Page 1

sBr · svenska Byggingenjörers riksförbund Bygg B el B vvs B Anläggning

6 12

Nedanstående är annons från Gyproc

Välj rätt ytterväggssystem


THERMOnomic stålstomme Fuktsäker och energieffektiv ytterväggskonstruktion Nya bredare reglar, skenor och z-profil gör plats för 340 mm isolering i ytterväggen. Det gör att ett lägre U-värde kan uppnås. Bra för både miljö och plånbok. Scanna och välj rätt ytterväggssystem eller besök www.gyproc.se 4

husbyggaren  nr 6 B 2012


nr6·2012|Årgång54 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUNDBBYGGBELBVVSBANLÄGGNING

ISSN0018-7968

OrganförSBR–Svenska ByggingenjörersRiksförbund AnsvArig utgivAre

MagnusJanson redAktör

MargotGranvik,GranvikProduktion Lövholmsgränd12,11743Stockholm Tfn08-7430473Fax08-6422033 e-brev:redaktionen@husbyggaren.se AnnonsAvdelning

BjörnMårtenson LenaRösund Tfn08-6447960Fax08-6431160 e-brev:husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen62 18352Täby PrenumerAtionsärenden

Tfn:08-4621790 e-brev:pren@fc.sbr.se PrenumerAtionsPriser

Prenumeration,kronorperår 395:– Lösnummer,plusporto 70:– Samtligapriserexklmoms. Plusgiro: 553425-0

Bankgiro: 241-0058

utgivningsPlAn 2012

Nr1 v 5 Nr2 v11 Nr3 v18 Nr4 v23

Nr5 v37 Nr6 v43 Nr7 v49

tryckeri

PrinfoYstadsCentraltryckeri Box82,27122Ystad Tfn0411-73610 Fax0411-17353 e-brev:cty@cty.se Husbyggarenärmedlem iSverigesTidskrifter Upplaganär11200ex. Kontrolleradav HusbyggarenuttryckerSBRsofficiella uppfattningendastdådetsärskilt anges.

Sidan4

Stål används i krävande och utmanande konstruktioner, som vid påbyggnaden av en hotellbyggnad vid Svenska mässan i Göteborg. Med höghållfast stål kan man dessutom minska på vikten, och därmed miljöbelastningen. Ett gott exempel på det är Friends arena i Solna. Vem har väl inte någon gång fått en stöt när statisk elektricitet byggts upp? Det går att undvika, med rätt materialval. Fuktvandring i betongplatta, och hur man sätter golv så att vattnet rinner åt önskat håll, är andra frågor som blir belysta i det här numret av Husbyggaren. Foto:GothiaTowers

innehåll 4 8 12 18 20 22 28 32 34 38 42 44 49 50 54

Förankradstålstommebärupppåbyggtmässhotell En325meterstålbroflyttasisidlediettstycke Bärverkensbrandskyddskaklarautrymningsbehovet Tydligareglerfinnsförattfåvattenattrinnaåträtthåll Ingjutengolvvärmegerstabiltemperatur Hurslippermanfuktskadormedbetongplattapåmark Rättmaterialiskorochgolvstopparelektriskastötar Golvenikulturhusärdelavkonstnärligutsmyckning Juridik:Arbetsgivarekanväljablandolikaanställningsformer IT:Tydligdefinitionbehövsavkonstruktörensolikaroller Form&Teknik:Materialetsommål–ellersommedel? Debatt:Konstruktionihöghållfaststålminskarmiljöbelastningen Noterat Marknadsnytt NyttfrånSBR

Redaktionenansvararinteför  aterialsomintebeställts. m

i nästa nummer: Byggmetoder&Innemiljö Tidningenkommervecka49 nr 6 B 2012  husbyggaren 

5


stålByggnAdOmettårgårdetattbada,ochsamtidigttittanerpåLiseberg,iGöteborg. GothiaTowersvidSvenskamässanbyggssombästpåmedsexvåningar,medenstommeistål.Enav mångautmaningarvarattlyftaeninglasadförbindelsebropåplats.

Förankrad stålstomme bär upp påbyggt mässhotell Av Lena Olsson , frilansjournalist

n

är  gothia  towers växer  byggs  sex  våningar  med  stål­ stomme  ovanpå  en  befintlig  betongbyggnad.  Samma  mate­ rial gör det möjligt att ha utanpåliggande  helglasade panoramahissar.  Stål är det förstås också i den glasbro  som monterats mellan två befintliga torn,  och  som  snart  får  en  pendang  när  det  tredje tornet byggts.  Patrik Albertsson är byggprojektledare  för det komplicerade bygget. – Vi bygger ett hus ovanpå huset! säger  han. – Stål var det enda möjliga materialet  för  påbyggnad.  Fördelarna  är  lätt  bygge  och snabb monteringstid. En nackdel är  att det bli svårare att stabilisera med in­ nerväggarna som är lättväggar.

Byggs på med sex våningar I dag finns här två torn: West Tower, och  det som i dag heter East Tower och byggs  på från 18 till 25 våningar.  Stommen är nu klar, och knappt ett års  arbete återstår. Även om det går snabbt  att resa stålstommar tar stomkomplette­ ringen längre tid.  Påbyggnaden har stål i pelare och bal­ kar, håldäckselement i bjälklag samt gips  i innertak. Stålstommarna får gipsinkläd­ nad  för  brand­  och  ljudklassning,  och  brandskyddsmåleri  där  stålet  är  synligt  som  inredningsdetalj  eller  av  praktiska  skäl. Byggnaden ska ha högsta ljudklass.  Hela bygget ska dessutom ske smidigt  och utan att störa hotellgästerna.  Fläktsystem byts ut i etapper En logistisk utmaning är att ersätta fläkt­ systemet.  Nu  finns  fläktrum  på  plan  19,  det  som  förut  var  taket.  Så  man  bygger  enkelt ett nytt fläktrum i norra kanten på  samma plan.  Dit ska all apparatur och maskineri tas  in från sidan – normalt skulle de ha lyfts  6

in uppifrån, men ovanför har det ju byggts  flera nya våningar. Då allt är på plats ska  överkopplingen mellan det gamla och det  nya fläktrummet ske i etapper, för att und­ vika onödiga avstängningar. Först däref­ ter kan man demontera det gamla.

restaurang på toppen Runt 18:e  våningen  –  tidigare  tornets  översta  våningsplan  –  byggs  wellness­  och spaanläggning, med hamam, pooler  och  bastu.  Anläggningarna  tar  upp  två  befintliga våningsplan och ett nytt.  Det ställer krav både på höjder och på  förstärkningar;  för  tyngderna  av  maski­ neri  och  stora  mängder  vatten  i  pooler  och utjämningstankar.  De fyra översta våningarna får exklu­ siva femstjärniga rum med större yta och  högre takhöjd – 2,55 till tak mot normala  2,40 – och panoramafönster. Längst upp  byggs en topprestaurang med bar och re­ ception för konferenser.  Förankras långt ner Hur  många  våningar  påbyggnaden  blev  bestämdes av vad som var möjligt. Beräk­ ningar gjordes för vikt­ och vindlaster, och  man beräknade hur många våningar och  vilken höjd påbyggnaden kunde innehålla. Björn Brunander på VBK står för kon­ struktionen. – Vi har arbetat i omgångar med ett an­ tal systemhandlingar, och på allvar sedan  2007. Den stora utmaningen var påbygg­ naden.  Det  har  varit  oerhört  mycket   datorberäkningar  för  att  få  så  korrekta  laster  som  möjligt,  grund  och  befintlig  konstruktion utsätts för väldig påverkan.  Det tog mycket tankekraft att övertyga till  och med oss själva om att det skulle gå att  bygga på sex våningar i så lätt konstruk­ tion som möjligt. Eftersom  horisontallasten  ökar  så  mycket förankras de sex våningarna långt  ner i huset. 

– Ju  lättare,  ju  längre  ner  i  huset  får  man förankra, främst tack vare påverkan  på befintlig konstruktion. Vi har dragför­ ankrat sex våningar ner, lika mycket som  påbyggnaden. Den  befintliga  betongdelen,  byggd  år  1984, hade redan dragförankringar att ta  hänsyn till. Wellness­  och  spavåningarna  innebär  utmaningar eftersom det handlar om stora  tyngder, men även en del speciellt smides­ arbete. En av bassängerna sträcker sig ut i  en L­form runt den utanpåliggande pano­ ramahissen, allt i stål och glas.  –  Här  ställdes  specifika  krav  på  ned­ böjningar och rörelser. Glaset i konstruk­ tionen  tål  inte  så  stora  rörelser,  säger  Björn Brunander.

Bro lyftes på plats Ytterligare en stor utmaning var den in­ glasade förbindelsebro som monterats på  55 meters höjd, på plan 20. Den svetsades  i fackverksbalkar och lyftes på plats med  hjälp av en av Europas största mobilkra­ nar. Det skedde, mycket försiktigt, den 7  juni en tidig morgon när det inte blåste för  mycket. 26 ton tung, 24 meter lång – ing­ et fick gå fel.  Utrymmet  mellan  tornen  är  begrän­ sat,  och  bron  är  längre  än  så.  Den  fick  först  stickas  in  en  bit  på  ena  sidan  och  därefter skjutas in på plats. Därefter för­ ankrades den i mittentornet. I West To­ wer har den däremot en rörelsemarginal  om 15 centimeter i varje riktning – Björn  Brunander  liknar det  vid  principen för  en ledbuss.  Innan bron kom på plats hade man för­ stärkt West Tower för att fördela ut lasterna  ända ner till markplan. Där handlar det om  stålförstärkningar men även en del kolfiber  i betongväggar och bjälklagsplattor.  Förbindelsebroarna är viktiga för hotel­ let. De ska avlasta centralhissystemet och  Fortsättning s. 6 P

husbyggaren  nr 6 B 2012


Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser. www.brandkonsulten.se

nr 6 B 2012  husbyggaren 

7


Gothia hotell vid Svenska mässan i Göteborg bygger ut. Om några år ska hotellet bestå av tre byggnader. Just nu pågår en påbyggnad i sex våningsplan på mittersta huset. Cirka 50 meter upp, under gångbron, kan framtida gäster bada i en pool som sticker ut bredvid hissen. Skiss:GothiaTowers

P

förbättra logistiken.  När  hela  komplexet  står klart ska gäster och servicepersonal  lätt  kunna  röra  sig  mellan  konferensan­ läggningar, restauranger och festvåning i  de  olika  tornen.  Inte  minst  wellnessav­ delningen kräver mycket service.  – Broarna är dimensionerade för att få  tillräckligt hög egensvängningsfrekvens.  Viktigt är att de inte kommer i självsväng­ ning om många människor samtidigt går  där. En av broarna kommer dessutom att  fungera som utrymningsväg, säger Patrik  Albertsson.

ovanlig metod Nu är det dags för det efterlängtade tredje  tornet och för att få plats demonterade man  först en befintlig byggnad. Men sedan går det  snabbt, bygget börjar växa uppåt i oktober.  Stommen görs med den ganska ovanliga  metoden  glidformsgjutning  så  besökarna  ska kunna se centralschaktet växa som en  pelare, dygnet runt tills det når 100 meters  höjd. I takt med att formen rör sig monteras  ”pluggar” som sparar ut för olika öppning­ ar och genomförningar på varje plan. Gjut­ ningen av centralschaktet görs med utrust­ ning från en expertfirma från Österrike. litet familjeföretag Men  än  så  länge  är  det  bygget  på  East   Tower som tilldrar sig stort intresse från  åskådare och besökare.  8

De som gör stålarbetet, både grovt och  finsmide,  är  det  lilla  familjeföretaget   Härryda smide. De har jobbat med Svenska   mässan i tio år, men då med mindre jobb.  – Att få vara med om hotellbygget var  lite av en dröm, säger Andreas Carlsson  på Härryda smide. Han  var  med  när  glasbron  sattes  på  plats. Lyftet tog sex timmar. Att se en 26  ton stålkoloss lyftas och monteras på 55  meters  höjd  var  nervpirrande  för  åskå­ darna  –  men  de  duktiga  smederna  som  arbetade däruppe var lugna och allt gick  precis som det skulle. En annan utmaning för Härryda smide 

var panoramahissen  som  byggdes  i  12­metersmoduler  som  sedan  passades  in  exakt.  Och  stålstommen  till  den  gla­ sade bassäng som ska sticka ut i L­form  runt hissen på plan 18, på 49 meters höjd.  –  Det  fanns  inga  referenser,  den  ska  sticka två meter utanför hissen. Det var lite  trixigt. Men vi har fått exakta beräkningar  av Peab, och allt har fungerat perfekt. Utsikten för de badande lär bli speciell.  Men  Andreas  Carlsson  är,  liksom  repor­ tern, inte omedelbart förtjust i tanken på att  simma däruppe och säger med ett skratt:  – Jag tror att någon annan får provbada  innan jag går ner i den poolen.

FAktA: Svenska mässan/Gothia Towers:

ranger,barerochfestvåning.

längeheterdetsomnu byggspåEastTower.

SvenskamässanochGothia TowersgenererarbesöksmiljardertillGöteborg.

Göteborgfårettnyttlandmärkemedtretornitripptrapp-trull-serie,alldeles invidLiseberg.WestTower 77meterhögt,mittentornet82meter,ochdettredje tornsomsnartbörjarbyggasblir100meterhögtmed 29våningar.BaraLisebergstornetärhögre.

SvenskamässanochGothia Towersharenårligomsättningpå800miljonerkronor,ochberäknasge2,3 miljarderkronoribesöksnäringseffekt.

Medde40000kvadratmetersomnutillkommerblir SvenskamässanmedGothia TowersEuropasstörsta mäss-,konferens-och hotellkomplex.År2014ska alltvaraklart.Dåfinnshär merän1200hotellrum, samtmöteslokaler,restau-

Vaddetretornenskaheta ärännuintefastslaget,änså

Svenskamässanärenstiftelse,somisinturäger GothiaTowers.Istiftelsens styrelsefinnsrepresentanterförkommunoch näringslivsorganisationer.

husbyggaren  nr 6 B 2012


När hela bygget är klart ska det krönas  av ännu mer stål. Här  ska  finnas  tre  gyllene  ”kronor”,   tre  och  en  halv  meter  höga,  i  en  vax­ kakemönstrad konstruktion. Rastret ska  inte minst dölja fläkthuvar och andra an­ läggningar som finns på taken.  Besökarna i det tredje tornet, 100 meter  högt, ska få en estetiskt tilltalande utsikt.  Och  alla  som  ser  tornen  från  gatan  får   något nytt att vila ögonen på. D Fotnot:

Densomvillkanföljabyggetpåwebben, frånenkameramonteradpåLisebergstornet:www.gothiatowers.com/Om-GothiaTowers/vi-bygger-for-framtiden/kamera/

FAktA: Gothia Towers EastTowerspåbyggnadär sexvåningar,20meter hög,ochväger3000ton. Dettaskabärasuppav denbefintligabetongbyggnadenfrånår1984. Dragförankringarhar gjortssexvåningarner. Stålstommenkläsinmed gipsförbrand-ochljud-

klassning,ellerbrandskyddsmålasdärståletska varasynligt. Byggnadenharpelareoch balkaristål,lättinnerväggar,ochbjälklagihåldäckselement.

Dettredjetornet,29 våningaroch100meter högt,skavaraklartår 2014.Därska260pålar och1,6metertjockbottenplattabäraupp62500 ton.Centralschaktetgörs medglidformsgjutning.

Byggetskaståklartom knapptettår.VBKkonstruerade,arbetetutförs avPeabochHärrydasmide stårförstålarbetet.

För att lyfta gångbron på plats krävdes hjälp av en av Europas största mobilkranar. Förbindelsebron monterades på 55 meters höjd. Den är 26 ton tung och 24 meter lång. Foto:GothiaTowers

nr 6 B 2012  husbyggaren 

9


stålByggnAdEnovanliglösningvaldesnärtvåbroarpåE4:aniRotebronorrom Stockholmbytsut.Iprojektetssistaetappflyttasen325meterlångfärdigstålbromedbetongplatta,somanväntstemporärtförtrafikennärgrannbronbyttsut,sidledespåplats.

en 325 meter stålbro flyttas i sidled i ett stycke

i 

september  2011 sattes  spaden  i  backen för projektet med utbyte av  broarna  på  E4:an  i  Rotebro  mellan  Stockholm och Arlanda. Projektet  är  ett  tidstypiskt  exempel  på  arbete  i  trafikintensiv  miljö,  med  höga  krav på resurssnålhet i minst tre dimen­ sioner: kostnad, byggtid och låg grad av  trafikstörning. Invigningen är planerad till år 2015 och  de nya broarna ersätter uttjänta betong­ broar från år 1962. 

Bro byggs på sidan Projektet innehåller  flera  utmaningar,  som  kravet  på  ett  bra  trafikflöde  under  byggtiden i en ytterst störningskänslig och  intensiv miljö. Även det valda konceptet  för montage ställer stora krav på hög sam­ lad kunskap, kapacitet och förmåga. Ytterligare en utmaning är effektiv re­ surshållning  av  stål  genom  grundlägg­ ning  på  RD­pålar,  samt  själva  metoden  för  utbyggnad:  sidolansering  av  325  m  färdig stålbro inklusive brobaneplatta av  betong.  Bron  är  dimensionerad  enligt  Trafik­ verkets nya samlade regelverk inklusive  Eurokoderna. kortade byggtid Att  ersätta  befintliga  broar  på  E4:an  i   Rotebro är inte enbart en stor utmaning  tra­ fikmiljömässigt, utan också byggtekniskt. I ett tidigt skede i processen valdes en  alternativ  metod  för  utbyggnaden,  som,  skulle det visa sig, sparade både byggtid,  pengar och gav ett bättre trafikflöde un­ der byggtiden. Kärnan  i  förslaget  var  att  bygga  bron  som en sidolanserad samverkanbro, mel­ lan  stålbalkar  och  brobaneplatta  av  be­ tong, på RD­pålar, och därmed korta ned  byggtiden tre månader, till en 25 procent  lägre totalkostnad.  10

Dessutom kunde man ha sex filer trafik  under byggtiden istället för programför­ slagets  fem,  vilket  gav  ett  bättre  trafik­ flöde på 17 procent. 

Aktörer samarbetade Detta vinnande förslag lyftes bland annat  fram  på  FIA­dagen  2011  som  ett  gott   exempel på tidig dialog och kreativt sam­ arbete  som  också  möjliggjorts  genom  Trafik verkets medvetna och lyckade stra­ tegi  att  öka  antalet  totalentreprenader  och därmed påverkansmöjligheterna för  branschens aktörer. Trafikverket  ställer  numera  krav  som  gäller miljöpåverkan i sina regelverk. Det  innebär i klartext att konstruktioner ska  ha väl avvägda förhållanden mellan ma­ terialåtgång och statiska egenskaper. En  RD­påle i stålsort S550 är en komponent  som fyller detta kriterium, speciellt jäm­ fört med en stålkärnepåle. Stålmängden  halveras men kapaciteten i bärförmåga är  ungefär densamma, cirka 2 MN i tryck. minskat spill NCC och Trafikverket har på gemensamt  initiativ tagit inriktningsbeslut om miljö­ klassning av hela projektet i certifierings­ systemet Ceequal. Tillverkning av RD­pålar och I­balkar  till stålbron har skett i Ruukkis fabriker i  Finland  i  Pulkkila  respektive  Ylivieska.  Pålar och balkar har sedan transporterats  med lastbil till byggplatsen i en välavvägd  logistikprocess.  Stålbroöverbyggnaden är en typisk så  kallad I­balkbro med samverkande bro­ baneplatta  i  betong,  och  stålsort  S460  i  huvudbalkarna.  Med  god  optimering  av  totalkostnad så har stålkvaliteter och di­ mensioner  av  fläns­,  livplåtar  och  även  avstyvande profiler valts för att passa till­ verkning  och  minska  spill  i  så  hög  grad  som möjligt. 

FÖRFATTAREN

Av Anders Spåls , utvecklingsdirektör, Ruukki infrastruktur

Anders spåls är utvecklingsdirektör på Ruukki infrastruktur. Han är civilingenjör väg och vatten från KTH och har runt 20 års erfarenhet av infrastruktur- och anläggningsbranschen.

Den valda metoden för utbyggnad av  de  nya  broarna  i  olika  etapper  där  de   befintliga  och  nya  broarna  utnyttjas  växel vis  för  trafik,  och  till  slut  en  hel  sektion   sidolanseras  på  plats  i  ett  helt  stycke, är projektets viktigaste och helt  avgörande moment.  Det  var  också  den  idén,  tillsammans  med sidoförslaget att använda RD­pålar  istället för stålkärnepålar, som gjorde att  Trafikverkets  anbudsutvärdering  visade  på betydande fördelar i byggtid, investe­ ringskostnad  samt  bättre  trafikflöde  ge­ nom byggplatsen. Detta  innebär  noggrann  planering,  omfattande  störnings­  och  riskanalys  samt stor beredskap för störningar i pro­ cessen  genom  arbetsberedning  och  scenario planering från A till Ö inklusive  arbetsmiljöaspekterna.

Bra föregångsexempel En väl genomtänkt stålkonstruktion och  grundläggning kan ofta fungera som en  språngbräda för effektivisering i andra  moment av byggprocessen i broprojekt.  Ett  bra  exempel  på  samma  tema  är  en  bro över Dyrån i Hälsingland. Den bygg­ des direkt på grova RR­pålar utan schakt  Fortsättning s. 10 P

husbyggaren  nr 6 B 2012


I QB S STO M SYST E M

I N F RASTR U K TU R

STÅLE NTR E P R E NAD E R

M O D U LP R O D U KTI O N

En komplett, effektiv och lyhörd partner VSAB är specialiserade inom stålentreprenader och byggsystem. Med ett strukturerat arbetssätt i kombination med vår breda kompetens fungerar vi som en effektiv och lyhörd samarbetspartner för bygg- och anläggnings marknaden.

FACTUM 2012

VSAB – VÄSTSVE N S KA STÅLKON STR U KTION E R AB Jungmansgatan 16, 531 40 Lidköping • 0510 - 48 46 80 • info@vsab.se • www.vsabgruppen.se


Trafikverkets animation av nya broar på väg E4 i Rotebro visar den nya östra bron i provisoriskt läge på sidan om den befintliga, samtidigt som den nya västra brons stålbalkar syns till vänster om befintlig bro. Projektets sista avgörande moment är sidolansering av den 325 m långa östra överbyggnaden inklusive brobaneplatta till slutligt läge.Illustration:Centerlöf&Holmberg

P

och traditionell  svensk  grundläggning  år 2010. Den  utvärdering  som  Förnyelse  i   anläggningsbranschen,  FIA,  gjorde  2010 visade på en besparing på 40 pro­ cent  av  investeringskostnaden  och  då  är det inte riskjusterat för eliminering  av  geotekniska  risker,  som  kan  vara   betydande  vid  traditionell  spont  och  bottenplatta.  Några  goda  exempel  från  broarna  i   Rotebro är att entreprenören kan mon­ tera  sin  formställning  för  gjutning  av  brobaneplattan innan balksektionerna  lyfts ut och också den betydande tids­ besparingen  som  montagemetoden  i  sig gav.

Beredde i dialog Som en  del  i  processen  för  kvalitets­ säkring  arbetar  Ruukki  med  en  egen   metod för att i sin tur påverka projektets  totalkostnader  i  rätt  riktning  genom   design  management.  Det  är  ett  sätt  att   tidigt ge både entreprenör och konstruk­ tör rätt utgångspunkt för både metodval  och  dimensionsval  för  stålkonstruktio­ nen  genom  en  optimering  mot  lägsta  total kostnad och inte lägsta vikt – dessa  kan vara två diametrala motsatser. Ruukki genomförde tillsammans med  NCC  och  konstruktören  Centerlöf  och  12

Holmberg systematiska  arbetsbered­ ningar i dialogform i ett tidigt skede för  att identifiera och kvantifiera möjligheter  att optimera lägsta totalkostnad för pro­ jektet  som  helhet,  eller  samma  kostnad  men lägre projektrisk.  På  så  sätt  minskas  också  risken  för  störningar senare i processen genom till  exempel  missförstånd,  otydligheter  i  projektets  målsättning  och  dålig  kom­ munikation.

Besök i verkstad Genomgångarna genomfördes med ut­ gångspunkt  från  erfarenheter  av  tidi­ gare  broprojekt  i  Norden:  såsom  Hudälven,  Partihallsförbindelsen  och  E6:an  i  Bohuslän.  De  innehöll  följande  delmoment: –  Arbetsberedning från A till Ö från stål­ verk till färdigt montage av varje detalj  och moment inklusive arbetsmiljö. –  Genomgång i tidigt skede med kon­ struktören av dimensionering och  tillverkningsmöjligheter i verkstad  för att optimera ett högt verkligt  stålutnyttjande, det vill säga öka  användningen av skräddarsydda  grovplåtar, minska stålspillet och  använda Ruukkis standardprofiler  för avstyvningar. –  Genomgång av ”best practice” för 

Hercules installerar RD-pålsystem – RD220x12,5 med gängad skarv – totalt cirka 20 000 m i hela projektet. Foto:GöranFält,Trafikverket

redovisning av stålritningar till  verkstad med konstruktören så att  risken begränsas till ett minimum  för missförstånd eller otydlig redo­ visning på ritning som leder till fel  på byggplats. –  Genomgång av erfarenhetsbanken när  det gäller större stålbroar och speci­ fika utmaningar i sådana projekt. –  Planerat besök i verkstad och genom­ gång av flödet i verkstaden och olika  delmoment för att skapa förståelse för  när det är viktigt att vissa nödvändiga  beslut tas och deras konsekvenser. D

Genom att byta stålkärna till RD-påle minskar stålmängden med 50 procent.  Illustration:Centerlöf&Holmberg

husbyggaren  nr 6 B 2012


FAktA: Projekt:BroarnapåE4iRotebro Beställare:Trafikverket Huvudentreprenör:NCC Grundläggning:Hercules Konstruktör:Centerlöf&Holmberg,PiD (RD-pålar) Stålentreprenör:Ruukki Brolängd:325m Brobredd:c/cstålbalkar8.2m Spännvidd:51.0+3x58.3+53.8+31.4m, 6spann Stålvikt:cirka1300ton,stålsortS460i huvudbalkar Tvärsnitt:I-balkar2.2mhöga, samverkanbro Övrigt:Östrabrohalvan,325mlångfärdig stålöverbyggnadinklusivebrobaneplattai betong,sidolanseraspåplatsiettstycke.

Första etappen, trafik på befintliga broar medan nya östra bron byggs i temporärt läge (till höger).Illustration:Centerlöf&Holmberg

Andra etappen, trafik på ena befintliga bron (mitten) och den nya östra bron, medan den nya västra bron byggs (till vänster). Illustration:Centerlöf&Holmberg

Sista etappen, efter rivning av gamla västra bron så sidolanseras den nya östra bron i ett stycke, 325 m långt inklusive brobaneplatta på plats till permanenta stöd under lågtrafikperiod och avstängd trafik. Illustration:Centerlöf&Holmberg

Välj rätt byggmetod Vilken byggmetod passar ditt projekt bäst? Hur viktigt är det för dig att byggprocessen är snabb och resurssnål? Hur viktigt är det att hantverkarna på byggplatsen slipper olika tunga moment? Svara på några enkla frågor och få tips om lämplig byggmetod för ditt projekt.

Scanna koden eller gå in på byggelement.se och klicka på Metodvalsguiden.

nr 6 B 2012  husbyggaren 

www.byggelement.se

13


stålByggnAdSyftetmedbrandskyddetavbärverkärattsäkrautrymningvid brandochattrökdykarehinnerräddaliv.Tungayttertakmedbetongplankplaceradepå takfackverkavstålärdockenriskkonstruktion.Liksomlagerställagesomärivägen.

Bärverkens brandskydd ska klara utrymningsbehovet

A

tt bärande konstruktioner i byggnader har krav på brand­ skydd  är  i  sig  ingen  nyhet.   Undantag  finns  lagstiftnings­ mässigt dessutom i ”båda riktningar” för  bärverk i olika byggnader där de kan tjäna  mer eller mindre olika syften. Med andra  ord – vissa delar av de bärande konstruk­ tionerna kan vid en enklare jämförelse te  sig  ha  såväl  under­  som  överkrav,  bero­ ende på med vilka ögon man ser på brand­ skyddet  och  dess  betydelse  för  den   bärande konstruktionen.  Det har gjorts relativt stora förändring­ ar den senaste tiden när det gäller bärverk  och brandskydd. Bortsett från att Bover­ kets byggregler, BBR, nu helt hänvisar till  EKS så har det dessutom skett gradvisa  förändringar jämfört med hur BBR tidi­ gare har tolkats och tillämpats.  Det finns för­ och nackdelar med alla  förändringar men frågan som kanske till  viss  del  inte  besvarats  tillräckligt  ingå­ ende i sammanhanget är: Vem är brand­ kraven  på  de  bärande  konstruktionerna  till för?  

Brandkrav förr och nu Krav på  byggnadstekniskt  brandskydd  har utvecklats under sex århundranden.  Från enkla, primitiva, men tydliga, regler,  till omfattande, komplexa och inte alltid  helt tydliga.

Brandtekniskklass

Utan att gå alltför långt tillbaka i ”his­ torieböckerna” så ges nedan en kort sam­ manfattning  av  de  senaste  årtiondena  som ändå ger en hyggligt bra bild av det  ”moderna byggandet” och vilka krav som  ställts på bärande konstruktioner.  Kungliga  Byggnadsstyrelsens  anvis­ ningar BABS 1946 gav i sitt bärverksav­ snitt  inte  några  direkta  krav  avseende  brandskydd. Inte  heller  gjorde  brandavsnittet  det  annat än att det skulle lösas från fall till  fall  och  i  samråd  med  brandchefen.  Ett  med  dagens  ögon  ”underbart”  upplägg  där vi i dag jobbar fritt över hela landet  såväl konsulter som entreprenörer…  Värt dock att notera var att anvisning­ arna gav klasser på brandsäkra material  som  skulle  motstå  åtta  timmars  brand­ provning  med  efterföljande  lika  många  minuter vattenbesprutning. Med fullgott  resultat erhölls beteckningen Brs A­8! Se  figur 1.

enhetliga bestämmelser Den 1 juli 1960 trädde en ny byggnads­ stadga i kraft där man strävade efter att  få enhetliga byggnadsbestämmelser för  hela landet. Syftet var att få bort lokala  byggnadsordningar  och  bedömningar.  Ovan  nämnda  brandtekniska  klasser  följde med och angavs i BABS 1960 mer  specifikt. 

Beteckning

Brandprovningstid

Vattenbesprutning

Brandsäker

klass

A–8

BrsA–8

8tim.

8min.

»

»

A–4

BrsA–4

4»

4»

»

»

A–2

BrsA–2

2»

2»

Brandhärdig

»

B–1

BrsA–1

1»

1»

Flamskyddad

»

C–1/2

BrsA–1/2

1/2»

Figur 1. För klassificering utsätts provkopparna för brandprovning och vattenbesprutning under ovanstående tider. UtdragfrånBABS1946ochdessbrandtekniskaklasser.

14

FÖRFATTAREN

Av Christian Ståleker , brandingenjör, Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB

christian ståleker är brandingenjör och vice vd på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB. Han har tidigare jobbat som brandingenjör vid Norrköpings brandförsvar och på Boverket, samt 15 år som konsult.

Upplägget och kravnivåer har i princip  gått  att  känna  igen  fram  till  dess  att  EKS:en ersatte brandkraven i BBR.

övergick till funktionskrav En stor förändring skedde vid övergång­ en från Nybyggnadsregler, NR, till Bover­ kets byggregler, BBR. Vid denna övergång  år 1994 var den stora nyheten att lämna  detaljregler  och  istället  utgå  ifrån  funk­ tionskrav. Tidigare A­ och B­klasser, med  utgångspunkt  från  graden  av  brännbar­ het, ersattes nu av bärverkskraven i BBR  med  beteckningen  R.  De  bärande  kon­ struktionerna skulle uppnå en viss klass  utan  uttalade  krav  på  stommens  bränn­ barhet eller hur skyddet utformades.  Detta första steg mot gemensamma eu­ ropeiska klassbeteckningar syftade såle­ des  till  att  ange  en  funktion.  Hur  detta  sedan löstes var, och är fortfarande, upp  till konstruktören och brandkonsulten.  Den tydligaste symbolen för funktions­ baserade  byggregler  var  att  man  kunde  bygga  högre  hus  med  till  exempel  en  stomme  av  trä,  så  länge  man  uppfyllde  avsedd funktion på exempelvis de bäran­ de konstruktionernas brandskydd. Detta  Fortsättning s. 14 P

husbyggaren  nr 6 B 2012


nr 6 B 2012  husbyggaren 

15


En tung yttertakskonstruktion på en oskyddad bärande stomme av stål blir en potentiell riskkonstruktion för insatspersonalen, om räddningsledaren inte gjort en korrekt bedömning. Foto:RobinZetterlund,BrandkonsultenAB

P

är ju också intressant att beakta i de fall  då de bärande konstruktionerna ska kun­ na motstå ett fullständigt brandförlopp.

nära samarbete Dagens regelverk  EKS  anger  nationella  val i kombination med de europeiska kon­ struktionsstandarderna, Eurokoderna.  Dagens  dimensioneringsmetodik  är  inte  lika  enkel  som  tidigare.  Möjligen  är  den mer tydlig men kanske inte mer rätt­ vis. Från olika konstruktörer har signaler  skickats om att det inte alltid är lätt att fast­ ställa vad olika bärande delar har för funk­ tion, och för den delen säkerhetsklass och  tillhörande  brandsäkerhetsklass.  Det  handlar fortfarande om en bedömning.  Baserat på konstruktionens säkerhets­ klass, alternativt om konstruktionen i sig  inverkar på en brandcellsgräns´ funktion,  erhålls  en  brandsäkerhetsklass.  Denna  påverkas  dock  av  den  byggnadstekniska  klassen och våningsantalet. Utifrån denna  brandsäkerhetsklass,  och  aktuell  brand­ belastning, erhålls ett krav på hur omfat­ tande brandskydd den bärande konstruk­ tionen erfordrar.  Denna process kräver med andra ord  ett mycket bra och nära samarbete mellan  konstruktör och brandkonsult. inget reellt problem Hur  stort  är  då  det  verkliga  problemet  med ett eventuellt bristande brandskydd  för bärverk?  Utan att ha gjort någon mer omfattande  16

Frågan om vem brandskyddet är till för behöver belysas. Foto:JohnThorner

studie så  är  slutsatsen  att  problemet  är  ringa. Möjligen bygger detta på att antalet  omfattande bränder är begränsat och ofta  inte ger de bärande konstruktionerna nå­ gon kritisk belastning. I förlängningen är  således  byggnader  med  fullt  fungerande  brandskydd ett än mindre problem. Det har dock inträffat ett antal bränder  där en sviktande konstruktion gett upp­ hov till både dödsfall och omfattande per­ sonskador.  I de kända bränderna med denna icke  önskvärda  konsekvens  har  dock  kon­ struktionerna utsatts för en brandpåver­ kan under betydligt längre tid än vad de  varit dimensionerade för. Att byggnadens  bärverk ”gett upp” har i dessa fall haft full  legitimitet.

tioner som ger fortskridande ras. Båda ty­ perna är i normalfallet i första hand en stor  risk för släckinsatspersonalen.  Exempel på denna typ av konstruktio­ ner  är  tunga  yttertak  med  betongplank  placerade på takfackverk av stål.  Även tunga prefabricerade konstruk­ tioner  i  Br  3­byggnader,  som  inte  har  krav på bärverken när det gäller brand,  kan med oskyddade förankringsstål el­ ler  oskyddat  montagestål  vara  ett  pro­ blem. I detta sammanhang bör också nämnas  konstruktioner som inte har med byggna­ dens stomme att göra. En betydlig risk för  insatspersonalen är lagerställage, som kan  ge betydligt större problem än till exempel  en oskyddad yttertakskonstruktion.

risk med tunga yttertak Det finns ett antal riskkonstruktioner som  särskilt bör beaktas när det gäller bärför­ måga  vid  brand.  Dessa  kan  generellt  be­ skrivas  som  konstruktioner  som  kan  ge  större och oförutsedda ras, eller konstruk­

ska skydda vid utrymning EKS anger i de inledande paragraferna i  brandavsnittet, kap 1.1.2, det övergripan­ de syftet med brandskydd av de bärande  konstruktionerna.  Brandskydd av bärverk utförs inte för  husbyggaren  nr 6 B   2012


att säkerställa utrymning från byggnaden  i brandens inledande skede. Utrymning i  direkt  brandutsatta  lokaler  eller  brand­ celler måste vara avslutad långt före det  att bärverken börjar påverkas.  Av  betydelse  är  dock  att  bärverkens  funktion  kvarstår  i  ett  senare  skede  av  brand och då för att säkerställa en trygg  utrymning, alternativt möjlighet att stan­ na kvar i en icke brandpåverkad brandcell.  En mer omfattande kollaps av bärverk,  eller  ett  sent  fortskridande  ras,  skulle  kunna få mycket allvarliga konsekvenser  för indirekt berörda brandceller.

rökdykare ska kunna jobba Bärverkskravet i övrigt får i många fall ses  kopplad  till  räddningsinsatsen.  Det  vill  säga, bärverken ska vara så säkra att in­ satspersonalen kan göra en insats med en  acceptabel säkerhet. Insats ska medges i  brandens inledande skede, och om så be­ döms möjligt, medge rökdykarinsats i liv­ räddande syfte. Att en byggnad kan få stora skador vid  brand är allmänt bekant, men att dessut­ om få skador på den bärande strukturen  med risk för instabilitet med mera, skulle  vara  mycket  förödande,  både  för  tredje  man, men också för fastighetsägaren och  dennas försäkringsbolag.

kan vara  ett  bekymmer  om  sprinklern  inte gör sitt jobb.  EKS medger tack vare sprinkler att bär­ verk utförs i klass R 60 i byggnader upp till  16  våningar,  möjligen  högre  beroende  på  vad en analytisk dimensionering kan påvisa.  I  exemplet  måste  dock  även  fel­ funktioner beaktas på bland annat bär­ verkens  passiva  brandskydd  när  man  jämför med det tekniska bytet tack vare  sprinklern. I sammanhanget bör nämnas  att  bärverksreduktion  bygger  på  en   normal brandbelastning.  Byggnader  med  brandlarm  och/eller  sprinkler skulle ganska enkelt kunna han­ teras genom att kortfattat ge en enkel be­ skrivning av brandskyddet i anslutning till  brandförsvarstablå eller sprinklercentral.  Inte sällan har dessa objekt dessutom in­

satsinformation som  bland  annat  skulle  kunna innehålla denna information. Betydligt svårare är det för alla övriga  projekt som kanske också är de med störst  behov.  Någon  form  av  märkning  skulle  kunna vara ett alternativ. Samtidigt finns  normalt sett annan information som är av  minst lika stor betydelse för insatsen… 

kostnadseffektivt brandskydd I vissa projekt kan större summor läggas  på brandskydd av bärverk trots att effek­ terna kan ifrågasättas. Detta grundar sig  bland annat på bygglagstiftningens upp­ byggnad  där  verksamheten  i  byggnaden  kan  ge  olika  krav  trots  att  det  inte  har   någon betydelse varken för utrymnings­   eller insatssäkerhet. Det allra tydligaste exemplet, och kan­

vem känner till brandskyddet Det mest  akuta  behovet  av  brandskydd  för en byggnads stomme kan enligt ovan  hänföras till räddningsinsatsen.  I  det  sammanhanget  följer  då  nästa   intressanta aspekt och det är hur insats­ personalen,  primärt  räddningsledaren  som  bär  ansvaret  för  insatsen  och  dess  säkerhet, ska kunna veta vad det aktuella  brandutsatta objektet har för prestanda? Detta  är  i  en  del  fall  kanske  väldigt   enkelt och bygger bland annat på egna er­ farenheter och allmänt sunt förnuft.  En brand i ett flerbostadshus byggt med  platsgjuten  konstruktion  på  1960­talet  kanske inte utgör någon risk när det gäller  stommen och dess brandskydd.  Men  hur  är  det  med  en­  och  tvåvå­ ningsbyggnader? Byggnader som kanske  bedömts som Br 2­ eller Br 3­byggnader.  Byggnader  som  kanske  inte  har  något  brandskydd alls, byggnader med entreso­ ler, byggnader med hög brandbelastning  och med långa inträngningsvägar för rök­ dykarna. Denna typ av objekt är kanske de  mest svårbedömda!  information om sprinkler Även byggnader med tekniska byten, till  exempel reducering tack vare sprinkler,  nr 6 B  2012  husbyggaren 

Bärverken ska vara så säkra att rökdykare ska kunna göra sin insats. Foto:JohnThorner

17


ske också den mest diskuterade objekts­ typen, är större en­våningsbyggnader. En  sådan  byggnad,  avsedd  för  exempelvis  lager, produktion och motsvarande, klas­ sas som en Br 3­byggnad.  Lagstiftningsmässigt  kan  denna  bygg­ nad uppföras utan något brandkrav på den  bärande stommen. Skulle samma byggnad  inrymma  en  samlingslokal,  som  en  butik  för mer än 150 personer, klassas den som en  Br 2­byggnad. Stommen skulle i detta fall  behöva utföras i brandteknisk klass R 30. Att påstå att byggnaden med butik är i  ett större behov av skyddat bärverk vore  felaktigt.  Utrymningsmässigt  finns  inte  detta  behov.  Inte  heller  insatsmässigt.  Jämförelsevis.  Det man kan fråga sig vid denna exem­ plifiering  är  om  det  inte  hade  varit  mer   effektivt om kostnaden för att skydda bär­ verket  hade  lagts  på  andra  åtgärder,  till   exempel för att förbättra utrymningssäker­ heten ytterligare för butiken, även om man  inte kan påstå att dagens nivå är för låg.

vem ska skyddas? Boverket har uttalat sig i skrivelser angå­ ende förekommande skyddsnivåer och de 

18

anser att det är berättigat att hålla denna  högre nivå. En allmän hänvisning sker till  att en­plans Br 2­byggnader kan inrymma  ett stort antal personer och att man även  måste beakta räddningstjänstens insats­ säkerhet. Jag vill påstå att de i sin bedömning inte  gått tillräckligt långt med frågan: För vem  är skyddet till för?  Boverket har inte heller bedömt kost­ nad­nytta med brandskydd av bärverk för  bland annat en­plansbyggnader.  Det förefaller också finnas en överdri­ ven rädsla för att byggnader med oskyd­ dat bärverk ska kollapsa bara för att en  brand  uppstår.  Per  automatik  har  en  byggnad  ett  bärverksbrandskydd  som  räcker  åtminstone  under  hela  utrym­ ningsförloppet och ytterligare en tid ef­ ter det. Att förlänga bärverkens funktion  med  låt  säga  tio  minuter  skapar  i  min  värld endast en falsk säkerhet till en onö­ dig kostnad. Som  pricken  över  i:et  har  Boverket  dessutom nu i BBR 19, diametralt i förhål­ lande  till  ovanstående  argumentation,  dessutom tagit bort den formella möjlig­ heten för brandkonsulten att ställa krav 

på brandgasventilation  i  större  lokaler.  Detta är något som definitivt är direkt ne­ gativt sett med perspektiv på både insats­  och utrymningssäkerhet.

Analyserar skyddsbehovet Läroverken i Lund och Luleå har tillsam­ mans med Boverket inlett ett projekt som  förhoppningsvis  kommer  att  utveckla  byggandet  i  en  positiv  riktning  när  det  gäller  brandskyddskrav  för  bärverk  och  då för en­plansbyggnader i synnerhet.  Min förhoppning är att man i detta pro­ jekt inleder med att mer djupgående än  hittills besvara frågan för vem skyddet är  till för. Denna fråga kan dessutom kläs på  med hur länge detta skydd ska upprätt­ hållas.  I  sammanhanget  tycker  jag  dessutom  man borde väga in möjligheten till att för­ enkla såväl dimensioneringen samt infor­ mation  om  bärverkens  brandskydd.  Det  vore en förenkling till gagn för alla. D

husbyggaren  nr 6 B 2012


nr 6 B 2012  husbyggaren 

19


grunder och golv Iduschenellerpåverkstadsgolvetvillmanattvattnetska rinnaåträtthåll,nämligentillgolvbrunnen.Bestämmelsernaförhurgolvskalutaärtydliga, ändåkandetblifel.Attsnålamedspackelellerslarvamedattmätastraffarsig.

tydliga regler finns för att få vatten att rinna åt rätt håll

”F

järden  ligger  blank, som ett nybonat golv”.  Så  sjöng  Evert  Taube  i  sin  vals  i  gökottan,  men  hur ligger golven egentligen?  I de flesta rum vill man att golvet ska  vara plant och vågrätt. Är det så enkelt?

Plana eller buktiga golv På golv som inte är plana kommer möbler  att vingla och stå snett. Vi vill varken ha  gropar, åsar, rännor eller kullar i golvet.  Parkett,  laminat  och  styva  golvplattor  kräver ett plant, fast underlag för att inte  svikta och spännas i fogarna.  Gränserna finns klart uttryckta i AMA  Hus  och  i  alla  rekommendationer  från  golvbranschens aktörer.  Justera undergolven För de styva golven krävs att avvikelsen  från planhet är mindre än 3 mm mätt med  2 m lång rätskiva. För att slippa olägenhe­ ter  av  ”kortvågig”  oplanhet  krävs  dess­ utom att avvikelsen med 250 mm linjal är  mindre än 1,2 mm. Med dessa krav upp­ fyllda fungerar parkettbrädor bra.  Professionella byggare och golvläggare  brukar inte ha problem med detta, men  gör­det­själv läggaren missar inte sällan  att justera undergolven innan han lägger  parkett.  Resultatet  blir  då  att  parketten  ger efter och sviktar, där den inte har kon­ takt  med  undergolvet.  Inte  sällan  leder  det efter en tid till springor mellan brä­ dorna. Flexibla mattor Flexibla mattor kan fungera på mer oplana  golv, men det finns gränser för vad som är  acceptabelt. Linoleum och plast kan följa  med i långvågig buktighet bättre än styva  brädor, så här gäller inte samma krav.  Mindre än 5 mm avvikelse från 2 m rät­ skiva  krävs  för  flexibla  golv.  Kortvågig  20

oplanhet som gropar och bulor är minst  lika känsligt för golvmattor så här gäller  samma krav som för parkett. Max 1,2 mm  buktighet med 250 mm linjal.

slarva inte vid mätningen Mätmetoden med 2m och 250 mm långa  linjaler  är  mycket  enkel  i  princip.  Man  lägger  linjalen  på  golvet  och  kollar  hur  tjock  kil  man  kan  skjuta  in  någonstans  mellan underlag och linjal.  Detta gör man i alla riktningar och över  hela golvets yta, tills man har bra under­ lag för att bedöma planheten.  Slarvig mätning i bara en riktning av­ slöjar  inte  buktighet  i  form  av  längsgå­ ende åsar och dalar. Slarvig mätning mitt  i  rummet  missar  groparna  och  bulorna  längs väggarna och i hörnen. lutande eller vågräta golv I de flesta rum föredrar vi att golven är  vågräta  och  byggnormerna  föreskriver  att de inte ska ha större lutning än 1/600.  Det är en lutning, som man ju inte har be­ svär  med,  när  det  gäller  möblering  och  inredning.  Däremot  har  lutningen  betydelse  så  fort  vatten  kommer  in  i  bilden.  Därför  ställs det speciella krav i alla rum där det  finns golvbrunn. En golvbrunn är ju till  för att vatten ska rinna dit. Vågräta golv  får ha en lutning på 1/600, men den lut­ ningen får inte gå åt fel håll.  Golvbrunnar finns inte bara i badrum  och duschar. De kan finnas i industriloka­ ler med nöddusch eller i storkök. Bakfall  får inte förekomma. vattnet ska rinna åt rätt håll Självklart  ska  duschvattnet  rinna  till  golvbrunnen  –  inte  till  ett  hörn  av  bad­ rummet.  Det är också säkrast att ett badrum kan  ta emot en stor mängd vatten om brunnen 

FÖRFATTAREN

Av Magnus Rönnmark , civilingenjör, Magnus material och miljö

magnus rönnmark är civilingenjör i kemi. Han har varit utvecklingschef på Tarkett, teknisk chef på Forbo, ordförande i Golvbranschens tekniska kommitté och är Svenska golvrådets Golvprofil 2012. Idag driver han eget företag. tillfälligt är täppt utan att vattnet rinner  över tröskeln. Allt kan hända, till exempel  att  handdukar  hamnar  så  att  de  täcker  golvbrunnen.  Lång  erfarenhet  i  golvbranschen  och  VVS­branschen har lett till dagens klara  regler för hur våtrumsgolv ska utformas.  Boverkets  regler  överensstämmer  med  branschreglerna från GVK och BKR. Kan  det bli tydligare?   Regel  nr  1  är  som  för  alla  golv  med  brunn: Inget bakfall någonstans. Annars  får man pölar. Närmast  duschen  ska  lutningen  mot  brunnen  ligga  mellan  1/150  och  1/50.  Mindre fall ger otillräcklig tillrinning och  brantare fall blir obekvämt, när man står  där med tvåliga fötter.  För den som spacklar upp ett duschfall  kan det vara lämpligt att sikta på 13 mm  fall per meter i duschzonen. Utanför duschen kan golvet luta min­ dre,  1/500  till  1/100,  lämpligen  ungefär   6 mm per meter. 

måste ha skillnad i höjd Det finns ett viktigt mått att hålla ordning  på som hänger samman med golvlutningen.  husbyggaren  nr 6 B   2012


Läcker design er Vattentäta konstruktion

on om golvbrunnar med

Inspiration och informati

väggnära placering

Det finns regler för golvbrunnar nära eller längs en vägg. Byggkeramikrådet har tagit fram en informationsbroschyr om väggnära brunnar.

Det ska finnas en tillräcklig höjdskill­ nad mellan golvbrunnens översta del och  golvets  lägsta  täta  del.  Oftast  är  det  vid  dörrtröskeln.  Vattnet ska kunna stiga minst 20 mm  från  golvbrunnens  överkant  innan  det  rinner  ut  över  badrumsdörrens  tröskel.  Detta är för att det täta golvet ska bli en  tillräckligt  stor  vattenreservoar  om  det  rinner dåligt i golvavloppet.  Den här konstruktionen sparar mycket  obehag, byggnadsskador och försäkrings­ ärenden.

svårt lägga stora plattor När golvet i ett våtrum ska ha olika lut­ ning,  större  närmast  golvbrunnen  och  mindre  på  kringytorna,  kan  naturligtvis  inte samma golv vara plant.  Flexibla plastmattor klarar bra att dra­ peras  över  det  oplana  golvet.  Med  små  keramikplattor och mosaik kan man ock­ så  lätt  följa  underlagets  böjning.  Något  svårare blir det att lägga stora keramik­ plattor  utan  att  få  alltför  stora  höjd­ skillnader mellan plattornas kanter. Inte  sällan måste man dela plattor i fallet mot  golvbrunn för att få en bra passning. Blir det alltid rätt? Kraven  är  tydliga,  mätmetoderna  enkla  och konsekvenserna är väl kända. Ändå  blir det inte alltid rätt.  nr 6 B  2012  husbyggaren 

Tydliga branschregler för hur våtrumsgolv ska utformas finns på bland annat GVKs hemsida. GVK står för stiftelsen Golvbranschens våtrumskontroll.

Guy Wallin,  som  är  GVK­kontrollant  besiktigar cirka 700 våtrumsgolv varje år.  Det  ger  honom  förmodligen  Sveriges  bästa  överblick  av  kvalitetsutfallet,  när  det  gäller  våtrumskonstruktioner.  Han  berättar om ständigt återkommande pro­ blem med vatten, som vägrar att rinna i  uppförsbacke.  Guy Wallin har sett golv, som lutar åt  alla håll. Golv som lutar för litet och golv  som lutar farligt brant vid golvbrunnen i  duschen.  I de allra flesta fallen blir lyckligtvis allt  som  man  tänkt  sig  men  det  finns  några  faktorer,  som  ibland  leder  till  problem.  Guy Wallin nämner några och det mesta  är inga tekniska svårigheter: •  Tidspress är något, som kan leda till  dålig kontroll av det egna arbetet med  spackling. Det är också ofta tidspress,  som gör att felaktigt undergolv upp­ täcks först när ytmaterialet redan är  på plats. Åtgärderna blir då dyrare än  nödvändigt. Ett plastgolv kan skäras  bort till rimlig kostnad och undergol­ vet bättras. Åtgärderna om klinkergol­ vet ska bytas är betydligt högre. I båda  fallen blir slutresultatet inte riktigt så  fint, som beställaren tänkt sig. •  Materialsnålhet kan förekomma, när  man räknat sina offerter i hård kon­ kurrens. Det kan dock vara mycket  dyrt att spara på spackel om snålheten 

leder till bakfall på våtrumsgolv. •  Organisationsproblem kan leda till  missförstånd mellan beställare,  huvudentreprenör och underentre­ prenörer, ibland i flera led. Det gäller  väl samma princip för kvalitetsarbetet  för golv, som för andra byggnadsdelar.  Raka och korta vägar för information  och ansvar ger bättre förutsättningar  för bra byggkvalitet.  •  Stora format på keramikplattor kan  ibland ge problem, men med plattor  mindre än 10x10 cm brukar det mesta  gå att få till. 

vartåt lutar det? Golvbranschens alla aktörer, VVS­bran­ schen,  byggare,  fastighetsägare  och  för­ säkringsbolag, har under flera år arbetat  intensivt för att minska skador av vatten,  fukt,  mögel  med  mera  i  samband  med   vatten  på  villovägar.  Som  ett  led  i  det   arbetet  har  reglerna  för  utformning  av  golv  genom  GVK  gjorts  mycket  tydliga  och kvalitetsarbetet i alla led förbättrats.  Vi har nu bättre produkter för undergolv,  ytmaterial och brunnar.  Visst återstår ännu en hel del att för­ bättra. Utbildning, information och upp­ följning kan alltid bli bättre, men utveck­ lingen går framåt. Man kan nog säga att  det nu lutar åt rätt håll. D

21


grunder och golvIngjutengolvvärmeivälisoleradebostäderminskarbehovet avattregleratemperaturenivarjerum.Iettförenklatgolvvärmesystemstyrsvärmenenbart genomvattnetsframledningstemperatur,medanvattenflödetärkonstant.

ingjuten golvvärme ger stabil temperatur

tröga system Ingjutna golvvärmesystem  är  relativt  trögreglerade  då  betongen  i  golvet  för­ dröjer värmeflödet från vattenröret upp  till  golvytan.  Värmetrögheten  kan  leda  till  att  golvvärmesystemet  inte  hinner  följa  med  när  värmebehovet  förändras  över  tiden  vilket  leder  till  diskomfort  (över­ eller undertemperatur).  Konventionella  golvvärmesystem  ut­ förs med termostater i varje rum för att  säkerställa  att  värme  inte  tillförs  syste­ met då temperaturen är hög i rummet.  Ett  SBUF­projekt  har  nu  analyserat   alternativ  till  den  konventionella  golv­ värmen.  Beräknar värmeflöden Projektet  har  studerat  ingjutna  golv­ värmesystem  i  bostäder  med  hjälp  av   teoretiska  beräkningar.  En  simulerings­ modell har utvecklats och validerats för  ända målet.  Simuleringsmodellen  beräknar  tids­ förloppet  av  temperaturer  och  värme  flöden för ett system bestående av bygg­ nad,  ett  vattenburet  golvvärmesystem,  reglersystem,  väder  och  brukare.  Med  hjälp  av  simuleringsmodellerna  har  system lösningar analyserats.  22

Studien fokuserar på systemlösningar  med enkla, robusta, komfortabla och en­ ergieffektiva  golvvärmesystem  som  kan  finnas i bostäder med låga värmebehov.

Justerar sig självt En teoretisk  analys  av  de  termiska   processerna visar att det är den aktiva reg­ leringen  av  golvvärmeslingornas  vatten­ temperatur  som  ”aktiverar”  självregle­ ringsprocessen.  Begreppet  självreglering  avser  värme­ systems  inneboende  förmåga  att  justera  värmetillförseln till golvvärmeslingan or­ sakad av en termisk störning i byggnaden. Självregleringen motverkar alltid den  termiska störningen. Sett ur ett energief­ fektivitetsperspektiv är, särskilt positiva,  termiska  störningar  viktiga.  Självregle­ ringen säkerställer i detta fall att en andel  av värmen från värmekällorna utnyttjas  genom  att  värmetillförseln  till  golvvär­ meslingan nedjusteras.  I starkt självreglerande system kan inte  värme  tillföras  golvvärmen  samtidigt  som övertemperatur råder i byggnaden. effektiv självreglering Projektet har klargjort en teoretisk defi­ nition  av  självregleringens  utnyttjande­ grad.  För  en  tidsbegränsad  godtycklig  störning justeras alltid den tillförda vär­ memängden i en golvvärmeslinga, i pro­ portion till systemets utnyttjandegrad.  Välisolerade  byggnader  med  god  vär­ meväxling genom golvvärmesystem upp­ visar en hög utnyttjandegrad. För mycket  välisolerade  bostäder,  som  exempelvis  passivhus, blir självregleringen betydan­ de.  I  fallet  passivhus  kommer  cirka  90  procent av energiinnehållet från ett oför­ utsett värmetillskott att kunna utnyttjas  tack vare självregleringsprocessen.  Som  en  direkt  följd  av  att  självregle­ ringen  påverkar  tillförseln  av  värme  till 

carl-eric hagentoft är professor i byggnadsfysik vid Chalmers tekniska högskola. Han arbetar med energieffektiva och fuktsäkra byggnader med inriktning mot grunder, kallvindar, beräkningsteknik och riskanalys.

FÖRFATTAREN

A

lternativa energislag, till  exempel solvärme och lågvär­ dig spillvärme, förutsätter ofta  lågtempererade  system  med  vatten som värmebärare. En välisolerad  byggnad  som  värms  med  ingjuten  golv­ värme ger en extremt låg framlednings­ temperatur – endast några få grader över  önskad rumstemperatur. Förutom möjligheten till att nyttiggöra  förnyelsebara energikällor ger detta även  fördelar i form av lägre omvandlings­ och  distributionsförluster  i  energisystemets  genererings­ och distributionsskede.

FÖRFATTAREN

Av Carl-Eric Hagentoft , professor, Chalmers och Henrik Karlsson, tekn dr, SP/Chalmers

henrik karlsson är civilingenjör och tekn dr från Chalmers tekniska högskola. Han arbetar som forskare inom energieffektiva byggnader på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

golvvärmeslingorna påverkas även inom­ hustemperaturen i proportion till utnytt­ jandegraden.

Förekommer inbyggd tröghet Projektet har utvecklat en metod för att  prognosstyra framledningstemperaturen  i golvvärmesystem. Målet är att eliminera  golvvärmesystemets  värmetröghet  ge­ nom  att  i  förväg  prognostisera  värme­ behovet  och  på  så  sätt  justera  framled­ ningstemperaturen i precis lagom tid.  I möjligaste mån hålls inomhustempe­ raturen inom ett komfortintervall – med  husbyggaren  nr 6 B   2012


övre och undre temperaturer – samtidigt  som  utnyttjandet  av  internlaster  maxi­ meras. En  byggnads  värmebehov  över  tiden  bestäms av: •  variationer i väder (utetemperatur,  solstrålning, vind och så vidare),  •  byggnadens och klimatskalets ter­ miska egenskaper (värmelagring och  ledningsförluster),  •  ventilation av byggnaden, samt •  internvärme från personer och utrust­ ning.  Detta  värmebehov  prognostiseras  ge­ nom en dynamisk simulering baserad på  prognoser  av  väder  och  användning  av  byggnaden. 

reglerar i förväg Metoden utnyttjar  det  prognostiserade  värmebehovet tillsammans med golvvär­ mesystemets och byggnadens dynamiska  termiska egenskaper. Optimeringsalgoritmen verkar hela ti­ den  för  att  finna  den  ”gyllene  medelvä­ gen”  –  lagom  mängd  värme  tillförs,  väl  avvägt  i  förhållande  till  vad  man  tror  kommer  att  ske  med  värmebehovet  i  framtiden och med hänsyn taget till både  golvvärmesystemets  och  byggnadens  värmetröghet.  Inomhustemperaturen skall varken  blir  för  hög  eller  låg  under  någon   tidpunkt.  Optimeringsalgoritmen ser hela tiden  framåt i tiden, det är inte bara den näst­ kommande  tidpunkten  som  prioriteras.  På detta sätt kan reglersystemet i förväg  ”ta höjd” för vad som förväntas ske med  det framtida värmebehovet.  konstant under lång tid Implementeringen  av  den  optimerade  prognosstyrningen visar att det är möjligt  att dämpa rumstemperaturens variation  genom  att  anpassa  framledningstempe­ raturen till variationerna i värmebehovet.  Hur  framledningstemperaturen  bör  anpassas  beror  på  golvvärmesystemets  dynamiska termiska egenskaper.  Simuleringsresultat för ett bostadsrum  visar att den optimala framledningstem­ peraturen under långa perioder är rela­ tivt konstant. I det specifika fallet är det  alltså relativt lite att tjäna på att justera  framledningstemperaturen. nr 6 B  2012  husbyggaren 

Resultat från simulering av ett förenklat golvvärmesystem med en konstant framledningstemperatur (23,1°C). Varje punkt motsvarar medelvärdet av tillförd värmeeffekt till golvvärmekretsen samt byggnadens medellufttemperatur under en timma. Byggnaden är ett enplanshus (105m2 Atemp, platta på mark, lätt träregelstomme, värmeförlusttal 74 W/K). Byggnaden ventileras med mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning.

Självregleringens utnyttjandegrad som funktion av värmeförlusttalet (W/K). Diagrammet gäller för ett exempelrum i storleken 12,6 m2 med 42 m golvvärmeslinga (CC-mått 300mm) som är ingjuten i en välisolerad betongplatta. Referensfall: 12mm parkettgolv; i fall 2 reduceras vattenflödet till hälften; i fall 3 ersätts parkettgolvet med klinker/sten. Exempelvis utnyttjas 75 procent av ett extra värmetillskott om utnyttjandegraden är -0,75. ”Passivhus-nivå” indikerar nivån på utnyttjandegraden vid ett värmeförlusttal som motsvarar ett passivhus (klimatzon III, DVUT = -12,9°C, 10W/m2 effektbehov). Värmeförlusttalets övre nivå bestäms av golvets yttemperatur (i exemplet: +26°C vid DVUT och en inomhustemperatur på +20°C).

Projektet visar att när golvvärme till­ lämpas  i  välisolerade  bostäder  minskar  behovet  av  rumsregleringen.  Rumskon­ troll kan säkerställas tack vare systemets  inneboende självreglerande förmåga.  I  det  förenklade  golvvärmesystemet  styrs  endast  framledningstemperaturen  – vattenflödet är konstant. En förenklad systemuppbyggnad med  färre komponenter är därmed möjlig. Det  förenklade systemet får därmed en lägre 

investeringskostnad än  det  traditionella  systemet. D

Fotnot:

SBUF-projektetharstuderatförutsättningarnaförvattenburnaingjutnagolvvärmesystemmedenförenkladsystemuppbyggnadförenergieffektivabostäder.Arbetet harutförtsavChalmersochföretaginom FoU-Väst:Wästbygg,NCCochJM.

23


grunder och golv Hurkanenbetongplattapåmarkisoleraspåbästasätt? Värmeisoleringunderengrundplattager,rättdimensionerat,brakollpåfuktnivånibetongen. Glöminteattvärmesioleringocksåmåstefinnasiplattansmittparti!

hur slipper man fuktskador med betongplatta på mark

A

tt  placera värmeisolering­ en  ovanpå  en  grundplatta  är  en riskkonstruktion som inne­ bär en risk för höga fuktnivåer  i betongen med ökad risk för olika typer  av fuktskador som följd. Inte minst kän­ ner vi till dessa problem i byggnader från  1960­  och  ­70­talen  då  konstruktioner  som  betongplatta  på  mark  med  olika   typer  av  överliggande  isolering  ofta   drabbades av fukt­ och mögelskador.  Vissa konstruktioner som idag anses vara  fukttekniskt  felaktiga  var  faktiskt  rekom­ menderade konstruktionsexempel i svens­ ka byggnormer på 1960­ och ­70­talen. Idag är problemet med värmeisolering  över  betongplattan  något  som  kanske  främst  måste  beaktas  vid  ändring  eller  renovering av en befintlig byggnad. Inte  minst gäller detta när man beaktar de nya  kraven för ändring i BBR 2012 där det an­ ges  att  byggnadens  fukttekniska  status  ska vara väl undersökt och dokumente­ rad.  I praktiken innebär det att en fuktska­ deundersökning  behöver  göras  innan  ändringen  projekteras,  att  ändringens  inverkan  på  byggnadens  fuktfunktion  måste beaktas och att fuktskador ska åt­ gärdas. 

isolera under plattan Att placera  värmeisoleringen  under  betong plattan  är  en  konstruktion  som   normalt sett fungerar mycket bra ur fukt­ synpunkt.  Värmeisoleringen  kommer  i  detta fall att fungera som ett konstruktivt  fuktskydd i och med att betongplattan vid  jämvikt med marken får en högre tempe­ ratur än marken.  Det är viktigt att tänka på att byggfuk­ ten i betongen måste få möjlighet att tor­ ka  ut  i  tillräcklig  omfattning  innan  täta  golvbeläggningar appliceras.  Slutligen måste betongplattans storlek  24

beaktas, vid tillräckligt stora betongplat­ tor  kan  det  krävas  så  tjocka  isolerlager  under betongplattan att det blir praktiskt  svårt  att  använda  denna  form  av  fukt­ skydd. I dessa fall placeras ofta en kraftig  fuktspärr under betongplattan. 

Fukt från olika källor De fuktkällor som måste beaktas är vatten  i marken, ytvatten, från marken kapillärt  transporterat vatten och fukt i ångfas un­ der  betongplattan.  När  det  gäller  fukt  i  ångfas i marken ska man alltid förutsätta  att relativa fuktigheten (RF) i marken är  100 procent. Naturligtvis måste också byggfukten i  betongplattan  hanteras.  Praktiskt  inne­ bär  detta  att  konstruktionen  ska  torkas  till  under  kritiska  värden,  att  torktiden  ska projekteras, att uttorkningsförloppet  ska följas upp och att fuktnivån före till  exempel läggning av en matta ska verifie­ ras via fuktmätning.  Fuktmätningen  utförs  lämpligen  av  RBK­auktoriserad  fuktkontrollant,  se  www.rbk.nu. vatten sugs upp kapillärt Om huset grundläggs på sank mark kan  grundvattennivån  i  värsta  fall  ligga  så  högt att husgrunden står i vatten, även om  det är ett extremt fall som sällan förekom­ mer.  För att lösa problemet måste grundvat­ tennivån  sänkas.  Det  är  både  svårt  och  kostsamt  eftersom  dräneringsledningar  med  tillräcklig  kapacitet  måste  dras  till  område där grundvatten­nivåerna är lägre. Grundvattnet kan belasta husgrunden  genom kapillär stigning även när grund­ vattennivån  ligger  markant  under  hus­ grunden. Den kapillära stighöjden beror  på  hur  finkornigt  materialet  mellan  grundvattennivån  och  husgrunden  är.  När  olika  jordarter  blandas  är  det  den 

FÖRFATTAREN

Av Anders Kumlin, civilingenjör, AK-konsult AB och Polygon AB

Anders kumlin är civilingenjör och fuktkonsult. Han arbetar främst med skadeutredningar, fuktberäkningar, fuktsäkerhetsprojektering och undervisning inom fuktområdet.

mest finkorniga jordarten som avgör den  kapillära stighöjden.

grovkornigt material stoppar För att  hindra  grundvattnet  att  nå  hus­ grunden via kapillär stigning appliceras  ett  lager  grovtkornigt  material  under  husgrunden, ett så kallat kapillärbrytan­ de lager. Det kapillärbrytande lagret får  inte  innehålla  något  finkornigt  material  eftersom det kan minska eller helt ta bort  den kapillärbrytande effekten. Som  kapillärbrytande  lager  är  det   vanligt  att  använda  tvättad  singel  eller  makadam. Singel och makadam kan även  specialbehandlas så att den kapillära stig­ höjden minskas. Det minskar risken för  att  vatten  transporteras  kapillärt  i  yt­ ojämnheter  på  singel,  makadam  och   annat krossat material. Under det kapillärbrytande skiktet pla­ ceras en geotextilduk vars syfte är att hin­ dra  finpartiklar  att  med  tiden  penetrera  och förorena det kapillärbrytande skiktet. dränera runt husgrund Regnvatten som samlas på marken sjun­ ker så småningom ned till grundvattnet.  Fortsättning s. 24 P

husbyggaren  nr 6 B 2012


nr 6 B 2012  husbyggaren 

25


P

En del av nederbörden kommer däre­ mot att rinna längs markytan en kortare  eller  längre  sträcka  innan  det  fortsätter  ner i marken. Om marken närmast huset  lutar mot grunden, kommer ytvatten att  fukta  upp  kanten  på  husets  grundlägg­ ning.  Ett  kapillärbrytande  lager  under  hus­ grunden  har  hög  genomsläpplighet  för  vatten. Det innebär att ytvatten som rinner  mot  husgrunden  kan  fylla  det  kapillär­ brytande  lagret  eftersom  underliggande  jordlager inte är lika genomsläppligt.  Av den anledningen lägger man dräne­ ring runt huset. Dräneringens uppgift är  att ta hand om nederbördsvatten som an­ nars  skulle  kunna  fylla  det  kapillärbry­ tande lagret under huset.  Om det kapillärbrytande lagret under  huset  av  någon  anledning  skulle  fyllas  med vatten, kommer finmaterial från un­ derliggande markskikt att transporteras  upp  och  minska  eller  ta  bort  den  kapil­ lärbrytande förmågan för alltid. Därför är  det avgörande att dräneringen runt huset  är intakt och att en geotextilduk placeras  under det kapillärbrytande lagret.

vatten i ångfas Vatten som omges av luft dunstar, det vill  säga flytande vatten förångas varvid ång­ halten i luften ökar. Jämför med lite vat­ ten i en burk med lock – vattnet avdunstar  till luften i burken. Avdunstningen pågår  så länge det finns vatten i burken eller tills  luftvolymen inte kan ta emot mer vatten.  När luftvolymen inte kan ta emot mer  vattenånga  är  luften  mättad  på  vatten­ ånga, ånghalten är lika med mättnadsång­ halten för den rådande lufttemperaturen  och luftens RF är 100 procent. isolering avgör temperatur Figur 2 visar teoretiskt förväntade tempe­ raturnivåer  under  halva  sidan  av  en  åtta  meter bred grundplatta. Den har 80 mm  mineralullsisolering  mellan  grundplatta  och  en  överbetong.  Temperaturisoter­ merna är beräknade med datorprogram­ met Heat 2 enligt steadystatemetoden.  Mitt under byggnaden blir temperatur­ förhållandena stabila över året och tempe­ raturskillnaden mellan mark och betong­ platta  bestäms  av  hur  mycket  värme­ isolering det finns under betongplattan.  I det fall det saknas värmeisolering un­ der betongplattan kommer markens tem­ 26

peratur att  bli  nära  inomhustemperatu­ ren i byggnaden.  Betongplattan fungerar som burklocket  i vårt tidigare exempel och grundvattnet  är motsvarigheten till vattenytan. Det be­ tyder att oavsett hur väl dränerad marken  är under husgrunden så kommer relativa  fuktigheten  i  underliggande  marks  por­ system ändå att vara 100 procent. 

hygroskopisk uppfuktning Ett poröst material som betong, trä eller  gips fuktas upp av fuktig luft och torkar  om det omges av torr luft, man talar om  det hygroskopiska fuktområdet. Fuktin­ nehållet  i  materialet  bestäms  av  omgi­ vande lufts RF.  Därför  kommer  ett  material  som  är  i  nära kontakt med marken att fuktas upp  till i det närmaste samma RF som marken,  det vill säga 100 procent. I praktiken bru­ kar  material  genom  hygroskopisk  upp­ fuktning få ett RF på max cirka 98 procent. Det här är den fysikaliska miljön för en  betongplatta som är gjuten direkt på det  kapillärbrytande lagret. Den relativa fuk­ tigheten i betongplattans underkant blir  därför 98 procent även om dräneringen  och kapillärbrytande skikt fungerar pre­ cis som avsett.  RF på den övre sidan av betongplattan  avgörs av hur ångtäta skikt eller konstruk­ tioner som applicerats ovan betongplattan  och  RF  inomhus.  Om  ett  ångtätt  ytskikt  som  till  exempel  en  plastmatta  limmas  mot en betongplatta vilken är gjuten direkt  mot  det  kapillärbrytande  lagret  kommer  RF  också  i  överkant  betongplatta  att  bli  hög, ungefär densamma som i underkant.  Orsaken  till  detta  är  att  plastmattan  fungerar som en effektiv diffusionsspärr  varför  vattenånga  inte  kan  avges  till  rumsluften. Förväntade fukttillstånd Avgörande för förväntat fukttillstånd i en  golvkonstruktion är hur konstruktionen  är uppbyggd och beror i mycket stor grad  på om det finns någon värmeisolering, på  vilken sida om betongplattan som värme­ isoleringen applicerats, om den finns, och  om det finns något fuktspärrande skikt i  konstruktionen.  Vilka fukttillstånd man kan räkna med  i betongplattans övre del vid olika utfö­ randen  redovisas  i  ett  antal  figurer.  De  teoretiska beräkningarna är exempel som 

gäller för  betongplattans  mittparti  där  det i princip råder stationära temperatur­ förhållanden  och  förutsätter  att  dräne­ ring och kapillärbrytande skikt fungerar  som  avsett,  det  vill  säga  ingen  kapillär  uppfuktning förekommer.  I  betongplattans  ytterkanter  varierar  temperaturförhållandena  och  därmed  fukttillståndet  under  året.  Därför  blir  fuktnivån där inte lika kritiskt som i bygg­ nadens mittparti.

torr i överkant Av figur 3 framgår förväntad fuktnivå i en  betongplatta  gjuten  direkt  mot  kapillär­ brytande skikt och utan tätskikt på ovansi­ dan.  Betongplattan  kommer  i  underkant  att vara fuktig och att vara torr i överkant,  det vill säga ett väl fungerande golv. Om  man  applicerar  en  tät  plastmatta  ovan  golvkonstruktionen  enligt  figur  3  kommer fuktförhållandena i betongplat­ tan att ändras på grund av att fukt i ångfas  i marken vilken diffunderar upp i betong­ plattan  inte  längre  kan  avges  till  rums­ luften, det vill säga den täta plastmattan  förhindrar uttorkning mot rumsluften.  Plastmatta risk i tvättstuga Förväntad  fuktnivå  i  betongplattan  vid  jämvikt efter det att plastmattan applice­ rats redovisas i figur 4.  Här framgår att förväntad fuktnivå är  hög och klart högre än kritisk RF för lim­ made  plastmattor  vilken  är  85­90  pro­ cent.  I  detta  fall  är  det  stor  risk  för  att  plastmattan  släpper  och  att  det  bildas  emissioner/lukter vilka i sin tur påverkar  inomhusmiljön negativt. Ett vanligt exempel på den här typen av  konstruktion är källargolv som beläggs med  plastmattor i till exempel en tvättstuga.  Problemet är dock relativt ovanligt om  originalmattan  finns  kvar  utan  uppstår  ofta när man lägger in en ny plastmatta. 

Figur 1. Illustration av de fuktbelastningar en husgrund utsätts för.

husbyggaren  nr 6 B 2012


Så här läser du figurerna: De mörka linjerna i figurerna beskriver den förväntade fördelningen av temperatur och RF i konstruktionen. Genom att till exempel följa kurvorna från marken och upp genom kontruktionen framgår det hur temperatur och RF varierar i konstruktionen.

Figur 2. Förväntade temperaturnivåer vid jämvikt under en betongplatta på mark.

Figur 5. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golvspånskiva utan beläggning.

Orsaken till  detta  är  att  gårdagens  lim  tålde  en  högre  fuktbelastning  jämfört  med dagens vattenbaserade golvlimmer. Man bör speciellt lägga märke till att en  fuktmätning  mot  betongplattan  enligt   figur 3 sannolikt kommer att ge låga vär­ den.  Avgörande  för  förväntad  fuktnivå  under en ny tät matta är dock inte fukt­ nivån  före  mattläggning  utan  konstruk­ tionens utformning, se figurer 3 och 4. 

Platta med överliggande isolering Det så kallade uppreglade golvet, se figu­ rer 5­7, skulle klara sig ganska bra ur fukt­ synpunkt  om  golvbeläggning  är  mycket  ånggenomsläpplig, exempel på en sådan  golvbeläggning kan vara en nålfiltmatta.  nr 6 B  2012  husbyggaren 

Figur 3. Förväntad temperatur och fuktnivå i en betongplatta direkt mot mark och utan tätskikt på ovansidan.

Figur 6. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golvspånskiva med beläggning av 14 mm ekparkett (ånggenomgångsmotstånd Z = 95-175 ks/m).

De flesta typer av golvbeläggningar är  dock  för  ångtäta  varför  risken  för  fukt­  och mikrobiella skador generellt är hög i  denna typ av golvkonstruktion.  Gränsen för mikrobiell växt, mögel och  bakterier,  är  en  fuktnivå  motsvarande  cirka 75­80 procent RF vid +20°C. Skiktet mellan betongplattan och vär­ meisoleringen, där fuktnivån är högst, är  särskilt känsligt. I det här skiktet är det  väldigt vanligt med mikrobiella skador i  mineralullsisoleringen,  i  reglar  mot  be­ tongen och i byggrester, spån med mera,  ovan betongplattan.  I figurer 5, 6 och 7 redovisas förväntade  fuktnivåer  i  ett  uppreglat  golv  med  olika  täta golvmaterial. Av figurerna framgår att 

Figur 4. Betongplatta på mark utan värmeisolering belagd med plastmatta.

Figur 7. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golvspånskiva med beläggning av PVC-matta (ånggenomgångsmotstånd Z = 500-8 000 ks/m).

ju ångtätare golvmaterialet är desto högre  fuktnivå i själva golvkonstruktionen. 

håll rent under plastfolie I vissa  fall  applicerades  ett  fuktskydd,  ofta  en  plastfolie,  på  betongytan  innan  övergolvkonstruktionen  byggdes  upp.  Förväntad  fuktnivå  i  en  konstruktion  med  uppreglat  golv  och  plastfolie  ovan  betongplattan redovisas i figur 8.  Av figuren framgår att fuktnivån under  plastfolien blir hög men att golvkonstruk­ tionen  ovanför  plastfolien  däremot  har  bra förutsättningar att klara sig, förutsatt  att plastfolien är tillräckligt ångtät.  Konstruktionen med en plastfolie ovan  betongplattan  ställer  dock  mycket  stora  27


Figur 8. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golvspånskiva med beläggning av PVC-matta (ånggenomgångsmotstånd Z = 500-2 000 ks/m) och plastfolie mellan betongplattan och övergolvkonstruktionen.

krav på att betongplattan rengörs innan  plastfolien läggs in. Spån och byggskräp  under  plastfolien  leder  nästan  automa­ tiskt till att mikroorganismer kan tillväxa.

lukt från impregnerat virke I exemplet i figur 8 har träreglar gjutits in  i  betongen  för  att  golvreglarna  ska  vara  lätta att spika fast. Spikreglarna hamnar i  detta exempel i en mycket olämplig fukt­ miljö i och med att de är placerade under  plastfolien. I  allmänhet  består  de  här  ingjutna   spikreglarna  av  tryckimpregnerat  virke.   Impregneringen  innebär  ett  skydd  mot   rötsvamp men inte mot mikroorganismer. Erfarenhetsmässigt är det tyvärr så att  luktavgivningen från fuktskadat impreg­ nerat virke kan vara starkare än luktavgiv­ ning från fukt­ och mikrobiellt skadat ej  impregnerat virke. näring för mikroorganismer Ytterligare  en  typ  av  golvkonstruktion  med  ovanliggande  värmeisolering  som  ofta drabbas av fukt­ och mikrobiella ska­ dor är det flytande golvet med sandavjäm­ ning enligt figur 9.  Sandavjämningen  kommer  i  detta  fall  att ligga i en mycket fuktig miljö. Det inne­ bär att material som kan utgöra näring för  mikroorganismer  inte  får  förekomma  i  sanden. Praktisk erfarenhet talar för att så  ren sand att mikroorganismer inte kan till­ växa knappast förekommer i en byggnad. svårt detektera skada En viktig information av figurerna 5­9 är  att överkant golv är relativt torrt även om  överkant betongplatta har en hög fuktnivå.  Praktiskt innebär detta att det inte går  28

Figur 9. Betongplatta på mark med sandavjämning och ovanliggande isolering av cellplast; golvspånskiva med beläggning av PVC-matta (ånggenomgångsmotstånd Z = 500-2 000 ks/m) och plastfolie mellan sandavjämningen och värmeisoleringen.

att detektera någon fuktskada i denna typ  av golvkonstruktion vid en okulär besikt­ ning, överkant golv är ju torr och därför  finns inga synliga tecken på skada.  För  att  kontrollera  om  skada  finns  krävs att konstruktionsingrepp i golvkon­ struktionen utförs.

Platta med underliggande värmeisolering Att placera  värmeisoleringen  under   betongplattan  är  ett  bra  konstruktivt  fuktskydd som fungerar även om golvbe­ läggningen  är  helt  ångtät.  Orsaken  till  detta är att betongplattan blir varmare än  underliggande mark vilket i sin tur gör att  RF i betongen blir lägre än i marken då  ånghalten  i  betongplattan,  vid  jämvikt,  kommer att bli densamma som i marken. Det som i detta fall är dimensionerande  för fuktnivån i betongplattan är tempera­ turskillnaden  över  den  underliggande  isoleringen.  Överslagsmässigt kan man säga att RF  nivån i betongplattan sänks med fem pro­ cent  RF  för  varje  grads  temperaturfall  över den underliggande värmeisolering­ en. Det vill säga en temperaturskillnad på  4°C över den underliggande värmeisole­ ringen  ger  överslagsmässigt  en  RF  i   betongen på cirka 80 procent. torkar nedåt I figur 10 redovisas förväntade fuktförhål­ landen  i  en  betongplatta  med  underlig­ gande värmeisolering och relativt tät golv­ beläggning. Av figuren framgår att jämvikts  RF i betongplattan är cirka 75 procent.  Detta  innebär  att  betongplattan,  om  fuktnivån  var  85­90  procent  när  en  tät  golvbeläggning applicerades, kommer att 

Figur 10. Betongplatta belagd med plastmatta (Z = 500-2 000 ks/m) med 100 mm underliggande värmeisolering av extruderad cellplast.

kunna fortsätta att torka nedåt, mot mar­ ken, även efter mattläggning.  Om konstruktionen skulle förses med  en  fuktspärr  i  form  av  till  exempel  en  plastfolie  under  betongplattan  kommer  fortsatt  uttorkning  efter  mattläggning  i  princip  att  omöjliggöras.  Orsaken  till   detta är att fukten i betongplattan så att  säga  blir  instängd  mellan  två  ångtäta  skikt, plastfolien och plastmattan. 

Fukt i mittpartier De teoretiska  förväntade  fuktnivåerna  stämmer för plattans mittparti. De  värden  som  redovisas  i  figurerna  motsvarar  de  fuktvärden  som  ofta  upp­ står  i  en  betongplatta  på  mark.  Beräk­ ningarna  avser  betongplattans  mittparti  och  förhållandevis  smala  betongplattor,  det vill säga ungefär normal villastorlek.  Om  fuktdimensionering  ska  göras  för  större plattor krävs att förväntad tempera­ turskillnad över den underliggande värme­ isoleringen beräknas i det enskilda fallet.  isolera mitt under platta Dimensionerande  ur  fuktsynpunkt  är  alltså plattans mitt varför det är viktigt att  värmeisolera tillräckligt mycket även här  där värmeläckaget är minst.  Ur  energisynpunkt  krävs  naturligtvis  även tillräckligt med isolering i randzo­ nen  där  värmeläckaget  är  störst.  Detta  innebär att en jämntjock isolering under  betongplattan ofta är ett bra val. D

husbyggaren  nr 6 B 2012


nr 6 B 2012  husbyggaren 

29


grunder och golvStatiskelektricitetkangeobehagligastötar.Förattundvika attladdasuppbörmanföljadekravsomfinnspåmaterialibådegolvetochskor.Detärextra viktigtikänsligamiljöermedexempelviselektronikellerlättantändligaämnen.

rätt material i skor och golv stoppar elektriska stötar

varför blir vi uppladdade? En person som går över ett golv kommer  att laddas upp mer och mer för varje steg  hon eller han tar. Detta sker när skosulan  separeras från golvmaterialet. Det är just  i separationen av material som laddning­ arna överförs.  Detta innebär att vi kommer att få ett  överskott  eller  ett  underskott  av  ladd­ ningar på kroppen och vi blir uppladdade.  Bara genom att ta några steg kan vi ladda  upp oss till tusentals volt.   Det  är  inte  bara  golvets  egenskaper  som bestämmer om en person blir statiskt  uppladdad, utan det beror på en kombi­ nation av både golvmaterialet och mate­ rialet i personens skor.  hur undviker vi uppladdning? Statisk elektricitet är i regel svårt att und­ vika  i  vanliga  lokaler,  men  det  finns  ett  antal parametrar som påverkar hur upp­ laddade vi blir. En betydande faktor är luftfuktigheten  i lokalen. Ni har säkert känt att den sta­ tiska elektriciteten alltid blir värre på vin­ 30

terhalvåret. Detta beror på att vi värmer  upp  våra  lokaler  på  vinterhalvåret  och  därmed  ökar  skillnaden  i  temperatur  mellan inne­ och utemiljö.  Den  stora  skillnaden  i  temperatur   mellan dessa miljöer innebär också stor  skillnad i hur mycket fukt luften kan bära  utan att dagg uppstår – kalla ytor blir fukt­ belagda.  Vid  låg  temperatur  kan  luften  maxi malt  bära  mindre  med  fukt  än  vad  den kan vid hög temperatur. Luftfuktig­ heten  utomhus  (absolutvärdet)  styr   vanligtvis  helt  luftfuktigheten  inomhus  (absolutvärdet). Detta innebär att det är  torrare inomhus på vintern än på somma­ ren  och  därför  kan  vi  ladda  upp  oss  till  mycket  högre  nivåer,  vilket  gör  att  vi   känner mer obehag av den statiska elek­ triciteten på vintern än på sommaren.   Många  materials  ledningsegenskaper  påverkas  väldigt  mycket  av  just  luftfuk­ tigheten.

kombinera material En annan  faktor  som  påverkar  den  sta­ tiska  uppladdningen  är  vilka  material­ kombinationer som vi använder i skorna  och golvet. Beroende på de olika materia­ lens egenskaper så kommer vi att ladda  upp  oss  olika  mycket  beroende  på  vilka  material som vi har i skosulorna och vilka  material som vi har i golvet. Olika materi­ als benägenhet till uppladdning kan utlä­ sas från den triboelektriska serien. Ett exempel på triboelektrisk serie kan  vi se i figur 1. Vissa material laddar mer  positivt, högst upp i figur 1, och andra lad­ dar mer negativt, längst ned i figur 1, än  andra material. Ju längre ifrån varandra  materialen  ligger  i  serien,  desto  större  uppladdning  får  vi  om  vi  stryker  dessa  material mot varandra.  Väljer man närliggande material i se­ rien  blir  uppladdningen  relativt  liten.  Med detta i åtanke kan man alltså minska 

ingvar karlson på SP elektronik är högskoleingenjör och specialist inom ESD-skydd. Han har arbetat i cirka tio år med mätning och kvalificering av skyddsutrustning inom området statisk elektricitet, speciellt ESD-skyddsskor och ESD-skyddsgolv. Han utbildar även inom området statisk elektricitet.

FÖRFATTAREN

n

ästan  alla har  någon  gång  känt att de fått en elektrisk stöt  när de ska ta tag i ett dörrhand­ tag eller något annat metallfö­ remål. Detta obehagliga fenomen uppstår  efter att vi långsamt laddats upp, genom  att exempelvis gå över en heltäcknings­ matta,  för  att  därefter  snabbt  laddas  ur  när vi tar i ett ledande föremål. Vanligtvis pratar vi om att statisk elek­ tricitet har byggts upp på kroppen när vi  går  över  mattan.  Med  ”statisk”  menar  vi  inte  att  laddningen  är  helt  orörlig,  utan  bara att den förflyttar sig ganska långsamt.  Dessa elektriska urladdningar orsakar  i de flesta fall enbart obehag för personen  och är egentligen inte farliga för oss i van­ liga miljöer.

FÖRFATTAREN

Av Ingvar Karlson , högskoleingenjör, SP elektronik och Lars Fast, tekn dr, SP elektronik

lars Fast på SP elektronik är tekn dr och specialist inom ESD. Han har arbetat runt tio år med forskning inom området statisk elektricitet, samt deltagit i standardiseringsmöten internationellt och nationellt och presenterat forskning inom området vid flera internationella konferenser. effekten av  statisk  uppladdning  genom  att  välja  kombinationer  som  ligger  nära  varandra i den triboelektriska serien.  Man ska också komma ihåg att alla ty­ per  av  föroreningar  påverkar  resultatet  vid  en  triboelektrisk  uppladdning,  men  även ytstrukturen inverkar på resultatet. Att välja kombinationer från den tri­ boelektriska  serien  är  naturligtvis  mycket lättare i teorin än i praktiken ef­ husbyggaren  nr 6 B   2012


Triboelektriska serien

+

Laddas positivt Avger elektroner

-

Laddas negativt Tar upp elektroner

Ingvar Karlson 2012-09-06

Figur 1: Ett exempel på en variant av triboelektrisk serie.

Figur 2: Ett exempel på hur en ESD-skyddssko kan vara märkt.

Skiss:IngvarKarlson

Tabell 1: Potential som en person uppnår under ett ”walking test”.

tersom det finns en uppsjö av både skor  och golv som är tillverkade i olika mate­ rial. Därför är det inte lätt att välja ett  golv som fungerar till alla skor som finns  på marknaden. 

elektronik extra känsligt När man producerar elektronik, till exempel  plockar ihop eller isär mobiltelefoner eller  datorer,  är  de  elektriska  komponenterna  väldigt känsliga för statisk elektricitet.  För  att  skydda  dessa  produkter  finns  speciella krav som definieras av diverse  standarder.  En  internationellt  gångbar  standard är IEC 61340­5­1, vilken beskri­ ver hur man bygger upp en produktions­ miljö som reducerar farorna med statisk  elektricitet. Tittar man i detta dokument  finns det krav på vad som gäller för de skor  och golv som ska användas i dessa miljöer.  Man ställer krav på att både skorna och  golven leder elektricitet.  Det finns även liknande krav när man  hanterar brännbara ämnen, såsom bensin  på  raffinaderier,  målarfärg  vid  färgtill­ verkning, samt vid hantering av spräng­ ämnen, eftersom statisk elektricitet är en  nr 6 B  2012  husbyggaren 

möjlig tändkälla i dessa miljöer.  Även här finns regelverk som pekar på  att  personer  som  vistas  i  lokaler  med  brandfarliga substanser ska ha en kombi­ nation  av  elektriskt  ledande  golv  och  elektriskt ledande skor för att kunna sä­ kerställa att hon eller han inte laddas upp. Väldigt många arbetsskor på markna­ den är elektriskt ledande även om de inte  bara används i dessa speciella miljöer.

mätmetoder för skor och golv När man  hanterar  oskyddad  elektronik  följer  man  vanligtvis  standarden  IEC  61340­5­1.  I  denna  standard  finns  både  krav på produkter angivna och referenser  till de standarder som man ska kvalificera  produkterna mot. För golv är det till IEC  61340­4­1, för skor är det till IEC 61340­4­3  och för kombinationen skor­golv är det till  IEC 61340­4­5 man refererar. Det är viktigt att påpeka att de tre sist­ nämnda  standarderna  inte  är  framtagna  speciellt för att kvalificera skor och golv för  elektronikproduktion,  utan  även  kan  an­ vändas i andra sammanhang. Dessa  tre  standarder  innehåller  mät­ metoder för att kvalificera både skor, golv  och  kombinationen  sko­golv.  Kraven  man ställer på produkterna finns som sagt  bara i dokumentet IEC 61340­5­1. skors ledningsförmåga testas Sammanfattningsvis kan man säga att alla  tre standarderna innehåller metoder för  att mäta upp produktens eller systemets  elektriska ledningsförmåga:

•  För normala skor är den elektriska  ledningsförmågan obefintlig och där­ för är dessa mätmetoder inte direkt  tillämpbara på dessa skor. •  För normala golv, som inte är omålade  betonggolv, är den elektriska lednings­ förmågan väldigt dålig och dessa mät­ metoder är därför inte tillämpbara. Det finns dock en mätmetod i standar­ den IEC 61340­4­5, som inte direkt mäter  den  elektriska  ledningsförmågan,  utan  som ger ett begrepp om vilken spänning  en  person  laddas  upp  till,  för  en  given  kombination av skor och golv. Exempel­ vis kan ett resultat från en sådan mätning  vara, för ett givet golv att potentialen på  en  person  varierar  mellan  +1 000V,  ­3 000V och +8 000 V för olika typer av  skor, se tabell 1.  I tabell 1 presenteras ett resultat från  ett  ”walking  test”,  definierat  enligt  IEC  61340­4­5,  med  tre  olika  typer  av  skor,  gjorda på en typ av golv. Detta resultat gör att vi under givna och  jämförbara förutsättningar kan rangord­ na olika skotyper. 

konstruktionen påverkar Om ett golv utgörs av en obehandlad be­ tongplatta som ligger direkt på marken,  en så kallad bottenplatta, så är oftast den­ na typ av golv elektriskt ledande i någon  mening. Det betyder att om en person har  elektriskt ledande skor på sig, laddas han  inte  upp  elektriskt  när  han  går  över  ett  sådant golv.  31


P

Man ska  dock  komma  ihåg  att  smuts  både på golv och på sko kan sätta systemet  sko­golv ur spel. Ett exempel på ett sådant  problem är att personen går över ett nybo­ nat golv inne på ett kontor innan han går  ut på betonggolvet. Golvvaxet fastnar på  den fungerande elektriskt ledande skons  sula och gör skon till en elektrisk isolator. Det  är  dock  så  att  många  gånger  be­ handlas betonggolv för att öka slitstyrkan  på ytan eller för att höja finishen på loka­ len  och  då  blir  vanligtvis  betonggolvet  elektriskt isolerande. 

lack isolerar trägolv Det finns även en annan mekanism som  gör  betonggolv  till  elektriska  isolatorer, 

32

nämligen uttorkning. Tidigare pratade vi  om elektriskt ledande bottenplattor och  sådana har en naturlig fukttransport från  den  underliggande  marken.  Detta  sker  dock vanligtvis enbart om betongen har   markkontakt, och inte på exempelvis an­ dra eller tredje våningen i ett parkerings­ hus eller hyreshus. Trägolv är vanligt förekommande och  de kan vara svagt elektriskt ledande, dock  är det oftast så att de är belagda med ett  skyddande  lacklager  för  att  underlätta  rengöring och skydda mot slitage. Detta  lacklager är vanligtvis icke ledande, vilket  gör att personer kan laddas upp när de går  över golvet. Plastmattor  i  allmänhet  är  elektriska 

isolatorer och ger ofta kraftig uppladdning  under vinterhalvåret, detta beror dock på  materialet i de skor som används. D Fotnot:

SPelektronikprovarochkvalificerarESDskyddsutrustningförelektronikindustrini Sverigesedan15årtillbakaitiden.ProvningavESD-skyddsutrustningskerenligt deninternationellastandardenIEC613405-1.SPutbildarinomområdetstatiskelektricitetförelektronikproduktionochäven inomexplosionsfarligamiljöer.

husbyggaren  nr 6 B 2012


nr 6 B 2012  husbyggaren 

33


grunder och golvAttläggagolvetiJönköpingsnyakulturhusbleven utmaningförgolvläggarna.Golvenskulleutformaskonstnärligt.Särskiltparkettenilönn somskabidratillgodakustikikonsertsalenkrävdeeftertankeochtogtid.

golven i kulturhus är del av konstnärlig utsmyckning Av Mats Thorner , frilansjournalist

e

tt riktigt roligt jobb, som vi  är väldigt stolta över!, säger Hans  Sevefelt,  vd  för  Miljöhallen  golv  AB  som  svarade  för  golvlägg­ ningen  i  Jönköpings  stolthet,  det  nya   kulturhuset Spira.  Såväl parkettgolven som linoleummat­ torna spelar nu en viktig roll för utsmyck­ ningen av Smålands nya kulturcentrum. Kulturhuset Spira är en 300­miljoners­ satsning  på  kultur  och  scenkonst  som   finansierats  av  Jönköpings  läns  lands­ ting.  Allt  stod  klart  år  2011  och  nu   producerar  Smålands  musik  och  teater  scenkonst i flera olika genrer.  Varje år är det meningen att 800 kon­ serter  och  föreställningar  i  ett  varierat  utbud ska locka och representera en bred  publik och på kort tid har Spira blivit Jön­ köpingsbornas stolthet. 

kulturellt byggjobb Byggnaden spelar,  med  sin  utformning,  en  kulturell  roll  i  sammanhanget.  Spira  har  glasfasad  med  6  000  kvadratmeter  glasytor. Avsikten  har varit att knyta an  till den småländska glasblåsartraditionen  med  varma  orange  och  gula  färger  in­ sprängda i fasaden.  Även  interiört  är  utsmyckningen  en  viktig del av upplevelsen. Total inneryta  är 15 000 kvadratmeter och det finns fyra  scenrum för både större och mindre eve­ nemang. Den stora konsertsalen har väggar och  golv  klädda  med  trä,  en  stjärnhimmel  som pryder taket och i övrigt har bland  annat de akustiska behoven fått styra ut­ formningen. Konsertsalens golv är lagda  med hellimmad industriparkett av lönn,  med  blandade  färgnyanser.  Materialet  ger lokalen fin akustik och dessutom en  konstnärlig  utformning  med  det  vackra  lönngolvet. Även  teatersalongen,  samt  scenrum­ 34

men Kammaren och Caféscenen har fått  sina respektive särpräglade utformning­ ar, med både parkett och linoleum.

massor av utmaningar Att ta hand om golvläggningen i en bygg­ nad av det här slaget var en speciell upp­ gift för Jönköpingsföretaget Miljöhallen  golv AB. – Vi har svarat för allt utom stengolven.  Det innebar läggning av linoleummattor  och parketter på sammanlagt cirka 7 000  kvadratmeter golvyta, berättar vd:n Hans  Sevefelt. Uppdraget  var  tidskrävande.  Men  så  har det fått vara eftersom såväl parkett­ golven som mattorna spelar en roll i loka­ lernas  utsmyckning.  Några  exempel  på  ansträngningar och utmaningar är bland  annat: •   Gradängerna i konsertsalen. De är  svängda i en svag båge för att rikta sitt­ platserna mot scenen. Med industri­ parkett i lönn som golvmaterial har  det gällt för golvläggarna att kunna  följa gradängernas böjning – en utma­ ning för att få till det på ett bra sätt. •   Alla infällningar av el och ventilation. I konsertsalen med cirka 950  sittplatser finns till exempel ventila­ tionsintag under varje stol. Det inne­ bar håltagning i parketten med   dosfräs och sticksågar – 950 gånger  för enbart ventilationen. Vid varje  håltagning förlimmades parkett­ stavarna för att inget trä skulle ramla  ned i ventilationen. •  Läggningen av linoleumgolven i byggnadens alla korridorer.   Linoleumen har lagts i olika färger,  med breda tvärgående ränder. Totalt  har elva olika färger använts och syf­ tet med ränderna är att ge ett visuellt  intryck av att korridorerna är kortare  än de verkligen är. Färgerna och rän­

derna markerar också var varje kon­ torsdörr finns så att varje golvyta på  det här sättet blivit mer eller mindre  unik. Olika färger har använts till  olika avdelningar, också det för att  markera det unika. •  Bedömningen av arbetets tidsmässiga omfattning. Detta var en utma­ ning för företaget när man lade sitt  anbud för golvläggningen. De krea­ tiva och praktiska utmaningarna har  gjort att produktionstakten ibland  bara legat på 1­1,5 kvadratmeter per  timme, eftersom arbetet krävt så stor  noggrannhet. Totalt beräknar Hans  Sevefelt att hans medarbetare lagt  ner ungefär 3 000 arbetstimmar i  kulturhuset. 

Arkitektstyrt materialval Materialvalen till  golven  har  styrts  från  arkitekterna hos Wingårdh arkitekter AB  i Göteborg, som ritat kulturhuset. – Vår uppgift gällande materialen har  varit att kontrollera dem mot Sundahus  miljödata och att sedan utföra läggning­ en, förklarar Hans Sevefelt. Parketterna har sedan behandlats med  hårdvaxolja. – Fördelen med hårdvaxolja är att det  går att reparera skador bättre än om man  lackar  och  att  man  slipper  underhållet  man måste sköta om man bara hade valt  olja. Prisskillnaden är heller inte så stor. lärorikt honnörsjobb Hans Sevefelt är stolt över företagets in­ sats och kan också summera lärdomar av  att gå in i ett projekt av det här slaget: – Det vi har lärt oss av det här, det är hur  det  bekräftas  att  specialjobb  tar  längre  tid. Det är ett faktum som måste vara med  i  tänket  när  man  sätter  priset,  man  ska  inte kompromissa. – Framför allt är det parkettläggningen  husbyggaren  nr 6 B   2012


Spira har glasfasad med 6 000 kvadratmeter glasytor för att knyta an till den småländska glasblåsartraditionen. Foto:JohnThorner

som varit speciell i Spira och vi var måna  om att få med oss allt ”special” i plane­ ringen redan från början, att vi visste vad  jobbet innebar. – Idag kan jag säga att vi tänkte rätt,  och fick en hyfsat bra lönsamhet på job­ bet. Men det finns mer att lära, det hade  inte varit fel att göra lite mer vinst. Om  man betänker att det är ett konstverk i  hantverksutförande  som  vi  har  varit  med  om  att  förverkliga,  så  kan  man  önska att vi gjort mer vinst. Men som  sagt, jag är stolt, vi gjorde ett bra jobb  med vinst, så allt är bra, avslutar han. Här  är  materialvalen  till  golven  i   kulturhuset Spira: •  Kasthall lönnparkett, 10x22 mm, cirka  400 kvm. •  Kasthall ekparkett, 22mm, cirka   300 kvm. •  Junckers svartpigmenterad ekparkett,  cirka 700 kvm. •  Kährs ekparkett, cirka 175 kvm. •  Stombergs ektiljaparkett, 35 mm, cirka  400 kvm. •  Tarkett 2,5 mm Linoleum, cirka   4 800 kvm, varav mönsterlagt, cirka   1 200 kvm. •  Huega textilmatta, 200 kvm. •   Vidare har företaget slipat 600 kvm  scengolv. D

Noggrant detaljarbete på läktarnas linoleumgolv i stora konsertsalen. Foto:JohnThorner

Hans Sevefelt synar parketten i konsertsalen, som för akustikens skull är av amerikansk lönn. Foto:JohnThorner

Lönnparketten i konsertsalens gradänger har lagts med samma böjningsgradering som åskådarplatserna. Foto:JohnThorner

Detaljarbetet har varit omfattande vid golvläggningen. I konsertsalen finns till exempel ventilationsintag under varje stol. Foto:JohnThorner

nr 6 B 2012  husbyggaren 

35


JuridikDetärviktigtattenarbetsgivaresomanställerpersonal väljerrättanställningsform.Detfinnsnämligenettflertalanställningsformer attväljabland.Genomattagerakorrektvidanställningstillfället kanarbetsgivareeffektivtundvikaframtidatvister. Av Karin Nordgren, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

Arbetsgivare kan välja bland olika anställningsformer

i

samband  med att  en  arbetsgivare  ska  anställa  personal  är  det  många  frågor  som  arbetsgivaren  måste  ta  ställning till. I regel hamnar fokus på  frågor som: Är den här personen kompe­ tent nog för den aktuella tjänsten? Passar  den här personen in på vår arbetsplats ur  ett socialt perspektiv?  Arbetsrättsliga  frågor  hamnar  lätt  åt  sidan, vilket i sig inte är konstigt då det är  ett komplext område även för inbitna ju­ rister.  Det  är  dock  viktigt  att  man  som  arbetsgivare handlar på ett korrekt sätt,  eftersom ett feltramp kan leda till åtskil­ liga tusen i skadestånd till den anställda  om det vill sig riktigt illa.  Ett fel som många arbetsgivare gör är  att man inte väljer rätt anställningsform  eller  att  man  tillämpar  anställningsfor­ men på fel sätt. Denna artikel ska därför  hjälpa dig att bena ut vilka anställnings­ former som du kan använda dig av i sam­ band  med  att  du  ska  anställa  personal,  samt i övrigt vad du bör tänka på när du  väl har gjort ditt val. 

ett fast eller begränsat val Utgångspunkten som  alla  arbetsgivare  måste känna till är att en anställning gäl­ ler tillsvidare om annat inte avtalats. En  tillsvidareanställning  är  vad  som  i  folk­ mun  kallas  fast  anställning  och  löper  alltså på ”tillsvidare”.  För  att  arbetsgivaren  ska  kunna  säga  upp en sådan anställning krävs det att det  föreligger  saklig  grund,  det  vill  säga  att  det föreligger arbetsbrist eller andra om­ ständigheter  som  är  hänförliga  till  den  anställda  personligen.  Så  som  de  flesta  känner till krävs det mycket på fötterna  för att kunna hävda att saklig grund före­ ligger. Med andra ord: Det är svårt att säga  upp en tillsvidareanställning! Därutöver följer en mängd skyldighe­ ter som arbetsgivaren har att följa i sam­ 36

band med denna typ av anställningsform.  Man bör därför vara införstådd med vad  som gäller när man väljer att anställa en  person på en tillsvidareanställning. Å an­ dra sidan kanske man vill ha just den där  personen,  och  då  kan  en  tillsvidarean­ ställning  vara  en  förutsättning  för  att  kunna locka över personen ifråga till sitt  bolag. 

Anpassa efter behov Om en arbetsgivare inte vill, eller för all  del inte kan, använda sig av en tillsvidare­ anställning,  vad  ska  man  göra  då?  Den  bästa  rekommendationen  är  givetvis  att  slå  upp  lagen  om  anställningsskydd  (LAS). Denna lag erbjuder nämligen ar­ betsgivaren  en  rad  olika  möjligheter att  kunna anpassa anställningen efter beho­ vet i verksamheten.  En förutsättning för att dessa anställ­ ningsformer ska anses vara tillämpliga är  att det tydligt framgår av anställningsav­ talet att det rör sig om just en tidsbegrän­ sad anställning.  Vidare är det viktigt att tidpunkten för  när  anställningen  ska  upphöra  tydligt  framgår.  Detta  är  en  viktig  ”kom­ihåg­ notis”, eftersom det är den som påstår att  en tidsbegränsad anställning gäller som  har  att  visa  att  så  faktiskt  är  fallet.  Inte  sällan faller denna lott på arbetsgivaren.  Fem olika anställningsformer Vilka tidsbegränsade anställningar finns  det  då?  Ja,  lagen  föreskriver  fem  olika   anställningsformer:  provanställning, allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning  och  anställning när arbetstagaren har fyllt 67 år. Nedan kom­ mer en kort beskrivning av anställnings­ formerna  (de  två  sistnämnda  kommer  dock endast kort att nämnas).  Viktigt att komma ihåg i detta samman­ hang är att avvikelser från vad som nedan 

beskrivs kan  finnas  i  kollektivavtal,  om  sådant  äger  tillämplighet.  Det  är  därför  viktigt att man som arbetsgivare går ige­ nom  sitt  kollektivavtal,  så  att  man  inte  trampar fel.

§ §§ Provanställning Provanställningen är en anställning som  många  arbetsgivare  missar  att  använda  sig av. Detta är synd eftersom anställning­ en ger en arbetsgivare möjlighet att prova  om personen ifråga passar för den tjänst  som är aktuell.  Provanställningen  löper  på  högst  sex  månader.  Det  går  inte  att  avtala  om  en  längre prövotid, annat än om kollektivav­ tal så föreskriver eller om det skulle vara  så att den anställda är frånvarande från  arbetsplatsen under en längre tid, exem­ pelvis på grund av sjukdom.  Ett tips är dock att man alltid ska tänka  till en extra gång innan man väljer att för­ länga en provanställning, eftersom detta  endast kan ske i undantagsfall. Viktigt  är  även  att  komma  ihåg  att  en  provanställning förlängs per automatik till  en tillsvidareanställning om den inte sägs  upp.  Det  gäller  således  att  arbetsgivaren  har koll på hur länge personen ifråga har  varit provanställd i verksamheten.  Arbetsgivaren måste även underrätta  den anställda två veckor i förväg om den­ na  avser  att  avbryta  provanställningen.  Om  den  anställda  är  medlem  i  facket  husbyggaren  nr 6 B   2012


måste även detta varslas. Detta innebär  även att arbetsgivaren måste underrätta  den anställda om att anställningen kom­ mer att avbrytas senast två veckor innan  sexmånaders­fristen  löper  ut,  annars  övergår anställningen till en tillsvidare­ anställning.  Det finns inga krav på att arbetsgivaren  ska  ha  objektiva  skäl  till  varför  anställ­ ningen avbryts. Det kan således räcka med  att  arbetsgivaren  är  missnöjd  med  den  anställdas prestationer. Den anställda och  facket kan dock kräva att ha en överlägg­ ning  med  arbetsgivaren,  i  syfte  att  dis­ kutera skälen till varför arbets givaren valt  att avbryta provanställningen.  Längre än så kommer dock inte den an­ ställda eller facket, eftersom det inte finns  någon  möjlighet  att  överpröva  provan­ ställningen  i  domstol  (undantag  gäller  dock för det fall att brott mot diskrimine­ ringslagen anses föreligga). Arbetsgivaren bör komma ihåg att en  provanställning även kan avbrytas i förtid  av den anställda. Precis som för arbetsgi­ varen krävs det i detta fall att den anställ­ da  meddelar  arbetsgivaren  två  veckor  i  förväg om att den avser att avbryta prov­ anställningen.  Det  ska  slutligen  nämnas  att  huvud­ syftet  med  en  provanställning  är  att   denna ska övergå i en tillsvidareanställ­ ning.  Har  arbetsgivaren  tillämpat  en  provanställning  avseende  en  anställd,  kan  arbets givaren  således  inte  använda  sig  av  ytterligare  en  provanställning  beträff ande samma person. 

Allmän visstidsanställning Allmän visstidsanställning är en anställ­ ningsform som är en bra lösning om man  som arbetsgivare vill ha en anställd hos  sig under en kort period. Vad som även är  passande med denna anställningsform är  att arbetsgivaren inte behöver ange skälet  till varför man vill använda sig av denna  typ av anställning, vilket man måste göra  vid exempelvis ett vikariat.   Allmän  visstidsanställning  får  träffas  för en tid om högst två år under en femårs­ period. Det finns ingen gräns nedåt i tiden  för hur kort anställningen får vara. En ar­ betsgivare kan alltså använda sig av denna  anställningsform och i praktiken skriva ett  anställningsavtal på en dag om man så vill  (även om detta må vara något opraktiskt).  Arbetsgivaren kan använda sig av anställ­ nr 6 B  2012  husbyggaren 

ningsformen flera gånger för samma per­ son. Med andra ord: Det går att använda en  allmän visstidsanställning efter en allmän  visstidsanställning som löpt ut.  Det  är  dock  viktigt  att  arbetsgivaren  dokumenterar hur länge man använt sig  av  anställningsformen  för  varje  specifik  anställd. Skulle den totala anställningsti­ den för den allmänna visstidsanställning­ en vara mer än två år, övergår nämligen  anställningen per automatik till en tillsvi­ dareanställning.  En  allmän  visstidsanställning  löper  ut  när den avtalade anställningstiden är till  ända. Detta innebär att man som arbetsgi­ vare bör tänka över om man ska använda  sig  av  en  allmän  visstidsanställning  som  sträcker sig över en lång period för det fall  att man inte känner till den anställda sedan  tidigare, eftersom man inte kan avbryta en  sådan anställning i förtid. Bättre är i sådant  fall att avtala om en kortare allmän viss­ tidsanställning och om situationen så krä­ ver, förlänga anställningen. 

§ §§ Vikariat Vikariat är  en  anställningsform  som  de  flesta arbetsgivare är väl bekanta med. I  de allra flesta fall använder sig en arbets­ givare  av  ett  vikariat  när  en  anställd  på  arbetsplatsen  är  frånvarande  av  någon  orsak.  Ett  vikariat  kan  förekomma  i  tre  olika situationer: 1: Vikariat för annan medarbetare. En  anställd som exempelvis är föräldrale­ dig ersätts av en vikarie under den tid  som den ordinarie anställda är frånva­ rande. I dessa fall är det viktigt att  arbetsgivaren tydligt anger i anställ­ ningsavtalet vilken arbetstagare som  vikarien ersätter.  2: Semestervikariat. Detta är precis så  som det låter ett vikariat som är tänkt  att täcka för ordinarie anställda som är  semesterlediga. Det är inte ovanligt i  dessa fall att vikarien täcker upp för ett 

flertal anställda och i dessa fall behöver  arbetsgivaren inte ange vilken anställd  som vikarien ersätter. Arbetsgivaren  måste dock vara tydlig med att anställ­ ningen utgörs av ett vikariat och för vil­ ken befattning det gäller.  3: Vikariat i väntan på rekrytering. Detta  är en vikariatsform som många arbets­ givare inte verkar känna till, men det  är alltså helt i sin ordning att ta in en  vikarie för en vakant tjänst till dess att  en rekryteringsprocess är avslutad  och den nya anställda har påbörjat sin  tjänst. Arbetsgivaren måste dock klar­ göra i anställningsavtalet att vikarien  ersätter en specifik anställd till dess  att rekrytering skett och samtidigt  ange vilken befattning det gäller. Det  ska i detta sammanhang också nämnas  att det är i sin ordning att arbetsgiva­ ren låter vikarien gå vid sidan av den  anställda som ska vara ledig.  Viktigt är också att komma ihåg att en  arbetsgivare inte kan använda sig av ett  vikariat hur länge som helst. En vikariats­ anställning kan nämligen endast nyttjas  upptill två år under en femårsperiod. Om  vikariatet  skulle  sträcka  sig  över  denna  frist övergår anställningen i en tillsvida­ reanställning. Det är alltså viktigt att man  som  arbetsgivare  dokumenterar  hur  länge  man  haft  en  person  anställd  som  vikarie i sin verksamhet.  Hur  ska  man  då  i  anställningsavtalet  ange tiden för ett vikariat? Antingen an­ vänder man sig av en så kallad bestämd  tidsperiod, det vill säga att: ”Karl Karlsson ska vara anställd i bolaget från den 1 januari till den 31 maj.”. Det är också tillåtet  att  använda  sig  av  så  kallad  relativt  be­ stämd  tidsperiod.  Med  detta  menas  att  man kopplar ihop vikariatet med den per­ son som är borta, exempelvis: ”Karl Karlsson anställs som vikarie för Sven Svensson under dennes frånvaro på grund av sjukdom.”. I  det  senare  fallet  behöver  inte  sista anställningsdag anges i avtalet.  Precis  som  vid  de  övriga  tidsbegrän­ sade anställningarna upphör ett vikariat  när den avtalade anställningstiden är till  ända och kan som huvudregel heller inte  avbrytas i förtid. 

Säsongsanställning En arbetsgivare  får  träffa  avtal  med  en  anställd  avseende  ett  säsongsarbete.  En  37


sådan anställning  kännetecknas  av  att  den gäller för ett arbete som endast kan  utföras under en viss del av året eller som  är beroende av naturens växlingar etce­ tera. Säsongsanställningar används oftast  inom  jordbruksnäringen,  turistnäringen  och så vidare.    Ett avtal angående säsongsanställning  ingås för varje säsong för sig. När avtalad  anställningstid  löpt  ut,  upphör  anställ­ ningen. 

Anställning av personer som är 67 år eller äldre Så som rubriken lyder är detta en anställ­ ningsform som arbetsgivaren endast kan  använda för en person som fyllt 67 år. An­ ställningsformen kan nyttjas både vid en  nyanställning  eller  i  samband  med  en  pensionsavgång där parterna är överens  om att omvandla en tillsvidareanställning  till en tidsbegränsad anställning.  En  anställning  av  ovan  nämnda  slag 

38

löper ut när avtalad anställningstid är till  ända. 

några kloka råd på slutet Avslutningsvis vill  jag  påminna  om  att  man som arbetsgivare alltid ska se till att  ha skriftliga anställningsavtal för sina an­ ställda. Bara för att man är överens med  sina  anställda  idag,  behöver  detta  inte  innebära att man är överens med sina an­ ställda i morgon.  Många tvister har tyvärr sitt ursprung  i  att  man  vid  anställningens  början  inte  skriftligen har reglerat vilka villkor som  faktiskt gäller. Så se till att få ner villkoren  på ett papper.  Jag vill även påminna om att man som  arbetsgivare alltid ska vara påläst på sitt  kollektivavtal, om man är bunden till ett  sådant. Detta gäller inte minst vid val av  anställningsform,  då  avvikelser  faktiskt  så som tidigare har nämnts kan förekom­ ma i kollektivavtalet. 

Huvudprincipen är  att  överenskom­ melser  och  handlingar  som  strider  mot  tillämpligt kollektivavtal är ogiltiga, och  dessa  kan  i  det  långa  loppet  leda  till  ett  skadeståndsansvar  till  den  anställdas   förmån. D

husbyggaren  nr 6 B 2012


nr 6 B 2012  husbyggaren 

39


it BimEnkonstruktörkanhaolikarollerienbyggprocess.Menomolika aktöreranvändersammabegrepp–konstruktör–krävsdetgodsamordning förattfåframbrahandlingar.Medtydligadefinitioneravrolleroch arbetsuppgiftergörvidetlättareförnästagenerationstudenter. Av marko granroth, uppdragsledare, Sweco

tydlig definition behövs av konstruktörens olika roller

v

intern  börjar  närma  sig och uppdragen rullar på, själv  håller jag på att förmedla mina  erfarenheter till blivande kol­ legor med inriktning byggvetenskap, in­ stallations­ och energiteknik på KTH. Jag  frågade  mina  elever  vilket  yrke  de  kan tänkas ha i framtiden och nästan alla  svarar samstämmigt: ”Konstruktör!”. Nyfi­ ket frågade jag inom vilket område de tänk­ te sig? Eleverna tittade tillbaka som om jag  inte förstod deras svar: ”Konstruktör!!!”. Snabbt plockade jag upp bollen och frå­ gade vilka som kommer att arbeta vidare  som  statiker  eller  byggkonstruktörer.  Våra  framtida  kollegor  började  inse  att  ordet konstruktör innehåller många olika  yrkesroller och arbetsområden.

olika roller Det är viktigt att vi tydligt pratar om våra  roller och våra arbetsuppgifter, speciellt  för  våra  nya  kollegor  som  börjar  arbeta  inom  byggsektorn.  Det  finns  många  yr­ kesroller,  då  tänker  jag  på  studenterna,  men jag vill begränsa mig till konstruktö­ ren/statikern/prefab­konstruktören. En viktig faktor i byggprocessen är insik­ ten att ordet konstruktör oftast innebär två  olika roller. Normalt i större projekt kom­ mer konstruktören/statikern in i de tidiga  skedena i byggprocessen, exempelvis i pro­ gramskedet  och  bekräftar  att  stomvalet  har rätt dimensioner och gör tillhörande  konstruktionshandlingar  (dimensionerad  konstruktionsmodell). Med hjälp av kon­ struktionshandlingarna  upphandlas  pre­ fab­konstruktören av beställaren. Beroende på beställaren så kan exem­ pelvis prefab­konstruktören komma in i  slutet  av  systemskedet  eller  i  början  av  förfrågningsskedet  för  att  utveckla  en  prefab­konstruktion  med  tillverknings­ handlingar och produktionsberedning. I  mindre uppdrag så kan en prefab tillver­ 40

kare ta över det ansvaret redan i program­ skedet och skapa en egen dimensionerad  konstruktionsmodell, samt stommodell.  Då prefab­konsulten är upphandlad av  beställaren  så  ändras  konstruktörens/ statikerns roll i byggprocessen till att be­ vaka geometrin, som ta fram de delar som  krävs i stomkompletteringar som tak, ter­ rasser och platsgjutna delar. Prefab­kon­ struktören  däremot  övertar  det  tidigare  ansvaret av stommen och dimensionerad  konstruktionsmodell, det kan även inne­ bära större ändring av stomvalet.  Detta  innebär  helt  plötslig  att  vi  har  två  konstruktörer  i  projektet  som  för­ ändrar  arbetsuppgifter  mitt  i  bygg­ processen, samt att det eventuellt också 

har skett förändringar i stomvalet. Detta  ställer krav på tydlig rollfördelning och  samordning. 

samordning behövs Oberoende av vem som är konstruktören/ statikern/prefab­konstruktören  så  är  det  viktigt i slutet av förfrågningsskedet att mo­ dellen håller en så hög kvalitet att den kan  omstämplas  till  bygghandling  efter  upp­ handlingen.  Detta  för  att  kunna  använda  modellen  vid  visualisering  av  tidplan,   montageordning  (4D),  mängdavtagning  och kostnadsestimering (5D) och vid inte­ grering i den gemensamma visualiserings­ modellen,  för  att  skapa  en  smidig  och   effektiv samordning på byggarbetsplatsen. 

Figur 1. I de tidiga skedena sker större förändringar som val av stomme och systemlösningar. Objektsbaserad konstruktörsmodell, det kan vara i Autocad, Microstation, Revit eller Tekla. Den vänstra bilden visar statikerns/konstruktörens modell och den högra hur det kan se ut inomhus.

Figur 2. Det är viktigt att prefab-konstruktören kontrollerar att olika discipliner kan samexistera i den slutgiltiga byggnaden utan några kollisioner. Installationernas förläggning och utrymmesbehov, bland annat i kritiska snitt. Objektsbaserad konstruktörsmodell, det kan vara i Autocad, Microstation, Revit eller Tekla. Den vänstra bilden visar prefab-konstruktörens modell och den högra hur det kan se ut inomhus med stål och prefab bjälklagen.

husbyggaren  nr 6 B 2012


Genom att  rollerna delas upp  och får  olika ansvarsområden så ställer det krav  på samordning. Hur var det då med samordning med  övriga aktörer i byggprocessen – och or­ det konstruktör? Jag tror att vi måste på­ minna  varandra  om  att  ordet  har  olika  betydelser  och  påverkar  alla  i  byggpro­ cessen. Figur 3 visar hur ordet konstruk­ tör får en annan innebörd.

centralt med beskrivningar Att samordna och få fram bra handlingar är  inte alltid enkelt när man har två olika aktö­ rer som båda använder ordet konstruktör.  Ser man på installationskonsulterna så  producerar de ritningar och beskrivning­ ar genom hela byggprocessen, markkon­ sulten  producerar  också  en  ritning  och  mindre beskrivning som oftast koordine­ ras med VA­konsultens handlingar.  Arkitekten  är  också  med  i  hela  bygg­ processen men gör inte alltid en byggbe­ skrivning utan man tar in en byggadmi­ nistratör som gör en teknisk beskrivning  som ska samordnas med arkitektens­ och  konstruktörens ritningar samt med övri­ ga konsulter.  I en framtida BIM­värld tror jag att ar­ kitekten, och till och med konstruktören/ statikern/prefab­konstruktören,  måste  börja  arbeta  mer  med  beskrivningarna  såsom installationskonstruktörerna.  Ser man hur installationskonsulter ar­ betar, i figur 4, så får man större kontroll  och  tydligare  ansvar  för  vem  som  äger  informationen. diskutera hur ni jobbar Hur ska då konstruktören arbeta? Det är  nog en öppen fråga, det är något som man  bör prata om tidigt i BIM­projekt.  Det vi kan göra idag är att utgå från da­ gens byggprocess och fundera över hur en  förändring ska se ut: Prata gärna över en  kopp varm te i fikarummet om AMA be­ skrivning, juridiska ritningar, 3D­model­ len och vilken data objekten ska innehålla! I figur 5 finns ett exempel på hur det  kan se  ut och  några  ord som  ni kan an­ vända som stöd i ert samtal.  Ser man till figur 5 så ställs det krav på  nr 6 B  2012  husbyggaren 

Figur 3. Konstruktören/statikern (K) som är aktiv i programskedet (PH), systemskedet (SH) där man har tagit fram förfrågningshandling (FU) för att handla upp prefab-konstruktören (Kpref). Efter upphandlingen av prefab-konstruktören börjar konstruktören/statikern ta fram stomkompletteringen. Prefab-konstruktören (Kpref) utvecklar en konstruktion med tillverkningshandlingar och produktionsberedning i förfrågningsskedet. Markkonsulten (M), arkitekten (A), luftbehandlingskonsulten (V), värme, vatten och sanitet (W), spinkler (Sp) och el-konsulten (E) kommer in i programhandlingen och avslutar sitt uppdrag med att leverera bygghandlingar. Förkortningarna PH är programhandling, SH är systemhandling, FU är förfrågningsunderlag, BYGG är byggskedet och FM är förvaltning.

Figur 4. Visar hur installationskonsulten för rör (W) har en juridisk ritning i 2D och all information som återfinns i den objektbaserade modellen i mitten, den objektbaserade modellen innehåller katalogdata från olika tillverkare. Om man klickar på objekten går det att få fram rumsnummer, rumsnamn och objektdata som tryck och position. I den tekniska beskrivningen (1) återfinns exakt samma krav som i den objektbaserade modellen. Det är installationskonsulten som har ansvaret att samordna den juridiska ritningen, informationen i den objektbaserade modellen och ta fram en (1) teknisk VS-beskrivning.

Figur 5. I förfrågningsskedet tar arkitekten (A) fram juridiska ritningar i 2D och givetvis bör all information återfinnas i den objektbaserade modellen. I arkitektens ritning återfinner man oftast lättväggarna. Prefab-konstruktören (Kpref) tar fram en stomme och konstruktören (K) tar fram de delar som krävs i stomkompletteringen, till exempel tak, terrasser och platsgjutna konstruktioner. Den tekniska byggbeskrivningen (2) kan tas fram av en fjärde part som sköter om byggadministrationen, det finns en hel del tekniska beskrivningar som ska tas fram, några av dessa kan vara följande: Fönster, tätskick, smide, tak, plåt, murade väggar, utvändiga glaspartier, solskydd, brandskydd, golvavjämning, stomkomplettering, systemväggar, undertak, målning, plattsättning, golv, massagolv och portar.

41


arkitekten, byggadministratören,  kon­ struktören/statikern och prefab­konstruk­ tören  att  handlingarna  samordnas  och  överbryggar  gapet  mellan  teori  (design/ konstruktion)  och  praktik  (konstruerad  byggnad).  Fungerar inte samordningen så är det  en  stor  risk  för  tillkommande  arbeten  (ÄTA). Det är viktigt att tidigt i projektet  prata uppsatta mål och visioner, samt för­ klara  för  övriga  konsulter  vem  som  gör  vad på konstruktionssidan. 

objektbaserade verktyg Det var en kort reflektion över ordet kon­ struktör och min förhoppning är att bran­

schen lyckas  locka  flera  yngre  till  bygg­ branschen, då det är ett framtidsyrke. En  liten  pusselbit  är  att  vi  börjar  an­ vända mer objektbaserade verktyg för att  göra byggsektorn mer intressant och tyd­ liggöra  våra  roller.  I  rekryteringen  av  nästa  generation  studenter  så  kan  det  vara  lämpligt  att  lyfta  fram  kommande  BIM­uppdrag  då  jag  under  olika  sam­ manträffanden  har  sett  att  de  högre   utbildningarna också håller på att föränd­ ras och där ordet BIM börjar komma in i  olika kursmoment.  Det går också att se att det har tillkom­ mit olika utbildningar som är uppbyggda  runt den nya tekniken BIM, vilket är gläd­

jande. Frågar studenterna om ni arbetar  med BIM och svaret är: ”Nej!”, då tror jag  att återväxten i företaget blir lägre. Själv  kommer  jag  under  våren  att  ar­ beta vidare med studenterna, där de tra­ ditionella  ämnena  får  ett  stort  inslag  av  den  senaste  utvecklingen  och  där  mina  egna yrkeserfarenheter ska föras över till  nästa generation av ingenjörer. D

Saknad kan inte beskrivas i ord. Postgiro: 90 20 90-0

42

husbyggaren  nr 6 B 2012


Form & teknikByggsektornärochförblirkomplex.Omvittnad ärdenhärvaavprofessionellarelationer,beroendenochsamverkansom utgörbyggprocessen–därävenlagstiftning,politiskastyrmedelochbyggreglerspelarenavgörande,alltöverskugganderoll. Av Andreas Falk, ateljefalken@yahoo.se

materialet som mål – eller som medel?

i

bemötandet  av  denna vår  kom­ plexa  verklighet  är  generaliserande  och etiketterande naturliga att ta till,  för att förenkla vardagen.  Emellertid så kan det också leda till för­ svårande av processer som rör energi, mil­ jöhänsyn och resursutnyttjande, eftersom  så mycket till syvende och sist är integrerat  i vartannat. Att avgränsa är av avgörande betydelse  för  att  hantera  problem,  föra  diskussio­ ner  och  utvärdera  lösningar.  Vad  avses,  hur mycket, för vilka och så vidare. 

vaga grundsatser För att  ta  ett  begrepp  som  hållbarhet  som exempel, så råder väl ingen tvekan  om bristen på konsensus idag, om defini­ tionen,  såvida  vi  inte  lyssnar  in  oss  på  ytterst små professionella eller företags­ relaterade  grupperingar  eller  snäva  kretsar.  Det finns några vaga grundsatser i sam­ manhanget – att vi måste tänka hållbart,  att  vi  måste  tänka  förnyelsebart.  Livs­ cykelanalysen  ställer  mer  eller  mindre  ståndpunkter som dessa på sin spets, för  hur avgränsas livscykeln och analysen av  densamma? Hur hållbart är hållbart, och  hur länge?  Nu talas det om och aviseras insatser  för ökad återanvändning av plaster från  hushållen  och  det  är  ett  oerhört  viktigt  led  i  den  nödvändiga,  gradvisa  anpass­ ningen  till  vad  som  idag  anses  om  inte  hållbart så i alla fall hållbarare än vår tidi­ gare  hantering.  Det  rör  material­  och   resurshantering  på  en  viss  av  hushålls­ sammanhanget given nivå. Hur västvärldens länder förhållit sig  till Kyotoavtalet visar väl med all önsk­ värd tydlighet att just ”hållbarare” är det  som vi tvingas nöja oss med inom över­ skådlig  tid,  så  länge  ”hållbart”  i  vissa  definitioner  får  somliga  aktörer  på  44

världsmarknaden att  se  rött  och  ilsket  hyscha.

hybrider och gråzoner Men går vi så till byggandet och liknande  resonemang där, blir det lätt rörigt och en  myriad  av  gråzoner.  Vi  talar  slentrian­ mässigt om betongbyggnad, stålbyggnad,  träbyggnad  etcetera  men  avser  härmed  enbart  system  eller  kluster  av  byggpro­ dukter där ett givet material står för mer­ parten  av  helheten  till  volym,  antal  och  eller vikt.  Det är emellertid solklart att vi idag i  stort sett alltid bygger hybrider. Betongen  armeras med stål eller olika typer av fiber,  stålkonstruktionen  kompletteras  med  isoleringsmaterial,  betonghåldäck  och  träkonstruktionen  uppförs  på  betong­ grund och hålls ihop med stålbeslag. Väldigt mycket som uppförs drar nytta  av  materialsynergier  och  konstruktiv 

Figur 1. Murverk då: i stort sett så nära materialhomogent man kan nå. Grundtvigskirken, Köpenhamn. Foto:AndreasFalk

samverkan mellan olika system. Det går  att  renodla,  och  vissa  ekonomiska  och   ibland arkitektoniska tilltalande effekter  kan utnyttjas, men oftare ändå ger kom­ binationer av material och strukturer de­ sto mer av värde till slutprodukten, såsom  större spännvidder, längre livslängd och  ökad  optimering,  när  rätt  material  och  komponent  används  för  sitt  rätta  värde  och sin bästa funktion.

stålets diskreta charm När vi talar om energieffektivt byggande  ligger det nära till hands att börja nysta i  materialänden och jämföra resursvinster  i de olika fallen, och ivrigt söka slå varan­ dra i huvudet med framtagna egentolka­ de fakta.  Men när allt är så integrerat, allt är så  komplext, leder detta allt som oftast till  fruktlösa  hårklyverier  och  kontrapro­ duktiva åtgärder och – inte minst – un­ dergrävande motsättningar.  Ska man dra några minsta gemensam­ ma nämnare för byggandet idag så skulle  man väl snarast kunna deklarera att ex­ empelvis allt är stålbyggeri, eftersom stål  i stort sett förekommer i alla byggnader  oavsett  vilket  material  som  huvudsakli­ gen utnyttjas.  Givetvis  blir  det  smått  tokigt  att  dra  denna  konsekvens  av  resonemang  och  verklighet. Rimligare då, är att se hur sys­ tem och byggnader, baserade på just he­ terogenitet, kan utformas och utvärderas  för ökad total resurseffektivitet. enhet, helhet, samverkan Det finns rimlighet i att ta ett samlat grepp  om frågan som rör vår fortsatta överlev­ nad och förhoppningsvisa vidareutveck­ ling som civilisation, vilket allt fler enas  om  förutsätter  ett  förändrat  resursut­ nyttjande.  Det vore garanterat mer gynnsamt och  husbyggaren  nr 6 B   2012


Figur 2. Murverk nu: hög grad av materialdiversifiering. Pågående bygge i Ørestaden, Köpenhamn. Foto:AndreasFalk

framkomligt att  agera  för  att  gemensamt  dra konsekvenserna av vår tillväxtsituation  och bidra till en väl fungerande slutprodukt  av byggprocessen. Och det vore garanterat  mer effektivt att på alla fronter sänka kon­ kurrensgarden och i stället som i BIM han­

nr 6 B 2012  husbyggaren 

tera detaljer och produkter från olika håll  som delar av samma helhet, och se hur de  kan fungera allt bättre i samverkan.  Då kan samtliga materialindustrier och  specialistkompetenser utnyttjas till fullo  för att få de skilda delarna att allt bättre 

Figur 3. Med stål, trä och glas kompletterad äldre betongstomme på Holmen, Köpenhamn. Foto:AndreasFalk

tillpassas till  en  ultimat  hybridlösning  som ger svar på alla hittills ställda frågor  och som för oss vidare mot nya och ännu  klyftigare  frågeställningar  framöver,  för  kommande  generationer  av  konsulter,  forskare och byggare att grunna på. D

45


deBAttVåranordiskastålverkärledandeivärldenpåavanceradehög- hållfastastålochvetocksåhurmandimensionerarkonstruktionerna.Friendsarena visarattdetgårattbyggabilligare.TyvärrharEurocode3intehängtmedi utvecklingen,menarbetepågårförattförändradetta. Av Jan-Olof Sperle, tekn dr, professor, Sperle Consulting AB och fd chef för forskning och utveckling, SSAB Borlänge

konstruktion i höghållfast stål minskar miljöbelastningen

i

nom  byggsektorn brukar  hävdas  att  förbrukningen  av  material­  och  energiresurser  vid  tillverkning  av  olika byggnadskonstruktioner utgör  en försumbar del jämfört med energian­ vändningen  för  drift  och  uppvärmning.  Eftersom utvecklingen går mot att kraf­ tigt minska denna senare del och till och  med gå mot hus som är helt självförsör­ jande  på  energi  för  uppvärmning  blir   intresset  för  att  minska  resursförbruk­ ningen  vid  uppförandet  av  byggnads­ konstruktioner allt större. Ett  sätt  att  minska  miljöbelastningen  vid stålbyggnad är att minska stålmäng­ den genom att använda höghållfast stål.  Besparingen görs då av både materialre­ surser, emissioner vid tillverkning av rå­ material  och  stålprodukter,  samt  vid  transporter av dessa.

möjligt minska vikten Ofta hävdas  att  konstruktörer  och  pro­ duktionstekniker inte har tillräcklig erfa­ renhet  av  att  använda  avancerade  hög­ hållfasta  stål  och  att  detta  har  gjort  att  dessa stål än så länge är relativt ovanliga  i stålbyggnader.  De som trots allt vågar försöka, och inte  fastnar i detta moment 22, blir dock rik­ ligt belönade. Friends  arena  är  ett  lysande  exempel  på  hur  användning  av  höghållfasta  stål  kan ge minskad vikt och miljöbesparing­ ar. Arenans fasta tak är uppförd med 23  procent höghållfast stål S420, S460, S690  och  S900  och  med  en  skräddarsydd   design. Får lägre kostnad En övergång till högre hållfasthet kräver  att  konstruktions­  och  tillverkningstek­ nik anpassas till det höghållfasta stålets  egenskaper.  46

Det är  då  upplyftande  att  höra  kon­ struktören  av  taket  till  Friends  arena,  Lars  Cederfelt  från  Sweco  på  Nordiska  Ståldagarna i Oslo nyligen säga att: ”…an­ vändningen av höghållfasta stål var nog  det minst problematiska.”.  När han dessutom säger ”…att genom  att använda de höghållfasta stålen mins­ kade projektets kostnad med 20 miljoner  kronor”  inser  man  att  något  stort  är  på  gång. 

sparar miljön På samma  konferens  redogjorde  jag  för  de miljöbesparingar som blev resultatet  av  användning  av  höghållfasta  stål  i  Friends arena. Genom att vikten på are­ nans  fasta  tak  minskats  från  4  584  till   4 000 ton, blir miljöbesparingen vid stål­ tillverkning och transport 1 340 ton koldi­ oxid och 5 000 MWh icke förnyelsebara  energiresurser.  Miljöberäkningarna  är  utförda  inom  Jernkontorets  miljöforsk­ ningsprogram ”Stålkretsloppet”. Idag finns avancerade varmvalsade och  kallvalsade konstruktionsstål som band­  och grovplåt i hållfastheter upp till 1 300  MPa sträckgräns.  Utmaningarna är inte främmande för  bygg­ och brokonstruktörer: nämligen att  parera för ökad nedböjning, stabilitet, lo­ kal buckling och utmattning.  Parera för nedböjning Optimal dimensionering av konstruktio­ ner  i  avancerade  höghållfasta  stål  leder  till tunnare godstjocklekar. Det finns då  ett antal konstruktiva ”knep” för att mot­ verka att bärförmågan minskar på grund  av till exempel instabilitet och buckling  samt  att  kompensera  för  ökad  nedböj­ ning.  Lösningen  för  att  parera  styvhets­ minskningen är ökad tvärsnittshöjd. 

Det ger  också  minskad  nedböjning,  och räcker inte det får man ta till över­ krökning  eller  acceptera  den  större   nedböjningen.  Enkla förändringar av tvärsnittets geo­ metri – tjocklek, bredd och höjd – leder  ofta till att minskad vikt kan kombineras  med ökad styvhet, minskad eller bibehål­ len  nedböjning  och  minskad  material­  och resursåtgång.  När  tjockleken  minskar  ökar  bredd/ tjockleksförhållandet  (b/t)  vid  oföränd­ rat tvärsnitt, slankheten minskar och ris­ ken för lokal buckling ökar.  Detta hanteras vanligen genom att med  hjälp av veck eller rillor minska värdet på  b/t. Att införa förstyvningar som är indi­ rekta lastbärare är ofta det enklaste och  billigaste  sättet  att  fördela  laster.  Detta  har med fördel använts länge inom tunn­ plåtsapplikationer  som  är  känsliga  för  buckling.

låt er inspireras Tidiga och framsynta arbeten som StBK­ N5  från  Statens  stålbyggnadskommitté  och Boverkets handbok om stålkonstruk­ tioner,  BSK,  har  starkt  bidragit  till  den  ökande  användningen  av  höghållfasta  stål, inte minst inom fordonssektorn! Tyvärr  har  Eurocode  3  inte  riktigt  hängt med i utvecklingen och de höghåll­ fasta stålen bestraffas på ett sådant sätt att  det är svårt att helt utnyttja sträckgränser  över  cirka  450  MPa  i  stålbyggnadskon­ struktioner. Intensiva försök att ändra på  detta  förhållande  görs  för  närvarande  inte minst från svensk sida.  Jag vill uppmana alla som är involve­ rade i sammanhang där materialval görs  till olika byggnadskonstruktioner att stu­ dera och inspireras av Friends arena och  andra  konstruktioner  i  avancerade  hög­ hållfasta stål!  husbyggaren  nr 6 B   2012


Ni ska veta att bland stålverken i värl­ den  är  de  nordiska  klart  ledande  inom  området  avancerade  höghållfasta  stål.  De  nöjer  sig  inte  bara  med  att  tillverka  stålen utan de har också stor kunskap om  hur  man  löser  de  utmaningar  som  kan  möta på vägen! D

nr 6 B 2012  husbyggaren 

Med höghållfasta stål kunde vikten på det fasta taket till Friends arena i Solna minskas från 4 584 till 4 000 ton. Foto:Lars-GunnarLindfors

47


BYGGLEVERANTÖRER

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

48

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

husbyggaren  nr 6 B 2012


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

en riktig stege www.scando.se

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

nr 6 B 2012  husbyggaren 

49


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Barncancerfonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Brandkonsulten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  1 Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 CTC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Duri Svenska  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 El Björn Electro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 FLIR Commercial Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Flowcrete Sweden   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Foamglas Nordic  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Gyproc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 2 H­Fönstret i Lysekil  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Hunton Fiber  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Kåbemattan  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Legalett. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Llentab  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

50

Sid

Lärnö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Peikko . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Protan  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag Scandia Steel International  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 SILANEX  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2311 Skandinaviska Byggelement   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 SP Trätek  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Sto Scandinavia  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Uppsala Universitet  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Wikells Byggberäkningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Vink . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 VSAB  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 ÅF Infrastruktur  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

husbyggaren  nr 6 B 2012


Noterat kraftstation får effektiv turbin

En ny turbin ska öka elproduktionen vid vattenkraftverket i Ragunda. Foto: NCC

Ett av Indalsälvens största vat­ tenkraftverk får en effektivare  turbin.  Den  kommer  att  pro­ ducera el till 500 fler villor per  år samt säkrar elproduktionen  i minst 40 år till. NCC ska riva betongfunda­ menten efter den gamla turbi­ nen  och  gjuta  nya,  i  vilka  en  turbin på fem meter i diameter  ska fästas. Gjutarbetet tar mel­ lan tre och fyra månader. – Att gjuta dessa betongfun­ dament kräver stor noggrann­ het  och  precision  för  att  den  stora  och  flera  hundra  ton  tunga turbinen ska kunna fäs­ tas  korrekt  på  sin  plats  med  små marginaler och dessutom  bli  stabil  när  de  enorma  vat­ tenmassorna trycker på år ef­ ter år, säger Richard Mattsson,  affärs chef på NCC Construc­ tion, region Norrland.   Midskogs  kraftstation  i   Ragunda  några  mil  öster  om  Öster sund, är en av de större  kraftstationerna längs Indals­ älven och förser idag 145 000  hushåll med el.

– Den  nya  turbinen  ökar  verkets  elproduktion  med  cirka  10,5  gigawattimmar  el­ ler tre procent. Det motsvarar  en normal årsförbrukning av  el  hos  omkring  500  villor.  Men  främst  byter  vi  för  att  originalturbinen har blivit 75  år och nått sin livslängd. Den  nya  säkrar  produktionen  i  minst  40  år  till,  säger  Hans  Oskarsson,  projektledare,  Vattenfall. Det  är  också  en  miljövinst  att  byta  turbin  eftersom  det  minskar mängden olja i turbi­ nen och i lagret med 90 pro­ cent,  från  40  till  fyra  kubik­ meter. För  tjugo  år  sedan  gjorde  NCC de förberedande arbete­ na  för  bytet  av  den  första  av  Midskogs  tre  turbiner.  Detta  blir den andra. Den tredje tur­ binen beräknar Vattenfall byta  om fem år. NCC:s arbete startade i au­ gusti och pågår till maj 2013. D

årets gröna tak Konsthallen Artipelag har fått  pris för sitt sedumtak. Det är  Scandinavian Green Roof In­ stitute  som  har  utsett  det  till  årets grönaste tak.  Större  delen  av  det  6 000  kvadratmeter  stora  taket  är  belagt med sedum, med inslag  av  andra  naturmaterial  som  sten och trä. Och precis som  operahuset  i  Oslo,  inbjuder  nr 6 B  2012  husbyggaren 

Artipelag till  vandring  på  ta­ ket,  i  en  nästan  100  kvadrat­ meter stor labyrint.  Artipelag  är  ritat  av  den  framlidna  arkitekten  Johan  Nyrén, på uppdrag av familje­ företaget  BabyBjörn  AB  och  ligger  på  Hålludden  utanför  Stockholm. Peab  byggde  huset  mellan  åren 2010 och 2012. D

svensk skotare söker stålpris Ingen med direkt anknytning  till  byggbranschen  ingår  i  årets förslag för SSABs årliga  stålpris:  Swedish  Steel  Prize  2012.  En  svensk  skotare,  ett  skrothanteringssystem,  lätt­ are  tågsäten  och  en  bakaxel­ fjädring än nominerade. Det svenska bidraget är sko­ taren ”Forwarder 1450 F” från  Gremo  AB,  en  skotare  som  transporterar timmer från av­ verkningsområdet  till  väg.  Den är mindre och får därmed  en framkomlighet som är spe­ ciellt  lämplig  vid  skogsgall­ ring. Skrothanteringssystemet  ”Mi­slide”  är  inskickat  från  Nya Zeeland och gör det möj­ ligt  att  transportera  osorterat  metallskrot  i  konventionella  containrar. Från  Tjeckien  kommer  bi­ draget  lätta  tågsäten  ”Regio  och  Regio+”,  ett  lätt  pendel­ tågssäte där man genom hög­

hållfast stål  lycktas  minska  vikten med 25 procent. Volvo  Group  Trucks  i  USA  har  konstruerat  om  en  vanligt  förekommande  bakaxelfjäd­ ring,  som  de  flesta  lastbilstill­ verkare använder sedan årtion­ den.  Uppfinningen  kallar  man  för ”Twin Y suspension”. D

Mindre skotare.

ska driva arkitekturpolitik

Tobias Olsson  är  ny  arkitek­ turpolitisk  chef  på  Sveriges  arkitekter. – Arkitekturpolitik handlar  om att formulera och förverk­ liga  program,  säger  Sveriges  arkitekters  förbundsdirektör  Catherina Fored. – Hur vi i en tid av urbanise­ ring tillsammans med beställa­ re  och  beslutsfattare  förhåller  oss  till  att  bygga  ett  hållbart  samhälle, såväl socialt, estetiskt  och etiskt som ekonomiskt och  tekniskt, är huvudfrågan.

Det finns ett akut behov av  att bygga nya bostäder. Risken  finns  att  framtiden  tappas  i  kortsiktighet och att de sociala  och etiska dimensionerna ur­ holkas. Det har hänt förr och  kan hända igen. En av Tobias  Olssons  första  uppgifter  blir  därför att påvisa riskerna när  arkitektkompetens  inte  leder  samhällsbyggnadsprocessen. Tobias Olsson kommer när­ mast från länsstyrelsen i Stock­ holms län där han arbetat som  strateg.  Han  är  politiskt  aktiv  och  sitter  i  stadsbyggnads­ nämnden  i  Stockholms  stad  samt  i  Svenska  bostäders  sty­ relse. D

51


Marknadsnytt Formolja för vintern

höghållfast stål ger större last

Med den  nya  formoljan  från  Grace  –  Pieri  Decobio  S­34  –  erbjuder företaget en vegetabi­ lisk formolja som fungerar att  använda  året  runt  och  som  samtidigt är Basta­registrerad.  Den nya formoljan är en vida­ reutveckling  av  den  klassiska  vegetabiliska  formoljan  Pieri  Decobio S­32.D

Detta ger mer lönsamma trans­ porter  enligt  FJ  Lastvagnar  som utvecklat och konstruerat  tippern  FJ  Scandinavian  Tip­ per.  Två  olika  modeller  av   tippern finns för den skandina­ viska marknaden. Viktbesparingen  har  upp­ nåtts genom att flakets botten  Lägre vikt och högre slitstyrka  och sidor tillverkats av SSABs  utlovas  med  FJ  Lastvagnar  slitstål Hardox 450 och ramen  ABs nya tipper. tillverkats av SSABs konstruk­ Tippern har tillverkats i hög­ tionsstål Domex 700. D hållfast stål vilket gett en vikt­ SSAB minskning på ungefär 200 kg.  070-221 93 26

Grace Construction Products +46 42 16 78 09

Flexibel kanal ventilerar Isover har lanserat Climaver®,  som är en ventilations isolering  med  inbyggd  kanal.  Systemet  ger installatörer flexibilitet att  anpassa isolerade ventilations­ kanaler  direkt  på  plats  vid   installation. Grundkomponenterna  är  glasullsskivor med ett ytskikt  av  förstärkt  aluminiumfolie.  Skivorna  viks  ihop  till  kom­ pletta ventilationskanaler och  utgör både isolering och kanal  på  samma  gång.  Vikten  på  ventilationskanalerna  är  läg­ re än motsvarande oisolerade  plåtkanaler  vilket  ger  enkel 

miljövänlig platta isolerar

hantering och  låga  installa­ tionskostnader. Climaver® uppfyller kraven  för  Euroclass  A2­s1,  d0,  det  som  i  tidigare  versioner  av  BBR  kallades  ”obrännbart   material”. D Saint-Gobain Isover AB 042-846 01 jonas.karlsson@saint-gobain.com

I maj  öppnade  Icell  en  ny   fabrik  för  cellulosaisolering  i  Älvdalen,  Dalarna.  Företaget  har  startat  tillverkning  av   miljövänliga cellulosaplattor.  Enligt företaget så isolerar  cellulosa  bra,  materialet  an­ das och det går åt 95 procent   mindre  energi  att  tillverka  i  jämförelse  med  mineralull.  Cellulosalösullen är nedbryt­ bar och, i Icells produkter, fri  från borax/borsalt. D

Icell 08-522 89 200 os@icell.nu

ekologisk takbeläggning nytt badrum på två veckor NCC lanserar badrumsrenove­ ringen  Adderakoncept,  som  lämpar sig för miljonprogram­ hus.  Enligt  företaget  ger  kon­ ceptet  en  kort  renoveringstid;  tio  till  tolv  arbetsdagar  för  ett  badrum.  Hyresgäster  kan  bo  kvar under renoveringen. Addera  innebär  ett  helhets­ grepp  där  teknik,  logistik  och  utbildade  multihantverkare  ut­ för alla steg i renoveringen. Re­ noveringsprocessen  omfattar  även stambyte. D

Taktätskiktsproducenten Der­ Tätskiktet är vitt för att reflek­ bigum har tagit fram tätskiktet  tera solljus och spara energi. D Derbipure.  Det  är  ekologiskt,  Derbigum och gjort av vegetabiliska oljor  08-795 94 80 och  hartser  (kåda)  i  stället  för  daniel.radomski@eurotak.se asfalt, som är ett fossilt material. 

NCC Construction 013-24 64 98

52

husbyggaren  nr 6 B 2012


Marknadsnytt

Platsannons Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har 40 000 studenter, 6 000 anställda och en omsättning på 5 300 Mkr.

visar ojämnheter i golv

Uppsala universitet ledigförklarar härmed anställningar som

Universitetslektor i byggteknik särskilt bebyggelseplanering och byggnadsutformning, eller byggnadsfysik

Universitetslektor i byggteknik Golvlaser Bosch GSL 2 Profes­ sional  är  ett  nytt  laserinstru­ ment, som visar ojämnheter i  golv och exakt hur stora de är  i  millimeter.  Golvlasern  ger  bättre  ergonomi  än  vid  mät­ ning  med  en  rätskiva  genom  att man slipper stå på knä lika  ofta  som  när  en  rätskiva  an­ vänds.

särskilt byggproduktion, eller anläggningsproduktion

När lasern  är  påslagen  och  har placerats där mätningen ska  utföras lyser en röd tydlig linje  på  golvet.  Linjen  övergår  i  två  linjer  när  en  ojämnhet  dyker  upp, för att sedan på nytt visa en  enda linje där golvet är jämnt. D Robert Bosch AB 0704-20 16 62 patrik.oelmeborg@se.bosch.com

vid institutionen för teknikvetenskaper Fullständig kungörelse med anvisningar om ansökningsförfarande finns på www.uu.se under Jobba hos oss.

www.uu.se

Ansökan skall vara inkommen senast den 11 november 2012.

Institutionen för teknikvetenskaper, Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik söker snarast

Ingenjörer eller forskare som lärare i byggteknik Ingenjörer/forskare sökes för anställning som universitetslektor eller universitets­ adjunkt. Tillsvidareanställningar på heltid. Deltid kan diskuteras. Programmet söker lärare till följande ämnen: • Byggnadsteknik och byggnadsfysik, installationsteknik, VVS, El, Styr och Regler • Användning av CAD och BIM i projektering • Geoteknik, grundläggningsteknik, projektering av anläggningsarbeten inom mark, vägbyggnad, vattenbyggnad och VA­teknik. • Geodetisk mätteknik, fältmätning • Byggproduktion, byggstyrning, projektledning, upphandlingsformer och entreprenadjuridik • Konstruktion betong, stål och trä Upplysningar lämnas av Patrice Godonou, tel 018­471 7262 eller 073­974 5125, patrice.godonou@angstrom.uu.se, eller Kristofer Gamstedt, tel 018­471 3026 eller 070­425 0382, kristofer.gamstedt@angstrom.uu.se.

www.uu.se nr 6 B 2012  husbyggaren 

Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats www.uu.se/jobb. Välkommen med din ansökan senast 30 november 2012. 53


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

STOCKHOLM

Gudmundson Byggråd AB

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna

• • • •

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

54

husbyggaren  nr 6 B 2012


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

UMEÅ

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

VÄSTERÅS

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 6 B 2012  husbyggaren 

55


NyttfrånSBR nya medlemmar Andersson Örjan, gruppledare, 

Grontmij AB, Stockholm Kansli SBRByggingenjörerna(SvenskaByggingenjörersRiksförbund) Folkungagatan122,11630Stockholm Tel:08-4621790,E-post:info@sbr.seHemsida:www.sbr.se Styrelseordförande:UrbanTjernström,011-180195 Förbundsdirektör:MagnusJanson,08-4621797 Medlemsärenden:IngridRung,08-4621792 Kurser:CarinaEriksson,08-4621793,KamillaBjörk,08-4621794 Expertgrupperoche-handel:CarinaEriksson,08-4621793 Ekonomi:UnoRydholm,08-4621796 Juridik:FoyenAdvokatfirmaAB,08-50618400 Försäkringar:SBRsförsäkringsservice,08-6616898 Bokhandel:SvenskByggtjänst,wwwbyggtjanst.se Förbundsstyrelsen UrbanTjernström,Norrköpingsavdelningen,ordförande VeronicaJensen,Malmöavdelningen,viceordförande LarsBengtsson,Kalmaravdelningen MarieFägerman,Norrbottensavdelningen RogerJohnson,Stockholmsavdelningen BjörnSelling,Stockholmsavdelningen UlfSönegård,Skaraborgsavdelningen NilsWittgren,Göteborgsavdelningen

SBR Byggingenjörerna

Kurser & Utbildningar

Bildades1951ochärenideellyrkesorganisation.Förbundethar2800medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnaskompetensochbevakarderas intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning, mentorskapsförmedlingochkollegialakontakter.MedlemfåranvändadenskyddadetitelnByggingenjörSBR.

SBR erbjuder vidareutbildningar för exempelvis projektledare, entreprenad- respektive överlåtelsebesiktningsmän och kontrollansvariga enl PBL(dessakurserlederäventillcertifiering). Därutöver ett 20-tal övriga kurseriblandannatteknik/metodikrelaterade områden. Många kurser är öppnaförickeSBR-medlemmar.

Bengtsson Michael,

byggingenjör, Kontroll ansvarig  i Halmstad AB, Halmstad Bohlin Sune, egen företagare,  Byggrådgivning Sune Bohlin  AB, Solna Bäckström Johan, projektledare  Sweco Management AB,  Linköping Danielsson Johan,  egen före­ tagare, Arsenalen Projekt AB,  Hägersten Ericsson Johan, egen företagare,  Projectma AB, Växjö Gunnarsson Håkan, ingenjör,  Ramböll Sverige AB, Umeå Heehrle Johan, ingenjör,  Figura arkitekter AB,  Göteborg Karlsson Christer, egen  företagare, Delt Elteknik AB,  Umeå Kirvesniemi Kimmo, projekt­ ledare, Structor Östergötland AB,  Norrköping Kåhlman Martti, chefkonsult,  M­Hus Martti Kåhlman  Mariestad Lindblad Niklas, byggingenjör,  Bjerking AB, Uppsala

Ljungberg Rolf, egen företagare,  Multiwerket AB, Tvååker Lukanovic Bozo, byggingenjör,  SF Byggkonsult HB, Falkenberg Lundqvist Thomas, förvaltare,  AB KJ Förvaltning, Norrtälje Nordgren Boritz, ingenjör,  Ringö Byggråd, Lyckeby Norén Camilla, projektledare,  A och D arkitektkontor AB,  Luleå Olsson Magnus, besiktnings­ tekniker, Rydbergs Bygg AB,  Nyköping Olsson Stefan, byggingenjör,  Link Arkitektur AB, Trollhättan Ottosson Nicklas, egen före­ tagare, Prejectma AB, Växjö Rangenstedt Gunnar,  arbetsledare, Söderby  Entreprenad AB, Uttran Svanström Johan, projektle­ dare, Bjerking AB, Stockholm Theander Mikael, energi­ ingenjör, AB Vemcon, Segeltorp Tucalija Mirsad, projektledare,  ÅF­Infrastructure AB,  Helsingborg       Nya anslutna      Andersson Peter, Oxie    Bergman Mikael, Västerås   

Företagsanpassade kurser Förbundsverksamheten Rymmer utöver medlemsverksamhet informationochrådgivningtillallmänhetensamtettöppetsökregisteröver SBRbyggingenjörer.SBRavgerremissyttrandenochsamverkarmedmyndigheter vid utformning av lagar och regelverkochannatavintresseförförbundet. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBCochsamverkarmedsysterorganisationeriNorden.

SBRerbjuderföretagsanpassadekurser för företag och andra aktörer inom bygg-ochfastighetssektorn.Kurserna skräddarsysenligtbeställarensönskemål.

Försäkringar Medlemmarkantecknaförmånligaoch särskiltanpassadeförsäkringarviaSBR Försäkringsservice, som kontors- och konsultansvarsförsäkringar respektive sjukvårdsförsäkringinkl.livocholycksfall.

Lokalavdelningarna Arrangerar kurser, seminarier, medlemsträffar och studiebesök mm. De har också kontakter eller samarbete med högskolor, kommuner och branschaktörerinomsittområde.

SBRs Expertgrupper Samlarexpertisinomentreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvarenlPBL.Deansvararför ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utvecklingenavteknik,marknadochlagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissakravkananslutasigtillgrupperna.

56 56

Husbyggaren Är SBRs branschtidning där forskare, arkitekter,juristerochannanexpertis skriverinitieratförbyggingenjöreroch andraibranschen.Husbyggaresutges 7ggr/årochspridsi11300exemplari främstSverigemenäveniFinland.

BLI MEDLEM Förmedlemskapkrävsbyggingenjörsexamen eller motsvarande. Man kan varabasmedlemellerplusmedlemeller anslutasigsomstudent.Merinformation och ansökningsformulär finns på www.sbr.se/bli-medlem

händer inom sBr/kalender 2012-10-22 FS­möte 

2012-10-31 ÖB­gruppens styrelse, telefonmöte 9.00­11.00  2012-11-7/10 AEEBC, Manchester, England 

  2012-11-20 FS­möte          2012-12-05 KA­gruppens styrelse, telefonmöte 9.00­11.00  2012-12-06 ÖB­gruppens styrelse, telefonmöte 9.00­11.00  2012-12-06 EB­gruppens styrelse, telefonmöte 16.00­18.00

     

husbyggaren  husbyggaren  nr nr 66 BB  2012 2012


NyttfrånSBR minnesrika möten på nordiskt Byggsymposium I år var det dags för Konstruk­ törsföreningen  från  Danmark  att stå som arrangörer för Nord­ iskt  Byggsymposium,  vilket  hölls i Köpenhamn 7­9 septem­ ber.  SBR  representerades  av  förbundsstyrelsens ordförande  Urban  Tjernström  och  för­ bundsdirektör Magnus Janson.  Nordiskt  Byggsymposium  är  en  årlig  sammankomst  för  de nordiska länderna. De olika  organisationerna ges en möj­ lighet att träffas och få inblick  i vad som händer inom bygg­ branschen  i  respektive  land.  Vid mötet i år deltog för första  gången  representanter  från  Färöarna, viket var ett mycket  intressant  inslag  i  samman­ komsten. Över tiden har diskussioner  förts  kring  påverkansmöjlig­ heter mot Bryssel för de nord­ iska  länderna,  med  Nordiskt  Byggsymposium  som  platt­ form.  Av  detta  skäl  hade  en  representant  från  Nordiska  Ministerrådet,  Anne  Sofie  Bender,  inbjudits  till  mötet.  Under  dagarna  diskuterades  även energieffektiviseringsin­ satser i de olika länderna, både  i nybyggnads­ såväl som ROT  projekt. Varje land hade förbe­ rett en presentation i ämnet. 

5 12 Nedanstående

är annons från

Plannja

nr 6 B 2012  husbyggaren  nr 6

Genom ett mycket intressant  föredrag under lördagen fick  vi en inblick i Köpenhamns  utveckling. Det kan konsta­ teras att stora insatser görs på  infrastrukturprojekt i  Danmark i stort, inte minst i  Köpenhamn. Området kring  Köpenhamns flygplats expan­ derar med stora hotellpro­ jekt, samt med uppförandet  av en helt ny stadsdel väster  om flygplatsen, i ett område  som heter Örestad.  Deltagarna fick även under  lördag eftermiddag möjlighet  att  besöka  några  intressanta  projekt  och  på  plats  bevittna  de insatser som görs. Det gavs  utrymme  till  nätverkande  i  samband  med,  av  Konstruk­ törsföreningen,  arrangerade  kvällsprogram. Samtliga dele­ gater  var  mycket  nöjda  med  dagarna  och  tackade  Gert   Johansen  och  Kim  Benzon  Knudsen för ett mycket bra ar­ rangerat symposium. Nästa år  står  våra  broderorganisatio­ ner i Finland, SBIF och RKL,  värdar  för  symposiet  vilket  sannolikt kommer att hållas i  Helsingfors hösten 2013.

Magnus Janson Förbundsdirektör SBR

Bella Sky Hotell, bestående av två 76,5 meter höga torn med 15 graders lutning i motsatta riktningar. Vi fick förmånen att gå en guidad tur i dessa spektakulära hotellbyggnader.

husbyggaren får ny kostym Från och med nummer 1, 2013  kommer  Husbyggaren  att  få  nytt  utseende. Tidningen  ska  behålla  sin  trovärdighet  och  aktualitet,  men  genom  den  nya  designen  blir  tidningen  mer  inspirerande  och  lättö­ verskådlig,  informationen  lätt illgänglig och temat i res­ pektive  nummer  tydligare.  Även innehållsmässigt får tid­ ningen ett par nya uppslag. – Vi  hoppas  att  våra  läsare 

kommer uppskatta  den  nya  Husbyggaren. Det var dags att  förnya tidningen och förhopp­ ningsvis  kommer  ännu  fler  vilja  läsa  vår  tidning.  Jag  vill  att  läsarna  ska  känna  att  tid­ ningen gör nytta för dem, att  den är värd att spara och åter­ använda eller slå upp saker i,  säger  Magnus  Jansson,  för­ bundsdirektör SBR. I samband med detta byter  Husbyggaren  redaktion  till 

Chiffer Media  AB.  Redaktör  blir  Jill  Windahl,  designen  görs av Anna­Karin Schröder.  Vill du skriva för Husbyggaren?

Kontakta Jill Wndahl på:  redaktionen@husbyggaren.se.

Du är också välkommen att höra av dig med åsikter om tidningen.

57 57


NyttfrånSBR Aktuella kurser

Från expertgrupperna

Överlåtelsebesiktning, symposium

Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*

Entreprenadbesiktningsgruppen

12–13 november, Stockholm 

7 november, Stockholm 

Entreprenadbesiktning, Steg 2 och prov

Entreprenadjuridik, grundkurs*

7 november, Stockholm  29 november, Malmö 

22 oktober, Malmö  25 oktober, Falun  8 november, Stockholm  13 november, Luleå 

Entreprenadbesiktning, Symposium

26–17 november, Stockholm  Fulltecknad

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

Konsumententreprenader

22 oktober, Göteborg  29 november, Luleå 

6 november, Stockholm 29 november, Malmö Putsade Fasader 25 oktober, Stockholm

Projektledning*

23–24 oktober, Malmö 13–14 november, Göteborg 

Rådgivningsansvar

15 november, Stockholm Fuktmätning – fukt och mögelskador 

20–21 november, Stockholm  AMA Anläggning 10*

20 november, Luleå  AMA Hus 11*

24 oktober, Malmö  6 november, Luleå 19 november, Stockholm 

*Kurser som SBR genomför i samarbete med EGA

Entreprenadbesiktningsgruppen har  initierat  ett  marknads­ föringsarbete i syfte att få fler personer intresserade av gruppens  verksamhet.  Bland  annat  har  man  dragit  igång  ett  frukost­ seminarium med temat ”Behövs entreprenadbesiktning och hur  går en besiktning enligt SBR­modellen till?” Överlåtelsebesiktningsgruppen

Överlåtelsebesiktningsgruppen arbetar  med  att  utveckla   en handbok för överlåtelsebesiktning. Denna skall ge stöd och  väg ledning för besiktningsmannen i sitt besiktningsuppdrag.  Under  året  har  gruppen  också  haft  kontakt  med  olika  mäklar­ organisationer i syfte att hitta former för utbyte mellan dem och SBR.  KA-gruppen

KA­gruppen tog under 2011 fram en handbok för Kontrollansvariga.  Under  2012  har  en  uppgraderingsutbildning  till  nya  Kontroll­ ansvarigrollen  erbjudits  alla  gruppens  medlemmar.  Detta  arbete   har  resulterat  i  en  fördubbling  av  medlemsantalet,  idag  är   KA­gruppen  lika  stor  som  de  övriga  expertgrupperna  inom  SBR.  Främsta  punkten  på  agendan  under  hösten  är  att  utveckla  ett   koncept för symposier som skall börja genomföras 2013. 

Magnus Janson, Förbundsdirektör SBR

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas­  sade kurser. Vi skräddarsyr   en kurs för just ditt företag.  Kontakta SBR, tfn 08­462 17 94. 

Intresseanmälan resa till Chicago och New York 2013

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94.

MER Anläggning 10*

21 november, Luleå    Byggarbetsmiljösamordnare, grundutbildning, steg 1*

24–25 oktober, Skellefteå  19–20 november, Stockholm 

USA är nästa resmål för SBR där vi kombinerar två städer: Chicago och New York – som båda alltid legat i täten för utvecklingen av amerikansk byggindustri. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranschen i två av USAs största städer. Intresseanmälan: Preliminärt program: Icke intresseanmälan bör göras så snarteller somKöpenhamn möjligt. Intresserade kommer att få ettmed reseerbjudande Lör 5bindande okt Avresa från Stockholm, Göteborg till Chicago. Stadsrundtur lunch och i december 2012. Anmälningsblankett och ytterligare information finns på www.style.se/sbr.

ny expertgrupp inom sBr för Projektörer SBR har  sedan  tidigare  certifierade  be­ siktningsmän  inom  entreprenadbesikt­ ningar och överlåtelsebesiktningar, nu är  det dags för certifiering av projektörer. Sedan årsskiftet arbetar en arbetsgrupp  inom  SBR  med  förutsättningarna  för   en certifiering, i arbetsgruppen ingår Lars  Bengtsson,  Kalmar,  Birger  Jörnhammar,  Visby,  Ulf  Sönegård,  Lidköping,  Michael  Maddison, Halmstad samt Magnus Jans­ son, SBR. Arbetsgruppen har nu kommit så långt  58

att det finns en ram med vilka områden  inom projekteringsarbetet som skall ingå  i  certifieringen,  bland  annat  konsultan­ svar med en del entreprenadjuridik, upp­ dragets  omfattning  och  begränsningar,  lagar  och  regler  kring  projektering  och  byggande, redovisningsteknik, mötestek­ nik, kvalité­ och miljöfrågor mm. Som synes är områdena många och om­ fattande, så de projektörer certifieringen  vänder sig till behöver goda baskunska­ per och ha erfarenhet av projektering, en 

kravspecifikation för vem som skall kun­ na certifieras är under utarbetande. Tanken med certifieringen är också att  få en kvalitetshöjning inom projekterings­ arbetet,  och  därmed  medverka  till  lägre  byggkostnader och minskade byggfel. Under vinter/vår 2013 kommer en för­ sta  certifiering  att  ske,  troligen  tillsam­ mans  med  SITAC,  sedan  rullar  utbild­ ning/certifiering  vidare  med  marknads­ föring mot byggbranschens aktörer. Lars Bengtsson husbyggaren  nr 6 B   2012


www.bostik.se

www.fischersverige.se

masonite lŠttelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Husbyggaren 2012 Nr 6  
Husbyggaren 2012 Nr 6  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...