Issuu on Google+

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

7 11

Nedanstående är annons från Paroc Panel Systems AB


2

husbyggaren  nr 7   B    2011


nr 7   B   2011  husbyggaren

3


4

husbyggaren  nr 7 B    2011


nr 7 · 2011 | Årgång 53 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60   Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2012

Nr 1  v   5 Nr 2  v 11 Nr 3  v 18 Nr 4  v 23

Nr 5  v 37 Nr 6  v 43 Nr 7  v 49

Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10  Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för ­material som inte beställts.

Sidan 8

Fyra av tio lastbilar som kör varor i Sverige kör byggvaror. Byggnadsarbetaren lägger en femtedel av sin arbetsdag på direkt arbete. Resten går åt till att bland annat vänta på eller hantera material. Samtidigt ökar byggkostnaderna mer än konsumentprisindex. Ska något hända måste logistiken kring ett bygge förbättras. Det finns exempel där man planerat så väl att färdiga moduler till fasader lyfts direkt från lastbil upp på väggen. Så visst går det. Foto: Nina Modig

Innehåll

6 8 12 16 20 24 26 28 34 36 38 40 42 44 47 49 59

Fabrikstillverkat fungerar för komplicerad fasad Smartare bygglogistik ökar produktiviteten Logistikverktyg visar flödet på byggarbetsplatsen Plattformar för byggande kan spara miljarder Textilarmerad betong ger lättare konstruktioner Trähusföretag tappar fördel i slarvig tillverkning Allt fler äldre kräver nytänk om hur och vad vi bygger Lugn miljö minskar stressen hos äldre med demens Ökat brus i klassrum ger sämre inlärning hos elev Energins kvalitet fick styra hur badrumsgolv värms Juridik: Olika ersättning för arbete vid hinder eller ÄTA IT: Husbuggar blir vårt framtida bekymmer Form & Teknik: Lean, om producenten själv får välja? Debatt: Klimatförändring påverkar vår innemiljö och hälsa Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: I nästa nummer: Infrastruktur & Industribyggnad Tidningen utkommer i vecka 5, 2012 nr 7   B   2011  husbyggaren

5


BYGGMETODER Med noggrann planering och avancerade ritprogram kan även komplicerade fasader förtillverkas i fabrik. En fördel är att det går fortare. Men logistiken  kan bli en utmaning. I Göteborg lyfts moduler från lastbilar direkt upp på väggen.

Fabrikstillverkat fungerar för komplicerad fasad Av lena olsson , frilansjournalist

I

ndustrialiserat tänkande är bra vid komplicerade byggen. Även om man måste förtillverka 2 046 moduler i 920 olika modeller. – Det handlar om noggrann planering och avancerade ritprogram, säger Jerker Lundgren på Skandinaviska glassystem. – Vårt mål och vår ledstjärna är att driva det så långt vi över huvud taget kan med förtillverkning. Även om vissa geometrier och vissa delar inte är möjligt att klara i helt färdiga element.

Monteras på fabrik Företaget arbetar med alla delar i modulerna: aluminiumprofiler, kompositmaterial och glas. – Det är förutsättningen för att konceptet ska fungera. Metoden liknar bilindustrins: underleverantören levererar färdiga enheter efter beställning. Delarna sätts ihop i en montagefabrik. Och modulen fraktas till bygget där den hängs på plats. – Det som sitter i huvudet när man tänker modulbyggen, det är 60-tal – Angered,

Bergsjön. Men när man jobbar med industriellt byggande i dag kan man även göra mycket former, mycket speciallösningar, och med långt driven automatik.

vet inte om vår lösning är den bästa. Vi kanske uppfinner hjulet på nytt. Men vi är ju unika på det vi gör och har en vilja att utvecklas. Det räcker många gånger långt.

Anpassar systemen Det gäller att ha kontroll på hela flödet. Konstruktion, beräkningar, design, industrialisering, logistik, produktionsplanering, produktionsflöde, optimering, lager på lastbil, materialstyrning … – Helst gör vi kompletta enheter som man bara lyfter upp och så är det klart. En hel ytterväggsmodul, en hel glastaksmodul. – Så har man jobbat länge i branschen. Men det vi jobbar efter är att göra så mycket färdigt som möjligt även i geometriskt komplexa byggprojekt. Vår nisch är att göra det som inte alla gör. Det finns flera stora tillverkare av aluminiumsystem som gör färdiga byggsystem. Vi anpassar systemen för den aktuella byggnaden. Fler företag i världen gör samma saker, påpekar Jerker Lundgren. – Vi vet inte allt om konkurrenterna, vi

Från lastbil till vägg Skandinaviska glassystem har gjort fasader till svenska ambassaden i Washington, operan i Oslo, hotell Bella Sky i Köpenhamn, Victoria Tower i Stockholm, glastak till Citytunneln i Malmö och flera andra komplexa byggen – större som mindre. Bäst är om allt flyter på, och färdiga moduler levereras från fabriken exakt i tid. Men om det är olönsamt att transportera hela moduler sker förtillverkning på plats. För Citytunneln i Malmö och hotellet Bella Sky i Köpenhamn monterade man på plats ihop profiler med materialen, glas och komposit. I en del projekt är logistiken extra viktig eftersom det inte finns något lagringsutrymme. Vid Clarion Post hotell i Göteborg måste modulerna direkt från lastbil och upp på väggen.

Bella Sky i Köpenhamn, Skandinaviens största hotell. Två torn som lutar 15 grader ut från varandra. Fasaden består av 2 046 moduler i mer än 900 modeller. Foto: Christian Badenfelt

6

Inuti Industriens hus i Köpenhamn. Foto: Dansk Industri

husbyggaren  nr 7   B    2011


Modernisering av Industriens hus i Köpenhamn, för Dansk Industri. Fasaden mot Rådhusplatsen blir speciell, med bland annat 24 meter höga glasfenor. Foto: Dansk Industri

Arkitekter vill ha unika projekt men de måste hålla de ekonomiska ramarna. Med hundratals olika moduler gäller det att alla detaljer är exakt ritade i datormiljö först.

Detaljer måste ritas exakt – Varje del måste vara genomtänkt. Du måste tänka igenom varje möte, varje anslutning. Men de avancerade ritprogrammen minskar också behovet att rita, då man slipper att göra produktionsritningar. Det är en klar vinst, säger Jerker Lundgren. – När du ritat en komponent, ritar som du bygger det, med hål och möten – då behöver du inte göra en tillverkningsritning. Man kan vända och vrida enheterna i 3D och se att de stämmer, att anslutningar fungerar. Beställarna kan gå in och titta. – När du byggt din bild i datorn får du med automatik en digital fil som talar om hur komponenten ska se ut. Den exporteras till tillverkaren. Du får alla ingående komponenter, färdiga digitala underlag till producenten. Testar i full skala Det räcker inte med att rita, man bygger också många gånger en fullskalemodell som testas, en mock-up. – Vi måste säkerställa att vårt tänk håller, att grejerna fungerar. Vi har många delar från olika byggen på vår mock-upkyrkogård i Lysekil. Här kan kunder och personal se olika koncept i fullskala. I Washington byggde vi en anläggning för att testa i fullskala, efter amerikanska krav. Det pågår ständigt ett letande efter nya material och nya lösningar, för att svara mot arkitekternas visioner. – Det var så vi kom på kompositlösningen till kontorskomplexet Horten i Köpenhamn. Den ställdes nyligen ut på arkitekturmässan. Arkitekterna bakom Horten ville ha travertin och glas i fasaden, i ett avancerat nr 7   B   2011  husbyggaren

geometriskt system. Det skulle bli omöjligt tungt att bygga på traditionellt sätt. Här fick man lösa problem med vikter, komplex geometri, köldbryggor och beständighet. Inspirationen och lösningen kom från båtindustrins sandwichmodell. Man använde ett kompositmaterial, och på enheterna limmades tunna skivor travertin. Modulerna fästes direkt på byggnadens betongplan. Det gick snabbt att bygga upp, det motsvarade alla tekniska krav, och det blev som arkitekterna ville. Dessutom har komposit bra isoleringsvärden.

Runda fönster liknar utblås Nu håller man på med speciella fönster till nybygget av Raketskolan i Kiruna. Fasaden är svart med runda fönster omslutna av ringar i eldfärger. – Det ska se ut som utblåsen på en raket! Ringarna eller pluggarna sticker ut ur betongväggen, en meter djupa och 2,8 meter höga. De tillverkas i kompositmaterial. I ett frigolitliknande material fräser man ut en ”hane” som slipas och beläggs med plast, och till den gjuts en ”hona”. Detta blir formen till de färdiga ringarna. – Det är så man gör en plugg till ett båtskrov. När vi gör många likadana är det lättare att göra något gjutet.

Fönstren till Raketskolan görs på samma sätt som man gör plugg till båtskrov. Foto: Skandinaviska Glassystem

Ytterligare en idé att ta till sig från en helt annan industri. Så utvecklas det industriella byggandet.

Framtiden då? – Jag skulle vilja få in mer naturliga och ekologiska material i det industriella byggandet. Både aluminium och glas går att smälta ner och återvinna men det är resurskrävande.  D

Faktaruta Fördelar och nackdelar med industrialiserat tänk:

Fördelar: Om logistiken fungerar och allt levereras som det ska går det mycket fort med monteringen. Man kan i princip bygga modulerna i fabrik parallellt med att grundarbetena görs och montera alla element parallellt med stommen. Snabbare byggprocess och högre kvalitet. Nackdelar:

Det är inte lätt att lösa problem på plats. Det blir dyrt och besvärligt att rätta till fel. Det är inte som förr – om en anslutning mellan delar inte blev rätt kunde man bygga in eller runt problemet, så det inte märktes. Beslut måste fattas tidigt i processen för att allt ska bli rätt genomtänkt.

Raketskolan i Kiruna byggs på nytt efter att ha brunnit ner för några år sedan. ”Pluggarna” – ringarna – i eldfärger ska se ut som raketutblås. De gjuts i kompositmaterial. Skiss: MAF Arkitektkontor AB

7


BYGGMETODER Byggkostnaderna ökar mer än de behöver. Det är dags att fler tar ansvar för att utveckla bygglogistiken. Byggföretag som tar kontroll över sina inköp,  samt hur och när byggmaterial levereras till byggplatsen, kan göra stora vinster.

Smartare bygglogistik ökar produktiviteten

Icke-värdeskapande aktivitet Vad beror denna utveckling på? Om vi tittar närmare på produktiviteten i olika branscher ser man att den genomsnittliga ökningen per år i byggbranschen mellan åren 1965 och 1996 har legat kring 1,7 procent mot den tillverkande industrins 2,9 procent. Vi kan genom detta dra slutsatsen att bristande produktivitetsökningar är en av orsakerna till de höga byggkostnaderna. En studie av Josephson & Saukkoriipi från år 2005 visar att byggnadsarbetaren använder stora delar av sin arbetsdag till väntan (23 procent), materialhantering (23 procent) och indirekt arbete (25 procent) istället för de 17 procent av arbetsdagen som läggs på direkt arbete. Logistiken stor utmaning Vad ska vi då dra för slutsatser baserat på all denna information? Produktivitetshöjningar är ett måste och det är hela branschens ansvar! Byggbranschen sysselsätter direkt och 8

indirekt cirka en halv miljon människor i Sverige och är därigenom landets näst största bransch. En fungerande och effektiv byggbransch är således viktig ur ett samhällsperspektiv både ekonomiskt men också för att skapa infrastruktur, konkurrenskraft och boende. Byggbranschen är också en av världens äldsta branscher samtidigt som den är en bransch med stor förbättringspotential. En av de springande punkterna i branschen är den komplexitet man har i logistiken.

Flöden och aktiviteter Logistik handlar om materialflöden och de aktiviteter som är förknippade med styrning, utveckling och kontroll av dessa flöden inom och över organisationsgränser. Logistik är med andra ord ett stort område som omfattar delar som exempelvis lean, inköp, supply chain management, ruttoptimering, produktion och distribution. Ämnesområdet har sitt ursprung i militär verksamhet och har en lång historia. På senare delen av 1900-talet har logistikområdet tagit ett kliv framåt och fått större utrymme i företagsorganisationer samt blivit ett eget ämnesområde på högskolor. Inom byggbranschen har dock logistikutvecklingen varit modest. Ständigt nya team De ”logistiklösningar” som tillämpas i byggbranschen är i många fall mycket basala och många problem löses på plats. Att logistikutvecklingen inte har kommit längre i byggbranschen kan delvis bero på de utmaningar som finns inom området. Vid varje byggprojekt är det en ny geografisk plats och ett nytt team som ska hantera mycket stora materialflöden på en arbetsplats under ständig förändring. Denna arbetsplats lämnar dessutom en hel del att önska ur logistisk synpunkt då

Mattias Hellner är VD för Starke Arvid AB som utvecklar, tillverkar och säljer logistikhjälpmedel till byggbranschen. Han är disputerad inom logistik från Chalmers och engagerad inom byggbranschen som föreläsare och författare.

FÖRFATTAREN

B

yggkostnaderna i Sverige har ökat konstant under de senaste årtiondena. Enligt Statistiska Centralbyrån har kvadratmeterkostnaden för byggnation av småhus ökat med dryga 130 procent mellan åren 1995 och 2009. Under samma tidsperiod har medelinkomsten i landet ökat med knappa 75 procent, det vill säga den disponibla inkomsten har ökat i en avsevärt lägre takt än byggkostnaderna. Denna utveckling är i det längre perspektivet svår att försvara för medborgaren vars kvarvarande inkomst efter det att bostaden är betald minskar kraftigt. Utvecklingen är också tydlig i tabell 1 där kostnadsökningen för både flerbostadshus och småhus ökar avsevärt snabbare än konsumentprisindex i övrigt.

FÖRFATTAREN

Av mattias hellner , VD, Starke Arvid och nina modig , logistikkonsult, WSP

Nina Modig är logistikkonsult på WSP Analys & Strategi. Hon är disputerad inom logistik från Chalmers och specialist på logistiklösningar för projektverksamheter, exempelvis byggprojekt, mässor och fredsbevarande insatser, samt byggplatslogistik.

det ofta är många aktörer i arbete samtidigt. Material som hanteras är väderutsatt och det är många gånger stor konkurrens om logistikresurser som truckar, pall-lyftare, bygghissar och kranar. Dessutom sker byggproduktion ständigt på nya platser med variationer i utbud av logistikleverantörer, infrastruktur och klimat. Ett område som utgör en betydande del av logistikområdet är inköp. Inom detta område har det skett en betydande utveckling i byggbranschen under senare år. Ett flertal byggföretag har aktivt arbetat för att få större kontroll och samordning av de inhusbyggaren  nr 7   B    2011


köp som görs, samt strävat efter att göra fler direkta inköp från tillverkare.

Fler tar kontroll över inköp Fortfarande är dock kontrollen och samordningen av inköpt material till byggarbetsplatser i behov av utveckling. Projektspecifika inköp och de inköp som görs av underentreprenörer utgör fortfarande en betydande andel av materialinköpen och transporter av material ingår ofta i priset. Det gör att byggföretagens styrning av material till byggarbetsplatser än idag är betydligt begränsat. Detta får till exempel som följd att resursutnyttjandet av logistikresurser på byggarbetsplatser kan bli väldigt ojämn och leda till ineffektivitet samt produktionsstörningar. Flera lastbilar kan exempelvis dyka upp på en byggarbetsplats samtidigt för lossning, köer kan lätt uppstå vid bygghissar när flera aktörer vill ta in material samtidigt och det är inte ovanligt att mottagare av leveranser inte är tillgängliga när deras material levereras. Stort slöseri Det sätt som inköp och logistik ofta styrs på idag leder till stora förluster för alla inblandade, men anses av många utgöra en del av vardagen i byggprojekt. Är konsekvenserna av dessa problem så stora då? Ja, flera undersökningar och rapporter visar exempelvis att: •  10 procent av alla resurser som används i byggprojekt består av slöseri i form av väntan, stillastående maskiner och materialspill. •  40 procent av alla lastbilar som transporterar varor i Sverige kör byggvaror. •  Under miljonprogrammet tog det 0,8 timmar att bygga en kubikmeter bostad. Idag tar det nästan tre gånger så lång tid.

tare får ägna mer av sin tid åt det de är specialister på och att produktiviteten på arbetsplatsen kan öka, till exempel genom minskade störningar och väntetider. Med ökad kontroll och styrning av materialleveranser är det också möjligt att förbättra kvaliteten på byggnader då risken minskar att känsligt material blir liggande för länge eller vid fel tillfälle på arbetsplatsen.

Två världar behöver mötas Om man genom bättre planering kan minska mängden material på byggarbetsplatser kan även ökad säkerhet uppnås för byggnadsarbetare då risken att exempelvis snubbla över lagrat material minskar. Med bra planering och minskade mängder material på byggarbetsplatser kan materialspill och -svinn minska då risken för att material blir förstört på grund av exempelvis regn, eller att någon kör in i lagrat material med en maskin minskar. Störst effekt kan uppnås om materialhantering kan ske utanför ordinarie arbetstider på byggarbetsplatserna. Då ökar den värdeskapande tiden på byggarbetsplatsen och materialhanteringen, exempelvis interntransporter och hissning, kan ske effektivare när det är färre personer som rör sig på arbetsplatsen och som konkurrerar om logistikresurserna. Vi har i den här artikeln konstaterat att utvecklingen av logistiken i byggbranschen går långsamt och att det finns stor förbättringspotential. Det positiva med detta är att företag i byggbranschen kan uppnå relativt stora förbättringar med små åtgärder

nr 7   B   2011  husbyggaren

och därigenom öka sin konkurrenskraft och bidra till branschens utveckling. För att uppnå mesta möjliga resultat krävs det dock kunskapsutbyte, kommunikation och förändringsbenägenhet både i byggbranschen och i logistikbranschen. Dessa båda världar måste mötas! Vad kan byggbranschen göra för att bidra till utvecklingen?

Ta reda på hur höga era existerande logistikkostnader är Mät kostnader (inkludera alla interntransporter, förflyttningar av material, letande efter material, ankomstmottagning, lastning, lossning, inbärning, väntande, maskinkostnader etcetera) och studera vilka moment som är värdeskapande på era byggarbetsplatser. Bokför logistikkostnader på samma sätt i alla projekt för att möjliggöra jämförelse och skapa incitament till förbättring. Med allra största sannolikhet är era logistikkostnader höga i dagsläget (ni kanske bara inte är medvetna om det). Utan kunskap om era logistikkostnader kan ni inte heller utvärdera anbud från logistikleverantörer som erbjuder sig att sköta er logistik. Ta kontroll över era transporter Se till att ni styr dem istället för era leverantörer eller deras logistikleverantör. Det är troligare att transporterna utförs på ett sätt som stödjer er verksamhet om ni själva tar kontrollen över dem eller i alla fall skaffar er den kunskap som krävs om era transportbehov för att ställa krav på era transporter och kunna ha en dialog med representanter från logistikbranschen.

Med andra ord: Det finns stora pengar att tjäna på att bli bättre på logistik! Vilka vinster kan man uppnå på bygg­ arbetsplatser med förbättrad logistik? Genom samordning av inköp och leveranser samt genom att låta logistikpersonal sköta hantering av material på byggarbetsplatser är det möjligt att uppnå sänkta logistikkostnader.

Ökad produktivitet Den stora vinsten som kan uppnås är dock ökad produktivitet genom att yrkesarbe-

Fyra av tio lastbilar som transporterar varor i Sverige kör byggvaror. Foto: Nina Modig

En bransch med stor förbättringspotential. Foto: Nina Modig

Analysera logistiska konsekvenser av inköpsbeteende Ökade inköp direkt från tillverkaren innebär kanske ändrade lastbärare och större leveranskvantiteter. Byte av leverantör kan Fortsättning s. 10 P

9


Källa: SCB

P

leda till längre ledtider från inköp till leverans  på  grund  av  ändrade  administrativa  rutiner eller andra transportvägar. Passar  det  er  verksamhet  eller  innebär  det  i  slutändan andra kostnader och problem?

Fokusera inte för kortsiktigt Utveckling är jobbigt och tar tid. Det fi nns  en tendens i byggbranschen att mäta varje  projekt enskilt och se det som en egen verksamhet  trots  att  de  fl esta  företag  i  byggbranschen är involverade i hundratals eller  tusentals projekt per år. Med mätningar på  enskilda projekt är risken markant att ingen vill testa nya lösningar som inte är garanterat bättre än de redan beprövade metoderna, och utan försök så är detta svårt  att bevisa. Dessutom är det viktigt att utvecklingskostnader  delas  och  utveckling  premieras om inte branschens utveckling  ska hämmas.  En ytterligare faktor som hindrar byggbranschens utveckling är dess konjunkturkänslighet.  Vid  högkonjunktur  fokuserar  gärna företagen på produktion och anser  sig ha mindre tid till utvecklingsarbete. Vid  lågkonjunktur  är  fokus  också  på  produktion, men anledningen då är att alla andra  kostnader anses onödiga och bör minimeras. Förutsättningarna för att stödprocesser, som logistik, ska utvecklas är därmed  dåliga. Ibland beror dålig produktivitet och logistik i projekt inte på utförarna av byggnationen. I många fall bestäms förutsättningarna för projekten redan på idé- och skissstadiet.  Upplys andra om deras inverkan på er verksamhet Kanske är alla fönster i en byggnad unika  vilket innebär att de behöver märkas individuellt och anlända i rätt ordning till bygg10

Källa: Konkurrensverket, 2009

arbetsplatsen för att inte betydande merjobb ska uppstå med letande efter fönster.  Alternativt innebär kundens sena ändringar av innerväggar en kassation av måttbeställda gipsskivor som skulle minska svinnet och underlätta produktionen på byggarbetsplatsen.  Upplys andra parter i projekten om konsekvenserna av deras handlingar för att ni  tillsammans  ska  ha  möjligheten  att  hitta  lösningar som gynnar er båda.

Bra veta hur skivor ska ligga Vad kan logistikbranschen göra för att bidra till utvecklingen? Lär vilka villkor som gäller i byggbranschen Byggbranschen har, som alla branscher, ett  inslag  av  unika  förutsättningar.  Textilbranschen  kämpar  med  transporter  av  hängande  kläder,  bilbranschen  med  minutstyrda  scheman  i  produktionen  och  livsmedelsbranschen med obrutna kylkedjor i transportledet.  Precis som för övriga branscher är det  viktigt  att  logistikleverantörer  lär  sig  de  speciella förutsättningar som råder i byggbranschen för att kunna utveckla koncept  och tjänster som byggbranschen har nytta  av. Några exempel är vilken ordning materialet används i, hur en ren och säker byggarbetsplats fungerar samt vilken sida som  måste  ligga  upp  för  att  skivmaterial  ska  kunna hanteras effektivt.  Införsäljning Vi ser ett stort intresse för logistik i byggbranschen men vi ser inte så många logistikaktörer som engagerar sig i denna mycket intressanta bransch. För att komma närmare byggbranschen krävs nya forum och  nya kommunikationsvägar. Vi ser ett stort 

behov av branschråd, gränsöverskridande  logistikutvecklingsgrupper  och  ett  större  utbyte  mellan  akademi  och  byggbranschen. 

Enkelhet Logistikbranschen har idag relativt sofi stikerade  koncept  för  livsmedel-,  bil-  eller  textilbranschen.  För  att  närma  sig  byggbranschen behövs andra enklare koncept,  exempelvis  ett  webbaserat  bokningssystem  för  lastning/lossning  av  transporter  som medför att det är lätt att få en överblick  över  leveranser  och  se  till  att  mottagare  och nödvändiga resurser fi nns tillgängliga  för att lossningar ska gå smidigt.  När  logistikleverantörer  och  byggföretagen  har  lärt  känna  varandra  bättre  och  fått bra inblick i varandras verksamhet kan  man utöka lösningarna med mer avancerade tjänster.  visa goda exempel Sist men inte minst vill vi uppmuntra byggbranschen att lyfta fram goda exempel på  logistiklösningar eller satsningar som har  gett goda resultat.  Det  är  mycket  enklare  att  få  andra  att  testa något om det har gett dokumenterat  goda resultat, det ger inspiration och underlag  för  fortsatt  utveckling,  och  satsningar.  Om ni dessutom har modet att dela med  er av era misstag så kommer utvecklingen  att gå ännu snabbare!  D

Fotnot: Med begreppet bygglogistik avser vi i denna artikel enbart logistik i samband med husbyggnation, vi inkluderar således inte vägoch anläggningsprojekt.

husbyggaren  nr 7 B    2011


Fortsättning s. 12 P

nr 7   B   2011  husbyggaren

11


BYGGMETODER Byggarens logistikverktyg, BSCOR, mäter aktiviteter på ett bygge i tid, pengar och precision. Det visar vad som händer när material kommer och lossas. Plats­ chefen får överblick över logistiken och materialflödet till och inom byggarbetsplatsen.

Logistikverktyg visar flödet på byggarbetsplatsen Av fredrik persson , docent, Linköpings universitet och micael thunberg , doktorand, Linköpings universitet

Behöver standardisera arbetet Projektet startade med en probleminventering inom byggindustrin där det mycket tydligt framkom ett behov av ett standardiserat arbetssätt och ett standardiserat utbud av material, mått och mätmetoder, metoder för materialhantering på byggarbetsplatsen, samt riktlinjer för inköp och lagring av material. Inom projektet kunde vi dra fördel av industribakgrunden och identifierade snabbt analysverktyget på Supply Chain Operations Reference Model, SCOR, som är ett väl anpassat verktyg för logistikanalyser inom byggindustri. Tidiga försök visade dock att viss anpassning måste göras och år 2009 startade projektet med att utveckla ett bygganpassat logistikverktyg baserat på SCOR. Under våren 2010 genomfördes en studie på ett byggprojekt i Motala där mycket data samlades in som senare har bearbetats för att nu vara både underlag till forskningsprojektet samt ett underlag till förbättringsåtgärder inom logistik och materialhantering. Två aspekter som studerades under studiens gång i Motala var dels leverantörernas förmåga att leverera enligt kon12

Leveransförmåga undersöktes Den förstnämnda aspekten brukar vardagligt kallas leveransprecision, vilket bygger på att leverantör och kund (bygg­ entreprenören) så tidigt som möjligt definierar viktiga attribut som måste uppfyllas av leverantören, så som leverans av rätt sak, i rätt tid, i rätt mängd och med rätt dokumentation. Studien visade på en övergripande leveransprecision omkring 38 procent från leverantör till byggplats. Material i vägen Detta innebär att något färre än två av tre leveranser till byggprojektet inte uppfyller överenskomna önskemål. Framförallt var det leverans vid rätt tid som var svårast att uppfylla. Den andra aspekten, hur förflyttningen av material på plats påverkas av nuvarande projektförhållanden, undersöktes för att få insyn i hur nuvarande beställningsoch planeringsmetoder påverkar antalet förflyttningar av lagerhållet material på plats. Studien visade på att mängden material vid inköp (av till exempel gips) ofta sätts för att erhålla rabatter. Detta resulterade i en större mängd lagerhållet material på plats, som allt för ofta behövde flyttas då de var i vägen för byggproduktion. Kostnaden för dessa förflyttningar utgjorde ungefär 21 procent av vinstmarginalen för hela byggprojektet. Precisionen kan öka Med ett helhetsperspektiv och lärdomar från användandet av BSCOR är vi övertygade om att antalet förflyttningar kan reduceras och därmed generera en ökad vinstmarginal. Vi är även lika övertygade

FÖRFATTAREN

trakterade önskemål och dels hur förflyttningen av material på plats påverkades av nuvarande projektförhållanden.

Fredrik Persson är docent i produktionsekonomi vid Linköpings universitet och projektledare för bygglogistikforskningen inom Brains and Bricks.

FÖRFATTAREN

I

nom bygglogistik vid Linköpings universitet drivs bland annat projektet ”Strukturerad analys och utveckling av logistik och försörjningskedja inom Byggindustrin” sedan år 2009. Projektet har som vision att underlätta analys och utveckling av logistiksystem inom byggindustrin. Genom att införa verktyg från tillverkande industri samt anpassa och använda dem vill vi skapa en ny syn på logistik. Arbetet bedrivs i nära samarbete med LE Lundbergs professur i bygglogistik som inrättades vid Linköpings universitet 2009.

Micael Thunberg är doktorand inom bygglogistik vid Linköpings universitet med fokus på att anpassa SCOR till byggindustrins förhållanden.

om att ett användande av BSCOR, via ständiga förbättringsarbeten mellan leverantör och entreprenör, ökar leveransprecisionen och därmed även ökar avkastningen för varje projekt. I den första versionen av BSCOR som vi lanserar under hösten 2011 kommer fokus att ligga på leverantörens precision i leveranser och hur materialet tas emot på byggarbetsplatsen.

Gynnar logistikutveckling Vi poängterar vikten av att avisera leveranser på rätt sätt så att lossningen kan Fortsättning s. 14 P

husbyggaren  nr 7   B    2011


nr 7   B   2011  husbyggaren

13


av material, M för produktion, P för planering, D för lev och B för byggproduktion.

P

förberedas. Vi mäter även hur mycket tid som läggs på planering av leveranser, mottagning och lossning av leveranser och förflyttningar av redan ankommet material, se även figur 1 och faktarutan. Under hösten 2011 pågår nästa omgång datainsamling där fokus är att undersöka själva byggprocessen, det vill säga när material byggs in i byggnaden. Här letar vi samband mellan logistiken och hanteringen av material innan och under inbyggnad. Ett verktyg som byggarens logistikverktyg, BSCOR, är en kraftfull hjälp inom logistikutvecklingen i byggindustrin. Utvecklingen drivs framåt med kunskap om egna processer och utvärdering av nya och befintliga arbetssätt. Ett färdigutvecklat BSCOR kommer att vara ett användbart smörjmedel i det framtida logistikutvecklingsarbetet.  D Fotnot: Brains and Bricks är ett forskningscentrum för högteknologiskt byggande med säte i Campus Norrköping som är en del av Linköpings universitet. Brains and Bricks är ett samarbete mellan Peab, Katrineholms kommun och Linköpings universitet. Centrat driver forskning inom bygglogistik, organisk elektronik och visualisering. Se mer på www.liu.se/forskning/b2. Referenser:

Gyllin, G. and Thunberg, M. (2010) Logistikmätning enligt SCOR-modellen vid Peab och kvarteret Bergstrollet i Motala, Linköpings universitet, institutionen för teknik och naturvetenskap, Campus Norrköping. Persson F. and Johansson, M. (2011) “Towards a SCOR-Based Analysis Tool for Construction Management and Logistics”, in Rudberg and Persson (eds.) PLANs Forsknings- och tillämpningskonferens 2011, Norrköping, 31 augusti till 1 september. Thunberg, M. (2011) “Performance Measurements for Improving Construction Logistics - A Case Study”, in Rudberg and Persson (eds.) PLANs Forsknings- och tillämpningskonferens 2011, Norrköping, 31 augusti till 1 september.

14

Figur 1. Schematisk bild över BSCOR:s olika processer där S står för mottagning av material, M för produktion, P för planering, D för leverans, SR och DR för returer och B för byggproduktion.

Citat som kan göras som ruta

I framtiden kan arbetet med bygglogistik se ut så här … Projekteringen är klar och upphandlingen av nya material och nya leverantörer ska precis börja. Byggarens logistikverktyg BSCOR används för att dra lärdomar från förra projektet. Leverantören av fönster klarade av att leverera 67 procent i rätt tid, till rätt plats, i rätt kvantitet och med rätt dokumentation. Ska vi köra på samma leverantör igen eller ska vi byta?   Genom att separera underentreprenörernas leveranser från våra egna, lyckades vi hålla nere lagernivåerna på ett minimum. Vi måste göra leveransplaner med UE även denna gång för att lyckas synkronisera leveranserna.   Mätningar visar även att aviseringen från leverantörerna brister. Här måste vi återigen kommunicera med leverantören om vikten av att avisera leveranser i tid. Vi kan inte hålla på och hyra hjullastare ifall det kommer en leverans.   Med alla mätningar från byggarens logistikverktyg (BSCOR) har vi för första gången data, svart på vitt, om hur leverantörer sköter sina åtaganden, hur lång tid vi tar på oss för att lossa gods och vad det är vi egentligen gör när det kommer material till vår byggarbetsplats.

I framtiden kan arbetet med bygglogistik se ut så här…

”Projekteringen är klar och upphandlingen av n

leverantörer ska precis börja. Byggarens logistikv

att dra lärdomar från förra projektet. Leverantöre

FAKTARUTA: BSCOR bygger på analysverktyget Supply Chain Operations Reference Model, SCOR. BSCOR består av en samling mätetal, processer och arbetssätt. Mätetalet leveransprecision mäter hur bra leverantören lyckas uppfylla vad de lovat i form av rätt tid, plats, kvantitet, kvalitet, dokumentation och avisering. Processen godsmottagning beskriver hur material tas emot på byggarbetsplatsen. Arbetssättet avisering innan ankomst hjälper byggarbetsplatsen att förbereda sig för leveransen och se till att det finns resurser som kan lossa och ta hand omFortsättning materialet. s. XX P

husbyggaren  nr 7   B    2011


nr 7   B   2011  husbyggaren

15


BYGGMETODER Byggandet rör sig sakta mot en allt större grad av industrialisering, både på byggplats och i fabrik. Bilindustrin har länge arbetat med plattformar för att hålla nere kostnaderna för produktutveckling. Även byggindustrin skulle kunna spara miljarder.

Plattformar för byggande kan spara miljarder

Strategisk produktutveckling När plattformen utformas ska det finnas en balans mellan unicitet och upprepning. Kundvärde skapas ofta av unicitet medan kostnadsreduktion drivs av upprepning. Marknaden avgör balansen som beskrivs av produktarkitekturen. För att utvecklingen av en plattform ska bli lyckosam krävs att marknadsavdelningen och teknikavdelningen på företaget samverkar i plattformsutvecklingen. När plattformen är etablerad innehåller den förutom komponenter också tillverkningsprocesser, leverantörsrelationer och kunskap kring hur produkten ska tillverkas, säljas och testas. Plattformen underhålls av kontinuerlig produktutveckling via erfarenhetsåterföring och helt nya plattformar stöttas också av strategisk produktutveckling på längre sikt. Förmågan att upprepat och utanför själva genomförandet av byggprojektet genomföra dessa två typer av produktutveckling ingår också i plattformen. 16

Livslängden för plattformar i bilindustrin är 5–10 år och enligt Martin Sköld på Handelshögskolan är värdet för dagens bilplattformar mellan 3–27 miljarder kronor. Hur stort är värdet för plattformar inom husbyggandet?

Kan vi föra in en produktsyn? Att se byggnadsverk som produkter kan vara vanskligt. Kopplingen till platsen kan gå förlorad helt och det värde som skapas under byggnadens livstid är skilt från det ekonomiska värde som är tydligast om byggnaden ses som en produkt. Förhållandet till kunden är också annorlunda i byggbranschen jämfört med bilindustrin. Inom byggandet släpper vi in kunden i projekteringsprocessen väldigt långt, vilket resulterar i att vi inte har ett tydligt överlämnande mellan tillverkare och kund. För att anamma en produktsyn måste då byggaren lära sig produktutveckling vilket innebär metoder för att kunna driva utvecklingen av produkter och plattformar – till skillnad från vanlig projektering = projektframtagning – och besluta om produkten kan kombineras med ett utbud av tjänster. Det kan till exempel handla om en utökad garantitid om förvaltningen sker i enlighet med de former för drift och underhåll med tillhörande kvalitetssystem man kommer överens om. De produkter som byggandet skapar har också ett väldigt stort ekonomiskt värde jämfört med en bil. Det medför att riskbenägenheten minskar avsevärt, en satsning på en plattform får inte slå fel. Upprepningseffekten inom varje plattform är mindre inom byggandet, bilproduktion räknas i hundratusental, medan byggnader räknas i hundra-, eller kanske tusental. Å andra sidan är livslängden för pro-

Helena Johnsson är docent i träbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Hon forskar om teknik och processer för industriellt byggande och verkar som konstruktionschef vid Lindbäcks Bygg.

FÖRFATTAREN

N

är en plattform tas fram utgår framtagandet från marknaden. Med kännedom om marknaden formuleras ett produkterbjudande som består av ett antal produktvarianter. Det kan till exempel vara villor, punkthus, loftgångshus eller radhus. Själva plattformen innehåller två kategorier av komponenter; en samling baskomponenter och en samling tillvalskomponenter. Baskomponenterna delas av alla produkter i erbjudandet (eller produktfamiljen) och kan masstillverkas, medan tillvalskomponenterna används för att skilja produkterna från varandra och kan göras på ett mera hantverksmässigt sätt och i högre grad anpassas mot arkitektens eller kunders önskemål.

FÖRFATTAREN

Av helena johnsson , docent, Luleå tekniska universitet och lars stehn , professor, Luleå tekniska universitet

Lars Stehn är professor i träbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Han forskar om affärsmodeller och processer inom industriellt byggande. Lars Stehn är även programdirektör för Lean Wood Engineering.

dukten och även för plattformen avsevärt längre inom byggande, troligen i spannet 15–40 år, vilket gör att över tiden blir upprepningarna många.

Varför satsa på plattformar? Mellan åren 1968–2008 har byggkostnaderna för att bygga bostadshus ökat mer än konsumentprisindex. Av kostnaden för att bygga ett hus utgör cirka 15 procent materialkostnader och cirka 40 procent processkostnader. Processkostnader upp­ ­står till exempel för upphandling, för kommunikation mellan parterna, prohusbyggaren  nr 7   B    2011


Figur 1. Produktionsstrategier. Illustration: Helena Johnsson och Lars Stehn, från Sackett (1997).

nr 7   B   2011  husbyggaren

Fortsättning s. 18 P

17


P

jektledning,  anbudsgivande,  omplanering, byggplatsetablering och så vidare.  Eftersom en plattform innebär att både  komponent-  och  processkostnader  planeras i förväg så är plattformar ett sätt att  göra  byggandet  mera  kostnadseffektivt.  Plattformen säkerställer och sänker särskilt produktutvecklingskostnaderna genom  att  separera  baskomponenter  från  tillvalen. Kan  då  plattformar  användas  för  alla  typer av byggande?  Figur  1  är  baserad  på  forskning  inom  produktionsstrategier. Den vita triangeln  illustrerar  förprojekteringsgraden  från  0–100 procent och visar hur stor andel av  produktens utformning som är låst (förprojekterad) och den gröna triangeln hur  stor andel av produkten som kan kundanpassas.  Den  diagonala  skärningen  visar  när kunden kommer in i projektet. Längst  till höger fi nns exempel på typiska byggnader  som  kan  produceras  med  de  fyra  olika  produktionsstrategierna.  Tillika  plattformar. 

investering som måste vårdas väl och som  ska förvaltas långsiktigt.  Det gäller i än högre grad inom byggandet där långsiktigheten och värdeökningen över tid av en fastighet (mark och byggnad) av produkten är mycket större än i  bilindustrin.  För  att  belysa  värdet  på  en  plattform  inom husbyggandet används ett villaföretag som exempel. Alla siffror är antagna  och inte verifi erade, de ska endast illustrera plattformens värde.  Antag  att  företaget  erbjuder  ett  antal  villor  producerade  som  ”Standardprodukter”. Alla kostnader som ligger efter  beställningspunkten  dras  bort  från  det  värde som plattformen genererar. Antag  att dessa uppgår till 20 procent inklusive  projekteringskostnader,  koordineringskostnader,  objektspecifi ka  inköp  och  vinst.  Företaget  har  producerat  35  000  villor under 50 år till ett pris av 800 000  kronor, i dagens pengavärde. Plattformen  har då genererat ett värde på 80 procent  x 35 000 x 800 000 = 22 miljarder kronor. 

klarar inte produkt från hylla Att använda massproduktion där produkten erbjuds från hyllan är inte en gångbar  strategi inom husbyggandet som har sin  tyngdpunkt på plattformar inom ”Öppna  byggsystem”  och  ”Slutna  byggsystem”  som omfattar byggandet med till exempel  prefabricerade  betongelement  eller  volymelement av trä. Tillverkningsindustrin  har  sin  tyngdpunkt  på  plattformsstrategierna  ”Standardprodukter”  och  ”Massproduktion”.  Eftersom plattformen innehåller komponenter,  tillverkningsprocesser,  leverantörskedjor, metoder och kunskap så kan  konceptet  tillämpas  på  alla  strategier  inom byggandet, men med olika fokus. Ett  exempel är JM:s arbete med Lean, kallat  Strukturerat arbete, som lägger fokus på  processeffektivisering  inom  strategin  ”Öppna byggsystem”.  Ett  annat  exempel  är  Älvsbyhus  som  arbetar  med  en  plattform  med  fokus  på  komponenter inom strategin ”Standardprodukter”.

vad kan vi lära oss? Plattformen i exemplet är förstås mycket  långlivad och har en hög effektivitet, men  exemplet  visar  tydligt  att  värdet  för  en  plattform inom husbyggande kan komma 

vad är en plattform värd? Med ett värde på en plattform inom bilindustrin på 3–27 miljarder kronor förstår  man att plattformen är en satsning som  påverkar ett företag i grunden. Det är en  18

upp  i  samma  värde  som  inom  bilindustrin. De fl esta industriella satsningar inom  husbyggandet, både nyare och äldre, kan  ses som plattformar.  Till aktiva plattformar hör NCC:s P303,  Peabs  PGS,  Skanskas  Exchange,  JM:s  Strukturerat  Arbete,  Lindbäcks  Bygg,  Moelven  Byggmodul  och  samtliga  villatillverkare. Dessa skapar stora värden och  bör  förvaltas  som  plattformar  med  en  strategisk  positionering  på  marknaden,  kontinuerlig  och  strategisk  produktutveckling och en professionell förvaltning  över tid.  Ett  av  de  sämsta  valen  man  kan  göra  som ägare av en plattform är att acceptera  produkter  som  plattformen  inte  utformats för. Det kan relativt snabbt leda till  att hela företaget går omkull på grund av  plattformens stora värde.  En annan felbedömning är att inte vara  långsiktig i sitt arbete med plattformen.  De  mest  framgångsrika  plattformarna  som överlevt under lång tid har gjort det  eftersom grundkonceptet stämt överens  med marknadsbilden och ägarna har kontinuerligt  återinvesterat  i  plattformen  över tiden.  D

Byggkostnader har ökat mer än konsumentprisindex. Källa: SCB

husbyggaren  nr 7 B    2011


nr 7   B   2011  husbyggaren

19


BYGGMETODER Textilarmering kan minska tjockleken på betongelement och ge lät­­tare konstruktioner och en flexiblare gjutning. Med textilier får man sandwichelement som inte korro­ derar. En möjlig framtida användning är vid renoveringen av miljonprogrammets fasader.

balkarnas styvhet efter uppsprickning. Om balken tar last efter en mycket begränsad deformationsökning efter uppsprickning visar det på en god samverkan mellan textilen och betongen.

Textilarmerad betong ger lättare konstruktioner

De gjutna balkarna hade följande dimensioner: bredd 100 mm, längd 800 mm och höjd 40 mm. Textilarmering med maskvidd eller mellanrum mellan stängerna överstigande stenmax 16 mm placerades i mitten av de 40 mm höga balkarna medan textilarmering med tät maskvidd placerades i botten av balkarna.   Balkarna belastades i fyrpunkts böjning med en upplagslängd l på 700 mm och linjelasterna placerade i tredjedelspunkterna (Fig. 1). Två balkar göts med höjden 70 mm. Dessa balkar var armerade i underkant med vanlig stålarmering. Täckskiktet var 25 mm och en Av katarina malaga , fil dr, CBI Betonginstitutet, kristian tammo , tekn dr, CBI Betonginstitutet, örjan petersson , armeringstång med diametern Ø 5 mm användes för varje stålarmerad balk. Belastningen vid tech lic, Strängbetong, mathias flansbjer , forskare, och thomas blanksvärd , tekn Luleå tekniska universitet provningen var SP deformationsstyrd, vilket gör att brott inte dr, uppträder momentant, trots kraftig reduktio av bärigheten. Deformationshastigheten var 0,15 mm/min och belastningen avbröts när lasten sjunkit till F = 0,8 kN. Under belastningen mättes deformationen i mitten av balken (Fig.1).

I

nom byggindustrin har smarta textilier utforskats och man har fått goda resultat speciellt för konstruktioner som är armerade med textilier av till exempel glasfiber och kolfiber. Den stora fördelen är att man kan minska tjockleken på betongelementen, vilket ger lättare konstruktioner och lägre kostnader för material och transporter. Andra fördelar med textilier i betong är att man kan skapa flexibla gjutningar med komplexa former och ytor som inte är möjliga med traditionell stålarmerad betong.

Inre konstruktion tar laster Kraven på betongfasaders bärighet är ofta begränsade. Det beror på att det brukar vara en inre skiva i betong eller annan typ av konstruktion bakom fasaden som är lastbärande. Den inre konstruktionen tar därmed upp de stora lasterna från snö, nyttig last och egentyngd från ovanliggande byggnadsdelar. Betongfasader är i normalfallet därför begränsade till att klara av att motstå horisontella vindlaster och lokala spänningar från förankringar och anslutningar mellan fasadelement och den inre lastbärande konstruktionen. Den slutliga tjockleken på fasadelements ytterskiva styrs i många fall av kra-

Figur 2: Figur 2:FE-modell FE-modellavavsandwichelement. sandwichelement.

även att kunna nå en betydligt längre livslängd än vad som är möjligt i nuläget, vilket är positivt både ur miljöperspektiv och ur ekonomisk synpunkt. Eftersom egentyngden av ytterfasaderna är direkt beroende av elementtjockleken skulle en övergång till icke-korrosiv textilarmering skapa nya möjligheter för att använda betongelement vid renoveringar. Figur Figur1:1:Provuppställning Provuppställningför förfyrpunkts fyrpunktsböjböjprovning. Inom projektet Tekocrete provades texprovning. tilarmering i form av väv, stänger eller nät. Resultat från provning av balkar Textilierna är tillverkade högprestevet stålarmeringen, För på attkorrosionsskydd avgöra balkarnas av hållfasthet efter uppsprickning noterades den störstaav lasten den provade polymerer av kolfiber och glasfiber. det villtog säga täckskikt på Omrande balken upp vanligtvis efter första ett uppsprickningen. balken hade en tydligt lägre hållfasthet efter uppsprickning bedömdes armeringen inte bidra Artikeln till ökad hållfasthet. deformation vid maxima fokuserar Balkens på resultaten från de minst 30 mm. Då armeringen oftast placebärighet efter första uppsprickningen är ett relativt mått på vidhäftningen mellan armering ras i tvärsnittets mitt brukar ett yttre fasad- mekaniska provningarna och beräkningaroch betong samt armeringens Uppmätt belastning summan med FEM. av de två linjelasterna, är omräknad till element få en totalstyvhet. tjocklek på 70–80 mm. F, moment M enligt: Genom att byta ut dagens stålarmering �=ången och kolfiberväven valdes för vidare studier. till icke-korrosiv textilväv i de yttre betong- Betongskivor prövades skivorna blir av kravet på täckande betong- Användandet av tunna betongelement i faBeräkningar vindbelastat sandwichelement skikt reducerattillverkades eller obefintligt. Detfinitasader är en relativt oprövad metod. Det är Innanstarkt provelementen utfördes elementberäkningar. De modellerade elementen (Fig möjliggör en produktion av betongfasader därför5400 av stor säkerställa att ski2) har en utformning med dimensioner enligt: längd: mm;vikt höjd:att 2700 mm; tjocklek fasadskiva: 40 mm; tjocklek isolering: 200 mm; tjocklek innerskiva:120 är förankrad med en betydligt tunnare totaltjocklek. vorna får enmm. god Fasadskivan funktion, lång livslängdi innerskivan med 12 st SPA-B-5 och 3 st SPA 2-8. Modelleringen av förankringar med dubbla skänkl och inte utgör någon fara för människoliv har förenklats genom att endast anta en dubbel area. Förankringarna är infästa med ett inbördes Längre livslängd eller egendom. avstånd påfasadelement 1200x1200 mm. De yttrenegativ infästningarnaInom är infästa 300 mm ytterkanterna. projektet har från ett antal provningar Tunnare minskar Betongkvalitet har antagits till C30/37. I redovisade modeller har isolerings inverkan inte beaktats, miljöpåverkan från tillverkningsproces- genomförts för att undersöka betongskivilket borde vara ett något konservativt antagande. sen och ger plats för eventuellt mer isole- vorna. Det gjordes genom balkförsök, bering. Tunnare pågjutningar reducerar räkningar och provning av fullskaleeleäven risken för sprickor då element blir ment. utsatta för böjning. Fasaderna kommer •  Bärighet för horisontala laster   (vindlast) • Risk för sprickor •  Vidhäftning mellan textilarmering   och betong •  Känslighet för transport, lyft och   montering av fasadelement •  Lastöverföring (vindlast, egentyngd) mellan fasadelement och bärande innerskiva • Textilarmeringens känslighet för   hög alkalisk miljö

Balkförsök För att undersöka lämpligheten av de valda

Betongskivorna har modellerats med ”continuum shell elements” och förankringarna med 20 balkelement. Innerskivan har antagits vara förhindrad att translatera i samtliga riktningar (x, y, z) i nederkant samt förhindrad att translatera vinkelrätt skivan (z) i ovankant. Elementet har beräknats för betongens egenvikt samt vindlast (vindtryck = 1,57 kN/m2, vindsug = -2,70 kN/m2) vinkelrätt mot

husbyggaren  nr 7   B    2011


nr 7 B   2011  husbyggaren 

Fortsättning s. 22 P

FÖRFATTAREN FÖRFATTAREN

katarina malaga är fil dr i kemi och seniorforskare inom byggnadsmaterial på CBI Betonginstitutet AB i Borås. Hon ansvarar för renoverings- och underhållsgruppen.

mathias Flansbjer är forskare på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Han utvecklar experimentell teknik för att bedöma betongkonstruktioners mekaniska egenskaper.

FÖRFATTAREN

Bedömning av provresultat Enligt  utvärderingen  av  alla  resultat  på  provkroppar med textilarmering är det endast  den  epoxibelagda  glasfi berstången  samt  kolfi bernätet  som  bidrar  till  en  ökning  av  momentkapaciteten  på  balkarna.  För  övriga  balkar  är  sprickmomentet  betydligt högre än den maximala bärigheten  efter första uppsprickningen.  Resultaten visar att balkhöjden och placering  av  textilarmeringen  har  stor  betydelse  för  att  göra  armeringen  verksam.  Stålarmeringen i referensbalkarna ger utifrån vald analysmetod en likvärdig påverkan  av  balkens  bärighet  och  styvhet  som  den  epoxibelagda  glasfi berstången.  Båda  armeringstyperna  tar  stor  last  relativt  tidigt, det vill säga redan vid en liten deformation. Det är viktigt att poängtera att den  inre hävarmen är betydligt större för referensbalken, vilket försvårar en helt adekvat jämförelse.  Vidhäftningen mellan betong och armering bedöms dock som mycket god för båda  fallen. Den kolfi berarmerade balken behöver en något kraftigare deformation innan  kolfi berarmeringen blir aktiv. Detta beror  på att kolfi berarmeringen hade en mycket  lägre  axiell  styvhet  än  övriga  textilarmeringar, det vill säga mängden fi ber i armeringen  var  avsevärt  mycket  lägre  medan  styvheten var sju gånger högre.  Deformationen  (nedböjningen)  vid  ett  moment  motsvarande  160  Nm  var  för  de  provkroppar  med  epoxibelagd  glasfi berstång  i  snitt  6.1  mm  och  för  provkroppar  med kolfi bernät 3.3 mm. Det kan jämföras  med det typiska gränsvärde för balkar och  plattor  som  brukar  vara  l/300=700/300  =2,33 mm.  Deformationen för moment på cirka 160  Nm ger därmed en nedböjning som är rimlig ur praktisk och estetisk synpunkt, i synnerhet  för  kolfi berarmeringen.  Fördelen  med användning av fi berkompositer är att  dessa är linjärelastiska och att vid avlastning så fi nns inga kvarvarande deformationer  och  den  textilarmerade  konstruktionen går alltså tillbaka till ursprungsläget.  Den  slutgiltiga  bedömningen  blir  att  kolfi bernätet,  en  elementtjocklek  på  40  mm samt placering i tvärsnittets mitt ger 

thomas Blanksvärd är tekn dr och biträdande lektor inom området tillståndsbedömning, reparation och förstärkning av byggnadsverk vid Luleå tekniska universitet.

FÖRFATTAREN

Resultat från provning av balkar För  att  avgöra  balkarnas  hållfasthet  efter  uppsprickning  noterades  den  största  lasten den provade balken tog upp efter första  uppsprickningen. Om balken hade en tydligt  lägre  hållfasthet  efter  uppsprickning  bedömdes armeringen inte bidra till ökad  hållfasthet. Balkens deformation vid maximal bärighet efter första uppsprickningen är ett relativt mått på vidhäftningen mellan armering och betong samt armeringens styvhet.  Uppmätt belastning F, summan av de två  linjelasterna, är omräknad till moment M  enligt: M= Fa 2 där a är avståndet mellan upplaget och lin-

jelasten  (l/3  =  233,3  mm).  Sprickvidder  mättes ej, dock uppfattades de i vissa fall  som relativt stora.

kristian tammo är tekn dr på CBI Betonginstitutet. Han har disputerat vid Lunds tekniska högskola med en avhandling om sprickors påverkan på korrosionsrisken.

FÖRFATTAREN

textilerna: två täta polymererväv med och  utan epoxibeläggning, alkaliresistent glasfi berväv  och  kolfi berväv,  gjöts  två  balkar  per textilarmering. Balkarna böjbelastades  medan last och deformation mättes. Provningen var tänkt att ge en kunskapsgrund till vilka textiler som är bäst lämpade  att arbeta vidare med och använda till fullskaleförsök, det vill säga tillverkning och  provning  av  fullstora  element.  Vid  försöken  utvärderades  balkarnas  styvhet  efter  uppsprickning. Om balken tar last efter en  mycket begränsad deformationsökning efter uppsprickning visar det på en god samverkan mellan textilen och betongen. De  gjutna  balkarna  hade  följande  dimensioner: bredd 100 mm, längd 800 mm  och  höjd  40  mm.  Textilarmering  med  maskvidd  eller  mellanrum  mellan  stängerna överstigande sten max 16 mm placerades i mitten av de 40 mm höga balkarna  medan  textilarmering  med  tät  maskvidd  placerades i botten av balkarna. Balkarna  belastades i fyrpunkts böjning med en upplagslängd  l  på  700  mm  och  linjelasterna  placerade i tredjedelspunkterna, se fi gur 1.  Två balkar göts med höjden 70 mm. Dessa  balkar var armerade i underkant med vanlig  stålarmering.  Täckskiktet  var  25  mm  och en armeringstång med diametern Ø 5  mm användes för varje stålarmerad balk.  Belastningen vid provningen var deformationsstyrd, vilket gör att brott inte uppträder momentant, trots kraftig reduktion  av  bärigheten.  Deformationshastigheten  var 0,15 mm/min och belastningen avbröts  när lasten sjunkit till F = 0,8 kN. Under belastningen mättes deformationen i mitten  av balken, se fi gur 1. 

örjan Petersson är tech lic och arbetar på Strängbetong. Han har länge arbetat med självkompakterande betong, SKB. 21


sandwichelementet ligger momentbelastningarna i skivan vid dimensionerande vindlast under sprickmomentet för samtliga provade utformningar. Fasadskivan kan därmed vara sprickfri om man endast beaktar vindlast. Man bör dock beakta fasadskivans utformning så att den kan motstå både dragen fram- och baksida samt moment i två riktningar mx och my.

P

en tillräckligt stor inre hävarm. Både den epoxibelagda glasfiberstången och kolfiberväven valdes för vidare studier.

Förankringarna i sandwichelementet med epoxibelagd med den vedertagna tillverkningen av vanliga stålarme Förankringarna i sandwichelementet den tunna ytterskivan bestod utav 6 st SPA-B-5 klämb med epoxibelagda glasfiberstänger har elementkanten och 4 SPA 2-8 bärankare placerade i m en liknande uppbyggnad med den vederfullständig placering klämbyglar och bärankare. tagnaav tillverkningen av vanliga stålarmerade sandwichelement. Kolfibernätet skars upp på 6 ställen,Förankringarna se röda ringar i Fi Figur deformation U. U. mellan den tunna ytterskivan bestod av Figur3:3:Total Total deformation ytterskivan och isoleringen. När innerskivan göts place sex stycken SPA-B-5 klämbyglar placekolfibernätsrutorna såjämt att de blev ingjutna i den fördelade 150 mm från ele-bärand när det utsätts för dimensionerande vind- rade Tillverkning av sandwichelement 2 Dimensionerna på de tillverkade sandwichelementen var: ytterskiva 40 mm, isolering 150 mm och mentkanten och fyra SPAoch 2-8 bärankare tryck, W = 1.57 kN/m . Störstasom positiva därmed bärankare mellan ytterinnerskiva. B bärande innerskiva 150 mm (Fig.5). Elementen hade en kvadratisk yta på 2000 x 2500 mm . Den yttre placerade i mitthöjd 300 mm från elemomenten, och m (dragen bakx,max y,max skivan armeradesmmed epoxibelagd glasfiber med diameter Ø 5 mm och s (c/c-avstånd) 80 mm användas Utöver förankringen med kolfibernätsrutor p respektive kolfibernät med maskvidd x 40 mm . Textilarmeringen placerades mentkant. Figuri4ytterskivans visar fullständig placesida) uppstår i fälten mellan40förankringsätt som för det glasfiberstångsarmerade sandwichelem tvärsnittsmitt. Ytterskivorna göts först och placerades därmed i formbotten. ring av klämbyglar och bärankare. arna medan minsta negativa momenten 5 mm och SPA 2-8 ett bärankare diametern Kolfibernätet skarsmed upp på sex ställen. 8 mm mx,,min och my,min (dragen framsida) följDessa områden veks upp vid gjutning av aktligen uppstår över förankringspunkBetongen i sandwichelementen bedöms som normal be terna. För den studerade utformningen ytterskivan och isoleringen. När innerär betongen till elementtillverkningen av s.k. självkom av sandwichelementet ligger momentbe- skivan göts placerades och böjdes de utlätt i vissa fallkolfibernätsrutorna för att säkerställa skurna så att kringgjutnin de blev lastningarna i skivanbetongen vid dimensioneraningjutna den bärande innerskivan. De de vindlast under sprickmomentet stenstorlek 16förmm, VCTi 0,50 och hållfasthetsklass C3

Beräkningar av vindbelastat sandwichelement Innan provelementen tillverkades utfördes finita elementberäkningar. De modellerade elementen har en utformning med 2 dimensioner enligt: längd: 5 400 mm; 2 höjd: 2 700 mm; tjocklek fasadskiva: 40 mm; tjocklek isolering: 200 mm; tjocklek innerskiva: 120 mm, se figur 2. Fasadskivan är förankrad i innerskivan med tolv stycken SPA-B-5 och tre stycken SPA 2-8. Modelleringen av förankringar med dubbla skänklar har förenklats genom att endast anta en dubbel area. Förankringarna är infästa med ett inbördes samtliga provade utformningar. Fasad- utskurna rutorna fungerade därmed som avstånd på 1 200 x 1 200 mm. De yttre in- skivan kan därmed vara sprickfri om man bärankare mellan ytter- och innerskiva. Förankringarna i sandwichelementet medbeaktar epoxibelagda har en uppbyggnad Bärankare av liknande typen SPA 2-8 behöver därfästningarna är infästa 300 mm från yt- endast vindlast. glasfiberstänger med den vedertagna tillverkningen avMan vanliga stålarmerade sandwichelement. Förankringarna mellan terkanterna. Betongkvalitet har antagits bör dock beakta fasadskivans ut- för inte användas. Utöverfördelade förankringen medmm kolfibernätstill C30/37. så att den kan motstå både draden tunna ytterskivan bestod utav 6formning st SPA-B-5 klämbyglar placerade jämt 150 från I redovisade modeller har isolerings in- gen fram- och baksida samt moment i två rutor placerades sex stycken SPA-B-5 elementkanten och 4 SPA 2-8 bärankare placerade i mitthöjd 300 mm från elementkant. Figur 4 visar klämbyglar på samma sätt som för det verkan inte beaktats, vilket borde vara ett riktningar mx och my. fullständig placering av klämbyglar och bärankare. glasfiberstångsarmerade sandwichelenågot konservativt antagande. av i Figur 5. Dessa områden Kolfibernätet upp på 6 ställen, se röda ringar veks upp vidklämbygel gjutning av mentet. SPA-B-5 är en med Betongskivornaskars har modellerats med Tillverkning sandwichelement diametern 5 mm och SPA 2-8 ett bäran”continuum shell och förankytterskivan ochelements” isoleringen. När innerskivan göts placerades och böjdes de utskurna ringarna med balkelement. Innerskivan Dimensionerna på de tillverkade sandwi- kare med diametern 8 mm. kolfibernätsrutorna så att de blev ingjutna i den bärande innerskivan. De utskurna rutorna fungerade Betongen i sandwichelementen behar antagits vara förhindrad att translate- chelementen var: ytterskiva 40 mm, isodärmed som bärankare ytteroch150 innerskiva. Bärankare av typen 2-8 behöver därför inte dömsSPA som normal beträffande stenstorra i samtliga riktningar (x, y, z)mellan i nederkant lering mm och bärande innerskiva användas Utöver förankringen med kolfibernätsrutor placerades 6 st SPA-B-5 klämbyglar på samma samt förhindrad att translatera vinkelrätt 150 mm, se figur 5. Elementen hade en lek, VCT och tillsatser. Dock är betongen 2. Den tillärelementtillverkningen av diametern så kallad skivan (z) för i ovankant. Elementet har be- kvadratisk yta på 2 000 x 2 500 mmSPA-B-5 sätt som det glasfiberstångsarmerade sandwichelementet. en klämbygel med självkompakterande betong, SKB betong. räknats för betongens egenvikt samt vindyttre skivan armerades med epoxibelagd 5 mm och SPA 2-8 ett 2bärankare med diametern 8 mm. last (vindtryck = 1,57 kN/m , vindsug = glasfiber med diameter Ø 5 mm och s (c/c- Dock vibreras betongen lätt i vissa fall för Betongen sandwichelementen som beträffande , VCT och tillsatser. Dock Figur 4:kolfibernät Helastenstorlek ytterskivans tjocklek götsavkontinuerligt. att säkerställa kringgjutning alla detalavstånd) 80 normal mm respektive -2,70 kN/m2)i vinkelrätt mot fasadskivan.bedöms 2 är betongen till elementtillverkningen av s.k. självkompakterande betong SKB betong. Dock vibreras jer.på Ytterskivans hade max stenmed maskvidd 40 x 40 . Textilarmefåmm en jämn tjocklek 40 mm.betong När betongen påbörjat h storlek 16 mm, VCT 0,50 och hållfasthetsringen placerades i ytterskivans tvärResultat från betongen lättberäkningar i vissa fall för att säkerställa kringgjutning av alla detaljer. Ytterskivans betong hade max och armering på. klass Därefter göts den bärande innervägge C30/37, och var Cem II/A-LL 42,5R. snittsmitt. Ytterskivorna göts först och I figur 3 redovisas en konturplott över den stenstorlek 16 mm, VCT 0,50 och hållfasthetsklass C30/37. var Cem II/A-LL 42,5R. Väggelement med kolfibernät och med totala deformationen för fasadelementet placerades därmed i formbotten.

Figur 4: Hela ytterskivans tjocklek göts kontinuerligt. Betongen rakades ut och vibrerades lätt för att få en jämn tjocklek på 40 mm. När betongen påbörjat härdningen och fått viss styvhet lades isolering och armering på. Därefter göts den bärande innerväggen.

Figur 5: I de oarmerade rutorna under de uppskurna områdena placerades ytterligare kolfibernät. Resterande 20 mm göts av ytterskivan. De utskurna kolfibernätsrutorna hölls böjda under gjutningen. Betongen rakades och vibrerades lätt.

Figur 4: Hela ytterskivans tjocklek göts kontinuerligt. Betongen rakades ut och vibrerades lätt för att Figur 5: I de oarmerade rutorna under de uppskurna om få en jämn tjocklek på 40 mm. När betongen påbörjat härdningen och fått viss styvhet lades isolering Resterande 20 mm göts av yttrskivan. De utskurna kol och 22 armering på. Därefter göts den bärande innerväggen. husbyggaren  nr 7   B    2011 Betongen rakades och vibrerades lätt.


Figur 6: Sandwichelementen lyftes och flyt-

Figur 8: Förskjutning mot tid för respektive lägesgivare för kolfiberarmerad element.

tades 6: förSandwichelementen härdning och lagring. Figur lyftes och flyttades för härdning och lagring.

glasfi bernät  vindbelastades  i  tryckkammare.

Provning av väggelement I fi gur 7 visas foto på försöksuppställningen  sedd  inifrån  respektive  utifrån  tryckkammaren.  Väggelementens  innerskiva  fästes till belastningsramen i tre punkter i  överkant och tre punkter i underkant. Fasadskivan  kunde  Sekvens Vindlast röra  sig  fritt  och  [Pa] tätades  runt  om  0 0 med mjukfog mot  1 1000 den  reglade  väg2 -1000 gen.  Tre  lägesgivare  Figur37: Foto2000 av väggelement sett inifrån, respektive utifrån tryckkammaren. var  monterade  på  4 -2000 Provning av väggelementen  mätram  i  alu- Figur 9: Förskjutning mot tid för respektive lägesgivare för glasfiberarmerad element. 5 3000kolfibernät och med glasfibernät vindbelastades i tryckkammare. Väggelement med minium  som  var  I figur foto på försöksuppställningen sedd inifrån respektive utifrån tryckkammaren. 6 7 visas-3000 infäst till fasadskining  mellan  ytterskivan  och  Väggelementens innerskiva fästes till belastningsramen i tre punkter i överkan ochinnerskivan  tre punkter i koordineras av CBI Betonginstitutet och 7 4000 van  i röra närheten  ska ingå. Frågan blir om och hur den kan  implementeringsledaren är Strängbetong AB. underkant. Fasadskivan kunde sig frittav  och tätades runt om med mjukfog mot den reglade väggen. 8 0 monterade dess  påfyra  hörn. i aluminium göras med en icke korrosiv förankring.  Övriga Tre lägesgivare var en mätram som var infäst till fasadskivan i närheten av partner i projektet är SP, TextilhögTabell 1. hörn. Deformationen dess fyra mättes därmed relativ skivans yttre hörn.Vindbelastningen utfördesskolan i Deformationen  Till sommaren kommer vi också att ha  i Borås, FOV Fabrics, KK-arkitekter och lastsekvenser enligt Tabell 1 (vindsug positivt och vindtryck negativ). Vindlasten ökades till önskad mättes därmed relativ skivans yttre hörn.  resultat från fältexponeringen av betongSTO Scandinavia/LTU. lastnivå och hölls sedan konstant innan nästa lastnivå applicerades. Vindbelastningen utfördes i lastsekvenser  ytor behandlade med tre olika ytbehandenligt tabell 1 (vindsug positivt och vind- lingar  däribland  TiO2.  Fältexponeringen  Tabell 1: Lastsekvens tryck negativ). Vind lasten ökades till öns- syftar på att ge svar på vilka av ytbehandFigur 6: Sandwichelementen och flyttades för härdning och lagring. Figur 6: Sandwichelementen lyftes ochlyftes flyttades för härdning och lagring. kad lastnivå och hölls sedan konstant innan  lingarna  som  kan  ha  en  självrengörande  nästa lastnivå applicerades. effekt på betong. Även lösningar för renovering av fasader  I fi gurer 8 och 9 visas resultat från provningen i form uppmätt förskjutning mot  till miljonprogrammet kommer att studetid  för  res pektive  läges gi vare.  Deforma- ras. En tunn ytterskiva med isolering som  tionsförloppet  skil jer  sig  mellan  båda  fästs direkt på befi ntlig fasad undersöks.  D proverna,  men  i  båda  fallen  är  de  uppmätta förskjutningarna relativt små.  Fotnot: testar ytbehandlingar Resultaten visar tydligt att alternativ icke  korrosiv armering kan fungera väl i sandwich element. Vi planerar fl er fullskaleförsök där vidare undersökningar av anslutnr 7 B   2011  husbyggaren 

Formas-BIC projektet Tekocrete pågår under 2008–2012. Syftet är att ta fram textilarmerade betongelement med textilmönstrade självrenande ytor. Tillverkningen av sandwichelement i fullskala utförs på Figur 7: Strängbetong AB i Herrljunga. Projektet

Figur 7: Foto av väggelement sett inifrån, respektive utifrån tryckkammaren. FotoFigur av väggelement respektive utifrån tryckkammaren. 7: Foto sett av inifrån, väggelement sett inifrån, Provning av väggelement respektive utifrån tryckkammaren. ProvningVäggelement av väggelement med kolfibernät och med glasfibernät vindbelastades i tryckkammare. Väggelement med kolfibernät med glasfibernät vindbelastades i tryckkammare. I figur 7 visas foto påoch försöksuppställningen sedd inifrån respektive utifrån tryckkamm I figur 7 visas foto på försöksuppställningen sedd inifrån respektive Väggelementens innerskiva fästes till belastningsramen i treutifrån punktertryckkammaren. i överkan och tre 23 mjukfog Väggelementens innerskiva fästes kunde till belastningsramen tre punkter överkan och tre mot punkter underkant. Fasadskivan röra sig fritt ochi tätades runt iom med den underkant.Tre Fasadskivan röra sig fritt ochmätram tätadesi runt om med mjukfog mottill den reglad lägesgivarekunde var monterade på en aluminium som var infäst fasadskiv Tre lägesgivare varhörn. monterade på en mätram aluminium somskivans var infäst fasadskivan i när dess fyra Deformationen mättesi därmed relativ yttretill hörn.Vindbelastnin dess fyra hörn. Deformationen mättes1 därmed skivans yttre hörn.Vindbelastningen utfö lastsekvenser enligt Tabell (vindsugrelativ positivt och vindtryck negativ). Vindlasten öka lastsekvenser enligt Tabell (vindsug positivt och vindtryck Vindlasten ökades till ö lastnivå och hölls 1sedan konstant innan nästa lastnivånegativ). applicerades.


BYGGMETODER Ska trä öka sin konkurrenskraft måste trähusföretag och virkes­ leverantörer bli bättre på att både ställa och uppfylla kravspecifikationer. Idag kan material- spill och felleveranser uppgå till närmare en femtedel av virkeskostnaden.

Trähusföretag tappar fördel i slarvig tillverkning

Lång tradition av trähus Marknaden för enfamiljshus utgör ett viktigt avsättningsområde för träbaserade material. I Sverige byggs årligen knappt  10 000 platsbyggda och prefabricerade enfamiljshus och cirka 90 procent av dessa har stomme av trä och dessutom används trä i snickerier och inredning. Motsvarande siffra för Europa är cirka 850 000 enfamiljshus, men mindre än 10 procent av dessa har trä som huvudsakligt byggmaterial. Utifrån de miljömässiga fördelar trä har som material, finns en stor potential att ytterligare öka användningen. Sverige liksom de övriga skandinaviska länderna har en lång tradition av att bygga enfamiljshus av trä. Ett enfamiljs trähus i Sverige har vanligtvis en boyta mellan 50 och 250 m2 och har sällan mer än två våningar, se figur 1. En viktig hämsko för en expansion av den svenska trähustillverkningen är att den produktionsapparat som används är underutvecklad och inte har följt med i den produktionstekniska utvecklingen som skett i andra branscher. Det innebär att kostnadsnivån per producerad enhet blir hög. Trä minskar utsläpp Ett allt viktigare argument för materialet trä är potentialen att minska utsläppen av koldioxid genom att ersätta till exempel stål och betong. En jämförelse av kolbalansen mellan trä som byggmaterial och stål 24

eller betong är inte en enkel uppgift. De flesta studier drar dock slutsatsen att trä som byggmaterial leder till lägre utsläpp av koldioxid. För att trä som material ska vara konkurrenskraftigt mot andra material räcker dock inte enbart träets miljörelaterade fördelar, det vill säga att trä uppvisar lägre utsläpp av koldioxid enligt beräkningar baserade på LCA-kriterier. Trä måste också inneha konkurrenskraftiga tekniska egenskaper, uppvisa ett högt materialutnyttjande under vidareförädling och inte minst uppvisa ett konkurrenskraftigt total­ ekonomiskt utfall vid användning.

Byggs på plats Det som utmärker traditionellt byggande från annan tillverkningsindustri är att produkten framställs på den slutliga platsen till skillnad från att flyttas dit i dess slutliga utförande. Industriellt byggande innebär att tillverkning av husets delar sker i en industriell produktionsmiljö och att endast montagearbeten sker på byggarbetsplatsen. Tillverkning av hus eller delar till hus i industriell produktionsmiljö ger jämfört med platsbyggda hus en rad fördelar: möjlighet till lägre produktionskostnad genom en rationell flerstyckstillverkning, mindre risk för att konstruktionen utsätts för negativ väderpåverkan under byggtiden, samt att antalet fel som uppkommer på byggkroppen under produktion blir mindre än vid platsbyggnation. Väggelement monterades ihop Tillverkningen av monteringsfärdiga trähus på fabrik tog i Sverige sin början under 1800-talet. De första fabrikstillverkade husen bestod av väggelement av trä som monterades samman rationellt vid resningen av huset. Husen var demonterbara och tänkta att enkelt kunna flyttas.

Lars Eliasson är tekn lic och doktorand vid Linnéuniversitetet. Hans forskning är inriktad på materialegenskaper och tar upp de krav trähusbranschen ställer på den träråvara som används vid produktion i fabrik.

FÖRFATTAREN

T

rähusföretagen utnyttjar inte fullt ut material och metoder som är anpassade för en effektiv produktion av hus i fabrik. I den kontexten får träets miljöfördelar en underordnad betydelse i konkurrensen med andra mindre miljömässigt uthålliga material.

FÖRFATTAREN

Av lars eliasson , tekn lic och doktorand, Linnéuniversitetet och dick sandberg , professor, Linnéuniversitetet

Dick Sandberg är professor i virkeslära vid Linnéuniversitetet. Han är i huvudsak inriktad på träindustriell produktionsteknik. De första årtiondena under 1900-talet innebar en uppbyggnadsfas för många trähustillverkare och även ett omfattande standardiseringsarbete inleddes. Från 1930 till 1940 ökade de svenska trähus­ företagen tillverkningen från 1  000 till  9 200 hus per år. En framgångsrik period för byggnation av enfamiljshus med trästomme var mellan åren 1945 och 1990, med kulmen 1975 då cirka 46 000 trähus producerades varav cirka hälften producerades på fabrik, se figur 2. Under 1950-talet skedde en teknisk nydaning som fick stor betydelse för produktionen genom att sågspån ersattes med mineralull för isolering av byggelementen. Mineralullen förändrade produktionstekhusbyggaren  nr 7   B    2011


enfamiljshus av trä. Ett enfamiljs trähus i Sverige har vanligtvis en boyta mellan 50 och 250 m2 och har sällan mer än 2 våningar, Figur 1. En viktig hämsko för en expansion av den svenska trähustillverkningen är att den produktionsapparat som används är underutvecklad och har inte följt med i den produktionstekniska utvecklingen som skett i andra branscher. Det innebär att prisnivån på producerade enheter blir hög.

Figur 1. Exempel på två typer av enfamiljshus med trästomme (Sävsjö Trähus AB). Figur 1. Exempel på två typer av enfamiljshus med trästomme. Skiss: Sävsjö Trähus AB

niken genom att väggarna började tillver- omkring 300 000 m3 sågade trävaror vilket kas av reglar med olika skivmaterial som motsvarar sex procent av den svenska trä1varumarknaden, se tabell 1. beklädnad. En faktor som påverkar inköpen av trä är Kostnadsökning bör ses över hur trähustillverkaren upplever leverantöEn majoritet av trähusföretagen i Sverige rens förmåga att leverera enligt uppställd tillämpar produktionsmetoder som inte kravspecifikation, det vill säga hur pass väl väsentligt skiljer sig från de metoder som den levererade varan överensstämmer används för platsbyggda trähus. En avgö- med uppställda krav på egenskaper. Vid inköp av träråvara generellt är det av rande skillnad mellan platsbyggnation och prefabricering är att på fabrik tillverkas stor vikt att följa upp kvalitet på inlevererat byggelementen i torra och uppvärmda lo- material för att få ett optimalt utbyte i den fortsatta förädlingen. Rutiner för att följa kaler. Produktionskostnaderna för trähusfö- upp kvaliteten på inlevererat material varetagens produkter har ökat år från år utan rierar mellan företagen, allt från en nogatt denna kostnadsökning egentligen har grann uppföljning och vid behov även reifrågasatts. Trähusbranschen har kunnat klamation till en uppgiven inställning där behålla vinstmarginalerna genom att höja man accepterar stora avvikelser från kravproduktpriset istället för att effektivisera specifikationen. Sorteringen utförs efter traditionella och finna alternativa material som bättre passar produktionen. Många av bran- sågverkssorteringsregler och inte med utschens företag har därför under senare år gångspunkt från den slutliga användningriktat uppmärksamhet mot produktions- en för ett enskilt virkesstycke utan istället processen och för att nå en effektivare pro- från producenternas möjligheter. Detta reduktion har principer enligt Lean Con- sulterar i en utsortering hos beställaren av struction införts, det vill säga principer där material som inte uppfyller uppställda japansk biltillverkning tjänat som inspira- krav. tionskälla. Kostnadsanalys av ämnesberedning Japan automatiserade byggandet Byggmaterial utgör 25 procent av den toDet helt dominerande stomsystemet vid tala byggkostnaden för enfamiljshus med tillverkning av enfamiljshus av trä i Sverige trästomme och själva träråvaran utgör enär träregelsystemet. Bjälklagen prefabri- dast några få procent av den totala byggceras på liknande sätt som väggelementen. kostnaden, se figur 4. Detta innebär att Tillverkningen på fabrik görs antingen till planelement eller till volymer, se figur 3. Sektor Virkesvolym De svenska tillverkarna av enfamiljs trä[miljoner m3] hus har en lång tradition av prefabricering men automationsgraden är generellt låg Enfamiljshus 0,3 och den utveckling som ägt rum inom exFlerbostadshus 0,1 empelvis bilindustrin har inte tillämpats Övrigt bygg 1,3 vid trähusföretagen. I Japan tog man under Snickerier 0,9 1970-talet till vara erfarenheter från biltillMöbler 0,3 verkningen och överförde kunskapen till Emballage 0,8 bostadsproduktion. En ökad automatiseÖvrigt 1,3 ring kräver bättre definierade insatsvaror med definierade och förutsägbara egenTotalt 5,0 skaper, vilket har varit svårt att åstadkomma för sågat virke. Tabell 1. Förbrukning av sågade trävaror i Trähusbranschen i Sverige förbrukar Sverige uppdelat på olika branscher. nr 7   B   2011  husbyggaren

priset på träråvaran har en liten inverkan på husets slutpris. De flesta trähustillverkare har en egen ämnesberedning, det vill säga kapning och formatering av det virke som behövs för produktionen. Enligt en genomförd studie vid två olika trähusföretag uppgick beredningskostnaden till mellan 950 kr/m3 och 1 400 kr/m3 och utgör minst 30 procent av kostnaden för det färdiga ämnet. Studien är genomförd vid beredning av takstolsvirke och virke till ytterväggar. Beredningskostnaden är definierad som skillnaden mellan den totala tillverkningskostnaden för en given volym kapade ämnen och materialkostnaden för inköp av det virke som används till dessa ämnen. Beredningskostnaden har studerats genom mätning av tidsåtgång, materialåtgång och materialspill. Trähusbranschen ställer specifika krav på virkesegenskaper i likhet med de krav som en verkstadsindustri ställer på till exempel järn- och stålvaror. Kraven på virkesegenskaperna måste vara anpassade till faktiska behov och till vad som är möjligt att producera med hänsyn till trämaterialets förutsättningar. Trähusföretagens önskemål blir dock av olika skäl inte alltid tillgodosedda av trämaterialleverantörerna.

Träets kvalitet diskuteras Det finns flera förklaringar till detta och en viktig orsak är att avgörande för affärsuppgörelser med virke ofta är priset per volym. Det pris köparen får betala för levererat virke tillmäts större betydelse än kvalitetsparametrar som till exempel fuktkvot, form och kärnvedsandel. Det finns också exempel på trähusföretag som i sin iver att ta fram kravspecifikationer för virke formulerat så högt ställda krav att virkesleverantören inte längre kan eller vill leverera virke. Om en leverantör av trämaterialet ska kunna producera färdiga ämnen med vissa i förväg bestämda egenskaper måste köparen i förväg precisera dessa i form av mätbara parametrar. Framtagning av dessa kravspecifikationer kräver förståelse för hur den sågade varan faller ut från sågverken och en anpassning till de olika användningsområdena. Avvikande kvalitet kostar Generellt för trähusbranschens företag är att de inte använder kravspecifikationerna i kontakten med virkesleverantörerna och Fortsättning s. 26 P

25


80000 70000 60000

P

att företagen inte följer upp levererat ma50000 terial med avseende på uppställda kravspecifikationer. Anledningen till detta kan 40000 A vara sågverkföretagens ovilja att tillgodose en liten kund med specialsorterat virke när 30000 B man samtidigt har kunder som köper be20000 tydligt större volymer med kvalitetskrav enligt gängse regler för sågverkssortering. 10000 Ytterligare en anledning är att trähusföC retagen inte är villiga att möta ett ökat le0 vererat mervärde i form av virke som upp1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 fyller kraven med ett högre pris. En mer Figur2. 2.Bostadsproduktionen Bostadsproduktionen i Sverige mellanåren åren1945 1945och och 2010. 2010. A: Antal lägenheter i flerfakonjunkturrelaterad orsak är att under pe- Figur i Sverige mellan A) Antal lägenheter i flerfamiljshus. rioder när det råder brist på sågade träva- miljshus. B: Totala antalet enfamiljshus. C: Antalet enfamiljshus från trähusfabriker. B) Totalt antal enfamiljshus. ror, är köparna av trävaror mer toleranta C) Antal enfamiljshus från trähusfabriker. och accepterar virkesleveranser med avDagens av enfamiljshus av trä bland annat fuktkvot, geometrier, formtill treproducenter procent av virkeskostnaden vilvikande kvaliteter av rädsla för att annars tas En majoritet av trähusföretagen i Sverige tillämpar produktionsmetoder som inte väsentligt ket stämmer väl överens med de resultat beständighet bli helt utan virke. och ibland även hållfasthet. skiljer sig från de metoder som används för platsbyggda trähus. En avgörande skillnad mellan I de fall när hustillverkaren inte i detalj som nämnts tidigare i denna artikel. platsbyggnation och prefabricering är att på fabrik tillverkas byggelementen i torra och Inköpspriset kan bli högre kan specificera kostnaderna i den egna uppvärmda lokaler. produktionen går det inte heller att fast- Fabrik med rationell process Virkesleverantörer till framtidens trähusProduktionskostnaderna för är trähusföretagens ökat år från år utan att dennaatt leva ställa vilka kostnader som uppstår på Framtidens fabrikhar är endast de som är beredda trähusfabrik en automati-produkter kostnadsökning egentligen har ifrågasatts. Trähusbranschen har kunnat bibehålla grund av virke som inte uppfyller kravspe- serad och effektiv monteringsfabrik som upp till de krav som ställs på trämaterialet vinstmarginalerna genom att höja produktpriset istället för att effektivisera och finna cifikationerna. Eftersom den egna kostna- i alternativa vadMånga avserav kravspecifikation, likhet med modern verkstadsindustri material som bättre passar produktionen. branschens företagleveransprehar därför den inte är känd och kanske inte upplevs har cision och pris. sortering ensenare rationell produktionsprocess under år riktat uppmärksamhet motbaproduktionsprocessen ochAvgörande för att nå enför effektivare produktion har principer enligt Constructionoch införts, dvs. principer japansk med rätta som en kostnad som är möjlig att påverka, serad framtagning av där träråvara på färdiga ämnen ochLean komponenbiltillverkning tjänat som inspirationskälla. finns naturligtvis heller inte någon driv- ter. egenskaper är att den sorterings- och avOrganisationen är processorienterad Det helt dominerande stomsystemet vid av enfamiljshus avsom trä ianvänds Sverige ärklarar att kraft att betala ett högre pris för ämnen och jobbar med framförhållning så atttillverkning un- syningsutrustning träregelsystemet. Bjälklagen prefabriceras på liknande sätt som väggelementen. som är mer anpassade för produktionen. derleverantörer ges möjlighet att ta aktiv mäta aktuella egenskaper. Tillverkningen på fabrik görs antingen till planelement eller till volymer, Figur 3. Fel kvalitet på ingående träråvara föror- del av både ämnes- och komponenttillEffektivare produktion ett måste sakar kostnader för materialspill och extra verkning. arbete i fabriken samt produktivitetsförDet finns väl genomarbetade kravspe- Framtidens trähusfabrik är väl medveten luster. Storleken på dessa kostnader är svår cifikationer för allt ingående trämaterial om att material med rätta egenskaper att bestämma men uppskattningar kan gö- där specifikationerna är anpassade till också kan medföra ett högre inköpspris ras baserade på erfarenhet. trämaterialets förutsättningar samt an- jämfört med det pris som man betalar för Tabell 2 visar ett exempel från en trähus- vändningsområden. En automatiserad en mindre förädlad träråvara. tillverkare på merkostnader för material- produktion ställer annorlunda krav på De krav som trähustillverkarna ställer spill och produktion på grund av att inleve- egenskaper på ingående material jämfört på ingående trämaterial kan bli en driv3 rerat virke inte uppfyller den kravspecifi- med manuella metoder. De egenskaper kraft för teknik- och produktutveckling kation som företaget ställt upp. 14 procent som kravspecifikationen omfattar är inom byggmaterialområdet. Idag finns av den totala kostnaden för trämaterial utgörs av merkostnader på grund av kvalitetsfel hos inlevererat virke. Denna uppskattning baseras på det faktum att produktiviteten ökar med 20 procent då virket uppfyller de av företaget uppställda specifikationerna och att halva denna ökning går att koppla till virkets kvalitet. Av tabell 2 framgår också att materialkostnaden för kvalitetsbrister och längdfel hos det inlevererade virket uppgår till åtta procent av den totala kostnaden för träråvaran. Sammanlagt utgör kostnaden för merarbete i fabrik på grund av bristande virkesFigur 3. Exempel på prefabricerat planelement (höger) och prefabricerad volym (vänster). egenskaper 17 procent av den totala virkes- Figur 3. Exempel på ett prefabricerat planelement till höger och prefabricerad volym till kostnaden. Andelen för längdfel uppskat-De svenska vänster. tillverkarna av enfamiljs trähus har en lång tradition av prefabricering men 26

automationsgraden är generellt låg och den utveckling som ägt rum inom t.ex. bilindustrin har husbyggaren  nrerfarenheter 7   B    2011 från inte tillämpats vid trähusföretagen. I Japan tog man under 1970-talet till vara biltillverkningen och överförde kunskapen till bostadsproduktion. En ökad automatisering kräver bättre definierade insatsvaror med definierade och förutsägbara egenskaper, vilket har


Byggkostnad: Underentreprenörer 14%

Byggkostnad:Arbetsplatskostnader 14%

Byggkostnad: Arbete 14%

Byggkostnad: TRÄ 1,7% Byggkostnad: Övrigt material

12,1% 12,3% olika tekniker för limning av virke till andra dimensioner än vad det originalsågaByggkostnad: Byggmaterial de virket kan erbjuda. Ett förändrat synsätt 14% på sågade trävaror med full acceptans från träanvändarna för till exempel sammankostnader Vinst/risk limmade trästycken skulle även kunna Övriga34% 10% innebära ett förändrat arbetssätt för skogsbruket. Figur 4. Fördelning av kostnader vid tillverkning av enfamiljs trähus. (…) En förutsättning för framtidens trähusFigur 4. Fördelning av kostnader vid tillverkning av enfamiljs trähus. Den totala byggkostnafabrik är att information rörande kon- den utgör sammanlagt 56 procent av den totala tillverkningskostnaden. Kostnaden för trä struktion och tillverkning hanteras i ett utgör 1,7 procent av den totala tillverkningskostnaden eller tre procent av den totala bygggemensamt informationssystem från vil- kostnaden. Byggmaterial: exempelvis träråvara, installationsmaterial. Arbete: kostnader för ket även affärssystemen kan hämta uppgif- löner vid produktion i fabrik. Underentreprenörer: kostnader för installation av el, vvs etcetera. Arbetsplatskostnader: kostnader för etablering av byggplats med mera. Övriga kostnater. Från automatiskt genererade kapnotor der: till exempel markkostnader. skulle specifikation kunna skickas över till Miljöargument som ökad inlagring av trävaruleverantören som ser till att färdiga mer att ställa allt högre krav i fråga om livsämnen levereras till kunden i rätt tid. Rätt längd, underhållsintervall, energieffekti- kol och minskade utsläpp av växthusgaser utfört skulle detta innebära att kunden vet vitet och miljöhänsyn, design och kundan- talar för trä som byggmaterial. En förutvilken mängd virke som finns och att detta passade lösningar, leveranstid etcetera. sättning för detta är dock att kostnaden för virke samtidigt uppfyller de ställda kraven. Kunderna kommer också att förutsätta att boendekonsumenten är i nivå med eller Genom att färdigställande av huset görs önskemålen går att uppfylla till en låg to- lägre än motsvarande kostnader för alternativa byggmaterial. i så stor omfattning som möjligt i fabrik, talkostnad för boendet. Men för att användningen av trä som Trä i olika former från ett uthålligt med användning av anpassade material och metoder, kan kostnaden för att bygga skogsbruk har i Sverige en dominerande byggmaterial vid byggnation av enfamiljsenfamiljs trähus påverkas. Användandet ställning för byggande och boende. Det hus ska öka även i övriga Europa måste av anpassade material och metoder inne- finns dock stora förutsättningar för träma- produktionen bli mer effektiv.  D bär också en minskad miljöbelastning i terialet att bli ett mer konkurrenskraftigt material för byggande och boende även i Fotnot: form av avfall och energislöseri. Framtidens boendekonsumenter kom- övriga Europa. I december 2010 avslutades det treåriga pro-

Virkeskostnad per hus (kr) Produktionskostnad i fabrik per hus (kr)

Merkostnad (kr) pga längdfel kvalitetsfel 100 000

90 000

Merkostnad för trämaterial pga avvikelse från kravspecifikation

3 000

5 000

Merkostnad för produktion pga avvikelse från kravspecifikation

3 375

5 625

Summa merkostnader per hus:

6 375

10 625

Tabell 2. Exempel på uppskattade merkostnader vid hustillverkning som följd av avvikelser från kravspecifikation hos inlevererat virke.

nr 7   B   2011  husbyggaren

jektet ”Framtidens trähusfabrik”. Projektet beskrivs i licentiatavhandlingen Ställ krav på virket – rätt virke för produktion i framtidens trähusfabrik. Se http://lnu.se/framtidenstrahusfabrik. Referenser:

Eliasson, L. (2011). Ställ krav på virket – rätt virke för produktion i framtidens trähusfabrik. Linnéuniversitetet, institutionen för teknik, rapport nr 06.

27


BYGGMETODER För att få ett fungerande framtida boende för allt fler äldre krävs ett nytänkande från byggbranschen. Projekt pågår nu i hela landet för att samla in kunskap. Äldre får till exempel bestämma vilka gemensamma lokaler de önskar och hur de ska byggas.

Allt fler äldre kräver nytänk om hur och vad vi bygger

I

takt med att vi blir allt fler äldre ökar behovet av bostäder och boendemiljöer som motsvarar den åldrande befolkningens förutsättningar. Många kommuner saknar beredskap både att möta behovet av lämpliga bostäder i det ordinära beståndet och behovet av särskilt boende, det vill säga vård- och omsorgsboende och korttidsboende. Äldreboendedelegationen visar i sitt slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113) att 2040 beräknas antalet invånare över 65 år öka från dagens cirka 1,7 miljoner till cirka 2,5 miljoner. Ökningen är störst bland personer över 85 år. De äldres andel av befolkningen i Sverige beräknas öka från dagens cirka 18 procent till 25 procent år 2060.

Kan få svårt orientera sig När man blir äldre är det inte lika lätt att röra sig, synen försämras och minnet sviker. Vid vilken ålder detta sker, och i vilken omfattning, är mycket individuellt. Minskad rörlighet och försämrad balansoch koordinationsförmåga leder bland annat till att vi får svårare att förflytta oss. Försämrad syn och hörsel medför behov av tydlighet i omgivningen. Demenssjukdomar påverkar minnes- och tankeförmåga vilket kan medföra svårigheter att orientera sig i tid och rum och att planera sin vardag. De allra flesta äldre bor idag i det ordinära bostadsbeståndet, det vill säga bostäder som de själva vid något tillfälle valt att

Äldrestatistik 2010

Diagram 7. Prognos för antalet av Sveriges befolkning 65 år respektive 80 år och äldre, 2010–2060 3 000 000 2 500 000

80 år och äldre

65 år och äldre

2 000 000

flytta till. Äldres benägenhet att flytta har varit låg men ökar nu något bland personer över 55 år. Först efter 85 års ålder ökar andelen som har behov av särskilt boende.

Trånga badrum Cirka en fjärdedel av landets 4,5 miljoner bostäder uppskattas vara otillgängliga och därmed olämpliga för äldre. I dessa bostäder bor mer än hälften av landets äldre. Med otillgängliga menas till exempel att bostäderna har trappor, smala och tunga dörrar och trånga badrum. Uppskattningsvis bor nästan hälften av dem som är 80 år och äldre i bostäder med bristande tillgänglighet. Nästan en fjärdedel av landets bostadsbestånd utgörs dessutom av bostäder som byggts under perioden 1965–1975. Det är fastigheter som idag har ett stort behov av underhåll. Marknadens ansvar Kommunen har enligt bostadsförsörjningslagen ansvar för att skapa förutsättningar för alla kommuninnevånare, oavsett ålder, att leva i goda bostäder. Men kommunerna har inte skyldighet att tillhandahålla bostäder, det är en uppgift för bostadsmarknaden. Kommunens verktyg inom bostadsförsörjningen är planmonopol, kommunalt markinnehav, exploateringsavtal, kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag och bostadsförmedling. Kommunerna ska dessutom enligt lagen upprätta bostadsförsörjningsplaner, men endast ett 70-tal av landets kommuner har sådana planer. Många äldre, otillgängliga bostäder och dålig beredskap i kommunerna leder till att det krävs åtgärder!

1 500 000 1 000 000 500 000 0 2010 2020 Källa: Befolkningsframskrivningar, SCB

2030

2040

2050

2060

Antalet äldre förväntas öka kraftigt. Diagram 8. Prognos för andelen av Sveriges befolkning 65 år respektive 80 år Källa: HIs Äldrestatistik 2010 och äldre, 2010–2060 30 %

28

25 %

20 % 15 %

65 år och äldre

80 år och äldre

Ansökningar ger lägesbild Hjälpmedelsinstitutets projekt Bo bra på äldre dar, som är ett regeringsuppdrag, har nu varit igång i drygt ett år. Mer än 60 kommuner, flera universitet

FÖRFATTAREN

Av karin månsson , boendehandläggare, Hjälpmedelsinstitutet

Karin Månsson är boendehandläggare på Hjälpmedelsinstitutet. Hon är utbildad arkitekt med lång erfarenhet av att arbeta med tillgänglighet och användbarhet inom handikapprörelsen.

samt brukarorganisationer och företag har varit med och sökt projektmedel från programmet. De ansökningar som kommit in ger tillsammans en bild av den beredskap som finns, men även av de behov och de svårigheter som många som arbetar med frågorna i kommuner och inom byggsektorn upplever att de har. Många kommuner uppger att deras invånare vill bo kvar i det ordinära bostadsbeståndet, varför kommunen behöver kunskap om hur beståndet svarar mot äldres behov och vilka förändringar som kommunen måste planera för. Kommunerna uppger också att de har inventerat sitt bostadsbestånd eller avser att göra det.

Försöker involvera äldre Boendes behov och intressen varierar. Flera kommuner vill involvera sina invånare i planeringsprocessen och söker medel för att utveckla medverkan från brukare, och för att ta fram metoder för ett så konkret planeringsunderlag som möjligt. Kommunförbundet i Skåne genomför till exempel fokusgrupper som består av äldre, arkitekter, byggare och representanter för områden som transport, service, vårdsektor, och så vidare. PRO har fått stöd för en omfattande stuhusbyggaren  nr 7   B    2011


die av vilka värden i boendet som äldre rankar högst för att boendemiljön ska upplevas stödja god livskvalitet.

Satsar på trygghetsboende Utmaningen i en liten kommun som Arjeplog är att samordna de äldreboenden som finns och att utöka antalet platser i trygghetsboende. Genom att satsa på samordning och fler platser vill kommunen främja de boendes hälsa och erbjuda en bra arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Luleå planerar att skapa 471 nya seniorbostäder och trygghetsboenden ute i bostadsområdena. Det ska i sin tur bidra till att minska behovet av att bygga ut antalet platser inom särskilt boende. Utbyggnadsprogrammet, med fler anpassade lägenheter för äldre, ger en driftkostnadsbesparing för kommunen fram till år 2020 på drygt 780 miljoner kronor, jämfört med om det inte görs något för att öka antalet tillgängliga bostäder. Tävling ska stimulera Arkitekttävlingar är ett sätt att stimulera kreativitet och nytänkande. Bo bra på äldre dar stödjer därför kommunala projekttävlingar som handlar om byggnadsprojekt som ska förverkligas. I Gävle, Linköping, Halmstad och Burlöv genomförs arkitekttävlingar som omfattar både förnyelse och nyproduktion. I Karlskrona genomförs dessutom en entreprenörstävling som avser typhus där utmaningen är hålla kostnaderna nere. Även en tävling för landets arkitektstudenter på temat äldres boende planeras. Många behöver samarbeta Bostäder och boendemiljöer som bidrar till god livskvalitet för äldre kräver att många aktörer, såväl privata och offentliga, som olika sektorer inom kommunerna, samarbetar. Fastighetsägarna i Sverige genomför ett projekt där kunskap om äldremarknaden ska förmedlas för att på så sätt stimulera välfärdsutvecklingen. I Burlöv genomför socialförvaltningen och samhällsplaneringen i kommunen en gemensam förstudie. Ytterligare ett exempel på samverkan är ett projekt vid Lunds universitet som fokuserar på regional samverkan kring planeringsunderlag för trygghetsbostäder. Bostadsmarknaden är en marknad och fungerar på många sätt som alla andra marknr 7   B   2011  husbyggaren

Digitala lås, trygghetslarm och spisvakt är konkreta exempel på hur man kan få ett tryggare boende. Foto: Hjälpmedelsinstitutet

nader. Vi har som bostadskonsumenter ett eget ansvar för våra bostadsval.

Studiecirklar ger beslutsunderlag Först när det finns ett vård- och omsorgsbehov blir kommunen ansvarig. Genom ett biståndsbeslut kan kommunen då tillhandahålla bostad i särskilt boende. Men för de flesta gäller att vi måste vara medvetna om vårt eget ansvar och göra aktiva ställningstaganden i valet av bostad. Flera projekt stödjer de boendes egna nyskapande idéer och hur man kan förverkliga sina bostadsdrömmar. Karlskrona Seniorhusförening och Karlskronahem får stöd för ett projekt där de blivande grannarna redan något år i förväg ska lära känna varandra, påverka utformningen och skapa förutsättningar för en stabil och öppen gemenskap. Genom studiecirklar ska man stämma av vilka gemensamma lokaler som man önskar och hur dessa ska byggas. Belysning ökar trygghet Programmet Bo bra på äldre dar ska bidra till att långsiktigt förändra kommuner och byggsektor så att de klarar av att möta den åldrande befolkningens behov. På kort sikt kan emellertid fastighetsförvaltare redan idag göra mycket som underlättar och förbättrar för äldre och personer med funktionsnedsättning. Umeå universitet har exempelvis fått medel för att presentera åtgärder för att äldre bättre ska klara värmeböljor. Det kan handla om solskydd, skuggiga uteplatser och att förbättra entréer så att det blir lättare att gå ut. Ett annat projekt ska ta fram åtgärder som ökar känslan av trygghet för äldre kvinnor. Redan enkla åtgärder som belysning, skyltar och renhållning får stor betydelse. Nätverk sprider idéer För att sprida goda exempel och erfarenheter har nätverk bildats bland dem som fått projektmedel från Bo bra på äldre dar. Projektet avslutas år 2012 men några slutsatser som redan kan dras är att ändamålsenliga bostäder måste efterfrågas och att

samhällsplaneringen måste samverka med äldreomsorgen. Det är även tydligt att regional samverkan kring äldres boende behöver öka. Fotnot:

Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar ska stimulera kreativitet och nytänkande inom planering, byggande och förvaltning av bostäder och boendemiljöer för äldre. Stöd ges till arkitekttävlingar, kommunala förstudier och projekt kring fysisk och regional planering. Uppdraget omfattar 50 miljoner kronor och pågår från år 2010 till och med år 2012. Det konkreta resultatet blir att byggbranschen ska få kunskap om hur man planerar och bygger för äldre och att arbetet påskyndas.  D Referenser: • Bo bra hela livet, Äldreboendedelegationens slutrapport, SOU 2008:113 • Äldrestatistik 2010, Hjälpmedelsinstitutet • Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar •  www.hi.se •  www.bobrapåäldredar.se •  www.teknikforaldre.se • Bygga för seniorer, Kerstin Kärnekull, Svensk Byggtjänst, 2011 • Välfärd att hyra, redaktör Irene Fällström, Samhällsförlaget, 2011

Faktaruta - Olika boendeformer Ordinärt boende – bostäder på den vanliga bostadsmarknaden och som inte omfattas av särskild lagstiftning. Här ingår exempelvis seniorbostäder vilka i princip endast karakteriseras av att de vänder sig till äldre. Trygghetsboende – bostäder som vänder sig till personer över 70 år och finansieras med hjälp av det statliga stöd som finns till och med december 2011. Stödet förutsätter gemensamhetslokaler, personal, med mera. Särskilt boende – bostäder som efter biståndsbeslut tillhandahålls till personer med vård- och omsorgsbehov. För särskilt boende finns statligt investeringsstöd.

29


INNEMILJÖ Den fysiska vårdmiljön har stor betydelse för hur personer med demens mår. En överblickbar innemiljö, som korta korridorer, anpassad ljussättning och  stråk där man kan gå runt, minskar stressen. Liksom mindre avskärmade enheter.

Lugn miljö minskar stressen hos äldre med demens

S

tudier visar att den fysiska miljöns utformning är av stor betydelse för välbefinnandet hos personer med demens och för deras förmåga att fungera i sin närmiljö. De faktorer vi värdesätter i ett hem i form av gemenskap, frihetskänsla, god atmosfär, och aktiviteter bör även vara gällande inom demensboenden. På så sätt kan den fysiska miljön bidra till att det känns naturligt och lockande för människor att komma på besök och därmed understödja relationer med anhöriga och vänner. Att känna sig trygg och säker i en familjär hemlik miljö är betydelsefullt för personer med demens liksom att kunna njuta av vardagliga aktiviteter så som utomhuspromenader, att prata, laga mat och äta tillsammans med andra och lyssna till musik för en meningsfull vardag.

Miljöer bör ge stöd Personer med demenssjukdom fungerar bäst i välbekanta miljöer och flytt till nya obekanta miljöer kan därför vara svårt och skrämmande. Många människor lever därför i den föreställningen att livet på ett äldreboende kännetecknas av passivitet, stillasittande, och med få aktiviteter för de boende att delta i. Men så behöver det inte alls vara, det finns idag allt fler äldreboenden som istället präglas av dynamik, aktivitet och gemenskap. Äldreboenden där de äldre skattar hög grad av välbefinnande och meningsfullhet. Vårdmiljön poängteras i riktlinjer Här har man utvecklat strategier för att bemöta en sänkt initiativförmåga och motivation på grund av demenssjukdom, genom att erbjuda stödjande och positiva miljöer där man värnar om mötet med 30

personen bakom sjukdomen och ger möjlighet till gemenskap i en accepterande och förstående miljö. I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demens från Socialstyrelsen 2010 betonas vikten av en god boende- och vårdmiljö som stöd för stimulans, meningsfullhet, social gemenskap och trygghet. Precis som det tidigare i livet är angeläget att den miljö vi vistas i bjuder på en variation av mötesplatser och aktiviteter, så är det angeläget att vi kan engagera oss i de saker vi tycker om när vi blir äldre. Riktlinjerna tar även upp vad som kan tänkas vara ett lagom antal personer som bor tillsammans för att skapa balans mellan under- och överstimulering. Även detta är en fråga om ett personcentrerat förhållningssätt. Det finns vetenskapligt stöd för fördelarna med mindre avskärmade enheter med få personer att lära känna och lära känna igen, och med chans till överblickbarhet, närhet och trygghet. Samtidigt kan andra personer njuta av fördelarna med lite större boenden med ett rikare utbud av aktiviteter, fler gemensamma utrymmen, ökad variation och valfrihet.

Trygg miljö minskar stress Personer med demens behöver vara i en trygg och skyddad miljö för att minska överstimuli och stress. En lägre stresströskel, nedsatt sjukdomsinsikt och därmed en påverkad omdömesförmåga innebär att det blir svårt att vara i en miljö med för mycket stimuli från ovidkommande ljud och synintryck. Minnesnedsättningen gagnas av att föremål och ledtrådar placeras tydligt i miljön till stöd för orientering. Både inomhus- och utomhusmiljön ska vara säkra och överblickbara – för den äldre att kunna hitta och röra sig i tryggt – för perso-

FÖRFATTAREN

Av helle wijk, docent, Göteborgs universitet

Helle Wijk är legitimerad sjuksköterska och docent på institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

nalen att snabbt kunna uppmärksamma när någon behöver hjälp.

Kan lätt gå vilse Desorientering till tid, rum och person kan medföra risker för att gå vilse i sitt eget hem då man inte längre känner igen ledtrådar som vanligen utgör stöd för igenkänning. I takt med att svårigheterna ökar är det vanligt att den som är demenssjuk undviker nya situationer för att minska risken att göra fel. Om sinnesintrycken blir för många i miljön och för svåra att förstå finns därför en risk för att man drar sig undan och söker skydd hos sig själv, kanske sluter ögonen, och slumrar hela dagen. Den fysiska miljöns utformning kan stödja den demenssjuke personens förmåga att orientera sig i sin omgivning och motverka oro och vandringsbeteende. Genom att synliggöra viktiga utrymmen i miljön, undvika långa korridorer och satsa på en anpassad ljussättning för äldre med väl synliga ledtrådar kan man hjälpa personen att orientera sig. Om detta kompletteras med närvarande empatisk personal blir det riktigt bra. Gångstråk som alltid leder tillbaka till utgångspunkten utan förvillande återFortsättning s. 32 P

husbyggaren  nr 7   B    2011


nr 7   B   2011  husbyggaren

31


P

vändsgränder är bra liksom en enkel och välordnad miljö med öppen planlösning där allt som är av vikt kan ses direkt.

Plats för aktivitet och möten De flesta upplever det som positivt att umgås med andra vilket den fysiska miljön kan stimulera till genom rikligt med mötesplatser för gemenskap och kontakt. Om man befinner sig i en förvirrad och ängslig inre värld, kan en enkel, lättbegriplig yttre värld ha en lugnande och samlande effekt. Att kunna se andra och vara med andra kan förhindra känslan av ensamhet och nedstämdhet. Små avskärmade enheter som minskar stress och överstimulering i olika former är positivt. På grund av den nedsatta koncentrationsförmågan vid demenssjukdom är det även angeläget att minimera buller och distraktion i gemensamma lokaler. Exempelvis är utformningen av kök och matplats av betydelse inte bara under måltiden utan även för den sociala interaktionen mellan patienter och patienter och personal. På så vis kan den fysiska miljön bidra till en god psykosocial miljö och stärka självkänslan hos personen med demens. En meningsfull vardag omfattar gemensamma aktiviteter som i sin tur kräver arenor för sociala kontakter och umgänge. Miljön bör erbjuda olika typer av aktiviteter som hushållsbestyr, trädgårdsaktiviteter och hantverk, eller att bara minnas tillbaka tillsammans med andra med stöd av föremål, tavlor och bilder. Vandringsleder både inom- och utomhus där man kan promenera utan att stöta på hinder, och där det finns olika platser för paus och vila längs vägen är viktiga för att fånga uppmärksamheten och bidrar till variation och spänning. Möbler hemifrån Igenkänning kan skapa trygghet och är viktigt för att stärka känslan av ett hem när man flyttar till ett särskilt boende. Demenssjukdomen gör att man kan ha svårare för att förstå och läsa av känslomässiga uttryck och kroppsspråk och att det därför är extra angeläget med ett vänligt och respektfullt bemötande för att bidra till trivsel och hemkänsla. Samtidigt kan möbler, tavlor och föremål som är hemlika och känns igen i den fysiska miljön bidra till hemkänsla. Kombinationen av en fysisk hemlik mil32

jö präglad av vänlighet och respekt bidrar sammantaget till känslan av ett hem även när jag bor på institution. Det är viktigt att uppmuntra den äldre till att dekorera sina rum med möbler och föremål från det egna hemmet. De gemensamma utrymmena däremot kan vara svåra att få hemlika. Kanske det är viktigare att där sträva efter att skapa vackra och behagligt utformade miljöer där service, gott omhändertagande och känslan av att vara i centrum är dominerande.

En personcentrerad miljö Forskning visar att en väl anpassad fysisk vårdmiljö är en förutsättning för en personcentrerad omvårdnad då denna påverkar personalens möjlighet att bedriva god vård i termer av att se personen, individanpassa vården, utgå från patientens världsbild och skapa en positiv social miljö, och därmed undvika känslan av institution. Målsättningen är att skapa trygghet för att kunna behålla den demenssjukes resurser längre än förväntat. Detta förutsätter en miljö som tar utgångspunkt i personliga behov, använder personens kompetens, kunskap och initiativ, ser och möjliggör egna önskemål, stödjer spontanitet, sinnesstimulerar och tillvaratar och bidrar till höjdpunkter i vardagen. En personcentrerad omvårdnad kräver att verksamheten styrs av en gemensam vårdfilosofi med ett tydligt ledarskap tillsammans med kunnig och empatisk personal som behandlar de äldre med respekt. Detta ger avtryck i den fysiska miljön. Tror vi på vikten av att tillgodose möjligheten för de boende att engagera sig i vad de kan, vill och önskar måste vi också verka för att det finns fysiskt utrymme för detta. Med andra ord kan den fysiska vårdmiljön utgöra ett hinder eller vara till stöd för en personcentrerad omvårdnad beroende på dess utformning och lämplighet i ett vårdsammanhang. Miljön kan gagna välbefinnandet Meningsfulla aktiviteter kräver anpassningar i miljön. En personcentrerad miljö vill ge möjlighet till närhet till andra, att känna förtroende och bidra till känslan av att tillhöra en grupp vilket kan stödjas av miljön på olika sätt. Fotografier, tydliga namnskyltar och föremål förknippade med mig som person kan stärka och påminna mig om vem jag är och det liv jag har levt.

Egna tavlor, fotografier och minnesföremål påminner en äldre människa med demens om vem man är och det liv man levt. Foto: Thomas Carlgren

Den fysiska miljön kan bidra till ökad livskvalitet för personer med demenssjukdom som är i stort behov av vård och omsorg. Men det förutsätter en medvetenhet om att god vårdmiljö både är en fråga om stödjande vårdbyggnader, organisering av vård och ett personcentrerat förhållningssätt. En vardag som kännetecknas av passivitet och stillasittande med små möjligheter för de äldre att delta i meningsfulla aktiviteter, kan till viss del relateras till den fysiska miljö vi erbjuder. Å andra sidan kan ökad kunskap och medvetenhet om hur den fysiska miljön kan bli personcentrerad leda till en utveckling av boendemiljön som gagnar välbefinnande, trygghet, och igenkänning för personer med demens. Personal inom demensvård och omsorg kan själva bidra både hälsofrämjande och förebyggande till stimulerande och säkra miljöer som stödjer hälsa.  D Referenser:

Arvidsson G,. Carlsson G., (2010) Lust till livet, Bokbolaget, Malmö. Calkins, M. and Brush, J. (2002). Designing for dining: The secret of happier mealtimes. Journal of Dementia Care, 10, 24–26. Day, K., Carreon, D. & Stump, C. (2000). The therapeutic design of environments for people with dementia: A review of the

husbyggaren  nr 7   B    2011


empirical research. The Gerontologist, 40(4), 397–416. Davis, S., Byers, S., Nay, R. and Koch, S. (2009). Guiding design of dementia friendly environments in residential care settings: Considering the living experiences. Dementia,8,(2), 185–203. Edvardsson, D. (2008). Therapeutic environments for older people – a descriptive and interpretative study. Journal of Gerontological Nursing, 34, 32–40. Haesler, E., Bauer, M. and Nay, R. (2006). Factors associated with constructive nursing staff-family relationship in the care of older adults in the institutional setting: A systematic review. Research in Nursing & Health, 30,(4), 385–398.

siers J. Champoux N. Monette J. Voyer P. (2006). Non-pharmacological interventions for aggressive behaviour in older adults living in long-term care facilities. International Psychogeriatrics;18 (1):47–73.

Mitchell, C., Williams, C., Preisser, J. m.fl. (2005). Implementing a light intervention in public areas of long-term facilities: Lessons learned. Alzheimer’s Care Quarterly, 6(4), 280–293.

McCormack, B. (2004). Person-centeredness in gerontological nursing: an overview of the literature. International Journal of Older People Nursing, 13, 31–38. Journal of Advanced Nursing, 56,(5), 472–479.

Socialstyrelsen (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demens, Socialstyrelsen, Stockholm.

Morgan, D.G., Stewart, N.J., D’arcy, K.C. and Werezak, L.J. (2004). Evaluating rural nursing home environments: Dementia special care units versus integrated care facilities. Aging & Mental Health, 8(3), 256–265.

Kitwood, T.M. (1997). Dementia Reconsidered: The person comes first. Buckingham: Open University Press.

Murphy, K. (2007). Nurses’ perceptions of quality and the factors that affect quality of older people living in long-term care settings in Ireland. Journal of Clinical Nursing,16, 873–884.

Landreville P. Bédard A. Verreault R. Desro-

Sloane, P., Noell-Waggoner, E., Hickman, S.,

Wijk, H (2004). Färguppfattning hos äldre. Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Red. Helle Wijk Studentlitteratur, Lund. Wijk, H. (2010). Personcentrerad miljö. Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Edvardsson m.fl. Studentlitteratur: Lund Zingmark, K., Sandman, P. and Norberg, A. (2002). Promoting a good life among people with Alzheimer’s disease. Journal of Advan-

ced Nursing, 38(1), 50–58.

Fortsättning s. 34 P

nr 7   B   2011  husbyggaren

33


innemilJöKlassrumsakustikenpåverkarminneochinlärning.Ävenbakgrundsljud iettklassrummåstevägasin.Nypedagogikpåverkar.Medtjugofemelevermedvarsindator ökarbrusetkraftigt.Näreleverintehörlärarenbraminnsdeintehellervadsomsas.

ökat brus i klassrum ger sämre inlärning hos elev

Jämför olika ljud Hur  kan  man  då  utvärdera  klassrumsakustik utifrån ett minneskriterium? I sin enklaste form gör vi experiment  där klassrummets akustiska egenskaper  varieras,  med  olika  signal/brus-förhållanden,  olika  efterklangstider  och  olika  grad av taluppfattbarhet. Försökspersonerna  lyssnar  på  ord  eller  berättelser/ föreläsningar där vi vet eller mäter upp  hur stor taluppfattbarheten är i de olika  akustiska betingelserna.  Efter en stund, kort eller lång, timmar  eller dagar, får försökspersonerna försöka dra sig till minnes vilka orden var eller  34

FÖRFATTAREN

helena Jahncke är doktorand vid Högskolan i Gävle. Hon undersöker vilka kognitiva processer och hälsoaspekter som påverkas av bakgrundsljud och buller, vilka kognitiva funktioner som blir uttröttade och hur återhämtning kan främjas.

FÖRFATTAREN

vad minns eleverna Vid  Högskolan  i  Gävle  har  vi  i  en  serie  experiment visat att bakgrundsbrus och  eko, som på olika sätt försämrar den rena  talsignalen,  gör  det  svårare  att  minnas  vad  talaren  säger,  även  då  personerna  som  deltagit  i  undersökningen  korrekt  har uppfattat allt som har sagts.  På grund av detta menar vi att klassrumsakustik  borde  utvärderas  i  termer  av hur mycket skolbarnen minns av det  som sägs, inte bara hur väl de uppfattar  talsignalen.

staffan hygge är professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle. Han forskar främst på hur buller, inomhusklimat och belysning påverkar kognition, särskilt hur olika buller påverkar skolbarns uppmärksamhet, minne och inlärning.

FÖRFATTAREN

F

orskare  liksom  lärare,  skolbarn och lekmän är väl medvetna  om att klassrummets akustik påverkar hur lätt det är att höra vad  läraren  säger.  Mot  denna  bakgrund  har  man traditionellt utvärderat klassrumsakustiken i termer av hur mycket som är  uppfattbart  av  tal.  Riktlinjerna  för  vad  som är en acceptabel akustik är baserade  på hur väl skolbarnen kan uppfatta vad  som sägs i klassrummet.  Vad som är mindre känt är att akustiska förhållanden som är goda nog för taluppfattning kan försämra minnet av det  läraren säger till skolbarnen.

FÖRFATTAREN

Av staffan hygge , professor, Högskolan i Gävle, helena jahncke , doktorand, Högskolan i Gävle, robert ljung, fil dr, Högskolan i Gävle och patrik sörqvist, docent, Högskolan i Gävle

robert ljung är lektor vid Högskolan i Gävle. Han studerar hur olika akustiska miljöer påverkar vår förmåga att utföra kognitiva uppgifter vid inlärning och minne. Han fokuserar på skolor och lokaler där kommunikation och kognition är viktigt.

Patrik sörqvist är lektor vid Högskolan

vilket informationsinnehåll föreläsningen hade. Med graderad information om  hur  mycket  minnet  försämras  av  olika  grader av signal/brus-förhållanden och  efterklangstider, kan vi sedan rita kurvor  för  hur  mycket  av  minnesfunktionerna  som faller bort vid olika slags dåliga akustiska förhållanden.

gårdagens undervisningsmetoder. Pedagogiken och sättet att undervisa har förändrats  betydligt  under  de  senaste  decennierna, från lärarledda lektioner med  en stor del katederundervisning till fl er  grupparbeten och interaktiv utbildning.  Ofta får eleverna en laptop när de börjar gymnasiet, böcker ersätts av pdf-fi ler  och undervisningen består av mer informationssökning än av traditionell inlärning.  Men  förändrade  undervisningsmetoder ökar den termiska och akustiska be-

datorfläktar ger brus Det fi nns några omständigheter som ytterligare försämrar klassrumsakustiken.  Många av dagens klassrum är byggda för 

i Gävle och docent vid Linköpings universitet. Han forskar om sambandet mellan kognitiva förmågor och hörsel, särskilt om grundläggande minnes- och inlärningsprocesser i relation till olika miljöer.

husbyggaren  nr 7 B    2011


montera absorberande paneler i taket. Sådana lösningar är bra för att minska de negativa effekterna av det generella bakgrundsbullret i klassrummet, men de minskar tyvärr också ljudnivån på lärarens röst, eftersom absorbenterna även förhindrar den akustiska förstärkningen. En optimal lösning skulle vara att förstärka lärarens röst samtidigt som absorbenterna sänker bakgrundsljudet. Då skulle vi finna en gynnsam ljudmiljö för inlärning. Det finns några företag som har förutsett detta och utvecklat prototyper av takpaneler med inbyggda högtalare. Med sådan utrustning skulle det vara möjligt att montera absorptionspaneler i klassrummet för att minska buller och samtidigt förstärka lärarens röst oberoende av lärarens riktning och position. Alltså det är möjligt för läraren att arbeta med sin Smart Board och ändå med sin röst nå till sista bänkrad utan att tala högre.  D

lastningen på klassrummet och skolbyggnaden. I en klass på 25 elever med varsin bärbar dator kommer 25 stycken datorfläktar att addera till bakgrundsljudet i rummet. Varje laptop är också en värmekälla som gör att ventilationssystemet måste jobba lite hårdare för att behålla komforttemperatur.

Lyssnar på bakgrundsljud Dessutom kan föreläsningar med modern undervisningsutrustning såsom Smart Board leda till att läraren i större utsträckning står med ryggen emot eleverna, och mycket av lärarens tal kommer att bestå av reflekterat ljud och endast en mindre del kommer att vara direkt ljud. Det är dock inte bara viktigt att lärarens tal ska nå fram till eleverna, det är även viktigt att eleverna får arbetsro när de ska arbeta självständigt i klassrummet. När klasserna blir större och fler samsas på liten yta är risken stor att klasskamraternas prat i bakgrunden och den ökade ljudnivån försämrar elevernas inlärning och minne för det som de lärt sig. Forskningen har visat att vi omedvetet bearbetar tal i bakgrunden och att det lätt uppstår konflikter mellan talet och den uppgift man arbetar med, särskilt när uppgiften kräver förståelse och bearbetning av innebörd, som till exempel att läsa och förstå en text. Förstärk rösten Vilka åtgärder kan man vidta när klassrumsakustiken är dålig? Ett vanligt sätt att minska bullret i klassrummet är att

Klassmiljön förändras när nya undervisningsmetoder förs in. I en klass med 25 elever med varsin laptop ökar bruset från datorfläktarna, och från ventilationen som ska föra bort överskottsvärmen.

Referenser: Kjellberg, A., Ljung, R., & Hallman, D. (2008). Recall of words heard in noise. Applied Cognitive Psychology, 22, 1088–1098. Ljung, R., & Kjellberg, A. (2009). Long reverberation time decreases recall of spoken information. Building Acoustics, 16, 301–311. Ljung, R., Sörqvist, P., Kjellberg, A., & Green, A.-M. (2009). Poor listening conditions impair memory for intelligible lectures: Implications for acoustic classroom standards., 257–265.

Foto: Thomas Carlgren

Södra Timber

nr 7   B   2011  husbyggaren

35


INNEMILJÖ Tvätt- och diskmaskiner anslöts till fjärrvärme och även badrumsgolven är fjärrvärmevärmda. De boende kan jämföra sin energianvändning med grannarnas. Energibehovet beräknas bli cirka 65 kWh/m2 i Nordens första Svanenmärkta flerbostadshus i Västertorp.

Energins kvalitet fick styra hur badrumsgolv värms Av johnny kellner, teknik- och miljöchef, Veidekke Sverige

Internt utvecklingsarbete Ett Svanenmärkt flerbostadshus kännetecknas av stora krav på miljön under hela tillverkningsprocessen från använda råvaror till den färdiga byggnaden. Förutom en låg påverkan på miljön och klimatet ska byggnaden också ha en låg energianvändning och inte minst en god inomhusmiljö. Genom att kombinera Svanen med lågenergikonceptet TellHus har projektet gått betydligt längre än Svanens krav när det gäller byggnadens energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Allt arbete med certifieringen har gjorts helt med egen produktionspersonal utan inblandning av externa konsulter eller experter. Detta har till en början inneburit en del internt utvecklingsarbete och därigenom vissa merkostnader, men vi ser det som en god investering för framtiden. Krav på låg bullernivå De huvudkrav som ställs av Svanen är: • ingående material med minimering av kemikalier som har negativ påverkan på miljön • god ventilation och övrig inomhusmiljö • höga krav på låga bullernivåer • vattenbesparande armaturer • kontroll genom hela byggprocessen 36

• extra material- och kvalitetskontroller för att förebygga inbyggda fuktskador • information till bostadskonsumenten

Individuell mätning För att påverkan ska bli så låg som  möjligt på den yttre miljön innebär  Svan­enkriterierna också att: • höga krav ställs på hälsa och miljö­ farliga ämnen i material • byggnaden ska kunna drivas med låg energianvändning med höga krav på lufttäthet • låg varmvattenanvändning med   individuell mätning och debitering • effektiv användning av fastighetsel • byggnaden ska uppföras bättre än   de nationella ljudkraven • fasta lågenergiljuskällor i alla bi­utrymmen • vitvaror av hög energiklass • byggavfall tas om hand på ett miljöriktigt sätt • källsortering i lägenheten med gemensamma sorteringsmöjligheter   i byggnaden • drift- och underhållsplan för hela byggnaden • utbildning till både arbetsplatsen och de boende El är högkvalitativ energi Det är viktigt att skilja på olika kvalitativa former av energi. Den skillnaden uttrycks i termen ”exergi”, som betyder energikvalitet. El är en högkvalitativ form av energi och ska därför i första hand användas till att driva apparater och inte till uppvärmning. Att använda el till exempelvis värmepumpar för att värma upp hus inom fjärrvärmeområden är ett onödigt slöseri med en värdefull resurs. Dessutom innebär en ökad elanvändning att koldioxidutsläppen ökar ur ett globalt perspektiv.

FÖRFATTAREN

I

augusti invigdes Nordens första Svanenmärkta lågenergihus i Västertorp i södra Stockholm. Flerbostadshuset är ett lamellhus med 36 bostadsrättslägenheter i kv Ytterskär och uppfört enligt Veidekkes lågenergikoncept TellHus. Det är således koncepthuset som blivit Svanenmärkt. Svanen är den miljömärkning som är mest välbekant bland vanliga konsumenter och som har ett mycket starkt varumärke i hela Norden. Lägenheterna ser ut som en helt vanlig bostad. Svanens kriterier innebär ”att vara men inte synas”.

Johnny Kellner är teknik- och miljöchef på Veidekke i Sverige. Tyvärr så medför fjärrmonopolet och dess prissättning att många fastighetsägare väljer att installera bergvärmepumpar inom fjärrvärmeområden, men det är en annan historia i detta sammanhang.

Diskmaskiner anslöts TellHus inriktar sig bland annat på att minska elanvändningen både avseende fastighetsel men även på hushållens elanvändning. Självklart ingår en minskad värmeanvändning av både värme och varmvatten som en viktig komponent. En enkel teknik som stödjer de boende att leva klimatklokt, utan att de behöver ge avkall på boendekomforten eller sättet att leva är väsentlig. Lägenheterna är försedda med högsta miljöklassade vitvaror, induktionshäll och lågenergilampor i all fast armatur och gemensamma utrymmen. Tvätt- och diskmaskiner i kv Ytterskär är anslutna till fjärrvärme i stället för att värma vattnet med el. För att de boende själva ska kunna se hur mycket el och varmvatten de förbrukar har vi individuell mätning av hushållsel och tappvarmvatten. För att skapa förutsättningar och stimulans för ett ändrat beteende hos de boende installeras en kanal på TV:n som visar eloch värmeförbrukningen i både kWh och kronor, samt genomsnittet för alla husets lägenheters värme och elförbrukning. Dethusbyggaren  nr 7   B    2011


Lägenheten ser ut som en vanlig lägenhet. Energisnåla vitvaror har valts. De boende kan själva följa hur mycket el och varmvatten de förbrukar. Foto: Michael Folmer, ABC Press

ta görs för att bostadskonsumenten ska få en uppfattning om de ligger högt eller lågt i sin energianvändning och därigenom skapas möjligheter att ändra beteendet. För att minska den så kallade standby­ elen så har en central avstängning installerats för huvuddelen av dessa funktioner vilket är ett bekvämt sätt för de boende att undvika energislöseri från apparater som slukar el helt i onödan när de inte används.

Fönster isolerades extra Bostäderna värms med miljövänlig fjärrvärme eller motsvarande. Inga värmepumpar förekommer. Dessutom ersätter vi de eluppvärmda badrumsgolven med fjärrvärmevärmda badrumsgolv. De eluppvärmda badrumsgolven kan generera i genomsnitt 1 800 kWh el om året och är en betydande källa till koldioxidutsläpp. Isoleringen i väggarna är god utan att väggarna är extremt tjocka. Den utökade isoleringen är optimal ur energi- och ekonomisynpunkt. Huset har extra välisolerade fönster med ett U-värde på 0,9 Wm2 K. I konceptet använder vi även en mycket effektiv värmeåtervinning med roterande värmeväxlare i ett till- och frånluftssystem med en temperaturverkningsgrad på cirka 90 procent. För Stockholms klimatzon i Västertorp blir energibehovet cirka 65 kWh/m2 upp-

nr nr 7    7   B    B   2011  2011  husbyggaren husbyggaren

mätt energi för värme, varmvatten och fastighetsel vilket är näst intill 50 procent lägre jämfört med kraven i Boverkets byggregler (oktober 2011). Hänsyn har tagits till vädring och VVC-förluster.

Allt är inte bara energi De boende får ett ökat medvetande om sin egen el- och värmeanvändning och därmed påverkan på vår miljö. Med klok planering och investeringar minskar koldioxidutsläppen med cirka 1,5 ton jämfört med ett standardnormhus vilket motsvarar vad en genomsnitts familjebil släpper ut med en körsträcka på 1 000 mil (september 2011). Miljödebatten har de senaste åren blivit lite snedvriden. Miljö har ensidigt förknippats med lågenergihus. Men allt är inte bara energi. Ger lågenergihus alltid en god inomhusmiljö? En god inomhusmiljö är i dag ett hygienvärde, något som konsumenten anser som självklart. Andelen kemiska produkter inom byggandet måste minska. Med kemiska byggprodukter i Svanens terminologi menas flytande eller ohärdade kemiska produkter som används vid tillverkning av byggmaterial eller på byggplats. Exempel på kemiska byggprodukter är lim, fogmassa, spackel, inomhusfärg, olja, lack och utomhusfärg.

Inga ämnen som påverkar inomhusmiljön negativt har använts. Foto: Staffan Söderböck

Ämnen som anses ha långvarig negativ påverkan på miljön får inte ingå i de kemiska byggprodukter som företaget använder. Vi har inlett ett samarbete med Astma- och allergiförbundet i Sverige. I Norge har samarbetet redan pågått i något år. Svanenkriterierna har underlättat arbetet. Ett bra hus för allergiker, astmatiker eller annan överkänslighet är ett bra hus för alla människor.

Hade koll på kemikalier De slutsatser vi kunnat dra från uppförandet av lågenergihuset i Västertorp är bland annat att vi genom att fokusera på de åtgärder som är mest effektiva för klimatet uppnått en låg energianvändning för värme, varmvatten och hushållsel. Vidare lade vi in en extra material- och kvalitetskontroll för att förebygga inbyggda fuktskador och vi hade noga kontroll på all kemikalieanvändning. Västertorp är inte ett udda pilotprojekt utan ryms inom dagens ordinarie produktionskalkyler och kan därför produceras i stor skala utan subventioner. Fotnot: Veidekke Bostad har beslutat att alla flerbostadshus i egen regi ska uppföras enligt samma koncept som lågenergihuset i Västertorp.  D

37 37


JURIDIK Avvikelser i entreprenader som påverkar entreprenörens tidsplanering hanteras ofta som så kallat hinder med rätt till ersättning för entreprenören om hindret beror på beställaren. Det finns dock en viktig skillnad mellan tidsförlängning på grund av hinder eller på grund av ÄTA. Av per vestman, advokat, Foyen Advokatfirma och karin nordgren, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

Olika ersättning för arbete vid hinder eller ÄTA

U

tgångspunkten för den här artikeln är regelverket i AB 04 (hänvisningar till bestämmelser avser fortsättningsvis AB 04) samt situationen att entreprenören i en utförandeentreprenad upptäcker att vad som framgår av beställarens handlingar inte går att utföra med hänsyn till de verkliga förhållandena på det objekt man utför en ombyggnad av. Ett hypotetiskt men inte ovanligt exempel. Vi antar även att beställare och entreprenör är överens dels om att det föreligger fel i handlingen som beställaren ansvarar för samt dels att avvikelsen medför ett likställt ÄTA-arbete enligt kap 2 § 4. Vi bortser också från entreprenörens möjlighet att påbörja arbete som har en kostnad under gränsbeloppet enligt kap 2 § 7, det vill säga vi utgår från att ÄTA-arbetet medför kostnad över gränsbeloppet.

projekteringen – är det logiskt att beskedet om hur avvikelsen ska hanteras ska komma från beställaren. Enligt kommentaren förväntas entreprenören i samband med aviseringen lämna förslag på åtgärd men oavsett det är det alltså upp till beställaren att ge besked om vad som ska utföras. Av kap 2 § 8 framgår att arbete som ut-

Inhämta synpunkt från beställaren När entreprenören upptäcker en avvikelse ska han enligt kap 2 § 7 utan dröjsmål inhämta beställarens synpunkter. Entrepre-

När måste beställaren svara? Det finns inte uttryckligen reglerat i AB 04 inom vilken tid beställaren förväntas ge svar efter entreprenörens avisering enligt kap 2 § 7. I kommentaren till kap 2 §§ 7–8 står dock att om beställaren inte ger besked utan dröjsmål så kan det aktualisera tillämpning av undantaget i kap 2 § 8 som ger entreprenören rätt till ersättning för utfört ÄTA-arbete även om han inte fått beställarens instruktioner. Denna del i kommentaren anser vi som lite märklig och motstridig eftersom den kan tolkas som en skyldighet för den entreprenör som inte får besked att påbörja ett ÄTA-arbete trots att reglerna tydligt föreskriver att beställarens besked är en förutsättning för att få påbörja arbetet. Kommentaren ska nog därav bara ses som ett undantag till entreprenörens fördel. Av kommentaren till kap 2 §§ 7–8 framgår även att Tidsförlängnings- och ersättningsfrågor på grund av beställarens syn-

§ §§ nören förväntas alltså inte bara påtala avvikelsen utan ska även få beställarens instruktioner om hur avvikelsen ska hanteras innan entreprenören utför något. Entreprenören bör i avvikelsen påtala att det även föreligger hinder eftersom även en avisering om hinder är en förutsättning för tidsförlängning enligt kap 4 § 4. Mot bakgrund av att det är fråga om en utförandeentreprenad – där beställare ansvarar för och förväntas utföra och rätta 38

§ §§ förts utan att beställarens synpunkter inhämtats inte berättigar till tillkommande ersättning. Av det kan man dra slutsatsen att entreprenören även måste avvakta beställarens synpunkt innan han utför ändringen.

punkter måste inhämtas regleras i kapitel 4 § 3 p 1 och kapitel 5 § 4. Hänvisningen kan inte tolkas på annat sätt än att rätt till tidsförlängning och ersättning för hinder i avvaktan på beställarens besked föreligger i samma stund som entreprenören aviserar avvikelsen till beställaren. Bestämmelserna ger inte utrymme för någon ”karens” för beställaren, det vill säga att det föreligger hinder först om beställaren dröjer orimligt länge med besked. Tolkningen att hinder föreligger redan vid anmälan är enligt vår mening rimlig eftersom ansvaret för avvikelsen primärt ligger på beställaren. Beställaren får då även ta kostnaden för hela stilleståndet.

Besked från beställaren När beställaren återkommer med reviderade handlingar eller besked om hur en-

§ §§ treprenören ska utföra arbetet kan entreprenören återuppta arbetet. Då föreligger inte längre hinder. Då föreligger istället en likställd (eller rent av beställd) ÄTA som berättigar entreprenören till ersättning för utfört arbete enligt avtalet eller enligt självkostnadsprincipen.

Kontraktstid kan förlängas Enligt kap 4 § 2 ska kontraktstiden förlängas (eller kortas) i den utsträckning ÄTA-arbeten påverkar möjligheten att hålla kontraktstiden. Bestämmelsen gör ingen skillnad på beställda eller likställda ÄTA. Kontakttiden ska alltså jämkas oavsett typ av ÄTA. Enligt kap 4 § 3 p 1 har entreprenören husbyggaren  nr 7   B    2011


rätt till erforderlig förlängning av kontraktstiden om han hindras att färdigställa kontraktsarbetena på grund av omständighet som beror på beställaren eller något förhållande på hans sida. Enligt kap 5 § 4 har entreprenören vid hinder enligt kap 4 § 3 p 1 även rätt till ersättning för den kostnad som han därigenom orsakas.

Hinder eller ÄTA? Här är det viktigt att hålla isär följande. Under den tid entreprenören väntar på beställarens besked om avvikelsen föreligger hinder och tiden hanteras enligt kap 4 § 3 p 1. När entreprenören fått besked är det inte längre ett hinder utan ÄTA och justeringen av tiden för det merarbete som utförande av ÄTA:n ger upphov till ska i­stället göras med kap 4 § 2. Men vad medför det för skillnad? Jo, när det föreligger hinder har entreprenören rätt till ersättning enligt kap 5 § 4 för den kostnad som orsakas honom av hindret. Det är alltså bara entreprenörens nettokostnad för att stå stilla som ersätts,

nr 7   B   2011  husbyggaren

det vill säga utan vinstpåslag eller avtalade timarvoden som entreprenören får ersättning för. Enbart den faktiska kostnaden i form av löner, etablering och andra och tidsberoende kostnader ersätts. Entreprenören ska inte tjäna pengar på att stå stilla.

§ §§ När ÄTA föreligger och arbete utförs har entreprenören däremot rätt till entreprenörsarvode på sina kostnader och rätt att tillämpa avtalade arvoden för arbetet i fråga. Detta är viktigt att ha klart för sig både för entreprenören som begär ersättning och beställare som granskar underlag för krav på ersättning för hinder. I den i exemplet beskrivna hindersituationen kan det även bli aktuellt att entreprenören på eget initiativ eller på bestäl-

larens order i avvaktan på besked får ställa om produktionen och utföra annat arbete i entreprenaden. Det merarbete som uppkommer för att ometablera arbetsplatsen och flytta ställningar, verktyg, maskiner med mera till en annan plats, vad är det för typ av kostnad? Eftersom hinder är att likställa med att man inte kan utföra arbete alls men en ometablering innebär ett arbete är det inte fråga om hinder. Istället är ometableringen att hänföra till kap 2 § 4 som ett föranlett ÄTA-arbete som uppkommit på grund av fel i beställarens handlingar. Det måste dock formellt hanteras på samma sätt som beskrivits ovan med entreprenörens anmälan enlig kap 2 § 7.  D

Rätt Martin Hemberg Martin Hemberg skrev juridikkrönikan ”Hovrättsdomen kan leda till ändrade försäkringsvillkor” i förra numret av Husbyggaren. Här är rätt Martin på bilden.

39


IT Förr hade man husbock. Snart kommer vi att få problem med husbuggar. De letar sig in i styrsystemen som  vi kommer att behöva för att styra frysen, belysningen,  ventilationen, tvättmaskinen och annat. Av kerstin lundell, frilansjournalist

Husbuggar riskerar bli vårt framtida bekymmer

V

årt hus är väldigt osmart har jag insett. Det finns ingen ordentlig kontroll och ingen ordentlig styrning heller. Luften kommer in i huset bäst den kan, oklart var, förmodligen genom ytterdörrarna längst ner. Och så gott som ingenting mäts. Det här handlar om ett hus med femton lägenheter och två kommersiella lokaler. En av lokalerna är en frisörsalong. Där mäts ingenting heller, inte ens el som frisörer lär använda mycket av. Så vi vet inte ens om vi får tillbaka kostnaderna för el, värme och vatten via hyran. Och styrsystem? Husautomation? Glöm det! Någon kommer förbi från ett företag och skruvar lite här och där, då och då.

Vindkraft kräver nytänk Vårt hus är säkerligen inte det enda där kollen på läget är så dålig. Men så här korkade hus kan vi inte längre tillåta oss att bo i. För nu ska här installeras smarta nät så att vi kan få in mer förnybar el på kraft-

Regler behövs om bostadsrättsägare ska ta kostnaden för att förse dagens lägenheter med mer intelligens. Foto: Kerstin Lundell

40

nätet. Vindkraften kräver nytänkande hos Svenska kraftnät och elleverantörerna. Det i sin tur kräver smartare hus, så kallade aktiva hus. Där ska tvättmaskinerna gå igång när det blåser som bäst och elen är billig, eller när vattnet flödar på bra. Kanske kan frysen kopplas bort när lasten på nätet är som störst och oljekraftverk kan behöva startas, om inte användarna minskar sin förbrukning.

Skyddar mot vattenskada I ett hus i Västerås visas tekniken som ABB, Electrolux med fler kan leverera. Där kan man ställa in huset på mysbelysning också och trycka på borta-knappen som gör att ventilationen minskar och till och med ger skydd mot inbrottstjuvar och vattenskador. Det ser intressant ut. I marknadsföringen av husautomation ser det hela bra ut. De så kallat aktiva husen hjälper oss att styra vårt boende så att det blir mer bekvämt och säkert, förutom att det även ska bli klimatsmartare. Men jag hittar inte särskilt mycket information om problemen med den nya tekniska infrastrukturen. Men det är klart att sådana kommer att dyka upp. Hur driftsäkert blir det? Idag kan vi ju se vad som hände med datorer som arbetsverktyg. De skulle spara tid och ge mer frihet. Men nu är vi mer stressade än innan datoriseringen genomfördes. Vi har inte ens fritid längre eftersom jobbtelefonen kan ringa när som helst och vi förväntas svara på e-brev blixtsnabbt. Den här krönikan skrivs sent en kväll till exempel. Jag skriver på en Ipad som jag köpt eftersom jag inte längre kan kosta på mig att vara borta från e-post och internet annat än en kort tid. Reser jag ut på landet måste jag kunna koppla upp mig, liksom på resor. Utbrändheten lurar runt hörnet.

Så nu när löftena om smarta hus och nät presenteras är det dags att tänka kritiskt. Det uppenbara problemet är förstås driftsäkerheten. Ska belysningen som styrs via Bluetooth börja fladdra när man pratar i mobiltelefonen till exempel?

När systemet hackas Trådlös hemautomation kan kanske göra hemmet totalt opålitligt. Den bit som fjärrstyrs – som kopplingen till elnätet – kan kanske öppna för elaka grannen som kan tänkas hacka systemet och ställa till det. Kan någon som vill dig illa sätta på spisen när du sover och förorsaka en eldsvåda? Någon kanske framställer virtuella spöken och skrämmer ihjäl en känslig och vidskeplig person. Ett sådant hus är något för skräckfilmer. Tänk om en grym diktator tar makten över elnätet och låser in oss i våra hus? Eller något mer vardagligt: buggar. Varje ny release av hemsystemet ger sina specifika problem. Kort sagt: Vi kommer att slita oss i håret och svära när vi ska vänja oss vid den nya tekniken. En problemlösning är redan avklarad i det aktiva huset i Västerås. Där är det kab­ lar som gäller och inte antenner just på grund av att trådlöst inte är pålitligt. Med tiden kommer vi säkert att se fler fördelar också. Vem tänkte till exempel på en arabisk vår när internet såg dagens ljus? Kylskåp larmar Själv är jag intresserad av ett hus som vägrar ta emot leveranser av el som framställs utan omtanke om miljö och människor. Kanske kan man fixa ihop ett eget system som gör huset till ett rebelliskt hus, som kämpar för frihet och en bättre värld. Det känner av när en försäljare av klimatdåliga produkter närmar sig och skickar en varningssignal när det ringer på dörren. Eller kylskåpet kanske ger en irritehusbyggaren  nr 7   B    2011


Framtidens smarta lägenhet i Västerås som ABB ser den. Altanen med växthus, solceller och laddstolpe. Foto: Per Groth

rande ringsignal när mjölken som köpts inte är ekologisk.

Politisk vilja bristvara Nu tycker kanske vän av ordning att fantiserandet går alltför långt. Men enligt en expert på Energimarknadsinspektionen, Rémy Kolessar, är ett av problemen med de smarta näten och vidhängande automatiserade hus, att det inte finns politiska visioner. Ingen har någon klar idé om vartåt det hela lutar. Det gör att de beslut som fattas inte hänger ihop inbördes utan spretar åt alla håll och kanter. Så fantasi behövs faktiskt på det här området och svar på frågor om vad som är önskvärt eller inte. I dagsläget hankar sig utvecklingen

nr 7   B   2011  husbyggaren

Så här kan ett rum i en smart, aktiv lägenhet se ut. Foto: Per Groth

fram ett steg i taget. Risken är då stor att det färdiga systemet blir ett lapptäcke där de olika delarna egentligen inte passar ihop särskilt bra.

Regelverk behövs Vad gäller klimatet brådskar det. Men vad gäller uppgraderingen av landets alla korkade hus brådskar det nog inte med standarder och visioner. För så länge systemen är så dyra som de är nu, kommer utvecklingen att gå väldigt långsamt. Jag tänker inte ens föreslå en uppdatering av vårt korkade hus på nästa årsmöte i bostadsrättsföreningen. Argumenten för att satsa må vara goda. I teorin. Men i praktiken är det svårt att argumentera mot de många tusenlappar som krävs och som

inte ger någon uppenbar vinst. Jag inser att det är just så här det var i Köpenhamn, under det stora klimatmötet som blev en sådan besvikelse för alla som hoppades på snabba åtgärder mot klimathotet. Ett årsmöte som handlar om att göra huset aktivt, för att anpassa det till ett klimatsmart nät, skulle bli ett Köpenhamn i miniatyr. Alla förstår vad som måste göras, men så börjar vi räkna på det och baxnar inför kostnaderna på kort sikt. Det är nog därför som det behövs några former av regler som tvingar oss. Vi måste tvinga varandra att göra det rätta. Så jag ser fram emot någon sorts regelverk som gör att vi kan få lite mer intelligens in i våra trevliga men ack så korkade lägenheter.  D

41


FORM & TEKNIK I ett samhälle där i stort sett alla kostnader rusar iväg och där husbyggnad är ett verksamhetsfält som ideligen ställs inför nya och mer komplexa krav, är det naturligt att söka vägar till ökad rationalitet och sänkta kostnader. Men till vilket pris ska det ske? Av andreas falk , arkitekt SAR, tekn dr, ateljefalken@yahoo.se

Lean, om producenten själv får välja?

M

odularisering och standardisering var under 1960- och 70-talen problematiskt att hantera, bland annat på grund av låg informationshanteringskapacitet, då man var nödsakad att starkt begränsa variationen, och på ett stereotypt sätt hantera behovet av en ökad byggproduktion. Och idag sitter vi här med en ROT-sektor som erbjuder ett nästan oöverblickbart insatsbehov, men som få företag och förvaltare tar tag i på allvar, oftast av skäl relaterade till ekonomi och tillväxt. ROT ter sig stadigvarande som ett nödvändigt ont och leder till att undermåliga boendemiljöer lämnas åt kosmetiska insatser, på sin höjd, trots att rosa färg varken förändrar elefantens form eller funktion. Flera områden har överlevt och framträder idag med assimilerad grönska som goda och hållbara miljöer, men exemplen är dessvärre fler där underskottet på variation både beskuggar de faktiska kvaliteterna och leder till vanrykte.

Effektiviserad konkurrens Det tål att upprepas. Idag har vi beräkningskapacitet, digitala verktyg och programmerbar produktion vilket gör att till exempel väggelement kan skräddarsys från projekt till projekt. Parametriseringsmodeller kan utnyttjas av flertalet yrkesgrupper på marknaden. Det industriella byggandet har inneburit en stark konkurrensfördel för de byggare som satsat på en omställning, och även för trähusindustrin i relation till andra materialbranscher. Det goda med lean-tänkandets intresse för produktionskedjan är att kommunikationens betydelse kommer i dagen. Som man ropar Men det får inte stanna där, och det får 42

inte inskränka sig till envägs kommunikation i form av styrande riktlinjer. Ett snävt uppställt regelverk för verksamheten leder oundvikligen till ett snävt resultat. Otydlighet gällande ramarna för ett byggsystem kan förvisso vara ett problem i kontakt med andra aktörer på marknaden, men om ramarna är för snäva och företagsinternt eller inom ledet definierade, så leder knappast ökad tydlighet till ökad säljbarhet hos produkten. Det måste finnas en samverkan kring produktionen, dess verktyg och villkor. Konsulter i föreskrivande led är beroende av teknik och produktion i sin dagliga praktik. Därför är det självklart att de måste förstå och respektera förutsättningarna för produktionen vid utformning och dimensionering av projekt.

Plattformar kan falla platt På samma sätt är producenterna och leverantörerna beroende av säljbarheten till slutkund och den tekniskt, funktionellt och livsmiljömässigt hållbara funktionen av slutprodukten. Därför är det självklart att de måste vara insatta i produktionens konsekvenskedja och analysera effekten av sina bidrag, och vara väl insatta i samhällets och brukarnas kravspecifikationer.

T-forden – föregångare till Toyota? Axel Pettersson i sin T-ford vid Västanås gård på 1920-talet. Källa: Örebro läns fordonsregister

Flera marknadsaktörer, på flertalet nivåer i produktionsprocessen, utvecklar sedan länge plattformar för att effektivisera just den egna verksamheten. Detta är en naturlig strategi, men medför en risk att gå stick i stäv med en hållbar utveckling av helheten, om strategin inte inbegriper en helhetssyn på byggandet från råmaterial och komponent till system och färdig produkt. Att prata om och hänvisa till produktionsvänliga val vid utformning av ett projekt är bara realistiskt i en situation där just en helhetssyn får råda, där alla inblandade kompetenser varit inblandade i utformandet av själva villkoren för produktionen. Om ett led isolerar sig – oavsett position i processen – och hävdar ensamrätt att diktera villkoren, så kommer byggsektorns parter obönhörligt att fortsätta att hamna i konflikt och den byggda miljön åter utarmas.

Trä, till exempel Det börjar så sakteliga vända för träbyggandets stora skuta, i en riktning där den kan konkurrera på allvar. Det har länge varit styv motvind av både tekniska och byggnadsfysiska skäl, men den motvinden börjar träbyggnadssektorn kunna hantera. Kvar står dock alltjämt vanans och föreställningarnas makt. På flera håll i världen har träbyggande länge mötts av skepsis och nedvärdering, på grund av förutfattade meningar om kvalitet och på grund av frekvensen av dåliga exempel under lång tid. I Tyskland och Österrike har träbyggandet länge mötts av associationer till baracker och nödbostäder och därmed till något med dålig klang och krigsminnen som man önskar förtränga. I Sverige ligger exempelvis minnen av husbyggaren  nr 7   B    2011


billiga paviljonglådor, med dålig akustik för temporär användning som skolor eller kontor, träbyggandet i fatet. I Danmark har byggsektorn under många år präglats av tegel och betong och i Chile ses trämaterialet som ett billigt, enkelt lågstatusmaterial – ska man bygga där, för att manifestera sitt välstånd, så väljer man betong och sten.

har integreringen av arkitekturens förutsättningar i byggsystem och produktionsmetoder en avgörande betydelse. Som du är klädd blir du hädd har man sagt – bygg dig ett hus och jag ska säga vem du är. Det är inte alla som personifieras med en svart Ford.

En vision behövs För att utmana dessa motkrafter kan man, som man redan gör, utveckla tekniken och funktionen i produktionen och hos produkten, för att förbättra egenskaperna. Men det är inte nog. För att visa på trä som något gott och eftersträvansvärt behövs som konstaterats så många gånger det byggda goda exemplet för att skapa grund för goda erfarenheter och vända åsikterna i en positiv riktning. Men det är inte heller tillräckligt. För om ett nytt alternativ är lika bra som ett gammalt beprövat, varför då byta? För att utveckla en marknad och en sektor behövs en vision som når längre än förut, längre än andra, samt gestaltandet och genomförandet av densamma, där någon måste bryta isen, någon ta första steget. Här krävs en ambitiös helhetssyn som skapar en attraktiv summa av materialet, produktionen, tekniken och det byggda resultatet.

Från generell platt form … Det finns några primära problemkomplex att förhålla sig till och hantera i detta sammanhang om standardisering och effektivisering. Kravet på arkitektonisk variation har stor betydelse för anpassningen till ett behov av individualitet och personlighet. Det faktum att i stort sett varje byggprojekt alltjämt i stort sett kan konstateras vara unikt försvårar applikationerna av stereotypa formgivningsrestriktioner. Detta unicitetsfenomen och behov av flexibilitet hos ett system gäller även energikrav som kan skilja mellan olika kommuner, det gäller restriktioner i fråga om materialval som kan skilja mellan olika lokalkontexter och stadsplaner, det gäller skillnader i förutsättningar som skiftande tillgång på leverantörer och avstånd för leveranser. För att åstadkomma en tilltalande och fungerande byggd miljö krävs att just den komplexa naturen hos byggandet respekteras och hanteras på ett rimligt sätt.

Vi bygger bilden av oss själva En del av alla förutfattade meningar inom byggsektorn är effekter av underutvecklade tekniska prestanda och upplevda komfortbrister. Andra gäller utseendet, hur det ter sig som miljö att leva i, och här

… till flexibel plattform Ett annat komplex är verktygen och kommunikationen, där olika aktörsgrupper använder olika verktyg och olika värdegrunder och många gånger inskränker sig till egna interna perspektiv på produkt

nr 7   B   2011  husbyggaren

och produktionskedja vid utformning av plattformar och system. Här handlar det om att byggsektorns aktörer måste visa varandra lyhördhet och respekt för varandras kompetenser och erfarenheter, för att bygga ett gemensamt perspektiv på produktionskedjan och dess slutprodukt, vars säljbarhet alla är beroende av som födkrok, och i förlängningen som miljö att själva bo och leva i. Byggandet av ett sådant gemensamt perspektiv börjar redan på konceptstadiet och måste integreras ifrån ax till limpa. De aktörer som lyckas, mer eller mindre, med sina plattformar på marknaden idag agerar också, mer eller mindre, utifrån denna förutsättning.

Uppgiften kvarstår Den fascinerande uppgiften kvarstår sedan bortom byggandet av system och plattformar, för då samhället ständigt utvecklas, måste även våra verktyg, system och plattformar vidareutvecklas för att möta de nya utmaningar som dyker upp, i form av nya tekniklösningar, livsmönster, naturresurskriser och insikter om tidigare gjorda misstag. Att fela är fullt mänskligt. Att bättra sig är en värdig utmaning.  D

43


DEBATT Klimatförändringarna leder till extremväder. Över­ svämningar, termiter och mögel är redan en realitet. Byggföretag,  förvaltare och stadsplanerare måste börja göra risk- och sårbarhets­ analyser om vi ska undvika ekosystemrelaterade hälsoeffekter. Av aime must, mikrobiolog, Aimex AB

Klimatförändring påverkar vår innemiljö och hälsa

I

ngen har väl undgått informationen och debatten om de pågående klimatförändringarna och hur det påverkar oss här på jorden. Vi här i Norden kommer att få ett varmare och fuktigare klimat. Vissa extremväder har redan drabbat oss med häftigare och intensivare regn, medan andra områden har fått mer sol och torka. I vårt klimat betyder det att vi får det varmare ute vilket kan leda till övertemperaturer inomhus främst sommartid och det är redan idag ett bekymmer. Stora glasade fönster och fasader utan solavskärmning och ventilation utan inbyggd kyla kan vara mycket besvärande. Främst tänker jag på byggnader med vårdverksamhet, kontor, skolor/daghem och även bostäder.

EU vill minska hälsorisker Vi drabbas också av ett fuktigare klimat med längre regnperioder och risk för översvämningar. Fukten är redan idag ett stort bekymmer för våra byggnader och risken är stor att det förvärras. Det ställer stora krav på fuktsäkerhet i klimatskalet (tak, väggar och grund) och även inne i konstruktionerna.

Vi kan redan idag konstatera att det är tätare med översvämningar och det leder till omfattande fuktskador i drabbade byggnader och det medför även ökade kostnader för försäkringsbolagen. Vetenskapligt är det fastlagt att ”Fuktiga byggnader” orsakar ”olägenhet för människors hälsa”. Världshälsoorganisationen (WHO) har givit ut riktlinjer för hur fukt-och mögelskador ska hanteras och inom EU har hälsofrågorna fått en betydande roll. Europas regeringar ska integrera hälsofrågorna i klimatarbetet i alla länder, i alla nivåer och sektorer i samhället. EU har satt målet att hälsoriskerna ska minska till 2020.

Termiter har påträffats Vilka är då riskerna? Jo, byggnaderna riskerar att få mer skador med mögel- och rötsvampar och med varmare klimat även angrepp av termiter, som redan har påträffats i Skåne. Byggföretagen och förvaltarna måste också beakta riskkonstruktioner mer såsom fasader och krypgrunder. Nya byggmetoder, energieffektivisering, passivhus och byggnader med gröna tak och

Klimatförändringar ger extremväder. Sjönära bebyggelse som hamnen i Malmö bör planeras för att klara stora mängder regn och översvämningar. Foto: Aime Must

44

v��ggar måste tänka mer på de risker som nyheterna kan medföra. De enstegstätade träregelfasaderna som redan idag vållar stora bekymmer kommer att bli en plåga i regnperioderna. Stadsplanerarna måste tänka om när det gäller bebyggelse i sjönära områden. Även om det är attraktivt att bygga nära vatten så kan det i framtiden medföra mycket fuktskador på husen och en försämrad innemiljö.

Fler kan få astma Vi vistas mer än 90 procent av vår tid inomhus och en dålig innemiljö påverkar hälsan. Fukt och mögel i byggnader orsakar redan idag hälsobesvär, så kallade Building Releated Symtoms, BRS. Många mögelsvampar som trivs i våra byggnader producerar mögelgifter (toxiner) som kan påverka hälsan, men mekanismerna är inte kända och det pågår tyvärr ingen intensiv forskning inom detta område. I den medicinska forskningen är det dock konstaterat att barn får en ökad risk för insjuknande i astma Fortsättning s. 46 P

Kommuner bör göra risk- och sårbarhetsanalyser, exempelvis för områden som Hammarby Sjöstad. Foto: Aime Must

husbyggaren  nr 7   B    2011


nr 7   B   2011  husbyggaren

45


P

om de vistas i fukt- och mögelskadade byggnader. Det är endast ett fåtal forskare som har påpekat risken med ekosystemrelaterade hälsoeffekter. Med ett varmare och fuktigare klimat förändras också livsmiljöerna för en rad organismer. I Norden har vi skonats från allvarliga insekts- och fågelspridda sjukdomar men risken ökar. Fästingburna sjukdomar har ökat, kvalsterspridda

sjukdomar ökar, djuröverförda sjukdomar ökar och vattenburna smittämnen ökar och så vidare.

Riskanalyser bör göras Det är främst parasiter, och olika mikroorganismer som har insekter, fåglar och djur som värdorganism, men även andra mikroorganismer som vi inte har haft här i vårt kallare klimat, som kommer att trivas i det varmare och fuktigare klimatet.

Vi kommer att få in nya allergener och längre pollensäsonger som medför ökade hälsobesvär för allergiker och känsliga personer. Vi riskerar också att få in främmande arter och termotoleranta mikroorganismer som kan rubba balansen i ekosystemen och det är allvarligt om vi inte tar hänsyn till det i tid och är förberedda till exempel med risk- och sårbarhetsanalyser på kommunal nivå.  D

SAFETY RESPECT

46

husbyggaren  nr 7   B    2011


Noterat Torn plockas ner sten för sten

Hörntornet Mors mössa i Bohus fästning ska restaureras. Foto: Statens fastighetsverk

Statens fastighetsverk kommer under de närmaste åren att göra en genomgripande restaurering av murarna på Bohus fästning i Kungälv. Ruinen har omfattande skador, men mest akut är att restaurera och säkra hörntornet Mors mössa. Tornet har stora sprickor i murverket som innebär risk för ras. Mors mössa är ett av Bohus fästnings fyra torn och en del av den stora byggnadslänga som avgränsar borggården åt söder. Ruinen lagades på 1960-talet med sprutbetong och stenarna fogades med

starkt cementhaltigt bruk. Det har förmodligen bidragit till de skador som nu blivit akuta. Statens fastighetsverk, som sedan år 1993 förvaltar Bohus fästning, kommer under hösten att plocka ner Mors mössa sten för sten. – Det är ett tidskrävande och bitvis svårt arbete med tanke på tornets utsatta läge. Muren kommer att fotodokumenteras och stenarna att märkas upp så att de kan sättas tillbaka i exakt samma läge som innan. Tornet kommer sedan att muras upp med traditionellt kalkbruk efter att alla rester av cementbruk avlägsnats, säger Ulrika Palmblad, förvaltningsområdeschef vid Statens fastighetsverk.  D

Belönad för produktionsprocess JMs VD Johan Skoglund har fått årets Leanpris i byggbranschen för arbetet med att strukturera produktionsprocessen. Grunden till JMs arbetssätt lades för åtta år sedan när företaget påbörjade arbetet med att strukturera projekteringsprocessen samt införa strategiska inköpsavtal. En viktig framgångsfaktor i JMs Lean-arbete har varit att låta hantverkare och annan produktionspersonal vara delaktiga i utformningen av exempelvis monteringsanvisningar och enhetliga tidsplaner. Samtliga medarbetare i produktion har också genomgått ett flertal utbildningar i bland annat Lean.

– Jag är förstås stolt över att JM har fått detta erkännande, säger VDn Johan Skoglund.

Bland resultaten kan nämnas sänkta produktionskostnader, bättre tidshållning, förbättrad ergonomi för JMs hantverkare samt minskad olycksfrekvens. Leanpriset delas ut av Lean Forum Bygg i samarbete med tidningen Byggindustrin.  D

Planerar ekologisk miljonstad

Bohus fästning. Foto: Statens fastighetsverk

Svenska företag är med och bygger kinesisk eko-stad. Illustration: Sweco

Sätter upp stor vindkraftspark NCC Construction Sverige bygger betongfundament och vägar till den planerade vindkraftsparken i Jädraås utanför Gävle. Kund är vindkraftsbolaget Arise Windpower AB som ska bygga 43 vindkraftverk i en första etapp. Dessa beräknas stå driftklara under 2012. Därefter planeras ytterligare 23 verk som ska sättas i drift under våren 2013. De totalt 66 vindkraftverken i Jädraås kommer att kunna producera 570 GWh förnyelsebar energi. Det täcker årsbehovet av hushållsel för cirka 115 000 villor. –  Fullt utbyggd kommer nr 7   B   2011  husbyggaren

vindkraftsparken att vara en av norra Europas största. Att få vara med om ett sådant jättekliv mot en klimatvänligare energiproduktion är självklart roligt, säger Johan Eriksson, avdelningschef Gävleborg och Dalarna, NCC Construction Sverige. Arise Windpower AB och Platina Partner LLP äger 50 procent vardera i projektbolaget Jädraås Vindkraft AB. Bolaget har tillstånd att bygga 116 vindkraftverk i området. Jädraås ligger mellan Ockelbo och Sandviken, cirka tre mil nordväst om Gävle.  D

Den kinesiska eko-staden Tangshan Bay Eco-City på kinesiska östkusten 25 mil ifrån Peking har under ett antal år utvecklats av Sweco på en övergripande nivå. Nu involveras fler svenska arkitektoch teknikkonsultföretag i att vidareutveckla staden. Caofeidian Eco City, som nyligen bytt namn till Tangshan Bay Eco-city, ska utvecklas till en ny stad där det kan komma att bo en miljon invånare i framtiden. Den övergripande planeringen har pågått i några år. Nu tas nästa steg när en del av staden ska planeras mer i detalj. Området ska bli ett så kallat Sino-Swedish Demo

Area för att visa upp hållbar stadsbyggnad med svenska förebilder. – Uppdraget är ytterligare ett bevis på att svensk stadsbyggnadskompetens och miljökunnande är efterfrågat på den kinesiska marknaden, säger Anna Hessle, arkitekt på Sweco. Arbetet utförs inom Swedish Consortium of Architects & Engineers där sju svenska företag ingår: Ahlqvist & Almqvist arkitekter, AIX, Nyréns arkitektkontor, Sweco, Tengbom, Tyréns och ÅF. Första deluppdraget är att planera Sino-Swedish Innovation Island, en cirka 40 hektar stor ö.  D 47


Noterat Innovativt tänk gav stålpris

Stimulans hjälper hjärna läka

Silverbalken 2011 gick till White-arkitekterna Hans Fors­ mark, Bengt Svensson och Anders Thalberg för sitt innovativa utnyttjande av stål i Stockholm Waterfronts kongressbyggnad. Ur prismotiveringen framgår att de fick det för ”… sitt innovativa utnyttjande av stål till såväl stomme som i det exteriöra uttrycket för Stockholm Waterfronts kongressbyggnad.” Silverbalken är Stålbyggnadsinstitutets utmärkelse för speciellt framträdande insat-

Vad betyder miljön på ett sjukhus för våra möjligheter till rehabilitering? Ny forskning från Göteborgs universitet om rummets inverkan på våra hjärnor visar att genomtänkt arkitektur, design och sinnesstimulans ökar patienters möjligheter att återhämta sig både fysiskt och psykiskt. Med digitala textilier och rum som påverkar alla sinnen, kan rehabiliteringen bli effektivare och vårdtiderna kortas. Kristina Sahlqvist har i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt tittat på hur sjukvården utifrån kunskaper om hjärnans återhämtning kan skapa bättre miljöer för rehabilitering. – Vi vill öka vårdtagarnas deltagande i sin egen rehabilitering och som sidoeffekt kan det också ge dem ökat självförtroende, säger Kristina Sahlqvist, inredningsarkitekt och forskare vid HDK, Göteborgs universitet. I projektet har man tagit tillvara en hel vårdavdelnings kompetens och neurologer, rehabiliteringsläkare, sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har medverkat. Resultatet har blivit en konceptuell lösning för hur en optimal rehabiliteringsavdelning bör vara uppbyggd. – I vårt koncept ges avdelningen till exempel ett rumsligt hjärta där patienter och anhöriga skulle kunna laga mat och äta tillsammans, vilket ger ett mer avdramatiserat sätt att umgås med sina närmaste i sjukhusmiljö, säger Kristina Sahlqvist. Parallellt med forskningsarbetet har hon tillsammans med en designer och forskare på Textilhögskolan i Borås också bedrivit ett konstnärligt utvecklingsarbete där de redesignat möbler, utvecklat grepp-

Vinnarna av Silverbalken 2011. Foto: Lars Hamrebjörk

ser för stålbyggandets utveckling. Silverbalken delades ut för 37:e året i rad.  D

Grönt tak belönat

Skanskas tak och terrass i Malmö har fått pris. Foto: Pi Söderberg

Skanskas kontor på Drottningtorget i Malmö har tilldelats Scandinavian Green Roof Award 2011. Kontoret har ett sedumtak och en sedumterrass på cirka 700 kvadratmeter. Fördelar med grönskande tak är att de tar hand om regnvattnet och bidrar till den biologiska mångfalden i städerna. Det finns ock-

så ekonomiska fördelar. Takmaterialet har bättre livslängd än konventionella tak och kostnaderna för uppvärmning och kylning minskar genom att de isolerar bra. Fler gröna ytor minskar kostnaderna för dränering och regnvattnet belastar inte reningsverken i onödan. Taket och terrassen är en del av att Skanskas kontor är miljöcertifierat enligt Leed Platina, den högsta certifieringen. Scandinavian Green Roof Association är en ideell förening som samlar kunskap och sprider information om gröna tak.  D

Bemanningsföretag nyanställer Efterfrågan på bemanningstjänster är stor inom den svenska industrin. Lernia Bemanning har nyanställt 5 280 personer under perioden oktober 2010 till och med september 2011. – Vi har sett en dramatisk uppgång i efterfrågan på våra bemanningskonsulter. Vi har i snitt nyanställt cirka 440 personer varje månad under det senaste året, säger Lars Strömberg, VD för Lernia Bemanning. 48

– Undersökningar från vår branschorganisation visar att 75 procent av de nyanställningar som sker inom bemanningsföretag är jobb som annars inte skulle ha funnits, säger Lars Strömberg. – Det är arbeten som våra kundföretag inte själva skulle ha erbjudit. Dessutom är andelen personer med utländsk bakgrund dubbelt så många i bemanningsbranschen som på arbetsmarknaden i stort, uppger Lars Strömberg.  D

vänliga koppar och bestick och använt sig av Smart Textiles – teknikbärande textilier. I konceptet finns stolar och bord, en pläd och en muff med inbyggd värme, en kofta med inbyggda högtalare och ett mjukt armband som samtidigt utgör en fjärrkontroll. För att kunna mäta och testa forskningsteorierna kommer ett intensivvårdsrum med ”multimodal stimulans”, där alla sinnen påverkas, att byggas upp vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I arbetet medverkar en arkitekt, läkare, sjukhuspersonal, musiker, en designer, en akustiker och en kognitionsvetare. För att kunna se vad miljön kan ge för resultat i praktiken tar forskarna i sin studie med hela den sociala situationen för patient, personal och anhöriga. Det finns också andra intressanta grepp inom området neuroarkitektur, där man till exempel kan påverka förmågan att lära in med hjälp av rumsliga uttryck. Dessa används idag främst i skolmiljö, men skulle också kunna överföras på de äldsta. – Man kan fråga sig varför det finns så många pedagogiska modeller för förskolebarn, men så få för äldre människor? Många äldre behöver en betydligt mer stimulerande miljö än de har idag, säger Kristina Sahlqvist.  D

Saknad kan inte beskrivas i ord.

Postgiro: 90 20 90-0

husbyggaren  nr 7   B    2011


Marknadsnytt mångsidigt verktyg GOP  300  SCE  Professional  från Bosch är den första MultiCutter  med  SDS  system,  som  gör  specialverktyg  för  tillbehörsbyte  överfl ödiga.  Det  tar  tre rörelser att byta tillbehör:  lossa  SDS-click-låset,  sätt  in  det nya verktyget och fäst SDSclick-låset. Med GOP 300 kan  sågning,  fräsning,  raspning,  skärning,  skrapning,  slipning  eller polering utföras med ett  och samma verktyg.

Verktyget har en 300 wattmotor  med  constant  electronic-funktion.  En  vibrationsdämpande soft grip-ytbeläggning  på  handtaget  ger  ett  säkert grepp.  D Bosch 08-750 18 20

Flexibel karm för ojämn vägg Flexkarmen från Jeld-Wen är  en komplett karmlösning. När  man  ska  byta  karm  kan  väggarna  variera  i  rakhet  och 

tjocklek.  Ett  justerbart  foderset gör att karmen kan monteras  även  om  den  omgivande  väggen är skadad eller ojämn. Flexkarmen består av en spårad grundkarm och ett justerbart  foderset.  Den  lanseras  i  storlekar som är anpassade efter svensk standard.  D Jeld-Wen Scandinavia +46 (0)36 39 62 02 chn@jeld-wen.biz

entrématta fångar smuts Forbo lanserar nya varianter av  entrémattan  Coral  Brush  Activ, som enligt företaget fångar  upp till 90 procent av all smuts  och fukt i entrén. Mattan relanseras i fem nya färger.  D

räddande lina vid nöd Karlstadsföretaget  Peseq  har  utvecklat  Rescue  Line,  en  räddningslina  som  används  för evakuering vid brand eller  andra  nödsituationer.  Rescue  Line består av en karbinhake,  rep med broms och sele. Man  kliver  i  selen  som  i  ett  par  shorts. Selen är kopplad till linan som man fäster i väggen.  Bromsen hanteras med ett enkelt grepp. Enligt företaget kan Rescue  Line  komplettera  andra  evakueringsvägar, exempelvis när  trappor, korridorer eller hissar  är  blockerade  eller  rökfyllda.  D

Peseq 0705-65 65 96 maria.larsson@peseq.se

termostat reglerar golvvärme Thermotech  EC  GL  är  en  rumstermostat  med  lufttemperaturgivare  med  möjlighet  att  max-  eller  minimumbegränsa  golvtemperaturen.  Rums termostaten  har  en  stilren och tidlös design och fi nns  i kulörerna vit och rostfritt.  D Thermotech Scandinavia AB 090-699 20 12 jens.edbladh@thermotech.se

Forbo 031-89 21 03 ingemar.jensen@forbo.com

takmaterial ger bättre luft Flera svenska städer har problem  med  utsläpp  av  kväveoxider,  NOx,  som  förorenar  och  försämrar  luftkvaliteten.  På  sikt  kan  luftföroreningar,  som  främst  orsakas  av  trafi k,  resultera i eller bidra till allergier, astma, cancer samt lungsjukdomar. För att förbättra luftkvaliteten  behövs  miljösmarta  pronr 7 B   2011  husbyggaren 

dukter. Noxite® är ett tätskikt  som  bekämpar  kväveoxider.  Utan att förbrukas bryter granulatet på tätskiktets ovansida  ner  miljöskadliga  kväveoxider.  De  omvandlas  med  hjälp  av UV-ljus från solen till nitrat  som sköljs bort av regn.  D Icopal 040-24 74 00 smfk@icopal.com

49


Marknadsnytt Flera lampor på en stolpe Fox Design Belysning presenterar Nyx 330. Den kan fås för montering av två eller tre lampor på en 60 mm stolpe. Kombinationen av flera armaturer på samma stolpe skapar liv och atmosfär, samt bidrar till ett minskat antal belysningsstolpar, framhåller företaget.

Robotar sanerar kärnkraftverk

Reflektor, avskärmning och ljuskälla kan kombineras efter belysningsuppgift. Ljuskällan är LED, metallhalogen eller kompaktlysrör.  D Fox Design AB 08-440 85 40 info@foxdesign.se

Husqvarna Constructions fjärrstyrda rivningsrobotar DXR 310 och DXR 140 används i saneringen av den fjärde reaktorn vid kärnkraftverket i Fukushima. Ett omfattande räddningsarbete pågår vid kärnkraftsanläggningen efter

att det havererade i mars i år. Strålningsnivåerna är fortfarande mycket höga. Robotarnas uppgift är att göra det tunga rivningsarbetet, som att riva betongkonstruktioner och ta hand om kontaminerat material. Rivningsrobotarna har specialanpassats. Den större roboten, DXR 310, har exempelvis försetts med videokamera och sändarutrustning för att operatören ska kunna arbeta på säkert avstånd från reaktorn.  D Husqvarna Construction Products 031-94 90 08 helena.thiel@husqvarna.se

Detekterar rörelser Mobotix tillverkar nätverksbaserade övervakningssystem med högupplösta kameror. Företaget kommer nu med en omfattande uppdatering av kontrollrumsprogramvaran MxControlCenter. För att underlätta för användare introduceras nya funktioner, däribland sparade sökprofiler för att göra användardefinierade, ofta använda sökning-

ar, möjliga med ett enda klick. Andra nyheter är hantering av behörigheter för obegränsat antal användare och grupper med fullständig åtgärdslogg, samt rörelsedetektering i inspelat material för att snabbt kunna identifiera viktiga händelser.  D Mobotix +49 (0) 6302 9816 190 tomas.noergaard@mobotix.com

Utsläppssnål värmepump Panasonic värmepumpar har utökat sin serie VRF-system med nya Mini ECOi. Pumpen är speciellt utvecklad för flerbostadshus och mindre kommersiella lokaler. Panasonic har designat om fläktar, fläktmotorer, kompressorer och värmeväxlare. Med ett effektivare kylmedel, R410a, och en DC-inverter re-

duceras både CO2-utsläpp och driftskostnad enligt företaget.  D Panasonic Nordic PR 0708-82 84 40 jonas@comvision.se

Ljusglob färgsätts efter humör

Populärt med mönstrat glas Tryck på pvb-folie för laminering på planglas är intressant, eftersom efterfrågan av mönster och fotografier på glas ständigt ökar. Det anser företaget Forserum Safety Glass AB, som förvärvat företaget Screen Service AB i Kalmar som arbetat med tekniken med pvb-laminat i 20 år. Forserum Safety Glass AB 50

förädlar planglas till olika typer av säkerhetsglas, som härdat glas, lamellglas och kombinationen härdat-laminerat glas. Produkterna används bland annat på gallerier, kontor, golv och i trappor.  D Forserum Safety Glass AB 0380-295 06 monica.sandsviksvensson@fsglass.se

Colourplay Globe är en ny designprodukt från GP Lighting. Det är en ljuskälla med sju olika färger som kan väljas efter humör och stämning. Färgsättningen görs med fjärrkontrollen. GP Colourplay Globe är sladdlös och vattentät och kan placeras såväl inomhus som utomhus. Den har en lång batteritid och kan ställas in på automatisk färgskiftning eller sju olika fasta färger.  D GPBM Nordic 0733-65 60 41 sofia.erlandsson@gpbmnordic.se

husbyggaren  nr 7   B    2011


nr 7   B   2011  husbyggaren

51


BYGGLEVERANTÖRER

Betong

ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

52

www.svenskbetong.se

husbyggaren  nr 7   B    2011


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 7 B   2011  husbyggaren 

53


BYGGLEVERANTÖRER

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

54

husbyggaren  nr 7 B    2011


nr 7   B   2011  husbyggaren

55


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna •  BYGGPROJEKTERING •  KONTROLLER •  BESIKTNINGAR •  KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

SKÖVDE

56

husbyggaren  nr 7   B    2011


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB

Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar. Kanalvägen 17  183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70  info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

FÖR SPRINKLER-, ­BRANDLARM- OCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

UMEÅ

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

UPPSALA

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 7   B   2011  husbyggaren

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

57


KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR - Arkitektur

-  Inredning

- Byggteknik

-  Byggledning

- Värderingar

-  Kontroll

Saknad kan inte beskrivas i ord.

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40  Fax 063-18 15 40

Postgiro: 90 20 90-0

www.mansson-hansson.se

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Sid

Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Foamglas Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Plannja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Byggelit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

REC-indovent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Safety Respect . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Consultec System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45, 55

Duri Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

SILANEX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Eurofins Enviroment Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Gyproc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Säker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Kåbe mattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

SÖDRA TIMBER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

MÄTFORUM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

TQI Consult VVS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Nibe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Trätrappor Norsjö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Oras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

VINK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Paroc Panel Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

58

husbyggaren  nr 7   B    2011


Nytt från SBR Nya medlemmar

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförande Veronica Jensen, Malmöavdelningen, vice ordförande Lars Bengtsson, Kalmaravdelningen Marie Fägerman, Norrbottensavdelningen Roger Johnson, Stockholmsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bilda­des 1951 är en ideell yrkesorganisation med kom­petens­­krav på si­na medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlem­mar­nas yrkesroll. Bygg­­ingenjörer­na SBR har 2 600 med­lem­mar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföre­tagar­­ examen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och ­kvalificerade arbetsuppgifter in­om byggverksamhet, alt hög­ skoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från med­­­ lemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller ­hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och råd­ givning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighets­­uppvaktning, kontakter med lokal­avdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 7   B   2011  husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna äm­nen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinvente­ring och utbildning till kvali­tets­ansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som ­prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingen­ jörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingen­jörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att ­tillvarata de mindre konsultföre­ tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via ­Internet.

Ingvar Bengtsson, konsult Gårvaren Förvaltning AB, Vreta Kloster Anders Berg, entreprenadchef, Anebyhus AB, Aneby Boris Berggren, byggingenjör, Östersunds VVS-kontroll AB, Östersund Åke Brannestål, egen företagare Å. Brannestål Keramikkonsult, Rengsjö Tom Ekman, projektledare, Projektengagemang, Stockholm Börje Espling, projektledare, Diös Fastigheter AB, Luleå Flemming Farcinsen, byggnadsingenjör, Byggnadsbesiktningar Dan Theander AB, Staffanstorp Jonas Granberg, egen företagare, Jonas Granbergs Trä­arkitektur AB, Märsta Johan Hall, egen företagare, HV Besiktningskonsult AB, Höganäs Stefan Hallin, byggnadsinspektör, Region Gotland SBF, Visby Henrik Hammar, byggnads­ inspektör, Ystads kommun, Ystad Kjell Hellstrand, kontrollansvarig, Fastigheten Region Stockholm AB, Bromma Jonas Holmberg, energiexpert, Energibyrån Q AB, Uppsala Anders Högström, projekt­ ledare, Tengbom, Stockholm Anna Jakobsson, kalkylingenjör, Peab Sverige AB, Mora Christian Johansson, egen företagare, Projekta Konsulter i Jönköping AB, Jönköping Mattias Johansson, VD, Sync Projektledning AB, Alingsås Tomas Johansson, egen företagare, Östersunds VVS konsult AB, Östersund Steven Karlsson, platschef, Nåiden Bygg AB, Piteå Anders Lundh, förvaltare, Falköpings Hyresbostäder AB, Falköping Fredrik Nilsson, projektledare, Clar Projektledning AB, Laholm

Lars Nilsson, projektledare,

KIPO, Projektledning AB Martin Nordqvist, Besikt-

ningsgruppen Terramek AB, Haninge Anders Olsson, underhållschef, AB Helsingborgshem, Helsingborg Bengt Olsson, Crenova AB, Sollentuna Eva Olsson, egen företagare, Eva Olsson, Köpingsvik Göran Olsson, egen företagare, Crenova AB, Sollentuna Jan Persson, gruppchef, SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB, Malmö Johnny Persson, Icopal Entreprenad AB, Malmö Mark Pohl, konstruktionschef, Danfo AB, Nora Mikael Rust, egen företagare, Susa Klimat AB, Djurmo Gunnar Sjöström, egen företagare, Enebyberg Lars Strandqvist, skadeingenjör, If Skadeförsäkringar, Malmö Sven Svennersjö, besiktningsman, SSV Besiktningskonsult, Huddinge Staffan Thorell, egen företagare, Sthell arkitektbyrå, Stockholm Jenny Thorson, projektingenjör, Helm Project Management AB, Stockholm

Nya anslutna Ebbe Asp, Eslöv Magnus Axelsson, Halmstad Jakop Bengtsson, Malmö Richard Billquist, Malmö Johannes Henningson,

Vallentuna Olev Salasoo, Enskede Patrik Sjölander, Tyresö Tomas Tallroth, Uppsala

59


Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktningssymposium

Byggarbetsmiljösamordnare, Grundutbildning, steg 1*

23-24 januari, Stockholm 8-9 maj, Göteborg

24–25 januari, Stockholm 1–2 februari, Göteborg 6–7 mars, Malmö 21–22 mars, Luleå 25–26 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning, grundkurs

7-8 mars, Stockholm 2-3 maj, Helsingborg Entreprenadbesiktning, steg 2 och prov

16 april, Stockholm 1 juni, Helsingborg Entreprenadbesiktningssymposium

22-23 mars, Stockholm Kontrollansvarig, grundutbildning

Block 1, 22-23 februari, Stockholm Block 2, 10-11 april, Stockholm, inklusive tentamen Kontrollansvarig, uppgradering

29 februari - 1 mars, Göteborg inklusive tentamen ABK 09

22 mars, Stockholm Natursten i husbyggnad på rätt sätt

8 maj, Stockholm Konsumententreprenader

24 april, Stockholm Rådgivningsansvar

12 april, Stockholm Fuktmätning – fukt och mögelskador

23–24 maj, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare, Fördjupningspaketet, steg 2*

8 mars, Stockholm 13 mars, Göteborg 19 april, Malmö 24 april, Luleå 25 maj, Stockholm Entreprenadjuridik, grundkurs*

26 januari, Stockholm 14 mars, Linköping 20 mars, Malmö 27 mars, Luleå 29 mars, Göteborg 20 april, Stockholm Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

9 februari, Malmö 14 mars, Stockholm 29 mars, Falun 20 april, Göteborg LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

8 februari, Malmö 9 februari, Linköping 14 februari, Stockholm 7 mars, Växjö 8 mars, Göteborg 15 mars, Örnsköldsvik 28 mars, Skellefteå *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete’ med EGA

Japaner ville se trähus En japansk delegation gästade Sverige i början av hösten för att studera trähusbyggen och sjuka hus-problematiken. SBRs Lennart Olsson berättade om den svenska byggbranschens aktuella utmaningar. Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima arbetar den japanska staten intensivt med att minska energianvändningen. Det behövs på både kort och lång sikt. På kort sikt gäller det att få elen att räcka, eftersom de flesta kärnkraftsreaktorerna just nu är stängda, och det är osäkert hur många som kommer att återstartas, och i så fall när. På något längre sikt har Japan klimatmål som inte kan klaras utan att man också minskar användningen av kolkraft. Intresset för välisolerade lufttäta konstruktioner av svensk typ, särskilt trähus, växer därför. En delegation bestående av Kesenari Terashima från byggfirman Woodbuild i Nagano, Japan, Minoru Kubota, VD för bokförlaget inom motsvarigheten till SBR i Nagono, mitt i Japan, samt Kenichi Uchida från Institute of Forest and Wood Technology and Culture i Hokkaido, längst upp i norr besökte Sverige i början av hösten. – Japan är, precis som Sverige, ett långt land med väldigt olika klimat i olika delar, säger Megumi Shimizu Nilsson, som organiserade besöken och även tolkade mellan japanska och svenska. Hon är annars är skogsmästare i Mellanskog.

De tre besökte Lennart Olsson, som i många år arbetat med både sanering och förebyggande åtgärder mot sjuka hus i Staffanstorp. Sjuka hus är ett uppmärksammat problem även i Japan. Den bild de fick av Lennart Olsson var att sjuka hus är ett mycket stort problem även för nya hus. Men de fick på andra håll snarare bilden att problemet i stort sett är löst genom att tjocka väggar ger små temperaturskillnader och därmed ingen kondens och inget mögel, om det även är bra tätat kring badrum och tvättstuga och bra ventilation. Japanerna fick också tillfälle att besöka och intervjua privatpersoner som bor i trähus kring Mälaren, varav ett med lågenergilösning. Dessa hade positiva erfarenheter att rapportera. Delegationen besökte vidare trähusproducenterna Fiskarhedenvillan i Borlänge och det japanskägda Tomoku-hus i Insjön, som exporterar husdelar till Japan, och även ventilationsföretaget Fresh, Växjö. Megumi Shimizu Nilsson tror inte att Japan kommer att importera svensk trähusbyggnadsteknik rakt av, eftersom det finns stora skillnader i klimat, men framhåller att besökarna fick bekräftelse på att den svenska tekniken fungerar här. Av Fredrik Lundberg, frilansjournalist

Eurokoder

19 april, Stockholm AMA Anläggning 10*

1 februari, Örebro 7 februari, Stockholm 14 mars, Malmö 27 mars, Göteborg 9 maj, Skellefteå MER Anläggning 10*

2 februari, Örebro 8 februari, Stockholm 15 mars, Malmö 28 mars, Göteborg 10 maj, Skellefteå 60

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR,  tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08‑462 17 94.  D

Domherren, en av Fiskarhedenvillans husmodeller. Foto: Fiskarhedenvillan

husbyggaren  nr 7   B    2011


FIBERCEMENT – gör mer

thermisol.se

masonite lättelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0


Husbyggaren 2011 Nr 7