Page 1

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

HUSBYGGAREN A NR 7 A 2012

1 1 1 0 9 6 2 0 0

7 12

Nedanstående är annons från Lättelement


www.bostik.se

www.fischersverige.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w


nr 7 B 2012 husbyggaren

1


www.lattelement.se Lite enklare helt enkelt.

2

Tel +46 660 822 20

info@m-l.se

Fax +46 660 822 28

www.lattelement.se

husbyggaren nr 7 B 2012


nr 7 · 2012 | Årgång 54 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Magnus Janson REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2013

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 9 v 14 v 22 v 38

Nr 5 v 44 Nr 6 v 48

TRYCKERI

Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

Sidan 4 Vi går mot en framtid av allt högre ljudmattor och allt flashigare visuellt bombardemang i utemiljöer. Det ökar behovet av lugna, ljud- och bildfria miljöer. En annan sak som ökar i samhället är gifter. Att produkter är försedda med nanopartiklar har idag blivit ett säljargument, utan att vi vet hur de pytte-, pyttesmå partiklarna påverkar oss i framtiden. Spruckna fasader har varit, och är fortfarande, ett bekymmer. Nu pågår studier för att se vilka vägar vattnet tar i putsade fasader. Foto: Andreas Falk

INNEHÅLL 4 10 12 16 18 20 24 28 32 36 38 40 47 52

Försök visar hur vatten tränger in via sprickor Värmepump och solceller minskar energibehovet Specialist sprider kunskap och erfarenhet i projekt Nedgrävt 36 meters rör förvärmer inluften Användning av brandfarlig cellplast bör stoppas Oklart vad nanopartiklar ger för hälsoeffekter Juridik: Lågenergihus kräver noga kontrollerad ventilation IT: Hur långt ska samhällets kontroll få sträcka sig? Form & Teknik: Kakafoni av ljud, ljus och bilder möter oss utanför dörren

Debatt: Analys bör styra renovering vid asbest eller mögel Debatt: Ny lagstiftning kan sätta fart på bostadsbyggandet Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

I nästa nummer: Infrastruktur och innemiljö Tidningen kommer vecka 9 nr 7 B 2012 husbyggaren

3


BYGGMETODER Kan vatten som tränger in genom sprickor i fasader nå den bakomliggande stommen? Försök har utförts för att se vilken väg vattnet tar i putsade fasader med stenullsisolering. De visar att vatten transporteras i både vertikala och horisontella isolerskarvar.

Försök visar hur vatten tränger in via sprickor

Problem med sprucken puts Problem med spruckna fasader har länge varit ett bekymmer. Till följd av detta startade forskning på området under senare delen av 1990-talet. Under ett antal år har LTH, materialtillverkare och entreprenörer samarbetat för att komma till rätta med problemen (Sandin 2008). Större förståelse för hur isolering, nätarmering samt puts fungerar har uppnåtts med konkreta resultat som följd, bland annat bättre bruk med minskad krympning, ökat fiberinnehåll, samt rekommendationer för var nätarmeringen ska placeras. Givetvis är det så att problem med sprickor än idag uppstår vid nyproduktion – om än i mindre utstäckning – samtidigt som det finns felaktigt utförda putslösningar i det befintliga beståndet. I värsta fall kan vatten tränga in till stommen och orsaka fuktrelaterade skador och försämra materialens värmeisoleringsförmåga. Många skäl till sprickor Orsaken till sprickbildning påverkas av en mängd faktorer, såsom: − brukets sammansättning, − dess konsistens, − handhavandet av bruket, − antal påslag, 4

− variationen av bruksmängd per ytenhet, − fasadens geometri, − isoleringens styvhet, − armeringsmängd, − placering av armering, − efterbehandling, − klimatet (under och efter härdning), − ytbehandling, och − underhåll.

Johan Jönsson är teknologie doktor i Ett system med så många faktorer som påverkar, bör vara robust och ”förlåtande”, det vill säga ha tillräckligt med marginaler för att minska risken (sannolikheten) för sprickbildning. För att utreda dessa frågor har ett experimentellt arbete genomförts vid Lunds tekniska högskola inom projektet ”Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem”.

Tjugo provkroppar I de inledande testerna har avsikten inte varit att kontrollera inverkan av sprickvidden på mängden vatten som tas upp av systemet, utan endast att konstatera vilka fenomen som inträffar, och vart vattnet tar vägen. Totalt 20 provkroppar i fyra olika uppsättningar har tillverkats. Materialen som har använts för provkropparna kommer från Weber, Paroc och Ejot & Avdel System AB, med underlagsbruk av typen Serpo 340 (Therm 340 Underlagsbruk*), isolerhållare Serpo 312 Fäste TB (Therm 312 Fäste TB*) samt Ejot IDK-T och stenullsisolering Paroc Fas 2 med tjockleken 50 mm. Produktbeteckningarna (*) är markerade enligt Weber, tidigare Maxit. Provkropparna är 200 mm breda och 500 mm höga. Underlagsbruket läggs på isolering och får härda cirka tre veckor innan testen utförs.

konstruktionsteknik och forskare vid Lunds tekniska högskola. Han arbetar 50 procent på högskolan och 50 procent som konsult och konstruktör.

FÖRFATTAREN

V

ad händer när en spricka i putsen utsätts för hydrostatiskt vattentryck? Kan vatten transporteras i isoleringen? Hur påverkar horisontella och vertikala isolerskarvar vattenledningen? Kan vatten transporteras i gränsskiktet mellan puts och isolering? Vad händer om vatten når isolerhållarna? Kan vatten nå bakomliggande stomme? I ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola har experimentella studier genomförts för att utreda dessa frågor.

FÖRFATTAREN

Av Johan Jönsson, tekn dr, Lunds tekniska högskola och Miklós Molnár, tekn dr, Lunds tekniska högskola

Miklós Molnár är teknologie doktor och arbetar som universitetslektor på Lunds tekniska högskola på avdelningen för konstruktionsteknik. Han forskar i huvudsak om rationell utformning och renovering av fasader.

Sprickan i putsen har en ”naturlig” form men har framställts genom att böja provkroppen till brott. Försvagningar har gjutits in i sidorna på provkropparna, alternativt med en geometriförändring i putsen och isoleringen, för att få sprickan i önskat läge. I de fall då en geometriförändring har utförts har tjockleken på isoleringen minskats från 50 till 38 mm, vilket innebär att tjockleken på putsen ökar från 13 till 25 mm. Vid sprickan limmas en Fortsättning s. 6 P

husbyggaren nr 7 B 2012


Med sikte på framtiden

SE MER: MED VÄRMEKAMERORNA FRÅN TESTO. 17 990:Top-of-the-line med hela 640 x 480 pixlar Med den vridbara displayen kan du se in i varje hörn: testo 890.

Väldigt mycket bildkvalitet för pengarna testo 875.

Mellanmodellen med mycket prestanda, nu till ännu lägre pris Med 320 x 240 pixlar, kan du upptäcka varenda detalj: testo 882.

031-704 10 70 · www.Nordtec.se

nr 7 B 2012 husbyggaren

5


P

behållare av plast fast för att möjliggöra vattenpåfyllning. Vattentrycket ovanför sprickan varierar mellan 15-50 mm (150500 Pa) beroende på sprickans form. Sprickan i putsen varierar mellan cirka 0.1-1 mm.

Fyra olika tester Fyra olika tester har genomförts, se figur 1. Test 1: Sprickan i putsen belägen cirka 120 mm ovanför geometriförändringen och isoleringen är indelad i fyra olika delar. Fyra provkroppar. Test 2: Sprickan i putsen sammanfaller med horisontell isoleringsskarv och isolerhållare. Två olika isolerhållare är testade, vardera fyra från Weber respektive Ejot. Test 3: Sprickan i putsen belägen cirka 120 mm ovanför geometriförändringen och isoleringen är indelad i tre olika delar. Fyra provkroppar. Test 4: Sprickan i putsen sammanfaller med isolerhållare. Två olika isolerhållare är testade, två från vardera Weber och Ejot. Ingen isoleringsskarv. Resultaten från testerna Test 1: Vattnet transporteras i vertikal isoleringsskarv från sprickan i putsen till botten på provkroppen. I ett av fallen, 1a, leds vattnet även från vertikal isoleringsskarv till horisontal skarv och droppar på baksidan av isoleringen. I 1d har en oavsiktlig spricka bildats i putsen vilket medför att vattnet letar sig ut till ytan på putsen och vätar denna under sprickan. Test 2: Spricka i puts och horisontell isoleringsskarv samt isolerhållare befinner sig i samma läge vilket medför att vattnet med lätthet rinner ut på baksidan av isoleringen. Mängden vatten som rinner ut är beroende av hur hårt pressad isoleringen är mot varandra. Som exempel är det stor skillnad på vattenflödet mellan 2f och 2g. Vad gäller 2f var isolerskivorna så hårt pressade att det var lättare för vattnet att transporteras mellan puts och isolering med droppar som följd, i underkant provkropp. På provkropp 2g finns en cirka 0.5 mm bred glipa mellan isoleringen, vilket medförde att vattnet rann ut i tunna strålar på baksidan av isoleringen. Mängden vatten som rinner ut på baksidan av isoleringen påverkas inte av vilken typ av isolerhållare som används. Test 3: I tre av fallen, 3b, c och d, transporterades vattnet mellan puts och isolering till verti6

Figur 1: Från vänster till höger, provkroppar som användes i test 1, 2, 3 och 4.

Figur 2: Resultat från test 1. Vänster bild betraktad framifrån, höger bild betraktad bakifrån. Pilar indikerar lägen för vattenläckage.

Figur 3. Resultat från test 2. Betraktad bakifrån. Pilar indikerar lägen för vattenläckage.

Figur 4. Resultat från test 3. Vänster bild betraktad framifrån, höger bild betraktad bakifrån. Pilar indikerar lägen för vattenläckage.

kal isolerskarv och ut i botten på provkroppen. Provkropp 3a skiljde sig från de övriga då vattnet endast transporterades genom gränsskiktet puts och isolering och på grund av oavsiktlig spricka även leder vattnet till ytan. Det sistnämnda gäller även 3b. Den stora skillnaden som kunde registreras är mellan grupperna 3a och b och 3c och d, och det gäller både respons

och mängden vatten som rinner ut på baksidan och under provkroppen. För gruppen 3a och b tar det cirka 30-60 minuter innan vattnet når botten på provkroppen medan det för 3c och d sker inom cirka tio sekunder efter påfyllning av vatten. Mängden vatten som rinner ut är också avsevärt större för dessa provkroppar. Fortsättning s. 8 P

husbyggaren nr 7 B 2012


Figur 5. Resultat från test 4. Betraktad bakifrån. Pilar indikerar lägen för vattenläckage.

Figur 6. Exempel på skillnader i hydrofobering av isolering. Första bilden a) uppvisar normalt beteende där vattnet ligger på ytan, b) visar område där hydrofobering saknas och vattnet rinner rakt igenom, c) baksidan på samma område.

Figur 7. Exempel på ”kanalsystem” orsakad av att bruket inte omsluter armeringsnätet.

Figur 8. Isolerhållare, Ejot IDK-T (vänster), Serpo 312 TB-fäste (höger).

P Test 4: För alla fyra provkropparna transporterades vatten mellan puts och isolering till botten på provkroppen. Inget vattenläckage uppstod vid isolerhållaren av typen Weber, provkropp 4a och b. För provkropp 4c och d skedde ett mindre läckage i form av enskilda droppar i anslutningen till isolerhållaren av typen Ejot.

Lärdomar från testen Vatten kan transporteras i gränsskiktet mellan puts och isolering. Vatten transporteras inte genom isolering, såvida inte felaktigheter i isoleringen finns. 8

Under tiden som försöken pågick upptäcktes att vissa områden i isoleringen faktiskt skiljde sig ifråga om hydrofobering. Figur 6a visar ett normalt område där vattnet inte tränger in i isoleringen medan 6b visar ett område vilket saknar hydrofobering och där vattnet rinner rakt genom isoleringen. Figur 6c visar baksidan på detta område. Vatten som transporteras mellan puts och isolering kan ledas till baksidan av isoleringen beroende på typ av isolerhållare eller om det finns skarvar i isoleringen. Mängden vatten som kan transporteras till baksidan av isoleringen är beroende av var sprickan i putsen är belägen i förhållande till isolerhållaren, skarvar i isoleringen samt eventuella glipor mellan isolerskivorna.

Kanalsystem bildas Den faktor som har största inverkan på vattenflödet i gränsskiktet mellan puts och isolering är förekomsten av eventuella håligheter. I många fall hamnar putsnätet nära isoleringen med följd att bruket inte omsluter nätet, se figur 7. På detta vis är det möjligt att små ”kanalsystem” bildas där vattnet har lätt att transporteras. Den sistnämnda faktorn är en trolig förklaring till varför provkropparna c) och d) i test 3 skiljer sig markant från de övriga både vad gäller flöde och den korta responstiden för vattenläckage. Två olika typer av isolerhållare testades och det visar sig att utformningen av dessa påverkar förmågan att leda in vatten till baksidan av isoleringen, se figur 8. Isolerhållaren till höger är utformad med en lutande kanal och perforerade väggar, vilket leder till att eventuellt inträngande vatten leds utåt. Traditionellt

utformade isolerhållare saknar denna funktion, vilket kan leda till att vatten leds in mot stommen. Undersökningen visar att det finns scenarion då vatten från slagregn kan tränga in bakom isoleringen till byggnadsstommen. I de presenterade försöken har vattnet tillförts genom sprickor genom förhållandevis högt hydrostatiskt vattentryck, vilket är en grov uppskattning av verkliga förhållanden. För att skapa mer verklighetstrogna förhållanden borde de redovisade testen upprepas där standarden SS-EN 1027 Fönster och dörrar – regntäthet – provningsmetod används, samtidigt som inverkan av sprickvidden studeras. Andra tester som skulle kunna utföras handlar om hur tjockleken på isoleringen och antal överlappande isolerlager påverkar. Flera lager borde öka chansen att inte få in vatten bakom isoleringen. En annan variant är att skarvarna mellan isoleringen utförs ”halvt-i-halvt” vilket gör det svårare för vattnet att leta sig fram till baksidan av isoleringen. Eftersom den testade isoleringen är hydrofoberad rinner vattnet på ytorna. Om istället den yttre delen av isoleringen, närmast putsen, inte är hydrofoberad, skulle eventuellt vattenläckage samlas i denna region för att under torra perioder torka ut.

Fler resultat kommer Nästa år kommer ytterligare resultat från projektet att presenteras. Dessa kommer att belysa fler beständighetsaspekter kring tilläggsisoleringssystemen puts på mineralullsisolering samt puts på ventilerad skiva. Resultat kommer att presenteras även från praktiska och teoretiska studier med tilläggsisolering av befintliga fasader med hänsyn till energibesparingar och innemiljöförbättringar. D Fotnot: Försöken vid Lunds tekniska hög-

skola ingår i projektet ”Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem”. Projektet finansieras av Centrum för energi- och resurseffektivitet i byggande och förvaltning (Cerbof) och Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), samt materialtillverkaren Weber Saint-Gobain byggprodukter AB. Referenser: Sandin, K. (2008) Sprickbildning i

puts på isolering – avslutande försök på provväggar. Lunds tekniska högskola, avdelning byggnadsmaterial, Rapport TVBM-3142, Lund.

husbyggaren nr 7 B 2012


BurÂsskolan

Best‰llare: Gˆteborgs Stad LFF Laila Ekef‰ll Utfˆrare: FC Mureri Peter Falk

` Skydd av betongkonstruktioner Stenimpregnering C1, Botniabanan, Gˆtatunneln

` Fuktskydd av byggnader Stenimpregnering C2

` VÂrd av kulturmiljˆobjekt Kalkstark Æ

©

Gˆtatunneln

ƒlvstranden

HSB Frˆlunda

Lindormsgatan pÂgÂende arbete

Utfˆrare: Edvardssons MÂleri AB 031-29 85 35

Utfˆrare: F‰stningen Mur & Bygg AB

` Betongskyddsf‰rg Concrete Pro

Nordisk Stenimpregnering AB har under ˇera decennier arbetat med att skydda byggnader och betongkonstruktioner mot skador. En viktig del har varit arbeten med att skydda kulturmiljˆobjekt runt om i landet. Fˆra att skydda byggnader och betongkonstruktioner mot fukt har vi tagit fram en produkt och metod med vattenavvisande impregnering som anpassas till den yta som ska skyddas. Detta ger ett bevisligen hÂllbart och effektivt fuktskydd under lÂng tid. Fˆr att fˆrb‰ttra kunskapen om byggnaders skydd deltar vi i forskningsprojekt inom fasad- och betongskydd tillsammans med bl a SP Sveriges tekniska forskningsinstitut/CBI,

Utfˆrare: O.A Tobiasson AB

Best‰llare: 7-Fast, Tommy Lewin tommy@lewin@7-fastab.se

Chalmers Kemi

Bost‰der BorÂs

lars.johansson@cbi.se, Hˆgskolan i BorÂs, jan.isberg@hb.se

Vi arbetar sedan lÂng tid med vÂrd av kulturmiljˆobjekt d‰r det, liksom vid alla entreprenader, ‰r av stˆrsta vikt att man anv‰nder r‰tta material. Dessutom mÂste det ˇnnas en fungerande kvalitetss‰kring och en god uppfˆljning av arbetet. Nordisk Stenimpregnering AB har utvecklat en metod fˆr att alltid kunna uppn ett optimalt resultat. I samarbete med SIFU, numera CRY-Consult AB har utbildning fˆr de nya entreprenˆrer som framtagits fˆr att arbeta med vÂra produkter. Fˆr mera information om mˆjligheter, material, metoder och utbildning fˆr utfˆrande: www.nsiab.com eller ring 0705-16 74 89, arne@nsiab.com, Kemi: johan@nsiab.com, Kvaliet: christer@nsiab.com

Best‰llare: Mathilda.Silva@cfab.chalmers.se Utfˆrare: Murbiten Mur och Puts AB

Projektledare: christer.nilsson@bostader.boras.se

Utfˆrare: NSIAB & Sand MÂleri

Tag g‰rna kontakt med oss fˆr en rÂdgivning!

Nordisk Stenimpregnering AB Harpogatan 4, 504 72 BorÂs ï Telefon 033-24 83 50 ï Telefax 033-24 83 60 ï arne@nsiab.com ï www.nsiab.com

Utbildare och Âterfˆrs‰ljare och av NSIAB:s produkter

CRY Consult AB

ET

FB

RG

B O L AG

Landalagatan 6 Borås Tel 033-41 33 13

Anders Rosdahl Tel 070-544 41 81

Turkiet Tommy Ahlstrˆm Tel 0706-93 08 90 tommy.ahlstrom@tecab.se

Christer Rydell Tel 033-13 03 14 c.rydell@swipnet.se

Ethem Muameleci Tel +46721 63 07 02 norrby1961@gmail.com

Utbildade och certiˇerade entreprenˆrer: BorÂs: FC Mureri BorÂs, Bengt Riis, tel 0705-74 57 73, Sand MÂleri, tel 033-20 29 90, TINI Bygghj‰lp & Sanering, Sami Trdevj tel 070-227 86 88, sami-tini@live.se, Sjuh‰rads Bygg AB, Anders Green, tel 0705-27 04 64, Gˆteborg: F C Mureri AB, Peter Falk, tel 070-925 51 25, Murbiten Mur & Puts AB, Mats Pettersson, tel 031 - 50 88 33, A.O Tobiasson AB, Peter Brettmark tel 0708-86 65 27, TvÂÂker: F‰stningen Mur & Bygg, Leo Zogaj, tel 0739-81 86 87, Uppsala: TECAB AB, Tommy Ahlstrˆm, tel 0706-93 08 90


BYGGMETODER Framtidens hus blir mest energieffektiva med värmepump och solceller ihop. Köpt el kan minska med tre fjärdedelar. Men då måste byggreglerna ändras så att även byggnadens hushållsel räknas in i definitionen av den specifika energianvändningen.

Värmepump och solceller minskar energibehovet

Jämför solel och solvärme Vi har utfört dynamiska simuleringar på en fiktiv energieffektiv byggnad, placerad i Stockholm, med ett bergvärmepump-, ett solel- och ett FTX-system. Samtliga komponenter i energisystemet bygger på idag kommersiellt tillgängliga produkter. Även en byggnad med ett solvärmesystem istället för solelsystem, men annars helt identisk med solel-byggnaden, har studerats. Ett sådant system kan dock inte motiveras i en byggnad med ett bergvärmepumpsystem. Detta beror på att den, från solvärmesystemet, levererade energin för tappvarmvattenberedning ska divideras med bergvärmepumpens värmefaktor för att få fram hur mycket sparad elektricitet solvärmesystemet ger. Det innebär att ju bättre värmefaktor bergvärmepumpen har desto mindre sparad elektricitet fås tack vare solvärmesystemet. Minskar behov av köpt el Värmeförlusterna från byggnaden tillsammans med tappvarmvattenbehovet uppgår till cirka 15 000 kWh per år och tillsammans med cirka 5 000 kWh hus10

hållselektricitet summeras det totala elbehovet i byggnaden till 20 000 kWh. Detta värmebehov är representativt för ett hus från 1980-talet eller för ett relativt stort nytt hus. Beräkningarna resulterar ändå i ett lågt behov av köpt energi tack vare de tekniska installationerna i byggnaden. Solelsystemet bör utformas för att spara elektricitet i byggnaden istället för att exportera genererad elektricitet till elnätet för försäljning. Om månadsvis nettodebitering införs betyder det att den månad med högst elgenerering jämförs med samma månads elanvändning och storleken på solelsystemet anpassas så nettot av använd elektricitet i byggnaden och tillförd elektricitet från solelsystemet är noll. I praktiken kommer husets elbehov och solcellernas elproduktion i juli månad att bestämma storleken på solcellsystemet. Utan nettodebitering blir ett lämpligt solelsystem litet. Anledningen till att solelsystemet ska dimensioneras för att undvika nettoöverskott är att priset för köpt elektricitet är betydligt högre än priset för såld elektricitet. Bergvärmepumpsystemet bör dimensioneras för 100 procent av byggnadens värmeeffektbehov för att undvika att en elpatron tar en del av lasten vid höga värmeeffektbehov. Bild 1 visar förhållandet mellan använd och genererad elektricitet i den fiktiva byggnaden på månadsbasis.

Byggregler bör revideras Boverkets byggregler måste revideras för att ett solelsystem, med nettodebitering, ska kunna utnyttjas fullt ut för att minska byggnadens energianvändning. Detta beror på att den genererade elektriciteten enligt dagens regler får reducera byggna-

Björn Karlsson är professor i energiteknik på Mälardalens högskola, där han utvecklar energisystem med hög andel solenergi. Han var tidigare solenergiexpert hos Vattenfall i 25 år.

FÖRFATTAREN

E

uropeiska parlamentets direktiv om byggnaders energiprestanda fastslår att alla nya byggnader ska vara nära-nollenergibyggnader till år 2020 samt att dessa ska använda förnyelsebara lokala energikällor. Samtidigt har den svenska regeringen tillsatt en utredning som ska utarbeta ett förslag för införande av nettodebitering för bland annat solelsystem. Detta leder till att en framtida näranollenergibyggnad med solceller och bergvärme blir intressant för att minska köpt energi till byggnaden samt att maximera andelen solel i byggnadens energisystem.

FÖRFATTAREN

Av Björn Karlsson, professor, Mälardalens högskola och Richard Thygesen, doktorand, Mälardalens högskola

Richard Thygesen är doktorand på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling vid Mälardalens högskola. Han forskar på att maximera andelen solenergi i enfamiljshus.

dens specifika energianvändning i den mån byggnaden kan tillgodogöra sig den. Det betyder att byggnaden måste kunna tillgodogöra sig elektriciteten i samma stund som den genereras i solelsystemet. I Boverkets definition av byggnadens specifika energianvändning ingår i stort sett tillförd energi för uppvärmning och tappvarmvattenberedning.

Hälften ersätts med solel Enligt vår mening bör definitionen av byggnadens specifika energianvändning ändras så att även hushållselektriciteten ingår. Om detta inte görs men bygghusbyggaren nr 7 B 2012


Bild 1. Totalt elektricitetsbehov i byggnaden samt genererad solel.

Bild 2. Totalt köpt elektricitet till byggnaden. Tabell: Richard Thygesen

Tabell: Richard Thygesen

reglerna ändå ändras så att all genererad elektricitet från solelsystemet får reducera byggnadens specifika energianvändning, kommer detta att leda till ett negativt värde på energianvändningen. Det beror på att det, med månadsvis nettodebitering, är möjligt att installera ett stort solelsystem utan att få ett nettoöverskott i byggnadens energisystem. Solelsystemet blir så stort att den genererade solelen överstiger byggnadens behov av elektricitet för värme och tapp-

nr 7 B 2012 husbyggaren

varmvatten. Om byggreglerna revideras och nettodebitering införs är det möjligt att med vårt förslag till utformning av framtidens energieffektiva byggnader uppnå energisystem i byggnader där cirka hälften av all inköpt elektricitet ersätts med solel.

Bergvärme och solel bra ihop Den totala mängden köpt el på årsbasis till en energieffektiv byggnad med vårt förslag till utformning blir cirka 5 000

kWh inklusive hushållselektricitet. Det är alltså möjligt att reducera den köpta elektriciteten i byggnaden med 75 prcent. Bild 2 visar behovet av elektricitet på månadsbasis med solelen avräknad. Relativt höga andelar solel kan även uppnås i befintliga byggnader och speciellt i byggnader där ett bergvärmepumpsystem redan är installerat. Preliminära beräkningar visar att cirka 40 procent av inköpt energi kan ersättas med solel i sådana byggnader. D

11


BYGGMETODER Byggbranschen måste på allvar ta itu med sitt sätt att hantera vunnen erfarenhet. Inte minst slutkunden förväntar sig det. Att medvetet välja vem som för kunskap vidare i organisationen, och att välja rätt kommunikationskanal, är en god start.

Specialist sprider kunskap och erfarenhet i projekt

Skjuter ifrån sig Det är genom relationer som kunskap överförs och detta avgör också om man tar till sig andras kunskap och erfarenheter eller inte. I branschen, både i produktions- liksom inom tjänstemannaleden, upplevs ofta hindret att något inte används då man själv inte har varit delaktig i framtagandet av lösningen: ”Not invented here”-syndromet. Hinder som man hänvisar till kan vara: − Geografiska: ”Jaha, nu har 08-orna kommit på något smart igen.” − Organisatoriska: ”Nu har konstruk12

I en större helhet, vare sig det är inom företaget, inom projektet eller inom branschen kan detta få konsekvenser på helhetslösningen som blir svåra för individen att överblicka. En suboptimering där personliga intressen kan spela ett stort avgörande inträder ofta, och tidsfaktorn ska inte heller förringas.

Budskap till rätt mottagare Hur ska då kunskap kunna erhållas och nyttjas för att företagen ska kunna utvecklas, öka konkurrenskraften samt minska risken för att branschen inte ånyo ska dras med negativa rubriker? Om vi hade kunnat svara på detta med ett enkelt rakt svar hade det säkert varit beundransvärt, om än inte helt trovärdigt. Vi kan dock göra följande reflektioner: Beroende på ramverk, det vill säga den grupp med aktörer man samverkar med för att realisera ett projekt, i en organisation eller i en bransch, tar eller får olika personer olika roller för kunskapsdelandet. I vissa fall agerar personen som en ren expert med unik kunskap/kompetens. Uppdraget denna person har är att kunna tillhandahålla de beslutsunderlag som krävs för uppgiftens utförande. Men för att uppgiften ska kunna lösas är detta inte nog. Det krävs också en person vars roll är att ta emot detta underlag och tillsammans med övrigt material syntesera, presentera och distribuera denna information till rätt mottagare och därigenom driva arbetet framåt. Fortsättning s.14 P

Christina Claeson-Jonsson är teknisk specialist på NCC Teknik i Göteborg. Hon medverkar och leder nationella och europeiska projekt inom industriellt byggande, energieffektivisering och störningsfritt anläggningsbyggande.

FÖRFATTAREN

Vem överför kunskap En första fråga man kan ställa sig är hur man kan föra vidare kunskap och vem som gör detta. Karin Johansson har i sin licentiatuppsats studerat hur specialisten agerar som kunskapsbärare i samband med energiutmaningens omhändertagande inom byggsektorn (Johansson, 2012). Genom ett stort antal intervjuer och workshops har hon kommit fram till att vem som förväntas vara kunskapsbärande specialist inte nödvändigtvis behöver vara formellt utnämnd att axla den rollen, utan att informella roller har stort avgörande.

tören fått fnatt, så här brukar vi ju aldrig göra på bygget.” − Ekonomiska, på kort sikt: ”Lösningen funkar säkert men med mina lokala kontakter kan jag köpa spik mycket billigare.”

Karin Johansson har flera års erfarenhet av miljöarbete inom svensk byggsektor. Hon har lagt fram en licentiat avhandling på Chalmers som lyfter fram mekanismer och möjligheter för att stödja kunskapsdelning i projektbaserade organisationer.

FÖRFATTAREN

M

ånga företag jobbar idag med en ökad standardisering, industrialisering, logistik och inköp med en ökad fokus på energi och miljö. Denna ambition ställer höga krav på erfarenhetsåterföring, något som byggbranschen alltid haft problem med. Dessutom krävs ny kompetens i och med att kraven från beställare och slutanvändare ändras. En insikt om att en förändring krävs finns men frågan är hur man ska kunna organisera sig för att möjliggöra denna förändringsprocess?

FÖRFATTAREN

Av Christina Claeson-Johnsson, tekn dr, adjungerad professor, NCC Teknik och Chalmers, Pernilla Gluch, docent, Chalmers och Karin Johansson, tekn lic, Chalmers

Pernilla Gluch är docent i Construction Management på Chalmers. Hennes forskning behandlar organisatoriska strukturer, mekanismer och sociala mönsters påverkan på hur strategiska förändringsåtgärder hanteras i organisationer.

husbyggaren nr 7 B 2012


nr 7 B 20 2012 12 husbygg husbyggaren ggar aren e

13


P

En viktig uppgift för denna person blir då att verka som kunskapsbärare mellan olika aktörer. Detta är en roll som ofta formellt faller på stödfunktioner, tekniska konsulter och forskare. I många fall så märker man, inte minst i forskningsoch utvecklingsuppdrag, att goda resultat tas fram men att dessa resultat senare inte blir implementerade; resultaten blir hyllvärmare.

Hyllvärmare blir kioskvältare Hur gör man hyllvärmare till kioskvältare? Först och främst, i enlighet med resonemanget ovan, kan man fråga sig om samma person som har tagit fram utvecklings- och forskningsresultaten även bör sköta implementeringsprocessen? Är dessa personer lämpade att ta sig an en implementeringsroll? Det är även önskvärt att man i ett tidigt skede identifierar mottagare av informationen, men även reflekterar över hur den ska utformas och tillhandahållas och utav vem. Ett exempel är nätverket Milparena. Milparena är en sammanslutning av olika fastighetsaktörer. Uppgiften var att demonstrera energieffektiva lösningar med stöd av ett nätverk av forskare. Genom att studera kommunikationen aktörerna emellan kunde följande slutsatser dras: − Möjligheten att verka som kunskapsbärare mellan olika professionella grupperingar och organisationer berodde på huruvida man ansågs kompetent av övriga medverkande aktörer. − Om man kunde verka som kunskapsbärare i ett visst sammanhang var beroende av det personliga intresset för frågan, samt om man lyckades förmedla detta till övriga aktörer. − Rollen som kunskapsbärare är dynamisk och kan därmed förskjutas till en annan individ under tidens gång. − Sambandet mellan individen och det sociala sammanhanget hade större betydelse för delande av kunskap än vilken formell roll man hade. − Spridningen av kunskap mellan grupperingar ökade om det fanns en delad förståelse för problemen samt ett delat egenintresse för sakfrågan. − Detta intresse förstärktes då det erbjöds utrymme – tid, pengar och rum – så att en gemensam meningsskapande process kunde ske. Pilotprojekt som utvecklingsarena och ”mötesplats” visade sig möjliggöra detta utrymme för socialt samspel mellan olika professionella 14

En bro, en länk, en mäklare… Det behövs något eller någon som slussar information mellan högskola och näringsliv för att den kunskap som skapas ska gå från att vara hyllvärmare till att bli kioskvältare.

grupperingar och organisationer. − Genom att erbjuda resurser i form av tid och pengar, men även uppmärksamhet, från organisation och omvärld, bidrog pilotprojekten även till en ökad motivation hos de som medverkade i projektet.

Mäklarfunktion behövs I ett annat exempel studerades en konceptutveckling, och liknande mönster kunde ses. För att få tillgång till rätta mottagare krävs en mäklare som slussar informationsflödet vidare. Detta illustrerar också möjligheten att kunna implementera resultat från det externa nätverket, till exempel från högskolan, genom att ha en länk mellan de två områdena akademin och näringslivet. Det är vår uppfattning att en forskarutbildad person verksam inom näringslivet har sin tydliga roll och uppgift att agera som en bro mellan dessa två världar! En sådan organisering har stora möjligheter att skaffa sig stora konkurrensfördelar. Studien visar även att samarbete inom ramen för pilotprojekt, där praktik och akademi möts, utgör ett fruktbart tillvägagångssätt för att skapa en stimulerande miljö för delande av kunskap. Välj kommunikationssätt I en kår bestående av mestadels ingenjörer tenderar fokus att läggas på teknikoch verktygsutveckling för att lösa nya problem och frågeställningar. Vi menar dock att för att kunna genomföra en större förändring är detta inte nog. Ett större fokus krävs, som ovan beskrivits, på beteendefrågor och förståelse för hur man skapar utrymme för, och nyttjar, individens kunskap till organisationens bästa.

Detta innebär att göra mer medvetna val när det gäller vilka kommunikationskanaler som används för att sprida kunskap. Om personliga möten och prat är det vedertagna kommunikationsmedlet i en viss gruppering så skapa utrymme för personliga möten och prat! Det innebär också att öka förståelsen för vilka faktorer som möjliggör ökad social interaktion och kunskapsutbyte samt betydelsen av dem. Genom att också inse att olika medarbetare har olika funktioner, även inom kunskapsöverföringsprocessen, skapas en organisation som flexibelt kan anpassa sig till nya förutsättningar och därmed ta nya marknadsandelar! Fotnot:

Studien har finansierats av Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF, samt Centrum för management i byggsektorn, CMB. Referenser:

Gluch, Pernilla; Johansson, Karin; Räisänen, Christine (kommande): Knowledge Sharing and Learning Across Community Boundaries in an Arena for Energy Efficient, Journal of Cleaner Production. Johansson, Karin (2012): Knowledge Sharing Across Professional Boundaries in Construction: Facilitators and Hindrances, Chalmers repro, Göteborg. Johansson, Karin (2010): Knowledge management i byggindustrin: en förstudie med fokus på kunskapsbärare vid standardisering av produkter och processer i byggandet. Chalmers repro, Göteborg.

husbyggaren nr 7 B 2012


nr 7 B 2012 husbyggaren

15


BYGGMETODER Hur bygger man energieffektivt i kalla klimat? Energiåtgången undersöks nu i sex nybyggda lågenergihus i Umeåtrakten. Ett 36 meter nedgrävt rör för inluften ger oväntat bra effekt. För att utreda hur klimatskalen klarar fukt måste husen följas länge.

Nedgrävt 36 meters rör förvärmer inluften Av Margot Granvik, redaktör

Tilluften förvärms Bröd Mercury Ej indrag Bröd Mercury Ej Det indrag enfamiljshus Bröd Mercury somEj visar indrag. bäst resultat hittills BrödärMercury villa Falk,Bröd som är Mercury en enfamiljsBröd villa Mercury på 175Bröd kvm Mercury i Sikeå. Bröd Mercury Bröd Villan Mercury värms upp av en vattenmantlad pelletskamin och sju kvm solfångare. Mellanrubrik Värmen distribueras via vattenburen golvvärme. Bröd Mercury Grunden Ej indragär Bröd isolerad Mercury med Ej 306 indrag mmBröd foamglas. Mercury Ej indrag. Inkommande Bröd Mercuryuteluft Bröd förvärms Mercury Bröd i ett 36 Mercury meter långt Bröd rör. Mercury 30 meter Bröd med Mercury en diameter Bröd Mercury på 0,2 meter är nergrävd i marken påSlutfyrkant 1,5 meters djup, [D] föregås och sexavmeter, halvfyrkants med en diameter luft (alt-mellanslag). på 0,16, är D lagd under husets grund. Detta verkar ge bra resultat för under år 2011 uppmättes ingen elektrisk eftervärmning av tilluften, trots att det som lägst blev dygnsmedeltemperaturer på -25 grader Celsius under vintern. För år 2011 blev den totala energianvändningen för villa Falk, inklusive hushållsel på 3 256 kWh, 14 121 kWh. En intressant lösning för villa Falk är att man i stället för konventionell WC16

lösning valt att utrusta bostaden med en Separett toalett. Urin separeras till en betongtank på 2,6 m3.

Tio meter rör är nergrävt Villa Pettersson är en enfamiljsvilla på 139 kvm, delvis byggd i två plan, med ett yttertak belagt med torv. Grundplattan är i betong och i grunden finns ett 300 mm tjockt cellplastlager. Stommen är dubbel regelstomme i trä. Villan värms med elektrisk vattenburen golvvärme i badrum och hall och eftervärmning av tilluft i värmeväxlare. Ventilationssystemet är ett till- och frånluftssystem med värmeväxlare och eftervärmare. Intaget av uteluften sker genom ett tio meter långt rör som är nergrävt 0,7 meter djupt. Den totala energianvändningen, inklusive hushållsel på 3 257 kWh, uppgick under år 2011 till 16 492 kWh.

nyttja solens värme. Villan är ansluten till fjärrvärmenätet för tappvarmvatten och värme. En värmeväxlare och en eftervärmare som är kopplad till fjärrvärmesystemet ingår i ventilationssystemet. Grunden är isolerad med 400 mm cellplast och väggarna har ett skikt på 370 mm lösullsisolering av träfiber. Familjen flyttade in hösten 2011 och Diana Avasoo Bildtext Bildtext Bildtext energiåtgången är ännu oklar. Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext

FÖRFATTAREN

F V

ör två brödår merc. sedan kapitäler inleddes föreprojektet gås”Energieffektivt av Standardartikel byggande Anfang.i kalltDärefter klimat”.Bröd SyftetMercury. var att underBröd sökaMercury hur klimatskal Ej indrag fungerar Bröd Meri ett kallt cury klimat. Ej indrag. Sex Brödbyggnader, Mercury Ej fyra indrag enfamiljshus Bröd Mercury samt två Ej indrag flerbostadshus, Bröd Mercury uppfördes Ej indrag. i Umeåtrakten. Bröd Mercury Alla var Ejså indrag kallade Bröd lågenergihus. Mercury Ej indrag I taktBröd medMercury att husenEjblev indrag. inflyttningsklara, Bröd de Mercury första under Bröd hösten Mercury 2010 och Bröd de sista Mercury under Bröd sommaren Mercury2011, Bröd påbörjades Mercury omfattande Bröd Mercury mätningar. Bland annat så mäts energianvändningen för värme och tappvarmvatten, • Bröd Mercury Hängande och fuktnivån indrag. på Bröd olika djup Mercury i klimatskärmen. Hängande indrag. Även värmeväxlare, • Bröd värmepump Mercuryoch Hängande solvärmeindrag. utvärderas. Bröd De Mercury första Hängande resultaten redovisas indrag. i rapporten • Bröd ”Energieffektivt Mercury Hängande byggande indrag.i Bröd kallt klimat”. Mercury Hängande indrag.

Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext

Bergvärmepump i garaget Villa Carlstedt är en tvåvåningsvilla på 217 kvm, byggd på en betongplatta på mark som är isolerad undertill mot mark med 300 mm cellplast, och med en regelstomme i trä. Yttertaket har takpannor i betong. Villan värms av en bergvärmepump som placerats i garaget, med vattenburen golvvärme på bottenvåningen och vattenradiatorer på övervåningen. Villan har ett ventilationssystem med till- och frånluft och roterande värmeväxlare. År 2011 var den totala energianvändningen 26 294 kWh, med hushållsel på 6 083 kWh inräknad.

Kantelement isolerar Bildtext Det ena flerfamiljshuset är ett tvåvåningshus på 562 kvm med sex lägenheter. Stommen är i betong med utfackningsväggar, och grunden är en 120 mm betongplatta på mark, lagd på en 200 mm markisolering, samt även isolerad med kantelement. Fjärrvärme står för tappvarmvatten och värme. Ett gemensamt luftbehandlingsaggregat med roterande värmeväxlare återvinner värme i frånluften och värmer ingående tilluft med fjärrvärme. Den totala energianvändningen för år 2011, med hushållsel på 19 356 kWh, är 64 364 kWh. Det andra flerbostadshuset som ingår i projektet är ett 959 kvm stort tvåvånings lägenhetshus för äldreboende med tolv lägenheter. Det är byggt med Masonites flexibla byggsystem. Grunden är en betongplatta, på 300 mm markisolering. Fjärrvärme svarar för tappvarmvatten och värme. Varje lägenhet har fläktstyrd till- och frånluft. Energianvändningen år 2011 blev 100 970 kWh, med hushållsel på 23 508 kWh inräknad.

Fönster mot söder Den fjärde enfamiljsvillan som ingår i Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext projektet är enBildtext tvåvåningsvilla på 270 Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext kvm med de flesta fönster åt söder för att Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext

Fuktvandring tar tid En viktig fråga för projektet är att undersöka hur husens klimatskärmar klarar fukt. De kontinuerliga fuktmätningarna Fortsättning s. XX Pi husbyggaren nr 7 B 2012


Uteluften tas in genom ett tio meter långt rör. Foto: Christer Johansson

Villa Falk använder minst energi för uppvärmning. Tilluften förs in genom ett 36 meter långt rör, varav 30 meter är ligger nergrävt 1,5 meter i marken. Solfångare på taket bidrar till uppvärmningen. Foto: Sune Falk

Bergvärmepump i garaget. Foto: Christer Johansson

Flerfamiljshus i betong. De sex lägenheterna har gemensam luftbehandling. Foto: Erik Eklund

husens klimatskärmar visar att som det ser ut idag så löper inget av husen någon risk för röt- eller mögelangrepp. Men här påpekar rapportförfattarna att fukttransport i material är en tidskrävande process och att man måste göra mätningar under lång tid för att kartlägga hur fukt tar sig fram i olika isolermaterial. Mätningarna i de fyra enfamiljshusen och två flerbostadshusen fortsätter.

Olika täta Husens klimatskärmar har ungefär likvärdig isolerstandard, men mätningarna visar att husen är olika täta. En iakttagelse är att när husen görs termiskt likvärdiga, det vill säga att de har samma innetemperatur, luftomsättning och energianvändning för eftervärmning av tilluft, så håller sig den specifika värmeanvändningen, exklusive tappvarmnr 7 B 2012 husbyggaren

vatten, inom ett ganska snävt intervall: 66-74 kWh/m2 och år. Mätningarna för enfamiljshusen visar på otätheter på 0,15, 0,25, 0,34 och 0,37 l/s och m2, där motsvarande specifik värmeanvändning är 74,1, 66,2, 72,3 och 73,7 kWh/m2, år. Flerbostadshusen visar otätheter på 0,05 och 0,64 l/s per m2, som motsvaras av 68,4 och 68,5 kWh/m2 och år. Alltså verkar de uppmätta otätheterna inte ha en entydig betydelse för värmebehovet. D Fotnot:

Fönster mot söder, och fjärrvärme, står för värmen. Foto: Christer Johansson

Det största huset i projektet; ett tvåvåningshus med tolv lägenheter för äldre. Foto: Christer Johansson

Rapporten ”Energieffektivt byggande i kallt klimat” är skriven av Ronny Östin, Erik Eklund och Christer Johansson. Utvärderingsprojektet har finansierats av Cerbof, IQ Samhällsbyggnad, Umeå kommun, Umeå energi, länsstyrelsen i Västerbotten och Robertsfors kommun.

17


INNEMILJÖ Cellplast ska bort från Basta. Det är oljebaserat och brandfarligt. Och isoleringen är inte alls lika bra i verkligheten som lambdavärdena i laboratoriemiljö. Det menar Åke Mård, miljöhuspionjär i Sundsvall. Många håller med, men oenigheten är stor.

Användning av brandfarlig cellplast bör stoppas Av Fredrik Lundberg, frilansjournalist

B

yggmästare Åke Mård är lågenergibyggare i Sundsvall och en ivrig förespråkare för hård isolering av cellglas, med den egna patenterade Koljern-tekniken, se Husbyggaren nummer 7 2010. Han dömer ut alla cellplasterna: EPS (frigolit), PIR och PUR (polyuretan) och vill ha bort dem från databasen Basta, som listar miljöacceptabla byggmaterial. – Det är bra material för produktförpackningar, men inte som byggmaterial, säger han. – Vad är Basta till för? Varför ska branschen själv utreda material som de själva använder eller till och med tillverkar?, frågar han.

Myror äter hål på plast Energieffektiviteten ger Åke Mård inte mycket för. De fina lambdavärdena gäller bara i labb. När plasten ligger mot betong, suger betongen åt sig fukt som en svamp. Det ger mögel. Vidare trycks plasten ut och in av vind, lågtryck och högtryck, och då rör sig också luften istället för att stå stilla och isolera. Det finns också myror i de flesta husgrunder, och 80 procent av grunderna innehåller cellplast. Myrorna kan äta hål genom plasten, så den smulas sönder. – Och då är det ingen isolering, säger Åke Mård. Av samma skäl – att plasten riskerar att åldras – underkänner han också argumentet att den är billig. – Det är initialt billigt, men på bara tio års sikt blir det dyrt i underhåll och energi. Omdiskuterad brandrisk Brandrisker med cellplast är ett mycket omdiskuterat ämne. – Det finns ingen statistik som visar att vi har fått fler bränder på grund av cellplast, säger Pontus Alm på branschorganisationen Plast- och kemiföretagen. 18

Han bestrider också att cellplasten åldras på ett skadligt sätt, annat än att den blir styvare, och hänvisar till att det finns cellplast i vägar i Norge från 1970-talet och att man där inte sett någon försämring av isoleringen. Cellplast har många fördelar, enligt Pontus Alm: – Den tar inte upp fukt, den sjunker inte ihop, den ger effektiv isolering, dammar inte och är lättbearbetad, säger han. Enligt Pontus Alm är de farliga gaserna vid brand i cellplast inte värre än gaser från ofullständig förbränning av trä. – Den farligaste är kolmonoxid, att folk kvävs.

Tar fram klarare regler Plasten ska alltid vara skyddad, av gips, betong eller plåt, enligt Boverkets byggregler, och då har den bra brandsäkerhet. Förbättringar behövs dock och Plastoch kemiföretagen samarbetar med Brandskyddsföreningen, bland annat om klarare regler för heta arbeten i närheten av cellplast; att det alltid ska finnas två portabla brandvarnare och släckutrustning. Det behövs enligt Pontus Alm också förbättringar i att hantera cellplast på byggen, bland annat genom att man har tillräckligt avstånd till nästa byggnad så att en brand inte kan sprida sig dit. Droppar sprider brand Åke Mård har noterat samma problem: – Om du går på ett bygge... det är rena döden, säger han med hänvisning till de stora mängderna oskyddad cellplast som ofta ligger där. Brandskyddsföreningen, en organisation som bland annat stöds av försäkringsbolagen, är inte entusiastisk över cellplast. – Vi ser helst att man använder andra isoleringsmaterial. Men om man gör det

ska man vara medveten om riskerna, säger Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen. – Polyuretan brinner inte, det förkolnar. EPS är det värsta, det är en termoplast som smälter och dropparna sprider branden. – Särskilt farligt är det om man tilläggsisolerar och boende är kvar i byggnaden, framhåller han. – Brandsäkerheten blir bättre om man tillsätter flamskyddsmedel, men då får man en miljöpåverkan, säger Lars Brodin. Cellplast i tak används mest i lokaler, så det handlar sällan om personskador, men det blir svårsläckta bränder, uppger Lars Brodin.

Giftig rök bildas Brandskyddsföreningen har också fått visst stöd från Räddningsverket, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som år 2008 gav ut en mycket kritisk PM, som underkänner byggbranschens kunskaper om de olika materialens brandegenskaper. Försäkringsbolagen är också bekymrade: ”Cellplast är bensin i fast form och gör att en liten delskada slutar i en totalskada” citeras Hans-Eric Zetterström, Länsförsäkringar, i en artikel i Brandskyddsföreningens tidskrift Brandsäkert 2011. – Det finns en risk med de byggnaderna, instämmer Lennart Kvist, riskingenjör vid Folksam. När det brinner kan det brinna otroligt mycket och bildas giftig rök. – Det tar vi med i riskpremiebedömningen. Han erinrar sig en garagebrand i Vallentuna år 2007, då en person dog av röken. Garaget hade cellplasttak, som byggts enligt byggreglerna, men som vid tillfället höll på att renoveras. En stor plastyta var blottad och det ledde till en mycket dramatisk brand. husbyggaren nr 7 B 2012


Branden i Mjölby – olika röster om plastens roll Den 3 mars 2012 brann ett flerfamiljshus från 1970-talet i Mjölby. En femårig flickas lek med eld orsakade troligen branden. Hon blev rädd och gömde sig under en säng och dog av gaserna. De tre översta våningarna blev totalt utbrända, men ingen annan skadades svårt. I huset var väggarna isolerade med EPS-plast, vilket föranledde vitt skilda tolkningar: – En trolig anledning till det snabba brandförloppet är att man använt cellplast (EPS) som isoleringsmaterial i byggnaden. – Vi har varnat om att fler sådana här händelser kommer att ske och har bävat inför den dag nästa brand inträffar. Brandskyddsföreningens pressmeddelande, 2012-03-03

Brandriskerna med cellplast är omdiskuterade. Foto: Shutterstock

– I det aktuella fallet hade troligen inte cellplasten något att göra med de personskador som inträffade. Däremot bidrog den säkert till den omfattande brandspridningen i byggnaden. Michael Strömgren, SP Brandteknik, blogg, 2012-03-07

Folksams villaförsäkringar har däremot inte skilda premier beroende på isolermaterial, det gäller enbart för lokaler.

Konsumenten avgör Åke Mård menar att försäkringsbolagen alltid borde ta hänsyn till material och konstruktion i premiesättningen och pekar på att Länsförsäkringar i Stockholm ett tag var inne på den linjen. Han anser också att det är logiskt för bankerna att sätta räntan lägre för välbyggda hus. Åke Mård har minst sagt lång praktisk erfarenhet att bygga, eftersom han hållit på sedan han började som snickarlärling år 1958. Men han efterlyser mer teori och forskning kring husens klimatskal och hur de beter sig i verkligheten. nr 7 B 2012 husbyggaren

Nu pågår, påpekar han, studien ”Energieffektivt byggande i kallt klimat” vid Umeå universitet av Ronny Östin med flera, där man forskar på just klimatskal sedan ett par år (se föregående artikel i detta nummer av Husbyggaren). En delrapport kom i våras och visade på goda resultat för nya passivhus, däribland ett som Åke Mård byggt med cellglas. Forskning om hur klimatskal beter sig över en längre tid finns däremot inte, så vitt Åke Mård känner till. – Vi har ju byggt hus i över hundra år! Åke Mård tror att frågan till slut kommer att avgöras av konsumenterna, att folk vägrar att bo i hyresfastigheter, och även hotell, med cellplast, för att om det brinner kanske de inte hinner ut. D

– Cellplast som användes som isolering i fasaden fattade också eld. Men den påskyndade inte spridningen till några andra lägenheter. Mikael Adolfsson, ställföreträdande räddningschef till Norrköpings Tidningar, 2012-03-08

– Det är dags att sätta ned foten. Genom att alltid välja obrännbara material framför brännbara i byggnaders fasader och takkonstruktioner kommer vi att slippa läsa om tragedier som den i Mjölby i framtiden. Conny Pettersson, Vd Swedisol, Sveriges mineralullsproducenters branschorganisation, debattartikel i Östgöta Correspondenten, 2012-03-16

19


INNEMILJÖ Att partiklar kan påverka vår hälsa visste man redan på 1700-talet, och att detta även gäller nanopartiklar är man idag säker på. Men mekanismerna bakom är fortfarande okända. I väntan på att hälsoeffekterna utreds finns det dock några saker vi kan göra.

Oklart vad nanopartiklar ger för hälsoeffekter Av Jenny Rissler, teknisk doktor, Lunds universitet och Aneta Wierzbicka, teknisk doktor, Lunds universitet

Samma påverkan som asbest? Att luftburna nanopartiklar kan ha en negativ påverkan på vår hälsa har under den senaste tiden gjorts aktuellt i flera sammanhang. Som ett exempel kan nämnas att WHO nyligen klassificerade dieselavgaser som cancerframkallande. Det har även kommit forskningsrapporter om att vissa typer av kolnanorör, vilka blir allt vanligare i produkter, kan ha liknande effekter på lungan som asbestfibrer. Fastnar i alveolerna Nanopartiklar definieras ofta som partiklar med dimensioner mindre än hundra nanometer (under en tiotusendels millimeter). Denna definition är rätt generell och inkluderar många typer av partiklar – allt från kolnanorör till havssalt, där det sistnämnda troligtvis inte har någon märkbar negativ effekt på vår hälsa. Just på grund av sin storlek har nanopartiklar förmågan att följa med luften 20

Filter minskar halter utifrån I industriländerna tillbringar vi i genomsnitt 65 procent av vår tid hemma. Om vi även inkluderar tiden vi är i andra inomhusmiljöer såsom arbetsplatsen, skolan, affären, eller restauranger så blir det nära 90 procent. Alltså är luftkvalitén inomhus till stor del avgörande för det som vi får i oss genom inandning. Partiklarna i vår inomhusmiljö består dels av partiklar från utomhusluften och dels av de som genereras inomhus. Partiklar i utomhusluften härstammar till stor del från motordrivna fordon, som bilar, bussar, lastbilar, fartyg och så vidare, men även från energiproduktion eller andra industriella processer – det vill säga aktiviteter som är vanligast i tätbefolkade områden. Dessa partiklar tränger in i byggnader genom fönster, dörrar, sprickor (infiltration) eller via ventilation. Om vi inte hade haft några partikelkällor inomhus hade partikelhalterna legat på samma nivå, eller under halterna utomhus, eftersom partiklar till viss del hindras av byggnaden eller eventuella ventilationsfilter från att tränga in. Många källor inomhus Men även inomhus finns många källor till nanopartiklar och den totala partikelhalten inomhus kan ofta överstiga den utomhus med råge – speciellt under tiden vi spenderar där. Några vanliga exempel på partikelkällor i hemmiljöer är matlagning, brinnande stearinljus, vedeldning, rökning och rökelse, samt användning av elektriska apparater som spisen, brödrosten eller laserprintrar.

FÖRFATTAREN

långt ner i lungan där de kan fastna i lungblåsorna (alveolerna) där blodet tar upp syre från, och avger koldioxid till, luften.

Jenny Rissler är tekn dr vid Lunds universitet. Hon arbetar med luftburna partiklar, hälsoeffekter och mätmetodik, bland annat med tillverkade nanopartiklar och med partiklar från förbränning, samt hur fysisk karaktäristik påverkar hur de fastnar i våra lungor.

FÖRFATTAREN

L

uften vi andas består inte bara av luft, utan av mängder små partiklar som på grund av sin låga vikt kan hålla sig svävande i luften under lång tid. Med varje andetag vi tar följer hundratusentals eller miljontals av dessa med inandningsluften, varav många kommer att fastna i lungans slemhinna och därmed kunna påverka vår hälsa. Långt innan ”nano” blev ett allmänt använt begrepp, har vi varit omgivna av och exponerade för luftburna nanopartiklar – både från naturliga källor såsom växter och vatten samt från källor som vi människor själva skapat, som till exempel sot från trafik. Det vi idag oftast förknippar med begreppet ”nano” är de strukturer och partiklar i nanoskala som ingenjörer designat i syfte att skapa nya eller förbättra existerande produkter.

Aneta Wierzbicka är tekn dr vid Lunds universitet och är inriktad på karaktärisering av luftburna partiklar och deras hälsoeffekter. Hon arbetar med humankammarexponeringar och med exponering i inomhusmiljöer, både i hem och på arbetsplatser.

Hur paradoxalt det än kan verka så är även städprodukter en stor källa till partiklar. Studier har visat att medel med tillsatta dofter, så som citrus (terpener), i sig kan generera miljontals små luftburna nanopartiklar i våra hem.

Följer med partiklar De flesta partiklar som bildas inomhus är alltså kopplade till vistelse eller aktiviteter inne. Utöver detta finns i våra inomhusmiljöer mängder av produkter som avger ångor, vilka i sin tur bildar eller fasthusbyggaren nr 7 B 2012


nar på redan existerande nanopartiklar i luften. När partiklarna fastnar i våra luftvägar kommer dessa potentiellt sett giftiga ämnen att frigöras och föras ut i kroppen. Hit hör partiklar som bildas av olika byggmaterial, möbler, textiler, plastmattor och annan heminredning. Ett exempel på ämnen som är känt skadliga och som på detta sätt kan komma in i kroppen är mjukgörare, eller så kallade ftalater. Ftalater är en grupp ämnen som tros vara hormonstörande. En annan bidragande faktor till ökade partikelhalter i inomhusmiljöer är att vi i vår strävan att minska energiförbrukningen ofta gör det på bekostnad av minskat luftombyte. Just därför är det under vintersäsongen som de högsta halterna av partiklar inomhus uppmäts. Generellt sett så minskar partikelhalterna inomhus med ökat luftombyte – med vissa undantag. I Sverige är vädring ofta ett effektivt sätt att få ner partikelhalterna, men så är inte fallet överallt. Extrema exempel är stora städer så som Mexico City, Shanghai eller Peking.

Påverkar hälsan Att luftburna föroreningar påverkar vår hälsa har varit känt sedan långt tillbaka. Redan i början av vår tideräkning blev kejsaren Neros rådgivare, Seneca, rekommenderad att lämna Rom för att bota sin astma. Den direkta kopplingen mellan partiklar och sjukdomar relaterade till vissa yrken dokumenterades för första gången år 1700 av den italienska läkaren Ramazzini där han bland annat beskriver det som vi idag kallar silikos. Under industrialiseringen ökade problemet med luftburna föroreningar i utomhusluften och kom i fokus efter en episod i London på 1950-talet, då stadens luftföroreningar efter ett väderomslag nådde extremt höga nivåer. Episoden följdes av så många dödsfall och sjukdomar att det ledde till brist på kistor. Jämför med hälsodata Detta blev starten på utvecklingen av så kallade epidemiologiska studier om luftburna partiklars påverkan på vår hälsa. Mycket av den kunskap vi idag har om hur luftburna partiklar påverkar vår hälsa kommer från just epidemiologiska nr 7 B 2012 husbyggaren

En mysig brasa släpper ut en mängd små så kallade nanopartiklar, som vi andas in. Foto: Jenny Rissler

studier gjorda på partiklar som finns i vår utomhusluft. Att så är fallet beror till hög grad på att det är resurskrävande och svårt att göra generaliseringar, mätningar och kontroller i enskilda hem och inomhusmiljöer, jämfört med att till exempel titta på större befolkningsgrupper och se om det finns samband mellan perioder med höga bakgrundskoncentrationer av partiklar i till exempel storstäder – i många städer monitoreras luften kontinuerligt på mätstationer – och hälsodata från sjukhus.

Undersöker subgrupper Andra sätt som vi lär oss mer om partiklar och deras hälsoeffekter på, är att titta på existerande miljöer där mindre grupper av människor dagligen utsätts för höga halter av partiklar. Detta kan till exempel vara yrkesgrupper som sotare, gruvarbetare eller tunnelbanetågförare. Ytterligare en typ av studie är så kallade interventionsstudier. Ett exempel på detta är en studie genomförd av Köpenhamns universitet då man satte in partikelfilterrening av luften hos äldre boende i centrala Köpenhamn, och studerade om man kunde se en hälsoförbättring. Redan efter 48 timmar kunde man hitta en indikation på förbättrad vaskulär funktion, vilket kan ses som en indikation på minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Utöver dessa metoder finns till exempel så kallade toxikologiska studier på celler och djur. Både i Lund och i Umeå har man gjort försök med människor, som frivilligt låter sig utsättas för partiklar av en viss typ och halt, under väl kontrollerade former. Man studerar sedan effekter i luftvägar och på hjärtrytm, blodtryck

Nanopartiklar bildas till exempel när ljus brinner. De följer med inandningsluften och kan fastna i lungornas minsta blåsor, alveolerna, där syret går ut i blodet, och koldioxiden över till utandningsluften. Foto: Erik Andersson

och vita blodkroppar för att få svar på frågan hur vi påverkas. De partikelhalter man använder i dessa studier är av etiska skäl låga och försöken oftast begränsade till några få timmar, vilket innebär att mycket känsliga metoder behövs för att uppfatta kroppens svar, och att endast effekterna på relativt kort tidsskala kan studeras. Alla typer av studier har sina begränsningar och det finns tyvärr inte några enkla, entydiga metoder att använda för Fortsättning s. 22 P

21


P

Vi vet att nanopartiklar från till exempel stadstrafiken har hälsoeffekter, men vi vet ännu inte exakt genom vilka mekanismer. Foto: Andreas Kristensson

Städprodukter med tillsatta dofter, som citrus, kan sprida miljontals små luftburna nanopartiklar.

WHO har klassificerat dieselavgaser som cancerframkallande. Foto: Erik Andersson

En mikroskopisk bild (transmission electron microscope) av en typisk sotpartikel från en dieselmotor. Foto: Eric Carlemalm och Jenny Rissler

att studera partiklars giftighet. De olika metoderna utgör tillsammans bitar i ett pussel som läggs.

Blir giftig som riktigt liten Så vad vet vi? Att höga halter av luftburna partiklar kan förknippas med en rad olika hälsoeffekter – från luftvägssymptom till hjärt- och kärlsjukdomar och cancer – varierande med typ av partiklar, halter, hur lång tid vi exponeras och mellan individer, är rätt tydligt. Vi vet också att vissa kemiska ämnen är direkt giftiga – så också om de hamnar i lungan. Några exempel är tungmetaller, polyaromatiska kolväten (PAH:er) eller formaldehyd, vilka alla kan förekomma i inomhusmiljöer. Det är även känt att partiklar som består av ämnen som i vanliga fall inte 22

räknas som giftiga kan vara det då man andas in dem som nanopartiklar.

Oklara mekanismer Men många frågor kvarstår. Även om den senaste tidens forskning har resulterat i många hypoteser, så har man ännu inte förstått exakt vad hos partiklarna som ger alla observerade effekter. Speciellt mekanismerna bakom de effekter som ses på hjärt- och kärlsystemet är dåligt kartlagda: Tar sig partiklarna ut genom lungan till blodomloppet eller påverkar de kroppen genom att skapa en lokal inflammation som i sin tur påverkar hela kroppen? En annan teori är att partiklarna påverkar det autoimmuna nervsystemet vilket resulterar i ett förändrat andningsmönster och en ändrad hjärtrytm. Eftersom vi inte vet specifikt vad det är

En mikroskopisk bild av ett kolnanorör, tagen med ”scanning electron microscope”. Kolnanorör består av en kolstruktur formad till en cylinder. Det kan bestå av ett eller flera kollager. Kolnanorör används till exempel för att skapa starka men lätta material, som sportutrustning. Foto: Linus Ludvigsson

husbyggaren nr 7 B 2012


hos partiklarna som triggar de olika typerna av hälsoeffekter så kan vi heller inte säkert avgöra vilka partiklar som är de farligaste. Är det till exempel antal partiklar, storlek, yta, massa eller innehåll, eller är det flera faktorer tillsammans som blir avgörande? Troligtvis är olika typer av hälsoeffekter triggade av olika parametrar.

Nya källor Partiklar i vår utomhusmiljö har blivit relativt noga studerade och vi förväntar oss att deras egenskaper inte i någon högre grad förändras då de tränger in i byggnader. Också vissa typer av inomhuskällor har blivit delvis undersökta (så som de från stearinljus eller matlagning), även om mycket kvarstår att göra. Men i våra inomhusmiljöer finns det även en helt ny typ av partiklar, vilkas egenskaper är än mer okända. Det är de nanopartiklar som i allt högre grad tillsätts produkter, och som riskerar att bli luftburna under till exempel tillverkning, användning och slitage. Denna tillströmning av nya nanopartiklar kräver att vi kontinuerligt gör nya studier för att förstå om dessa eventuellt kan vara hälsovådliga. Vi kan alltså inte en gång för alla fastställa om partiklar i

nr 7 B 2012 husbyggaren

inomhusmiljöer är mer eller mindre farliga än partiklarna utomhus eftersom detta varierar mellan aktiviteter, källor och utvecklingen. En viktig aspekt när vi diskuterar partiklar som bildas inomhus är att koncentrationerna av dessa kan bli mycket höga då vi har en begränsad luftomblandning, jämfört med en utomhusmiljö. Det finns ju också vissa inomhusmiljöer som är viktigare än andra att fokusera på – som offentliga miljöer där känsliga personer vistas så som sjukhus, äldreboenden eller dagis.

till exempel använder sprayprodukter som innehåller nanopartiklar, eller att fundera igenom placering av skrivare och kopiatorer i ett kontorslanskap. Till sist ska vi inte glömma att de aktiviteter som generar partiklar inte alltid är av ondo. Om detta förhöjer livskvaliteten kan det vara nog så viktigt. Uppskattar man levande ljus till en högtidlig middag, slappnar av till doftande rökelse eller njuter av citrusdoftande badrum, kanske det är värt partiklarna. Men om det inte gör någon skillnad – varför inte slopa dem? D

Behåll livskvaliteten Även om vi inte vet allt så har det gjorts troligt att luftburna nanopartiklar generellt sett är negativa för vår hälsa, med vissa undantag. Därför bör vi, inom rimliga gränser, göra vad vi kan för att reducera dessa. Det finns ju mycket som kan göras med relativt enkla medel, som att: välja en ljustyp med högt stearininnehåll och utan tillsatser, att se till att veken inte är för lång för att undvika sotning, att använda fläktsystemet vid matlagning, att se över ventilationssystemet, att vädra ofta, att sörja för riktigt god ventilation om man

23


JURIDIK Snart bygger vi enbart lågenergi- eller passivhus. I täta hus måste ventilationen fungera för att ge en god inomhusmiljö. Det finns både svenska regler och EU-regler som styr. Även kompletterande regler som energideklarationer och CE-märkning av byggprodukter från EU spelar in. Av Maria Brolin, jur kand, Foyen Advokatfirma

Lågenergihus kräver noga kontrollerad ventilation

F

ör att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader i EU och samtidigt ta hänsyn till utomhusklimat, lokala förhållanden, inomhusklimat och kostnadseffektivitet är EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) framtaget. I artikel 9 i ovan nämnda direktiv ställs krav på att nya byggnader som uppförs efter den 31 december 2020 ska vara nära nollenergibyggnader. Från den 31 december 2018 ställs samma krav för byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter. Det här innebär att lågenergihus och så kallade passivhus kommer att byggas i betydligt större utsträckning framöver och efter år 2013 respektive år 2018, enbart sådana hus.

Noga avvägd ventilation Charlotte Bergqvist bor i ett passivhus sedan år 2012 och är mycket nöjd med inomhusmiljön i huset. I hennes hus finns inga element. Husets väggar har 40 cm isolering. Golven i passivhus har minst 30 cm isolering och taken har minst 50 cm isolering. Huset värms upp av hushållsapparater och kroppsvärme från de boende. Frånluftens varmluft återvinns genom en värmeväxlare. Huset har ett så kallat klimatskal som gör huset helt tätt. Värmeväxlaren leder kanaler med frisk luft utifrån förbi kanaler med använd luft inifrån. Ventilationssystemet är noggrant avvägt för att undvika fuktproblem och få en bra inomhusmiljö. Charlotte Bergqvist hoppas att fler ska upptäcka passivhus och deras fördelar. – Om inte annat så blir energiförbrukningen betydligt lägre i ett passivhus. Det betalar på några års sikt de procent extra som huset kostar att bygga, uppger Charlotte Bergqvist. 24

Under 1970-talet byggdes villorna tätare för att spara energi. Men i många fall missade man att otätheterna samtidigt var luftintag. Om inte tätningen kompenserades med nya luftintag fick det till följd att många villor fick en dålig inomhusmiljö, samt fukt- och mögelproblem. Hus som är byggda i början på 1980-talet och framåt fick ofta ett system av fläktar och kanaler där man styr hur mycket luft som sugs ut ur huset, ett så kallat mekaniskt frånluftsystem, eller där man styr både luftströmmen in och ut ur huset, ett till- och frånluftsystem. Detta för att säkra god ventilation även under sommaren. Nu på 2000-talet har utvecklingen gått vidare i samma riktning. Täta hus och god ventilation ger bra inomhusmiljö. Det är viktigt med ventilationssystemet och att täthetsprovningen sker av certifierad tryckprovare. Det här ställer stora krav på att byggprodukterna håller vad de lovar, att de installeras rätt och att gällande regler följs. Fungerar inte ventilationen så har vi ett otal exempel på att det genererar fuktproblem, inte minst från hus byggda under 1970-talet.

tionssystem ska hållas i sådant skick att det alltid uppfyller sitt ändamål. Ventilationssystemets funktion ska bibehållas för att fungera tillfredsställande. För det krävs kontinuerlig översyn, det vill säga regelbunden skötsel och injustering. PBL anger också att om en funktionskontroll av ventilationssystem krävs, så ska den utföras av en sakkunnig funktionskontrollant som byggnadens ägare utser. Med sakkunnig funktionskontrollant menas enligt PBL den som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften. Socialstyrelsen, Boverket och Energimyndigheten har föreskrifter och allmänna råd gällande inomhusklimat, ventilation och boendemiljö.

Regelverket för ventilation För att få en god inomhusmiljö i täta hus måste ventilationen fungera väl. Det finns många regler angående ventilationen, både i det svenska regelverket och i EU. Det finns också kompletterande regler om energideklarationer, och om CEmärkning av byggprodukter från EU. Miljöbalken har regler om inomhusklimatet. Plan- och bygglagen visar hur byggnader ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bland annat skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, samt energihushållning och värmeisolering. Av PBL framgår vidare att ett ventila-

Sakkunniga kontrollanter Den 15 februari 2012 kom Boverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter (med stöd av Byggproduktdirektivet 89/106/EEG). De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av reglerna i plan- och byggförordningen. Syftet med krav på funktionskontroll av ventilationssystem är att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt PBL.

§ §§

Fortsättning s.26 P

husbyggaren nr 7 B 2012


nr 7 B 2012 husbyggaren

25


P

Funktionskontroll av ventilationssystem är också viktigt för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Målet innebär bland annat att människor inte får utsättas för skadliga luftföroreningar, ljudnivåer och radonhalter eller oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.

Ska besiktigas regelbundet Funktionskontroll av ventilationssystem ska göras dels innan ett ventilationssystem för första gången tas i bruk (första besiktning), dels regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning). Den återkommande besiktningen ska göras med olika intervaller beroende på typ av byggnad och ventilationssystem. Boverkets föreskrifter reglerar vilka byggnader som är berörda och vilka intervaller som gäller för funktionskontrollen. Vissa byggnader och ventilationssystem är undantagna. Även andra regelverk än det om funktionskontroll av ventilationssystem kan vara aktuella. Det finns regler som är direkt inriktade på den verksamhet som bedrivs i byggnaden, till exempel regler om arbetsmiljö. Socialstyrelsen är en myndighet som bland annat arbetar för en bättre inomhusmiljö. Se Socialstyrelsens grundföreskrift SOSFS 1999:25 Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – ventilation. Denna föreskrift gäller luftflödet.

lysa konsumenten om byggnadens energiegenskaper, vilket är information som kan användas inför ett köp av en bostad, och dels ge tips om vilka förbättringar som kan göras för lägre energianvändning, vilket minskar boendekostnaderna. Energiprestandan ska finnas med i energideklarationen. Den är ett mått på hur mycket energi som byggnaden använder för uppvärmning, varmvatten, fastighetsel och komfortkyla per kvadratmeter och år.

Kan CE-märka produkt En CE-märkning av byggprodukter träder i kraft nästa år. Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter, som omfattas av en harmoniserad standard eller ett ETA, som utfärdats för produkten, ha en prestandadeklaration och CE-märkning för att få säljas inom EU, enligt EU:s byggproduktförordning (Byggproduktförordningen 305/2011). ETA står för europeiskt tekniskt godkännande. Ackrediterade företag kan utfärda ett ETA för en byggprodukt. Kravspecifikationen tas fram enligt det regelverk som European Organisation for Technical Approval (EOTA) tillämpar. Ett ETA ger innehavaren möjlighet att CE-märka sin produkt. Godkännandet baseras på de sex väsentliga kraven i Byggproduktdirektivet 89/106/EEG. Vilka krav som är aktuella för den enskilda produkten anges i godkännan-

det. Hur kraven tillämpas vid utvärderingen av produkten finns ofta dokumenterat i en riktlinje, framtagen av EOTA och europeisk industri. Ett ETA kan utfärdas för innovativa alternativt komplexa produkter för vilket en standard inte finns eller ännu inte kan utarbetas. ETA kan utfärdas för en produkt som påtagligt skiljer sig från harmoniserade standarder. ETA kan vara en tillfällig lösning innan en harmoniserad standard är färdig. På EOTA:s hemsida finns bland annat information om riktlinjer, utfärdade godkännanden med mera. Se www.eota.be. Svenska regeringen har utsett SP Sitac till svensk talesman inom EOTA.

Berör inte säkerhet Observera att CE-märkningen av byggprodukter skiljer sig från märkning av andra produkter. När det gäller byggprodukter anger prestandadeklarationen och CE-märkningen enbart att de uppgivna produktegenskaperna stämmer med de faktiska. Det innebär att en CEmärkning av en byggprodukt till skillnad från en bordslampa eller en nallebjörn inte tar upp aspekter som berör produktens säkerhet. Säkerheten i byggnadsverk regleras av respektive medlemsland i nationella regelverk. D

Fotnot:

Ägarens ansvar Det är byggnadens ägare som ska se till att funktionskontroll av ventilationssystem utförs enligt bestämmelserna i PBL och i PBF, samt i Boverkets föreskrifter. Samhällets tillsyn över att reglerna följs ligger på kommunens byggnadsnämnd. Nämnden tolkar reglerna och övervakar att de efterlevs. Byggnadsnämnden har också ett informationsansvar och det är dit man ska vända sig i enskilda ärenden. Nya regler gäller Nya regler om Energideklarationer gäller från den 1 juli 2012. För nya byggnader har ingen direkt förändring skett i reglerna. De ska, som tidigare, energideklareras inom två år efter det att byggnaden tagits i bruk. En energideklaration ska numera dels upp26

8 kap 25 § PBL Ventilationssystem

Boverkets föreskrifter och allmänna råd

25 § Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket 3–6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:795).

(2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK

Boverkets byggregler, BBR, är tillämpningsföreskrifter till PBF vid uppförande av byggnader och vid tillbyggnader. Första funktionskontrollen av ventilationssystem ska säkerställa att ventilationssystemet uppfyller kraven i BBR. Men man måste vara observant på att BBR kan ändras och vara noga med att använda de föreskrifter som gäller när första funktionskontrollen utförs. Då är det särskilt avsnitt 6 i BBR om funktionskrav som gäller för nya byggnader/tillbyggnader beträffande inomhusmiljö (ventilation). Även avsnitt 9 om energihushållning är relevant. Från och med den 1 januari 2013 ska BBR tillämpas även i alla ändringar av byggnaden och dess installationer.

husbyggaren nr 7 B 2012


nr 7 B 2012 husbyggaren

27


IT För några år sedan erbjöd nätet frihet. Sedan blev det en handelsplats. Men nu dras snaran åt. Nätet är en plats där storebror ser dig. Det är i alla fall vad jag oroar mig för, inte minst efter att ha klickat mig igenom det senaste avslöjandet från Wikileaks: The Wikileaks Spy Files. Av Kerstin Lundell, frilansjournalist

Hur långt ska samhällets kontroll få sträcka sig?

N

är arbetsdagen börjar närma sig sitt slut, sitter jag lite planlöst och kollar intressanta saker som jag laddat ner i datorn, sådant som borde kollas någon gång men som det inte är så bråttom med. Till det hör det senaste från Wikileaks, filerna från amerikanska Strategic Forecasting Inc, Stratfor, Austin, som det skrevs om för ett tag sedan. Jag hade inte tänkt skriva alls om dem. Men så klickar jag på mappen jag hämtat ner med en hel del strul via ett torrent-program. Wikileaks Spyfiles, står det på mappen som hamnat i min dator. Redan på första klicket får jag upp något som får mig att inse att jag kanske sitter i ett rum utan gardiner, med fri insyn från en omvärld jag har dålig koll på. Kanske är det till och med så illa att jag inte ens har kläder på kroppen, i den virtuella tillvaro som börjar avteckna sig.

Övertar en annans dator Filen jag klickade på innehåller filer om ett system som verkar heta Finfischer. En av dem innehåller en film som visar precis det jag oroat mig för, nämligen att någon tar sig in i en annan persons dator och kan se precis allt som finns där och sedan övervaka hur den används framöver. På filmen visas hur den ovetande datoranvändarens ansikte kommer upp på övervakarens skärm som i en spegel. I min egen hjärna gör jag en fortsättning på filmen, där mitt eget ansikte kommer upp på en dator någonstans, och ses av någon jag inte alls känner. Den ser även allt som finns i datorn, den här krönikan kanske, liksom gamla arga mejl till människor som jag för länge sedan slutit fred med, pinsamma artiklar som jag helst vill glömma eller foton på människor som jag älskar men som inte visar sig från sin bästa sida. 28

Det är klart att jag har hört talas om möjligheten att övervaka andras datorer tidigare, den snurrar ju runt i populärkulturen till och med. Jag har både läst och sett Milleniumserien av Stieg Larsson och vet vad hjälten, Lisbeth Salander, och hennes vänner är kapabla till. Det var en polis som stod för övervakningen av datorn i exemplet från filmen jag klickade upp. Det var nog en reklamfilm, hämtat från ett företag som försöker sälja övervakningsutrustning till poliser världen runt precis som de andra av Stratfor-filerna jag tittat på.

Säpo litar jag i alla fall på För min del är det ingen katastrof om just polisen övervakar mig. För säkerhets skull har jag dessutom kollat att så inte sker. Säpochefen var på en konferens för journalister för några år sedan och jag passade på att fråga om risken för att jag själv var övervakad. Han kikade direkt på min namnbricka och jag tänkte att oups! här väcker jag den björn som sover. Men han log och frågade snällt om jag var misstänkt för brott. Eftersom jag inte var det, då borde det vara lugnt för min del förklarade han. Så Säpo kan jag avföra som hot mot min integritet. Men det finns ju andra hot också, från dem som finns på andra sidan lagen och kanske försöker ta reda på vad jag har för kod till internetbanken till exempel. Kan de också ta sig in i min dator? Och självklart tänker jag på möjligheten att de företag jag granskar för att avslöja oegentligheter kanske också kan spionera på mig. Kanske kan företag som vet med sig att de granskas – Lundin Petroleum till exempel – installera något sorts system som tar sig in i min och andra grävande journalisters datorer, och sedan rapporterar allt vad vi gör. Därmed kan företagen ligga steget före

och hindra oss från att gå vidare i våra undersökningar. Det betyder att företagen har stora möjligheter att hindra grävande journalisters verksamhet. Jag vet att det sker för övrigt. Konferensen där jag träffade Säpochefen hade seminarier om saken. Det hela gör att det inte är lika bekvämt att vistas på nätet längre. Tidigare kände jag mig hemma där men nu börjar det kännas kallt och dragigt. Jag är försiktig när jag surfar runt och går inte in på känsliga sajter utan att dölja min IP-adress.

Syrisk säkerhetspolis värre Men mitt problem är ju inget problem alls jämfört med vad till exempel demokratiaktivister i Syrien och Turkmenistan kan stöta på. De har allt att frukta av de omfattande möjligheter att spionera som utvecklats. Den övervakningsindustri som växt fram, inte minst efter 11 september 2001, och som ska skydda framför allt oss västerlänningar mot terrorister, är ett hot mot demokratiaktivisterna. De kommer ju i vissa fall dessutom från samma länder som terroristerna. Säljer till högstbjudande Det är inte troligt att den fina tekniken som presenteras i reklamfilerna från spionindustrin bara används av goda länder som inte spionerar på sina medborgare i onödan. För i en kommersiell värld så säljer ju företag till högstbjudande, som Telia Sonera till exempel. Företag som Ikea gör vad som krävs i en diktatur, allt för att få sälja. Detsamma gör förstås också företag som erbjuder avancerad övervakningsutrustning. De Stratfor-filer jag tittat på ser ut som vanliga reklambroschyrer, till skillnad från dokumenten från den amerikanska Fortsättning s. 30 P

husbyggaren nr 7 B 2012


nr 7 B 2012 husbyggaren

29


P

kantiga, illa formgivna korthuggna rapporter med en massa identifieringsbeteckningar, och uppenbarligen inte tänkta för någon utanför en liten krets. Men det här är något annat. Ett tag tänker jag att det ju knappast kan handla om hemliga dokument eftersom formgivningen är inbjudande och orden utvalda för att locka läsare. Men att reklambroschyrerna blivit offentliga är uppenbarligen ett avslöjande och därför måste de alltså ha varit hemliga.

När är övervakning legitim? Jag ser framför mig hur reklamen delats ut i grupper av uniformklädda människor i slutna rum, med en uppmaning om att de ska brännas när de lästs. Går det att printa ut dokument med reklam för spionutrustningen på kontoret eller måste det i så fall ske på en skyddad skrivare? Mannen i filmen som Wikileaks läckt ser ut som en vanlig kontorsanställd i grå kostym, liksom de övriga som övervakas på reklamfilmerna. Det är klart att människor som ser vanliga ut kan vara terrorister och brottslingar som det är helt legitimt att övervaka. Men att människorna som är föremål för polisens intresse i filmerna ser så vanliga ut sätter fingret på den ömma punkten: De kan vara du och jag! Riggade lagar Polisen som övervakar är kanske inte en snäll svensk säkerhetspolis utan kanske en riktigt otrevlig typ, från Syrien till exempel. I så fall visar filmerna teknik som kan användas för att begå brott mot mänskligheten. Om människorna som avlyssnas är demokratiaktivister och därmed regeringsfientliga i en diktatur, då riskerar övervakningen att leda till tortyr, fängelse och kanske döden på ett sätt som strider mot internationell lag eller åtminstone allmän moral. Kanske är det till och med lagligt att avrätta regimkritiker i de länder som köper Finfischerutrustning. Rättegången mot de två svenska journalisterna i Etiopien gjorde det ju tydligt att det är lagligt att gripa och fängsla journalister som gör sitt jobb, eftersom lagarna i Etiopien är riggade så att det vi tycker är normal journalistisk verksamhet blir brottsligt. 30

The Global Intelligence Files, Translations

Index pages

[fr] the gifiles (fr) [sv] the gifiles (se) [de] the gifiles (de) [pt_br] the gifiles (pt) [es] the gifiles (es)

The Global Intelligence Files List of Releases Articles the gifiles (es) Stratfor on the Australian Assange WikiLeaksí Impact is Stratforís Bottom Line Stratfor Sydney Based Watch Officer Connection to Woman in Assange Case Stratfor Emails : US Has Issued Sealed Indictment Against Julian Assange the gifiles (pt) the gifiles (de) the gifiles (se) the gifiles (fr) the gifiles by Date of Document unspecified 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 by Date of Release 2001-03-13 2010-03-10 2011-03-05 2011-03-15 2012-01-29 2012-02-27 2012-02-28 2012-02-29

More articles ...

- Stratfor Emails : US Has Issued Sealed Indictment Against Julian Assange - Stratfor Sydney Based Watch Officer Connection to Woman in Assange Case - WikiLeaksí Impact is Stratforís Bottom Line - Stratfor on the Australian Assange

LONDONóToday, Monday 27 February, WikiLeaks began publishing The Global Intelligence Files ñ more than five million emails from the Texas-headquartered "global intelligence" company Stratfor. The emails date from between July 2004 and late December 2011. They reveal the inner workings of a company that fronts as an intelligence publisher, but provides confidential intelligence services to large corporations, such as Bhopalís Dow Chemical Co., Lockheed Martin, Northrop Grumman, Raytheon and government agencies, including the US Department of Homeland Security, the US Marines and the US Defense Intelligence Agency. The emails show Stratforís web of informers, pay-off structure, payment-laundering techniques and psychological methods, for example : "[Y]ou have to take control of him. Control means financial, sexual or psychological control... This is intended to start our conversation on your next phase" ñ CEO George Friedman to Stratfor analyst Reva Bhalla on 6 December 2011, on how to exploit an Israeli intelligence informant providing information on the medical condition of the President of Venezuala, Hugo Chavez. The material contains privileged information about the US governmentís attacks against Julian Assange and WikiLeaks and Stratforís own attempts to subvert WikiLeaks. There are more than 4,000 emails mentioning WikiLeaks or Julian Assange. The emails also expose the revolving door that operates in private intelligence companies in the United States. Government and diplomatic sources from around the world give Stratfor advance knowledge of global politics and events in exchange for money. The Global Intelligence Files exposes how Stratfor has recruited a global network of informants who are paid via Swiss banks accounts and pre-paid credit cards. Stratfor has a mix of covert and overt informants, which includes government employees, embassy staff and journalists around the world. The material shows how a private intelligence agency works, and how they target individuals for their corporate and government clients. For example, Stratfor monitored and analysed the online activities of Bhopal activists, including the "Yes Men", for the US chemical giant Dow Chemical. The activists seek redress for the 1984 Dow Chemical/Union Carbide gas disaster in Bhopal, India. The disaster led to thousands of deaths, injuries in more than half a million people, and lasting environmental damage.

Wikileaks presenterar spionfilerna från Stratford. Nätet har blivit en plats där storebror ser dig.

Till slut riskerar nätet som utlovade frihet att bli ett fängelse. Vi gör mer och mer via nätet och kan någon ta över nätet och kontrollera det, blir vi som sitter fast i det fångar.

Beror på hur tekniken används Därhemma diskuterar vi just nu om vi ska övergå till IP-telefoni och anlita kabeltevebolaget som vårt hus är kopplat till för telefonen också. Det ser bra ut på papperet. Vi kommer att få ett antal tevekanaler på köpet. Det där med spioneri på nätet gör mig visserligen lite betänksam men inte värre än att jag tycker att vi nog kan testa digital telefoni ändå. Det här ju ändå Sverige och jag litar på Säpo. Och det är väl där min slutsats landar egentligen. Tekniken kan vara bra eller dålig, beroende på hur den används. Såklart. Det som verkligen behöver vårdas är samhällsformen, den demokratiska som finns i det här landet. Det är den som är grunden vi står på.

Äganderätten är viktig till exempel, utan den står huset inte stadigt. Detsamma gäller hela samhället som vi bygger tillsammans. Lagarna är resultatet av politik. Och politiken är vad vi alla kan påverka. Och politik och nät hör ihop. Nätet kan också användas för att försvara samhällsbygget, ett försvar för öppenhet och möjligheten att avslöja statens spioneri på de egna medborgarna till exempel. Vad gäller Stratfor-filerna så vann granskarna över dem som vill dölja. Eftersom jag själv är en varm anhängare av medborgarnas och då även journalisters rätt att granska makthavare så tycker jag att det är uppmuntrande. Land ska med lag byggas. Men ska bygget bli bra, krävs information, och ju bättre informerade medborgarna är, desto bättre blir hela bygget. Anser jag i alla fall. D

Information ger bra bygge En professor från byggsektorn sa en gång att ett hus kan ses som ett knippe lagar. husbyggaren nr 7 B 2012


nr 7 B 2012 husbyggaren

31


FORM & TEKNIK Akustik är och förblir en viktig fråga inom byggandet! Nu när det närmast pågår en tävling i stadsmiljöer för att fånga vår uppmärksamhet, genom att man öser på med allt högre ljudnivåer – och allt fler visuella intryck – ökar samtidigt behovet av ljudskyddade miljöer. Av Andreas Falk, ateljefalken@yahoo.se

Kakafoni av ljud, ljus och bild möter oss utanför dörren

D

et är otvetydigt så att vi inte vill höra grannars steg, samtal, musik eller borrande och dessa krav sätter ribban högt för utvecklingen av byggprodukter och byggsystem. Trenden i våra gemensamma shoppingmiljöer och gaturum gör dessutom troligen – vare sig vi tänker på det eller ej – att behovet av en ljudskyddad hemmiljö ökar alltmer, när ljudnivån i stadsmiljön hela tiden ökar. Precis så som de visuella intrycken också gör!

Den flödande ljudmiljön Överallt utanför hemmet ökar mängden och volymen av olika ljudinslag; förutom trafikljud så ökar i allt högre grad även musik i och från butiker. En beräknad effekt av musik i butiker är förstås ofta att försätta kunder i en sinnesstämning som uppmuntrar dem till att handla och handla mer. Och genom att dränka gatan utanför i musik hoppas man kunna locka potentiella kunder att kliva in. Att därmed gatan utanför allt oftare blir en sammanhängande del av denna konsumtionsbetingade ljudmiljö kan lätt erfaras under ett korsande av i stort sett vilken som helst större stadskärna med shoppingstråk. Kan bli stressfaktor För många är det något som inte reflekteras över, man flyter med i strömmen längs gatan och in i butikerna, handlar och flyter ut därifrån. För andra, och det är en växande andel av befolkningen, innebär ljudmiljön en påtagligt besvärande faktor att hantera i vardagen; hög ljudnivå innebär lätt en stressfaktor och kan man inte komma undan den så kan det upplevas mycket obehagligt. Det är också lätt att konstatera att 32

exempelvis samtalsnivån på en krog höjs markant när musik slås på. Sedan följer vanligtvis samtalsnivån med ljudvolymen om denna höjs, för att överrösta denna. Och det är ju självklart så, att de flesta går på krogen av sociala skäl och därför vill man kunna höra vännerna och göra sig själv hörd, så det blir helt enkelt en kapprustning. Effekten av högröstade mobiltelefonsamtal och musiklyssnande i lurar på hög volym är mycket påtagliga och vanliga fenomen i dagens gemensamma miljöer. Följaktligen förekommer akustisk kapprustning även i tunnelbanan.

Känsliga öron Ljudöverkänslighet är till en viss grad ett ytterst subjektivrelaterat fenomen och problem. Ljud som man uppskattar, kan man tåla i en högre volym utan att störas, än ljud som man inte uppskattar. Havets brus på avstånd kan uppfattas som fullt njutbart, medan bilbrus från en näraliggande motorväg kan vara av samma ljudstyrka men ändå uppfattas som störande. Så förhåller det sig även i andra sammanhang där önskade ljud upplevs som positiva, och oönskade som något negativt. Om däremot en hörselskada eller hög stress ligger bakom ljudöverkänsligheten så kan nästan vilket som helst ljud bli ytterst påfrestande. Reflekterande material Det är i sammanhanget intressant att reflektera över reflektion. I en inspelningsstudio som i figur 1 och 2 väljs material och inredning för optimala ljudförhållanden och detsamma gäller konsertsalar och scenrum. För bästa njutning av en egen hemmabioanläggning lappas väl hos de flesta bästa möjliga lösning ihop efter omständigheterna och för den ljudkvalitetsmed-

vetne finns möjligheten att använda absorberande element – bonader, tygstycken, rätt placerade stoppade möbler och så vidare – i hemmiljön för att förbättra och i mer eller mindre grad formge själva ljudupplevelsen.

Figur 1. Körsal och studio i Danmarks radios konserthus, i DR byen, Köpenhamn. Trälameller formar interiörens yta för att ge optimala akustiska förutsättningar. Foto: Andreas Falk

Figur 2. Detalj av skjutbara reflekterande element för att reglera ljudets reflektion och absorption i en av övnings- och inspelningssalarna i Danmarks radios konserthus, i DR byen, Köpenhamn. Foto: Andreas Falk

Fortsättning s. 34 P

husbyggaren nr 7 B 2012


Figur 4. Innergård i centrala Graz, där gårdsrummet fungerar som forum till angränsande butiker och caféer. Foto: Andreas Falk Figur 3. Hårda gatubeläggningar i Berlin, i form av huggen natursten och betongplattor utan akustisk avsikt. Foto: Andreas Falk

trottoarer och gågator. Därutöver finns ju otaliga rumsligheter, som ”bara blivit”, som till exempel i figur 4, där en tillfällig gatumusiker möjligen kan dra nytta av en oplanerat ljudförstärkande effekt. Också naturfenomen som ett åskväder, upplevt invid ett fönster öppnat mot en trång djupt nedsänkt innergård i ett innerstadskvarter, kan vara en rent överväldigande ljudupplevelse.

Figur 5. Rumsligheten under en vägbro i Berlin. Foto: Andreas Falk

Figur 6. Gatuvy i stadsdelen Shinjuku i centrala Tokyo. Foto: Andreas Falk

Figur 7. Gatuvy längs Shanghais förnämsta shoppingstråk

P

I stadsmiljön däremot är det inte akustiska egenskaper som tas med i gestaltningen, annat än i form av bullerplank längs motorvägar vid städers och samhällens gränser. Hårda markbeläggningar som i figur 3, 34

Foto: Andreas Falk

och fasadmaterial, gör att kraftfulla ljudkällor i stadsrummet ofta ger upphov till kraftiga reflektionsfenomen och de bidrar direkt till en rent av kaotisk ljudmiljö, till och med i de rumsligheter där människor förväntas uppehålla sig, som på

Högtalare riktas nedåt Även butiker saknar vanligtvis ljuddesignaspekten – bortsett från akustikplatteförsedda undertak – men i många fall fylls ju butikerna av varor, vilka med sina geometrier och sammantaget kaotiska form, tillsammans med hyllinredningar, fungerar som akustiska absorbenter. Emellertid är högtalare i butikerna ofta placerade i undertaket, och nedåtriktade, vilket ger dålig spridning och relativt skarpt avgränsade områden med hög ljudvolym. Resultatet blir oftast att personalen höjer volymen med en central kontroll för att förgäves få upp den generella volymen, vilket kan ge oerhört höga lokala ljudvolymer. Det visuella bruset Ljusföroreningar talar man bland annat om när det gäller stjärnskådning. För att kunna se stjärnhimlen tydligt behöver hugade astronomiintresserade bege sig långt utanför städer och tätorter för att himlen inte ska vara alltför nedsmutsad av gatubelysningarnas och stadsljusens bieffekter. Till och med Saltsjöbadsobservatoriet utanför Stockholm är idag enbart musealt husbyggaren nr 7 B 2012


och astronomer reser långt för att hyra in sig i teleskop i till exempel Chile och Namibia – en fullt naturlig följd av att Stockholm liksom andra städer växer och rymmer ett allt aktivare liv, dygnet runt.

Lysa starkast Vi är idag i mångt och mycket primärt fokuserade på visuella intryck, det vill säga, att i kommunikation och reklam förmedla budskap och uppmaningar som uppfattas med synsinnet. En bild säger mer än tusen ord, heter det ju, och reklamfloden som dagligen möter oss – i tidningar och TV-sändningar, i kollektivtrafikens korridorer och vagnar, från annonspelare och ljustavlor – är i det närmaste psykedelisk. För även när det gäller det visuella, i kampen om att fånga flesta möjliga personers uppmärksamhet, så gäller det ju att

nr 7 B 2012 husbyggaren

blinka snabbast och lysa starkast och vi ser en kapprustningsdrift även inom det synliga området.

Shanghai, figur 7, men det visuella bruset breder, som en fullt logisk konsekvens, stadigt ut sig.

Vill du se en stjärna… När i stort sett all verksamhet i stadslivet förväntas pågå ”24-7” så innebär det också att illumineringen spelar en avgörande roll och så myllrar även synintrycken i form av ljus och bild dygnet runt. Ett exempel på att elda för kråkorna, det vill säga att lysa upp utan att någon kan dra egentlig nytta av det, ses i en innergård i Graz där angränsande butiker stängt för kvällen i figur 5. Kvar finns ljusrummet under resten av natten. I andra fall är det långt mer rimligt med nattbelysning, längs frekventerade stråk och för ökad trygghetskänsla i ödsliga områden. Nu är det inte överallt som det ser ut som i Tokyo, som figur 6, eller

Vikten av avskärmad plats Vi är alltså ständigt – i alla fall näst intill – omgivna av ett tilltagande akustiskt och visuellt brus och det är måhända på tiden att en tanke eller två ägnas åt helhetsgestaltningen av detta, just för att det har en så stark påverkan på så många, och för att nog de flesta skulle må bra av att mer konsekvent slå vakt om akustiskt och visuellt ostörd tid. Därför framstår även hemmets komfort i fråga om ljudmiljö och möjlighet till selektion av synintrycken som en allt mer viktig funktion för vars och ens välbefinnande och långsiktiga hälsa. D

35


DEBATT Miljonprogramhusen måste renoveras. Men ska man riva ut allt? Exempel från genomförda renoveringar visar att det lönar sig att först analysera. Efter att ha undersökt om det fanns asbest, PCB eller mögel i alla bostäder i tre trapphus behövdes knappt vart femte rum åtgärdas. Av Bengt Wessén, fil dr och teknisk chef, Eurofins Pegasuslab AB

Analys bör styra renovering vid asbest eller mögel

U

nder de närmaste tio till femton åren behöver cirka en miljon lägenheter renoveras. Det betyder att alla idag otilllåtna byggnadsmaterial behöver bytas ut, samt att synliga eller dolda fukt- och mögelskador bör åtgärdas. Idag finns regler runt PCB, radon och asbest: All PCB ska vara sanerad till år 2016, radonhalten inomhus ska understiga 200 Bq/m3 och asbest ska antingen saneras eller täckas in. Om man väljer det senare alternativet måste det dokumenteras noggrant. Men när det gäller mögel och bakterier är myndigheterna mer svävande på målet. Även om utvecklingen i myndigheternas skrifter blir allt skarpare, saknas direkta lagkrav jämförbara med asbest, radon och PCB, trots att det finns stor kunskap om sambanden mellan fukt/ mögel och ohälsa.

Allt fler får allergier Om vi ser till hälsosituationen i Sverige av idag så kan vi se att vi fått en ökning av astma med 200 procent under de senaste 20 åren. Också allergier ökar. I Sverige har 40 procent av befolkningen allergi. Enligt Magnus Wickman, professor i barnallergi vid Karolinska institutet samt överläkare på Södersjukhuset, har vart tredje barn allergi. Även statistik på mögelprover under de senaste fem åren, visar att vi har ett stigande problem med mögel, se figur 1. Tydliga regler saknas Fortfarande saknas klara regler och lagkrav för fukt och mögel. Enligt Miljöbalken gäller följande: ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått i 36

övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”. Socialstyrelsens direktiv ”Olägenhet för människors hälsa” gäller där det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostadsrum eller lokaler för allmänna ändamål, samt där mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande. Boverkets byggnadsregler anger, lite svepande, att man inte får utforma byggnader så att fukt orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.

Allt mögel luktar inte Förekomsten av mögel och bakterier beror på för hög fuktbelastning. Fukt är den största bakomliggande faktorn till ohälsa i byggnader. Problemet med att konstatera om mögel eller bakterieproblem förekommer eller inte är att organismerna är för små för att ses med blotta ögat. Det krävs ett mikroskop med hög förstoring. Dessutom är det så att det finns mögel som inte luktar heller! Materialprov krävs Om man har ett fuktproblem måste fukten saneras. Men även om fukten avlägsnas kan följderna av fukten bli kvar, i form av hälsopåverkande emissioner, toxiner, gaser och partiklar. En provtagning av mögel i luft bör bara användas som en indikation, eftersom provet i sig inte kan bevisa att det finns en källa i fastigheten. För att klarlägga om

det finns mögel- och bakterieproblem i byggnaden måste man ta prov på byggnadsmaterialet! Tre faktorer behöver uppfyllas för att mögel/bakterier ska växa till: 1. Fukt, över 75 procent relativ fuktighet, 2. energi, i form av organiskt byggmaterial, samt 3. sporer, som finns överallt. Skälen till att vi får in skadlig fukt i våra byggnader beror på: 1. konstruktionsfel, 33 procent 2. fuskbygge/slarv, 25 procent 3. fuktskada, 20 procent

Dyr renovering Sveriges riksdag bestämde att mellan åren 1965 och 1975 skulle det byggas en miljon bostäder. Under den här tidsperioden var asbest och PCB vanligt förekommande byggnadsmaterial. Bostäderna byggdes snabbt med risk för slarv (tidspress) och byggnationen skedde före oljekrisen utan krav på värmeisolering och är därmed idag en energibov med krav på hög energiåtgång (billigt byggmaterial). Den renovering av miljonprogrammet som vi nu står inför kommer att innefatta stora kostnader för fastighetsägaren. De ökade kostnaderna måste sedan tas ut i form av hyresintäkter. Det finns redan tidningsrubriker som tar upp detta där hyresgäster går samman för att protestera mot kommande hyreshöjningar. Vad man som hyresgäst kanske inte förstår är att det innebär stora kostnader bara av att etablera ett byggföretag på plats. Beroende på fastighetens storlek så kan dagskostnaden för ett renoveringsprojekt variera från 250 000 kronor till 1,6 miljoner kronor. Det finns således mycket pengar att tjäna in, om man planerar sin renovering husbyggaren nr 7 B 2012


så noggrant som möjligt för att slippa kostsamma förseningar (utan att inkludera eventuella förseningsböter). Klarar man projektet på exempelvis 70 dagar i stället för 90 dagar så kommer man efter en enkel matematisk beräkning fram till att ovan nämnda projektkostnader minskar med 5 respektive 32 miljoner kronor.

Behöver allt rivas ut? Vid val av renoveringsutförande så finns det i princip två vägar att välja mellan, om man väljer att följa lagstiftningen vill säga. Antingen så river man ut allt byggnadsmaterial så att man erhåller en stomren fastighet och bygger upp allt på nytt, eller så analyserar man varje rum efter föroreningar och river bara ut de rum som är förorenade av asbest, mögel och PCB. Vi har exempel på en renovering av 55 lägenheter i 10 trappuppgångar där man vägde för och emot en total utrivning eller att riva efter att ha analyserat samtliga rum. Det statistiska underlaget som man fattade sitt beslut på, påvisade föroreningar i 60 procent av rummen i tre trappuppgångar. Om man hade valt att riva ut allt så hade

nr 7 B 2012 husbyggaren

det inneburit en extra kostnad för projektet på strax över sex miljoner kronor. I stället valde man att analysera samtliga rum i alla 10 trappuppgångar. Man kom fram till att endast 17 procent av rummen var förorenade. Extrakostnaden för analyser och sanering blev strax över en miljon kronor. Man sparade cirka 80 procent i ROT-avgifter och då har vi inte räknat in tidsbesparingen som i detta projekt kostade 1,6 miljoner kronor per dag. Konsekvensen om man inte hade analyserat behovet av åtgärder innan renove-

ringsstart blir att projektet hade blivit dyrare när det gäller personal- och materialkostnader, det hade tagit längre tid och man hade genomfört onödiga renoveringar genom att åtgärda friska områden. Även arbetsmiljön, samt inomhusoch utomhusmiljön, hade belastats i onödan. Vår slutsats är: Jobba proaktivt, inte reaktivt! Gör analysen i god tid, långt innan offertarbetet tar sin början. D

Figur 1. Antal prov som visar mögel. Källa: Eurofins Pegasuslab

37


DEBATT Situationen på den svenska bostadsmarknaden är akut, inte minst i storstäderna. En förenklad plan och bygglag kan sätta fart på bostadsbyggandet. Det visar exempel från Tyskland. Där uppför NCC flerbostadshus, från idé till färdigt hus, på mindre än två år. Samma sak i Sverige tar tio år! Av Peter Wågström, vd och koncernchef, NCC

Ny lagstiftning kan sätta fart på bostadsbyggandet

I

ngen har väl kunnat undgå att notera att det råder bostadsbrist i stora delar av Sverige idag. I Stockholms länsstyrelses tidigare i år publicerade bostadsenkät uttrycker samtliga av länets kommuner att de har brist på bostäder. De som drabbas värst av den rådande situationen är framförallt mindre kapitalstarka grupper: ungdomar, studenter, stora barnfamiljer och ensamstående föräldrar. Tyvärr är det endast ett fåtal av kommunerna som planerar ett byggande som motsvarar behoven. En liknande bild målas upp av Boverket i deras nationella bostadsmarknadsenkät för 2012: Läget på den svenska bostadsmarknaden är akut och värst är situationen i storstäderna.

Nya koncept För att råda bot på bostadsbristen har vi på NCC och våra branschkollegor ett ansvar för att bygga bra bostäder så snabbt, billigt och energieffektivt som möjligt. Vi utvecklar snabba byggprocesser, nya byggkoncept och produkter för att möta behovet av prisvärda flerbostadshus för alla typer av konsumenter. Ett effektivt byggande som är lönsamt för oss och bra för samhället! Vi kan alltid bli bättre. Men, för att kunna bygga så snabbt, kostnadseffektivt och i den utsträckning som vi har kapacitet för, måste vi ges bättre förutsättningar. Tar för lång tid Med verksamhet i flera europeiska länder ser vi på nära håll hur olika länder skiljer sig åt i hanteringen av bostadsbyggandet. När vi jämfört tre likartade projekt som NCC genomfört i Sverige, Tyskland och Finland, där inga av pro38

jekten drabbades av tidsödande överklaganden, kan vi konstatera att den totala tiden från idé till färdigt hus i Sverige var tio år, medan den i Finland var fyra och i Tyskland bara två år. Det tog alltså åtta år längre att bygga bostäder i Sverige än i Tyskland! Med sådana ledtider är det långt ifrån konstigt att svenskt bostadsbyggande är lågt. Under tio år hinner förutsättningar ändras och ett projekt kommer ovillkorligen att brottas med omtag och ändringar. Och det i våra ögon helt i onödan.

Ibland behövs inte detaljplan Åtta års skillnad är varken rimligt eller motiverat när det gäller något så viktigt som nya bostäder. Den svenska planprocessen för byggande måste förenklas och förkortas. Idag är de processer och godkännanden ett byggprojekt måste igenom många, långa och snåriga – något som slukar enorma resurser i onödan. Förklaringen till hur NCC i Tyskland kan bygga så mycket snabbare och till en lägre kostnad ligger bland annat i § 34 i den tyska bygglagstiftningen. Paragrafen säger, att om det saknas detaljplan för ett tätortsområde som ska bebyggas, och det nya planerade byggandet följer den befintliga bebyggelsen till karaktär, form och täthet så behöver en detaljplan inte tas fram. Man kan då – förutsatt att man följer vad som fastslagits i översiktsplanen – i stället söka bygglov direkt. Ett stort och tidsomfattande steg i planeringsprocessen är därmed kapat. Det handlar i viss mån alltså om att vända på perspektiven: Att i lagtext förutsätta att de som vill bygga vill göra det innovativt, högkvalitativt och i samspel med sam-

hället. Och att vi sätter den bostadslösa i fokus. Inte tvärtom. För såväl översiktsplaner som bygglov krävs det i Tyskland alltjämt en förankring hos medborgarna, vilket säkerställer det demokratiska inflytandet under planeringsprocessen.

Positiva effekter Paragraf 34 kom till vid Tysklands återförenande då man insåg att delstaterna i det forna DDR behövde många nya bostäder på kort tid. För att inte riskera att bostadsbyggandet fastnade i långa planprocesser inrättades § 34. Efter en övergångsperiod kom § 34 att utökas till hela Tyskland eftersom dess positiva effekter var så tydliga. Avsaknad av ”detaljplan i attraktiva lägen” anges av kommunerna själva som ett av de viktigaste hindren för bostadsbyggandet. Med en tysk modell som förebild skulle det hindret tas bort och tidsåtgången för planering kunna minska avsevärt. Nytt regeringsuppdrag Bostadsminister Stefan Attefall tillkännagav helt nyligen att regeringen nu gett i uppdrag till sin bostadsutredare att särskilt studera byggmarknaderna i Tyskland och Storbritannien för att se hur kraven på detaljplan och bygglov kan förenklas. Det är ett oerhört glädjande besked och det känns mycket tillfredsställande att regeringen delar NCC:s syn på att vi måste förenkla reglerna för bostadsbyggandet. Bristen på bostäder är ett allvarligt hot mot tillväxten. Den situation vi har nu, där det kan ta upp till tio år från plantid till färdigt hus, är inte hållbar och det har regeringen förstått. Regeringen har husbyggaren nr 7 B 2012


I Tyskland bygger NCC flerbostadshus på mindre än två år, som här på Elsastrasse i regionen Hamburg. Motsvarande bygge i Sverige tar tio år. Tidsskillnaden är orimlig. Nya lagförslag behövs för att få igång bostadsbyggandet i Sverige! Foto: NCC

lyssnat på oss när vi visat hur mycket smidigare och snabbare till exempel den tyska planeringsprocessen är.

Måste bli enklare Det är många detaljer som påverkar bostadsbyggandet. Höga markpriser, brist på färdiga detaljplaner och utdragna detaljplaneprocesser, samt omständiga

byggregler och avsaknad av enhetliga krav över landet. Ur vårt perspektiv kan vi bara vinna om vi tillsammans inom branschen och med beslutsfattare gör det möjligt att snabbare, enklare och billigare bygga fler flerbostadshus. Dagens krav att det alltid måste finnas detaljplaner måste ifrågasättas. Det tyska

Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner? Är du orolig för radon? Då gäller det att ha en hållbar lösning på problemet: ett mekaniskt ventilerat golv.

exemplet visar att politikerna har verktygen för att få fart på bostadsbyggandet. Det är hög tid att bostadsbyggande görs till ett riksintresse och att alla krafter snarast samlas för att vi äntligen ska få fart på byggandet! D

MER INFO OCH RÅDG IVNING Tel 0451-8 98 info@jape 77 .se

41 77 01

För alla byggnader där problem finns i betongplatta, källargolv och väggar. P-märkt kvalitetssäkrat system med flexibel bygghöjd från 23 mm. Oorganiska fukttåliga material. Levereras objektsanpassat.

nr 7 B 2012 husbyggaren

www.jape.se 39


Noterat Prisat domkyrkobygge i Lund

Innergård. Foto: Åke E:son Lindman

i en befintlig miljö som höjer platsernas värde, förklarar Tobias Olsson, arkitekturpolitisk chef på Sveriges arkitekter. Lunds domkyrka har efter en långvarig process fått det besökscentrum som valdes i en tävling redan år 2004. Domkyrkoplatsen längs domkyrkans sydsida har därmed fått ett helt nytt folkliv. Likt ett collage flätar det nya

Domkyrkoforum samman de olika stadsrummen och de äldre befintliga byggnaderna i kvarteret söder om domkyrkan. En stor volym bryts ner till en skala som inte konkurrerar med domkyrkan. Här ryms både besöksfunktioner, kyrkans verksamhetsledning, konfirmander och möteslokaler i två plan. Besökaren rör sig från huvudentrén förbi en mindre atriegård, längs ett galleri som öppnar sig mot en övertäckt större gård med kafé och fram till den bakre utgången mot Domkyrkoplan. D

tillämpas i alla ämnen. – Peabskolans roll har blivit allt mer betydelsefull. Det är viktigare än någonsin att kunna erbjuda en konkurrenskraftig yrkesutbildning som matchar näringslivets behov. Dessutom ger vi våra elever högskolebehörighet trots att kravet avskaffats. För oss känns det helt rätt. Våra elever blir både högskolebehöriga och anställningsbara. Det är vi väldigt stolta över, säger Maria Hernroth. – En bra yrkesutbildning förutsätter aktiv medverkan från de blivande arbetsgivarna.

En viktig del av lärandet bör alltid ske på arbetsplatserna. Det är därför positivt att företag som Peab startar och driver yrkesutbildning. Det ger goda möjligheter att förena teori och praktik till en bra helhet, säger Bertil Östberg, statssekreterare vid utbildningsdepartementet, som närvarade vid invigningen. Cirka 70 procent av de elever som gått ut Peabskolan har anställts inom Peab. Målsättningen är att anställa fler. Den första skolan startades år 2006 och skolorna har idag sammanlagt cirka 400 elever. D

Domkyrkoforum i Lund fick årets Kasper Salin-pris. Foto: Åke E:son Lindman

Sveriges Arkitekters främsta arkitekturpris år 2012 gick till Domkyrkoforum i Lund. Det var första gången på 50 år Kasper Salin-priset gick till en kvinna, arkitekten Carmen Izquierdo på Carmen Izquierdo Arkitektkontor AB. Juryns motivering är att ”byggnaden har en tydlig egen arkitektonisk identitet som samtidigt lyckats underordna

sig domkyrkan”. – Genom en arkitekttävling lyckades domkyrkorådet i Lund hitta lösningen på en ovanligt svår stadsbyggnadsuppgift. Nya Domkyrkoforum kompletterar en äldre bebyggelse intill Lunds domkyrka, säger Pehr Mikael Sällström, jurysekreterare. – Årets arkitekturpriser handlar alla om smarta tillägg

Sju av tio på Peabskola får jobb Peab har invigt sin femte svenska Peabskola. Denna gång är det en skola för byggoch anläggningsintresserade elever i Göteborg. I Peabskolorna erbjuds eleverna en utbildning som är nära kopplad till näringslivet och branschen. – Det känns fantastiskt roligt att äntligen få etablera Peabskolan i Göteborg. Efterfrågan har funnits länge och vi har verkligen sett fram emot den här dagen. Peab har många spännande projekt på gång i Västsverige och kommer att behöva duktiga byggare och 40

anläggare många år framöver, säger Maria Hernroth, VD på Peabskolan. Peabskolans idé är att skapa en högkvalitativ och modern byggutbildning, där lika stort fokus ligger på att eleven ska bli en trygg och medveten samhällsmedborgare, som en skicklig hantverkare. Det finns ett starkt socialt engagemang kopplat till Peabskolan eftersom skolan även tar in elever som saknar fullständiga betyg. Framgångskonceptet innebär att Peab kopplar samman teori och praktik, och denna pedagogik

husbyggaren nr 7 B 2012


3 OOO byggingenjˆrer sˆker ny ledare och VD Bygg - din framtid i Jönköping! Välkommen till Sveriges största byggingenjörsutbildare - Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH). Som student hos oss får du fadderföretag och möjlighet till utlandsstudier. Vi erbjuder två program högskoleingenjör i byggnadsteknik med olika inriktning.

Som VD tillika Förbundsdirektör har du stor möjlighet att påverka vårt utvecklingsarbete i syfte att expandera vår verksamhet. Du ingår i en smidig organisation med korta beslutsvägar som ger snabba och synliga resultat. Du representerar närmare 3000 byggingenjörer och ska vara en synlig ledare både internt och externt. Din profil

BYGGNADSUTFORMNING MED ARKITEKTUR

Du studerar samhällsplanering, byggteknik och byggproduktion. Du fördjupar dig i byggnaders utformning och arkitektur, hur de presenteras och åskådliggörs. Öppet för dig med minst Ma C. HUSBYGGNADSTEKNIK / V Ä G - O C H VAT T E N B Y G G N A D S T E K N I K

De två inriktningarna har gemensam bas i byggnadsteknik. Du specialiserar dig i konstruktion, projektering och produktion av byggnader eller motsvarande inom vägoch anläggningsbyggande. Öppet för dig med minst Ma D, Fy A, Ke A.

Liknande ledarroller är meriterande men ännu viktigare är det att du är kommunikativ och har kunskap om byggbranschen. Du ska gilla att nätverka och vara vårt ansikte utåt i arbetet att representera våra medlemmar. För att bli framgångsrik i din roll krävs det att du är affärsorienterad och driver vår försäljning av attraktiva utbildningar. Din ansökan

I denna rekrytering samarbetar vi med HR Tailor AB. Registrera din ansökan på www.hrt.nu senast den 20 januari 2013. Har du frågor så ber vi dig kontakta vår rekryteringskonsult Joakim Magnusson på telefon 0708-797 300. Välkommen med din ansökan redan idag eftersom vi arbetar löpande med vårt urval!

Läs mer på www.sbr.se

TEKNISKA HÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING

SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund är en oberoende yrkesorganisation med närmare 3 000 medlemmar och 27 lokalavdelningar. Vi arbetar för att ge Sveriges byggingenjörer bättre karriärmöjligheter samt mer kunskap, kontakter och förmåner. Våra medlemmar får tillgång till attraktiva försäkringar, utbildningar samt möjlighet till rådgivning med expertkomptens inom olika byggfrågor och juridik. Vår tidning Husbyggaren har idag en upplaga på över 11 000. Vårt kontor finns på Södermalm i Stockholm.

Mer information om utbildningarna se www.jth.hj.se eller kontakta avdelningschef Göran Hellborg, tfn 036-10 10 00. e-post: goran.hellborg𰀤jth.hj.se www.sbr.se

nr 7 B 2012 husbyggaren

41


Noterat Levande skolmiljö prisades

Götaplatsen bäst ljussatt

Vinnande ljussättning. Götaplatsen i Göteborg. Foto: Filip Andersson

Prisvinnaren Messingen rymmer olika verksamheter där gymnasieelever och vuxna möts.

Stora Samhällsbyggarpriset år 2012 tilldelades Messingenhuset i Upplands Väsby. Messingenhuset är en ny skola som är integrerad med den kommunala musikskolan, kommunbiblioteket, lokaler för idrott med multifunktioner för samlingar, evenemang och föreställningar, samt en gemensam entré och café för att kunna serva en framtida expansion. Motiveringen löd: ”… för ett effektivt användande av samhällets resurser som resulterat i 42

ett stort bidrag till en levande, lärande och hållbar stadsmiljö”. Byggherre är Hemsö fastighets AB, arkitekter är White arkitekter och entreprenör är Peab bostad. Bakom Stora Samhällsbyggarpriset står Byggherrarna, Sveriges arkitekter, Sveriges byggindustrier, VVS Företagen, Byggmaterialindustrierna, Elektriska installatörsorganisationen EIO, Svensk betong och Svenska Teknik- och designföretagen. D

Götaplatsen i Göteborg har utsetts till vinnare av Svenska Ljuspriset. Enligt jury-motiveringen har ljussättarna samordnat behovet av trygghet, funktion och upplevelse och befäst platsens dignitet med sin skickliga ljusgestaltning. Götaplatsen, som är en av Sveriges mer kända stadsmiljöer, genomgick under år 2011 en rejäl ansiktslyftning med fokus på belysning. Visionen var att skapa ett vackert rum, förstärka byggnaderna runt platsen och göra Götaplatsen till en mötesplats kvällstid. – Priset är verkligen ett erkännande för den förändring som skett på Götaplatsen. Efter 20-30 års diskussioner har nu platsen fått det lyft som den förtjänar. Idag dröjer sig folk kvar på Götaplatsen efter en teaterföreställning för att prata och umgås. Tidigare sökte sig de flesta snabbt bort

från den mörka platsen, säger Ingemar Johansson från Trafikkontoret vid Göteborgs stad. Priset delades ut för 19:e gången under Ljusdagen i september i Stockholm. D

FAKTA: Projektet Götaplatsen Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs stad genom Ingemar Johansson. Medfinansiär: HIGAB-gruppen genom Patrick Bernvid. Belysningsplanerare/ljusdesigner: Ramböll genom Lars Fredén (uppdragsledare), Iben Winther Orton (chefsdesigner), Vladan Paunovic (ljusdesigner), Linda Fagerström (handläggare) och Eric Eliasson (elingenjör). Arkitekt: Lars Fredén, Ark SAR/ MSA, Ramböll Sverige AB. Elkonsult: Eric Eliasson, Ramböll Sverige AB. Elinstallatör: Svevia.

Sänker sin elkostnad HSB Malmö har övergett sitt traditionella fastprisavtal och istället handlat upp elbehovet av elhandelsbolaget Energi Sverige vid olika gynnsamma tillfällen. Affären med Energi Sverige, tillsammans med det sjunkande elpriset, bidrar till att HSB Malmö och dess bostadsrätts-

föreningar sänker sin elkostnad med drygt 1,6 miljoner kronor för år 2013. HSB Malmö sprider sina prisrisker genom att med elhandelsbolagets hjälp handla upp bostadsrättföreningarnas behov av fastighetsel vid de mest gynnsamma tidpunkterna fram till och med år 2015. D husbyggaren nr 7 B 2012


Noterat Flest vill fixa badrummet

Google är ingenjörens dröm

Badrummet ligger på första plats när svenska villaägare planerar att renovera hemma. Det har nu gått om köket. Stilen ska vara klassiskt vitt. Av Sveriges alla villaägare har hela 76 procent renoveringsplaner just nu. Det visar en undersökning som tidningen Vi i Villa gjort. Vad är det då man planerar att renovera? Detta är fem i topplistan: 1. Badrummet (14,7 procent) 2. Köket (12,3 procent) 3. Hallen (7,8 procent) 4. Sovrummet (6,9 procent) 5. Vardagsrummet (6,6 procent) – Det är spännande att se att Sveriges villaägare nu är mest sugna på att renovera badrummet. Tidigare har alltid köket

Fast anställning på innovativa företag är viktigast när ingenjörer får välja. Google toppar rankinglistan, följt av Apple och Ericsson. Det visar Ingenjörsbarometern 2012, som är en undersökning som Sveriges ingenjörer låtit göra bland sina yrkesverksamma medlemmar. – Ingenjörsbarometern, som vi gjort inom konceptet Ingenjörskarriär, visar tydligt vad våra ingenjörer värderar mest och vad som kännetecknar attraktiva arbetsgivare, säger Malin Lindström, ansvarig för karriärfrågor på Sveriges ingenjörer. Ingenjörsbarometern 2012 baseras på en enkät bland drygt 2 700 av Sveriges ingenjörers yrkesverksamma medlemmar. Där fick de bland annat ange den mest attraktiva arbetsgivaren och vad de önskar sig mest av en potentiell arbetsgivare. – Vi kan konstatera att trygghet och utveckling är nyckelord, säger Malin Lindström. Fast anställning på innovativa företag, där de får utlopp för sin kreativitet, är det som attra-

legat i topp, säger Camilla von Otter som är chefredaktör på Vi i Villa. – Det är också intressant att konstatera att trots alla trendreportage i tidningar och på tv så är det den klassiskt vita stilen som dominerar totalt. Villaägarna tänker också investera en hel del i badrumsrenoveringen: 40,4 procent tänker satsa upp till 50 000 kronor medan 24,7 procent kan tänka sig att lägga upp till 100 000 kronor på sitt nya badrum. 1,9 procent är villiga att betala över 150 000 kronor. D Fotnot:

Totalt deltog 5 328 villaboende från 20 år och uppåt i undersökningen, som genomfördes 11-23 september 2012.

Tar cykeln till bioduken

Under hösten startade en unik satsning på filmvisning för cykelburna i Göteborg. Cyklister kunde samlas till en premiär för en bike-in-bio, med kortfilmer från Göteborgs filmfestival, i den nya stadsdelen Kvillebäcken. Initiativet är ett samarbete med Folkets bio Göteborg. – Med bike-in-bion vill vi på ett roligt och annorlunda sätt lyfta frågan om hållbar livsstil och en cykelvänlig stad. Tanken är att bike-in-bion ska bli nr 7 B 2012 husbyggaren

ett återkommande evenemang. Till våren planeras nästa filmvisning, säger Johan Ekman, talesperson för Kvillebäcken. Bike-in-bion i Kvillebäcken är en mobil konstruktion med plats för 32 cyklar, varav åtta i barnstorlek. I framtiden är tanken att bion ska kunna förflyttas och sättas upp på andra platser runt om i Göteborg. Filmvisning på cykel är ett fenomen som tidigare genomförts i bland annat San Francisco och Denver i USA. Kvillebäcken är en helt ny stadsdel i Göteborg. Totalt byggs 2 000 lägenheter. Visionerna för Kvillebäcken är att skapa en levande stadsdel där mötet mellan människor står i fokus och där invånarna kan leva klimatsmart. Inflyttningen är planerad att starta år 2013. Läs mer på www.kvillebäcken.se D

herar våra ingenjörer mest. Det bästa en arbetsgivare kan erbjuda är fast anställning; 83 procent av de svarande anser att det är mycket viktigt. Flexibla arbetstider kommer på andra plats (75 procent). Vidare anser tre av fyra att kompetensutveckling är mycket viktigt. Stort utrymme för eget ansvar och befogenheter samt utmanande arbetsuppgifter värderas också högt. Rankinglistan över mest attraktiva arbetsgivare toppas av Google, med nästan dubbelt så många röster som tvåan Apple och trean Ericsson. 10 i topp är: 1. Google 2. Apple 3. Ericsson 4. Volvokoncernen 5. ABB 6. Scania 7. Volvo Personvagnar 8. Sweco 9. Tetra Pak 10. Ikea Se mer på www.ingenjorskarriar.se. D

Mät bostadsyta på rätt sätt Det är vanligt att bostäder är felmätta och att det leder till tvister mellan till exempel mäklare, säljare och köpare, eller mellan hyresvärd och hyresgäst. Nu finns det en broschyr som förklarar hur arean ska mätas på rätt sätt. Broschyren sammanfattar de regler som finns i standarden för areamätning, SS 21054:2009. Målet är att fler ska göra rätt från början så att tvisterna blir färre. Broschyren heter ”Så mäter du din bostad” och finns på www.sis.se/matabostad. D

Så mäter du din bostad

eter enligt småhus och lägenh mätreglerna för En översikt av :2009 rden, SS 21054 AB. den svenska standa Areamätning ete med Svensk tagits fram i samarb Broschyren har

43


BYGGLEVERANTÖRER

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

44

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

husbyggaren nr 7 B 2012


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

en riktig stege www.scando.se

Fuktsäkrar husgrunder! ï Snabb uttorkning ï Torr grund ï Varm grund

ï God v‰rmeekonomi ï LÂg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

nr 7 B 2012 husbyggaren

45


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Boverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13, 33 Duri Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 Foamglas Nordic. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Haki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39 Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Kåbemattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 Masonite Lättelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1:a omslag, 2 Nordisk Stenimpregnering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Nordtec Instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Promonord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2:a omslag

46

Sid

Rockwool . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 SBR Byggingenjörerna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41, 47 Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Skogsindustrierna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 SNIDEX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4:e omslag Säker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Tekniska Högskolan i Jönköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 TQI Konsult VVS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 WSP Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2

husbyggaren nr 7 B 2012


Marknadsnytt MiljĂśvänlig arbetshandske Den nya handsken Guide 777 tillverkas till stor del av naturmaterial. FĂśr god greppfĂśrmĂĽga och skydd mot väta är ďŹ ngertopparna och innerhanden doppad i naturgummi som har framställts utan gifter och farliga ämnen. Tyget är utvalt med tanke pĂĽ miljĂśn och tillverkat av ĂĽtervunna lĂśv. Fabriken som syr upp handskarna drivs av solenergi fĂśr att minska sin miljĂśpĂĽverkan.

Handsken är godkänd enligt EN 388 (skydd mot mekaniska risker). D Skydda Protecting People Europe AB +46 76 807 73 72 asa.stahl@skydda.se

TĂĽlig pekdator fĂśr fältet Handheld lanserar Algiz 10X, som är en 10-tums stryktĂĽlig pekdator utvecklad fĂśr professionellt fältarbete. Pekdatorn har en skärm som gĂśr det mĂśjligt att se detaljerade kartor och graďŹ k, även i starkt solljus. Den är IP65-klassad och uppfyller MIL-STD-810G militära standarder fĂśr att klara damm och sand, vatten och luftfuktighet, vibrationer, fall, extrema temperaturer och stora hĂśjdskillnader.

                  

     

      

  "!         "!                         "!                 www.sbr.se

Algiz 10X väger 1,3 kilogram och är 32 millimeter tjock. D Handheld Group 0510-54 71 70 s.lofblad@handheldgroup.com

Duk tätar i vütrum

Mapeis vĂĽtrumssystem â€?VR dukâ€? ďŹ nns nu ute i handeln. Systemet erbjuder tvĂĽ olika dukformat och olika monteringsmetoder. Det gĂĽr att välja mellan de foliebaserade vĂĽtrumssystemen: Mapei VR nr 7 B 2012 husbyggaren

Duk A, B och C, samt ett rollningsbart VT-system. Vütrumssystemet �VR duk� är godkänt av BKR. D Mapei 070-661 50 68 stefan.ingelin@mapei.se

47


Marknadsnytt Verktyg och lyse i en låda

Fräst fasadskiva tål salt

Bosch lanserar GLI PortaLED Professional. Det är en verktygslåda med förvaring och arbetslampa i ett. Strålkastaren är integrerad i locket och består av 60 lysdioder. Lådan väger cirka 3,5 kilo i standarstorlek. D Bosch A/S 08-750 18 20 niclas.andersen@dk.bosch.com

Kan såga ut pussel

Dremels Moto-Saw är en kontursåg, som också kan användas som bågsåg.

Verktyget är utrustat med en nedhållningsfot som minskar vibrationerna så att de olika bladen kan skära raka och böjda snitt i material som trä, laminat, PVC och metall. Bladen byts snabbt och enkelt utan nyckel. En automatisk mekanik säkerställer spänningen på bladet. D

Högt uppe på en klippa i stadsdelen Örgryte i Göteborg finns Villa Woldu, som har fasader i glas och fibercement. Arkitekten Andreas Lyckefors valde Cembrits fasadskivor för att materialet går att bearbeta, samt för att det klarar västkustklimatet med regn, salt och blåst. Cembrits fasadskivor har fått ett dekorativt tapetliknande mönster fräst i relief. De är satta på distans och flankerade av lister i guld-anodicerat aluminium. D

Bornstein Lyckefors Arkitekter AB 031-20 30 62 info@bornsteinlyckefors.se

Färgrikt för hemmet

Dremel 08-750 18 20

Designat för usb-laddare Elko introducerar ett usbladduttag i designserien Elko Plus. Ladduttagen har plats för två förbrukare och finns tillgänglig i samtliga färgkombinationer inom Plus-serien. Uttagen är tillverkade av halogenfri termoplast. D 48

Elko AB 08-449 27 06 thomas.wahlberg@elko.se

Beckers satsar på 336 nya inomhuskulörer. För att göra det lättare för konsumenter att välja färg kan man på hemsidan beckers.se se 56 av de nya

färgerna i en interaktiv och rörlig färgkarta. D Beckers 0722-19 29 70 lina.markstrom@beckers.se

husbyggaren nr 7 B 2012


Marknadsnytt En knapp släcker helt hus

Skopa sitter säkert

Systemet KNX från Schneider Electric knyter ihop elektriska apparater i huset och gör det möjligt att släcka ner hela huset med en enda knapptryckning. Systemet styr allt ifrån värme och ventilation, till att kaffebryggaren inte står på i onödan. KNX-systemet uppges kunna sänka energikostnaden med runt 30 procent. D Schneider Electric 073-809 30 61 charlotta.malargard@schneiderelectric.com

Skär och slipar glas Forserum Safety Glass AB har satsat på en ny CNC-slipmaskin, Intermac Master 30, som gör utskärningar, urtag och slipningar. Den klarar glas i storlek upp till 3 250 x 1 620 millimeter. D

Forserum Safety Glass AB +46 (0)380-295 00 monica.sandsviksvensson@fsglass.se

Ett nytt säkrare fäste som inte släpper taget om grävskopan har börjat användas inom NCC Construction. Fästet har lanserats av företaget Steelwrist AB tillsammans med NCC. De allra flesta olyckor med skopor beror på att grävmaskinsföraren gör skopbytet från förarhytten utan att stiga ur och kontrollera att den nya skopan sitter rätt. Bara i Stock-

holm har NCC cirka 200 grävmaskiner vars förare byter skopa upp till 20 gånger dagligen. Som mest kan det bli 4 000 riskabla skiften varje dag. Det nya fästet släpper tack vare en robust låsanordning inte taget om skopan, även om den sitter helt löst. D

Ger effektivare projekt

Slätt och vitt innertak

En ny global ISO-standard ger vägledning för alla som arbetar med projekt. Tanken är att det vanliga projektarbetet ska bli effektivare. Den nya globala standarden ”SS-ISO 21500 Vägledning för projektledning – Begrepp och processer” är nu publicerad på engelska. Den vägledande standarden har arbetats fram av experter i 33 länder. I innehållet ingår definitioner av begrepp och processer. Standarden detaljreglerar inte

Vid årsskiftet 2011/12 startade Moelven en fabrik i Lovene. Nu lanseras den egna produkten Regina Linje. Regina Tendens är ett klassiskt slätt innertak i vitmålad MDF. Formatet är 1 220 x 620 mm, inklusive not och spont. Varje förpackning innehåller fyra skivor som tillsammans täcker 2,88 m2. Skivan är 10 mm tjock och lätt att hantera och montera för såväl proffs som hemma-snickaren.

hur projekt ska bedrivas, men den skapar en gemensam utgångspunkt för alla som är inblandade i projekt. Utgångspunkten är bland annat en gemensam terminologi. Svensk översättning kommer våren 2013. Standarden finns tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute. SIS förbereder även en utbildning. D SIS 08-555 520 54 helene.edmark@sis.se

Regina Tendens finns i samma vita kulör, NCS S0502-Y, som övriga MDF-paneler i Regina sortimentet. D Moelven Wood AB 070-555 73 34 b.persson@moelven.se

Fjärrmäter elåtgången

Tätar i fuktig miljö

Intabs Wisensys är ett fjärrmätningssystem där trådlösa givare skickar mätvärden till en basstation, som i sin tur skickar dem till en inloggningssida på internet. En nyhet är en optisk pulsräknare som läser av elförbrukningen.

Bostiks tätskiktsystem Membrane D är ett komplett system för fuktiga miljöer där det finns ett behov av tätning och golvavjämning. Systemet består av golvavjämningsmassa WET med tillhörande primer P7000 och ett skyddande 2-kompo-

nr 7 B 2012 husbyggaren

Givare finns bland annat för temperatur, luftfuktighet och koldioxid. D Intab +46 (0) 302 246 00 ab@intab.se

nents tätskikt. Det passar till exempel i källarlokaler där det finns risk för tillskjutande fukt, på balkonger och terrasser och i duschutrymmen. Bostik AB marit.blomqvist@bostik.com 042-19 50 00

49


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

STOCKHOLM

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna • • • •

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

GÖTEBORG MÂrtensson & HÂkanson AB B Y G G R ≈ D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 ï 416 55 Gˆteborg Telefon 031 - 40 05 20 ï Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

HELSINGBORG

LUND

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

50

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

husbyggaren nr 7 B 2012


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

UMEÅ

Medlem i

Sveriges MÂlerikonsulters Fˆrening MEKANISKA PR÷VNINGSANSTALTEN AV F÷RSƒKRINGSF÷RBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMƒN F÷R SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLƒGGNINGAR MPA AB, MÂnsk‰rsv‰gen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spr‰ng- och bergteknisk rÂdgivning Planering och projektering av berg och markanl‰ggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Synefˆrr‰ttning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Tr‰ning

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

VÄSTERÅS

Kontor i: Stockholm, Enkˆping, LuleÂ, UmeÂ, Sundsvall, Norrkˆping, Karlstad, Karlskrona, Gˆteborg

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 7 B 2012 husbyggaren

51


Nytt från SBR Nya medlemmar Kansli SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, E-post: info@sbr.se Hemsida: www.sbr.se Styrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 Expertgrupper och e-handel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförande Veronica Almholt, Malmöavdelningen, vice ordförande Lars Bengtsson, Kalmaravdelningen Marie Fägerman, Norrbottensavdelningen Roger Johnson, Stockholmsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen

SBR Byggingenjörerna

Kurser & Utbildningar

Bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation. Förbundet har 2800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning, mentorskapsförmedling och kollegiala kontakter. Medlem får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR.

SBR erbjuder vidareutbildningar för exempelvis projektledare, entreprenad- respektive överlåtelsebesiktningsmän och kontrollansvariga enl PBL (dessa kurser leder även till certifiering). Därutöver ett 20-tal övriga kurser i bland annat teknik/metodikrelaterade områden. Många kurser är öppna för icke SBR-medlemmar.

Företagsanpassade kurser Förbundsverksamheten Rymmer utöver medlemsverksamhet information och rådgivning till allmänheten samt ett öppet sökregister över SBR byggingenjörer. SBR avger remissyttranden och samverkar med myndigheter vid utformning av lagar och regelverk och annat av intresse för förbundet. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden.

SBR erbjuder företagsanpassade kurser för företag och andra aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. Kurserna skräddarsys enligt beställarens önskemål.

Försäkringar Medlemmar kan teckna förmånliga och särskilt anpassade försäkringar via SBR Försäkringsservice, som kontors- och konsultansvarsförsäkringar respektive sjukvårdsförsäkring inkl. liv och olycksfall.

Angberg Christer, projekt-

Lord Marcus, VVS-ingenjör,

ledare, Ramböll Sverige AB, Norrköping Bolteus Lars,VD, VSA Byggkvalitet AB, Göteborg Brannestål Per, egen företagare, Bygg & Keramik Konsult AB, Sollentuna Broberg Kenneth, egen företagare, Kebro Konsulting, Sparreholm Bäckélius Joakim, bygg-och projektledare, JBCON AB Bygg-och projektledning, Katrineholm Dennfjord Ronny, VVS-ingejör, Bengt Dahlgren Malmö AB, Vellinge Erkkilä Esa, tekniska ansvarig, Byggkeramikrådet AB, Eskilstuna Gerdis Christina, egen företagare, Byggkonsult Gerdis AB, Köpingsvik Hedgren Tord, konsultchef, T Hedgren Energiteknik AB, Trollhättan Hellström Benjamin, egen företagare, Byggkoll Stockholm, Stockholm Hållams Lars, projektledare, Ramböll Sverige AB, Uppsala Hägerstedt S. Olof, ingenjör, Lunds Tekniska Högskola, Stockholm Kozovski Beni, besiktningsförrättare, Independia Group AB, Göteborg Lindström Torbjörn, egen företagare, TB Lindström Byggkonsult, Bjärred

Sweco Systems AB, Kalmar Lundqvist William, egen företagare, Safe El Svenska AB, Åkersberga Olsson Sven W, egen företagare, Olsson & Randelin AB, Huddinge Persson Tommy, projektledare, Hersby Projektledning & Badrum AB, Lidingö Rajden Conny, ingenjör, Svensk Kvalitetssäkring i Sverige AB, Västerås Ranäng Mats, egen företagare, MA Ranäng Fastighetsförvaltning AB, Vallda Sid Lars, egen företagare, Lars Sid Fastighetsservice, Sigtuna Sjölander Bjarne, bygg-och projektledare, WSP Management, Ösmo Strand Fredrich, projektledare, Ramböll Sverige AB, Östra ryd Stålhuvud Björn, Projektledare, Boetten AB, Järfälla Sundén Bengt, VD, byggcontroll i Finspång AB, Finspång Tallenmo Kari, byggnadsingenjör, Strömstads Kommun, Strömstad Åberg Johan, byggnadsingenjör, Visby Arkitektgrupp AB, Visby

Nya anslutna Grön Linus, Junsele

Lokalavdelningarna Arrangerar kurser, seminarier, medlemsträffar och studiebesök mm. De har också kontakter eller samarbete med högskolor, kommuner och branschaktörer inom sitt område.

SBRs Expertgrupper Samlar expertis inom entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvar enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utvecklingen av teknik, marknad och lagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

52 52

Husbyggaren Är SBRs branschtidning där forskare, arkitekter, jurister och annan expertis skriver initierat för byggingenjörer och andra i branschen. Husbyggares utges 7 ggr/år och sprids i 11 300 exemplar i främst Sverige men även i Finland.

BLI MEDLEM För medlemskap krävs byggingenjörsexamen eller motsvarande. Man kan vara basmedlem eller plusmedlem eller ansluta sig som student. Mer information och ansökningsformulär finns på www.sbr.se/bli-medlem

husbyggaren husbyggaren nr nr 77 BB 2012 2012


Intresseanmälan resa till Chicago och New York 2013

USA är nästa resmål för SBR där vi kombinerar två städer: Chicago och New York – som båda alltid legat i täten för utvecklingen av amerikansk byggindustri. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranschen i två av USAs största städer. Preliminärt program: Lör 5 okt Avresa från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn till Chicago. Stadsrundtur med lunch och incheckning på hotellet som ligger mycket centralt i Chicago nära till restauranger. Sön 6 okt

Vi tittar på det senaste inom modern arkitektur i staden som t.ex. Millennium Park och klassiker som Robie House av USAs främste arkitekt Frank Lloyd Wright. Gemensam middag på kvällen.

Må 7 okt

Guidad tur med båt bland Chicagos skyskrapor. Eftermiddagen information och besök vid ett pågående bygge i Chicago.

Tis 8 okt

Flyg till New York, 2 tim. Transfer till hotellet och incheckning. Gemensam middag på restaurang som roterar på en av de översta våningarna i en skyskrapa vid Times Square i hjärtat av Manhattan.

Ons 9 okt

Studietur på Manhattan med några av de främsta modernaste byggnadverken.

Tor 10 okt

Fortsatta studier av byggnadskonst i New York City.

Fre 11 okt

Besök vid 9/11 Memorial och Ground Zero, vidare till South Street Seaport via Wall Street, subway till Brooklyn Hights med lunch.

Lör 12 okt

Besök på ett av New Yorks främsta arkitektkontor. Därefter promenad genom Greenwich Village med intressant projekt, lunch, Grand Central Station och modern arkitektur längs Park Avenue. Transfer till flygplatsen och avresa från New York vid 17-tiden

Sön 13 okt

Ankomst Stockholm, Göteborg och Köpenhamn på förmiddagen.

Hotell: Chicago: Hotel 71 Chicago, 71 Easter Wacker Drive, förstaklass hotell nära Michigan Avenue. New York: The Empire Hotel, 44 West 63rd Street, förstaklass hotell vid Lincon Centre. Pris: Ca 29.750 kr/person inkl. frukost i tvåbäddsrum från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn. Priset inkluderar ovanstående program med måltider exklusive måltidsdrycker. Intresseanmälan: Icke bindande intresseanmälan bör göras så snart som möjligt. Intresserade kommer att få ett reseerbjudande i december 2012. Anmälningsblankett och ytterligare information finns på www.style.se/sbr.


Nytt från SBR SBRs studieresa till Sydafrika I mitten av oktober 2012 reste ett 3o-tal personer på en nio dagars studieresa till Sydafrika. Så här års är det vår med cirka 20 graders värme. Sommaren kommer i december. Sydafrika är en republik, som sedan 1994 styrs efter demokratiska principer. Presidenten sedan 2009 heter Jacob Zuma är 70 år och har 5 fruar och 22 barn och är på gång att skaffa sin sjätte fru. Efter cirka 15 timmar i luften landade vi i Kapstaden. En vidunderlig utsikt över Kapstaden får man från Taffelberget som ligger som ett ryggstöd bakom Kapstaden. Med linbana, som roterar 360 grader under vägen upp och ned, når man toppen på 1000 meters höjd på tre minuter. Välkomstmiddagen bestod av 14 välsmakande afrikanska rätter och serverades på Gold restaurant. Vi besökte Cape Town Stadium, som blev klar till fotbolls VM 2010. Fasaden som är vävd glasfiber och täckt med teflon är ritad av tyska arkitekter från Gerkan Marg & Partner. Staden äger arenan som till VM kunde rymma 64 000 åskådare och efter VM 55 000 åskådare för idrottsarrangemang som rugby men också för konserter. Dimensionerna på stadion är 290 x 265 x 48 meter och byggkostnaderna uppgick 4 miljarder kronor. Nästa dag bar det iväg till Godahoppsudden, som ligger cirka 8 mil söder om Kapstaden. Godahoppsudden är sydvästra Afrikas sydligaste punkt. Namnet skulle ange att man efter att ha seglat förbi hade gott hopp att nå Indien. Den första europé som nådde Godahoppsudden var Bartolomeu Dias år 1488. På vägen hem till Kapsta54 54

Kontorshus i Johannesburg, ritade av Hugh Fraser.

den besökte vi också en pingvinkoloni i Boulders Beach. Den sydafrikanska pingvinen är utrotningshotad, men kolonin här har visat en positiv utveckling med över 2 000 pingviner. Det blev även ett besök på vingården Steenberg som erhållit pris för sina goda viner men även för sin moderna arkitektur. Steenbergs viner finns att köpa på Systembolaget. Nu var det dags att flyga vidare till Johannesburg och en heldagstur i staden med omgivningar. Här kunde vi se flera golfbanor mitt inne i staden. Bostadsområden är försedda med höga staket och vakter. Staden är välmående bland annat pga att man fann stora guldfyndigheter 1980. Johannesburg är den största stad i världen som inte har sjöar, hav eller floder. Vi besökte ett bankpalats (FNB och Wes Bank) med 6 000 anställda och som har öppet dygnet runt. Huset har en fantastisk arkitektur med en sofistikerad lösning för värme och kylning av byggnaden. Nästa besök var the Coca-Cola dome, som in-

Cape Town Stadium byggdes till fotbolls-VM 2010.

vigdes 1997 och har en golvyta på 11 000 kvadratmeter. Här anordnas mässor, banketter, konserter, filmvisning och idrottsarrangemang. Antal sittplatser är cirka 12 000 eller ståplatser för cirka 19 000 personer. Arkitekten Hugh Fraser från Paragon Arkitektkontor i Johannesburg visade oss två kontorshus. Dessa hus visade en innovativ glasteknik med dynamiska fasader med dramatiska arkitektureffekter. Avskedsmiddagen med olika grillrätter intogs i safariparken Pilanesberg under Afrikas stjärnhimmel med fullmåne och lägereldar. Vi

fick var sin trumma och en grundlig lektion i dess handhavande. En sångkör underhöll oss med afrikanska sånger som avslutades med Sydafrikas nationalsång. Nästa morgon var det safari i den 550 km2 stora parken. Vi fick se 3 av ”big five” lejon, elefanter och noshörning. Många andra djur som giraffer, zebror, flodhästar, antiloper, gnuer, krokodil och vårtsvin kom i vår väg. Detta är ett urval av vad vi fick se och uppleva under vår afrikatur. Nästa års resa går till Chicago och New York. Gunnar Edebrand husbyggaren husbyggaren nr nr 77 BB 2012 2012


Nytt från SBR Renoveringsarbete i byggnader Uppsala Universitets högskoleingenjörsprogram i byggteknik höll en föreläsning om renoveringsarbeten i byggnader där jag närvarade.Anledning var att den informationsträff om relining vi hade tänkt ordna i SBR regi överfördes som en del av informationen till eleverna vid nämnda föreläsning. Högskoleprogrammets föreläsning hölls av Christer Steinwall, Bjerking, och tog upp problematiken kring ROTfrågor – renovering, ombyggnad och tillbyggnad.

Eleverna fick en bra inblick i frågan om att bevara eller inte, marknadsvärde och försäkringsvärde vid en åtgärd, affektionsvärde som kulturhistoriskt värde. Vad är värt att ersätta ur bärighets-, isolerings-, energi-, behovs- mm-synpunkt? Vilka behov finns av kompletteringar som hiss, utrymmen, handikapp, teknisk försörjning, bekvämlighet och estetik? Vad har myndigheter för krav vad gäller brand, personsäkerhet, tillgänglighet, miljö mm.

Vilka ekonomiska ramar skall man sätt ur t ex förvaltnings- och driftskostnadssynpunkt? Hur påverkas uthyrningsgraden och vill man ha byggnaden miljöklassificerad? Den andra delen av föreläsningen höll Michael Landqvist, Proline, som berättade om relining av avloppsstammar i byggnader – ett alternativ till stambyten. Genom att först rensa stammarna från igengrodda väggar sprutas väggarna ett antal

gånger med deras plastmaterial. Utseendet filmas både före och efter utfört arbete. Arbetet utförs utan större arrangemang i en lägenhet. Som regel behövs en dag i varje badrum. För arbetet lämnas en längre garanti. Det finns en Branschförening för Relining (i Fastigheter) – BRiF. Lennart Wågström

egen, och välförtjänad, ställning bland de tidningar som bevakar byggsektor. Margot Granvik har gjort ett gott arbete över åren som starkt bidragit till att Husbyggaren varit en bra varumärkesbyggare för SBR som förbund. Margot Granvik vill även framhålla alla samarbetspartner som bidragit till tidningen; – Alla kunniga, engagerade och skarpa skribenter. Utan er

hade inte tidningen blivit vad den är idag, nämligen en uppskattad och väl etablerad röst inom byggsektorn. Tack alla! SBR Byggingenjörerna vill rikta ett stort tack till Margot för hennes goda och professionella insatser som chefredaktör för Husbyggaren genom åren och vi önskar henne allt gott i framtiden. Magnus Janson Förbundsdirektör SBR Ansvarig utgivare

Tack Margot! Margot Granvik har efter nio år valt att lämna sitt redaktörskap för tidningen Husbyggaren. Detta nummer är Margot Granviks sista som redaktör. Husbyggaren har under åren, precis som samhället i övrigt, och inte minst byggsektorn, varit med om några rejält turbulenta perioder med kraftiga marknadssvängningar. Tidningen har trots detta gått igenom en positiv utveckling och har idag en alldeles

Dialog och samverkan med mäklarorganisationerna I fjol höst rapporterade SVT Uppdrag Granskning om hur enskilda fastighetsmäklare på olika sätt försökte påverka besiktningsmän. Det ledde till debatt och till att SBR tog kontakt med Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet. SBR har sedan dess mött mäklarorganisationerna flera gånger. Båda sidor tar avstånd från samverkan eller påverkan mellan besiktningsmän och mäklare som kan göra att kundens intresse åsidosätts. nr 7 B 2012 husbyggaren

Men samtidigt är man överens om att inte hindra professionellt samarbete som kan gagna kunden eller öka respektive parts förmåga att göra ett bra arbete. En slutsats av diskussionerna är att feltolkningar eller övertramp ofta beror på att besiktningsmän och mäklare har för lite kunskap om varandras arbete. Mäklare vet för lite om byggteknik och vad en besiktning innebär, och besiktningsmän känner inte alltid till de normer som gäller

för mäklare och om de agerar korrekt eller inte. SBR och mäklarorganisationerna vill nu öka kunskapen exempelvis genom att SBR medverkar i utbildningar och information för mäklare, och vice versa. Nyligen intervjuades också ordföranden i SBRs överlåtelsebesiktningsgrupp Janne Persson i Mäklarförbundets tidning och SBR kommer också att delta och informera vid Mäklarsamfundets kongress senare i höst. Företrädare för mäklar-

organisationerna kommer också att informera om mäklarnas arbete i SBRs kanaler. – Vi har fått ett bra gensvar från mäklarorganisationerna och jag tror att det faktum att vi uppmärksammat frågan leder till minskade problem. Vi kommer dock inte att släppa frågan och ska ha fortsatt koll på utvecklingen, men nu känns det som att vi går åt rätt håll, säger Janne Persson Heinz Paul

55


Nytt från SBR Aktuella kurser Entreprenadbesiktning

AMA Hus 11, grundkurs*

8-9 april, grundkurs, Stockholm 15-16 april, grundkurs, Helsingborg 2 maj, Steg 2 och prov, Stockholm 14 maj, Steg 2 och prov, Helsingborg

19 februari, Falun 21 februari, Stockholm 7 mars, Göteborg 11 april, Malmö 25 april, Luleå AMA Anläggning 10*

4-7 mars, grundkurs, Stockholm 8 mars, provtillfälle, Stockholm

12 februari, Stockholm 27 februari , Malmö 19 mars, Gävle 17 april, Göteborg 21 maj, Luleå

Putsade Fasader

MER Anläggning 10*

12 mars, Stockholm

13 februari, Stockholm 28 februari, Malmö 20 mars, Gävle 18 april, Göteborg 22 maj, Luleå

Överlåtelsebesiktning

Konsumententreprenader

18 april, Stockholm Fuktmätning – fukt och mögelskador

10-11 april, Stockholm Plåt i teori och verklighet

14 maj, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare, Grundutbildning, steg 1*

23-24 januari, Stockholm 30-31 januari, Malmö 5-6 februari, Göteborg 12-13 februari, Luleå

12-13 mars, Kalmar 19-20 mars, Stockholm 24-25 april, Stockholm

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*

22 januari, Malmö 14 mars, Stockholm 17 april, Umeå 23 april, Göteborg

9 april, Malmö 23 maj, Stockholm

Projektledning* Entreprenadjuridik, grundkurs*

22 januari, Göteborg 7 februari, Stockholm 26 februari, Malmö 7 mars, Växjö 12 mars, Karlstad 11 april, Göteborg 12 april, Stockholm 22 maj, Malmö Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

5 mars, Stockholm 11 mars, Göteborg 14 mars, Östersund 12 april, Malmö

5-6 mars, Göteborg 20-21 mars, Malmö 9-10 april, Stockholm *Kurser som SBR genomför i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94.

Nu lanseras SBR Byggutbildning

Under denna vinjett kommer man i fortsättningen att hitta allt som rör SBRs utbildningsverksamhet

SBR är en av landets ledande byggutbildare och nu ska det synas tydligare. I ett första steg samlas nu all kursverksamhet, symposier och utbildning under ett ”varumärke”- SBR Byggutbildning – med en egen logga/vinjett som ska användas i trycksaker, webb och annan information om verksamheten.

I nästa steg förnyas verksamhetens marknadsföring och information, bland annat kommer alla som deltar i SBRs kurser och utbildningar att få ett särskilt nyhetsbrev, och annonsering och distributionen av kursprogrammet ses över. Heinz Paul

Entreprenadbesiktning enligt SBR-modellen Den 5 oktober arrangerade SBRs Entreprenadbesiktningsgrupp ett frukostseminarium på Grand Hotell i Örebro, med temat ”Varför entreprenadbesiktning och vad det innebär enligt SBRmodellen”. Syftet med seminariet var att sprida information om SBRs Entreprenadbesiktningsgrupp samt skapa debatt kring besiktning kontra egenkontroll.

Seminariet arrangerades i samarbete med SBRs lokalavdelning i Örebro. Drygt 40 personer kom för att lyssna till Tomas Thulin och Peter Holst som var talare och arrangörer. Tomas och Peter sitter i styrelsen för SBRs Entreprenadbesiktningsgrupp och är båda mycket erfarna besiktningsmän. Bland åhörarna fanns representanter från både byggbolag och stora fastighetsförvaltare samt besikt-

ningsmän, som alla visade högt intresse under frågestunden. Bland annat diskuterades egenkontroll och entreprenadbesiktning. SBRs Entreprenadbesiktningsgrupp planerar nu att genomföra frukostseminarium på ytterligare orter runt om i Sverige, och hoppas på lika god uppslutning som vid arrangemanget på Grand Hotell i Örebro. Magnus Jansson

Vill du bli mentor för andra SBR-medlemmar? På sbr.se under fliken ”För medlemmar” finns information om SBR Mentorskap och förfrågningar från medlemmar som söker mentorer. 56 nr 7 B 2012 husbyggaren

husbyggaren nr 7 B 2012 56


www.bostik.se

www.fischersverige.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

HUSBYGGAREN A NR 7 A 2012

1 1 1 0 9 6 2 0 0

7 12

Nedanstående är annons från Lättelement

Husbyggaren 2012 Nr 7  
Husbyggaren 2012 Nr 7  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...