■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se.

Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

33

Förebygg mögelpåväxt i gamla grunder När byggnadsvårdare säger torpargrund så tänker vi oss en timmerstomme som vilar på grundstenar under knutkedjorna.

Eventuellt är mellanrummen fyllda med stenar och ibland tätade med murbruk, lera eller annat material. Om golvbjälklaget ligger i marken kallas det för en mullbänksgrund.

I modernt byggande är detta lite oexakt.

Man skiljer på plintgrund som är öppen mellan de bärande plintarna, torpargrund som är en fullmurad krypgrund med luftventiler samt så kallad platta på mark. Mullbänksgrund betraktas allmänt bland moderna byggare som en riskkonstruktion, trots att den vid goda markförhållanden har visat sig vara mycket hållbar.

Fukt och mögel förekom även förr, men då skedde en uttorkning under huset genom spillvärme från det klent isolerade bjälklaget samt uppvärmning från eldstadens grund som hölls varm av daglig eldning. Dessutom lämnades inte husen oövervakade stora delar av året. Ett vanligt skäl till mögellukt är att organiskt material som har blivit mögelangripet förvaras i grunden.

UTELUFTVENTILERAD GRUND

Grunder som kallas torpargrund eller krypgrund är oftast uteluftventilerade. Hur kan man då minska riskerna för fukt och mögel i krypgrunden? Och hur kan man energieffektivisera grunden om man använder huset vintertid?

Här följer en checklista, med det viktigaste först, för ett bättre klimat i grunden: Placera en hygrometer med termometer i krypgrunden som visar RH. Gränsvärdet för mögeltillväxt anses ligga mellan RH 70 och 75 procent vilket inte ska överskridas under längre perioder vid en temperatur på 20°C. Vid lägre temperaturer behövs högre RH för att mögeltillväxt ska kunna ske och om det är ett par minusgrader eller kallare kan ingen tillväxt ske.

Hygrometern ger svar på hur grunden mår vid olika årstider. Den fungerar också som kontroll på hur nedanstående åtgärder har fungerat.

1. HYGROMETER

Om hygrometern visar för hög luftfuktighet under sensommar och

2. JUSTERA VENTILER

34

höst är en första åtgärd att stänga ventiler så att den varma fuktiga sommarluften inte kan komma in i grunden.

För att vid behov minska luftfuktigheten i krypgrunden ytterligare är nästa steg att höja temperaturen i grunden genom isolering av marken. Därigenom kyls inte uteluften av lika mycket och det bidrar även till värmeisoleringen av huset. Om huset står på berg eller morän isoleras marken direkt med lecakulor, skumglas eller 7 till 10 cm mineralull (välj stenull av kvalitet regelskiva). Om huset står på fuktigare mark bör en plastduk läggas under mineralullen. Isoleringens effekt ökar om man även isolerar upp på krypgrundsmurens väggar.

3. ISOLERING AV MARKEN

4. ELEKTRISK AVFUKTARE Ett sista alternativ för ett torrare klimat i grunden är att installera ett avfuktnings-aggregat som startar vid en kritisk fuktighet i kryprummet, oftast runt RH 80 procent. Aggregatet förbrukar elenergi när det är i drift, kräver tillsyn och service samt åtgärdar symptomet – inte orsaken.

Om huset används under vinterhalvåret kan det vara lönsamt att både isolera golvbjälklaget och själva grunden enligt punkt 3. Isolering av golvbjälklaget kan ske från ovansidan i bostaden eller från undersidans kryprum. Åtgärder från ovansidan medför komplettering, alternativt byte av isoleringen och förutsätter att golvbeläggningen åtgärdas samtidigt. Om befintlig isolering tas bort, ska blindbotten kontrolleras. Efter eventuella åtgärder kompletteras den med en vindtät duk på ovansidan. När golvbeläggningen tas bort finns även möjlighet att placera nya värmeledningar till radiatorer i bjälklaget. I bjälklaget passar det bra med hygroskopisk isolering, som till exempel cellulosafiber. Åtgärder på undersidan innebär komplette-

5. ISOLERING AV GOLVBJÄLKLAGET

ring med isoleringsskivor som fästes antingen i befintliga golvbjälkar eller i glespanel som först monteras mot golvbjälkarnas undersida. Välj styva isolerskivor som träullscementskivor eller mineraliskt material som mineral- eller glasfiberull.

INNELUFTVENTILERAD GRUND

Ett alternativ till uteluftsventilerad krypgrund för att minska energiförlusterna, slippa kalla golv och slippa risken för fukt är den inneluftsventilerade krypgrunden.

Den inneluftventilerade grunden använder värmen i husets frånluft. Den sugs med hjälp av en kanalfläkt från våtrummen, klädkammare och förråd och blåses ut i grunden. (Frånluft från imkanalen ska dock inte tas ner i grunden.) Notera att golvbjälklaget inte ska tilläggsisoleras i en inneluftventilerad grund.

Från den genom rumsluften uppvärmda grunden sugs luften vidare med hjälp av en kanalfläkt eller vinddriven ventilator ut i det fria. Det finns möjlighet att ytterligare tillvarata den kvarvarande värmen i avluften genom en frånluftsvärmepump som tillverkar tappvarmvatten och värme.

Viktiga förutsättningar för en inneluftsventilerad krypgrund är att grunden är tät mot uteluften och är isolerad mot marken och grundmurar. Rumsluftens temperatur får inte avkylas mer än fem–sex grader i grunden för att inte riskera fuktproblem.

Tätheten uppnås enklast med en plastfolie på marken som för att täta eventuella sprickor även dras upp på insidan av grundmuren. Värmeisoleringen utförs med tio till tolv cm mineralull lämpligen stenull kvalitet regelskiva, som läggs ut på marken och dras upp på insidan av grundmurarna.

■

STEPHAN FICKLER

Byggnadsantikvarie Verksamhetsledare för Byggnadsvårdsföreningen

BENGT ADOLFI

Byggmästare och ledamot i Byggnadsvårdsföreningen

HUSBYGGAREN NR 5.2015

Dimensionerings-

ort supp 00 1817 08 - 41

All mark har radon, markbakterier och markväxande mögel!

TrygghetsVakten Pro skyddar mot fukt, lukt och radon i krypgrunder Pro-serien jobbar genom forcerad- och kontrollerad ventilation samt behovsstyrt klimat.

Läs mer på www.trygghetsvakten.se

minimalt underhåll • driftsäker mycket energieffektiv www.trygghetsvakten.se / 031 – 760 2000 / 08 – 4100 1819 / 040 – 630 19 40

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46 (0)144-314 09 Fax: +46 (0)144-314 29 Mobil: +46 (0)705 556 576

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

36

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

HUSBYGGAREN NR 5.2015

BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

BYGGLEVERANTÖRER

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer på www.buildsmart.se

Unikt, handslaget formtegel -\R[ZpRYHY O\ZNY\UKLY ventisol.se

www.murma.se

Snabb uttorkning · God värmeekonomi Torr grund · Låg totalkostnad · Varm grund

Svarvarvägen 8A · 142 50 Skogås Telefon 08-771 19 10 · Fax 08-771 82 49 www.isodran.com

Prenumera onserbjudande!

Prova tre nummer för 119 kr pren@husbyggaren.se

HUSBYGGAREN NR 5.2015

37

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

LUND

STOCKHOLM

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening.

STOCKHOLM GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

Vi finns i Solna och Uppsala.

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång 08-564 859 52.

E-mail: torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR · BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARMOCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

För bättre samhällen www.tyrens.se

Marknadsnytt En lösning på student­ bostadsbristen Lindbäcks i Piteå bygger nya ytsmarta lägenheter på 16 kvadratmeter med kök, badrum, sov- och matplats.

– Lägenheten Kompletta är visserligen liten men med många smarta funktioner för förvaring. Satsningen är en konkret lösning för att ge studenter ett modernt boende till en låg hyra på max 3 000 kronor i månaden baserat på tolv månaders hyra, berättar Hans Lindbäck, VD Lindbäcks Fastigheter.

Bostadslösningen bygger på en grundidé från ett studentprojekt på Luleå tekniska universitet. Det är den första i sitt slag i Sverige anpassad efter Boverkets nya byggregler. www.lindbacks.se

Ispigga vattenledningar

Förhindra översvämningar

Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp testar just nu ispiggning. Det är en ny teknik för renspolning av vattenledningar med is som inte tidigare testats i Sverige. Ispiggningen görs i Billesholm i Bjuvs kommun och genomförs av det brittiska företaget Aqualogy.

– Ispiggning är en metod som framgångsrikt använts i bland annat Storbritannien, Australien och Holland. Vad vi vet har den inte tidigare testats i Sverige. Vi utför därför denna ispiggning som ett pilotförsök i samarbete med 4S Ledningsnät, som finansierar hälften av projektet, säger Andreas Waldén, avdelningschef Rörnät på NSVA. Metoden innebär att is förs in och trycks genom ledningen, från en brandpost till nästa, och rengör ledningen mekaniskt. Med isen följer fällningar och mikrobiell tillväxt som finns på insidan av vattenledningen. Isen tas omhand och renas efter att den använts.

Smältvattnet riskerar därmed inte att rinna ut på gator eller ner i dagvattenbrunnar. www.aqualogyuk.com

Kristianstad är på grund av sitt låglänta läge med stora flöden i Helge å, kraftiga skyfall och en pågående havshöjning i en allvarlig situation. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bedömer att staden står inför en betydande översvämningsrisk.

För att förhindra en översvämning kommer Kristianstads kommun renovera befintliga och bygga nya skyddsvallar, pumpstationer och dagvattendiken som skydd. Projektet beräknas vara färdigt år 2025 och kostnaden bedöms till cirka 500 miljoner kronor. Av de sex anbudsgivare som deltog fick slutligen Norconsult uppdraget.

Flertalet kompetenser inom Norconsult kommer att medverka i projektet; hydraulik-hydrologi, geoteknik, betongteknik, pumpstationer, mekanik, el- och kontrollutrustning, dagvattenhantering och gestaltning (landskapsarkitekt). www.norconsult.se

Pumpen larmar med sms TeleControl fungerar på alla Komfort kontrollenheter till Kessel pumpstationer och bakvattenskydd. Modulen gör arbetet lättare för bland annat fastighetsägare, servicepersonal och tömningsfirmor.

– Om det uppstår ett fel på ett system kan teknikern få ett SMS direkt i sin telefon.

Dessutom kan teknikern ta med sig rätt verktyg och reservdelar till systemet eftersom TeleControl har talat om exakt vad som är sönder eller behöver service, säger Andreas Ebbesson produktchef på Kessel. www.kessel.com

HUSBYGGAREN NR 5.2015

39

Marknadsnytt El-klassificerad brandskjutport Inom några år höjs de svenska kraven på brandskyddsprodukter.

Redan nu finns EI-klassificerade brandskjutportar och branddörrar.

Tyska tillverkaren Hörmann började introducera sina brandskyddsprodukter på den svenska marknaden i slutet av förra året. Det finns ett stort intresse i branschen och nu finns hela sortimentet för säkert byggande.

Portarna finns med både vägg- och takmontage och i fler olika utföranden (med enkelflygigt respektive dubbelflygigt portblad). Såväl portar som dörrar är galvaniserade och målade eller i rostfritt stål.

Alla portar och dörrar kan fås med eller utan glasade partier. www.hoermann.se

Ny innovation möjliggör en obruten linje utan skarvar på ytter­väggar Paroc Delign-konceptet är ett komplett, integrerat fasadsystem bestående av element, fästdon, tätningar och läkt. Delign-regelsystemet möjliggör användning av obrutna horisontella linjer i fasader och gör att samma linje även kan fortsätta runt hörnen på byggnader.

Enligt tillverkaren är den verkliga innovationen i konceptet det lättanvända infästnings- och läktsystemet som täcker elementet och läktfästena. Den största fördelen med Delign-systemet att installationen går snabbt och enkelt. Det första Delign-projektet har redan slutförts i finska Rovaniemi, och det andra projektet, vid Bromma flygplats i Stockholm, kommer att stå klart hösten 2015. www.paroc.se

Oras Minimat – en förblandnings­ termostat för ökad säkerhet

Ny hisslösning ger ökad tillgänglighet

Rekommenderad för användning inom vård och omsorg samt förskolor. Oras Minimat reglerar den maximala varmvattentemperaturen till tvättstället med hjälp av en exakt termostat som snabbt justerar temperaturen till önskat värde. Oras Minimat kan användas med alla typer av tvättställsblandare och den är enkel att installera direkt vid varmvattenanslutningen. Oras Minimat som är en förblandningstermostat är enkel att ställa in för genomspolning (termisk desinfektion). Termisk desinficering kan genomföras säkert och snabbt. www.oras.com

SwingOn är en specialdesignad hisslösning som kan användas såväl utomhus som inomhus och därmed markant öka tillgängligheten.

Hissen utgår från sitt parkerade läge uppfälld mot en vägg, fälls ut och kan rotera runt ett hörn, för att användaren ska kunna ta sig förbi höjdskillnader eller upp för en trappa. Rörelsemomenten utförs stadigt, säkert och mjukt så att passageraren lugnt kan ta sig över eller förbi ett hinder.

– Från och med i år ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen vilket bland annat innebär att företag med fler än tio anställda behöver tillgänglighetsanpassa sina lokaler. Med Swing On kan affärsidkare och andra enkelt och snabbt uppfylla dessa krav samtidigt som de kan utöka sin kundkrets, säger Börje Fransson, sälj- och marknadschef på Cibes Lift. www.cibeslift.com 40

HUSBYGGAREN NR 5.2015

Marknadsnytt Ny dränerande isolerskiva från Sto

Avfuktning för olika klimat

Sto lanserar en ny dränerande isolerskiva med flexibla dimensioner, Sto-InnoDrain, med ännu bättre prestanda än sin föregångare. Förbättrat isolervärde och utmärkt dräneringsförmåga är några exem­ pel. Den EPS-baserade isolerskivan Sto-InnoDrain har dessutom dokumenterad Brandklass E, utan någon tillsats av miljöskadliga flamskyddsmedel.

Sto-InnoDrain tillverkas vid Stos nya toppmoderna produktionsanläggning i Linköping. Skivorna tillverkas i dimensioner från 30–200 mm i steg om 10 mm – för att i största möjliga mån möta användarnas önskemål. Från hösten 2015 ingår Sto-InnoDrain i det dränerande fasadisoleringssystemet StoTherm Vario D, som i kombination med stomskyddet StoGuard, både är tvåstegstätat och P-märkt av SP i Borås. Systemet uppfyller också Boverkets Byggregler (BBR) om dränerande funktion och kapillärbrytande skikt. www.sto.se

Uppsalaföretaget Airwatergreens system för fuktkontroll finns nu installerat i tio av Svenska kyrkans tretton stift, sedan lanseringen förra året. Möjligheten att spara stora driftkostnader genom att stänga av uppvärmningen och istället avfukta i sällan besökta kyrkor, har gjort att Airwatergreen på kort tid blivit en attraktiv leverantör för Svenska kyrkan.

Enligt Airwatergreen är deras produktserie FLEX marknadens energieffektivaste avfuktare i låga temperaturer. Om man endast stänger av uppvärmningen stiger fuktnivån snabbt vilket medför en rad risker som mögeltillväxt, sprickbildning och färgflagning. FLEX avlägsnar fukten som flytande vatten utan att göra några ingrepp i byggnaden. Det sparar både miljö och resurser, och man slipper även omständliga tillståndsprocesser hos Länsstyrelsen.

Enligt företaget kan en normalstor kyrka minska sin totala energi­ användning med 50–90 procent per år genom att stänga av uppvärmningen mellan förrättningarna och istället låta FLEX kontrollera klimatet. Det motsvarar ca 3–7 ton CO2 per år och kyrka. www.airwatergreen.com

Grön värmekabel för golvvärme Lanseringen av golvvärmekabeln T2Green från Pentair Thermal Management, möjliggör en begränsning av den installerade eleffekten för att lättare möta de allt hårdare kraven i Boverkets byggregler BBR avsnitt 9. Värmekabelns låga effekt, ca 5 W/m, gör också att man upprätthåller en jämn värme på golvytan utan risk för randvärme, även vid så pass låga effekter som 30–50 W/m2. Detta är möjligt eftersom kabeln förläggs med ett tätt cc-avstånd, lika en traditionell golvvärmeinstallation för ROT-ändamål.

En traditionell golvvärmekabel med högre löpmetereffekt ger en allt för ojämn värme på golvytan eftersom den skulle behöva förläggas med ett för glest cc-avstånd för att kunna möta effektkraven. T2Green förläggs i avjämningsmassa under klinkeroch naturstensgolv. Värmekabeln kan även läggas under trälaminat och linoleumgolv. www.pentairthermal.se

HUSBYGGAREN NR 5.2015

41

NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig!

FÖRBUNDET BILDADES 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

Missa inte höstens kurser ENTREPRENADJURIDIK

Fortsättningskurs. För dig som har baskunskaper i entreprenadjuridik.

Kan du tolka kontraktshandlingar? Vilka regler gäller vid skadestånd?

Hur löser du tvister? Fördjupa dina kunskaper i AB och ABT och lär dig undvika fallgroparna vid kontraktsskrivning.

Vill du lära dig mer om entreprenadjuridik och ha möjlighet att ta upp praktiska frågor från din vardag då ska du gå fortsättningskursen. Vid kurstillfället kommer vi att gå igenom bestämmelser i AB 04 och ABT 06 som gäller bl. a omfattning, ÄTA-arbeten, tidsförlängning, hinder och väsentligt rubbade förutsättningar. Kursdeltagarna får också möjlighet att diskutera frågor som bygger på verkliga fall.

PLATS: Malmö 19 november ÖVERLÅTELSEBESIKTNING AV FAST EGENDOM

Kursprogram 2015 ● ABK 09

● Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

● AMA anläggning 13

● Fuktmätning – fukt och mögelskador

● AMA Hus 14

● Kontrollansvarig enl PBL

● Att planera och styra projekt

● LOU upphandling av byggentreprenader och tjänster

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1, grundutbildning

● MER Anläggning 13

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 2, fördjupningspaket

● Offentlig upphandling av byggentrepre­nader och tjänster

● Byggarbetsmiljösamordnare, tentamen

● Plåt i teori och verklighet

● Entreprenadbesiktning 1 – grund­utbildning ● Entreprenadbesiktning 2 – steg 2

● Överlåtelsebesiktning av fast egendom ● Överlåtelsebesiktning, provtillfälle för besiktningsman

● Entreprenadbesiktning 2 – tentamen

Utbildningar schemalagda efter september 2015 Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94 Kursanmälan och information om utbildningarna Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94 Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr kurser för ditt företag.

SBR Byggingenjörerna ■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se

Under kursdagarna ges grundläggande information om reglerna kring fastighetsköp, främst med utgångspunkt från besiktningens betydelse och besiktningsmannens ansvar, säljarens uppgiftsskyldighet och begreppet dolda fel.

Dessutom behandlas byggteknik, kritiska konstruktioner, skador och dess orsaker, fukt och mögel samt byggnormernas förändringar genom åren.

Syftet med kursen är att deltagarna ska förstå hur en överlåtelse­ besiktning ska utföras med riktlinjer för uppdragsbekräftelse och utlåtande.

För att bli, av SBR godkänd, besiktningsman för överlåtelsebesiktning måste man uppfylla vissa villkor. Läs mer om de villkoren på vår hemsida under rubriken Expertgrupper. Sök gärna medlemskap i SBR innan du går kursen, så att du vet att du uppfyller villkoren.

PLATS: Stockholm 23–27 november FUKTMÄTNING – FUKT OCH MÖGELSKADOR

Bedömning av riskkonstruktioner och fuktmätning i samband med över­låtelse av småhus. Utförs som separat uppdrag och ingår inte i överlåtelse­besiktning.

Syftet med denna kurs är att deltagarna skall lära sig grunderna i byggfysiken (fukt) och förstå och kunna utföra en korrekt fuktmätning.

Fuktmätning och besiktning av kritiska konstruktioner utgör det första steget i en skadeutredning. Kursen vänder sig till tekniker som arbetar med överlåtelsebesiktning eller kontroll/utredning av fukt – och mögelskador. Kursen omfattar bl. a mikroorganismer, fuktmekanik, byggteknik, kritiska konstruktioner, fuktmätningsrutiner, visning av mätinstrument samt praktik­fall i byggnader.

Kursen avslutas med ett prov för att bli godkänd att utföra besiktning inklusive fuktkontroll av riskkonstruktion som måste göras innan Länsförsäkringars produkt Säljaransvarsförsäkring tecknas. Observera att det är endast SBR-medlemmar som har godkänt provresultat som får utföra dessa särskilda besiktningar.

Provet gäller även för fuktmätning i andra sammanhang exempelvis utredningar.

PLATS: Stockholm 8–9 december

■ Hemsida: www.sbr.se

SYMPOSIUM

■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING

■ Verksamhetschef: Björn Edebrand, 08-462 17 95 ■ Medlemsärenden: Lena Pettersson, 08-462 17 90 ■ Kurser: Linn Bessner, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 ■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 ■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 ■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-697 44 34 ■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

42

Symposiet har som syfte att utveckla besiktningsmännens kompetens samt vara ett forum för att utbyta erfarenheter mellan kollegor.

PLATS: Stockholm 10–11 november KONTROLLANSVARIG

Symposierna omfattar nyheter i bygglagstiftningen, erfarenhetsåterföring samt en fördjupningsdel i aktuella ämnen i branschen. Symposiet vänder sig i första hand till medlemmar i SBRs KA-grupp men är också öppna för andra certifierade kontrollansvariga och certifierade kvalitetsansvariga.

PLATS: Stockholm 12–13 november

HUSBYGGAREN NR 5.2015

Kalendariet

2015

Händer i SBR Överlåtelsebesiktningssymposium Stockholm, 10–11 november Symposium för kontrollansvariga Stockholm, 12-13 november Händer i branschen Svenska Solelmässan 2015 Uppsala, 25 november Brandskydd 2015 Täby Sveriges Brandkonsultförening, Informationsbolaget Brandforsk, NSD, Sprinklerfrämjandet och Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer 25–26 november Plattformsdagarna Stockholm, Boverket 10–11 december

Nya medlemmar

Aktuella HD-domar Torsdagen den 24 september träffades vi på Sjöfartshotellet i Stockholm för att lyssna till Martin Wiklundh och Stephanie Konac, jurister från Advokatfirman Pedersen. De informerade om ett par aktuella domar i Högsta domstolen som kan vara av intresse för oss i branschen.

Den första domen behandlade beställarens rätt till ersättning för att avhjälpa ett fel, med bara en uppskattad kostnad som underlag.

Alltså innan avhjälpande skett.

Den andra domen tog upp frågan om entreprenörens fackmässiga bedömning i anbudsskedet. Ska entreprenören räkna med värsta eller bästa scenariot? Entreprenaden var upphandlad enligt LOU. I det första fallet har domstolarna hittills dömt strikt och ordagrant enligt AB04/ ABT06, vilket har inneburit att ingen ersättning kan krävas innan felet är avhjälpt och kostnaden har uppstått. I denna nya dom från HD har man nu frångått denna tolkning och gett beställaren rätt till ersättning från entreprenören före avhjälpandet, med tillägget att ersättningen måste användas till att avhjälpa felet.

Fall nummer två var alldeles för invecklat för att jag ska kunna ge en rättvis bild av det i några korta meningar. Men sammanfattnings-

vis tar entreprenören en stor risk när denne lämnar ett anbud med bristfälliga handlingar som underlag. Domen slår fast att entreprenören ej gjort en fackmässig bedömning av förhållandena på plats. Entreprenaden omfattade muddring och underlaget bestod av en geoteknisk undersökning som endast täckte en del av ytan som skulle muddras.

Entreprenören stötte på berg (vilket inte framgick av den geotekniska undersökningen) som måste sprängas. Upprinnelsen till målet var att entreprenören krävde ersättning för sprängningen från beställaren, vilken menade att sprängning ingår. Domstolen gick på beställarens linje med motiveringen att entreprenören ej gjort en fackmässig bedömning. Så – ska entreprenören räkna med värsta eller bästa scenariot? Eller något mitt emellan? Ett svårt dilemma när entreprenaden dessutom handlades upp enligt LOU. Erika Lindberg SBR Stockholm

Tony Jonasson VVS-ingenjör VVS-Projektören i Finja Magnus Gunnarsson Konsult Litosfär Berggrund Klas-Göran Melin Ingenjör Melins Byggkonsult Joakim Johansson Studerande Mattias Kjellström Studerande

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd.

Unik konstruktion! www.h f o n s t r et .s e

HUSBYGGAREN NR 5.2015

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

43

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

BORRADE STÅLRÖRSPÅLAR | SSdr® www.scandiasteel.se

Dimensionering enligt Dimensionering elnigtEUROKOD EUROKOD