P
gör att mängden vatten som når dagvattensystemet blir kraftigt reducerat. Därför är gröna tak ett bra alternativ för områden som är känsliga för höga vattennivåer. De platta taken har en högre vattenhållande förmåga och är därmed det bästa alternativet i detta avseende. Den goda vattenhållande förmågan är det viktigaste argumentet till att anlägga gröna tak på byggnader i städerna.
mossa bryter ner partiklar Luftkvalitet i städerna är viktig för att människor ska kunna bo och vistas där. Detta är något som undersökts mer på senare tid och åtgärder har vidtagits för kritiska områden så som Hornsgatan i Stockholm där vinterdäck med dubb inte får användas. Även i detta avseende kan takvegetation vara till nytta. Varför just takvegetation är bra beror på att taken innehåller mossa som saknar rotsystem och upptar all näring som krävs genom bladytan. Det medför att förorenade luftpartiklar fi ltreras och tas upp i växterna. Som en stor fördel har det visat sig att mossorna även kan bryta ner och oskadliggöra de skadliga partiklarna. reflekterar värme I storstäder kan temperaturen vara högre än vad temperaturen är i stadens omedelbara omgivning. Detta fenomen, som kallas Urban Heat Island, uppkommer när bebyggelse gör att vatten inte kan infi ltrera marken vilket medför att den blir torr. Till skillnad mot asfaltsbelagda ytor som absorberar värmen så refl ekterar grönytor sol i större utsträckning och innehåller vatten som förångas och därmed kräver energi, vilket därför minskar värmeupptagningen. I och med att temperaturen ökar i städerna blir kylbehovet större. Det leder i sin tur till en högre elkonsumtion. Detta är alltså något som gröna tak kan motverka. Gröna tak har en god isolerande egenskap vilket minskar energikostnaden. Jordlagret och växterna kan förutom att isolera också absorbera ljud vilket är speciellt bra i städer där ljud från till exempel trafi k annars kan vara ett problem. enklare konstruktion Utifrån dessa miljömässiga fördelar är 10
Skiss över uppbyggnaden av ett grönt tak. Nerifrån: Underliggande tak, tätskikt, rotgenomträngningsskydd, dränerande eller vattenhållande lager, filtreringsduk, jordlager, och överst växter. Skiss: Maja Björnberg och Nicole Krystek
som sagt det intensiva taket det bästa alternativet. Om man dock vill göra ett miljömässigt val av takbeklädnad utan att behöva spendera extra tid och pengar kan ett enklare sedumtak vara ett alternativ. Det har samma fördelar men inte riktigt i samma utsträckning. Priset blir lägre eftersom konstruktionen blir enklare och tid sparas genom att taket i princip sköter sig helt självt. I och med att konstruktionen styr hurdant taket blir är det därför vid ombyggnad lättast att anlägga ett extensivt tak då det inte väger mer än vanliga betongtakpannor.
skotta försiktigt Viktigt att tänka på med ett grönt tak är att utföra tätskiktet på rätt sätt för att förhindra att fukt tar sig in i konstruktionen. De extensiva taken ska inte beträdas för mer än underhåll. Eftersom gröna tak helst inte ska ha en lutning på mer än 27 grader kan det bli problem med att mycket snö stannar kvar på taket, dock bör man vara mycket försiktig med skottning av taket då tätskiktet lätt kan skadas. kan styra via bygglov För att fl er byggherrar ska välja ett grönt alternativ som takbeklädnad krävs det fl er kortsiktiga incitament än den positiva miljöpåverkan gröna tak ger i längden. Kommuner har i viss mån möjlighet att styra utbredningen av gröna tak genom
beviljandet av bygglov. I en artikel i tidningen Byggvärlden berättar Bengt-Erik Karlberg, VD för Vegtech, att många kommuner beviljar en större byggrätt om byggnaden förses med grönt tak. En byggrätt har ett kommersiellt värde och en ökning av denna är ett starkt ekonomiskt incitament. Det kan göra det mer motiverat för ett företag att investera i gröna tak och ändå göra en vinst. I slutet av 1980-talet arbetade man in begreppet grönytefaktor i Tyskland, en lägsta gräns för andelen gröna ytor i ett bestämt område, i Berlins byggnadsordning. Det kan vara en orsak till att gröna tak är så mycket vanligare där. Grönytefaktor är något man börjat använda mer och mer i Sverige.
kräver grönt på platta tak I Basel i Schweiz har detta tagits ett steg längre, där fi nns en bestämmelse som säger att alla nya, platta tak måste vara gröna. Detta för att gynna den biologiska mångfalden och erhålla en bättre stadsmiljö. Malmö kommun har tagit lärdom från de tidigare nämnda europeiska städerna och använde sig av kommunala styrmedel i form av att tillämpa en grönytefaktor i ett område i Västra Hamnen som kallas Bo01. Där har varje tomt fått ett genomsnittligt värde mellan noll och ett som avspeglar hur väl området är utrustat för att ta hand om dagvatten, både genom olika dagvattensystem och via växtlighet. Grönska på marken har getts värdet ett medan hårdgjorda ytor, som asfalt och takytor, fått värdet noll. Gröna tak har i sammanhanget värdet 0,8 och det är det högsta värdet efter grönska på marken. I kvalitetsprogrammet för stadsdelen fastställdes det att grönytefaktorn skulle defi nieras i ett samarbete mellan stad och byggherrar. Numera har Malmö stad ett samarbete med Lunds kommun där de tillsammans driver något som kallas Miljöbyggprogram Syd som vänder sig till byggherrar som vill bygga på kommunal mark. Miljöprogram Syd ska följas vid alla sorters nybyggnation och en följd av denna är att företagen redan i anbudsstadiet redovisar hur stor procentandel gröna tak de planerar för. Entreprenörer som verkar inom området för Miljöprogram Syd har tydligt husbyggaren nr 4 B 2012