Page 1

NUMMER 2 | 2014

FASAD

Putsfasader Dolda fuktskador Lyckat med glas TAK Yrkesporträtt – Plåtslagare

’’ 

Jag har inte svindel, men det var lite svårt i början med de höga höjderna. Det gick snabbt att träna bort. FASAD

Takparker Sedumtak Membran DEBATT

Jobb till unga

Konsten att färgsätta


30 VARUMÄRKEN BLIR ETT: MASTER BUILDERS SOLUTIONS

I en ständigt föränderlig värld är pålitlighet nyckeln till framgång. Genom att skapa ett globalt varumärke för byggkemikaliebranschen, kombinerar vi vår ledande expertis och innovativa styrka av 30 BASF-varumärken och mer än ett århundrade av erfarenhet under ett tak: Master Builders Solutions. Hitta snabbare, pålitligare och enklare lösningar för i stort sätt alla lokala projekt från en enda leverantör. Besök oss på www.master-builders-solutions.basf.se


Akut- och infektionskliniken SUS, Malmö © Malmö Stadsbyggnadskontor, fotograf Bojana Lukac

Fasadsystem för alla typer av byggnader Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energieffektivitet. Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasadsystem är utvecklade för att förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Systemen är uppbyggda av komponenter som samverkar och är anpassade till varandra. Med våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och glasmosaik ges stora möjligheter till individuell design. Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | kundkontakt@sto.com | www.sto.se


Ledare BYGG  ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare. Tidningens riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gärlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90 ISSN 0018-7968 REDAKTION

Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk Tfn: 070-170 98 52 Redaktör: Helena Thorén Tfn: 070-621 55 11 E-post: redaktionen@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB Tfn: 08-644 79 60 E-post: annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-643 11 60 E-post: pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 79:Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2014

Nr 1  v 12 Nr 2  v 23 Nr 3  v 38 Nr 4  v 44 Nr 5  v 50 GRAFISK FORM OCH TRYCK

dpn AB, Göteborg Ystads Centraltryckeri AB, Ystad OMSLAG

Kungsbron Kvarteret Mentorn 1, Stockholm Foto: Andreas Falk Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för ­material som inte beställts.

Försommaren är här

F

örvisso, försommaren är här, men i skrivande stund är det inte bara kallt och regnigt, längtan efter sol och värme är också stor. Snart går vi in i en behaglig viloperiod – semester­ perioden. Det är också ett styvt arbete att få förbundsstämman på plats. När detta läses är stämman dock avklarad och ett längre referat finns bak i tidningen. En sak som diskuterats i flera år är det låga bostadsbyggandet. Frågan är uppmärksammad på regeringsnivå och många utredningar och förslag har dansat förbi. Dock tycks nästan varje förslag som är avsett att förenkla leda till nya krångligheter och tidsutdräkt i plan-, lov- och byggprocessen. Ett av de senaste påfunden är den utökade möjligheten att sätta ytterligare en Friggebod på villatomten samt möjlighet till utbyggnad av huset och lite till. Läs ordförandens i KA-gruppen synpunkter på SBR-sidorna. Boverket håller för närvarande på med att ta fram tillämplighetsanvisningar, troligtvis inte det lättaste. Småhusboendet representerar endast cirka en tredjedel av lägenheterna i Sverige och det är klart man undrar – var är ”frihetsreformen” för resten av lägenhetsbeståndet. Vad vi behöver är fler bostäder och i första hand fler hyreslägenheter. Varför byggs det inte mer? Är det bara regelkrångel som håller nere byggandet? Självklart inte, men summan av de samlade orsakerna blir nästan oöverstigliga – och de olika aktörerna skyller

på varandra. Det är dyrt att bygga – byggkostnadsutvecklingen har vida överstigit konsumentprisutvecklingen under flera år. Detta resulterar i höga hyror, man kan tala om marknadshyror när nybyggda lägenheter blir svåruthyrda. Svårt att hitta byggbar mark, möjligheten att överklaga är för vidlyftig, och bankernas krav på egenfinansiering och för att inte tala om miljö- och bullerregler när förtätning ska göras, är bara några av orsakerna. På sidan 48 finns en notis om små lägenheter och hur Boverket nu petar i regelverket för att göra det enklare. En professor i fastighetsekonomi framförde häromdagen teorin att byggherrarna/ entreprenörerna med avsikt ligger lågt med produktionen för att i framtiden, när bristen på lägenheter är ännu större, kunna ta ut högre priser och därmed högre vinst. Kan man vara så fräck? Det finns mycket mer att säga i den här frågan. En debatt i den här tidningen vore något att se fram emot. Njut av sommaren när den kommer.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars.hedaker@sbr.se

Trivsamt för hemmakocken:

Ljudlös matlagning utan energislukande teknik Matlagning ska sprida glädje och trivsel för alla i ett hem. – Därför existerar varken fläktbuller eller matos i våra drömkök. 
Stor volym som fångar matoset är förutsättning för god funktion vid låga flöden. - Tystare kan ingen vara vara

←Unik på marknaden: Casamja Skåpkåpa, 90 % osuppfångning vid 15 l/s. Passar i

S-, F-, FX- och FXT-system. Välj mellan fast injusteringsventil och ventil för grund- och forceringsflöde. Mycket lämplig i passivhus.

Läs mer om våra spiskåpor och hur vi tänker på www.casamja.se www.casamja.se

HUSBYGGAREN NR 1.2014 

5


MR77 A4 SE 183x129.indd 1

“ Att jobba med smarta byggnader kräver både drivkraft och passion.” ÅF-medarbetare

På ÅF har vi en passion för energieffektivisering Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader. Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

19/02/14 16:44


Innehåll # 2 | 2014 8

MARKNADSNYTT

Fukt- och mögelresistent material och kantlimning.

10 ATT VÄLJA FÄRG PÅ HUSET

Rätt färgsättning av byggnader kräver kunskap och tar tid.

14 DOLDA FUKTSKADOR UNDER FASADER

Utan synbara tecken kan fuktskador växa. Hur kan man komma till rätta med det?

14

20 PUTSFASADER

Förstå problematiken bakom enstegstätade putsfasader för att välja rätt. 24 EN MILJÖDRIVEN LYCKAD TRANSFORMATION

Glas gav ett kvarters innergård och kontorsplan ny skepnad på ett makalöst sätt. 28 NYA REGLER FÖR BYGGNADSSTÄLLNINGAR

Nya regler från 1 juli 2014 som omfattar väderskydd och typkontroller.

30 FORM&TEKNIK

Membranmaterial ger konstruktionslösningar på gränsen mellan tak och vägg.

34 KVALITETSSÄKRING AV SEDUMTAK

Gröna taklösningar är allt populärare. Är kvalitet och funktion långsiktigt hållbara?

37 MED AMBITIONEN ATT ANLÄGGA EN BIOTOP

Anläggning av en takpark i stadsmiljö utvecklar grönområden på höjden.

40 DEBATT

Vi har lösningen på ungdomsarbetslösheten, menar Entreprenörföretagen och dess ägare.

37

43 YRKESPORTRÄTT

Jakob Jansson är en av de unga som satsade och blev byggnadsplåtslagare.

44 FRÅGA JURISTEN

Vad innebär det nya straffsystemet för arbetsmiljöregler?

46 UTBLICK

Japansk arkitekt sticker ut i det papperslösa samhället.

48 NOTERAT

Billiga bostäder till unga och studenter, energivilla och grönt hållbart material.

56 NYTT FRÅN SBR

Kontrollansvariga kommenterar de nya PBL-reglerna, byggnadsingenjörsutbildning i hållbarhet och SBR-kontoret flyttar.

43

TEMAN I DETTA NUMMER

n FASAD

n TAK

10

34

Byggnaders färgsättning har en intressant historia där färgpigment från naturen gav de första kulörerna. Valet av kulör har inte minst handlat om samspelet med den omgivande naturen. Fasader behöver stå emot slagregn. Hur kan man säkerställa en funktion som är hållbar under lång tid? Glasfasader är på modet. Fasaden mot en inner­gård har klätts i glas med lyckat resultat.

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

Stadsbilden förändras, särskilt om man ser den från ovan. Tak­ parker, inspirerade från storstäder i världen, gör sitt intåg i de svenska städerna. Ekosystemtjänster är ett nyckelord. Extensiva tak som sedumtaken behöver utvärderas i ett längre perspektiv. Frågorna är många. Hur fuktsäkra är tätskikten? Hur livskraftiga är arterna och hur står det till med brandsäkerheten? Vi tittar också närmare på membranmaterial för tillfälliga tak.

7


Marknadsnytt APPEN FÖR SÄKRA BADRUM Appen har både en kontroll i förväg, där rapporteras eventuellt bristande förutsättningar innan tätskiktet monteras, och en egenkontroll som dokumenterar att installationen utförts enligt gällande branschregler. Allt görs i appen. I systemet ligger checklistor och fördefinierade alternativ så att inga detaljer missas. Det är också enkelt att bifoga foton som dokumenterar till exempel en tveksam rörgenomföring eller en lutande vägg. – Den nya kvalitetsappen är ett effektivt verktyg i vår strävan att förvalta och utveckla världens bästa system för våtrumsinstallationer, säger Jon Herrdahl, teknikansvarig på GVK. Ofta upplevs system som ska säkra kvalitet som komplicerade och inte alls för­ ankrade i verkligheten. Appen gör hela kvalitetspro­ cessen tydlig, relevant och enkel att hantera. Och användarna håller med. – Mycket bra, säger Marcus Hellström på Lindesbergs Golv efter ett par veckors använd­ ning. Inget papperskrångel, lätt att använda och mobilen har man ju alltid med sig!

Ångbroms för kalla klimatzoner I delar av Sverige har möjligheten att välja icke-ventilerade kompakta tak varit begränsad. Med Isovers nya variabla ångbroms Vario KM Duplex UV kan även den konstruktions­ lösningen användas i de nordligaste klimatzonerna. Nykomlingen, Vario Xtra skiljer sig främst genom sin extra goda förmåga att hantera fuktbalansen under mer extrema klimatförhållanden. En förutsättning när man bygger kompakta tak är en variabel ångbroms som kan anpassa ånggenomgångsmotståndet efter den omgivande luftens relativa fuktighet. Denna varierar över årstiderna och under olika klimatförhållanden. – Vario Xtra har ett extra brett spektrum i sitt ånggenomgångs­ motstånd vilket öppnar upp för att bygga kompakt även i de kallare klimatzonerna i Sverige, berättar Birgitta Rydén, produktchef på Saint-Gobain Isover. Under vintern då det är låg relativ fuktighet inomhus ökar Vario Xtra sitt ånggenomgångsmotstånd till en hög nivå. Den fuktvandring som sker inifrån och ut i konstruktionen minskas därmed drastiskt till en försumbar nivå. På sommaren är situationen den motsatta. Värmen utifrån gör att fukt drivs ut ur konstruktionen, inåt i huset. Den variabla ångbromsen minskar då sitt ånggenomgångsmotstånd så att fukt kan vandra in mot inomhusmiljön. Konstruktionen torkar ut och man uppnår en jämn fuktnivå året runt.

Det virtuella tangentbordet kan snart bli verklighet Idag är vi ständigt uppkopplade och interagerar med en virtuell till­­varo. Wii och andra tv-spelsmoduler gör det möjligt att spela med hela kroppen och snart öppnar Google Glasses och liknande pro­dukter en helt ny värld. Inom kort finns även det virtuella tangent­bordet på marknaden, som skapats av forskare på Mälardalens Högskola. En avancerad teknisk produkt för den moderna människan som kommer förändra möjligheterna att arbeta och utnyttja den moderna tekniken. www.youtube.com/watch?v=mDsNZbbgxUo

Kantlimning med ny maskin Den nya kantlistmaskinen Festool Conturo KA65 ger möjligheter till enkel, snabb och säker kantlimning även ute på fältet. Conturo limmar kanter av alla träslag, plast eller melamin med en höjd på 18–65 mm och en tjocklek på 0,5–3,0 mm. Den nya kantlimmaren från Festool lämpar sig väl för små serier. Den limmar raka delar, runda delar, innerhörn, radier samt konvexa och konkava former samt även gerade kanter. Conturos ergonomi ger bra sikt över arbetsobjektet. Munstycken som inte kräver rengöring och den sörjer för ett säkert arbete då maskinens hölje aldrig blir hett. Till maskinen finns också ett komplett system med tillbehör och förbrukningsmaterial.

8

HUSBYGGAREN NR 2.2014


material som erbjuder nya möjligheter! tak · fasadglasning · betongrenovering & ytskydd · betongteknik · fog · golv · elastisk limning · vattentätning

www.sika.se


FASAD

Att välja FÄRG FÖR HUSET Färgsättning av byggnader behandlas alltför ofta som en smakfråga, något som kan jämställas med valet av färg på bilar eller kläder. Men att välja färger – kulö­ rer – för hus kräver mycket mera än en allmän känsla för färg. Det krävs arbete, tid och kunskap samt att olika möjligheter får prövas och förkastas innan man bestämmer sig. TEXT: KARIN FRIDELL ANTER FOTO: ANDREAS FALK

Karin Fridell Anter är arkitekt SAR/MSA och docent med special­ inriktning på färg i arkitekturen. Hon är verksam inom konsultföretaget Explicator AB, www.explicator.se

10

HUSBYGGAREN NR 2.2014


O

rdet färg har flera betydelser i det svenska språket. Det betecknar både ett material för ytbehandling (engelska paint) och en visuell egenskap som kan åstadkommas på många andra sätt än genom målning (engelska colour). Inom byggbranschen använder man ofta ordet kulör för den visuella egenskapen. I den här artikeln använder jag ordet färg som liktydigt med kulör. Den som ska välja färg för ett hus behöver kunskap om färg i arkitekturhistoria och byggnadstradition, och hen behöver också förstå hur färger samverkar med varandra och hur de uppfattas på stora ytor utomhus. Att välja färg för en fasad är alltså en mycket större fråga än att bestämma hur den ska målas. För många industriellt framställda material har man att välja mellan ett litet antal standardkulörer, men för större projekt finns alltid möjligheten att – i samråd med tillverkaren – välja andra färger. Även den som väljer att arbeta med naturmaterial måste ta ställning till kulörfrågor eftersom tegel, stenmaterial och omålat trä, plåt och betong också har färger som sätter sin prägel på huset och samspelar med sin omgivning.

FÅR MAN VÄLJA VILKA FÄRGER MAN VILL?

Plan- och bygglagen, som i sin nuvarande version trädde i kraft 2011, ställer allmänt formulerade krav på att en byggnad ska ha "en god form-, färg- och materialverkan" (PBL 8 kap, 1§). Vad detta innebär i praktiken är en tolkningsfråga där olika kommuner kan ha utvecklat olika praxis. För nybyggnader och tillbyggnader gäller generellt krav på bygglov, och inom detaljplanelagt område gäller detta även andra ändringar som innebär att "byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt" (PBL 9 kap. 2§). Kravet på bygglov för omfärgning är dock inte lika starkt för en- och tvåfamiljshus. Lagen skriver här att det inte krävs bygglov för att "färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller om­rådets karaktär" (PBL 9 kap 5§). Formuleringen är mycket vag och kan tolkas på många olika sätt – för vad ligger egentligen i begreppet "väsentlig förändring"? För byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt innehåller lagen det uttryckliga kravet att de inte får förvanskas (PBL 8 kap 13§) och även för andra

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

Band av polerad tillsammans med slät och grovhuggen granit gör att fasadens färguttryck och kontrast­ verkan skiftar oavlåtligt, beroende på ljus och betraktningsvinkel. Clarion Sign Hotel vid Norra Bantorget i Stockholm, ritat av Gert Wingårdh och färdigställt 2008.

byggnader har kommunen rätt att föreskriva hur de ska utformas. Det är alltså möjligt, men inte särskilt vanligt, att detaljplanen innehåller krav på specifika färger eller material. Jag brukar alltid ge rådet att kontakta kommunens stadsbyggnadskontor eller motsvarande före omfärgning, om inte annat för att få besked ifall det krävs bygg­ lov eller inte. Ofta kan stadsbyggnadskon­ toret också ge information och råd som kan göra det lättare att välja färger och material som gör byggnaden rättvisa och samspelar väl med övrig bebyggelse. TRADITION OCH HISTORIA

Färgerna på fasader och fasaddetaljer har under århundraden valts inom en begränsad skala av tillgängliga material och pigment. Idag finns snart sagt obegränsade valmöjligheter, och vi kan välja att bejaka traditionen

eller bryta mot den. I båda fallen behöver vi en förståelse för den tradition vi har att förhålla oss till. Byggnadsfärgsättningens historia är i hög grad historien om det möjliga. Tegel, sten och trä har sina egna färger, som oftast är ganska svagt kulörta. Pigment som lämpar sig utvändigt har främst varit metallföreningar hämtade ur jorden. Sådana jordpigment, idag benämnda ockra, terra och umbra, är mycket hållbara och förhållandevis billiga. Liksom de naturnära byggnadsmaterialen är de dock begränsade vad gäller färgens intensitet. De möjliga färgskalorna för exteriörer styrdes av dessa relativt kulör­svaga material ända fram till mitten av 1900-talet. Inom ramen för det möjliga har det förstås också alltid funnits moden och stilar. Den svenska traditionen vad gäller fasadfärger kan sammanfattas med fyra färgord – grått, rött, vitt och gult.

11


FASAD

Riddarhuset (färdigt 1674) var liksom de flesta av dåtidens tegelbyggnader ursprungligen struket med röd kalkfärg för att förstärka den röda tegelfärgen. De röda murarna stod i stark kontrast mot de huggna sten­ detaljerna, som var målade med "stenfärgad" oljefärg.

För att inte bli för skarp bör en vit fasad vara lite tonad mot gult och grått. Observera att flaggstängerna är ljusare än fasaden – som vi ändå upplever som vit. Försvarshögskolan/Utrikespolitiska Institutet intill KTH Campus i Stockholm ritad av Berg Arkitekter och färdigställd 2005.

GRÅTT VAR ursprunget. Det var gråstenens, de grånade stockarnas och de åldrade halm­ takens färg. Inget man valde utan resultatet av de material man hade att tillgå.

Utvändigt har även grå färger använts. Det gråa kunde dra mot gult, grönt eller blått, men starkare blå eller gröna färger förekommer inte i äldre svenskt fasadmåleri. Först i slutet av 1800-talet började man använda nya gröna pigment, och de var då flera gånger dyrare än de traditionella jordpigmenten. Blå fasader blev inte ekonomiskt möjliga förrän efter 1950. Tillgången på nya och billiga pigment har gjort det möjligt att använda snart sagt vilken kulör som helst både invändigt och utvändigt. De traditionella jordpigmenten har ersatts med syntetiska motsvarigheter med större brytkraft. Idag finns det också blå och gröna pigment som är både hållbara och kulörstarka utan att – som förr – vara för dyra för stora ytor. Allt detta ger stora möjlig­ heter till färgrik miljögestaltning, men samtidigt är det ganska svårt att välja bland alla dessa otaliga kulörer. Färgsättningsarbetet försvåras dessutom av att dagens tidspressade byggprocess ofta förutsätter att både färgmaterial och kulörer väljs redan innan huset är byggt.

RÖTT BÖRJADE som teglets färg. Ett exklusivt byggnadsmaterial som som under medel­ tiden bara användes till kyrkor, slott och riktigt påkostade privathus i städerna. Helst skulle teglet vara starkt rött med jämn färg, men verklighetens tegel levde sällan upp till de kraven. Då kunde man förbättra intrycket genom att måla hela tegelfasaden med rödfärg. Så småningom började man använda röd­ färg även på förnäma träbyggnader, och grad­ vis blev den så vanlig att den inte längre signalerade makt och status. Men det var inte förrän under nationalromantiken för drygt hundra år sedan som den röda stugan blev allmän på landsbygden och gjordes till en symbol för det typiskt svenska. VITT BÖRJADE som marmorns färg, den vita

marmorn hos antikens tempel och palats

12

som inspirerat arkitekter och byggherrar ända sedan renässansen. Vad man inte visste var att de klassiska förebilderna en gång varit målade i starka färger och att den vita marmor vi idag kan beundra i Grekland och Rom är ett resultat av tidens tand. Användningen av vitt som fasadfärg har gått upp och ned, delvis parallellt med det allmänna intresset för antiken. En storhetstid var det tidiga 1800-talets nyklassicism. På 1930-talet fick den vita fasadfärgen en ny uppgång, denna gång som en del av modernismens odekorerade uttryck. Det senaste årtiondets "nyfunkis" är i sin tur ett eko från 30-talet. GULT BÖRJADE också som en imitation av andra material. Svenska arkitekter gjorde studieresor i Italien och Frankrike och kom hem med minnen av gula italienska tegelpalats och herrgårdar i gulaktig fransk sandsten. Under 1700-talet blev gult de många nya herrgårdarnas färg och även vanlig på de förnäma träbyggnader som ville "vinna anseende såsom stenhus".

HUSBYGGAREN NR 2.2014


SAMSPEL OCH KONTRASTER

Naturen utgör bakgrunden för våra byggnader och den ger oss också referenserna för vad som är "naturligt". En inventering av färgerna i mellansvensk natur visar tre genomgående drag hos naturens färger: ■■ Allt drar mot gult. Naturens grönska är gulaktigt grön, bark och jord är gulaktigt bruna och björkstammarna gulaktigt gråvita. Sten och sand är grågula, grågulgröna, grågulrosa – men aldrig neutralgrå. Det enda som inte är gul­ aktigt är blommor med kulörer inom det blåröda området. ■■ Riktigt ljusa färger är ovanliga och förekommer bara på små ytor. Jämför en "vit" björkstam med ett ark vitt papper och du blir förvånad över den stora skillnaden! ■■ Riktigt kulörstarka färger är ovanliga och förekommer bara på små ytor, som blommor, eller under mycket kort tid, som höstlöven. Det betyder att fasader som saknar gulhet kommer att synas och sticka ut mycket mera än fasader som ansluter till den gulaktiga färgskala som är både naturens och de traditionella materialens. Fasader eller fasaddetaljer med starka färger blir naturligtvis framträdande, på ont och gott. Men ännu mera framträdande blir fasader eller detaljer som är tydligt ljusare än sin omgivning. Speciellt på avstånd är det ljushetskontrasterna som är tydligast. Även på det enskilda huset lägger vi mest märke till det som är tydligt ljusare än resten av fasaden. Om fasaden är mörk är det viktigt att sätta de ljusare färgerna på sådant som förtjänar vår uppmärksamhet, till exempel vackert profilerade fönster. Fula eller oviktiga detaljer kan i stället tonas ned genom att få fasadens färg eller göras lite mörkare. FRÅN FÄRGPROV TILL VERKLIGHET

I min doktorsavhandling undersökte jag den uppfattade färgen hos målade träfasader. Jag utgick från en erfarenhet som jag delar med många arkitekter och andra som någon gång har valt färger för fasader: Huset fick inte den färg som jag hade föreställt mig. Man väljer ett färgprov och tror att man vet hur det ska bli – och sedan får man ett hus som ofta är ljusare och starkare kulört än den färg man tror sig ha valt. Mycket av svårigheten ligger just i detta tillvägagångssätt: att man väljer ett litet

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

färgprov, som ses mot en (oftast) vit bakgrund i en belysning som inte motsvarar situationen utomhus. Den färg man ser beror på betraktningssituationen, och därför är det inte alls konstigt att färgprovets färg upp­ fattas annorlunda än den färdiga fasadens. Men på vilket sätt skiljer de sig åt? För att undersöka den saken lät jag försökspersoner bedöma den färg de såg på verkliga hus i sin verkliga omgivning. Det visade sig finnas tydliga mönster. Naturligtvis varierar den uppfattade färgen på fasaden med betraktningsavstånd, väder och omgivande färger, men den stora skillnaden är ändå den mellan färgprovet och den uppfattade fasadfärgen: ■■ Fasaden blir alltid ljusare och klarare än den färg du ser på färgprovet. Ofta blir den också starkare och intensivare. Ett brunmurrigt färgprov ger en vackert gul fasad, och ett milt gult färgprov ger en starkt gul fasad. ■■ Fasaden uppfattas ofta som lite blåare än färgprovet. Om färgprovet är gulgrönt kan fasaden bli blågrön, och om färgprovet är neutralgrått blir fasaden blågrå. Man bör därför alltid välja ett färgprov som är ”smutsigare” än den färg man vill se på fas­ aden. Du kommer att bli förvånad över att så fula färgprover kan ge så vackra fasader! Men att titta på små färgprover bör vara ett ganska sent steg i arbetet med att välja fasadfärg. Börja i stället med att titta på andra hus och försök ta reda på vilken färg man har använt, och använd uppföljning av egna projekt till att bygga upp en egen erfarenhetsbank. Tänk också på att det finns mycket som inte går att förutse i detalj, till exempel fasadens ytstruktur, där grova ytor skapar små mikroskuggor och därmed gör den uppfattade färgen mörkare. För att vara säker på resultatet bör man göra provmålning eller montera upp materialprover i full skala innan man slutgiltigt bestämmer husets färger. ■ KARIN FRIDELL ANTER

REFERENSER / LÄSTIPS n Mer om val av fasadfärger finns att läsa i böckerna Färgen på huset (Fridell Anter & Svedmyr, Formas 2003) och Utvändig färgsättning (Fridell Anter & Enberg, Bygg­ forskningsrådet 1997) samt i Karin Fridell Anters doktors­ avhandling What colour is the red house (KTH 2000, www.diva-portal.org/smash/get/diva2:8790/FULLTEXT01.pdf)

Ny teknik ger nya möjligheter. En såhär färgstark färgsättning skulle inte ha varit tekniskt möjlig för sextio år sedan. Kungsbron, Kv. Mentorn 1 i Stockholm, ritat av Wester + Elsner Arkitekter och färdigställt 2009.

13


FASAD

Omfattande mögel- och rötskada under elskåp vid invändig lokal friläggning.

DOLDA FUKTSKADOR UNDER FASADER Att det är stor risk för fuktskador i byggnader med putsade enstegstätade regelväggar, speciellt i väderutsatt läge, är idag ett välkänt faktum i Sverige. Ett problem är att skadorna normalt sett är dolda inne i konstruktionen och att man inte kan se några som helst tecken på skador varken på ut- eller insidan av fasaden. Hur gör man idag för att säkerställa en god funktion som är hållbar i ett längre tidsperspektiv? TEXT & FOTO: ANDERS JANSSON, SP INNEMILJÖ OCH FUKTSÄKERHET

S

kador har uppstått inne i välisolerade regelväggar som utvändigt isolerats med puts­bärare som styrencellplast eller styv mineralull mot en skiva som ofta är organisk. Utanpå isoleringen finns puts som ytskikt för fasaden och mot den varma insidan sitter vanligtvis en luft- och ångspärr i form av en plastfolie. Systemet med puts på isolering utvecklades i Tyskland under 1950 och 1960-talen för att användas som tilläggsisolering av befintliga murade byggnader. I samband med energikrisen i början av 1970-talet tilläggsisolerades även många svenska hus av lättbetong eller tegel på detta sätt utan att man upptäckt några större problem. I Sverige började man i slutet av 1990talet att i relativt stor omfattning använda

14

putssystem på träregelväggar vid nybyggnad. SP utförde sin första undersökning av sådana byggnader i början av 2006 och då kunde omfattande inläckage konstateras på fasaderna vid otäta detaljer. Tidigare hade också skador uppmärksammats i Hammarby Sjöstad, men dessa skador berodde på byggfukt. I början av 2007 varnades det i fackpress för att konstruktionen var känslig för fukt. RISKEN FÖR FUKT- OCH MÖGELSKADOR

När vatten kan läcka in i konstruktionen via fel och brister i detaljer och genomföringar har fukten svårt att torka ut. Uttorkningen ska ske via diffusion genom den yttre isoleringen och putsen, vilket tar tid och oftast hinner mögelskador uppstå i konstruktionen innan fukten torkat ut – om vatten ofta tränger in i konstruktionen kan omfattande mögeloch rötskador uppstå. Alla fasader är dock inte skadade även

om den aktuella konstruktionen onekligen är mycket känslig. Man kan säga att kombinationen av dåliga detaljer och väderutsatt läge ger en hög eller mycket hög risk för omfattande skador, medan däremot risken för inläckage är låg eller mycket låg vid förhållanden med bra detaljer och väderskyddat läge. Under de senaste åtta åren har SP undersökt över tusen byggnader med putsade, enstegstätade regelväggar, vilka samtliga vid undersöknings­tillfället har varit maximalt tio år gamla. En intressant aspekt är funktionen hos dessa fasader efter till exempel 25 år om inga åtgärder utförs. Fel och brister vid genomföringar och infästningsdetaljer samt sprickor i putsen minskar ju inte med tiden utan snarare ökar och därmed ökar risken för inläckage ju äldre byggnaderna blir. Framtida klimatförändringar, till exempel ökad frekvens av stormar, kan också öka

HUSBYGGAREN NR 2.2014


Kampen mot radon fortsätter Bygg in tryggheten redan från start. Med våra gasoch radonmembran har du superskydd mot skadliga markgaser nu och i framtiden. Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns naturligt i marken. Den tränger in i hus och byggnader genom otätheter och öppningar i grund och golv. Som skydd har vi utvecklat gas- och radonmembran som effektivt stoppar de skadliga markgaserna. Enklast och mest ekonomiskt är att bygga in membranen vid nybyggnation. De kan monteras under grunden, på grundplattan eller i isoleringslagren. Våra gas- och radonmembran består av flera lager UV-stabiliserad polyeten med en armering av polyesternät. Vissa har ett aluminiumskikt för extra gastäthet. Vi på Icopal har också utvecklat geomembran för effektivt skydd på förorenad mark. Läs mer om våra marknadsledande system och produkter på icopal.se

Superskydd mot radon och skadliga markgaser

Icopal Gas- och radonmembran Inspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se


Nedbruten fog i anslutning till fönsterbleck.

risken för framtida inläckage. Om man misstänker problem eller vill kontrollera statusen på befintliga fasader är det lämpligt att utföra en undersökning. REKOMMENDERADE METODER

Det finns en handledning om hur man ska göra mätningar i aktuell fasadkonstruktion där det framgår vilken mätmetod man bör använda samt hur uppmätta värden ska tolkas. Om man ska utföra en undersökning på putsade enstegstätade regelväggar bör man följa en handledning som denna, samt anlita en fuktkonsult som har utbildning och erfarenhet av liknande arbeten som vet var man ska mäta och som kan avgöra om otätheter förekommer på fasaderna. En normal utredning av putsade enstegstätade fasader innefattar två steg: 1) okulär kontroll och utvändiga fuktmätningar och 2) lokala friläggningar från in- och utsidan av fasaden. Vid steg 1 är det mycket viktigt att fasaderna har utsatts för regn i samband med vindtryck mot fasaderna inom några veckor före mätningen för att få tillförlitliga mätresultat. Om inte fasaderna utsatts för regn med vindtryck måste detta vägas in i tolkningen av uppmätta värden. Under den kalla årstiden tar uttorkningen lägre tid än på sommaren vilket ger mer tillförlitliga mätvärden än på sommaren. I steg 2 kontrolleras dels om skador förekommer, dels skadornas eventuella utbredning genom lokala invändiga friläggningar. Detta utförs i anslutning till platser där man har uppmätt höga värden i steg 1 samt som referens där man uppmätt normala värden som inte tyder på inläckage. Vid steg 2 är vädret innan utredningen inte lika viktigt som vid steg 1, eftersom eventuella mögel- och rötskador inte försvinner om

16

konstruktionen torkar ut. I vissa fall kan man behöva göra utvändiga lokala friläggningar i steg 2 för att konstatera arbetsutförandet vid genomföringar och infästningar, det vill säga hur vattnet tar sig in i konstruktionen och hur eventuella brister kan åtgärdas. Om det gäller höga och stora flerbostadshus där övre delarna av fasaderna är svåråtkomliga, kan man enligt vår erfarenhet inledningsvis utföra en begränsad undersökning av nedre delen av fasaderna, då dessa delar på fasaderna generellt sett är mest skadade. En sådan undersökning ger oftast klart besked om man har problem eller inte. HUR MAN VÄLJER ÅTGÄRDER

Det är svårt att generalisera när det gäller vilka åtgärder som krävs, eftersom varje skadefall är unikt. Åtgärderna ska dock alltid utföras så att förekommande fuktskador saneras på ett korrekt sätt och att nya läckage förhindras. Omfattningen av utförda åtgärder har varierat mycket. Innan det blev känt att det var vanligt med mögel- och rötskador inne i konstruktionerna var det många som åtgärdade fasaderna bara genom att applicera en utvändig mjukfog vid otäta detaljer. Denna åtgärd har dock inte visat sig vara tillräcklig och inläckagen har fortsatt. Man kan också fråga sig hur dessa utvändiga mjukfogstätningar fungerar med tiden, då fogen kan släppa från underlaget på grund av dålig vidhäftning, eller brytas ned av UV-ljus om man använt en felaktig fogmassa. De senaste åren har tre olika åtgärdsprinciper dominerat saneringen av enstegstätade regelväggar i Sverige. I de fall man har haft omfattande fuktskador har i de flesta fall hela fasaden rivits in till regel­ stommen och förekommande skador

sanerats. Sedan har man återställt med en tvåstegstätad luftad regelvägg, eftersom risken för inläckage i denna konstruktion är mindre på grund av att en annan tryckbild erhålls över fasaden, samt att uttorkningen går fortare jämfört med en enstegstätad regelvägg. I några fall har man återställt fasaden med en tvåstegstätad dränerad regelvägg. Tekniskt sett med avseende på risken för fuktskador finns det många fördelar med att åtgärda fasaderna med en tvåstegstätad luftad regelvägg. Det finns dock nackdelar eftersom en tvåstegstätad konstruktion med samma isoleringstjocklek som tidigare är tjockare jämfört med en enstegstätad konstruktion och även dyrare. På en hel del byggnader har man rivit fasaderna in till regelstommen och sanerat förekommande skador. Sedan har fasaden återställts med samma konstruktion som innan, fast med bättre detaljer och mindre fuktkänsliga material. Nackdelen med denna åtgärd är att man fortfarande har en konstruktion som är känslig, vilket innebär relativt stor risk för skador om det sker nya inläckage. DELREPARATION

På en hel del byggnader har man valt att frilägga delar av fasaderna in till regelstommen endast på de ytor där skador eller inläckage har verifierats. Denna åtgärd kallas delreparation. Sedan har fasaden återställts med samma konstruktion som innan fast med bättre detaljer. Nackdelarna här är att man inte kan vara säker på att alla fuktskador är åtgärdade samt att det fortfarande är en konstruktion som är känslig vilket innebär relativt stor risk att problemen återkommer. När väl fasaderna är frilagda måste eventuella skador åtgärdas på ett korrekt sätt. Oavsett om man väljer att utföra delrepa-

HUSBYGGAREN NR 2.2014


Skador på utsida träregelstomme efter friläggning vid fönster och vägghörn.

rationer eller total friläggning av skadade fasader bör man anlita en opartisk fukttekniker med goda kunskaper och erfarenheter från liknande arbeten. Fuktteknikerns uppgifter bör då vara att markera skadornas utbredning på fasaderna, ange på vilket sätt skadorna ska åtgärdas – till exempel byte eller slipning –, dokumentera skadorna på fasadritningar och med fotografier, samt utföra en okulär kontroll efter åtgärdandet. UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDADE FASADER

Uppföljning av åtgärdade fasader är en viktig del av återställandet, eftersom detta visar om åtgärderna var tillräckliga och korrekt utförda. Tyvärr tenderar uppföljningar bara ske i begränsad omfattning. På byggnader som följts upp har också nya inläckage förekommit, vilket inte är acceptabelt (totalt fem områden med ca 65 villor och ca 10 flerbostadshus). De åtgärder som utförts på dessa byggnader har varierat från lokala delreparationer till total friläggning och återställning med främst enstegstätning. Alltför få uppföljningar har i dessa fall utförts för att kunna avgöra om till exempel delreparationer går att utföra med tillräckligt bra resultat. De få uppföljningar som har utförts indikerar dock att de utförda åtgärderna inte varit tillräckliga. Det är också det relativt enkelt att följa upp åtgärdande av fasader med inläckage. Uppföljningen kan göras genom inmonterande givare i träregelstommen. Det finns både passiva lösningar där stift slås in reglarna med isolerad kabel och där fukt­ kvoten avläses manuellt med hjälp av en fuktkvotsmätare och aktiva lösningar där en givare skruvas fast i träreglarna och fuktkvoten avläses via trådlös kommunikation. Den passiva lösningen är billig och enkel

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

att utföra men kräver manuell avläsning av givarna. Kontrollerna bör därför utföras i samband med regn och vindtryck på fasaderna eftersom risken för inläckage är störst då. De flesta aktiva lösningar består av givare som trådlöst kommunicerar med en databas som lagrar mätdata med angivna tids­ intervaller. Metoden är relativt enkel men kräver normalt sett uppkoppling till internet. Det är också viktigt att inmonterade givare placeras där man bedömer att risken för inläckage är som störst, för att givarna ska utvärdera om fasaden är tät eller inte. Enstaka referensgivare kan dock placeras i väder­skyddat läge. Anledningen till att så få uppföljningar har utförts på utförda åtgärder är oklar. Kostnaden för en kontroll med inmonterade givare är liten i förhållande till kostnader för utförda åtgärder oavsett vilken metod man använder sig av. EN SUMMERING

En enstegstätad putsad fasad med regel­ stomme kan vara mycket svår att få tillräckligt tät – även mycket små otätheter eller brister kan ge stora inläckage, speciellt i väderutsatta lägen. ”Slarvmånen” är därför liten för denna typ av konstruktion, vilket bör beaktas vid valet av åtgärder på konstruktioner som blivit fukt- och mögelskadade. Utredningar och kontroller på byggnader med aktuell konstruktion visar ofta på fel eller brister vid genomföringar och detaljer och byggnadens läge i förhållande till väder och vind har varit direkt avgörande med avseende på risken för inläckage på undersökta fasader. De åtgärder som har utförts på skadade fasader varierar från lokala delreparationer till total renovering med ny fasadkonstruktion. Gemensamt för alla

utförda åtgärder är dock att mycket få har kvalitetssäkrats eller följts upp med inmonterade fuktgivare. De få uppföljningar och utredningar som har utförts av SP indikerar att utförda åtgärder inte har lyckats fullt ut. Man bör således alltid kvalitetssäkra åtgärdsarbetet och kontrollera resultatet till exempel med inmonterade fuktgivare. Detta är extra viktigt att utföra om man väljer att återställa fasaderna med en enstegstätad regelvägg. ■

FÖR DEN SOM VILL FÖRDJUPA SIG n Jörgen Falk ”Ventilerad luftspalt i yttervägg –Luft­ omsättningar och konvektiv fukttransport” Lunds tekniska högskola. Lund 2010. Rapport TVBM-3155.

n Börje Gustavsson ”Fönstermontage” Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. SP RAPPORT 2009:35.

n Anders Jansson ”Putsade regelväggar 2011, erfarenheter från undersökningar som SP har utfört” Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. SP RAPPORT 2011:61.

n Anders Jansson och Ingemar Samuelson ”Putsade regel­ väggar” Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forsknings­ institut. SP RAPPORT 2009:16.

n Ingemar Samuelson ”Fukt och mögelskador Hammarby Sjöstad” Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forsknings­ institut. SP RAPPORT 2002:15

ANDERS JANSSON

Tekn. Mag. Innemiljö och fuktsäkerhet anders.jansson@sp.se

17


Vi är rätt leverantör vad du än ska bygga! Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det är frågan. Hos oss är valet enkelt. Vi har både och. Det är vi ensamma om på marknaden. Vi kan blanda systemen och ge den absolut bästa lösningen. Oavsett vad du ska bygga.

Det är vår styrka. Kontakta oss

www.byggelement.se


Revolid annons 183x129.pdf 1 9/16/2013 3:15:41 PM

Ny snabbrullport från Prido Nu lanserar vi snabbrullporten

Revolid®

C

M

Y

Enkla att köpa Konkurrenskraftiga priser direkt från tillverkare utan mellanhänder

CM

MY

CY

CMY

K

Enkla att montera Tack vare få delar och skruvinfästningarna Enkla att använda Öppnings- och stängningshastighet på 1 m/s Enkla att äga Låga reservdelspriser och 7 års garanti

40 års erfarenhet inom industriportstillverkning

Besök oss på www.prido.se eller ring 0512-295 90

KLARLUX®

KLARVALV®

KLARVENT®

• Ger en mycket behaglig inomhusmiljö.

• Mycket smarta där det behövs stora ljusinsläpp.

• Mycket hög kvalitet med robust och stabil stålstomme.

• CE- märkta och testade hos SP i Borås!

• Går att få i upp till 6 m bredd och obegränsad längd.

• Säkert öppningssystem vid brand.

• Marknadens bästa isolerings uvärden med 1.7 w/m²K för 3 skikts och 2.68 w/m²K för 2 skikts.

• De finns i bågform och pyramid/ triangelform.

• Finns med isolerade plåtlock, ljusinsläpp i form av kupol eller kanalplast.

• Kan fås med integrerad Rök/komfortluckor som är elmotorstyrda.

• Har smältlås som standard och kan fås med hållmagnet eller elmotor.

Takljuskupoler

• Kan fås med olika sargar t.ex. plast, trä och plåt.

Takljuslanterniner

• Standardstorlekar på lager för snabb leverans och brett storlekssortiment. NYTEC PLAST AB • Skruvgatan 51, 333 33 Smålandsstenar • 0371-33590 • www.nytec.se

Brandventilatorer

• Standardstorlekar på lager.


FASAD

Fadadsystem. Foto: Weber

PUTSFASADER Debatten om enstegstätade putsfasader på träregelstomme har pågått sedan 2007. Nu finns olika lösningar som hanterar frågan om ansvar, funktion och säkerhet. Som alltid är det bra att förstå problematiken och göra aktiva val om man som konstruktör eller beställare föreskriver den ena eller andra lösningen.

P

utsade fasader har en lång tradition inom husbygg­ nation. Först användes puts för att täta hus byggda av timmer, natursten och tegel genom att putsen applicerades invändig eller utvändigt för att hålla de boende skyddade från väder och vind. Senare blev putsen en viktig produkt för att gestalta och framhäva en byggnads estetiska värden. Hantverkets utveckling har skett med materialtekniska landvinningar och nya sätt att blanda bindemedel för att få sanden och gruset att hålla ihop över lång tid. Väder och vind har alltid eroderat puts samtidigt som frost i samband med regn kan leda till problem för putsfasader. ENSTEGSTÄTADE FASADER

Puts som läggs direkt på en homogen

20

stomme blir enstegstätad. Vatten som slår på fasaden stoppas på fasadytan och även om en viss mängd vatten sugs in i putsen blir den snabbt vattenmättad. Fritt vatten rinner då på fasaden och kan leta sig in vid otätheter. Mer teoretiskt beskrivet upprätthålls tryckdifferensen mellan inomhus och utomhus av ett lager lufttätande puts. Tas putsen bort kommer blåst och regn in genom stommen som kan bestå av sammanfogat tegel, stenar eller trämaterial. En väggkonstruktion som har otätheter i det lufttätande skiktet, kommer sannolikt även att få problem med inträngande slagregn. Vatten följer med vinden in i konstruktionen eftersom det är vanligt med undertryck inomhus samt att vinden skapar ett tryck mot fasaden på lovartsidan och ett sug på läsidan. En enstegstätad konstruktion bygger på att fasaden ska vara tät. Fuktigt byggmaterial har sämre isolerförmåga än om

det är torrt vilket gör att fuktiga hus har ett större uppvärmningsbehov. SÄKRA FASADSYSTEM

Varför används fortfarande putssystem på isolering? Vore det inte bättre att bygga massiva stommar som tål fukt? Ja, det är många faktorer som ligger bakom ett hållbart samhälle. Begränsad tillgång på plats, begränsade resurser i form av råmaterial, transporter, energi och pengar. Miljöbelastningen när tunga stommar produceras är betydande. Energieffektiviteten med avseende på uppvärmning av fastigheten under hela dess livslängd är en viktig parameter för en fasad. Som i så många fall förut, handlar det om en rad kompromisser som leder fram till beslut i enskilda projekt. Utan tvekan är då en tvåstegstätad putsfasad ett både fuktsäkert, robust, energieffektivt och ekonomiskt intressant alternativ. Genom sin slanka

HUSBYGGAREN NR 2.2014


THERMONOMIC stålstomme

Fuktsäker och energieffektiv ytterväggskonstruktion Nya bredare reglar, skenor och z-profil gör plats för 340 mm isolering i ytterväggen. Det gör att ett lägre U-värde, ner till 0,14 (λ – klass 37) kan uppnås. Bra för både miljö och plånbok.

En putslustig historia. Det är alltid lika roligt att berätta om våra produkter – särskilt vårfuktsäkra prefablösning för puts. Ytterskivan består av speciellt utvecklad lecainblandad betong som gör att putsskiktet får en enastående god hållbarhet och ger ett hus utan synliga skarvar. Puts är snyggt. Med våra putsbärarväggar blir det dessutom tåligt.

www.abetong.se

www.gyproc.se

Ad_88x264THERMOnomicStålbyggnad.indd 1

2014-05-15 11:26:40

0470-965 00


uppbyggnad med bibehållen isolerförmåga kan ytterväggen göras tunnare vilket leder till fler kvadratmeter invändig yta. Laster i byggnaden kan hanteras med slanka konstruktioner i väggen och köldbryggor med kantisolering vid bjälklag, balkonginfästningar et cetera löses med utanpåliggande fasadisolering. Materialresurser och råvaror kan utnyttjas på ett bra sätt när varje material optimeras för en funktion och inte behöver göras överdrivet dyr eller bra för att fungera som universalprodukt. Isoleringen håller värmen, putsen sköter estetiken, stommen tar laster och så vidare.

där medlemsföretag får genomgå utbildning och entreprenaden besiktigas av utsedda kontrollanter efter riktlinjer som varje systemleverantör som deltar i samarbetet har arbetat fram. Detta är ett lovvärt initiativ som skulle kunna ge beställare en trygghet i valet av entreprenör och fasadsystem. Just hantverkarens kompetens är viktig eftersom fasader färdigställs på byggarbetsplatsen. Skriften Puts & Plåt från SPEF kan rekommenderas till alla som arbetar med ämnet. Den visar på goda exempel och ger raka besked om hur detaljer ska utformas. TVÅSTEGSTÄTNING

P-MÄRKNING

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB har sedan 2007 genomfört över hundra tester i laboratoriemiljö med slagregnstester på fasadsystem. Trots omsorgen hos de materialleverantörer eller byggföretag som själva uppfört provväggarna, har läckage förekommit i närmast samtliga fall. Dessa tester visar precis som de som genomfördes i Nordamerika för nästan 10 år sedan, att det inte är ett enstaka material som orsakar skadorna utan problemet ligger i den sammansatta väggen med alla dess komponenter. Många komponenter så som fönster och elskåp läcker vatten internt. Detta vatten leds in och fuktar upp stommen. Detta inträffar både med traditionella träfasader, tegelfasader, sandwichfasader i betong, industripaneler med plåt, ventilerade putssystem och enstegstätade fasadsystem. Problemet är ofta sammanfogningen mellan komponenter i en yttervägg. SP har därför tagit fram en standard för att erhålla ett kvalitetsmärke på putsade fasadsystem sedan några år enligt certifieringsregel 021. Det förbereds även en ny standard för montering av fönster i fasader. Det har nämligen uppmärksammats att fönster och dess montering orsakar skador i många typer av väggar eftersom just monteringen inte omfattas av P-märkningen av fönster i dagens system. Genom dessa nya initiativ kan både beställare, konstruktörer och entreprenörer välja vilken säkerhetsnivå de önskar ha på sina konstruktioner. SPEF

Sveriges Murnings- och Putsentreprenörsförening lanserar nu ett försäkringssystem

22

I gemensamma tester och erfarenhetsutbyten syns att tvåstegstätning av fasaderna ger en betydligt bättre säkerhet och robusthet än tidigare lösningar. Sådana system tillåter både större vingelmån under byggtid och ökar säkerheten gentemot inläckande vatten under byggnadens livstid, även om slagregnen skulle öka i och med kommande klimatförändringar. Teoretiskt låter det enkelt, men för att få riktiga systemlösningar som kan utföras av hantverkare med ibland bristande väderskydd, krävs ordentlig testning och produktutveckling. Inte heller är fönsterdetaljer, balkonglösningar, socklar eller infästningsdetaljer universella. Det förekommer mängder med olika varianter som alla kräver mer eller mindre tankemöda och utprovning för att platsa i ett tvåstegstätat fasadsystem. Men nu finns tvåstegstätade, dränerade putsade fasadsystem på den svenska marknaden. De är då både fungerande ur fuktsynpunkt, kontrollerade ur brandsynpunkt och erbjuder kostnads­ effektiva lösningar för den nya tidens passivhus och även plusenergihus.

Serporoc MK2.

Foto: Weber

Serporoc Premium 32.

Foto: Weber

STOMSKYDD

I Nordamerika har man sedan snart tio år utvecklat tekniken med ett lufttätt och vattenavvisande stomskydd bakom fasadsystemen. På så sätt kan isoleringseffekten behållas samtidigt som inläckande vatten kan ledas ut. I och med att stommens utsida görs lufttät uppstår tryckskillnaden inte över fasadytan, utan det bildas en luftkudde inne i isoleringen som minskar belastningen på detaljer och små sprickor vid slagregn. Stomskyddet ger en tvåstegstätning där fasaden tar största delen av

HUSBYGGAREN NR 2.2014


Fast-F, -D och G.

Foto: 3M

regnet medan ett lufttätt och vattenavvisande stomskydd utgör en inre barriär. StoGuard ligger här i framkant men det är flera aktörer som håller på att ta fram liknande system för den europeiska marknaden. TEJP

I vissa fall önskas inte ett heltäckande stomskydd. Den yttre skivan eller vindskyddsduken anses då vara tillräckligt bra, men skarvar, fönsteranslutningar, hörn etc måste förslutas och vädersäkras för att få ett lufttätt stomskydd. Då kan en flexibel och åldringsbeständig tejp vara lösningen. I Sverige är det ofta svårt att arbeta med bitumenbaserade häftämnen eftersom temperaturerna vid applicering bör vara en bra bit över 10 grader för att få vidhäftning på underlaget. Det är därför på sin plats att lyfta fram produkter som kan appliceras och arbetas med ner under -15 ºC. Tejper används redan med framgång för att regnoch lufttäta sandwichpaneler i plåt. Knauf lanserar tejpen Knauf W tape som komplement till deras utvändiga gipsskivor. Tejpen används över skivskarvar, bjälklagskanter, i fönsteröppningar och vid genomföringar. På samma sätt har 3M lanserat sin 3M FAST-F, -G respektive –D. Det ger konstruktörer och byggare möjlighet att lösa svåra anslutningspunkter vid sockel, fönster, genomföringar och tak på ett rationellt och säkert sätt. Weber går samma väg och har med P-märkning av sina putssystem tejpen Therm 373 SL som kan monteras ner till -10 grader. DE SENASTE PUTSSYSTEMEN

Varför ska man försöka putsa på isolering? Är det inte bättre att överge det och använda luftade konstruktioner eller helt enkelt göra som förr, putsa på tegel? Frågorna är berättigade, men som mycket annat är det en komplex fråga eftersom fuktsäkerhet endast är en av flera aspekter som måste beaktas vid valet av konstruktionslösning. Massiva väggar har ofta sämre U-värden än slankare, välisolerade regelkonstruktioner. Energieffektiviteten blir då utslagsgivande. Vad beträffar ventilerade fasadsystem ökar alltid väggens tjocklek med minst 30 millimeter eftersom luftspalt samt en ny putsbärare måste monteras. Även stommens yttre delar blir känsliga punkter som måste

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

projekteras i detalj för att klara kritiska fuktnivåer om ett ventilerat fasadsystem väljs. Rutmönster i regelfasader är snarare regel än undantag. Att mura ett fasadtegel kräver upplag för teglet samt effektiva system för att ta hand om kondensfukt och inträngande slagregn i dräneringsspalten. Upplagen för tegelfasaden leder ofta till köldbryggor som ger dålig energieffektivitet och den dränerande förmågan kan vara svår att få till. Nedanstående lista på putssystem är ett försök att namnge de idag största aktörerna på den svenska marknaden. Inga för- eller nackdelar eller försök till gradering av egenskaper har gjorts från min sida. Se det som en palett av möjligheter där varje leverantör får ta ansvar för sina produkter och system.

ISOLERANDE OCH DRÄNERANDE PUTSSYSTEM FÖR TRÄREGELSTOMME

Nedanstående fasadsystem hanterar vatten som kommer in bakom putsen och putsisoleringen. Fukten kan sedan tas om hand eftersom stommens utsida utförs lufttät och vattenavvisande samt att vatten dräneras ut ur systemet. Stomskyddet bör vara diffusionsöppet.

– Knauf fasadsystem Aquapanel, P-märkt – StoVentec – Serpovent EF – Capatect Vento I resp II – Mapetherm Nordic – Iso-Vent, Finja

– Combidrain Puts på stenull med dränerande spalt. Putssystemet är tryckutjämnande vilket effektivt kan förhindra vatten att nå känsliga delar i ytterväggen. Marknadsförs av Combimix AB. – StoTherm Vario D+ Dränerande och diffusionsöppen EPS som kombineras med ett lufttätt och diffusionsöppet stomskydd där tryckutjämning och dränering sker. Marknadsförs av Sto Scandinavia AB. – Serporoc Premium 32 och Serporoc Premium 32 MK2, P-märkta – Serporoc Fasadystem och Serporoc MK 2, P-märkta Systemen marknadsförs av Weber.

MODIFIERADE PUTSSYSTEM FÖR REGELVÄGGAR

KONTROLLER

Frågetecken kan ställas kring de dränerande egenskaperna i stenull eftersom det så vitt jag vet inte föreligger några vetenskapliga belägg för påståendet att stenull skulle vara dränerande i en fasadkonstruktion. Huruvida den dränerande spalten bakom EPS kan förhindra uppfuktning av bakomliggande konstruktion är även det en öppen fråga. Trots dessa frågetecken monteras fasadsystemen idag och de konstruktörer och entreprenörer som väljer dessa system är uppenbarligen trygga med den kunskap de har.

Med erfarenhet av att godkända fasadsystem och fönster inte alltid håller måttet när fuktproblem uppstår, kan det vara på sin plats att verkligen fundera över vilka lösningar som väljs vid valet av ytterväggar. Genom att göra konkreta täthetstester med fullskalemodeller, kan en lösning utvärderas på ett helt nytt sätt. Kostnaden för detta har i de projekt vi genomfört legat på cirka 100 000 kronor. Ska byggtekniken upprepas kan det vara väl investerade pengar för att sluta tro på vad som fungerar och istället veta vad som fungerar. Uppföljning under byggtiden med handfasta råd kan spara många bekymmer för framtida ägare och boende. ■

VENTILERADE PUTSSYSTEM FÖR TRÄREGELSTOMME

– Capatect Duo Dränerande spalt på baksidan av EPSisoleringen. Marknadsförs av Caparol Sverige AB. – Serpomin MK3 EF-Riv Glasfiberarmerad puts på stenull och extra tjockt putsskikt, ca 25 mm. Marknadsförs av Weber. – Iso-Plus stenullsisolering och tjockputs från Finja AB. Har extra specialplåtar och tätband som ska leda ut vatten.

PER KARNEHED

Civilingenjör, fukt- och energiexpert Karnehed Design & Construction AB per@kdcab.se

23


FASAD

EN MILJÖDRIVEN LYCKAD TRANSFORMATION Hur förnyar man en anonym kontorsbyggnad från 70-talet med låga takhöjder, föråldrade tekniska system och cellkontor i ett dubbelkorridorsystem och med en trist innergård? Hur skapas ett modernt kontorshus med arkitektoniska och tekniska kvaliteter för miljömedvetna hyresgäster inom strikt givna kvartersramar? TEXT: ANDREAS FALK

En utblick genom slutresultatet.

24

Foto: Tim Meier

HUSBYGGAREN NR 2.2014


SMART • STARK • TRYGG • TYST

NIBE HJÄLPER DIG ATT SOVA GOTT! Vår nya bergvärmepump NIBE F1255 har alla drömegenskaper en värmepumpsköpare kan önska sig. SMART – En varvtalsstyrd pump som anpassar sig automatiskt till husets effektbehov, resultatet blir ett jämnt inomhusklimat. STARK – Imponerande effektiv och energisnål. TRYGG – Integrerad varmvattenberedare och marknadens bästa årsvärmefaktor. TYST

– Värmepumpen är tystgående och har utrustats med maximal ljuddämpning.

BÄSTA VALET

enligt Energimyndighetens test

Dessutom kan du fjärrstyra den med din smartphone/surfplatta. Vill du göra din kund riktigt nöjd är NIBE det självklara valet för en enklare och tryggare vardag. Läs mer om den nya tekniken på www.nibe.se/F1255

NIBE Energy Systems Box 14, 285 21 Markaryd Tel 0433 - 73 000 www.nibe.se


FASAD

K

varteret Provisorn nr 4 i Stockholm består av Immanuelskyrkan och Hotell Birger Jarl, samt en kontorsbyggnad, Jarlahuset, som utgör halva kvarteret. Byggnaderna uppfördes 1970-74 för Immanuelskyrkans församling efter arkitekt Sture Fröléns ritningar och kvarteret ägs av Probitas – Immanuelskyrkans förvaltning AB. Genom åren har byggnaden förändrats, bland annat genom skapande av storrum, uppglasning av kontorsrummen mot korridorer, påbyggnad för hissmaskinrum och utbyte av butiks­ entréer. Efter att den senaste hyresgästen, Kronofogdemyndigheten, valde att flytta från sina lokaler i början av 2011 öppnades ett tillfälle att göra en välbehövlig, omfattande upprustning för att skapa samtidsenliga, miljövänliga och attraktiva kontorslokaler.

OMVANDLING AV 1970-TAL

Kontorsbyggnaden har präglats av 1970-talets bygg- och installationsteknik. Byggnadens stomme består av platsgjuten betong och fasaderna mot gatan är klädda med vitt glaserat tegel. Bottenvåningarna

och vissa fasadelement har utförts i spårad betong med frilagd ballast. Arkitektoniskt hålls kontorshuset och kyrkan samman av en balustrad ovanför bottenvåningen mot Birger Jarlsgatan. Fönster i kontorsvåningarna är 2-glas träfönster vilka utvändigt är klädda med aluminium och med karmarna täckta av teglet. Glaspartier i gatuplan och mot balkongen på plan 5 utfördes ursprungligen med bruna aluminiumprofiler. Gårdsfasaden hade en lättkonstruktion med fasad av korrugerad plåt och gårdsbjälklaget med lanterniner var papptäckt. Tillgänglighet till gården saknades emellertid. Aros Arkitekter, som numera har gått upp i SWECO Architects, fick uppdraget och genomförde projektet i nära samarbete med glasentreprenören Fasadglas. Byggnaden bedöms av Stockholms stadsmuseum ha ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde och målet i projektet var att bevara byggnadens karaktär men att lyfta kvarteret ur dess anonymitet genom att öppna upp, modernisera och skapa effektiva och flexibla kontorslösningar med miljömässig hänsyn. Ombyggnaden önskades bli gediget utförd, med god kvalitet men utan överdriven lyx, samt en miljöcertifiering enligt systemet

Miljöbyggnad. Målsättningen i projektet var att få byggnaden att uppfylla silverklass, vilket krävde stor noggrannhet vid materialval och projektering. Den planerade energiförbrukningen är ca 85 kW/m2 och år. INNERGÅRDENS UTMANINGAR

Exteriört har den tidstypiska tegelfasaden och detaljerna med betongelement bevarats. Den stora arkitektoniska förnyelsen har skett mot gården, där en helt ny glasfasad har skapats. Alla ytor mot gården gjordes om. Den gamla fasaden revs bort och bjälklagen byggdes ut så att en kommunikationszon närmast gården på plan 5–10 skapades. Hörnen i den zonen är rundade så att man kommer förbi befintliga och nya trapphus och schakt och på så sätt skapas korta vägar mellan olika delar av kontorsplanet. Allt för att få in så mycket dagsljus som möjligt på våningsplanen. Detta innebar en förbättring av den interna kommunikationen samtidigt som ytterligare uthyrbara ytor erhölls. Utbyggnaden gjordes avtrappande så att hela nya glasfasaden lutar inåt på tre sidor och skapar formen av en tratt. Gårdsbjälklaget sänktes delvis ned till plan 4 för att skapa mer ljusa lokaler. Med den nya fasaden, med glas från golv till tak, maximeras mängden himmelsljus som når in till kontors­ ytorna. Gårdsfasaden är helglasad med en tredubbel isolerruta med U-värde på 0,7 W/m2C. De påbyggda bjälklagen hänger i stag från balkar på plan 11 för att skapa en så öppen fasad som möjligt. Samtidigt som inga nya bärande pelare behövdes ner igenom våningarna. Isolerrutorna spänner mellan bärprofiler i bjälklagskanten och har ingen bärande vertikal profil, ett koncept utvecklat av Fasadglas. Ett nära samarbete med Fasadglas och konstruktörer på Sweco redan från ett tidigt skede, var en förutsättning för det goda slutresultatet. ATT HANTERA RUMSVOLYMER

Innergården som den såg ut före omdaningen.

Jarlahusets innergård under byggtiden.

Foto: SWECO

Foto: Tim Meier

26

Bjälklagshöjderna på kontorsplanerna varierar mellan knappt 2,60 m till 2,65 m mellan golv och undersida bjälklag och det har varit en utmaning att få plats med all modern teknik, el, tele, data, ventilation, sprinkler och kyla och så vidare. De låga våningshöjderna krävde noggrannhet med planering av undertak och installationer, för att åstadkomma maximal rumshöjd och för att hålla samman lokalerna i djupled. Närmast gårdsfasaden finns ett fast slätt vitt gipstak som vinklats upp mot glasfasaden för ytterligare dagsljusinsläpp. För att få referenser i arbetet med låga våningshöjder i ombyggda kontorsfastigheter och inglasade gårdar med dess funktioner ordnades studie-

HUSBYGGAREN NR 2.2014


besök vid bland annat Coops huvudkontor och ICA:s huvudkontor i Solna, Rambölls kontor på Södermalm, Rådhuset på Scheelegatan, Vasakronans The View på Jakobsgatan och Skattehusets nya lokaler i Solna. GATA KONTRA GÅRD

Ursprungligt glaserat tegel på fasaderna mot gatan som var i gott skick bibehölls. Även befintliga fönster var av god kvalitet, men hade behov av renovering. Glaset i innerbågen byttes ut mot en 2-glas isolerruta för förbättring av U-värdet, ljudisolering och solskydd. För att få gatufasaden längs Birger Jarlsgatan mer öppen och attraktiv, försågs den med större glaspartier, bättre belysning och ljusare material under balustraden. Även fasaden bakom balustraden på plan 4 har fått nya glaspartier. Takvåningen revs helt och byggdes upp så att mer yta och högre nockhöjd skapades. Fasaden består här av vita skivor och screentryckta glaspartier som kulörmässigt stämmer överens med tegelfasaden.

innebär det i hög grad en arbetsmiljöfråga, då jämkningen av kraven på U-värde, solinstrålning och säkerhet har stor inverkan på ljuskvaliteten interiört. Sammantaget U-värde för kontorsmiljöer måste vara 0.7 eller bättre och det lyckades man uppnå i Jarlahuset. Utöver brukarkrav och tekniska förutsättningar behövde man även ta hänsyn till byggnadsantikvariska aspekter på grund av byggnadens kulturhistoriska klassning. Vid bedömningen inför glasvalet var konstruktörerna, arkitekterna, byggherren och stadsarkitektkontoret representerade. Glasindustrin kan leverera olika glastyper som spänner över ett stort egenskapsområde. Glasfasaden kring innergården består inte bara av glas för genomsikt utan även partier som täcker bjälklagskanten, vilka önskades ge så lik verkan som möjligt, som övrigt glas. För att testa ett antal på förhand utvalda kulörer byggde man en mobil mock-up som kunde ställas upp på platsen. 3D SOM CENTRALT GREPP

PROCESSEN I PROJEKTET

Efter att grundidén med den helt uppglasade gårdsfasaden var beslutad så blev utmaningen, med arkitekten Jan-Åke Lindgrens ord, att bibehålla detta grepp och att tillsammans med beställaren, projekteringsgruppen och Fasadglas göra det tekniskt genomförbart. Arkitektkontoret – där Jan-Åke Lindgren varit handläggande arkitekt, Mattias Ocklind ansvarig arkitekt och Viktor Kritz handläggande ingenjör – bjöd på ett tidigt stadium in Lars Bengtsson som är konstruktör på Fasadglas för att få tips och idéer till hur konceptet skulle kunna genomföras. Arkitekterna strävade efter att få en maximal glasyta från golv till tak samtidigt som ett bra inomhusklimat skapades. Detta ställde krav på glaskonstruktionen avseende värmeisolering, värmeinstrålning och dagsljusfaktor. Visionen efterfrågade dolda infästningsdetaljer som därtill behövde erbjuda toleranser i tre dimensioner. Fasadglas, som har lång erfarenhet av att utveckla projektunika lösningar, antog utmaningen att ta fram ett nytt verktyg för att pressa aluminiumprofiler som sedan kunde limmas direkt på glasen. Produktionen präglades av hög prefabriceringsgrad. För Fasadglas handlar i genomsnitt ett av 20–25 projekt om projektunika lösningar, och det är sammanhang som ger lockande och värdefulla utmaningar för företaget. När det inte handlar om CE-märkta lösningar för serieproducerade komponenter får som i fallet med Jarlahuset byggherren utvärdera aktuella lösningar och godkänna deras prestanda. När det gäller valet av glas så

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

NCC kom tidigt in i en samverkansentreprenad. I fas 1 deltog NCC aktivt i projekteringen tillsammans med beställare, konsulter och strategiska underentreprenörer. I fas 2 övergick NCC att vara generalentreprenör för utförandet. Entreprenaden genomfördes på löpande räkning mot ett budgeterat riktpris som reglerades mot överenskomna kriterier för riktprisförändringar. Allt projekterades i 3D vilket visade sig vara en fördel vid installationssamordning och vid produktion av underlag för den avancerade glasfasaden mot gården i kommunikationen mellan projektörer och entreprenörer. Fasadglas jobbade vidare med tillverkningen utifrån en digital 3D-modell istället för utifrån traditionella elevationer. Projekteringen i 3D visade sig vara mycket fördelaktig för att hålla reda på måtten i den lutande och svängda glasfasaden. Projektet genomfördes med utgångs-

punkt i arkitektens 3D-modell och Fasadglas lösningar. Samtliga entreprenörer fick utgå från samma 3D-modell och utmaningen blev att genomföra flera projektdelar parallellt – som att producera glaspartierna samtidigt som bjälklagen färdigställdes – och att lyckas mötas kring fungerande toleranser. Som leverantör av glaslösningar kommer Fasadglas vanligtvis in med sina produkter mycket sent i projekt och behöver därmed hantera alla övriga toleranser – vilket i praktiken resulterar i toleranser om +/- 1–2 millimeter. Exempelvis smide och stomentreprenörer har helt andra förutsättningar för sina respektive bidrag. Utsättningen blir därmed A och O och i Jarlahuset krävdes det att alla strikt följde arkitekternas modell. OCH RESULTATET?

Jarlahuset har sedan färdigställandet uppmärksammats på flera sätt. Förutom ROT-priset 2013 och Glaspriset 2014 har projektet även blivit utsett till Sweco:s bästa byggnad i den SWECO-interna omröstningen Arkitekturfestivalen. ■

Planritning över plan 6 med gårdens form och placering i förhållande till omgivande kontorsytor.

Glasfasaden sedd inifrån från ett av kontorsplanen.

© Aros Arkitekter

Foto: Tim Meier

27


FASAD

NYA REGLER FÖR

BYGGNADSSTÄLLNINGAR För att förebygga olyckor med byggnadsställningar inför Arbetsmiljöverket nya regler som börjar gälla 1 juli 2014. Nytt för i år är att även väderskydd omfattas av före­skrifterna, likaså att alla ställningar som hyrs ut ska vara typkontrollerade. TEXT: HELENA THORÉN FOTO/ILLUSTRATION: ARBETSMILJÖVERKET

I

byggbranschen skadas fler under arbetstid än i många andra branscher. Förra året skedde drygt 200 arbetsplatsolyckor där byggnadsställningar var inblandade. Olyckorna berodde ofta på att plankor eller trall gled av eller gick av. De kunde också bero på att skyddsräcken gick sönder, monterades fel eller tillfälligt togs bort och byggarbetaren ramlade från ställningen. Olyckor har skett när hela ställningar eller delar av dem rasat och dragit med sig personen i fallet. Den mänskliga fak­ torn att man halkar, tappar balansen eller snubblar på något och skadar sig ligger bakom en del olyckor. FEM DÖDSOLYCKOR SENASTE ÅREN

Vi har förtydligat reglerna och anpassat dem efter nya omständigheter i branschen. Åke Norelius, projektledare för föreskriftsarbetet på Arbetsmiljöverket.

28

Eftersom fallhöjden ofta är hög blir olyckorna allvarligare. Sedan 2008 har fem dödsolyckor inträffat på grund av byggnadsställningar. De flesta som skadat sig ärde som arbetar på ställ­ningarna, men även ställningsbyggarna själva har råkat ut för olyckor. Det hände till exempel när en ställningsmontör skulle de­montera en ställning. Andra exempel är en snickare som förolyckades under ett bygge av en sporthall och en svetsare som avled vid en rivning av ett rör. Dödsolyckor hör till ovanligheterna som tur är, vanligare är att olyckorna leder till lång sjukfrånvaro. Mer hälften av de som skadats på grund av byggnadsställningar var borta från jobbet längre än fjorton dagar. REGLERNA SKÄRPS I TVÅ STEG

Arbetsmiljöverket skärper därför reglerna för arbete med byggnadsställningar och det sker i två steg.

– Vi har förtydligat reglerna och anpassat dem efter nya omständigheter i branschen. Det är nödvändigt att få ner olyckstalen i en redan skadedrabbad bransch, säger Åke Norelius, projektledare för föreskriftsarbetet på Arbetsmiljöverket. De nya föreskrifterna börjar gälla den 1 juli 2014, men några av reglerna träder i kraft först vid årsskiftet 2015/2016. HYRA ISTÄLLET FÖR ATT ÄGA

De nya omständigheterna hänger ihop med trenden att använda underentreprenörer inom byggbranschen. Det blir allt vanligare att hyra byggnadsställningen under bygg­tiden istället för att köpa ställningar. Det har sina fördelar, ofta får man en modernare ställning och dessutom slipper arbetsgivaren utbilda anställda i att bygga ställningar. VÄDERSKYDD – NY OCH POPULÄR

Det blir också allt vanligare att byggen har väder­skydd, både för att ge byggarbetarna ett bättre arbetsklimat och för att skydda huset mot fukt under byggtiden. Byggnadsställningen och väderskyddet monteras ihop men har ibland byggts av två separata företag. Genom åren har det varit problem med att reda ut ansvarsfördelningen mellan dem. – Företagen har ansvar för vad de uppför var för sig, men i praktiken kanske inte ställ­ ningen tål belastningen av väderskyddet. Om ställningsentreprenören då inte vet om att ett väderskydd ska sättas på ställningen hävdar de att det inte är deras ansvar vid en olycka. Och om företaget som monterar vädertaket inte har förvissat sig om att ställningen klarar tyngden blir det också problem, fortsätter Åke Norelius.

HUSBYGGAREN NR 2.2014


1 (2)

Arbetsskador

Se fotnot för sökkriterier

1 (2)

Arbetsskador

Se fotnot för sökkriterier

Antal arbetsskador 240

Antal arbetsskador

200

Antal

240 160

1 (2)

Arbetsskador

Se fotnot för sökkriterier

200 120

Olyckor

Antal

160 80 120 40 80 0 240

Antal

160 120

0

2010

2011

2012

2013

2012

2013

År 2009

2010

2011

Fördelning per åldersgrupp och kön År Antal arbetsskador med byggnadsställning 2009-2013 240

80

200

40

Olyckor

Fördelning per åldersgrupp och kön

240 160

Antal

0

2009

40

200

Olyckor

Antal arbetsskador

2009

200 120

2010

2011

Antal

2012

Män Kvinnor

2013

År

160 80

Män Kvinnor

120

40 Fördelning per åldersgrupp och kön 80

18-24

240

25-34

35-44

40

45-54

55-59

60-64

65-

55-59

60-64

65-

Ålder

200

18-24

Antal

160

25-34

35-44

45-54

Ålder Män Kvinnor

120 80 40

Byggnadsställning under uppförande i Lindhagen.

Fördelning av arbetsskador med byggnadsställning per ålder 18-24

25-34

35-44

45-54

55-59

60-64

65-

Ålder

Det har funnits föreskrifter om byggnadsställningar och väderskydd tidigare, men de har varit haltande och dessutom inte specifika för väderskydd. I de nya föreskrifterna samlas de på ett ställe och förtydligas. – Föreskrifterna kräver att man tar hänsyn till de laster som beror på att de båda kons­ tru­k­tionerna sitter ihop. Det krävs beräkningar för konstruktionerna som om de vore en och samma enhet, förklarar Åke Norelius. Det har hänt under snörika vintrar att väder­skyddskonstruktioner säckat ihop under snön. Väderskydd klarar en lägre snölast efter­ som de är gjorda av lätta material (ofta aluminium och plast) och har stor spännvidd. Det gäller att röja snö med jämna mellanrum under vintertid.

man hyr av. Det ska inte längre gå att konkurrera med en sämre arbetsmiljö. Det är skälet till förändringen, säger Åke Norelius. ARBETSPLAN SKA KOPPLAS IHOP OCH FÄSTAS

Det finns prefabricerade ställningar och rör­ ställningar. Rörställningarna har ingen tillverkare utan de ”tillverkas” varje gång de byggs upp. Vanligast är att man lägger lösa plank som arbetsplan. En nyhet i föreskrifterna är att planken ska göras stabilare genom att förbindas med ett ok. Det kommer att öka både säkerheten och bärförmågan. – Vi hoppas komma ifrån olyckor med att enskilda plankor glider. Arbetsplan, oftast trall, har tidigare legat fritt ska nu fästas på både in- och utsidan, berättar Åke Norelius.

MÅNGA SYNPUNKTER FRÅN BRANSCHEN

Reaktionerna från branschen har inte låtit vänta på sig. Arbetsmiljöverket fick in väldigt många synpunkter under remissrundan. Många gällde typkontroll. Hittills har det inte behövts efterkontroll under de tio år som typkontrollintyget gäller. Nytt från den 1 juli 2014 är att stickprov kommer att tas en gång per år på tillverkarens lager för att se att lagret stämmer överens med typkontrollen. De flesta kommentarerna har varit positiva till de nya föreskrifterna. Negativ kritik har kommit från ställningsentreprenörer som hyr ut gamla byggnadsställningar av naturliga skäl. De är de som drabbas mest av de nya föreskrifterna. ■

TYPKONTROLL AV ALLA STÄLLNINGAR SOM HYRS UT

Från 1 januari 2016 kommer det inte att gå att hyra ut byggnadsställningar som aldrig granskats i en typkontroll. Däremot får företag som har egna gamla ställningar fortfarande använda dem. Bakgrunden till den förändringen går långt tillbaka. Fram till 1991 fanns bara allmänna råd i bygganvisningarna om typgodkännande. 1991 skärptes föreskrifterna och det blev ett föreskriftskrav att typgodklänna nya ställningar och 1996 ändrades kraven ytterligare såtillvida att ställningar skulle typkontrolleras av ackrediterade organ, men de ställningar som levererats före 1991 kunde ändå hyras ut och användas. – Gamla ställningsfabrikat med avsevärt lägre säkerhet finns fortfarande kvar på marknaden och konkurrerar med moderna ställningar. När man hyr en ställning ska man få en likvärdig säkerhet oavsett vem

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

NÅGRA NYHETER I REGLERNA 1. SKYDD MOT FALL VID TAKARBETE Vid takarbeten kan skyddsräcken sättas på takfoten, men det är svårt. Istället bygger man oftare ställningar runt hela huset ända upp till taket. De har inte omfattats av föreskrifterna, men kom­ mer att göra det nu. 2. KRAV PÅ UTBILDNING FÖR DE SOM UPPFÖR VÄDERSKYDD Väderskydd är en ny företeelse. Med ett temporärt hus med väggar och tak av plast får både bygg­ arbetarna och själva bygget skydd för väder och vind. Utbildningskrav ställs nu även på dem som uppför väderskydden. 3. ARBETSPLAN AV PLANK SKA KOPPLAS IHOP OCH ENSKILDA ARBETSPLAN SKA FÄSTAS Tre av fyra olyckor med ställningar sker vid byggen. Det är vanligt att plank glider eller går av. Med de nya reglerna ska det förebyggas genom att fästa ihop dem. Föreskrifter och allmänna råd om ställningar, AFS 2013:4, går att köpa på Arbetsmiljöverket eller ladda ner via hemsidan www.av.se.

29


Form &Teknik

MELLAN TAK OCH VÄGG Det finns lösningar på nästan alla problem, och omvänt: problem med nästan alla lösningar. Innovationer i all ära – de behövs ju så innerligt väl – ingen konstruktion är helt problemfri och nästan ingen konstruktion är så bra att den inte kan göras bättre. I gränsytan mellan tak och vägg, mellan konstruktion och arkitektur och mellan isolering och isolerat rum finns ständigt nya utmaningar.

B

Foto: Gunnar Tibert

yggnaders geometrier har bäring på många aspekter inom byggandet. Energibehovet påverkas av storleken på exponerad yta i relation till den isolerade volymens storlek och av orienteringen av byggnaden i förhållande till klimatförutsättningar på platsen. Avancerade geometrier ställer utöver detta komplexa krav på möten mellan både lastbärande element och tätande och isolerande skikt i klimat­skalet. Med ökande komplexitetsgrad ökar behovet av helhetsgrepp om byggnaden och dess samtliga funktioner, så att ingen del, detalj eller aspekt lämnas åt slumpen. Men det finns konstruktionstyper som helt sonika lämnar en hel del av problematiken därhän genom att avsäga sig allt ansvar för dessa. KONTROLLERAD FRIHET

Bland alla versioner av arkitektur med mer eller mindre fri form finner man membrankonstruktioner. Dessa är givetvis inte fria i bemärkelsen fullständigt fritt formade, utan några beroendeband till fysikens lagar eller utgångsmaterialets egenskaper. De styrs mycket hårt av behovet av kontrollen av lasterna som de utsätts för. Ofta till synes lätta och graciösa kräver denna konstruktionskategori omfattande grundläggning för att motverka att vindlaster och vibrationer orsakar kollaps. Men de kittlar sinnena och den uppsjö av projekt av mer eller mindre temporär art som tillkommit under åren och ständigt tillkommer vittnar om en bestående fascination för dess verkningssätt och uttryck. Men man kan förvisso uttrycka ogillande av membrankonstruk­ tioner, för deras sätt att inte säga hela sanningen och för deras ibland vagt definierade karaktär mitt emellan det permanenta och temporära. Hanif Kara, en av delägarna till den brittiska konstruktionsfirman AKT, Adams Kara Taylor, och tidigare gästprofessor i Arkitekturteknik vid KTH Arkitekturskolan, uttryckte för en del år sedan ett generellt

30

Membrantak över utomhusscenen i Hågelbyparken. Membrantaket utformades av Gunnar Tibert för firman Capolino 2004.

ointresse för membrankonstruktioner, då de i hans ögon i avsaknad av väggar inte kan utgöra kompletta byggnader. Och det är ju sant, membran har genom sin hittills relativt korta historia primärt utnyttjas som tillfälliga skydd mot sol och regn och som inramning av exempelvis utomhusscener. NÄSTAN BARA LUFT

Ett av undantagen som låter membranen göra mer eller mindre hela jobbet är The Water Cube, simarenan som uppfördes för OS i Beijing 2008. Där omsluter kuddar av 0.2 millimeter ETFE-folie byggnadsvolymen. ETFE, etylen tetrafluoretylen, är ett plastmaterial som utvecklats för gott korrosionsmotstånd och styrka över ett brett temperaturspann. Det används i vattenkuben i form av kuddar i ett idealiserat geometriskt såpbubblemönster, burna av ett rymdfackverk

i stål. Tekniken med ETFE-kuddar används även exempelvis som klimatskyddande komplement i gridshells. Vilka material är redo att utvecklas för byggändamål härnäst? ETFE-typen av klimatskal är förvisso i vissa avseenden extrem. Men visar på möjligheten med tidigare okonventionella material och dito tekniska lösningar. Medan pneumatiska konstruktioner, som framför allt i Asien var en stor hit under 1970-talet, relativt snart minskade på grund av den omständliga driften och underhållet, så har nyttjandet av luftkuddar måhända starkare förutsättningar för fortsatt utveckling i byggnadssammanhang, med möjlighet att göra anspråk på att vara fullt funktionella luftslott i verkligheten. I fråga om The Water Cube levererades de till ett klimatskal som fullständigt sluter byggnadsvolymen, det vill säga att de omfattar täta, komplett isole-

HUSBYGGAREN NR 2.2014


Säker På TakeT

Komplett takskyddssortiment • Nock- / Takfotsräcken • Takbryggor • Takstegar • Snörasskydd • Skyddsräcken • Fasadstegar m.m

NYH

ET

Komplett sortiment för infästning av solpaneler.

Kontakta oss för broschyr!

Weland Stål AB • Industrivägen 1 • 523 90 Ulricehamn Tel. 0321-261 60 • Fax 0321-167 10 E-mail: info@welandstal.se • Internet: www.welandstal.se


Veg Tech Tyvek blir Protex  Monterin

g av sedumta

k i Jönköping

Sedumtak Veg Tech är störst leverantör av sedumtak i Skandinavien. Vi arbetar med smarta växtprodukter som hjälper till med omhändertagandet av dagvatten och som förskönar våra stadsrum. Grönt säljer! Vi utför entreprenader till alla våra produkter och system. Välkomna att kontakta oss!

Tel: 0472-363 00 • 08-669 48 00 • vegtech.se • gronarestader.se Vislanda • Stockholm • Köpenhamn • Helsingfors • Oslo

Prole kommer under 2014 a� börja sälja  Dupont Tyvek Diffusions öppna produkter  under Private Label  Tyvek Supro Grid=Protex Suprogrid  Tyvek Pro = Protex Pro  Tyvek Fire Curb=Protex NON Fire vindskydd  Air gard smart=Protex Variabel Ångbroms   UV Fasad= Protex UV Vindskydd  För frågor angående produkterna kontakta oss. 

Prole A/S Sjöviksvägen 7 231 82 Trelleborg 0410‐41150 info@prole.dk 

T!

E YH

N

Självhäftande gummiduk för snabbare, enklare och säkrare tätning av rännor RubberShell är en nyutvecklad, självhäftande gummiduk för tätning av exempelvis gesimsrännor, ränndalar och vinkelrännor. Tekniken med en flexibel och formbar gummiduk som vidhäftar mot underlaget ger en mycket enkel och snabb installation och är ett bra komplement till plåt för att skapa fungerande system med tryggad funktion över lång tid. Den förväntade livslängden överstiger nämligen 50 år. Gummiduken är väl lämpad för vårt nordiska klimat och är utvecklad och tillverkad i Sverige. RubberShell är även ett bra exempel på hur vi kombinerar effektivitet och hållbarhet för att skapa miljömässiga fördelar.

Vill du veta mer? Kontakta Mikael Lönnblom, försäljningsansvarig Sverige E-mail: mikael.lonnblom@sealeco.com Tel: 0370-510 124 / 0703- 269 007

www.sealeco.com


– inte minst i fråga om tillskärning och sammanfogning – blir övergång mellan tak och vägg i andra konstruktioner lätt uttryckt som mer konventionell byggteknisk problematik. – Hur säkrar man vindtäthet mellan prefabricerade väggar och takelement? Och hur löser man den rätt nyligen aktualiserade problematiken med brandspridning mellan prefabricerade volymsmoduler? Här finns behov av små lösningar på stora problem. BEHOV AV NYA LÖSNINGAR

Det är uppenbart att ett byggsystem inte är säkrare än sin känsligaste del i fall som med den uppmärksammade studentbostadsbranden på Klintvägen i Luleå i augusti 2013. Där fick ett volymsmodulbaserat höghus i trä rivas efter att krypande brandspridning uppstått mellan de prefabricerade volymerna. Att branden kunde sprida sig så till den grad har förklarats med att det tog eld i brännbart material som förvarades på vinden – vilken inte hade några brandavskiljande underindelningar. Spalten mellan de prefabricerade enheterna var inte tillräckligt skyddad, utan lät branden sprida sig neråt mellan lägenhetsvolymerna. Mellan­

rummet skyddades i fallet på Klintvägen av en brandisolering av stenull, så kallat brandstopp, mellan reglarna i överkant, och detta var uppenbarligen inte nog. DET FINNS SAMMANHANG där

en byggnads kompletta funktion inte behöver omfattas, men det är i det stora hela undantagsfall. Det finns många byggnadstekniska problem som ännu inte är helt tillfredsställande lösta och åtskilliga fall där det är som upplagt för utveckling av bättre funktioner. Det är därför viktigt att utvecklingen hela tiden möjlig­görs och att nya förbättrade koncept testas så att de kan komma ut på marknaden och inte stannar mellan skål och vägg.

ANDREAS FALK

Arkitekt SAR/MSA, Tekn. Dr. Arkitekturkontoret ateljefalken@yahoo.se

Foto: Gunnar Tibert

rande strukturer. Därmed krävs väl utformade byggnadstekniska detaljer – förutom det rent konstruktiva – i både tak och väggar och för anslutningar däremellan. Linspända membrantak däremot fyller i huvudsak avskärmande funktioner i vertikalled, mot regn och sol, och i viss mån vind, beroende på deras orientering. De kräver omfattande detaljering för upptagande av lasterna som de utsätts för, men inte nödvändigtvis några byggnadstekniska detaljer för fullständigt väderskyddande funktion. Därmed kan de med fog anses ha sin primära användning för paviljongstrukturer, som i Hågelbyparken. I detta avsnävade användningsområde krävs likafullt produkt- och teknikutveckling, då membranmaterialen och även linor och kablar påverkas negativt över tid, av UV-ljuset och annan vädervittring. Ofta får membran­ konstruktionerna därför relativt temporär existens, men exempelvis så har huvud­ arenan från OS i München 1972 upplevt ett rejält förlängt nyttjande och Hågelbyparkens membran har motstått väder och vind, sommar som vinter, och används ännu efter tio år. Medan detaljutformningen i membrankonstruktioner ligger sömnadskonsten nära

Membrantaket i Hågelbyparken sett inifrån.

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

33


TAK

KVALITETSSÄKRING AV SEDUMTAK Gröna initiativ sprider sig över vårt samtida taklandskap. Efterfrågan på system som aktiverar takkonstruktioner genom adderade miljöfunktioner ökar och marknaden har det senaste årtiondet svarat genom att utveckla flera olika alternativ. Men hur säkras kvaliteten på det utförda arbetet och den funktionen som består? TEXT: PER DANIELSSON FOTO: PER DANIELSSON

V

isioner om gröna tak har kommit att bli allt vanligare. När SEB:s huvudkontor i Sundbyberg stod klart 1991 var det givetvis inte längre bygg­ nadshistoriens grästak med tätskikt av näver som var aktuella, utan andra, modernare former där byggtekniken moderniserats och relativt resurseffektiva sedumväxter står för grönskan. SEB:s kontor var det första storskaliga svenska sedumtaket och sedan dess har efterfrågan stigit. Kraven på så kallad grön­ ytefaktor ökar och flera miljöcertifieringssystem premierar sedumtak, men branschgemensamma vägledningar gällande tekniska specifikationer och detaljer har länge saknats och därmed har det varit svårt att kvalitetssäkra projekt av den här typen.

Ett kulligt parti av sedumtaket vid Drottningtorget i Malmö längre fram på sommaren när sedumen visar upp mer grönska.

Det är många i branschen som erbjuder olika systemlösningar och därmed har just frågan om kvalitetssäkring varit en springande punkt. En rapport från april 2013 initierad av Skanska och en pågående fortsatt studie av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, syftar till att definiera marknadens minsta gemensamma nämnare. EFFEKTER AV GRÖNA TAK

Sedumtak tillhör en kategori av gröna tak som kallas extensiva. Det innebär att de baseras på växtlighet som är torktålig och som kräver relativt liten jordmån, det vill säga tunna lager för rötterna att utvecklas i. Rötterna hos dessa växter innebär även relativt sett mindre nöt­ ning på underlaget. Motsatsen är så kallade intensiva gröna tak, som normalt kräver mer omfattande skötsel än de extensiva. Hur systemen är uppbyggda, ovanpå tätskiktet

som skyddar takkonstruktionen, kan skilja sig mellan de olika typlösningarna, men principen för uppbyggnaden är ett jordlager som armeras med filter för att hindra erosion och ge rötterna fäste samt en dränering och eventuellt ett rotskydd. Att sedumtak ökat i popularitet har att göra med ett antal faktorer i våra moderna stadsmiljöer. Stora andelar hårdgjorda ytor försvårar hanteringen av dagvatten och detta medför stor skaderisk för byggnader och infra­ struktur. Genom att sedumtak har en visserligen varierande men dock god förmåga, att magasinera och fördröja vatternavrinning kan sådana inslag ha en begränsande effekt på dagvattenproblematiken. En annan absor­ berande funktion gäller ljud och buller i stads­ miljön, där sedummattor kan användas för att förbättra ljudmiljön längs trafikstråk och kring byggnader. Den konstaterade förmågan


att dämpa buller skiljer sig och ger bättre resultat på lättare takkonstruktioner än på tyngre. Uppbyggnaden av själva grönskiktet avgör kapaciteten i fråga om frekvens – tunna lösningar för gröna tak är effektivast mot höga frekvenser medan tjocka varianter dämpar lägre frekvenser bättre. Sedumtak kan även bidra med UV-härdiga ytskikt med livslängdsfördelar framför konventionella papptak. Sedumtakens jordlager kan också ha en positiv inverkan på tätskiktets livslängd då jordlagret begränsar temperatur­ variationerna i tätskiktet. Även byggnaders temperaturreglering kan påverkas genom denna effekt, då värme inte absorberas lika effektivt av jordlagren som av exempelvis pappbelagda tak. GRÖNSKA OCH UNDERHÅLL

Ökade gröna inslag upplevs av de allra flesta som något starkt positivt i den byggda miljön och ofta ökar det ekonomiska värdet på fastig­ heter som förses med grönska i någon form. I urbana miljöer med reducerad växtlighet är det självfallet så att sedumtak har potentialen att bidra med förutsättningar för insekter att överleva, även om denna kapacitet inte

är närmare studerad ännu. Inslag av växtlighet, blommande arter som attraherar pollinerande insekter och erbjuder en fristad även för andra typer av liv, berikar stadsmiljöerna och gör dem hållbarare, både funktionellt och upplevelsemässigt. När man kommer in på bedömningen av de grönskande byggnadsinslagens fördelar i miljöhänseende gäller det att de inte kräver permanent, automatiserad bevattning. Sådana bevattningssystem riskerar att förse grönytor med vatten även när de inte behöver det, vilket gör att vattenåtgången i de flesta fall blir mycket högre än det faktiska bevattnings­ behovet kräver. Sedumtak kräver normalt mycket låga mängder av bevattningsvatten, oftast endast vid extra utsatt läge, hög taklutning eller extrem väderlek som efter torr­ perioder. All växtlighet i form av gröna tak behöver också anpassas till klimatet och platsens förutsättningar, först då kan en hållbar och resurseffektiv lösning åstadkommas och miljöfördelarna väga över. GRÖNT KONTRA GRÅTT

I samband med utställningen Bo01 i Malmö 2001 introducerades begreppet grönyte­

Ett extensivt grönt tak som det ser ut på Skanskas kontor vid Drottningtorget i Malmö. Bilden är tagen tidig vår, då sedumen är stressad av hårda förhållanden.

faktor på den svenska marknaden. Begreppet avser en sammanräkning av de ytor inom en fastighet som prioriteras ur ett hållbarhetsperspektiv och kan utnyttjas som styrmedel för hållbarhet inom stadsplanering. Men styrmedel allena är givetvis inte allt. En lyckad projektering kräver byggherrens involvering i processen, då den planerade

BS_Svartjobb_183x129_Layout 1 2013-04-29 12.01 Sida 1

HUR SKA VI SÄTTA STOPP FÖR ALLT SVARTARBETE PÅ SVERIGES TAK?

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

Spjutvägen 5

175 61 Järfälla

ditionellt täta egenskaper, snarare tvärtom. Vad sägs om täta tätskikt som äter upp växthuseffekten, ett som reflekterar bort sol och värme eller ett annat så ekologiskt att du kan smaka på det? Allt det här nya gröna smarta är vi ensamma om att erbjuda och mer därtill. Det innebär att du nu också kan göra ett smartare och mer hållbart val, tak med miljöfunktion helt enkelt. Så nu när taken blivit smartare, varför skulle inte vi också bli det? Vi har bytt namn från Eurotak till Buildsmart. Ett namn som visar framtiden för landets tak. Och förhoppningsvis även för dig som läser det här. Läs mer på www.buildsmart.se.

GENOM ATT JOBBA GRÖNT.

Buildsmart AB

Sveriges tak står inför ett skifte. Från svart till grönt. Vi vet, för i över trettio år har vi sålt Derbigum, ett tätskikt som tätat svenska tak som inget annat. Men de senaste åren har något hänt. Derbigum har gått från oljebaserad bitumen (som förvisso går att återvinna) till att även lansera alltmer miljövänliga alternativ. Utan att tumma på tra-

Tel 08 795 94 80

info@buildsmart.se

www.buildsmart.se

35


TAK

använ­dningen av taket har avgörande be­tydelse för utformningen. Viktiga fråge­ ställningar i samråd med byggherren rör avväganden såsom hur stora och vilka delar av takytor som ska förses med sedum, vege­ tationens variation i karaktär med årstidernas skiftningar, omfattning och rutiner för underhåll och omfattning och art av eventuell tillgänglighet för exempelvis rekreativa funktioner. Önskad bullerdämpning, kompletterande annan vegetation och/eller odlingar samt lokalklimat i relation till omgivande bebyggelse är även de faktorer som är av stor betydelse. EN CHECKLISTA

Byggherrens syfte, säkrad fuktsäkerhet med fullgott tätskikt, god kommunikation mellan alla aktörer, minutiös kontroll av utförda detaljer samt en noggrann skötselplan. Så ter sig i stora drag en sammanfattning av vad som krävs av projekteringen för ett lyckat resultat. Därtill krävs beaktande av en lång rad frågor som rör konstruktionens dimensionering – vikten kan uppgå till 60 kilo per kvadratmeter när sedumtaket är vattenmättat – slitage under uppförandetiden, förväntad livslängd hos sedumtaket i relation till livslängden hos ingående lager och skikt och så vidare. När allt kommer omkring så handlar det om levande komponenter och växtlagret behöver komponeras på ett hållbart sätt för att bli livskraftigt. Det handlar om val av arter som fungerar ihop och som fungerar på den aktuella platsen med dess klimatförutsätt-

ningar och föroreningssituation. Sedumtak som koncept kan ge sken av att det handlar om en monokultur men vid klimatpåverkan och vid eventuella angrepp av insekter och sjukdomar så klarar sig en variation av arter mycket bättre. Sedan kommer frågor om brandsäkerhet, där andelen biologiskt material i jordmånen begränsas, armering för hanterbarhet, och även om sedumtaket släpper igenom luft och därmed är mindre känsligt för vindlaster, så kan åtgärder med till exempel armering eller sten som tynger taket krävas, som förebyggande av att vinden sliter loss sedummattan. Sedumen behöver vatten men inte för mycket, vilket gör att en dränering måste till som klarar att hålla en viss mängd vatten men inte låter det bli för vått för vegetationen och som dränerar utan att för den skull mineraljorden sköljs bort. DETALJER AVGÖR I PRAKTIKEN

När det gäller kontexten finns ett flertal faktorer som kan spela in och man behöver där­ för noga gå igenom utföranden av byggnads­ delar och system som är i anslutning till sedum­­taket. I en del fall bör man belägga takytan med singel för att dränera bort vatten, till exempel leder takavvattning från anslutande takytor till erosion om vattnet inte avleds innan det når jordlagret. Detsamma kan behövas vid ventilationstrummor som ger upphov till kondensvatten i sedumtakets omedelbara närhet. Ett helhetsgrepp behövs alltså där byggnadens och takets konstruktion och takets funktion och relation till helheten blir ord­en­ tligt genomgången. Förloppet under bygg­ tiden är en annan aspekt i behov av helhetsgrepp. Vegetationen kan skadas av långa transporter och förvaringstider. Den bör installeras så sent som möjligt i processen för att begränsa slitage och det kan ta tid för sedumen att anpassa sig och etablera sig i den nya miljön. Dessutom uppstår förstås lätt skador också på tätskiktet under bygget och ofta beror detta på samma oförsiktighet och slarv, som kan leda till skador på sedumen.

– och man får inte glömma bort att det är levande material som det handlar om. Sedumen behöver vatten och näring men relativt lite av båda varorna jämfört med många andra växter, vilket gör sedumen så lämplig och rimlig i taksammanhang – andra växter har vanligtvis svårt att slå rot i sedumens tunna jordmån, vilket i sig är en fördel. Att takavvattningen behöver kontrolleras och underhållas har även det med livskraften att göra, inte bara det rent byggnadstekniska att undvika kvarstående vatten. HÖGAKTUELLA TAK

Vid SP pågår för närvarande ett kompletterande projekt till det som Skanska har utfört. Projektet ingår som en del i det av Vinnova finansierade projektet som går under benäm­ ningen C/o City och som handlar om urbana ekosystemtjänster. Delprojektet i c/o city omfattar lösningar för gröna klimatskal där både tak och fasader utvärderas. Bland annat har man byggt upp en grön testvägg som tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet SLU följs upp under ett års tid avseende väggfunktion och använda växter. Erfarenheter från byggherrar och entreprenörer som beställt och byggt gröna tak har också samlats in genom intervjuer. Det är viktigt att sprida erfarenheter från produktionen av gröna ytor i branschen. Erfarenheterna från byggprojekten samt utvärdering av gröna klimatskals fuktsäkerhet kommer att redovisas i rapporter under hösten 2014. Den utveckling som nu pågår mot grönare städer bygger i mångt och mycket på konstruerade växtplatser som behöver noga anpassning av uppbyggnad och beståndsdelar för livskraftiga resultat. Utnyttjandet av gröna tak är i högsta grad under fortsatt utveckling och det finns all anledning att uppmärksamma dokumentation och analyser av genomförda projekt för att definiera förutsättningarna för hållbara, funktionella och livskraftiga gröna inslag i stadsbilden. ■

UNDERHÅLL AV MATERIAL OCH VÄXTLIGHET

En takträdgård som exempel på ett så kallat intensivt grönt tak.

36

Garantier som lämnas för sedumlagret sträcker sig normalt till mellan två och fem år, vilket ungefär motsvarar tiden det tar för sedumens rötter att bli fullt utvecklade och därmed att en livskraftig biotop har etablerats. Garantin för tätskikten sträcker sig oftast längre än så. Om det skulle uppstå behov av reparation och/eller utbyte av tätskiktet så kan ofta sedumskiktet lyftas av och återanvändas. Sedumtak kräver underhåll och skötsel – vilket förvisso gäller för de flesta byggnader

Med en noggrann checklista och en god exempelsamling till hands kan många misstag undvikas och problem före­ byggas. Med finansiering från SBUF, Svenska Byggbran­ schens Utvecklingsfond, tog Skanska 2012-2013 initiativ till en sammanställning av kunskap och erfarenheter på området. Arbetet resulterade i en rapport med rekom­ mendationer och en checklista för kvalitetssäkring av sedumtak. Per Danielsson, Slutrapport Kvalitetssäkring av sedumtak, SBUF 12588

HUSBYGGAREN NR 2.2014


MED AMBITIONEN ATT

ANLÄGGA EN BIOTOP I en tid av påtagligt pågående urbanisering hamnar utnyttjandet av luftrummet allt oftare högt upp på visionslistorna och förslagen duggar allt tätare. Allt oftare kommer energihushållning in i bilden, liksom ekosystemtjänster. I Stockholm pågår just nu ett byggprojekt med målsättningen att lösa en komplex funktionsekvation. TEXT: ANDREAS FALK

Visionen om samverkanscentralen som grönskande ö i taklandskapet.

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

Fotomontage: White Arkitekter

37


TAK

T

redimensionell fastighets­ indelning aktualiserades genom bland annat på­byggnaderna av fastig­ heterna i Klarakvarteren i Stockholm i början på 2000-talet. När det gäller byggtekniska lösningar innebär detta givetvis behov av ökad kapacitet och breddade funk­­ tioner. Det pågår idag utveckling av olika typer av koncept och byggsystem för påbyg­g­ nad av befintliga hus, vilket öppnar för mar­ kanta ökningar – både i nya projekt och i efterhand – av exploateringstalen.

GRÖNT I STADEN

Allteftersom att byggnadshöjder ökar och exploateringstalen pressas uppåt pågår även debatten om stadsrummets grönytor och naturstråk. Byggnaders miljömässiga fotavtryck synas och bearbetas i planeringsstadiet. Det råder viss begreppsförvirring i branschen då olika miljöcertifieringssystem förekommer och begrepp som hållbarhet och passivhus förblir relativt löst och subjektivt definierade och tolkade. Ändå kan idag en förskjutning av byggandet ses, i en mer miljötillpassad riktning. Hos fastighetskontoret i Stockholms stad ligger för närvarande gestaltningsbeskrivningen för Park 1. Materialet finns på deras hemsida som nedladdningsbara foldrar, vilka beskriver visionen för denna satsning. Projektet handlar om en byggnad med en hel uppsättning av planerade funktioner, där samverkanscentral för ambulans, brandkår och trafikledning, en brandstation och en takpark tillgänglig för allmänheten utgör primära hörnstenar. Just takparken, som är i fokus i denna artikel, har som syfte att utveckla stadens grönområden på ett nytt sätt. White Arkitekter är ansvariga för det arkitektoniska och samarbetar med fastighetskontoret i Stockholms Stad, med Hifab som byggherrens projektledare och med WSP som ansvarar för konstruktion, VVS, el, akustik, glas, trafik och geo­ teknik. Ambitionerna är mycket högt ställda och hela projektet baseras på Stockholms Stads visioner om miljö och arkitekturvärden. I visionerna om projektet betonas också vikten av en praktisk utemiljö. Arkitekten Linda Thiel utvecklar detta genom ett resone­ mang om tillgänglighet och enkel skötsel och om att kunna demonstrera hur naturen fungerar för växter och insekter, på en plats som dessutom ger en överblick och en möjlig förståelse för staden och dess sammanhang av byggnader och trafiksystem.

38

Idé om hur vegetationen integreras i uppehållszonerna på taket.

SAMVERKAN I EN BYGGNAD

Av central betydelse för byggnaden och dess officiella funktion är ett program från 2011 för samverkan i Stockholmsregionen. Programmet går ut på förbättrad säkerhet, trygg­ het och framkomlighet genom att ett fyrtiotal aktörer och myndigheter ökar sitt samarbete på flera nivåer. Det rör bland andra Polisen, SOS Alarm, Storstockholms Brandförsvar, Länsstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap samt Trafik­ verket. Detta föranleder nu en samlokalisering av bland annat räddningstjänst och trafikledning för effektivare informationsutbyte och larmhantering. Projektet kretsar kring samverkanscentralen och idéer kring kommunikation och beskrivs som en effektiv nod i ett sammanhang av parker som inbegriper en strandpark vid Hornsberg och planerade strandpromenader längs Ulvsundasjön samt en planerad stadspark. Det är ett av stegen i omdaningen av Västra Kungsholmen från industriområde med rötter i 1700-talet till ett modernt bostads- och kontorsområde. GRÖN CERTIFIERING

Planen är att byggnaden ska kunna miljöcertifieras i enlighet med BREEAM samt svara

Fotomontage: White Arkitekter

emot krav i certifieringssystemen Miljöbyggnad och GreenBuilding. BREEAM står för BRE Environmental Assessment Method och är ursprungligen ett brittiskt miljöklassningssystem som karakteriseras av ett helhetsperspektiv på byggnaden och dess miljöpåverkan. Den högsta klassen, BREEAM Outstanding, uppnås idag bara av ett hundratal byggnader i världen och målet är att samverkanscentralen ska bli det första bygget i Sverige att nå dit. Bland fokuspunkterna åter­ finns de material som används, vilka bedöms ur miljösynpunkt och därutöver bedöms efter livslängd, utseende över tid och underhållsbehov. Generellt i projektet tas alla beslut utifrån långa tidshorisonter och miljöfrågor kommer att påverka hela projektet, från och med byggtiden till förvaltningen då byggnaden tagits i bruk. Detta inkluderar sålunda även energianvändningen, transporterna, avfallshanteringen, markutnyttjande och den åstadkomna inomhusmiljön. I BREEAM tittar man bland annat på effekter av bevattningsbehov, skapandet och begränsandet av värmeöar – det vill säga effekten av bebyggelsens magasinering av värme – och positiva effekter på biologisk mångfald, vilket kräver planering och omsorg vid utförandet för att definiera rätt mängd

HUSBYGGAREN NR 2.2014


SOLENS PLUS OCH MINUS

Klimatmässigt görs ett stort antal insatser. Grunden under byggnaden förses med ett borrhålslager som dimensionerats utifrån förväntade värme- och kylbehov. Det centrala atriet står för dagsljusförsörjning för byggnadens inre delar och orienteringen av rum längs ytterfasaderna har i mesta möjliga mån gjorts för att begränsa uppvärmningseffekten av solinstrålning. I projektet ingår en satsning att integrera solceller i taksystemet. Solcellerna förläggs till takets centrala delar med sedum och gräs under. I praktiken så monteras solcellerna på ställningar med ett visst avstånd till under­ laget som medger planteringsmån under. Solcellerna monteras i vinkel mot solen för maximerad verkningsgrad och med i dagsläget tillgänglig teknik räknar man med att få ut 88 kilowattimmar per kvadratmeter takyta. I sammanhanget är solcellerna en viktig kom­ ponent för att uppnå byggnadens totala miljömål. ATT ANLÄGGA EN BIOTOP

Fastigheten är belägen i skärningspunkten av flera starkt trafikerade stråk. I detta miljömässigt ansträngda sammanhang finns förutsättningar för att åstadkomma ett positivt tillskott till platsen, både ifråga om miljöoch upplevelsevärden. Med utgångspunkt i platsens förutsättningar utformas byggnadens övre del och den planerade sammansättningen av växtmaterialet för att främja en artrik växtlighet. Byggnadskroppens ovan­­ sida sluttar mot söder, vilket medger en variation av taklandskapets karaktär, plantering av träd under den maximalt tillåtna byggnads­ höjden och givetvis soltillvända förutsättningar omkring 50 meter över markytan, för utblickande över omgivningen. Miljön som skapas innehåller olika klimat­ zoner och jordmån, vilket gör olika växtplatser möjliga med stora skillnader i karaktär, såsom skogsbryn, ravin, berg och våtmark. Valet av arter att plantera in från början har gjorts efter dessa olika växtplatsers karaktärer och de olika planerade biotopernas naturliga artförekomster. Till exempel förses

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

”ravinen” som får begränsad tillgång på sol, med bland annat bräkenväxter och ormbunkar, medan ”våtmarken” som blir både solig och fuktig, förses med arter som fackelblomster, gökblomster och starr. Trädslag som apel, hagtorn och rönn har valts för att de är vindhärdiga och relativt småvuxna. BRUKBAR VÄXTLIGHET?

För att begränsa det slitage på växtligheten som nyttjandet kan medföra, så utformas parken så att ytor för plantering till största delen hålls åtskilda från vistelseytor. Trädäck utformas för takets primära slitskikt, med inslag av gallerdurk som låter underliggande vegetation synas och till viss del växa upp därigenom. Takparkens jordmån är avsedd att fördröja och rena dagvattnet på dess väg ner till marken. Det är ännu inte utrett huru­­ vida system för automatisk droppbevattning kommer att krävas, och om så, i hur stor omfattning och om exempelvis uppsamlat regnvatten skulle kunna vara tillräckligt för att täcka behovet. Landskapsarkitekten Sam Keshavarz betonar artrikedom som den viktigaste parametern för att en biotop ska kunna utvecklas och bestå. Målsättningen är inte en permanentad flora som är artspecifikt fixerad, utan att skapa växtförutsättningar som är långsiktigt hållbara och att anläggningen kan leva vidare genom naturlig succession med så lite aktiva skötselinsatser som möjligt. I det perspektivet är det fullt rimligt, och önskvärt, att nya arter etablerar sig efter hand som frön blåser in och gror i jordbäddarna på taket. Som ett ytterligare led i integreringen av miljöaspekter och ekosystemtjänster planeras utplacering av bikupor på taket för att bidra till pollineringen i stadsmiljön. Detta är i sig inget nytt, då projekt som Bee Urban pågått länge vid det här laget. EFFEKTIVITET OCH TILLGÄNGLIGHET

Målsättningen med hela byggprojektet är att byggnaden ska vara – och i mesta möjliga mån signalera – öppenhet, inbjudande och tillgänglighet. Kombinationen av de samhällsskyddande funktionerna med behov av ytter­ sta effektivitet i verksamheten kan tyckas stå i bjärt kontrast med de rekreativa aspekterna som takparken erbjuder. Men så går ju ändå till syvende och sist praktisk och funktionell arbetsmiljö hand i hand med stimulerande

Foto: Thomas Zaar

och sammansättning av växtarter. Det handlar där även om maximering av ytor i stadslandskapet som är tillgängliga för människor och dagvattenkontroll – det vill säga reglering och rening av vattenflöden till stadens dagvattensystem. Gröna tak kan genom att tillgängliggöras räknas in som en stor till­ gång i bebyggelsen. För att uppfylla kraven behöver de gröna inslagen vara så väl anpassade till klimat och befintliga habitat som möjligt.

Inspiration från High Line i New York.

och människotillvända lokaler och omgivningar. Projektet med takparken kommer att kräva insatser av utbildad personal när det gäller underhållet av parkens växter för att de olika växtslagens behov ska kunna tillgodoses – förmodligen kommer en särskild skötselplan att tas fram. Alltför specifika lösningar har man dock försökt undvika och man arbetar med hållbarhet och tålighet som motto på alla plan. Om några år står det klart hur man lyckats med produktionen, därefter får brukarfasen avgöra fortsättningen. Brukarna och byggnadens besökare lär emellertid få – oavsett byggnadsmaterialens åldrande och arternas turordning i det naturliga samspelet – en häftig upplevelse att tagga. I december 2013 godkände stadsbyggnads­ kontoret detaljplanen för Park 1 och beslutet i kommunfullmäktige väntas i juni 2014. Preliminärt kommer inflyttningen att påbörjas under 2016. ■

FÖR DEN SOM VILL VETA MER: ANDREAS FALK

■   www.breeam.org ■   bygg.stockholm.se/Alla-projekt/park1/

Arkitekt SAR/MSA, Tekn. Dr. Arkitekturkontoret ateljefalken@yahoo.se

39


Debatt

Vi har lösningen på ungdomsarbetslösheten! Bristen på byggnadsplåtslagare är oroväckande anser Entreprenörföretagen, ägda av Plåtslageriernas riksförbund (PLR). De driver olika projekt som ska vända den negativa utvecklingen och vill se att politikerna ger alla ungdomar som vill satsa på ett yrke som plåtslagare bättre utbildningsmöjligheter.

D

en 14 september är det dags att bestämma vilka politiker som ska få driva landet vidare i fyra år framåt. Vi vill se en regering som vågar ta de beslut som krävs för att få fart på bostadsbyggandet och som löser problemet med ungdomsarbetslösheten och med bristen på kvalificerad arbetskraft i bygg­ branschen. Det är med andra ord inga enkla uppgifter som väntar regeringen i höst, men faktum är att vi har lösningarna på åtminstone en del av dessa samhällsproblem. För om vi kan få hjälp med att förbättra och att utöka antalet utbildningsplatser för byggnadsplåtslagare, så kan vi nämligen lova er att detta dels kommer att sänka arbetslöshetssiffrorna och dels kommer att få bättre fart på bygg­ andet – och därmed på landets ekonomi. I dag är det många plåtslagare som går i pension samtidigt som utbildningar läggs ner och behovet av utbildade byggnadsplåtslagare är därför mycket stort. Många plåtslagerier har svårt att hinna med alla arbetsuppgifter, eftersom de är underbemannade. Svårigheterna att rekrytera med­ arbetare får också konsekvenser på företagens möjligheter att möta kundernas efterfrågan. Plåtslagaryrket finns på plats fem på Arbetsförmedlingens lista över svenska bristyrken 2014, med ett behov av minst 1 500 nya plåtslagare de närmaste åren. Men i år utbildas det endast 159

40

plåtslagare i landet, så vi behöver betydligt fler än så för att lösa generationsväxlingen. Bristen på plåtslagare speg­ lades också i Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2014. Där toppar PLR listan över förbund genom att hela 77 procent av förbundets medlemsföretag svarade att man har svårt att rekrytera medarbetare. Samtidigt går landets ungdomar ut i en tuff arbetsmarknad. Bara i Stockholms län ligger ung­ domsarbetslösheten på drygt 16 procent, vilket innebär att drygt 16 000 ungdomar mellan 18 och 24 år går utan jobb i huvudstaden. I hela landet är mer än 100 000 ungdomar arbetslösa. Men trots den stora efterfrågan på utbildade byggnadsplåtslagare är det i dag för få ungdomar som väljer att bli byggnadsplåtslagare. En bidragande orsak till det är att flera plåtslagarutbildningar nedläggningshotade eller till och med har lagts ner, vilket har bidragit till att det inte finns rikstäckande utbildningsmöjligheter. Så för några år sedan, när intresset för yrket dalade som värst, bestämde sig plåtslagarbranschen för att agera. Vi insåg att vi måste få fler ungdomar att söka till utbildningarna och som ett första led i det arbetet vädjade vi till landets politiker: Låt inte fler skolor lägga ner sina plåt­ slageriutbildningar! En annan del i denna satsning är att höja yrkets status genom att gå ut med information om vad en plåtslagare gör och med att berätta att plåtslagaryrket är något som passar både killar och tjejer. Eftersom det är ett

Plåtelev och lärare, PVF Teknikcentrum i Katrineholm.

omväxlande, fritt och utvecklande arbete med hög medellön. År 2012 startades därför rek­ ry­teringsprojektet Strålande ut­sikter, där vi jobbar aktivt med både marknadsföring mot skolelever och med stöd till lärare med en rad olika aktiviteter. Projektet drivs av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd, som ägs av Byggnads och PLR, och syftet är att få fler unga att vilja bli plåtslagare Det har till exempel genom­förts en skolturné där tio skolor i tio kommuner i Sverige och mer än 200 hög­ stadie­elever fick prova på plåtslageri tillsammans med lokala företagare. Det har även tagits fram ett utbildningsmaterial i plåtslageri, till trä- och metallslöjdslärare för högstadiet. Och arbetet har gett synbart resultatet. Inte minst i form av ett ökat intresse för plåtslageriut­bild­ning­ arna i de skolor som har besökts. Flera av våra medlemsföretag har också gjort egna, lokala satsningar på att skapa lokala utbildningsmöjligheter för till

Foto: PVF Yrke & Utbildning

exempel arbetslösa ungdomar och för nysvenskar. Entreprenörföretagens medlemsföretag är redo att vända den här utvecklingen. Men vi kan inte göra det själva. Nu förväntar vi oss att Sveriges politiker och skolor också tar ett ansvar för situationen och i stället för att lägga ner utbildningarna ser till att fler får information om att här finns det jobb att få. Gör vi ingenting nu, så sviker vi inte bara de ungdomar som hamnar vid sidan om arbetsmarknaden helt i onödan, utan vi riskerar också att ett tusenårigt yrkeskunnande går förlorat i Sverige. ■

THOMAS DAHLBERG

Vd Entreprenörföretagen samt förbundsdirektör Plåtslageriernas riksförbund JÖRGEN RASMUSSON

Ordförande Plåtslageriernas riks­förbund och vd Lödde Plåt AB

HUSBYGGAREN NR 2.2014


Programvara för dimensionering av pelare och balkar enligt Eurokod Statcon är ett mycket omtyckt datorprogram för alla som arbetar med trä- och stålkonstruktioner. Ny version med en helt ny modul: Statcon Connections! Kontakta oss så ordnar vi en personlig webbdemo! 0910-878 00, statcon@consultec.se

www.consultec.se

SWL Stålkonstruktioner AB • Box 23 • 777 21 Smedjebacken • Tel 0240-66 87 50 • www.swl.se

Starka, lätta och säkra takkonstruktioner KOSTNADS- OCH ENERGIEFFEKTIVITET

I-balk är ett kostnadseffektivt alternativ för att åstadskomma välisolerade takkonstruktioner.

STARKA OCH LÅNGA

Balkhöjder upp till 500 mm medför att det är möjligt att uppnå takkonstruktioner med stora spännvidder, även med höga snölaster.

LÄTT PÅ BYGGET

I-balkens låga vikt ger fördelar vid montage av takkonstruktioner. Den låga vikten ger lägre transportkostnader och mindre behov av stora kranar på byggplatsen.

Kontakta oss och läs mer på: www.masonitebeams.se


malla.se K a r l X I I l I K f ä r d , G u s ta f C e d e r s t r ö m . f o t o : N at I o N a l m u s e u m

Ett jobb utöver det vanliga Renoveringen av Nationalmuseum är inte ett jobb som andra. Här ska nya miljoner av besökare uppleva tusentals konstföremål i en nästan 150-årig kulturmärkt byggnad. Bengt Dahlgren har av Statens fastighetsverk fått det prestigefyllda uppdraget att projektera ny ventilation, klimatanläggning, sprinkler- och styr & övervakningssystem. Vi ser även till att energi & miljömålen uppfylls. Ett stort projekt fyllt av utmaningar, som gör oss stolta. Och som kräver ingenjörskonst, helt enkelt.

Över 350 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fem hörnstenarna i vår verksamhet är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk och Teknisk Förvaltning.


Yrkesporträtt BYGGNADSPLÅTSLAGARE

’’ 

Jag har inte svindel, men det var lite svårt i början med de höga höjderna. Det gick snabbt att träna bort.

JAKOB JANSSON tänkte bli målare när han sökte till bygg-

nadsprogrammet på gymnasiet. På skolan fick de prova på olika yrken i 4–5 veckor per yrke. Han visste inte när han började gymnasiet vad en plåtslagare gör, men efter provtiden kände han att det här var vad han ville göra. Inför andra året på gymnasiet valde han bort målaryrket och gick istället inriktningen till plåtslagare. Det är brist på byggnadsplåtslagare. Har du märkt det? – Ja, det märks. Äldre plåtslagare går i pension. Sedan jag började har tre stycken slutat bara hos oss, så det gäller att få in fler unga. Plåtslagare har blivit mer uppmärksammat bland unga. Förut var det ingen som sökte dit, men nu är en handfull. Att det är en brist var ett skäl för mig att bli plåtslagare. Under andra och tredje året på gymnasiet jobbade Jakob som lärling fyra dagar i veckan och gick i skolan en dag. I somras när han gått ut gymnasiet fick han fast anställning. Vad gör du, hur ser en vanlig dag ut? – Jag jobbar 7–16. På morgonen tillverkar och förbereder jag i verkstaden. Klockan 9 är det frukost och 12.30 lunch. Jag jobbar mycket utomhus. Jag gör allt som har med plåt att göra till exempel tak, hängrännor och fönsterbleck. Vad är det bästa med jobbet? – Jag gillar att jobba med händerna. Det är skönt att inte sitta stilla på ett kontor. Det är ett socialt jobb. Jag träffar många från andra arbetsgrupper. Även som ung plåtslagare får man ta mycket ansvar egna arbeten. Vad krävs för att bli en bra plåtslagare? – Du behöver ha lite innanför pannbenet, kunna räkna och föra över det i det praktiska arbetet och planera jobbet. Jag kunde ingenting från början, men det finns möjligheter för alla att lära sig att bli plåtslagare.

Foto: PVF

Jakob Jansson verkar ha lärt sig vad som krävs för han blev 2:a i SM för unga plåtslagare 2013 som arrangeras av PVF Yrke och Utbildning. I finalen skulle Jakob och fem andra finalister göra ett skorstensbeslag med bula på tid. Det gick ju bra. NAMN: Jakob Jansson. ÅLDER: 20 år. YRKE: Byggnadsplåtslagare. ARBETE: Plåtservice Entreprenad i Växjö. UTBILDNING: Byggnadsprogrammet, lärlingsutbildning. FAMILJ: Mamma, pappa och tre bröder. INTRESSE: Styrketräning och innebandy.

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

43


JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

ANNA BERNHARDSSON

Jur kand Foyen Advokatfirma CATERINA CARREMAN

Jur kand Foyen Advokatfirma

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

Nytt straffsystem för arbetsmiljöregler FRÅGA: Jag har hört något om ett nytt straffsystem för arbetsmiljöreglerna, vad innebär det egentligen? Och vad händer om jag bryter mot någon av dessa? Svar: DEN GRUNDLÄGGANDE tanken bakom arbetsmiljöreglerna är att skydda arbetstagare och andra. Om man bryter mot de regler som finns om arbetsmiljö riskerar man därför att arbetstagare och andra skadas, vilket alla vill undvika. Vad gäller den rättsliga regleringen bör man vara medveten om att nya regler gäller från och med 1 juli 2014. Dessa regler föreslogs av regeringen under förra våren som ett led i att underlätta lagföringen för brott mot arbetsmiljöreglerna och att få större preventiv inverkan jämfört med den tidigare lagstiftningen. De nya reglerna innebär att många av de handlingar som tidigare var straffbelagda nu istället faller in under sanktionsavgift. De huvudsakliga skillnaderna mellan straff och sanktionsavgift är att straffet föregås av en längre utredning och oftast ett förbud samt föreläggande och viss utredning. Böterna bestäms av polis, åklagare eller domstol. Sanktionsavgiften å

andra sidan innebär en typ av administrativ avgift som kan skrivas ut direkt utan föregående föreläggande eller förbud samt kan skrivas ut av arbetsmiljöverket. Sanktionsavgiften bör inte heller ses som att någon kriminell handling har skett. Direkt sanktionsavgift har införts för arbete för minder­ åriga samt många av de förhållningsregler som gäller enligt arbetsmiljöförordningen och genom föreskrifter via delegation i 4 kap. 8 § arbets­ miljölagen. För byggbranschen innebär detta att vissa handlingar, men framför allt avsaknad av viss dokumentation, har blivit sanktionsbelagda. Anledningen till att sanktioner har införts är att det tidigare har varit svårt att lagföra bristande dokumen­ tation och att detta oftast inte har föranlett några åtgärder enligt nuvarande lagstiftning. Exempel på handlingar som från och med den 1 juli 2014 kommer att bli belagda med sanktionsavgifter är upprättande av arbetsmiljöplan, anmälan av arbetsplats, tillstånd för asbest, försäkran om överenstämmelse av skyddsutrustning för både personer och vissa anordningar.

Sanktionsavgiften kan utdelas efter inspektion då inspektören har meddelat vilka brister man hittat och frågan kort har utretts hos Arbetsmiljöverket. Det är därför ännu viktigare nu än tidigare att ha sina papper och sin arbetsplats i ordning inför inspe­ktion av Arbetsmiljöverket. Om inspektören anser att sanktionsavgift ska tas ut sänds ett avgiftsföreläggande till företaget som antingen godkänner eller överklagar detta. Storleken på sanktionsavgiftens belopp kommer att bestäm­ mas utifrån antalet sysselsatta personer på företaget. Här bör uppmärksammas att det är antalet sysselsatta och inte antalet anställda personer som styr, detta betyder att man räknar antalet huvuden oavsett om dessa är inhyrda, deltidsanställda eller heltidsanställda. Anledningen till att man bestämde sig för detta mått är att det oftast är enkelt att få ut information om hur många personer som finns på ett företag. Tanken är också att ett större företag har större ekonomiska möjligheter och därför blir en större sanktionsavgift mer kännbar, vilket i sig ska motverka att överträdelser upprepas.

FRÅGA: Visst kan jag numera bygga ett 25 m2 stort hus på min tomt utan bygglov? Svar: Det du beskriver är ett så kallat ”Attefallshus” som enligt förslag från regeringen ska undantas från krav på bygglov. Men denna lagändring i plan- och bygglagen har inte trätt i kraft ännu, utan är endast ett förslag som riksdagen sannolikt kommer att rösta om i juni 2014. Om förslaget accepteras ska det bli tillåtet från och med den 2 juli 2014. Detta innebär att bygglov än så länge krävs för att bygga ett hus av den storleken. När lagändringen väl börjat gälla måste huset dessutom vara en komplementbyggnad och byggnationen föregås av en anmälan. FRÅGA: Måste jag ha strandskyddsdispens för att bygga en friggebod på min tomt i sjönära läge fastän bygglov inte krävs? Svar: Ja! Strandskyddet innebär ett förbud mot att uppföra nya byggnader inom strandskyddsområdet, det vill säga oftast 100 meter (på vissa ställen upp till 300 meter) från strandlinjen vid havet, insjöar och vattendrag. För att få bygga på en sjönära tomt krävs dispens från strandskyddet och detta gäller oavsett om byggnaden kräver bygglov eller inte. Detta innebär också att även om bygglov har erhållits för en byggnad måste dessutom strandskyddsdispens medges innan byggnationen får påbörjas.

44

Arbetsgivare med 500 eller fler sysselsatta betalar dock maximal avgift. Den styrande tidpunkten för antalet sysselsatta är när själva bristen eller överträdelsen skedde, vilket har stor betydelse för de företag vars anställda varierar beroende på säsong. Sanktionsavgifterna kommer att påföras företaget eller den som nu är arbetsgivare. Det är alltså ingen skillnad mot tidigare, det är arbetsgivaren som är ansvarig för sina anställda oavsett om denne har varit tydlig med instruktioner och rutiner eller inte. I lagändringen har införts möjlighet till jämkning av avgiften men det framgår inte klart och tydligt hur de omständigheter som kan anses förmildrande ska bedömas. Eftersom ingen praxis finns att tillgå ännu är det svårt att säga vad detta kommer att innebära i praktiken. Om man anser att man felaktigt har påförts sanktionsavgift går beslutet att över­ klaga, vilket då sker till förvaltningsrätten. Sammanfattningsvis kan konstateras att det från och med 1 juli 2014 finns ökade förutsättningar för Arbetsmiljöverket att på ett mindre byråkratiskt sätt försöka förebygga överträdelse av arbetsmiljölagen och ge företagen ekonomiska sanktioner. ■

@

HAR DU FRÅGOR? ■  Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

HUSBYGGAREN NR 2.2014


VisionPlus

Fönster för generationer från H-Fönstret i Lysekil H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion! H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | info@hfonstret.se | www.hfonstret.se

Samlad styrka Våra medlemsföretag förverkligar dina byggprojekt Entreprenörföretagens medlemmar är företag professionella inom: • Byggnadsplåt – tak och fasad • Ventilation • Stål- och lättbyggnadsteknik www.entreprenorforetagen.se

husbyggaren_183x62mm.indd 1

2014-05-07 10:43:36


UTBLICK

INTRES SANTA BYG G P R OJ E K T U TAN FÖ R S V E R I GES GR Ä N S E R

Foto: Jerzy Latka

UPPSTICKARE I DET PAPPERSLÖSA SAMHÄLLET DEN JAPANSKE ARKITEKTEN

Shigeru Ban som tidigare i år erhöll Pritzkerpriset kan visa upp en omfångsrik korthand av genomförda projekt med innovativa lösningar under enklast tänkbara förutsättningar. Under 20 års tid har Shigeru Ban besökt katastrofområden runt om i världen, för att samarbeta med ortsbor, volontärer och studenter för att utforma och bygga enkla, återvinningsbara och samtidigt värdiga byggnader till låga kostnader, för katastrofernas offer. I motiveringen för Pritzkerpriset betonades hans hängivna strävan i humanitära projekt, att hans innovation inte begränsas till någon viss byggnadstyp och att hans medkänsla inte begränsas av några ekonomiska förutsättningar. Shigeru Ban har sedan tidigt 1990-tal frekvent utnyttjat papprör som konstruktionselement i arkitektoniska verk och prövat elementen i otaliga konstruktiva lösningar för både väggar och tak. Den 20 april 2013 skakades staden Ya’an, i Sichuan, Kina, av en jordbävning, som bland annat lämnade

46

förskolan Miao Miao obrukbar. Shigeru Ban fick förfrågan om att utforma en tillfällig skolbyggnad och denna uppfördes på platsen och stod färdig för invigning den 31 mars 2014. Byggnaden mäter sex gånger nio meter och innehåller två klassrum som åtskiljs av en korridor. Takstolarna liksom pelarstommen består av papprör, sammanfogade med vinkelbeslag i stål och diagonalspända stålvajrar. Byggnaden uppfördes med hjälp av volontärer från Southwest Jiaotong University och av studenter från Shigeru Bans studio vid Kyotouniversitetet. ■

FAKTA/ MIAO MIAO

PLATS: Ya’an i Kina PROJEKTETS SYFTE: Att skapa en temporär skolbyggnad ARKITEKTUR OCH KONSTRUKTION: Shigeru Ban Architects, Tokyo, Japan PROJEKTPERIOD: 2013–2014

HUSBYGGAREN NR 2.2014


Minst 70 % av alla vindar har problem med mögel! Förebygg med TrygghetsVakten Vind • Minimalt underhåll • Extremt energisnål • Lätt att installera Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden mot fukt och mögel. TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt. -För en torr och säker vind!

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940


Noterat Att välja både grönt och hållbart Svensk Byggtjänst och Byggmaterialindustrierna höll ett välbesökt seminarium ”Gröna produkter är inte alltid hållbara” på Nordbygg i april. Representanter från materialtillverkare, branschorganisation, teknik­ konsulter, beställare och utförare diskuterade frågan om miljöbedömning livligt. Det finns skillnader i de miljöklassningssystem som används idag, där LEEDoch BREEAM-certifieringarna ställer högst krav på byggnaderna. För att undvika farliga ämnen vid byggnation finns det tre verktyg för miljöbedömning av material: Basta, Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Det är proble­ matiskt att de använder sig av olika bedömningsgrunder och inte tar hänsyn till ett materials funktion, estetik, kostnad eller livslängd. Det finns mer att förbättra i bedömningssystemen och samarbetet mellan olika aktörer kan bli bättre. Både produktionsprocessen och hela byggnadens livscykel måste beaktas i bedömningen.

Innovativt boende Arkitema Architects i Stockholm har beviljats 300 000 kronor av Boverket för att utveckla hållbart boende för unga. I svenska storstäder och universitetsstäder råder det brist på boenden som unga har möjlighet och råd att bo i. Som ett led i att hantera denna brist har Sveriges Riksdag beslutat att avsätta pengar för att stödja utvecklingen av innovativt byggande för unga. Arkitema Architects i Stockholm har startat ett projekt för att ta fram hållbara flerbostadshus ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv främst i Stockholms miljonprogramområden genom förtätning. Arkitema Architects utvecklar en produkt som är tillgänglig för upphandling och markanvisning vilket innebär att utveckling av byggnader, platser och dess iordningsställande förenklas och tider och kostnader kan minskas.

Siffran

35 000 I år påbörjas cirka 35 000 bostäder. Då har Boverket räknat in ombyggnader. I Storstockholm ökade bygg­ starterna med 90 procent, i kommuner med fler av 75 000 invånare var ökningen 60 procent och i Stor­ göteborg 20 procent.

48

Foto: Dick Gillberg

Bostadsminister Stefan Attefall hjälper till med flyttlådorna.

Nyinflyttade i Sveriges mest bevakade energivilla För två år sedan inledde SP och trähustill­verkaren Derome ett samarbete som ska göra det möjligt för fler att bygga energi­ekonomiskt och samtidigt möta allt tuffare energikrav. Två energisnåla trävillor blir demonstrationshus. Bostadsminister Stefan Attefall uppmuntrar initiativet och gav den 24 februari i år simuleringsfamiljen en hjälp­ande hand när det var dags för inflyttning i det första huset.

Liten studentlya sökes Det är svårt att hitta billiga bostäder. Ett skäl är att det byggs allt för få sådana idag. De behövs till ungdomar och studenter. Detta märks inte minst vid terminsstarten i storstadsregionerna och i de större högskole­ orterna. Drygt hälften av landets kommuner uppger att de har brist på bostäder för ungdomar. DET RÅDER stor brist på bostäder för

BOVERKETS FÖRSLAG INNEBÄR FÖRENKLAT

unga och studenter. Därför gav regeringen Boverket i uppdrag att se över de regelverk som påverkar byggandet. Boverket föreslår förändringar av regelverket som underlättar och stimulerar byggandet av student- och ungdomsbostäder – bostäder för att bo i under några studieår eller som första egna lyan.

1. Student- och ungdomsbostäder kan byggas med en mindre boarea genom ändrade bostadsutformnings­ krav, till exempel med gemensamt hygienutrymme 2. Mark görs tillgängliga för byggande av enkelsidiga små bostäder genom nya allmänna råd om buller utomhus 3. De ekonomiska möjligheterna för byggherrar som uppför byggnader under tidsbegränsade bygglov förbättras 4. Processen att flytta enstaka enkla byggnader förenklas och kortas ned väsentligt 5. Vissa tekniska egenskapskrav förtydligas, får sänkt kravnivå eller tas bort helt, vilket band annat frigör mark och sänker produktions­ kostnaderna.

FÖRSLAGET INNEBÄR en möjlighet för byggherrar att bygga student- och ungdomsbostäder på fler platser och till en lägre kostnad eftersom de kan byggas med mindre boarea. Även möjligheten att bygga student- och ungdomsbostäder med tidsbegränsade bygglov förbättras. Det är centralt för att få fram sådana bostäder snabbt.

De nya byggreglerna ska vara klara den 1 juli 2014.

HUSBYGGAREN NR 2.2014


ÅRETS BYGGE 2014 Priset Årets Bygge 2014 har gått till Aula Medica i Solna ritad av Wingårdhs Arkitekter, för ”nytänkande, öppenhet och kreativitet”. Vinnaren utsågs på Årets Byggala som gick av stapeln den 31 mars i Stockholm. Sten Wetterblad, regionchef på Akademiska Hus som är byggherre för Aula Medica, mottog priset tillsammans med Wingårdhs Arkitekter. – Det är en ära för oss. Att ha fått möjligheten att samarbeta med Karolinska Institutet, som är ett av världens mest framstående medicinska universitet, är fantastiskt. Och att dessutom få göra det i en så innovativ miljö som det framväxande Hagastaden betyder mycket, konstaterar Sten Wetterblad.

Materialmedaljen till OrganoWood OrganoWood AB fick Nordbyggs guldmedalj för årets hetaste materialnyhet 2014. Företaget fick priset för sina träprodukter med modifierade biofibrer. Bakom priset står Nordbygg, tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. De tio hetaste nyheterna från hela året 2013 valdes ut i vintras. Det har sedan varit möjligt att rösta på sin favorit bland bidragen via arrangörernas hemsidor. ”Folkets röst” har utgjort en del i underlaget för att kora vinnaren. Den slutgiltiga makten har dock juryn haft.

Friggebod + Attefallshus = sant Det ska bli enklare att bygga utan krångliga bygglov. Bostadsministern Stefan Attefall visade i februari upp sin version av liten kåk utan bygglov. Om den föregående på 15 kvadratmeter kallas friggebod efter dåvarande ministern Birgit Friggebo så kanske denna får namnet Attefallshus. Syftet med ändringarna är att förenkla regelverket så att krav på bygglov inte ställs oftare än motiverat. Motiven är att säkerställa att bebyggelsen utvecklas på ett lämpligt och hållbart sätt. Ändringarna innebär att vissa åtgärder kan vidtas utan krav på bygglov: 1. 25 KVADRATMETER HUS Större komplementbyggnader och mindre bostäder på sammanlagt 25 kvadratmeter ska kunna uppföras. 2. LITEN TILLBYGGNAD En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter. 3. TVÅ TAKKUPOLER På en- och tvåbostadshus ska också högst två takkupor kunna byggas. 4. INREDA EN TILL BOSTAD I HUSET Enbostadshus kunna inredas med ytterligare en bostad. De här åtgärderna utan krav på bygglov ska kunna göras i strid med detaljplan. Tekniskt samråd krävs bara om byggnadsnämnden beslutar att ett sådant samråd behövs. Den bedömning som byggnadsnämnden ska göra i dessa ärenden inför startbeskedet begränsas till att huvudsakligen handla om förutsättningarna för åtgärden att uppfylla utformningskraven och de tekniska egenskapskraven. Lagändringarna i Plan- och bygglagen planeras träda i kraft den 2 juli 2014.

Söker ni ....

Byggingenjör, Besiktningsman, Projektledare, Bygglovshandläggare eller Byggnadsinspektörer Gör som

hitta rätt medarbetare genom att annonsera i Husbyggaren.

Nöjdkundgaranti: Om ni inte finner rätt sökande efter en platsannons i Husbyggaren, bjuder vi på ett kostandsfritt införande i nästkommande nummer av tidningen.

Kontakta oss på tel 08-644 79 60 eller via annons@husbyggaren.se

BESIKTNINGSINGENJÖR SÖKES! Projektengagemang är ett växande företag inom infrastruktur, byggnader, energi och industri och här finns många möjligheter för dig som anställd. Du kommer arbeta med stora spännande uppdrag och har på sikt möjlighet till ett delägarskap. Vi söker dig som har minst 3 års erfarenhet inom besiktningsverksamhet. Möjlighet till certifiering finns.

VISST LÅTER DET SPÄNNANDE? Läs mer och sök jobbet på academicwork.se Annons-ID: 14947044 För frågor kontakta Caroline Dalin recruitmentstockholmsouth@academicwork.se

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

49


Marknadsnytt FUKT- OCH MÖGELRESISTENT ISOLERINGSPANEL På Nordbygg mässan i Älvsjö lanserade Zenergy AB den patentsökta energieffektiva isoleringspanelen under namnet Zenergy ZIP-Element (Zenergy Isolation Panel). Zenergy ZIP-Elementet har högsta brandklass certifiering enligt DIN 4102, klass A1 med E60/EI30 godkännande från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Zenergy AB har uppmärksammats för det patentsökta fukt- och mögelresistenta Zenergy ZIP-Elementet som bland annat används i de moduler och byggbodar som Zenergy tillverkar. Zenergy erhöll priset som Sveriges mest energieffektiva byggbod 2013.

Färger svenskar gillar Färgkartan Svenska färger är resultatet av ett unikt och omfattande projekt. Avsikten var att ta fram en färgkarta med de färger för träfasader som svenska husägare tycker allra bäst om. En arbetsgrupp bestående av arkitekter och färgexperter med gedigen kunskap och erfarenhet har tillsammans gjort en djupanalys och kartläggning av svensk kultur för val av färger för träfasader. Projektet inleddes med en rad möten och intervjuer med arkitektbyråer, målerier och privata husägare. Därefter reste de genom Sverige. Gruppen studerade landsbygd såväl som förort och storstad. De mätte in exakta kulörer och kulörkombinationer på hundratals hus från olika tidsepoker. För att ge ytterligare en dimension åt projektet mätte man även in kulörer från vår svenska natur som ligger till grund för vår färgsättningskultur.

YTTERDÖRRAR SOM BIM-OBJEKT Swedoor JW lanserar sina Character-ytterdörrar som BIM-objekt. Produkternas unika design och patenterade konstruktionslösningar har gjort dem mycket populära bland arkitekter och designers. För Swedoor JW är satsningen på BIM en del i en långsiktig strategi för att öka servicen till arkitekter och kunder i byggbranschen. – Vi ser satsningen på BIM som grundläggande för vår verksamhet och för oss handlar det inte om "om", utan om "när och hur". Hur distributionen och framtida uppdateringar säkerställs har varit avgörande och här har BIMobject® kunnat erbjuda en mycket genomtänkt helhetslösning, säger Carl-Henrik Nyström som ansvarar för Swedoor JW:s externa marknadskommunikation i Skandinavien. BIM-objekten återspeglar den stilrena designen och möjligheterna som dörrarna i serien Character erbjuder. Val och funktioner såsom: standardkulörer, material, storlekar, inåt- eller utåtgående öppning, val av glastyper och husnummer som glasöppning finns integrerade i objekten. – Att få erbjuda och utveckla Swedoor JW:s välkända produkter som högkvalitativa BIM-objekt är ett bevis på vår framgång. BIManvändare kommer uppskatta Character-dörrarna som BIM-objekt då efterfrågan på den nordiska marknaden är enorm, säger Patrik Petersson, projektledare på BIMobject AB.

Resultatet blev en färgkarta med de 90 kulörer som är de viktigaste och mest hållbara klassiska svenska utomhuskulörerna för träfasad och snickerier. Samtliga kulörer i kartan är baserade på pigment av högsta kvalitet. De gör att färgen behåller det nymålade utseendet längre. I kombination med Caparols kvalitets­ färger kommer de att se till att ditt hus är snyggt och skyddat under många trygga år. Namnen på kulörerna är inspirerade av svenska orter och platser. Foto: Agneta Tillnert/Marcus Lundstedt/Scandinav

Arbeta på gul tvåhjuling Wibe Ladders har lanserat en ny arbetsplattform. CMP, Compact Mobile Platform. Det är en kompakt arbetsplattform gjord för hantverkare som förflyttar sig ofta mellan olika arbetsplatser eller runt på en och samma. Förutom de knallgula räckena så ser arbets­ plattformen ungefär ut som många andra produkter på marknaden men produktchefen Robert Agerskog menar att om man jobbar med den så märker man skillnaden. Utvecklingsarbetet har fokuserat mycket på de små detaljerna som gör den lätthanterlig. Utformningen på räcket gör att man kan köra den genom en dörröppning utan att räcket slår i dörrkarmens överdel. Ramens sidor lutar inåt för större stabilitet och på klätter­sidan minskar den ut­ svängda basen risken för tipp­ ning. Stegen på rampinnarna gör klättringen både säkrare och bekvämare och den översta rampinnen går inte över hela ramöppningen så man slipper klättra över den när man skall upp och ner från plattformen.

Foto: Swedoor JW

50

HUSBYGGAREN NR 2.2014


Lyft blicken

Tak för ditt miljöengagemang!

från Plan nja Närproducerat

plan nja.se

Produkt:

at Plannja Green Co , en står av järnmalm rar. Materialet be ne sci fa er pp slo så et stål. En man ld Stålplåtens kr djedel åter vunnet tre en l til p du r up 0%. Välje gnut ta kol och åter vinnas till 10 demonteras och en åt pl n gen baserad ka in re gn sena n tåliga beläg de , at Co n ee Gr nnja a dig för et t stålplåt med Pla r Plannja at t tack fö äl sk rre stö det än på rapsolja, finns 0-516 10 00. er, ring oss på 01 m ta ve du ll Vi l. bra miljöva

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

51


BYGGLEVERANTÖRER

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • God värmeekonomi • Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

TAK- OCH GOLVFÄRG SOM TÅL ATT SLITAS PÅ! • INDUSTRI • LAGER • GARAGE • BALKONGER • TRAPPOR

• PLÅT • BETONG • PAPP • ETERNIT

Med ett av marknadens bredaste sortiment av färger och beläggningar för tak och golv har vi lösningar för era behov!

Mer info på www.hagmans.com

FROSTSKYDD AV HÄNGRÄNNOR OCH STUPRÖR Vi erbjuder smarta och energieffektiva värmekabellösningar för för frostskydd av hängrännor och stuprör i alla typer av fastigheter. Kontakta oss för rådgivning och offertbesök – vi mäter på plats. 020-210 100 | SalesSE@pentair.com WWW.PENTAIRTHERMAL.SE

© 2014 Pentair. All the trademarks and logos are owned by Pentair or its global affiliates. Pentair reserves the right to change specifications without prior notice.

THERMAL BUILDING SOLUTIONS

SV-RaychemgutteradvertHusbyggaren-AD-EU0390

08-39 01 15 www.liwagruppen.se


BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

BYGGLEVERANTÖRER

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer på www.buildsmart.se

Världsledande produkter av högsta kvalité Gedigen lokal kännedom och erfarenhet Personlig service, alltid nära tillhands

www.pordran.se

Vattentäta helhetslösningar för tak och bjälklag Tätskiktslösningar för hållbart byggande Lättillgängliga tätskiktsgarantier Snabba leveranser

www.takcentrum.se

Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader

Ny produkt ! Valvbågsform K3 För alla byggnader där problem med fukt, lukt och radon finns i betongplatta, källargolv och väggar.

41 77 01

Tel 0451-898 77. info@jape.se www.jape.se

www.murma.se

Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG Gudmundson Byggråd AB

Tel 016-51 80 10 Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG

För bättre samhällen

Mårtensson &  Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkon­ troll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar.

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

www.tyrens.se

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

HELSINGBORG

LUND

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70  info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Kontroll och besiktning av utemiljöer i samband med ny- och ombyggnader

SITAC-certifierad besiktningsman av utemiljö

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening Vi finns i Solna och Uppsala. Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, ­BRANDLARMOCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu


NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig! och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

Nya medlemmar

FÖRBUNDET BILDADES 1951

SBR Byggingenjörerna ■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm, info@sbr.se ■ Hemsida: www.sbr.se ■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34 ■ Verksamhetschef: Lars Hedåker, 08-462 17 90 ■ Medlemsärenden: Lena Pettersson, 08-462 17 90 ■ Kurser: Sam Khorasani, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 ■ Expertgrupper och e-handel: Sam Khorasani, 08-462 17 93 ■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 ■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 ■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-697 44 34 ■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Kalendariet 2014

Händer inom SBR Studieresa till Japan, 8 dagar 25 september – 2 oktober 29 750 kr per person i dubbelrum Avresa från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn Studieresa till Korea och Japan, 13 dagar 2 – 14 oktober 46 000 kr per person i dubbelrum Avresa från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn Händer i branschen Trä och teknik 2–5 september Plats: Svenska mässan, Göteborg Våtrum 2–3 september Plats: World Trade Center, Stockholm

Kursprogram för hösten 2014 l AMA Anläggning 13

l Fuktmätning – fukt och mögelskador

l AMA anläggning 13

l KA-symposium

l AMA Hus 11, grundkurs

l Konsumententreprenader

l Att planera och styra projekt

l LOU-upphandling av byggentrepre­ nader och tjänster

l Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1, grundutbildning

l Byggarbetsmiljösamordnare, steg 2, fördjupningspaket

l MER Anläggning 13 l Natursten i husbyggnad på rätt sätt

Tak och Fasad 9–10 september Plats: Nya Ullevi, Göteborg 16–17 september Plats: World Trade Center, Stockholm

NYA ANSLUTNA Tövinge Andréas, studerande, NORRTÄLJE Khajo Toni, studerade, SÖDERTÄLJE

Praktikplats DU SOM vill erbjuda eller söka

praktikplats eller tillfälligt jobb till exempel under studietiden kan göra det på SBRs webb­ plats eller till praktik@sbr.se Möjligheten är öppen för alla anslutna och medlemmar och är kostnadsfri. SBR

l Provtillfälle/enstaka prov/omten­

l Entreprenadbesiktningssymposium – för certifierad eller godkänd besikt­ ningsman Följ med till Berlin! (se notis)

Entreprenad LIVE – Ny mässa! 4–6 september Plats: Stora Holm, Göteborg

Andersson Henrik, Egen företagare, VVS Projektering AB, KARLSKRONA Andersson Mikael, Egen företagare, Jucomi Bygg & Fastighets AB, STOCKHOLM Arvidson Torbjörn, VD, TA Plan i Norrköping AB NORRKÖPING Isaksson Josephine, Landskaps­ ingenjör, Ramböll Sverige AB, STOCKHOLM Jarlenäs Michiel, Projektledare, Modulanläggningar L-system AB, GÖTEBORG Mitts Marcus, VVS ingenjör, MMVVS Teknik AB, KIRUNA Najafi Edwin Amin, Besiktnings­ man, Svenska Besiktningshuset Intressenter AB, TÄBY Nilsson Rickard, Projektledare, Sweco Management AB, ÖREBRO Nyström Anders, Besiktningsman, Grontmij AB, ESKILSTUNA Olsson Karl-Fredrik, Bygg och pro­ duktionsledare, Infrapartner AB, STOCKHOLM Stom Dan, VD, Pararet AB RIMBO Sundh, Anders, Avdelningschef, Hifab AB, ÖREBRO Suokas Tommy, Byggnadsinspektör, Sundsvalls Kommun, SUNDSVALL Thorslund Stefan, Besiktningsman, ÅF Infrastructure AB, STORVRETA

tamen

l Putsade fasader l Överlåtelsebesiktningssymposium,

l Entreprenadjuridik, grundkurs

för certifierad eller godkänd besikt­ ningsman

Kansliet flyttar till nya lokaler Kansliet för SBR flyttar till nya lokaler i Stockholm i juni. Ny adress är: Gävlegatan 15, 113 30 STOCKHOLM

l Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

Kansliet håller stängt 23 – 27 juni Utbildningar schemalagda efter maj 2014 Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Kursanmälan och information om utbildningarna Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr kurser för ditt företag.

56

Kansliet har ordinarie öppettider fram till midsommar. 30 juni – 4 juli är kansliet igång i de nya lokalerna, därefter semesterstängt till augusti. Välkommen!

lig sommar! Vi önskar alla en trev

HUSBYGGAREN NR 2.2014


SBR:s förbundsstämma Årets förbundsstämma i SBR har just – 17 maj – avhållits i Kristianstad. Arrangör var Kristianstadsavdelning med Per Håkansson och Peter Bengtsson i ledningen. Per Håkansson var också ordförande på stämman. Stämmodagarna inleddes som vanlig med SBR:s golfmästerskap, denna gång på Österlens golfklubb i Vik strax norr om Simrishamn. Vinnare blev Magnus Svensson, Kristianstad-avdelningen och på andra plats kom Kjell Nyström, Helsingborg, med samma resultat men med lägre handikapp. Fast egentligen var Per Håkanssons fru Karin bättre än herrarna men hon är inte SBR:are och deltog inte i mästerskapet. VID FREDAGSKVÄLLENS VÄLKOMSTBUFFÉ, när de

flesta deltagare inför stämman anlänt, som hölls i Kippers festvåning, välkomnades vi av kommunfullmäktiges ordförande Sten Hermansson. Han berättade om Kristianstad grundande den 22 maj 1614, det kommande 400-års jubileet och dess grundare Christian IV, samt naturligtvis om det moderna Kristianstad med näringsliv, kultur och sport och naturen. ”Vi är stolta”, som han sa. EFTER MATEN UNDERHÖLL ståuppkomikern

Fredrik Ekdahl med massor av skojigheter, varav några hamnade långt ner, som det ska vara. STÄMMODAGEN 17 MAJ inleddes som vanligt med den allmänna diskussionen där del­ tagarna kan ta upp vilket ämne som helst. Inga beslut tas, men diskussionen ger ändå en vägledning om vad som uppfattas som viktigt ute hos lokalavdelningarna, till exempel diskuterades hur vi efter några besvärliga år nu ska satsa framåt – vi kan inte snåla oss ur krisen, vem sköter remisserna, den gammalmodiga sökfunktionen på hemsida, ekonomin naturligtvis, hur

aktiverar vi inaktiva lokalavdelningar och en del annat. En sammanfattning kommer att skickas ut via SBR-info. SJÄLVA FÖRBUNDSSTÄMMAN, SOM följde efter

diskussionen, inleddes av SBR:s ordförande Lars Hedåker med ett kort anförande där han översiktligt redogjorde för SBR:s ekonomiska situation. Vinnaren i medlemstävlingen mellan lokalavdelningarna presenterades, Stockholmsavdelningen med 54 nya medlemmar tog första priset på 5 000 kr. Tvåa blev Örebro och trea Kalmar. STÄMMOORDFÖRANDE PER HÅKANSSON lotsade

stämman genom den givna dagordningen. Den stora frågan om SBR:s ekonomiska situation hade tidigare diskuterats. En liten fördjupning gjordes i den ekonomiska årsredovisningen och förklarades det stora aktieägartillskott som förbundet lämnat till serviceaktiebolaget SBR AB. Förbundets och aktiebolagets sammanlagda underskott uppgår till 1 896 000 kr. Den förtroendevalda medlemsrevisorn hade i en anmärkning i revisionsberättelsen förklarat sitt ställningstagande och stämman beviljade förbundsstyrelsen ansvarsfrihet. Två motioner från Uppsala-avdelningen avhandlades. Det togs beslut om oförändrade medlemsavgifter och ersättning till styrelsen, samt beslutades om budget 2014 och rambudgeten 2015. I rambudgeten uppstod en liten diskussion om en omfördelning mellan gemensam administration och prognostiserat överskott – beslöts att lämna frågan därhän.

Göran Wahlström, Helsingborg, båda på ett år. Nils Wittgren, Göteborg omvaldes och Michael Maddison, Halmstad nyvaldes, till ledamöter, båda på två år. Lars Derk och Anders Hedén, båda Stockholm samt Tony Bergsten, Borås är valda till förbundsstämman 2015. Ulf Sönegård som lämnade styrelsen avtackades. EFTER 25 ÅRS troget medlemskap erhöll 64 medlemmar veterantecknet. Ingen av mottagarna var dock på plats, så utdelning av tecknet sker genom lokalavdelningarnas försorg. 2015 års stämma kommer att äga rum i Malmö och 2016 blir det i Stockholm. Det var en allmän uppfattning på stämman att Ordförandeträffen skulle återinföras. Lars Hedåker sammanfattade dagen med en lite mer positiv syn på SBR:s utveckling och avslutade stämman. EFTER LUNCHEN GJORDES ett studiebesök på

nybyggda rådhuset. Vi guidades runt av projektledaren för bygget. Nästan allt av de gamla byggnaderna revs, man behöll endast fasaderna mot gatorna runt om och så byggde man ett nytt hus med 700 arbetsplatser innanför varav Region Skåne hyr 300 platser. Total yta 22 500 kvm till en kostnad av 558 Mkr. Ett imponerande byggprojekt. STÄMMODAGEN AVSLUTADES MED den traditionella högtidsmiddagen i Siriusordens festvåning.

Lars Hedåker TILL STYRELSEORDFÖRANDE OMVALDES Lars

Hedåker, Malmö och till vice ordförande

Entreprenadbesiktning symposium

Följ med SBRs EB-grupp till Berlin 2014! Följ med till Berlin med SBRs Entreprenadbesiktningsgrupp. Datum: den 11–14 september 2014 Plats: Golden Tulip Hotell; ett 4-stjärnigt hotell i centrala Berlin Avgift: 14 800 kr (17 800 för ej SBR-medlem) och då ingår flyg tur-retur från Stock­ holm samt logi, måltider, kursdokumentation och aktiviteter.
Avgiften utan flyg är 12 000 kr (15 000 kr för ej SBR-medlem). Information: Sam Khorasani, kurssekreterare sam.khorasani@sbr.se, 08-462 17 93

HUSBYGGAREN NR 2.2014 

57


NYTT FRÅN SBR

Helt i framkant med hållbarhet Byggingenjörsutbildningen har just fått två miljoner norska kronor för att utveckla undervisningen inom hållbarhet. Målet är att stärka de studerandes kompetenser och främja exporten av nordiska färdigheter på fältet. Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Det finns mycket att tänka på, när man ska planlägga, projektera och genomföra renoveringsprojekt, som både är miljövänliga och har uthållighet och är byggbara. Byggingenjörer är sedan tidigare bland de bäst utbildade för att hantera renoveringsuppgifter och nu får utbildningen en saltvatteninjektion som gör de studerande ännu bättre förberedda på att renovera hållbart. TVÅ MILJONER KRONOR TILL UTVECKLING Konstruktörsföreningen (KF) och tre utbildningsanstalter i Danmark har tillsammans med partner i Sverige och Norge, fått ett anslag på två miljoner norska kronor. Pengarna kommer från Nordic Built, som inordnas under Nordiska Ministerrådet. Anslaget ska användas till att utveckla nya undervis-

ningsmetoder inom hållbar renovering i byggingenjörsutbildningen i Danmark och motsvarande utbildningar i Sverige och Norge. Ordföranden för KF, Gert Johansen, säger: ”Vi har gått in i projektet för det ligger i våra medlemmars intresse att hela tiden ligga i framkant inom området och ha kompetens som arbetsgivarna frågar efter. Projektet bidrar samtidigt till att öka kvaliteten och hållbarheten i byggandet och främjar det vi annars arbetar för.” Bakom initiativet står ett projektkonsortium med yrkeshögskolorna VIA, UC och UCN, Köpenhamns Erhvervsakademi och KF samt partner i Sverige – SBR, Malmö Högskola och Högskolan i Borås – och i Norge – Gjövik Högskola. Projektkonsortiet ställer själv upp med två miljoner kronor, så den sammanlagda projektbudgeten är på fyra miljoner norska kronor. ETT GEMENSAMT NORDISKT PROJEKT

Projektet är en del av Nordic Built, vars mål är att skapa en gemensam nordisk tillgång till hållbart byggande, som tar hänsyn till nordisk arkitektur och byggteknik. De övriga

utbildningsanstalterna för byggingenjörer kommer att inbjudas i projektet, liksom en del andra skolor i Norden. ”Eftersom den överordnade ambitionen är att främja exporten av den nordiska tillgången på hållbart byggande, ska projektet också medverka till att utväxla kunskap och erfarenheter tvärs över de nordiska länderna om undervisningsmetoder och hållbar energirenovering, förklarar Gert Johansen”. En del av projektet är därför utväxling av lärarkompetens, studerande och undervisningsmaterial. Till detta kommer etablering av särskilda termins- och undervisningsförlopp, utveckling av nytt undervisningsmaterial, träningsprojekt och sommarskolor. Projektet startar under 2014 och sträcker sig över tre år. Förväntningen är att de första undervisningsaktiviteterna sätts igång redan hösten 2014. De första studerande, som får resultaten av projektet med sig, färdigutbildas under 2015/2016. ■ Gert Johansen, KF Översättning: Lars Hedåker

Expertsvar

Förenklat regelverk Propositionen för förändringar i Plan- och Bygglagen som föreslås träda i kraft den 2 juli i år ska förenkla regelverket genom att slopa bygglov för till exempel ett komplementhus på 25 kvadratmeter, en liten tillbyggnad på 15 kvadratmeter, två takkupor och inredning av en till bostad i bostaden. KA-gruppen har tittat närmare på lagförslaget som riksdagen röstar om i juni. Michael Spångberg, blir regelverket enklare? – Propositionen behandlas väldigt fort och det finns många synpunkter från remissinstanser om att tiden är för kort för att ta ställning och kunna analysera vad konse­kvenserna blir. Vi förstår att förslaget ska få igång bygg­ nationer, men den långa traditionen av grannars inflytande minskar nu. Det kan leda till att tillsyns­ärendena ökar när prövningen före bygg­ start försvinner. Ett komp­ lementhus blir stort och högt, kan ha fyra meter i nockhöjd, i jämförelse med en friggebod och en tillbyggnad kan vara i flera våningar. Myndigheterna befarar att de kan få in många överklaganden från grannar som störs eller får sin utsikt skymd.

58

För oss kontrollansvariga kan det bli mycket jobb och mer trögjobbat. Kommunerna kan kräva att en KA-ansvarig anlitas för ett komp­lementhus och tillbyggnad till exempel.

Syftet är lite dolt i förslaget. Regeringen vill luckra upp och möjliggöra för mer byggande, men har inte varit tydlig med att grannar inte kan kräva att ha sitt boende helt ostört. Förslaget ger gemene man en större frihet att göra saker och det får effekter på marknaden. En positiv effekt på bostadsmarknaden är möjlig­ heten att inreda en till bostad i bostaden. Det kan minska bostadsbristen när villaägare hyr ut en bostad i villan. I en annan proposition ingår att få bygga vindsvåningar upp till 35 kvadrat­ meter utan att behöva installera hiss. Enklare? Ja och i vissa fall nej.

HUSBYGGAREN NR 2.2014


En underlagsduk som ger dig mer jobb Tack vare att vi gör våra underlagsdukar extra breda går ditt arbete snabbare och blir mer kostnadseffektivt. Och du kan lägga fler tak på samma tid. När du väljer de bredare dukarna Flexilight PRO eller PRIMA blir det inte bara färre skarvar, utan taket går också fortare att lägga. Nya Flexilight BAS är utmärkt för tak med många detaljer eller extra brant taklutning. Alla våra underlagsdukar är starkare och tåligare än AMA Hus kräver. Och bäst av allt är förstås att dina kunder har ett garanterat tryggt undertak i upp till 30 år. Läs mer på icopal.se

Nytt namn!

Flexilight PRIMA fd Flexilight

Nyhet!

Flexilight BAS

Breda våder bra på stora takytor

Icopal Underlagsdukar

Inspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Ren luft, rent vatten och livsutrymme med kvalitet & upplevelser Vi skapar den den Gröna & Blå staden NordicGreenRoof – sedumtak sedan 1990

NordicGreenRoof – Biomoduler Nyhet! Möblera ditt sedumtak brandsäkert

Grön&Blå Tech AB www.gron-bla.se

Adress:

Mörhult 9 342 52 Vislanda

Kontakt:

per.nystrom@gron-bla.se jorgen.lundberg@gron-bla.se

0768-15 94 00 0768-15 94 20

Husbyggaren 2014 Nr 2  
Husbyggaren 2014 Nr 2  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...