Page 1

nummer 1 | 2013

Yrkesporträtt

"Jag leder dykarnas arbete" innemiljö

bra miljö med rätt belysning

Debatt öka takten på byggandet av bostäder

Vinn!

köksblandare

infrastruktur

ingenjörskonst

under ytan i Stockholms Ström

husbyggaren NR 1.2013 

3


Husbyggaren

Ledare

bygg  ■ el ■ vvs ■ anläggning Husbyggaren är producerad av Chiffer för SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund, Folkungagatan 122, 5 tr, 116 30 Stockholm, info@sbr.se, Tfn: 08-462 17 90 ISSN 0018-7968 Ansvarig utgivare

Magnus Janson Redaktör: Jill Windahl, Chiffer Media AB, Fiskargatan 8, 116 20 Stockholm Tfn: 08-410 321 00 Mail: redaktionen@husbyggaren.se Form/Produktion: Anna-Karin Schröder (AD) Frida Töpel Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Mail: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 Mail: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl. moms. Plusgiro: Bankgiro: 55 34 25-0 241-0058 Utgivningsplan 2013

Nr 1  v 9 Nr 2  v 16 Nr 3  v 22 Nr 4  v 38 Nr 5  v 44 Nr 6  v 48 Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för ­material som inte beställts.

husbyggaren NR 1.2013 

Husbyggaren – en kommunikatör, informatör och utbildare

J

ag är så glad över att få presentera den nya Husbyggaren! Jag tänkte också ta tillfället i akt att berätta varför den tidning ni nu har i er hand ser ut som den gör. Det var dags för förnyelse. Det var dags för tidningen att bli mer lättillgänglig och lättorienterad. Vi vill möta en bredare målgrupp. Dock behåller den sin seriositet som tidigare, den seriositet som SBR vill förmedla. Husbyggaren är en branschtidning snarare än en medlemstidning. Med hjälp av tidningen kan vi stärka vad SBR står för. Den är ett viktigt verktyg i strävan att dels sprida viktig information, dels att stimulera till kunskapsinlärning, att finnas med i debatten och att stödja våra läsare. Den blir också ett stöd för er läsare i viktiga juridiska, praktiska och tekniska frågor. Vi har sett en tråkig och oacceptabel ­utveckling inom området hälsa, miljö och säkerhet i branschen. Branschkollegor ­sätter fortfarande livet till i sitt arbete. ­Detta är en stor fråga för sektorn och vi har därför valt att ha med detta ämne som ett stående inslag i tidningen. Däremot har det hänt mycket positivt inom SBR. Medlemsantalet fortsätter att öka, åldersspridningen blir större och jag känner en stark tro på positiv utveckling. Vi ska fortsätta att jobba målmedvetet med att stärka SBRs varumärke och att fokusera på att öka medlemsnyttan, att erbjuda rätt förutsättningar för kompetensutveckling. Ta gärna en extra titt på SBRs Byggutbildning på medlemssidorna längst bak i tidningen.

En stor utmaning för byggandet i såväl storstäder som på landsbygden är att lösa de infrastrukturella behov som framtiden bär med sig. I det här numret får ni läsa om två enormt spännande projekt, dels ­byggandet av Söderströmstunneln i ­Stockholm, dels om den komplexa flytten av Kiruna. Nu börjar Husbyggaren och SBR på något nytt. Det har varit väldigt roligt att se den nya tidningen växa fram. Jag är övertygad om att den kommer ge tyngd åt SBR som en seriös kommunikatör, informatör och utbildare för vår bransch. Det är också därför jag med blandade känslor berättar att även jag ska börja på något nytt och att jag lämnar min post som VD och Förbundsdirektör på SBR. I april kommer jag att tillträda som VD för Byggkeramikrådet, där jag ska arbeta med att främja en god och bred användning av byggkeramik i byggverksamheten. Jag vill nu ta tillfället i akt att tacka för alla utvecklande möten och att uttrycka den beundran jag känner för alla kompetenta människor jag fått tillfälle att träffa. Vi ses!

Magnus Janson

Vd på SBR

5


6

husbyggaren NR 1.2013


Innehåll # 1 | 2013 6

Marknadsnytt

Miljömärkt kakel och långlivad armatur.

8

Ingenjörskonst under ytan

Söderströmstunneln i Stockholm tar form.

14

Yrkesporträtt

Mariningenjör som leder dykarna rätt.

16

Unik process för samhällsomvandling

Så ska Kiruna klara flytten.

20

Många möjligheter med BIM

Teknik- och processverktyg för framtiden.

22

Säkerhet

Varför ökar arbetsplatsolyckorna i byggbranschen?

24

GIFTIGA YTOR OCH ÖVERVENTILERING

Det finns alternativ till giftiga material.

6 16

26 Bra innemiljö när ljuset är det rätta

Stort försprång för den som satar på bra belysning.

28

Akustisk strategi

Ljudoptimering ger slutanvändare en bra miljö.

30

Debatt

Bostadsbyggandet bör bli ett riksintresse.

33

Fråga juristen

Detta gäller för ändrade villkor i AB 04.

34

I praktiken

Så behåller du ditt oberoende som besiktningsman.

36

Form och teknik

Hållbart eller inte hållbart. Det är frågan.

38

Utblick

Hotell Bella Sky Comwell i Köpenhamn.

41

Noterat

Lågtempererad asfalt och svanenmärkta sängar.

48

Nytt från SBR

Nya medlemmar, ny redaktion, kalendarium med mera.

14 38

teman i detta nummer

n INFRASTRUKTUR

8 Kraven på framtidens infrastruktur är både komplexa och höga. I ­

Kiruna flyttas eller snarare omvandlas staden, en följd av gruvbrytningen. En komplex process har fått sin definition. Även i Stockholm genomförs en av landets mer komplexa projekt i och med bygget av Citybanan och tunneln under Söderström. Byggfysikens lagar utmanar och kompetenser sätts på prov.

husbyggaren NR 1.2013 

n INNEMILJÖ

24 En ohälsosam innemiljö är ofta osynligt för ögat. Den vanligaste faktorn till ohälsosam innemiljö är fukt, sällan tänker man kanske på de effekter som gömmer sig i hemmets ytskikt. I jakten på bättre innemiljö tenderar energiförbrukningen att bli lidande.

7


Marknadsnytt

Armatur med inbyggd LED Nya kollektionen Tresol från Osram är en snygg, energismart belysning utan krångel med lampor som slocknar och ska bytas ut. Med inbyggd LED har armaturen nämligen en livslängd på minst 20 år! www.osram.se

Tunn men stark Bricmate presenterar ett nytt väggkakel, ­­ 6 mm tjockt och miljömärkt med Intertek Green Leaf för extra miljöhänsyn under hela livscykeln. Kaklet innebär 40 procent mindre råmaterial, 30 procent lägre vattenförbrukning och 30 procent mindre kol­ dioxidutsläpp. Resultatet av en tunnare och lättare platta är minskade transportkost­

nader och lagringsutrymme, samt lättare hantering och därmed tidsbesparande att sätta. En ny sintringsteknik gör plattan ­extra stark, trots det tunna godset. Utmärkt för montage på gipsvägg. Green Leaf certifiering, www.intertek.com/green/certification/

35%

av energiförbrukningen i en byggnad kommer från belysning.

Nya möjligheter i badrummet Företaget Purus presenterar en serie designade golvbrunnar, Purus Line och Purus Corner, som gör det möjligt att inreda badrummet utan att begränsas av brunnens placering. Går att lägga stora klinkers även i duschen. www.purus.se

8

Technical extreme

Pimp my switch

Jacka i modern design med smal passform och avancerat stretchmaterial för hög komfort och god ergonomi. Nya förstärkningsmaterial på kritiska områden, ventilationsdragkedjor under armarna och förböjda armar ger hög slitstyrka och komfort under långa arbetsdagar.

Det heter den nya appen från Schneider Electrics, som gör det enkelt och roligt att välja design och funktion på strömbrytare och uttag till hemmet. Appen visar också information om närmaste installatör och inköpsställen. Ladda ner appen, fotografera av ditt hem och placera enkelt in valda strömbrytare och uttag.

www.husqvarna.com

http://www.schneider-electric.com

husbyggaren NR 1.2013


infrastruktur

Ingenjörskonst

under ytan

I snart fem år har byggandet av Söderströmstunneln i Stockholm pågått. Projektet är en del av nya Citybanan och ett av de tekniskt mest krävande som genomförts i vårt land. Ett fyrtiotal ingenjörer har slitit med uppgiften att hitta en vattentät lösning på hur man bygger en pendeltågstunnel utan ett berg att dra den igenom. Text: Lars-Göran Hedin Foto: Anders Roth

10

husbyggaren NR 1.2013


d

e flesta stockholmare har sett

Fakta Söderströmstunneln Längd: 300 meter, bredd 20,5 meter, höjd 10 meter Byggtid: 2008-2013 bemanning: Har sysselsatt upp till 170 personer, varav ett 40-tal ingenjörer sänktunnel: Förläggs på 40 meters djup i Söderström Entreprenör: Söderströmstunneln HB – ett joint venture mellan Zublin Spezialtiefbau och E Pihl & Søn Byggherre: Trafikverket Beräknad totalkostnad 2 miljarder kronor, varav sänktunnel 1,3 miljarder

husbyggaren NR 1.2013 

­ rbetet flyta på i flera års tid nu. a Mellan Söder Mälarstrand och ­Riddarholmen har det rått febril aktivitet – både på vattnet i Söderström och på landsidan. Färjor, pråmar, småbåtar rör sig hela ­dagarna fram och tillbaka över vattnet och som om det inte vore nog ligger här tre enorma plåtlådor förankrade – en efter kajkanten vid Söder Mälarstrand och två sida vid sida ute i Söderström. All denna aktivitet ingår i ett av norra Europas mest spektakulära och tekniskt krävande ingenjörsprojekt just nu. Konsortiet Söderströmstunneln HB bygger en sänktunnel för den nya Citybanan under Stockholm. Tunneln behövs för att överbrygga nivåskillnaden mellan bergtunneln genom Södermalm med den tunnel som byggs från Riddarholmen till Tomteboda. Djupet i Söderström – cirka 40 meter – är helt enkelt för stort för att hela Citybanan skulle kunna förläggas i berg. Bakom Söderströmstunneln HB står två utländska entreprenörer – tyskägda Zublin Spezialtiefbau GmbH och danska E Pihl & Søn. Konsortiet har ­arbetat med tvåmiljardersentreprenaden sedan 2008. I uppdraget ingår sprängningen av en tillfartstunnel från Söder Mälarstrand, anslutningstunnlar på båda sidor av Söderström och ett stort så kallat ”foghus” några meter ut från land vid Riddarholmen. Och så själva sänktunneln, förstås – med stödpelare ner i berget under Söderström. – Vi räknar med att slutföra våra arbeten under 2013, berättar Mattias Svedell. Han är site manager för projektet sedan ett och ett halvt år, med uppdrag att ansvara för arbetena till lands just nu och kommer senare att ansvara för de invändiga Mattias Svedell, site manager för Söderarbetena i tunneln. strömsprojektet. Arbetena med sänktunneln har många utmaningar att tackla. Några är miljörelaterade – som förbud mot lastbilstrafik på Riddarholmen, krav på att hålla nere bullret från arbetsplatsen, hänsyn till dricksvattenkvalitet och sjötrafik och en hel del annat. Det är förbudet mot lastbilstrafik som ligger bakom mycket av den sjötrafik som pågått runt projektet – alla massor som schaktats bort och allt material som tagits in till det jättelika hålet vid Riddarholmen har fått ta sjö­ vägen till eller från platsen.

11


infrastruktur

U Betongmurarna är ibland så tjocka att de måste kylas under gjutningen för att inte sprickor ska uppstå. Därför byggs kylrör in i konstruktionen. E Vid sidan om ­ uvudtunneln för pendeltågen byggs efter hela bansträckningen en särskild service- och räddningstunnel. h

De tekniska utmaningarna är än större och mycket av den teknik som används är unik. – Sänktunnlar har byggts på många andra håll, men aldrig förr i Sverige med tunnelelement som måste färdigställas på platsen, berättar Mattias Svedell. De tre jättelika plåtlådorna i Söderström är just tunnelelementen. De är från början konstruerade i tio millimeters stålplåt och byggda på varv i Tallin. Därifrån bogserades de till Söderström. Passagen in i ­Mälaren vid slussen i Södertälje bjöd på en särskild utmaning – 20 meter breda stålkonstruktioner skulle genom en sluss med 19 meters seglingsbredd. – För att klara det fick elementen lastas på höga pråmar så att de kunde passera ovanför slusskanten, men inte ens det räckte för det sista elementet. Det elementet, TE1, är lätt böjt och därför bredare än ­­­ 20 meter. För att få det förbi klaffbron vid slussen fick broklaffarna tryckas tillbaka med hjälp av kranar och broräckena skäras loss. Utanför Adelsö i Mälaren sjösattes elementen så att de kunde bogseras in till Underås betonganläggning utanför Södertälje. Där påbörjades arbetena med att gjuta en betonginklädnad i elementen. Men det begränsade djupgåendet i Mälaren innebar att det bara var 40 procent av gjutningarna som kunde färdigställas där. Resterande gjutningar har gjorts vid ­Söder Mälarstrand. – Idag är gjutningsarbetena klara så nu rustar vi de

12

Mycket av den teknik som används är unik. Mattias Svedell, site manager för Söderströmstunneln

tre tunnelelementen inför den slutliga sänkningen i Söderström. Mattias Svedell framhåller att projektet omfattar så mycket mer än bara tunnelelementen. Under åren som gått sedan 2008 har förberedel­ serna pågått till lands och till sjöss. Fyra grupper av starka stålkärneförsedda betongpelare har gjutits ner i berget under Söderström. De ska utgöra de stöd som tunnelementen vilar på. Tonvis med bottenslam och en hel del inbäddade stenblock har också muddrats bort. Tunneln grundläggs på 40 meters djup, men när elementen väl är på plats ska bottensediment återföras för att skydda dem. Ovanpå elementen läggs också tonvis med bergfyllnad, som skydd mot påsegling. – Tunnelelementen har en snittyta på 10x20,5 ­meter och är ungefär 100 meter långa. Precis som Citybanan i övrigt innehåller de en räddningstunnel och en större tunnel för pendeltågstrafiken, förklarar Mattias. När elementen kommit på plats någon gång nästa år dras stålkablar genom hela konstruktionen och sedan efterspänns dessa. Det ger en beräknad livslängd på 120 år för den här delen av Citybanan. Hela sänktunnelkonstruktionen är fastspänd i berget vid Söder Mälarstrand, men fritt upplagd i foghuset vid Riddarholmen. – Det måste finnas möjlighet för tunneln att röra sig i ena änden, eftersom temperaturvariationer och krympning gör att längden kan variera med 70 millimeter, säger Mattias.

husbyggaren NR 1.2013


På Riddarholmssidan har en nästan 30 meter djup grop schaktats ut för att ge plats åt det så kallade fog­ huset. I det ska tunnelelementen ­anslutas till den sprängda tunneln. Stöttor av grova stålrör förhindrar ras från gropens sidor – de tas bort när foghuset är klart.

husbyggaren NR 1.2013 

13


infrastruktur

spränga väldigt försiktigt och först såga upp berget med hjälp av vajersåg, berättar Mattias. Just nu pågår gjutningen av anslutningstunneln från den punkt där bergtunneln vidare norrut kommer att mynna ut och fram till det så kallade fog­ huset. Foghuset är också under konstruktion. Armerare och betongarbetare – många av dem från Irland – arbetar i ett virrvarr av järn och betong. En del av betongmurarna blir så tjocka att de måste kylas ­under gjutningen för att inte sprickor ska uppstå i ­betongen. Därför kompletteras de ibland armstjocka armeringsjärnen med tre och en halv kilometer ­kylrör som ansluts till tre kylaggregat.

På både Söder ­Mälarstrand och ­Riddarholmen har sekantpålemurar byggts som stöd­ väggar mot vattnet.

14

Vid tunnelns båda landfästen har upp till 170 man ­arbetat i flera år med att förbereda och genomföra nödvändiga betongarbeten. Den största arbetsplatsen finns vid Riddarholmen. Där skapas den betongomslutning som tunnelelementen ska anslutas till och som sträcker sig flera meter ut från kajen. Arbetet har skett i flera krävande moment. – Först slog vi en mur av stålspont runt den blivande gropen, pumpade bort vattnet innanför och fyllde med grus för att kunna gå ut med en stor kran för det fortsatta arbetet. Sedan byggdes en så kallad sekantpålemur. Mattias förklarar att tekniken går ut på att borra hål med en och en halv meters diameter och sedan fylla dessa med betong – vartannat med och vartannat utan armering. Tillsammans bildar dessa betongpålar en kraftig låda ner till berggrunden. – Därefter schaktade vi bort allt fyllnadsmaterial i lådan och gjöt hammarband längs pelarväggen. På två nivåer lade vi in kraftiga stålspont tvärs över konstruktionen för att skydda den mot kollaps. De ska så småningom monteras ner och forslas bort igen – det är mycket i det här projektet som handlar om tillfälliga konstruktioner som inte kommer att behövas när tunneln väl är färdig. I botten av den stora grop som ”lådan” bildar har berg sprängts och sågats bort för att nå ner till det djup där bergtunnel och sänktunnel ansluter från var sitt håll. – För att skydda den historiskt värdefulla bebyggelsen på Riddarholmen från vibrationer har vi fått

Precis som tunnelelementen kommer också tunn­ larna vid landfästena att skos in med stålplåt som en extra säkerhet mot vattengenomsläpp. Vid Söder Mälarstrand blir anslutningstunneln i betong kortare, eftersom berget stupar brant ner mot sjökanten. Här har också byggts sekantpåle­ murar, som stödväggar på båda sidor om tunneln. – Risken fanns att det skulle uppstå ras i samband med muddringarna utanför strandkanten. När gjutningsarbetena vid de båda landfästena är klara kommer sekantpålemurarna ut mot sjön att tas bort. De ersätts av stålspont som stänger vatten ute tills tunnelelementen kommit på plats. När detta skett är det kraftiga gummitätningar – i foghuset två rejäla omegatätningar – som håller vattnet ute. Tillfälliga gummitätningar gör samma jobb mellan de tre tunnelelementen och mot inslagstunneln vid ­Söder Mälarstrand, men här kommer stålinklädnaden att svetsas ihop och betonghöljet att kompletteras i fogarna så att hela konstruktionen får en enda solid ytterbeklädnad av stål och betong. – I foghuset kan vi förstås inte göra någon slutlig inklädnad för då skulle ju inte tunneln kunna röra sig. Så där får vi också i framtiden förlita oss till de kraftiga omegatätningarna. Mattias Svedell förklarar att foghuset försetts med en vattenfylld och en torrlagd inspektionsgång på vardera sidan om tätnin­g­ arna. Via ett förbindelseschakt kan därför tätningens funktion inspekteras rent okulärt – som komplement till all den mätutrustning som förstås också kommer att installeras här. Sänkningen av de tre tunnelelementen ska inledas i mars nästa år. Då närmar sig slutet på flera års tekniska utmaningar för Mattias och det fyrtiotal andra ingenjörer som bemannar Söderströmstunnelns tekniska avdelning. Avdelningen har fungerat som gränssnitt mellan å ena sidan konstruktörsfirmorna COWI i Köpenhamn och Zublin-ägda TBT och å ­andra sidan arbetsstyrkan hos Söderströmstunneln HB. – Det är COWI som projekterat sänktunneln och TBT som svarat för anslutningstunnlarna, förtydligar Mattias Svedell. Att få alla dessa intressenter att jobba effektivt tillsammans är ett av de tankemässiga konststycken han själv ägnar sina arbetsdagar åt. – Och så lägger vi på teknikavdelningen mycket tid på att kvalitetssäkra alla moment i projektet. Jobbet är stressigt och krävande ibland, men att få delta i ett projekt som detta är förstås en utmaning som ingen ingenjör kan tacka nej till, skrattar han. ■

husbyggaren NR 1.2013


Millimeterprecision Med vajerspel dras de tre tunnelelementen på plats innan de ett efter ett sänks ner till ytan. Hela processen styrs via GPS. Finjustering av elementens läge görs med hjälp av domkrafter.

Här ligger två av tunnelsektionerna och väntar på att sänkas ner på Söderströms botten. Den tredje byggs klar på Södermalmssidan ett par hundra meter bort.

Så här genomförs sänkningen Just nu ligger de tre tunnelelementen i tryggt förvar ute i Söderström. De sticker upp någon meter över ytan och flyter av egen kraft. I mars börjar sänkningen av dem. Den genomförs med modernast tänkbara teknik. Här är det millimeterprecision som gäller. De tre tunnelelementen har döpts till TE1,

TE2 och TE3. TE1 ska ligga närmast Riddarholmen och är något böjt till formen för att passa exakt in i det foghus som tunneln ska ansluta till. Operationen att sänka elementen inleds med att TE3 sänks allra först. Sänkningen åstadkoms genom att tankar inuti elementen fylls med vatten. På vardera sidan av dem monteras pontoner med kraftiga vinschar. Vinscharnas uppgift är att möjliggöra exakt reglering av sänkförloppet. När TE3 kommit på plats och anslutits till betongtunneln på Söder Mälarstrand sänks TE1. Den dras in i foghuset – längre in än den slutliga positionen. Därpå sänks TE2 och fixeras vid TE1 med hjälp av domkrafter som pressar ihop gummitätningar i elementens ändar. Sedan vatten mellan elementen pumpats undan kommer vattentrycket på flera ton utifrån att ytterligare pressa samman dessa gummipackningar innan arbetet påbörjas med att svetsa ihop de båda tunnelelementens stålhöljen. Ytterligare en tätning åstadkoms sedan genom att armerad betong gjuts i skarven så att också betongingjutningarna blir solida.

husbyggaren NR 1.2013 

När TE2 och TE1 fogats samman lossas TE1 i foghuset så att båda elementen kan backas tillbaka något för att fixeras vid TE3. Fixeringen sker på samma sätt som tidigare mellan TE1 och TE2. Nu ligger hela sänktunneln på plats, fast ansluten mot betongtunneln vid Söder Mälarstrand och rörligt – på lager som en bro – mot foghuset vid Riddarholmen. Hela sänktunneln vilar på de fyra grupperna med pelare som gjutits ner i berget på Söderströms botten. Men eftersom dessa pelare inte är på millimetern lika höga – det är omöjligt att uppnå en sådan precision vid undervattensarbeten – placeras domkrafter mellan pelare och tunnelelement. – De här domkrafterna blir förmodligen kvar för all framtid, säger Mattias Svedell. Det blir däremot inte den mängd domkrafter som används för att millimeterjustera elementens positioner gentemot varandra och deras läge vid de båda landfästena. – Manövreringen av tunnelelementen innan och efter sänkning görs med hjälp av vajerspel som styrs från kontrolltorn som monteras i master ovanpå varje element. Längst upp på en annan mast monteras en GPS-antenn som ger exakta positionsdata till ”styrman” ombord. När hela konstruktionen fått sitt rätta läge gjuts ballastbetong längs hela sänktunnelns sträcka – för att ersätta tyngden från de vattenfyllda tankarna inuti tunnelelementen. Avslutningsvis läggs sten­ma­te­rial ovanpå alltsammans. ■

1. TE3 sänks först och dras på plats.

1.

2. TE1 dras på plats och förankras en bit in i foghuset.

3. TE2 vinschas in och ansluts till TE3.

4. TE1 dras tillbaka för att anslutas till TE2.

15


Yrkesporträtt Mariningenjör

’’ 

Civilingenjörer med erfarenhet av marint arbete är väldigt efterfrågade. Marinteknik är ett område som lockar David ­ iechert. Inte bara för att det erbjuder spän­ R nande tekniska utmaningar utan också därför att ­experter på området är synnerligen efter­ frågade. Just nu skaffar sig David mer erfaren­ heter vid bygget av Söderströmstunneln. Han kom hit som nybakad civilingenjör för två och ett halv år ­sedan.

Vad är dina arbetsuppgifter här i Stockholm? – Min roll är att leda dykarnas arbete. Just nu har jag ett team igång med fyra dykare och några man som servar dem, men ett andra team är på ingång nu när vi går in i en fas med mer undervattensarbeten i projektet. Jag jobbar mest med planeringsjobb för undervattensarbeten, orderoch materialhantering samt en hel del arbete med uppföljning av pågående arbeten, budget och annat. Det här är ett mycket spännande ­projekt att arbeta i. Det är väldigt sofistikerat och fyllt av tekniska utmaningar. Hur kommer det sig att du intresserat dig för just marinteknik? – Det är ett otroligt spännande område att ­arbeta inom, och så är det väldigt ont om­­experter på området. Civilingenjörer med den här inriktningen och erfarenhet från marint ­arbete är mycket efterfrågade, berättar David. Från din arbetsplats har du en av Stockholms vackraste utsikter. Vad tycker du om att jobba här i Sverige? – Jag tycker det är så kul att jobba i Stockholm och blir säkert kvar här tills projektet är klart. Men sedan packar nog min flickvän och jag våra grejor och drar till någon annan spännande site – längre bort i världen. ■

NAMN: David Riechert. Ålder: 27 år. Titel: Section Engineer, Marine Works. Utbildning: Civilingenjör efter fyra års studier i Hamburg. Familj: Bor tillsammans med sin svenska flickvän i lägenhet i Sollentuna. Fritidsintressen: Mest sport – gym, jogging – numera också gärna fiske. Senast på bio: Skyfall. Svensk mat och dryck: Gillar surströmming och Mariestads öl.

16

husbyggaren NR 1.2013


husbyggaren NR 1.2013 

17


Foto: Fredric Alm

En ny huvudnivå på 1365 meters djup tas i drift 2013. Den kommer på sikt att ­påverka bebyggelse i ­centrala Kiruna.


infrastruktur

UNIK process för samhällsomvandling LKAB och Kiruna har en över hundraårig historia tillsammans. Utan gruvan ingen stad, utan stad ingen gruva. I takt med att gruvdriften går allt djupare kommer staden att ­förändras genom en omvandlingsprocess som ska pågå lika länge som gruvbrytningen. Text: Petra Alexander

Tillsammans med Kiruna kommun, Vattenfall och ­ rafikverket är LKAB huvudaktör i samhällsom­ T vandlingen. Den svenska gruv- och minerallagen ­säger att ett gruvbolag som orsakar skador också ska bekosta och ersätta de funktioner i samhället som p ­ åverkas. Det innebär att LKAB står för mer-

husbyggaren NR 1.2013 

Foto: Fredric Alm

u

nder 2004 spred sig nyheten världen över att Kiruna i norra Sverige skulle flyttas till följd av järnmalmsbrytning. – 2004 gav resultatet av våra provborrningar oss en tydlig bild av hur malmen breder ut sig i djupet. Redan på 1960-talet började man tala om att brytningen på sikt skulle påverka Kiruna men det är först nu som vi på allvar ser omfattningen, säger Mikael Westerlund, planeringschef för samhällsomvandlingen på LKAB. Han berättar vidare att när Kiruna kommun skickade ut ett pressmeddelande om de här resultaten flög det in journalister från när och fjärran för att hinna se staden innan den försvann. LKAB har brutit malm i Kiruna i över hundra år. Att flytta ­staden är en process utan tydlig början och tydligt slut som beräknas pågå lika länge. – Det handlar inte om en total flytt utan en omvandling. Om att avveckla det gamla och bygga upp ett nytt samhälle, integrerat med det gamla. I takt med att stadsdelar och områden närmast gruvan ­avvecklas byggs nya områden upp på andra sidan ­staden. Men det är en komplicerad och lång ­process, lite som ett gigantiskt stort pussel där många delar som el, vatten och avlopp till byggnader och kommunikationer samt hanteringen av alla människor ska passa ihop. Det ger också kommunen en unik möjlighet att ersätta gammal infrastruktur och byggnader genom att bygga ett nytt attraktivt samhälle.

Kiruna är Sveriges nordligaste och till ytan största kommun. Cirka 80 procent av kommunens drygt 20 000 invånare bor i tätorten.

parten av kostnaderna, oavsett vilken samhällsfunktion det handlar om. Det var fynden av järnmalm och den brytning som följde som ledde till att Kiruna en gång etablerades som stad. I över ett hundra år har staden och gruvan nu levt i symbios. Utan stad ingen gruvdrift, utan gruvdrift ingen stad. LKAB (med gruvor i Kiruna, Malmberget och ­Svappavaara) står idag för nittio procent av järnmalmsproduktionen inom EU och gruvan i Kiruna är världens största och mest moderna underjordsgruva. Malmkroppen, som lutar in under Kiruna, är ­omkring fyra kilometer lång och i genomsnitt åttio ­meter bred. LKAB vet att den går ner till 1700 ­meters djup men det finns indikationer på omkring 2000 meters djup. Med andra ord ser man inte slu-

fakta/ Milstolpar 2007 ny översiktsplan antas 2008 Vattenfall ­färdigställer nytt ­elförsörjningssystem 2009 Ny spillvatten­ ledning färdigställs av ­Tekniska Verken 2010 Ny skiss över framtida centrum presenteras 2011 Första etappen av Gruvstadspark 1 invigs 2012 Ny järnvägssträcka bakom Kiirunavaara invigs

19


infrastruktur

tet och malmbrytningen beräknas fortsätta en lång tid ­framöver. Under 2013 tas en sjunde huvudnivå i drift på 1365 meters djup och det är brytningen av den nya nivån som kommer att leda till en rad förändringar för ­centrala Kiruna, omgivningen och all infrastruktur. Kiruna har hittills varit relativt opåverkat av gruvdriften. På 1970-talet tömdes ett område där LKAB hade verkstäder och förråd och där det bodde ­omkring 500 personer men det är också den enda ­större förändring som skett inom bebodda områden. Från Malmberget har LKAB däremot lång erfarenhet av att flytta och avveckla stadsdelar. – I Malmberget har vi rivit och flyttad hus i närmare 60 år vilket vi har lärt oss mycket av. Bland annat vet vi nu att det kostar betydligt mer att flytta hus än att bygga nytt. Själva flytten i sig är visserligen inte så komplicerad men det är förenat med en rad olika kringarbeten. När vi nu planerar för omvandlingen i Kiruna kommer vi därför att satsa mer på att bygga nytt och skapa ett attraktivt samhälle istället för att flytta äldre hus. I sin roll som planeringschef tar Mikael Westerlund hand om och beställer olika projekt som omvandlingen bär med sig. Inom LKAB jobbar ett femtiotal personer på heltid med samhällsomvandlingen och olika projekt kopplat till denna. Dessutom jobbar en rad olika personer på LKAB:s fastighetsbolag och konsulter med frågor som rör detta. LKAB samarbetar även med Luleå tekniska uniFoto: kiruna kommun

W Stadshuset. T Den välkända kyrkan från tidigt 1900-tal ska monteras ned och byggas upp på nytt.

versitet (LTU) och har där bildat stiftelsen Hjalmar Lundbohm Research Center. LTU har precis startat ett projekt som tittar på hanteringen av olika utvecklingsområden inom samhällsomvandlingen. – Det handlar om att på flera olika sätt knyta forskning och utveckling till oss. Vi jobbar också mycket med erfarenhetsutbyte. Även om vår situation är unik kan vi lära oss mycket av andra. Exempelvis har vi varit i Holland, som har andra utmaningar. Vi har också besökt kranskommunerna i Stockholm för att se hur de hanterat sina centrumutvecklingar. Det första som skedde efter att LKAB presenterade sina resultat 2004 var att Kiruna kommun tog fram en ny fördjupad översiktsplan och gjorde en miljökonsekvensbeskrivning. I samband med detta startade Banverket (numera Trafikverket) en idéstudie och senare en förstudie för en ny järnväg. Sedan gruvbrytningen började för drygt hundra år

sedan har LKAB haft en stark tradition av att ha en nära dialog med samebyarna utanför Kiruna. Två av samebyarnas så kallade renflyttningsleder går delvis igenom och på var sida om staden vilket betyder att även de påverkas av omvandlingen. I samband med att järnvägen drogs om tillsattes en särskild samarbetsgrupp med representanter från bland annat LKAB, samebyarna och Trafikverket. Gruppen har löpande hanterat samebyarnas frågor och bland ­annat har en särskild viltpassage byggts för att flytta ­renarna över den nya järnvägen, en lösning som alla är nöjda med. Järnvägen invigdes hösten 2012. Att ta till vara allas intressen och att möta människors oro, upplevelser och reaktioner i samband med omvandlingen är en av de viktigaste frågorna för LKAB. Sedan några år tillbaka har man informationskontor i Malmberget och Kiruna där både invånare och besökare dagligen kan få information och ställa frågor om vad som sker. Tio gånger per år ger man också ut tidningen LKAB Framtid med aktuell information. – Vi jobbar mycket med god kommunikation. Vår ledstjärna är god framförhållning och att alla ska få besked minst fem år innan, om de behöver flytta. 2008 var Vattenfall klara med att dra om miltals med

Foto: kiruna kommun

högspänningsledningar, bygga nya ställverk och transformatorer. I samband med detta ersattes ­befintliga funktioner och systemet uppgraderas. 2009 togs en ny huvudavloppsledning i drift eftersom den gamla låg inom deformationsområdet. En av de förändringar som är mer synlig för de som bor i Kiruna är den så kallade Gruvstadsparken som invigdes hösten 2011. Syftet med parken är att den ska fungera som en buffertzon mellan gruvområdet och staden. Konkret innebär det att den som bor i närheten av gruvan inte ska ha ett industristängsel som närmaste granne. När marken inom Gruvstadsparken på grund av deformationerna övergår till gruvområde kommer parken utvidgas och flyttas till nästa etapp. – Med parken hoppas vi kunna hantera omvandlingen på ett bra sätt för alla som bor i berörda delar av Kiruna. Vi bryter ingen malm eller har någon verksamhet under områden där det bor människor. Med parken skapar vi en trevlig gränszon.

20

husbyggaren NR 1.2013


De närmaste fem åren kommer Kirunas invånare på allvar märka av omvandlingen. E10 och väg 870 ska dras om, två projekt som LKAB finansierar och ­Trafikverket driver med byggstart planerad till våren 2014. 2016 ska ett nytt stadshus stå klart på den plats där det nya centrumet så småningom ska etableras. Parallellt med detta påbörjas även byggandet av nya bostadsområden i LKAB Fastigheters regi. Hit ska också en rad kulturminnesmärkta byggnader flyttas och byggas upp på nytt. LKAB och Kiruna kommun undersöker för närvarande hur befintlig infrastruktur som el, vatten, fiber och avlopp ska avvecklas och delvis kopplas samman med anläggning av infrastruktur i nya områden. Ett annat projekt är hanteringen av de kulturminnesmärkta hus som flyttas och hur de ska användas och moderniseras. Mycket är fortfarande på planeringsstadiet, både när det gäller flytt av hus, nybyggnation och var man ska bygga. En sak som gör valet av plats och dess mark komplicerat är att Kiruna ligger ovanför ­odlingsgränsen vilket innebär att all mark tillhör ­staten och ska vara vikt åt rennäringen. I februari 2012 ansökte Kiruna kommun om att få köpa mark av staten för den nya stadskärnan och nya bostadsområden. Ansökan behandlades av Statens fastighetsverk, länsstyrelsen i Norrbottens län, Trafik­ verket, Jordbruksverket, Sveriges geologiska undersökning och LKAB. I juni 2012 gav regeringen kommunen klartecken på att få köpa mark.

2012 utlyste kommunen arkitekttävlingar för både det nya stadshuset och nya centrumkärnan. Intresset är stort och bidrag har kommit in från hela Sverige och en rad andra länder. I början av 2013 kommer kommunfullmäktige fatta beslut om vilket arkitektteam som ska utforma den nya centrumkärnan och i augusti presenteras vinnaren av stadshustävlingen. På det följer projektering för byggnation och markarbete. Samtidigt pågår också samtal mellan näringsidkare, kommun och andra intressenter om hur omvandlingen från gamla till nya centrum ska gå till. Generellt styrs förändringarna som sker på ytan av brytningen av järnmalm nere i gruvan. LKAB har 337 aktiva mätplintar nedgrävda i staden och inom gruvområdet. Fyra gånger per år mäts deformationstakten med hjälp av plintar och GPS-teknik. Resultaten ligger till grund för de deformationsprognoser som upprättas där påverkanslinjer och etapper ritas in i kartbilden. Parallellt förvärvar LKAB alla fastigheter i de områden som berörs vilket är en förutsättning för att långsiktigt säkra återkomst till mark för gruvan. Successivt omvandlas stadsplanelagda områden på detta sätt till gruvområden i detalj­plansändringar. – Utgångspunkten för vårt arbete är de prognoser vi har för vår nya huvudnivås påverkansområden. Vi arbetar med tidsplaner för både nutid, närtid och framtid. Vi måste hela tiden tänka långsiktigt. Även om exempelvis varken skolor eller sjukhus kommer att påverkas än på länge jobbar vi redan nu med dessa frågor också. Det handlar om att säkerställa driften för det nuvarande samhället och planera för det nya. Avveckling och utveckling går hand i hand, avslutar Mikael Westerlund. ■ LOMBOLO

På Kiruna kommun gläder man sig åt det snabba beske-

det vilket innebär att arbetet med det nya ­centrumet och bygget av bostäder kan komma igång. Under

Det kostar betydligt mer att flytta hus än att bygga nytt. Mikael Westerlund, LKAB

Augusti 2012

T Deformationsprognos. Karta: LKAB

AlaLombolo

J 1365, år 2030–20 Deformationsprognos KU 35

ÖSTERMALM

Brandstation Kyrka

Sjukhus

Deformationsprognos 2023 Deformationsprognos 2018 Deformationsprognos 2013

MATOJÄRVI Folkets hus

Stadshuset

PETSAMO

Hjalmar Lundbolmsgården

KIRUNA 500 m

Järnvägsstation

LUOSSAVAARA

K I I R U N AVA A R A LKAB Luossajärvi

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

husbyggaren NR 1.2013 

21


FOTO: Tor Lindberg, Swecorest

infrastruktur

Projekterade järnväg­in­stal­lationer i förhållande till bygg tunnelanläggning.

Många möjligheter med BIM Vi befinner oss just nu i ett tekniksprång inom projektering och BIM är den drivande ­faktorn. BIM har funnits under en längre tid och arbetat sig in i branschen successivt, nu står vi i ett läge där flertalet stora beställare efterfrågar BIM, exempelvis Trafikverket.

N

ästan alla projekt som startas i dag använder i någon grad BIM. Att arbeta med BIM kan delas in i två huvuddelar, teknik och process. Med tekniken menas hur man upprättar digitala modeller med geometri och information, vilka verktyg som används som stöd för detta och vilka krav man har på dem. Tekniken ska sedan stödja den process i vilken projektets deltagare ­arbetar med utformning, projektering och beräkningar. Det är i processen som den stora potentialen med BIM

fakta BIMutbildning (Building information modeling) Fakta Exempel på tillämpningar när ett projekt bedrivs med BIM-metodik är: ■ Samgranskning ■ Kollisionskontroll ■ Tidsplanering (koppla tidplan till modell)

22

■ Produktionsplanering ■ Automatisering ­(maskinstyrning, fabriks­ pro­ducerad armering) ■ Produktionsmodell ■ Energiberäkningar ■ Koldioxidbelastning

■ Uppföljning ■ Relationsmodell ■ Visualiseringsunderlag För mer information om BIM www.openBIM.se

ligger. BIM ger projektören möjligheter att på ett rationellt sätt skapa och hantera data på ett sådant sätt att de blir till stor nytta för projektet. Hur man bedriver projekteringen och hur långt man går i att arbeta med BIM som genomgripande metodik och process ger i slutändan en varierad grad av möjligheter att hämta, hantera och processa information från det projekterade materialet. Val av ”nivå” på BIM måste således göras när projekteringen startas för att möjliggöra de tillämpningar som det specifika projektet efterfrågar. Det kan till exempel vara att arbeta med tidkoppling där en tidplan kopplas mot det projekterade underlaget för att exempelvis studera hur tidplanen fungerar att producera ­efter och hur och när olika byggnadsdelar ska lyftas på plats. Mängder från BIM modellen kan användas i kostnadsbedömningar, detta kan även länkas samman med tidplanen så att man får fram mängd/kostnad relaterat till tid vilket är av stort intresse både för beställare och entreprenör. Ett område som har stor efterfrågan inom anläggningsbyggande är leverans av modeller för så kallad maskinstyrning där den ­projekterade modellen används i produktionen.

husbyggaren NR 1.2013


Möjligheterna med BIM projektering är många, begränsningarna sitter i idérikedom och fantasi. Tekniken bygger på GPS system som bestämmer maskinens läge och gör att produktionen kan ske med den projekterade modellen på en skärm i exempelvis grävmaskinen. Metoden medför betydande effektivisering i produktionen samt att personen som utför arbetet har en bättre uppfattning om vad de utför och projektet som helhet. För betongkonstruktioner med armering finns en stor potential och efterfrågan i att leverera underlag till fabrik för färdigkapad och bockad armering. ­Ytterligare ett steg inom detta är att producera färdiga ”armeringsburar” på fabrik som sedan transporteras till arbetsplatsen. Möjligheterna med BIM projektering är många, begränsningarna sitter i idérikedom och fantasi. Det dyker dagligen upp nya sätt att använda befintliga funktioner för nya tillämpningar. Tekniskt finns det dock i dag begränsningar som ligger i att de programvaror som finns tillgängliga inte kan ”prata” med varandra och utbyta information på ett tillfredställande sätt. I detta ska man beakta att vi är i en stark utvecklingskurva inom det området och vi kan förvänta oss stora förändringar inom hur programvaror kan hantera generella öppna format och läsa varandras databaser. Vi ser stora nyttor inom projektering med relativt

enkla tillämpningar som samgranskning och kollisionskontroll i 3D. Effekten av detta är att vi kan ­leverera en högre kvalitet på våra tjänster. Ekonomiskt innebär det stora vinster både i projekteringsskedet med framför allt i produktionen när fel upptäcks i modellen i stället för i produktionen. Ett exempel där på detta är att man i projekt Hallandsås installationsentreprenad uppskattar att antalet ändrings och tilläggsarbeten har minskat med storleksordning 50 procent. Ett annat exempel i detta fall, med mätbara vinster i tid, är från projekt Nynäs­ banan på delen Krigslida – Tungelsta med utbyggnad från enkelspår till dubbelspår, med bullerplank, kontaktledningsfundament och ny hållplats. Det projektet kunde byggas under en sommaravstängning tack vare kvalitetssäkrade BIM modeller. Möjligheterna är många och vi är bara i början av utvecklingen inom detta område. ■

Namn namnsson Mattias Skoog VDC Chef Titel lorumpsum

SWECO Infrastructure mattias.skoog@sweco.se

husbyggaren NR 1.2013 

Pilottester av Vico Office för platsindelning/sektionering i projektet Röfors.

Paradigmskiftet Byggindustrin står inför en viktig förändring, nämligen att ­återanvända BIM modellerna för mängdning, kalkylering och planering. Målet är att integrera och återanvända information för att effektivare kunna skapa, visualisera, analysera och ­optimera tid och kostnader. För att kunna implementera denna förändring behövs nya processer och nya

verktyg. De befintliga är inte skapade för att integreras med BIM modeller och utgör inte heller ett integrerat och obrutet informationsflöde. Att integrera och återanvända har visat sig även leda till lägre risk och mindre slöseri. Vissa anser att detta är en viktig del för att införliva lean i byggindustrin. Vico Office är ett verktyg och en plattform som löser många av de utmaningar vi står inför. Vico Office består av flera olika moduler där fokus är att återanvända BIM modeller och integrera 3D modeller för att sedan fritt arbeta vidare med mängder, kalkyler och planering i ett och samma arbetsflöde och gränssnitt. Du kan importera 3D modeller från marknadens ledande BIM verktyg så som ArchiCAD, Revit, Autocad, Tekla, Sketch-Up och just nu utvecklas även stöd för Civil 3D och Microstation. Det är också möjligt att importera IFC-filer (ett öppet standardiserat filformat för byggindustrin). Sedan arbetar du fritt vidare med att plats-/lägesindela och klyva dina 3Dmodeller för att skapa platsbaserade mängder utan att påverka projektörens arbete. Du analyserar och optimerar mängder, skapar kalkyler och integrerar tidsplanen. Allt i ett och samma enkla gränssnitt och logiska arbetsflöde som är helt anpassat efter byggindustrins behov och krav på hur framtidens BIM verktyg skall fungera. Konceptet är beprövat, tusentals projekt har genomförts med de olika ­modulerna runt om i hela världen. Fokus har hittills varit på byggnaPatrik Mälarholm VD, Virtual Construction der men just nu pågår tester och Software Sweden AB pilotprojekt för att se på vilket patrik.malarholm@vicosoftware.se sätt Vico Office kan appliceras även på anläggningsprojekt. ■

Pilotprojekt över Arbogaån När bron över Arbogaån ska ersättas byggs i stort sett två broar- en faktisk

bro och en BIM-bro. Broprojektet är ett pilotprojekt i Trafikverkets underhållsdivision som syftar till att dokumentera hur användningen av BIM påverkar olika skeden i byggprocessen. Det är det första projektet där BIM används i hela kedjan. Att detta stora och breda utvecklingsarbete med BIM äger rum i ett litet broprojekt i Arboga och i Trafikverkets underhållsdivision ser Mikael Malmkvist, projektledare på Trafikverket, som naturligt. – Underhåll är en stor kravställare på BIM och behöver snabbt kunna vinna erfarenheter som rör granskning, godkännande och förvaltning av byggnadsinformationsmodeller. Vi måste se över alla skeden så att det finns beredskap att ta emot byggnadsinformationsmodeller från entreprenörerna. I ett litet projekt kan vi vinna maximalt med erfarenheter innan de stora projekten drar igång.

23


Säkerhet

Inom off shore ligger arbetsmiljöfrågorna högt på agendan och antalet olyckor är betydligt färre än för på arbeten på land.

Ökad medvetenhet för ökad säkerhet

Text: Jill Windahl Enligt Arbetsmiljöverket så är de vanligaste skadorna fall, skador via maskiner, fordon utan kontroll, fallande föremål, och hot om våld personer emellan. I Sverige är det lagstiftat om arbetsmiljön och säkerheten på en arbetsplats, ändå är det ett oroväckande stort antal människor som väljer att bortse från det och faktiskt begår lagbrott. Men viktigaste att komma ihåg är att vi talar om säkerheten för någons far, mor, syster eller bror. Fortfarande sätter folk livet till eller ådrar sig livslånga skador. Är hantverkarna själva negativt inställda till förändringar? ­Accepterar arbetsledningen på byggen attityderna till säkerhetsnegligeringen och vilken roll har företagskultu-

24

FOTO: anders roth

Nyhetsrapporteringen och statistiken talar ett tydligt språk, arbetsplatsolyckorna på byggen både ökar och är alldeles för vanliga. ­Orsakerna till olyckorna är man också väl medveten om. Då följer frågan, varför fortsätter olyckorna att öka?

ren inom respektive entreprenör i projektet? Frågan är också vilka krav man Magnus Janson kan ställa på vem? Är olyckorna alltid någon ­annans fel, eller har alla på ett bygge även personligt ansvar för den stämning och ordning som råder på platsen? Magnus Janson, VD och förbundsdirektör på SBR arbetade i flera år som kvalitets- och arbetsmiljöchef för off-shore bolaget Emtunga offshore AB. Han menar att säkerhetsmedvetenheten på ”land” jämfört med på ”vatten” är skrämmande låg. – Arbetsmiljöfrågorna på

byggen på land får för lite utrymme eftersom produktionsfokus är för stort. Istället arbetar man fort, men fel. Det är helt oacceptabelt, säger han. Magnus Janson har flera gånger bevittnat slappheten och hur medarbetare slarvat med säkerheten. – De åkte ut direkt, säger han. Med en bekymrad rynka i pannan påpekar han att det är svårt att beskylla den enskilda individen för den slappa attityden till säkerhet. – Attityden till säkerhet är helt och hållet sanktionerad från företagskulturen. För att få rätt attityd, eller ändra en felaktig attityd måste man få upp säkerheten på agendan. Då ges inget utrymme att strunta i säkerheten. Inom off-

fakta ■ Fall är den vanligaste ­orsaken till dödsfall och olyckor på ­ yggarbetsplatsen b ■ Se upp för dolda risker, så som bärande ytor ■ Tänk på att kontrollera utrustning och installationer ■ På av.se kan du läsa mer om ansvar, regler, utbildning, praktiska ­ tips och vad du ska göra om något händer

shore pratade vi om det hela tiden, varje dag, i varje projekt. Vi gjorde riskbedöm­ ningar och tester inför varje del i ett projekt. Magnus tror inte på ökad kontroll utan på ett systematiskt preventivt arbete. – Kontroll ger ingen framgångssaga. Människor måste förstå hur viktigt detta är, vi måste öka medvetenheten och våga bryta gamla mönster. ­Jag tror på utbildning och att ständigt ha arbetsmiljö­frågorna på agendan samt att prata om arbetsmiljöfrågor i alla processer i projekten. Syftet är att skapa medvetenhet hos den enskilde arbetstagaren. När människor börjar tänka ­arbetsmiljö, först då får det ­effekt. Den enskilde arbetstagaren bör göra egen riskbedömning av sitt arbete, som till exempel att säkra att varken han eller hans verktyg kan falla ned från ställningen vid arbete på hög höjd. – I mitt arbete försökte jag alltid förklara för medarbetarna hur de olika arbetsmomenten innebar arbetsmiljörisker, vilka tillbud som kunde inträffa och konsekvenserna av dessa. Jag upplever att det hade god effekt för människors uppfattning. Även glappen och hierarkierna yrkeskategorierna emellan kan vara ett problem. Varje delentreprenad i ett bygge har egna, alltför ofta pressade, tidsplaner. Respekten för varandra påverkas och det ligger en stor risk i att säkerhetsfrågorna kommer i kläm för att det istället är produktionsmålen som styr. Magnus menar att vi har mycket att lära och att det är för mycket snack och för lite verkstad. – Byggprocessen är människor och vi kan inte bara prata om hur effektiva vi kan bli i våra processer. När vi pratar effektivitet och tidsplanering måste vi även lägga in rondering och riskbedömning. Sverige 2013 och folk sätter fortfarande livet till. Att säga att man jobbar med frågorna ­duger inte. ■

husbyggaren NR 1.2013


Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner? Är du orolig för radon? Då gäller det att ha en hållbar lösning på problemet: ett mekaniskt ventilerat golv.

MER INFO OCH RÅDG IVNING Tel 0451-8 98 info@jape 77 .se

41 77 01

För alla byggnader där problem finns i betongplatta, källargolv och väggar. P-märkt kvalitetssäkrat system med flexibel bygghöjd från 23 mm. Oorganiska fukttåliga material. Levereras objektsanpassat.

husbyggaren NR 1.2013 

www.jape.se

25


INNEMIljö

Skadlig kemi i byggmaterial kräver överdriven ventilation. Ändå fortsätter byggandet med hälsofarliga material i samma takt som jakten på minskad energikonsumtion.

Fortsatt tillförsel av giftiga ämnen i innemiljöer Den största tillförseln av giftiga ämnen i byggmaterial inomhus sker via färg, tätningsmassor och inredning. Men det finns alternativ, menar Felicia Oreholm, miljöstrateg.

K

Fakta Negativa effekter av giftiga material: • Muskel- och nervskador • Allergier • Hormonstörningar med farliga följdeffekter • Överventilering med stor en ergiförbrukning som följd

26

lassningssystem för byggmaterial tillkom för att branschen ville undvika lagkrav. Det är en positiv utveckling. Byggföretagen som använder sig av klassningssystemen, redovisar i byggnadens drift- och skötselpärm vad och var materialen återfinns. Detta bekräftar att bygg- och fastighetsbolagen känner till vad som är hälsovådligt. Skulle framtida krav på sanering uppkomma, då vet man också var i byggnaden ämnena finns. Men ­frågan är vem som bär ansvarsfrågan. – Det är inte byggarens uppgift att påvisa ett materials hälsorisker. Det är tillverkarnas och leverantörens skyldighet bevisa att det inte är hälsofarligt, ­säger Bengt Adolfi, byggmästare. Jag ställer mig frågande till varför myndigheterna tillåter byggande med material innehållande hälsofarliga ämnen? Borde inte byggandet vara giftfritt,

och ­undantagen s­ ke först då det inte finns något ­annat ­alternativ? Den största tillförseln av giftiga ämnen i byggmaterial inomhus sker via färg, tätningsmassor, plastmattor och inredning. Och emissionerna ökar ofta då materialen utsätts för hög fuktighet. Miljömärkningarna som Svanen och EU-blomman är ett resultat av att konsumenterna börjat bry sig om skadlig kemisk påverkan, i kombination med att fler kunder vill göra goda val med hänsyn till miljön. Problemet med märkningarna är att även om produkterna är bättre än ursprunget, så innehåller ­färgerna fortfarande mycket gift, i förhållande till de mindre miljö- och hälsobelastande alternativen. Det i sig gör märkningarna lite vilseledande. Enligt Maria Nilsson på Pegasus Lab når man ­ ormalnivån för emissioner efter cirka sex månader, n och först då kan man med hjälp av markörer påbörja

husbyggaren NR 1.2013


mätningar av inomhusluften. Exempel på vanliga kemiska ämnen inne är alifatiska kolväten som bland annat ingår i målarfärger, lim, plastmattor och tätskikt, golvpolish, vax och impregneringsmedel. Vissa av dem kan ge upphov till muskel och nervskador, ett annat vanligt problem är hudallergier. Idag kommer fler och fler rapporter om riskerna med hormonstörande kemikalier. Det låter inte så dramatiskt som cancerframkallande, men kan ha mycket skadliga konsekvenser då hormonerna tillsammans med nervsystemet är kroppens signalsystem. Direkt eller indirekt styr hormonerna bland ­annat reproduktionen, insulin och blodsockernivå, ämnesomsättning, näringsupptag, hjärtrytm, blodtryck och flöde. De är våra cellers kemiska budbärare. Börjar det då florera yttre ämnen som inte hör till kroppens egna signalsystem, ja då uppstår mycket stora risker för hämmad utveckling och sjukdomar. Det är svårt att generellt säga att ett ämne är farligt, då detta ämne oftast är ett samlingsnamn på en ­kemisk familj, där det finns många olika kemiska kedjor. Vissa är anmärkningsvärt hälsoskadliga, medan andra ännu inte har någon sådan redovisad effekt. ­Utöver detta så genomgår ämnena olika djupgående tester, och dessa utförs i lab. I verkligheten är situationen en helt annan. Där finns en kemisk cocktail som skiljer sig väsentligt från ett lab. Ämnen kan upptäckas genom mätningar, men hur dessa påverkar varandra är snudd på omöjligt att utröna då ämnen emitteras i olika mängd i förhållande till luftfuktigheten, och luftfuktigheten varierar från plats till plats. Det är detta som ligger till grund för att det vore lämpligt att tillämpa försiktighetsprincipen och ­använda sig av material med så få kemiska tillsatser som möjligt. Det är generellt enklare att bedöma ett materials innehåll om det består av naturligare råvaror, och därför går att härleda utan att vara kemist. Därmed inte sagt att naturliga ämnen inte kan ha en hälsoskadande påverkan. Det hygieniska gränsvärdet anger hur mycket av ett ämne man får utsättas för under en given tidsrymd. Ett annat problem i sammansatta produkter är att hälsofarliga och irriterande tillsatser under ­ 1 procent inte behöver redovisas. Gränsen för de så kallade CMR-ämnena –cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande, samt fosterskadande- ligger på 0,1 procent. Kemikalieinspektionens möjligheter att uppdatera gränsvärdena för de cirka 100 000 ­olika kemikalierna på den europeiska marknaden är mycket begränsad. Naturligare och fuktbuffrande material är exempelvis rent trä, papperstapeter med giftfriare limmer, träullsplattor, gips- och kalkputs. Vilket ytskikt som passar för de olika materialen beror på om de är o ­ behandlade eller har ett tidigare ytskikt. Målning, eller annan ytbehandling handlar alltid om att först bedöma, eller förbereda underlaget. – Plastfärgen till exempel, är en kompensation för kunskaps- och erfarenhetsbrist i färgsammanhang. Den täcker många områden, men har negativ påverkan på hälsa och miljö genom sitt kemiska innehåll, och dåliga fukttekniska egenskaper för det underliggande materialet, säger Bengt Adolfi. Alternativen till den giftiga och tekniskt sämre

husbyggaren NR 1.2013 

De vanligaste användningarna för kemiska produkter som innehåller allergiframkallande ämnen

■ Vattenbaserade färger 24% ■ Övriga färger och lacker 21% ■ Övrigt 11% ■ Limprodukter 10% ■ Spackel, tätningsmaterial och dylikt 9% ■ Tvätt- och diskmedel 8% ■ Rengöringsmedel 5% ■ Bilvårdsprodukter 5% ■ Smörjmedel 4% ■ Luktpåverkande medel 2% ■ Fotokemikalier 1%

Källa: Produktregistret, KemI 2010.

f­ ärgen är diffusionsöppna färger av naturligare råvaror och mindre kemiska tillsatser. Silikatfärger, linoljefärger utan lösningsmedel, pulverfärger av lera, kalk, och kasein är sundare val. Underlag och utrymmet anger vilken färg som passar bäst. I förlägningen, menar Bent Adolfi att om vi dessutom skulle använda renare och fler hygroskopiska material skulle vi kunna halvera luftomsättningen ­inomhus utan risk för brukaren. – Vi överventilerar för att få bort emissioner från invändiga ytskikt och inredning som är hälsovådliga. Då cirka 25 procent av byggnadernas energiförbrukning försvinner via ventilationen blir kopplingen mellan energiförbrukning och det invändiga ytskiktet mycket tydlig. – Om vi slutade bygga bostäder från och med idag så skulle vi ändå inte klara de Europeiska målen för en minskad energiförbrukning till 2020, eller ens 2050, säger han. Har man påverkansmöjlighet, ja då har man också ett ansvar. Det betyder att både marknad, politiker och konsumenter har ett delat ansvar för den framtida utvecklingen. Frågan är bara hur ska ansvaret distribueras för ett sunt och hållbart byggande, och hur

 Det är inte byggarens uppgift att påvisa ett materials hälsorisker. Bengt Adolfi, byggmästare

Namn namnsson Felicia Oreholm Miljöstrateg Titel lorumpsum

www.byggbättre.se felicia@feliciaoreholm.se

27


INNEMIljö

Bra innemiljö när ljuset är det rätta I byggprocessen är det vanligt att de goda föresatserna att skapa bra belysning som fastighetsägaren hade från början kommer bort när tidplanen blir pressad. Men den som orkar hålla ut har ett stort försprång. Lokaler med bra belysning är lättare att hyra ut och bäddar för en bättre relation med hyresgästerna genom färre klagomål.

N

­

är ett företag söker nya lokaler ­ ller bygger om kommer alltid krae vet på bättre belysning högt upp på önskelistan och i kontakten med fastighetsägaren finns det kravet noga nedtecknat. I tidiga diskussioner är alla överens om att belysningen är viktig och ska vara ett av de prioriterade områdena. I text bestämmer man gränsvärden och beskriver hur ljusmiljön ska fungera. Texterna är ofta kopplade till en funktion till exempel pausrum eller städrum. Så här långt är alla överens.

28

­ edan, när processen är igång på allvar, börjar S ­meningarna att gå isär och diskussionerna kommer mer att handla om vad som måste vara istället för vad som borde vara. Det är nu det gäller att hålla i så att måste och borde inte blir två olika saker. Arbestmiljöverket har i sin föreskrift Arbetsplatsens Utformning texter där man kan läsa om hur ­arbetsplaster ska utformas. Den gäller för ”arbetsplatser, förbindelseleder och personalutrymmen” och handlar om både utformning och underhåll av hela innemiljön. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskriften följs. Företaget som ska få

husbyggaren NR 1.2013


U Bra innemiljö är en förutsättning. E Ljusets funktion kan vara att framhäva detaljer. Q Armaturer väljs utifrån funktion men också efter omgivningen och hur den ska underhållas.

Det är inte dyrare att placera armaturerna så de lyser på rätt ställe och det är inte dyrare att välja en armatur som fördelar ljuset på rätt sätt.

ombyggda lokaler är alltså de som har ansvaret att förskriften har följts när medarbetarna är på plats i de nya lokalerna men fastighetsägaren har stor möjlighet att hjälpa till så de som arbetsgivare kan klara av det åtagandet. Även det motsatta gäller: de nya ­lokalerna kan bli utformade så att det är svårt och kostsamt att nå fram till Arbetsmiljöverkets krav. Ljus och belysning finns beskrivet i texterna, som ställer krav på vad som gäller för luminansfördelning, bländning, färgåtergivning, belysningsstyrka, möjlighet att påverka, drift/underhåll, flimmer och UV-strålning. Arbetsplatserna ska alltså vara utformade så att alla dessa områden är omhändertagna. När medarbetarna kommer på plats i den färdiga ­lokalen ska det fungera. Den fastighetsägare som bäst lyckas hjälpa sin hyresgäst att förstå och uppfylla sitt ansvar som arbetsgivare, är också den som får den nöjdaste hyresgästen. Vad är det som ingår? Hur skrev vi från början? Belysning är viktig och ska prioriteras, men frågan är vad det får det kosta? Att uppfylla kraven i förskrifterna eller ge hyresgästen möjlighet att själv enkelt komplettera så att kraven uppfylls behöver inte vara dyrare. Det är inte dyrare att placera armaturerna så de lyser på rätt ställe och det är inte dyrare att välja en armatur som fördelar ljuset på rätt sätt. ■

läs mer om belysning n  I ECOs bok Belysning - fallstudier av verkliga problem och lösningar (EMTF Förlag) finns tips och exempel för en bättre ljusmiljö.

fakta Fakta utbildning ■ Energimyndigheten finansierar nu ett flertal belysningsprojekt som berör hantering av ­belysningsfrågor i byggprocessen

husbyggaren NR 1.2013 

■ Arbetsmiljöverket har gjort en kunskapsöversikt av äldre arbetskrafts behov av belysning

■ En ny avhandling KTH och JTH anger bla att beslut fattas med för kort tidshorisont som orsak till varför vi inte har bättre belysning i våra lokaler

Namn namnsson Susanne Strömberg Titel lorumpsum

Belysningsplanerarare hos ECO strömberg@ecokonsult.se

29


INNEMiljö

Akustisk strategi en checklista för ljudmiljön För att skapa en riktigt god ljudmiljö i en kontorsfastighet krävs en akustisk strategi redan i bygg- och inredningsskedet. Det säger Frans Davidsson, konceptutvecklare för kontorsmiljöer. Fakta Akustiska parametrar i en checklista: Ljudnivå Ljudutbredning av röster (komfortavstånd) Taltydlighet Klangfullhet

A

lla håller med om att en god ljud-

miljö är avgörande i kontorsfastigheter. Men då måste vi göra val i bygg- och inredningsskedet som gör lokalen optimal för de som ska arbeta och vistas i lokalerna. Och sedan måste vi kommunicera de val vi gjort. Ta därför fram en akustisk checklista under projektets gång som hjälper till att hålla fokus på slutanvändarens miljö och som förklarar vilken typ av aktivitet som varje lokal är ljudoptimerad för. Jag kallar det att arbeta efter en akustisk strategi. Hur kan det komma sig att ljud fortfarande är en av de vanligast förekommande störningarna i arbetslokaler? En orsak är att ljudfrågor faller bort under byggresans gång. Man förlitar sig på att byggnadens krav är gott nog - vilket det tyvärr ofta inte är. Hörseln är en försvarsmekanism, ständigt påkopplad. Den registrerar alla ljud som når vårt öra för att avgöra om det är en fara eller inte. Vi bombarderas av en mängd ljud varje dag och många av dessa ljud är onaturliga. Alla maskiner, installationer, telefoner etcetera är såklart onaturliga ljud. Även alla ljud som studsar tillbaka påverkar vår hörsel negativt, ökar stressen och bidrar till att minska vår koncentrationsförmåga.

När vi vistas i naturen hör vi ljudet en gång. I naturen finns inga hårda plana ytor som väggar, golv och tak som reflekterar och förstärker ljud. Evolutionen har gjort oss anpassade för ”naturens ljudkuliss”. En kontorsbyggnad, däremot med dess hårda plana ytor är en onaturlig miljö för vår hörsel. En akustisk strategi hjälper till att så långt som möj-

ligt emulera naturens ljudmiljö i en fastighet. Inför varje ändring av konstruktion, materialval och inredning i en fastighet, ska man kunna besvara frågan om förändringen hjälper eller stjälper den aktivitet som faktiskt ska ske i rummet. Hur påverkar förändringen taluppfattningen och hörandet? Den akustiska strategin informerar om hur byggnaden är tänkt att användas. Där står även vad man bör tänka på i inredningsfasen för att stödja den aktivitet som ska ske i olika lokaler. Strategin innehåller både mänskliga och tekniska frågor. Det mänskliga handlar ofta om enkla tips på hur vi människor bör bete oss i de olika miljöerna: hur vi får ett bra akustiskt beteende. Den hjälper dig till exempel att förklara för en brukare att en viss lokal till exempel är

Efterklangstid kan bli den samma, men ljudnivån i rummet varierar.

30

husbyggaren NR 1.2013


skapt för att underlätta tal eller att ett öppet kontor är planerat för att minimera spridningen av tal. Men för att jobba på detta sätt, gäller det att fokusera på rätt parametrar. Här följer några akustiska parametrar att förhålla sig till i en manual: I Sverige använder vi den akustiska parametern ­efterklangstid för att ställa krav på alla typer av rum ­ – oavsett vilken aktivitet som rummet används för. ­Efterklangstid är den tid (kurvans lutning) det tar för ljudet att falla 60 dB. Detta är ett ganska trubbigt mått, som inte alltid säkerställer att ljudmiljön blir optimal. Då finns det bättre parametrar att beskriva ljudmiljön. I ett klassrum är det till exempel viktigt med taltydlighet, här ska rummet hjälpa informationen i lärarens eller elevens tal att nå ut till alla i utbild-

fakta

Rumsakustisk snabbguiden

Materialets absorptionsförmåga påverkas av: ■ Materialet – porösa material absorberar väl ■ Tjockleken på materialet ■ Installationshöjden till hård yta. ■ Öppenheten av ytan

ningsalen. Här finns bland annat mått på taltydlighet som kallas för C50, det vill säga ett mått på det direktl­jud och de ljudreflexer i dB som din hjärna uppfattar de första 50 millisekunderna. I det öppna kontoret vill man däremot minimera spridningen av talet. Du som sitter i ett öppet landskap vill ofta bara kunna höra de röster som sitter i närheten, där talar vi om ett så kallat komfortavstånd till röster. Däremot vill du ofta inte bli störd av röster längre bort. Den nya akustiska standarden, ISO 3382-3: 2012, tar upp metodiken för att mäta hur långt rösten når i ett kontorslandskap för att ­bedöma den akustiska kvaliteten. Då är bland annat parametern D2,S, relevant. Den beskriver hur snabbt talet avtar i dB som en funktion av avståndet från ljudkällan. I vissa rum önskar man helt enkelt en lägre ljud­ nivå. Det handlar ofta om rum där det finns många ljudkällor, såsom dagis, callcenters, restauranger med mera. Då får man ställa krav på (G) styrka, som beskriver hur mycket rummet bidrar till ljudnivåsänkningen i dB. Börja använda en akustisk strategi i ny- och ombyggnadsprojekt. Se sedan till att den kommuniceras till brukarna. Då skapar vi goda ljudmiljöer. ■

Namn namnsson Frans Davidsson Konceptutvecklare kontorsmiljöer Titel lorumpsum ISO 3382-3:2012 beskriver den akustiska kvalitén i öppna plan bättre än dagens krav.

husbyggaren NR 1.2013 

Saint-Gobain Ecophon frans.davidsson@ecophon.se

31


Debatt

Gör det möjligt att bygga snabbare och billigare bostäder som ett av de viktigaste hindren för bostadsbyggandet. Med en tysk modell som förebild skulle det hindret tas bort och tidsåtgången för planering minska avsevärt. En svensk ­variant av § 34 i plan- och bygglagen skulle förenkla mycket för bygg- och bostadsbolagens egna initiativ. Bostadsministern Stefan ­Attefall har tillsatt flera utredningar som ska se över tidsslukande hinder för effektivt bostads­byggande. Kommunernas tekniska särkrav ska ses över. Kommunerna ska även få större krav på sig att – i enlighet med bostadsförsörjnings­ lagen – tydligare planera sin bostadsförsörjning så att de svarar mot regionala behov. Det är bra. Den senaste utredningen ska se över kraven på detaljplan och bygglov för att öka takten på bostadsbyggandet. Vi hoppas på en snabb förändring och en stor samsyn från våra lokala beslutsfattare. Bostadskrisen är en så alarmerande fråga att politiker på såväl nationell, regional som kommunal nivå nu måste sluta skjuta över ansvaret på varandra och på byggbolagen. Det tyska exemplet visar att politikerna har verktygen för att få fart på bostadsbyggandet. Det är hög tid att bostadsbyggande görs till ett riks­ intresse och att alla krafter snarast samlas för att vi äntligen ska få fart på byggandet! ■

Bostadsbristen är ett allvarligt hot mot tillväxten på både små och stora orter. 46 procent av Sveriges kommuner anser att det råder brist på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Den situation vi har nu, där det kan ta upp till tio år från plantid till färdigt hus är inte hållbar. Det är därför oerhört glädjande att regeringen bestämt sig för att se över kraven på detaljplan och bygglov för att öka takten på bostadsbyggandet.

’’

Det är hög tid att bostadsbyggandet görs till ett riksintresse. tare gör det möjligt att snabbare, enklare och billigare bygga fler flerbostadshus. Flera byggbolag, däribland NCC, har utvecklat effektiva byggprocesser, nya byggkoncept och produkter för att möta behovet av prisvärda flerbostadshus för alla typer av konsumenter. För att kunna bygga snabbt, kostnadseffektivt och i den utsträckning som vi har kapacitet för måste vi ges bättre förutsättningar. Långa processer, överklagandetider och avsaknad av ”detaljplan i attraktiva lägen” anges av kommunerna själva

Svante hagman

FOTO: Sten Jansin

från juli visar att bristen på ­bostäder drabbar framförallt mindre kapitalstarka grupper: ungdomar, studenter, stora barnfamiljer och ensamstå­ ende föräldrar. Allt för få kommuner planerar för ett byggande som motsvarar behoven. Många detaljer påverkar ­bostadbyggandet. Höga markpriser, brist på färdiga detaljplaner och utdragna detaljplaneprocesser. Omständiga byggregler och avsaknad av enhetliga krav över landet. ­Ur vårt perspektiv kan vi bara ­vinna om vi tillsammans inom branschen och med beslutsfat-

FOTO: Sten Jansin

32

FOTO: shutterstock

V

i har jämfört tre likartade projekt som NCC genomfört i Sverige, Tyskland och Finland. Inga av projekten har drabbats av tidsödande överklaganden. Den totala tiden från idé till färdigt hus i Sverige var tio år, i Finland fyra år och i Tyskland endast två. Sverige måste våga hämta inspiration från exempelvis Tyskland, vars lagstiftning ger just de möjligheterna. § 34 i den tyska bygglagstiftningen är förklaringen till hur NCC i Tyskland kan bygga så mycket snabbare och till en lägre kostnad. Paragrafen ­säger, att om det saknas detaljplan för ett tätortsområde som ska bebyggas, och det nya planerade byggandet följer den befintliga bebyggelsen till ­karaktär, form och täthet ­behöver en detaljplan inte tas fram. Man kan – förutsatt att man följer vad som fastslagits ­i översiktsplanen – i stället söka bygglov direkt. Ett tids- och resursslukande steg i planeringsprocessen är därmed kapat. Man har vänt på perspektiven: Att sätta den bostadslösa i fokus och i lagtext förutsätta att de som vill bygga vill göra det innovativt, högkvalitativt och i samspel med samhället. Boverkets nationella enkät

Joachim hallengren

Affärsområdeschef NCC Housing svante.hagman@ncc.se

Affärsområdeschef NCC Construction Sverige joachim.hallengren@ncc.se

husbyggaren NR 1.2013


husbyggaren NR 1.2013 

33


34

husbyggaren NR 1.2013


Fråga juristen  juristerna på Foyen Advokatbyrå svarar

Här skriver juristerna på Foyen Advokatbyrå om ett aktuellt ämne i varje nummer. Maila gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

per vestman

Advokat per.vestman@foyen.se christoffer löfquist

Biträdande jurist christoffer.lofquist@foyen.se rige

garna.se

Förändringar i AB 04 – så tolkar du dem FRÅGA: I AB 04 står att ändringar av AB 04 i administrativa föreskrifter bara gäller om de görs under rätt kod och rubrik samt, om det är fråga om fasta bestämmelser, är upptagna i en sammanställning. ­Gäller detta trots att detta bara står i en kommentar och har frågan prövats av domstol? För att en särreglering, dvs. en

ändring av ett villkor i AB 04, som görs i de administrativa föreskrifterna (nedan AF) ska gälla ställs som krav att särregleringen är tydlig. Kravet på tydlighet är uppfyllt om ändringen är införd under rätt kod och rubrik i AF samt, för så kallade fasta bestämmelser, att ändringen dessutom är upptagen i en sammanställning i AFdelen. Detta är beskrivet i kommentaren till kap 1 § 3 i AB 04. Samma ordning gäller enligt ABT 06 men i det följande refereras enbart till AB 04. Syftet med ovanstående ­ordning är i första hand att anbuds­givare och blivande ­entreprenörer inte ska kunna missta sig på ändringar som görs i grundläggande (fasta) bestämmelser i AB 04 där ett förändrat villkor typiskt sett medför en ökad risk eller ett ökat ansvar för entreprenören som kan komma att påverka anbudssumman. Enligt förordet till AB 04 ska kommentarerna i avtalet vara vägledande för tillämpning och tolkning av bestämmelserna.

husbyggaren NR 1.2013 

Icke desto mindre innehåller många kommentartexter kategoriska uttalanden och klart uttryckta regler. Man kan i sådana fall fråga sig dels varför det som står i kommentartexten inte står direkt i paragrafen samt dels om det faktum att ett tydligt direktiv uttrycks i en kommentar gör att styrkan och betydelsen av vad som står i kommentaren kan ifrågasättas. Just ordningen för särregleringar genom AF-delen är ett exempel på ovanstående eftersom den är angiven i kommentaren till kap 1 § 3 AB 04.

Linköpings tingsrätt meddelade i december 2012 en dom i en entreprenadtvist där man bland annat fick tillämpa ordningen för ändring av fasta bestämmelser (2012-12-10, mål nr T 2691-10). Den centrala tvistefrågan var om en beställare haft rätt att häva ett avtal eller inte. Som en delfråga berördes även om beställarens ändring av villkoren för rätt till ersättning för ÄTA-arbeten uppfyllde kravet på tydlighet, dvs. om villkoret gällde eller inte. Beställaren hade i AF-delen under kod för ÄTA-arbeten (AFC.23) angett att som villkor för entreprenörens rätt till betalning skulle beställning ske skriftligen (enligt huvudregeln i AB 04) samt med tillägget att beställning dessutom skulle innehålla uppgift om pris samt tid för färdigställande. Bestäl-

laren hade översänt ritningar med arbeten som var ändringar i förhållande till kontraktsarbetena men det hade inte meddelats prisuppgift eller färdigställandetid. Beställaren menade att beställningen inte skett i enlighet med villkoret i AFC.23 samt att villkoret inte var en särreglering utan komplettering till AB 04. Entreprenören invände att det var fråga om ett nytt villkor som utgjorde en ändring av AB 04 samt att bestämmelserna som påverkades i kap 2 i AB 04 är fasta bestämmelser. Ändringen var inte upptagen i sammanställningen i AF-delen, enligt instruktionerna i kommentaren till kap 1 § 3 AB 04, och skulle därav inte gälla framför grundregeln i AB 04. Tingsrätten gick på entreprenörens linje och konstaterade att formkraven för ändring av den fasta bestämmelsen inte var uppfyllt och att ÄTAarbetena var att se som bes­ tällda genom att beställaren skickat över ritningar. Ordningen för särregleringar i AF-delar som den är beskriven i AB 04 är således stark

och oaktat att den är uttryckt i en kommentartext, som är avsedd för att tillämpa och tolka standardavtalet, lades denna princip till grund för tingsrättens bedömning. Detta visar även på att innehållet i kommentartexterna i AB 04 generellt kan antas ha en stark ställning vid rättsliga prövningar, i synnerhet när kommentarerna ger uttryck för tydliga regler. ■

Mer om ­administrativa föreskrifter FRÅGA: Var kan jag läsa

nyheter om AMA AF 12? karin Larsson Gå in på www.foyen.se och

avsnittet publikationer så finns en artikel i ämnet.

Mer om domslutet FRÅGA: Hur får jag tag i den refererade domen? Lars Söderberg E-posta till Linköpings

tingsrätt linkopings.tingsratt@dom.se fråga efter domen och ange mål ­ nr T 2691-10. Domar är offentliga och skickas över per e-post.

@

Har du frågor?

■  Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

35


I praktiken

Fri och oberoende Vad innebär det att en teknikkonsult vid utövandet av en besiktningstjänst ska agera fritt och oberoende? Kan ett avsteg från detta krav få konsekvenser? Att konsulten utför sitt uppdrag på ett fritt och oberoende sätt från materialleverantörer, mäklare, entreprenörer och andra, kan uppdragsgivaren med fog förutsätta. Trots detta, händer det att avsteg sker från denna grundläggande regel. Ofta får vi vittnesmål om att besiktningsmän utsätts för ­påtryckningar, vilket givetvis är otillbörligt. Besiktningsmannen hamnar därmed i en mycket svår situation. Han behöver uppdraget, men vill inte bryta mot den grundläggande regeln om fritt och oberoende förhållande till tredje man. Givetvis måste man avsäga sig uppdrag där man inte ”får” göra ett fackmässigt arbete. Man bör även tacka nej till förslag om eventuellt samarbete där någon annan försöker styra analys och resultat av konsultens arbete, och det resultat som ska redovisas till kunden. Knepigast är det förstås för den som är ensam i sitt företag och inte är medlem i någon ­organisation, till exempel SBR.

36

Ensam är som bekant inte alltid stark. Som medlem kan man informera sin medlemsorganisation att påtryckning utövas. Dels för att få stöd och rådgivning, dels för att organisationen i sin tur ska kunna agera på lämpligt sätt för medlemmarnas bästa och i förlängningen även kundens bästa. Konsultuppdragets grundläggande funktion är att genom ett kvalificerat arbete lämna sin uppdragsgivare ett underlag inför hans fattande av ett beslut. I flera fall ett beslut som har stor ekonomisk konsekvens för uppdraggivaren. Uppdragsgivaren måste kunna lita på de råd han får, samt att råden inte är grundade på en situation eller förhållande som skulle ge konsulten en egen ekonomisk vinning. Det är således av största vikt att konsulten är fri och oberoende vid utövandet av sitt uppdrag. Det vill säga, en projekterande teknikkonsult får inte ha några ekonomiska intressen i vilka alternativ uppdragsgivaren väljer. En besiktningsman som t ex utför en överlåtelsebesiktning, måste givetvis redovisa alla fel som upptäcks vid en sådan besiktning, samt redovisa de risker och de omständigheter som bör utredas,

Fakta Fakta utbildning

Behåll ditt oberoende:

oavsett om mäklaren eller säljaren skulle ha synpunkter på de slutsatser som besiktningsmannen drar och redovisar när han utför sitt uppdrag på ett fackmässigt sätt. En besiktningsman som medvetet inte tar upp alla fel i en entreprenad eller i ett hus som ska säljas, därför att han är mer angelägen att få fler uppdrag från iblandade parter än att redovisa ett fackmässigt resultat, är såldes ute på ­mycket tunn is.

■ Tacka alltid nej till uppdrag där du inte får agera fritt och oberoende ■ Gå inte i ledband! ■ Sök stöd i en branschorganisation, till exempel SBR ■ Lär dig konsultens olika förpliktelser ■ Engagera dig gärna i en lokal branschförening, det ger nya kollegor och möjlighet att påverka branschen som helhet

Ett gott rykte och ett förtroende tar lång tid att bygga upp, men går mycket snabbt att ­rasera. Dessutom riskerar konsulten givetvis ett skadeståndskrav om tjänsten inte har utförts fackmässigt, eller om ­resultatet baseras på helt felaktiga grunder. För den som känner sig osäker på vad rådgivningsansvaret innebär ger SBR kurs i ämnet. Kursen hölls första gången i våras och omfattar även konsultens andra förpliktelser utöver att agera fritt och oberoende. På marknaden finns också kurser i ABK 09, Allmänna ­Bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt – och ingenjörsverksamhet. Avtalet är allmänt förekommande i sam-

band med köp av teknikkonsulttjänster och ett på markanden viktigt avtal. Varför det finns anledning att ha god kunskap om innehållet i ABK 09. Inom ramen för SBR:s specialistgrupper drivs bland annat kontinuerligt arbete för att utveckla, utbilda och kompetenssäkra gruppernas medlemmar. Att vara medlem i någon av dessa grupper kan vara ett stort och tryggt stöd för en ­enskild konsult i ett utsatt läge och när man är i behov av snabb rådgivning. ■ Ragnhild sjörén

Advokat Axelsson & Karlsson sjoren@axelssonkarlsson.se

husbyggaren NR 1.2013


husbyggaren NR 1.2013 

37


Form och teknik

Q Nederländernas paviljong vid Världsutställningen i Shanghai 2010, en samling individer i en avsiktligt spretande helhet.

Hållbart eller inte? …

Klimatkris, ekonomikris, resursbrist  hur ska vi – hur kan vi – tillgodose allas behov, i denna tid och framöver? I storstäderna konstateras i många fall bostadsbrist och att det som byggs som motdrag kostar för mycket. Var ligger hållbarheten i det? Vi lever i en föränderlig värld. Allt tenderar

Tillgången som alla frågar efter?

att förändras över tid, och så ska det vara, det är naturligt. Vissa saker kan människan påverka – ja i allt ökande utsträckning är det ju så, i alla fall i någon mån, i alla fall i någon riktning. Vi har nu vår av och till konstaterade klimatkris. ­Detta kommer till uttryck i väldigt många ­huvudrubriker och fler och fler lockas eller tvingas till initiativ för att förbättra sin egen verksamhet och ibland till eftergifter. Men fortfarande så råder det en relativ splittring i uppfattningen om vad, hur och rentav varför som mått och steg kan och bör vidtas. Man skyller på marknadskrafterna. På marknaden. Som om den hade eget liv och egen intelligens, skild från allas vårt gemensamma medvetande. Marknaden är något som vi själva skapat och ­utvecklat, med grunden i det klassiska sambandet mellan tillgång och efterfrågan.

Kraften som uppstått mellan tillgången och efterfrågan är resultatet av ett uttryckt, behov och en vilja att tillgodose detta ­behov, men inte gratis, utan med en viss vinst. Vinsten sker på en bekostnad, vilken ofta manifesteras som en förlust för någon annan. För att pengarnas värde ska upprätthållas får de inte bli alltför många, och således inträffar det vanligtvis att en maximering av vinsten på ett ställe innebär minskad vinst eller rentav förlust på ett ­annat. Diskussionen kring detta förhållande kan föras till leda och ska inte uppta utrymme här. Däremot så blir effekten som detta har, på byggsektorn ganska absurd. Och vitsen med sambandet mellan tillgång och efterfrågan beror av att tillgången svarar mot just efterfrågan, i form av typ av produkt och kostnaden för densamma. Om den som tillhandahåller varor och

38

tjänster inte tillhandahåller de som det för tillfället är efterfrågan på så stannar maskineriet. Två scenarier kan illustrera detta. Scenario #1

De som investerar i och initierar bostadsbyggande är ofta, av naturliga skäl, intresserade av att få ut så mycket pengar som möjligt från genomförda projekt och det händer att de därför lockas att bygga projekt som förses med material- och produktval liksom lokalisering som driver upp priset på slutprodukten. Den uppåtgående l­önespiralen i samhället leder givetvis successivt till en allt större betalningsförmåga för flertalet. Men detta korrigeras samtidigt relativt genomgående genom att priserna på mat, bensin, kläder och så vidare hela tiden höjs för att maximera vinsten på respektive tillverkar- och leverantörshåll. Att lönenivån kan sägas stiga i samhället

husbyggaren NR 1.2013


Den kortsiktiga vinsten för en ställs alltjämt regelmässigt framför den långsiktiga hållbarheten för alla.

U En potentiell kund betraktar utbudet av skor längs en butiksgata. E Marknadens behov sätter med hjälp av internationella arkitekturtrender spår i Seouls stadsbild våren 2012.

betyder därför kanske inte alltid så mycket i realiteten, eftersom även kostnaderna stiger. Därför kan ett bygg­projekt resultera i bostäder som inte går att hitta intressenter till, då de helt enkelt tillkommit med för höga produktionskostnader. Därmed tillför de föga till samhället, annat än ett tydligt exempel på resursslöseri i den ekonomiska vinningslystnadens namn. Scenario #2

Byggsektorn inbegriper en lång rad aktörer på ett stort antal nivåer i invecklade producent- och leverantörsled. För att effektivisera produktion och leveranser följs – tid efter annan – olika principer för rationalisering av rutiner, produktionsmetoder och produkter och för besparingar. Idag appliceras konceptet plattformar på ett stort antal nivåer, från producenter, tillverkare, byggföretag och konsultföretag. Plattformarna omfattar exempelvis takstolar, väggelement och bjälklag på en nivå och bostäder, kontor och broar hos en annan aktör. Dessa rationaliseringar har ­givetvis till syfte att öka den egna vinsten, genom anammande av standarder, antingen mer eller mindre generella eller egenkomponerade. Det blir då lätt hänt att ett företag utvecklar sin egen specifika standard – som inte är kompatibel med någon annans – för att säkerställa att man får köra sitt eget race från början till slut, i alla fall

husbyggaren NR 1.2013 

under sin egen del av byggprocessen. Det är ju en god tanke, om man inte ­behöver tänka på helhetsbilder av resursutnyttjande. Om man däremot ser till helheten, så är det väldigt sällan som helheten beror av enbart en faktor. Det är snarare så att helheten byggs upp av många faktorer som kommer från flera håll. Därför uppstår behov av att kombinera kompetenser, material, komponenter och system för att uppnå bättre resursutnyttjande, så hindrar emellertid ett slutet plattformsbyggande utveckling i en hållbar riktning. En för alla…

I ljuset av det första scenariot framstår det att det är av avgörande vikt att se efter vad som verkligen behövs, och att primärt tillgodose detta med riktad, allmänt tillgängliggörande produktion och att därur dra vinster som då får anses vara mer hållbara. Att producera med den egna vinsten som enda ledstjärna leder i många fall antingen till mycket begränsad vinst, till ­priset av en stor resursförlust för flertalet, eller i värsta fall – om ingen alls visar intresse för en alltför dyr produkt – enbart till en generell förlust för samhället, av ­resurser. …alla för en

I ljuset av det andra scenariot framstår det tydligt att de enskilt uppbyggda plattfor-

marna inte kan utvecklas med sig själva som utgångspunkt, utan att det är möjligheten att samverka med andra angränsande material, produkter, komponenter och system som behöver vara i fokus. Och för att kunna anpassa delarna till denna gemen­samma fungerande helhet, så behöver alla samarbeta, som regel, och inte ­bekämpa och försöka utesluta varandra. Att se, möjliggöra och utnyttja varandras potential och fördelar bör vara nyckeln till gemensam framgång. Att utveckla sitt eget bidrag på ett sätt som främjar det egna bidragets funktion i en helhet gör också att denna helhet och därmed alla medver­ kande aktörers bidrag, på ett hållbart sätt, är till maximerad nytta för var och en. Tillväxt och hållbarhet

Dagligen rapporteras det om börskursernas upp- och nedgång, och om vikande kvartalsrapporter som ändå trots allt är på plus. Om företag som till varje pris i form av ­miljö och global långsiktighet ska tillfredsställa sina egna konstruerade behov av profit. Om individers oro över vad som händer om tillväxten minskar, vad som händer om hjulen slutar snurra fortare och fortare. Den kortsiktiga vinsten för en ställs alltjämt regelmässigt framför den långsiktiga hållbarheten för alla. Frågan om det vettiga i att producera blint i stället för med eftertanke och anpassning till verkliga behov i stället för konstruerade sådana, ställs alltför sällan på allvar. Så frågan är berättigad att ställa: Är essensen av “Hållbart eller inte hållbart?” verkligen på allas agendor? ■

Andreas Falk

Architect SAR/MSA, PhD. Atelje Falken ateljefalken@yahoo.se

39


UTBLICK

Int ressanta byggp r ojekt u tanfö r S ver iges g r änse r

Hotel Bella Sky Comwell Bella Sky Comwell utanför ­ öpenhamn är med sina 812 K rum, 30 konferensrum, 3 restauranger, 2 barer och spa-och hälsocenter Skandinaviens största designhotell ritat av 3XN. Hotellet stod klart 2012 kommer att bli ett viktigt landmärke för Ørestaden. Hotellet är en integrerad del av Bella Center och gynnas av att ligga placerat mellan Köpenhamns centrum, ­Köpenhamns flygplats och Ørestaden. På grund av flygsäkerheten så nära till flygplatsen, tilläts man endast att bygga ett ­hotell på 75 meter högt. Däri föddes tanken att bygga ett hotell med två torn istället för ett. De två tornen står nära men lutar bort från varandra, vilket skapar en öppning som garanterar alla gäster att kunna njuta av utsikten oavsett rum. De vinklade fasaderna och sneda byggnaderna är också ett uttryck för effektiv och optimerad användning en hotellbyggnad. Öppningen/gången

40

mellan byggnaderna är ett resultat av att man delade en normalstor gång på mitten och därefter vred gångarna diagonalt ifrån varandra. Fasaden består av 50 procent glas. Resterande utgörs av diagonala och vertikala linjer, ett mönster som följer samma vridning som tornen. Mönstret gör också att byggnaden isoleras från solens värme och vinterns kyla. Fakta bella Sky Comwell

Byggår: 2012 Storlek: 23 våningar, 812 rum, 30 mötes- och konferensrum Adress: Center Boulevard 5, 2300 København S, Danmark Tel +45 3247 3000 Email: hotel@bellasky.dk Arkitekter: 3XN, grundat av Kim Herforth Nielsen.

husbyggaren NR 1.2013


husbyggaren NR 1.2013 

41


Noterat minskar koldioxidutsläpp

Lågtempererad varmasfalt

Den traditionella tillverkningen av varmasfalt är en mycket energikrävande process. Bara i Sverige räknar man med att det går åt 50 miljoner liter eldningsolja för att producera den varma asfalt som läggs ut på ­vägarna. Det betyder ­i sin tur att asfalttillverkningen ­varje år släpper ut 150 000 ton koldioxid i en redan alltför växthusgasbemängd atmosfär. Trafikverket har en målsättning att minska energiåtgången och därmed även koldioxidutsläppen vid tillverkning och utläggning av asfalt. Bland annat har man gett Peab i uppdrag att producera och lägga ut ett antal tusen ton energisnål asfalt i Örebro län. Den här asfalten innebär upp till 30 procent mindre utsläpp av koldioxid, jämfört med den traditionella varm­ asfalten. Den lågtempererade asfalten kan åstadkommas på olika sätt. PEAB tillverkar den med hjälp av viskositetssänkande kemikalier, NCC använder en skumningsteknik med vatteninblandning. Målet är att åstadkomma att asfaltmassan är mer lättjobbad vid en lägre temperatur, utan att för den skull få en lägre stabilitet när den har svalnat. Lågtempererad varmasfalt ska inte sammanblandas med halvvarm asfalt och kallblandad asfalt. Dessa båda

produkter har funnits i många år och tillverkas i kallblandningsverk, med bitumenemulsion. De har dock inte kunnat uppnå samma höga kvalitet som den traditionella varmasfalten, och har därför inte kunnat användas på högtrafikerade vägar. Det nya med den lågtempererade varmasfalten är att den kan tillverkas i vanliga varm­ asfaltverk med hög kvalitet. Normalt ligger temperaturen på cirka 160°C för varmasfalt. För lågtempererad varmasfalt kommer man ner till cirka 120°C. Därigenom sparas CO2- och NOx-utsläpp, och arbetsmiljön för ­asfaltarbetarna blir bättre genom att det nästan inte kommer någon asfaltsrök alls från asfalten.

läs mer om ... n ... lågtempererad varmasfalt. Besök gärna ­ www.peab.se och www.ncc.se för mer information. ­Andra artiklar hittas bland annat på www.roads.nu/ sv/Artiklar/Arkiv/2010-nr-3/green-asphalt/

Storsatsar för framtiden Sveriges arkitekter ska ta

en tydligare plats i debatten om framtidens samhällsbyggnadsfrågor. En ny styrelse och en ordförande har valts och ett nytt verksamhetsprogram antagits. Utöver detta har även två nya tjänster inrättats, en arkitekturpolitisk chef och en kommunikationschef. Jacob Sahlqvist, ny ordförande för Sveriges – Sveriges Arkitekter är arkitekter. en viktig resurs i arbetet med att skapa en ny och förbättrad arkitekturpolitik i Sverige. Nu tar vi ytterligare ett steg för att med full kraft vara med i de politiska diskussionerna och ta för oss i debatten, säger Jacob Sahlqvist, ny ordförande för Sveriges arkitekter, efter Laila Strunke.

"Infrastruktur är livsnerven för att människors vardagsliv och arbetsliv ska fungera." Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister

Nya miljökrav för sängar Miljömärkningen ställer bland annat tuffa krav

på de kemikalier som används vid tillverkningen, till exempel har gränsvärdena för formaldehyd halverats och kraven på att träråvaran måste komma från certifierad skog har blivit hårdare. När sängar testas för att eventuellt bli Svanenmärkta tittar man också på hållbarheten. Hilding är den första sängtillverkaren i Norden som uppfyller Svanenmärkningens strängare miljökrav. BOKTIPS!

LSS-boende i Solna Wåhlin fastigheter och SH Bygg bygger hyresrätter anpassade till LSS-boende (Lagen om särskilt stöd). Lägenheterna är till för lätt handikappade personer som till stor del klarar sig själva, men behöver stöd i städning, betala räkningar och liknande.

husbyggaren NR 1.2013 

Planlösningen är lägenheter med badrum och kök, med anslutning till gemensamma utrymmen som större kök och tvättstuga.

The Urban Fabric of Crime and Fear Vania Ceccato. Institutionen för fastigheter och byggande. Hur förhåller sig stads­ kulturen till brottslighet och rädsla? Vilka utmaningar finns för att planera städer som är både säkra och hållbara?

43


Noterat Yxhult till Ytong till Yxhult I Yxhult, en liten gruvort i Närke, började lättbetongens historia på 1920-talet. Lättbetongen uppfanns av TeknD Axel Eriksson på KTH och det var vid Yxhults Stenhuggeri AB i Närke som tillverkningen började 1929. 1940 etablerades namnet Ytong, som Fredrik Johansson, snabbt blev ett mycket använt Sverigechef Ytong, byggmaterial. Sedan dess har Försäljning Region Öst. Ytong blivit en del i tyska Xella International och världens största tillverkare av lättbetong. Det är fortfarande den svenska tekniken som används och nu återknyter man banden till Yxhult. – Användandet av stenmaterial kommer i framtiden att öka. Debatten om fukt i putsade trähus har uppmärksammat fördelarna med att använda lättbetong. Vi satsar stenhårt på att etablera ytong som det naturliga valet, säger Fredrik Johansson, Sverigechef Ytong, Försäljning Region Öst.

Satsning på besiktning i utemiljö

Det råder stor efterfrågan på besiktningsmän med grön kunskap.

Redan 2008 påbörjades ­sats­ningen på besiktningsmän med "grön kunskap" då man kunde se att dessa skulle bli en bristvara i framtiden. Besiktningsmän med dokumen­terad

Stegfoten kommer på marknaden i mars 2013.

Olycka från stege ledde till produktutveckling Det sker fler än 700 fallolyckor från stege varje år och

de står för 30 procent av byggbranschens anmälda olyckor. Håkan Westerberg är idag förtidspensionär efter en fallolycka från en stege. En olycka som dock ledde till att han idag står bakom uppfinningen Ladder guardian, en smart stegfot som förhindrar att stegen faller framåt, bakåt eller åt sidan. Hans uppfinning ­passar alla stegar mellan 346 och 420 mm.

för mer information ... n  ... kontakta Lars-Åke Karlsson. lars.karlsson@roadtomarket.se

VINN! Nu lottar vi ut tre

stycken blandare från Mora Cera, en toppklassprodukt full av design- och kvalitetsegenskaper, värde ca 2230 kr. Maila din motivering till varför just du ska vinna till redaktionen@husbyggaren.

44

och tillräcklig kunskap om växter och markfrågor är en bristvara inom byggbranschen. Ofta görs entreprenad­ besiktningar av personer inom byggbranschen som inte har fackmässig kunskap om utemiljöanläggningar.

Projektgrupper Gröna besiktningsmän formades 2008, med syfte att ta fram ett utbildningskoncept och ett mentorsystem. Våren 2009 bildades Föreningen besiktningsmän för utemiljö, BEUM, som utvecklat certifieringskrav ­tillsammans med certifieringsorganet ­­ SP Sitac.

läs mer om ... n  ... kurser och aktuella certifieringskrav besök www.beum.se och www.sitac.se

Sveriges största dykjobb Peab renoverar kajen i SSABs Stålhamn i Oxelösund. Projektet är Sveriges största dykjobb i ­modern historia och sysselsätter cirka 16 dykare på heltid. Projektet utförs i samarbete med

SUAB, Svenska undervattensentreprenader AB och kontraktssumman uppgår till cirka 150 mkr. Kajen byggs om i sin helhet, med undantag för ett ­befintligt kajdäck som man valt att ­behålla. Unikt är att bygga en ny kaj under befintligt kajdäck med bibehållen verksamhet. Allt renoveringsarbete utförs under vattenytan eller på flottar som placeras under kajdäck. Arbetet innebär stora risker och mycket stora krav ställs på arbetsmiljön. Bland annat har man placerat en 900 ton tung betongpråm på 20 x 60 meter som vågbrytare framför arbetsområdet. Den nya kajen beräknas vara färdig under våren 2014. – Det komplexa projektet innebär

Arbetet består dels av montering och installation av kaotiskt skydd, dels av förstärkningsarbeten av betongkonstruktioner och omhändertagande av förorenade massor under kajdäck.

ett unikt samarbete och en nära dialog mellan beställare och alla inblandade entreprenörer, från projektstart till färdig hamnkaj, säger Christer Marklund, regionschef Peab.

husbyggaren NR 1.2013


BYGGLEVERANTÖRER

Produkter till murverk

www.murma.se Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

46

husbyggaren NR 1.2013


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

Beräkningsprogram för murverk • Snabb uttorkning

• God värmeekonomi

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58

husbyggaren NR 1.2013 

www.murma.se

47


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

STOCKHOLM

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult

Tel 016-51 80 10 Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson &  Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar.

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

LUND

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar.

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70  info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

HELSINGBORG

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

48

husbyggaren NR 1.2013


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

UMEÅ

MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, B ­ RANDLARMOCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

husbyggaren NR 1.2013 

49


NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig!

12–13 mars Nordbygg Ecoforum Stockholmsmässan Plats: Älvsjö

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med

2800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bl a utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln ­Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. För medlemskap krävs byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

SBR Byggingenjörerna ■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm, info@sbr.se ■ Hemsida: www.sbr.se ■ Styrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95 ■ Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 ■ Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 ■ Kurser: Sam Khorasani, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 ■ Expertgrupper och e-handel: Sam Khorasani, 08-462 17 93 ■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 ■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 ■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98 ■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Kalendariet 2013

Händer inom SBR 14 mars Förbundsstyrelsemöte Plats: Stockholm 23–24 april Byggmässan Öresund SBR ställer ut samt ­arrangerar seminarier Plats: Malmö 17–18 maj SBRs Förbundsstämma Plats: Fiskebäckskil Händer i branschen 7 mars Grundläggningsdagen Stockholmsmässan Plats: Älvsjö

Ny SBR medlem

Kursprogram för våren 2013 l AMA HUS 11, grundkurs l AMA Anläggning 10 l Byggarbetsmiljösamordnare,

grundutbildning, steg 1

l Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaket, steg 2

l Entreprenadbesiktning,

grundutbildning, steg 1

l Entreprenadbesiktning,

praktik, steg 2

l Entreprenadbesiktning, provtillfälle

för besiktningsman

l Entreprenadjuridik, grundkurs l Entreprenadjuridik, fortsättningskurs l Fuktmätning – fukt och mögelskador l Konsumententreprenader l LOU – upphandling av

l MER Anläggning 10 l Projektledning l Plåt i teori och verklighet l Putsade fasader l Skadeutredning l Symposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för entreprenader l Uppgradering till Kontrollansvarig enligt PBL med certifikat eller godkänd tentamen/uppgradering l Symposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för överlåtelsebesiktning l Överlåtelsebesiktning

byggentreprenader och tjänster

För ytterligare information och kursanmälan: se www.sbr.se eller ring 08‑462 17 94.

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

50

Peter Jorméus

Byggingenjör

Vad jobbar du med? Jag är anställd på LinkArkitektur och jobbar med byggadministration, besiktning och byggledning. Varför gick du med i SBR? Att vara medlem i SBR är ett kvalitetsbegrepp både för mig och för beställaren. SBR har bra kursverksamheter och genom licensieringen bidrar man till förbättringar i branschen som helhet. Medlemskapet är en kvalitetssäkring. Vilka förväntningar har du på medlemskapet? Jag kommer kunna ringa och bolla kniviga situationer med andra.

23–24 april Byggmässan Öresund Easyfair Plats: Malmö 24–26 september Elmia Fastighet Plats: Jönköping 24 oktober Stålbyggnadsdagen Nacka Strand Plats: Nacka

Nya medlemmar Almgren Håkan, Egen företagare, Almgrens Närtjänst, HÖRBY Andersson Pontus, Besiktningsman, Åkermans Ingenjörsbyrå AB, HELSINGBORG André Daniel, Egen företagare, Bica Byggkonsult AB, STOCKHOLM Bakhteyari Karim, Byggnadsingenjör, Rikspolisstyrelsen, STOCKHOLM Bengtsson Jerker, Egen företagare, Invento VVS-Konsult AB, TIMMERNABBEN Benkowski Anette, Projektledare, Tema Projektledare, UPPSALA Carapic Aleksandar, Projektledare, ÅF Infrastruktur AB, STOCKHOLM Egeriis Nina, Entreprenadingenjör, Peab Sverige AB, HELSINGBORG Ehrstedt Thorland, Byggingenjör, Riksbyggen, SOLNA Elmfors Rolf, Sektionschef, ÅF-Infrastructure, HELSINGBORG Eriksson Mats, Byggkonsult, Byggkonsulten i Galtås AB, GLOMMEN Eriksson Mats, Projektledare, Projektbyggaren Teknik Syd AB, KALMAR Esbjörnsson Thomas, Arbetschef, Löddeköpinge Bygg AB, LÖDDEKÖPINGE Eskils Christina, Byggnadsingenjör, A-sidan Arkitektkontor AB, FALUN Frick Björn, Byggledare, FF Bygg & Förvaltning AB, VÄSTERÅS Granberg Joakim, Projektledare WSP Sverige AB, ESKILSTUNA Gustavsson Thomas, Egen företagare, Thomas Gustavsson Byggkonsult AB, JÖNKÖPING Hansson Lennart, Energiexpeert, ELJJ Consult AB, TORSLANDA Hymnelius Bengt, Byggingenjör, Bjerking AB, STOCKHOLM Johansson Thomas, Byggingenjör, Energi & VVS-planering i Helsingborg AB HELSINGBORG Jorméus Peter, Byggingenjör, LinkArkitektur AB, FALKÖPING Jönsson Harald, Egen företagare, Refcon AB, LUND

husbyggaren NR 1.2013


Kullberg Tommy, Egen företagare, Garantibygg AB, SOLLENTUNA Larsson Åsa, Byggingenjör, Sydark Konstruera AB, MALMÖ Lidman Björn, Byggledare, Ramböll Projektledning AB, LINKÖPING Lind Rickard, Besiktningsman, Grontmij AB, STOCKHOLM Lindén Håkan, Byggingenjör, T. Lindéns Plåtslageri, LINKÖPING Lönn Thomas, Installationsledare, WSP Management, LINKÖPING Nilsson Marcus, Egen företagare, Cattegatt Consult AB, HALMSTAD Nilsson Mats, Egen företagare, MBN Consulting, HELSINGBORG Nilsson Stefan, Egen företagare, FFM Konsult, RÖNNINGE Persson Mattias, Platschef, Gunjo Rör, ÖSTERSUND Persson Thomas L, Elkonsult, ÅF-Infrastructure AB, HELSINGBORG Petersson Roland, Egen företagare, Petersson Örsjö AB, ÖRSJÖ Pettersson Karl-Erik, Egen företagare, Byggkonsulten i Oskarshamn AB, OSKARSHAMN Platus Kent, Egen företagare, Platus Consulting AB, SÖDERTÄLJE Polteg Tommy, Egen företagare, Byggkonsult i Kalmar AB, KALMAR Silver Anders, Egen företagare, Silver Byggkonsult AB, DANDERYD Skoglund Magnus, Platschef, Sh bygg sten & anläggning AB, UPPSALA Svensson Angela, Avdelningschef, Strömstads Kommun, STRÖMSTAD Torgersen Benny, Byggkonsult, Nockpannan Byggledning, UDDEVALLA Wessén Bengt, Projektledare, Niras Sweden AB, NORRKÖPING Wångsell Björn, Byggingenjör, Epsilon Byggkonsult, GÖTEBORG

NYA ANSLUTA Arnberg Robin, MALUNG Bakhtiar Hama Botan, UPPSALA Burman Andreas, UPPSALA Edbor Simon, STORVRETA Enarsson Marcus, INSJÖN Eriksson Emma, LINKÖPING Eriksson Fredrika, UPPSALA Fryksten Jonas, UPPSALA Granath Daniel, UPPSALA Hansson Carl, HALMSTAD Hernvall Hannes, HALMSTAD Ingelsson Jacob, HELSINGBORG Langvall John, FALKENBERG Larsson Ida, MALMÖ Magnusson Martin, KALMAR Michaelsdotter Rebecka, UPPSALA Modin Stefan, SÖDERHAMN Muhiedeen Media, RIMBO Nilsson Tim, HALMSTAD Nordling Johan, UPPSALA Paavola Maria, UPPSALA Pirhonen Stefan, HALMSTAD Rissanen Mikael, HALMSTAD Rylander Carl, UPPSALA Schedvin Josefine, MALMÖ Signarsson Mikael, UPPSALA Steen Sandra, ÅKERSBERGA Svensson Viktor, UPPSALA Söderberg Tove, UPPSALA Thärnström Eric, UPPSALA Öhlund Sanna, UPPSALA

Redaktionen slår sina kloka huvuden ihop. Från vänster Anna-Karin Schröder, Frida Töpel, Jill Windahl och Magnus Janson.

Nya Husbyggaren Som ni säkert märkt har Husbyggaren en helt ny kostym och till viss del även nya infallsvinklar avseende innehållet. Vi har frågat SBRs medlemmar

vad ni vill läsa om och hur ni vill få det presenterat. Vi har lagt örat mot branschen och lyssnat till vad som debatteras, vilka problem- och utmaningsområden som finns. Sist men inte minst har vi sökt det som är både roligt och intressant att få skriva om. Med SBRs mål att med Husbyggaren både vara en informatör, kommuni-

Magnus Janson

kontakta redaktionen … n  ... med tips, synpunkter eller frågor: redaktionen@husbyggaren.se

SBR-seminarier på Byggmässa Öresund SBR finns på plats på Byggmässa Öresund, som äger rum 23-24 april. I år står SBR dessutom för publika seminarier i två engagerande ämnen.

Morgan Runesson

Peter Holst

husbyggaren NR 1.2013 

katör och utbildare i ryggen har vi uppdaterat tidningen med några nya fasta avsnitt. I varje nummer presenteras en intressant yrkesgrupp i form av ett personporträtt. Vi vill få det extremt viktiga ämnet arbetsmiljö, säkerhet och hälsa högt upp på agendan och kommer därför skriva om det i varje nummer. Längre bak i tidningen hittar ni avsnit-

tet vi valt att kalla I praktiken, som är en praktisk och nyttig sida för er i branschen. Här ges råd om kniviga situationer, avtal och liknande. Som vanligt har Husbyggaren också möjlighet att publicera frågor och svar från juristerna på Foyens Advokatbyrå. Nytt är dock att du själv kan maila in din fråga till juristerna och få den publicerad i tidningen. Sammanfattningsvis vill vi göra Husbyggaren mer lättillgänglig, mer läsarorienterad och behålla den seriositet som SBR och tidningen vill stå för. Sedan årsskiftet har vi en ny samarbetspartner för tidningen med Chiffer Media AB. Chiffer har gedigen erfarenhet av tidningsproduktion och redaktionellt material, med alla kompetenser som krävs för att göra Husbyggaren till en riktigt bra tidning. Redaktör är Jill Windahl, AD är Anna-Karin Schröder, produktionsledare Susanne Bernhardsson, original Frida Töpel. I och med detta nummer påbörjar Husbyggaren sin nya resa, häng med!

Morgan Runesson och Peter Holst från SBRs entreprenadbesiktningsgrupp tillhör SBRs entreprenadbesiktningsgrupp och är experter inom sitt område. Med ett sakkunnigt perspektiv reder de under ­seminariet ut de viktiga frågorna kring entreprenadbesiktning och ger samtidigt en inblick i vad som avses med SBRs unika besiktningsmodell. Morgan Runesson och Peter Holst föreläser i Konferensrummet, onsdag 24 april 09.30

Felicia Oreholm är fotografen från New York som skolade om sig och blev expert på miljövänligt byggande med fokus på byggfysik, energieffektivisering och skadebesiktning. Nu är hon känd som SBR:aren som projekterade och byggde det Felicia Oreholm Sunda Huset – och för sina bejublade föreläsningar där hon med humor, passion och entusiasm berättar om ­bygget av detta hus med sin 40-punkters ­miljöprofil. Felicia Oreholm föreläser på mässans stora seminariescen onsdag 24 april kl 14.15.

Före och efter seminarierna finns föreläsarna i SBRs monter. Där kan du under mässdagarna ­också möta en rad andra representanter för SBR. Inbladat i detta nummer av Husbyggaren finns en folder med fribiljett och praktisk information om mässan.

51


NYTT FRÅN SBR

SBRs Expertgrupper

EB ÖB

Expertgrupperna samlar expertis inom entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvar

enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utvecklingen av teknik, marknad och lagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

KA

@ Har du frågor?

• Har du frågor till expertgrupperna eller vill medlem kontakta SBR. Mail info@sbr.se, Tel 08 - 462  17 90

SBR-modell för entreprenadbesiktning SBRs modell för entreEB prenadbesiktning kan beskrivas som ett ramverk som preciserar vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att en besiktning ska kunna anses ske enligt modellen. Det handlar bland annat om besiktningsmannens kompetens, ­metodik och avtalsförhållanden gentemot uppdragsgivaren. Ett första krav för att en besiktning ska kunna anses ske enligt SBRs modell är att besiktningsmannen är certifierad och eller godkänd av SBR och innehar medlemskap i SBR och SBRs entreprenadbesiktningsgrupp. Kompetenskraven innebär bland annat att besiktningsmannen ska ha ingenjörsexamen eller annan likvärdig utbildning och minst 5 års erfarenhet av kvalificerad arbets-

uppgift inom byggverksamhet. Ett andra krav är att följa SBRmodellen ­enligt de preciserade mallar som entreprenadbesiktningsgruppen har fastställt. I dessa beskrivs exempelvis hur besiktningsutlåtanden och ­dokument som rör kontraktsförhållanden med uppdragsgivare ska utformas. Besiktningsmannen beaktar SBRs etiska regler, vilket bland annat innebär att besiktningsmannen I förhållande till uppdragsgivare objektivt skall tillvarataga dennes intresse. Entreprenadbesiktning enligt denna modell innebär att uppdragsgivaren på ett säkerställt sätt får utförd den tjänst som överenskommits, och att besiktningen utförs fackmässigt av en oberoende besiktningsman som uppfyller högt ställda kompetenskrav.

Utvecklar och höjer din yrkeskompetens FRÅGA: Hur gynnas jag av medlemskap i EB-gruppen? Sven Olsson Medlemskapet fungerar som

ett personligt kompetensbevis, det bekräftar för kunder och omvärld att du uppfyller entreprenadbesiktningsgruppens särskilda krav och villkor. ­Medlemskapet ger också exklusiv tillgång till gruppens nätverk, expertrådgivning, marknadsföringsstöd och löpande information. Med andra ord ger medlemskapet dig chansen att utveckla och höja din yrkeskompetens och konkurrenskraft. Som expertgruppsmedlem kan du också engagera dig i gruppens arbete, och exempelvis vara med och utveckla metoder, teknik och påverka utvecklingen inom ditt yrkesområde. SBR

Vi på SBR värnar om ansvarskänsla och kvalitet i medlemmarnas yrkesutövningar"

hänt i vinter

Uppsala För eleverna på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik ordnades tillsammans med Uppsala Universitet. ■ Föreläsning om LOU, Lagen om Offentlig Upphandling, med advokat Maria Pedersen. ■ Föreläsning av VD Göran ­Johansson, Incit, om underhålls- planering av fastigheter. ■ Föreläsning av Peter Bratt, Länsförsäkringar, angående fuktskador i fastigheter. Utöver detta ordnades en redovisning av vad underhållsplanering av fastigheter innebär för Fastighetsägarnas, SBCs och UBCs medlemmar. Dick Söderholm

52

Stockholm Årets första medlemsträff Antal anmälda till årets första medlemsträff i Stockholm slog rekord med 57 personer. Ämnet var konsultavtal ABK, med Maria Pedersen och Jan Andersson från Advokatfirman Pedersen AB. Man belös vikten av tydliga avtal och att det åligger konsulten att avtal skrivs. Vidare föredrogs det om uppdelningen mellan fasta bestämmelser och täckbestämmelser samt om ansvar och konsultförsäkring. Tips: I Husbyggaren nr 2, 2010 finns vidare läsning i artikel ­gällande ABK 09. Uno Rydholm

Urban Tjernström, styrelseordförande SBR

Tack Carina Eriksson

Carina Eriksson Carina Eriksson har efter många år på SBRs kansli valt att gå mot nya utmaningar. Många är ni som har fått stöd i medlemsfrågor, i utbildningar av expertgrupper eller träffat ­Carina på mässor och symposier. Vi på

SBR är otroligt tacksamma och glada för den här tiden och önskar henne all lycka framöver. Carinas Sam Khorasani efterträdare blir Sam Khorasani, 27 år. Han har erfarenheter av ekonomi och marknadsföring och kommer närmast från auktionsbranschen där han arbetat med logistik och administration de senaste fem åren. Sam Khorasani tillträder den 1 februari 2013. "Det känns väldigt kul att börja på SBR, få nya ­arbetsuppgifter och utmaningar". Sam Khorasani

husbyggaren NR 1.2013


husbyggaren NR 1.2013 

53


2013_1  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you