JURIDIK En färsk dom i tingsrätten slår fast att en enstegstätad fasad inte utgör en fackmässig konstruktion samt att konstruktionen i sig utgör ett fel. Beställarna har därför rätt till att få fasaden utbytt till annan ”luftad” konstruktion utan tillkommande kostnad. Av andreas magnusson, advokat, Foyen Advokatfirma
Entreprenör ansvarar för enstegstätad putsfasad
F
rågan om så kallade enstegstätade putsfasader har varit ett hett omdebatterat ämne de senaste åren. I takt med att alltfler skador har framkommit i småhus och flerfamiljshus utrustade med denna sorts fasad, har frågan uppkommit var det juridiska ansvaret för konstruktionen ska placeras.
§ §§ Ytterst handlar det om vem som ska bära kostnaderna för att åtgärda de fuktoch mögelproblem som har visat sig uppkomma i relativt stor omfattning samt om och under vilka förutsättningar beställarna har rätt till utbyte till annan fasadtyp.
Isolering dikt an En kort byggnadsteknisk bakgrund: ”Enstegstätade” brukar man kalla fasader som består av en bärande stomme med isoleringen anbringad dikt an på stommens utsida, det vill säga utan någon luftspalt som tillåter avrinning eller avdunstning av fukt som samlas i fasaden. Systemet utvecklades efter andra världskriget i Västtyskland och användes då i huvudsak vid tilläggsisolering av befintliga murade fasader. I Sverige började systemet användas på 1980-talet och i större omfattning på 1990-talet, mycket tack vare de färdigut64
vecklade systemprodukter som tillhandahölls av leverantörerna av fasadputsmaterial. När systemet användes på den svenska marknaden hade man emellertid övergått till att använda systemet vid nyproduktion.
Saknar luftspalt I den i Sverige vanligt förekommande tappningen bestod systemet av en bärande träregelstomme med mellanliggande isolering. Utanpå stommen anbringades ett skikt gipsskivor och på gipsskiktet fästes isoleringen, som därefter putsades. Varianter förekom i och med att isoleringen bestod av antingen cellplast eller mineralull samt att putsningen kunde vara antingen tjockputs eller tunnputs. Efterhand byttes lagret med utegipsskivor ut mot skivor av icke-organiskt material, till exempel minerit. Som nämnts ovan är den gemensamma nämnaren för de enstegstätade systemen avsaknaden av luftspalt mellan isolering och bärande stomme, vilket medför att fuktvandring kan ske mellan dessa lager. Problemet med den enstegstätade konstruktionen har efter hand visat sig bestå i att fukt som av olika anledningar kommer in i fasaden tar mycket lång tid på sig att torka ut, med hänsyn till att isoleringen (i synnerhet cellplast) är relativt diffusionstät. Fukt kapslas således in i fasaden och leder till fukt och mögelskador på gipsskivorna och i förekommande fall på den bärande trästommen. Systematiskt fel Problemen uppmärksammades först för cirka tio år sedan, i samband med uppförandet av Hammarby Sjöstad i södra Stockholm, där fukt- och mögelskador upptäcktes på nyproducerade hus.
Man trodde då att det var fråga om skador på grund av kvardröjande byggfukt, till följd av att ofärdiga fasader stått oskyddade under byggtiden och drog inte då slutsatsen att det fanns något systematiskt fel i själva konstruktionen. Tvärtom ökade konstruktionens användning under 00-talet. Systemet hade goda isolervärden och var därigenom energibesparande. Dessutom var systemet populärt hos stadsplanerare och arkitekter eftersom det liknade traditionella putsade stenhus.
Otäta infästningar Efterhand har emellertid fler och fler skador visat sig, framförallt i nyprodu-
§ §§ cerad gruppbebyggelse i syd- och västsverige. Det har visat sig att problemen beror på att fukt tränger in i fasaden i bruksskedet, ofta vid otätheter som förekommer i samband med fönsterbleck och genomföringar (infästningar med mera). Hur stora problemen var uppmärksammades successivt och det var först under våren 2007 som frågan kom upp till ytan på ett tydligt sätt, först genom en artikel i fackpress (Bygg & teknik nr 1/2007), därefter genom att en temadag i ämnet hölls hos SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås. Fasadsystemet och de problem det kan ge upphov husbyggaren nr 2 B 2012