Page 1

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

4 12

Nedanstående är annons från Paroc


Stronger Bonds, Better Life

210

ton/m2

VÅ RT S TA R K A S T E M O N T E R IN G S L IM NÅGONSIN!

2 h superMed 210 ton/m i styrka oc r Maxi Bond snabbt monteringshugg ge ter för X-treme tusentals möjlighe re. både proffs och hemmafixa Läs mer på www.bostik.se.

LIMMAR ALLT - ÖVERALLT ! badrumsdetaljer

övermålningsbar

inredningsdetaljer

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se

limmar under vatten

lister

stuckatur

montering av isolering

smaterial

montering av speglar

limmar plåt & plast på trä och betong


2

husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4 · 2012 | Årgång 54 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60   Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2012

Nr 1  v   5 Nr 2  v 11 Nr 3  v 18 Nr 4  v 23

Nr 5  v 37 Nr 6  v 43 Nr 7  v 49

Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10  Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för  ­ aterial som inte beställts. m

Sidan 4

Urban odling kan bli nästa heta storstadstrend efter surdegsbröd och cup cakes. Allt fler vill odla sin potatis och sallad. Mest odlas det runt villor och i köksfönster, men platta tak kan bli åtråvärda. Då behövs bra tätskikt. Det här numret av Husbyggaren tar också upp hur fasader tätas, utan att det leder till läckage, eller fuktskador. I Uppsala står två utredningar, om vad som orsakat sprickor i väggar, mot varandra. Hur tungt väger en plausibel förklaring från en besiktningsman, egentligen? Foto: Veg Tech AB

Innehåll

4 8 12 18 27 34 36 42 44 48 50 52 56 58 60 61 70

Trenden med urban odling ökar behovet av friytor Skydd mot fukt och rötter ger lättskött grönt tak Tvist om vilken entreprenad som skadade fastighet Solsystem bör integreras redan i designprocessen Läckande klimatskal krävde effektivare åtgärder Tätningstejp minskade läckage från fönster Tvåstegstätat fasadsystem låter vattnet rinna bort Eurokoder behöver tas fram för bärande pelare i glas Ny standardiserad vägg för våtrum håller tätt SBR-stämman Juridik: Vad kan vi lära av Norge när det gäller nya PBL? IT: Solljusets instrålning avgör byggnadens prestanda Form & Teknik: Varje del i en helhet kan omformas Debatt: Verktygen finns för att hitta seriösa takentreprenörer Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer:

Fastighetsförvaltning & Energi och miljö Tidningen utkommer i vecka 37, 2012 nr 4   B   2012  husbyggaren

3


TAK Urban odling är inne. Men vad innebär det? Högteknologiska växthus på hustak? Eller odling  av krasse i köksfönstret? Hur ska byggbranschen förhålla sig till moderna trender? Behöver man satsa i svenska städer, som trots allt är relativt små, och där det finns närodlat om hörnet?

Trenden med urban odling ökar behovet av friytor

S

tadsodling kallas ibland urban odling. Det är en fråga som det talas mycket om just nu, bland politiker, stadsplanerare och naturligtvis bland odlarna själva. Ibland kan det för en utomstående vara svårt att förstå vad det är alla pratar om. Det är inte så konstigt. Stadsodling är inte bara en sak, utan kan vara lite av varje. Internationellt pratar man om urban agriculture. Det kan vara att odla frukt och grönsaker i urbana områden, men det kan också vara att hålla djur, till exempel höns eller bin, eller att odla prydnadsväxter för avsalu. I Sverige diskuterar vi än så länge framförallt odling av frukt och grönsaker, men vi gör det utifrån olika utgångspunkter. I vissa fall betonas möjligheten att odla så mycket mat som möjligt i tätorterna. I andra fall betonas möjligheterna att ge så många människor som möjligt en chans att odla i sin vardagsmiljö. Det är två olika mål.

Krasse i köksfönstret Det finns olika typer av odlingsplatser och odlingstekniker. De bilder av stadsodling som förekommer i olika typer av framtidsvisioner är framförallt två typer: En bild är det högteknologiska växthuset som monteras på olika typer av byggnader. En annan bild är ungdomarna som odlar i parken. Det finns ingen sammanställning över hur omfattande olika typer av stadsodling är. Men med all sannolikhet sker den mest omfattande stadsodlingen på bostadsmark, framförallt på villatomter. Bostadsmarken omfattar ungefär en tredjedel av svenska tätorter. Den absolut största delen av detta är småhus. En mycket liten del av tätorterna utgörs av kolonilotter. Det är bra att ha den bilden 4

med sig när man resonerar om stadsodling. Jag gissar att den vanligaste typen av stadsodling, den som flest människor håller på med, är odling i köksfönstret. Det är till exempel krasse, färdiga plantor av persilja eller andra kryddor.

Odla mat Det finns ett nyväckt intresse för djurhållning, inte minst bin. Det finns också ansatser att starta kommersiella verksamheter som bygger på odling av mat i eller nära tätorter. Men jag tänker här främst diskutera fritidsodling av mat. Först kan det vara på plats att svara på frågan om varför stadsodling är så hett just nu. Vi har nämligen alltid odlat i våra städer, även om det har varit i varierande omfattning. Ett svar är att odling har ett starkt symbolvärde. Att plantera ett träd är en vanlig metafor för att visa framtidstro. Stadsodling som idé innehåller dessutom på många sätt svar på viktiga framtidsfrågor: Hur ska vi leva för att må bra? Hur kan vi skapa attraktiva stadsmiljöer? Hur kan vi planera för ett hållbart samhälle? Odling är för många människor en mer begriplig aktivitet än energihushållning eller återvinning, för att ta några andra exempel på strategier för hållbarhet. Det går att se vad som händer. Bra sätt producera mat? Nästa fråga man kan ställa är om det är viktigt, nödvändigt och ekologiskt? Precis som med energihushållning (tänk mögelhus) och återvinning (tänk dumpning av farligt avfall i tredje världen) är stadsodlingen inte självklart bra eller dålig. Åtminstone inte om man enbart betraktar det som ett sätt att producera mat.

FÖRFATTAREN

Av tim delshammar , landskapsarkitekt, Alnarp

Tim Delshammar är landskapsarkitekt och lektor i landskapsplanering vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Han forskar om förvaltning och utveckling av urbana friytor och hållbar stadsutveckling. Senare år har det handlat allt mer om stadsodling.

Privatpersoner som odlar kan mycket väl bidra till läckage av näring, så som det blir när man gödslar vid fel tillfälle eller för mycket. De kan använda sig av kemiska bekämpningsmedel, mer eller mindre tillåtna. Odlingen kan generera bilkörning till och från garden-centrumen.

Skapar livskvalitet Men man måste komma ihåg att fritidsmässig stadsodling för de allra flesta är en aktivitet som är flerdimensionell. Den ger helt enkelt flera olika typer av utbyten. Det ger mat, naturligtvis. Det är mat som man själv har odlat och det kan vara grödor som kanske är svåra att få tag på där man bor. Aktiviteten som sådan, att odla, innebär att man är ute och rör sig. Om man odlar i en koloni eller i en odlingsgrupp så ger det tillfälle att umgås med andra människor. Det kan vara ett sätt att hålla liv i en odlingstradition eller att komma i kontakt med sina rötter. Själva poängen med stadsodling är att den för odlarna rymmer så många olika Fortsättning s. 6 P

husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

5


P

typer av värden. Ur ett odlarperspektiv är det kanske enklast att beskriva det som ett sätt att skapa livskvalitet.

Håller kunskap levande Ur samhällets perspektiv finns det andra typer av argument. Att så många som möjligt odlar är ett sätt att få en friskare befolkning. Det innebär också att kunskapen om odling hålls levande, vilket kan ses som ett sätt att ha en beredskap inför eventuella kriser. Att odla så mycket som möjligt i städerna kan ses som en strategi för att öka mängden närodlat, öka cirkulationen av näringsämnen och minska transporter. Min personliga åsikt är att det kanske är viktigt att odla så mycket som möjligt i världens megastäder (>10 miljoner invånare). Men svenska tätorter är så pass små att vi kan förlita oss på den omgivande landsbygden för att producera så mycket mat som möjligt. Närodlat måste ju inte vara mat odlad i tätorten utan kan vara mat odlad nära tätorten. Däremot är jag övertygad om att det är viktigt att ge så många människor som möjligt en möjlighet att odla, även om det bara är i liten skala. Men det ska vara en möjlighet, inte ett tvång. Hushålla med friytor Hur kan man då skapa möjligheter? Vad ska man tänka på? Det absolut viktigaste är att se marken som en resurs. Ända sedan miljonprogrammets dagar har vi planerat som om det fanns mark i överflöd. I de tätorter som fortfarande växer, framförallt de som förtätas, kommer vi snart att se att det uppstår brist på mark. De obebyggda ytorna måste därför hanteras varsamt i planeringen. En yta utmed en väg är varken attraktiv eller lämplig att odla på. En yta på norrsidan av en byggnad är sämre än en på sydsidan. På samma sätt som vi hushållar med ytor i byggnader måste vi hushålla med friytorna utanför. Det gäller oavsett om ytorna ska användas till odling eller för andra aktiviteter. Jorden som växterna ska växa i måste också behandlas varsamt. Vi har i alla tider påverkat jorden i våra tätorter. Men om medeltidens matavfall kanske mest var en fördel så är dagens byggavfall avgjort ett problem. 6

Odling vid äldreboende i Holma, Malmö. Foto: Tim Delshammar

Hyresgästföreningens odling i Herrgården, Malmö. Foto: Tim Delshammar

Det är viktigt att ta prover på befintlig mark där man planerar odling. Det är också viktigt att ta vara på jorden vid nyexploatering.

Skapa odlingsytor Det finns också möjligheter att skapa odlingsytor på och i byggnader. Balkonger kan förberedas för odling genom att det finns tillgång till vatten. Det kan vara för-

berett för fönsterlådor utomhus. Inomhus kan det finnas djupa och oömma fönsterbänkar. Gemensamma utrymmen som tvättstugor eller entréer med mycket dagsljus kan vara förberedda för odling. Det går alltså att med ganska små medel skapa möjligheter för odling i bostäder, på institutioner och på andra typer av arbetsplatser. D husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

7


TAK Gröna tak tar upp dagvatten och bryter ner föroreningar. Det finns olika taktyper  men gemensamt är att tätskiktet måste läggas rätt. I Malmö används kommunala styrmedel. Idag ska företag inför nybyggnation redovisa för hur de planerar för gröna tak.

Skydd mot fukt och rötter ger lättskött grönt tak

Tyskland föregångare Att använda taken till växtlighet började man med ungefär 4 000 år f. Kr och sedan dess har det utvecklats moderna lösningar för dagens hus. Den största utvecklingen har man kunnat se i Tyskland där närmare tio procent av alla hustak är gröna tak och landet betraktas som hemland för modern takvegetation. Ändå är det inte en vanlig syn i städerna i Sverige, trots att försäljningen av gröna tak fördubblades för ett par år sedan. Miljötrenden ses som en viktig orsak till att försäljningen ökat, men många förutfattade meningar och negativa röster kvarstår. Hur ska gröna tak bli ett mer självklart val? Olika typer av gröna tak Gröna tak delas in i två huvudtyper, extensiva och intensiva. Skillnaden mellan dessa taktyper är i huvudsak tjockleken på jordlagret och i och med det varierar allt ifrån konstruktion och typ av växter. Det extensiva taket har ett tunt jordla8

ger och därför krävs det att växterna är torktåliga. Det intensiva taket har ett tjockare jordlager och variationen av växter är större vilket gör att detta tak mer liknar en trädgård. I och med det tjockare jordlagret krävs dock en stadigare konstruktion. Ett mellanting mellan dessa två typer är det semiintensiva taket som har lite större valmöjligheter vad gäller växter än det extensiva. Underhållsmässigt kräver det intensiva taket lika mycket underhåll som en vanlig trädgård medan det extensiva endast behöver ses till ett par gånger per år.

Tätskikt stoppar fuktvandring Gemensamt för gröna tak oavsett typ är uppbyggnaden. Vissa skikt kan skilja sig åt men principen är densamma. För att förhindra att fukt tränger in i det underliggande taket används ett tätskikt som i sin tur skyddas från att förstöras av rötter genom ett rotgenomträngningsskydd. Beroende på takets lutning används antingen ett dränerande skikt eller ett vattenhållande skikt. För tak med lutning upp till 5 grader används ett dränerande skikt för att växterna inte ska bli vatten­ övermättade. För tak med högre lutning används således det vattenhållande skiktet för att växterna inte ska torka ut. Under jordlagret används en filtreringsduk, denna har till uppgift att hålla jordlager med växter på plats. Viktigt vid val av jordlager är att se till att jorden har en bra vatten- och näringshållande förmåga, vikt och lufthalt. Vanlig planteringsjord är för tung och saknar vissa av de egenskaper som krävs för gröna tak. Principen för hur ett grönt tak byggs upp visas i skissen. Absorberar regn Den största orsaken till att välja ett grönt

Maja Björnberg är student vid KTH samhällsbyggnad med inriktning huskonstruktion. Hon praktiserar i sommar på Integra Engineering.

FÖRFATTAREN

S

edan urbaniseringens början har städer expanderat. I Sverige har visionen att Stockholm ska förtätas funnits de senaste åren vilket har medfört att de grönområden som finns i innerstaden bebyggs mer och mer. Allt bebyggt område skapar stora avrinningsytor där dagvattnet inte kan infiltreras längre och det krävs olika dagvattenlösningar för att på annat sätt ta hand om detta. Även värme kan ackumuleras i en stadskärna när grönytorna blir för få. Gröna tak är ett bra sätt att utnyttja befintliga ytor till grönska och motverka dessa negativa effekter. Då städerna fortsätter växa blir kravet på lösningar för att få in gröna ytor i stadsmiljön högre.

FÖRFATTAREN

Av maja björnberg , student, KTH och nicole krystek , student, KTH

Nicole Krystek är student vid KTH samhällsbyggnad inriktning byggprojektledning och är med i studentprogrammet Skanska 21.

tak är de positiva effekter det har på miljön. Av de olika taktyperna av gröna tak är det det intensiva som är bäst för miljön. Detta på grund av att det bäst utnyttjar funktionen av växterna. Dagvattenhantering är något som det måste tas hänsyn till så fort ett område bebyggs. I städer med asfaltsbelagda ytor är avrinningen betydligt större än på ytor med växtlighet där infiltration är möjlig. Då vattnet rinner av marken utan infiltration kan vattnet föra med sig föroreningar till sjöar och vattendrag. Gröna tak kan absorbera omkring 75 procent av den årliga nederbörden vilket Fortsättning s. 10 P

husbyggaren  nr 4   B    2012


P

gör att mängden vatten som når dagvattensystemet blir kraftigt reducerat.  Därför  är  gröna  tak  ett  bra  alternativ  för områden som är känsliga för höga vattennivåer.  De  platta  taken  har  en  högre  vattenhållande  förmåga  och  är  därmed  det  bästa  alternativet  i  detta  avseende.  Den goda vattenhållande förmågan är det  viktigaste argumentet till att anlägga gröna tak på byggnader i städerna.

mossa bryter ner partiklar Luftkvalitet i  städerna  är  viktig  för  att  människor  ska  kunna  bo  och  vistas  där.  Detta  är  något  som  undersökts  mer  på  senare tid och åtgärder har vidtagits för  kritiska  områden  så  som  Hornsgatan  i  Stockholm där vinterdäck med dubb inte  får användas.  Även  i  detta  avseende  kan  takvegetation vara till nytta. Varför just takvegetation är bra beror på att taken innehåller  mossa som saknar rotsystem och upptar  all näring som krävs genom bladytan. Det  medför att förorenade luftpartiklar fi ltreras  och  tas  upp  i  växterna.  Som  en  stor  fördel har det visat sig att mossorna även  kan bryta ner och oskadliggöra de skadliga partiklarna. reflekterar värme I storstäder kan temperaturen vara högre  än vad temperaturen är i stadens omedelbara  omgivning.  Detta  fenomen,  som  kallas Urban Heat Island, uppkommer när  bebyggelse  gör  att  vatten  inte  kan  infi ltrera  marken  vilket  medför  att  den  blir  torr.  Till  skillnad  mot  asfaltsbelagda  ytor  som  absorberar  värmen  så  refl ekterar  grönytor  sol  i  större  utsträckning  och  innehåller  vatten  som  förångas  och  därmed kräver energi, vilket därför minskar  värmeupptagningen. I och med att temperaturen ökar i städerna blir kylbehovet större. Det leder i sin  tur  till  en  högre  elkonsumtion.  Detta  är  alltså något som gröna tak kan motverka. Gröna tak har en god isolerande egenskap  vilket  minskar  energikostnaden.  Jordlagret och växterna kan förutom att  isolera också absorbera ljud vilket är speciellt bra i städer där ljud från till exempel  trafi k annars kan vara ett problem. enklare konstruktion Utifrån  dessa  miljömässiga  fördelar  är  10

Skiss över uppbyggnaden av ett grönt tak. Nerifrån: Underliggande tak, tätskikt, rotgenomträngningsskydd, dränerande eller vattenhållande lager, filtreringsduk, jordlager, och överst växter.Skiss:MajaBjörnberg ochNicoleKrystek

som sagt det intensiva taket det bästa alternativet.  Om man dock vill göra ett miljömässigt  val av takbeklädnad utan att behöva spendera extra tid och pengar kan ett enklare  sedumtak  vara  ett  alternativ.  Det  har  samma fördelar men inte riktigt i samma  utsträckning. Priset blir lägre eftersom konstruktionen blir enklare och tid sparas genom att  taket i princip sköter sig helt självt. I och  med att konstruktionen styr hurdant taket  blir är det därför vid ombyggnad lättast att  anlägga ett extensivt tak då det inte väger  mer än vanliga betongtakpannor.

skotta försiktigt Viktigt att tänka på med ett grönt tak är  att utföra tätskiktet på rätt sätt för att förhindra att fukt tar sig in i konstruktionen.  De extensiva taken ska inte beträdas för  mer än underhåll.  Eftersom gröna tak helst inte ska ha en  lutning på mer än 27 grader kan det bli  problem med att mycket snö stannar kvar  på taket, dock bör man vara mycket försiktig med skottning av taket då tätskiktet  lätt kan skadas. kan styra via bygglov För att fl er byggherrar ska välja ett grönt  alternativ  som  takbeklädnad  krävs  det  fl er kortsiktiga incitament än den positiva miljöpåverkan gröna tak ger i längden.  Kommuner har i viss mån möjlighet att  styra  utbredningen  av  gröna  tak  genom 

beviljandet av bygglov. I en artikel i tidningen Byggvärlden berättar Bengt-Erik  Karlberg, VD för Vegtech, att många kommuner  beviljar  en  större  byggrätt  om  byggnaden förses med grönt tak.  En byggrätt har ett kommersiellt värde  och en ökning av denna är ett starkt ekonomiskt incitament. Det kan göra det mer  motiverat  för  ett  företag  att  investera  i  gröna tak och ändå göra en vinst. I slutet av 1980-talet arbetade man in  begreppet  grönytefaktor  i  Tyskland,  en  lägsta gräns för andelen gröna ytor i ett  bestämt område, i Berlins byggnadsordning. Det kan vara en orsak till att gröna  tak är så mycket vanligare där. Grönytefaktor är något man börjat använda mer och mer i Sverige. 

kräver grönt på platta tak I Basel i Schweiz har detta tagits ett steg  längre, där fi nns en bestämmelse som säger att alla nya, platta tak måste vara gröna.  Detta  för  att  gynna  den  biologiska  mångfalden och erhålla en bättre stadsmiljö. Malmö kommun har tagit lärdom från  de tidigare nämnda europeiska städerna  och använde sig av kommunala styrmedel  i form av att tillämpa en grönytefaktor i  ett område i Västra Hamnen som kallas  Bo01. Där har varje tomt fått ett genomsnittligt  värde  mellan  noll  och  ett  som  avspeglar hur väl området är utrustat för  att  ta  hand  om  dagvatten,  både  genom  olika dagvattensystem och via växtlighet.  Grönska på marken har getts värdet ett  medan  hårdgjorda  ytor,  som  asfalt  och  takytor, fått värdet noll. Gröna tak har i  sammanhanget värdet 0,8 och det är det  högsta värdet efter grönska på marken. I  kvalitetsprogrammet för stadsdelen fastställdes det att grönytefaktorn skulle defi nieras i ett samarbete mellan stad och  byggherrar. Numera har Malmö stad ett samarbete  med Lunds kommun där de tillsammans  driver  något  som  kallas  Miljöbyggprogram Syd som vänder sig till byggherrar  som vill bygga på kommunal mark. Miljöprogram  Syd  ska  följas  vid  alla  sorters  nybyggnation och en följd av denna är att  företagen  redan  i  anbudsstadiet  redovisar  hur  stor  procentandel  gröna  tak  de  planerar för.  Entreprenörer som verkar inom området  för  Miljöprogram  Syd  har  tydligt  husbyggaren  nr 4 B   2012


märkt att det projekteras mer för gröna tak när det finns ett sådant krav. De har också märkt att det i Malmö finns en större vana av att göra det eftersom kommunala miljökrav funnits under en längre tid.

Rekommendation ger mager skörd I kommuner där gröna tak rekommenderas har ingen ökning skett medan många fler gröna tak har projekterats i kommuner med miljökrav. Städer och kommuner i Sverige börjar även se över sitt eget fastighetsbestånd för att själva föregå som goda exempel i att förvalta byggnader på ett hållbart sett. Förhoppningsvis följer fler dessa exempel. Det mest optimala gröna taket är i slutändan det som faktiskt blir av och byggs på riktigt. D Referenser:

Ringström, L. (2008) Gröna tak - en bygglösning som växer. Byggvärlden. 2 september. Sök på www.byggvarlden.se.­

nr 4   B   2012  husbyggaren

Ett sedumtak sköter sig nästan helt självt. Malmö kommun har använt kommunala styrmedel i form av en grönytefaktor i området Bo01 i Västra Hamnen. Foto: Veg Tech AB

11


FASADER En fastighet i Uppsala får sprickor i fasaden och på innerväggar som  en följd av flera stora entreprenader i närheten. Besiktningsprotokoll utpekar entreprenaden  av Uppsala resecentrum. Men ingen vill åtgärda skadorna.

Tvist om vilken entreprenad som skadade fastighet Av margot granvik , redaktör

B

ostadsrättsföreningen Verdandi i Uppsala är relativt liten, med 13 lägenheter. Föreningen finns i en fastighet centralt i Uppsala på Frodegatan. Strax intill ligger tågstationen och ett stort område där det sedan år 2005 genomförts flera stora entreprenader. Uppsala tågstation har fått ett rejält ansiktslyft och kallas nu för Uppsala resecentrum. Här har också ett nytt hotell uppförts, och kommunen har dragit vatten- och avloppsledningar. Kort sagt, den ena stora entreprenaden har avlöst den andra.

Sprickor i fasaden Det som hänt fastigheten är att fastighetens fasader och innerväggar har fått sprickor. – Den orsakssambandsutredning som kommunens ombud lät göra visade att det inte fanns något samband mellan skadorna på vårt hus och bygget av resecentrum. Vi tyckte att det verkade orimligt, förklarar Per Myrsten i brf Verdandi. – Därför bad vi konsulten KA Ekstedt att göra ytterligare en orsakssambandsutredning. Han har varit med länge i branschen och har mycket god kännedom om lokala förhållanden i Uppsala. – Vi vill ha ersättning för de skador som har uppkommit på vårt hus under tiden då resecentrum i Uppsala har byggts. Men kommunens ombud anser alltså att det ligger på oss att bevisa att det finns ett orsakssamband. Om vi lyckas med det kan vi få ersättning. – Att det finns flera byggherrar verkar vara ett problem, säger Per Myrsten. Troligen grundad direkt på mark Besiktningsman KA Ekstedt anlitades för att bedöma när skadorna uppstått, och att förklara till följd av vad. Hans utredning inleds med fastighetens historia: 12

Väggar och tak spricker. Men vem ska stå för kostnaderna? Foto: Brf Verdandi

1926–27 byggdes den aktuella fastigheten i Uppsala. Den består av tre våningar och vindsvåning, samt en källare. Bärande väggar är murade och bottenbjälklaget utgörs av betong. Grundläggningssättet är okänt. Det är dock sannolikt att byggnaden är grundlagd direkt i mark utan hjälp av pålar. Byggnaden har sedan den byggdes påverkats av sättningar. Enligt mätningar i så kallade enslinjer etcetera har man tolkat att byggnaden kan ha sjunkit cirka 30 cm mer i den norra delen än i den södra delen. Undergrunden utanför byggnaden utgörs överst av 1,2–1,7 meter fyllnadsmaterial ovanpå 2,5–6,5 meter siltig lera, som ligger ovanpå fast botten som troligast utgörs av morän/berg. Utanför tomtgränsen, på kommunal

mark, finns eller fanns ett antal träd som dessutom kan påverka eller har påverkat fastigheten och dess undergrund. I gatan utanför fastigheten finns kommunala ledningssystem som även tar hand om ytvatten från ett större område uppströms fastigheten. Grundvattentrycknivån inom närområdet är sedan mitten av 1980-talet varierande kring nivåer från +2,5 till +3,1.

Hade slutat sätta sig Den aktuella byggnaden är sedan den byggdes påverkad av sättningar. Storleksordningen för sättningarna är tolkade till 30 cm. Sättningshastigheten i lerjordar etcetera medför att dessa sättningar var färFortsättning s. 14 P

husbyggaren  nr 4   B    2012


P

digutbildade redan under 1940- och 50-talen, det vill säga 15–20 år efter uppförandet. Därefter har teoretiskt sett endast yttre påverkan i undergrunden medfört marginella sättningar i byggnaden fram till år 2005.

Reglerad återinfiltration Uppsala får sitt dricksvatten från åsen som sträcker sig genom Uppsalas centrala delar och det är åsens vattenföring som styr grundvattentrycknivån. Grundvattentrycknivån i Uppsala centrala delar är sedan 1960-talet reglerad genom återinfiltration uppströms staden. Infiltration av vatten till åsen sker i stort sett med samma mängd som uttaget till dricksvatten har. Flera stora byggen i närområdet Fasaden på brf Verdandis fastighet renoverades åren 1993–94. I december 2005 gjordes en förbesiktning som visade att det fanns sprickor i fasaden, men i begränsad omfattning. År 2005 startar stora bygginsatser i området intill fastigheten, när hela stationsområdet i Uppsala byggs om: – Centralgaraget byggs ut åren 2005– 2007. – En gång- och cykelpassage dras under järnvägsspåren strax söder om tågstationsbyggnaden åren 2007–2008. – Förutom detta har nya vatten- och avloppsledningar grävts ned i marken under 2006–2007. För dessa har även schakt i berg genom sprängningar utförts strax söder och väster om den aktuella byggnaden, samt i samband med generella arbeten inom järnvägsområdet. I samband med dessa tre stora entreprenader: bygget av garage, av passagen, och dragning av va-ledningar, har spontning, schaktning, pålning, sprängning och en sänkning av grundvattennivån, både med och utan återinfiltration till grundvatten, skett. Den avgörande frågan är vilken eller vilka av entreprenaderna som skadat fastigheten, samt varför skadorna uppkom.

Erosion gav sprickor KA Ekstedt konstaterar i sin utredning att det som orsakat skadorna i fastigheten är 14

En fastighet i Uppsala har skadats under åren som flera stora entreprenader utförts. Ska kommunen, som byggherre, stå för reparationerna? Foto: Brf Verdandi

omlagring och erosion av friktionsjordar under leran. En mindre påverkande orsak kan möjligen vara en belastningsökning på lerlagret i byggnadens nordvästra del på grund av en sänkning av grundvattentrycknivån. Sättningarna i marken är således indirekt eller direkt orsakade av att grundvattentrycket sänktes när vatten pumpades bort, samtidigt som pålning, spontning, sprängning och byggtrafik gett vibrationer i marken i närheten av fastigheten.

Vatten tog ”kittet” med sig Ekstedts utredning noterar att vattenuttaget under tiden för arbetet med centralgaraget tidvis var minst 40 liter per sekund enligt uppgifter från SGU. Uttaget bedöms som stort. Det blev snabba rörelser av grundvattnet ned till

pumpnivån. Den snabba rörelsen förstärktes dessutom av att berget inom området anses som mycket löst och att det har många sprickor. Det snabbt strömmande vattnet har transporterat bort finjordspartiklar från berget under fastigheten. Erosionen i de siltiga och sandiga friktionsjordslagren har efter en tid gett jordlagren under fastigheten ett skört ”jordskelett”. Ett dylikt skört jordskelett kollapsar lätt vid exempelvis vibrationer. Vibrationernas frekvens, acceleration och amplitud behöver inte ens vara onormalt höga. Redan låga nivåer kan utlösa en omlagring av ett skört jordmaterial.

Gungande effekt Vibrationer i mark vandrar från dess källa i en sinusformad våg och kan dessutom ge Fortsättning s. 16 P

FAKTA: Byggnaden uppfördes 1926–27. Fasaden renoverades 1993–94. Sannolikt inga sprickor i fasader efter fasadrenoveringen. I december 2005 genomfördes en förbesiktning av byggnaden. Det förekommer sprickor i fasaden, i begränsad omfattning. Mellan december 2005 och november 2007 byggs Centralgaraget av Peab. Spontning, schaktning, pålning, grundvattensänkning, återinfiltration till grundvatten i norra delen av centralgaraget. Mellan mars 2006 och augusti 2007 utförs vatten- och avloppsledningar av Skanska. Schaktning, sprängning söder och väster om aktuell byggnad. Mellan september 2007 och november 2008 byggs centralpassagen av Sveab.

Spontning, schaktning, pålning, grundvattensänkning utan återinfiltration. I februari 2008 sker en efterbesiktning av aktuell byggnad. Den visar ett ökat antal sprickor i fasader och innerväggar, vilket även noterats/verifierats av ansvarig besiktningsman. I april 2010 genomförs en förbesiktning av aktuell byggnad inför hotellbygget. Fasaderna har väsentligt fler sprickor än vid efterbesiktningen 2008. Åren 2010–2011 byggs hotell Radison Blu av Skanska. Spontning, schaktning, ingen grundvattensänkning via pumpning. I april 2011 görs en efterbesiktning av aktuell byggnad. Inga nya noterade fasad­ sprickor. Däremot finns noterade enstaka skador i lägenheter.

husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

15


P

en ”gungande” effekt när den till exempel träffar en byggnad. Det kan få en redan, av sättningar och/eller erosion, försvagad undergrund att brista. Även andra skador kan då uppstå såsom sprickor i väggar och senare även lutningar i golven som är anslutna till den bärande stommen. En uppåtriktad bergkontur kan även medföra en förstärkning av en annars harmlös vibration så att rörelsen blir förstärkt, det vill säga får en ”extra kraft”. Vibrationer kan ge direkta sättningsskador och då genom att lösare lagrad friktionsjord ”komprimeras” genom omlagring när den vibreras. Detta sätt används dagligen i samband med packning av byggnadsgrunder, vägar etcetera.

Sättningshastighet ökade Ekstedt bygger under sin utredning av orsakssamband genom att även analysera utförda precisionsavvägningar. Utredningen konstaterar att byggnadens sättningshastighet blev cirka fyra gånger högre under perioden 2006-02-22 till 2006-10-25 än för perioden 2006-10-25 till 2008-11-28. Det finns även en mätning 2009-11-12 som visar en betydligt lägre sättningshastighet än mätningarna under 2006. Ser klart samband Utredningens slutsats är att det var entreprenadarbeten som utfördes för resecentrum under perioden 2005-2010 som har skadat brf Verdandis byggnad. Detta baserat på de besiktningar som genomförts före och efter entreprenadarbetena. Ekstedt pekar på tydliga samband mellan skador och entreprenadarbeten för resecentrum: 1. Tiden för entreprenadarbetena i förhållande till konstaterade skador och sättningar sammanfaller. 2. Det var under denna tid som antalet sprickor ökade i fasader och invändiga lägenheter. 3. En kraftigt ökande sättningshastighet uppmättes under år 2006. Sättningshastigheten uppvisade en avtagande tendens under 2008/09. Beror inte på träden KA Ekstedts orsaksutredning avvisar den bedömning av orsakssammanhang som den tidigare utredningen som Uppsala 16

kommun lät utföra lyfte fram: att träd i fastighetens närhet orsakade sättningen i fastigheten, och därmed sprickorna. Ekstedt framhåller att träden funnits i byggnadens närhet under många år före entreprenaderna och (delvis) finns kvar, och att det därför är en annan påverkan än träden som orsakat skadorna. Det vill säga entreprenadarbetena för Uppsala resecentrum under åren 2006-2007.

Ingen påverkan av hotellbygge Utredningen konstaterar även att uppförandet av Hotell Radison blu inte påverkat den aktuella byggnaden i nämnvärd omfattning. I samband med hotellentreprenaden var schaktdjupet mindre och ingen grundvattensänkning utfördes. Grundvattentrycknivån var sannolikt återhämtad eftersom pumpningen var avslutad sedan något år tillbaka, varför vatten i de siltiga och sandiga jordarna som håller ihop jordkornen på ett ”starkare” sätt, åter finns. Även konstaterad sättningshastighet är lägre under de senaste mätperioderna. KA Ekstedt avfärdar även att skadorna på fastigheten skulle ha kunnat uppstå ”av sig själv”, utan menar att de är en direkt följd av entreprenadarbetena i området. Ställt utom allt tvivel Sammanfattningsvis konstaterar KA Ekstedt i sin slutsats i orsakssambandsutredningen att ”det är utom all tvivel att entreprenadarbetena har orsakat skador på den aktuella byggnaden”. Bedömningen är att de entreprenadarbeten som utfördes för resecentrum under perioden 2005-2010 har skadat den aktuella byggnaden, baserat på uppgifterna i de besiktningar som genomfördes före och efter entreprenadarbetena. Ligger hos försäkringsbolaget Uppsala kommun har tecknat avtal med Svenska Kommun försäkrings AB, SKFAB, i Gävle, som erbjuder försäkringar och försäkringskunnande till sina ägarkommuner och deras bolag. Bolaget ägs av runt tio svenska kommuner, däribland Uppsala. Det är Rune Herrgård på SKFAB som ska avgöra om brf Verdandi har skäl för sina skadeanspråk på Uppsala kommun,

och alltså om någon ersättning ska utgå eller inte. – Brf Verdandi gör gällande att Uppsala kommun, som byggherre för vissa av entreprenaderna i området, är skadeståndsskyldig för nämnda skador på fastigheten, förklarar han. – Det finns flera byggherrar i entreprenadområdet, samt ett antal olika entreprenörer som har utfört olika typer av byggnadsarbeten inklusive grundläggningsarbeten. SKFAB har, som försäkringsgivare för Uppsala kommun, ansvaret för att utreda om det föreligger ett ansvar för de delar som Uppsala kommun är byggherre för. – Nu pågår en utredning vad gäller ansvarsfrågan för Uppsala kommun. Vi har i en tidigare utredning baserat på ett tidigare utredningsmaterial avvisat brf Verdandis skadeståndskrav, vilket bostadsrättsföreningen har begärt att SKFAB ska ompröva. – Senast när jag träffade bostadsrättsföreningen och deras byggkonsult KA Ekstedt, i början av april 2012, enades vi om att föreningens byggkonsult kommer att klargöra sina synpunkter samt komplettera sin utredning. Därefter kommer SKFAB och våra sakkunniga att analysera allt material i utredning. När SKFAB tagit del av Ekstedts kompletterande utredning (som denna artikel i tidningen Husbyggaren tagit del av och som ingår i underlaget för artikeln), kommer SKFAB att analysera allt material inklusive Ekstedts material. – Därefter kommer SKFAB meddela sin slutliga ställningstagande i skadeståndsfrågan, säger Rune Herrgård. D

FAKTA: Sättningar i mark uppstår när vattnet i en lera minskar eller när friktionsjord – sand/ grus etcetera – omlagras till fastare lagringstäthet och/eller att finjordspartiklar eroderas bort genom ökad vattenströmning etcetera. I kohesionsjord (lera) kan vatten avgå om belastningen på leran överstiger dess förkonsolidering – tidigare maximal belastning, temperaturhöjning så att vattenånga avgår ur materialet, eller att vegetation, som större träd, ”suger” ut vatten vid torra tidsperioder. I friktionsjord kan ökad lagringstäthet/ omlagring uppstå i samband med vibrationer och därmed uppstår senare en sjunkning av markytan.

husbyggaren  nr 4   B    2012


TAK & FASADER Vill man ha en estetiskt och tekniskt god integrering av ett sol­ energisystem på tak och fasader krävs det en ny strategi hos aktörer redan i design- och bygg­ processen. Danska arkitekter har exempelvis stor nytta av simuleringsprogram.

Solsystem bör integreras redan i designprocessen

D

e flesta människor är medvetna om att vår byggda miljö använder energi. Det är där vi främst bor, arbetar och tillbringar vår fritid. På grund av klimatförändringar och utarmning av fossila bränslen i framtiden måste vi börja tänka på vår byggda miljö som en möjlighet att producera energi. Det europeiska direktivet om byggnaders energiprestanda: Directive on the Energy Performance of Buildings, anger att vi ska bygga näranollenergibyggnader från och med år 2020, en term som anger att energianvändningen i våra byggnader måste minskas drastiskt i framtiden, liksom att man behöver producera lokal förnyelsebar energi.

Blir allt billigare Solenergi har en stor potential som en förnybar energikälla även i de nordeuropeiska länderna. Den årliga solinstrålningen i södra Sverige på en kvadratmeter yta är cirka 1 000 kilowattimmar och kan omvandlas till 150 kilowattimmar el med solceller eller 400 kilowattimmar värme med solfångare under rätta förhållanden. Användningen av solpaneler har inte helt anammats i de skandinaviska länderna medan implementeringen av solteknik i andra delar av Europa har skjutit i höjden. Kostnaderna för solceller har sjunkit med hälften jämfört med år 2008 och i bland annat Tyskland och Italien kommer det snart att vara lika dyrt, eller billigt, att tillverka sin egen energi, som det är att köpa energin. Den svenska energimarknaden och regelverket verkar röra sig långsamt mot en implementering av lagar som skulle göra det mer lönsamt för fastighetsutvecklare och fastighetsägare att ha en egen solenergiproduktion, exempelvis genom att ge 18

feed-in tariffer om solenergi levereras till elnätet. Än så länge har dock de ekonomiska förutsättningarna inte varit fördelaktiga i Sverige.

Prioriterar olika Den nuvarande fokuseringen på nära­­ nollenergihus kräver också en ny strategi för alla aktörer i design- och byggprocessen. Redan från början i designprocessen tar man viktiga beslut som påverkar alla delar av byggnaden, inklusive tak och fasader, vilket även påverkar solenergipotentialen. För att få mer information om deras designprocesser intervjuades arkitekter och stadsplanerare i Danmark, Norge och Sverige under år 2011. Resultatet visade att de upplevde att de behövde få mer teknisk kunskap för att förstå hur framtida byggnader skulle utformas tillsammans med tekniska system. Många arkitekter hade arbetat tillsammans med ingenjörer för att ta rätt beslut om solenergi i designprocessen. I vissa fall var externa ingenjörer inblandade, ibland hade arkitektkontor sina egna ingenjörer. Arkitekterna tyckte att samarbetet mellan ingenjörer och arkitekter var viktigt men ibland upplevdes det som svårt eftersom ingenjörer hade andra prioriteringar i designprocessen. Bra med simuleringsprogram Simuleringsprogram kan vara till stor hjälp när man ska jämföra designalternativ med varandra. De intervjuade personerna i Sverige använde knappt sådana program själva. I Danmark använde arkitekterna simuleringsprogram för att spara tid och pengar, trots att de kräver mer avancerade kunskaper.

FÖRFATTAREN

Av jouri kanters , arkitekt, Lunds tekniska högskola

Jouri Kanters är arkitekt och forskar på implementering av solenergi i byggnader vid Lunds tekniska högskola. Tyngdpunkten ligger på designprocessen och hur olika aktörer arbetar tillsammans för att integrera solenergi på ett estetiskt tilltalande sätt.

I många fall där byggnader hade solenergisystem var det kunden som prioriterat detta under designprocessen. I andra fall hade arkitekter tryckt på för att integrera solenergisystem men inte lyckats på grund av kundens ovilja att överväga kostnader och fördelar.

Internationellt projekt Hur kan vi då förbättra integrationen av solenergi i arkitekturen? Den frågan var den främsta orsaken för att skapa projektet Task 41: solenergi och arkitektur av IEA; the International Energy Agency, Solar Heating and Cooling Programme. Projektet samlar forskare och arkitekter från 14 olika länder, däribland Sverige. Viktigt i detta internationella samarbete har varit att arbeta på flera fronter. En grupp har fokuserat på nya, innovativa produkter, vilket skulle göra det lättare för arkitekterna att välja de produkter som passar deras projekt bäst. En annan grupp har fokuserat på datorprogram och metoder som skulle göra designprocessen enklare för arkitekter, Fortsättning s. 20 P

husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

19


I Vattenriket ger solceller el, och fungerar samtidigt som skydd för regn på terrassen. Foto: Åke E:son Lindman

P

medan en tredje grupp arbetat med insamlingen av fallstudier av byggnader som tydligt visar en arkitektoniskt lyckad integration av solenergisystem. Task 41 är snart slutfört och kommer att resultera i webbsidor som presenterar mycket information om produkter och byggnader med en bra integration av solenergi, samt riktlinjer för arkitekter och produktutvecklare.

Kräver planering Effekten av solenergisystem på byggnaders tak och fasader är stor. Solceller är synliga på byggnaden eftersom deras struktur, färg och storlek skiljer sig från vanliga byggmaterial. För närvarande monteras solenergisystem ofta utanpå taket och fasaderna i stället för att integreras, vilket kan leda till oönskade och ointressanta lösningar. En estetiskt och tekniskt god integrering av solsystem på tak och fasader kan kräva lite mer planering och tänkande under designprocessen men slutresultatet blir en bättre integration som kostar mindre än att lägga till solpaneler ovanpå taket eftersom man kan ersätta andra byggmaterial. Beklädda fasader Även om solenergisystem inte ofta används i Sverige, finns det några intres20

I ett hus i Trosa producerar solpaneler värme och el, och fungerar som solskydd. Foto: Ekologiska byggvaruhuset

santa exempel av byggnader där aktiv solenergi har integrerats i byggnadens arkitektur. I One Tonne Life-projektet, ritat av Wingårdh arkitektkontor, med handläggande arkitekt Martina Wahlgren, är både södra taket och fasaderna beklädda

med solenergisystem för att producera värme och el. Solenergisystemet fungerar både som fasadmaterial och som energiproducerande system. I ett hus i Trosa, ritat av Anna Webjörn, producerar solpanelerna både värme och Fortsättning s. 22 P

husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

21


son, White arkitektkontor, producerar solcellerna el och fungerar som skydd för regn på terrassen.

I One Tonne Life-projektet är tak och fasader beklädda med solenergisystem och producerar värme och el. Foto: Åke E:son Lindman

P

el. Här blockerar solpanelerna stark solstrålning under sommaren för att förhindra övertemperaturer som skulle kunna

22

inträffa på grund av det välisolerade klimatskalet. I Vattenriket, ritat av Fredrik Petters-

Källa till inspiration De internationella och nationella exemplen på estetiskt intressanta integrerade solsystem kan vara en inspirationskälla för båda arkitekter och kunder. Det är viktigt att alla aktörer i designprocessen är inblandade för att integrera solenergi i arkitekturen: • kunden – för att göra det ekonomiskt möjligt, • ingenjörerna – för att göra det tekniskt möjligt, • kommunen – för att göra det juridiskt möjligt, och • arkitekter – för att göra det till en attraktiv, funktionell byggnad. D Fotnot:

Resultaten från Task 41 finns på www.iea-shc.org/task41.

husbyggaren  nr 4   B    2012


FASADER När 200 av 600 lägenheter rustats upp klagade de boende över kalldrag.  Klimatskalet läcksöktes och visade att problemet låg i själva konstruktionen. Renoveringen gjorde halt och expertis togs in för att ta fram effektivare åtgärder.

Läckande klimatskal krävde effektivare åtgärder

N

är det finns ett underhållseller renoveringsbehov för tak, fönster, fasad eller ventilation kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att göra en grundläggande analys av fastigheten innan någon åtgärd genomförs. Genom att provtrycka, termografera, fuktmäta och sedan använda de uppmätta värdena i ett beräkningsprogram, som VIP-Energy eller IDA ICE, kan utvecklingspotentialen för fastigheten på allvar diskuteras. I nyproduktion sker detta regelmässigt, medan det för renoveringsprojekt endast förekommer i undantagsfall. I denna artikel ska vi presentera ett antal goda exempel där teorierna visar sig fungera även i praktiken.

Nya balkonger monterades Under år 2008 projekterades en omfattande upprustning av cirka 600 lägenheter byggda omkring år 1970 i Västerhaninge. Husen är i två till fyra plan där stommen är platsgjuten av betong medan fasaderna har stående lättbetongplank och utfackningsväggar med träreglar vid balkongpartierna. Några fastigheter har platta på mark medan andra har källare. Genom tilläggsisolering med 100 mm respektive 150 mm EPS och tunnputs, kompletterande utfackning med isolering vid balkongpartier, fönsterbyte från tvåglas till treglas med U=1,1 W/m2K, lösull på vindarna och justering av ventilation och uppvärmningssystem, visade de teoretiska beräkningarna att energibehovet skulle minska från drygt 190 kWh/kvm år till drygt 100 kWh/kvm år. Åtgärderna utfördes omsorgsfullt. Köldbryggor såsom indragna balkonger med tillhörande balkongskärmar kapa24

des av i fasadlivet samtidigt som vardagsrummets yta utökades med den kvarvarande balkongen som därmed blev uppvärmd bostadsyta. Nya balkonger med köldbryggebrytande infästningar monterades med pelare i framkant.

Kallt drag vintertid Under åren 2009 och 2010 renoverades cirka 200 lägenheter på detta sätt. Problemet var bara att i vissa lägenheter var det riktigt kallt eftersom det vid golvlister, taklister, runt fönster och mot ytterväggar drog kallt under vintern. För att tillgodose hyresgästernas komfortbehov justerades framledningstemperaturen till radiatorerna upp vilket resulterade i att vissa lägenheter hade övervärme som de ventilerade bort genom att öppna fönster, medan andra fortfarande hade låga temperaturer inomhus trots fullt öppna termostater i radiatorerna. De inblandade parterna i byggprojektet enades i detta läge om att tillkalla en oberoende expert på klimatskal för att försöka hitta orsaker och ta fram åtgärdsförslag för de resterande 400 lägenheterna. Helt trapphus provtrycktes Under vintern 2010/2011 utfördes en omfattande inventering av området där fokus lades på de kvarvarande fastigheterna som stod i tur för renoveringen. Genom att läcksöka klimatskalet kunde ett antal avgörande faktorer för värme-, fukt- och komfortproblematiken kartläggas. Med en kraftig provtryckningsutrustning kunde hela trapphus med upp till nio lägenheter undersökas i ett svep. Tiden på plats och störningen för hyresgästerna kunde på så sätt hållas så låg

FÖRFATTAREN

Av per karnehed , Karnehed Design & Construction AB

Per Karnehed är civilingenjör vägoch vatten, Chalmers. Idag driver han en egen konsultfirma med inriktning på energieffektivitet, fuktsäkerhet och tester av klimatskal.

som möjligt, samtidigt som generella brister kunde registreras relativt snabbt.

Förståelse fanns Sedan vidtog ett svårare jobb, nämligen att omvandla de teoretiska kunskaperna gällande U-värden, köldbryggor, lufttäthet och fuktsäkerhet till användbara instruktioner för hantverkarna. Eftersom projektet var mitt uppe i produktion och alla kostnader redan var budgeterade var det ett delikat problem att hitta produktionsmetoder och arbetssätt som var kostnadseffektiva. Men alla inblandade parter hade även insett att resultatet från den första etappen med 200 lägenheter inte var något som kunde upprepas i de kvarvarande 400 lägenheterna. Därför fanns engagemanget och förståelsen för de föreslagna lösningarna när de presenterades. Teoretiska beräkningar Teoretiska beräkningar för diffusion av vattenånga och transport av värme, Uvärden, förutsätter att den betraktade konstruktionsdelen är lufttät. Lufttätheten benämns ofta som konvektionsspärr. Sedan drygt 40 år har i Sverige den inFortsättning s. 26 P

husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

25


Låghusen i Västerhaninge. Foto: Per Karnehed

P

vändiga plastfolien betraktats som typlösning för att bygga diffusions- och konvektionstätt. PE-folien hamnar då på den varma sidan i konstruktionen när vi bygger bostäder som har en genomsnittlig inomhustemperatur på 20–22 grader Celsius. Av bara farten hamnar då även konvektionsspärren på samma ställe. Detta fungerar och är helt korrekt byggnadstekniskt. Om ångspärren täcker 99 procent av ytan, kommer den att bromsa 99 procent av fukttransporten. Bristen på en (1) procent brukar i regel inte medföra några problem betraktat som ren diffusion av vattenånga. Däremot blir dessa en (1) procent hål i klimatskalet ofta ett problem ur konvektionssynpunkt, eftersom tryckskillnaden mellan inomhus- och utomhusklimat under den kalla årstiden är betydande. Och konvektion är en masstransportör av fukt i en konstruktion. När varm och fuktig luft läcker ut i klimatskalet kan vattenångan kondensera på kalla delar och på kort tid kan denna fukt orsaka skador i konstruktionen.

Undertryck i lägenheter Vanligtvis är ventilationssystem i Sverige inställda för att ge 5–10 Pa undertryck i lägenheterna. Undertrycket motiveras med att vi inte vill riskera att fuktig luft trycks ut i konstruktionen. Detta synsätt gör däremot att utomhusluft ofrivilligt läcker in genom otäta byggnadsdelar och filtreras genom byggmaterialet. Det kan vara intressant att fundera hur stor del av inomhusluften som vi andas in som faktiskt filtreras genom isoleringen i klimatskalet. 26

Tornhusen i Västerhaninge. Foto: Per Karnehed

Under uppvärmningssäsongen kommer därför kall utomhusluft att sugas in genom sprickor, glipor och otätheter i klimatskalet. Blåser det en medelvind på 4 m/s uppstår ett tryck på fastighetens lovartssida om +10 Pa vilket gör att ännu mer kall luft trycks in genom otätheterna. På läsidan läcker samtidigt varm, fuktig luft ut genom konstruktionen eftersom suget utomhus beroende på vinden uppgår till -10 Pa. Vid kraftigare byar ökar krafterna kvadratiskt och vid 9 m/s är trycket orsakat av vinden 50 Pa respektive -50 Pa, det vill säga samma som normalt används vid provtryckning av fastigheter.

Problem med konstruktionen I fallet med Akelius fastigheter byttes fönstren ut och de nya flyttades ut cirka 100 mm för att behålla det ursprungliga smygdjupet på fasadens utsida. Även köldbryggorna minskar när föns-

Färdig otät innersmyg. Foto: Per Karnehed

terkarmens anliggningsyta mot lättbetongen minskar. Infästningen av fönstren skedde därför med stålvinklar och hålband utanpå den gamla fasaden. Under fasadrenoveringen tätades sprickor och skarvar i lättbetongplanken med mjukfog innan cellplastisoleringen helklistrades mot fasaden. Fogskum, isoleringsdrev, fogband, svällister och andra hjälpmedel användes i stor omfattning redan under originalrenoveringen. Vid den första inventeringen kunde vi däremot konstatera att klimatskalets lufttäthet var bristfällig trots alla hjälpmedel och att ett omvälvande angreppssätt behövdes. Det var inte små detaljer i montering eller handhavandet som var orsaken utan ett konstruktionsproblem som projektörer och fastighetsägare inte hade kalkylerat med.

Erfarenhet av plusenergihus Under år 2009 genomfördes ett pilotprojekt i Linköping, Finnängen, med att omvandla ett ordinärt enfamiljshus, ett enplans Myresjöhus från år 1976 med källare, boyta 90 + 90 kvm, till ett plusenergihus. Under projektet tillkom även ett åttakantigt vardagsrum/uppehållsrum med ny entré på drygt 50 kvm. Uppvärmningsbehovet för fastigheten var 30 000 kWh/år, tappvarmvatten 5  000 kWh/år och hushållsel inklusive fastighetsel cirka 6 000 kWh/år. Eftersom varken diffusionsskyddet eller konvektionsspärren i form av en plastfolie på insidan var tät, användes ett lufttätt, diffusionsöppet stomskydd på utsidan av den befintliga stommen samt ovansidan på takets äldre utsida för att Fortsättning s. 28 P

husbyggaren  nr 4   B    2012


Fönster invändigt med fogskum.

Fönster utvändigt med fogskum. Foto: Per Karnehed

Foto: Per Karnehed

P

sänka luftläckaget i klimatskalet från 3,00 l/s m2 till 0,15 l/s m2 @50Pa. Efter att ha kontrollerat lufttätheten med provtryckning enligt EN-13829 med tillhörande läcksökning, tilläggsisolerades huset med 300 mm EPS λ=0,031 W/ mK under mark och ovanpå takstolarna samt 250 mm på fasaden.

Levererar överskottsel Genom en sinnrik ackumulatortank kopplad till en värmepump (COP 4,5) med markslinga, ett roterande FTX-agg­ regat, 15 kvm solvärme och 70 kvm solkraft på taket, har energibehovet sjunkit till 7 500 kWh/år inklusive hushållsel medan elproduktionen uppgår till 9 000 kWh per år. Huset har under år 2011 levererat ett överskott på 1 500 kWh i form av elektricitet som den lokala leverantören Utsikt köper. Fastigheten ges månadsnettodebitering som i praktiken tar bort behovet av att ha en egen batteribank för att utjämna dygnsvariationen i elkonsumtion och elproduktion. Elsystemet gynnas eftersom ett högre elbehov föreligger dagtid då solen lyser samtidigt som värdet på solelen för kunden blir cirka 1,4 kronor per kWh när elpris, energiskatt, nätavgift och moms räknas in. Förbrukning och prestanda motsvarar de teoretiska beräkningar som utfördes innan projektstart och fastigheten är Sveriges andra plusenergihus efter Karin Adalberths egna Villa Åkarp, och det nordligaste, samt det första plusenergihuset i Sverige som skapats genom en energirenovering. Projektet erhöll även ett miljöpris 2010 av Bixia som stödjer småskalig elproduk28

tion. I artikeln ”Äldre hus blir energisnåla med välkända åtgärder” i Husbyggaren nr 5 2010 beskrivs tankarna i projektet och utförandet under byggskedet.

Simuleringsprogram ger värden Metoderna som användes för Finnängen har använts i Nordamerika för att fuktskydda träregelstommar sedan år 2001. Omfattande tester på klimatskal med fönster, genomföringar och anslutningsdetaljer utfördes även på SP i Borås, i Trondheim hos Sintef samt i laboratorier i Tyskland åren 2007–2011. Fokus hos dessa tester låg inte på lufttäthet, men lufttäthet visade sig vara nyckeln till att få vädertäta och fuktsäkra konstruktioner. Beräkningsprogrammet Wufi har även det sitt ursprung i Nordamerika där Oak Ridge National Lab saknade ett verktyg för att göra dynamiska fuktberäkningar i väggkonstruktioner under 1990-talet. Uppdraget att ta fram ett beräkningsverktyg gavs därför till Fraunhofer Institut i Tyskland som utan att riktigt förstå til�-

Invändiga sprickor. Foto: Per Karnehed

lämpningsområdet löste de matematiska formler som amerikanarna inte fick till. Resultatet blev Wufi, som nu finns i sin 5:e upplaga samt även i tredimensionell form där hela fastigheter kan simuleras. Detta starka simuleringsprogram gör att värme och fukt kan beräknas i konstruktioner baserat på en mängd parametrar. Simuleringen sker sedan under till exempel en femårsperiod där byggnadens geografiska läge samt exponering mot sol, väder och vind beräknas i tidssteg om till exempel en timme. Beräkningarna har naturligtvis sina begränsningar, men många uppföljningar av både konkreta objekt samt klimattester i fält har visat att om indata är korrekt så stämmer beräkningarna med de värden som kan mätas i konstruktionerna efter flera års uppföljning.

Uppskalning av lufttätning Resultatet för Finnängen i Linköping visade att en lufttätning av klimatskalet på utsidan av den befintliga stommen faktiskt fungerar även i praktiken. Laboratorietester visar att tekniken med vädertätning av stommens utsida fungerar över tid i kombination med trä­ regelstomme, fönster, genomföringar, infästningar och andra vanliga detaljer som visat sig svåra att i praktiken få lufttäta eller fuktsäkra. Beräkningar i Wufi visar även att konstruktioner kan simuleras med avseende på fukt- och värmetransport. Dessa tre faktorer var avgörande för att våga skala upp utförandet till Akelius fastigheter i Västerhaninge och tillämpa erfarenheterna utifrån de förutsättningar som fanns på bygget. husbyggaren  nr 4   B    2012


Då projektet var en delad entreprenad med flera inblandade aktörer blev det viktigt att dra gränser men även att samarbeta på ett smidigt sätt. Eftersom budgeten för projektet redan var uppställd, valdes att försöka genomföra partiella åtgärder på fasadens och takets utsida där de största bristerna kunde detekteras vid den första inventeringen.

IR golvsockel.

IR takvinkel.

terna orsakades inte av hål rakt genom konstruktionen utan trycket byggdes upp inuti hela väggen. Det faktum som blev uppenbart var att lufttätheten i den befintliga konstruktionen utgjordes av den invändiga tapeten. Varken utvändig puts, cellplastisolering, heltäckande klisterbruk, mjukfogning av skarvarna mellan lättbetongplanken eller en invändig mjukfogning av fönsterkarmen mot lättbetongen var tillräckligt för att få konstruktionen lufttät. Under ett par veckors tid utarbetades ett komplett åtgärdspaket för fastighe-

Tapeten höll emot Ursprunget till det kalldrag som många av hyresgästerna upplevde i de renoverade lägenheterna spårades till utvändiga bjälklagskanter, utvändiga skarvar i lättbetong-

planken, fönsteranslutningar, sockelanslutningar, anslutning av utfackningsvägg samt konstruktionens anslutning mot det översta betongbjälklaget vid takfot. Det mest förvånande för de inblandade parterna var att lättbetongväggen transporterade luft inne i väggarna så långt bort från de ursprungliga otätheterna som den faktiskt gjorde. Kalldraget i de renoverade lägenhe-

Komplettering i stomme. Foto: Per Karnehed

Lufttätning av lättbetongskarvar. Foto: Per Karnehed

Lufttätning utvändigt av takfot.

Robust fästblock för fönsterbleck.

Foto: Per Karnehed

Foto: Per Karnehed

nr 4   B   2012  husbyggaren

Fortsättning s. 30 P

Ny balkongvägg. Foto: Per Karnehed

29


Spricka under fönster. Foto: Per Karnehed

P

Takanslutning original. Foto: Per Karnehed

ternas klimatskal. Sedan startades entreprenaden om och täta kontroller på arbetsplats utfördes där små justeringar diskuterades och tillämpades direkt i produktion. Handlingarna som togs fram utmynnade i instruktiva bilder och enkla skisser.

Klimatskalet håller tätt Dessa åtgärder har under år 2011 genomförts på drygt 15 huskroppar med totalt 200 lägenheter i området. Vid efterföljande provtryckning och läcksökning kunde det konstateras att klimatskalet har blivit mycket lufttätt. Beroende på vilken area som det uppmätta luftläckaget fördelas på samt hur noggrant tilluftsventiler och luftkanaler tätas, fås lite olika värden på lufttätheten. Klimatskalet duger nu som bas för ett passivhus, det vill säga byggnaderna har ett luftläckage understigande 0,3 l/s kvm omslutande klimatskal vid 50Pa tryck­ skillnad. I stort sett allt kalldrag vid fönster, golv- och takvinklar har upphört. I en trappuppgång med tre våningsplan med totalt sex lägenheter uppmättes ett undertryck på 40 Pa beroende på att frånluftsfläkten inte ställts om till tryckstyrning utan lämnats kvar i sitt ursprungliga läge med ett flöde baserat på ett otätt klimatskal. De boende klagade på att den hyresgäst som öppnade spaltventilen i fönstret fick ett visslande ljud på köpet eftersom alla andra hade stängt sina tilluftsventiler! Ersatte fjärrvärme med bergvärme Både arbetsledning men framför allt hantverkarna som deltar i projektet har i många fall fått ett nytt förhållningssätt till betydelsen av olika moment. 30

Utvändig fönstertätning mot fasad. Foto: Per Karnehed

Att montera skivor, klämma plastfolien mellan reglar eller mjukfoga var för de flesta tillräckligt innan de fick se uppföljningen i projektet. Redan nu har de inblandade parterna utfört provtryckning och läckagesökning innan ombyggnader genomförs i andra projekt som de driver. Goda exempel sprids på så sätt vidare till fler personer. Akelius har för det aktuella projektet planerat att koppla bort sig från fjärrvärmenätet och ersätta detta med bergvärmepumpar. Den nu genomförda uppgraderingen av klimatskalet har varit en förutsättning för att minska effektbehovet och samtidigt kunna ge de boende den utlovade inomhustemperaturen.

Som en bieffekt av ett lufttätt klimatskal har klagomålen från de boende gällande kalldrag, ojämna temperaturer och liknande minskat i de lägenheter där klimatskalet lufttätats på utsidan under år 2011.

Lufttätning inifrån Just nu pågår en analys och utprovning för att hitta bäst metod för att åtgärda de första 200 lägenheterna där klimatskalet inte kan anses vara tillräckligt lufttätt och där de boende har komfortproblem. Eftersom mark, fasad och tak är nygjorda, försöker vi hitta långsiktiga metoder för att åtgärda lufttätheten från lägenheternas insida. Ett alternativ är att ersätta den invänFortsättning s. 32 P

husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

31


P

diga mjukfogen med en lufttätande tejp. Metoden har testats i samband med ett fönsterbyte i ett miljonprogramsområde år 2011 (se nästa artikel i detta nummer av Husbyggaren). Nio stycken av Akelius 200 lägenheter i Västerhaninge som renoverades i den första inte helt lyckade omgången, testas därför på olika sätt med lufttätning från insidan. En kombination med spackling i fönstersmygar med gipsputs, tejpning och komplettering av äldre utfackningsväggar vid balkongpartiet med ny PE-folie som ansluts helt lufttätt till befintliga innerväggar, golv och tak genomförs nu och en utvärdering pågår i skrivande stund. Lufttätheten i de åtgärdade lägenheterna har blivit märkbart bättre och Akelius har för avsikt att tillämpa dessa metoder för resterande 190 lägenheter i det aktuella området.

Lufttäthet avgörande Med de krav som ställs av politiker om att energibehovet för fastigheter kopplat till att koldioxidutsläppen ska minska, är energiförsörjningen av fastigheter en intressant fråga. Eftersom cirka 35–40 procent av samhällets hela energiproduktion levereras till just fastigheter finns här en förbättringspotential. Några av åtgärderna i klimatskalet som redovisas ovan har reducerat energibehovet med mellan 30–80 procent genom beprövad teknik. Det som har visat sig viktigt är att fokusera på lufttätheten och fuktsäkerheten. Sedan är det enklare att få ett fungerande klimatskal där de teoretiska beräkningarna för U-värden och diffusion verkligen stämmer. Plana solceller Taken på fastigheter utgör en utmärkt potential för solkraft. Med detta avses plana solpaneler som producerar elektricitet. Instrålningen i Sverige är faktiskt lika stor som för Tyskland och det är bara lutningen mot horisonten som behöver varieras för olika geografisk placering på tak i Sverige. Utspridningen över tid är där­emot olika. Solpaneler är vidare effektiva i diffust ljus, det vill säga när det är molnigt, och eftersom det regnar i snitt varannan vecka i Sverige blir de även självrengörande till skillnad mot om de placeras i Sahara. 32

Utvändig lufttätning mellan utfackning betong och lättbetong. Foto: Per Karnehed

Om en takyta mot söder med 45 graders lutning utnyttjas för 40 kvm solpaneler kommer cirka 5 000 kWh elektricitet att levereras under ett år i Östergötland. Maximal effekt fås redan i mars, då denna teknik gynnas av kyla, mest energi erhålls i maj-juni. Om en familj i villan köper 5 000 kWh hushållsel i normalfallet kommer anläggningen på taket att göra dem självförsörjande från februari till oktober. Under november, december och januari behövs däremot ett tillskott från nätleverantören. Årsnetto blir däremot noll, det vill säga hushållet och fastigheten blir självförsörjande på elektricitet. För att få ett ordentligt genomslag hos fastighetsägare behövs nettodebitering och helst årsnettodebitering. Detta är en rent politisk fråga eftersom tekniken som finns för elproduktion och matning till nätet är löst. En fastighet som genomgått en renovering av klimatskalet kan med solkraft bli helt självförsörjande på värme och elektricitet, inklusive hushållsel, om viljan finns. Fastigheten får ett utmärkt inomhusklimat, blir tyst och ombonat, klarar vinterstormar utan temperaturfall eller komfortproblem och är fuktsäker över tid.

Låga driftskostnader Lärdomen i dessa projekt har varit att det går att få energislukande byggnader att bli plusenergihus om viljan finns. Med ett långsiktigt ägande kan det vara en fördel att ta reda på fastighetens aktuella status. Det görs med provtryckning, läcksökning, fuktmätning och inventering av byggnaden och dess tekniska system. Därefter kan alternativa renoveringsprogram tas fram där det bästa alternativet är ett plusenergihus.

Utvändig lufttätning. Foto: Per Karnehed

Sedan görs kompromisser och aktiva val av byggherren som leder fram till beslut om de åtgärder som anses vara ekonomiskt försvarbara och tekniskt lämpliga för den aktuella fastigheten. I fallet solkraft ligger återbetalningstiden för en anläggning i bra läge just nu på cirka tio år och livslängden garanteras till 25+ år, men det finns exempel på anläggningar som är äldre än så som fungerat felfritt och utan degradering. Solkraft kombinerat med ett uppgraderat och kontrollerat klimatskal ger fastighetsägaren en robust, långlivad och kostnadseffektiv fastighet. Intäkterna är oftast givna på förhand, så det är i låga driftskostnader som en stor vinst finns att hämta. De boende uppskattar å sin sida sannolikt den höga boendekomforten som fås i passivhus och som bonus blir deras ekologiska avtryck betydligt lägre än innan renoveringen. D Fotnot:

För detaljerad information om pilot­ projektet i Finnängen, Linköping, se  www.ppam.se.

husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

33


FAsAderNärVäsbyhemrenoverade264lägenheteriettmiljonprograms­ områdetejpademaniställetförattanvändafogmassavidfönsterbyten.Detsparadetid ochminskadeläckagetordentligt,jämförtmedfogmassa.

tätningstejp minskade läckage från fönster

u

pplands Väsby är ett miljonprogramsområde  i  Upplands  Väsby  utanför  Stockholm.  I  samband med en renovering av  264 lägenheter år 2011 byttes också fönstren ut. I stället för fogmassa användes en  tejp. Innan  fönsterutbytet  testades  tejpen  ordentligt med provtryckning och termografering.

Bärande betongstomme Fastigheterna är  uppförda  runt  år  1974  med en bärande betongstomme i innerväggar, trapphus och gavelväggar.  Fasaderna består av en träregelstomme  som  är  monterad  längst  ut  på  betongbjälklaget. Insidan har en gipsskiva som  antagligen  har  en  diffusionsdämpande  beklädnad på baksidan.  Mellan reglarna är det monterat glasull  och  utanpå  reglarna  sitter  en  4–6  mm  eternitskiva.  Fasaderna  består  av  murat  fasadtegel, mexisten, med en 20–30 mm  luftspalt framför eternitskivan.  Vid balkonger fi nns en träpanel spikad  utanpå eternitskivan istället för fasadstenen.  Under  de  större  fönsterpartierna  i  exempelvis  vardagsrum,  är  teglet  ersatt  av en plåtbeklädnad under fönsterpartiet  ner till bjälklagskanten. Plåten är liksom  träpanelen monterad direkt utanpå eternitskivan. Uteluften  har  fritt  tillträde  mot  träregelväggen bakom plåten och teglet eftersom luftspalten är kontinuerlig framför eternitskivan. läckte längs golvlister Luftläckaget  var  tydligt  längs  golvlister,  som hade glipor mellan vägg och golvlist,  och glipor mellan listen och golvbeläggningen.  Det  förekom  även  kraftiga  luftfl öden  runt  fönsterkarmens  anslutning  till  in34

vändig tapet samt internt i fönstret mellan båge och karm.  Hammarbandets anslutning mot taket  var generellt sett bättre tätad än väggens  anslutning nere vid syllen.

mjukfog på insidan Först planerade man att åtgärda genom  att  montera  ner  plåtbeklädnaden  under  fönsterpartierna  och  komplettera  isoleringen  eller  utföra  ny  tätning  utifrån,  men  åtgärden  bedömdes  som  för  dålig.  Luftläckaget  skulle  obehindrat  fortsätta  bakom tegelfasaden även efter en sådan  åtgärd. I stället valde man att montera de nya  fönstren på ett sådant sätt att en framtida  fasadrenovering  kan  åtgärda  problemet  med bristande lufttäthet på ett effektivt  sätt. Monteringen  skulle  ske  med  bottningslist och mjukfog på insidan för att  det  skulle  bli  en  över  tiden  hållbar  och  beständig  diffusionsspärr  samt  ett  fullgott konvektionsskydd, det vill säga lufttätning. gjorde provtryckning Innan installationen av nya fönster gjordes en provtryckning som mätte luftläckage till 80 liter per sekund. Därefter mättes  skillnaden  mellan  att  täta  med  fogmassa eller med tejp. Med fogmassa minskade läckaget med  7 liter per sekund till 73 liter per sekund.  Med  tätningstejpen  minskade  läckaget  med  37  liter  per  sekund  till  43  liter  per  sekund. vill undvika fuktvandring Tommy Broberg från Bygg- och glasteknik ansvarade för fönsterbytena på Väsbyhem. –  Mitt  intresse  var  att  få  ett  så  tätt  montage som möjligt på insidan så att det 

FÖRFATTAREN

Av bo wikström , underhållsplanerare, Väsbyhem

Bo Wikström är för närvarande chef för besiktningsgruppen och ansvarig för planerat underhåll på Väsbyhem. Han är timmerman från YTH-Bygg i Haninge, och har fuktskador som specialitet. inte uppstår fuktvandring eller konvektion. –  Tidsåtgången  minskade  när  vi  gick  över till tejp. Den kräver inte samma rengöring som när man jobbar med fogmassa.  – Med fogmassa kunde vi inte heller få  till  en  bra  anslutning  mot  gipsskivans  kanter som var såriga och skrovliga efter  att de gamla fönstren lyfts bort. Mot träregeln fungerade det bra med fogmassa,  men eftersom gipsskivan inte sluter tätt  mot träregeln fortsatte luft att strömma  in  i  denna  lilla  glipa.  Med  tejpen  överbryggade vi den såriga kanten och kunde  ansluta lufttätheten från fönsterkarmen  till insidan av väggen. Väsbyhem ska renovera och byta fönster, med Tommy Broberg som ansvarig, i  ytterligare  286  lägenheter  under  våren  2012, och fortsätter med tejp i stället för  fogmassa. Den nya lufttätningen minskar risken  för att kall luft läcker in i lägenheten genom  det  yttre  klimatskalet.  Åtgärderna  höjer  komforten  för  hyresgästerna  och  leder  till  ett  lägre  energibehov  för  uppvärmningen av fastigheten. Väsbyhem har tagit principbeslut om att  invändig lufttätning ska utföras när någon  av följande åtgärder görs i lägenheten: husbyggaren  nr 4 B   2012


Inför renoveringen i ett miljonprogramområde i Upplands Väsby noterades kraftiga luftflöden runt fönsterkarmens anslutning till invändig tapet och internt i fönstret mellan båge och karm. Foto:PerKarnehed

möjlighet lämnas  för  tejpen,  eftersom  väggen, golvet och fönstret rör sig olika i  förhållande till varandra. Tejpen ska inte  sträckas  ut  vid  montaget,  utan  det  ska  vara mjuka, rundade kanter med fl exibilitet. När fönstret eller dörren justeras är  det en fördel om tejpen har ett fl exibelt  ryggmaterial  som  tar  upp  rörelser  utan  att klistret belastas och drar sönder tapeten eller lossnar från plastfolien. Går det hål på tejpen eller om tejpen  släpper  från  underlaget  kommer  hyresgästen  att  märka  att  kall  utomhusluft  strömmar in genom otätheten under vinterhalvåret.

split liner. Detta gör att montörerna kan  –  Friläggning av betonggolv och ny isoleta bort skyddsremsan från ena halvan åt  rad golvkonstruktion, typ GIHA-golv. gången  och  verkligen  trycka  fast  den  tio lägenheter provtrycktes –  Byte av plastmatta till linoleummatta. klistriga  ytan  underlaget.  –  Slipning av parkett. Under  projektets  gång  provtrycktes  toAB Väsbyhem Arbetsbeskrivning för lufttätning mot mot  yttervägg vid byte av Därefter  invändiga ytskikt Utgåva 2011-05-09 viks tejpen på plats och den andra skydds- talt tio stycken slumpmässigt utvalda lä–  Tapetsering i rum mot yttervägg. remsan tas bort och tejpen trycks fast mot  genheter och tätheten var i samtliga fall  skyddsremsa underlättar den  andra  ytan.  Detta  sätt  att  montera  lika  bra  som  för  provlägenheten.  Detta  1. Friläggning av betonggolv och nytt flytande spånskivegolv tejpen passar fönsterbyte på ett bra sätt. tyder  på  att en metoden  är  tillförlitlig  och  Erfarenheterna från renoveringen i Upp- När betonggolvet har frilagts, ska betongen jämnas av 50 mm in från yttervägg med fungerar i praktiken.  lands Väsby är att underlaget måste vara  cementbunden snabbhärdande avjämningsmassa Metoden att lufttäta fönsteranslutning  rent,  torrt  och  för  att  tejpen  ska  få  grannlaga jobb - Låtfast  avjämningsmassan härda med tejp har vad de inblandade parterna  fäste. Att  få  till  ett  bra  montage  kräver  nog- Använd 3M All Weather Flashing Tape 8067 i 100 mm bredd som lufttätning En  lufttätande  tejp  används  för  att  grannhet.  Luft  läcker  in  genom  mycket  vet inte utförts i denna omfattning tidi- Tejpa först hörnen i väggvinkel så att det blir en tät remsa utan att snitta eller dela tejpen täcka spalten, springan eller sprickan mot  små springor vilket gör att kvaliteten på  gare  i  Sverige.  Med  rätt  typ  av  tejp  kan  - Lufttätningen ska utföras 50 mm ut på anslutande innerväggar mot ytterväggen metoden vara både snabbare och säkrare  ytterväggen.  Tejpen  ska  fästas  minst  20  arbetet är viktigt. Därför är det viktigt att  Lufttätningen ska fästa minst 30 mm nere mot avjämningsmassan på betongplattan och mjukfogning.  sedan vikas Genom  att  än  traditionell  mm  på  befi ntlig  vägg-  eller  golvyta  och  tejpen kan läggas i fl   era lager där montöupp mot yttervägg så att minst 20 mm av tejpen fäster på väggen. ska  döljas  med  golvsockel,  fönsterfoder  rerna kan komplettera eventuella brister  kontinuerligt provtrycka de utförda job- Tejpen ska ha full vidhäftning mot får förekomma ben  har  Väsbyhem  fått  ett  kvitto  på  att  eller tapet när åtgärden har utförts.  eller underlaget otätheter  och med inga ett  luftblåsor nytt  lager eller tejp glipor den kvalitet man beställt för fönsterbytet  Tejpen  som  används  har  en  - Lägg nytt flytande golvdelad  utan attovanpå det första. skada lufttätningen skyddsremsa på klistersidan, en så kallad  montaget  måste  även  en  rörelse- även har levererats. D - Lägg på ny golvbeläggning utan Vid  att skada lufttätningen - Montera golvsockeln så att den döljer lufttätningen

Lufttätning mot yttervägg vid byte av invändiga ytskikt.Illustration:PerKarnehed

Befintlig yttervägg med isolering och invändig gipsskiva Golvsockel Lufttätning i form av tejp 3M AWFT 8067 100 mm

Träsyll Flytande spånskivegolv

Avjämningsmassa

nr 4 B 2012  husbyggaren 

Befintligt betonggolv

35


FASADER Både marknad och byggregler ställer krav på tvåstegstätade fasadsystem på  hus med regelstommar. I och med nya Hus AMA föreskrivs även ett ”särskilt vind- och fuktskydd” vid användning av dränerande och ventilerande isoleringsskiva på lättregelväggar.

Tvåstegstätat fasadsystem låter vattnet rinna bort

I

byggbranschen finns en gammal tradition att använda en kombination av vattentäta skikt och dränerande material för att säkerställa byggnadsdelar som är utsatta för fritt vatten. Det tydligaste exemplet är källarytterväggen där det täta skiktet kan bestå av en asfaltstrykning eller en Platon-matta och det dränerande skiktet av dräneringsgrus, makadam eller dränerande markskivor. Denna kombination av vattentäthet och dränering kan därför anses vara en beprövad lösning som, rätt utförd, fungerar väl under de mest krävande förutsättningar.

Vatten rinner rakt igenom Fasadsystemet StoTherm Vario D+ är uppbyggt på ovanstående sätt med en kombination av täta skikt och dränerande material. Förutom en hydrofob puts innehåller systemet en dränerande och isolerande fasadskiva samt ett vindtätt fuktskydd som appliceras direkt på vindskyddsskivan. Det blir därmed ett så kallat tvåstegstätat dränerande fasadsystem vars uppbyggnad och funktion överensstämmer i detalj med anvisningarna i SP:s rapport ”Putsade regelväggar” av Samuelsson och Jansson (2009). Den dränerande fasadskivan är tillverkad av runda EPS-kulor som limmats ihop på ett liknande sätt som dränerande markskivor. Det gör att skivan får en struktur som kan liknas vid en tallrik med ärtor, tömmer man på vatten så rinner det bara rakt igenom. Den dränerande fasadskivan har däremot ett kraftigare lim mellan kulorna och klarar därmed de krafter som kan uppstå hos ett fasadsystem på grund av vindsuget, med mera. Skyddar stommen I systemet ingår även ett så kallat stomskydd. Detta stomskydd består av speciella skarvtätningar för vinskyddsskivor, anslut36

ningar och genomföringar samt ett vätskebaserat membran som målas heltäckande över vinskyddsskivorna. Med en fullständig applicering av stomskyddet skapas ett enhetligt membran som hjälper till att skydda hela byggnaden. Membranet är helt luft- och vattentätt, samt diffusionsöppet (Z ≤ 20·103 s/m). Stomskyddet kan även användas som tillfälligt väderskydd för vindskyddsskivorna upp till tre månader av byggtiden. På så sätt skyddas stommen mot regn samtidigt som byggfukten kan torka ut, med samma typ av funktion som hos exempelvis Gore-Tex. En av de huvudsakliga funktionerna hos stomskyddet är alltså att skydda vindskyddsskivan mot uppfuktning av fritt rinnande vatten. En annan funktion är att skapa ett yttre vindskydd som gör huset helt lufttätt och därmed ger förutsättningen för tvåstegstätning av fasadsystemet, samt minskar risken för konvektionsskador i ytterväggens konstruktion. Se figur 1. Den dränerande fasadskivan klistras fast och därmed riskerar inte stomskyddet att punkteras av några mekaniska infästningar. Byggklistret som används för denna applicering är cementbaserat och har en draghållfasthet som är mycket högre änfasadskivan (> 12 ton/m2). Därför är det nästan alltid underlaget som är den svaga länken ifall något går sönder.

Sekundär fuktbarriär I mitten av 1990-talet hade stora delar av Nordamerika en liknande fuktdebatt som sedermera uppstod i Sverige. Problemen var i stort sett desamma i Nordamerika som i Sverige. Det vill säga att ytterväggar som konstruerats av skivor och träreglar fuktades upp av slagregn och sedan fick kraftiga fuktskador där de inte kunde torka ut.

FÖRFATTAREN

Av anders sjöberg, projektledare, Sto Scandinavia

Anders Sjöberg är konceptansvarig för fasader och interiöra system på Sto Scandinavia. Han är projektledare för utvecklingen inom tvåstegstätade fasadsystem och samordnar den externa forskningsverksamheten.

I Canada och norra delen av USA växte det då fram en konstruktionslösning med ”secondary moisture barrier” eller ”second wrapping”. Denna typ av sekundär fuktbarriär konstrueras normalt sett med antingen en polymerduk, typ Tyvek som viras och tejpas tätt kring huset, eller med ett vätskebaserat membran som målas på vindskyddsskivorna likt ett utvändigt våtrumssystem. Tillsammans med dräneringsspalter i eller bakom fasadisoleringen bildar detta en slags tvåstegstätning som ofta föreskrivs av de lokala byggnormerna i Nordamerika. I USA anges ofta lufttätheten för vätskebaserade stomskydd till omkring 0,001 L/m2·s. När systemen appliceras på en konstruktion tillsammans med väl utförda detaljer anges värdet för lufttätheten till 0,015-0,020 L/m2·s. Detta är siffror som är ungefär tio gånger lägre än de bästa värdena vi är vana vid från svenska provtryckningar.

Provtrycker två gånger Även i Norge finns en tradition av att bygga med lufttäta vindskydd, vanligast är Tyvek-duk med tejpade skarvar. Solvang og Handal Bjelland (2011) beskriver i sitt Fortsättning s. 38 P

husbyggaren  nr 4   B    2012


P

examensarbete att ”Vindsperren skal hindre anblåsning av isolasjon langs luftespalten og tette konstruksjonen mot luftlekkasjer”, samt att ”Den viktigste funksjonen til dampsperren er å gjøre konstruksjonen lufttett og diffusjonstett for å stoppe fuktig inneluft fra å nå ut i konstruksjonen, og for å hindre varmetap”. Dessa två skikt har alltså olika funktioner men tillsammans bildar de klimatskalets hela lufttätning. Se figur 2. Det förekommer att man i Norge provtrycker byggnaden två gånger. Den första gången när bara vindspärren är på plats, och den andra gången när både vindspärren och ångspärren är monterade. På grund av tillkommande genomföringar och anslutningar har det visat sig att lufttätheten i vissa fall kan försämras markant mellan de två mätningarna.

Lufttäta konstruktioner I samband med att fasadsystemet introducerades i Sverige så provades det omsorgsfullt på SP i Borås. Bland annat byggdes det upp en provvägg med måtten 3 x 3 meter. Väggen utsattes för tester enligt SS-EN 12865 ”Bestämning av ytterväggars täthet mot slagregn vid pulserande tryck upp t.o.m. 600 Pa, procedur A”. Se figur 3. Vid provningen fann teknikerna att plastfolien på insidan av väggen kunde avlägsnas för att bättre övervaka eventuella läckage. I rapporten skriver de sedan att plastfolien saknade betydelse för

Nya Hus AMA föreskriver ett särskilt vindoch fuktskydd för dränerande och ventilerande isoleringsskiva på lättregelväggar. Foto: Sto

lufttätheten eftersom hela tryckfallet i väggkonstruktionen togs över stomskyddet. I Sverige har fasadsystemet använts sedan år 2008 och har applicerats på ungefär 75 000 m2 fasad, i sammanlagt mer än hundra objekt. De första åren användes systemet främst för att säkerställa stommen på befintliga hus vid energiuppgradering. Genom att applicera det målningsbara stomskyddet på den ursprungliga konstruktionen får man en mycket bra lufttätning av alla genomföringar och detaljer samtidigt som den ursprungliga konstruktionen skyddades mot fukt. Till och med inne i ställplatsen kring kvarsittande fönster kan stomskyddet appliceras med rätt teknik.

Hus som genererar överskott En av de mer uppmärksammade energiuppgraderingarna skedde år 2010 i Linköping. Då renoverades ett Myresjöhus från år 1976 med träregelstomme och skaltegelmur, Kretz (2011). För att lufttäta huset stängde man först alla öppningarna till ventilationsspalten innanför

Figur 1. I en tvåstegstätad ventilerad vägg med skalmur råder samma lufttryck i ventilationsspalten som utanpå fasaden. Tryckskillnaden tas med vindskyddsskivan samt med den inre PE-folien. I en tvåstegstätad dränerad vägg med StoGuard tas hela tryckskillnaden med stomskyddet. Det uppstår därmed inga krafter som vill suga in slagregnet vid en spricka eller annan skada i konstruktionen. Skiss: Sto Scandinavia

38

skaltegelmuren och därefter putsades teglet slätt på utsidan. Se figur 4. Sedan applicerades Stos fasadssystem på hela huset, även på taket istället för takpapp på en tillbyggnad som gjordes. Avslutningsvis monterades ett limmat isolerat fasadsystem som förbättrade ytterväggens U-värde och tog bort alla köldbryggor. Idag är villan ett plusenergihus som med hjälp av solceller på taket genererar över 1 000 KWh mer än det förbrukar varje år.

Dränerande isolering För några år sedan utvecklades en ny teknik för tillverkning av dränerande isolerskivor i Sverige. Den nya tekniken gjorde det möjligt att använda ett bättre och starkare lim för att foga ihop EPS-kulorna. Draghållfastheten för fasadskivan som använder den nya tekniken är cirka 120 KN (12 ton/m2), vilket ska jämföras med 80 KN för normal cellplastisolering samt att dimensioneringskravet vid mekaniska infästningar av fasadsystem, exempelvis mineralull och tjockputs, endast är 1,2 KN. Limmet som används i fasadskivan är dessutom både hydrofoberande och brandskyddat, utan miljöskadliga ämnen. Detta innebär att dessa fasadskivor har goda egenskaper både vad gäller draghållfasthet och brandsäkerhet. Fasadskivorna är brandklassade enligt Euroclass E och är ”svårantändliga samt Fortsättning s. 40 P

Figur 2. Norge har en tradition av att använda både ”vindsperren” (blå linje) och ”dampsperren” (röd linje) för att skapa lufttäthet i byggnadens klimatskal. Skiss: Merethe Solvang og Anne Sofie Handal Bjelland, 2011

husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

39


Figur 3: Provvägg under täthetsprovningar för slagregn vid pulserande tryck (0-600 Pa), utfört på SP i Borås (2008). Hela tryckfallet togs över stomskyddet, vilket innebar att plastfolien på insidan av väggen kunde avlägsnas (delvis) eftersom den saknade betydelse. Foto: SP

P

självslocknande”. Det innebär i praktiken att fasadskivan bara brinner om man håller en låga mot den. Om lågan avlägsnas så brinner bara de EPS-kulor upp som redan är antända. Limmet runt kulorna fungerar som en brandvägg så att inga fler EPS-kulor kan fatta eld. Därmed slocknar fasadskivan av sig själv.

Leder vatten nedåt Fasadskivans horisontala skarvar är utformade med så kallade Interlock-kopplingar som har till funktion att leda vattnet utåt. Vid provningar på SP i Borås har den dränerande funktionen kontrollerats med hjälp av en fyra meter hög vägg. Det visade sig i de testerna att vatten som hälls in i mitten av en 80 mm tjock fasadskiva inte rinner in till vindskyddsskivan, utan håller sig i den yttre delen. Se figur 5. Förutom att fasadskivans porsystem är dränerande så har det även till uppgift att vara tryckutjämnande, det vill säga jämna ut vindtrycket mellan in- och utsidan av fasadens regnskydd (putsen) då det blåser. Utjämningen mellan det tryck som vinden skapar på fasaden och trycket i luften i fasadskivans porsystem sker genom öppningar i en hålad bottenlist. Bottenlisten sitter längst ner som en startramp för fasaden under den nedersta fasadskivan. Klarar höga brandkrav Stos fasadsystem har brandtestats enligt Fire 105 samt EN13823 ”Corner Test” och är godkänt för brandteknisk byggnadsklass BR1, utan begränsning på antal våningar. Eftersom Br1 är den tuffaste klassen så 40

innebär det att fasadsystemet är godkänt för alla typer av byggnader inklusive hotell, skolor och vårdbyggnader. Dessa byggnader har normalt sett högre brandkrav än normala bostäder och kontor eftersom det där vistas människor med mindre god lokalkännedom, eller som har små förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet. Fasadsystemet har även godkänts av lokala brandmyndigheter för energiuppgradering på byggnader där det bor kvar människor under renoveringen. Med cellplastisolering är detta oftast inte tillåtet eftersom de skivorna är lättantändliga och sitter oskyddade på fasaden en period innan putsen kommer på. Men med den dränerande fasadskivan ses detta inte som något problem eftersom den är svårantändlig och självslocknande. Fasadsystemets mekaniska egenskaper och beständighet är testade enligt europeiska normer och har EOTA-godkännande. Det kan enkelt uttryckt liknas vid ett ”typgodkännande” som är giltigt för alla länder i hela EU. Den dränerade fasadskivan ingår även i den första, och hittintills enda, ytterväggskonstruktion som blivit P-märkt av SP i Borås. D

Figur 4: StoGuard används för att trygga lufttätheten och den gamla konstruktionen vid renovering av ett Myresjöhus från år 1976. I dag är villan ett plusenergihus som med hjälp av solceller på taket genererar över 1 000 KWh mer än det förbrukar varje år. Foto: Andreas Molin

Fotnot:

Huset i Linköping kan följas på  www.ppam.se/blog. Referenser: Solvang M., og Handal Bjelland AS. (2011). Tett Bygg - Lufttetthet i norske nybygg. Universitetet for miljø- og biovitenskap. ÅS. Norge. Kretz M. (2011). Från miljonprogram till plusenergihus. Energi & Miljö. Nr 8, augusti 2011.

Figur 5. Den dränerande funktionen hos en fasadskiva har testats med färgat vatten. När fasaden öppnats ser man att vattnet dränerats rakt ner utan att sprida sig i sidled. Den snedskurna ”interlock-kopplingen” hos fasadskivan leder vattnet utåt i varje skivskarv. Foto: Anders Sjöberg

husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

41


GLAS Det är fortfarande ovanligt med glas i bärande konstruktioner. Bärförmågan hos  en glaspelare är relativt bra, men det finns risk för spröda brott. Ska användningen öka behövs eurokoder för hur bärande glaskonstruktioner ska dimensioneras.

Eurokoder behöver tas fram för bärande pelare i glas

G

las är ett unikt byggmaterial med egenskaper som inget annat material har. De mest utnyttjade egenskaperna hos glas är att släppa in ljus, kunna förmedla en kontakt mellan ute och inne och samtidigt ge ett skydd mot omgivningen. När glas används i byggnationer är det främst dessa egenskaper som är efterfrågade, men man använder också glasets förmåga att återspegla ljuset och omgivningen med reflektion.

Utveckla teknisk kunskap Användandet av glas i byggnationer har ökat sedan de första fönstren monterades på 1100-talet. Numer används glas alltmer med olika strukturella funktioner i byggnader, men det finns ett behov av att utveckla den tekniska kunskapen om bärande glaskonstruktioner och sprida den. De flesta av oss har en känsla av att vid belastning av glasdelar sker plötsliga brott och att materialet inte klarar av att bära stora laster. Med ökad kunskap om glasets bärande förmåga och utformningar som ger ett stabilt intryck skulle denna känsla gå att förändra och det skulle ge stora möjligheter att utveckla dagens arkitektur. Materialets egenskaper Några av glasets egenskaper är att det är ett beständigt material som kan motstå fukt och andra typer av angrepp. Det är ett känsligt material för temperaturförändringar och är därför inte det bästa materialet ur brandsynpunkt. Materialets strukturella egenskaper är att det är ett sprött material. Vid belastning till brott spricker det utan att plastiskt deformeras. Det betyder att materialet har en sämre förmåga att klara av punktlaster än till exempel stål 42

och aluminium, eftersom punktlaster inte kan omfördelas över en större yta genom plastisk deformation. Ojämnheter i ytan kan försämra glasets hållfasthet väsentligt. Framförallt för att ytan innehåller ett stort antal osynliga mikrosprickor och vid belastning kan någon av dessa bidra till brott. Detta gör det svårt att teoretiskt förutsäga glasets hållfasthet, den kan då istället bestämmas med statistiska metoder.

Innehåller en osäkerhetsfaktor Glasets hållfasthetsvärde är därför ingen materialkonstant utan betraktas som ett designvärde som innehåller en osäkerhetsfaktor. Ett vanligt förekommande designvärde för obehandlat sodaglas är 45 MPa i

FÖRFATTAREN

Av anny hägglöf , civilingenjör, LTU

Anny Hägglöf är civilingenjör inom arkitektur, LTU. Hon arbetar som konstruktör på byggnadstekniska byrån i Stockholm.

böjhållfasthet och för härdat glas 120 MPa. Tryckhållfastheten hos glas är svår att bestämma eftersom det alltid går till brott på grund av dragspänningar men tryckhållfastheten är cirka 880 MPa. Laborationstester har också visat att ju större prover man har, desto lägre hållfasthet har glaset. Detta eftersom en stor yta försämrar hållfastheten på grund av ett större antal mikrosprickor. Materialets hållfasthet försämras också av hur glaset är skuret och hur kanten är bearbetad.

Svalnar sakta Den typ av glas som används i byggnationer är flytglas, det vill säga glas som tillverkats genom att massan flyter på ett tennbad och sakta svalnar. Denna typ av tillverkning ger glaset en så slät yta som möjligt. För att få tjockare dimensioner på glaset kan flera lager glas lamineras ihop med hjälp av ett genomskinligt mellanliggande lager som oftast består av polyvinylbutyral, PVB. Förslag på hur glaspelare kan utformas. Det är viktigt med flera lager glas så inte pelaren går sönder om det yttre lagret skadas. Skiss: Anny Hägglöf

Härdas genom upphettning Ett sätt att förstärka glas är att härda glaset, vilket sker genom att det färdiga glahusbyggaren  nr 4   B    2012


tionssystemet fungerar även utan pelaren, eller att det finns någon typ av backup hos pelaren. Till exempel att ha glaslager som är helt skyddade från att skadas. Det är också svårt att förutse kvaliteten hos glaset, hur initialkrokigheten är och hur ytan ser ut.

set hettas upp till cirka 650°C för att sedan kylas snabbt på båda sidorna. Under kylningen bildas tryckspänningar på ytan och dragspänningar i kärnan. När glaset sedan belastas går det till brott först när dragspänningen på ytan överstiger draghållfastheten.

Bärande glaspelare En bärande glaspelare skulle kunna skapa ett stort mervärde för ett rum, jämfört med att använda ett annat traditionellt byggnadsmaterial som inte släpper igenom ljus. Vid dimensionering av glaspelare bör det beaktas att härdningsprocessen för glas kan bidra till viss initialkrokighet, eftersom värmning och kylning inte alltid sker vid exakt samma tidpunkt på glasets olika sidor. Initialdeformationen för vanligt glas är väldigt låg, L /2500. Härdat glas kan få en större initialdeformation i härdningsprocessen, upp till L /300. Det bör också beaktas att den givna glastjockleken kan variera något. Linjärt beteende Eftersom glas har ett linjärt elastiskt beteende kan bärförmågan för en homogen glaspelare beskrivas enligt klassisk stabilitetsteori med hänsyn till lastexcentricitet och initialkrokighet. En glas­ pelare dimensioneras alltid för dragspänning trots att en pelare är utsatt för tryck. Detta beror på att glas alltid går till brott på grund av dragspänningar. Vid dimensionering av glaspelare, där glasskivor antingen har laminerats ihop eller limmats ihop på annat sätt måste det tas hänsyn till de skjuvdeformationer som kan uppkomma i limfogarna. Detta görs genom att ta hänsyn till att materialen har olika elasticitetsmoduler och skjuvmoduler. Det finns formler introducerade för denna typ av glas som har härletts från ”elastisk sandwichteori”. Man kan också genomföra beräkningar på denna typ av glaspelare genom att ta hänsyn till skjuvdeformationer vid knäckning. Vissa förenklingar måste göras vid dimensionering av glaspelare för att det inte ska bli för komplicerat. Det är viktigt att förenklingarna medför att man är på den säkra sidan och att konstruktören nr 4   B   2012  husbyggaren

Bärande glaspelare kan ge en ny möjlighet till att utveckla dagens arkitektur. Skiss: Anny Hägglöf

är medveten om vilka förenklingar som görs och varför.

Laminering ökar bärförmågan Bärförmågan hos en glaspelare är relativt bra i jämförelse med andra material. Begränsningen är de tunna dimensionerna på flytglaset. Detta leder till att man antingen måste laminera ihop flera lager glas eller bygga ihop glasskivorna på annat sätt för att höja bärförmågan. En laminerad glaspelare med tre lager glas, 10-15-10 mm tjocka, 200 mm breda och en längd på 2,5 m klarar teoretiskt cirka 60 kN. En limträpelare som ska ha samma bärförmåga har en tvärsnittsarea på cirka 42x315 mm dimensionerad enligt Eurocode 5. En stålpelare däremot klarar mycket mer last än både trä och glas. Ett VKR-rör med mindre tvärsnittsarea än de tidigare exemplen, 73x73 mm och godstjocklek på 3,6 mm, klarar cirka 73 kN beräknad enligt Eurocode 3. I denna beräkning har glasets dimensionerande bärförmåga reducerats med hänsyn till osäkerhetsfaktorer för hållfasthetsvärdet, ytans volym, och lastvaraktighet.

Normer saknas Några av anledningarna till att inte glas används mer i byggnader idag är att det ännu inte finns några normer, så kallade eurokoder, för hur bärande glaskonstruktioner ska dimensioneras, men det pågår arbete för att fastställa dessa. För att användingen ska öka måste det också bli billigare att välja glas som material. Att bygga med glas som har ett bärande syfte blir ofta ett mer kostsamt alternativ än att använda konstruktionsmaterial där det finns färdiga normer. Mycket av det som tidigare byggts har innan byggandet kontrollerats i fullskaliga tester för att säkerhetsställa att det håller vid belastning. Det krävs också att information om hur man kan bygga med glas i bärande konstruktioner sprids till yrkesverksamma inom byggbranschen. D Fotnot:

Examensarbetet ”Bärande konstruktionselement av glas – Dimensionering och utformning av glaspelare” finns här http://pure.ltu.se/portal/files/34424622/ LTU-EX-2011-34313155.pdf

Att beakta vid dimensioneringen Det som bör beaktas är glasets spröda brott, vad som händer om glaset går sönder. Utformningen av pelaren bör vara sådan att om glaset spricker så ska det inte leda till förödande konsekvenser. Därför är det viktigt att konstruk43


VÅTRUMSVÄGG Säker vatten har utvecklat en standardiserad vägg för våtrum som det går att borra och skruva i. Väggen är testad i full skala och håller tätt. Stabila infästningar behövs i våtrum. En tung äldre person ska till exempel kunna häva sig upp med hjälp av handtag.

Ny standardiserad vägg för våtrum håller tätt

Teorin håller inte Branschens lösning har länge varit att avråda från borrning i tätskikt. Istället rekommenderas limning och montering med sugpropp. Det fungerar i teorin men inte i prakti-

ken. Boende måste i många fall borra och skruva i våtrumsväggar för att infästningen ska hålla och då saknas bra infästningsmöjligheter. Behovet av att skruva fast utrustning i väggarna ökar i takt med att allt fler äldre bor kvar i sina lägenheter och villor. Äldre behöver vägghandtag, vägghängd duschpall och annat i våtrummet för att kunna bo kvar.

Infästning bestäms efter behov För att förankra handfat, toalettstolar och liknande används idag kortlingar för att på förutbestämda punkter förstärka väggen och göra den skruvbar. Det går inte på förhand att säga var den boende kommer att behöva ett vägghandtag, och i vilket fall skulle förberedda kortlingar för framtida behov kräva komplicerade relationsritningar. Det enda rimliga är en vägg där det går att göra infästningar överallt utan att det börjar läcka. Det saknar vi idag. Säker vatten får ständigt frågan från snickare, byggare med flera om hur en bra vägg ska byggas.

FÖRFATTAREN

K

ostnaderna för vattenskador skjuter i höjden. Enligt den nyligen publicerade Vattenskadeundersökningen, genomförd av Vattenskadecentrum, kostade vattenskadorna i svenska bostäder svindlande tio miljarder kronor under förra året. Undersökningen bygger på skador som inrapporterades till försäkringsbolagen och besiktades under år 2011. 17 procent av skadorna berodde på läckande tätskikt i badrum och duschar. En bidragande orsak var att hål borrats genom tätskikten, för att skruva upp olika typer av utrustning. Det är känt sedan länge att infästningar i våtrumsväggar är en stor orsak till vattenskador. Detta är bakgrunden till projektet med att ta fram en standardiserad våtrumsvägg.

FÖRFATTAREN

Av fredrik runius , VVS-ingenjör, Säker vatten

Fredrik RuniusBildtext är VVS-ingenjör och Diana Avasoo Bildtext Bildtext teknikansvarig påBildtext Säker vatten. Han var Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext projektledare för Bildtext SBUF-projektet ta Bildtext Bildtext Bildtextatt Bildtext fram en standardiserad våtrumsvägg. Bildtext

Därför tog Säker vatten initiativet till att utveckla en standardiserad våtrumsvägg och att genom laboratorieprov i full skala kvalitetssäkra konstruktionen.

Byggarna står bakom En befogad fråga som rests är varför initiativet kom från Säker vatten, som fastställer branschregler och auktoriserar VVS-företag. Svaret är att det ofta är våra medlemsföretag som borrar och skruvar i väggarna. Fortsättning s. 46 P

.

Rätt metod för borrning och skruvning.

44

husbyggaren  nr 4   B    2012


Så här är typväggen för våtrum konstruerad.

P

Men syftet är att minska vattenskadorna. Därför arbetar vi aktivt med att kvalitetssäkra konstruktioner och metoder. Till projektet knöts företrädare för ledande försäkringsbolag och byggföretag. Försäkringsbolagens intresse är att minska skadekostnaderna, medan byggarna samtidigt värnar om ett rationellt byggande och låga reklamationskostnader. Väggen måste fungera i produktionen och ska helst byggas med väl beprövade material och metoder.

Väggens konstruktion En inledande analys lade grunden för projektet. Målet blev att skapa en så stabil vägg att den inte deformeras när in-

Säker vatten-väggen presenterades på Nordbyggmässan 2012. I förgrunden den nya väggen och bakom alla som medverkat i utvecklingen. Foto: Janne Näsström

46

fästningar belastas, samt att prova olika fästdon för att hitta den bästa lösningen. I det första steget konstruerades den tänkta väggen och effekterna av olika belastningar beräknades. Resultatet blev följande konstruktion: •  Reglar 45 x 70 mm av trä eller stål. •  450 mm centrumavstånd mellan reglarna. •  15 mm tjock plywoodskiva över hela väggen. Beräkningarna visade att en tunnare skiva kan deformeras. Ovanpå plywoodskivan ska våtrumsskiva, tätskikt och ytskikt användas, enligt GVK:s och BKR:s kompabilitetslistor.

Testades i full skala Nästa steg var att prova väggen i full skala

vid SP Sveriges tekniska provningsinstitut i Borås. En fyra meter hög vägg byggdes upp i laboratoriet, för att säkerställa att konstruktionen kan användas i både ROT-projekt och nybyggnation från 2,40 m och uppåt. Provningarna genomfördes under hösten 2011. Väggen testades i tre utföranden, med två olika tätskikt. Det var foliesystem och svetsad plastmatta, båda under kakel. Dessutom provades en vägg med enbart plastmatta. På väggen skruvades normalt förekommande produkter i våtrum fast. Det var handfat, toalettstol, duscharmatur, duschvägg, utanpåliggande rör, vägghandtag och vägghängd duschpall. – Vi provade väggen enligt riktlinjerna för Europeiskt tekniskt godkännande, ETAG 022, andra Europeiska standarder och i några fall med tillverkarnas testmetoder, berättar Roger Davidsson, provningsledare på SP.

Måste klara tung person Provningen inleddes med vattenbegjutning i drygt fyra dygn med omväxlande varmt och kallt vatten. Därefter belastades alla installationer. Som exempel belastades toalettstolen med 409 kg och vägghandtagen med 160 kg. Detta eftersom en våtrumsvägg måste klara att en tung person häver sig upp med hjälp av ett handtag på väggen.

Våtrumsväggen möttes av stort intresse på Nordbygg. Här presenteras den av Säker vattens VD Thomas Helmerson, till vänster. Foto: Janne Näsström

husbyggaren  nr 4   B    2012


Vattenbegjutningen av väggen pågick i över åtta dygn, för att säkerställa att alla infästningar höll tätt. Foto: Janne Näsström

Våtrumsväggen byggdes upp i full skala i SPs laboratorium. Foto: Janne Näsström

Håltagning är en stor anledning till läckor genom tätskikt i våtrum. Foto: Janne Näsström

Med genomborrade hål drar skruvarna med sig tätmassan, som hamnar på skruvens spets. Foto: Janne Näsström

Testade pluggar deformerade väggen och tätningsmassan följde med skruvarna.

Före och efter belastning mättes avståndet till golv. Skillnaden visade hur mycket väggen hade deformerats.

verktygslåda. Beräkningar visar att den till och med är överdimensionerad. I kombination med väggens konstruktion sitter den stabilt och håller tätt.

Pluggar deformerar Efter belastningen upprepades vattenbegjutningen i ytterligare fyra dygn. Slutligen revs väggen för att kontrollera läckor. Kartonggips är känt för sin fuktuppsugande förmåga och användes som indikator bakom tätskiktet. Slutsatsen är att själva väggen är tillräckligt stabil. Deformationen blir så liten att tätskiktet håller tätt runt infästningarna. Läckor orsakades dels av använda fästelement, dels på grund av hur fästmassan påfördes. Två viktiga iakttagelser gjordes, vilka är tillämpliga även inom andra områden: •  Två typer av pluggar provades. Det var expanderplugg och gipsankare. Båda deformerade väggen. •  Den vanliga metoden att borra genomgående hål, trycka i tätmassa och skruva fungerar inte. Tätmassan följer med skruven och hamnar på väggens baksida. Samma sak händer med pluggar. Det bästa visade sig vara vanlig VVSskruv som alla VVS-montörer har i sin nr 4   B   2012  husbyggaren

Foto: Janne Näsström

Rätt metod att borra Rätt metod för borrning visade sig vara att bara borra genom ytskiktet och tätskikt. Därefter lägger man på tätmassa och slutligen får skruven borra sig igenom våtrumsskiva och plywoodskiva. Tätmassan stannar kvar och tätar. Säker vatten-väggen kan redan idag beskrivas med hjälp av AMA. Svensk byggtjänst har medverkat i projektet och kommer att publicera konstruktionen. Våtrumsväggen ska även tas upp i branschregler Säker Vatteninstallation. Ingen kan tvingas att använda den framtagna konstruktionen, men nu finns en standardiserad våtrumsvägg där laboratorieprover visar att den håller tätt, även när man borrar och skruvar i den på rätt sätt. Håller tätt Väggens framtid beror på om byggföretagen väljer att använda konstruktionen. Fyra av dem har redan ställt sig bakom Säker vattenväggen. Det är Peab, JM, NCC och Skanska. – Branschen har i många år brottats

Alla installationer utsattes för rejäla belastningar för att säkerställa att väggen inte deformeras. Här ett vägghandtag som belastades med 160 kg. Foto: Janne Näsström

med luddiga och motstridiga besked om hur våtrumsväggar ska byggas. Nu finns en konstruktion som fungerar generellt och som vi vet håller tätt, säger Anders Nilsson, teknisk chef på Skanska nya hem. D Fotnot:

Den standardiserade våtrumsväggen utvecklades med stöd från Sveriges bygg­ industriers utvecklingsfond, SBUF.

47


SBR-stämman i Halmstad

Årets stämma gick av stapeln i Halmstad. Foto: Mikael Zancotti

Styrelseordförande Urban Tjernström och Bert Lambeck, Uppsala, lägger upp.

Buffén uppskattades. Michael Spångberg väntar på sin tur. Foto: Mikael Zancotti

Klart godkänt enligt Göran Wahlström och styrelseledamoten Veronica Almholt. Per Håkansson skymd bakom påskriset. Foto: Mikael Zancotti

Foto: Mikael Zancotti

Fredagkvällens välkomstparty med buffé.

SBR-stämman inleddes med trevlig samvaro på hotell Mårtensson. Foto: Mikael Zancotti

Foto: Mikael Zancotti

48

husbyggaren  nr 4   B    2012


Björn Hellberg, känd från På spåret, berättade om trakten. Foto: Mikael Zancotti

Årsstämman hölls under lördagen och följdes uppmärksamt av deltagare från Malmö.

Fundersamma miner under årsmötet. Foto: Mikael Zancotti

Inte riktigt den riktiga, utan imitatören Jan Wolfhagen. Foto: Mikael Zancotti

Foto: Mikael Zancotti

SBRs standard. Foto: Mikael Zancotti Förbundsdirektör Magnus Janson föredrog. Foto: Mikael Zancotti

Hallandsavdelningens ordförande Michael Maddison utbringade en skål. Foto: Mikael Zancotti

SBRs styrelseordförande Urban Tjenrström. Foto: Mikael Zancotti

Magnus Janson och Björn Weslien i samspråk. Foto: Mikael Zancotti Fotnot: Jan Wolfhagen tackades efter sitt framträdande av Louise Helleklev Bengtsson och Michael Maddison. Foto: Mikael Zancotti

nr 4   B   2012  husbyggaren

Hans Magnusson från Stockholmsavdelningen. Foto: Mikael Zancotti

SBRs förbundsdirektör Magnus Jansson informerar om vad som avhandlades på 2012 års förbundsstämma i kommande nummer av Husbyggaren.

49


JuridikInförattnyaplan­ochbygglagenfiradeettår1maj2012 passardetbramedenkommentarkringbarnsjukdomarochhurdeyttrar sig.Särskiltangelägenärfråganombygglovkanvinnalagakraftellerinte, någotsomvållarpraktiskaproblemförisynnerhetprivatpersoner. Av sara sjöholm, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma, caterina carreman, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma och roar r. lillebergen, advokat, Føyen Oslo

vad kan vi lära av norge när det gäller nya PBl?

t

idigare  i Husbyggaren  (nr  2,  2011)  har  Foyen  uppmärksammat  problemet  med  bygglovets  laga kraft.  Om kommunen i sin handläggning av  bygglovet  slarvar  med  formaliakraven  kring  vem  som  har  rätt  att  få  yttra  sig  innan beslut fattas eller vem som har rätt  att ta del av beslutet när det väl är fattat, 

§ §§ leder det till att bygglovet inte vinner laga  kraft gentemot de personer som har försummats sin rätt.  Dessa  kan  således  överklaga  beslutet  med hänvisning till formaliafel – hur lång  tid som helst efteråt.  Detta för med sig negativa konsekvenser för dem som, i tron om att allt är rätt  och riktigt, uppfört sin byggnad i enlighet  med  lovet  och  långt  senare  kan  få  lovet  överklagat och i värsta fall också upphävt. 

vållar otrygghet Situationen som  beskrivs  är  tyvärr  inte  alltför ovanlig och vi som yrkesverksamma  jurister  kommer  ofta  i  kontakt  med  situationer där just detta har hänt.  När det drabbar enskilda privatpersoner i form av stoppade bostadsbyggen är  situationen  extra  allvarlig  då  det  vållar  stort obehag och otrygghet under lång tid  innan frågan kan få en slutgiltig lösning i  domstol.   Frågan löstes halvvägs Denna fallgrop uppmärksammades tidigt  50

och redan  innan  nya  PBL  trädde  ikraft  infördes därför ändringar om kungörelse  av bygglovsbeslut för att råda bot på problemet. Dock löstes bara frågan halvvägs  då  formaliafel  under  beslutsprocessens  gång  fortfarande  leder  till  att  bygglovet  inte vinner laga kraft.  Det  är  angeläget  att  sökanden  av  ett  bygglov kan och vågar känna tilltro till det  beslut som ges och att denne sedan kan  förlita sig på att prövande myndighet har  skött handläggningen på ett korrekt sätt.  Det  är  inte  den  enskildes  uppgift  att  kontrollera myndighetens handläggning  och att själv behöva förvissa sig om att alla  regler följs, vilket vi också som yrkesverksamma ser exempel på. 

Blir separat process Som garant för en korrekt myndighetsutövning fi nns förvisso möjligheten till skadestånd  om  skador  uppkommer  för  en  enskild  vid  så  kallad  vårdslös  myndighetsutövning.  Detta  regleras  i  skadeståndslagen och är tillämpligt på alla fall  av myndighetsutövning. 

§ §§ Dock blir det en separat process som,  likt alla processer i domstol, är förenade  med risker och kostnader. Något som kan  vara  synnerligen  betungande  för  en  enskild att föra.  Även om situationen med ett i efterhand upphävt bygglov på grund av formaliafel är typiskt sett en sådan där skadeståndsansvar  uppkommer  för  kommunen,  är  det  inte  självklart  att  varje 

enskilt fall  aktualiserar  ett  sådant  ansvar.  Det  blir  därför  alltid  nödvändigt  att  göra  en  individuell  bedömning,  något  som den enskilde sällan kan hantera utan  hjälp av en jurist. Detta medför givetvis  kostnader som den enskilde får stå för. 

har laga kraft-regel I jakten på förslag på konstruktiva lösningar vänder vi blicken mot grannlandet Norge som också har fått en ny plan- och bygglag: plan- og bygningsloven, på norska. 

§ §§ Mycket är likt i den norska lagstiftningen,  men  vissa  saker  skiljer.  Exempelvis  har norrmännen valt att lösa ovan nämnda  problem  genom  en  laga  kraft-regel  som  ger  att  bygglovsbeslut  vinner  laga  kraft efter tre månader, oavsett formaliafel eller ej.  Den sakägare som fått sin rätt försummad genom formaliafel kan sedan begära  så  kallad  uppresning,  på  svenska  kallas  det för återställande av försutten tid. Det  vill säga att man ges en ny tidsfrist att ge  sina synpunkter på bygglovet. Dock krävs  det för att meddelas uppresning att sakägarens  yttrande  skulle  komma  att  påverka  utgången  av  beslutet,  det  fi nns  alltså en tröskel här. 

vinner laga kraft Utöver detta  tillkommer  sedan  en  regel  om  att  alla  bygglovsbeslut  vinner  laga  kraft när ett år har gått från det att besluhusbyggaren  nr 4 B   2012


tet meddelades. Efter ett år finns det således ingen möjlighet längre att riva upp besluten, oavsett om den försummade sakägarens yttrande skulle ha påverkat beslutet eller ej. Ett förbehåll ska göras för att kommunen förvisso har möjligheten att på eget initiativ upphäva ett bygglov som är ogiltigt, även efter att ett år har förflutit. Dock visar praktiska erfarenheter att det används väldigt sällan.

Ta lärdom av Norge Vid en jämförelse mellan svensk och

nr 4   B   2012  husbyggaren

norsk rätt blir det tydligt i detta sammanhang att den svenska och den norska lagstiftaren har valt olika perspektiv för vilket intresse som primärt skyddas. I Sverige är skyddet för de utomstående, sak­ ägarna som påverkas av ett meddelat bygglov, starkare än i Norge där man istället värnar om skyddet för den som har meddelats ett bygglov. Det är givetvis önskvärt att skapa en balans mellan dessa intressen, så långt det går. Att det, som i Sverige, går att överklaga bygglov väldigt långt i efterhand på grund av formaliafel utgör en för stor

tyngdpunkt mot omgivningens intresse. Det hela leder till att skyddet för sökanden av bygglovet urholkas på ett sätt som skapar otrygghet för enskilda. Naturligtvis är det viktigt med en lagstiftning som ger skydd för båda sidornas intressen, men konsekvenserna av avvägningen måste också vara rimliga och inte luta för mycket åt något håll. I denna del är vi därför beredda att ge segerpokalen till Norge och samtidigt uppmana den svenska lagstiftaren att ta lärdom från norrmännen. D

51


IT BIM Hur ska beräkningar och arbetsprocesser för att analysera hur  ljus ska släppas in i en byggnad se ut? Det finns över tre hundra simulerings­ program att välja mellan. Vanligen krävs det tre till fem program för att  presentera en byggnads samlade prestanda. Av marko granroth, uppdragsledare, Sweco

Solljusets instrålning avgör byggnadens prestanda

V

åren är på intåg och den nordiska kvällen blir bara längre. Morgonsolen på kontoret påminner om sommaren som är på väg och att det finns ett behov av ett bra solskydd för att skapa en behaglig arbetsmiljö. När jag sitter på ett av projekteringsmötena så pratar vi om gestaltningen av fasaden och egenskaperna på glaset som påverkar slutkunden. Frågan är vilket mål projekt har gällande dagsljus? En olämplig design kan göra att det direkta solljus som släpps in i byggnaden ger problem med skarpt dagsljus och överskottsvärme. Att utforma en tillfredsställande inomhusmiljö, genom att släppa in en optimal mängd solljus för uppvärmning under de kalla årstiderna, är också direkt relaterat till utformningen av byggnadens öppningar. Ljuset påverkar även byggnadens energiförbrukning, i termer av uppvärmning och kylning, samt behovet av artificiell belysning.

Hur ska processen se ut Ett väldesignat utrymme med rätt användning av dagsljuset har sina fördelar, som till exempel förmågan att skänka användaren komfort och tillfredsställelse. En optimering av gestaltningen kan även ge en minimering av byggnadens initiala konstruktionskostnader. Frågan är hur arbetsprocessen kommer att se ut? En angelägen detalj när man ska ta fram en BIM-modell är att de involverade disciplinerna samarbetar. När det sitter ett halvdussin kollegor så finns många åsikter och i värsta fall så får den ökända kollegan ”någon” lösa det. Själv har jag grubblat under en längre tid över hur beräkningarna och arbets52

processerna kan se ut med moderna verktyg.

Analys spikar byggnadens form Ämnet är relativt stort, så jag ska koncentrera mig på solens påverkan på en byggnad, inte på inneklimatet och energin. Sol­ analys är en avgörande faktor för att få fram en bra gestaltning i ett skede. Analysen bör vara den inledande undersökningen, eftersom den hjälper till att fastställa byggnadens form. Byggnadens form måste självklart fastställas innan man kan göra några bra inneklimat- och energisimuleringar. Väg in indirekt solljus Lite bakgrund om solstrålning och indirekt solstrålning: De strålningsparametrar man använder är primärt molnfri himmel, när man beräknar solrelaterade belastningar. För att göra en bedömning av byggnadens prestanda krävs uppgifter om solstrålning för byggnadens fasad från samtliga riktningar; där-

Figur 1. Figuren visar solstrålens väg, både för det direktpenetrerande ljuset och för det reflekterande ljuset. Strålens väg följdes under olika tidpunkter, en viss dag på året, med målsättningen att få in så mycket reflekterande solljus som möjligt i byggnaden, samtidigt som man ville undvika direkt solljus.

för bör uppgifter om solstrålning finnas tillgängliga för de riktningar som gäller för byggnaden. Det finns riktlinjer hur en beräkningsprocess för solstrålningen för en byggnads alla riktningar och tidsperioder kan göras. De flesta beräkningsprocesser kan bara tillhandahålla data baserade på antagandet om en molnfri himmel, vilket inte gäller större delen av tiden.

Olika modeller ger olika resultat När man önskar miljöklassa en byggnad så träder solvärmelaster in som en indikator för byggnadens energianvändning och dagsljus vid värdering av inneklimatet. Det går att välja mellan olika matematiska beräkningsmodeller och i vissa fall kan detta hjälpa till att generera extra poäng, exempelvis inför certifiering med Leed. Detta har skapat akademiska diskussioner hur man ska förhålla sig, då det finns olika modeller och det därmed går att få olika resultat. Det finns andra delar man också bör beakta, exempelvis att simuleringarna oftast inte tar hänsyn till lokala förhållanden och värmegenomgång via strålning mellan objekten och deras omgivning. Simuleringar av ljus En trend jag ser mer och mer av är man redovisar olika solstudier i projekten, vilket är glädjande. Det som tidigare tog veckor görs idag på några dagar. Det har också tillkommit olika typer av verktyg som ger information om dagsljus och artificiell belysning. Några av de enklaste verktygen är inbyggda i arkitektens basmjukvara som Autocad, Arcicad, Microstation eller Revit. Sedan finns det fristående produkter som ger noggrannare resultat. Det som bekymrar mig är att dessa enkla inledande analyser ger en otrolig visuell husbyggaren  nr 4   B    2012


Figur 2. Perspektivet av fallstudien, med solens väg under dagen och omgivande byggnader. Simuleringen visar solens rörelse för varje timme; uppgifter som kan tas fram för varje dag på året och alla platser på jorden.

Figur 3. Fasaden återger delar av en solanalys. Bilden visar genomsnittligt antal soltimmar mot fönstren under året. Den här funktionen ger en bild av mängden direkt solpenetrering, som används när man ska jämföra olika lösningar. Härigenom fick man möjlighet att justera solskydden baserat på resultaten av de interna nivåerna för naturligt ljus. En sådan här analys kan vara mycket användbar vid jämförelse mellan alternativa solskydd eller fönstertyper.

information. Man glömmer lätt att det bara orientera sig om tid på dygnet och väderVissa simuleringsprogram använder leksförhållandena utomhus. är antaganden. modeller för användarbeteenden, som ska För att få en förståelse av byggnaden Man kan dock inte räkna med att dags- förutsäga hur användare interagerar med krävs det mer än knapptryckning. Det ljuset ska kunna lysa upp inomhusmiljön, de personliga styrenheterna (som på/av av krävs att man tar hänsyn till exempelvis det vill säga det behövs artificiellt ljus ljus eller öppna/stänga solskydd och fönsuppgifter om färgåtergivningsindex, spek- även dagtid. ter). En begränsning är att algoritmen batralfördelning och ultraviolett innehåll. serasgestaltningen på ett par fallstudier och utgår ifrån för gol En fråga som uppkommer ibland är hur påverkar hyresvärde Och byggnadens form måste självklart ta Utgår ifrån fallstudier några specifika aktiviteter, vilket gör att En frågaFörhållandet som uppkommer hur gestaltningen påverkar hyresvärde för golvutrymmet, fastighetsägaren önskarärfå inoch såar-mycket naturlig ljus som möjlig förföratt minim hänsyn till att orienteringen, fönstrens plamodellen inte kan används generellt mellan ibland naturligt ljus cering, fönsterytor, fönstermaterialfastighetsägaren och tificiellt ljus allaljus typer av simuleringar. är intefålinjärt. praktiskt önskar in ytor såRent mycket naturlig som för mindre att minimera ”mörka W ytor”. Dessa mörka är mindre attraktiva och möjlig genererar hyresintäkter, solskydd kan ändras baserat på resultat kommer mer naturligt ljus inte att sänka Vissa simuleringsprogram använder ytor”. Dessa mörka kopiering ytor är mindre attraktiva genererar mindre WC grupper, från solanalysen. självstyrt förhyresintäkter, att hur många elenergiförbrukningen. Därför blir koppkapphall, är lämpliga i och dessa ytor.dagsljus Det finns ettavgöra standard index på 300 lingen mellan dagsljus och artificiellt ljus timmar per år som artificiellt ljus krävs. kapphall,arbetsplats kopiering är lämpliga i dessa ytor. Det finns ett standard på 300för luxkunder för en ha och det behövs riktvärde för mörka ytor. I index beräkningar Mörk yta lockar inte Andra system tar hänsyn till varierande ganska komplicerad, många ett faktorer ochtasdet behövs riktvärde för mörkaväderförhållanden, ytor. I beräkningar för några kunder har vi antagit medan förutsäthänsyn till,ett inklusive uppvärmEn fråga som uppkommer ibland ärarbetsplats hur måste att värden för det naturliga ljuset under 100 lux, beaktas som mörka ytor. Genom gestaltningen påverkar hyresvärdet för nings- och kylningsbelastning, elenergi- ter molnighet året runt. att värden för det naturliga ljuset under 100 lux, beaktas som mörka ytor. Genom dessa nya skarpt dagsgolvutrymmet. Fastighetsägaren önskar få förbrukning, Energiberäkningar är viktiga, men är vi attraktiv verktyg gårproblem det att med visualisera vilka ytor som är mörka ytor, ytor som välbefinnande tristess. in så mycket naturligt ljus som möjligt för ljus Fortsättning s. 54samt P verktyg gårsamt det att visualisera kontra vilka ytor som är mörka ytor, ytor som är attraktiva som har så stor solinstrålning att det krävs extra kyla. att minimera ”mörka ytor”. har så stor solinstrålning att det krävs extra kyla. Dessa mörka ytor är mindre attraktiva och genererar mindre hyresintäkter. WCgrupper, kapphall och kopiering är lämpliga i dessa ytor. Det finns ett standardindex på 300 lux för en arbetsplats och det behövs även ett riktvärde för mörka ytor. I beräkningar för kunder har vi antagit att värden för det naturliga ljuset under 100 lux, beaktas som mörka ytor. Genom dessa nya verktyg går det att visualisera vilka ytor som är mörka ytor, ytor som är attraktiva samt ytor som har så stor solinstrålning att det krävs extra kyla.

Inget linjärt samband Den ovanstående idén stödjer hypotesen att få in så mycket naturligt ljus som möjligt i byggnaden. Naturligt ljus kan användas i Figur 4. Figuren till vänster användes för att visa vilka utrymmen på sjätte våningen som har Figur 4 under till vänster användes för att visa vilka sjätte våningen som har under 300 har lux. un 3004lux. Figuren till höger är ettför komplement, för på attutrymmen klienten ska rätt perspektiv på som Figur till vänster användes attutrymmen visa vilka påfå sjätte våningen varierande ljusstyrka, färg och riktning för analysen. Härigenom fick man möjlighet att justera solskydden baserat på resultaten av de Figuren till höger är bara ettärkomplement, för att klienten ska få rätt perspektiv på analysen. att hjälpa personerna i byggnaden att interna Figuren till höger bara nivåerna för naturligt ljus. ett komplement, för att klienten ska få rätt perspektiv p nr 4   B   2012  husbyggaren

Härigenom fick man möjlighet justera solskydden på resultaten av de interna nivåerna för Härigenom fick manatt möjlighet att justerabaserat solskydden baserat på resultaten av de interna naturligt ljus.

naturligt ljus.

53


hur många timmar per år som artificiellt ljus krävs. Andra system tar hänsyn till varierande väderförhållanden, medan några förutsätter molnighet året runt.

Visualisering

Rendering

Rendering

Illuminance & Radiance

Luminance False Color

Illuminance False Color

Figur 5. Dagsljus och artificiellt ljus, olika programvaror. Figuren till vänster är från Ecotech, figuren i mitten är ur programmet Radiance, figuren till höger är från Relux. Genom att ange ett specifikt datum och ett klockslag och uppge väderleksförhållanden (soligt, mulet eller molnigt), man simulera som luminans, belysning och bländningsindex Figurkan 4 Dagsljus ochfaktorer artificiellt ljus, olika programvaror. Figurenetcetera. till höger är från Ecotech, figuren i

P

är urbort programmet Radiance, figuren till höger är från Relux. Genom att ange ett specifikt får mitten inte glömma att göra solanalyser när vi ser på fasaden och väljer fönster, då datum och ett klockslag och uppge väderleksförhållanden (soligt, mulet eller molnigt), kan man den är en betydelsefull faktor när man försöker skapa en helintegrerad och optisimulera faktorer som luminans, belysning och bländningsindex etc. mal gestaltning. Inget program klarar allt Energi beräkningar är viktiga, men vi får inte glömma bort att göra Svaret på vilket program man ska använda är inte enkelt. finns över tre hundfasaden ochDetväljer fönster, då den är en betydelsefull faktor när ra simuleringsprogram och det finns inte helintegrerad ochallt, optimal gestaltning. ett program som klarar det krävs från tre till fem program för att lyckas presentera byggnadens samlade prestanda. Figur 6 visar på en möjlig arbetsprocess med olika mjukvaror för att bestämma nivåerna i en byggnad. Min förhoppning är att den ger en förståelse för att det är viktigt att tidigt i BIM-projekt bestämma vilka discipliner som bör bli involverade och hur arbetsprocessen ska läggas upp. Traditionell samordning Mitt råd blir att arkitekter väljer ett enklare program som hjälper till med att bestämma dagsljuset och möjliggör visualisering via objektbaserade verktyg; att artificiell belysning bestäms av belysningsingenjören eller en arkitekt som har ljus som specialitet; samt att samarbete inleds med beräkningsingenjören för inneklimat- och energiberäkningar. Det är viktigt att tidigt bestämma vilket U-värde fönstret ska ha, solenergitransmissionen (ST-värdet), solfaktor (g-vär54

solanalyser när vi ser på man försöker skapa en

Figur 6. En schematisk figur av simuleringsprocessen för bestämning av dags- och artificiell belysning. Validering mot energi- och inneklimatprogram, för att se att värdena är rimliga.

det), samt att se över hur mycket mörk yta det blir i byggnaden. Om det handlar om större fönsterpartier bör man överväga om det krävs en ingenjör som är specialist på glaspartier, så att infästningar och uppbyggnaden av glaspartiet blir lätt att montera under byggskedet och underhålla i förvaltningsskedet. Personligen tror jag att vi fortfarande

behöver lite traditionell samordning i något år till för att lyckas. Vi bör växla fokus från programvara till hur vi bör arbeta tillsammans med de moderna verktygen. Själv ser jag fram emot fint flygväder, önskar er alla en härlig sommar och många soltimmar. Glöm nu inte bort solanalyserna i nästa projekt! D

husbyggaren  nr 4   B    2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

55


FORM & TEKNIK Vad händer när en byggnad går från en djärv idé  till att bli en fungerande verklighet? Hur skapas en helhet? En helhet där varje enskild del kan omformas. En verklighet som är stadd i ständig förändring kräver system som medger avvikelser, förändringar och kompromisser. Av andreas falk , ateljefalken@yahoo.se

Varje del i en helhet kan omformas

E

n byggnads gränser kan ofta definieras som fasader, takytor och i viss varierande utsträckning fönsteröppningar, vilka allt som oftast fylls med transparenta material, företrädesvis glas. Begrepp som klimatskal tar ett helhetsgrepp kring hela byggnadens fysiska gränser, i ett konstruktivt hänseende finns skalkonstruktioner som ett liknande helhetsgrepp om konstruktionen som volymsbegränsande form, och i den fritt formade arkitekturen vänder projekt ut och in och ut på byggnadsdelarna. Men vad händer med byggnaden i övergången från djärv idé till fungerande verklighet? Och vad krävs för att uppnå denna i form av en fungerande helhet?

Utmanar sinnet Det är inte det mest avancerade byggprojektet som står att finna, inte det mest iögonfallande, inte det mest komplicerade, men det utmanar sinnet. Det uppfördes 1993–98 så det är redan relativt gammalt, och många projekt har levererats både av UNStudio, som skapade Möbius Huis i nederländska Het Goi, och andra kontor runt om i världen sedan dess. Utmaningen ligger förstås till en början i visionen om själva Möbiusbandet, vars geometri innebär att det bara har en enda sida, som vilken genom sin vridning utgör båda sidorna av bandet på en gång i en kontinuerlig loop, som i figur 1. Det är i efterföljden av projekt som Möbius Huis som den digitala utvecklingen gått långt vidare och en punkt där den konstaterats utgöra en andra vändpunkt för byggandet. En utställning på Pinakothek der moderne München år 2010 tog som utgångspunkt referenser till den till USA utvandrade Konrad Wachsmann, som år 1959 skrev boken ”Wendepunkt im Bauen” där han diskuterade förutsätt56

ningarna för och konsekvenserna av det industrialiserade byggandet.

måttstock, riktlinje och målbild för det som hör framtiden till?

En andra vändpunkt I utställningen ”Wendepunkte in Bauen – von der Seriellen zur digitalen Arkitektur” sammanställdes modeller av byggnadsverk från mitten av 1800-talet fram till samtida verk, från den ryske ingenjören Vladimir Shukhovs gridshell-konstruktioner till museiprojekt av Frank Gehry. Därmed utvärderades på nytt kvaliteten hos nyckelprojekt i den sena arkitekturhistorien, med vilken den samtida arkitekturen bör låta sig mätas och jämföras. Jämför man i retrospektiv effekterna av serieproduktionens införlivande inom byggsektorn med de digitaliserade grundförutsättningarna för byggandet av idag, så kan det konstateras att såväl serieproduktion som digital arkitektur inte bara potentiellt gör byggandet mer ekonomiskt utan även öppnar upp för möjligheter till helt nya levnads- och boendebetingelser.

Att inte känna kundens behov Vid en workshop kring uppdateringen av den nationella forskningsagendan för träsektorn i Stockholm i april talades om kundens förväntade behov år 2020. Dessa skulle tas som utgångspunkt för formuleringen av utvecklingsområden och potentiella forskningsprojekt inom de trärelaterade näringarna. Men vad vet vi egentligen – vad kan vi veta – om dessa framtida kunder? Vad kan vi egentligen veta om förhållanden som råder då? ”Snabba, torra, materialeffektiva och precisa industriella byggprocesser med en hög grad av prefabricering har visat sig ekonomiskt fördelaktiga.”

Mängder av kreativa utmaningar Krav som denna utveckling ställer på byggproduktionen gäller precision, konsekvent hanterade detaljer och förmåga till innovation vid överförandet från modell till verklighet. Häri ligger en hel oändlighet av kreativa utmaningar för alla professioner, från installationstekniker, ventilationsinstallatörer, arkitekter, plåtslagare, glastillverkare och konstruktörer, till elektriker, styr- och reglertekniker och dito utvecklare, snickare och oräkneliga underleverantörer. Med flera. Det handlar om att ständigt bryta ny mark och utveckla sin syn på vad som är byggbart. Men vad kan användas som

–  Allt byggnadsmaterial återanvänds till 100 procent? –  Raka bananer föredras framför böjda? –  Var och en programmerar sin bostad före frukost? –  69 procent av Nordeuropas befolkning förespråkar förnybara energikällor?

”Träbaserade konstruktionsmetoder anses generellt som byggande med litet kolfotavtryck och erkänns för detta av samtliga större klassificeringssystem.”

De senare profetiorna, de utanför citattecknen, är fritt fabulerade här och nu i en medvetet raljant ton. Det är klart att år 2020 inte är så långt in i framtiden, så det är inte överdrivet svårt att föreställa sig den generella kundens behov om åtta år. Men tiderna förändras stadigt och vad vi garanterat kan veta är i realiteten ganhusbyggaren  nr 4   B    2012


ska lite, eftersom trender, agendor och förutsättningar kan förändras mycket fort. Det viktiga är att vi tar fasta på vad som ser hållbart ut i vårt perspektiv här och nu, styr utvecklingen så gott vi kan i en ur vårt perspektiv hållbar riktning och ändå lämnar tillräckligt stort utrymme för korrigeringar av kursen efter hand. Att vi tar på oss rollen som rådande föräldrar som planerar sina barns uppväxtförhållanden och ändå inte cementerar våra visioner. Till viss del kan det tvärtom handla om att inskärpa i oss själva vikten av nytänkande och innovation. Nytänkande och innovation som kreativ problemlösning kan genom att ideligen praktiseras, övas in och göras till en förmåga och ett framgångskoncept, som vi som föräldrar sedan kan lära våra barn.

System och verklighet I byggnadsverk där väggar blir tak och golv blir yttertak och vägg sätts självfallet lösningar för isolering, undvikande av köldbryggor, konstruktivt brandskydd, akustiklösningar och så vidare på prov. Geometriskt komplexa byggnader blir problemkomplex där lösningen på en problemställning kan skapa flera andra problem i en till synes oändlig sekvens. Å andra sidan lämnas fältet fritt för att tänka utanför boxen och för möjligheterna att hitta geniala svar som löser alla problem. Omdefiniera tolkningar Det som kan läras av Möbius Huis är att vi behöver vara beredda att omdefiniera våra tolkningar och tillvägagångssätt när det gäller byggandet och dess förutsättningar, vi behöver vara innovativa, ständigt innovativa, och ifrågasätta vad vi gjort och gör så att vi så snart som möjligt kan gå vidare till något bättre, och som om vi spelade en kanon av Bach kan komma tillbaka till utgångspunkten för ett andra varv, men på en högre, mer utvecklad och erfaren nivå. En erfarenheternas och kunskapens utvecklingsspiral in i framtiden. Det är viktigt att inte fastna i mönster nr 4   B   2012  husbyggaren

och förutfattade meningar om djupt rotade och invanda system. System är till för att appliceras på en verklighet, och den verkligheten är stadd i ständig förändring, varför också systemen måste medge avvikelser och förändring, kompromisser med den fysiska, faktiska kontexten.

Kompromissernas tid Skal är konstruktionstyper, som till sin form följer lastförutsättningarna och

Figur 1: En enkel pappersmodell av ett så kallat Möbiusband. Foto: Andreas Falk

därmed effektivt förmedlar krafter inom sitt tvärsnitt. Om man öppnar upp ett skal, blir kanterna kring öppningen svaga zoner som behöver förstärkas, för att kraftlinjerna inte ska hamna utanför konstruktionen. Men för en funktionell byggnad för vardagligt utnyttjande så krävs för det mesta öppningar i en eller flera former och sålunda får man kompromissa med konstruktionen och välja en något mer omständlig konstruktiv lösning. Klimatskal är uppbyggda av ett stort flertal material, komponenter och element, alla med olika förutsättningar rörande exempelvis fukt och orientering, olika egenskaper rörande exempelvis isolering. Även geometrin och arealen av byggnadens exteriör påverkar byggnadens klimatfunktion, men alla byggnader kan rimligen inte ges exakt den form som vore den optimala i förhållande till lokalklimatet. Sålunda blir även klimatskalet en kompromiss.

Den fritt formade arkitekturen realiseras vid sitt uppförande genom att ta fysisk form i material, element, konstruktion och detaljer. Material, element, konstruktionslösningar och detaljer kan anpassas till viss del till en på förhand given form, men arkitekturen får ändå i det långa loppet den form som de fysiska och tekniska parametrarna medger. Så blir också arkitekturen en kompromiss.

En unik potential Det har många gånger sagts, till förbannelse, att varje byggprojekt är unikt och att det är detta som skiljer byggindustrin från bilindustrin, och därmed, mer eller mindre underförstått, försvårar dess effektivisering. Det hävdas tid efter annan förvisso även det motsatta, när det argumenteras för fördelarna med systematisering av byggandet. Men det intressanta i denna betraktelse är innovationspotentialen i en industri där varje objekt måste hanteras som mer eller mindre unikt. Då varje applikation kräver en ny lösning infinner sig ju kravställningen som en ständigt utmanande språngbräda, för nya avstamp in i framtiden, där den aktivt kreative professionelle aktören ständigt förnyar både sig själv och sin omgivning. Tillbaka till utgångspunkten Ser man sedan till helheten, ser man till sammanhanget och den synergi som möjliggörs när alla delar av en byggnad ständigt omprövas och utformas för optimal funktion i det sammanhang som den unika byggnaden i sig själv utgör, så är alla delar just delar av en helhet fullt möjlig och benägen att omformas nästa gång. Jag följer pappersremsans yta med blicken, uppåt, inunder, ut igen och ner, uppåt, över, inunder och ner och kommer tillbaka till utgångspunkten på möbiusbandet och reflekterar över ut- och invändandets mångbottnade innebörd. D Referenser:

http://www.unstudio.com/projects/ mobius-house

57


DEBATT För att skapa en seriös bransch som kunder kan lita på har TIB  Takentreprenörerna satsat på utbildning. Varje medlemsföretag ska bevisa att både ledning och montörer har relevant kunskap. Annars riskerar man att  uteslutas. Hittills har sex företag åkt ut. Av ulf wernquist, ordförande, TIB takentreprenörerna

Verktygen finns för att hitta seriösa takentreprenörer

B

yggbranschen har till delar betraktats som mindre seriös, och gör väl det till viss del fortfarande. TV-program som ”Fuskbyggarna” medverkar till att förstärka denna vrångbild. Mycket seriösa och kunniga hantverkare blandas med sådana som absolut inte borde finnas inom branschen. För en beställare kan det vara svårt, nästintill omöjligt, att skilja dessa från varandra. Vem ska man välja för ett uppdrag?

Ger hjälp att välja Vår del av byggbranschen, tak- och tätskiktsbranschen, ”taktäckarna”, har i högsta grad, och på goda grunder, kunnat gå in under ovan beskrivna betraktelsesätt. Det har inte funnits några tydliga skiljelinjer mellan den ena eller den andra aktören. Tak- och tätskiktsföretagens egen branschorganisation, TIB, har därför valt att bidra till att ge beställarna ett verktyg till hjälp att välja rätt entreprenör för sitt uppdrag: TIB-medlemskapet. Dokumenterad utbildning När det är svårt att sålla ut seriösa montörer, får till slut alla dåligt rykte. Dåliga takläggare ger alla en stämpel av okunnighet och dåligt lagda tak ger även de tekniska lösningarna dåligt rykte – att ett papptak inte håller. För kunden har det inneburit en osäkerhet både för att det kan bli dåligt gjort men även för andra faror som är förknippade med tätskiktsmontering som brandrisken. Lösningen, för att både lyfta hantverket som det innebär att lägga tak och för att kunna sålla ut dessa kunniga hantverkare är enligt min mening en dokumenterad utbildning! 58

Jag såg tidigt behovet av välutbildade montörer och även svårigheten att hitta dem till mitt eget företag. Jag tog därför på 1980-talet tag i att utbilda dem själv, inom mitt företag. Jag satsade både tid och pengar på utbildningarna, för att jag trodde att det var enda vägen. Något som visade sig gynna både mig och andra företag i branschen som tack vare det kunde anställa montörer med rätt utbildning.

TIB ställer krav Samma inställning tog jag med mig in i TIB, där jag nu varit ordförande i flera år. Enda sättet att upprätta en sund bransch, där kunden lätt kan hitta en seriös entreprenör och känna att arbetet vilar i trygga händer, är att ha en kvalitetsmärkning, en auktorisation, som innebär att företaget besitter all nödvändig kunskap om både hantverket och de regler och villkor som ett företagande kräver. År 2006 tog vi därför beslut om att det skulle krävas mer av ett företag för att vara medlem i TIB, mer än att bara vara verksam inom branschen. Vi upprättade nya medlemskrav som skulle säkerställa kunskap hos såväl företagsledningen som hos montörerna. Det handlar främst om krav på genomförda utbildningar, men även om att ha en ekonomi i balans, pappersarbetet i ordning och goda referenser. Anpassade kurser Vi startade utbildningar för montörer och företagsledare, utvecklade anpassade kurser i Heta Arbeten och sammanställde eget utbildningsmaterial för tätskiktsmontörer. Kvaliteten på både utbildningarna och kursmaterialet har varit så bra att Svenska brandskyddsföreningen har godkänt våra kurser i Heta Arbeten som underlag för certifikat i Heta Arbeten och våra

montörsutbildningar har fått så gott genomslag hos BYN att kursmaterialet nu ges ut av Hermods och ingår i den nationella yrkesutbildningen för tätskiktsmontörer på gymnasier och yrkesskolor.

Satsar långsiktigt Många väljer ett medlemskap i TIB för att stärka sin identitet som seriös entreprenör. Men en del väljer att stå utanför och samlas då i den grupp där även kortsiktigt tänkande och mindre nogräknade aktörer finns. Vissa, och ett allt större antal, TIBmedlemmar väljer att ytterligare förstärka och tydliggöra bilden av sig som seriösa och långsiktigt agerande entreprenörer. Detta genom att söka TIB-auktorisation. De flesta medlemsföretagen satsade tid och pengar från start och nya medlemmar har sett till att utbilda sig själva och sin personal för att möta medlemskraven. Alla medlemmar hoppade däremot inte på tåget när de nya medlemskraven skrevs in. Eftersläntrarna fick till en början dispens – viljan kanske fanns men verkligheten gjorde att utbildningen av den egna personalen eller att själv gå en kurs i juridik inte blev av. Efter några år började däremot vissa medlemmars ovilja utkristallisera sig. Hittade lösningar För att hjälpa gamla medlemmar över den sista tröskeln ägnade vi förra året åt att ringa och prata med varje enskilt företag som inte levde upp till de nya stadgarna. Vi kunde då diskutera vari svårigheten låg, göra en plan och hitta lösningar. Framför allt handlade det om att planera in utbildningstillfällen som passade dem. Insatsen uppskattades och gav resultat. De allra flesta är nu på banan och kommer att ha utbildat sin personal och sig husbyggaren  nr 4   B    2012


själva innan året är slut. Men några förhöll sig fortsatt i tillbakalutat läge.

oseriösa sållas bort Den första mars i år tog styrelsen därför  det tuffa beslutet att utesluta dessa medlemmar. Inte för att de är oseriösa aktörer  på  marknaden,  utan  för  att  de  inte  kan  visa prov på sin kompetens.  Sedan dess har nu sex företag uteslutits, kanske står fl er på tur. Vi har även fått  fl era  nya  ansökningar  om  medlemskap,  men det går inte att säga om det har med  våra skärpta medlemskrav att göra. årlig revidering Nästa  steg  är  nu  att  vidareutveckla  den  auktorisation som vi etablerade för några  år sedan. Auktorisationen kräver, utöver 

nr 4 B 2012  husbyggaren 

m e d l e m s k r av e n , bland annat att man  varje år kan komma  med  referenser  som styrker att man  är  seriös  och  aktiv  på  marknaden. Auktoriserad  tak- och tätskiktsentreprenör  är alltså inte något  man blir vid ett  tillfälle utan det  är en kvalitetsmärkning som  revideras och  förnyas varje år. Behöver du en takentreprenör? Hitta  ett TIB-anslutet företag nära dig genom 

att gå in på tib.se. Där fi nns Sveriges seriösa entreprenörer samlade! D

59


Noterat lysande landmärke

insikt om risk i byggjobb bör öka

Sölvesborg får  ett  nytt  landmärke. Ett bygge pågår av en  bro  som  när  den  står  färdig  i  oktober 2012 blir en av Europas  längsta  gång-  och  cykelbroar. Den spektakulära arkitekturen kommer att lysas upp  av  ett  ljusspel  som  blir  ett  landmärke för Sölvesborg. Ljussättningen ska på olika  sätt förstärka brons konstruktion visuellt och göra den lättillgänglig. Det sker bland annat genom att variera och anpassa  belysningen  efter  dygnets  och  årstidernas  rytm.  Ljussättningen är tänkt att efter mörkrets inbrott refl ektera  ljuset i vattnet och ge bron och  dess  omgivningar  ett  trolskt  sken.  Kraven  på  ljussättningen  är  höga  och  den  ska  vara 

Arbetsmiljöverkets nationella  tillsyn  inom  bygg  pågår  för  fullt sedan drygt ett år tillbaka.  4 700 inspektioner har hittills  genomförts. En första uppföljning visar att de gör stor nytta.  Störst  behov  av  förbättringar  har  gymnasieskolornas  byggprogram. Fortfarande ligger byggsektorn högt i olycksfallsstatistiken. Perioden 2008– 2011 inträffade drygt en dödsolycka i  månaden;  50  personer  inom  bygg fi ck sätta livet till. Av de  närmare 6 000 som drabbades  av  en  allvarlig  olycka  under  samma period (mer än 14 dagars sjukfrånvaro) var 12 procent unga, högst 24 år. Bristfälliga  arbetsmiljökunskaper under yrkesutbildning  och  praktik  kan  vara  en  bidragande orsak till att unga  är  överrepresenterade  i  olycksfallsstatistiken.  Nästan  samtliga  av  de  hundra  skolor  som  hittills  besökts  behöver  förbättra sin undervisning. − Kunskap om riskerna och  hur man arbetar säkert är livsviktigt  för  alla  som  är  verksamma inom byggsektorn, säger Håkan Olsson, avdelningschef vid Arbetsmiljöverket.

Valvbågar lyser upp lång bro.

både energieffektiv och bländfri.   Den  756  meter  långa  bron  sammanfogar  den  nya  stadsdelen  Ljungaviken  med  Sölvesborgs stadskärna. D

stort midjemått fara för hälsan Samstämmig forskning har visat  att  undervikt  är  betydligt  farligare för äldre personer än  övervikt.  En  studie  vid  Sahlgrenska akademin, Göteborgs  universitet,  visar  nu  att  även  midjemåttet  är  förknippat  med ökad dödlighet hos äldre.  Äldre med stort midjemått har  högre  dödlighet  än  de  med  smal midja. En  internationell  grupp  som  innefattar  forskare  från  Sahlgrenska  akademin  har  sammanfört uppgifter från totalt  30  vetenskapliga  studier  med målet att kunna kartlägga  riskfaktorer kopplade till dödlighet hos personer mellan 65  och 74 år.  Den  omfattande  studien,  som publiceras i International  Journal  of  Epidemiology,  visar att äldre män och kvinnor  som  har  ett  stort  midjemått  löper ökad risk att dö – framför allt i kardiovaskulära sjukdomar – oavsett om deras BMI  är normalt, lågt eller högt.  60

Resultaten, som  kontrollerats för rökning och ålder, bygger på en femårig uppföljning  av över 32 000 män och 25 000  kvinnor från mer än tio länder.  Ett ohälsosamt stort midjemått defi nieras enligt studien  som  över  102  centimeter  hos  män  och  över  88  centimeter  hos kvinnor. Enligt resultaten  var ett midjemått på 132 centimeter hos män och 116 centimeter hos kvinnor kopplat till  en  generellt  ökad  dödsrisk  i  både  cancer,  hjärtsjukdom  och respiratoriska sjukdomar.  – Man vet sedan tidigare att  midjemåttet  har  ett  starkt  samband  med  rubbningar  i  socker- och fettomsättningen  i  kroppen.  De  här  resultaten  ger ett gediget underlag för att  midjemåttet är en viktig faktor  som fortsätter att ha stor betydelse för hälsan även hos äldre, säger professor Annika Rosengren vid Sahlgrenska akademin. D

Med satsningen, som pågår  ytterligare  halvtannat  år,  tar  Arbetsmiljöverket  ett  samlat  grepp  om  arbetsmiljöarbetet  inom bygg. Alla delar av byggkedjan fi nns med, från yrkesutbildning  och  projektering  till etablerad byggarbetsplats. − Det handlar mycket om attityder,  säger  Håkan  Olsson.  Därför behöver alla arbetsmiljöansvariga  även  på  yrkesutbildningarna  vara  goda  föredömen och driva på för en hög  riskmedvetenhet. Närmare  2  200  inspektioner har genomförts av mindre  byggföretag  med  upp  till  20  anställda. Besöken har oftast skett ute  på byggarbetsplatsen. En majoritet, drygt 2/3-delar, behöver förbättra sina kunskaper. − Många saknar helt enkelt  ett fungerande arbetsmiljöarbete, säger Håkan Olsson. Gör  först, och tänker sen. De skyddar  sig  inte  mot  riskerna  för  fall, som kan få förödande konsekvenser.  Och  de  har  dålig  koll  på  problem  som  ligger  bakom  vanliga  arbetssjukdomar  som  damm,  buller  och  inte minst tunga lyft och dåliga arbetsställningar. D

Blir lättare bygga i glesbygd Regeringen har  beslutat  att  förändra villkoren för statliga  kreditgarantier  för  att  bygga  bostäder.  Takbeloppet  har  höjts  till  16  000  kronor  per  kvadratmeter  och  den  övre  beloppsgränsen  på  två  miljoner  kronor  per  lägenhet  har  tagits bort.  I och med beslutet kan staten  medverka  till  lån  för  bostadsbyggande även i delar av  landet där marknadsvärdet av  bostaden är lägre än byggkostnaderna.  – Vi måste göra det lättare  att  bygga  nya  hus  överallt  i 

Sverige, även på landsbygden,  säger  bostadsminister  Stefan  Attefall. –  Problemet  är  att  marknadsvärdet  på  många  ställen  är  lägre  än  byggkostnaderna,  och då är det svårt för många  att  få  lån  från  banken.  Med  hjälp av högre statliga kreditgarantier  kan  byggprojekt  starta  som  annars  fått  kalla  handen. För vissa byggherrar  är också statliga kreditgarantier en ingång till vidare bankfi nansiering,  förklarar  Stefan  Attefall. D

husbyggaren  nr 4 B 2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

61


BYGGLEVERANTÖRER

TAKCENTRUM

Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

62

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

husbyggaren  nr 4 B 2012


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

en riktig stege www.scando.se

Beräkningsprogram för murverk

www.murma.se

nr 4   B   2012  husbyggaren

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

63


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

3 M Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Blücher Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag Brave System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Foamglas Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 HAKI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Hunton Fiber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Industri & Byggmetall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Ivarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Kingspan Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Knauf Danogips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Nordan Kvillsfors . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Layher . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Lättklinkerbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Metsä Wood . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Minera Skiffer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Mätforum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 64

Sid

Nordic Waterproofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag Paroc Panel Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 2 Per Wikstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Plannja. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Rheinzink Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Safety Respect . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 SK Tuote OY. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Solarlux Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 SP Sitac. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 SP Trä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Svensk Våtrumskontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Takcentrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Trebolit AB (Nordic Waterproofing AB). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Ventisol Brandventilationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Vison . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Weland Stål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

husbyggaren  nr 4   B    2012


Marknadsnytt Fabriksmålad vindskiva AB Karl Hedin Sågverk lanserar en vindskiva som är en vidareutveckling av Bergslagspanelen. Vindskivan är fabriksmålad två gånger och ändspontad. Skivan tas ur samma del av stocken som Bergslagspanelen, vilket ger få och små kvistar. Den finns initialt i 420 cm och i 22x145 och 22x170. Virket är torkat till 16 procents fuktkvot. D

Utbildar om brandskydd

AB Karl Hedin 070-241 70 15 stefan.forsberg@abkarlhedin.se

Energibesparande dörr För många villaägare är ytterdörren främst en fråga om utseende. Men gamla eller felaktigt installerade dörrar kan vara energitjuvar. Nu lanserar Jeld-Wen den nya serien lågenergidörrar Arc­tic som minskar husets energiförbrukning och miljöbelastning. De är testade enligt Europa-standarden och har godkända U-värden mellan 0,59 och 0,72, beroende på hur stor glasöppning som önskas. Samtliga ytterdörrar är CEmärkta och följer EU-standarden EN 143551-1 för U-värdes-

beräkning. De är utrustade med bland annat hakregellås, bakkantsförstärkning och förstärkt säkerhetsbleck. D

Tyco Fire Protection Products har öppnat ett nytt center i Mölndal för att utbilda installatörer, entreprenörer, konstruktörer, brand- och sprinkleringenjörer som arbetar med brandskydd. Utbildningarna inkluderar automatiska sprinklersystem,

gassläckning, skumsläckning, mekaniska och rillade rörledningslösningar, och om hur man utformar och underhåller ett brandskyddssystem. D Tyco Fire Protection Products +44 (0) 161 925 4700 lauren@bdb.co.uk

Dämpar ljud i klassrum

Jeld-Wen chn@jeld-wen.biz

Varnar för snö på tak

Med hjälp av trådlös teknik indikerar Ruukki smart roof förändringar i snöbelastningen och rapporterar dem. Ruukki smart roof kan monteras på både nya och gamla tak där man har använt Ruukkis bärande högprofilerade takplåt. En sändare på undersidan

av takplåtarna upptäcker förändringar i snöbelastningen. Sändaren skickar data om de ändrade förhållandena per radio till en anslutningspunkt, som vidaresänder data trådlöst till tjänsteleverantörens server. Ruukki smart roof lämpar sig för industri-, affärs- och logistikfastigheter samt offentliga byggnader som flygplatsterminaler och sporthallar. D Ruukki Sverige +46 10 78 78 451 martin.flodihn@ruukki.com

Ecophon introducerar Eco­ phon Master Rigid; ett slagtåligt akustiktaksystem optimerat för att förbättra ljudmiljön för lärare och elever i klassrummet. Master-Rigid består av flera komponenter, däribland Ecophon Master Rigid som är en stöttålig klass A absorbent, för att sänka den allmänna ljudnivån, och Ecophon Master Extra Bass, en lågfrekvens­ absorbent som installeras

ovanpå akustiktaket för att möta Svensk ljudstandards krav på absorption vid 125 Hz, vilket ökar taluppfattbarheten. Master-produkterna är baserade på Ecophons glasull 3RD Technology som består av växtbaserat bindemedel och mer än 70 procent återvunnet glas. D Ecophon +46 42 17 97 43 frida.bergmark@ecophon.se


Marknadsnytt takpanna som skonar ryggen ning och tunga lyft. Att hantera  tunga byggmaterial, som traditionella  betongtakpannor,  kan  bidra till förslitningsskador för  bygg- och takarbetare. Icopals designade taksystem  Decra väger en sjättedel av den  traditionella  betongpannan.  Några kvadratmeter kan bäras  under armen, vilket innebär ett  säkrare  takarbete  utan  tunga  lyft och otympliga format.  Takpannan  består  av  en  formstabil plåtstomme som belagts  med  fl era  lager  korrosionsskyddande  material  av  aluzink,  epoxy  och  polyester.  Ytan är belagd med stengranulat  med  ett  toppskikt  av  akryl  som bindemedel. D

Närmare hälften  av  anmälda  arbetssjukdomar under år 2010  berodde  på  upprepad  belast-

listar godkända fästmassor Grunden för  ett  fackmässigt  resultat  i  våtrumsarbetet  är  rätt förutsättningar, rätt material och rätt utförande i enlighet med branschreglerna. Golvbranschens  Våtrumskontroll, GVK, har uppdaterat  listorna  med  godkända  fästmassor, ”fi x”, när plastmattor  utgör  tätskiktet  under  kakel  eller klinker i våtrum.  Sedan  mars  2012  krävs  ett  förnyat skriftligt intyg från leverantören  för  att  produkten  ska  vara  godkänd  för  avsedd  användning. GVKs lista base-

rar sig på intygen från leverantörer av fästmassa. D GVK och Golvbranschen 070-326 05 03 johan@golvbranschen.se

isolering absorberar ljud

Icopal 073-625 74 03 seann@icopal.com

hållfast monteringslim ren får tydliga fakta om egenskaper  och  konkret  information  om  produktens  hållfasthet. Gruppen  monteringslim  har förstärkts med Maxi Bond  X-treme  med  210  ton/m2  i  hållfasthet och snabbt monteringshugg. D Bostiks monteringslim har fått  en  ansiktslyftning.  Använda-

Bostik AB 042-19 50 00

Isolering för  innertak  som  samtidigt är ljudabsorberande  är en nyhet i Rockwools sortiment.  Produkten  heter  Rockorbit och har bland annat satts  in i den nya tennishallen som  byggs i Växjö. Materialet förenar två funktioner: isolering och ljudupptagning, i en och samma pro-

dukt. Produkten  har  försetts  med ett ytskikt så att skivorna  kan  fungera  som  innertak.  Rockorbit kan fås med tre olika  ytskikt:  svart,  vit  eller  aluminium, och fi nns i 50–195 millimeters tjocklek. D Rockwool 036-570 52 10

system som renar avlopp Det biologiska  avloppsre- uppfyller  kraven  för  hög  ningssystemet ACT Natural är  skyddsnivå. D ett  fullt  ut  kretsloppsbaserat  Alnarp Cleanwater Technology AB system som inte behöver slam- +46 40 46 26 90 tömmas regelbundet och som  susanne.gabrielson@alnarpcleaninte behöver kemikalier för att  water.se fylla sin funktion.  Systemet  är  långtidstestat  av institutet för jordbruks- och  miljöteknik  i  Uppsala  och  66

husbyggaren  nr 4 B 2012


nr 4   B   2012  husbyggaren

67


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna •  BYGGPROJEKTERING •  KONTROLLER •  BESIKTNINGAR •  KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

68

husbyggaren  nr 4   B    2012


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

UMEÅ

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, ­BRANDLARM- OCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70  info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

VÄSTERÅS

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 4   B   2012  husbyggaren

69


NyttfrånSBR nya medlemmar Kansli SBRByggingenjörerna(SvenskaByggingenjörersRiksförbund) Folkungagatan122,11630Stockholm Tel:08-4621790,E-post:info@sbr.seHemsida:www.sbr.se Styrelseordförande:UrbanTjernström,011-180195 Förbundsdirektör:MagnusJanson,08-4621797 Medlemsärenden:IngridRung,08-4621792 Kurser:CarinaEriksson,08-4621793,KamillaBjörk,08-4621794 Expertgrupperoche-handel:CarinaEriksson,08-4621793 Ekonomi:UnoRydholm,08-4621796 Juridik:FoyenAdvokatfirmaAB,08-50618400 Försäkringar:SBRsförsäkringsservice,08-6616898 Bokhandel:SvenskByggtjänst,wwwbyggtjanst.se Förbundsstyrelsen UrbanTjernström,Norrköpingsavdelningen,ordförande VeronicaJensen,Malmöavdelningen,viceordförande LarsBengtsson,Kalmaravdelningen MarieFägerman,Norrbottensavdelningen RogerJohnson,Stockholmsavdelningen BjörnSelling,Stockholmsavdelningen UlfSönegård,Skaraborgsavdelningen NilsWittgren,Göteborgsavdelningen SBR Byggingenjörerna

Kurser & Utbildningar

Bildades1951ochärenideellyrkesorganisation.Förbundethar2800medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnaskompetensochbevakarderas intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning, mentorskapsförmedlingochkollegialakontakter.MedlemfåranvändadenskyddadetitelnByggingenjörSBR.

SBR erbjuder vidareutbildningar för exempelvis projektledare, entreprenad- respektive överlåtelsebesiktningsmän och kontrollansvariga enl PBL(dessakurserlederäventillcertifiering). Därutöver ett 20-tal övriga kurseriblandannatteknik/metodikrelaterade områden. Många kurser är öppnaförickeSBR-medlemmar.

Förbundsverksamheten

SBRerbjuderföretagsanpassadekurser för företag och andra aktörer inom bygg-ochfastighetssektorn.Kurserna skräddarsysenligtbeställarensönskemål.

Rymmer utöver medlemsverksamhet informationochrådgivningtillallmänhetensamtettöppetsökregisteröver SBRbyggingenjörer.SBRavgerremissyttrandenochsamverkarmedmyndigheter vid utformning av lagar och regelverkochannatavintresseförförbundet. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBCochsamverkarmedsysterorganisationeriNorden.

Lokalavdelningarna Arrangerar kurser, seminarier, medlemsträffar och studiebesök mm. De har också kontakter eller samarbete med högskolor, kommuner och branschaktörerinomsittområde.

SBRs Expertgrupper Samlarexpertisinomentreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvarenlPBL.Deansvararför ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utvecklingenavteknik,marknadochlagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissakravkananslutasigtillgrupperna.

70

Företagsanpassade kurser

Försäkringar Medlemmarkantecknaförmånligaoch särskiltanpassadeförsäkringarviaSBR Försäkringsservice, som kontors- och konsultansvarsförsäkringar respektive sjukvårdsförsäkringinkllivocholycksfall.

Husbyggaren Är SBRs branschtidning där forskare, arkitekter,juristerochannanexpertis skriverinitieratförbyggingenjöreroch andraibranschen.Husbyggaresutges 7ggr/årochspridsi11300exemplari främstSverigemenävenFinland.

BLI MEDLEM Förmedlemskapkrävsbyggingenjörsexamen eller motsvarande. Man kan varabasmedlemellerplusmedlemeller anslutasigsomstudent.Merinformation och ansökningsformulär finns på www.sbr.se/bli-medlem

Hans Anekrans, byggingenjör, 

Rickard Sjölin, byggtekniker, 

Sweco Management AB,  Stockholm Börje Enblom, egen företagare,  No:1 Besiktningar AB, Stockholm Karl Frisell, projektledare,  Klövern AB, Norrköping Michael Karlsson, markprojektör, Markcon AB, Skövde Stefan Kindbladh, projektledare,  SBA Elektriska AB, Sundbyberg Rasmus Langer, byggledare,  Projektidé AB, Uppsala Pär Larsson, egen företagare, B:f  Pär Larsson, Helsingborg Pehr Lundström, egen företagare,  Collage Arkitekter AB, Skellefteå Anders Nilsson, egen företagare,  NBA Teknik, Vingåker Tommy Olsson, VD, I & T Olsson  AB, Uppsala Anders Post, egen företagare,  AGD Bygg- och förvaltnings AB,  Torslanda Lars Sjögren, byggnadsentreprenör, Interealia AB,  Norrköping

Ricto Zon & Effekttorkning,  Sundsvall Piotr Sobieszek, projektledare,  Piotsan Bygg, Saltsjö-Boo Stefan Svensson, sales manager,  Husets Bästa, Båstad Patrick Söder, byggingenjör,  Arne Lorentzon AB, Skövde Jocke Thulin, egen företagare, JT  Exploatering AB, Vendelsö Fredrik Westerlund, projektledare AB, Bostaden i Umeå, Umeå Jonny Wilhelmsson, egen företagare, Wcon, Gustavsberg Hans Östlund, egen företagare,  Bygglängtan AB, Västerås

Nya anslutna Åza Henriksson, Älvsjö Bakhtiyar Koyi, Uppsala Ronnie Nilsson, Kristianstad Johannes Nordgaard, Stockholm Gustav Nordgaard, Farsta Victor Wallén, Uppsala

rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt! Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig. Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

husbyggaren  nr 4 B 2012


Sydafrika nästa På grund av det stora förhandsintresset kommer SBRs resa till Sydafrika hösten 2012 Intresseanmälan resa till24Sydafrika 2012 att dubbleras. Det blir en avgång 17 SBRs oktober och en den oktober. Programmet är detsamma för båda resorna.

Sydafrika är ett storslaget land med en intressant historia, fantastisk natur och behagligt klimat. Byggverksamheten sjuder i landet. Vi kommer sätta oss grundligt i vad som pågår inom och en Upptäck regnbågsnationen! Sydafrika är ettatt storslaget land, medinen intressant historia fantastisk natur. Kapstaden Sydafrika erbjuder fantastiska möjligheter att komma nära Afrikas vilda djur i deras byggbranschen. utsågs nyligen till Världens designhuvudstad 2014. naturliga miljö.

Preliminärt program den 17/10-25/10 och 24/10-1/11:

Byggverksamheten sjuder i landet. Allt från större Onsdag: Avresa från Göteborg, Köpenhamn elleranläggningar Stockholm. för stora evenemang som fotbolls-vm till mindre som enkla bostäder i kåkstäderna. Vi kommer att grundlig sätta oss in i vad som pågår inom Torsdag: Ankomst till Kapstaden. Svensktalande guide möter på flygplatsen. Stadsrundtur med byggbranschen i Sydafrika. lunch före incheckning på hotellet som ligger på gångavstånd till trevliga butiker och restauranger. Välkomstmiddag med afrikanska specialiteter. Lägg där till att klimatet är mycket behagligt - Sydafrika har sommar när vi har vinter i Sverige. Landet Fredag: Guidad Cape Town kåkstäder med intressanta projekt inom producerar många heldagstur av världenstill främsta viner, Stadium maten äroch mycket god och dessutom prisvärd! miljö och samhällsplanering. Lunch enligt Xhosa-stammens matkultur. Lördag:omfattar Guidad tur söderut stopp vid a Chapman´s Peak, Godahoppsudden, Cape Point Resan 7 dagar både imed Kapstaden ochblsafari utanför Johannesburg. och Boulder´s Beach med dess pingvinkoloni. Rundvandring med lunch på vingård i Cape Dutch-stil. Preliminärt program: Söndag: Förmiddagen fri för egna aktiviteter som kan ägnas åt besök på Afrikas vackraste trädgård Kirstenbosch eller bad, golf och shopping. Fr 11 nov Avresa Avresa eftermiddag från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn. till Johannesburg. Gemensam middag i Melrose Arch. Lö 12 nov Ankomst till Kapstaden förmiddag. Våra svensktalande guider möter på flygplatsen och Måndag: Guidad heldagstur lunch till intressanta i Johannesburg omgivvi inleder med med en stadsrundtur och lunchbyggprojekt innan vi checkar in på vårt och hotell och får en ningarna. stunds vila. Det är gångavstånd till Waterfront och till mysiga Cape Quarters som har och butiker. Välkomstmiddag med olika specialiteter. Tisdag: Eftertrevliga frukostrestauranger avfärd till safarihotellet. Lunch och information omAfrikanska safariparken. Safari i Sö 13nov skymningen Efter frukost besöker vi i sällskap med en lokal arkitekt Cape Town Stadium. Därefter och därefter gemensam middag under Afrikas stjärnhimmel. går turen ut till kåkstäderna, besöker bl.a. en lokal skola och andra projekt med Onsdag: Gryningssafari följd av frukost. avresa.det lokala samhället i planeringen. miljömässigt tänkande och Utcheckning projekt som och involverar Torsdag: Ankomst Göteborg, och Stockholm förmiddagen. Vid lunchen lär Köpenhamn vi känna Xhosa stammens på matkultur - Mandelas eget folk. Turen är heldagstur. Hotell: Må 14 nov Efter tidig frukost är det guidad tur söderut med vackra scenerier längs Kaphalvön med I Kapstaden: Protea Victoria Junction nära restauranger ochoch Waterfront. stopp Hotel på bl.a. Chapmans Peak, Godahoppsudden Cape Point. Besök på Boulders Beach där vi hälsar på Arch. de sydafrikanska Lunch på välkänd vingård och I Johannesburg: Protea Hotel Melrose Designhotell pingvinerna. i trevlig miljö. efter lunchen blir vi guidade runt gården och får en titt i deras vinkällare. Vingården är i I safariparken Pilanesberg: Sheppard´s Tree Game Lodge med pool. arkitekturstil Cape Dutch. Tillbaka till hotellet sen eftermiddag. Ti 15 nov Dagen kan ägnas åt egna aktiviteter som besök på Robben Island där Nelson Mandela Pris: satt fängslad, Kirstenbosch – Afrikas vackraste bad, shopping, golf. 29 000 kr/person. Priset inkluderar ovanstående program medträdgård måltidereller exklusive måltidsdrycker, On 16 nov Transfer till flygplatsen och efter ett par timmar landar vi på Johannesburgs flyg med SAS/South African Airways från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm samt del i flygplats och beger oss tillFör svenska ambassaden i Pretoria där vi får en introduktion om svenska tvåbäddsrum inklusive frukost. enkelrum tillkommer 6 800 kr. intressen i landet. Lunch, därefter incheckning på hotellet som ligger i nationalparken Avbeställningsskydd vid akut sjukdom: 795 kr. Pilanesberg Game Resort. Anläggningens utformning smälter in i omgivningen utan att Bokning: negativt påverka dess miljö. Safari i öppna Land Rovers i skymningen, därefter middag Vid beställningpå avlodgen. resan faktureras anmälningsavgiften 5 000 kr/person. Slutbetalning skall ske senast en månad före avresa. Sista anmälningsdag: 31 maj. Antalet platser är begränsat.

nr 4 B 2012  husbyggaren 

Anmälningsblankett och ytterligare information kan hämtas på www.style.se/sbr.

71


Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning, symposium

Fuktmätning – fukt och mögelskador

13–14 september, Malmö 12–13 november, Stockholm

20–21 november, Stockholm AMA Anläggning 10*

Entreprenadbesiktning, Grundkurs

11–12 oktober, Stockholm 22–23 oktober, Malmö Entreprenadbesiktning, Steg 2 och prov

7 november, Stockholm 29 november, Malmö Entreprenadbesiktning, Symposium

20–21 september, Helsingborg 26–17 november, Stockholm Natursten i husbyggnad på rätt sätt

2 oktober, Stockholm Plåt i teori och verklighet

17 oktober, Stockholm

2 oktober, Malmö 15 oktober, Stockholm 18 oktober, Göteborg 20 november, Luleå AMA Hus 11*

26 september, Stockholm 3 oktober, Göteborg 24 oktober, Malmö 6 november, Luleå MER Anläggning 10*

3 oktober, Malmö 16 oktober, Stockholm 19 oktober, Göteborg 21 november, Luleå Byggarbetsmiljösamordnare, grundutbildning, steg 1*

5–6 september, Stockholm 26–27 september, Malmö 1–2 oktober, Stockholm

10–11 oktober, Göteborg 24–25 oktober, Skellefteå 19–20 november, Stockholm Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*

13 september, Stockholm 7 november, Stockholm Entreprenadjuridik, grundkurs*

13 september, Stockholm 19 september, Göteborg 2 oktober, Linköping 22 oktober, Malmö 25 oktober, Falun 8 november, Stockholm 13 november, Luleå

Projektledning*

12–13 september, Malmö 23–24 oktober, Stockholm 13–14 november, Göteborg *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08‑462 17 94.

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

20 september, Malmö 4 oktober, Östersund 17 oktober, Stockholm 22 oktober, Göteborg 29 november, Luleå

Engagerade elever Det blev många frågor och livlig diskussion när lokalavdelningen i Kristianstad i slutet av mars mötte elever på byggingenjörslinjen vid Yrkeshögskolan Syd i Hässleholm. De 24 elever som var med på träffen lyssnade engagerat när Robert Csikos och Magnus Petterson från lokalavdelningens styrelse berättade om SBR och om hur det är att arbeta som byggingenjör. – Vi är mycket nöjda med träffen och hoppas att eleverna nu ansluter sig till SBR, ansökningsblanketterna gick åt som smör i solsken, sa Robert Csikos efter mötet. Av Robert Csikos, Kristiansandsavdelningen Robert Csikos från Kristianstadsavdelningen berättar om SBR för blivande byggingenjörer vid Yrkeshögskolan Syd. Foto: Magnus Pettersson

72

husbyggaren  nr 4   B    2012


www.bostik.se

www.fischersverige.se

masonite lättelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Högreflekterande takbeläggning sänker dina energikostnader

78% av solens energi reflekteras bort med I-Reflex.

Genom I-reflex kan vi nu introducera en lösning som reflekterar bort upp till 78% av solens energi, samtidigt som du bevarar alla dess fördelar med Mataki SBS-modifierade tätskiktssystem - UnoTech, UnoTech Plus och Elastofol Supreme. I-Reflex är kortfattat en högreflekterande färg som appliceras direkt på bitumentätskiktet, antingen i samband med nyinstallation av ditt tak eller i efterhand på redan befintliga tätskikt. Denna lösning reducerar energikostnaderna för hotell, kontor, industrier och andra byggnader som är försedda med luftkonditionering samtidigt som det förlänger takets livslängd. Dessutom skapar det ett bättre inomhusklimat för i stort sett alla typer av byggnader, genom reducering av temperaturen under årets varmare perioder.

Luftintag utan I-Reflex

Den intagna luftens temperatur blir högre genom värmen som avges av tätskiktet.

Luftintag med I-Reflex

Den intagna luftens temperatur reduceras eftersom tätskiktet avger mindre värme.

www.mataki.com

Husbyggaren 2012 Nr 4  
Husbyggaren 2012 Nr 4  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...