Issuu on Google+

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

2 12

Nedanstående är annons från Skandinaviska Byggelement


PYROBEL

BR A N D S K Y D D S G L A S

· Brett produktsortiment av typgodkända brandskyddsglas · Godkända för användning i de ledande brandklassade profilsystemen · Kort leveranstid från våra lokala representanter AGC Flat Glass Svenska - Tel. +46 8 7684080 - Fax +46 8 7684081 - sales.svenska@eu.agc-flatglass.com - www.YourGlass.com


4

husbyggaren nr 2 B   2012


nr 2 · 2012 | Årgång 54 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60   Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2012

Nr 1  v   5 Nr 2  v 11 Nr 3  v 18 Nr 4  v 23

Nr 5  v 37 Nr 6  v 43 Nr 7  v 49

Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10  Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för ­material som inte beställts.

Sidan 46 När personalen springer in i det brinnande rummet ser de den blinda patien-

ten stå rakt under ett aktiverat sprinklerhuvud. Patienten klarade sig utan skador. De nya brandskyddsreglerna ställer ökade krav på sprinklade boenden. När kan betong kallas för grön? Frågan utreds i Husbyggaren, som även tar upp renovering av fuktskadade lättbetongväggar, en avancerad strålningskliniks behov av tjockt betongskal och betong som värmelagrare. Att betong kan vara vackert bevisas av Kulturhuset i Ytterjärna. Foto: Christoffer Amundin

Innehåll

6 8 14 18 22 28 30 34 38 42 46 52 56 60 64 66 68 74 76 81 91

Brandvärdar på hembesök ger färre anlagda bränder Sprinklersystem förhindrar att bostad övertänds Sprinklade äldreboenden har ökat tryggheten Sprinkler på sjukhus krav i nya brandskyddsregler Om lite brandgas får spridas kan bra skydd utformas Brandspjälkning av betong är mer än materialegenskap Tjock ”död” betongvägg skyddar mot strålning Vilka krav kan ställas på ”grön betong”? Anpassat produktutbud bakom betongfabriks snabba tillväxt Fasader i hus från 1950-talet gjordes energieffektiva Kulturhuset i Ytterjärna speglar naturens lagar Innervägg av betong avger värme under natten Betongens termiska tröghet påverkas med tillsatser Streckkod och sortering ger miljövänligare byggfrakter Juridik: Entreprenör ansvarar för enstegstätad putsfasad IT: Håltagning i BIM-projekt kräver god samordning Form & Teknik: Bör alla naturkrafter alltid bemästras? Debatt: Småföretagare bör teckna avbrottsförsäkring Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer:

I nästa nummer: Geoteknik & Grundläggning & ROT Tidningen utkommer i vecka 18, 2012 nr 2   B   2012  husbyggaren

5


BRAND Varje år anläggs mer än 10 000 bränder i Sverige. Det kostar samhället över en miljard kronor per år. Minst hälften av bränderna har anlagts av barn och ungdomar under 18 år. Vilka ungdomar anlägger bränder – och vad kan man göra åt problemet?

Brandvärdar på hembesök ger färre anlagda bränder Av lena olsson , frilansjournalist

I

november 2011 hölls seminarium i Göteborg, där forskare presenterade de senaste rönen inom projektet ”Anlagd brand – ett samhällsproblem”. Forskningsprogrammet är långsiktigt och drivs av Styrelsen för svensk brandforskning, Brandforsk. Många lärdomar går att dra av det arbete som utförts av Räddningstjänsten Syd.

Satsade på mångfald När ungdomar anlägger brand kan det handla om frustration – eller vara en del av en konflikt med myndigheter. Alla

minns rubrikerna 2008–2009 om hur ungdomar hindrade räddningstjänsten från att släcka i vissa av Malmös bostadsområden. Vad har hänt sedan dess? Man satsade på ökad mångfald vid rekrytering till Räddningstjänsten, och ökad kommunikation i bostadsområden. Det har lyckats. Projektledare Per-Olof Hallin förklarar att det viktigaste arbetet är att nå ungdomar och få dem att förstå vad bränder kan ställa till med.

Gör hembesök Räddningstjänsten Syd har rekryterat till,

FAKTARUTA: Brand- och säkerhetsvärdar

Värdarna ska fungera som ”ambassadörer” mellan myndigheter och boende. De gör hembesök – knackar dörr i trappuppgångar – håller föredrag, utbildar i skolor och på arbetsplatser om brandskydd. År 2010 gjordes 12 300 hembesök i området Räddningstjänst Syd. Runt 64 000 personer informerades om, eller utbildades i, brandskydd. Målet för år 2011 var minst lika många. Brand- och säkerhetsvärdar är ursprungligen en idé från Storbritannien. Inom Räddningstjänst Syd startade projektet år 2008, som en följd av ett forskningsprojekt. Räddningstjänsten satsar allt mer på förebyggande arbete och i mångspråkiga

6

områden måste man få in kompetens från flera kulturer. Därför rekryterades personer med utomnordisk bakgrund till en tio månader lång utbildning. 186 sökte, 24 kom in. De var av elva nationaliteter och kunde 19 olika språk! Fem av dem var kvinnor. Utbildningen sköttes till största delen av räddningspersonal. Räddningstjänst Syd anställde tre som brandmän och tre som värdar. Nio fick erbjudande om praktikplats. Två deltagare fick anställning i Stor-Stockholms brandförsvar. Även andra myndigheter har visat intresse. Flera kommuner har tagit efter modellen. Räddningstjänst Syd har sedan utvecklat idén till ett

nytt projekt: Räddningstjänstens Lärlingsutbildning. 20 arbetslösa ungdomar går nu en tiomånaderskurs med teori och praktik. Den ska vara förberedande för den tvååriga utbildning som brandmän normalt går: SMO (Skydd mot olyckor). Men Räddningstjänst Syd har också mött kritik. ”I takt med att ledningen fokuserar på jämställdhets- och mångfaldsprojekt samt ’processer’ och hembesök, har kvaliteten på den operativa verksamheten blivit allt sämre.” skrev branschtidningen Swedish firefighters. Dessutom hävdas att statistiken är opålitlig – att antalet larm har sjunkit delvis för att arbetsmetoder ändrats.

och utbildat, brand- och säkerhetsvärdar som gör hembesök i utsatta områden. Helt enkelt dörrknackning. – De har besökt flera tusen hem. Familjerna får en annan kontakt med myndigheter än de är vana vid. De får ett ansikte bakom dem som släcker bränder – de är inte längre anonyma. Genom föräldrarna kan man nå barn och ungdomar. Sedan arbetet drog igång har antalet anlagda bränder sjunkit. – Det brinner mycket mindre nu i de här områdena. Vi tror att brand- och säkerhetsvärdarna har betydelse. Brandsäkerhetsvärdarna är ofta flerspråkiga, det spelar också in.

Svårt se konsekvenser Det vanligaste förebyggande arbetet är annars att Räddningstjänsten besöker skolor och berättar. – Tanken är avskräckning. Ungdomarna ska få veta hur det kan gå när det brinner, hur mycket det kan kosta. Men i alla åldrar kanske man inte uppfattar konsekvenserna, det finns ingen förståelse. Ungdomarna kan inte sätta sig in i sådant som att en dom kan betyda att de får skulder i många år. Det behövs mer kunskap om hur budskapen når ut, menar Per-Olof Hallin. Man måste prova olika metoder i olika åldersgrupper. Skolbränder kostar mycket Just skolbränder är ett extra stort problem – de kan kosta samhället en halv miljard kronor årligen. Forskaren Nicklas Guldåker som ingår i projektet har sett på sambandet mellan anlagda bränder och socio-ekonomiska förhållanden. På en karta över Malmö kan man tydligt se att det finns ett samband mellan grannskap, skolbränder, konflikter och ekonomisk utsatthet. husbyggaren  nr 2   B    2012


Malmöprojektet  försöker  ta  reda  på  vad det kommer sig att vissa skolor är mer  utsatta än andra – trots att de kan ha precis samma förutsättningar. Än fi nns inga  svar, bara teorier och frågor. –  Hur  arbetar  skolorna,  varför  är  det  skillnad? Handlar det om bra skolorganisation, en viss skolkultur?

killar i grupp Skälen  till  att  ungdomar  anlägger  bränder är också viktiga att se på. – För vissa grupper är brand ett sätt att  uttrycka frustration över sin situation. Vi  ser också att man anlägger bränder som  en konfl iktpraktik. Perioden 2008–2009  var det vanligt i vissa områden i Malmö.  Det riktade sig inte bara mot polisen – någon  hade  kanske  blivit  avvisad  från  ett  bibliotek  eller  en  fritidsgård.  Man  slår  sönder  en  ruta,  slänger  in  något  brännbart – men kanske inte förstår att det får  så stora effekter. Konfl iktbränder anläggs typiskt av killar, i grupp. Då handlar det inte om att leka  med elden, eller sysslolöshet – det är en  medveten tanke bakom. Gängen kan försöka provocera och hindra räddningsarbetet. – Ett tag var det till och med så att polisen  släckte  en  del  bränder,  till  exempel  containerbränder.  Räddningstjänsten  åkte bara in i vissa områden om de hade  polisbeskydd. Men det har blivit bättre. Per-Olof Hallin tror att det dels handlar om det förebyggande arbetet, och dels kan handla om  generationsväxling. – Vi såg att vissa klasser på högstadiet  var stökigare än andra och att de ungdomarna  var  mer  inblandade  i  konfl ikter.  Men de har vuxit upp och gått vidare. Förstår att det är ett brott Viktig är också forskning om hur ungdomar själva ser på anlagda bränder. My Lilja vid högskolan i Gävle har gjort  djupintervjuer  med  högstadieelever  om  deras  normer  och  attityder  till  anlagd  brand. Ungdomarna skiljer mellan ”eldande”  och ”anlagd brand”. Eldande är lek med eld, något man gör  för att vara cool, visa sig tuff, eller för att  man har tråkigt. Men att försöka få något att fatta eld, att  medvetet tända på något – det är att annr 2 B  2012 husbyggaren

Kartan över Malmö visar att det finns ett samband mellan skolbränder och ekonomisk utsatthet. Skiss: Nicklas Guldåker och Per Olof Hallin

lägga  brand.  Anlägga  bränder  är  något  man  gör  tillsammans  med  andra.  Och  ungdomarna är medvetna om att det är ett  allvarligt brott.

hänger ihop I  andra  projekt  ser  man  på  sambandet  mellan anlagd brand och annan brottslighet. – Vi  kan  se  att  i  vissa  områden  med  mycket bränder fi nns också andra typer  av brott, klotter, hot om våld och liknande, säger Per-Olof Hallin. Det bekräftas av andra studier: De fl esta som anlägger brand sysslar också med  annan brottslighet. På så vis är brandanläggelse en del av allmän ungdomsbrottslighet. Men brandanläggelse är trots allt ovanligt. Fem av hundra Hans Ekbrand på Göteborgs universitet  har kartlagt hur de ungdomar ser ut som  anlägger brand. I en enkät med slumpmässigt valda nion-

deklassare  ställdes  frågan  om  de  under  senaste året tänt eld på något värdefullt,  som byggnad, bil eller skog. 95 procent svarar ”Aldrig”. Endast  1  procent  hade  gjort  det  3–5  gånger senaste året, och 4 procent hade  tänt eld 1–2 gånger. Om man ställer de fem procenten mot  andra brott märks det hur pass ovanligt  det är: 31 procent hade stulit något från  skolan, 28 procent hade snattat; vandalisering och klotter låg på ungefär 25 procent. Bara  en  liten  grupp  brandanläggare  håller inte på med någon annan kriminalitet.  D 

Monter A 39:20 7


BRAND Ett rum utan sprinkler är övertänt på 4–5 minuter. Nya inredningsmaterial ger ett ännu snabbare förlopp. Bostadsbränder drabbar äldre och personer med funktionshinder särskilt hårt. Boendesprinklersystem räddar liv – och minskar även brandkostnaden.

Sprinklersystem förhindrar att bostad övertänds Av gösta holmstedt , brandingenjör, Sprinklerfrämjandet

Brandens snabba förlopp Bostadsbränder har normalt ett snabbt förlopp som ofta överrumplar de boende, vilket är orsaken till många dödsbränder. De första faserna i brandförloppet är därför ofta avgörande för möjligheterna att rädda liv. Tiden till övertändning av ett rum eller en lägenhet har minskat under de senaste 50 åren. Detta främst som en följd av nya inredningsmaterial, som inte regleras i gällande byggregler.

Svårast för äldre Mellan 90–100 personer omkommer i genomsnitt varje år i bränder – oftast i bostadsbränder. Av dessa är äldre personer och män klart överrepresenterade. Män i åldersgruppen 80 år och äldre löper mer än sju gånger högre risk att omkomma i bränder än män i åldersgruppen 15–24 år. Fysiska och psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar av olika slag är ofta orsaken enligt samma underlag som anges ovan. I särskilda boendeformer och andra slags vårdbyggnader omkommer i genomsnitt fem personer per år i vårt land i samband med brand. De kommunala räddningstjänsterna rycker varje år ut till omkring 400 bränder i sådana boende-

Insatser som räddar liv Många av dessa människor skulle kunna räddas om anläggningarna sprinklerskyddades med boendesprinkler. Boendesprinklerteknikens främsta uppgift är nämligen att rädda liv genom att den aktiveras i brandens tidiga skede för att förhindra en övertändning av lägenheten/ vårdrummet. Ett modernt möblerat rum år 2012 är normalt övertänt (flashover) inom cirka 4–5 minuter, vilket omöjliggör för räddningstjänsten att utföra livräddande insatser1.

Aktiverat sprinklerhuvud.

Sprinklerteknikens utveckling Boendesprinkler introduceras Tekniken att utveckla särskilda sprinklersystem för bostäder och boendemiljöer introducerades i USA och Kanada i början på 1970-talet och redan år 1975 introducerade National Fire Protection Association, NFPA, de första installationsanvisningarna för detta ändamål. Man har således i mer än 35 år i både USA och Kanada använt boendesprinklertekniken som ett effektivt sätt att Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext minska antalet Bildtext Bildtextdödsbränder. Bildtext Bildtext Bildtext Boendesprinklertekniken ska rädda liv Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext

8

FÖRFATTAREN

former och cirka 40–70 personer brandskadas i samband med dessa bränder. FÖRFATTAREN

D

e flesta dödsbränder både i Sverige och utomlands inträffar i bostäder. Det rör sig om cirka 85–90 procent av antalet omkomna vid brand. Enligt underlag från både Socialstyrelsen och MSB (dåvarande Räddningsverket) från år 2007, slås fast att personer över 65 år är överrepresenterade i nästan alla slags olyckor, bland annat fall-, trafikoch brandolyckor.

Diana Avasoo Bildtext Bildtext Bildtext Gösta Holmstedt är brandingenjör Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext och brandsakkunnig, och är idag verksamBildtext Bildtext BildtextHan Bildtext hetschefBildtext på Sprinklerfrämjandet. har Bildtext verkat som brandingenjör i mer än 40 år, varav 16 år som brandteknisk expert och rådgivare vid Försäkrings AB Skandia.

genom att de särskilt utvecklade sprinklerhuvudena aktiveras under brandens tidiga utvecklingsskede, för att lyckas släcka branden i dess tidiga skede innan den når övertändningsfasen. Den tekniska utvecklingen innebär därför att aktiveringen av sprinklerhuvudet normalt sker inom cirka två minuter efter brandstart. Sedan denna teknik utvecklats och använts runt om i världen har få människor omkommit under de senaste 35 åren i en sprinklad byggnad. I Vancouver har det endast undantagsvis inträffat dödsfall vid bränder i bostäder som skyddas av boendesprinkler under de senaste 21 åren. I det fall sådana bränder skett där människor omkommit i sprinklade fastigheter, så har det berott på särskilt svåra omständigheter, som exempelvis personer som varit drog- eller alkoholpåverkade eller vid sängbränder orsakade av rökning. Boendesprinklersystemen är dessutom extremt pålitliga och kräver minimalt med underhåll. I Sverige har en ny standard för Boendesprinklersystemen tagits fram, SS 883001 2009, där alla erfarenheter från de Fortsättning Fortsättnings. s.XX 10 P

husbyggaren  nr 2   B    2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

9


1

2

4

3

1) En storbrand drabbade Elektrolux i Mariestad i april 1975. Följden blev svåra direkta och indirekta avbrott. Kostnaden blev då 93 miljoner kronor, som i dagens omräknade värde motsvarar 465 miljoner. Lagret som drabbades saknade helt sprinklerskydd. Foto: Olle Johansson 2) Storbrand på Klintens Färgfabrik i Nacka år 1981. Brandförloppet blev mycket hastigt. Två erfarna fabriksarbetare omkom. Produktionslokalen saknade sprinklerskydd. Hela fabriken blev totalförstörd. Foto: Olle Johansson 3) Bilden är tagen i inledningen av en lägenhetsbrand. Brandbelastningen kan bli hög, som här med skumgummifyllda möbelstoppningar. Foto: Olle Johansson 4) En helt utbränd lägenhet, från en brand i Järfälla. Ingen person skadades. Bilden visar på riskerna med brandspridning till lägenheter på högre nivå. Foto: Olle Johansson

P

gångna åren sedan 1975 i både USA och  Kanada tagits till vara.

Egendomsskyddet och industrisprinklerteknik Sprinklertekniken  för  egendomsskyddet  har mer än 100 års erfarenheter. De första  moderna sprinklersystemen utvecklades i  USA.  Det  började  med  en  person,  Henry  Parmlee, som ville skydda sin pianofabrik,  10

och som för första gången installerade ett  sprinklersystem år 1874. I fabriken gick det att kontrollera vilket  sprinklerhuvud som skulle aktiveras beroende på brandens utveckling. Sprinklerhuvudet  utrustades  med  ett  värmekänsligt  element som aktiverades vid en viss förutbestämd temperatur. Sprinklervattnet kom  alltså endast att fl öda där det behövdes som  mest,  det  vill  säga  över  området  där  det 

brann,  medan  övriga  ytor  skonades  från  vattenskador.  Parmlee-sprinklern  utvecklades  några  år senare och fi ck nytt utseende, blev effektivare och kunde dessutom massproduceras. Den här utvecklingen ledde till att tekniken  blev  känsligare  (snabbare),  säkrare  och klarade högre vattentryck.  Även i England var man tidig med den  Fortsättning s. 12 P

husbyggaren nr 2 B   2012


P

här  teknikutvecklingen  genom  aktiva  släckande system inom sin textilindustri. Under 1970- och 80-talen tog sprinklertekniken ytterst stora steg i sin utveckling  genom att man bland annat lyckades sänka  reaktionstiden  på  sprinklerhuvudenas  känselkroppar  (termoelement/glasbulber). Den här tekniken ledde till att aktiveringen kunde ske tidigare i brandförloppet  för  att  kunna  begränsa  brandens  utbredning.  En  ytterligare  utveckling  ledde  till  att  skapa ett sprinklerhuvud som genom större vattendroppar kunde penetrera ner genom den uppåtgående brandplymen utan  att förångas på sin väg mot branden. Under  2000-talet  har  denna  teknikutveckling fortsatt vilket lett till att man nu  kunnat  skapa  mycket  tidiga  aktiveringar  som  leder  till  att  släckinsatserna  från  sprinklersystemen kan påbörjas i ett så tidigt skede att både brand- och vattenskador kan minimeras. En annan positiv faktor  som  teknikutvecklingen  lett  till  är  att  Räddningstjänsternas arbetsmiljö avsevärt  kunnat förbättras.

Sprinklersystemens påverkan på miljön FM Global genomförde under åren 2009– 2010 ett omfattande testprogram på uppdrag  av  Home  Fire  Sprinkler  Coalition  i  USA. Syftet var att fastställa i vad mån ett  automatiskt  sprinklersystem  påverkar  även andra faktorer, som exempelvis: •  Brandskadornas omfattning •  Mängden använt vatten vid brand •  Återställningskostnader och -tider efter  en brand •  Storleken och sammansättningen av  växthusgaser från branden Studien  gjordes  av  FM  Global’s  Research  Campus  in  West  Glocester,  USA  och  genomfördes så att man byggde upp två identiska bostadsrum, varav ett saknade sprinklerskydd medan det andra rummet utrustades med ett automatiskt sprinklersystem. En brand antändes i båda rummen med  identiska förutsättningar. Följande slutsatser kunde fastställas efter avslutade brandförsök2 : •  Övertändning (fl ashover) inträffade i det  osprinklade  rummet  redan  efter  cirka  fem minuter. •  I  det  sprinklade  rummet  reducerades  värmeutvecklingen från 13 200 kW i det  12

osprinklade  rummet  till  300  kW  i  det  sprinklade rummet. •  Mängden  brandskadad  inredning  i  det  sprinklade  rummet  reducerades  med  cirka 97 procent, jämfört med skadorna i  det osprinklade rummet. •  Mängden vatten för brandsläckning som  användes  reducerades  med  mer  än  90  procent i det sprinklade rummet jämfört  med det osprinklade. •  Mängden utsläppta växthusgaser (koldioxid, metan och nitrösa gaser) i atmosfären  minskade  med  mer  än  97  procent  (97,8 procent) för det sprinklade rummet  jämfört med mängden växthusgaser som  branden i det osprinklade rummet producerade. Motsvarande  slutsatser  har  nåtts  vid  en  omfattande studie gjord av Bureau Veritas  i  England  som  behandlar  industri-  och  kommersiella lokaler3.  

optimalt brandskydd Vid installation av automatiska sprinklersystem är det både önskvärt och möjligt att  utföra  olika  brandskyddstekniska  lättnader för att fi nna en optimal nivå på byggnadens brandskydd. 

Med optimal nivå avses en balans mellan  brandskyddets  totala  utformning,  dess  kostnader  samt  samhällets  och  byggherrens  krav.  Sprinklersystem  designade,  installerade  och  underhållna  enligt  de  gällande sprinklerstandarderna i Sverige verkar  positivt  på  alla  egenskapskrav  på  brandskyddet i gällande bygglagstiftning.  Byggnadens bärförmåga, utveckling och  spridning av brand och brandgaser, spridning av brand till närliggande fastigheter,  utrymning av människor som befi nner sig i  byggnaden samt inte minst räddningstjänstens säkerhet (en arbetsmiljöfråga) påverkas positivt vid installation av sprinkler. D Referenser:

1. FM Global teknisk rapport. The Environmental Impact of Automatic Fire Sprinklers. 2010. 2. Resultaten av studien finns tillgängliga på FM Globals hemsida, www.fmglobal. com/researchreports. Rapportens titel är ”The Environmental Impact of Automatic Fire Sprinklers”. 3. Studien ”Business Sprinkler Alliance – Assessing the role for fire sprinkler”, 2011 kan laddas ner från www.bureauveritas.co.uk.

FAktArutA: • Övertändning av ett bostadsrum utan sprinkler sker inom 4–5 minuter. • Kostnaden för installationen av ett komplett sprinklersystem understiger normalt kostnaden för den enklaste golvbeläggningen i de flesta typer av verksamheter. För industrier och kommersiella verksamheter är kostnaden cirka 300 kronor per m2 under förutsättning att godkänt vattenflöde och vattentryck finns tillgängligt. Under senare år har det i vårt land utvecklats systemlösningar för boendesprinkler där totalkostnaden oftast hamnar i storleksordningen 200 kronor per m2 skyddad yta. •  Sprinkleranläggningen släcker i de allra flesta fall

en brand i ett mycket tidigt skede vilket har ofantligt stor betydelse för personsäkerheten för både de utrymmande i byggnaden liksom arbetsmiljön för räddningstjänsterna.

sprinklerskyddat bostadsrum jämfört med ett osprinklat rum. •  Mängden utsläppta

•  I ett sprinklerskyddat bostadsrum kan värmeutvecklingen reduceras från 13 200 kW i ett osprinklat rum till 300 kW i ett sprinklat rum. •  Mängden brandskadad inredning i ett sprinklerskyddat bostadsrum kan reduceras med cirka 97 procent jämfört med skadorna i ett osprinklat rum. •  Mängden vatten för brandsläckning som behövs för kontroll/släckning kan reduceras med mer än 90 procent i ett

växthusgaser (koldioxid, metan och nitrösa gaser) i atmosfären kan minska med mer än 97 procent från en brand i ett sprinklerskyddat rum jämfört med den mängd växthusgaser som en brand i ett osprinklat rum producerar. • Brandskadekostnaden vid en bostadsbrand är marginell i jämförelse med en fullt utvecklad brand. Återställningskostnaderna efter en brand är mindre än 10 procent jämfört med efter en osprinklad brand. •  Påverkan på andra bostäder samt gemensamma utrymmen blir ytterst begränsad.

husbyggaren nr 2 B   2012


sprinkler och snabbt agerande av personal räddade liv

”En  fredageftermiddag  i  december  2009 inträffade en brand på ett äldreboende i Göteborg som kunde ha slutat  i katastrof. Branden  började  i  en  säng  där  en  blind man låg och vilade. Troligen hade  mannen  i  misstag  kommit  i  kontakt  med  en  halogenlampa,  som  föll  ner  i  sängen och antände sängkläderna.  Sjukhemmet var lyckligtvis utrustat  med ett boendesprinklersystem och ett  sprinklerhuvud aktiverades. Personalen larmades när ett internt  automatiskt brandlarm gick igång och  kunde lokalisera branden till patientrummet där den blinde mannen bodde.  När  personalen  anlände  till  rummet  fann  man  mannen  stående  bredvid  sängen, direkt under ett aktiverat, öppet sprinklerhuvud. Han var placerad  direkt under vattnet från sprinklerhuvudet  och  säkert  förundrad  över  vad  som skett. Men han var oförmögen att  ta sig ut ur rummet. Trots att rummet var kraftigt rökfyllt  så kunde personalen ändå ta sig fram  till  honom.  Han  fördes  ut  ur  rummet  och personalen stängde sedan omedelbart dörren mot korridoren. Den blinde mannen, som inte verkade ha tagit  någon  skada  av  branden  eller  röken,  fl yttades  över  till  en  intilliggande  avdelning som var brandtekniskt avskild  från den avdelning där branden börjat. Personalen  agerade  helt  i  enlighet  med hur man hade fått lära sig att göra  vid brand. Sjukhemmet  var  försett  med  en  fördröjd larmöverföring, en så kallad  larm organisation, och personalen aktiverade  larmöverföringen  till  SOS  Alarm genom att trycka in en närliggande larmtryckknapp.

nr 2 B  2012 husbyggaren

Samtidigt  påbörjade  personalen  utrymningen av återstående åtta patienter  från  den  branddrabbade  avdelningen till den intilliggande säkra  avdelningen.  Detta  för  att  man  inte  visste hur branden i den blinde mannens rum skulle utvecklas.  Även detta agerande följde den interna  instruktion  som  sjukhemmet  har  för  att  föra  övriga  patienter  till  säker plats. När  räddningstjänsten  anlände  kunde  de  konstatera  att  branden  i  sängen var helt släckt av ett aktiverat  sprinklerhuvud.  Brand  och  rök  begränsades  helt  till  själva  brandrummet. Att personalen stängt dörren till  rummet  förhindrade  att  branden  spred sig. Skadorna från branden blev mycket  begränsade.  Mannen  klarade  sig  bra. Vattenskadorna blev också limiterade  eftersom  räddningstjänsten  snabbt stängde av vattenbegjutningen från det enda aktiverade sprinklerhuvudet med hjälp av en träkil, helt  enligt instruktionsboken. Exemplet  visar  att  boendesprinkler  är  effektiva.  I  detta  fall  blev  det  enbart  en  incident,  men  det  hade  kunnat  utvecklas  till  en  mycket  allvarlig  brand  med  svåra  person-  och  egendomsskador som följd. Restvärdesledare kallades till platsen samma kväll, och innebar att städning och vattensanering kunde utföras omgående.” Av Gösta Holmstedt brandingenjör, Sprinklerfrämjandet

Brandskadad säng och halogenlampan. Foto: Bengt Dahlgren

Vattenspegel efter släckning. Foto: Bengt Dahlgren

Fotnot:

En restvärdesledare är en av försäkringsbranschen certifierad brandtekniker som kallas till de flesta brandplatser för att sätta igång insatser för att minska skadeverkningarna efter en brand. Restvärdesledaren har rätt att tillkalla de experter som behövs och den utrustning som krävs för att utföra sådana insatser. Det handlar ofta om att omhänderta det vatten som krävts för släckning av branden liksom att utföra mätningar av de restprodukter som en brand kan lämna efter sig, exempelvis korrosiva produkter som kan orsaka besvärande rostskador i brandrummets inredning. Restvärdesledare finns sedan flera år utplacerade på de flesta platser runt om landet.

13


BRAND Brand- och utrymningsövningen på äldreboendet blev en ögonöppnare. Idag har nio av tio äldreboenden i Varbergs kommun sprinkler som skyddar vid brand. Tryggheten hos både boende och personal har ökat. Och särskilt dyrt blev det inte heller.

Sprinklade äldreboenden har ökat tryggheten Av mats thorner, frilansjournalist

V

ad är ett skäligt brandskydd?”. Den frågan var utgångspunkten för en utrymningsövning i ett äldreboende i Varberg 2005. Utrymningen gick dåligt och blev en ”ögonöppnare” för socialförvaltningen, som sedan dess sett till att cirka 90 procent av kommunens äldreboenden är sprinklerskyddade. I Varberg råder nu samsyn om hur ett skäligt brandskydd kan åstadkommas på ett kostnadseffektivt sätt.

Krävde åtgärd Det var brandingenjören Magnus Petersson som år 2005 såg behovet av ett bättre brandskydd i kommunens vård- och omsorgsboenden. – Bland annat var det minskande personaltäthet i boendena som gjorde att vi från räddningstjänsten insåg att förmågan att utrymma blev allt sämre, särskilt nattetid. Vid en tillsyn 2005 skrevs därför ett protokoll med krav på åtgärder, berättar han. Realistisk övning Samtidigt gav dock räddningstjänsten socialförvaltningen chansen att visa om man klarade en utrymning, eller inte. En brand- och utrymningsövning arrangerades hösten samma år på ett boende med två avdelningar. Övningen regisserades realistiskt med rökmaskin och med förutsättningen att åtta boende behövde evakueras. Personalen agerade i rollerna som både boende och personal och utrymningen var i teorin inte särskilt svår. Så till exempel var boendet beläget i en enda våning i markplan. – Vi var noga med att inte kunna beskyllas för att ha regisserat en alltför svår övning. Målet var att svårigheterna med att utrymma skulle upplevas som rimliga. Övningen och dess resultat blev en ahaupplevelse för socialförvaltningens ansva14

riga och för personalen. Redan efter några minuter blev det svårt att orientera sig på grund av röken och inom 12 minuter lyckades personalen bara utrymma en enda av avdelningens boende. Resultatet av övningen lämnade en stark obehagskänsla efter sig. Men även beslutsamhet att effektivisera brandskyddet.

Tre alternativ Övningen följdes upp med möten och ett föreläggande från räddningstjänsten. – Vi presenterade tre alternativ för socialförvaltningen. Att antingen förbättra brandcellsindelningen, öka personaltätheten under nätterna, eller att sprinklerskydda vård- och omsorgsboendena. Valet var relativt enkelt för kommunen, av ekonomiska och praktiska skäl.

De praktiska skälen handlar om att nya brandcellsindelningar ofta förstör tanken med de öppna planlösningar som många omsorgsboenden har. Även ekonomiska skäl kan tala emot att genomföra ombyggnader.

Enklast med sprinklers Den generellt sett billigaste och enklaste metoden var att installera sprinklers och arbetena inleddes samma höst och resulterade i att cirka 90 procent av Varbergs kommuns äldreboenden numera har sprinklersystem. Alla omsorgsboenden med mer än åtta boende, och några med färre boende, har fått sprinklers installerade. De övriga har fått förbättrad brandcellsindelning och Fortsättning s. 16 P

Minskad personaltäthet nattetid var en av de faktorer som fick brandingenjör Magnus Petersson att driva på frågan om bättre brandskydd i Varberg kommuns vård- och omsorgsboenden. Foto: Räddningstjänsten Varberg

husbyggaren  nr 2   B    2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

15


Äldreboendet Östergården är en av de anläggningar i Varberg som utrustats med sprinklersystem. Foto: Räddningstjänsten Varberg

P

Magnus Petersson kan berätta hur övningen 2005 gav en samsyn om de här frågorna. – När vi presenterade de tre alternativen för kommunen så var vi från Räddningstjänsten noga med att påpeka kommunens möjlighet att överklaga vårt föreläggande och pröva ”skäligheten”. Men det var aldrig aktuellt, jag minns att jag fick en motfråga från socialchefen som undrade varför man skulle ha anledning att överklaga.

Bedrevs som projekt Övningen och besluten sent år 2005 blev sedan inledningen på ett flerårigt projektarbete för att förstärka brandskyddet i de totalt ungefär 25 anläggningar som Varberg driver. I en del fall var man tvungna att öka kapaciteten på vattentillförseln genom byte av servisledningar, för att sprinklersystemen skulle få tillräcklig kapacitet. I andra fall var installationerna enklare. Men det kanske bästa av allt är att sprinklersystemen anses som en kostnadseffektiv åtgärd. Notan i Varberg för de 25 anläggningarna ligger på mellan 20 och 25 miljoner kronor. Det betyder att var och en av anläggningarna har fått ett brandskydd som i investeringskostnad inte krävt mer resurser än vad det skulle kosta att utöka personalstyrkan nattetid med en enda person – under bara ett enda år. – Här i Varberg tycker vi att vi har fått ett kostnadseffektivt brandskydd med sprinklersystem. Kvadratmeterpriset för installationerna ligger omkring 300 kronor 16

per kvadratmeter, vilket inte är mer än vad det kostar att lägga in exempelvis en ny golvbeläggning, säger Magnus Petersson.

Tryggheten har ökat Han får också återkommande bekräftelser på att tryggheten ökat. De som deltog i och såg övningen år 2005 minns fortfarande obehagskänslan över det dåliga utrymningsresultatet: – Bland personalen finns en tillfredsställelse med sprinklersystemen. De vet att de har ett system som kan hålla nere en brand i väntan på räddningstjänsten. – Vi har också sett över utrymningsrutinerna. Ett exempel är att de avdelningar som ligger i markplan ska ha möjlighet att genomföra en utrymning utifrån och att man därmed inte ska behöva utrymma genom rökfyllda korridorer, säger han.

Totalt 25 anläggningar som Varbergs kommun driver har utrustats med sprinklersystem sedan 2005. Foto: Räddningstjänsten Varberg

Olika i olika kommuner När det gäller frågan om ”skälighet” så pekar Magnus Petersson på att olika kommuner gör olika bedömningar och att överklaganden inte är ovanliga. Det sätter räddningstjänsterna i en svår sits, eftersom ett föreläggande kan bli föremål för prövning i högre instans och att räddningstjänstens uppfattning kanske inte håller ända fram. En metod kan då vara att göra som man gjorde i Varberg – att genom gemensamt anordnade övningar i praktiken pröva hur bra brandskydd och utrymningsförmåga fungerar i verkligheten.

Även statistiken talar sitt tydliga språk: – MSB:s siffror visar att risken för dödsfall och skador på grund av brand är mycket större i omsorgsboende än annars. Under tio år (1998–2008) har 44 personer omkommit och 49 personer skadats svårt i bränder i vård- och omsorgsboenden! I Varberg, då? – Sedan vårt projekt har det förekommit ett antal brandtillbud, men inget som utlöst sprinklersystemen vad jag känner till. Men det är bara en tidsfråga och då är vi glada att sprinklingen finns, säger Magnus Petersson. D husbyggaren  nr 2   B    2012


BRAND Den 1 januari trädde Boverkets reviderade brandskyddsregler ikraft. De nya brandskyddsreglerna har genomgått den största förändringen sedan BBR kom för cirka 20 år sedan. Regelverket har blivit tydligare och kraven ska numera vara mätbara.

Sprinkler på sjukhus krav i nya brandskyddsregler

R

evideringen av brandskyddsreglerna är den mest omfattande sedan BBR kom år 1994. Bland annat så har kravnivån förtydligats, vilket lett till att strukturen är ändrad och att föreskrifterna alltid måste uppfyllas. Dessutom innehåller reglerna ökade krav inom vissa områden. Resultatet kommer förhoppningsvis att bli ett tydligare regelverk som kan leda till ett bättre brandskydd till en rimlig kostnad.

Mätbara krav Syftet med revideringen har varit att som sista avsnitt i Boverkets byggregler, BBR, formulera verifierbara funktionskrav, det vill säga att skapa ett regelverk som är tydligt och där det finns mätbara krav. Målet har varit att förtydliga kravnivån. Under sommaren 2010 var regelförslaget ute på remiss och de som ville hade möjlighet att lämna synpunkter. Totalt valde 120 remissinstanser att tillsammans lämna över 2 000 synpunkter. Majoriteten var positivt inställda till förslaget. Boverket har haft stor nytta av alla inkomna synpunkter och stor vikt lades på att värdera de olika synpunkterna vid det fortsatta arbetet. En sammanställning av remissynpunkterna med kommentar från Boverket finns på Boverkets hemsida. Förslaget på koll till EU Under våren 2011 skickades ett i sak slutgiltigt förslag på EU-notifiering. Vid EU-notifieringen får övriga europeiska länder möjlighet att lämna synpunkter kring eventuella handelshinder i regelförslaget. Inga synpunkter kom in vilket innebar att reglerna kunde beslutas av generaldirektören den 4 oktober 2011. Den 1 januari trädde BBR 19 ikraft, där brandskyddsreglerna utgör en del av revideringen av BBR, tillsammans med regler 18

om energihushållning och ändring. Under 2012 finns det övergångsregler att förhålla sig till. För brandskydd innebär de i korthet att man kan välja om man vill tillämpa BBR 18 eller BBR 19.

Förenklad dimensionering Det har fram till BBR 19 funnits en möjlighet att frångå föreskrifterna genom alternativ utformning. Möjligheten till alternativ utformning i kombination med bland annat otydligheter kring kravnivån i BBR har skapat ett stort tolkningsutrymme med följden att nivån på det byggnadstekniska brandskyddet har varierat. För att skapa en tydligare lägstanivå har Boverket tagit bort möjligheten att frångå föreskrifter. Därtill har brandskyddsavsnittet fått en tydlig uppdelning mellan förenklad respektive analytisk dimensionering. Förenklad dimensionering avser de lösningar som Boverket föreslår i de allmänna råden i BBR. Om andra lösningar används för att uppfylla föreskrifterna än de som anges i BBR måste analytisk dimensionering til�lämpas. För att förtydliga kravnivån ger Boverket ut allmänna råd för analytisk dimensione-

FÖRFATTAREN

Av caroline cronsioe, brandingenjör, Boverket

Caroline Cronsioe är brandingenjör och arbetar sedan tre år på Boverket. Hennes fokus i arbetet med de nya brandskyddsreglerna har varit revideringen av avsnitt 5 om brandskydd inklusive ändringsreglerna.

ring av byggnaders brandskydd. I de allmänna råden finns bland annat rekommendationer om lämpliga verifieringsmetoder, brandscenarier och dimensioneringskriterier.

Ökade krav på brandskyddet Uppdraget har inte varit att förändra kravnivån utan att förtydliga den. I vissa verksamheter har det ändå bedömts som nödvändigt att förbättra brandskyddet. Förändringarna innebär bland annat förbättringar av brandskyddet för utsatta grupper och medför att brandskyddet i större grad anpassas efter skyddsbehovet. Krav ställs exempelvis på: • sprinkler i sjukhus och i särskilda boenden för personer med vårdbehov • utrymningsplats för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga i anslutning till publika lokaler • automatiskt brandlarm i vissa samlingslokaler

Personskyddet står i fokus i byggreglerna men med det följer ett visst egendomsskydd. Foto: Michael Strömgren

Verksamheter klassas Ett nytt klassningssystem för olika verksamheter har införts. Detta innebär att utrymmen i byggnader delas in i olika verksamhetsklasser. Indelningen i verkFortsättning s. 20 P

husbyggaren  nr 2   B    2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

19


P

De nya brandskyddsreglerna har genomgått den största förändringen sen BBR kom för cirka 20 år sedan. Foto: Michael Strömgren

Om räddningstjänsten har förmågan kan de fortsatt hjälpa till vid utrymning via fönster i verksamheter som kontor och bostäder. Foto: Michael Strömgren

samhetsklasser baseras på fyra olika förutsättningar: • i vilken utsträckning personer har kän  nedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter • om personer till största delen kan ut  rymma på egen hand • om personer kan förväntas vara vakna   • om förhöjd risk för uppkomst av brand   förekommer eller där brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp Genom att basera indelningen på tydliga förutsättningar ska det förhoppningsvis bli enklare att tillämpa byggreglerna. Förhoppningen är också att man får en förståelse kring indelningen i de olika verksamhetsklasserna och brandskyddet även om det fortsättningsvis kommer att finnas verksamheter som kan vara svåra att placera i en verksamhetsklass.

vid fönsterutrymning från verksamheter så som bostäder och kontor. Det förutsätter dock att räddningstjänstens förmåga kan styrkas. Kommunerna har krav på sig att upprätta handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor och där ska räddningstjänstens förmåga framgå. Har inte räddningstjänsten förmåga att bistå vid fönsterutrymning måste hänsyn tas till detta, exempelvis genom att bygga två separata trapphus så att kravet på två av varandra oberoende utrymningsvägar uppfylls. Oberoende av om räddningstjänsten har förmåga eller inte att utgöra den andra utrymningsvägen så ska räddningsmanskapets säkerhet beaktas.

Krav på publik lokal Frångänglighet är ett samlingsbegrepp som används för de brandskyddsåtgärder som det särskilt ställs krav på för att skapa möjlighet till utrymning för personer med funktionsnedsättningar. Sedan tidigare finns det krav på tillgänglighet i publika lokaler, BBR avsnitt 3. Med bland annat utgångspunkt i tillgängligheten till våra byggnader har reglerna kring frångänglighet setts över och förtydligats. Som ett resultat av det ställs det bland annat krav på utrymningsplats i publika lokaler. En utrymningsplats är en plats i en annan brandcell, i eller i anslutning till utrymningsvägarna, där man kan avvakta vidare utrymning. Från utrymningsplatsen ska det finnas möjlighet till tvåvägskommunikation. Räddningstjänstens roll Räddningstjänstens roll har särskilt utretts mot bakgrund av att Boverket inte kan ställa krav på organisatoriskt brandskydd. Boverket kan däremot förhålla sig till organisatoriska resurser som regleras av annan lagstiftning. I och med det kan räddningstjänsten fortsatt användas som en resurs 20

Klarare krav för egendomsskydd Fokus i byggreglerna är personskydd och med det följer ett visst egendomsskydd. En del av kraven som berör egendomsskyddet har förtydligats och ändras till och med i vissa fall, exempelvis skydd mot spridning av brand och brandgas till och på vindar. En rad uppmärksammade vindsbränder i framförallt radhus har vittnat om brister i brandskydd i anslutning till vindar. Detta har Boverket tidigare uppmärksammat genom riktade informationsinsatser. För att minska denna typ av bränder förtydligas nu också kravnivån med hänsyn till takfoten för att begränsa spridning av brand till vinden. För större byggnader med stora brandceller finns en risk för omfattande brandspridning inom byggnaden. För att begränsa denna brandspridning införs en tabell med maximal storlek på brandsektioner beroende på om det finns sprinkler eller brandlarm i byggnaden. Reglerna innehåller även lättnader för brandskyddet som kan göras om det installeras ett automatiskt sprinklersystem i byggnaden. Detta innebär att lösningar med vattensprinkler premieras när byggherren jämför olika brandtekniska alternativ. Sammantaget innebär dessa ändringar

att egendomsskyddet förtydligas och förbättras i brandskyddsreglerna.

Boverkets ändringsregler Numer finns det föreskrifter för ändring av byggnader i BBR. Tidigare preciserades de krav som finns i lag och förordningen enbart genom allmänna råd vid ändring, BÄR. Ändringsreglerna finns redan i BBR men ska börja tillämpas först den 1 januari 2013. Detta innebär att man i beslut inte kan hänvisa till ändringsreglerna före detta datum, utan hänvisningen måste ske direkt till plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. De nya reglerna innehåller preciseringar av vad som redan gäller enligt lag och förordning. Därför kan de nya reglerna användas som en vägledning vid tillämpning av lag och förordning redan under år 2012. Tydligare regler om ändring Antalet möjliga ändringssituationer är i princip oändliga. Att täcka in samtliga dessa i en föreskrift som omfattar alla hus kommer aldrig att vara möjligt. Syftet med ändringsreglerna är därför att tydliggöra hur man ska fastställa kravnivån i den enskilda situationen och var den lägsta godtagbara nivån ligger. Ett steg i att tydliggöra detta är att ändringsreglerna ligger sist efter varje sakavsnitt i BBR. För avsnitt 5, brandskydd, utgör ändringsreglerna avsnitt 5:8. För att kunna til�lämpa dessa behöver man dock ha tagit del av det inledande avsnittet där det framgår vilka delar som omfattas av kraven och under vilka förutsättningar kraven kan modifieras. Det finns ytterligare en fördel med att infoga ändringsreglerna i BBR, ändringsreglerna har sin utgångspunkt i reglerna för uppförande av en ny byggnad vilket tydligare framgår nu. I vissa fall kan man anpassa kravnivån men för brandskydd som handlar om att skydda liv är utrymmet för anpassning och avsteg litet. D

husbyggaren  nr 2   B    2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

21


BRAND Nya BBR 19 som reglerar skydd mot brandgasspridning i ventilationssystem skiljer på förenklad och analytisk dimensionering. I nya bostadshus sköts ventilationen till största delen av FT-system, vilket gör frågan om brandgasspridning knepig.

Om lite brandgas får spridas kan bra skydd utformas

Beskriver vad som ska analyseras Tanken med den analytiska dimensioneringen är att exempelvis brandgasskyddet kan verifieras analytiskt genom provning eller genom beräkningar när man väljer lösningar som inte omfattas av föreskrifterna i BBR 19 enligt förenklad dimensionering. Analytisk dimensionering omfattar en beskrivning av vad som analyseras, hur det ska ske och vad som är tillfredsställande brandsäkerhet. Vid analytisk dimensionering av exempelvis brandgasspridning via ventilationssystemet bör följande steg ingå: – Identifiering av verifieringsbehovet. – Verifiering av tillfredsställande brandsäkerhet. –  Kontroll av verifiering. – Dokumentation av brandskyddets   utformning.

Förenklad dimensionering Funktionskrav och som allmänt råd anges i BBR 19, 5:533, att: ”Luftbehandlingsinstallationer ska placeras, utformas och hängas upp så 22

att skyddet mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls. Risken för brandspridning på grund av värmeöverföring genom luftbehandlingsinstallationer till brännbara material i andra brandceller ska beaktas. Installationerna ska utformas så att alla delar som krävs för att upprätthålla skyddet klarar den temperaturökning som de kan förväntas utsättas för.

Allmänt råd Tillfredsställande skydd mot spridning av brand- och brandgaser genom luftbehandlingsinstallationerna mellan brandceller kan erhållas genom att installationerna, inklusive upphängningar, ventilationskanaler och genomföringar utformas så att de klarar att upprätthålla brandcellsgränsen under avsedd tid. Installationerna bör utformas med motstånd mot brand som uppstår i endera brandcellen. Vid utformningen bör risken för att brand- och brandgaser sprids genom luftbehandlingsinstallationerna beaktas. Risk för brandspridning på grund av värmeöverföring genom ventilationskanaler bör beaktas genom att kanalerna isoleras vid brandcellsgenombrott. Om luftbehandlingsinstallationerna inte är separata för varje brandcell bör ventilationskanalerna förses med spjäll med motsvarande avskiljande förmåga som aktuell brandcellsgräns har. Spjällen bör utformas så att deras funktion kan upprätthållas utifrån den påfrestning de kan förväntas utsättas för.” Som framgår av ovanstående råd finns enbart två metoder som inkluderas i förenklad dimensionering:

Tomas Fagergren är seniorkonsult installationsbrandskydd på Brandskydds­ laget. Tillsammans med installations­ projektörer utarbetar han lösningar för installationsbrandskydd och brandgas­ kontrollsystem för olika objekt.

FÖRFATTAREN

B

br 19 trädde i kraft den 1 januari 2012. Under en övergångsperiod fram till den 1 januari 2013 får de tidigare föreskrifterna tillämpas som alterna­tiv till de nya föreskrifterna. För uppförande av ny byggnad innebär detta att äldre bestämmelser får til�lämpas för åtgärder som kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 januari 2013. En stor skillnad i BBR 19 i jämförelse med BBR 18 är att man mer uttalat skiljer på förenklad dimensionering och analytisk dimensionering (modellbaserad dimensionering).

FÖRFATTAREN

Av tomas fagergren , seniorkonsult installationsbrandskydd, Brandskyddslaget och lars jensen , professor, LTH

Lars Jensen är professor på installationsteknik vid institutionen för byggoch miljöteknologi på LTH. Han arbetar med systemteknik, brandskydd, metod­ utveckling och dimensionering av bygg­ naden som ett system.

– Separata ventilationssystem för vardera brandcell. – Avskiljande spjäll (nya egenskapskrav för spjäll återfinns i BBR 19, 5:2551).

Analytisk dimensionering – modellbaserad dimensionering Den analytiska dimensioneringen skapar stora möjligheter till kostnadseffektiva lösningar, detta särskilt som kvantifiering av godtagbar exponering gjorts. Fortsättning s. 24 P

husbyggaren  nr 2   B    2012


P

I den analytiska delen särskiljs skyddsnivå 1 från skyddsnivå 2. Skyddsnivå 1 omfattar exempelvis bostäder, hotell etcetera medan skyddsnivå 2 omfattar övriga objekt. För brandceller i skyddsnivå 1 bör acceptabelt gränsvärde för brandgasspridning vara 1 procent av den mottagande brandcellens volym. För brandceller i skyddsnivå 2 bör acceptabelt gränsvärde för brandgasspridning vara 5 procent av den mottagande brandcellens volym. Med ovanstående gränsvärden finns flertalet intressanta lösningar som kan nyttjas i kombination med fläktar i drift i händelse av brand, såsom: •  Aktiv eller passiv tryckavlastning. •  Backströmningsskydd. •  Lågt placerade tilluftsdon. •  Varvtalsstyrning av fläktar. •  Aktiv eller passiv utspädning av brandgaser, exempelvis fördelningslådor. •  Konvertering av tillufts- till frånluftssystem. •  Konvertering av frånlufts- till tilluftssystem.

ningar för skydd mot brandgasspridning. Det sker alltid en liten brandgasspridning för andra skyddsåtgärder och via andra spridningsvägar än enbart gemensamma ventilationskanalsystem mellan olika brandceller i en byggnad utan att farliga förhållanden uppstår. Om en viss begränsad brandgasspridning tillåts, öppnar det för helt nya möjligheter att utforma ett bra skydd mot brandgasspridning. Denna möjlighet finns nu och kraven förhindra och avsevärt försvåra ersätts med att utspädningen av brandgaser skall vara 0.01 för lokaler med sovande och 0.05 för övrigt. Brandgaser måste spädas ut en faktor 100 respektive 20. Det finns ett antal möjliga skyddsåtgärder för att öka utspädningen.

Nya skyddskrav – nya möjligheter Denna artikel behandlar endast fallet med FT-system med fläktar i drift och tar upp några resultat som återfinns i Jensen (2010). Ventilationssystem för nya bostadshus är idag övervägande FT-system, vilket är det svåra fallet när det gäller brandgasspridning. Det är ganska enkelt att förhindra brandgasspridning i F-system med fläkt i drift. Skydd mot spridning av brandgaser från en brandcell till en annan brandcell via ventilationssystemet har för fallet med fläktar i drift haft två skyddskrav, nämligen att förhindra och att avsevärt försvåra. Det första kravet gäller för lokaler med sovande och är absolut. Ingen brandgasspridning fick i princip ske. Det andra kravet var inte kvantifierat, vilket gör det svårt att tillämpa. En åtgärd som halverade brandgasspridningen kunde tolkas som att brandgasspridning hade avsevärt försvårats, men detta kunde vara både helt otillräckligt eller helt onödigt.

Bestämning av utspädning Utspädning bestäms som en produkt av tre andelar sV st sq, volymandelen av brandrummet sV som sprids, spridningsandelen till tilluftssystemet st och flödesandelen till ett enskilt utsatt rum sq. Volymandelen sV kan påverkas betydligt genom att använda golvdon för tilluft jämfört med takdon. Frånluftsdon förutsätts vara placerade i taknivå. Spridningsandelen st kan påverkas på flera sätt med höga tryckfall över tilluftsdon, låga tryckfall över frånluftsdon och tryckavlastning via separat köksfläkt och spillvatteninstallationer. Spridningsandelen är en funktion av egenskaper för tilluftssystemet, frånluftssystemet och lufttäthet. Spridningsandelen avtar med ökande otäthet hos lokalen. Utvecklingen går idag mot allt tätare byggnader. Detta medför att spridningsandelen ökar och för ett fall utan läckage och med samma tryckfall för til�luftsdon och frånluftsdon blir spridningsandelen 0.5 för små brandflöden och med måttliga brandtryck. Högre tryckfall över tillluftsdon än frånluftsdon kan minska spridningsandelen betydligt. Flödesandelen sq är en uppdelning av det spridningsutsatta totalflödet till ett enskilt spridningsutsatt rum.

Begränsad spridning Att följa kravet att förhindra brandgasspridning till punkt och pricka blockerade för möjligheter att finna andra lös-

Rummens volym avgörande Utspädningen beror givetvis på brandrummets volym V och det utsatta rummets volym Vs och kan med de tre ande-

24

larna för volym, tilluft och flöde skrivas som: u = sq st sV V/Vs

(-)

(1)

Ett mycket enkelt överslag är att det strängare utspädningskravet 0.01 kan uppnås om de tre andelarna för volym, spridning och flöde alla är 0.2. Detta ger för spridning mellan lika stora lokaler en utspädning om 0.008. Ett möjligt fall är att brandgasspridning sker till fem lika stora lokaler. Brandgasspridning till endast en annan lokal kan tillåtas om andelarna för volym och spridning båda är 0.1, vilket uppfyller det strängare utspädningskravet 0.01. Ett viktigt påpekande är att den brandgasspridning som avses här är den som sker från en sluten lokal med en brand tills den kvävs av syrebrist eller av ett utlöst sprinklersystem eller av att lokalen tryckavlastas genom fönstersprängning eller på något annat sätt.

Oberoende av syrenivå Volymandelen för spridda brandgaser till tilluftssystemet har beräknats för ett stort antal fall. I tabell 1 redovisas några få kombinationer mellan fyra golvytor 10, 20, 40 och 80 m2, två brandtillväxthastigheter medium och fast, samt två utluftningsfall med eller utan golvdon för rumshöjden 2.7 ner till den relativa syrenivån 0.5. Siffrorna visar att volymandelen för takdon är omkring 0.5, medan volymandelen för golvdon avtar betydligt med ökande golvyta samt blir noll för 80 m2 golvyta. En viktig anmärkning är att beräkningarna har skett med enbart t2-bränder och en tvåzons-modell. Brandeffekten är oberoende av den relativa syrenivån. Den använda relativa syre-nivån 0.5 kan ses som ett sätt att avbryta branden på grund av syrebrist. Åtta möjliga åtgärder Åtta olika åtgärder (1–8) med olika behov av extra spjäll och extra kanalsystem redovisas i följande text, i tabell 2 samt i figur 1 för åtgärd (1–4) och i figur 2 för åtgärd (5–8). En metod att fördela brandgasspridFortsättning s. 26 P

husbyggaren  nr 2   B    2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

25


Beskrivning åtgärder

Åtta olika åtgärder (1-8) med olika behov av extra spjäll och extra kanalsystem följande text, i Tabell 2 samt i Figur 1 för åtgärd (1-4) och i Figur 2 för åtgärd (5

Tabell 1 Volymandel för takdon och golvdon 2

P

ningen till alla övriga lokaler är att använda en fördelningslåda (1). Om til�luftsaggregatet stängs av vid brand, kommer hela tilluftskanalsystemet att kunna jämnt fördela inträngande brandflöde till alla anslutna lokaler under förutsättning att termiska stigkrafter försummas (4). En annan metod kan vara att ansluta en större lokal ytterst som tar hand om större delen av brandgasspridningen (2) eller att skapa en extra fiktiv lokal genom att sammankoppla tilluftssystemet med frånluftssystemet ytterst (3). Denna sammankoppling sker vid brand. Ett annat sätt att öka utspädningen är att öka tilluftsventilationsflöden. Detta kan ske genom avlasta tilluftssystem ytterst (6), vilket ökar totalflödet något och minskar alla lokalers tilluftsflöden, eftersom övertrycket i tilluftskanalsystemet där alla lokaler ansluter minskar. Avlastning av enbart F-system (8) och både T- och F-system (7) har också undersökts tillsammans med tryckavlastning av T-system (5).

Test av olika åtgärder En byggnad med FT-system och sex lokaler med samma ventilationsflöde har beskrivits förenklat med enbart kvadratiska tryckfall och utan några termiska effekter. De åtta åtgärdsfallen har inte utformats för att uppnå en viss utspädning utan bara för att demonstrera effekten av en viss åtgärd. Utspädningen redovisas i tabell 3 där tre fall 3, 6 och 7 låg under 0.02. Utgångsfallet utan åtgärd och fall 8 låg över 0.120. Volymandelen antogs vara 0.5. Vilken volymandel som krävs för att utspädningen skall bli 0.01 redovisas också i tabell 3. Siffrorna i tabell 1 för volymandelen visar att golvdon tillsammans åtgärd 3,6 och 7 ger en utspädning klart mindre än 0.01. De olika åtgärdernas kostnader med extra spjäll och extra eller förstorade kanalsystem ska ställas mot kostnader för andra åtgärder såsom brandgasspjäll för varje brandcell. Ett testexempel är ett hotell med 100 rum som var och en är en brandcell med en kostnad på omkring 20  000 kronor per rum och brandgasspjäll. Det ger en kostnad på 2 000 000 kronor, att jämföra med till exempel åtgärd (6) avlastning av 26

m fördela brandgasspridningen brand sV(tak) sV(golv) En metodAatt till alla övriga lokaler är att använda e ningslåda (1). stängs kommer hela tilluftska 10 Om tilluftsaggregatet medium 0.540av vid brand, 0.219 kunna jämnt brandflöde 10 fördela inträngande fast 0.558 till alla anslutna 0.176 lokaler under förut termiska stigkrafter försummas annan metod kan vara att ansluta en stör 20 medium (4). En0.508 0.139 som tar hand (2) eller att skapa en extra 20 om större delen fast av brandgasspridningen 0.520 0.096 genom att 40 sammankoppla tillufts-systemet ytterst (3). Den medium 0.471med frånluftsystemet 0.062 sammankoppling sker vid brand. 40 fast 0.474 0.015 80 medium 0.427 Ett annat sätt att öka utspädningen är att öka tilluftsventilationsflöden. Detta kan 80 fast 0.419 avlasta tilluftsystem ytterst (6), vilket ökar totalflödet något och minskar alla lok flöden, eftersom övertrycket i tilluftskanalsystemet där alla lokaler ansluter2 min Enenbart viktigF-system anmärkningoch är att beräkningarna har skett med enbart t -brä ning av Tabell 1. Volymandel för takdon och(8) golvdon.både T- och F-system (7) har också undersökts modell. Brandeffekten är oberoende av den relativa syrenivån. Den an med tryckavlastning av T-system (5).

nivån 0.5 kan ses som ett sätt att avbryta branden på grund av syrebris

Tabell 2 Sammanställning av skyddsåtgärder Fall Skyddsåtgärd Extra Extra spjäll kanalsystem Ingen 1 Fördelningslåda Åtta olika åtgärder (1-8) med olika behov av extra spjäll och extra kan 2 Fördelningslokal text, i Tabell 2 samt i Figur11 för åtgärd (1-4) och i Figur 2 fö Test åtgärder 3 följande Avlastningskanal 1 4 Stoppat T-system EnTryckavlastat metod fördela brandgasspridningen till allaventilationsflöde är att En5 byggnad medatt FT-system och sex lokaler-med samma b T-system -övriga lokaler har förenklat med enbart kvadratiska tryckfall och utan av några effekter. hela De (1).avOm tilluftsaggregatet vidtermiska 6 ningslåda Avlastning T-system 1stängs 1brand, kommer fallen har inte utformats för att uppnå en viss utspädning utan bara för att demon kunna jämnt fördela inträngande brandflöde till alla anslutna lokaler u 7 Avlastning av FT-system 2 2 effekten av en viss åtgärd. Utspädningen redovisas i Tabell 3 där tre fall 3, 6 och stigkrafter försummas (4). 1En annan metod 8 termiska Avlastning av F-system 1 kan vara att ansl 0.02. som Utgångsfallet åtgärddelen och fall låg över 0.120. Volymandelen tar hand utan om större av8brandgasspridningen (2) eller antogs att ska Vilken volymandel som krävs för att utspädningen skall bli 0.01 redovisas också genom att sammankoppla Tabell 2. Sammanställning av skyddsåtgärder.tillufts-systemet med frånluftsystemet ytter Siffrorna i Tabell 1 för volymandelen visar att golvdon tillsammans åtgärd 3, 6 o sammankoppling sker vid brand. utspädning klart mindre än 0.01. 4 annat sätt öka utspädningen är att öka tilluftsventilationsflöden TabellEtt 3 Resultat föratt skyddsåtgärder avlasta tilluftsystem ytterst (6), vilket ökar totalflödet något och mins Fall Skyddsåtgärd u sV flöden, eftersom övertrycket i tilluftskanalsystemet där alla lokaler an sV = 0.5 u = 0.01 ning av enbart F-system (8) och både Toch F-system Ingen 0.124 0.040 (7) har också u tryckavlastning av T-system 0.024 (5). 1 med Fördelningslåda 0.211 2 Fördelningslokal 0.026 0.191 2 Sammanställning av skyddsåtgärder 3 Tabell Avlastningskanal 0.017 0.297 4 Fall Stoppat T-system 0.033 Extra 0.153 Skyddsåtgärd Extra 5 Tryckavlastat T-system 0.033 spjäll 0.153 kanalsystem 6 Avlastning 0.014 Ingenav T-system - 0.345 7 Avlastning av FT-system 0.011 0.441 1 Fördelningslåda 8 av F-system 0.127 2Avlastning Fördelningslokal - 0.039 -

Beskrivning åtgärder

3

Avlastningskanal

1 1 Fortsatt forskning 5 Tryckavlastat T-system 6 Avlastning av T-system 1 1 T-system ytterst. att detta kanför attVolymandelen för förorenade brandDe två viktigaste parametrarna kunna beräkna är2 volymand 7 Notera Avlastning av FT-system 2utspädningen innebära flera avlastningarVolymandelen för ett T-ka- för gaser har här beräknats med enhär enkel spridningsandelen. förorenade brandgaser har 8 Avlastning2 av F-system 1 1beräknats m 2 Tabell 3. Resultat 4 för skyddsåtgärder. Stoppat T-system

nalsystem med flera stamkanaler. tvåzonsmodell och för t -bränder tvåzonsmodell och för t -bränder och med en enkel avbrottsgräns föroch syrebrist. D med en enkel avbrottsgräns för syrebrist. genomräkning med andra datorprogram, andra geometrier (brandcell med flera r Fortsatt forskning Det krävs genomräkning med andra daandra bränder. De två viktigaste parametrarna för att torprogram, andra geometrier (brandkunna beräkna utspädningen är voly- cell med flera rum) och andra bränder. Spridningsandelen beror bland annat Spridningsandelen på lokalens lufttäthet. byggs allt tätare 4 Det beror bland annat mandelen och spridningsandelen.

vilket ökar spridningsandelen och minskar utspädningen. Det finns därför ett be praktiskt bestämma lufttätheten gärna vid höga övertryck för nya byggnader. Nå husbyggaren  nr 2   B    2012 också brister kunskap om yttre och inre läckage. Inre läckage mellan två lokaler riskfyllt än brandgasspridning via ventilationssystemet.


Figur 1 Princip för fördelnings-låda, -lokal, -kanal och stoppat T-system (fall 1-4).

1

2

5

6

3

4

7

8

r 1 Princip för fördelnings-låda, -lokal,-lokal, -kanal ochoch stoppat T-system (fall Figur 2 Princip för1-4). T-systemT-system och olika avlastning av av FT-system (fall Figur 1. Princip för fördelningslåda, -kanal stoppat T-sysFigur 2.tryckavlastat Princip för tryckavlastat och olika avlastning FTtem. Fall 1-4.

system. Fall 5-8.

på lokalens lufttäthet. Det byggs allt tätare byggnader, vilket ökar spridningsandelen och minskar utspädningen. Det finns därför ett behov av att praktiskt bestämma lufttätheten gärna vid höga 5 för nya byggnader. 6 övertryck Något som också brister är kunskap om yttre och inre läckage. Inre läckage mellan två lokaler kan vara mer riskfyllt än brandgasspridning via ventilationssystemet. D

7

Referenser:

6

Lars Jensen. (2010). Dimensionering av utspädning för skydd mot brandgasspridning. Arbetsrapport TVIT – 10/7056.

8

r 2 Princip för tryckavlastat T-system och olika avlastning av FT-system (fall 5-8).

6

nr 2   B   2012  husbyggaren

27


BRAND & BETONG När ytskiktet hos betong spjälkas bort vid brand är fler faktorer än betongens sammansättning och egenskaper inblandade. För att verifiera brandmotståndet hos ett konstruktionselement måste man utsätta det riktiga elementet för ett brandprov!

Brandspjälking av betong är mer än materialegenskap

Ytavskalning vanlig Brandspjälkning är ett ofta, men inte alltid, förekommande fenomen på betong som utsätts för brand. I sin mildaste och vanligaste form flagar delar av ytskiktet bort vilket leder till en mycket liten nedsättning av konstruktionens brandmotstånd och framför allt kan anses vara ett estetiskt problem. I figur 1 visas ett exempel på detta från en bilbrand i ett parkeringshus. Den andra extremen i spjälkningsspektrat har man sett vid ett antal stora tunnelbränder där stora delar av 30–40 cm tjocka tvärsnitt helt försvunnit. Exempel på detta har vi från bränderna i kanalentunneln, tunneln under Stora Belt och Mont Blanc tunneln. Betongen i tunneln under Stora Belt där som mest 27 cm av det 40 cm tjocka tvärsnittet spjälkade bort vid branden år 1994 var en tät betong innehållande tillsatser av flygaska och silika designad för hållfasthetsklassen C50/60 men som i själva verket uppnådde en tryckhållfasthet på 76 MPa i produktionen [1]. Minskar brandmotståndet Då fenomenet nästan uteslutande förekommer i ett tidigt skede av branden kan en kraftig brandspjälkning leda till en betydande nedsättning av en konstruktions28

dels brandmotstånd, mer specifikt dess förmåga att bära en last under en brand. Vad säger konstruktionsreglerna om brandspjälkning av betong? Vi har idag europeiska konstruktionsregler för dimensionering av bärande konstruktioner och i Eurokod 2 EN 19921-2:2004 [2] som handlar om branddimensionering av betong tas brandspjälkningsfrågan upp på några ställen. Den viktigaste punkten, vilket i Eurokoden är markerat med ett ”P”, det vill säga en princip som inte får frångås, är att explosiv spjälkning ska undvikas eller dess påverkan på brandmotståndet ska tas i beaktande. För att förenkla bedömningen finns därefter en paragraf som inte är markerad som en princip vilken definierar en fuktnivå i betong under vilken brandspjälkning är osannolik. Fuktnivån i denna paragraf är ett nationellt val men tre procent är det rekommenderade värdet. I Sverige är det nationella valet tre procent men i till exempel Finland har man satt nivån på 2,5 procent.

Provkroppar exploderade Många av de tidiga varningarna för den ökade brandspjälkningskänsligheten hos betong med hög hållfasthet och täthet kom som en spin-off från materialprovning [3–4]. När man skulle undersöka

Figur 1. Ytskiktet har spjälkat bort i taket ovanför en bilbrand. Foto: Robert Jansson

Robert Jansson forskar kring brand och betong på SP Sveriges tekniska forsknings­institut. Han är engagerad internationellt i Rilem och fib när det gäller brand och betongfrågor.

FÖRFATTAREN

B

randspjälkning av betong är inte en materialegenskap. Flera olika faktorer som inte bara beror på betongsammansättningen samverkar vid uppkomsten av brandspjälkning. En viktig konsekvens av detta är att det är mycket svårt att översätta ett spjälkningsbeteende från en brandprovning till vad som skulle hända vid en brand där konstruktionens geometri och last har förändrats.

FÖRFATTAREN

Av robert jansson , tekn lic, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och lars boström , tekn dr, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Lars Boström är sektionschef och teknisk doktor vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, avdelningen för brandteknik. Han forskar framför allt inom området betong och brand.

mekaniska egenskaper vid hög temperatur exploderade plötsligt provkropparna vid uppvärmningen. Såsom forskare i ämnet är det naturligt att försöka renodla fenomenet som studeras och försöka variera en parameter i taget. Det är nog huvudanledningen till att det finns så många småskaliga brandspjälkningstester publicerade i den vetenskapliga litteraturen.

Är mer än materialegenskap I det enklaste testupplägget, liknande det vid provning av mekaniska egenskaper vid hög temperatur, hettas kuber eller cyhusbyggaren  nr 2   B    2012


Figur 2. Skillnaden i spjälkningsdjup mellan olika provkroppsutformningar och last, identisk betong provad vid samma brandprov. A) Storlek 3200 x 600 x 200 mm, last 1,2 ton linjelast, max spjälkning 51 mm. B) Storlek 1800 x 1200 x 200 mm, trycklast 10 procent av tryckhållfastheten, max spjälkning 153 mm.

lindrar upp i en elektrisk ugn och slutsatser kring brandspjälkningsbeteendet dras från resultatet. Man behandlar till stora delar brandspjälkningsbeteendet som en material­ egenskap och försöker dra slutsatser om inverkan av olika påverkande parametrar. Ofta vid dessa tester ser man ett explosionsartat beteende där hela provkroppen exploderar i en smäll eller så händer ingenting. Därefter dras slutsatser om till exempel inblandning av fibrer samt sambandet mellan olika materialegenskaper och brandspjälkning.

Dimensioner och armering •  yttre geometri • täckande betongskikt och armering (inklusive eventuell förspänning)

Fler faktorer påverkar Problemet med detta är att brandspjälkning inte är en ren materialegenskap. Betongens egenskaper är en viktig faktor men långt ifrån den enda. Svenska betongföreningens kommitté för brand och betong [5] identifierade följande påverkande faktorer som de viktigaste:

Försiktig med slutsatser Vad är då konsekvenserna av att brandspjälkning inte är en ren materialegenskap? En viktig konsekvens är att provresultat från brandprovningar med olika geometrier och randförhållanden inte ger samma resultat. I figurer 2 och 3 visas en jämförelse mellan olika utformning och last på provkroppar. I båda exemplen framgår det tydligt att skillnaden i provkroppsutformningen ger mycket olika resultat. Därför ska man vara synnerligen försiktig när det gäller att översätta brandspjälkningsresultat från en geometri till en an-

Yttre påverkan •  brandförlopp (tid- temperaturkurva) • brandprofil (en-, två-, tre- eller fyrsidig brandexponering) •  belastning (tryckpåkänningar)

Betongens sammansättning/ egenskaper •  ballast (typ och storlek) •  cement och filler (typ och mängder) •  luftinblandning •  fiberinblandning •  fuktinnehåll •  permeabilitet •  hållfasthetsegenskaper

nan. Provning av små obelastade provkroppar är direkt olämplig som bedömningsmetod. Medelstora provkroppar som belastas kan ge en viss vägledning om beteendet. Det enda sättet att verifiera ett konstruktionselements brandmotstånd, inkluderat brandspjälkningsbeteende, är att prova det riktiga elementet! D Referenser:

[1] Höj N. P. & Tait C. “Great Belt Tunnel Repairs and Refurbishment Following a Fire“. 2nd International Conference on Tunnel Management, Operation and Maintenance, Seminar on Tunnel Fires, Hong Kong, China, February 16-18, 1998. [2] EN 1992-1-2:2004. Eurocode 2: Design of Concrete Structures – Part 1-2: General Rules- Structural fire design. [3] Hertz K. “Explosion of Silica-fume Concrete”. Fire Safety Journal, no 8, 1984/85. [4] Jumppanen, U-M. “Effect of strength on fire behaviour of concrete”. Nordic Concrete Research, Publication No. 8, 1989. [5] Svenska Betongföreningen. “Betong och Brand, Rekommendationer för att förhindra spjälkning i anläggningskonstruktioner”. Betongrapport Nr 16, 2011, Interimsrapport.

Figur 3. Skillnaden i spjälkningsdjup mellan olika provkroppsutformningar och last, identisk betong provad vid samma brandprov. A) Storlek 150 x 150 x 150 mm, ingen last, ingen spjälkning. B) Storlek 1800 x 1200 x 200 mm, trycklast 10 procent av tryckhållfastheten, max spjälkning 92 mm.

nr 2   B   2012  husbyggaren

29


BETONG 3,7 meter tjocka väggar ska skydda allmänheten mot strålning från Skandionkliniken för avancerad cancerbehandling. Kliniken håller som bäst på att uppföras i Uppsala. Notan beräknas till en miljard kronor.

Tjock ”död” betongvägg skyddar mot strålning Av fredrik lundberg , frilansjournalist

N

ågra hundra meter från  slottet i Uppsala byggs Skandionkliniken intill Akademiska sjukhuset. Den ska ge ökad precision i bestrålning av tumörer, så att själva tumören får en kraftig dos medan omgivande vävnader skadas förhållandevis lite. Det är särskilt bra när tumören är nära känsliga organ, och minskar risken för att strålningen ska ge upphov till nya tumörer. Till stor del ska kliniken användas för att behandla barn. Men den kommer också att användas för till exempel prostatacancer.

energi eftersom det varit för dyrt. Men nu går det i alla fall att köpa en anläggning mer eller mindre över disk. Det gick inte för 10–15 år sedan, enligt Håkan Nyström. Men nu kommer tekniken på fler håll. Skandionkliniken är dock först i Norden. Den kräver också en väl tilltagen strålskärm, upp till 3,7 meter betong. Det är mycket tjockare än på ett kärnkraftverk. Det beror på att kärnkraftverk är strålskyddsklassat område, med taggtråd och stängsel. Utanför Skandionkliniken, å andra sidan, går och cyklar folk på Dag Hammarskölds väg.

Cyklotron lyfts i två delar Den koncentrerade dosen åstadkommer man med protonstrålar, som är positivt laddade vätekärnor, som accelereras till 60 procent av ljushastigheten i en cyklotron. Det är en stor och dyr apparat. – Cyklotronen är rund som en hockeypuck och fyra meter i diameter, berättar chefsfysiker Håkan Nyström. – Den väger 250 ton och ska lyftas i två delar, säger NCC:s platschef Henrik Roos, som visar runt på bygget en snöig februaridag.

Betongen stoppar neutroner Några 3–4 meter betong behövs inte för att stoppa protonerna. Det skulle räcka med 10–20 centimeter betong för att inte en enda proton skulle komma igenom, enligt Håkan Nyström. Problemet är att när protonerna krockar med atomkärnor så flisas neutroner av. Neutroner är inte elektriskt laddade och

Först i Norden För dessa två 125 tons lyft, i maj 2013, ska det byggas ett fundament för en speciell tysk kran. Med 24 pålar, á 50 000 kronor, plus betongen. Men det är inte så mycket att bråka om för själva strålutrustningen kostar en halv miljard kronor. Uppsala var faktiskt först i världen redan år 1957 med att använda protonstrålar på en patient, så det är inget nytt i princip. Men det har bara byggts ett fåtal anläggningar som kan ge strålar med så hög 30

– Cyklotronen väger 250 ton, berättar NCC:s platschef Henrik Roos. Foto: Fredrik Lundberg

kan färdas lång väg innan de till slut kan träffa och skada en cell.

Klarar gränsvärdena – Väggarna dimensioneras utifrån förutsättningen att någon ska kunna sitta på en parkbänk direkt utanför väggen 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året, och ändå inte få en dos som överskrider 0,1 millisievert, berättar Håkan Nyström. Det är nämligen vad lagen anger som gränsvärde för allmänheten. Dit räknas också de anhöriga till patienterna som vistas i byggnaden. Lite cement Att skydda personalen är en förhållandevis enkel uppgift eftersom deras högsta tillåtna årsdos är 200 gånger högre. Kraven på den skyddande betongen är mest att det ska vara mycket och tungt. – Vi vill ha så död betong som möjligt, säger Henrik Roos på NCC. Med det menar han ett högt VCT-tal, så lite cement som möjligt, för att den inte spricka av värmen när den härdar. Tolv olika betongrecept används på bygget och i det här fallet är det 300 kg cement per ton betong. Det ger sämre hållfasthet, men det spelar ingen roll i sammanhanget. Syftet är ju att få mycket massa för att stoppa strålningen. Av det skälet ökar man också på densiteten genom att använda järnmalm istället för sten och grus som ballast. Den är 3,8 jämfört med 2,2 ton/m3. Utrustningen står på högkant med strålgången i vanlig rumshöjd. Det ger 12 meter höga väggar som gjuts, en tredjedel i taget, när Husbyggaren är på besök. Ovala väggar Det finns tre behandlingsrum som kan användas nästan samtidigt genom att Fortsättning s. 32 P

husbyggaren  nr 2   B    2012


Med passion för betong

Smart lösning nr

2

Vi kan erbjuda stora möjligheter med ytor och utformningar som underlättar för arkitekten att nå sina mål. Husets linjespel kan förstärkas med ingjutna spår, elementen kan ha permanenta mönster med hjälp av grafisk betong och fasadelementen kan även gjutas med vitcement som ger en vitfärgad och helt underhållsfri yta.

Grafisk betong är bara ett exempel på hur betongens egenskaper i kombination med vår kunskap kan skapa konkurrensmedel för dig. Fler exempel hittar du på www.abetong.se

Våra lösningar skapar värden för dig Betong är ett fantastiskt material som gör det möjligt att hitta smarta lösningar inom flera områden. Det ger oss möjlighet att skapa energisnåla och miljövänliga stommar för just dina projekt. Tillsammans med dig tar vi fram byggelement som förenklar och effektiviserar byggprocessen. Vår kunskap och erfarenhet tillsammans med betongens egenskaper ger dig många fördelar i ditt byggprojekt. Läs mer om oss, våra produkter och vår passion för det vi gör på abetong.se.


P

strålen växelvis kan styras, med magneter. Eftersom protonerna ska ha en viss hastighet för att nå en tumör ett visst antal centimeter in i kroppen och eftersom man behöver bredda eller fokusera strålen olika mycket så kan man inte använda samma stråle i de tre rummen. – Men det går att flytta strålen från ett rum till nästa på 20 sekunder, säger fysikern Håkan Nyström. Det är en komplex konstruktion på flera sätt, bland annat på grund av de ovala väggarna, konstaterar Henrik Roos: – Ingen gjutetapp är den andra lik, säger han. Och det är runt 150 gjutetapper.

Gemensamma mål Skandionkliniken är inte bara en lokal där patienterna bestrålas utan det är också ett traditionellt fint hotell för patienterna och deras anhöriga. Byggstarten försenades eftersom upphandlingen av strålutrustning bestreds av en konkurrent. – Och vi kunde inte bygga utan veta vilken utrustning det skulle vara, konstaterar Henrik Roos. För att förkorta tiden till första patient, som ska tas emot år 2015, så projekterar man medan man bygger. Bygget är en samverkansentreprenad mellan NCC och Akademiska Hus. Akademiska Hus är också den framtida ägaren. Fördelen med det är enligt Henrik Roos att man har gemensamma mål, istället för den intressekonflikt som ofta uppstår vid en traditionell entreprenad. – Resultatet blir alltid bättre med samverkan, säger han. Det är väldigt mycket folk inblandade. Beställaren är Kommunförbundet Avancerad Strålbehandling KAS som består av de sju landsting som äger universitetssjukhus, från Västerbotten till Skåne. Utrustningen kommer från IBA i Belgien. Man använder mycket visualisering och 3D i projektet, bland annat för arbetsberedning. – Vissa har lätt för att se resultatet framför sig på en ritning, men inte alla, konstaterar Henrik Roos. Datormodellen används också för ”mängdning”, av till exempel dörrar. – Dörrar är det som är svårast att komma tillrätta med, säger Henrik Roos. Det 32

Tjocka betongväggar behövs för toppmodern klinik för avancerad cancerstrålning. Skiss: Skandionklinken

Här gjuts första etappen av en 12 meter hög och 1,5 meter tjock vägg. Foto: Fredrik Lundberg

Här ungefär vid den blå presenningen mellan vad som sticker upp av 30 meters pålar ska protoncyklotronen stå. Foto: Fredrik Lundberg

är hundratals dörrar, av 40–50 olika typer. Genom visualisering kan man få överblick över alla dörrar och få dem på rätt plats och till rätt tid.

Inklämt bygge Logistiken är ganska svår, eftersom byg-

get är instängt mellan två gator och ett hus. Efter många års förberedelse togs första spadtaget sommaren 2011. Enligt tidplanen – som hittills har hållits – ska inflyttning ske år 2014 och första patienten behandlas år 2015. D husbyggaren  nr 2   B    2012


BETONG När alla vill framstå som miljövänliga dyker till exempel begrepp som ”grön betong” upp. Betong förbrukar mycket energi och släpper ut koldioxid – så när är den grön? Egentligen handlar det om att se till miljöpåverkan i hela byggprocessen.

Vilka krav kan ställas på ”grön betong”?

B

egreppet grön betong dyker upp regelbundet, men vad betyder det? Naturligtvis är det inte någon grönfärgad betong utan det står för en miljövänlig betong. Men vad är en miljövänlig betong? I dagens läge försöker alla byggmaterial att framstå som miljövänliga, speciellt i relation till andra. Att tolka ”miljövänlighet” är emellertid besvärligt och det finns många sätt att räkna. I grunden kan man beräkna hur mycket energi som går åt för att producera materialet och hur mycket koldioxid det genererar. Detta är emellertid endast en del av problematiken. Det finns en rad andra miljöeffekter som kan beaktas i ett samhällsperspektiv. Viktiga aspekter är livscykeln inkluderande drift och underhåll. Dessutom måste man se på uthållighet och återanvändning.

Kan lagra energi Betong har många fördelar speciellt då det gäller drift och underhåll. Dessutom är det ett tungt material som kan lagra energi och utjämna temperatursvängningar. Trä påstår ofta att det är miljövänligare än betong eftersom trä återskapas i naturen. Detta är korrekt när man bara ser på materialet som sådant, men det är två olika byggnadsmaterial med olika funktioner och de är i de flesta fall inte direkt utbytbara. Behövs i stora konstruktioner Betong och andra cementbaserade produkter är fundamentala i byggandet av infrastruktur och större konstruktioner. I de flesta tillämpningar är betong unikt och kan svårligen ersättas av andra material, speciellt när det gäller att ta 34

tryck, men betong kan även tillsammans med armering användas för att ta böjning och drag. Att betong är så populärt beror också på att det tillverkas lokalt och är ett relativt billigt byggmaterial. Då betong är svårt att ersätta så gäller det att minska dess miljöpåverkan.

Svarar för fem procent Betong är det vanligaste och mest använda byggnadsmaterialet i världen med en förbrukning av cirka 1,5 m3 per år och capita. Till detta åtgår cirka 3 000 miljoner ton cement, 400 kg per världsmedborgare. Med cement menas här cementklinker, det vill säga den produkt som tillverkas i ugn. Globalt så svarar cementkonsumtionen för cirka fem procent av de årliga utsläppen av CO2. I Sverige förbrukas cirka 2,3 miljoner ton cement (klinker), 250 kg per invånare. Förbrukningen ökar Cementförbrukningen visar en ökande trend. Ett ton cement ger ett utsläpp av 800 kg CO2 , varav hälften kommer från bränsle till cementugnen och hälften från

Betongens komponenter: sten, grus, cement och vatten. Foto: Gerdt Lundeberg

FÖRFATTAREN

Av björn lagerblad , fil dr, CBI Betonginstitutet

Björn Lagerblad är fil dr och seniorforskare på CBI Betonginstitutet. Han är även gästprofessor på betongbyggnad på KTH.

avgasning av kalksten. Energiförbrukningen är cirka 4 GJ per ton cement. Kalksten består av kalciumkarbonat och karbonatdelen avgår som koldioxid. Detta medför att den svenska cementförbrukningen genererar ett utsläpp av runt 1,6 miljoner ton CO2. Betong tar upp en del genom karbonatisering, men fortfarande så ger cementförbrukningen bara i Sverige ett utsläpp på runt 1,5 miljoner ton CO2 per år. Med alltmer betong i samhället och som krossad restprodukt från rivning så kommer mängden karbonatiserad betong att öka. Vid någon tidpunkt kommer det att finnas så mycket betong att karbonatiseringen kommer att motsvara utsläppet från cementtillverkningen. Karbonatiseringsprocessen finns redovisad i CBI-rapporten: ”Carbon dioxide uptake during concrete life cycle-State of the art”, Lagerblad, B., CBI-rapport 2:2005. Den relativt större och ökande internationella förbrukningen beror på uppbyggnad av infrastruktur och husbyggnad i framför allt Asien.

Består mest av ballast Då betong och betongkonstruktioner Fortsättning s. XXär P husbyggaren  nr 2   B    2012


Betong är fundamental i stora konstruktioner. Här gjuts ett vattentorn i betong. Foto: Kjell Wallin

så allmänt förekommande är de en viktig komponent när det gäller miljöpåverkan. Tillverkning och utvinning av delkomponenter och utnyttjandet av konstruktionerna kräver uthållighet även när det gäller resursutnyttjande. Det mesta av våra städer och infrastruktur har sitt ursprung i geologiska material som sten, grus, lera etcetera. Detta har speciellt i storstäder och dess omgivning förändrat naturen och miljön. En stor del av äldre Stockholm är exempelvis byggd av material som har sitt ursprung i Brunkebergsåsen, som ursprungligen var en stor rullstensås som löpte nord-sydligt på Norrmalm. Betong består till mellan 70 och 80 viktprocent av ballast. De grövre partiklarna kommer idag från krossat berg och de finare från naturgrus. Det senare kommer från grusåsar som behövs för infiltration och vattenrening. Dessutom har åsarna ett estetiskt värde. Detta medför att staten har satt upp ett miljömål där förbrukningen av naturgrus ska minskas radikalt. Betongtillverkning förbrukar det mesta av naturgruset varför man framöver måste lära sig att tillverka betong med krossat berg även i de finare fraktionerna. Möjligheterna att ersätta naturgrus nr 2   B   2012  husbyggaren

med krossat berg har studerats vid CBI betonginstitutet. Det finns redovisat i rapporten ”Bergkrossmaterial som ballast i betong”, Lagerblad m.fl., CBI rapport 1:2008. Resultaten visar att med en del krossprodukter så kan man ersätta naturgruset direkt medan andra krossmaterial kräver mera cement för att få samma arbetbarhet.

Helkross kräver mer cement Årligen förbrukas cirka 12 miljoner ton ballast för betongtillverkning i Sverige. En överslagsberäkning ger att tillverkningen av helkross genererar cirka 0,027 miljoner CO2 och transporterna av ballasten beräknat som bränsleförbrukning genererar cirka 0,024 miljoner ton CO2. Tillverkning av betong och transporterna genererar ungefär lika mycket som ballasttransporterna, det vill säga runt 0,024 miljoner ton CO2. Generellt medför övergången från natur till krossat berg att miljöpåverkan ökar. Dessutom kräver oftast dagens helkross något mera cement vilket ökar cementförbrukningen. Framöver kommer industrin att anpassa sig så att man väljer mera lämpligt berg för krossning och att man tar fram metoder för att förbättra framför allt finballastens

egenskaper. Detta visar att miljöpåverkan är komplext och att man ibland måste välja mellan olika typer av påverkan. Dessa siffror visar att tillverkningen av cement generar cirka tio gånger mer CO2 än tillverkning och transporter av delkomponenterna. I denna beräkning ingår dock inte det slitage på vägar och infrastruktur som de tunga transporterna ger. Även om man inte ska underskatta övriga variabler så bör man minska på cementkonsumtionen och då specifikt konsumtionen av cementklinker.

Bör minska armering När det gäller betongkonstruktioner måste man även beakta armeringen. Armeringsjärn konsumerar 10,6 MJ energi och släpper ut 1,1 kg CO2 per kg stål. Stålberäkningen utgår från 80 procent omsmältning och 20 procent järnmalm. Om vi gör ett antagande om 350 kg cement per m3 betong och 100–150 kg armeringsjärn så drar de lika mycket energi varför man även om möjligt bör begränsa mängden armeringsjärn. Nya typer av bindemedel För att få en grönare betong gäller det att Fortsättning s. 36 P

35


P

få mera en energieffektiv process, substituera fossila bränslen, minska andelen klinker i betongen, optimera byggprocessen och minska mängden naturballast. För framtiden gäller det även att försöka få fram andra typer av bindemedel som ger mindre CO2 utsläpp och att försöka fånga upp koldioxid och deponera det. Forskning på detta pågår.

Hur sparar man cement? När det gäller betong så är det cementet som konsumerar mycket energi och som släpper ut mycket koldioxid. Grön betong generellt innebär därför att minska cementförbrukningen, vilket kan göras på många sätt. Vid cementtillverkningen kommer cirka hälften av CO2 utsläppen från avgasning av kalksten och den andra hälften från uppvärmningen och bränslet. Vid uppvärmningen använder man alltmer restavfall, för exempelvis Cementas del så står alternativa bränslen idag för cirka 35 procent. Byggcementet sammals idag med kalksten vilket har minskat mängden klinker med cirka 15 procent. Med begreppet klinker menas det som kommer från ugn, det vill säga cementets miljöpåverkan har minskat med 15 procent. I en nära framtid kommer man antagligen att i en ny produkt kallad bascement att förutom fem procent sammald kalksten blanda in 15 procent flygaska i byggcementet. Detta kommer att minska utsläppen av CO2 med cirka 70 kg/ton cement. Kan blanda in slagg Flygaska är en pozzulan som är en silika komponent som reagerar med cementklinkern och ökar den relativa styrkan. Redan de gamla romarna använde puzzolaner, i allmänhet vulkanaska eller finmald bränd tegel i sin betong. En annan intressant komponent som kan ersätta cementklinker är snabbkyld finmald masugnslagg. Även detta kommer Cementa antagligen att blanda in i cementet i framtiden för att minska miljöbelastningen. Ett sådant cement med 25–30 procent slagg och kalksten kan till en del ersätta det nuvarande anläggningscementet som idag är ett rent Portlandcement. 36

Höga kusten bron. Foto: Kjell Wallin

Masugnslagg är en restprodukt från järnframställning som annars bara skulle ha ett värde som ballast.

Stelnar långsamt Den internationella trenden är idag att blanda upp cementklinkern med alla möjliga lokalt tillgängliga restprodukter för att minska mängden klinker. Man kan göra betong som nästan bara innehåller pozzulaner men de stelnar mycket långsamt och ger därför upphov till problem i produktionen. För att radikalt kunna minska förbrukningen av cementklinker så måste man därför även se på byggprocessen och optimera betonganvändningen. Ultrafin partikel ökar packning En annan väg att få en grönare betong är att lära sig proportionera betong bättre. Betong ska som ung vara gjutbar vilket ställer krav på ballastens kornfördelning och kornform. Det är här viktigt att kunna proportionera finsvansen, den del av betongen som innehåller cement, vatten och filler. Genom att blanda in ultrafina partiklar så kan man minska mängden cementklinker till hälften utan att minska styrkan. Det beror på att de ultrafina partiklarna ger en bättre tätpackning i bindefasen vilket ger en högre styrka. Hur man kan göra detta finns redovisat i CBI-rapporten: ”Ultrafine particles to save cement and improve concrete properties”, Lagerblad, B., Vogt, C., CBI rapport 1:2004. Problemet är, som med puzzolanerna, att hårdnandet sker långsammare vilket medför problem med produktion, exempelvis formrivning. CBI Betonginstitutet arbetar idag därför med hur man kan accelerera hårdnandet. Kvaliteten kan varieras En ytterligare väg att få en grönare betong är att se på behovet som sådant. Det är mest praktiskt att gjuta allt med samma typ av betong.

Men i verkligheten så kan man använda olika kvaliteter på betong till olika konstruktionsdetaljer. En högre betongkvalitet kräver i allmänhet mera cement. Bärande inneväggar gjuts exempelvis ofta med en betong med en kubhållfasthet på över 30 MPa medan konstruktionen endast kräver 10 MPa. En 10 MPa betong kan tillverkas med endast hälften så mycket cement. I många konstruktioner, speciellt i infrastruktur, är betongkvaliteten främst till för beständighet. Man behöver en tät betong för att klara miljöbelastning. Det kan vara möjligt att endast gjuta ytterhöljet med en tät cementkrävande betong och de inre delarna med en mera lågkvalitativ cementsnål betong. I början av 1900-talet när cement var dyrbart i förhållande till arbetskostnaden så göt man ofta på detta sätt. Idag undersöker CBI tillsammans med industriintressenter om det är möjligt att använda en tunn kvarsittande form av högpresterande betong och fylla denna form med lågpresterande betong med lågt cementinnehåll. Med detta koncept så minskar man cementinnehållet i helheten och den kvarsittande formen gör att hårdnandet inte blir lika väsentligt.

Hela byggprocessen viktig Betong och andra cementbaserade produkter är fundamentalt i byggandet av infrastruktur och större konstruktioner generellt. När det gäller värmelagring och livscykelanalys så är det ett miljövänligt material, men betongen, och då speciellt cementet, förbrukar mycket energi och släpper ut koldioxid. Om begreppet grön betong innebär att betongen som sådan ger mindre miljöpåverkan så gäller det att minska mängden cementklinker genom att blanda ut cementet och ändra byggprocessen. Cementindustrin gör vad den kan för att spä ut cementet med andra komponenter, och betongindustrin försöker minska mängden cement vid betongframställning. Men man måste antagligen även se på hela byggprocessen som sådan om man ska minska miljöpåverkan. CBI Betonginstitutet har under lång tid arbetat på många av de områden som inbegriper grön betong och ser ett behov av vidare forskning både när det gäller teknik och miljösystemanalys.  D husbyggaren  nr 2   B    2012


BETONG Vinninga Cementvarufabrik utanför Lidköping är en av betong-Sveriges mindre aktörer. Men företagets tillväxt är enorm. På fem år har omsättningen ökat med mer än 600 procent! Framgångsreceptet omfattar lyhördhet och enkelhet i kundrelationer.

Anpassat produktutbud bakom betongfabriks snabba tillväxt Av mats thorner , frilansjournalist

Å

r 2010 utnämndes Vinninga Cementvarufabrik AB till årets tillväxtföretag i Lidköpings kommun och förra året fick ägaren och vd:n utmärkelsen Årets företagare. Att de två utmärkelserna hamnat hos denna lilla cementvarufabrik är ingen slump. Vinninga Cement, som företaget kallas till vardags, har haft en otroligt stark utveckling sedan ägaren Anders Holgersson tog över företaget år 2006. Det mesta hos Vinninga har förändrats och vässats, vilket resulterat i en expansiv utveckling som inte bara är glädjande för dess ägare och för kommunen. Den bevisar dessutom att även mindre företag inom byggsektorn kan växa starkt med hjälp av kreativitet och en lyhörd inställning mot byggbranschens behov.

Nya produkter År 2006 hade företaget fyra anställda och en traditionell produktion av lättklinkerblock, skalblock, rör och trekammarbrunnar. Idag arbetar upp mot 40 personer i företaget under högsäsongerna. De ursprungliga produkterna finns fortfarande kvar i sortimentet, men representerar bara vidareförsäljning från andra tillverkare. Den egna produktionen är helt förändrad. Idag är det L-stöd- och T-stöd som är företagets ”bulkvara”, medan specialtillverkade vägg- och sockelelement, betongbalkar och andra prefabricerade byggelement till lantbruks-, entreprenad- och byggsektorn är specialiteten. Följer efterfrågan Elementen byggs efter ritning och beställning och levereras till kunder över nästan hela Sverige. På det här sättet har företaget helt och 38

hållet bytt ut det egenproducerade sortimentet. – Det är ett resultat av att produktionen inriktats mer målmedvetet mot vad marknaden efterfrågar, förklarar Magnus Scheja och Emil Lundmark i företagsledningen. De pekar också på att ett litet företag kan erbjuda kunderna enkelhet i kontakten mellan beställare och kund. Det blir personligare och de tre personer som hanterar kundkontakterna är inte fler än att de personliga kontakterna och kunskapen om kundernas behov blir en bonuseffekt.

Litet blir personligt Magnus Scheja betonar också att man månar om en ödmjuk inställning gentemot konkurrenterna. – Vi säger inte ens konkurrenter, vi kallar dem branschkolleger. Jag tror faktiskt att den inställningen ger ett positivt intryck som kunderna uppskattar. Största kundgruppen finns inom jord-

brukssektorn, som svarar för 60–70 procent av beställningarna. Det passar bra eftersom företagets närområde är en intensiv jordbruksregion. Produkterna till jordbruket handlar mycket om L- och T-stöd. Men även om betongelement till byggande. – Jordbrukssektorn är en stabil kundgrupp som arbetar mycket med att utveckla sin verksamhet. Den är dessutom mindre konjunkturkänslig än byggsektorn, berättar de.

Prefabricerar element Byggsektorn svarar för resten och då är det de prefabricerade betongelementen som är den dominerande produkten. Byggföretag i närområdet köper, men även de stora aktörerna i byggbranschen vänder sig till Vinninga. – Vi säljer ända upp till Umeå, utan att fraktkostnaderna blir ett problem för beställarna. I fabriken i Vinninga utanför Lidköping bygger man elementen efter ritning och allt är alltså prefabricerade komponenter som byggs, gjuts och sedan transporteras ut till byggarbetsplatserna för montage. Denna del av produktionen växer och erbjuder alltså möjligheter till fortsatt tillväxt. Besöker kundernas mässor Från 2006 och till 2011 har företagets omsättning ökat med mer än 600 procent, från 9 till 57 miljoner kronor. Men det är inte bara ändringen av produktutbudet som ligger bakom expansionen. Även marknadsföringen har sin del i utvecklingen. Vinninga Cementvarufabrik har valt två metoder för marknadsföringen. Den ena handlar om annonsering i traditionell jordbruks- och byggpress.

Anders Holgersson. Foto: John Thorner

Fortsättning s. 40 P

husbyggaren  nr 2   B    2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

39


L-stöd- och T-stöd är idag en del av ryggraden i företagets produktsortiment. På bilden fylls en av formarna för T-stöd med betong. Foto: John Thorner

Emil Lundmark. Foto: John Thorner

Under högsäsongerna sysselsätter företaget upp mot 40 personer. På bilden ses formbyggande i Vinningafabrikens produktionslinje för prefabprodukter. Foto: John Thorner

Magnus Scheja och Emil Lundmark berättar hur företaget expanderat genom utveckling av produktutbudet och en målmedveten strategi för marknadsföringen. Foto: John Thorner

P

Den andra är lite ovanligare och är i all sin enkelhet genial: Företaget deltar vid mässor som vänder sig till de önskade kundgrupperna. Vinninga åker alltså inte på betongmässor och visar upp sina produkter för branschkolleger. Företaget satsar istället på att medverka vid mässor som vänder sig till kunderna direkt och till en publik som motsvarar ansvariga och anställda 40

Full fart framåt. Vinninga Cementvarufabrik AB har på fem år ökat omsättningen med över 600 procent. Foto: John Thorner

ute på byggarbetsplatser och jordbruket. – Våra kunder finns på de här mässorna. Erfarenheten vi har är att vi får en väldigt bra återkoppling efter dessa mässor, med många offertförfrågningar, berättar Magnus Scheja och Emil Lundmark.

Fortsättning följer? För framtiden hoppas de, och ägaren An-

ders Holgersson, på en fortsatt positiv utveckling. Den fortsatta tillväxten tror de kommer att handla om en ytterligare expanderad produktion av prefabricerade betongelement. Jordbruket finns kvar som ett stabilt kundsegment samtidigt som prefabprodukterna ökar. D

husbyggaren  nr 2   B    2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

41


BETONG När fasader i ett flerbostadshus från 1950-talet renoverades bekräftades kända fuktproblem. Regnvatten hade trängt in till tapeterna. Utmaningen var att minska fukten i väggarna och förbättra fastighetens energiprestanda, samtidigt som huset skulle fortsätta se tidstypiskt ut.

Fasader i hus från 1950-talet gjordes energieffektiva

H

ur påverkar en renovering av en äldre fastighets fasader byggnadens energiprestanda och väggarnas fuktinnehåll? Enligt dagens standarder och EU:s energifärdplan för att uppnå 2050 års mål är energiprestandan hos flerbostadshus från 1950-talet och andra äldre hus dålig. Externa tilläggsisolersystem används ofta för att förbättra prestandan hos dessa byggnader, men de hygrotermiska effekterna som orsakas av dessa renoveringar är inte helt utredda. Resultat från en forskningsstudie av ett 1950-tals flerbostadshus i Göteborg visar fasadernas fukttillstånd före och efter en fasadrenovering, och jämför hur fältmätningar stämmer med datorsimuleringar. Den här artikeln presenterar delresultat från forskningsprojektet Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem.

Regnvatten tog sig in Den studerade byggnaden, som uppfördes under början av 1950-talet, ligger i Kyrkbyn på Hisingen i Göteborg och har lättbetongväggar med en halvstens tegelskalmur utanpå, se bild 1. Tegelfasaden har åldrats av väder och vind och dess fogar försämrats. Då en avskiljande luftspalt saknas mellan teglet och lättbetongen har regnvatten letat sig in och absorberats av lättbetongen, vilket i sin tur orsakade hygieniska problem och hälsorisker för de boende när vattnet tog sig hela vägen in till tapeter och insidan av lägenheter. Fuktiga fasader En kontinuerligt hög vattenhalt i lättbetongväggarna kan resultera i olika typer av fuktrelaterade problem, men kan också inverka på isolerförmågan hos lättbe42

tongen, då fukt och termiska egenskaper hos byggnadsmaterial är tätt sammankopplade (Sandin 1984). Flera av byggnadens 19 lägenheter hade drabbats av fuktrelaterade skador i främst söderfasaden men även västerfasaden. Detta hade pågått under flera år i större och mindre omfattning beroende på klimatförhållanden och tid på året. Fastighetsägaren höjde inomhustemperaturen vintertid i lägenheterna för att driva ut fukten vilket resulterade i en hög energiåtgång för uppvärmning av fastigheten och en ohållbar lösning. Misslyckade försök att minska fasadernas vattenupptagning gjordes även med olika typer av hydrofoberingsmedel.

Valde tjockputs För att förbättra byggnadens hygrotermiska prestanda, stoppa en fortsatt vattenupptagning av lättbetongen, och underlätta och snabba på uttorkningen av väggarna valdes ett tilläggsisolersystem med mineralull och tjockputs. Valet av puts berodde även på att man ville bevara det tidstypiska utseendet av byggnaden och dess plats i det kulturhistoriska området. Även fönstren var i dåligt skick och byttes i samband med renoveringen ut till mer energieffektiva för att minska byggnadens energiförbrukning men även för att förbättra lägenheternas termiska komfort och reducera kalldrag. Mineralull isolerar De undersökta väggarna består av 20 cm lättbetong och har en halvstens tegelskal direkt utanpå. Avsaknaden av ordentlig luftspalt har bidragit till den starka vattenupptagningen hos lättbetongen och de efterföljande inomhusproblemen. Tilläggsisolering med icke-hygroskopiska isolermaterial så som mineralull är

FÖRFATTAREN

Av carl-magnus capener , tekn dr, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Carl-Magnus Capener är civil­ ingenjör och teknologie doktor från Chalmers tekniska högskola. Han arbetar som forskare inom energieffektiva byggnader på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. mycket effektiva sätt att förebygga ytterligare regnvatten från att nå längre in i väggarna och tillåter dem att torka ut. Väl utförda och genomtänkta anslutningsdetaljer är dock viktiga. Renoveringen påbörjades under hösten 2010 och avslutades under vintern. Det tilläggsisolersystem som användes består av 50 mm tjock mineralull och cirka 20 mm mineralisk genomfärgad rivputs utanpå. De ursprungliga fönstren med ett ungefärligt U-värde på U=3 W/m2K var i dåligt skick och måste bytas ut. Energieffektiva 3-glasfönster med U=1,0 W/m2K valdes.

Fuktkvot mättes i lägenheter I mars 2010, ett halvår innan renoveringen påbörjades, utfördes en fältstudie för att bedöma fasadernas skick och mäta fuktkvot i lättbetongen i olika väggar. Trådlös utrustning monterades inne i två lägenheter för att kontinuerligt mäta fuktkvot, relativ fuktighet och temperatur på olika djup i lättbetongväggarna; i tredje våningen mot söder, och andra våningen mot söder och väster. Med samma utrustning gick det även att mäta inomhusklimatet i de två lägenheterna. Fortsättning s. 44 P

husbyggaren  nr 2   B    2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

43


P

Den trådlösa utrustningen är ett smidigt sätt att få data på hur väggarnas fukttillstånd  förändras  med  tiden  utan  att  störa hyresgästerna.  Dessutom  togs  borrkärnor  från  väggarna  för  att  bedöma  fuktkvot  vid  olika  djup i lättbetongen. 

stämmer med referenser Analysen  av  borrkärnorna  utfördes  av  Kenneth  Sandin  vid  avdelningen  för  byggnadsmaterial  vid  Lunds  tekniska  högskola.  Figur 2 visar mätvärdena från borrkärnan  på  tredje  våningen  mot  söder  och  resultaten visade på höga fuktinnehåll i  väggen  vid  mättillfället,  med  ökande  fuktkvot längre ut i lättbetongen.  I fi gur 3 visas exempel på mätdata från  söderväggen på tredje våningen och cirka  7 cm djup från insidan av väggen.  Resultaten uttrycks som träekvivalent  fuktkvot, vilket dock stämmer ganska väl  överens med tidigare referensmätningar  utförda i lättbetong. Det gröna fältet visar  tiden fram till renoveringen och det blå  fältet  visar  mätningar  under  ett  års  tid  därefter.  snabb uttorkning Effekten  av  tilläggsisoleringen  är  tydlig  och visar på den snabba uttorkningen. Under  sommarhalvåret  minskar  drivkraften för uttorkning då ånghalten utom-

Fall

Torrt [W/m2K] u80 [W/m2K]

Befintlig vägg

0,579

0,657

Befintlig vägg med ett tilläggsisolersystem av mineralull och puts

0,318

0,344

Befintlig vägg med ett tilläggsisolersystem av cellplast och puts

0,318

0,344

Tabell 1. Teoretiska U-värden för tre olika fall av väggar, med och utan hänsyn till jämviktsfukt.

hus är hög och kurvan planar ut för att först  under senhösten 2011 börja sjunka igen. Senare mätdata visar att uttorkningen  fortgår och att även de fuktigaste delarna  av  väggarna  som  uppmätts  börjar  bli  torra. De sensorer som registrerar relativ  fuktighet  på  olika  djup  visar  på  samma  tendens. Mätningarna kommer att avslutas under år 2012 och i samband med det  kalibreras givarna för att säkerställa deras riktighet.

Bedömer fuktinnehåll Förutom fältmätningar så har även datorsimuleringar utförts för att bedöma väggarnas  hygrotermiska  förlopp  med  och  utan  tilläggsisolersystem.  Med  hjälp  av  datorprogrammet  WUFI  och  verkliga  klimatdata  kan  realistiska  beräkningar  utföras av kopplad värme- och fukttransport i väggarna.  Resultaten  stämmer  relativt  väl  överens  med  uppmätta  data  från  fältundersökningen  och  beräkningarna  har  dessutom använts för att bedöma väggarnas  U-värden med tiden beroende på lättbetongens fuktinnehåll. 

Figur 4 visar icke-stationära U-värden  för tre olika teoretiska fall; den befi ntliga  väggen  utan  någon  åtgärd,  och  med  två  olika typer av putsade tilläggsisoleringar,  båda  med  liknande  isolervärden  på  tillläggsisoleringen och samma tjocklek.  Utan någon åtgärd och med möjlighet  för lättbetongen att fuktas upp under delar  av  året  kommer  isolerförmågan  att  ligga långt över det som väggen är dimensionerad för.  I tabell 1 visas de teoretiska U-värden  som  väggen  med  och  utan  tilläggsisolering skulle ha, dels i fall alla material vore  helt torra, dels med material som befi nner sig i jämvikt med omgivningens klimat, det så kallade u80-värdet. 

Bättre u-värde Som synes är det en mindre men inte helt  obetydlig skillnad mellan de olika fallen  med torra material och material i jämvikt  med omgivande klimat, u80, vilket illustreras i tabell 1.  Desto  större  blir  dock  skillnaden  då  lättbetongen fuktas upp av regn vilket visas i fi gur 4. 

Bild 1. Den studerade byggnaden före renovering. Foto: Kenneth Sandin

Bild 6. Det studerade flerbostadshuset från 1950-talet behöll sitt tidstypiska utseende efter renoveringen. Foto: Carl-Magnus Capener

44

husbyggaren nr 2 B   2012


Figuren visar även att tilläggsisolersystemet med mineralull kan torka ut en tidigare uppfuktad vägg relativt snabbt vilket ger en snabbare förbättring i Uvärde då lättbetongen torkar ut och isolerar bättre i sig självt, förutom den förbättring som tilläggsisoleringen ger.

Figur 2. Resultat från analysen av en borrkärna, uppmätta fuktkvoter i lättbetongen på olika djup i väggen. Illustration: Carl-Magnus Capener

Besparing tydlig kalla månader Fastighetsägaren har vidarebefordrat energistatistik för levererad fjärrvärme för byggnaden för de tre senaste åren. Tyvärr är inte den energi som levereras för uppvärmning av byggnaden separerad från det tappvarmvatten som används av hyresgästerna. Baserat på tidigare forskning om brukarnas energibeteende är det dock möjligt att uppskatta en ungefärlig användning och fördelning av tappvarmvatten under året (Sjögren 2007, Warfvinge 2008). Därigenom kan man få fram den energi som används för uppvärmningen, se figur 5. Resultaten visar på en stor besparing i uppvärmningsenergi under tiden efter renoveringen, mellan 20–30 procent på årsbasis, och ännu mer för årets kallaste månader. Även den graddagskorrigerade statistiken visar på en tydlig förbättring i energiprestanda. Bevarat tidstypiskt utseende Vissa typer av byggnadsmaterial och speciellt finporösa isolerande material i tunga stommar, så som lättbetong, kan innehålla stora mängder vatten från tillverkningsprocesser, men även genom att de fuktas upp under bruksskedet. Fukt kan orsaka stora skador i byggnader men även inverka på materials och konstruktioners isolerförmåga, genom att deras värmeledningsförmåga förändras. Fasader och väggar behöver utformas så att ytterligare regn- och grundvatten inte kan tas upp, men så att inbyggd fukt kan torka ut. I den färdigrenoverade byggnaden har man gjort just detta, samtidigt som man bevarat det tidstypiska utseendet, och väsentligt förbättrat dess energiprestanda och den termiska komforten för de boende, se bild 6. D Fotnot:

Forskningsprojektet Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom

nr 2   B   2012  husbyggaren

Figur 3. Exempel på mätdata från den trådlösa utrustningen, träekvivalent fuktkvot i lättbetongen, före och efter renovering. Illustration: Carl-Magnus Capener

Figur 4. Simulerade ickestationära U-värden för tre fall; den befintliga väggen med fuktproblem, och med två olika typer av tilläggs­ isoleringssystem. Illustration: Carl-Magnus Capener

Figur 5. Levererad energi för uppvärmning av byggnaden, före och efter renovering. Illustration: Carl-Magnus Capener

beständiga tilläggsisolersystem är ett forskningssamarbete mellan Lunds tekniska högskola, Weber Saint-Gobain byggprodukter och indirekt SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Det finansieras genom Energimyndighetens forsknings- och innovationsprogram Cerbof, SBUF samt Weber Saint-Gobain byggprodukter AB. FoU Syd har medverkat i projektets referensgrupp och Bostadsbolaget i Göteborg har bidragit genom att ställa upp med studieobjektet.

Referenser:

Sandin, K. 1984. Fuktens inverkan på energiflödet genom ytterväggar. Avdelningen för byggnadsmateriallära, Lunds tekniska högskola. Rapport TVBM-3019. Lund. Sjögren, J.-U. 2007. Användning av kall-och varmvatten i flerbostadshus. Energi och Miljö, nr 11, 2007. Stockholm. Warfvinge, C. 2008. Mycket energi att spara i miljonprogrammet. VVS-Forum, April 2008, pp 7–12.

45


BETONG Arkitekten Erik Asmussen förde in ett organiskt formspråk i Norden. I Kulturhuset i Ytterjärna lyckades han använda betong, trä och tegel så att materialen möts och följer naturens spår. Betong bidrog till att ge byggnaden en spänstighet.

Kulturhuset i Ytterjärna speglar naturens lagar

Utvecklade organiskt formspråk Den organiska arkitekturuppfattningen blev introducerad i början av 1900-talet av bland annat Rudolf Steiner i samband med projekteringen och byggandet av Goetheanum i Dornach, Schweiz. Här i Norden var Erik Asmussen (1913– 1998) en pionjär på detta område och utvecklade ett organiskt formspråk med

Handsmitt järnbeslag mellan betongbarriär och handledare. Foto: Christoffer Amundin

46

nordisk anknytning, som tydligt kommer till uttryck i bland annat Kulturhuset i Ytterjärna som invigdes för snart 20 år sedan.

Utmaning kombinera material Erik Asmussen utvecklade ett levande formspråk med konstruktioner i trä, tegel och betong. Att använda byggmaterial på ett organiskt sätt betyder även att använda rätt material på rätt plats. Kombinationen av olika material i samma rum har för Asmussen varit en utmaning, att lösa materialövergångar på ett organiskt sätt.

Christoffer Amundin, är arkitekt

Materialen möts Det arkitektoniska motivet för Kulturhuset beskriver han i tidskriften Arkitektur 7/1993: ”Foajén griper om auditoriet helt fram till scenhuset. Det omgripande har blivit ett tema både i stort och smått. Foajéns pelare griper om takbalkarna. I liten skala är det helt handgripligt. Trappans ledstänger förbinds med betongbarriären genom ett beslag som bokstavligen har hand och fot. Med handen griper det om ledstångens nedhängande flik och nedtill står det med sin fot på betongen. På samma sätt står foajéns pelare med sin fot på marmorgolvet, som har höjt sig till en sockel av samma material. Det är frågan om organiska övergångar vid materialmöten, elementära begripliga detaljer.”

Steen Kristiansen är arkitekt på As-

Sågad yta ger struktur Även om trä och betong egentligen är starkt kontrasterande material, speglas trästrukturen tydlig i betongen, om man använder trä med sågad yta i gjutformen. Man upplever liv i försteningen, när man betraktar hur strukturen i betongen speglar formvirkets ytor.

SAR/MSA och verksam på Asmussens Arkitektgrupp AB. Hans specialitet är komplexa frågeställningar i utredningar, projektering och byggnation, samt fastighetsförvaltning, exempelvis av Kristofferskolan i Bromma.

FÖRFATTAREN

A

smussens arkitektgrupp i Ytterjärna arbetar utifrån vad som kan benämnas som ett organiskt formspråk. Det är inte frågan om att härma naturens formspråk utan att låta sig inspireras av naturens processer, skiftningar, förändringar och förvandlingar, det vill säga följa lagbund­ enheter och principer som råder i naturen. Även valet av byggnadsmaterial för olika ändamål och situationer är i sammanhanget av stor betydelse.

FÖRFATTAREN

Av christoffer amundin , arkitekt, Asmussens Arkitektgrupp och steen kristiansen , arkitekt, Asmussens Arkitektgrupp

mussens Arkitektgrupp AB. Han var handläggande arkitekt för Kulturhuset i Ytterjärna och har även varit ansvarig arkitekt för waldorfskoleprojekt i Göteborg och Linköping.

På grund av träets formbarhet och den skicklighet, som man fortfarande kan hitta hos snickare, är det möjligt att platsbyggda de negativa gjutformarna för en dynamisk betongarkitektur. Om man därefter belivar betongen med en laserande färgbehandling istället för att dölja betongens struktur, har man ökat känslan av det levande i betongen.

Färg förstärker Fritz Fuchs, Kulturhusets färgsättare, beFortsättning s. 48 P

husbyggaren  nr 2   B    2012


P

Kulturhuset i Ytterjärna, sett från väster. Foto: Christoffer Amundin

Organisk arkitektur introducerades i början av 1900-talet av bland annat Rudolf Steiner i samband med byggandet av Goetheanum i Dornach i Schweiz. Del av västfasad. Foto: Christoffer Amundin

48

Goetheanum. Trapphus i väster. Foto: Christoffer Amundin

Fortsättning s. 50 P

husbyggaren  nr 2   B    2012


Kulturhuset i Ytterjärna sett från väster, flankerat av biblioteket, eurytmihuset och Robygge. Foto: Christoffer Amundin

P

skriver i sin bok ”Hur husen fick sin färg” (2011), hur han i färgsättningen av betongen i Kulturhuset har försökt att bevara betongens grå grundfärg i den laserade ytan. Hur auditoriets volym ”tränger ut i foajén”, vilket han har förstärkt i färgsättningen med en rödaktig färgstämning på auditoriets betong och putsytor. Om färgsättningen skriver han vidare:

”Bröstningen är blåaktig och tar upp golvets kolorit (blå Ekebergmarmor). --- --- Den röda betongen i väggen som omsluter salen är målad med hartsgrund i olika kulörblandningar. Trappan som stigar upp från marmorgolvet mot det övre galleriets bröstningar är däremot laserad med silikatfärg i olika blå varianter. --- --- Betongväggarnas

förtrollade värld är en plats där målaren och färgen trivs bra tillsammans.”

Använd med ansvar Betongkonstruktion är ibland en ekonomisk exklusiv lösning med tanke på, att träkonstruktionen både ska byggas och rivas innan den egentliga konstruktionen kommer fram.

P

Detalj med handledare. Den betonggjutna trappbarriären ger plats för trähandledaren som svänger sig ned och förankras i trappans nedersta steg. Foto: Christoffer Amundin

P Trappan till övervåningen öppnar sig med en välkommande gest. Foto: Christoffer Amundin

50

husbyggaren  nr 2   B    2012


Eftersom betongen ”man made stone” även är ett byggmaterial som är energikrävande att producera och med ett stort koldioxidavtryck i miljön (liksom svår att återanvända) bör man använda den med omtanke och ansvar.

Ger spänstig arkitektur Att betongen inte är lösningen i alla sam-

manhang gör att kombinationer med andra material är nödvändig, till exempel ljudabsorberande material för en god akustisk och material som upplevs mjuka och ”varma” i människans närhet. I synnerhet på skolor, daghem, vårdhem och i bostäder är det nödvändigt att komplettera med material som har kvaliteter betongen inte besitter.

I Kulturhuset i Ytterjärna används flera olika material, men betongen spelar en väsentlig roll, inte bara på grund av de laserade ytorna, utan också tack vara den formbarhet som finns i betongen och därmed möjligheten att forma en intressant, spänstig och dynamisk arkitektur. D

PP

P

Betong möter puts. Foto: Christoffer Amundin

Betongbarriärens kontinuerliga rörelse fram mot salens övre ingång. Foto: Christoffer Amundin

P Trappdelaren möter publiken på väg in i salen. Foto: Christoffer Amundin

nr 2   B   2012  husbyggaren

51


Betong Betong har hög densitet och därmed en god förmåga att lagra värme. Hur mycket och hur djupt värmen kan tränga in i en innervägg av betong under dagen, för att avge värme under natten, beror bland annat på temperaturvariationen.

innervägg av betong avger värme under natten Av eva-lotta w kurkinen , forskare, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

A

FÖRFATTAREN

Värme transporteras alltid från varmt  lla material  runtomkring  oss har förmåga att lagra vär- till kallt. Tillåter man inte en temperaturme. Betong som är ett material  sänkning  i  rummet  kan  värmen  aldrig  med hög densitet är kanske det  återvinnas.  Det  krävs  eftertanke  både  konstruksom i störst utsträckning förknippas med  Betong  som  ett  värmelagrande   material   tionsmässigt och styrsystemsmässigt för  värmelagring. att få ut största möjliga effekt av ett värBetong och sten är bra värmelagrande  Alla  material  runtomkring  oss  har   förmåga  att  lagra  värme.  Betong  som  är  ett  material  med  hög   melagrande  material  som  m till  material. Betong kan lagra mer än dubbelt  densitet  är  kanske  d et  som  i  störst   utsträckning   förknippas   ed  exempel  värmelagring.   så mycket värme som till exempel trä och  betong.  För  det  första  måste  klimatskärmen  gips.  Här  b eskrivs  d e  grundläggande  materialegenskaperna   som   har  b etydelse  för   värmelagring.   eva-lotta W kurkinen är forskare Vill man använda en innervägg av beBetongens  egenskaper  jämförs  vara tät och välisolerad för att förhindra  mot  några  andra  vanliga  byggnadsmaterial.   vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut tong för att lagra värme över dygnet be- att värmen försvinner ut, och för det an- på sektionen för byggnadsfysik och innemilhöver den inte vara tjockare än 15 cm. Materialegenskaper   dra  bör  betongen  vara  placerad  så  den  jö där hon arbetar med isolering fönster och utsätts  för  en  temperaturvariation,  det  energifrågor. Nedan   följer   definitionen  a v  några  materialegenskaper  som  påverkar  möjligheten  till  värmelagring.   All värme kan inte återvinnas vill säga betong närmast rummet.  Till  detta  krävs  också  att  byggnadens  transporteras  och  tvärt  om  vid  ett  lågt  Det går aldrig att få tillbaka mer värme än  Värmekonduktivitet  (λ)  (även  kallad  värmeledningsförmåga  eller  λ  -­‐värde)  är  en  materialegenskap   uppvärmningssystem  kan  regleras  för  värde. Enheten är (W/(m,K)).  den man lagrat i materialet.  som  anger  hur  lätt  värme  transporteras  i  ett  material.  Ett  högt  värde  b etyder  att  mycket  värme   Värmekapaciteten (Cv) beskriver maDet  optimala  är  om  man  kan  lagra  in  den  eventuella  värmevinsten  nattetid  transporteras  och  tvärt  om  vid  eoch  tt  lågt   värde.   Enheten  är  (W/(m,K)).   låta  inlagringsvärmen  bestå  av    in- terialets  värmelagringsförmåga  och  ansådan värme som man annars hade varit  tvungen att kyla bort. Då får vi en ren en- ternlaster i form av solstrålning och akti- ger  den  mängd  värme  i  Ws  eller  J  som  Värmekapaciteten  ( Cv)  b eskriver   materialets  värmelagringsförmåga  och  anger   d en  mängd  värme  i   viteter istället för köpt energi.  åtgår för att höja temperaturen en grad i  ergivinst eftersom den värme som mateWs   e ller   J   s om   å tgår   f ör   a tt   h öja   t emperaturen   e n   g rad   i   e n   k ubikmeter   a v   m aterialet.   en  kubikmeter  av  materialet.  Värmekarialet tar till sig är en värmeförlust fram  egenskaper Värmekapaciteten  är  produkten  olika a v  materialets   specifika  värmekapacitet  c  (Ws/(kg,K))   och  produkten  densitet  ρ   av  materialets  paciteten  är  tills det att den återvinns.  3 3 Men  det  är  inte  )   säkert  att  den  värme  Betong  (kg/m och  får   enheten   J/(m ,K)   ( Cv=  ρh  car  ).  olika grundläggande material- specifi ka  värmekapacitet  c  (Ws/(kg,K))  man lagrat i en konstruktion går att åter- egenskaper som har betydelse för värme- och  densitet  r  (kg/m3)  och  får  enheten  3,K) (C vinna  i  full  Värmediffusivitet   utsträckning.  Beroende  på hur  lagring. (a)  anger   fort  en  temperaturförändring  sprider  s ig  i  mJ/(m aterialet.   Enheten   v= r c).är   2 konstruktionens utformning kan värmen  Värmekonduktivitet  (l),  även  kallad  Värmediffusivitet  (a)  anger  hur  fort  (m /s)  (a=λ/(ρc)).     transporteras  iväg  åt  icke  önskade  håll  värmeledningsförmåga eller l –värde. Är  en  temperaturförändring  sprider  sig  i  2/s) (a=l/(rc)).  och på så sätt gå förlorad. Detta sker till  en materialegenskap som anger hur lätt  Värmeeffusivitet  (b)  anger  materialets   förmåga  a tt  absorbera  värme  eller  omaterialet. Enheten är (m ckså  kallad   2 exempel via köldbryggor eller helt enkelt  ett  material.  Värmeeffusivitet  (b)  anger  materiavärmelagringsförmåga  och  har  evärme  nheten  transporteras  ( W√s/(m ,K))  (i b=√(   λρc)).   Ett  via otillräcklig yttre isolering.  högt  värde  betyder  att  mycket  värme  Fortsättning s. 54 P Tabell  1,  Materialdata  för  några  vanliga  byggnadsmaterial.  

Material  

λ –värde   Värmekapacitet   Värmediffusivitet   (W/(m,K))   (kWs/(m3,K))   (m2/s)   Sten  (granit)   3,5   2  200   1,6·∙10-­‐6   Betong   1,7   1  800   1,0·∙10-­‐6   Tegel   0,6   1  350   0,44·∙10-­‐6   Gips   0,22   720   0,31·∙10-­‐6   Trä   0,14   750   0,19·∙10-­‐6   Lättbetong   0,14   500   0,28·∙10-­‐6   Mineralull   0,04   120   0,3·∙10-­‐6   Vatten   0,6   4  200   0,14·∙10-­‐6   Materialdatan  är  hämtad  från  Intruduction  to  Building  Physics  av  C-­‐E  Hagentoft  

Värmeeffusivitet   (W√s/(m2,K))   2  800   1  800   900   400   310   230   40   1  600  

Tabell 1 visar materialdata för några vanliga byggnadsmaterial. Uppgifterna är hämtade ur: Intruduction to Building Physics av C-E Hagentoft.

52

Vill  man  använda  en  b yggnads  innerväggar  för  att  till  exempel  lagra  överskotts  värme  från  dagen  till   husbyggaren nr 2 B   2012 natten  så  har  också  det  periodiska  inträngningsdjupet  betydelse.  Det  periodiska  inträngningsdjupet   talar  om  hur  stor  del  a v  materialet  s om  är  a ktivt  vid  en  tidscykel  på  ett  dygn.  Tabell  2  visar   inträngningsdjupet  för  några  vanliga  material.  


P

lets förmåga att absorbera värme, också kallad värmelagringsförmåga, och har enheten (W√s/(m2,K)) (b=√( lrc)). I tabell 1 jämförs betongens egenskaper mot några andra vanliga byggnadsmaterial.

Inträngning avgör Vill man använda en byggnads innerväggar för att till exempel lagra överskottsvärme från dagen till natten så har också det periodiska inträngningsdjupet betydelse. Det periodiska inträngningsdjupet talar om hur stor del av materialet som är aktivt vid en tidscykel på ett dygn. Tabell 2 visar inträngningsdjupet för några vanliga material. D Referenser:

Hagentoft C-E. (2001). Introduction to Building Physics, Studentlitteratur. F Sthål. (1999). Thermal properties of building materials and their influence on the energy efficiency, Proceedings of the th 5 Nordic Symposium on Building Physics.

Material  

Periodiskt   inträngningsdjup   (cm)   Sten  (granit)   21   Betong   15   Tegel   11   Gips   9   Trä   7   Lättbetong   9   Mineralull   16   Materialdatan  är  hämtad  från  Thermal  properties  of  b uilding  materials  and  their  influence  on  the   Tabell 2. Periodiskt inträngningsdjup för en Hur mycket värme en betonginnervägg kan ta upp eller avge beror på hur mycket temperatuenergy   efficiency   a v  F  Ståhl.     temperaturcykel på ett dygn. Källa: Thermal

ren tillåts variera, eftersom temperaturvariationen är själva drivkraften vid värmetransport. Den finländska arkitekten Reima Pietiläs kyrka Kaleva i Tammerfors från 1966 har innervägBetong  jämfört  med  andra  byggnadsmaterial   the energy efficiency av F Ståhl. gar i krökta obehandlade betongelement. Foto: Miia ”Myrtti” Ranta properties of building materials and their influence on

Betong  och  s ten  är  bra  värmelagrande  material.  Betong  kan  lagra  mer  än  dubbelt  så  mycket  värme   som  t.ex  trä  och  gips.  Vill  man  använda  en  innervägg  av  b etong  för  att  lagra  värme  över  dygnet   behöver  d enna  inte  vara  tjockare  än  15  cm.  

Allmänt  om  värmelagring   Det  går  aldrig  att  få  tillbaka  mer  värme  än  den  man  lagrat  i  materialet.  Det  optimala  är  om  man  kan   lagra  in  sådan  värme  som  man  annars  hade  varit  tvungen  a tt  kyla  bort.  Då  får  vi  en  ren  energivinst   eftersom  d en  värme  som  materialet  tar  till  sig  är  en  värmeförlust  fram  tills  d et  a tt  d en  återvinns.  D et   är  inte  säkert  att  den  värme  man  lagrat  i  en  konstruktion  går  a tt  å tervinna  i  full  utsträckning.   Beroende  på  konstruktionens  utformning  kan  värmen  transporteras  iväg  åt  icke  önskade  håll  och  på   så  sätt  gå  förlorad.  D et  krävs  eftertanke  både  konstruktionsmässigt  och  styrsystemsmässigt  för  att  få   ut  största  möjliga  effekt  av  ett  värmelagrande  material  som  t.ex  b etong.      

Referenser   Hagentoft  C-­‐E.  (2001)  Introduction  to  Building  Physics,  Studentlitteratur   54 F  Sthål  (1999)  Thermal  properties  of  building  materials  and  their  influence  on  the  energy  efficiency,   Proceedings  of  the  5th  Nordic  Symposium  on  Building  Physics  

husbyggaren  nr 2   B    2012


BETONG Betong har hög värmekapacitet och dämpar inomhustemperaturens sväng­ningar i betongbyggnader. Betongens termiska egenskaper kan påverkas genom att olika tillsatsmaterial tillsätts. God tryckhållfasthet bibehålls även med inblandning av tillsatsmaterial.

Betongens termiska tröghet påverkas med tillsatser

Tillsatser testades I examensarbetet ”En studie av möjligheten att öka den värmelagrande förmågan hos betong” undersöktes möjligheten att förändra betongs termiska egenskaper med olika tillsatsmaterial. Betong med olika tillsats- och ballastmaterial göts och utvärderades med fokus på de termiska egenskaperna: värmeledningsförmåga [W/(mK)] och volumetrisk värmekapacitet [J/m3K]. Mätningarna har utförts på både fuktig och torr betong. Två metoder för att mäta och undersöka de termiska egenskaperna har använts: HotDisk och IR-försök. HotDisk är en mätutrustning som mäter de termiska egenskaperna på material, se bild 1. Mätsensorn sänder ut en elektrisk effekt (i detta fall 2W) och registrerar sedan temperaturändringen. Försök utfördes även i klimatbox med låga och höga temperaturer för att undersöka temperaturens inverkan på tillsatsmaterialens termiska egenskaper. Mellan sågade tryckkuber (150x150x150 mm) placerades sensorn och mätning utfördes i flera olika punkter på provkropparna. Efterliknade vägg IR-försöket utfördes med en infraröd lampa som värmde upp överytan på betongprovkroppar under en given tid. Temperaturen på ytan och inne i prov56

kropparna registrerades under hela förloppet med termoelement för att undersöka hur snabbt betongens temperatur förändras vid upptagning och avgivning av värme. Betongytan på alla provkroppar målades vit då färger påverkar materials förmåga att absorbera och avge strålningsenergi. Provkropparna isolerades på sidorna för att efterlikna en bit ur en vägg eller ett bjälklag där värmeavgivning åt sidorna är liten sett till ett begränsat område. Även betongens tryckhållfasthet, krympning, lufthalt och sättmått undersöktes i syfte att få en förståelse för hur framtagna betongrecept fungerar betongtekniskt.

Började i liten skala Samtliga betongrecept baserades på en referensbetong som undersöktes precis som övriga recept. Referensbetongen fabricerades med byggcement och vattencementtal på 0,5. Ballasten som användes vid gjutning var kvartsitballast för kornfraktioner mellan 8–16 mm och ett 0–8 mm grus sammansatt av granit, kvarts och fältspat. För att få fram färdiga recept för betonger med tillsatsmaterial undersöktes de först i liten skala och modifierades till dess arbetbarhet och konsistens var tillfredställande. Undersökta tillsatsmaterial: • Magnetitballast (bild 2) • Expanderad grafit (bild 3) • Makroinkapslad PCM (Phase Change Material) • Mikroinkapslad PCM (bild 4) • PCM i påsform • PCM som emulsion • Stålfiber • Kopparfiber • Mässingsspån

Alexander Herlin är civilingenjör väg och vatten vid LTH. Han arbetar som assisterande konsult på CBI Betonginstitutet med tillståndsbedömning och skadeutredningar. Han forskar även inom energilagring i betong och undersöker ballastens påverkan på värmelagring.

FÖRFATTAREN

T

unga byggnadsmaterial som betong har hög värmekapacitet och bidrar till att ge byggnader en termisk tröghet. Betongbyggnaders förmåga att innehålla stora mängder lagrad värme dämpar svängningar i inomhustemperaturen vid snabba förändringar i utetemperaturen. Detta kan vid rätt användning ge positiva effekter på energiförbrukning, termisk komfort och effektbehov.

FÖRFATTAREN

Av alexander herlin , civilingenjör, LTH, och gabriel johansson , civilingenjör, LTH

Gabriel Johansson är civilingenjör väg och vatten vid LTH. Han arbetar som assisterande konsult på CBI Betonginstitutet med tillståndsbedömning och skadeutredningar. Han forskar även inom området FEM-analys.

Betongreceptet för magnetitballast har ingen kvartsitballast i kornfraktion 8 mm och uppåt då magnetiten ersatte dessa kornfraktioner. I betongen där magnetitballast kombinerades med expanderad grafit uteslöts även kornfraktionen grus helt. För betong med makro- och mikroinkapslad PCM användes ingen kornfraktion från 8 mm och uppåt. Kvartsitballast har hög värmeledningsförmåga, upp mot fyra gånger högre, jämfört med andra vanliga ballastsorter som granit och fälthusbyggaren  nr 2   B    2012


lan 1,0 och 3,8 [W/mk] för torra betonger. Majoriteten av de utvärderade betongerna hade en högre volumetrisk värmekapacitet än referensbetongen. Den volumetriska värmekapaciteten varierade mellan 1,7 och 2,7 [J/m3K]. Bild 1. HotDisk och mätsensor till vänster, samt klimatbox till höger. Foto: Alexander Herlin

spat. Eftersom ballasten utgör en stor del av den färdiga betongen påverkar detta de termiska egenskaperna i stor utsträckning. Mer värmeledande material som stålfibrer, kopparfibrer, mässingsspån och grafit tillsattes i referensbetongen. Då formen på materialen skiljer sig åt fördelas värme på olika sätt i betongen. Ballast med hög densitet, magnetit ( järnmalm), som ersatte den vanliga ballasten tillsattes i syfte att öka värmekapaciteten i betongen. Paraffin är ett fasändringsmaterial och har sin smältpunkt i temperaturer mellan 20°C och 40°C beroende på fabrikat och typ.

Syftet med dessa material var att utnyttja den höga smältentalpin vid fasomvandlingen för att öka värmelagringen i betongen. På grund av att de termiska egenskaperna förändras vid de olika faserna undersöktes dessa material i både höga och låga temperaturer.

Resultat ställdes samman Diagrammet som visas i figur 1 är en sammanställning av HotDisk-resultaten där de uppmätta termiska egenskaperna presenteras tillsammans. Betong med både ökad och minskad värmeledningsförmåga har tagits fram. Värmeledningsförmågan varierade mel-

Värmekapacitet kan ökas De fasändringsmaterial som undersöktes sänkte i regel värmeledningsförmågan i betongen och ökade värmekapaciteten. Då fasändringsmaterialet är mindre värmeledande än traditionell betong är det rimligt att referensbetongen med fasändringsmaterial får mindre värmeledande termiska egenskaper. Fasändringstemperaturen för materialen kan man vid beställning bestämma så att de ska passa de temperaturer som råder i konstruktionen. Betong med expanFortsättning s. 58 P

Bild 4. Mikroinkapslad PCM. Foto: Gabriel Johansson

Bild 3. Expanderad grafit. Foto: Gabriel Johansson

nr 2   B   2012  husbyggaren

Bild 2. MagnaDense 20S. Foto: Alexander Herlin

57


FIGUR  2  –  IR-­‐försök  med  jämförelse  mellan  betong  med  Mikroinkapslad  PCM  och  Referensbetong.   Efter  cirka  5  timmar  fasändrar  paraffinet  från  flytande  form  till  fast  form  och  d et  visar  sig  som  en   temperaturpuckel  i  diagrammet  då  s mältentalpin  a vges  som  värme.    

P

Figur 1. Termiska egenskaper för de undersökta betongsorterna. Sammanställning av mätningar från HotDisk.     FIGUR  1  –  Termiska  egenskaper  f ör  d e     undersökta  betongsorterna.  Sammanställning  a v  mätningar  från  HotDisk.       derad grafi t, mässing och mycket stålfi   ber 

hade  däremot  både  högre  värmeledningsförmåga och högre värmekapacitet  än referensbetongen.  Resultaten visar också att hög fuktighet  bidrar  till  ökad  värmeledning  i  de  fl esta betonger. 

tryckhållfasthet påverkas I  fi gur  3  presenteras  resultaten  från  tryckhållfasthetsproven  och  visar  att  många  betongrecept  även  hade  god  tryckhållfasthet. Dock visade det sig att  betong med expanderad grafi t och PCMmaterial  hade  mindre  bra  tryckhållfasthet.  Resultaten  visar  att  en  stor  del  av  betongerna kan användas som konstruktionsbetong i lastbärande delar.     Med undersökningen har vi påvisat att    FIGUR  3  –  Tryckhållfasthet  för  de  olika  betonger  som  gjutits.     12.  –IR-försök Figur jämförelse betong med mikroinkapslad PCM och  Termiska  emed genskaper   f ör  d e  mellan undersökta   betongsorterna.   Sammanställning   a v  referensmätningar  från  HotDisk.     det  är  möjligt  att  påverka  de  termiska  FIGUR   betong. Efter cirka fem timmar fasändrar paraffi net från fl ytande form till fast form och   egenskaperna  genom  att  tillsätta  olika    det visar sig som en temperaturpuckel i diagrammet då smältentalpin avges som värme. tillsatsmaterial. D Alexander  Herlin  

Fotnot:

Examensarbetet skrevs på avdelningen för byggnadsmaterial på LTH. Examinator var professor Lars Wadsö. Handledare var Jonathan Karlsson och industrihandledare var Kristian Tammo från CBI Betonginstitutet.

Civilingenjör-­‐  väg  och  vatten  vid  LTH,  jobbar  just  nu  som  assisterande  konsult  på  CBI  Betonginstitutet.   Arbetar  med  tillståndsbedömning  och  i  viss  mån  skadeutredningar.  Forskar  även  inom  energilagring  i   betong  och  undersöker  för  tillfället  ballastens  påverkan  på  värmelagring  i  b etong.   Gabriel  Johannson   Civilingenjör-­‐  väg  och  vatten  vid  LTH,  jobbar  just  nu  som  assisterande  konsult  på  CBI  Betonginstitutet.   Arbetar  med  tillståndsbedömning  och  i  viss  mån  skadeutredningar.      

  Figur 3. Tryckhållfasthet för de olika betonger som gjutits.

58

husbyggaren nr 2 B   2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

59


ByggtrAnsPorter Transporterna är en allt viktigare miljöaspekt för byggbranschen. Nu finns metoder att också göra något åt dem. Elektronisk affärsstandard och bättre materialsortering kan minska dubbelarbete och onödiga transporter.

streckkod och sortering ger miljövänligare byggfrakter Av fredrik lundberg , frilansjournalist

t

ransporterna, inte  minst  av  byggmaterial, är en av de största  miljöutmaningarna.  Prognoserna säger att lastbilstransporterna ökar med 50 procent från år 2000 till  år 2020. Det är ohållbart på fl era sätt. Andra miljöproblem minskar i Europa.  Industrins skorstenar släpper ut allt mindre,  och  kolkraft  ersätts  med  en  blandning av vind-, sol- och gaskraft, som ger  mycket mindre utsläpp av koldioxid, kväveoxider och inga utsläpp av svavel alls.  Men transporterna bara ökar. Och  med  mer  trafi k,  medan  vägarna  knappast byggs ut, i den mån de ens underhålls tillräckligt, så pekar allt mot en  trafi kinfarkt.

memory-spel med lastpallar Ineffektiva  transporter  kostar  också  mycket pengar, som framhölls i artikeln  Smartare bygglogistik ökar produktiviteten av Mattias Hellner och Nina Modig i  Husbyggaren nummer 7 2011. Det är inte svårt att förklara det ineffektiva resultatet av så mycket transporterande.  Det  är  många  aktörer  och  den  ena  handen  vet  inte  vad  den  andra  gör.  Varje byggarbetsplats är unik. Förfl yttning av lastpallar har karaktäriserats  som  ett  ”15-spel”  som,  när  presenningar  ligger  på,  förvandlas  till  ett  ”memory-spel”. streckkod skapar ordning En lösning på detta visas i rapporten Effektiva integrerade transporter som kom i  december  2011  från  Byggbranschens  elektroniska  affärsstandard,  Beast,  med  stöd  från  Svenska  byggbranschens  utvecklingsfond, SBUF. Poängen  här  är  att  byggarbetsplatser  inte alls är unika. Med branschstandarder  och streckkoder och RFID (radiosändande streckkoder som används till exempel  60

för  biblioteksböcker)  går  det  att  åstadkomma ordning och fl öde så att varje sak  är på rätt plats vid rätt tid, och så att man  vet var saker är.

Frakt ingår Det blir inte så mycket bohemisk charm  kvar, men fördelarna med enhetlig information är många. Några exempel ur rapporten: •  Frakt ingår ofta i priset, och då vet  man ofta inte vad frakten kostar. •  Det är ju ofta bättre för miljön att låta  godset gå över järnväg eller vatten  om E-AffÄrEr delar av sträckan. Men det tar nu  resurser att organisera. •  Miljökrav på transportörer vad gäller  däck, bränsle, förarutbildning följs nu  inte upp fortlöpande. •  Spårning av godsstatus sker manuellt  via telefon. Ansvaret hos varuleverantör. Avisering av ankommande gods  skulle spara ledtider då man kan börja  vissa moment innan bilen ankommer. •  E-fakturor (EDI) är visserligen van-

Trött på telefonköer, administration och trassel? Anbudsförfrågan Anbud kataloginformation

Köpare

Avrop

Säljare

ordersvar leveransavisering faktura kollietikett Bygg E-handel som kopplar ihop system hos köpare och säljare kan ge en enklare byggprocess enligt Beast. Illustration: Beast

liga men de används inte för leveransavisering. •  Transportbokningar sker nästan uteslutande med telefon. •  Dålig samordning leder till att en leverantör skickar två bilar för att hämta  två hyresmaskiner. Och det kan  komma två halvfulla bilar samtidigt  från en VVS-grossist till samma bygge.

sena uppdrag Vid en workshop för ett 20-tal företag inblandade i anläggningstransporter i oktober  2011  framkom  det  enligt  rapporten  med e-handel kopplas system hos köpare och bland annat att: samman för att utväxla produktkataloger, pris •  Åkerierna får stor andel e-bokningar  beställningar, leveransbesked, fakturor och an från andra kundsegment, men nästan  affärs information direkt och ofta automatiskt. inget från byggbranschen. •  Uppdragen kommer till 99 procent  är en enklare byggprocess. dagen före. •  Uppdragen ändras ofta, mest via tillBEAsT sTANDArDEr TÄckEr lägg. flöDET ViD E-hANDEl •  Åkerierna har generellt en hög serviDet positiva med de senare årens utveckling ä cenivå, och byggföretagen ser inte de  problem som genereras med sena och  finns lösningar som möter behoven hos både ändrade uppdrag. stora företag. De större i branschen har autom

kommunikation mellan integrerade affärssyste standardisering centralt de mindre har så kallad enkel e-handel där de En ”samordnad tillämpning av standardmeddelandet  för webblösning avisering”  får  inte  mot d företaget via en integreras många  hjärtan  att  klappa  fortare,  men  företagets affärssystem. många affärssystem denna och annan standardisering är själsig till byggbranschen har också BEAst:s stan va hjärtat i en bättre logistik. För  det  är  mycket  annan  inbyggda, vilket gör på  att spel.  bådeEn  tiden och kostna rapport från Sveriges byggindustrier, Efatt komma igång med digital affärskommunik fektiva byggtransporter från år 2010, räkminimeras. nar upp en del:

•  Minskade inköpskostnader. •  Minskade utsläpp med upp till 70–80  procent. •  Minskat antal leveranser till byggarbetsplatserna. •  Högre leveransservice med minde  BEAst – Standard för elektroniska affärer i byg antal sena eller felande leveranser. husbyggaren nr 2 B   2012


När det anrika Posthuset i hjärtat av Göteborg byggdes om till hotell, och utökades med en 13 våningar hög nybyggd hotellfastighet intill, var det ordentligt trångt. Leveranser skedde i snitt var 18:e minut under byggtiden. Foto: Clarion Hotel Post

•  Högre leveransfl exibilitet. •  Mindre antal oplanerade leveranser. •  Ökad produktivitet i byggprojekten. Ungefär en femtedel av den transporterade vikten går till och från byggarbetsplatser, uppskattar rapporten. En annan  uppgift,  ursprungligen  från  bygglogistikern Fredrik Friblick, anger att 40 procent av de 350 000 lastbilar som kör varor,  kör byggvaror.

Betala för transport Eftersom det är en stor miljöfråga, resonerar rapporten, så kommer spelreglerna  att ändras, och den som är tidigt ute får  mindre anpassningskostnader. Den  som  har  mycket  transporter  och  smutsiga  transporter  kommer  att  få  betala. Det kan bli kilometerskatter eller nya  tekniska  krav  på  fordon,  ändrade  fordonsskatter  eller  vägavgifter.  Det  kan  också handla om skärpta krav på fordon  inom  vissa  zoner,  som  länsstyrelsen  i  Stockholm nyligen föreslagit för att Sverige  ska  leva  upp  till  EU:s  luftkvalitetskrav. öppnar för nya affärer Ett proaktivt arbete på effektivare transporter  ger  också  nya  affärsmöjligheter.  Det fi nns en viss miljödriven efterfrågan  nr 2 B  2012 husbyggaren

i och med att byggföretagen vill visa på att  de  minskar  sin  miljöpåverkan,  och  det  kan de göra genom att ställa krav på sina  transportörer. Den modell rapporten förordar är i fem  steg: 1. Uppmärksamma förbättringsområdet.  Ledningen identifi erar transportarbete  som  ett  förbättringsområde  för  ökad  kostnads- och miljöeffektivitet. 2. Klargör interna förutsättningar. 3. Genomför åtgärder på alla nivåer. 4. Påverka andra. Företaget försöker involvera  leverantörer  och  entreprenörer i arbetet. 5. Utöka  samarbete.  Företaget  försöker  utöka samarbeten med andra aktörer i  distributionskedjan  för  att  uppnå  synergier. Punkten Uppmärksamma förbättringsområdet är inte alls så självklar som den  ser ut. Idag är byggtransporterna till stor  del  osynliga  för  byggentreprenörerna.  Orsaken är att inköpen av byggvaror till  största delen sker fritt arbetsplats, skriver  rapporten. Det är också därför det fi nns så stora  vinster att hämta.

kraftsamling inför uppgiften Händer det något på marken? Det verkar 

– Bygget av Clarion i Göteborg med sekundschema visar att det går att skapa bra logistik, säger Peabs miljöchef Kristina Gabrielii.

det faktiskt göra att döma av vad de stora  företagen  skriver  på  sina  webbplatser.  Det ser ut som kraftsamling inför en svår  uppgift, inte som skryt över vad som uppnåtts. Skanska utbildar sina förare i sparsam  körning och kräver detta av underentreprenörer. På  Skanskas  webb  anförs  ombyggnationen av Bromma Blocks på hur man kan  använda  klimatkalkyl.  Man  minskade  koldioxidutsläppen med 500–700 ton genom  mer  genomtänkt  logistik.  Skanska  framhåller  också  att  man  kan  spara  på  transporter genom att välja lokalt material och genom att konstruera materialsnålt. Minst 95 procent av avfallet återanvänds eller återvinns. JM utvecklar logistiken tillsammans sina  underleverantörer för transport och maskinarbete och hoppas på att kunna minska miljöpåverkan genom att tillämpa Trafi kverkets Q3-system som omfattar miljö,  arbetsmiljö och säkerhet. Tjänstebilar får  bara vara miljöbilar.  Fortsättning s. 62 P

61


P

Vid  markarbeten  genereras  stora  mängder schakt- och fyllnadsmassor. Genom att återanvända dem på samma arbetsplatser har JM minskat transportbehovet i många projekt, hävdar företaget. NCC  har  fokus  på  att  minska  energianvändningen i de hus man bygger och andra miljöaspekter, men skriver också att  ”Vi försöker effektivisera våra transporter, vilket spar mycket bränsle”. Det gör  man genom att gå i spetsen för virtuellt  byggande, som framförallt sparar pengar  (17 procent) men också miljön genom att  ”alla  har  samma  bild”.  Industriellt  byggande som lär av verkstadsindustrin, som  är repetitivt och därmed ger möjlighet till  förbättringsarbete beskrivs också som en  väg framåt.  Och för den som har svårt för abstraktioner framhåller företaget också att man  använder  en  svenskuppfunnen  600  kg  lättare snöplog, som drar mindre bränsle  och plöjer snö fortare. Svevia framhåller att man har en energisnål  fordonsfl otta  med  bästa  miljöklass  vid nyinköp. Resurseffektiva transporter:  samlastning,  ruttoptimering,  massoptimering, Ecodriving. Man  använder  också  resfria  möten  i  första hand. Peab är  fåordiga  om  transporter  på  sin  webb, men har nyligen beställt 10 el-last-

Ineffektiva transporter är dyra konstaterade Mattias Hellner och Nina Modig i Husbyggaren nummer 7 2011.

bilar, med 14 mils räckvidd och planerar  laddboxar på de berörda arbetsplatserna.

styr transporterna Men  det  händer  mycket  på  Peab  denna  vår,  enligt  företagets  miljöchef  Kristina  Gabrielii. Mycket fokus läggs på fordonen. – Det går inte fort att byta ut hela fordonsfl ottan, men vi väljer bästa klass och  utvidgar successivt. Peab jobbar med mo-

deller  där  man  särskiljer  transportkostnaden istället för att köpa material ”fritt  arbetsplats”.  –  Ett  sätt  att  jobba  med  detta  och  att  underlätta i de enskilda projekten är att  jobba med centrala avtal som projekten  sedan avropar ifrån, förklarar hon. Kristina Gabrielii tar bygget av Clarion  i Göteborg ”med sekundschema” som ett  exempel på att det går att få bra logistik  även på ett bygge, och att den vanliga situationen  att  en  bil  kommer  och  måste  vänta  på  att  någon  kommer  och  lossar  lasten inte är en nödvändighet. – Vi måste sortera mer, minska avfallsmängderna,  styra  transporterna  på  ett  bättre sätt. Vissa saker kan vi hämta glesare. Bättre sortering, rena fraktioner, är en  stor  ekonomisk  fråga  eftersom  blandat  avfall är dyrast att bli av med. – Vi transporterar för mycket material.  Vi bör helst använda det vi köper, säger  Kristina Gabrielii. D Källor:

En modell för vilka typer av åtgärder som kan genomföras av olika aktörer i logistikkedjan. Samhälle: Lagstiftning, infrastruktur och förutsättningar i samhället. Strategi: Strategisk nivå i företag. Organisation: Arbetets organisation i företag. Samordning: Samordning av åtgärder mellan företag och aktörer. Logistikplanering: Internt arbete inom företag eller i samarbete leverantörer och kunder. Teknik och beteende: Tekniska åtgärder. Källa: Effektiva byggtransporter. BI. 2010.

62

www.beast.se/documents/Presentationsmaterial/BEAst_Presentation_2011.pdf http://publikationer.bygg.org/Images/ Info/546/Effektiva_byggtransporter.pdf

husbyggaren nr 2 B   2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

63


JURIDIK En färsk dom i tingsrätten slår fast att en enstegstätad fasad inte utgör en fackmässig konstruktion samt att konstruktionen i sig utgör ett fel. Beställarna har därför rätt till att få fasaden utbytt till annan ”luftad” konstruktion utan tillkommande kostnad. Av andreas magnusson, advokat, Foyen Advokatfirma

Entreprenör ansvarar för enstegstätad putsfasad

F

rågan om så kallade enstegstätade putsfasader har varit ett hett omdebatterat ämne de senaste åren. I takt med att alltfler skador har framkommit i småhus och flerfamiljshus utrustade med denna sorts fasad, har frågan uppkommit var det juridiska ansvaret för konstruktionen ska placeras.

§ §§ Ytterst handlar det om vem som ska bära kostnaderna för att åtgärda de fuktoch mögelproblem som har visat sig uppkomma i relativt stor omfattning samt om och under vilka förutsättningar beställarna har rätt till utbyte till annan fasadtyp.

Isolering dikt an En kort byggnadsteknisk bakgrund: ”Enstegstätade” brukar man kalla fasader som består av en bärande stomme med isoleringen anbringad dikt an på stommens utsida, det vill säga utan någon luftspalt som tillåter avrinning eller avdunstning av fukt som samlas i fasaden. Systemet utvecklades efter andra världskriget i Västtyskland och användes då i huvudsak vid tilläggsisolering av befintliga murade fasader. I Sverige började systemet användas på 1980-talet och i större omfattning på 1990-talet, mycket tack vare de färdigut64

vecklade systemprodukter som tillhandahölls av leverantörerna av fasadputsmaterial. När systemet användes på den svenska marknaden hade man emellertid övergått till att använda systemet vid nyproduktion.

Saknar luftspalt I den i Sverige vanligt förekommande tappningen bestod systemet av en bärande träregelstomme med mellanliggande isolering. Utanpå stommen anbringades ett skikt gipsskivor och på gipsskiktet fästes isoleringen, som därefter putsades. Varianter förekom i och med att isoleringen bestod av antingen cellplast eller mineralull samt att putsningen kunde vara antingen tjockputs eller tunnputs. Efterhand byttes lagret med utegipsskivor ut mot skivor av icke-organiskt material, till exempel minerit. Som nämnts ovan är den gemensamma nämnaren för de enstegstätade systemen avsaknaden av luftspalt mellan isolering och bärande stomme, vilket medför att fuktvandring kan ske mellan dessa lager. Problemet med den enstegstätade konstruktionen har efter hand visat sig bestå i att fukt som av olika anledningar kommer in i fasaden tar mycket lång tid på sig att torka ut, med hänsyn till att isoleringen (i synnerhet cellplast) är relativt diffusionstät. Fukt kapslas således in i fasaden och leder till fukt och mögelskador på gipsskivorna och i förekommande fall på den bärande trästommen. Systematiskt fel Problemen uppmärksammades först för cirka tio år sedan, i samband med uppförandet av Hammarby Sjöstad i södra Stockholm, där fukt- och mögelskador upptäcktes på nyproducerade hus.

Man trodde då att det var fråga om skador på grund av kvardröjande byggfukt, till följd av att ofärdiga fasader stått oskyddade under byggtiden och drog inte då slutsatsen att det fanns något systematiskt fel i själva konstruktionen. Tvärtom ökade konstruktionens användning under 00-talet. Systemet hade goda isolervärden och var därigenom energibesparande. Dessutom var systemet populärt hos stadsplanerare och arkitekter eftersom det liknade traditionella putsade stenhus.

Otäta infästningar Efterhand har emellertid fler och fler skador visat sig, framförallt i nyprodu-

§ §§ cerad gruppbebyggelse i syd- och västsverige. Det har visat sig att problemen beror på att fukt tränger in i fasaden i bruksskedet, ofta vid otätheter som förekommer i samband med fönsterbleck och genomföringar (infästningar med mera). Hur stora problemen var uppmärksammades successivt och det var först under våren 2007 som frågan kom upp till ytan på ett tydligt sätt, först genom en artikel i fackpress (Bygg & teknik nr 1/2007), därefter genom att en temadag i ämnet hölls hos SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås. Fasadsystemet och de problem det kan ge upphov husbyggaren  nr 2   B    2012


till har beskrivits ingående i en rapport från SP (rapport nr 2009:16). Med hänsyn till den kunskap som nu finns, används systemet inte längre av de etablerade aktörerna inom småhusbranschen.

Hur långtgående är ansvaret En väsentlig fråga är emellertid vem som ska bära ansvaret för redan uppförda fasader. När fukt har konstaterats, har entreprenören ofta velat komma tillrätta med problemet genom att avhjälpa lokalt, det vill säga byta ut material på de ställen i konstruktionen där de höga fuktvärdena påträffats, medan beställaren/fastighetsägaren inte har nöjt sig med mindre än att hela fasaden byts ut mot ett ”luftat” system, ett omfattande ingrepp som drar med sig betydande kostnader. Frågan om hur långt entreprenörens ansvar sträcker sig – lokala åtgärder eller utbyte av hela fasaden – har kommit upp i många tvister mellan entreprenörer och småhusägare runt om i landet och har också varit hett omdebatterat bland fackfolk. Entreprenörerna har menat att systemet fungerar tillfredsställande under förutsättning att det utförs på ett korrekt sätt, med noggranna tätningar vid exempelvis fönsterbleck, medan fastighets­ ägare ofta har framfört att konstruktionen som sådan är bristfällig. Vidare har ofta problem med fasaderna uppmärksammats först efter utgången av garantitiden. Därigenom har i många fall kraven inom de allmänna bestämmelserna på att felen ska vara väsentliga och bero på vårdslöshet hos entreprenören varit tillämpliga för att beställaren ska kunna föra ansvaret vidare mot entreprenören. Dom från Eksjö tingsrätt Ett juridiskt bindande svar har dröjt; processer i domstol pågår sedan några år tillbaka, men domstolsprövningar tar som bekant tid och de flesta tvister leder till förlikning. Strax före jul kom emellertid en dom från Eksjö tingsrätt (dom den 9 december 2011 i mål nr T 1577-10) mellan å ena sidan en småhustillverkare, tillika entreprenör och å andra sidan ett 30-tal fastighetsägare. nr 2   B   2012  husbyggaren

Tvisten rörde en gruppbebyggelse småhus som uppförts perioden 2000– 2001 i Klagshamn, Malmö. Avtalen mellan entreprenör och fastighetsägare var skrivna på grundval av ABS 95, med det uttunnade ansvar efter garantitiden som följer av det avtalet. Således krävs såväl att felet är väsentligt som att det beror på vårdslöshet hos entreprenören, för att ansvar för fel ska föreligga.

Sakkunniga åberopades Den centrala frågan i målet var vad aktörer inom branschen visste om konstruktionens egenskaper vid tidpunkten för uppförandet, det vill säga åren 2000– 2001 och om konstruktionen varit så beprövad att det varit försvarbart att använda den i ”full skala”.

§ §§ Domstolen hade till stöd för sin bedömning en rad sakkunniga, som åberopats av respektive part och som får säga representera de olika uppfattningar som finns inom branschen. Tingsrättens slutsats, efter att ha tagit del av de sakkunnigas olika uttalanden, förtjänar att citeras (sidan 76): ”Å ena sidan har vi alltså en bransch med ett stort antal aktörer som, i vart fall inte officiellt, inte insåg riskerna och en forskar- och myndighetsvärd som inte heller insåg dessa. Å andra sidan har vi den omständighet att en enstegstätad lösning strider mot grundläggande byggnadstekniska principer om fuktskydd. Till detta kommer att den typ av enstegstätad lösning som innefattade cellplast och tunnputs var en relativt ny lösning, vilken började användas frekvent först i slutet av 90-talet. Innan dess hade man som putsbärare använt mineralull och då främst använt en

kapillärsugande tjockputs. Oavsett vad man lägger in i begreppet ’beprövad’ är det tydligt att man med denna modifierade lösning bort utföra tester och kontroller innan man använde fasadlösningen i någon omfattning.”

Inga tester utfördes Avslutningsvis konstateras att några sådana tester inte utförts och att det därmed varit vårdslöst att använda konstruktionen på sätt som skett. Entreprenören ansågs därmed ansvarig och förpliktades ersätta husägarna för avhjälpandet, beräknat efter ett byte till en luftad fasadkonstruktion. Domen får också sägas innehålla ett hårt omdöme om byggbranschens riskhantering (eller avsaknad därav), med hänsyn till att branschen använt sig av denna tekniska lösning i stor omfattning. Tingsrätten var dock inte enig: en av de tre ledamöterna ville ogilla käromålet med hänsyn till att konstruktionen var vedertagen vid tidpunkten för när husen byggdes och att den enskilde entreprenören inte haft anledning att ifrågasätta dess fackmässighet. Domen har överklagats Domen kommer säkerligen att föranleda ett och annat höjt ögonbryn bland branschfolk. Tingsrätten ställer höga krav på att entreprenörsledet använder sig av tekniska lösningar som är utprovade och tekniskt genomarbetade. Kravet kan bli problematiskt för den stora gruppen mindre och medelstora aktörer som inte bedriver någon utprovning eller produktutveckling i egen regi utan som förlitar sig på att de på marknaden vanligt förekommande produkterna kan användas utan risk. De flesta hade nog förmodat att det var betydligt yngre objekt som löpte risk att ifrågasättas och att hus byggda kring sekelskiftet, det vill säga långt innan problemen upptäcktes, var mindre utsatta. Domen har överklagats och en prövning i hovrätt väntar. Fortsättning följer, med andra ord … D

65


IT BIM BIM kan användas för att rita in håltagningar i olika konstruktions­ delar. Men BIM-program ger inte 3D-objektet information om exempelvis ljud- och brandtätningar. Den stora utmaningen med virtuella hål i en BIMvärld är att samordna alla aktörer kring håltagningen. Av marko granroth , uppdragsledare, Sweco

Håltagning i BIM-projekt kräver god samordning

D

et finns ett ord som återkommer i det flesta projekt och det är ordet håltagning. När jag började skriva denna artikel så tänkte jag att det blir en enkel och kort artikel. Därför börjar jag med att ställa frågan, är det möjligt att göra virtuella hål i en BIM värld? Och svaret är – ja. Om programmet har håltagningsfunktionen inbyggd går det att rita in nödvändiga håltagningar i olika konstruktionsdelar. Dock ger inte 3D-objektet information om metod eller om hur funktion som ljudoch brandtätning ska uppfyllas.

Måste vara noggrann Håltagningsfunktionen har funnits tillgänglig en längre tid och den fungerar. Därmed inte sagt att objektbaserad projektering är lättare än traditionell. Det kräver större noggrannhet från projektören eftersom även små fel och oegentligheter stökar till modellen. Det kräver dessutom att alla inblandade förstår vilka parametrar som styr håltagningen och att alla har en högre utvecklad CAD kompetens. Grov kalkyl blir möjlig Fördelarna med en objektsbaserad hål-

Figur 1. Arkitektunderlag och håltagningsunderlag.

66

tagning är svåra att bestrida: en effekt erhålls beträffande samordning, förståelse mellan aktörer och förädling av information genom byggprocessens alla skeden. Detta leder till minskat antal fel, möjlighet till ordentlig kollisionskontroll, förberedelser med en högre detaljeringsgrad och information om vilken typ av hål som ska utföras, exempelvis ursparningar, ingjutningsramar, prefab-hål och hål som tas på plats. Om håltagningen görs rätt så går det att också göra en grov kalkyl och det blir en enklare resa där alla inblandade kan göra ett bättre jobb.

Från modell till verklighet Låt oss titta på håltagningsfunktionen i praktiken: Figur 1 visar arkitektens modell, med håltagningsunderlaget från installationskonsulten, i den gemensamma visualiseringsmodellen. Figur 2 visar hur det ser ut i verkligheten. I figur 3 syns konstruktörens/statikerns modell och till viss del även arkitektens information som påverkar stommen. Figur 4 visar installationskonsultens 3D-håltagninsunderlag.

Figur 2. Foto från byggarbetsplatsen.

I figur 5 har konstruktörens/statikerns dimensionerade konstruktionsmodell ersatts av prefab-konstruktörens som har utvecklat en konstruktion med tillverkningshandlingar och en ny stommodell, där ståldetaljerna kommer från en underleverantör. Figur 6 visar hur det ser ut på bygg­ arbetsplatsen med hylsa runt värmerören och efterlagningen.

Markera avvikelser De flesta aktörer är duktiga på att arbeta med sina egna modeller men behärskar inte alltid svårigheter i andras områden eller sin mjukvara fullt ut. Om avvikelser görs, så bör dessa vara förankrade med övriga aktörer eller markera att dessa återfinns i 2D-tillverkningsritningarna. Annars kan det bli kostnadsdrivande på byggarbetsplatsen, då kompletteringar måste göras i efterhand eller installationerna måste dras på ett annat sätt som också påverkar arkitektens gestaltning. Traditionell process Figur 7 är ett exempel på en traditionell byggprocess, där många medverkanden samarbetar och tar fram olika handlingar.

Figur 3. Konstruktörens/statikerns underlag och håltagningsunderlag.

husbyggaren  nr 2   B    2012


Figur 4. Installationskonsultens håltagningsunderlag.

Figur 5. Prefab-konstruktören urspårning.

Det som är viktigt att ha i åtanke är att det  kan  fi nnas  en  konstruktörens/statiker  (EK,S) som kommer in tidigt med övriga  medverkanden. Konstruktörens/statiker gör i ordning  en handling så att en prefab-konstruktör  (EK,P) kan upphandlas.  Efter upphandlingen kan konstruktörens/statikerns  uppgift  övergå  till  att  hjälpa  beställaren  med  att  bevaka  konstruktionshandlingarna,  exempelvis  avvikelser eller åtgärder som inte anges på  någon bygghandling, såsom håltagningar  och ursparningar.  Prefab-konstruktören övertar samordningen med övriga deltagare och ansvarar  för konstruktionshandlingarna, detta kan  innebära en ny stommodell i 3D och genomgång  av  alla  ursparningar,  ingjutningsramar, prefab-hål och hål som tas på  plats.  

• Hål tydligare i modellen, det kan också     vara fönster och andra håligheter.  • Kalkylerbara hål.    • Hål inkluderat i materiallistorna.   

klargör förutsättningar Att få in en ny deltagare innebär en organisatorisk ändring och den nya deltagaren bör ta hänsyn till tidigare nedlagt arbete för håltagningsunderlaget.  Det är lämpligt att hålla ett inledande  möte med alla inblandade och gå igenom  förutsättningarna och se om håltagningsunderlaget går att överföras mellan programmen:

metod för brandtätning Nedan fi nns också några frågor som kan  vara aktuella att gå igenom innan man börjar göra i ordning håltagningsunderlag: Ljud- och  brandtätning  -  Fabrikat och metod. Håltagning   -  Metod, samt hålmått med  hänsyn till installationer.  Hylsa  -  Behov av hylsa.  Klamring  -  Fabrikat och utförande. Isolering  -  Bruten  eller  heldragen  kontra fukt. Byggmått  -  Installationens  byggmått  med hänsyn till klamring.    -  Byggtoleranser, brandtätning,  håltagning,  isolering, inklädnad.    -  Inspektionslucka m m. Gränsdragning  -   Gränsdragningslista mellan  olika  entreprenader,  exempelvis  utsättning  med  dimensioner  och  efterlagning.  På bygget 

-  Erforderlig  elkraft  och  kylvatten under tryck, av-

Figur 6. Foto från byggarbetsplatsen.

lopp  för  spillvatten,  tillfälliga  konstruktioner,  lyftanordningar, vibrationer från maskiner. Egenkontroll  -   Placering, typ av genomföring,  produkt,  typgodkännandebevis,  brandklass, ansvarig, montör.

utmaning att samordna Det svåra är inte att göra virtuella hål i en  BIM värld, utan att besvara och samordna  alla frågor runt håltagningen.  Det är inte bara det att vi måste tänka  på  vilken  typ  av  hål  det  ska  vara,  utan  också vilken metod vi ska använda vid exempelvis brandtätning och ta hänsyn till  aktörer som förändras under projektens  gång.  Figurerna  1–6  som  redovisades  kommer  från  ett  projekt  där  samordningen  förbättrades och där förståelsen för varandras svårighet i projektet ökade. Givetvis är det svårt att få allt rätt då vi har med  den mänskliga faktorn att göra, men det  känns skönt när det är väldigt få fel.  Jag hoppas att fl era kommer att börja  använda 3D-håltagningsunderlag för att  öka  förståelsen  i  projekten  och  minska  antal fel i byggprocessen.  D

Installationskonsultens  mjukvara  kan  exempelvis göra följande i MagiCad:  • Hål syns tydligare i modellen.    • Exportera hål.    • Hål inkluderat i materiallistorna.    • Mått för håltagning bestäms av använ   daren. Konstruktörens mjukvara kan exempelvis göra följande i Tekla: • Tillverknings och prefab-element med     exakta håltagningar. • Importera och exportera hål.    • Hål inkluderat i materiallistorna.    Projekteringsledarens  och  kalkylatorns  mjukvara kan exempelvis göra följande i  VICO: nr 2 B  2012 husbyggaren

Figur 7. Traditionell byggprocess, program, system- och detaljhandling. Ny aktör träder in i slutet av systemhandlingen.

67


FORM & TEKNIK På Nordjylland har man ett problem att hantera. Det gäller sanddriften, som stadigt förflyttar delar av landmassan i primärt östlig riktning, och som hotar att förstöra vägförbindelsen norrut till Skagen och Grenen. Hur styr man en naturkraft? Och ska man styra den? Av andreas falk , ateljefalken@yahoo.se

Bör alla naturkrafter alltid bemästras?

T

ittar man på flygfoton över Nordjylland kan man tydligt se de stora sandmassorna, under vatten som på land. Korn för korn sköljs med av strömmarna och lyfts av vinden … Den största manifestationen i området av denna naturkrafts aktiviteter är Råbjerg mile, som är en enorm sanddyn belägen just där Skagenhalvöns skära smalnar av, se bild 1. Dynen är på vandring österut. På flygfoton kan den se tämligen harmlös ut, men krafterna som dynens vandring är ett resultat av är obetvingliga. Se gärna flygfoto på http://map.krak.dk, norra Jylland, där Råbjerg mile sedd från luften mest liknar en beige fläck. Man diskuterar olika metoder för att lösa problemet: att bygga skyddsvallar för att avleda sanden eller att förlägga en ny väg till betongrör ovanpå marken, som helt enkelt får sandas över. Att försöka styra naturkrafter är inte lätt. Naturen har sina verkningssätt och människans fåfänga försök att bygga för evigt och dana sina omgivningar som det behagar har genom årtusendena visat sig i stort sett lönlösa, på sikt.

Sanddränkta hus Längre ut mot Skagen ligger ”Den sandede kirke” som en kulturhistorisk attraktion, och visar upp sitt ensamstående, vitputsade kyrktorn bakom en försvarligt hög sandvall. Långhuset syns inte längre till. Mer dramatisk är synen vid Rubjerg Knude, där ett fyrtorn är det enda som är kvar att se av en hel fyrgård, se bild 2. Under de senaste tjugo åren har sandmassorna drivit upp och begravt gårdsbyggnaderna, vilket framgår av dokumentationen på hemsidan http://rubjergfyr.dk. Samtidigt har havet eroderat bort meter för meter av strandbranten. En tidigare po68

pulär promenad längs kanten norrut emot en ödekyrka vid Mårup, är numera förknippad med stora risker då sanden regelbundet rasar ner på stranden och ut i havet, se bild 3. Fyren och ödekyrkan må vara dömda, men i fråga om Skagen är det viktigt att finna en lösning. En lösning krävdes även för Burj Khalifa, världens hittills högsta byggnad som färdigställdes i Dubai ifjol.

Högre, längre, lättare? Konferensen IABSE-IASS 2011 – International Association for Bridge and Structural Engineering och International Association for Shell and Spatial Structures – arrangerades i London ifjol under temat ”Taller, Longer, Lighter”, alluderande på en grundläggande strävan inom ingenjörskonsten och, ska tilläggas, mänskligheten. I organisationskommittén fördes kommentaren fram att det borde sättas ett frågetecken efter rubriken, för att påpeka behovet av motiveringar för denna strävan. Frågetecknet lades inte till, men diskuterades i flera av konferensbidragen. Optimism och dröm En av huvudtalarna var Bill Baker, partner i Skidmore, Owings, & Merrill i Chicago, och ledare av det team som konstruerat Burj Khalifa. Han resonerade kring människans ideliga strävan att nå högre och högre, relaterade till denna strävan som ett uttryck för en optimism, ett gestaltande av en ambition, en vision, en dröm. Bortsett från effekter som potentiell regional ökad ekonomisk omsättning och ökad turism till följd av en skyskrapas tillkomst så görs även studier av densiteten hos urbana miljöer, möjligheten att minska det mänskliga fotavtrycket, the carbon footprint. Genom att bygga högt och därmed öka densiteten hos städer, kan man således hy-

potetiskt närma sig vår tids miljömässiga mål. Här kan man förvisso även diskutera mänskliga värden, påverkan på sociala strukturer och lokal belastning, men detta lämnas därhän i just denna krönika.

Hur man lyckas Bill Bakers princip för ett lyckat projekt är den klara visionen med stöd i ett grundläggande enkelt formulerat koncept, i sin enklaste form ett adjektiv + ett substantiv. Det kan till exempel handla om ett ”avstyvat rör”, ett ”samlade rör” eller en ”superram”. Han har erfarit att enkelheten i språket, hur man benämner konceptet, den grundläggande idén, påverkar hela genomförandet, då den betonar essensen av en lösning. Oklarhet i det konstruktiva konceptet för en hög byggnad kommer däremot, enligt Baker, att ge negativa följdverkningar genom hela processen, i både konstruktionen och uppförandet. Sträva efter enkelhet Detta tankesätt är inte Bakers eget, utan lånat från Fazlur Kahn, amerikansk ingenjör (1929–1982) som framför allt under 1960- och 70-talen bidrog till utvecklingen av skyskrapan som byggnadstyp, bland annat genom John Hancock Center och 110-våningsbygget Sears Tower, som var högst i världen år 1974. För Burj Khalifa var principen ”stöttad kärna” (”buttressed core”) och genomgående i designprocessen handlade det om att destillera komplexa idéer till enkla lösningar, vilket med Bakers ord kräver väl övervägda beräkningar och koncentrerade ansträngningar. Att återvända till den egentliga idén ger designprocessen skärpa och överskådlighet och underlättar avgörande Fortsättning s. 70 P

husbyggaren  nr 2   B    2012


Bild 1: Den väldiga sanddynen Råbjerg mile. Foto: Andreas Falk

P

beslut när man står inför de unika situationer som uppkommer när man skapar en byggnad av väldig storlek.

Koncept för komplexa fenomen Det finns ett antal parametrar att ta med i processen, såsom materialval, systemval, relation mellan total byggnadshöjd och basens area och grundläggningens djup. För en viss höjd krävs en viss bottenarea och därmed följer vid en ökning av höjden en ökning av det totala antalet kvadratmeter. Avståndet från fasad till kärna har effekt på det praktiska utnyttjandet, på ljusförhållanden, planlösningens indelning, omfattningen av vertikala kommunikationssystem. Det är en väldig komplexitet inneboende i fenomenet skyskrapa, det strukturella enkla konceptet till trots. Är det motiverat Sprången i uppnådda byggnadshöjder har historiskt sett möjliggjorts när nya konstruktionslösningar utvecklats – vad som är byggbart förändras ständigt med teknikens förfining. Vanliga anledningar till att byggpro70

jekt inte blir av är exempelvis att deras konstruktion är för komplicerad och/eller för svår att bygga, för långsam att uppföra och/eller kräver för mycket material, eller att den leder till alltför mycket nyttoyta. Baker ställer sig också frågan, och flera med honom: ”Bara för att vi kan, ska vi göra det?”

omkring 518 meter. Följande vindtunnelexperiment visade dock att byggnadens samspel med vinden förbättrades, om den totala höjden ökade, kraftigt. Ända upp till 828 meter! Byggnadens form och proportioner utvecklades vidare med ideliga vindtunneltester och kroppens påverkan på luftströmmarna förfinades än mer.

Att formge vinden För extremt höga hus är gravitationen och vinden två avgörande krafter som måste hanteras. I fråga om vinden handlar det idag på sätt och vis om att forma den, genom att forma byggnaden. Genom valet av byggnadsform påverkas luftströmmarna som uppstår kring byggnadskroppen och därmed kan man tala om en samverkan, en interaktion mellan huset och vinden, där ytterst små avvikelser i byggnadsform och -vinklar kan vara ytterst fatala. Med god kunskap om dessa interaktioner kan formgivningen emellertid rentav leda till en högre byggnadshöjd än den ursprungligen föreställda. I fråga om Burj Khalifa motsvarade de första modellerna en byggnadshöjd på

Nyttan av att vara extrem För att vara extremast i världen räcker det, i ögonblicket, att bräcka de andra, tidigare, med en centimeter, vilket en del sportjournalister besviket noterade när Sergej Bubka under en följd av år satte ett stort antal stavhoppsrekord centimeter för centimeter, trots att han troligen hade kunnat slå till med en 10 centimeters ökning av gällande rekord redan i första hoppet. Man kan tänka sig att skyskrapan i Dubai faktiskt hade kunnat byggas ännu högre, men då behöver man fråga sig till vilken nytta. Om Burj Khalifa varit 1 600 meter högt, så hade det krävt en yta vid basen och av följande våningsplan som givit omkring  Fortsättning s. 72 P

husbyggaren  nr 2   B    2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

71


Bild 2: Rubjerg Knude, fyrtornet och i förgrunden tallruskor som man kör ner i sanden för att förebygga att besökare rasar ned för stupet. Foto: Andreas Falk

72

husbyggaren  nr 2   B    2012


Bild 3: Erosionen av strandvallen vid Mårup kirke. Foto: Andreas Falk

P

1 miljon kvadratmeter, och det hade varit  för mycket. Det behövdes helt enkelt inte  ett så stort hus, där och då.  Nyttan av strävan måste alltid övervägas.  Oavsett  hur  man  beslutar  att  för-

hålla sig till nyttan så måste man förhålla sig till den och detta gäller även byggnadsverk med potentiell ikonstatus som  världens högsta byggnadsverk. D

Referenser:

Baker, William, ”Taller” inledningsanförande vid IABSE-IASS 2011, London 2011. http://rubjergfyr.dk http://map.krak.dk

a SBR · Svensk

VI PRODUCERAR

GNING B ANLÄG B EL B VVS rbund BYGG

2 12

ers Riksfö

Byggingenjör

Nedanstående

är annons från

Skandi

ement naviska Byggel

venska Byggin

genjör jörers ers Riksfö rbund bund BYGG B EL B VVS B ANLÄG GNING

Nedanstående

7 11

är annons från

Paroc Panel

Systems AB

HUSBYGGAREN | cty@cty.se | 0411-736 10 nr 2 B  2012 husbyggaren

73


DEBATT Det kan bli dyrt – i värsta fall konkurs – för småföretagare som missar att försäkra sitt företag för de avbrott i verksamheten som kan uppstå efter exempelvis en brand. Många känner inte heller till att man kan försäkra en nyckelperson som är avgörande för verksamheten. Av per sjödin, advokat, Advokatfirman Nordia

Småföretagare bör teckna avbrottsförsäkring

D

et är väl känt att egendom i form av byggnader, maskiner, inventarier och varulager kan komma att skadas till exempel vid brand, vattenskada eller liknande. Försäkringsfrekvensen för att skydda egendom, genom att teckna egendomsförsäkringar, är dock hög, och det är sällsynt att ett sådant försäkringsskydd försummas. Emellertid händer det påfallande ofta att framför allt småföretagare försummar att teckna försäkringsskydd för de följdskador som kan uppkomma för deras verksamheter, till följd av en inträffad egendomsskada.

Avbrott efter egendomsskada Om en företagare får skador på byggnaden där verksamheten bedrivs, eller på maskiner som är nödvändiga för rörelsen, utgörs skadan ofta inte enbart av reparationskostnader eller andra kostnader för återställanden. Om företaget har drabbats av en egendomsskada som medför att verksamheten inte kan bedrivas på samma sätt som innan skadan, uppkommer regelmässigt även skada i form av intäktsbortfall, vilket brukar benämnas ”avbrottsskada”. Utöver intäktsbortfallet drabbas företagaren kostnadsmässigt även genom att få svara för rörelsens fasta kostnader samt lönekostnader för personal, trots att verksamheten inte längre kan generera intäkter. Detta innebär att avbrottsskadan snabbt kan uppgå till betydande belopp och därmed få stora konsekvenser! Täcker fasta kostnader För att skydda sig från sådana skador kan företagaren teckna en så kallad avbrottsförsäkring. Avbrottsförsäkringen ersätter förlust 74

av försäkringsmässigt täckningsbidrag – i princip företagets fasta kostnader och vinst – under normalt tolv månader i följd av en ersättningsbar egendomsskada. Avbrottsförlusten värderas till skillnaden mellan det täckningsbidrag som företaget beräknas skulle ha uppnått om skadan inte inträffat och det faktiskt uppnådda täckningsbidraget.

Försöker begränsa skador När en skada som medför risk för avbrottsskada inträffat brukar försäkringsgivaren även, tillsammans med den försäkrade, försöka genomföra skadebegränsande åtgärder med syfte att minska avbrottsskadan. Ett exempel är att hyra en ersättningslokal för att tillfälligt flytta över verksamheten i denna, under tiden som reparation av den egna lokalen pågår. Kostnaden för ersättningslokalen ersätts då normalt som en räddningskostnad i avbrottsförsäkringen. Genom sådana åtgärder kan själva avbrottsskadan begränsas, vilket även i övrigt har stora fördelar för den försäkrade gentemot sina kunder och samarbetspartners, eftersom det som regel är mycket viktigt att verksamheten kan komma igång så snabbt som möjligt efter en inträffad skada. Se över försäkringsskyddet En avbrottsförsäkring bör enligt min uppfattning regelmässigt ingå i försäkringsskyddet även för småföretagare! Andelen småföretagare som har tecknat avbrottsförsäkring har successivt ökat den senaste tiden, men fortfarande finns det ett antal företagare som inte har tecknat ett sådant försäkringsskydd. Det beror i de flesta fall helt enkelt på ett förbiseende, men det kan bli mycket

kostsamt när en avbrottsskada uppkommer. För den enskilde företagaren är avbrottsförsäkringen enligt min mening ett lika viktigt försäkringsskydd som försäkring rörande egendom.

Även nyckelperson kan försäkras De som driver mindre företag är i många fall beroende av en eller ett fåtal nyckelpersoner. Det innebär att stora intäktsförluster även kan uppkomma om någon av dessa nyckelpersoner blir oförmögna att delta i verksamheten. För att skydda företagare från sådana skador tillhandahåller många försäkringsbolag även avbrottsförsäkringar som utger ekonomisk ersättning vid förlust av nyckelpersoner i den försäkrade verksamheten. Även denna typ av avbrottsförsäkring menar jag att en småföretagare bör överväga! Skydd vid elavbrott En annan variant av avbrottsförsäkring gäller om något oförutsett inträffar med tillförseln av ström, gas eller vatten, så att det påverkar den försäkrade verksamheten. Ett försäkringsskydd kan tecknas för sådant bortfall. Denna typ av försäkringslösning är särskilt viktig i vissa branscher där avbrott under kort tid snabbt kan få stor betydelse, som till exempel verksamheter som väsentligen består av en eller flera produktionslinjer och som är direkt beroende av kontinuerlig tillförsel av el. Dyrt att missa För företagare som tidigare drabbats av skadefall brukar medvetenheten om betydelsen av försäkringsskyddet vara betydande, men för andra kan kunskapen variera. husbyggaren  nr 2   B    2012


När väl en skada inträffat kan insikten om ett försummat försäkringsskydd bli smärtsam. Dessvärre finns det många exempel på när en eljest lönsam verksamhet tvingas i konkurs på grund av ett försummat försäkringsskydd. Även om det inte blir konkurs är det illa nog om ett försummat försäkringsskydd medför att flera års upparbetade vinster går förlorade – i onödan. Det är därför tillrådligt att företagare löpande ser över sitt försäkringsskydd! I många fall kan tillräcklig upplysning om ovan angivna försäkringslösningar lämnas direkt av försäkringsbolagens kundtjänst. Vid behov bör biträde sökas av yrkesverksamma specialister på området, vilka numera benämns försäkringsförmedlare, tidigare ”försäkringsmäklare”. D

Småföretagare gör klokt i att tänka på att en brand kan leda till ett produktionsuppehåll, där löner fortfarande ska betalas ut.

nr 2   B   2012  husbyggaren

75


Noterat Inbyggd fuktsensor varnar Peab har initierat ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet, Campus Norrköping, för att ta fram en folietunn fuktsensor utan batteri som registrerar fukthalten i exempelvis väggar och golv. Med hjälp av en trådlös avläsningsenhet kan värdet från sensorerna registreras. – Genom att bygga in sensorerna i konstruktionen kan vi upptäcka fuktproblem i tidigt skede innan vi kan se skadan. Ju tidigare en fastighetsägare upptäcker fuktproblemen desto mindre omfattande och kostsam blir åtgärden, säger Lars Gutwasser, som ansvarar för forskningsprojektet på Peab. – Man slipper dessutom ingrepp i konstruktionen för att finna orsaken, tillägger han. Peab genomför fälttester i bostadsområdet Kneippen Syd i Norrköping. Målet för forskningsprojektet, som förutom Campus Norrköping även omfattar samar-

betspartnerna Acreo, Webshape, Mittuniversitetet och Sensible solutions, är att sensorerna ska kunna tillverkas till låg kostnad och stora volymer. Enligt Boverket beräknas kostnaderna för att åtgärda alla existerande fuktskador som påverkar inomhusmiljön till över 100 miljarder kronor. Cirka 90 miljarder hänförs till småhus, resterande till flerbostadshus och lokaler.  D

Lars Gutwasser på Peab med den folietunna fuktsensorn som ska varna för fuktskador. Foto: Peab

Kyrkors energiåtgång ses över Linköpings stift har dragit igång ett projekt för att minska energianvändningen i sina kyrkobyggnader. Totalt rör det sig om cirka 700 byggnader. Sweco är en av tre konsulter som fått i uppdrag att utföra besiktningar och ge förslag på vad som kan förbättras. Projektet handlar om att erbjuda stiftets församlingar hjälp med energieffektivisering av de uppvärmda byggnaderna i Linköpings stifts fastighetsbestånd. Av de uppskattningsvis 700 byggnaderna är cirka 280 kyrkor och kapell. – I projektet måste hänsyn tas till miljö och ekonomi, byggnadernas antikvariska värden samt till personal och besökare, säger Annika Deltin, 76

vikarierande projektledare på Linköpings stift. Sweco har sedan tidigare erfarenhet av att jobba med energieffektiviseringsåtgärder i kyrkor, bland annat inventering och projektering av ett trettiotal kyrkor och församlingshus på norra Öland.  D

Nöjda med smartare sopsortering För tre år sedan introducerade Telge Återvinning hemsortering i Södertälje. Möjligheten att på ett enkelt sätt kunna sopsortera hemma uppskattas av hushållen som dessutom blivit bättre på att sortera rätt. Det visar två aktuella undersökningar som Telge Återvinning låtit göra. Tjänsten som introducerades för tre år sedan innebär att Södertäljes villahushåll istället för en vanlig soptunna har två, med sammanlagt åtta fack där exempelvis glas-, metall-, och plastförpackningar samt papper kan sorteras lika enkelt som matavfall i gröna påsen. – Den senaste kundundersökningen visar att hemsortering är uppskattat av villahushållen och den senaste plockanalysen visar att sorteringen dessutom har blivit bättre. Vi har gjort det enkelt att sortera och det ger resultat, säger Jörgen Åkerlund, försäljningschef på Telge Återvinning. I områden med hemsortering är andelen förpackningsmaterial i den så kallade restpåsen lägre jämfört med andra områden. I restpåsen, som går till energiåtervinning, sorteras det som varken är matavfall eller förpackningar. – Det är viktigt för miljön att sopsortera. Därför vill vi göra det så enkelt som möjligt för Södertäljeborna att sortera och det har vi lyckats med, säger Jörgen Åkerlund. Telge Återvinnings kunder uppskattar att inte behöva åka

Nöjdare kunder och bättre sopsortering är resultatet av en satsning på bättre hemsortering i Södertälje. Foto: Telge AB

till en återvinningstation med sina förpackningar och tidningar. I den senaste kundundersökningen är drygt 90 procent av de hushåll som har hemsortering nöjda. Den senaste plockanalysen visar också att Södertäljeborna är duktiga på att sortera matavfall i gröna påsar oavsett om de bor i villa eller flerfamiljshus. Nästan 90 procent av det som sorteras i gröna påsen är rätt. Däremot är det fortfarande alldeles för mycket matavfall som läggs i restpåsen och därför inte kan omvandlas till fordonsgas. – Vi går miste om stora mängder mat som skulle kunna bli miljönyttig fordonsgas om det sorterades rätt, säger Jörgen Åkerlund. Idag har cirka 5 500 villor i Södertälje hemsortering. Under år 2012 fortsätter utbyggnaden med Enhörna och därefter har alla villahushåll tillgång till tjänsten. Även 6 000 hushåll i flerfamiljshus har hemsortering men då i en annan form.  D

Åtta byggföretag nagelfars

Appuna kyrka i Mjölby pastorat. Foto: Mats A Sverker

Konkurrensverket gjorde en omfattande gryningsräd i Östersund i början av året. Åtta jämtländska byggföretag som misstänks för kartellbildning vid kommunens upphandlingar besöktes av runt 70 tjänste-

män från Konkurrensverket och Kronofogden som letade efter bevis. Det beslagtagna materialet ska analyseras för att utreda om det finns fog för misstankarna om kartellbildning.  D husbyggaren  nr 2   B    2012


Noterat natursten populärt på uppfart Sex av tio svenskar tycker att det  är fi nast med gatsten eller plattor i natursten på garageuppfarten. Nästan lika många tror att  det  är  en  större  prisskillnad  mellan  natursten  och  betongplattor  än  vad  det  faktiskt  är,  enligt en Sifo-undersökning. – Plånboken styr ofta i byggbutiken.  Många  är  nyfi kna  på  naturliga  material,  men  det  fi nns  en  utbredd  missuppfattning att det som är bra för miljön  är dyrare än vad det är, säger Kai  Marklin, ordförande i Sveriges  Stenindustriförbund. På  frågan  ”vad  anser  du  är  den  fi naste  markbeläggningen  på en garageuppfart” svarar 45  procent  plattor  i  natursten,  15 

procent gatsten, 13 procent asfalt,  11  procent  grus,  fem  procent betongplattor och två procent gjuten betong. Sju procent  är tveksamma eller vet inte och  en  procent  föredrar  annan  markbeläggning. –  Ska  man  inte  sälja  huset  i  morgon  är  prisskillnaden  försumbar. Den som lägger gatsten  får  både  en  vacker  garageuppfart och gör en investering som  inte förlorar i värde. Det är till  och med så att använd gatsten är  dyrare än ny, säger Kai Marklin.  Prisskillnaden mellan en garageuppfart i gatsten eller plattor i natursten jämfört med en  garageuppfart med betongplattor är cirka 25 procent.

starkt för kontor i skåne Planerade byggprojekt i Malmö/ Lund-regionen indikerar en tillväxt på 5,5 procent de närmaste  två åren. Detta kan jämföras med  Stockholm 1,5 procent och 3 procent i Göteborg.  Merparten av de nya kontorsytorna är spekulativa, vilket tyder på en stark optimism i regionen. Det visar den senaste upplagan av Nordic City Report från  fastighetsrådgivaren Jones Lang  LaSalle. Vakansgraden  för  kontorslokaler  i  Malmö/Lund-regionen  sjönk med en halv procentenhet  under  andra  halvåret  2011  och  stannade på 6,3 procent för hela  regionen. Beläggningen har inte  varit så hög sedan 2008, och efterfrågan är fortsatt stark.  Finansoron ute i Europa kan  komma att påverka regionen negativt,  med  ökad  arbetslöshet  som följd, varför vakanserna riskerar att öka den närmaste tiden. Men  Malmö/Lund-regionen  har varit relativt motståndskraftiga mot den ekonomiska krisen  de senaste åren, och hör till de  regioner  som  återhämtar  sig  snabbast.  Även  om  nya  hyreskontrakt  nr 2 B  2012 husbyggaren

minskade  andra  halvåret  2011  slutade året på den högsta nivån  sedan  2006  när  det  gäller  nytecknade kontrakt. Några av de  största  kontrakten  under  året  var  Lund  Universitets  Ideon  med 8 000 kvm och utbildningsförvaltningen  som  skrev  kontrakt med Wihlborgs om hyra av  1 400 kvm kontor i Malmö city.  Jones Lang LaSalle bedömer  läget  som  fortsatt  starkt  inför  2012, och att regionen kommer  klara svängningarna ute i Europa. Hyresnivåerna för kontorslokaler har legat stabilt under 2011,  med en liten ökning i Lunds centrala delar på 3 procent. Bedömningen  är  att  hyrorna  kommer  ligga kvar på samma nivå under  2012,  även  om  fastighetsägare  troligen kommer tvingas till rabatter för att få till stånd de längre  kontrakten  på  de  nybyggda  lokalerna. Nordic City Report ges ut av  fastighetsrådgivaren Jones Lang  LaSalle två gånger per år, och är  en  rapport  om  den  nordiska  marknaden för kontorsfastigheter.

historiskt om bränder För alla som är intresserade av  brandhistoria  fi nns  numera  hemsidan  www.brandhistoriska.org som bland annat presenterar bygglagar och brandlagar  ända från år 1350.  Dessutom  beskrivs  sambandet mellan det byggnadstekniska brandskyddet och det släckande brandskyddet och hur de  samverkat under åren.  På hemsidan fi nns cirka 1 300  notiser från Värmland fördelade  på  tidsepoker  och  bränder  samt  alla  former  av  förebyggande  åtgärder  inklusive  lagar  och andra regler. Drygt 800 stora bränder och  olyckor  från  1100-talet  till  år  1950 är listade och kommenterade. Alla brandlagar och bygglagar  sedan  år  1350  fi nns  samt  andra  lagar  som  berört  brandskyddet. 

Härnösand 1877.

Värmlands  brandhistoriska  klubb har runt 200 medlemmar,  vilka  gör  det  möjligt  att  driva  hemsidan  och  ett  brandmuseum i Storfors. Se  mer  på  www.brandhistoriska.org. D

Byggstandarder bör bli gratis Genom  att  standarder  som  byggreglerna hänvisar till är avgiftsbelagda är lagar och regler  inte fritt tillgängliga. Detta riskerar i förlängningen att äventyra säkerheten för medborgarna! Det påpekar ett stort antal aktörer  inom  samhällsbyggnadssektorn i ett brev till handelsminister Ewa Björling, näringsminister  Annie  Lööf,  bostadsminister Stefan Attefall och miljöminister Lena Ek. Genom  det  europeiska  samarbetet  har  standardiseringen  ökat kraftigt inom bygg- och anläggningsområdet  de  senaste  åren. I sina regelverk refererar  myndigheterna  allt  oftare  till  dessa standarder. Vi  vill  påtala  vikten  av  att  bygg-  och  anläggningsstandarder som myndigheter hänvisar  till  görs  fritt  tillgängliga,  betonar undertecknarna och poängterar att det är ”en rimlig princip  i en rättsstat”.

Det var förra året som Eurokoder  infördes  som  ersättning  för  Boverkets  konstruktionsregler. Dessa Eurokoder är standarder och därmed inte möjliga  att använda fritt.  Det  konkreta  förslaget  från  undertecknarna är att myndigheter  som  hänvisar  till  bygg-  och  anläggningsstandarder  i  sina regler, föreskrifter och allmänna  råd  står  för  kostnaden  för översättningen till svenska.  Som  motprestation  tillhandahåller SIS standarderna avgiftsfritt på nätet.  Skrivelsen  till  de  berörda  statsråden  har  undertecknats  av  företrädare  för  Boverket,  Byggherrarna,  Byggmaterialindustrierna, Byggnads, Elektriska  installatörsorganisationen  EIO,  Fastighetsägarna,  Ledarna,  SABO,  Svenska  teknik  och  designföretagen, Sveriges Kommuner och landsting samt Sveriges byggindustrier. D

77


Noterat Investerar i eget vindkraftverk Hyresbostäder i Växjö har undertecknat ett förvärvsavtal med vindkraftsbolaget O2 om köp av ett vindkraftverk till en kostnad av 52 miljoner kronor. Genom köpet och ägandet av vindkraftverket får bolaget el till självkostnadspris och minskar sina koldioxidutsläpp med upp till 5,6 ton per år. – Vi kan se fram emot ekonomiska besparingar och kontroll över våra elkostnader genom att äga egen vindkraft, men framför allt är detta ett viktigt steg i vårt miljöarbete. Satsningen bidrar till att stärka vår långsiktiga förmåga att erbjuda prisvärda och attraktiva

bostäder, säger Kenneth Faaborg på Hyresbostäder i Växjö. Hyresbostäder i Växjö kommer enligt avtalet att äga ett av de tio nya vindkraftverk som kommer att byggas i vindkraftsparken Fallåsberget i Ockelbo kommun i Gävleborgs län. Driftstarten beräknas till årsskiftet 2012/2013. Det aktuella vindkraftverket förväntas producera i genomsnitt cirka 7 GWh per år, vilket utgör en stor del av Hyresbostäder i Växjös nuvarande elanvändning. Det motsvarar hushållsel (4 500 kWh/år) för 1 600 hushåll/år.  D

Byggprodukt måste CE-märkas Den 1 juli 2013 ska många byggprodukter som säljs inom EU vara CE-märkta och ha en prestandadeklaration. Det ska få handeln med byggprodukter att öka. Boverket har i en rapport till regeringen beskrivit hur svensk lagstiftning bör anpassas till EU:s nya byggproduktförordning om försäljning av byggprodukter. EU-förordningen ska få handeln med byggprodukter att fungera bättre på den inre marknaden genom enhetliga provnings- och bedömningsmetoder. Tillverkarna slipper då att testa och märka sina produkter på olika sätt i varje land. Istället ska produkten CEmärkas efter det att tillverkaren upprättat en prestandadeklaration. Där ska framgå vad produkten är avsedd att användas till och vilken prestanda den har ifråga om olika väsentliga egenskaper. Tillverkaren ansvarar för att uppgifterna i prestandadeklarationen och CE-märkningen stämmer överens med de faktiska. CE-märkning av byggpro78

dukter betyder inte att de automatiskt är lämpliga för användning. Byggherren måste avgöra om byggprodukten är lämplig med ledning av uppgifterna i prestandadeklarationen. Byggprodukter som har lämpliga egenskaper bidrar till att uppfylla till exempel svenska krav på byggnader, vägar och broar. Den nya EU-förordningen kommer att påverka alla som tillverkar byggprodukter, som importerar byggprodukter utifrån världen och som säljer byggprodukter, samt alla användare. För försäljare betyder det ett utvidgat ansvar för att produkterna är CE-märkta och har en prestandadeklaration när det krävs, och för att lagerhålla produkterna så de inte försämras. Tillverkare måste ta reda på om deras produkter omfattas av kraven och i så fall snarast sätta igång arbetet med att ta fram en prestandadeklaration och CEmärka. Redan CE-märkta produkter måste också ha en prestandadeklaration för att få säljas från och med den 1 juli 2013.  D

Träkunskap utvecklar sågverk Den svenska trämekaniska industrin står inför ett generationsskifte. För att bättre lära ut träkunskap och förmedla hur ett modernt sågverk fungerar har Skogsindustrierna tagit fram ett utvecklingsmaterial om produkter och omvärld, om effektiv produktion och om genuin kundförståelse. – Det är tillgängligt på nätet och användarvänligt. Och dessutom kopplat till det egna företaget som innebär en extra tydlighet, säger Thomas Åstrand, personalansvarig inom småländska sågverkskoncernen Bergs Timber, som är med i arbetsgruppen bakom utvecklingsmaterialet Lyftet. Med Lyftet har han nu fått ett material som dels ökar

kompetensen för den enskilda, men som också skapar grunden för en pågående förbättringsdialog inom företaget. Tomas Ivarsson är en handledare för projektet och är dessutom ett stöd för två av de pilotprojekt som har genomförts på Norra Skogsägarnas sågverk i Sävar utanför Umeå och på Rödins Trävaru AB i Svenstavik söder om Östersund. – Materialet gör det enkelt att kartlägga varje enskilt företag och ger en möjlighet att välja just det avsnitt som passar den egna verksamheten. Det är en styrka, betonar han. Se: www.skogsindustrierna.org/lyftet  D

Shoppingcenter får tätt tak Köpcentrumutvecklaren Steen & Strøm AS utvecklar just nu köpcentrumet Emporia i Hyllie i Malmö. När allt är klart i slutet av år 2012 kommer 3,7 miljoner människor att nå hit på en timme. Köpcentrumet kommer att ha en total butiksyta på cirka 93 000 kvadratmeter, fördelade på tre shoppingplan plus ett öppet takplan med park. Parken på taket får en yta på 28 500 kvadratmeter. Tanken är att besökare ska kunna promenera, fika och lyssna på livemusik. Att bygga en park på det här sättet ställer naturligtvis stora byggtekniska krav. – Det är en helt annan sak än att bygga ett vanligt tak. Det här ska ju beträdas, vilket ger ett helt annat slitage, säger Ingvar Nohlin, projektchef för Emporia. Hållbarheten är långt ifrån den enda aspekten. Förutom att tåla ovanligt stora påfrest-

En park på taket toppar nytt köpcenter. Foto: Foamglas

ningar bör taket också vara miljövänligt i möjligaste mån. När taket skulle isoleras föll valet på Foamglas. Blocken består av enbart glas och kol, och möjliggör en önskad täthet. – Man lägger blocken i kokande asfalt och trycker till så att asfalten tränger upp i fogarna och täpper till. Detta gör man i skift i två lager varpå man lägger ut ett membran över alltihop, förklarar Ingvar Nohlin.  D husbyggaren  nr 2   B    2012


Noterat snabba hotellhissar

Snabba hissar utlovas.

Göteborgshotellet  Gothia  Towers  byggs  ut  och  i  samband  med expansionen i miljardklassen moderniserar och byter hotellet även ut sina hissar. Sammanlagt ska 23 hissar med den  senaste tekniken installeras. Gothia Towers är redan i full  gång  med  att  bygga  sitt  tredje  torn samtidigt som det befi ntliga East Tower byggs på med sex  våningar.  Byggnationen  innebär  att  Göteborg  får  Europas  största  helintegrerade  hotell-,  mäss- och konferensanläggning  när bygget är färdigt, vilket ställer stora krav på logistiken. – Hissarna är otroligt viktiga  för oss när vi nu skapar framtidens  mötesplats.  Vi  måste  snabbt,  effektivt  och  framför  allt  miljövänligt  kunna  transportera våra gäster från en plats 

till  en  annan,  säger  Petter  Ullberg, vice vd på Gothia Towers. De nya hissarna kommer att  gå mer än dubbelt så snabbt och  vara  en  viktig  komponent  när  Gothia  Towers  ska  certifi eras  enligt  den  internationella  miljöstandarden  Breeam.  Hissarnas snabbhet förbättras från 1,5  meter per sekund till 3,5 meter  per sekund.  Utanpåliggande  panoramahissar kommer att fi nnas på alla  tre tornen. Gothia Towers tredje torn blir 100 meter högt och  därmed Göteborgs högsta byggnad  med  en  utsikt  ända  ut  till  Vinga. På mindre än en halv minut kommer besökaren att kunna ta sig upp till utsiktsplatsen. Arbetet beräknas vara färdigt  under  andra  halvåret  2014,  då  det nya tornet invigs. D

100 populära innovationer Telefonen,  teven  och  internet  var  folkets,  ganska  självklara  val, kan tyckas, när det gällde att  rösta  fram  100  innovationer  som har betytt mycket för människan. Men  även  grävmaskinen  fi nns med i den permanenta utställningen  100  innovationer  som öppnade i slutet av februari  på  Tekniska  museet  i  Stockholm. Det  är  museets  största  egna  produktion  någonsin.  Utställningen handlar om vilka svenska  folket  anser  är  de  hundra  mest  betydande  uppfi nningarna någonsin. I statistiskt säkerställda  undersökningar  har  vuxna  mellan  18–74  år  och  skolelever  i  årskurs  sex  svarat  på vilka de anser vara tidernas  viktigaste uppfi nningar. Bland de hundra framröstade  förslagen  fi nns  grävmaskinen.  Eftersom  en  tiltrotator  är  en  vanlig  utrustning  på  dagens  grävmaskiner  fi ck  ett  grävma-

skinsföretag  frågan  om  hur  en  rotator kan visas på museet. – Vi har tagit fram en stiliserad  grävmaskin  som  alla  besökare har möjlighet att provköra.  Den är utrustad med en verklig  grävmaskinsarm, äkta förarstol,  riktiga handtag och har vår Rototilt komplett med styrsystem,  grip och skopa monterad, berättar Per Norell på Indexator. Med  utställningen  vill  Tekniska museet visa på innovationer som en viktig motor i samhällsutvecklingen. Tekniska  museet  verkar  för  att öka allmänhetens och speciellt ungdomars intresse för teknik  och  naturvetenskap  på  ett  lustfyllt och inspirerande sätt. Museet har även i uppdrag att  förvalta och vårda Sveriges industriella  och  tekniska  kulturarv.  Tekniska  museet  är  Sveriges  största  tekniska  museum  och  hade  379  543  besökare  år  2011. D

Firar 100 år med 100 aktiviteter Svenska  betongföreningen  arrangerar under året 100 aktiviteter  för  att  fi ra  föreningens  100-årsjubileum.  Bland  annat  erbjuds ett stort antal seminarier och studiebesök både i Sverige och utomlands.  En av vårens höjdpunkter är  fi b-symposiet  Concrete  Structures  for  Sustainable  Community den 11–14 juni.  – Betongföreningen  är  ett  fantastiskt  nätverk  och  de  hundra  aktiviteterna  visar  vilken styrka och bredd föreningen har. Det här jubileet manifesterar hundra spännande år men  det  är  också  en  start  för  nästa  nr 2 B  2012 husbyggaren

århundrades  betongnätverk,  säger  Richard  McCarthy,  VD  för Svenska betongföreningen. Den 15 januari för 100 år sedan tog Ivar Krueger initiativet  till  bildandet  av  Svenska  betongföreningen,  en  opartisk  förening  vars  ändamål  är  att  verka  för  den  svenska  betongteknikens  främjande  och  utveckling.  Föreningen är verksam över  hela Sverige och har idag cirka  660 individuella och 50 korporativa medlemmar. Se  mer  om  evenemangen  under feståret på www.betongforeningen.se.  D

Grävmaskinen. Foto: Ellinor Algin

79


Noterat Satsar på internationalisering Regeringen har beviljat Innovationsbron AB totalt 70 miljoner kronor under 2012 och 2013, med möjligheter till ytterligare 30 miljoner kronor för år 2014, inom ramen för de förstärkta innovationsinsatser som regeringen aviserat i budgetpropositionen 2011. Förstärkningen innebär att stödja utvecklingen av tillväxtföretag genom inkubation

och för att möjliggöra att bolagen når en snabbare etablering på internationella marknader. Avsikten är att redan från start öka bolagens möjligheter att tidigt växa på internationella marknader. Fler innovatörer och entreprenörer måste lyckas med att gå från idé till succé på en internationell marknad.  D

Agerar lamt mot olagligt virke

WWFs ”Government Barometer” betygsätter.

EUs medlemsländer gör alldeles för lite på hemmaplan för att hejda handeln med olagligt virke. Det konstaterar WWF som granskat vad länderna gjort inför skärpta EU-regler nästa år. Sverige får ett medelmåttigt betyg med 8 poäng av 18 möjliga. – Nu krävs handling på hemmaplan och snabba beslut för att den nya lagstiftningen ska fungera effektivt, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF. Länderna som toppar listan i WWFs rapport ”Government Barometer” är Tyskland, Nederländerna och Storbritannien med 12 poäng. Bottenbetyg får bland andra Finland, Estland, Spanien, Italien och Grekland med 2 eller färre poäng. – Bland annat behöver vi ställa bindande miljökrav i offentlig upphandling av träpro80

dukter. Vi borde också bidra med både pengar och kunskap i pågående partnerskapsförhandlingar med skogsländer i Syd, säger Håkan Wirtén. Sverige får i rapporten bra betyg bland annat för arbetet med att genomföra EUs nya lagstiftning och föreslå kraftfulla straffbestämmelser. Kampen mot olagligt virke har funnits på EUs dagordning i många år. 2010 beslöt EU att lagstifta mot olaglig virkeshandel genom en ny lag, den så kallade timmerförordningen, som börjar gälla i mars 2013. Den innebär att företag som handlar med timmer och trävaror måste känna till träråvarans ursprung. De måste också vidta åtgärder för att hindra att man befattar sig med olagligt virke. Om inte EU-länderna gör mer kommer träprodukter som säljs i Europa även i fortsättningen att bidra till att skogar förstörs i Indonesien och Kongobäckenet, konstaterar WWF. Olagligt och ohållbart skogsbruk är ett stort hot både mot människors försörjning och hotade arter som orangutang och gorilla. Olaglig avverkning och avskogning bidrar även starkt till utsläppen av växthusgaser.  D

Samarbete kan stoppa råttor Antalet råttor ökar ständigt och Anticimex rycker ut allt oftare. – För att få bukt med det växande problemet krävs att fler aktörer samarbetar. Både kommunerna, företagen och allmänheten måste ta sitt ansvar, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex. Anticimex har under det senaste fem åren tagit emot ett stadigt ökande antal anmälningar om råttor, men trots sanering kommer de tillbaka. Det beror helt enkelt på det inte tas tag i grundproblematiken. – Alla aktörer i samhället måste samverka och ta ett helhetsgrepp för att vi ska få bukt med råttorna. Det behövs en långsiktig plan. Skadedjursbranschen kan inte lösa problemet ensamma. Alltifrån hur avlopp anläggs, till hur kommunerna sköter sophantering till hur allmänheten agerar räknas samman, säger Håkan Kjellberg. – Om vi hjälper ett företag som ligger nära en park med sanering, så kommer råttorna dessvärre att slå tillbaka igen om papperskorgarna är överfulla och tillgången på föda och boplatser ständigt finns tillgängliga. – Även fastighetsägarna, privata som kommunala, måste ta ett större ansvar när det gäller hanteringen av avfall. Om vi alla gemensamt ser till att ”maten” inte kommer råttorna till gagn så kommer även problematiken med råttor att minska, säger Håkan Kjellberg.

Kommuner och privata aktörer måste samarbeta för att begränsa råttornas framfart. Foto: Anticimex

Det finns många exempel på där arbetet med att samarbeta för att bekämpa råttorna fungerar bra, bland annat i England och USA. – Där är myndigheterna mycket drivande. I USA är dessutom allmänheten väldigt insatt och där har man till och med The rat day i flera städer då man tillsammans samarbetar för att få bort allt i samhället som råttorna kan leva av och bo i. I dessa länder har man även mycket specifik statistik så att man kan räkna på vad råttorna kostar rent samhällsekonomiskt. Om våra kommuner fick ökade resurser till detta är jag övertygad om att även vi skulle kunna bli ett föregångsland, säger Håkan Kjellberg. Råttor kan bekämpas på olika sätt, som med råttfällor i avloppsnät eller soptunnor med bekämpningsmedel i botten. – Men bra saneringsmetoder i all ära, vi måste ändå ta ett samlat grepp – alla måste vara delaktiva och samverka. Det spelar ingen roll om vi har fritt i avloppen om vi ovan mark kastar sopor omkring oss, uppmanar Håkan Kjellberg.  D

Överfulla papperskorgar och gott om boplatser gynnar råttor. Foto: Anticimex

husbyggaren  nr 2   B    2012


Marknadsnytt Portal nu även med leverantörer Färsk katalog om golvvärme rantörsportal för byggsektorn.  Med en gemensam leverantörsportal sänker både leverantörer och inköpare sina administrativa kostnader och oseriösa  aktörer kan undvikas.  D

Byggbasen.com  har  kompletterats med en gemensam leve-

Byggbasen Sverige AB 035-10 35 85 fare@byggbasen.com

Beslag i rostfritt Företaget  Hoppe  har  utökat  sitt sortiment och levererar nu  även beslag i rostfritt stål.  De rostfria beslagen tillverkas  av krom/nickelstål och möjliggör en enkel skötsel. Skulle  beslagen  uppvisa  spår av rost så handlar det om  ytrost, som är rostbeläggningar  till  följd  av  miljöpåverkan.  Ytrostbeläggningar  är,  liksom  olje-  och  fetthaltiga  föroreningar,  lätta  att  ta  bort  med  hjälp  av  ett  rengöringsmedel  som  är  lämpligt  för  rostfritt  stål.  D

Ebeco AB julia.lorenz@ebeco.se 031-707 75 50

möjligt måttbeställa stål Resultatet  av  konceptet  är  Ruukkis  nya  servicekoncept  för  rostfritt  stål  och  alumini- ett  minskat  spill  och  effektium innebär att kunden kan få  vare  logistik  enligt  företasitt material exakt som de vill  get.  D ha det: i rätt kvalitet, klippt och  Ruukki Sverige Metals spaltat  enligt  sin  standard,  +46 10 787 80 28 samt i rätt tid. Hoppe AG 0300-177 23 info.skandi@hoppe.com

Bakkantsbeslag för trädörr

Företaget  Roca  lanserar  tillsammans  med  Slug  ett  nytt  bakkantsbeslag. Slug 10 monteras på trädörrar med hjälp av vanliga standardverktyg.  Beslaget  monteras  parvis,  består  av  härdade  skruvdubbar  och  tillhörande  slutbleck som tillsammans bildar en stark enhet. Beslaget är testat och certifi erat enligt SS 3487, klass 2.  D nr 2 B  2012 husbyggaren

En ny version av Ebecos Golvvärmekatalog är ute. Den är till  hjälp för dem som funderar på  att installera golvvärme hemma  eller  vill  lära  sig  mer  om  hur  moderna  golvvärmesystem funkar. Den  28-sidiga  katalogen  presenterar  ett  brett  golvvärmesortiment inklusive en guide som gör det enklare att välja  rätt  system  utifrån  aktuella  förutsättningar.  D

Flexibel kylbaffel Ledorden för Fläkt Woods nya  kylbaffel Wega är layoutfl exibilitet och energioptimering. Wega har inställbara skenor, EC Energy  Control,  på  varje  sida  av  kylbaffeln  med  möjlighet  att  anpassa dysstorlek. Det är till  nytta vid till exempel ombyggnationer  och  hyresgästanpassningar. Förser man Wega med motor,  Motorized  Energy  Control, förvandlas den till en kylbaffel med VAV-funktion. Kylbaffeln  kan  kombineras

  med  rumsregulatorn  STRA-14 som kan ställas in på  olika  lägen  för  temperatur,  närvaro och CO2 reglering för  att styra luftfl ödet.  D Fläkt Woods 08-626 49 09 ingemar.jacobsson@flaktwoods.com

Roca Industry AB 08-448 73 31 niclas.kalmsjo@roca.se

81


Marknadsnytt App förenklar besiktning

Besiktning och tillsyn med hjälp av iPad eller iPhone underlättas med hjälp av den nya appen Supervision Online utlovar det svenska teknikföretaget Astacus i Linköping.

Med appen får man på ett koordinerat sätt in alla data man behöver på ett och samma ställe. Appen kan användas för tillsyn av en mängd olika objekt, som brandposter, belysningsstolpar, kabelskåp, fjärrvärmekammare, pumpstationer, luftningsventiler och dagvattenbrunnar.  D Astacus 070-539 18 55 goran.hall@astacus.se

Temporära mobila lokaler

Temporent hyr ut temporära lokaler i modulbyggnader. Lokalerna monteras snabbt på kundens mark och hyrs så länge behovet varar. Därefter flyttas modulerna vidare till nästa kund.

Modulbyggnaderna har en stålkonstruktion vilket gör dem stabila nog för flera våningar. De klarar även av hård yttre påverkan, som stora mängder snö. På Umeås universitetsområde arbetar exempelvis nu Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i en modulbyggnad med en yta på 2 700 kvadratmeter.  D

82

Företaget Big Image, som verkar inom ljudabsorberande produkter och innertakslösningar, har förvärvat Innertak AB, och ägaren Sven Svenssons smarta tagglist. Den gör det möjligt att enkelt installera spänntak. Själva spännväven är av polyester och godkänd för innemiljöer.

Företaget är även återförsäljare av den polyesterbaserade ljudabsorberande skivan Echostop, som kan förses med motiv. Ett innertak kan kläs med Echostop, samt kompletteras med spänntak.  D Big Image Systems AB +46 8 630 32 00 info@bigimage.se

Vägg som ger sommarfeeling

Temporent 090-10 57 87 nils.jonsson@temporent.se

Linolja skyddar tegel Eftersom tegel har en porös yta kan det hända att det får fläckar av bland annat fett från matlagning. Tegelytan blir mindre mottaglig för stänk och har svårare för att suga åt sig fukt om den stryks med en blandning av lika delar linolja och luktfri terpentin. Stryk på blandningen tills ytan inte kan ta emot mera, men utan att den blir blank. Då är ytan fortfarande matt men den blir mörkare än tidigare. Om man hellre vill använda medel som är mera miljövänliga kan man behandla ytan med såpa, antingen brunsåpa eller såpflingor. Flingorna är ”fetare” än brunsåpan och mest lämpade på en slät yta. Men med tiden kan de ge en vit

Tak i tyg dämpar ljud

Nordic Home är en tapetkollektion som doftar sommar och skärgård, med 31 mönstrade tapeter och 10 enfärgade, som enkelt kan kombineras med varandra. Alla mönster finns i flera kulörer och Nordic Home är i non

woven kvalitet, som är lätt att sätta upp. Kollektionen är designad av Helene Blanche som är utbildad textildesigner. D Flügger AS +45 44 54 16 66 loki@flugger.com

Våtrumsskiva med nytt ytskikt

kalkhinna och därför väljer de flesta att använda brunsåpa. D Tegelinformation +45 33 32 34 34 kalktegl@mail.dk

Knauf Danogips presenterar nu våtrumsskivan Humidboard 2.0 som är en oorganisk gipsskiva för innerväggar i fuktkänsliga miljöer. Våtrumsskivan uppfyller kraven för våtrum enligt Byggkeramikrådet och Golvbranschens Våtrumskontroll. Våtrumsskivan består av en impregnerad kärna av specialgips med ett hydrofobiskt, vattenavvisande, ytskikt i glasfiber.

Skivan kan inte ruttna eller biologiskt brytas ned och ytskiktet avger en minimal mängd fiber. Humidboard 2.0 monteras normalt i dubbla skivlag och är godkänd för användning i våtzon 1, det vill säga vid badkar/dusch, väggytor och upp till en meter utanför dessa. D Knauf Danogips 044- 28 79 22 niklas.backman@knaufdanogips.se

husbyggaren  nr 2   B    2012


nr 2   B   2012  husbyggaren

83


BYGGLEVERANTÖRER

TAKCENTRUM

Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

84

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

husbyggaren nr 2 B   2012


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

en riktig stege www.scando.se

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

nr 2   B   2012  husbyggaren

85


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid

Sid

Sid

Abetong  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31 AGC Flat Glass Svenska . . . . . . . . .2a omsl Bengt Dahlgren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Betongindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 BIV - Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap  . . . . . . . . . . . . 11 Blücher Sweden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  21 Bostik  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Brandkonsulten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Brandskyddsföreningen Sverige . . . .  19 Brave System  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Cementa  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Consultec Arkitekter och Konstruktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  75 Prinfo Ystad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  73  Dafo Brand  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  15 Fläkt Woods  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Foamglas Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Gyproc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  41 Haki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 H-Fönstret i Lysekil  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  75 Kingspan Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Knauf Danogips GMBH  . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Mapei  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Martinsons Byggsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . .71 Masonite Lättelement  . . . . . . . . . .  4e omsl Minera Skiffer  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Mätforum  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Nybro Cementgjuteri  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Plast-& Kemiföretagen  . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Protega  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Ruukki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69  Safety Respect  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Sand & Grus AB Jehander . . . . . . . . . . . . . 63 SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  41

SK Tuote OY . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  21 Skandinaviska  Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  1a omsl, 4 Svenskt trä . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  33 SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Sto Scandinavia  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  37 Strängbetong  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71 Svenska Brandslangfabriken . . . . . . . . . .  19 Tekniska högskolan i Jönköping  . . . 83 T-Emballage  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  1 Utvägen  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Ventisol Brandventilationer  . . . . . . . . . . 25 Wikells Byggberäkningar. . . . . . . . . . . . . . . 47 Vink . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Vvs agenturer  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

86

husbyggaren nr 2 B   2012


Marknadsnytt hängande blomsterprakt Bågar,  torn  och  spaljéer  förväntas bli populära i årets trädgårdar.  Vansta  trädgård  är  agent  för  Classic  garden  elements, som tillverkar sina produkter  i  pulverlackerad  gjutjärn med rejäla bultar och beslag.  Produkterna  är  stadigt  förankrade, samt lätta att montera. D Vansta Gård +46 (0)8 520 274 80 berenike@vanstatradgard.se

reglerar värmen via mobilen IVT Värmepumpar lanserar en  app  för  Android  och  iPhone.  Appen IVT Anywhere styr värmepumpen  direkt  via  smartphone och larmar i mobilen vid  driftstörningar. Kunden kan när  som  helst  reglera  värmen  och  också sänka sina värmekostnader genom semesterfunktionen  ”Holiday Mode”. Förutom  att  reglera  värmen  är det även möjligt att se till att  det  fi nns  extra  varmvatten  vid  behov. Appen fungerar tillsammans  med  IVTs  värmepumpar  med  reglercentralen Rego 1000. D

IVT Värmepumpar 0140-38 41 47 styrbjorn.drugge@ivt.se

trådlöst grävsystem Topcon Scandinavia presenterar det nya grävsystemet X22  som  är  ett  trådlöst  2Dsystem  för  grävmaskiner.  X-22  innehåller  plug-and-play  teknik  för snabba installationer. Även  skifte  mellan  olika  maskiner  går snabbt.  X-22 fi nns i två modeller; 2D  och  2D-Tilt.  Båda  levereras  med en kontrollbox och trådlösa sensorer för skopa, sticka,  bom och en maskinsensor med  kompass.  2D-versionen  ger  maskinisten  höjden  från  skopan  till  inlagd  höjdreferens  nr 2 B  2012 husbyggaren

och  kompenserar  även  vid  ojämn  mark  och  rotation  av  maskinen.  2D-Tilt-versionen  har samma funktioner samt en  extra sensor för tiltskopan. D Topcon Scandinavia AB +46 (0)31 710 92 00

87


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna •  BYGGPROJEKTERING •  KONTROLLER •  BESIKTNINGAR •  KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

88

husbyggaren  nr 2   B    2012


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

UMEÅ

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, ­BRANDLARM- OCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70  info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

VÄSTERÅS

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 2   B   2012  husbyggaren

89


Marknadsnytt mobil analys av mätdata Karl  Deutsch  Nordiska  AB  i  Västerås lanserar ett nytt verktyg  som  gör  det  möjligt  att  mäta och analysera mätresultat direkt från mätplatsen. En  kostnadsfri  applikation  fi nns  att ladda ned direkt från företagets  hemsida  eller  Android  Market.  Elcomaster™ för Android™  kan  användas  på  alla  mobila  Android enheter som mobiler  eller  läsplattor  med  Android 

version  2.1  eller  högre.  Programvaran  tar  emot  mätvärden  via  bluetooth  från  Elcometers skikttjockleksmätare,  fuktmätare  och profi ldjupsmätare  utrustade med  bluetooth.  D Karl Deutsch Nordiska AB 021-35 70 00 kdn@kdn.se

rörlig skjutbar fasad sydda lösningar när det gäller  form, storlek och materialval.  Tillsammans  med  SnickarPer  visar företaget upp exempelvis  hur  produkterna  kan  användas,  som  här  i  ett  fritidshus  i  Stockholms  ytterskärgård  av  Jonas Glock på Glockgruppen  Arkitekter AB.  D Hajom  tillverkar  skjutdörrar  och fasadpartier som löser upp  gränsen  mellan  inne  och  ute.  Företaget  utlovar  skräddar-

Hajom och SnickarPer 070-244 31 36 jonas.strand@inwido.se

Följsam okrossbar bullerskärm Säkerhetsföretaget  Hammerglass AB levererar bullerskärmar  till  Stockholms  stad.  Det  är Nynäsvägen som på sträckan söder om Globen ska förses  med  2  000  meter  okrossbara  bullerskyddsskärmar. För att bullerskärmarna ska  kunna följa höjdskillnaderna i  vägen kommer varje glasskiva  att parallelltrapetsskäras med  CNC-fräs.  Varje  stolpfack  mäts individuellt på plats både  för  bredd,  höjd  och  snedkapning.  I vanliga fall brukar bullerskärmar  trappas  för  att  följa  höjdskillnader, men Hammerglass har utvecklat ett system  med  stolpar  och  infästningar  som medger mer komplicerade montage.  90

skruv i tåligare box levereras  i  robusta  och  återvinningsbara  plastförpackningar. Den  genomskinliga  plasten  gör det lätt för användaren att  se vilken produkt som ligger i  respektive  förpackning.  BoxEssve  har  tröttnat  på  trasiga  arna  är  slagtåliga.  Förpackförpackningar  och  har  därför  ningen  tål  även  strilande  vattagit  fram  den  hållbara  för- ten från alla vinklar.  D packningslösningen  Essbox.  Essve Företagets  infästningssorti- +46 8 623 61 31 ment  kommer  framöver  att  mattias.sebell@essve.se

test hittar äkta hussvamp

Hussvamp kan på kort tid bryta  ned träkonstruktionen i ett hus,  vilket är kostsamt att renovera  och sanera. Med en ny testmetod,  ett  DNA-test,  som  har  tagits  fram  i  samarbete  mellan  Anticimex och Dynamic Code,  kan hussvamp upptäckas redan  innan angreppen syns. Provtagningen  sker  genom 

att  ett  dammprov  tas  med  en  bomullspinne på några  olika  ställen  i  byggnaden.  Provet  skickas  till  Dynamic  Codes  laboratorium  där  det  analyseras.  Svaret  lämnas på hemsidan, eller via  telefon,  med  hjälp  av  en  personlig kod.  D Dynamic Code 013-465 53 21 anne.kihlgren@dynamiccode.se

tegelpanna för bistert klimat

Skärmarnas ytbeläggning är  nanobaserad. Smuts och föroreningar  regnar  bort.  Ytan  är  till  80  procent  slätare  än  glas  vilket underlättar vid graffi tisanering. Kravet var också att  skärmen  inte  ska  brinna  vid  exempelvis  en  tankbilsexplosion.  D Hammerglass AB +46 431 43 99 03

Monier  kompletterar  sin  tegelfamilj med takpannan Nova  som är ett enkupigt falsat taktegel  specialtillverkat  för  det  skandinaviska klimatet.  Inspirationen  till  Nova  är  hämtad från gammalt handslaget tegel vilket ger taket ett traditionellt  utseende.  I  tillverkningsprocessen  har  moderna  tekniska  innovationer  införts,  bland  annat  får  takpannan  en  len fi nish tack vare att den pressas  i  gipsformar.  Takteglet  är  lätt att lägga då falsningen tilllåter variabelt läktavstånd, samt  lätt att lägga i raka rader.  D

Monier Roofing AB +46 76702 57 55 50 petra.wahledow@monier.com

husbyggaren nr 2 B   2012


Nytt från SBR Nya medlemmar Andersson-Junkka David, egen Kansli SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, E-post: info@sbr.se Hemsida: www.sbr.se Styrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 Expertgrupper och e-handel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförande Veronica Jensen, Malmöavdelningen, vice ordförande Lars Bengtsson, Kalmaravdelningen Marie Fägerman, Norrbottensavdelningen Roger Johnson, Stockholmsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen SBR Byggingenjörerna

Kurser & Utbildningar

Bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation. Förbundet har 2800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning, mentorskapsförmedling och kollegiala kontakter. Medlem får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR.

SBR erbjuder vidareutbildningar för exempelvis projektledare, entreprenad- respektive överlåtelsebesiktningsmän och kontrollansvariga enl PBL (dessa kurser leder även till certifiering). Därutöver ett 20-tal övriga kurser i bland annat teknik/metodikrelaterade områden. Många kurser är öppna för icke SBR-medlemmar.

Förbundsverksamheten

SBR erbjuder företagsanpassade kurser för företag och andra aktörer inom bygg- och fastighetssektorn . Kurserna skräddarsys enligt beställarens önskemål.

Rymmer utöver medlemsverksamhet information och rådgivning till allmänheten samt ett öppet sökregister över SBR byggingenjörer. SBR avger remissyttranden och samverkar med myndigheter vid utformning av lagar och regelverk och annat av intresse för förbundet. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden.

Lokalavdelningarna Arrangerar kurser, seminarier, medlemsträffar och studiebesök mm. De har också kontakter eller samarbete med högskolor, kommuner och branschaktörer inom sitt område.

SBRs Expertgrupper Samlar expertis inom entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvar enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utvecklingen av teknik, marknad och lagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

nr 2   B   2012  husbyggaren

Företagsanpassade kurser

Försäkringar Medlemmar kan teckna förmånliga och särskilt anpassade försäkringar via SBR Försäkringsservice, som kontors- och konsultansvarsförsäkringar respektive sjukvårdsförsäkring inkl liv och olycksfall.

Husbyggaren Är SBRs branschtidning där forskare, arkitekter, jurister och annan expertis skriver initierat för byggingenjörer och andra i branschen. Husbyggares utges 7 ggr/år och sprids i 11 300 exemplar i främst Sverige men även Finland.

BLI MEDLEM För medlemskap krävs byggingenjörsexamen eller motsvarande. Man kan vara basmedlem eller plusmedlem eller ansluta sig som student. Mer information och ansökningsformulär finns på www.sbr.se/bli-medlem

företagare, David Bygg och Energibyrå, Färjestaden Engdahl Mats, egen företagare, Engma AB, Visby Eskinder Gebeyehu, byggingenjör, Båge Bygg AB, Stockholm Gustafsson Hans-Erik, besiktningsman, Independia Norr AB, Östersund Kiaer Christian, projektledare, Pantektor AB, Limhamn Laos Johan, projektledare, Rotpartner Sverige AB, Kungälv Laurell Mats, projektledare, Tengbomgruppen AB, Uppsala Ringefors Arne, projektledare, Tengbomgruppen AB, Uppsala Sandelin Hans, egen företagare, Ingenjörsfirma Hans Sandelin AB, Kalmar Svantesson Dan, byggledare, Ingenjörsfirman M Gustafsson AB, Kalmar Teutsch Kerstin, egen företagare, Teutsch landskapsarkitekter, Halmstad Torby Staffan, egen företagare,

Firma Staffan Torby, Grebbestad Waldenvik Jonatan, egen företagare, Bygg & Inredning i Knutby AB, Knutby

Nya anslutna Albrektsson Johan, Lidingö Andersson Sassan, Årsta Fallström Johan, Stockholm Fontenelle Ciro Vidal, Sollentuna Galentas Justinas, Vallentuna Isberg Jonas, Hägersten Jansson Andreas, Hallstavik Jernelid Karolina, Stockholm Kamal Shawn, Hässelby Leback Ulrika, Stockholm Liljegren Kristin, Älvsjö Lindgren Fredrik, Rimbo Malm Arvid, Johanneshov Nilsson Fredrik, Segersäng Nilsson Loui, Nässjö Skoot Sofia, Stockholm Taleb Bahman, Stockholm Wennberg Carl, Bromma Werme David, Västerås Wikström Karin, Vallentuna Åkerlund Marcus, Sundbyberg D

Möt SBR På Nordbygg! Nordens största byggmässa Nordbygg pågår 20–23 mars i Stockholmsmässan. SBR finns på plats i monter C 17:10. Vi informerar om vår verksamhet, medlemskap, kursutbud och mycket annat.

Välkommen att hälsa på oss i montern! Gratis inträdesbiljett till Nordbygg kan skrivas ut direkt från www.nordbygg.se under fliken ”Registrera din biljett här”.

Över 40 000 besök på sbr.se Under de fyra första månaderna sedan SBRs nya hemsida lanserades i slutet av oktober 2011 har över 40 000 träffar registrerats. Av undersidorna har informa-

tionen om överlåtelsebesiktning flest med över 10 000 träffar, entreprenadbesiktning 4 300 och KA-ansvariga hittills 2 600 träffar.

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt! Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig. Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90 91


Sydafrika nästa På grund av det stora förhandsintresset kommer SBRs resa till Sydafrika hösten 2012 Intresseanmälan resa Sydafrika att dubbleras. Det blir en avgång denSBRs 17 oktober och till en den 24 oktober. 2012 Programmet är detsamma för båda resorna.

Sydafrika är ett storslaget land med en intressant historia, fantastisk natur och behagligt klimat. Byggverksamheten sjuder i landet. Vi kommer sätta oss grundligt i vad som pågår inom och en Upptäck regnbågsnationen! Sydafrika är ettatt storslaget land, medinen intressant historia fantastisk natur. Kapstaden Sydafrika erbjuder fantastiska möjligheter att komma nära Afrikas vilda djur i deras byggbranschen. utsågs nyligen till Världens designhuvudstad 2014. naturliga miljö.

Preliminärt program den 17/10-1/11 och 24/10-8/11:

Byggverksamheten sjuder i landet. Allt från större Onsdag: Avresa från Göteborg, Köpenhamn elleranläggningar Stockholm. för stora evenemang som fotbolls-vm till mindre som enkla bostäder i kåkstäderna. Vi kommer att grundlig sätta oss in i vad som pågår inom Torsdag: Ankomst till Kapstaden. Svensktalande guide möter på flygplatsen. Stadsrundtur med byggbranschen i Sydafrika. lunch före incheckning på hotellet som ligger på gångavstånd till trevliga butiker och restauranger. Välkomstmiddag med afrikanska specialiteter. Lägg där till att klimatet är mycket behagligt - Sydafrika har sommar när vi har vinter i Sverige. Landet Fredag: Guidad Cape Town kåkstäder med intressanta projekt inom producerar många heldagstur av världenstill främsta viner, Stadium maten äroch mycket god och dessutom prisvärd! miljö och samhällsplanering. Lunch enligt Xhosa-stammens matkultur. Lördag:omfattar Guidad tur söderut stopp vid a Chapman´s Peak, Godahoppsudden, Cape Point Resan 7 dagar både imed Kapstaden ochblsafari utanför Johannesburg. och Boulder´s Beach med dess pingvinkoloni. Rundvandring med lunch på vingård i Cape Dutch-stil. Preliminärt program: Söndag: Förmiddagen fri för egna aktiviteter som kan ägnas åt besök på Afrikas vackraste trädgård Kirstenbosch eller bad, golf och shopping. Fr 11 nov Avresa Avresa eftermiddag från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn. till Johannesburg. Gemensam middag i Melrose Arch. Lö 12 nov Ankomst till Kapstaden förmiddag. Våra svensktalande guider möter på flygplatsen och Måndag: Guidad heldagstur lunch till intressanta i Johannesburg omgivvi inleder med med en stadsrundtur och lunchbyggprojekt innan vi checkar in på vårt och hotell och får en ningarna. stunds vila. Det är gångavstånd till Waterfront och till mysiga Cape Quarters som har och butiker. Välkomstmiddag med olika specialiteter. Tisdag: Eftertrevliga frukostrestauranger avfärd till safarihotellet. Lunch och information omAfrikanska safariparken. Safari i Sö 13nov skymningen Efter frukost besöker vi i sällskap med en lokal arkitekt Cape Town Stadium. Därefter och därefter gemensam middag under Afrikas stjärnhimmel. går turen ut till kåkstäderna, besöker bl.a. en lokal skola och andra projekt med Onsdag: Gryningssafari följd av frukost. Utcheckning och avresa. miljömässigt tänkande och projekt som involverar det lokala samhället i planeringen. Torsdag: Ankomst Göteborg, och Stockholm förmiddagen. Vid lunchen lär Köpenhamn vi känna Xhosa stammens på matkultur - Mandelas eget folk. Turen är heldagstur. Hotell: Må 14 nov Efter tidig frukost är det guidad tur söderut med vackra scenerier längs Kaphalvön med I Kapstaden: Protea Victoria Junction nära restauranger ochoch Waterfront. stopp Hotel på bl.a. Chapmans Peak, Godahoppsudden Cape Point. Besök på Boulders I Johannesburg: Protea Hotel Melrose Designhotell pingvinerna. i trevlig miljö. Beach där vi hälsar på Arch. de sydafrikanska Lunch på välkänd vingård och efter lunchen blir vi guidade runt gården och får en titt i deras vinkällare. Vingården är i I safariparken Pilanesberg: Sheppard´s Tree Game Lodge med pool. arkitekturstil Cape Dutch. Tillbaka till hotellet sen eftermiddag. Ti 15 nov Dagen kan ägnas åt egna aktiviteter som besök på Robben Island där Nelson Mandela Pris: sattPriset fängslad, Kirstenbosch – Afrikas vackraste bad, shopping, golf. 29 000 kr/person. inkluderar ovanstående program medträdgård måltidereller exklusive måltidsdrycker, On 16 nov Transfer till flygplatsen och efter ett par timmar landar vi på Johannesburgs flyg med SAS/South African Airways från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm samt del i flygplats och beger oss tillFör svenska ambassaden i Pretoria där vi får en introduktion om svenska tvåbäddsrum inklusive frukost. enkelrum tillkommer 6 800 kr. intressen i landet. Lunch, därefter incheckning på hotellet som ligger i nationalparken Avbeställningsskydd vid akut sjukdom: 795 kr. Pilanesberg Game Resort. Anläggningens utformning smälter in i omgivningen utan att Bokning: negativt påverka dess miljö. Safari i öppna Land Rovers i skymningen, därefter middag Vid beställningpå avlodgen. resan faktureras anmälningsavgiften 5 000 kr/person. Slutbetalning skall ske senast en månad före avresa. Sista anmälningsdag: 31 maj. Antalet platser är begränsat. Anmälningsblankett och ytterligare information kan hämtas på www.style.se/sbr.


Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning, symposium

Natursten i husbyggnad på rätt sätt

8–9 maj, Göteborg

8 maj, Stockholm

Entreprenadbesiktning, grundkurs

Konsumententreprenader

2–3 maj, Helsingborg Entreprenadbesiktning, Steg 2 och prov

16 april, Stockholm 1 juni, Helsingborg Entreprenadbesiktning, symposium

22–23 mars, Stockholm 24–26 maj, Tallinn Kontrollansvarig, grundutbildning

Block 2 10–11 april, Stockholm,  inklusive tentamen Kontrollansvarig, uppgradering

2–3 maj, Stockholm ABK 09

22 mars, Stockholm

24 april, Stockholm PBL/BBR, Nyhet!

12 april, Stockholm Rådgivningsansvar 

12 april, Stockholm

Fuktmätning – fukt och mögelskador

23–24 maj, Stockholm Eurokoder

19 april, Stockholm AMA Anläggning 10*

14 mars, Malmö 26 mars, Stockholm 27 mars, Göteborg 9 maj, Skellefteå 9 maj, Stockholm MER Anläggning 10*

15 mars, Malmö 28 mars, Göteborg 10 maj, Skellefteå 10 maj, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare, grundutbildning, steg 1*

21–22 mars, Luleå 25–26 april, Stockholm 9–10 maj, Kalmar 24–25 maj, Göteborg 29–30 maj, Malmö Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*

13 mars, Göteborg 19 april, Malmö 24 april, Luleå 25 maj, Stockholm Entreprenadjuridik, grundkurs*

14 mars, Linköping 20 mars, Malmö 27 mars, Luleå 29 mars, Göteborg 20 april, Stockholm Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

15 mars, Örnsköldsvik 28 mars, Skellefteå Projektledning*  28-29 mars, Luleå *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en  kurs för just ditt företag. Kontakta SBR,  tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring  08 462 17 94. D

21 mars, Stockholm 29 mars, Falun 20 april, Göteborg

studerade stort infraprojekt

Nols informationscenter har fakta om infrastruktursatsningen mellan Göteborg och Trollhättan.

En byggklass följde med Göteborgs SBRare på studieresa. Foto: Leif Allvin

Emelie Lorné Idenstedt från Trafikverket informerade. Foto: Leif Allvin

Foto: Leif Allvin

I november åkte Göteborgsavdelningen på studieresa längs  Göta Älv från Göteborg till Nol  för  att  få  information  om  det  stora  infrastrukturprojektet  Bana väg i Väst. Projektet  handlar  om  en  motorväg och en dubbelspårig  järnväg  mellan  Trollhättan  nr nr 22 BB   2012 2012 husbyggaren husbyggaren

och  Göteborg.  Arbetet  är  besvärligt på grund av Älvdalens  kvicklera som styvas upp med  miltals meter kalkpelare. Ett  fl ertal  nya  stationsbyggnader är under uppbyggnad. Informatör  under  resan  samt  på  Trafi kverkets  infor-

mationscenter i Nol var Emelie Lorné Idenstedt. Med  på  resan  var  en  byggklass  från  Yrkeshögskolan  med blivande ingenjörer, som  uppskattade  studieresan.  Det  var trevligt för oss äldre att avsluta  resan  med  ett  besök  på  ett kafé i Ale och samtala med 

ungdomarna. Det är viktigt att  vi håller kontakt med skolorna  och talar om att SBR fi nns. Se  mer  på  www.trafi kverket.se, sök på Bana väg i Väst. Leif Allvin ordförande Göteborgsavdelningen 93 93


Nytt från SBR Byggingenjörer köar till utbildning Sällan har suget efter SBRs utbildningar varit så stort som under det senaste året. Mest lockar utbildningar inom besiktningsområdet och så gott som alla kurser för överlåtelserespektive entreprenadbesiktningsmän har varit fulltecknande långt i förväg. Flera extrakurser har lagts in men trots det har inte alla intresserade kunnat erbjudas plats. Intresset är också extra stort för kurser för Kontrollansvariga, där många vill sätta sig in i de förändringar som den nya plan- och bygglagen inneburit. – Vi hade kunnat fylla fler kurser men vi har helt enkelt inte fått fram tillräckligt med kursledare på så kort tid, säger SBRs förbundsdirektör Magnus Janson. Det är inte bara intresset för de nämnda utbildningarna som ökat även om det är mest markant. – Efterfrågan har ökat generellt och till viss del hänger det förstås ihop med att byggsektorn gått på högvarv. Men det är varken den enda eller främsta förklaringen, säger Magnus Janson. – Bakom den ökning vi ser nu finns underliggande faktorer som påverkar efterfrågan på utbildningar långsiktigt. I botten ligger att närmare en fjärdedel av dagens byggingenjörer går i pension inom cirka tio år. Deras uppgifter tas över av yngre kollegor som behöver vidareutbilda sig och det ställer krav på att det finns utbildningskapacitet. Samtidigt skärps kunskapskraven. Nästa år ska exempelvis alla Kontrollansvariga vara certifierade. Dessutom sker en snabb teknik- och metodutveckling inom byggsektorn som leder till stigande kompetenskrav och vidareutbildningsbehov. Ytterligare en pådrivande 94

Juristen Ragnhild Sjödén och Janne Persson i SBRs expertgrupp för överlåtelsebesiktning ser till att alla får svar på sina frågor. Foto: Fredrik Eriksson

faktor är att de offentliga byggbeställarna, som tidigare inte tagit någon större hänsyn till kompetensnivån i anbuden, nu har börjat göra det i ökande grad. – Vi kommer att få se alltmer av ”skall-krav” på dokumenterad kompetens vid bygg­ tjänstupphandlingar, säger Magnus Janson. En annan tydlig trend är den ökande efterfrågan på överlåtelsebesiktningar. Den växer snabbt i takt med att de som säljer eller köper småhus nu börjar inse hur viktigt det är med sådana besiktningar. Då behövs fler utbildade besiktningsmän. Dessutom ökar intresset bland besiktningsmän att bygga på sin kompetens med en personlig certifiering. Framöver ligger också arbetet med energieffektiviseringar i det svenska fastighetsbeståndet. För att det ska ta ordentlig fart krävs inte minst fler sakkunniga byggingenjörer. Nytt är också en ökande efterfrågan på ”Besiktningsmän för utemiljö”, alltså de som är specialiserade på besiktning av utemiljöer som grönytor och markanläggningar. – Lägger man ihop alla faktorer så är vår bedömning att behovet av vidareutbildningar för

byggingenjörer kommer att öka stadigt. Det gör att vi inte heller tror att efterfrågan kommer att minska i någon större grad när byggkonjunkturerna viker. Möjligen kan behovet av extrakurser minska temporärt, säger Magnus Janson. Kursverksamheten har en nästan lika lång historia inom SBR som förbundet självt. Redan från början var det en väsentlig del av SBRs verksamhet både centralt och lokalt. Idag är det mellan 600–700 personer som varje år deltar i centralt anordnade utbildningar och seminarier. Till det kommer nästan lika många som deltar i lokalavdelningarnas kurser. Just nu omfattar SBRs kursprogram 24 olika kurser. De senaste nytillskotten är kursen ”PBL/BBR” som handlar om de förändringar som skett i Boverkets byggregler (BBR) i spåren efter den nya plan- och bygglagen, samt kursen ”Konsument­ entreprenader” för de inom byggbranschen som kommer i kontakt med ABS 09 och konsumentköplagen. De flesta kurserna är på en eller två dagar. Däremot är det ovanligt med längre kurser. – Många kan inte ta ledigt särskilt många dagar i rad och därför har vi anpassat oss och kör korta, men intensiva kurser

som vi ofta arrangerar på olika håll i landet. Vissa kurser som exempelvis entreprenadbesiktning har vi dessutom delat upp på flera olika kurstillfällen. Att SBR fått en stor roll som utbildare inom byggsektorn beror inte bara på intresset från medlemmarna. Den praktiska förklaringen är att det genom åren bara varit inom SBR som det funnits erfarna byggingenjörer som kunnat vara kursledare. Därför har det varit naturligt att också arrangera kurserna i egen regi och skräddarsy dem för byggingenjörer. – Det här gäller lika mycket idag. Den expertis vi behöver för att planera och leda kurserna hittar vi ofta bara bland våra egna medlemmar. Här spelar våra expertgrupper en stor roll genom att de är med och leder kunskapsutvecklingen inom sitt område. Det är främst när vi behöver föreläsare i exempelvis juridik- eller försäkringsfrågor som vi tar in expertis utifrån, uppger Magnus Janson. Många av kurserna är öppna även för icke SBR-medlemmar. Det kan vara anställda i kommuner eller upphandlande verksamheter, eller personer som inte uppfyller kraven för medlemskap i SBR men som behöver vidareutbilda sig i ett husbyggaren  nr 2   B    2012


Nytt från SBR

Alla av SBR godkända besiktningsmän deltar i kvalificerad vidareutbildning minst vartannat år. Många väljer att göra det oftare. Foto: Fredrik Eriksson

Foto: Fredrik Eriksson

Foto: Fredrik Eriksson

P

Ragnhild Sjörén och Janne Persson leder många av SBRs kurser för besiktningsmän.

Victoria Tower är det nya landmärket när man närmar sig Stockholm norrifrån. Högst upp möttes byggingenjörer från hela landet för att delta i SBRs symposium om överlåtelsebesiktning.

P

visst ämne. Det fungerar också  som  en  merit  att  ha  godkänts  vid en SBR-utbildning.  En  del  som  också  växer  är  företagsanpassade  kurser.  Beställarna är oftast företag inom  bygg-  eller  fastighetssektorn  som vill ha skräddarsydda kurser just för sin personal. Denna  del  planerar  SBR  att  utveckla  mer framöver. – Vi är en av få aktörer som  kan leverera kvalifi cerade uppdragsutbildningar.  Det  är  inte  bara en intressant affärsmöjlignr 2 B  2012 husbyggaren

het för oss, vi ser också att det  kan  tillföra  oss  nya  idéer  och  kunskap  som  vi  har  nytta  av  i  vårt  ordinarie  kursutbud.  Vi  noterar också att många deltagare i dessa utbildningar sedan  går  med  i  SBR  för  att  få  vara  med  på  expertsymposier  och  annat. Kvantitet eller kvalitet? – Om  vi  vore  ett  renodlat  utbildningsföretag  hade  det  säkert  varit  lockande  att  expandera utbildningsverksamheten 

ohejdat.  Men  vi  har  inte  som  mål att utbilda alla för allt, säger Magnus Janson.  – Vår strategi är att leverera  kvalitet  och  erbjuda  de  bästa  utbildningarna  och  de  bästa  kursledarna.  Därför  kommer  antalet platser alltid att vara begränsat. Men samtidigt innebär  det också att meritvärdet av att  ha godkänts vid en SBR-utbildning  upprätthålls  på  en  hög  nivå.

INFORMATION: Allt om  SBRs kurser och kursprogram fi nns på sbr.se, välj Utbildningar. För information om SBRs företagsanpassade kurser, kontakta SBRs kansli:  Carina Eriksson,  tel: 08-462  17  93,  mail: carina.eriksson@sbr.se Kamilla Björk,  tel: 08-462  17  94,  mail: kamilla.bjork@sbr.se D

95


Erfarenhetsutbytet är viktigt Vartannat år ska den som är certifierad eller godkänd överlåtelsebesiktningsman delta i ett särskilt tvådagarssymposium för att uppdatera sina kunskaper. I januari var det dags för de 20 första som ska gå denna kurs i år att mötas högst upp i det nya och 120 meter höga Victoria Tower i Kista norr om Stockholm. – Om vi kan håller vi gärna våra kurser i byggnader som är spännande för byggingenjörer att titta lite extra på och Victoria Tower hör ju onekligen dit, säger Janne Persson, ordförande i SBRs expertgrupp för överlåtelsebesiktning, som tillsammans med juristen Ragnhild Sjödén leder symposiet. – Detta symposium är på många sätt en ganska typisk SBR-kurs. Det innebär att vi lägger vikt vid att man ska få chansen att diskutera med kollegor och med medverkande experter, exempelvis om juridik och försäkringsfrågor. – Man ska ha fått svar på sina

viktiga frågor och fått jämföra sitt sätt att arbeta med hur andra kollegor gör när kursen är slut. Därför har vi inte heller för stora grupper utan försöker hålla antalet deltagare runt 20 per kurs. Givetvis kan vi inte undvika en hel del ”korvstoppning” men vi försöker portionera det i lagom doser. Trots att man bara behöver delta i symposiet vartannat år väljer en del att vara med oftare. – Det dyker ständigt upp nya saker som man vill sätta sig in i, som nya rättsfall eller metoder, eller att man helt enkelt vill träffa andra kollegor och hålla bra koll på branschutvecklingen, säger Janne Persson. D

Vad tyckte du om symposiet? Vi frågade tre byggingenjörer som deltog för första gången på symposium för överlåtelsebesiktning.

Matteus Len, Energikompetens i Järfälla: ”Jag är mycket nöjd med kursen hittills. Bra kurs­ledare och mycket nyttigt att få fräscha upp kunskaperna. Intressant att få ta del av olika rättsfall.”

Tomas Nicklasson, Ackurat Projekt i Enköping: ”Jag tycker det var mycket intressant att få se exempel på och jämföra med andras besiktningsutlåtanden. Givande att få höra hur de resonerar i olika situationer. Bra upplägg på kursen.”

Olle Persson, Bygg & Konsult i Stöllet: ”Helt klart mycket värdefullt att vara med. Intressant att få chansen att bolla frågor och synpunkter med kollegor och kunniga kurs­ ledare. Har fått svar på många frågor.”

SBR-stämma på västkusten

Dags för SBRare att ses på västkusten.

Årets förbundsstämma sker på västkusten, i Hallands residensstad Halmstad, den 11–12 maj. Fredagen den 11 maj inleds med det sedvanliga golfmästerskapet, som spelas på Halmstads Golfklubb i Tylösand. Alla med högst 36 i han-

96 96

dicap är välkomna att tävla om vandringspriset. Kvällen inleds med en välkomstbuffé i vinterträdgården på First Hotel Mårtensson där Björn Hellberg håller ett historiskt kåseri kring Halmstad och Halland.

Hotell Tylösand.

Lördagen den 12 maj viks för en inledande allmän diskussion, varefter själva årsmötet äger rum. Programmet för medföljande omfattar bland annat en konstinfluerad stadsrundtur med besök på Mjellby Konst-

museum där Halmstadsgruppen finns representerad. Lördagkväll blir det middag med underhållning på Hotell Tylösand. D

husbyggaren  husbyggaren  nr nr 2    2   B    B   2012 2012


www.bostik.se

www.fischersverige.se

masonite lättelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0


Husbyggaren 2012 Nr 2