Issuu on Google+

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

5 11

Nedanstående är annons från Saint-Gobain Isover


nr 5   B   2011  husbyggaren

1


2

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

3


4

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5 · 2011 | Årgång 53 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60   Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2011

Nr 1  v   4 Nr 5  v 36 Nr 2  v 10 Nr 6  v 43 Nr 3  v 15 Nr 7  v 49 Nr 4  v 22 Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10  Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för  ­material som inte beställts. Bilaga medföljer

Sidan 16

I slutet av nästa år måste alla hissar i kommersiella fastigheter vara försedda med innerdörrar. Detta kan paradoxalt nog leda till att säkerheten försämras. Solenergi håller på att bli en allt viktigare energikälla. Härnösand är först i världen med att kombinera fjärrvärme med solfångare som ger el och värme. En teknisk utmaning är att få effektivare solceller. Husbyggaren beskriver de hetaste trenderna idag. Foto: Absolicon

Innehåll

6 10 14 16 20 26 30 34 38 40 42 46 48 50 52 54 56 59 67

Nya krav på hissdörrar kan minska säkerheten Tävlar om rationellt sätt tilläggsisolera yttervägg Billig solcell som integreras i fasad kan bli vinnare Solkraftverk för värme och el kombineras med fjärrvärme Skogen allt viktigare bas för alternativa bränslen Förtätning av kontor kan fördubbla ljusbehovet Varsam värme värnar kyrkors kulturskatter Byggherrar får hjälp ställa miljökrav i projekten Transporter av gravsten tar mycket energi Egen bastu självklarhet i finländsk bostad Varnar för OPS-satsningen på nya Karolinska Juridik: Nya rättsfall ger utökat saneringsansvar IT: Sommaren när det blev krig om orden Form & Teknik: Revitaliseringens två ansikten Debatt: Dags utveckla förortens miljonprogram fullt ut Debatt: Utsläppen från transporter ökar inom byggsektorn Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: Geoteknik & Grundläggning Tidningen utkommer i vecka 43 nr 5   B   2011  husbyggaren

5


FASTIGHETSFÖRVALTNING 15 000 hissar landet runt är inte inspekterade, på samma gång som kraven på kontroll ökar till följd av ändrade säkerhetskrav. I slutet av nästa år ska hissar ha en innerdörr. Ett felaktigt utförande kan minska säkerheten.

Nya krav på hissdörrar kan hota säkerheten Av kerstin lundell , frilansjournalist

F

ärögatan 33, i Kista, hiss D4, vid lunchdags en fredag i juni. Åke Forsberg, hissinspektör hos In­ specta, öppnar glasdörren ut till hisstrumman och stiger sedan ut på his­ sens tak. Han trycker på en startknapp men inget händer. – Det är bra. Hissen ska inte gå igång när dörren är öppen, konstaterar han. Även för den som står på taket måste hissen vara säker. Där arbetar servicetek­ niker med jämna mellanrum liksom in­ spektörer och andra som har hand om hisskötseln. – Det handlar om personsäkerhet oav­ sett om du är i korgen, över korgen eller under korgen eller i maskinrummet. Det gäller inte bara dem som åker utan det gäller alla. Det är viktigt, säger Åke Fors­ berg, som idag samarbetar med Bengt Nilsson, servicetekniker från hissföreta­ get Kone.

Åtdragna muttrar När Åke Forsberg kollat att hissen är sä­ ker vad gäller dörren fortsätter han med att titta på andra säkerhetskänsliga detal­ jer på taket. Den här hissen lyfts med vaj­ rar, så här finns gejdrar, hjul, motvikter och annat att inspektera. Han konstaterar att muttrarna är åtdragna. När Åke Forsberg är färdig med inspek­ tionen av taket stänger han dörren och åker neråt med hissen, fortfarande ståen­ des på taket. På nästa våning kontrollerar han återigen om hissen rör sig när dörren till hisstrumman är öppen och konstate­ rar att så inte är fallet. Inuti hisskorgen kommer han inte åt att öppna dörren till hisstrumman, för just den här hissen har en innerdörr som hindrar honom från att nå den yttre dör­ ren. Hissen uppfyller redan de nya krav som kommer att gälla från 31 december år 2012, krav som kommer att ställa ytterli­ 6

gare krav på inspektörernas uppmärk­ samhet.

Ska klara ökad vikt från dörr Men den här gången betyder inte den ­extra dörren så mycket, eftersom hissen redan är dimensionerad för den. Så Åke Forsberg behöver inte ställa den extra frågan om hissen är balanserad för att klara vikten från en extra dörr utan kan följa ordinarie arbetsschema. Där står det att han även ska inspektera den så kallade gropen, som finns längst ner i hisstrumman. Han tar en stege för att komma ner en bit under det nedre pla­ net i garaget under det högsta huset i Kista. Sedan ber han Bengt Nilsson att köra ner hissen som stannar strax ovanför Åke Forsbergs huvud. Han får stå lite böjd för att klara den här delen av uppdraget. Han kan konstatera än en gång att hissen inte rör sig för långt ner utan stannar där den ska.

nedåt. Uppe i maskinrummet kontrolle­ rade han även de tjocka stålvajrarna, linor kallas de i hissvärlden, som lyfter och sän­ ker hissen. Han höll en träpinne över li­ norna och förklarade att om det är något fel på dem så kommer pinnen att röra på sig. – Vi ska ha tolvfaldig säkerhet, konsta­ terar han. Linorna påverkas förstås av den extra vikt som en dörr till hisskorgen innebär. Den som installerar en ny dörr på en hiss­ korg måste försäkra sig om att linorna fortfarande klarar den tolvfaldiga säker­ heten.

Tolvfaldig säkerhet Just den detaljen hade han redan kollat uppe i maskinrummet, så han visste att han inte skulle skadas när han inspekte­ rade gropen, och stod under hissen på väg

Hindrar fall Här i maskinrummet finns också ena de­ len på en mekanisk säkerhetsmekanism som används om hissen skulle börja röra sig nedåt med för hög hastighet. Även den påverkas av en den ökade vikten från en ny dörr och måste anpassas för ombygg­ nad enligt de nya reglerna. Åke Forsberg konstaterar att även den här delen fungerar bra här på D4. I nödfall så är det inte bara de många kraftiga li­ norna som hindrar hissen från att falla utan även det så kallade fånget, som kilar fast hissen vid de så kallade gejdrarna, en sorts skenor som till vardags ser till att hissen inte svänger fram och tillbaka när den går upp eller ner. Den här gången, på Färögatan i sky­ skrapan Kista Science Tower, handlar det om en nästan ny hiss i ett prestigeladdat hus och allt är som det ska. Det är det nor­ mala. Åke Forsberg tittar på sin långa lista med 1 600 hissar som han har i uppdrag att besiktiga, men hittar inte särskilt många som måste ombesiktigas.

Åke Forsberg på Inspecta inspekterar hissar och konstaterar att de är säkrare än trappan.

Billigare följa lagen Men alla hissar är ju ändå inte i bra skick. Ibland händer det olyckor som i vissa fall beror på tekniska fel. Det händer inte ofta

Foto: Kerstin Lundell

husbyggaren  nr 5   B    2011


En säkerhetsdetalj ser till att hissen stoppar om något går fel. Foto: Kerstin Lundell

Bengt Nilsson från Kone och Åke Forsberg funderar över om allt fungerar i hiss D4.

Hissen är på väg nedåt men det är ingen fara på taket för det finns säkra stoppfunktioner. Foto: Kerstin Lundell

Foto: Kerstin Lundell

men inträffar det värsta så är risken stor för svåra skador och det händer att män­ niskor dör. Så därför måste alla hissar inspekteras, det finns lag på det. Och efter att ha följt Åke Forsberg kan Husbyggaren konsta­ tera att det blir mycket inspektion för pengarna. Han håller på i nästan en tim­ me tillsammans med Bengt Nilsson och för det får kunden betala omkring en tu­ senlapp, beroende på hur bra kunden är på att förhandla. För den som inte inspekterar, och tas på bar gärning, blir det å andra sidan ganska dyrt. 80 000 kronor kan det handla om när en kommun begär ut böter av den fas­ tighetsägare som har en oinspekterad hiss.

15 000 inspekteras inte Trots det så räknar Boverket med att 15 000 hissar inte inspekterats. Det är omkring tio procent av alla landets hissar. För att förbättra förhållandet har därför Boverket tillsammans med Swedac, som ackrediterar företag som Inspecta, satsat på en kampanj för att informera om pro­ blemet och förhoppningsvis förbättra si­ tuationen. Kampanjen blev framgångsrik, i alla fall mätt i antalet inslag i massmedia. Men en rundringning bland de ackrediterade inspektionsbolagen ger vid handen att kampanjen inte haft någon större effekt där det var tänkt, ute bland hissarna. Ing­ en kan rapportera om någon stor till­ strömning av kunder och flera av kun­ derna har inte sett någon nämnvärd ­ökning alls. nr 5   B   2011  husbyggaren

– Vi har sett en ökning, men den har inte varit stor, konstaterar Leif Ståhl, även han hos Inspecta som är det största bola­ get i branschen tillsammans med Dekra. Han misstänker att några av de oin­ spekterade hissarna kan handla om de hissar för handikappade som installeras i vissa hus och som används så lite att fas­ tighetsägaren kanske inte tycker att in­ spektionen behövs.

Ingen har ansvar Men Jaan Karsna, expert på hissar hos Boverket, menar att det inte kan vara för­ klaringen till att så många hissar inte in­ spekterats. Det handlar istället om en långsiktig trend. Antalet oinspekterade hissar har växt stadigt sedan det statliga monopolet för hissinspektioner upphörde år 1995. Då fick fastighetsägarna ansvaret för att se till att hissarna inspekterades, och ack­ rediterade företag fick uppdraget att se till att göra det. Men ingen fick ett tydligt ansvar för att se till att fastighetsägarna verkligen gör det de ska. Tanken är att de som åker i his­ sarna, de som besöker, bor eller arbetar i husen alltså, ska kolla om det finns ett an­ slag i hissen som säger att hissen inspek­ terats vid en viss tidpunkt. Om lappen med rätt datum inte finns där får hissen inte användas. Om det ändå sker ska his­ sen anmälas till fastighetsägaren eller byggnadsnämnden. Men att nå fram till en byggnadsnämnd i en kommun är inte alltid så lätt. I växeln säger telefonisten i Stockholms kommun

”Oj” vid en förfrågan om att bli kopplad till den som tar emot anmälningar om ­hissar. Hon försöker koppla till en person som inte svarar och hänvisar till nya för­ sök dagen därpå. Hos Uppsala kommun, som räknas till en av de mer aktiva när det gäller hissin­ spektioner, berättar Lotta Planeroth hos byggnadsnämnden, att det mest är stu­ denter som ringer och rapporterar om oinspekterade hissar. De vet vad som gäl­ ler och vart de ska vända sig.

Trögt genomdriva kontroll I Uppsala tar byggnadsnämnden även egna initiativ och kontrollerar ifall his­ sarna är besiktigade och om fastighets­ ägaren har anlitat någon som har hand om skötseln. – Vi skickar också brev till fastighets­ ägarna, berättar Lotta Planeroth. Men att kommunen är så aktiv är ovan­ ligt, berättar Jaan Karsna. I vissa kommu­ ner behandlas hissinspektioner mer styv­ moderligt. För att komma åt det proble­ met har nu lagen ändrats. Istället för ett vite som utdöms av domstol så kan nu ­istället kommunen kräva in en byggsank­ tionsavgift. Det innebär att kommunerna alltså kommer att tjäna rent ekonomiskt på bättre tillsyn. Om det finns något mönster för de obe­ siktigade hissarna framgår inte av Bover­ kets rapport. De som Husbyggaren pratat med menar att de stora fastighetsägarna låter inspektera sina hissar, liksom bo­ stadsrättsföreningar och andra som har Fortsättning s. 8 P

7


P

– Studenterna i Uppsala vet vad som gäller. De ringer och rapporterar om oinspekterade hissar, berättar Lotta Planeroth vid Uppsala byggnadsnämnd. Foto: Uppsala kommun

Det har inte blivit någon rusning efter hissinspektioner konstaterar Leif Ståhl på ­Inspecta.

En extra dörr i hissen kan öka hisskorgens tyngd med 100 kilo, något som hissens lyftanordning ska klara. – Fastighetsägare måste ha dokumentation som visar att hissanordningen klarar säkerhetskraven även med dörren, säger hisskonsulten Peter Hugosson.

hissar som används mycket. Däremot kan det vara si och så med hissar som inte an­ vänds lika ofta.

i hissar som saknar innerdörr, alltså dörr till själva den rörliga korgen. En kant som sticker ut från godset riskerar då att fast­ na i ytterdörren, medan godset inuti hiss­ korgen rör sig uppåt. Till slut tippar god­ set och riskerar att klämma den människa som står intill. Därför har lagarna för hissinstallatio­ ner fått ett tillägg. I dagsläget räcker det att hissarna som saknar dörr har en var­ ningsskylt men innan utgången av år 2012 ska de även ha en innerdörr i själva kor­ gen. Det i sin tur ställer ytterligare krav på inspektörerna. För dörren som ska öka säkerheten kan faktiskt vara en säker­ hetsrisk i sig. De dörrar det handlar om väger i normalfallet omkring 100 kilo och innebär dels att korgen blir tyngre, dels att viktfördelningen i hissen förändras. Det i sin tur betyder att lyftanordningen för hissen behöver bli kraftigare och även balanseras om. Säkerhetssystemen måste också för­ stärkas så att de får extra kraft att stå emot ifall hissen som nu blivit tyngre skulle börja falla. I vissa fall kan hela korgen be­ höva bytas ut mot en som har lägre vikt, så att den sammanlagda vikten blir den­ samma som förut. Resultatet blir en mer­ kostnad. – Många tänker att det klarar sig nog ändå men det går inte an. Ska du klara dig i en rättegång måste du ha dokumenta­ tion som visar att hissanordningen klarar säkerhetskraven även med dörren, säger Peter Hugosson, konsult med det egna företaget Hugosson Hissprojektering.

på 50 000 kronor. Sammanlagt handlar det då om 75 000 kronor, medan det mind­re seriösa företaget nöjer sig med att bara föreslå en dörr till hisskorgen till ett pris av 25 000 kronor, berättar Peter ­Hugosson. Problemet borde fångas upp vid in­ spektion. Men då är det desto mer allvar­ ligt ifall så många som 15 000 hissar inte är inspekterade. Sedan finns det också en viss risk att inspektören missar det här, berättar Peter Hugosson. Det paradoxala är att hissen som skulle få ökad säkerhet med en ny dörr, blir mind­re säker. I andra fall kan fastighetsägaren luras att köpa ett paket som löser problemet, men till en onödigt hög kostnad. – Det finns alltid lycksökare, konstate­ rar Peter Hugosson.

Osäkra uppgifter En avgörande fråga är om siffran betyder att det blivit farligare att åka hiss eller inte. Det växande antalet oinspekterade hissar motsvaras inte av ett växande antal registrerade olycks- och dödsfall i hissar. På senare år kan man skönja en viss ök­ ning av skador och antal döda, enligt Bo­ verkets statistik. Men det skulle kunna handla om slump också eftersom antalet registrerade olyckor är så litet. Det bety­ der att statistiken är osäker. Somliga år dör ingen alls i en hissolycka och dör någon, så är det sällan mer än en person. Antalet allvarliga olyckor är ock­ så mycket litet. Kanske är det den troligaste anledning­ en till att hissinspekterandet inte är ge­ nomfört till hundra procent. Det finns många som tycker att det är obehagligt att åka hiss men i själva verket är det alltså säkert. Brister kan uppstå När Åke Forsberg går igenom säkerhets­ arrangemanget i hissen på Färögatan är det uppenbart varför säkerheten är god. Det finns många överlappande säker­ hetssystem av vilka flera ser väldigt ro­ busta ut. Men en hiss som aldrig inspekteras är ändå inte bra, för under årens lopp så upp­ står fler och fler brister och en vacker dag kan trots allt olyckan vara framme. – Hissarna kollas ju hela tiden av servi­ ceteknikerna också. Men kollar inte de heller, då är det värre, säger Åke Forsberg. Säkerhetsdörr blir säkerhetsrisk En av de vanligare orsakerna till dödsfall i hissar är att någon kläms till döds vid transport i en hiss. Det händer då och då 8

Dålig kunskap Ett grundproblem är att fastighetsägarna som har det juridiska ansvaret för att his­ sen i ett hus är säker ofta har dålig kun­ skap om hissar och hissäkerhet. Det var det problemet som Boverkets kampanj skulle råda bot på. Men om nu kampanjen inte räcker till, borde man kanske fundera på ett bättre regelverk? – Det handlar om politiska beslut, kon­ staterar Jaan Karsna på Boverket.  D

Fastighetsägare kan bli lurade Han vet att det finns hissföretag som inte räknar med den förändrade vikten utan nöjer sig med att sätta in en dörr och se­ dan inte göra mer än så. – Ett seriöst hissföretag föreslår kanske en ny korg, vilket innebär en merkostnad husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

9


FASTIGHETSFÖRVALTNING Fasaderna i miljonprogramsområdena behöver reno­ veras. För att underlätta denna gigantiska utmaning genomförs nu en upphandling för att få fram de bästa, rationella systemen för att tilläggsisolera fasader samt installera nya fönster.

Tävlar om rationellt sätt tilläggsisolera yttervägg

I

Sverige finns cirka 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus varav cirka 1 miljon lägenheter är byggda under modernismen och rekord­ åren. Dessa är i stort behov av renovering. Genom att renovera befintliga byggnader till energieffektiva byggnader kan man minska energianvändningen och koldi­ oxidutsläppen avsevärt. Nu söks nya lösningar från byggbran­ schen i en teknikupphandling som Ener­ gimyndighetens beställargrupp för ener­ gieffektiva flerbostadshus, BeBo, och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sabo, står bakom.

Prefabricerad tilläggsisolering Många fasader behöver renoveras, fram­ för allt de som är putsade. Ibland behöver fönster renoveras eller bytas. Bland re­ kordårens byggnader har många likarta­ de konstruktionsutformningar vilket un­ derlättar vid framtagande av rationella lösningar som ska kunna upprepas. I flera länder i Europa har man redan utvecklat prefabricerade system för til�­ läggsisolering av klimatskalet och använt

dessa i pilotprojekt. Exempel är flerfa­ miljshus i Linz och Graz i Österrike där man använt sig av prefabricerade ele­ ment bestående av en bärande stomme av trä, ett absorberande skikt av cellulosa med en struktur som en bivaxkaka som omvandlar ljus till värme och fungerar som varm zon på vintern men skuggar mot inkommande solstrålning på som­ maren. Ytterst sitter en ventilerad glas­ fasad som skyddar cellulosaskiktet. Ett annat system som använts på över hundra radhus i Roosendaal i Nederlän­ derna är TES Energy facade som består av prefabricerade element med trästomme och cellulosaisolering samt treglas pas­ sivhusfönster. Husen är klädda med na­ tursten som fasadmaterial vilket ger ett nytt spännande arkitektoniskt uttryck. Det befintliga taket ersattes med nya pre­ fabricerade takelement av trä och cellulo­ saisolering.

Vill att marknaden ska driva Målsättningen med en teknikupphand­ ling är att skapa en marknadsdriven ut­ veckling. Den nu aktuella upphandlingen

FÖRFATTAREN

Av kristina mjörnell , forskare, SP

Kristina Mjörnell arbetar som senior forskare på SP och ansvarar för SPs kompetensplattform SP Zero Emission Buildings. Hon är projektledare för Teknikupphandling av rationell isolering av ytterväggar och ­fasader på befintliga flerbostadshus (Turik).

avser rationella lösningar för förbättrad energiprestanda – isolering och lufttät­ het – hos yttervägg och fasad ämnad för befintliga flerbostadshus byggda under perioden 1940–1975. Lösningarna ska kunna produceras och monteras på ett rationellt sätt, vara kostnadseffektiva och ha en låg miljöpå­ verkan ur ett livscykelperspektiv, samt vara beständiga vilket innebär lågt under­

Renovering till passivhusstandard av flerfamiljshus i Linz och i Graz i Österrike. Foto: Kristina Mjörnell, SP

10

husbyggaren  nr 5   B    2011


Närbild på fasadelementen där man kan se cellulosaskiktet med bikupestruktur bakom glasfasaden. Foto: Kristina Mjörnell, SP Radhusen i Roosendaal före och efter til�läggsisolering av fasaden. Foto: Carl-Magnus Capener, SP

hållsbehov och låg risk för skador. Teknikupphandlingen omfattar ett fullständigt system för tilläggsisolering av fasad inklusive fönster. Den omfattar utformning och projektering, tillverk­ ning och montage av systemet på en eller flera av de sex demonstrationsbyggna­ derna som presenteras nedan.

Systemen ska uppfylla krav Kravspecifikationen omfattar krav in­om följande områden: • Överordnade krav (lagkrav, byggregler) • Krav på funktion och beständighet • Krav på innemiljö • Krav på teknisk energiprestanda för byggnadsdelar • Krav på varsamhet med hänsyn till be­ fintlig bebyggelse • Krav på drift- och underhållsinstruktio­ ner • Krav på kostnadsredovisning • Krav på hyresgästhänsyn • Krav på anbudslämnaren Utöver de krav som beskrivs i kravspeci­ fikationen förutsätts ett fullständigt an­

d me d Nu oko r Eu

bud omfatta ett i övrigt komplett och väl fungerande fasadsystem som uppfyller normkrav vid ändring av byggnad såsom varsamhetskrav, tillgänglighetskrav, brandkrav etcetera. Det vill säga gällande lagar, förordningar och föreskrifter ska uppfyllas.

Omsätts i praktiken Under vintern 2010–2011 upprättades förfrågningsunderlaget och kravspecifi­ kationen för teknikupphandlingen som publicerades i februari 2011. Sista dagen för inlämnande av anbud var den 30 juni. Teknikupphandlingen sker därefter i tre etapper. I den första etappen utvärde­ ras inlämnade anbud av en jury som be­ står av beställargruppen samt adjungera­ de experter. En finalist utses till vart och ett av demonstrationshusen, förutsatt att anbuden uppfyller ställda krav. I etapp 2 testas och utvärderas finalis­ ternas förslag monterade på demonstra­ tionshusen. I etapp 3 beskriver beställargruppen vilka typer av system som fortsättningsvis ska upphandlas för andra byggnader i be­

ställargruppens respektive byggnadsbe­ stånd. Genom Energimyndighetens bestäl­ largrupp för energieffektiva flerbostads­ hus, BeBo, och Sabo, nås majoriteten av landets alla byggherrar. Dessa kommer att sprida information om systemen inom sina organisationer samt verka för att dessa innovativa lösningar ska användas i praktiken. Teknikupphandlingen omfattar ut­ formning (projektering), tillverkning och montage av systemet på en eller fler av sex demonstrationsbyggnader som ingår i upphandlingen, se rutan.

Viktigt utvärdera Anbuden har utvärderats under somma­ ren. Den 15 september utses en eller flera finalister. Dessa får fortsätta att detalj­ projektera, producera och montera sina system på en eller flera av demonstra­ tionsbyggnaderna fram till februari 2012. Därefter kommer systemen att utvär­ deras under c irka ett års tid innan en eller flera vinnare utses i juli 2013. Fortsättning s. 12 P

DIMENSIONERING AV PELARE OCH BALKAR – ENLIGT EUROKOD. StatCon Structure Post&Beams – ett helt NYTT PROGRAM. Är Du förberedd för Eurokod? Det är idag 100-tals konstruktörer som använder vårt program StatCon Post&Beams för att på ett smidigt sätt dimensionera pelare och balkar. Nu lanserar vi StatCon Structure Post&Beams – ett helt nytt program för alla som arbetar med trä- och stålkonstruktioner enligt Eurokod.

nr 5   B   2011  husbyggaren

Programmet hjälper Dig att snabbt komma igång med Eurokod och att samtidigt bli ännu effektivare i Ditt vardagsarbete. Kontakta oss så ordnar vi en personlig Internetvisning vid Din egen dator. 20 minuter är allt som krävs, sedan är Du igång.

11


Demonstrationshus som är med i upphandlingen

P

Processen kan tyckas långsam men ut­ värderingsfasen är viktig för att se hur systemen fungerar när de är monterade på byggnaderna under verkliga förhål­ landen.  D Fotnot:

Teknikupphandlingen initierades av Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus, BeBo. Huvudman för teknikupphandlingen är Sabo.

12

Bostadsbolag

AB Helsingborgshem AB Sigtunahem AB Sjöbohem Svenska bostäder Svenska bostäder Lindesbergsbostäder

Område/adress Fredriksdal, Lägervägen Ormbergsvägen 2 Planteringsgatan 9 Akalla Husby Lindesberg/Björkhyttevägen 65-81

Fastighetsbeteckning Flanken 2 Rördrommen 1 Elefanten 19 Nystad 8 Trondheim 6 Hagaberg 11:6

Sex byggnader har valts ut som demonstrationsbyggnader.

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 4    5   B   2011  husbyggaren

13


ENERGI & MILJÖ Grätzelsolcellen är en utmanare till andra solceller eftersom den kan bli riktigt billig. Den kan bli ett material för fasader, tak och fönster. Ett forsknings­ genombrott i Uppsala har nyligen pressat verkningsgraden till över 12 procent.

Billig solcell som integreras i fasad kan bli vinnare Av fredrik lundberg , frilansjournalist

G

rätzelcellen är uppkallad efter professor Mikael Grätzel vid tekniska högskolan i Lau­ sanne, Schweiz, som uppfann den år 1991. Han håller på än. I april 2011 satte han nytt världsrekord, 12,3 procent i verkningsgrad för denna typ av solcell. Det var ett hopp upp från de 11 procent där rekordet legat sedan 1990-talet.

sen naturen. Medan fotosyntesen har en verkningsgrad på runt en procent är grät­ zelcellen alltså – i labbskala – uppe i 12 procent. – Vi behöver helst komma upp i 15 pro­ cent, säger Anders Hagfeldt.

Kläms in mellan glasrutor Grätzelcellen består av titandioxid, färg­ pigment och en elektrolyt, ett transparent ledande skikt högst upp – och alltihop ­oftast inklämt mellan två glasrutor. Genom elektrolyten vandrar de posi­ tiva och negativa laddningar ut till de le­ dande skikten. Elektrolyten var i många år en flaskhals för att få en bra verkningsgrad, men hös­ ten 2010 kom forskarna på Ångströmla­ boratoriet i Uppsala på en ny elektrolyt baserad på kobolt i stället för jod. – Det tog Grätzel till sig, och byggde rekordcellen, berättar professor Anders Hagfeldt, som även han arbetat i många år med cellen som ibland också kallas ”ar­ tificiell fotosyntes” eller färgämnessenti­ terad cell (dye-sensitized cell).

Görs av vanligt material Jämfört med andra solceller är inte heller detta så imponerande, men det som fram­ förallt gör grätzelcellen till utmanare är att den har förutsättningar att bli riktigt billig. – Glaset är den dyraste delen av cellen, säger Anders Hagfeldt. Huvudbeståndsdelen titandioxid är verkligen inte något exklusivt material; det tillverkas i flera miljoner ton per år. Det används bland annat som pigment i vit målarfärg, tandkräm och solskydds­ krämer. Det är lätt att tillverka en grätzelcell. Det finns hobbylådor att köpa där man kan göra dem för hand. Det tyder på att produktionsprocessen inte bör vara så dyr. Det som är svårt är att tillverka en stor, effektiv och stabil cell. Det har tagit tid, men i juni slogs ett annat rekord. Austra­ liska Dyesol kunde visa upp en 1 kvadrat­ meter stor modul.

Fungerar som klorofyllet Titandioxiden är porös och belagd med ett färgämne som fungerar ungefär som de gröna växternas klorofyll. Det kan vara nästan vilket färgämne som helst bara det fångar upp solljuset, men oftast används en ruteniumförening, för den tar upp de flesta färgerna utom en del av det röda ljuset. Eftersom det ljuset reflekteras ser den mörkröd ut. Priset på färgämnet spe­ lar ingen roll eftersom det skiktet bara är en molekyl tjockt. I det här fallet är människan överläg­

Konkurrensen ökar Samtidigt hårdnar konkurrensen. Solcel­ lerna ökar snabbt i världen. Det finns 27 gånger mer än för tio år sedan, i watt räk­ nat. Och takten i utbyggnaden ökar. År 2010 växte produktionen med 139 pro­ cent. Mängden installerad solkraft nära nog fördubblades under detta år. I Tyskland, världens ledande solcells­ land, producerade solceller 12 TWh el år 2010, lika mycket som Oskarshamns kärnkraftverk. I Spanien var det 7,3 TWh.

14

Priserna har också fallit. Återförsäljar­ priset för större moduler har halverats på tio år (ännu mer om man räknar med in­ flationen). Den största delen av minsk­ ningen har skett under de senaste 2–3 åren. Det är ganska uppenbart att solcellerna är på väg att bli ett kommersiellt, storska­ ligt alternativ till kol-, gas- och kärnkraft i soliga länder under detta årtionde, kan­ ske inom några få år.

Flera tekniker utvecklas Däremot är det långtifrån klart vilken teknik som kommer att ta den riktigt sto­ ra marknaden. Redan dagens solceller är av många olika slag. De vanligaste är gjorda av kisel. Kiselsolceller är så pass stabila att till­ verkarna ger 20 eller 25 års garanti. De ger också hög verkningsgrad. De kan göra el av upp till 20 procent av solstrålningens energi. Men de är fortfarande dyra. Skälet till att de är dyra är att de sågas till skivor med diamantsåg ur flera meter långa monokristaller som ”dras” ur en smälta av högrent kisel med små exakta tillsatser av dopningsämnen. Polykristallina kiselceller ger lite säm­ re verkningsgrad, men är billigare därför att produktionen inte är fullt så omständ­ lig. Tillsammans stod de för 86 procent av solcellsproduktionen i världen 2010. En liten del av dem är koncentrerande solceller, där speglar eller linser fokuse­ rar ljuset mot en ganska liten yta. Men de måste kunna vridas och vändas så att de alltid står mot solen. För högkoncentre­ rande system spelar solcellens kostnad ganska liten roll, och man kan kanske an­ vända mer exklusiva, extremt effektiva material som galliumarsenid. Koncentrerande system har länge fört en tynande tillvaro, men byggs nu i giga­ husbyggaren  nr 5   B    2011


wattskala, mest i USA. Det finns också en svensk hybridlösning, Absolicon, som producerar både el och varmvatten i spe­ geltråg, med 1-axlig solföljning (se nästa artikel i Husbyggaren).

Kan sprutas på Men det stora alternativet till dyra kisel­ celler i världen är tunnfilmsceller. De produceras genom att mikrometertunna skikt mer eller mindre sprutmålas på nå­ got lämpligt material. Ofta är det kombinationer av exotiska grundämnen – till exempel kadmiumtel­ lurid och koppar-indium-gallium-sele­ nid. De senare utvecklades under många år i Uppsala men företaget Solibro såldes till tyska Q-cell år 2006. First Solar i USA är troligen världens största solcellstillverkare med en kapaci­ tet på 4 gigawatt kadmiumtelluridceller per år. De psykar konkurrenterna genom att fortlöpande publicera sina produk­ tionskostnader, som nu är nere i 0,75 dol­ lar per watt. (De säljer dock inte för det priset.) Men det är inte alls säkert att kadium­ tellurid är slutet på historien. Kadmium är ett mycket giftigt ämne och tellur är extremt ovanligt. De andra tunnfilmscel­ lerna kan ha liknande problem: det går att femfaldiga produktionen en gång men kanske inte en gång till.

Några sådana begränsningar finns inte för grätzelcellen, och Anders Hagfeldt hävdar att de ska kunna produceras för under en halv dollar per watt.

Kan göras i olika färger För byggnadsintegrerade solceller har grätzelcellerna en speciell fördel: de går att tillverka i olika färger och även (gans­ ka) genomskinliga för glasfasader och takfönster eller tonade fönster. Färgsättningen är så fri att Dyesol räk­ nar med att kunna använda dem i kamou­ flerade militära applikationer. Grätzelceller är kanske mest tänkta att användas på glas, men det går också att använda ett flexibelt underlag som band­ stål eller tyg. Det stora indiska stålföretaget Tata har engagerat sig i grätzelceller, och att lägga sådana celler på plåt, så att man kan rul­la ut dem som plåttak. Skvalpar inte Det är ingen dålig bedrift att kunna göra en cell böjbar med tanke på att den inne­ håller en vätska, elektrolyten. Men denna vätska ”skvalpar inte omkring”, utan ti­ tandioxiden är som en tvättsvamp omgi­ ven av elektrolyten, förklarar Anders Hagfeldt. Han önskar sig ändå en fast elektrolyt eller åtminstone en mer trögflytande.

I så fall håller den längre vid mycket höga och låga temperaturer. Flexibla grätzelceller är inte bara en målsättning. Det finns ryggsäckar med solceller, och de kan beställas på postor­ der från g24i i Wales, som också säljer cykelväskor, fjärrkontroller och mobil­ laddare med grätzelceller. För inomhusbruk är grätzelcellerna extra bra och det finns många applikatio­ ner som inte behöver så mycket el, men där man ändå vill slippa en sladd eller ständiga batteribyten. Grätzelcellerna förlorar nämligen inte så mycket i verkningsgrad som andra sol­ celler i svagt ljus, skuggade lägen eller vid sned infallsvinkel. Storskalig tillverkning finns inte än, men en pilotproduktion är under upp­ byggnad på flera håll, bland annat på Nlab i Stockholm med stöd av EU-pengar. ­Fasadglas Bäcklin i Bromma har också investerat 18 miljoner kronor i den. – Riktigt storskalig tillverkning bör komma inom fem år, menar Anders Hag­ feldt vid Ångströmlaboratoriet. När produktionsteknikens problem är lösta finns också möjligheten till bättre verkningsgrad i ”tandem”, det vill säga att man lägger ett skikt med ett färgämne som effektivast tar upp korta våglängder ovanpå ett annat som effektivare tar upp ljusets rödare spektrum.  D

Integrerad skåpkåpa med mycket bra osuppfångning, 75 % vid 10 l/s, och 90 % vid 15 l/s, energisnål och ljudlös Ljuddämpande uteluftdon för inbyggnad i vägg, upptill 53 dB, ej synlig på fasaden

nr 5   B   2011  husbyggaren

15


ENERGI & MILJÖ I Härnösand är man först i världen med att kombinera fjärrvärme med solfångare som gör både el och värme. Solfångarna fokuserar solljuset och tiodubblar solcellernas elproduktion. Installationen öppnar nya möjligheter för byggnader med fjärrvärme.

Solkraftverk för värme och el kombineras med fjärrvärme Av sara boström , journalist

S

olkraftverket i Härnösand är en del av den energipark som Härnösand Energi och miljö uppfört för att visa på ny energi­ teknik. I parken finns förutom de koncen­ trerande solfångarna ett litet vindkraft­ verk och vanliga solceller för elproduk­ tion.

El och värme direkt från solen I Sverige har vi ett överflöd av solenergi under sommarhalvåret. Det är bara en fråga om investering och verkningsgrad för att utnyttja den. Att koncentrera sol­ energin kan vara lösningen för att radikalt sänka kostnaderna. Härnösand Energi och miljös anläggning i Härnösand de­ monstrerar hur solenergi kan producera både värme till fjärrvärmenätet och el som matas in på elnätet. – Eftersom nästan hälften av all upp­ värmning i Sverige sker med fjärrvärme är det ett viktigt projekt. Vi ska tillsam­ mans visa hur Sverige kan ställa om ener­ gisystemen till solenergi, säger Joakim Byström som är vd på Absolicon Solar Concentrator AB. Hög verkningsgrad De koncentrerande solfångarna fokuse­ rar solljuset med silverspeglar till en smal linje som lyser lika starkt som tjugo solar. Det koncentrerade solljuset träffar hög­ effektiva solceller som då producerar tio gånger mer elektricitet än vanligt. El­ energin som solcellerna genererar om­ vandlas till 230 V och matas in på elnätet. Restvärmen från solcellerna är värde­ full och används för att värma fjärrvär­ mekretsen. I energiparken värmer an­ läggningen på returledningen, men syste­ met kan även kopplas in mot framled­ ningen i fjärrvärmesystemet. Solfångarna är effektiva på att produ­ cera hetvatten och har bara en fjärdedel 16

av värmeförlusterna jämfört med en tra­ ditionell plan solfångare. Anläggningen har en yta på 200 m2 med en märkeffekt på 20 kW el och 100 kW värme. På årsbasis producerar den 53 MWh värme och 14 MWh el.

Fjärrvärme i kombination med sol Härnösand har ett lönsamt fliseldat kraft­ värmeverk som producerar toppeffekt 26 MW fjärrvärme och 11 MW el. Men när värmebehovet minskar stängs turbinen av och under sommarmånaderna använ­ der man istället dyr pellets och direktver­ kande el för att driva fjärrvärmen. Härnösand Energi och miljö beslutade sig för att ersätta en del av sin dyraste ­energi med solenergi och samtidigt skapa en visningsplats för framtidens energi­ system. Men även den PR som solenergi­ anläggningen ger var en viktig kompo­ nent i beslutet. – Som fjärrvärmekund i Härnösand får

Joakim Byström är vd på Absolicon Solar Concentrator AB. Foto: Kristoffer Lönnå

man nu en del av sitt energibehov till­ godosett med solvärme, säger Pär Mark­ lund, projektledare. Mottagandet bland Härnösandsborna och stadens politiker har varit översval­ lande och på invigningen betonades vik­ ten av att satsa på förnyelsebar energipro­ duktion.

Motstånd i fjärrvärmebranschen Men solenergin har inte tagits emot med öppna armar överallt. – Tyvärr är det många fjärrvärmebolag som inte ser möjligheterna med solener­ gi. De hänger upp sig i teoretiska system­ tekniska frågeställningar och kan inte se den större bilden, hävdar Joakim By­ ström. Flera undersökningar har visat att kun­ derna anser att värmepumpar är miljö­ vänligare än fjärrvärme. En anledning är kanske att värmepumpen saknar skor­ sten som ryker. Ett annat problem är att många kunder fortfarande upplever fjärrvärmeleveran­ törerna som opålitliga och monopolistis­ ka och att energipriset när man väl anslu­ tit sig kan höjas radikalt. – Jag tror att fjärrvärmen har en histo­ risk belastning. Den knuten kan man lösa genom att visa sig öppen för att samverka med andra energislag, till exempel genom att ta in kundernas solvärme på nätet un­ der sommaren, menar Joakim Byström. Byggnadens miljöbelastning sänks EU-direktivet för nya byggnader talar om ”near zero energy” från år 2020, så kal�­ lade nära noll hus. Många anser det vara omöjligt i Sverige, men genom att låta byggnaden mata ut energi på sommaren kan ekvationen gå ihop. – Byggnaderna kan genom att produ­ cera egen el och värme faktiskt blir net­ Fortsättning s. 18 P

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

17


Solkraftverk för el och värme kopplat till fjärrvärmenätet i Härnösand. Foto: Absolicon

P

toproducenter av energi på årsbasis, men det kräver ett samarbete med fjärrvärme­ bolaget, berättar Joakim Byström. Fjärrvärmebolagen har dock hittills varit avvaktande. I vissa fall har de tillåtit inmatning men inte gett någon ersättning alls för energin.

Öppnar sitt nät EON har gjort många installationer med solenergi i Sverige. – EON skiljer sig från de flesta energi­ bolag vi talar med. De öppnar gärna sina nät för solenergi och menar att det är fram­tiden. I Sollefteå planerar vi tillsam­ mans en stor installation där solvärmen säljs in på framledningen under somma­ ren när produktionen är större än bygg­ nadens behov, berättar Joakim Byström. I Timrå har EON redan kopplat ihop sitt fjärrvärmenät med solvärmeanlägg­ ningen på bostadsrättsföreningen Örnen för att ta emot all solvärme som produce­ ras – och de ger bra betalt för energin. Koncentrerad solenergi för kyla De koncentrerande solfångarna kan ock­ så användas för att generera komfortkyla. På närvården i Härnösand finns världens första solinstallation som genererar både el, värme och kyla. Kylan kommer från en värmedriven kylmaskin från Climatewell på 10 kW som matas med värme från kon­ centrerande solfångare på taket. Solkylan kyler tandvårdens lokaler och närvårdens operationssalar och solfång­ 18

arna på taket fungerar som en symbol för Landstinget Västernorrlands omfattande energibesparingsarbete.

solfångare som bygger på trettio år av svensk forskning är nu hett eftertraktad ute i världen.

Solenergi ute i världen I Spanien är det redan lag på att 60 pro­ cent av tappvarmvattnet i nya byggnader ska försörjas med förnyelsebar energi och liknande regler finns även i Portugal och Italien. Österrike är ett föregångsland med tio gånger mer solvärme installerad per innevånare än i Sverige. I Tyskland, som satsat på el från solen, har man på tre år installerat solceller som nu genererar 10 TWh, det vill säga två procent av Tysklands elbehov. Den nya tekniken med koncentrerande

I Sollefteå och New Delhi Till invigningen av energiparken i Härnö­ sand kom besökare från Indien som pla­ nerar starta en tillverkning av solfångar­ na. – Intresset är stort i hela Indien. Den här tekniken behövs för luftkonditione­ ring av hus, i textilindustrin och för många ­andra tillämpningar, berättade Jasbir Singh på invigningen. Marknaden för solenergi är stor och Härnösandsföretaget Absolicon planerar därför flera produktionsanläggningar ut­ över den som nu finns i Sollefteå, bland annat i New Delhi. Utmaning för byggbranschen Den nya utvecklingen inom solenergiom­ rådet är en utmaning för både stadsplane­ rare, arkitekter och byggare. Det krävs nya lösningar och även teknisk kompe­ tens för att kunna få bästa utnyttjandet av solenergin. Men belöningarna är stora för dem som lyckas – lägre energiförbrukning, lägre miljöbelastning och effektivare energi­ system som tar tillvara en av våra vikti­ gaste resurser: solen.  D

El, värme och kyla med koncentrerande ­solfångare på närvården i Härnösand. Foto: Absolicon

Fotnot:

Absolicon belönades våren 2011 med Intersolar Award för bästa solvärmeteknik.

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

19


ENERGI & MILJÖ Ska Sverige nå klimatmålen måste nya bränslen fram. Biltrafikens utsläpp av koldioxid ökar nämligen kraftigt. Just nu är tallolja, metanol och biogas hetast. Men för att klara vårt framtida energibehov behöver framförallt energisparandet öka.

Skogen allt viktigare bas för alternativa bränslen

E

lpriserna driver utveckling­ en, utropade Fastighetsförvalta­ ren i en huvudledare i nr 1 2011 och diskuterade sedan energispa­ rande och alternativa bränslen. Den som läste min artikel om Peak Oil i denna tid­ ning i december 2010 kan ju inte ha för­ vånats över att oljepriserna nu parkerat på över 100 dollar fatet och att Norge släppt siffror över hur utvinningen i de egna oljefälten minskar med över nio pro­ cent om året. Tysklands beslut om att avveckla kärn­ kraften till år 2021 och det starka italiens­ ka nejet i omröstningen om att införa kärnkraft sätter fokus på frågan: Vad händer med alternativen till de fossila bränslena?

Olika villospår Låt oss först konstatera att ett villospår dykt upp i debatten. Det gäller naturgas i USA som finns i stora mängder i berg­ grunden i form av så kallad shalegas. Amerikanska företag har nu visat att det går att utvinna gasen vilket av några optimister tolkats som att världens störs­ ta slösare med energi kan klara sin ener­ gitillförsel utan att öka importen. Men det är, som så ofta, långt från någ­ ra lyckade försök, till en storskalig utvin­ ning med höga kostnader. Exploatering­ en kräver mycket energi och än värre mycket vatten som är en bristvara i delar av USA:s inland. Miljökonsekvenserna av utvinning är stora och lokalbefolkningar kommer säkerligen att motsätta sig för­ störingen av landskapet. I Europa finns skiffergas i bland annat Frankrike där man nu diskuterar ett för­ bud mot utvinningen av miljöskäl. Etanol på väg överges Om man ser till den svenska utvecklingen av alternativ energi är det tydligt att livs­ 20

medelsprodukter som bas för bränsle­ produktion håller på att överges. Hittills har etanolen huvudsakligen gjorts av sockerrör från Brasilien, majs i USA och vete och raps i Sverige. Det brukar kallas första generationens etanol. Regeringen har nu beslutat att upphöra att gynna etanol som drivmedel för bilar. Energimyndigheten fortsätter dock eta­ nolsatsningarna men utlysningen våren 2011 av 130 miljoner kronor i utvecklings­ medel handlar om etanol gjord på träd, vilket kallas andra generationens etanol­ bränslen. Med tanke på att sådant arbete pågått i flera decennier, först genom miljökäm­ pen Björn Gillberg redan år 1969, och se­ dan Sekab i Örnsköldsvik, för att inte tala om alla internationella ansträngningar, kan man undra över satsningen... Den svenska skogsråvaran håller i all tysthet på att befästa positionen som den helt dominerande förnybara energikällan i Sverige. Träden står redan för ungefär en fjärdedel av omsättningen på den kommersiella energimarknaden, vilket är vad statistiken mäter. Därtill kommer ju de landsbygdsbor som eldar med ved från egen eller grannens skog.

Tredubblad utbyggnad Vår elproduktion har ju traditionellt do­ minerats av vattenkraft med tillskott av kärnkraft på 1970- och 1980-talen. Stor uppmärksamhet har fästs vid vindkraften som de senaste åren gått från att knappt synas i statistiken till att nu år 2011 stå för drygt 3 procent av elproduk­ tionen i landet. År 2010 installerades 304 vindkraftverk med en total effekt om 603 MW vilket är den största utbyggnaden något enskilt år hittills. Industrin hade i vintras beställt ytterligare 319 vindkraft­ verk vilket håller takten oförändrad. Det är dock en bra bit kvar till riksda­

FÖRFATTAREN

Av jan carlson , konsult, Sipu

Jan Carlson är samhällsvetare och ekonom. Han arbetar som konsult på Sipu. Jan Carlson är ordförande i energigruppen hos Klimataktion – Stockholm.

gens planeringsmål om 30 TWh år 2020, det vill säga en femtedel av svensk elan­ vändning, vilket är lika stor andel som Danmark redan nu har. För att nå dit krävs tredubblad utbyggnadstakt och en utveckling av stödsystemet för förnybar energi, de så kallade elcertifikaten. I motsats till vad som ibland påstås i diskussionen om nya industribranscher finns redan gott om kapacitet hos leve­ rantörer av vindmöllor. Svårigheten är närmast att finna lokaliseringar som kan accepteras av grannar och kommuner. Det har varit diskussioner om beskatt­ ningen av delägare i vindkraftkooperativ. Men ett företag som blir ensam ägare av ett vindkraftverk drabbas inte av uttags­ skatt utan kan trygga elförsörjningen till konkurrenskraftiga kostnader under lång tid. Flera bostadsföretag har redan ut­ nyttjat möjligheten.

Allt fler kraftvärmeverk Men det mest slående är hur allt mer vär­ me och el kommer från den svenska sko­ Fortsättning s. 22 P

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

21


P

koldioxidutsläpp kunna reduceras vä­ sentligt.

gen. Användningen av pellets och annan skogsråvara i kommunala värmeverk är välkänd sedan lång tid. Nu byggs de i allt större utsträckning som kraftvärmeverk som producerar både värme och el. Även anläggningar för sopförbränning har bör­ jat producera el. De kommunala värmeverken och sop­ anläggningarna tillsammans med indu­ strins mottryck levererar idag mer än en femtedel av all el inom landet. Av värmen i det svenska fjärrvärmenätet kommer ungefär en femtedel från sopförbränning. Den statliga utredningen av Peter Ny­ gårds om så kallad trepartstillträde till fjärrvärmenätet kan leda till att fler bo­ städer kan få nytta av industrins spillvär­ me.

Förgasar trä till metanol Björn Gillberg övergav etanolen för flera decennier sedan och ägnar nu sin kraft åt att med träd som råvara få fram produk­ tion av metanol som ska blandas in i ben­ sin till bilar. Metanolen är giftig och kal­las ibland träsprit men man tror att den upp­ blandad i bensin inte kommer att bli fres­ tande att dricka. Ett stort projekt med en budget på tre miljarder kronor planeras utanför Hag­ fors av Värmlandsmetanol AB. Genom förgasning av trä till metanol får man ett utbyte om 60 procent av trädets energi­ innehåll vilket är mer än utbytet vid eta­ nolproduktion. Det är en avgörande skill­ nad som vida uppväger metanolens nack­ delar som bränsle, menar Gillberg i ett uttalande på företagets hemsida. Miljöprövning pågår och start kan ske om några år. Planer finns också på en an­ läggning i Kumla.

Bruk blir nettoleverantörer Det klassiska svenska pappersbruket be­ läget vid en havsvik eller större sjö dum­ pade för sextio år sedan bark och annat avfall i vattnet utanför med bottendöd och fiskeförbud som följd. Sedan tvinga­ de Naturvårdsverket bruken att lagra av­ fallet på land i deponier som läckte ut olika ämnen i grundvattnet. Nu använder pappersbruken barken till kraftvärme och har i många fall blivit nettoexportörer av el. Och klagar på för låga elpriser! Övriga restprodukter är bas för flera intressanta nya bränslen. Grön diesel på frammarsch I Piteå invigde Sunpine år 2010 en fabrik för tallolja som av distributionsbolaget Preem kallas grön diesel. Tekniken är att använda ungefär två procent av trädets volym till att ur luten utvinna tallolja som kan blandas in i diesel. Det är inte förvånande att skogsindu­ strin genom Sveaskog och Södra skogs­ ägarna är huvudsakliga finansiärer till­ samman med Preem. Volymen ligger på 100 000 kubikmeter per år vilket är en lovande start. En mindre fabrik med annan ägare finns också i Sandarne. Piteå är också platsen för företaget Chemrec som utvecklar en metod för att utvinna metanol ur svartlut. Den förgasas till syntesgas och därefter metanol och kallas BioDME. En demonstrationsan­ läggning startade i september 2010. Före­ taget anser att tekniken kan användas i alla massafabriker. Då skulle trafikens 22

Tallen kan bli allt viktigare för vår energiförsörjning.

Nytt bränsle ska klara klimatmål Skälet till det stora intresset för att ta fram motorbränsle ur skogen är biltrafikens ökande andel av koldioxidutsläppen i lan­ det. Under år 2010 kom 39 procent av kol­ dioxiden från fordonstrafik enligt Natur­ vårdsverket. Eftersom elbilarna under de närmaste två decennierna kommer att förbli en marginell del av fordonsparken så måste man få fram bränslesnåla fordon drivna av nya bränslen om Sverige ska nå klimat­ målen. Enligt Energimyndighetens sta­ tistik stod de förnybara bränslena för sex procent år 2010 jämfört med 0,2 procent tio år tidigare. Biogas som kan användas till fordons­ bränsle eller uppvärmning är det bästa energislaget ur klimatsynpunkt eftersom man förbränner metan som annars skulle slippa ut i atmosfären. Idag ligger pro­ duktionen på en nivå som inte ens täcker efterfrågan från gasdrivna fordon. En­ dast 0,6 procent av det svenska fordons­ bränslet är biogas. Ett antal gasmackar tillhandahåller idag i stället naturgas, vil­ ket trots namnet är ett fossilt bränsle. Genom rötning av slam i reningsver­ ken, rötning av organiskt avfall, utvinning av gas ur gamla soptippar (deponier) och Fortsättning s. 24 P

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

23


Råvara för så kallad grön diesel.

P

genom att använda jordbrukets gödsel bör det enligt många bedömare vara möj­ ligt att nå till 3–4 procent av den svenska energianvändningen. Problemet är ekonomin; att elda bio­ gasen ger god ekonomi medan uppgrade­ ring till fordonsbränsle är kostsam. Jordbrukets nuvarande bidrag till ­energiförsörjning genom biobränslen uppgår enligt Energimyndigheten till 1,5 TWh per år vilket är mindre än en halv procent. Det finns viss potential i att odla Salix och träd men frågan är om inte så kallade restprodukter, främst halm, är det som på sikt kan ge upp till två procent.

Ligger efter med solceller Hur är det då med solkraften? Den di­ rekta instrålningen från solen skulle ju, om vi kunde tillgodogöra oss den, trygga vår energiförsörjning för återstående tid. Svaret är för Sveriges del att solvärme för uppvärmning av bostäder och lokaler har kommit långt och har konkurrenskraftiga priser. Däremot verkar Sverige missa tåget när det gäller elproduktion från solceller. Endast mindre satsningar med offentligt stöd sker. Skälet tycks vara att elektricite­ ten fortfarande är ganska billig i Sverige. Framgångarna för solceller i Tyskland, som år 2010 stod för två femtedelar av världens solcellsanvändning, tycks bero på systemet med så kallade feed-in-tarif­ fer där leverantören över en längre tid garanteras ett högt pris för leverans till elnätet. Den spanska varianten av solel där man kokar vatten genom att koncen­ 24

trera solen via speglar förutsätter vissa subventioner men framförallt varmare klimat. Vågkraft har det talats länge om men hittills befinner det sig mest på utveck­ lingsstadiet. Man ska också minnas att Östersjön har relativt små vågor så våg­ kraft på 2020-talet blir främst en fråga för västkusten. Då och då kan man läsa intressanta ar­ tiklar om försök med bakterier eller alger som skulle kunna ge tredje generationens etanolbränslen. Men vi bör ha i minnet att från lyckade försök till industriell exploa­ tering ligger ofta tidsspann på ett par de­ cennier.

Behövs subventioner? Hur mycket ska de nya bränslena lyfta av initiala stöd innan de så småningom kan stå på egna ben, kan läsaren undra. Den Internationella Energiorganisationen, IEA, beräknar i den senaste World Ener­ gy Outlook i november 2010 att världens samlade subventioner till produktion och användning av fossila bränslen uppgick till 312 miljarder dollar medan stödet till de förnybara låg kring en sjättedel av summan. IEA:s slutsatser är att den globala till­ gången på fossila bränslen är otillräcklig för att möta efterfrågan på energi och för­ utspår att Kina och Indien kommer att möta stora delar av sin växande energian­ vändning genom förnybara källor. Internationell utblick Etanol gjord från jordbruksprodukter är

huvudsakligen en amerikansk företeelse och bygger på kraftiga statliga subventio­ ner som kan äventyras av USA:s statsfi­ nansiella problem. Europa, utom Sverige, har aldrig satsat på etanol. Kina satsar på metanol och DME, eftersom spannmåls­ etanolen ger för stor påverkan på mat­ priserna. Skälet är främst tillgången till råvaror där snabbväxande trädsorter an­ ses erbjuda intressanta möjligheter. Vattenkraften anses internationellt ha nått en nivå där 70 procent av allt teore­ tiskt möjligt är utbyggt och miljöförstö­ relsen och folkopinionen i stort sett hind­ rar nya projekt. De kärnkraftverk som är i drift är oftast 25–40 år gamla med stora upprustnings­ behov för att fungera framöver. Ålders­ problemet gäller även för en stor del av Europas och USA:s kol- och oljekraft­ verk. När Storbritanniens energiministe­ rium i vintras började räkna på kostna­ derna för att förnya existerande anlägg­ ningar kom man till flera hundra miljar­ der pund, pengar som i nuvarande stats­ finansiella läge verkar svåra att mobili­ sera.

Sparandet blir en dygd Slutsatsen är att vi framöver kommer att se stora satsningar på olika förnybara bränslen samtidigt som stora ansträng­ ningar kommer att göras för att få ut mer från de konventionella fossila bränslena. Priserna kommer att stiga trendmäs­ sigt men med stora hack, och energispa­ rande kommer att bli en än större dygd framöver.  D husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

25


ENERGI & MILJÖ Ger krav uttryckta i siffror en energieffektiv belysning? Inte alltid! En förtätning av ett relativt nytt kontor kan i ett slag fördubbla energiåtgången. För att uppnå en besparing över tid bör man börja med att analysera vad ljuset ska vara till.

Förtätning av kontor kan fördubbla ljusbehovet

I

dagens samhälle pratar vi myc­ ket om miljö och energieffektivise­ ring. Många vill spara för miljöns skull men kanske mest för att få ner en dyr elräkning. Vilken anledning man än har är det bra att fundera över sin el­ förbrukning. En stor bov av energiförbrukningen är belysningsanläggningen. Belysning är ett måste för att vi ska klara våra dagliga sysslor. Den är också en viktig faktor för hur vi mår och hur vi upp­ lever en lokal eller annat utrymme både inne och ute. Dock består cirka tio procent av vår el­ förbrukning i dagsläget av belysning, vil­ ket med dagens teknik och nya ljuskällor skulle kunna halveras.

Kopplar ur Som exempel kan vi utgå ifrån en befintlig byggnad och hur det vanligen ser ut i dagsläget. En vanlig åtgärd av fastighets­ ägare och driftpersonal är att helt enkelt koppla ur eller vrida ur ett lysrör i en ar­ matur för att spara energi. Detta är en åtgärd som möjligen kan fungera i en se­ kundär yta som kulvertar, och i passager som inte används frekvent. Däremot är det en mycket dålig lösning i alla andra miljöer. Vi ska inte sänka vår belysningsstan­ dard när vi gör en energibesparingsåt­ gärd. I en äldre eller dåligt planerad be­ lysningsanläggning går det att få en bra och till och med bättre belysningsmiljö genom att samtidigt spara energi. Se över ljuskällor Den vanligaste åtgärden man bör se över i sin anläggning är vilka ljuskällor som används. Den minst energieffektiva ljuskällan är vår gamla trotjänare glödljuset. Denna ljuskälla kommer efter hand att fasa ut sig 26

själv i och med det nya EU-direktivet – ecodesigndirektivet – som redan har bör­ jat träda i kraft. I större anläggningar är det mer vanligt att man finner äldre lysrörsanläggningar med T8 lysrör utan högfrekventa don, HF-don. Genom att byta till de mer ener­ gieffektiva T5 lysrören med HF-don sän­ ker man sin energiförbrukning i ett slag med 25 procent.

Regelbundet underhåll En variabel som man ofta inte tänker på i sin anläggning är möjligheten att påverka energiförbrukning genom att se till att lokalen är ljust färgsatt samt att den be­ håller sin kulör genom årliga underhålls­ åtgärder. Att se till att armaturen underhålls är minst lika viktigt för att verkningsgraden ska bibehållas under hela belysningsan­ läggningens livstid. Även placeringen av armaturer är en mycket viktig faktor för att få en bra och energisnål belysningsmiljö. Genom att placera armaturer så att man utnyttjar de ljusa och rena väggarna och taken som reflektionsytor får rummet en mycket ­ljusare miljö med mindre installerad ef­ fekt, jämfört med att man enbart riktar ljuset direkt mot golv. Enkla åtgärder som att måla om väggar och tak i en industrilokal, fabrik, kontors­ lokal eller ett transportutrymme gör att man får en helt annan ljusupplevelse. Om man sedan ser över sin belysningsanlägg­ ning med nya ljuskällor samt armaturer som är rätt placerade så har man inte bara

Bild 1. Energisnål belysning kräver kunskap om vilket ljus, och vilket ljusutbyte, olika ljuskällor ger ifrån sig.

FÖRFATTAREN

Av maria hildeby , elkonsult, Eco konsulter AB

Maria Hildeby är elkonsult med inriktning på belysning och belysningsstyrningar. Hon är belysningsansvarig för stora projekt på hotell, sjukhus, skolor och kontor.

fått en mycket trevligare miljö utan även sparat energi och pengar i sin plånbok.

Låt behovet styra Något som man också bör se över är för­ stås att belysningsanläggningen lyser när den ska, men framförallt att den inte lyser när det inte finns något behov av ljus i ­lokalen. I dagsläget finns det många bra styrsys­ tem att installera i sin belysningsanlägg­ ning. Det enklaste och kanske vanligaste är att man använder sig av så kallad när­ varostyrning som släcker armaturerna vid utebliven närvaro efter inställd tid. Detta kan vara ett fullgott val i många sammanhang. I till exempel sekundära passager, korridorer, förråd och kontor med mera fungerar det alldeles utmärkt. I ett utrymme där det är många till- och frånslag på en dag är det däremot inte ett lika bra val då ljuskällan kan ta stryk. Dimmat ljus kan öka tryggheten En annan aspekt som är viktig i många utrymmen, som i trapphus och garage, är trygghetsaspekten. Att närma sig ett trapphus, en mörk husbyggaren  nr 5   B    2011


kväll, som är helt nedsläckt och som tänds upp först när man kliver in i trapphuset inger ingen trygghetskänsla. Samma gäl­ ler vid exempelvis garage, det är inte trev­ ligt att behöva gå mot ett mörkt hål som blir ljust (och kanske bländande) först när man kommer in i garaget. Genom att i dessa lokaler använda sig av dimringsbara armaturer kan man få en mycket trevligare, tryggare och samtidigt energisnålare anläggning. Det finns relativt enkla styrsystem där man kan få en funktion där armaturerna är kraftigt neddimmade, ner till tio pro­ cents belysning, och först vid närvarode­ tektering direkt går upp i 100 procent. Vid utebliven närvaro dimmas armaturer ned igen till tio procent. Den inställda tiden efter att närvaron uteblivit bör då vara mycket kort, cirka 1 minut. Då varken ljuskällor eller HF don mår dåligt av att dimmas upp och ned gör det inget om det är en frekvent använd lokal vissa tider på dygnet.

Ljuskälla anges Vid nyprojektering av byggnader idag ställs det höga krav på energieffektivite­ ten i byggnaden. Det pågår en tävling om vilka företag som har den mest energi­ snåla byggnaden och de hårdast ställda kraven på energiåtgång. Oftast riktas då blickarna mot belysningen, som är en stor del av energiåtgången i en byggnad. I ramprogram och programhandlingar finns det ibland bara med vilka ljuskällor som ska användas, ibland kompletterat med ett mått på installerad effekt per kva­ dratmeter. Är kravet att alla ljuskällor i en anlägg­ Fortsättning s. 28 P

nr 5   B   2011  husbyggaren

Bild 2. Ljussättning för ett nybyggt kontor. Skiss: Maria Hildeby

Bild 3. Ett kontor förändras över tid, bland annat genom att fler arbetsplatser kläms in. Dessutom har medarbetare olika behov av ljus. Skiss: Maria Hildeby

Bild 4. En effektiv belysning måste utgå ifrån vem som behöver ljuset, samt hur och när. Skiss: Maria Hildeby

27


Ett tryggt och bra garage har ljusa ytor och rätt placerade armaturer som belyser väggar. Foto: Maria Hildeby

P

ning ska vara effektivare än 100 lm/W får man använda lysrör 28 och 35 W men inte 54 och 49 W. De två senare ger mer ljus per meter men har lägre ljusutbyte (lm/W), se bild 1. Kunskapen om ljuskällors olika för­ måga att ge ljus är viktig för att få en en­ ergieffektiv belysningsanläggning.

Kraven följer inte verkligheten Är då krav utryckt i siffror en garanti för en energieffektiv belysningsanläggning? Om vi sätter ett krav på installerad ef­ fekt för belysning på 7 W/m² för ett ny­ byggt kontor, är vi då säkra på att vi efter fem år har en energieffektiv belysnings­ anläggning? Om vi dessutom ställt kravet att endast LED eller lysrör får användas har vi då garantier för att byggnaden har energieffektiv belysning? Gissningsvis ser det ut som på bild 2 vid inflyttningen. En installerad effekt på 7W/m² leder i de flesta fall till att man an­ vänder en armatur med hög armatur­ verkningsgrad, och många ser det som ett bevis på energieffektivitet. Efter fem år ser det förmodligen ut som på bild 3. Den höga armaturverkningsgra­ den ger stora skillnader i belysningsstyr­ 28

ka på arbetsytan och många medarbetare behöver platsbelysning för att få rätt be­ lysning på sitt bord. Vid arbetsytorna mellan skrivborden skuggar medarbe­ tarna sig själva och därför måste nya lam­ por placeras där. Efter fem år är den in­ stallerade effekten närmare 15W/m².

siffror tar ingen hänsyn till dagens förtät­ ning av arbetsplatserna, se bild 4. Kraven skiljer helt på generell belysning och be­ lysning för att nå önskat syfte. Då förlorar man möjligheten att göra en energieffek­ tiv belysning som håller måttet även efter fem år.

Kontor förtätas Det verkar som att krav som uttrycks i siffror stjälper snarare än hjälper. I stället borde grunden för att spara energi börja med en analys av vad ljuset ska vara till! Syftet med elektrisk belysning kan skif­ ta. På ett kontor, som i exemplet ovan, är syftet att skapa en ljusmiljö som inte skil­ jer sig över dagen eller över året, utan som alltid kan ge medarbetarna tillräckligt med belysning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter med så få fel som möjligt. Det finns fler och mjukare syften men hu­ vudsyftet är en jämn ljusmiljö. I en analys av belysningen vävs även hur anläggningen kommer att se och upp­ fattas av de som ska bruka den in. Val av färger och material har lika stor betydelse som val av ljuskälla för det slutliga resul­ tatet. Effektivitetskrav som uttrycks enbart i

Välj ljuskälla efter behovet I dagens kontor används nästa all hyrd yta. Gårdagen korridorstråk finns bara under mark, i källarutrymmen och gara­ ge. Varje yta fylls med funktion och varje funktion kräver rätt belysning. Utan analys och kravställning utifrån funktion spelar valet av ljuskälla och hårt ställda krav på installerad effekt i projek­ teringsskedet väldigt liten roll. Efter fem år har var och en hämtat sin egen lampa och de fina siffrorna är ett minne blott. Det går att spara mycket energi på en belysningsanläggning utan att det blir en sämre belysningsmiljö med rätt plane­ ring och goda kunskaper inom områ­ det.  D

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

29


ENERGI & MILJÖ Svenska kyrkor innehåller oersättliga kulturskatter. Dessvärre skadas de ibland av felaktig uppvärmning. Därför är det viktigt att använda uppvärmning som klarar både att bevara kyrkornas arv och samtidigt ge kyrkobesökare bra komfort.

Varsam värme värnar kyrkors kulturskatter

K

ulturmärkning, eller som det allmänt betecknas som Kmärkning, är numera även ett allmänt använt samlingsbe­ grepp för många olika typer av lagskydd avsedda att skydda bebyggelse och mil­ jöer av kulturhistoriskt intresse. Gränsen för vad som är kulturmärkt är dock inte knivskarp alla gånger. I den här artikeln avgränsar jag ämnet till byggnader, och de olika lagskydd och märkningar som används, se faktarutan, även om också miljöer och föremål blir miljöklassade.

dig år 1799. Huset är byggt på en korsvir­ kesstomme med putsad fasad. Byggnaden var starkt angripen av mögel och virket var maskätet. Ägaren, Länsförsäkringar, såg inga möjligheter att rädda byggnaden åt eftervärlden och fick också rivningslov med förbehållet att uppföra en liknande byggnad. Länsstyrelsen valde att byggnadsmin­ nesförklara huset som därmed kunde få statligt stöd för antikvariska överkostna­ der. För det Hausknechtska huset blev det en ansenlig summa – fem miljoner kronor av totalkostnaden på 20 miljoner.

När är byggnad gammal För byggnader innebär lagskyddet att en byggnad inte får rivas eller förändras på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet minskar. Men hur gammal måste en byggnad vara för att bli kulturmärkt? Så vitt jag vet finns det inte någon ål­ dersgräns för detta och byggnader som är yngre än 50 år kan ha ett kulturhistoriskt bevarande värde eller ha ett bevarande­ värde för att de är ett viktigt igenkän­ ningsmärke i stadsbilden. Syftet med K-märkningen är att det kulturhistoriska värdet kan finnas kvar och berika samhället. Verkligheten är dock den att likgiltighet, ekonomiska vär­ deringar och okunskap gör att flera bygg­ nader som är värda att bevara rivs eller förvanskas.

Klassar med färgkoder I Stockholm är det Stockholms stadsmu­ seum som ansvarar för att peka ut och definiera kulturhistoriska värden i Stock­ holms stads bebyggelse. Byggnaderna klassificeras i fyra kate­ gorier med hänsyn till deras kulturhisto­ riska värde: Blå klassificering är den högsta klassen och innebär att bebyggelsens kulturhis­ toriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Grön klassificering innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Stadsmuseets gröna klassning bygger på plan- och bygg­ lagen. Gul klassificering innebär att bebyg­ gelsen har positiv betydelse för stadsbil­ den och/eller har ett visst kulturhisto­ riskt värde. Grå klassificering innebär att fastighe­ ten inte uppfyller några av kriterierna ovan.

Privata initiativ räddar byggnader Varje kommun borde ha någon lokal plan för de byggnader som är värda att bevara. I mindre kommuner är det oftast privata initiativ som gör att byggnader ”räddas”. Ett sådant exempel är Hausknechtska korsvirkeshuset i Laholm. Fastigheten ritades av stadsfältskären Johan Emanuel Hausknecht och var fär­ 30

Gestaltar sjöfarten Även i andra städer och kommuner finns byggnader som är nyare men är eller bor­ de vara klassade som kulturbyggnad.

FÖRFATTAREN

Av diana avasoo , glas- och energikonsult, WSP Environmental

Diana Avasoo är glas- och energikonsult på WSP Environmental i Göteborg. Hon är projektledare för ”Energimärkta fönster”, en intresseorganisation som energimärker fönster och sprider information om hur man kan spara energi med rätt val av fönster.

En av dessa är utan tvekan Lilla Bom­ men i Göteborg som är ritad av arkitekt Ralph Erskine och som invigdes år 1989. Göteborgshumorn har döpt den till Läpp­ stiftet och Vattenståndet men Lilla Bom­ mens röda och vita färger samt formen inspirerades av Göteborgs anknytning till fartyg och sjöfart. Byggnadens speciella utformning och färgsättning väckte stor debatt men gör den helt unik och är än i dag ett känne­ tecken och symbol för Göteborg.

Effektivisering kan ge problem När kulturhistoriskt värdefulla byggna­ der ska energieffektiviseras krävs det framför allt en gedigen byggnadsteknisk kunskap. För känsliga byggnader som kyrkor, slott och museer måste stora hän­ syn tas när man genomför energieffekti­ viseringar. Ödmjukhet och varsamhet är de ledord som gäller när man ska åtgärda en gammal byggnad. Det är nämligen stor skillnad mellan att energieffektivisera en kulturklassad Fortsättning s. 32 P

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

31


P

byggnad och en kontors- eller bostadsfas­ tighet byggd de senaste 60 åren. Energieffektiviseringen i sig skapar inte några problem. Det är bristande kun­ skap i byggnadsfysik som orsakar att byggnader och inventarier fuktskadas el­ ler möglar.

När temperaturen ändras Fukt finns i byggnadsmaterialen och i luf­ ten. Vad händer när man ändrar tempera­ turförhållanden på en yttervägg? Vad händer när luften i väggen kyls? Bygg­ nadsmaterialens fuktbeteende beror på hur stor del av materialet som består av porer, hur stora porerna är och fördel­ ningen av porernas storlek. Byggnadsmaterial kommer inte bara i kontakt med fuktig luft. Materialet kom­ mer även i kontakt med fritt vatten, till exempel via nederbörd, duschning, vat­ tenläckage eller rengöring. Vattenånga vandrar också genom fuktkonvektion, vilket betyder att strömmande luft tar med sig vattenånga på vägen. Sker detta på ett okontrollerat sätt, exempelvis ge­ nom otätheter i klimatskalet, tillförs byggnadsmaterialet mera fukt. Som jag tidigare beskrivit i en artikel i förra numret av Husbyggaren kan en fel­ aktig uppgradering av exempelvis fönster leda till fuktskador. Därför är det nödvän­ digt att vi använder oss av metoder som mäter och övervakar inomhusklimatet, samt att de klimatdata vi får fram analy­ seras före och efter genomförda åtgärder. En kontinuerlig bevakning och injuste­ ring av luftflöden och temperaturer mås­ te göras för att säkra att byggnaden inte kan ta skada av de fukt- och temperatur­ ändringar som sker efter genomförda åt­ gärder. Lokaler som värms upp ibland Intermittent uppvärmning av kyrkor har studerats redan i slutet av 1800-talet. I Sverige har intermittent uppvärmning varit vanligt förekommande i flera kyrkor. Intermittent uppvärmning innebär att kyrkan hastigt värms upp vid gudstjänst och andra aktiviteter och att värmen i kyrkan under övriga tider är helt eller delvis avstängd. Dessa temperatursväng­ ningar ändrar den relativa luftfuktighe­ ten vilket påverkar byggnadsmaterial och inventarier. Forskning pågår i flera länder om hur materialen påverkas, vid vilken 32

Välkänd byggnad i Göteborg. Ritad av Ralph Erskine. Foto: Skanska

Faktaruta Lagar och märkningar Kulturminneslagen, Lag

(1988:950, ändrad 2000:265) om kulturminnen m.m. är den centrala lagen för kulturmiljövården i Sverige. Enskilda byggnadsminnen regleras i 3 kap i Kulturminneslagen. I den står bland annat ”Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön.". Hur lagen tolkas när det gäller ”enskilda” känner jag inte till. Min tolkning är att även bygglovshandläggare, arkitekter och byggherrar är skyldiga att tänka till och visa aktsamhet i samband med åtgärder i byggnader.

detaljplanens område. Skyddsbestämmelser för kulturellt värdefulla byggnader och miljöer på kommunal nivå regleras i planoch bygglagen. Ett versalt Q säger egentligen inget om hur byggnaden ska tas tillvara och den innebär inget rivningsförbud i sig. Versalt Q är således inte en "strängare" variant av gement q, utan en annan sorts bestämmelse.

Kyrkligt kulturminne är en klassning som gäller kyrkor uppförda och kyrkotomter som har tillkommit före utgången av år 1939. I vissa fall kan Riksantikvarieämbetet klassa en kyrkobyggnad som tillkommit efter 1939 som Kyrkligt kulturminne.

Ett gement q i kombination med index (exempelvis qB = Bostäder) betecknar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Det kan vara rivningsförbud eller att befintlig gestaltning och detaljering ska bibehållas. Skyddsbestämmelser kan reglera sådant som vanligtvis inte är bygglovspliktigt, exempelvis interiörer. Gement q är därmed det starkaste skydd en byggnad kan få i en detaljplan.

Q-märkning är en bestämmelse i en kommunal detaljplan och ger skydd åt byggnad eller bebyggelse inom

Ett gement k i kombination med index (exempelvis kB = Bostäder) betecknar att befintliga byggnader endast

får förändras med varsamhet. Varsamhetsbestämmelser kan till exempel ange vilken kulör en byggnad ska målas i eller hur fönstren ska se ut. Bestämmelserna kan inte reglera sådant som inte är bygglovspliktigt. Till skillnad mot skyddsbestämmelser föreskriver inte varsamhetsbestämmelser att något ska bevaras, utan tydliggör vilka karaktärsdrag och värden hos byggnaden som varsamheten ska inriktas på. Ett gement f i kombination med index betecknar att nya byggnader endast får utformas och placeras med hänsyn till omgivande bebyggelse. Till skillnad mot skyddsbestämmelser föreskriver inte hänsynsbestämmelser att något ska bevaras, utan tydliggör vilka karaktärsdrag och värden i området som hänsynen ska inriktas på.

husbyggaren  nr 5   B    2011


relativ luftfuktighet (RF) eller vid vilken temperatur. Hittills finns det inga nyckeltal efter­ som varje byggnad är unik, samtidigt som både material och ålder varierar. Den kunskap som finns idag är inte tillräcklig och därför gäller det att välja energispa­ rande metoder som inte förändrar ett i övrigt fungerande inneklimat.

Dragfritt kapell Skavböke kapell utanför Halmstad är byggd år 1925. Kapellet har värdefulla takmålningar av Hallandsgruppens Axel Olsson och Waldemar Lorenzon. Skav­ böke kapell är en mycket vacker byggnad med kulturhistoriskt värde. Byggnaden värms upp inför gudstjäns­ ter, ungefär var fjortonde dag, och håller därför inte en jämn temperatur året om. Ovarsam ombyggnad eller installation av felaktigt värmesystem kan skada träpa­ nelen och de värdefulla konstverken. Församlingen önskade dock ett värme­

nr 5   B   2011  husbyggaren

system som skulle ersätta det befintliga radiatorsystemet. Innan vi enades om ett uppvärmningssystem, började vi med en pietetsfull renovering av fönstren. Vissa fuktskadade fönster nytillverkades och samtliga fönsters innerglas ersattes med ett energisparglas. Genom att behålla det yttre originalglaset, bevarades fönstrets utseende exteriört. Effekten av dessa enkla åtgärder var påfallande. Efter åtgärden blev kapellet dragfritt, ljusen fladdrade inte och rann inte. Kallraset minskade och golven kän­ des inte lika kalla. Det blev lättare att snabbt få upp temperaturen i kapellet. Församlingen behöll det gamla radiator­ systemet. Energiförlusterna genom fönstren minskade med cirka 25 procent, samtidigt som man slapp investera i nytt värmesystem.

Bidrag ges Våra kyrkor och deras kulturskatter är oersättliga arv som i alltför stor utsträck­

ning kommer till skada på grund av felak­ tig uppvärmning. Därför är det viktigt att studera vilka uppvärmningsmetoder som bäst kombinerar bevarande med bra komfort och låga driftskostnader. Med ökad kunskap kan kostnaden för upp­ värmning av våra kyrkor, slott och andra historiska byggnader reduceras samti­ digt som klimatpåverkan minskas och viktiga kulturhistoriska värden bevaras. I vissa fall kan man få bidrag till mer­ kostnader för renovering av kulturmärk­ ta byggnader. Kulturmiljövårdsanslaget, anslag 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, är kulturmiljövårdens viktigaste ekonomis­ ka styrmedel. Riksantikvarieämbetet för­ delar cirka 240 miljoner kronor per år, främst till landets länsstyrelser för kul­ turmiljöinsatser. Se www.raa.se/cms/extern/om_oss/ vart_uppdrag/kulturmiljovardsanslaget. html  D

33


ENERGI & MILJÖ Nu finns hjälp för byggherrar som vill värna miljön. Bland annat kan byggherren ställa krav på effektiv styr- och reglerteknik och val av byggmaterial. Kriterierna är strängare än Boverkets byggregler och ska hålla vid offentlig upphandling.

Byggherrar får hjälp ställa miljökrav i projekten

Tar in olika verktyg Kriterierna förutsätter också att aktörer­ na – byggherren, konsulten och entrepre­ nören – kvalitetssäkrar sitt arbete genom att tillämpa någon form av kvalitets- och miljöledningssystem. I kriteriedoku­ mentet finns krav på ett systematiskt kva­ litets- och miljöledningsarbete med som ett kvalificeringskrav. Här ställs dock inte krav på något specifikt system. Kriterierna är dessutom uppbyggda kring de olika ”verktyg” – Kretsloppsrå­ dets avfallsriktlinjer, byggvarudeklara­ tionerna, Sveby, R1: an, ByggaF – som ut­ vecklats inom sektorn. Avsikten har varit att föra in de olika verktygen i ett sam­ manhållet arbetssätt. Ambitionen har va­ rit att inte uppfinna hjulet på nytt! Arbetet tog sin utgångspunkt i de mål 34

– ”Energihushållning, Materialhushåll­ ning, Utfasning av farliga ämnen och Sä­ kerställande av en god innemiljö” som Kretsloppsrådet formulerade i ”Miljö­ program 2010” och det ”Program för Mil­ jöanpassat byggande vid nybyggnad” som Stockholms stad utvecklade i samarbete med företrädare för bygg- och fastighets­ sektorn. Arbetsgruppen har dessutom studerat ett stort antal exempel från olika upp­ handlingar runt om i landet.

Brett innehåll Kriterierna ger förslag till krav som bygg­ herren kan ställa på både process och pro­ dukt. De berör såväl programskrivning som projektering och byggande. Kraven ska kunna tillämpas vid såväl general- som totalentreprenad och har utformats så att kraven vid LOU kan tillgodoses. De första två kapitlen ger förslag till kvalificeringskrav och kontraktskrav vid upphandling av konsulter och entrepre­ nörer. Övriga kapitel innehåller förslag till krav beträffande energi, vatten, mate­ rialval, materialhantering, byggavfall, inneklimat, fukt, buller, dagsljus, magne­ tiska fält, transporter och arbetsmaskiner samt överlämnande till förvaltning och brukare. Nedan diskuteras innehållet i några av dessa kapitel. Höga krav på energieffektivitet Kriterierna utgår från ett livscykelper­ spektiv vid val av system och komponen­ ter. Förbättrad klimatskärm och täthet är investeringar som ger återbäring under hela byggnadens livslängd. Effektiv styr- och reglerteknik och noggrann injuste­ ring av värme och ventilation är andra komponenter. Dessutom ska brukarna uppmuntras att energihushålla och få större möjlighet att själv påverka sin användning av vatten

Johnny Kellner är teknik- och miljöchef på Veidekke i Sverige.

FÖRFATTAREN

K

retsloppsrådet och Miljö­ styrningsrådet har gemensamt utvecklat kriterier för miljöan­ passat byggande. Ett hjälpme­ del för byggherrar som vill ställa miljö­ krav i sina projekt. Dokumentet finns i fyra varianter – ny- och ombyggnad av bostäder, samt ny- och ombyggnad av lo­ kaler. Kriterierna har utformats så att de ska klara kraven vid offentlig upphand­ ling (LOU). Kriterierna för miljöanpassat byggan­ de är byggherrens verktyg för att ställa krav på att alla inblandade i ett byggpro­ jekt ska ta långtgående miljöhänsyn. Pla­ nering och byggproduktion ska genom­ föras på ett miljöanpassat sätt. Byggna­ den får inte heller påverka omgivningen negativt och en god innemiljö ska garan­ teras under hela brukstiden. En energieffektiv drift med låga ut­ släpp av växthusgaser måste också upp­ nås under hela det långa förvaltningsske­ det. Sättet att hantera processen och va­ len av teknik och produkter är väsentliga!

FÖRFATTAREN

Av johnny kellner , teknik- och miljöchef, Veidekke och per lilliehorn , sekreterare, Kretsloppsrådet

Per Lilliehorn är arkitekt och driver sedan år 1999 egen verksamhet med inriktning på energi- och miljöfrågor inom bygg- och fastighetssektorn. Han är även sekreterare i Kretsloppsrådet. och värme genom individuell mätning av varmvatten. Individuell mätning uppfat­ tas av många som en rättvisefråga. Kriterierna går längre än vad Boverket gör i sina kommande byggregler. Pro­ grammet föreslår en specifik energian­ vändning för zon III på 75 kWh per m2 Atemp vilket kan jämföras med Boverkets förslag på 90 kWh per m2 Atemp i zon III i kommande BBR. Det är 20 procent bättre än de kommande kraven!

Inomhusmiljön har stor tyngd Kriterierna lägger stor vikt vid kvaliteten på inomhusmiljön. Inomhusmiljön på­ Fortsättning s. 36 P

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

35


P

verkas av ett antal svårdefinierade aspek­ ter: brukandet, emissioner från inbyggda material, luftutbyteseffektiviteten samt uteluftsflödets storlek och förorenings­ grad. De flesta problem med innemiljön är relaterade till fukt, och på senare tid även oönskade övertemperaturer. Kalla rum och kalla ytor, drag samt inte minst problem med övertemperaturer är ett ökande problem ju energisnålare fler­ bostadshusen blir. Dessa är idag tekniskt beräkningsbara. Det finns bra metoder att förebygga dessa problem redan i pro­ jekteringsstadiet.

Val av byggmaterial Kriterierna formulerar här inte några en­ tydiga generella krav. Kraven måste an­ passas till den aktuella situationen. Ut­ gångspunkten är här den så kallade R1:an som ges ut av Energi- och miljötekniska föreningen. Byggandet har förändrats både vad gäl­

ler metoder och material. Valet av bygg­ material är av stor vikt. Kunskaper om de ämnen som ingår i byggmaterialen ska till­lämpas så att de icke önskade ämnena fasas ut så snabbt som möjligt. Kriterierna har här två syften, dels att ”mota Olle i grind” det vill säga att und­vika att miljö- och hälsofarliga material byggs in i byggnader och dels att sä­ker­ställa att det som byggs in dokumenteras.

Säkra mot fukt PCB är ett aktuellt exempel som illust­ rerar hur viktigt det är att i förväg ta reda på egenskaperna hos de material vi byg­ ger in och att dokumentera var de byggs in. PCB var ett mycket bra byggmaterial som användes, framförallt i miljonpro­ grammets hus, och då främst i form av fogmassor, som landets fastighetsägare de senaste 15–20 åren har fått använda mycket pengar för att inventera och ta bort. PCB-arbetet har kostat fastighetsä­ garna flera hundra miljoner kronor.

Fuktsäkerhet är en annan viktig fråga som behandlas av kriterierna. Arbetet med fuktsäkring påbörjas redan under tidig planering och fortsätter under pro­ jektering och produktion. Fuktskador i byggnader kan orsaka hälsoproblem för de boende. Byggnaden påverkas även un­ der brukstiden av fukt, via inomhusluf­ ten, genom läckage från installationer och genom otätheter i klimatskärmen. Kraven baseras i huvudsak på ByggaF, som är ett system för att hantera fuktfrå­ gan i byggande och förvaltning som ut­ vecklats i samarbete mellan Fuktcentrum vid Lunds universitet och SP. ByggaF innehåller ett flertal praktiska verktyg för byggprocessen och kriterierna innehåller ett flertal referenser till detta material.

Oönskat ljud Ljudstörningar anses av många vara den viktigaste frågan ur innemiljösynpunkt. Störande buller inom byggnaden är ex­ empelvis ljud från grannar och störande

Faktaruta Kretsloppsrådet

Kretsloppsrådet bildades år 1994 för att hantera bygg-och fastighetssektorns frivilliga producentansvar. Genom Kretslopps­ rådet har bygg- och fastighetssektorn ­arbetat med ett frivilligt producentansvar med syftet att uppnå en hållbar byggd miljö. Producentansvaret formulerades i ”Miljöprogram 2010”. Genom ”Miljöprogram 2010” har flera viktiga dokument utvecklats: Byggvarudeklarationer, Avfallsriktlinjer och Miljöanpassat byggande. Kretsloppsrådet ombildades vid årsskiftet 2010/2011 till ”Nya Kretsloppsrådet”. Miljöstyrningsrådet

samt miljö- och klimatrelaterad produktinformation (EPD). Läs mer på www.msr.se Sveby

Sveby är ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetssektorn för att fastställa standardiserade brukardata för beräkning och verifiering av energiprestanda. Sektorn har fastställt en ”körcykel” och mätmetoder för byggnader på ett liknande sätt som fordonsbranschen gjort för bilars bränsleförbrukning. Det underlättar för byggherrar att beskriva och följa upp sina krav. Sveby är också en tolkning och ett förtydligande av BBR:s funktionskrav för energihushållning. En gemensam syn på funktionskraven gör det lättare att undvika tvister mellan olika aktörer i byggprocessen. Se mer om Sveby på www.fastighetsagarna.se R1:an = Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav. 2006

Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan inom miljöanpassad och annan hållbar upphandling och ger stöd till den offentliga sektorn, organisationer och företag genom Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling, miljöledning (Emas)

36

termiskt klimat, ljud och ljus. Går att be­ställa via Byggtjänst eller Lamanica Logistikservice AB (info@industrilitteratur.se).

R1: ans riktlinjer ska utgöra underlag för att specificera och värdera inneklimatets kvalitet, som referenshandling i samband med projektering och upphandling av inne­ klimatsystem. Riktlinjerna ska även vara ett hjälpmedel vid inneklimatets kvalitet i befintliga byggnader. R1:an ska fungera som en mall vad gäller krav på luftkvalitet,

ByggaF = En metod för en fuktsäker byggprocess

ByggaF är ett systematiskt arbetssätt för att säkerställa, dokumentera och kommunicera fuktsäkerhet genom hela byggprocessen, som har utvecklats av SP och Fuktcentrum i Lund. Här finns hjälpmedel i form av anvisningar, underlag för kontrollplaner, checklistor med mera. Dokumenten kan laddas ner kostnadsfritt från www.fuktcentrum. lth.se Basta

Basta är ett verktyg som ska påskynda utfasningen av farliga ämnen från byggprodukter. Hjärtat i systemet är egenskapskriterierna som bygger på den europeiska kemikalielagstiftningen (Reach) med fokus på utfasning av de allra farligast ämnena.  I Basta är det leverantörerna som avgör om produkterna klarar kriterierna. Tillverkare vars produkter klarar egenskapskriterierna kan låta registrera dessa produkter i en databas som finns fritt tillgänglig på www. bastaonline.se. Idag finns nästan 62 000 produkter registrerade på webbplatsen.

husbyggaren  nr 5   B    2011


ljud från installationer. Den största bul­ lerkällan utomhus är trafiken. Kriterierna syftar till att ljudmiljön för de boende ska förbättras. Det kan ske ge­ nom bättre ljudisolering mot buller inom byggnaden och mot trafikbuller. Inom byggnaden bör mindre bullrande instal­ lationer och apparater väljas. Kriterierna föreslår för bostäder en skärpning av kraven från ljudklass C till ljudklass B. Förbättrad ljudmiljö kan innebära merkostnader men är samtidigt en av de högst skattade boendekvalite­ terna.

Förvaltning och brukande Byggnadens stora miljöpåverkan är i för­ valtningsskedet. För att förvaltningen ska bli så effektiv och miljöanpassad som möjligt måste underhållet utföras på rätt sätt och i rätt tid, och installationerna få kvalificerad skötsel. Detta innebär att det behövs en fyllig information om byggna­ den och dess egenskaper. Informationen

nr 5   B   2011  husbyggaren

skapas under projektering och byggande. Motsvarande gäller för brukandet. Kri­ terierna ger förslag på hur krav på infor­ mation för förvaltning och brukande ska ställas.

Kan laddas hem Kriteriedokumentet kan fritt laddas hem från Miljöstyrningsrådets webbsida, www.msr.se. I anslutning till projektet har Krets­ loppsrådet nyligen publicerat ett hjälp­ medel för konsulter och entreprenörer att upprätta miljöplan för sina projekt. Det finns också ett särskilt utbildnings­ material för ”Miljöanpassat byggande”. Kretsloppsrådets hjälpmedel för att upprätta miljöplan och utbildningsmate­ rialet kan fritt laddas ner från www.krets­ loppsradet.com.  D

Fotnot:

Arbetet med att ta fram kriterierna har bedrivits under ledning av en styrgrupp med Johnny Kellner, Veidekke i Sverige, som ordförande, och Ulrika Francke, Kretsloppsrådet, och Sven-Olof Ryding, Miljöstyrningsrådet, som ledamöter. En gemensam arbetsgrupp samlade representanter från hela sektorn. Ordförande i arbetsgruppen var Johnny Kellner, Veidekke och Matilde Unge, Miljöstyrningsrådet. Per ­Lilliehorn, Kretsloppsrådet, var projekt­ sekreterare. Arbetet har finansierats av Byggbranschens utvecklingsfond, SBUF, ­tillsammans med Kretsloppsrådet och Miljöstyrningsrådet.

37


ENERGI & MILJÖ En gravsten som ska till Kina för att putsas kräver tre gånger mer energi än en gravsten som tillverkas helt i Sverige. Bäst ur energi- och miljösynpunkt är det att återanvända en gravsten genom att slipa om den.

Transporter av gravsten tar mycket energi

D

et är vanligt att en grav­ plats markeras av en gravsten i natursten. Så för den miljö­ medvetne kan det vara intres­ sant att veta både var stenen bryts och var framställningen sker. I en energianalys för gravsten har energiförbrukningen från det att urberget sprängs till det att en gravsten utrangeras beräknats.

All energi räknas En energianalys utgår från en så kallad funktionell enhet och all energiförbruk­ ning för produkten inventeras från ”vag­ ga till grav”. Bland annat ska ett stenblock sågas ner till lagom stora enheter. Däref­ ter slipas och poleras gravstenarna och för att gravarna inte ska förbli anonyma graveras namn och årtal in. Den funktionella enheten i studien var en gravsten med måtten 75x50x10 cm och en tillhörande sockel med måtten 10x60x16 cm. Både gravsten och sockel antogs vara framställda av röd granit som bryts i Vånga utanför Kristianstad. Eftersom det går att beställa gravstenar efter eget önskemål så togs data fram för tre olika utföranden och för att kunna be­ räkna transporternas energiförbrukning antogs de färdiga gravstenarna bli monte­ rade i Malmö. Fram och tillbaks till Kina Analysen är gjord för gravstenar som är framställda både i Kina och i Sverige för att se om energiförbrukningen skiljer sig åt. Energiförbrukningen vid bearbetning, från stenblock till färdig gravsten, antogs vara lika stor för de båda produktionslän­ derna. För att kunna producera gravstenar av vångagranit i Kina transporteras sten­ block som väger flera ton med lastbil och fartyg från Vånga till de kinesiska sten­ huggerierna. De färdiga gravstenarna 38

transporteras sedan tillbaks till Sverige. Energianalysen tar inte hänsyn till skillnader i kostnader för arbetskraft, el­ ler till arbetsmiljö, men orsaken till att svensk sten exporteras till Kina för bear­ betning, för att sedan skickas tillbaks till Sverige, är att det i slutändan blir en bil­ ligare produkt.

Jämförelse energiförbrukning Den totala energiförbrukningen för en gravsten framställd i Kina var 1 952–1 961 MJ, jämfört med en framställd i Sverige där den totala energiförbrukningen var 584–593 MJ, se diagram 1. För en gravsten från Kina var energi­ förbrukningen alltså mer än tre gånger så stor än för en gravsten som bearbetas i Sverige. Den stora skillnaden i energiförbruk­ ning mellan de två länderna berodde på transporterna. Energiförbrukningen för transporten från stenbrottet i Sverige till stenhuggeriet i Kina var 675 MJ. För transporten från Kina till kyrkogården i Malmö var den 818 MJ. Detta kan jämfö­

FÖRFATTAREN

Av lilly kristensen , fil mag

Lilly Kristensen är fil mag i miljö­ vetenskap med examen från Sveriges lantbruks­universitet.

ras med energiförbrukningen 126 MJ för transport av en gravsten framställd i Sve­ rige. Energiåtgången vid bearbetning av de tre undersökta utförandena var 305–313 MJ för gravstenar från både Kina och Sverige. Men då ska man ha i åtanke att energin produceras på olika sätt i de båda länderna och att det i sin tur påverkar mil­ jön. Sveriges produktion av elektricitet består till 53 procent av förnyelsebara

Diagram 1. Den totala energiförbrukningen för olika gravstenar. Diagram: Lilly Kristensen

husbyggaren  nr 5   B    2011


Att bryta en gravsten av röd granit i Vånga utanför Kristianstad är energi- och miljömässigt bättre än att ta en gravsten från Kina. Foto: Lilly Kristensen

e­ nergikällor medan Kinas produktion av elektricitet till 81 procent består av kol­ kraft, samt att kolkraftverken har en verk­ ningsgrad på 23 procent.

Återanvändning av gravsten Det finns olika sätt att återanvända en gravsten och ett sätt är att man slipar bort det gamla namnet och ersätter det med ett nytt. Den totala energiförbrukningen för denna bearbetning inklusive trans­ porter är 292 MJ. Vid jämförelse mellan en nytillverkad gravsten framställd i Sverige och en åter­ använd gravsten var den totala energiför­ brukningen nästan dubbelt så stor för den nytillverkade. Den totala energiförbruk­ ningen för en gravsten framställd i Kina var nästan sju gånger så stor jämfört med den återanvända gravstenen. Förutsatt att gravstenen klarar av hanteringen så är återanvändning det minst energikrävan­ de alternativet.  D Fotnot:

Läs mer på http://stud.epsilon.slu.se/ 1731/1/l_kristensen_100828.pdf

nr 5   B   2011  husbyggaren

Blocksågning med klinga. Foto: Lilly Kristensen

39


BOSTADSMÄSSAN Närapå 128 000 personer besökte årets bostadsmässa i den finländska kuststaden Karleby. En helt ny stadsdel har uppförts till mässan. Flera av husen har egen strandbastu och brygga. Den dyraste tomten gick på närmare en miljon kronor.

Egen bastu självklarhet i finländsk bostad Av margot granvik , redaktör

Å

rets bostadsmässa i Fin­ land, den 42:a i ordningen, hölls i den österbottniska kuststaden Karleby, Kokkola på finska, som har något över 46 000 in­ vånare. Ett helt nytt bostadsområde intill havet har uppförts i Gamlahamnsviken. På om­ rådets nio hektar har fem hektar använts för mässans 30 villor, sju våningshusbo­ städer, två radhusbostäder, en parhusbo­ stad och ett produkthus i demonstra­ tionshallen. Byggnaderna rymmer allt från lägen­ heter, i storlekar från ettor på 42.5 kvm, till villor på 300 kvm. Även den minsta ettan var försedd med den obligatoriska bastun, medan de mer lyxiga husen vid stranden hade både bastu i huset, och egen strandbastu. Tomtstorlekarna varierar från 817 till 1 356 kvadratmeter och priset per kvadrat från 270 till 630 kronor. Strandtomternas medelpris är 790 000 kronor, och medel­ storleken 1 260 kvadratmeter.

Från barn till gamla Temat för bostadsmässan var ”Hem i alla storlekar – för människor i olika livsske­ den”. Därför hade även ett boende för seniorer, i form av Villa Senior, uppförts där man särskilt beaktat trygghet för äld­ re. Tonvikt hade även lagts på att byggna­ derna skulle vara energieffektiva och av villorna tillhör 96 procent energiklass A, med en energieffektivitetsgrad under 150 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det kan jämföras med förra årets bostads­ mässa där enbart 30 procent av byggna­ derna var A-klasscertifierade. Merparten, 90 procent av områdets 131 bostäder, är kopplade till stadens fjärr­ värmenät. Några enstaka hus har försetts med bergvärme, vatten- och luftvärme­ 40

Havsnära och bågformade gator kännetecknar bostadsmässan i den finländska kuststaden Karleby. Området användes tidigare för att dumpa snö och fyllnadsjord. Flygfoto: Aki Paavola

husbyggaren  nr 5   B    2011


Sju strandbastur byggdes till Bostadsmässan. Bilden är från april. Flygfoto: Aki Paavola

Egen gedigen stockbastu, med egen brygga. Men så kostar det också. Foto: Margot Granvik

pumpar, solpaneler och värmesystem med vattenmantlad öppen spis. Hela området är upplyst av led-lampor.

Gedigen stockbastu Till de mer lyxiga husen hör Kaj Stenvalls ”Lakka kivitalo” på 200 kvadratmeter, planerat för en familj på fyra personer. För priset på något över 4,5 miljoner in­ går då en rejäl stockbastu med möjlighet till stranddopp. Olika expertorganisationer och bran­ scher har fått utse sina favoritobjekt, och valet för byggmästare och ingenjörer från SBRs finländska systerorganisation YH RKL blev lågenergihuset ”Tiileri-koti”. Det är ett 153 kvadratmeter hus i tegel, i jordnära färgskalor. Utnämningen base­ rade sig på den energieffektivitet och den goda kvalitet som huset uppförts i. Ett annat hus som lyftes fram som ex­ empel på ett bra energitänk av Motiva, som arbetar för effektiv användning av energi och material, var ”Kreivi-talo”, ett trähus med luft-vattenvärmepump, stött av solpaneler. VVS-Husteknik valde att lyfta fram ”Jetta-talo” som ett modellobjekt i hus­ teknik, där husets tekniska lösningar monterats och koncentrerats till en ge­ mensam plats i huset redan i början av byggnadsskedet. Välkänd bland finländare Den traditionella bostadsmässan är öp­ pen för allmänheten dagligen under en hel månad och hit kommer folk, framför allt unga par, från hela landet för att skaf­ fa sig inspiration och idéer. Totalt besöktes mässan av uppemot 128 000 personer.  D nr 5   B   2011  husbyggaren

Bland annat bra isolering och bra fönster gjorde att ”Kreivi-talo” utsågs till ett modellhus i energieffektivitet. Foto: Margot Granvik

Jetta-talo. Foto: Margot Granvik

41


OPS England har lång vana av projekt där det offentliga och privata samverkar, så kallade OPS-projekt. Nu höjs en varnande röst för att Sverige gett sig in i en för stor OPS-satsning – Nya Karolinska Solna – utan att ha tillräckligt med tidigare erfarenheter.

Varnar för OPS-satsningen på nya Karolinska

Kan ta ut avgifter I Sverige har tidigare Arlandabanan byggts i en slags samverkan mellan den offentliga sektorn och privata investera­ re. Infrastrukturprojekt har hittills varit de vanligaste projekten för den här upp­ handlingsformen. Det beror på att det finns ett naturligt sätt för de privata in­ vesterarna att få tillbaka sina pengar, det sker genom vägtullar, biljettintäkter eller dylikt. I Storbritannien har man med fram­ gång byggt både skolor, fängelser och sjukhus med PFI. Med Nya Karolinska Solna bryter man nu också mark i Sverige, men frågan är om man tagit sig vatten över huvudet. David Wills är Technical Manager på Barts Hospital i London, som byggs av samma konsortium som bygger NKS: Skanska och Innisfree. I den intervju vi gjorde med David Wills i början av april för att samla information till vårt exa­ mensjobb uttrycker han oro över imple­ menteringen av OPS i Sverige. – Man har börjat i fel ände med imple­ 42

menteringen av OPS i Sverige. Det finns många svårigheter med att bygga värl­ dens största OPS-sjukhus på en marknad som inte är van vid OPS. David Wills menar att man skulle ha börjat med mindre projekt och sakta gått framåt för att till slut ge sig i kast med ett sådant jätteprojekt som NKS är. Storleken på Nya Karolinska Solna till­ sammans med att det redan granskats hårt av medierna gör att utgången av pro­ jektet är viktigt för om OPS ska ha en chans i den svenska byggindustrin.

Fördelar risker Varför ska man då använda OPS istället för en traditionell upphandling? Förespråkare av OPS lyfter ofta frågan om riskfördelningen och det faktum att en part tar ett helhetsansvar – design, ­finansiering, konstruktion och underhåll – som ett av de främsta skälen till att an­ vända upphandlingsformen. Man menar att riskerna förskjuts. Risker som tidigare låg i beställarledet tas nu om hand av den privata parten istället. Detta är dock inte gratis, ett ökat risk­ tagande innebär också ett ökat pris för beställaren, som i NKS fall är Stockholms läns landsting. I gengäld för det högre pri­ set är beställaren garanterad att de olika riskerna tas om hand av den part som är bäst lämpad för det. Vidare innebär ett vunnet anbud för entreprenören bättre marginaler och att man säkrar en långvarig stabil inkomst. Detta eftersom koncessionsavtalet oftast löper så långt som 30–40 år. Blivit billigare lägga anbud En förlorad anbudsprocess kan dock ge ödesdigra konsekvenser. Eftersom an­ budsfasen är så lång och kostsam står mycket pengar på spel. I början av 1990-talet i Storbritannien kunde an­

Anders Hoffman är arbetsledare på NCC Construction. Han har studerat till ­byggingenjör med produktionsinriktning.

FÖRFATTAREN

A

tt världens största OPSsjukhus och Sveriges första OPS-byggnad just nu byggs i Stockholm har väl knappast undgått någon vid det här laget, vi pratar naturligtvis om Nya Karolinska Solna (NKS). OPS står för Offentlig-Privat Samver­ kan och är den svenska modellen av en upphandlingsform som slagit igenom på bred front i Storbritannien. Där pratar man istället om Public Private Partner­ ships (PPP) eller Private Finance Initia­ tive (PFI). Konceptet är, trots de olika benäm­ ningarna, detsamma: En offentlig nytta byggs, drivs och underhålls av en privat finansiär med privata pengar.

FÖRFATTAREN

Av anders hoffman , arbetsledare, NCC Construction och adam svensson , arbetsledare, WästBygg

Adam Svensson är arbetsledare på WästBygg. Han har studerat till byggingenjör med produktionsinriktning.

budsfasen vara i upp till fem år, och kost­ nader omkring tio miljoner pund för ett anbud var inte ovanligt. Men klagomål från både beställarsidan och entreprenörerna har lett till att an­ buds- och projekteringsfasen har blivit mer strömlinjeformad och framför allt mindre kostsam. I dagsläget följer anbudsfasen i stora drag följande sex steg. 1. Beställaren annonserar projektet för internationella anbudsgivare i Official Journal of the European Union (OJEC). Fortsättning s. 44 P

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

43


Fasaden på Nya Karolinska Solna. Skiss: White Tengbom Team

P

2. Pre-kvalificeringsfrågor framställs för att avgöra vilka företag eller konsortier som får lämna anbud. 3. En anbudslista framställs. Den baseras på de inkomna anbuden som oftast är sex till antalet. 4. De fyra mest intressanta anbudsgivar­ na får en Invitation to Negotiate (ITN). Med detta inbjuds alltså anbudsgivar­ na att förhandla sina anbud med be­ ställaren. 5. Efter förhandling inbjuds de tre mest intressanta anbuden till vidare för­ handling, Final Invitation to Negotiate (FITN). Efter dessa förhandlingar ute­ sluts ett av anbuden och endast två anbud återstår. 6. Beställaren utser det bästa anbudet, Preferred Bidder. Efter att kontrakten har författats och granskats når man Financial Close som är det definitiva beslutet om det vinnande anbudet.

Privata lån För beställaren är det fasta priset och det garanterade färdigställandedatumet en 44

otrolig säkerhet. Projektbolaget får beta­ la enorma viten om bygget blir försenat och står samtidigt för alla kostnader som överstiger kontraktssumman. Motståndare till OPS lyfter ofta frågan om att staten alltid lånar billigast. Med en privat finansiär kommer också privata banklån. En privat part kan aldrig tillhan­ dahålla samma säkerhet som en offentlig part, det leder till högre räntor och i slutändan också ett högre pris för bestäl­ laren. Detta insåg även Ilija Batljan (s) som drog i nödbromsen under upphand­ lingen av NKS. Ilja Batljans snabba beräkningar och kvicka agerande ledde till att kontrakten förhandlades om och att Stockholms läns landsting istället skulle låna upp majori­ teten av pengarna. Vad man då missar är den stora gransk­ ning och kontroll privata långivare utför. Med en majoritet privat lånat kapital ökar pressen på projektbolaget att lyckas med projektet, dels på grund av att långivarna vill vara säkra på att det utlånade kapita­ let används effektivt men framför allt av

att projektbolagets eget kapital är riske­ rat. Egeninvesterade pengar handskas man mer varsamt med.

Mindre risk för beställare Fördelar och nackdelar finns med allting, så även med OPS. Vad som är rätt eller fel beror på vem du frågar. I vårt examensar­ bete om OPS kom vi dock fram till att för­ delarna definitivt överväger nackdelarna. För entreprenören är riskerna ungefär desamma som i en vanlig totalentrepre­ nad och för beställaren är riskerna avse­ värt mindre. Vad som dock är viktigt att påpeka är att frågan om OPS måste lyftas och disku­ teras mer, dels för att öka kunskapen men också för att öka intresset hos både entre­ prenörer och beställare.  D Källa:

Anders Hoffman och Adam Svensson skrev examensarbetet ”Allocation of Risks in PPP Projects – A Comparison Between UK ­Standard Form and Swedish ABT 06” på högskolan i Halmstad.

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

45


JURIDIK Att saneringsansvaret är vidsträckt vittnar de senaste årens praxis på miljöområdet om. Frågan är knepig. En tydlig trend är att ansvaret utökas. Den som inte beaktar föroreningsaspekten i sam­ band med kommersiella överlåtelser riskerar att få betala dyrt. Av pia pehrson , advokat och sophia linderstam , biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

Nya rättsfall ger utökat saneringsansvar

E

nligt miljöbalken är det verksamhetsutövaren som i förs­ ta hand är den som ska stå för kostnaderna för efterbehandling av förorenad mark och förorenat vatten. Detta ansvar är begränsat till verksamhe­ ter vars faktiska drift pågått från 1 juli 1969. Ansvar kan dock utkrävas för tiden före nämnda datum förutsatt att den fak­ tiska driften fortsatt även efter den 1 juli 1969. Svårigheten med bestämmandet av sa­ neringsansvar är vem som kan anses som verksamhetsutövare och domstolarnas definition går tydligt åt ett håll; begreppet vidgas successivt till att inkludera allt mer. Om ingen verksamhetsutövare finns eller kan betala så är fastighetsägaren an­ svarig enligt miljöbalken.

Del av verksamheten I det så kallade Tarkettmålet, MÖD 2008:11, hade ett bolag deponerat avfall på en fastighet innan det kritiska datumet 1 juli 1969. Avfallet kom från bolagets pro­ duktionsverksamhet som bedrevs på en annan fastighet. Produktionsverksamhe­ ten hade också fortsatt efter 30 juni 1969. På grund av detta ansåg Mark- och mil­ jödomstolen att deponiverksamheten inte kunde ses som en självständig avslu­ tad verksamhet, utan som en del av pro­ duktionsverksamheten. Eftersom bola­ get var verksamhetsutövare för produk­ tionsverksamheten och deponeringen ansågs vara en del av denna, var bolaget att betrakta som verksamhetsutövare även för deponiverksamheten. Flytt påverkade inte I ett nytt rättsfall från Mark- och miljö­ domstolen, M 3347-09, ansågs ett bolag som utförde impregneringsverksamhet vara verksamhetsutövare, även fast deras verksamhet upphörde på den aktuella 46

fastigheten före den 1 juli 1969. Bolaget hade flyttat verksamheten till en närlig­ gande fastighet och fortsatte där att be­ driva samma typ av verksamhet som tidi­ gare. Mark- och miljödomstolen såg detta som att den faktiska driften hade fortsatt efter flytten, att den hade flyttats till en annan närliggande fastighet spelade ing­ en roll i sammanhanget. I domen hänvi­ sade domstolen till bland annat Tarkett­ målet.

§ §§ HD ska pröva Ytterligare ett rättsfall handlade om ett fastighetsbolag som äger en kraftigt ­förorenad och av verksamhetsutövaren tidigare sanerad fastighet. Fastighetsäga­ ren hade vidtagit åtgärder för att kunna exploatera fastigheten för industriända­ mål. Själva exploateringen hade dock i sig enligt Mark- och miljööverdomstolen bi­ dragit till att belastningen av de befintliga föroreningarna förvärrats och därmed blev fastighetsbolaget själv att anse som ansvarig verksamhetsutövare. Målet är överklagat och Högsta domstolen har i mars 2011 meddelat prövningstillstånd, så utgången är i dagsläget oklar. Något som kan bli aktuellt för HD:s prövning i ovan nämnda fall är var grän­ sen för verksamhetsutövarbegreppet ska dras. I ett annat rättsfall, MÖD 2009:36 fann domstolen att om verksamheterna är, bortsett från tidsmässigt, både tek­ niskt och föroreningsmässigt skilda från varandra, ska de ses som två helt skilda verksamheter. Denna gräns skulle kunna komma att bli aktuell i HD:s prövning,

eftersom det finns två aktörer; den gamla verksamhetsutövaren och den nya fastig­ hetsägaren. Det blir intressant att se ut­ gången.

PBL gäller parallellt Det är inte bara i rättspraxis som sane­ ringsansvaret ökar. I den nya plan- och bygglagen (PBL), som trädde i kraft den 2 maj 2011, tydliggjordes möjligheten för kommunerna att i detaljplanen besluta om att lov inte får ges förrän markförore­ ningar är undersökta och avhjälpta. Reglerna i PBL sätter dock inte ansva­ ret enligt miljöbalken ur spel. Även om det i detaljplanen inte föreskrivs något utrednings- eller saneringsansvar kan alltså miljöbalkens regler ändå ställa krav på ansvar. Lagarna gäller således paral­ lellt.

§ §§ Kan bli dyrt sanera Ytterligare ett osäkerhetsmoment är om det är flera verksamhetsutövare som or­ sakat skadan. Det står då tillsynsmyndig­ heten fritt att rikta kraven mot vem som helst av dessa. Det kallas att ansvaret är solidariskt. Vanligtvis väljer myndighe­ ten den som är starkast ur ett ekonomiskt perspektiv – så kallad ”deep pocket”. I praktisk bemärkelse, med ett vid­ sträckt ansvar och en tillsynsmyndighet som väljer fritt, är det därför helt nödvän­ digt att ha föroreningssituationen under kontroll vid kommersiella överlåtelser av både fastigheter och företag och att man då redan i avtalet löser ansvarsfrågan. An­ svaret för äldre föroreningar kan annars komma som en synnerligen otrevlig över­ raskning – och saneringskostnaderna är höga.  D husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

47


IT Sommaren började som vanligt, lugnt och fint med semester och små byggprojekt. Men så slog kriget till och jag fick annat att göra än att spika ihop saker och ting i sommarstugan. Jag blev deltagare i kampen om den allmänna meningen ­– med information som vapen. Av kerstin lundell , frilansjournalist

Sommaren när det blev krig om orden

J

ag hade tänkt skriva om infor­ mationsarbetare som kopplar av med att bygga saker och ting på se­ mestern. Min sambo, IT-konsulten, och jag, journalisten, stretar med infor­ mationsflöden dagligdags och tycker att det är trevligt att släpa runt på plankor och skruva ihop märkliga byggnadsverk. Men just som jag började fundera kring det senaste hemmabygget och hur jag skulle koppla ihop det med IT på ett sätt som kan tänkas vara intressant för dem som läser Husbyggaren, så dök det upp något helt annat och något som inte alls har någon lättsam sommarprägel.

Murar som skydd Det hade att göra med ett möte i Nairobi, med en man från den etiopiska rebell­ gruppen, Ogaden National Liberation Front. Vi satt i trädgården till ett fint ho­ tell och blommorna prunkade omkring oss. Men murarna var också höga, för att hålla ute våldet som även präglar Nairobi, fast jag var här eftersom det är en plats som är någorlunda säker för möten med människor från farligare trakter, som Ogaden till exempel. Mannen från Ogadens befrielsearmé frågade mig om jag hade bra skor. – Jo det har jag, svarade jag och tittade ner på mina rejäla schweiziska kängor. – Bra, då kan du gå med oss till Shilabo, svarade mannen. Greps i krigszonen Shilabo ligger mitt i den krigszon som de gripna svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson, skulle ge sig in i när de blev gripna. Jag funderade på att göra den farliga resan i Etiopien med undersökningar av Lundin Petroleum i åtanke. Men jag tackade nej till vandring­ en, för jag hade sett de långsmala och 48

unga rebellsoldaterna från Ogaden på Youtube och insåg att jag aldrig hade kun­ nat vandra runt med dem, av såväl prak­ tiska som säkerhetsmässiga skäl. Jag hade aldrig orkat hålla deras tem­ po, om jag nu till äventyrs hade vågat och fått ihop de pengar som behövdes för att bekosta äventyret i den etiopiska öknen. Det är för övrigt där svältkatastrofen här­ jar just nu; den folkgrupp som lever där är somalisk. Det är alltså den här regionen som mitt sommararbete har kretsat kring, snarare än den egna stugan. För när de två jour­ nalisterna blev gripna, började en annan sorts batalj, nämligen den om makten över den allmänna meningen.

Striden om Johan och Martin Krig utkämpar sig på flera plan, och mak­ ten över informationen är helt avgörande. Etiopien är beroende av omvärlden, ge­ nom handel, bistånd med mera. Det är

Hammaren fick läggas åt sidan för kampen att få ut korrekt information om vad som pågår i Ogaden. Foto: Kerstin Lundell

därför det var så viktigt för regimen att gripa de två svenskarna, som riskerade att få fram en bild av landet som gjort att bil­ den av Etiopen förmörkats i den globala allmänna meningen. För där, i Ogaden, pågår nämligen gro­ va övergrepp på civila, enligt de personer jag själv intervjuat och enligt alltfler rap­ porter som bland annat kommer in från andra organisationer, FN, Human Rights Watch och amerikanska regeringsdoku­ ment läckta via Wikileaks. Inbördeskriget må vara grymt, men övergrepp mot civila kan inte motiveras av krig, utan är och förblir brottsliga en­ ligt internationell lag. När de två greps, vann Etiopien ett vik­ tigt slag i kampen om den allmänna me­ ningen. De två hindrades från att se och fotografera övergreppen på plats. Där­ med vreds ett viktigt vapen ur deras hän­ der.

Belysa övergrepp Själv har jag förlitat mig på att intervjua offer, men inte själv sett övergreppen. Därmed förlorar min rapportering den övertygande kraft som ögonvittnesskild­ ringar och fotografier på plats har. Johan Perssons och Martin Schibbyes arbete hade kunnat leda till restultat som över­ tygat en hel värld om att regeringen i Etiopien är en mördarregim. När de greps så försvann den möjligheten. Men gripandet innebar en risk i sig, sett från Etiopiens synvinkel. För det gjorde att den globala uppmärksamheten rikta­ des mot Ogaden och därmed började övergreppen att diskuteras, trots att gri­ pandet egentligen skulle ha hindrat det. Så att gripa de två journalisterna räckte inte. Det är här filmen kommer in, den om­ talade film där de två journalisterna lär ha filmats medan de använder vapen. Up­ husbyggaren  nr 5   B    2011


Vem bestämmer över vilken verklighet som sprids i medierna? ”Vissa ­lagar måste man bryta mot, som journalist och medmän­ ni­ska…” ­skriver vår krönikör, som själv varit på plats för att följa det som sker i Afrikas oljerika om­ råden.

penbarligen var den etiopiska säkerhets­ tjänsten de två på spåren redan innan de klev över gränsen mellan Somalia och Etiopien. Redan innan de greps var alltså sceneriet bestämt: man skulle se till att deras journaliststatus ifrågasattes.

Enda sättet få tillträde Och det är där jag kommer in. För jag kan intyga att en resa med en rebellrörelse inte är något udda fenomen eftersom jag, och fler med mig, faktiskt övervägt sam­ ma resa. Det är det enda sättet för journa­ lister att få tillträde till området. Filmen där de två ska ha setts skjuta har jag inte själv sett, så jag kan inte uttala mig om den. Men jag är helt övertygad om att de två inte var där för att bedriva någon sorts jihad. Jag har träffat en av dem och vet att han är helt och fullt journalist och att han aldrig skulle äventyra sitt uppdrag för något så dumt som att leka rebellsol­ dat eller delta i ett krig där han själv inte har några personliga intressen. Filmades de med vapen finns det någon helt fredlig förklaring till det. Kanske övertygades de om att de måste lära sig att hantera vapen för att ens kunna röra sig i området och i värsta fall kunna försvara sig själva. Vad vet jag? Men att de tänkte strida är helt uteslutet, det hade inneburit alldeles för stora risker för att det vikti­ gare uppdraget – att arbeta som journalist – hade gått i stöpet. Illegitima lagar Så jag vågar lugnt ta de två i försvar och jag anser att som kollega är det min skyl­ dighet att göra det. Tyvärr är det inte mycket jag kan göra; min åsikt når inte långt i informationsflödet. Men en liten bit når den i alla fall. Så jag har låtit mig intervjuas, när det har varit aktuellt, trots semestern och jag har även skrivit en del. Därför har snickrandet dragits ner till nr 5   B   2011  husbyggaren

ett minimum och jag har suttit vid min dator och telefon och farit in till stan då och då för att delta i kampen om bilden av Ogaden och de två journalisterna. Jag stämmer av läget genom att prata med människor. En väninna frågade mig förskräckt om jag verkligen hade tänkt ge mig in i Ogaden illegalt. Det var inte ris­ kerna hon tänkte på när hon sa så, utan det olagliga i saken. Det olagliga hade jag själv knappt tänkt på, eftersom jag anser att de lagar som omgärdar Ogaden är illegitima. Det är som att anklaga de journalister som för­ sökte skildra Förintelsen medan den på­ gick, för att de inte samarbetade med Ges­ tapo. Vissa lagar måste man bryta mot, som journalist och medmänniska, om syf­ tet är att avvärja värre brott. Och här står alltså något som kan vara folkmord mot en lag som har som syfte att dölja folk­ mordet. Valet är lätt.

Makten över opinionen Ändå har det alltså det faktum att de age­ rade i strid mot Etiopiens lag slagit ige­ nom i det allmänna medvetandet – så som jag sett det hos min väninna – och de två journalisterna betraktas som lagöverträ­ dare. Den etiopiska regeringens försök att skaffa sig makt över opinionen har lyckats, i alla fall i Sverige. Det är väldigt olyckligt. Fast vad det har med att bygga hus är kanske inte uppen­ bart. Men faktum är att folkfördrivning – som med säkerhet pågår i Ogaden – och även folkmord – som är en term som bara kanske kan användas här – följs av förstö­ relse av hus. Människorna behöver sina boningar för att överleva i hårda klimat, som i Oga­ denöknen. Har de inte tak mot solen och skydd mot vind, sand och insekter så ris­ kerar de att dö. Så när jag snickrar på mitt hus, tänker jag på dem som fått sina hus

nedbrända och tvingas irra omkring un­ der bar himmel. Varje hammarslag är ett privilegium för oss som slipper krig och förödelse. Vi kan hamra på medan andra förblöder.

Krig utan blod? Men alla krig går ju också rakt genom väg­ gar och tak, och in i människors hjärtan och sinnen. Om ingen vill slåss blir det inget krig. Det gäller att övertyga med våld eller ord för att få soldater. Solda­ terna räcker inte heller, det visar sig ju i Libyen. Där har omvärlden kortslutit Khadaffiregimen genom att helt sonika godkänna rebellerna som företrädare för landet. Det hade omvärlden kunnat göra innan en enda kula faktiskt avlossades. Kanske blir det så i framtidens krig. Kanske slipper vi döda kroppar och kan ägna oss helt åt informationskrigande. Vi kan sitta i våra hemmasnickrade stugor och kommunicera och tänka och den som kommunicerar och tänker bäst och vin­ ner flest anhängare blir därmed vinnaren. Men så dök Anders Behring Breivik upp, med sin åsikt om att döda kroppar behövs för att vinna gehör i en diskussion. Hade jag för en stund optimistiska tankar om att framtiden skulle ljusna, så sköts de i bitar där på Utöya. I det vackraste, ri­ kaste och mest välmående landet i hela världen finns det alltså åtminstone en ung man som är beredd att offra andra unga människors liv bara för att göra sin röst hörd. Det här blev en sommar med alltför mycket blod. Informationskriget är också ett brutalt krig. Det går inte att bygga hus utan kraftiga dörrar, bra lås och fredliga grannar.  D

49


FORM & TEKNIK När London rustar för sommar-OS, och Ryssland för nästa vinterolympiad 2014, satt många människor den nyss gångna års­ tiden i sina sommarhus i behändig skala, eller i husvagn eller tält där skalan är ännu mindre. Hur förhåller sig dessa fenomen till varandra? Av andreas falk , arkitekt SAR, tekn dr, ateljefalken@yahoo.se

Revitaliseringens två ansikten

A

tt dra paralleller mellan ytterligheterna ovan – förbe­ redelser inför olympiader, kontra svenskarnas pyssel i sina sommarhus – kan te sig som en ab­ strakt och märklig tanke, men måske kan det ge en intressant vinkling på det all­ männa byggandet, och våra allmänna be­ hov i vardagen? Det är värt ett försök.

för ett nytt operahusbygge i Stockholm, för att stan ska hålla sig vid samma be­ byggda framkant som andra storstäder – trenden har stor genomslagskraft, och kläs i fysisk gestalt också i danska, förhål­ landevis lilla, Aalborg. Somliga anför att ett nytt operahus i Stockholm borde placeras i förorten för

att revitalisera åsidosatta delar av storsta­ den. Andra hävdar att utländska besökare vill ha en centralt placerad sevärdhet, att en utlokalisering minskar byggnadens attraktionskraft och rent av får interna­ tionella artister vilka förutsätts ovilliga att bemöda sig långt ifrån flygplatsen, att inte komma dit.

Olympiadernas storhetstid? Byggande för olympiska spel har varit på tapeten förut under denna Form & Tek­ nik-rubrik. Och London-OS 2012 har också nämnts tidigare, i ett sammanhang om revitalisering. De stora idrottstävling­ arna används idag som startgnista för marknadsföring av städer, med starka ekonomiska intressen som drivkrafter. ”City branding” har blivit ett begrepp och det får kosta i stort sett hur mycket som helst att genomföra åtgärder för att öka attraktionskraften hos en stad, ett land. Symbolhandlingen blir prioritet #1 och vilka baksidor som myntet har är i många fall egalt. Exempel på ”branding” sågs i Beijing 2008, i Sydafrika inför fotbolls-VM och ses i London nu inför nästa års sommar­ olympiad. Oslooperan kan hänföras till samma kategori, om än att byggnaden har an­ vändning som kulturscen; en centralt pla­ cerad byggnad får ett visst mått av digni­ tet redan genom sin lokalisering, och en påkostad formgivning av en anspråksfull karaktär ger självfallet ett betydelsefullt bidrag till symbolvärdet, även om allt som sticker ut – vackert eller fult, älskat eller hatat – innebär ett riktmärke. Att injicera liv Frågan om lokalisering ligger också med i den politiska debatten. Röster har höjts 50

Figur 1. Överblick över grunden till det blivande konserthuset ”House of Music” invid Limfjorden i Aalborg, ritat av Coop Himmelb(l)au. Foto: Andreas Falk

husbyggaren  nr 5   B    2011


Samtidigt är det just regionala sats­ ningar som kan ses ligga bakom mark­ nadsföringsprojekt som exempelvis Zoll­ verein utanför Düsseldorf och en lokal revitaliseringsidé som delvis ligger bak­ om projektdelar i Londons OS-satsning.

Sjuder av tillväxt Zollverein kan ses i ljuset av en stor indu­ strinärings nedläggning som i grunden skakade och förändrade förutsättningar­ na för ett helt distrikt. Malmös situation efter Kockums nedläggning är ett annat exempel på detta. Vad gör man för att förändra grundför­ utsättningarna, attityden, energin och identiteten i ett område som står inför ett så dystert faktum som nedläggningen av det som länge varit likställt med identite­ ten? Svaren är likartade i Zollverein och Malmö; man satsar på nybyggen av kul­ turfunktioner, bostadsområden, och/el­ ler infrastruktur. Ruhr, där Zollverein är beläget, utsågs till Europas kulturhuvudstad ifjol och Malmöregionen sjuder av tillväxt. I andra årskursens slutprojekt i Arki­ tetkur & Design vid Aalborgs Universitet talade nästan alla studenter i kursen om vikten av att skapa liv. Att dra in liv till ett omskapat område i ett av stans centralt belägna kvarter, från en intilliggande gata. Hur drar man livet in på området? Många studenter blev sina lärare svaret skyldig. OS i London kan jämföras med Imere­ tinskaja Buchta i det område där vinterOS i Ryssland ska invigas år 2014. I Lon­ don har flera byggnader förlagts till ett område som varit statt på nedgång, för att lyfta dessa områden. Efter tävlingarnas avslutande kommer delar av de stora kvarter som nu uppförs som bostäder för tävlande och för den kader av tränare, coacher och funktionärer att ställas om för att tillgodose det allmänna lokala och regionala behovet av bostäder. Revitalisering? Inför OS i Ryssland har mycken mark tvångsinlösts av staten för att bereda mar­ ken för nybyggnationerna och många människor har blivit utan bostad. Samti­ digt understryker ansvariga vikten av OS som en drivkraft för att på relativt kort tid genomföra infrastrukturprojekt, nya re­ ningsverk och kraftverk och regionala nr 5   B   2011  husbyggaren

Figur 2. En kolonilott strax väster om Aalborg centrum. Foto: Andreas Falk

satsningar inom den offentliga sektorn – samt ett nöjesfält och 42 000 hotellrum. Det är nog inte bara framsidor av Lon­ dons OS-mynt och inte bara baksidor av Rysslands dito, men ”branding” som en anledning till grund för satsningarna har de gemensamt, och generellt sett så han­ teras förberedelser och planering på vitt skilda vis i de två fallen. Som kontrast kan man finna exempel på vad som ofta refereras till som socialt byggande. I senaste numret av RUM åter­ finns ett litet exempel på arkitektur med föresatsen att skapa förändring för män­ niskor på platsen. Det är Sra Pou Vocatio­ nal School i Kambodja och bilder finns tillängliga på ett flertal sidor på nätet. Initiativet togs av två finländska arki­ tekter och skolan som ska ge de regionbo­ ende möjlighet till yrkesutbildningar uppfördes av regional arbetskraft. Lokala material, byggande utifrån kontextens förutsättningar och för de av kontexten berörda och beroende. Byggande av män­ niskor för människor på människors vill­ kor. Det är lågkoncentrerad men, kan man förmoda, långtidsverkande medicin mot dåliga levnadsvillkor.

Att resa sig… Vad är revitalisering och vad får det kos­ ta? Vad kan en nationell hävdelsesymbol och arkitektonisk fanfar ge den enskilda människan för kvalitativt tillskott? Det kan ge oändligt mycket, men en ren sta­ tussymbol är inte nog för att uppnå detta. Ett projekt som blott och bart attraherar turister och ger klirr i kassan, medan dess effekt i ett lokalt sammanhang reduceras till en just sitt symbolvärde bör inte vara nog. Effekt på flera plan bör vara utgångs­ punkten, och maximering av lokala och regionala positiva effekter och bieffekter

bör genomsyra projektet. Revitalisering innebär att återge liv, att återuppliva, att återinge livskraft och ut­ vecklingspotential. Om ett projekt tillgo­ doser dessa grundsatser kan det nog ar­ gumenteras för att det får kosta om inte obegränsat mycket, så en ansenlig del av de flesta budgetar.

…och gå När det gäller revitalisering handlar det ju allt som oftast om behov av att tillgo­ dose mycket grundläggande mänskliga behov. Vad finner vi gott? Vad går det att hitta för minsta gemensamma nämnare i det som kallas humana förhållanden och vad tilltalas vi av i vår omgivning. Vad får oss att trivas? I sommarstugan är det mesta en avska­ lad form av det vardagliga boendet, i hus­ vagnen kompakteras det till ett minimum av yta, och i tältet är det in på bara skinnet förenklat till det mest essentiella. Många påtar i sina trädgårdar och andra slipar på sina träbåtar, ibland hela sommaren, in­ för nästa säsongs sjösättning. Många söker avskildheten, friheten att vara sig själv. Det är uttryck för behov av stillhet, vila och rogivande kontempla­ tion, behov som ska tillgodoses av en nära omgivning som stimulerar oss till ned­ varvning, avstressande aktiviteter och social samvaro utan krav. Så att vi samlar kraft och energi för att gå vidare. Det gäller inte för alla, men för många. Och vi bygger ju till syvende och sist för många.  D Referenser:

http://www.architizer.com/en_us/ projects/view/sra-pou-vocational-school/ 22807/ http://www.coop-himmelblau.at/site/

51


DEBATT I Malmö har man förstått att ungdomarna i förorternas mil­ jonprogram är de mest engagerade i dagens samhällsbygge. Rosengårds­ projektet satsar på delaktighet. Detta kan kallas ett äkta samhällsbyggande. Nu är det dags för övriga Sverige, och byggbranschen, att haka på! Av erik hellqvist , vd, Svensk byggtjänst

Dags utveckla förortens miljonprogram fullt ut

U

nder de senaste tio, femton åren har jag varit på en lång rad seminarier och konferenser om miljonprogrammet. Varje gång har företrädare för samhället och samhällsbyggandet förklarat att nu bara måste vi köra igång renoveringen av mil­ jonprogramsområdena – annars är det kört: Ekonomiskt, ekologiskt och socialt! Jag erinrar mig också något som en av de ledande arkitekterna inom miljonpro­ grammet viskade på ett branschmöte för fem, sex år sedan; ”Vårt uppdrag var ju att snabbt bygga kåkar som funkade kanske 40 år, inte 100…”. Och staten pressade de kommunala bo­ stadsbolagen att delta i miljonprojektet med förmånliga statslån. Men hur för­ månliga var de om investeringen bara var byggd för att hålla knappt hälften så länge som alla rakryggade byggare tänker sig livslängden för ett hus?

Få förebilder Hur ligger vi då till i frågan ungefär ett halvår in på år 2011, ungefär 40 år efter att produktionen av miljonprogramhusen var som mest intensiv? Bilden är delad, och tyvärr mest nega­ tiv. I mycket stora delar av miljonprogram­ met har inget eller mycket litet gjorts. Det kanske planeras. Med idéer är inget, så länge de inte genomförs – i tid. Sedan har vi förebilderna – de som ty­ värr är allt för få. De projekt som genom­ förs och som ser till en hållbar utveckling,

52

vad gäller såväl ekonomi som ekologi och det sociala perspektivet, räcker inte. Gårdsten, med engagerade Liljewalls arkitekter, blev för flera år sedan det pro­ jekt som visade vägen.

Tar stort grepp Och nu har vi Rosengård som tar ett ännu större grepp, som jag ser det. Genom det man kallar ”urban aku­ punktur” driver Malmö stad, det kommu­ nala bostadsbolaget MKB och andra ak­ törer, Rosengård mot hållbarhet: Ekolo­ giskt, ekonomiskt och socialt. Att arbetet kallas ”urban akupunktur” beror på att det består av massor av del­ projekt som ser till helheten ur sina res­ pektive perspektiv, och involverar boen­ de, byggare, politiker, föreningar etcetera. Bland projektet finns till exempel om­ vandlingen av Värner Rydén-skolan till världens mest klimatsmarta skola, förtät­ ning med nya typer av bebyggelse, ut­ vecklingen inom bostadsrättsföreningen Hållbara Hilda och lokal och förnybar en­ ergiproduktion med samfällighetsägan­ de. Förortens ungdom engagerar sig Samhällsbyggande är ett fint ord. Här kommer det till sin rätt – på riktigt. Detta är hållbart samhällsbyggande i världs­ klass. Detta är hållbar utveckling av vårt miljonprogram – detta inslag i svenska samhället som är ett problem och en ut­ maning. Men främst, allra främst, en väldig till­

gång om man ser det på rätt sätt. Enligt en färsk undersökning som nyligen publice­ rades i tidningen City Stockholm är ung­ domarna i förorter och miljonprograms­ områden de mest samhällsengagerade i vårt svenska nutidssamhälle. I Rosengårdsprojektet har man förstått detta, och här jobbar man med energiop­ timering i dubbel bemärkelse: • Husen blir mer ekologiska främst ge­ nom att de kommer att kräva mindre ­energi för uppvärmning och drift. • Människorna i området får mer energi genom alla spännande projekt och ge­ nom delaktigheten i utvecklingen. Den ekonomiska utvecklingen kom­ mer på köpet.

Startar debatter Låt oss gå i denna riktning vad gäller alla miljonprogramsområden i hela landet – nu! Vårt bidrag från Svensk byggtjänst är att vi under det närmaste året kommer att debattera, informera och kommunicera kring dessa frågor mycket intensivt. Och inte minst försöka få med dem som bor i miljonprogramsområdena i utvecklings­ arbetet. En viktig del i detta arbete blir konfe­ rensen ”Uthållig renovering av miljon­ programmet” den 16 november i Stock­ holm med Alexandra Pascalidou som moderator och en lång rad intressanta aktörer och fallstudier i programmet.  D

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

53


DEBATT Bygg- och fastighetssektorn behöver titta på hela livscykeln! Utsläpp av växthusgaser från uppvärmning minskar visserligen, men sam­ tidigt ökar utsläppen från transporter och arbetsfordon och står idag för en tredjedel av utsläppen. Även mängden farliga kemiska produkter ökar. Av göran finnveden , professor, miljöstrategisk analys KTH och susanna toller , forskare, miljöstrategisk analys KTH och Ecoloop

Utsläppen från transporter ökar inom byggsektorn

B

ygg- och fastighetssektorn har framgångsrikt minskat sina ut­ släpp av växthusgaser. Det har framförallt skett genom bräns­ lebyten som gett minskade utsläpp från uppvärmningen. Men samtidigt har utsläppen ökat från andra delar av sektorn. Det handlar bland annat om byggnadsmaterial och trans­ porter. Nu måste dessa utsläpp också börja minska.

Se över hela livscykeln Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av samhällets miljöpåverkan. I ett par rapporter åt Boverket har vi tillsam­ mans med SCB studerat sektorns samla­ de miljöpåverkan i ett livscykelperspek­ tiv. Våra studier visar på behovet av att titta på flera typer av miljöpåverkan över hela livscykeln. Om man bara fokuserar på en aspekt eller ett utsläpp riskerar man att missa viktiga förändringar. Detsamma gäller om man enbart fokuserar på an­ vändning av byggnader och bortser från produktion och materialhantering. Mycket av diskussioner inom sektorn handlar om klimatfrågor och energian­ vändning för uppvärmning. Det är viktiga frågor. Men det ger inte hela bilden. Utsläpp från produktion Bland de viktigaste miljöaspekterna för bygg- och fastighetssektorn finns energi­ användning, utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar såsom partiklar och kvä­ veoxider, samt generering av avfall och användning av farliga kemiska produkter. För dessa parametrar står bygg- och fast­ ighetssektorn för mellan 10 och 40 pro­ cent av Sveriges miljöpåverkan i ett livs­ cykelperspektiv. Vi har studerat hur ett antal av dessa parametrar utvecklats mellan åren 1993 54

och 2007 för bygg- och fastighetssektorn. Resultaten visar att utsläppen av växt­ husgaser från uppvärmning av byggnader har minskat. Det är troligen en följd av bränslebyten från fossila bränslen till för­ nybara. En del av denna minskning äts dock upp av ökade utsläpp från andra aktivite­ ter. Utsläppen från andra delar av bygg- och fastighetssektorn har alltså ökat. Det gäller bland annat utsläpp från produk­ tion av byggnadsmaterial och transpor­ ter. De utsläppen är nu större än utsläp­ pen från uppvärmningen av byggnader. Resultaten för växthusgaser redovisas i figur 1. I takt med att utsläppen från uppvärm­ ningen fortsätter att minska blir det alltså allt viktigare för sektorn att arbeta med andra delar av livscykeln.

Optimera transporter Att utsläppen av växthusgaser från upp­ värmning har minskat visar att styrmedel som koldioxidskatten har effekt. Det är däremot intressant att utsläppen från and­ra delar av bygg- och fastighetssek­ torn inte alls har minskat, utan snarare ökat. De här resultaten visar att det behövs ytterligare styrmedel och att bygg- och fastighetssektorn måste välja miljövänli­ gare material och optimera transporter­ na om vi ska kunna fortsätta att minska utsläppen av växthusgaser. Det är intres­ sant att av sektorns utsläpp av växthus­ gaser så kommer ungefär 30 procent från mobila källor, alltså transporter och ar­ betsfordon. Oförändrad energianvändning Förutom växthusgaser och energian­ vändning så har vi också studerat utsläpp av luftföroreningar såsom partiklar och kväveoxider. Utsläppen av dessa ämnen

har inte förändrats särskilt mycket under tidsperioden. Den totala energianvändningen inom sektorn är också i stort sett oförändrad under tidsperioden. Trots stora möjlig­ heter till energieffektiviseringar så sjun­ ker alltså inte den totala energianvänd­ ningen särskilt tydligt.

Mängden kemiska produkter ökar Användningen av farliga kemiska pro­ dukter har ökat inom bygg- och fastig­ hetssektorn och är nu enligt studien cirka 1,5 miljoner ton per år för byggverksam­ heten. Vad denna ökning beror på vet vi inte. Det är dock angeläget att studera detta närmare. Det är alltså nödvändigt att använda livscykelperspektiv när man studerar bygg- och fastighetssektorn. Det finns dock en risk att traditionella livscykel­ analyser underskattar utsläppen från byggnadsmaterial och transporter. Detta eftersom man i traditionella livscykel­ analyser måste skära bort mindre flöden för att analysen ska bli praktiskt genom­ förbar. Men även om varje enskilt flöde som man skär bort och därmed inte tar med i beräkningen är litet så kan summan av många små flöden ändå bli ganska stor. I våra analyser om bygg- och fastighets­ sektorn har vi därför använt så kallade input-output analyser där alla ekonomis­ ka flöden finns med i analysen, och då ser vi tydligare hur betydelsefulla olika akti­ viteter kan vara. Kommande utmaningar Bygg- och fastighetssektorn arbetar nu mer och mer med olika typer av miljö­ klassningssystem för byggnader. Ett fo­ kus för dem är ofta energianvändning och utsläpp för uppvärmning. Det är bra för det är centralt. Men våra resultat pekar också på betydelsen av miljövänliga och husbyggaren  nr 5   B    2011


energieffektiva byggnadsmaterial liksom transporternas betydelse. Det är därför viktigt att olika klassningssystem kan fortsätta att utvecklas så att dessa frågor kan integreras i systemen och anpassas till svenska förhållanden. Hanteringen av avfall från byggsektorn är också en utmaning som hänger ihop med energianvändningen och de utsläpp den för med sig. Detta eftersom hantering och transport av avfall kräver mycket ­energi och eftersom återvinning har po­ tential att minska energianvändningen för utvinning av nya material.

Arbete kvarstår Samhället står inför stora utmaningar. Utsläppen av växthusgaser behöver minska med cirka 90 procent i Sverige fram till år 2050 för att därefter fortsätta att minska om vi ska nå det så kallade två­ gradersmålet. Utsläppen i Sverige har minskat något under de senaste decennierna och det är

nr 5   B   2011  husbyggaren

Figur 1. Bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av växthusgaser i ton mellan åren 1993 och 2007, inklusive respektive exklusive uppvärmning. För beräkningarna användes ett livscykelperspektiv, vilket innebär att resultaten inkluderar emissionerna från produktionen av varor som används inom bygg- och fastighetssektorn samt från användning av de produkter som skapas inom sektorn, både inom Sverige och utomlands. Figur: Susanna Toller, med flera

till stor del utsläppen från byggnadssek­ torn som har bidragit till det. Snart kan dock inte utsläppen från uppvärmningen minska så mycket mer och då kan inte ­utsläppen från tillverkning av byggnads­ material och transporter fortsätta att öka. Bygg- och fastighetssektorn måste där­ för arbeta aktivt med livscykelperspektiv för att minska utsläppen från hela sek­ torn.  D

Källor:

Toller, S., Wadeskog, A., Finnveden, G. och Miliutenko, S. (2011): Miljöindikatorer för bygg- och fastighetssekton 1993-2007. Rapport 2011:2. Boverket, Karlskrona. Se www.boverket.se/Global/Webbokhandel/ Dokument/2011/Miljoindikatorer-byggfastighetssektorn.pdf

55


Noterat Skrynklig yta ger snabbare kokning Energisnålt småhus En ny sorts ytbeläggning, ut­ vecklad av forskare på KTH, kan spara in mycket av all den energi som i dag läggs på drif­ ten av värmepumpar- och kyl­ aggregat. – Med tanke på att cirka 15 procent av all elektricitet som produceras i världen i dag går till driften av kylutrustning och värmepumpar kan vår nya teknik spara enorma mängder elenergi, säger Björn Palm, forskare och professor i ener­ giteknik vid KTH. Forskarna räknar med att energieffektiviteten för vär­ me- och kylsystemen generellt sett kan ökas med 10 procent. – Det skulle innebära en glo­ bal elenergibesparing på 360 TWh per år, alltså Sveriges elanvändning tre gånger om, till ett värde av cirka 500 mil­ jarder kronor årligen, säger Björn Palm. Tillsammans med fyra and­ ra forskare från KTH har han startat företaget Micro Delta T, som nu har en prototypan­ läggning klar för tekniken. Så här fungerar den mikro­ porösa ytan: I alla kylanlägg­ ningar och värmepumpar finns ett köldmedium som ko­ kar. På en slät yta krävs att ytan är flera grader varmare än köldmedievätskan, för att den första mikrobubblan ska bil­ das. – Med vår mikroporösa yta bildas bubblorna mycket lät­ tare, det vill säga med lägre temperaturskillnad, säger Björn Palm. Orsaken är att köldmediegas göms i porerna, så nya mik­ robubblor inte behöver bildas. – Ytstrukturen består av större och mindre porer som ger en ordnad strömning av vätska och gas, vilket forskar­ na tror bidrar till en mer effek­ tiv kokningsprocess. Den mikroporösa ytan får köldmediet i systemet att koka 56

med 10–15 gånger mindre tem­ peraturskillnad än en traditio­ nell yta. För varje grad som tempera­ turskillnaden mellan värme­ källan och den avdunstande vätskan reduceras, minskar elåtgången för systemet med 2–3 procent. Tekniken fungerar för både värmepumpar och kylmaski­ ner eftersom funktionsproces­ sen är densamma. Ytbelägg­ ningen kan användas till min­ dre kylskåp i hushåll såväl som till storskaliga kylapplikatio­ ner för industrin. – Tekniken kan också effek­ tivisera kylning av elektronik, genom vätska som får koka i små värmeväxlare i kontakt med komponenterna. Den ef­ fektiva kylningen gör att pro­ cessorerna kan arbeta fortare, med högre prestanda, säger Björn Palm. För att tydligt visa ytbelägg­ ningens energivinster, har forskarna byggt en demonstra­ tionsanläggning med två vär­ meväxlare: en med mikropo­ rös yta och en med slät yta. – Enligt mätningar kan yt­ beläggningen minska energi­ åtgången för många värme­ pumpar med 10–15 procent. Med tanke på att många mil­ jarder spenderas årligen för att driva klimatanläggningar, så innebär vår patenterade tek­ nologi en fantastisk affärsmöj­ lighet för producenter av vär­ meväxlare, säger Björn Palm.  D

Alla svenska tillverkare er­ bjöds att delta utan kostnad i årets marknadsöversikt av ­energieffektiva hus, som ini­ tierades av Energimyndighe­ ten, Hållbar utveckling Väst och Passivhuscentrum Västra Götaland. Totalt deltog 21 småhustillverkare. Till det energieffektivaste huset i översikten utsågs Ahus Bright Living No 2, ett så kallat plusenergihus. Huset ger under ett år mer energi än det använder, tack vare solcel­ ler som ger el. Peter Mossbrant, VD för Ahus och Derome Hus kom­ menterar resultatet av mark­ nadsöversikten: – Kraven för energianvänd­ ning i nybyggda småhus skärps hela tiden. Förra året kom EUdirektiv om att alla hus som byggs från årsskiftet 2020

måste vara nära nollenergihus. Med Bright Living är vi redan där och det känns väldigt ro­ ligt. Det visar att vi är på rätt väg i arbetet med att utveckla energieffektiva bostäder. – Inom ramen för samar­ betsprojektet One Tonne Life har familjen Lindell, en vanlig svensk familj, varit testpiloter och bott i vårt hus under ett halvår. Familjens klimatpåver­ kan i form av koldioxidutsläpp minskade med 80 procent, och boendekostnaderna med 2 000 kronor, mycket tack vare det energieffektiva huset. Marknadsöversikten över energieffektiva hus hjälper husköpare att hitta företag som kan leverera monterings­ färdiga småhus. Se mer på: www.hallbarutvecklingvast. se/energieffektivahus  D

Sveriges Arkitekter får ny chef

Catherina Fored är ny förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter. Foto: Cecilia Larsson

Catherina Fored har utsetts till ny förbundsdirektör för Sveri­ ges Arkitekter. Hon är arkitekt SAR/MSA och för närvarande arbetschef och delägare i bygg­ företaget Folkhem. Catherina Fored har tidigare bland annat varit kontorschef på FFNS, projektledare vid bomässan H99 och chef för projektenhe­ ten vid Statens Fastighetsverk. – Jag känner mig hedrad och

glad, uppdraget är en spän­ nande utmaning och jag kom­ mer att ha stor nytta av min breda bakgrund, säger Cathe­ rina Fored. Catherina Fored tillträder till årsskiftet 2011/2012 och ef­ terträder Staffan Carenholm som då avgår med pension ef­ ter drygt 40 år i arkitekternas tjänst.  D

husbyggaren  nr 5   B    2011


nr 5   B   2011  husbyggaren

57


Noterat Naturnära badhus byggs intill å

Kungliga biblioteket renoveras Renoveringen av Kungliga biblioteket i centrala Stock­ holm har satt igång. Renove­ ringen ska ge nationalbibliote­ ket ett bättre inomhusklimat, effektivare kontorsytor och fler publikvänliga lokaler. Statens fastighetsverk (SFV), förvaltare av byggna­ den, räknar med att allt ska

vara klart årsskiftet 2012/2013. Ingen stängning eller flytt av publik verksamhet blir nöd­ vändig under byggtiden. Ungefär halva huvudbygg­ naden omfattas av renovering­ en. Bland annat kommer för­ ändringar att göras i stora läse­ salen, specialläsesalen och forskarläsesalen.  D

Det nya badhuset i Ängelholm. Foto: CHOB/ÅWL Arkitekter

Det är populärt med badhus. Nu ska Ängelholms kommun uppföra ett. ÅWL Arkitekter har tagit fram det vinnande förslaget. Badhuset byggs i an­ slutning till Rönne å och slår upp portarna våren 2014. Badhuset innehåller även­ tyrsbad, spa med soldäck, gym, vattensportfaciliteter och re­ habcenter. Tanken är att flera behov vävs samman i ett bad­ hus och att besökarna ska kun­ na gå från ”lek till vila” och tvärtom. ÅWL har lagt ett speciellt fokus på att minimera badhu­ sets påverkan på omgivningen. Exempelvis placerades vat­ tenrutschbanor inomhus för att inte störa närboende. Badhuset byggs i naturma­ terial med träribbor och glas som smälter in i omgivande grönska från å och park. Tak­ terrassen är riktad mot ån och byggnaderna har vridits så att träddungar kan sparas och bi­ dra till atmosfären. – När man simmar känns det lite som att man simmar ut mot grönskan. Infinitypoolen i spa­ delen ger också en känsla av att flyta samman med ån, säger 58

Malin Pappila, ÅWL arkitek­ ter. Rehabdelen har en egen en­ tré som ligger precis intill sjukhuset och mellan de två planeras ett hälsans hus. Lä­ rande blir också en viktig del i det nya badhuset. Lokala vat­ tenförhållanden med fiskar och växter kommer visas upp i badhuset och bidra till kun­ skap och diskussion. ÅWL fick högsta betyg i upphandlingens samtliga kri­ terier. ÅWL vann även den all­ männa arkitekttävling kring badhuset som anordnades år 2009. – Det är andra gången gillt för oss och vi är oerhört stolta över att ha blivit valda av en enig bedömningsgrupp. Projektet kostar nära 250 miljoner kronor och ÅWL har tagit fram det vinnande försla­ get i samarbete med Kun­ skapsporten och Peab.  D

Stora läsesalen i Kungliga biblioteket. Foto: Åke E:son Lindman

Grönskande rivningstomt På en rivningstomt i Kville­ bäcken växer Göteborgs nya stadsodling fram. Här kan gö­ teborgare själva sätta potatis, odla grönsaker, blommor, frukt och bär. Projektet är ett samarbete mellan nya stadsdelen Kville­ bäcken, Lundby stadsdelsför­ valtning, fastighetskontoret och Stadsjord. Målet är att skapa en mötesplats för odling och samverkan där götebor­ garna själva är delaktiga. Vem som helst ska kunna hyra en liten plats till självkostnads­ pris, ett par hundralappar, och odla mitt i byggnationen av nya

stadsdelen Kvillebäcken. – Nu bygger vi Kvillebäcken, Göteborgs nya hållbara stads­ del, och vår förhoppning är att kvartersodlingen blir en grön mötesplats under tiden stads­ delen växer fram, säger Johan Ekman, talesperson för Kvil­ lebäcken. Med hjälp av företag och privatpersoner i närområdet skapas ett trivsamt område med levande odlings- och mat­ kultur. En målsättning är att i framtiden kunna leverera mat till den nya saluhallen i Kvil­ lebäcken.  D

husbyggaren  nr 5   B    2011


Marknadsnytt

Platsannons

Avfuktar krypgrund Fukt- och mögelskador i hus kan ge allergier, astma och and­ ra ”sjuka-hus” syndrom. En svensk innovation från ett Gö­ teborgsbaserat företag uppges nu råda bot på problemet. Trygghetsvakten Krypgrund är en miljövänlig avfuktare som med hjälp av värme avfuk­

tar kryp- och torpargrunder och skapar en säker miljö där mögel och röta inte trivs. Av­ fuktaren är energisnål, ljudlös och underhållsfri, och har en livslängd på 50 år.  D Trygghetsvakten Sverige AB 031-760 20 01 patrik@trygghetsvakten.se

Taktil skylt ökar tillgänglighet Systemtexts taktila skyltar monteras på Jernhusens stationer i mellersta och södra Sverige för att göra det lättare för resenärer med funktionsnedsättning att resa kollektivt. Företaget har även i samarbete med De Synskadades Riksförbunds tillgäng­ lighetskonsulter utvecklat Supernova®­ Taktil. Det är skyltar som är efterlysande i mörker för att personer med synned­ sättning ska kunna orientera sig och hitta utrymningsvägar på egen hand.   D Systemtext 040-680 51 16 sven.totte@systemtext.se

nr 5   B   2011  husbyggaren

Mindre mottagare Sesam 800 Industri kallas ett system för radiostyrning av ex­ empelvis portar, grindar och bommar, samt på- och avslag­ ning av exempelvis strålkasta­ re och fläktar. Systemet bygger på modern digital teknik. Nu finns även en mindre motta­

gare: Sesam 800 DIN. Den monteras på en DIN-skena.  D Åkerströms Björbo AB 0241-250 19 andreas.hedstrom@akerstroms.se

59


BYGGLEVERANTÖRER

Betong

ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

60

www.svenskbetong.se

husbyggaren  nr 5   B    2011


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 5   B   2011  husbyggaren

61


BYGGLEVERANTÖRER

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

62

husbyggaren  nr 5   B    2011


Marknadsnytt Övervakar klimatet

Karl Deutsch Nordiska AB lanserar ett system för att få rätt klimatförhållanden för en säker målning på målningssta­ tioner.

Elcometer 320 övervakar relativ luftfuktighet, tempera­ tur, yttemperatur, daggpunkt samt skillnaden mellan yttem­ peraturen och daggpunkten. Systemet ställs in via nätverks­ anslutning eller via bluetooth med hjälp av den medföljande programvaran ElcoMonitor. Systemet består av en fukt­ mätare Elcometer 319, en in­ byggd PC med nätverksanslut­ ning, samt en ljuspelare som larmar visuellt och med ljud om gränsvärden överskrids.  D Karl Deutsch Nordiska AB 021-35 70 00 kdn@kdn.se

Lyx i fårull Med textilplattan Westbond breddar Forbo Flooring sitt

textila sortiment mot lyxseg­ mentet. Golvet görs med ull från sju olika sorters får. Garn­ trådarna kapas och pressas tätt ihop. Serien är uppbyggd som ett modulsystem.  D

Styr golvvärmen turstyrning av främst golvvärme. Termosta­ terna ska klara kraven på värmeinstallation i varierande och krävan­ de miljöer. De finns i tre modeller för olika be­ hov; EB-Therm 55, EBTherm 205, med två förinställda energi­ sparprogram och EBTherm 355 med fyra energisparprogram.  D Ebecos nya serie termostater, EB-Therm 5-serien, är utveck­ lade för avancerad tempera­

Ebeco AB 031-707 75 50 julia.lorenz@ebeco.se

Tar hand om dammet Kapning och spårning av be­ tong med vinkelslipar, och kapning av cementplattor och kakel med kapsystem, är ar­ betsmoment som lätt genere­ rar mycket damm. Med en ny generation av byggdammsu­ gare är det möjligt att få en dammfri arbetsmiljö. De två nya dammsugarna, som lanse­

ras av Aspelin-Motek, förenk­ lar även hanteringen av många verktyg genom att Protools systainers hårdplastväskor för verktyg och maskiner kan pla­ ceras ovanpå dammsugarna och sedan knäppas fast.  D Aspelin-Motek AB 016-200 20 40 kenny.thoren@motek.se

Forbo Flooring 031-89 21 08 charlotte.rosen@forbo.com

Designat golvavlopp Unidrain har utvecklat sina golvavlopp till designelement i våtrumsmiljöer. Unidrain golvavlopp placeras längs väg­ gen eller som en hörnmodell. Det finns nu avlopp med en­

bart en smal spalt där vattnet leds ner i avloppet.  D Jafo AB Unidrain 046-33 39 00 per.a.svenson@jafo.eu

Färg klarar kallt plåttak Hagmans Kemi har utvecklat en vattenburen akrylfärg, Grip On Plåtfärg Tak, som enligt fö­ retaget ger hög motstånds­ kraft, god långtidseffekt och hindrar rostangrepp. Färgen kan appliceras direkt på plastisolbelagda ytor utan för­ behandling med primer, efter­ som färgen hindrar mjuk­ nr 5   B   2011  husbyggaren

görarvandring från plastiso­ len. Färgen är avsedd för ett nordiskt klimat och anpassad för plåt som utsätts för tempe­ raturer från –30 grader till +70 grader Celsius.  D Hagmans Kemi AB 0320-189 32

63


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna •  BYGGPROJEKTERING •  KONTROLLER •  BESIKTNINGAR •  KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

SKÖVDE

64

husbyggaren  nr 5   B    2011


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB

Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN

Mark-, Väg-, Trafik-,   Järnväg-,   VA-projektering,   Landskapsplanering,   Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70  info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

FÖR SPRINKLER-, ­BRANDLARM- OCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

UMEÅ

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

UPPSALA

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 5   B   2011  husbyggaren

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

65


KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR - Arkitektur

-  Inredning

- Byggteknik

-  Byggledning

- Värderingar

-  Kontroll

Saknad kan inte beskrivas i ord.

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40  Fax 063-18 15 40

Postgiro: 90 20 90-0

www.mansson-hansson.se

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid Abetong ������������������������������������������������������������������������   4:e omslag ALT Hiss ��������������������������������������������������������������������������������������    9 Bengt Dahlgren ���������������������������������������������������������������������������  21 Bluebeam Software ������������������������������������������������������������������  43 Bostik ��������������������������������������������������������������������������������������������  43 Brandskyddsföreningen Sverige ���������������������������������������������  12 Byggkeramikrådet ���������������������������������������������������������������������  45 Casamja �����������������������������������������������������������������������������������������  15 CBI Betonginstitutet ����������������������������������������������������������������    9 Cembrit Tepro ����������������������������������������������������������������������������   23 Consultec Systems ���������������������������������������������������������������������   11 Eurotak ����������������������������������������������������������������������������������������   33 Flowcrete Sweden ��������������������������������������������������������������������   29 GBR Service ��������������������������������������������������������������������������������   35 Glasbranschföreningen �������������������������������������������������������������  15 H-Fönstret i Lysekil ������������������������������������������������������������������   52 HAKI ��������������������������������������������������������������������������������������������   53 IVT Industrier �������������������������������������������������������������  2:a omslag Motala Hissar ����������������������������������������������������������������������������    9 Mätforum �������������������������������������������������������������������������������������  13 Nibe �����������������������������������������������������������������������������������������������  17 Nordic Waterproofing ��������������������������������������������������������������   35 66

Sid Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas ������������������������    8 Plannja ������������������������������������������������������������������������������������������   25 Plast- & Kemiföretagen ������������������������������������������������������������  45 Promonord ����������������������������������������������������������������������������������   37 REC-indovent �����������������������������������������������������������������������������  31 Saint-Gobain Isover ��������������������������������������������   1:a omslag,   4 SFS Intec ��������������������������������������������������������������������������������������   55 SK Tuote ��������������������������������������������������������������������������������������   25 SP Sitac ����������������������������������������������������������������������������������������   29 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut �����������������������������  31 SSC Skellefteå������������������������������������������������������������������������������   59 Sto Scandinavia ��������������������������������������������������������������������������   47 Strängbetong �������������������������������������������������������������������������������  19 Supergrund ����������������������������������������������������������������������������������   59 Svensk Byggtjänst ����������������������������������������������������������������������    2 Svensk Våtrumskontroll ����������������������������������������������������������   37 T-Emballage ���������������������������������������������������������������������������������   1 ThermiSol Sweden ��������������������������������������������������������������������   57 TQI Consult VVS ����������������������������������������������������������������������   27 Tyco Thermal Control Nordic / Thorin & Thorin ����������    3 Tyréns ������������������������������������������������������������������������������������������   47 ÅF Infrastruktur ������������������������������������������������������������������������   4

husbyggaren  nr 5   B    2011


Nytt från SBR Nya medlemmar

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bilda­des 1951 är en ideell yrkesorganisation med kom­petens­­krav på si­na medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlem­mar­nas yrkesroll. Bygg­­ingenjörer­na SBR har 2 600 med­lem­mar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföre­tagar­­ examen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och ­kvalificerade arbetsuppgifter in- ­om byggverksamhet, alt hög­ skoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från med­­­ lemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan  kan beställas från kansliet eller ­hämtas via förbundets hemsida,  www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och råd­ givning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighets­­uppvaktning, kontakter med lokal­avdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 5   B   2011  husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna äm­nen i branschen, för energiexperter,  samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinvente­ring och utbildning till kvali­tets­ansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som ­prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingen­ jörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingen­jörsförbundet i Finland  r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att ­tillvarata de mindre konsultföre­ tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via ­Internet.

Kjell Andersson, egen före­ tagare, KA Consult, Sunne David Axenborg, byggnads­ konstruktör, Linköping Carl Beskow, egen företagare, Infrakonsult Carl Beskow, Skövde Percy Blomberg, egen före­ tagare, PBG Elkonsult AB Peter Bloom, egen företagare, Bloom Byggkonsult, Borås Olle Carlson, egen företagare, Ollcar Byggkonsult, Ingarö Ola Engström, besikt­ ningsman, Densia AB, Stockholm Sten Fåk, arkitekt, Sten Fåk, Arkitekt och projektör, Malmö Sara Hagman, projektör, Hagman Byggkonsult, Karlshamn Petter Holmqvist, egen före­ tagare, Holmqvist Byggkon­ sult, Skanör Mattias Johansson, egen före­ tagare, Bosyn KB, Umeå Johan Jonsson, VD, AB Vemcon, Segeltorp Knud Kirk, egen företagare, Kirk Byggkonsult, Lund Robert Lindbom, egen före­ tagare, LRL Bygginspektion, Stockholm Roger Lindén, byggnads­ inspektör, Klippans kommun, Klippan Lars I Lindfors, egen före­ tagare, Lindfors Konsult & Utbildning, Nässjö

Per Manfredsson, egen före­ tagare, Byggkraftskonsulten, Uppsala Per-Olof Perlheden, försälj­ ningschef, Knauf Danogips GmbH, Åhus Liv Poppelstam, besikt­ ningsman, Anticimex, ­Sollentuna Feroz Razwan, Malmö (tidigare ansluten) Martin Strandberg, VD, Samfast AB, Karlskrona Magnus Säfsten, Vice VD, Bosyn KB, Umeå Jorma Taari, egen företagare, Team T AB, Enskede Gård Jan Ullberg, egen företagare, Ullberg Bygg & Skadeservice, Visby Stefan Wahlund, egen före­ tagare, Roswahl AB, Enköping Joakim Wall, byggingenjör, Linköping Roger Wallsargård, egen före­ tagare, Ramab Byggkonsult AB, Heby

  Nya anslutna Emmelie Andersson, Göteborg Yael Berman Grutzky, Johan­

neshov Dan Jönsson, Kävlinge Olof Karlström, Malmö Mathias Remgren, Oxie Patrik Westlund, Solna Henrik Wester, Hudiksvall

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt! Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig. Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

67


Nytt från SBR Aktuella kurser Entreprenadbesiktnings-

Putsade fasader

Byggarbetsmiljösamordnare,

LOU – upphandling av

symposium

25 oktober, Stockholm

Grundutbildning, steg 1*

byggentreprenader och tjänster*

10–11 november, Stockholm

4–5 oktober, Stockholm 3–4 november, Göteborg

Rådgivningsansvar Nyhet!

1 november, Stockholm

26–27 september, Göteborg 4–5 oktober, Stockholm 19–20 oktober, Malmö 26–27 oktober, Luleå 8–9 november, Sundsvall 16–17 november, Stockholm

Entreprenadbesiktning,

Fuktmätning –

Byggarbetsmiljösamordnare,

steg 2 och prov

fukt och mögelskador

Fördjupningspaketet, steg 2*

1 november, Stockholm 30 november, Göteborg

22–23 november, Stockholm

12 oktober, Stockholm 28 oktober, Göteborg 15 november, Malmö 22 november, Luleå 8 december, Stockholm 12 december, Sundsvall

PBL Entreprenadbesiktning,

27 oktober, Stockholm

grundkurs

27 september, Malmö 4 oktober, Luleå 18 oktober, Stockholm 16 november, Göteborg Projektledning*

Eurokoder Kontrollansvarig enligt PBL

30 november, Stockholm

nivå N och K

Två block om två dagar; 14–15 september och 12–13 oktober, Stockholm Överlåtelsebesiktning

10–13 oktober, Stockholm

AMA Anläggning 10* Nyhet!

4 oktober, Gävle 10 oktober, Göteborg 19 oktober, Stockholm 25 oktober, Östersund 7 november, Malmö 23 november, Luleå

Överlåtelsebesiktning, prov

14 oktober, Stockholm ABK 09

5 oktober, Stockholm Natursten i husbyggnad på rätt sätt

MER Anläggning 10* Nyhet!

5 oktober, Gävle 11 oktober, Göteborg 20 oktober, Stockholm 26 oktober, Östersund 8 november, Malmö 24 november, Luleå

11 oktober, Stockholm

27-28 oktober, Malmö 8-9 november, Göteborg 30 nov-1 dec, Stockholm *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

Entreprenadjuridik, grundkurs*

20 september, Luleå 4 oktober, Göteborg 17 oktober, Stockholm 20 oktober, Kalmar 9 november, Malmö 24 november, Umeå Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

SBR anordnar företagsanpas­ sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR,   tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08‑462 17 94.  D

20 oktober, Skellefteå 25 oktober, Malmö 7 november, Göteborg 10 november, Stockholm

AMA Hus 08, grundkurs* Konsumententreprenad Nyhet!

18 oktober, Malmö 25 oktober, Göteborg 8 november, Stockholm

29 september, Stockholm 26 oktober, Malmö

Prisade byggingenjörsstudenter Högskoleingenjörerna Sofia Lindqvist och Annika Herlin har av SBR Byggingenjörernas avdelning i Uppsala utsetts till Årets avgångsstudenter på lin­ jen för Byggteknik vid Uppsala universitet. Priset var ett stipendium på 8 000 kronor vardera som ut­ delades i samband med exami­ neringen. – Syftet med stipendiet är inte bara att stimulera till goda studieresultat, utan vi värde­ rar också samarbetsförmåga och social kompetens efter­ 68

som det har stor betydelse i arbetet som byggingenjör, sä­ ger Lennart Wågström hos SBR Byggingenjörerna i Upp­ sala. SBR i Uppsala samarbetar med skolan och den program­ ansvarige läraren Patrice Go­ donou. Studenterna kan redan från första årskursen ansluta sig till SBR för att få informa­ tion om byggyrket och kontakt med yrkesaktiva byggingenjö­ rer. De erbjuds också kontak­ ter med arbetsgivare och be­ sök på arbetsplatser. Två stu­

denter ingår även Uppsalaavdelningens styrelse.  D

Stipendiaterna Sofia Lindqvist och Annika Herlin

husbyggaren  nr 5   B    2011


FIBERCEMENT – gör mer

thermisol.se

masonite lättelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0


Husbyggaren 2011 Nr 5