Husbyggaren 2011 Nr 3

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

3 11

Nedanstående är annons från Masonite Lättelement

www.m-l.se • info@m-l.se • 0660-822 20

nr 3 B 2011 husbyggaren

1

2

husbyggaren nr 3 B 2011

nr 3 · 2011 | Årgång 53 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2011

Nr 1 v 4 Nr 5 v 36 Nr 2 v 10 Nr 6 v 43 Nr 3 v 15 Nr 7 v 49 Nr 4 v 22 Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ­11 200 ex.

Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för ­material som inte beställts.

Bilaga medföljer

Sidan 20

Felicia Oreholm är en av de orädda och driviga medlemmarna i SBR-skaran som trots hårt motstånd genomförde bygget av ett sunt och minimalt miljöbelastande hus.

Ett syfte var att visa att det är fullt realistiskt möjligt att få bo hälsosamt i en rejäl bostad uppförd i material som inte är bemängda med en massa okända kemikalier. På vägen kom hon att utmana den traditionella byggbranschen. Foto: Felicia Oreholm

Innehåll

4 8 10 16 20 24 28 30 34 38 40 42 44 46 57

Stålbro på plats på fem dar med modernt skrädderi Stålfabrikör granskade sitt nya kontor i 3D Varmförzinkning skyddar stålet mot korrosion Handbok stöder tillämpning av standard vid stålbygge Sunt hus med glasceller nertill och fårull upptill Typgodkänd krypgrund håller fukten borta Fukt i krypgrund kan fixas med rätt enkla åtgärder Golv påverkar stressnivå i öppen kontorsmiljö Juridik: Oklara bestämmelser i ABK utgör fallgropar för konsult It: Världen runt på mindre än 80 sekunder Form & Teknik: Utmaningar för det tekniska och det materiella Debatt: Fler praktikplatser behövs för att säkra kunskap Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: Tak Fasader Glas Tidningen utkommer i vecka 22 nr 3 B 2011 husbyggaren

3

STÅLBYGGNAD Ett finländskt rekord i brolyft sattes när den längsta stål­sektionen, på 114,3 meter, lyftes på plats av en inhyrd tysk sjökran. Att bron projekterades i 3D underlättade ihoppusslandet av de fem montagesektionerna.

Stålbro på plats på fem dar med modernt skrädderi

E

fter knappt två års arbete med den närmare 500 meter långa Lövöbron i den finländska arkipelagen kring Åbo vid Dragsfjärd är det så dags för invigning nu till sommaren. Bron ersätter en nuvarande färjeförbindelse mellan Hitis skärgård och Kiimitoön. Den finländska vägförvaltningen är beställare med Skanska som huvudentreprenör. Skanska har arbetat tillsammans med teknikkonsulten Ramböll, som konstruktör, och stålbroentreprenören Ruukki.

Projektet innebar idel utmaningar.

Speciellt anpassningen till det känsliga landskapet och det valda konceptet för montage ställde stora krav på hög samlad kunskap, kapacitet och förmåga.

Skrädderi med stora pusselbitar Låt oss studera projektets utmaningar närmare med tyngdpunkten på stålets användning samt metoden för utbyggnad, med lyft av långa stålsektioner med sjökran.

Att anlägga en ny bro i den finländska arkipelagen utanför Åbo är inte enbart en stor utmaning gestaltningsmässigt utan också byggtekniskt.

I ett tidigt skede i processen valde Skanska, Ramböll och Ruukki en alternativ metod för utbyggnad som, skulle det visa sig, sparade både tid och pengar.

Kärnan i förslaget var att bygga bron som en samverkanbro – mellan stålbalkar och brobaneplatta av betong – i endast fem stycken montagesektioner, och sedan lyfta dessa på plats med sjökran. Därmed kunde byggtiden kortas ned med 4–5 månader, och en lägre totalkostnad uppnås.

Vädret en utmaning I-balksektionerna har tillverkats av Ruukki på fabriken i Finland i Ylivieska i totalt 17 stycken verkstadssektioner och har sedan transporterats med specialtransport till hamnen i Kalajoki för ihopsvetsning till fem stycken längre montagesektioner.

En 115 meter lång balk ska transporteras på pråm. Foto: Lasse Åkerström

4

FÖRFATTAREN

Av anders spåls , affärschef, Ruukki Infrastruktur

Anders Spåls är affärschef på Ruukki I­ nfrastruktur. Han är civilingenjör väg och vatten från KTH och har över 17 års erfarenhet av infrastruktur- och anläggningsbranschen.

Sektionernas längd varierar från 76 m upp till 114,3 m och väger som mest 270 ton. Med god optimering av totalkostnad har stålkvaliteter och dimensioner av fläns-, livplåtar och även avstyvande profiler valts för att passa tillverkning och minska spill i så hög grad som möjligt.

Nytt rekord i stora brolyft Den valda metoden för montage är inte helt ovanlig i Norden eller för den delen också världen, men i Finland är det mest vanligt att svetsa ihop kortare verkstadssektioner på 15–25 meter till färdig bro på en lanseringsplan och sedan skjuta ut bron med domkrafter till färdigt läge.

Två I-balkar förbundna med tvärförband av fackverkstyp. Foto: Lasse Åkerström

husbyggaren nr 3 B 2011

Den knappt 500 meter långa Lövöbron sträcker smäckert ut sig i den finländska arkipelagen. Den är byggd som en samverkanbro med ­stålbalkar och brobaneplatta av betong i fem montagesektioner. Foto: Lasse Åkerström

Här blev det dock rekord i brolyft i Finland med den längsta sektionen på 114,3 meter med en vikt på 270 ton.

I tidigt skede och i dialog med beställare, konsult och entreprenör gicks montageskedet igenom och arbetsbereddes för att minska riskerna vid montage och installation.

Lastade pråmar i fem dagar Detta innebar också noggrann planering och stor beredskap för väderomslag och också stor vikt vid val av rätt utrustning.

Det tog ungefär fem dagar att utföra lastning av pråmarna.

Från Kalajoki transporterade två pråmar delarna på havet till bron och byggarbetsplatsen på Lövö. Transporten tog tre till fyra dagar.

Den 600 ton tunga sjökranen som krävdes för montaget hyrdes in från Tyskland eftersom den största kranen i Finland kan lyfta laster på endast 150 ton. Sjökranen har egna motorer och är självgående, vilket gav korta tider för montage.

Tidsschemat för lyft av sektionerna var noga planerat för att minimera störningar i färjetrafiken. Alla fem sektionerna lyftes på plats och säkrades med temporära bultförband för att sedan svetsas ihop permanent och i slutligt läge.

Vindförhållanden måste beaktas vid montaget eftersom det är omöjligt att lyfta sektionerna på plats om vinden är nr 3 B 2011 husbyggaren

för stark. Tre dagar var bokade för lyft och två extra dagar under svåra vindförhållanden hade satts som reserv.

nom en optimering mot lägsta totalkostnad och inte lägsta vikt (som kan vara två diametrala motsatser).

Industriellt byggd stålbro En väl genomtänkt stålkonstruktion kan ofta fungera som en språngbräda för effektivisering i andra moment av byggprocessen i broprojekt. Några goda exempel från detta projekt, är att entreprenören kan montera sin formställning för gjutning av brobaneplattan innan de långa balksektionerna lyfts ut, samt gestaltningen och också den betydande tidsbesparingen som montagemetoden i sig gav.

I Finland är det sedan länge tradition att arbeta med stålprojektering i fler dimensioner än två – det vi i teknisk folkmun kallar för BIM i Sverige och där utvecklingen tagit fart den senaste tiden (påstår vi).

Fördelen för tillverkaren, i detta projekt för Ruukki, med 3D-projektering är att man kan eliminera felkällor, genom att använda den intelligenta modellen för indata, direkt för tillverkning.

Som en del i processen för kvalitetssäkring arbetar också företaget med en egen metod för att i sin tur påverka projektets totalkostnader i rätt riktning genom design management – ett sätt att tidigt ge både entreprenör och konstruktör rätt utgångspunkt för både metodval och dimensionsval för stålkonstruktionen ge-

Systematiska genomgångar Ruukki genomförde tillsammans med Skanska och dess konstruktör Ramböll systematiska arbetsberedningar i dialogform i tidigt skede för att identifiera och kvantifiera möjligheter att optimera lägs­ ta totalkostnad för projektet som helhet eller samma kostnad men lägre projekt­ risk. På så sätt minskas också risken för störningar senare i processen genom till exempel missförstånd, otydligheter i projektets målsättning och dålig kommunikation.

Genomgångarna genomfördes med utgångspunkt i de samlade erfarenheter från betydande broprojekt i Norden, såsom Hudälven, Partihallsförbindelsen, E6:an i Bohuslän med flera och innehöll följande delmoment: • Arbetsberedning från A till Ö från stålverk till färdigt montage av varje detalj och moment inklusive arbetsmiljö.

• Genomgång i tidigt skede med konstruktören av dimensionering och tillverknings­ möjligheter i verkstad för att optimera ett högt verkligt stålutnyttjande, det vill säga öka användningen av skräddarsydda grovplåtar, minska stålspillet och använda standardprofiler för avstyvningar.

Fortsättning s. 6 P

5

Den tyska sjökranen Enak lyfter stålsektionerna. Foto: Lasse Åkerström

P

• Genomgång av ”best practise” för re­ dovisning av stålritningar till verkstad med konstruktören så att risken begränsas till ett minimum för missförstånd eller otydlig redovisning på ritning som leder till fel på byggplats.

• Genomgång av Ruukkis erfarenhetsbank för större stålbroar och specifika utmaningar i sådana projekt som exempelvis vikten av kontinuerlig kontroll av sektionsmått och längdmått för rätt slutlig längd på bron. Vidare optimering lagerstorlek kontra lagerutformning för att undvika utföranden med små lager och mycket omfattande avstyvningar.

• Besök i verkstad och genomgång av flödet i verkstaden och olika delmoment för att skapa förståelse för när det är viktigt att vissa nödvändiga beslut tas enligt 100-beslutsprincipen: 100 beslut i rätt tid av rätt personer ger ett bra samlat resultat för stålbrobyggande.

Hårt arbete, noggrann planering Framgångsrikt stålbrobyggande är ju som bekant varken mer eller mindre än summan av precis alla detaljer rätt utförda, så kanske stålbroskrädderi är ett uttryck som bättre speglar vad det verkligen handlar om.

Med ett gott utförande, ett säkert montage, rätt utformade detaljer, en tidig dialog och en väl utförd ytbehandling finns alltid goda förutsättningar för att skapa lösningar med samma goda egenskaper under lång tid med samverkanbroar i stål och betong. Är dessutom bron väl anpassad i landskapet och statiskt ärlig i sin gestaltning, ja, då ler både projektets parter, vägens framtida trafikanter och omgivningens beundrare i snar förtjusning över ett modernt bidrag till både effektiv infrastruktur och skön gestaltning i vårt transportsystem. D

FAKTARUTA:

Formställning monterad på land. Foto: Lasse Åkerström

6

Projekt: Lövöbron Beställare: Finländska vägförvaltningen Huvudentreprenör: Skanska Konstruktör: Ramböll Stålentreprenör: Ruukki Brolängd: 473 m Brobredd: 8.0 m Spännvidd: 100 m i största spannet Pelare: cirka 14–18 m höga Stålvikt: cirka 900 ton Tvärsnitt: I-balkar 1.8–4.2 m höga, ­samverkanbro Övrigt: Montagemetod; lyft med sjökran, längsta sektion 114.3 m lång, vikt 270 ton.

husbyggaren nr 3 B 2011

nr 3 B 2011 husbyggaren

7

STÅLBYGGNAD När stålfabrikören Lecor skulle ha ett nytt kontor ville man att byggnaden skulle gestalta verksamheten. Resultatet blev en 1 200 kvm stor byggnad med stålskivor och fackverkskonstruktioner. Kunden samgranskade alla handlingar i 3D i förväg.

Stålfabrikör granskade sitt nya kontor i 3D

P

å en tomt högt uppe på en kulle med vidsträckt utsikt över Kungälvs skogar och ett strategiskt läge nära motorleden från Göteborg till Oslo ville Lecor bygga sitt nya kontor intill en industrianläggning för framställning av bro- och processkonstruktioner i världsklass. Holmenkollens nya backhoppningsanläggning är en av flera konstruktioner som företaget hjälpt till med. År 2010 fick Kjellgren Kaminsky Architecture i uppdrag att ta fram kontorsbyggnaden på 1 200 kvm i Kungälv för Lecor, i anslutning till en ny industrihall.

Byggnaden som är företagets huvudkontor inrymmer bland annat kontorsrum, matsalar/pentryn, sammanträdesrum, bibliotek och omklädningsrum.

Glaskuber i stålram Byggnaden är klädd med mörkgråa fasadkassetter i ett förskjutet repetitivt mönster. För att understryka fabrikens funktion av stålproduktion har vi låtit tre volymer skjuta ut ur fasaden i form av glaskuber inneslutna i en stålram. De tre volymerna innehåller entrén, ett lunchrum och ett konferensrum, som reser sig över byggnaden.

På plan ett skjuter huvudentrén ut som en box och fungerar som vindfång. Stålskivor färgsatta i en pastellblå kulör leder besökaren in till huvudentrén.

På plan två i anslutning till personalkök och lunchrum skjuter ”matkuben” ut med stålskivor färgsatta i en klargul kulör.

Stålskivorna bildar en ram som fäster in de stora glasytorna som är kubens väggar och tak. Här får man en känsla av att sitta ute med den skiftande himlen som tak och den gröna granskogen som fond.

Fackverk i silvermetallic Ovanpå, tvärs över byggnaden, har vi för 8

att ytterligare framhäva och annonsera fabrikens stålverksamhet placerat ett konferensrum samt en takterrass innesluten i en lång bro av fackverkskonstruktion i stål.

Fackverksramen är i silvermetallic och den inneslutna konferensboxen är pastellgrön med stora glaspartier längs med tre väggar. Här uppe får man en vidsträckt utsikt över de gröna skogarna och motorleden som ringlar sig förbi ett antal hundra meter bort.

Svarta plattor Entrérummet är som ett vitt hav med en stor trappa i blickfånget. Den har en stomme av slimmade, höga, vitlackerade stålväggar med ett specialdesignat mönster i form av perforerade hål i olika storlekar som ljussätts både artificiellt samt med det naturliga ljuset från ljusschaktet ovanför trappan.

Väggarna sträcker sig i olika höjder upp till våning två och kommer med sitt kraftfulla uttryck vara en värdig entré för besökare och anställda.

För att kontrastera och framhäva trappan är golvet i entréhallen klätt med svarta keramiska plattor i tre storlekar, lagda i ett specialdesignat mönster. Det fortsätter även utanför entrén för att fånga upp

Accentkulörer i en klargul ton, till exempel klargula radiatorer, ska ge ett alert intryck. ­Illustration: Kjellgren Kaminsky Architecture

FÖRFATTAREN

Av fredrik kjellgren , arkitekt SAR/MSA SIR/MSA, Kjellgren Kaminsky Architecture AB

Fredrik Kjellgren är arkitekt och grundare av Kjellgren Kaminsky Architecture AB och tankesmedjan Super Sustainable. Han sitter med i forskningsprojektet Renobuild, som ser över hur miljonprogrammet kan ­renoveras, samt undervisar på Chalmers ­arkitektur.

entrérummet utanför samt för att bjuda in besökare.

Biblioteket går i rosa För att skapa en dynamisk och inspirerande arbetsplats har vissa särskilda rum markerats i utvalda kulörer. Exempelvis har biblioteket på plan två en dov rosa ton på den heltäckande mattan samt på väggarna.

Omklädningsrum, duschrum, toaletter samt pentryn och kök är klädda med kakel och klinker i pastellblåa, dovt armégröna, pastellgröna, ljusgråa, ljust gula samt krispigt vita nyanser, även här efter principen att hela rummet har en och samma färg på golv och väggar.

Plan två har ett parkettgolv i ask som är lagt i olika riktningar beroende på hur ljuset faller in samt för att markera riktningar i planen. Parkettgolvet varieras även genom att det bryts av på vissa delar, till exempel vid kapprum och toalett med ett kritvitt klinkergolv samt vid biblioteket med den rosa mattan som sträcker sig ut i korridoren. husbyggaren nr 3 B 2011

Ovanpå, tvärs över byggnaden, finns ett konferensrum och en takterrass. Illustration: Kjellgren Kaminsky Architecture

Takterassen är byggd i en bro av fackverk i stål. Illustration: Kjellgren Kaminsky Architecture

Väggarna mot kontorsrummen är av glas, motstående väggar och dörrar har en mjukt grafitgrå ton. Matkuben har invändigt liksom utvändigt accentkulörer i en klargul ton, bland annat är radiatorerna klargula. Detta för att få ett ljust och alert intryck i byggnadens hjärta. Även spiraltrappan som leder upp till konferensrummet har denna klara gula nyans.

Trappa i stål På plan ett är byggnaden indelad i fyra huvuddelar; matsal i ena änden, sedan omklädningsrum för damer och herrar, huvudentré med trappkonstruktion av stål samt en kontorsdel med ett trapphus i glas och stål samt med en gullackerad spiraltrappa som är en smitväg upp till kontoren på plan två och sedan leder upp till konferensrummet på plan tre.

Plan två består av kontor och lunchrum i fasadläge och övriga funktioner som bibliotek, printerrum, kopieringsrum etcetera mot industrilokalen.

Kjellgren Kaminsky Architecture arbetar i dagsläget med BIM-projektering. nr 3 B 2011 husbyggaren

En fördel med att kontorshuset projekterades med 3D var att alla handlingar kunde samgranskas med kunden i förväg. Skiss: Kjellgren Kaminsky Architecture

Detta innebär att vi ritat byggnaden i Revit ­Architecture. Övriga konsulter har till stor del också arbetat i BIM-relaterade program.

Projekterades i BIM Fördelarna med BIM-projektering är många. Dels får samtliga inblandade en större förståelse för de övriga disciplinernas arbete och dels ökar den interna kvaliteten på de ritningar vi tar fram.

Projektgruppen kan i ett tidigt skede föra en dialog med kunden om vad som är bäst för projektet och enkelt visualisera detta. Inför varje stort byggskede skickades exempelvis bygghandlingar ut inför projekteringsmöten, där alla handlingar granskades i 3D miljö.

I och med att krockar upptäcks enklare

i 3D miljö reducerar man stora kostnader på bygget senare. Skillnaden att samgranska i 3D mot vanlig samgranskning är enorm och ger ett positivt mervärde till projektet.

Bygget av Lecors nya kontor och industrilokal är igång sedan januari och förväntas vara klart under år 2011. D

Fotnot:

Kjellgren Kaminsky Architecture är ett företag specialiserat på hållbar och modern arkitektur. Företaget har åtta anställda med kontor i Göteborg.

9

STÅLBYGGNAD För att skydda stål från att korrodera kan stålet doppas i ett bad av smält zink. Zinkbeläggningen hindrar syre och fukt att nå stålets yta. För att få den ytfinish man önskar behövs rätt kemisk sammansättning hos både stålet och i zinkbadet.

Varmförzinkning skyddar stålet mot korrosion

S

tål är en av vår tids mest använda konstruktionsmaterial.

Tyvärr har stål en stor nackdel, och det är dess höga korrosionshastighet. Att skydda detaljer och konstruktioner av stål har därför ett stort värde.

Ett mycket bra korrosionsskydd fås genom varmförzinkning. Vid varmförzinkning doppas stålet helt och hållet i ett bad av smält zink. Zinken reagerar med stålet och bildar ett sammanhängande, heltäc­ kande skikt, både in- och utvändigt hos konstruktionen.

Zinkbeläggningen skyddar stålet på två sätt; dels genom barriärverkan, då syre och fukt hindras från att tränga fram till stålytan och dels genom att ge katodiskt skydd i repor, slagmärken, klippkanter och så vidare, vilket innebär att mindre skador inte behöver åtgärdas.

Svaveldioxid ger korrosion När ett varmförzinkat föremål lämnar zinkbadet angrips ytan genast av luftens syre och zinkoxid bildas. Processen fortskrider med hjälp av luftens vatten- och koldioxidinnehåll, och basiska zinkkarbonater byggs upp på ytan. Dessa ger ett tätt skikt med utmärkt vidhäftning. Då karbonaterna dessutom har mycket låg löslighet i vatten utgör de ett gott skydd för den förzinkade ytan.

Men luften innehåller också svaveldioxider, som omvandlar det basiska zinkkarbonatet till mer lättlösligt zinksulfit och zinksulfat. Luftens halt av svaveldioxid har dock minskat kraftigt de senaste åren, och därmed också zinkens korro­ sion.

Atmosfärens halt av svaveldioxid påverkar således korrosionshastigheten. I industriatmosfär är därför korrosionen högre än i stads- och landsbygdsmiljö.

Av betydelse i alla miljöer är expone10

ringsvinkeln. Korrosionen är högre på en horisontell yta än på en vertikal yta. Fasader av vertikalt monterade varmförzinkade plåtar har blivit allt vanligare, och är en applikation med låg korrosionsexponering.

Salthalt i luften påverkar I havsmiljö påverkas zinkens korrosion av luftens salthalt. I den marina luften finns dock små halter av magnesiumsalter med god passiverande verkan. Korrosionen är därför inte så stor som man befarat. Salthalten avtar också snabbt in mot land.

Zinkbeläggningar har använts under lång tid och under de mest skiftande förhållanden för att skydda stål mot rost.

Kunskapen om zinkens korrosion och korrosionshastighet i olika miljöer är därför god. Vi har idag exempel på zinkbeläggningar som exponerats i över hundra år.

Rätt stål är viktigt Eftersom varmförzinkning, till skillnad från de flesta andra ytbehandlingsmetoder, är en kemisk reaktion mellan stål och zink, har stålets kemiska sammansättning stor inverkan på resultatet.

Vid gjutning av stål tillsätts antingen kisel eller aluminium för att binda syre; stålet blir tätat. Eftersom stålets kiselhalt (Si) är av mycket stor betydelse för reaktiviteten mellan järn och zink under varmförzinkningsprocessen, ska alltid kiselhalten beaktas vid val av stål för gods som ska varmförzinkas.

Aluminiumtätade stål lämpliga för varmförzinkning ska ha låg kiselhalt, under 0,03 viktsprocent. Kiseltätade stål med en kiselhalt från 0,15 viktsprocent fungerar bra vid varmförzinkning, men ger tjockare skikt än de aluminiumtätade stålen.

FÖRFATTAREN

Av annikki hirn , VD, Nordic Galvanizers

Annikki Hirn är VD för branschför­ eningen Nordic Galvanizers, de nordiska varm­förzinkningsföretagens förening, sedan åtta år tillbaka. Hon är civilingenjör från ­materialtekniklinjen på KTH och har en ­licentiatexamen i varmförzinkning.

Även fosforinnehållet (P) har en viss inverkan på reaktiviteten, framförallt då det gäller kallvalsade stål. Övriga legeringselement har ingen avgörande effekt på skiktet.

Intervall med hög reaktivitet Det finns ett intervall i ståls kisel- och fosforinnehåll kallat ”Sandelinområdet” (0,03–0,14 viktsprocent kisel + fosfor), inom vilket reaktiviteten vid varmförzinkning är mycket hög, och de bildade skikten blir grova och kan ha försämrad vidhäftning till stålet. Detta intervall ska undvikas vid val av stål för varmförzinkning, såvida man inte har tillgång till speciellt legerade zinkbad som kan motverka denna effekt.

Generellt kan sägas att vid normala krav på godsets ytfinish ska stålet ha en sammanlagd kisel- och fosforhalt som är under 0,03 viktsprocent.

Skiktets tjocklek Aluminiumtätade stål, som har en kisel + fosforhalt under 0,03 viktsprocent, ger blanka skikt efter förzinkning och tjockFortsättning s. 12 P

husbyggaren nr 3 B 2011

nr 3 B 2011 husbyggaren

11

P

lekar i enlighet med varmförzinkningsstandarden SS-EN ISO 1461:2009.

Kiseltätade stål, med 0,15–0,21 viktsprocent Si, fungerar bra vid varmförzinkning, men ger tjockare skikt än vad som krävs enligt ovan nämnda standard. Önskas ännu högre skikttjocklek, vilket kan vara ett önskemål i mer aggressiva miljöer, ska ett stål med kiselhalt över 0,22 viktsprocent väljas.

I princip är det möjligt att förzinka stål med kiselhalter upp mot 0,35–0,40 viktsprocent. Man ska dock vara medveten om att dessa är mycket reaktiva och ger kraftig skikttillväxt. Ett tjockt skikt är bra ur korrosionsskyddande synpunkt, men blir vanligtvis sprött och kan skadas vid hantering av godset, varför dessa höga kiselhalter inte är att rekommendera.

Dopptid i badet Skikttjockleken styrs, som framgår av vad som beskrivits ovan, med stålets kemiska sammansättning samt även med dopptiden i zinkbadet.

I tabell 1 visas skikttjocklekskraven enligt varmförzinkningsstandarden SS-EN ISO 1461:2009.

I tabell 2 visas högre skikttjocklekar, enligt den nationella bilagan NA. För att uppnå dessa högre skikttjocklekar måste stål med högre kiselhalter väljas.

Vilken skikttjocklek behövs Zinkens korrosion i dag i Sverige är låg, vanligtvis mellan 0.5–1 mikrometer per år. I industriatmosfär och vid kusten kan den dock vara högre. På ritningar anges vanligtvis kravet på korrosionsskydd med hjälp av korrosionskategorierna C1–C5, enligt standarden ISO 2993. Dessa återges på ett pedagogiskt sätt i BSK 07, se tabell 3.

I tabellen visas hur många mikrometer zink som korroderar bort per år i de olika korrosivitetsklasserna. Detta innebär att om man till exempel ska dimensionera en produkt som ska klara 30 års livslängd i

Nyförzinkat gods är ofta blankt.

12

Godstjocklek i mm

Lokal skikttjocklek i µm

Medelskikttjocklek i µm

Stål > 6 mm

70

85

Stål > 3 - ≤ 6 mm

55

70

Stål ≥ 1,5 - ≤ 3 mm

45

55

Stål < 1,5 mm

35

45

Gjutgods ≥ 6 mm

70

80

Gjutgods < 6 mm

60

70

Tabell 1. Skikttjocklekar enligt standarden SS-EN ISO 1461:2009. Om inget annat anges vid beställning fås skikttjocklekar enligt ovanstående tabell. Som framgår av tabellen finns det en relation mellan godsets tjocklek och zinkskiktets tjocklek. Tunnare gods får tunnare skikt, medan högre skikttjocklek byggs upp på grövre gods. Zinkskiktets tjocklek anges i mikro­ meter (µm) och godset i millimeter (mm).

Godstjocklek

Fe/Zn 115

Fe/Zn 165

Min Min lokalt medel- värde värde

Min Min lokalt medel- värde värde

Fe/Zn 215

Min Min lokalt medel- värde värde

Stål > 6 mm

100

115

145

165

190

215

Stål > 3 - ≤ 6 mm

85

95

100

120

115

140

Stål ≤ 1 - ≤ 3

60

70

70

95

Tabell 2. Skikttjocklekar i µm enligt nationell bilaga NA till standarden SS-EN ISO 1461:2009.

Om kunden önskar tjockare skikt än enligt standard, se tabell 1, ska detta överenskommas med varmförzinkningsföretaget. För att stålet ska vara tillräckligt reaktivt måste material med högre kiselhalt väljas.

Korro- Massförlust per ytenhet och tjockleksreduktion (1-årig exponering1) sivitetsklass

Stål Zink

Massförlust (g/m2)

Tjockleksre- duktion (µm)

Massförlust (g/m2)

Tjockleks- reduktion (µm)

C1

≤ 10

≤ 1,3

≤ 0,7

≤ 0,1

C2

> 10 till 200

> 1,3 till 25

> 0,7 till 5

> 0,1 till 0,7

C3

> 200 till 400

> 25 till 50

> 5 till 15

> 0,7 till 2,1

C4

> 400 till 650

> 50 till 80

> 15 till 30

> 2,1 till 4,2

C5-I

> 650 till 1500

> 80 till 200

> 30 till 60

> 4,2 till 8,4

C5-M

> 650 till 1500

> 80 till 200

> 30 till 60

> 4,2 till 8,4

Tabell 3. Korrosivitetsklasserna i BSK 07 bygger på standarden ISO 2993. De är allmänt vedertagna då det gäller att ange korrosionshastigheten i olika miljöer.

C3, så behöver zinkskiktet vara 2.1 x 30 = 63 mikrometer, räknat på den övre korrosionshastigheten i intervallet. Detta uppnås lätt vid varmförzinkning av stål tjockare än 3 mm, se tabell 1.

Zinkytans utseende I de fall tjockare skikt än standard behövs,

ska beställaren referera till den nationella bilagan NA, med skikttjocklekar enligt tabell 2.

Varmförzinkning av stål utan eller med lågt kisel- och fosforinnehåll ger ljusa och blanka zinkskikt. I utomhusatmosfär blir ytan så småningom matt och ljusgrå.

Stål med kiselhalt på 0,15–0,25 vikts-

Efter en tids användning har ytan påverkats av väder och vind och blivit lite mera matt till utseendet.

husbyggaren nr 3 B 2011

Lomma Stadsbibliotek har varmförzinkad fasad. Foto: Pehr Mikael Sällström

procent ger normalt också ljusa skikt förutsatt att kiselhalten inte ligger mot övre gränsvärdet. Kiselhalter i övre området kan ge helt gråa partier eller ett grått nätverk på en i övrigt ljus yta.

Om ett nickellegerat zinkbad används kan dock gods med kiselhalter upp till cirka 0,22 procent bli helt blankt.

Stål med högre kiselhalter (> 0,25) ger generellt matta, gråa zinkskikt, vilka blir mörkare grå med stigande kiselinnehåll.

De mörkgrå zinkskikten har endast estetisk betydelse, eftersom de ger samma, eller till och med bättre, korrosionsskydd (vid lika skikttjocklek) som de ljusa skikten. De gråa zinkbeläggningarna har normalt högre skikttjocklek och därmed längre livslängd.

De grå zinkskikten uppstår när järnzinkfasen vuxit genom hela zinkskiktet.

Nyansskillnader mellan olika delar hos en konstruktion är mest framträdande då den är ny. De blanka partierna mattas vid utomhusexponering och med tiden blir hela konstruktionen jämngrå. Är man osäker på vilken kiselhalt stålet har, och därmed vilket utseende godset kommer att få, bör en provförzinkning av det aktuella stålet göras.

Beställning av stål För att få ett bra resultat vid varmförzinkning räcker det inte att enbart använda nr 3 B 2011 husbyggaren

stålbeteckningen vid beställning och inköp av material (CEN-standard eller handelsnamn). Man måste också ge gränser för stålets kisel- och i vissa fall även fosforinnehåll.

Tyvärr har man inte alltid fritt val när det gäller stålets legeringssammansättning. Vid beställning av större mängder stål är detta ofta inget problem, utan det uppstår framför allt vid inköp av lagervara. Ju tidigare stålleverantören kan kontaktas, desto större möjligheter har denne att leverera rätt material för varmförzinkning.

Hållbart byggande För att kunna tillgodose det ökande miljömedvetandet från byggsektorn har varmförzinkningsbranschen gjort en omfattande studie av hur varmförzinkat stål klarar en kritisk miljögranskning.

Studien visar att varmförzinkning ger en betydligt lägre miljöbelastning jämfört med målning av stålet. Den huvudsakliga anledningen till detta är zinkskiktets goda beständighet, som gör att underhåll inte behöver utföras under den förväntade livslängden.

Ytterligare exempel finns i boken ”Varmförzinkning och hållbart byggande”, som kan beställas kostnadsfritt från Nordic Galvanizers. Att varmförzinkning på grund av obefintligt underhållsbehov

dessutom är ett prisvärt alternativ är bara en bonus.

Miljöstudier finns Det är även viktigt att känna till hur zink, som avgår från den varmförzinkade produkten, påverkar omgivningen.

Det finns en utbredd föreställning hos många människor att användande av metaller i samhället utgör ett problem genom att korrosionsprodukten ”läcker ut” och har negativ inverkan på miljön. Denna uppfattning gäller även för zink, som är en vanligt förekommande metall genom den stora mängden varmförzinkade produkter i infrastrukturen.

För att kunna bemöta dessa attityder med väl underbyggda fakta har zinkbranschen låtit utföra omfattande studier av hur jord och vatten förorenas vid korrosion av varmförzinkade produkter i utomhusmiljön. Även i miljöer där många källor till zink existerar, till exempel längs motorvägar där zink kan frigöras både från däck- och vägslitage, smörjoljor och korrosion, har de utförda undersökningarna visat att zinken inte ger några negativa effekter.

Avdelningen för korrosionslära vid Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) har studerat hur zink, koppar samt rostfritt stål från takmaterial påverkar milFortsättning s. 14 P

13

P

jön. Vid regn sköljs en del av den bildade korrosionsprodukten på metallytorna bort och följer med regnvattnet. Mängden korrosionsprodukt som sköljs av beror på en rad faktorer, såsom mängden luftföroreningar, den kemiska sammansättningen och pH-värdet hos regnet samt längden och intensiteten hos regnvädret.

Metallen, som förekommer i regnvattnet som lämnar takkanten, består huvudsakligen av fria joner. Vid studien framkom att då det metallinnehållande vattnet passerat genom ett jordlager, eller varit i kontakt med betong eller kalksten, hade över 96 procent av den totala metallhalten försvunnit. Merparten av metallen bands mycket snabbt i kontakt med jorden, och den återstående metallen i vattnet hade låg biotillgänglighet och därmed liten möjlighet att inverka på miljön.

Ger skydd Varmförzinkning är ett tåligt och pålitligt korrosionsskydd i de flesta miljöer.

14

Traditionellt har det dock främst använts där de estetiska kraven varit mindre uttalade och ett långvarigt, underhållsfritt korrosionsskydd prioriterats. Nu kommer varmförzinkat stål allt mer i modern arkitektur.

Kom dock ihåg att informera varmförzinkningsföretaget om användningsområdet och förväntningarna på ytfinishen i samband med beställningen. Det underlättar för alla parter och ökar sannolikheten för en nöjd slutkund! D

Varmförzinkning ger stålkonstruktioner "nio liv". Konstruktionen ovan är ett exempel på hur varmförzinkning ger stålet kraftigt ökad livslängd och därmed möjligheten att återanvända materialet gång på gång. Bilden visar takkonstruktionen på en icke uppvärmd idrottshall i norra Stockholm. Tidigare utnyttjades samma konstruktion som lagerlokal hos ett bryggeri. Genom att skruvförband använts gick det lätt att montera ned hallen då den inte längre behövdes och bygga upp den på nytt på annan plats.

husbyggaren nr 3 B 2011

färgstark frånluft.

De nya byggreglerna (BBr 16) har ökat kraven på effektiv energiförbrukning rejält. lösningen heter NIBE F750 – en helt ny frånluftsvärmepump med varvtalsstyrd, kraftfull kompressor som värmer ett hus med bra klimatskärm på upp till 200 m².

Den nya generationen värmepumpar från NIBE har dessutom ett lättanvänt menysystem med stor, tydlig färgdisplay. Det gör att även den ovane på ett enkelt vis kan detaljstyra inomhusklimat, varmvatten och ventilation – och sänka energikostnaderna ytterligare.

Nyhet!

Läs mer om vår nya frånluftsvärmepump på www.nibe.se

NIBE™ F750 | FråNluFtsvärmEpump – Inverterstyrd kompressor: 1,5 – 6,5 kW – Lågenergifläkt – Lågenergicirkulationspump, klass A – Fasindividuell effektvakt – Färgdisplay som ger enkel driftsövervakning.

– Schemaläggning (inomhusklimat, varmvatten, ventilation) minskar energiförbrukningen ytterligare.

nr 3 B 2011 husbyggaren

– Mäter och loggar medelinomhustemperatur under uppvärmningssäsongen.

– Integrerad varmvattenberedare med förbättrad varmvattenprestanda.

– Kan styra upp till fyra värmesystem, med olika temperaturnivåer.

– USB-port för upp- och nedladdning av data.

15

NIBE Energy Systems Box 14, 285 21 Markaryd Tel 0433 - 73 000 www.nibe.se

STÅLBYGGNAD En ny standard för utförande och kontroll av stålkonstruktioner som precis trätt i kraft kan ge svenska konstruktörer och byggföretag nya affärsmöjligheter på den europeiska marknaden. En färsk handbok underlättar tillämpningen.

Handbok stöder tillämpning av standard vid stålbygge

F

rån första januari 2011 utgör de europeiska konstruktionsstandarderna, eurokoderna, tillsammans med nationella val i Boverkets föreskriftsserie om tillämpning av eurokoderna, EKS, det enda systemet för dimensionering av bärande konstruktioner i Sverige. Äldre bestämmelser (läs Boverkets konstruktionsregler, BKR), får dock til�lämpas för arbeten som kräver bygganmälan och för vilka bygganmälan görs före den 2 maj 2011, samt för arbeten som inte kräver bygganmälan om de påbörjas före den 2 maj 2011. Sedan förpassas BKR och tillhörande handböcker till de historiska arkiven.

Byte av regelverk Vad innebär det här då? Ja, antagligen nästan ingenting för mannen och kvinnan på gatan, de så kallade brukarna, för det är ju inte så att bytet av regelverk kommer att innebära några större märkbara förändringar för slutresultatet, de färdiga byggnaderna och anläggningarna.

De grundläggande principer som til�lämpas, lasterna och de kontroller av bärförmågan som ska göras är ungefär de samma som i de tidigare svenska konstruktionsreglerna, så det kommer att gå åt ungefär lika mycket betong, stål och trä som när man dimensionerar enligt BKR. Får leta efter information Däremot kommer nog de flesta svenska husbyggare att märka av övergången till eurokoderna. Om inte annat därför att förpackningen av regelverket är annorlunda.

Vi är sedan tidigare vana vid att det vi behöver veta kan hämtas ur BKR och några kompletterande handböcker. Nu får vi gräva efter den information vi behöver i ett sextiotal enskilda standarder som 16

tillhandahålls av SIS och som hänvisar kors och tvärs mellan varandra.

Många konstruktörer och andra som möter eurokoderna i sin yrkesutövning kommer därför antagligen att uppleva detta ”plötsliga” byte (arbetet med utvecklingen av eurokoderna har pågått i bortåt 30 år) från det svenska regelverket till eurokoderna som både besvärligt och kostsamt.

Gemensamt språk Den grundläggande tanken bakom eurokoderna är dock positiv, att vi ska få ett gemensamt dimensioneringsspråk för bärverk i Europa och därmed lättare kunna utbyta tjänster över gränserna.

Eurokoderna bygger på partialkoeffi­ cientmetoden som vi i Sverige är vana vid sedan 1980-talet. Det gör att även om det innebär nya regler och ett mer omfattande och detaljerat regelverk, bortåt 6 000 sidor, medan sidantalet i BKR med tillhörande handböcker uppgick till cirka 800, så är vi i Sverige vana vid grundtanken i eurokoderna.

Det gäller inte för alla länder i Europa, och det kan ju faktiskt ge svenska konstruktörer och byggföretag som vill exportera sina kunskaper ett visst försprång.

Här finns alltså nya marknader och affärsmöjligheter för de som är på hugget.

Ny utförandestandard Tillbakadragandet av BKR innebär inte bara att BSK tas ur rullorna och att man får en ny konstruktionsstandard att förhålla sig till, utan även att det införs en ny standard för tillverkning, montering och kontroll, SS-EN 1090, Utförande av ståloch aluminiumkonstruktioner. Den består av tre delar: • Del 1. Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav (SS-EN 1090-1)

FÖRFATTAREN

Av ove lagerqvist , professor, LTU och ProDevelopment AB

Ove Lagerqvist är professor i stål­ byggnad och har fortfarande en koppling till LTU, men arbetar numera huvudsakligen med branschnära utveckling inom bygg­ sektorn via det delägda företaget Pro­ Development AB.

• Del 2. Stålkonstruktioner (SS-EN 1090-2) • Del 3. Aluminiumkonstruktioner (SS-EN 1090-3)

Övergångsperiod på 18 månader Av dessa tre delar är det nog införandet av SS-EN 1090-2 som har fått mest uppmärksamhet i branschen. Det är dock värt att uppmärksamma att Europeiska Kommissionen har beslutat att SS-EN 1090-1 ska träda i kraft som en så kallad harmoniserad standard från 2011-01-01 med en efterföljande övergångsperiod på arton månader.

För svensk räkning innebär detta att från årsskiftet infördes CE-märkning för bestyrkande av egenskaper för de byggprodukter som täcks av SS-EN 1090 och att CE-märkning är det enda tillåtna alternativet till mottagningskontroll från och med 1 juli 2012.

Information om vilka krav som ska vara uppfyllda och hur överensstämmelsen med kraven ska kontrolleras i samband med CE-märkning av stålkonstruktioner ges i SS-EN 1090-1, som formellt ”anger krav för bedömning av överensstämmelse husbyggaren nr 3 B 2011

Stålkonstruktionerna i Swedbank Arena i Solna utförs enligt den nya utförandestandarden SS-EN 1090-2. Foto: Lars Hamrebjörk.

med produktspecifikation för bärverksdelar av stål och aluminium samt för byggsatser (kits) som marknadsförs som byggprodukter”.

Kraven som anges i SS-EN 1090-1 gäller både serietillverkade och styckvis tillverkade komponenter, bärverksdelar och byggsatser och omfattar även stålkomponenter i samverkanskonstruktioner i stål och betong.

Utförandestandarden SS-EN 1090-2 Om vi flyttar fokus till SS-EN 1090-2 är det den standard som ger utförandekrav för bärverk dimensionerade enligt Eurokod 3 liksom för bärverksdelar av stål i samverkanskonstruktioner dimensionerade enligt Eurokod 4.

Standarden omfattar tolv kapitel och tolv bilagor med totalt 203 sidor text som behandlar allmänna utföranderegler, toleranser och regler för kontroll, där kraven är satta så att stålkonstruktionen ska uppnå en tillräckligt hög kvalitetsnivå med hänsyn till mekanisk bärförmåga och stabilitet, funktion vid brukande samt beständighet.

SS-EN 1090-2 är tillämplig för konnr 3 B 2011 husbyggaren

struktioner och bärverksdelar i stål och rostfritt stål upp till S700, men den kan även under vissa förutsättningar tillämpas för stål upp till S960.

Grunddokumentet, EN 1090-2, har utvecklats parallellt med eurokoderna och är avsett att täcka samma geopolitiska område, de länder som är anslutna till CEN, vilket gör att SS-EN 1090-2 innehåller en del tekniska specifikationer och krav för tillverkning och montering av produkter som aldrig eller mycket sällan används i svenskt stålbyggande. Man kan också konstatera att delar av innehållet egentligen inte innebär något nytt, men i och med övergången till SS-EN 1090-2 införs även en del nyheter liksom vissa nya begrepp och definitioner.

Noggrant uförande En viktig nyhet är införandet av utförandeklasser. Utförandeklassen (EXC) styr kraven på noggrannhet för utförandet, där EXC1 motsvarar klassen med de lägsta kraven medan EXC4 har de striktaste kraven. I SS-EN 1090-2, bilaga B, ges råd för val av utförandeklass.

CEN/TC250 SC3, den grupp som ansva-

rar för innehållet i Eurokod 3, har dock beslutat att ersätta dessa råd med en ännu ej fastställd informativ bilaga X till Eurokod 3.

För svensk del har de ansvariga myndigheterna Boverket och Trafikverket beslutat att tillämpa regler för val av utförandeklasser som baseras på den informativa bilagan X, men som anpassats till svenska förhållanden.

Valet av utförandeklass baseras på konsekvenserna av ett eventuellt brott och typen av belastning. Utan att gå in på detaljer kan man notera att för vanliga husbyggnader med upp till 15 våningar klarar man sig med utförandeklass 2, medan en bro normalt hamnar i utförandeklass 3 ­eller 4.

Krav på tilläggsinformation SS-EN 1090-2 innehåller, förutom föreskrivna krav på utförande, även punkter där krav ställs på att tilläggsinformation specificeras för en egenskap, en metod eller något annat. I standarden ges dessutom möjligheter att göra vissa alternativa val och därmed precisera kraven på arbetsutförandet.

Fortsättning s. 18 P

17

Waterfront i Stockholm. Foto: Lars Hamrebjörk

P

Totalt rör det sig om 70 enskilda krav på tilläggsinformation som ska föreskrivas och 93 val som kan föreskrivas om de är relevanta i det aktuella fallet.

I praktiken kommer antagligen ansvaret för att hantera dessa krav och val att falla på konstruktören, vilket gör att konstruktören måste engagera sig i utförandet i en betydligt större omfattning än de flesta är vana vid sedan tidigare.

Handbok underlättar tillämpning SS-EN 1090-2 är förpackad som en typisk standard, vilket innebär att många antagligen kommer att uppfatta den som lite svårgenomtränglig.

För att underlätta tillämpningen av SSEN 1090-2 har Stålbyggnadsinstitutet ta-

18

git fram en handbok; Tillverkning, montering och kontroll av stålkonstruktioner – Handbok för tillämpning av SS-EN 1090‑2.

Handboken återger den information i SSEN 1090-2 som bedömts vara relevant för den svenska marknaden. Den har tagits fram med stöd av Boverket, Trafikverket och SBUF och arbetet har följts av en referensgrupp med bred representation från den svenska stålbyggnadsbranschen.

Utöver den text som direkt refererar till SS-EN 1090-2 innehåller handboken även en del kommentarer och rekommendationer på utförande som är praxis eller traditionellt har använts vid stålbyggande i Sverige. Av de 12 bilagorna i SSEN 1090-2 har tre behållits och fyra inarbetats i den löpande texten. Fem bilagor,

som har bedömts vara av marginellt intresse för svenska stålbyggare, har valts bort.

Därutöver har handboken kompletterats med bilagor med exempel på tillämpningar av de råd och föreskrifter som ges för: • föreskrifter på ritning, • kontrollplan, • svetsplan, samt • rostskyddssystem.

Det bör dock poängteras att handboken inte ska ses som en ersättning för SSEN 1090-2, utan som ett komplement.

Alla aktörer i branschen bör förutom handboken även ha lämpliga standarder lätt tillgängliga vid projektering och utförande av stålbyggnadskonstruktioner. D

husbyggaren nr 3 B 2011

nr 3 B 2011 husbyggaren

19

GRUNDER Efter 2,5 års projektering, och mycket motstånd, pågår ett pionjärbygge i Nacka utanför Stockholm nu för fullt. Grunden består av en inert glascellsplatta och takisoleringen av engelsk fårull. Huset värms med en rejäl vattenmantlad rysk massugn.

Sunt hus med glasceller nertill och fårull upptill Av felicia oreholm , SBR Byggingenjör, egen konsultverksamhet, Felicia Oreholm AB

Vill visa möjligheter Nu har både motståndet och den långa projekteringstiden – två och ett halvt år – gjort husprojektet än mer spännande, och bättre. Motståndet är helt borta, och jag har fått lära mig enormt mycket på vägen. Inte minst om mig själv…

Ambitionen med projektet, bortsett från att jag skulle bo i ett hus med betydligt färre kemikalier och med material och tekniker som är skonsammare mot

miljön, var att prova, och visa, att detta är en realistisk möjlighet. Att upplysa konsumenten om alternativen, och utmana den traditionella byggbranschen.

Risker med för täta hus Varför ska vi och våra barn bo i hus byggda av material som riskerar att göra oss sjuka eller överkänsliga? Ett standardhus idag innehåller mängder av allergi- och cancerframkallande, samt hormonstörande, kemikalier, och så tänker jag inte bygga och bo.

Fokus just nu ligger framför allt på ­energisnåla hus, och det är en bra utveckling som vi ska uppmuntra. Men det får inte ske på bekostnad av boendemiljön, vilket jag oroar mig över är fallet. Täta hus med uppenbar risk för mögelskador, och bullriga svårskötta ventilationsanläggningar som i sin tur drar stora mängder elektrisk energi.

Sporrad att förbättra Två år av fastighetstekniska studier med inriktning på besiktning är min teoretiska ryggrad i projektet Sundahuset, och nu

FÖRFATTAREN

A

tt bygga ett sundare och mindre miljöbelastande hus var en självklarhet då jag satte igång mitt projekt. Men att det skulle mötas av ett så stort motstånd och dessutom ta så lång tid att projektera var definitivt inget jag hade väntat mig.

Ett hus är ett oerhört spännande system för den intresserade, och helhetssynen på vad ett hus ska ge dem som bor där är en fascinerande process. Hus ska vara välprojekterade istället för att proppas fulla med stödfunktioner som är både kostsamma och kräver en onödigt stor portion drift och skötsel.

Felicia Oreholm är konsult och före­ läsare inom hållbarhetsfrågor för bygg- och fastighetsbranschen. Hon har studerat ­fastighetsteknik med inriktning på besiktning på Sifu akademi.

sätts mitt engagemang och driv på prov i det praktiska genomförandet. Det är krävande, arbetsamt, roligt och framför allt otroligt lärorikt. Sundahuset är för mig ett självpåtaget och avslutande arbetsprov.

Huset är än så länge miljöprofilerat på 30 punkter, och det är en sport att förbättra varendaste material- och teknik-

Felicia Oreholms sunda hus ligger i Vikingshill i Nacka strax utanför Stockholm. Här lägger hon sedumtaket.

20

husbyggaren nr 3 B 2011

Sundahuset är ett tvåplans källarlöst enfamiljshus byggt med Koljerntekniken, med en grund av foamglas. Foto: Felicia Oreholm

detalj där möjligheten finns. Jag kompromissar där jag upplever att jag måste, eller bör.

Det är förbättringspotentialen som gör att jag dragits till att arbeta med miljöprofilering inom bygg. Jag har envetenheten, modet och engagemanget som krävs.

Slutna glasceller Jag har valt en Foamglasgrund från Koljern av återvunna bilglasrutor. Det primära skälet till valet är dock att materialet isolerar konstant. Materialet kan helt enkelt inte ta upp diffunderande markfukt då det består av slutna glasceller, och det i sin tur gör att materialet hålls torrt under husets hela livslängd till skillnad från alla andra material som används idag.

Den höga tryckhållfastheten på 40 ton per m2 är också en klar fördel i just mitt fall då jag bygger ett stenhus, samt har en 4,5 tons uppvärmningsanläggning.

Platta på mark Undergrunden består av ursprängt berg och passar särskilt bra för denna typ av grundläggning. Koljern-tekniken fungerar som en platta på mark och behöver inte kantförstärkas i mitt fall, utan lades direkt på den paddade stenkrossytan.

Utöver Foamglasinnehållet så ingår även ett radontätande aluminiumskikt.

Plattan är monterad i aluminiumbalkar för att kunna ta draghållfastheten som inte är av samma kaliber som tryckhållfastheten.

Antalet anmälningar ökar Ett av problemen med husbyggnationer idag är att de inte projekteras för att hålla nr 3 B 2011 husbyggaren

särskilt länge. Skadeanmälningarna hos försäkringsbolagen har ökat enormt på senare år, och det har sannolikt att göra med att den generation jag själv tillhör är mer om sig och kring sig beträffande de skydd vi är omgärdade av, men även med att husen består av material med mycket låg kvalitet i förhållande till innan skogen blev en industri med hastig produktionstakt.

Alla som är något sånär kunniga inom byggfysik vet att det är en synnerligen dålig kombination med de ytliga enkla soc­ kerarterna som uppstår vid snabbtorkning av trä, och isolering som saknar hyg­ roskopisk förmåga.

Mögel och röta uppstår förr eller senare, med risk för inte bara husets konstruktion utan även för de boende. Denna kombination är tyvärr standard i dagens moderna hus.

Fårull isolerar Av den anledningen har jag valt att bygga ett stenhus bestående av stapelbara lecablock. Det är en massiv stomme av diffusionsöppet oorganiskt material. Den stapelbara konstruktionen gör att man eliminerar köldbryggorna. Högt U-värde, ja, men i förhållande till alla fördelar så var valet inte svårt. Brinner inte, möglar inte, inga skadedjur och samma fukthantering inifrån och ut. Dessutom prisvärt i just mitt projekt.

Taket har blivit en kostsam del av huset, men det beror mest på att detta är mitt första hus i kombination med framför allt valet av fårullsisolering som jag låtit importera från England. Den kostar flera gånger mer än traditionell isolering, men

har efter byggfukts-prövningar för en förstagångsbyggerska visat sig vara ett ypperligt val av isolering.

Fårullen är hygroskopisk och isolerar fortfarande med ett fuktinnehåll på upp till 40 procent av den egna vikten. Finns det överhuvudtaget någon annan isolering som gör det? Dessutom brinner den inte utan blir till aska direkt vid eventuell brand.

Tyskt fuktmembran Utöver detta så är takets ytskikt av blommande sedum, vilken jag med instruktion av leverantören anlagt själv då det var enkelt och mycket billigare.

Fuktmembran med variabel diffusionsöppenhet och vindduk har importerats från Tyskland, där marknaden för ekoanpassad byggnation är betydligt bredare än i Sverige.

De två ventilationskanalerna på 50 meter vardera är nedgrävda för temperaturväxling via mark. Huset behöver enligt norm 46 liter per sekund, vilket gör att flödet i kanalerna av PE-plast blir långsamt och av den anledningen ska smuts sedimenteras i botten för att sedan sköljas ur två gånger per år.

Frånluftsfläkten är placerad på taket för att störa så lite som möjligt, och sätts igång av givare som reagerar på närvaro, fukt och temperatur. Sen finns horisontalöppnade vädringsfönster för korsdrag om man vill använda sig av dem. Systemet har inga filter och är därför enkelt att sköta.

Huset med en boarea BOA på 120 m2 beräknas dra 87 kWh/m2/år och har ingFortsättning s. 22 P

21

Engelsk fårull ­isolerar. Foto: Felicia Oreholm

P

en värmeväxling. Det finns dock möjlighet att installera en enkel och tyst variant där tilluften dras i synliga takkanaler för att ta till vara den till taket uppstigna värmen innan den mynnar ut i boendet.

Vattenmantlad ugn Uppvärmningen sker med hjälp av vattenmantlad rysk massugn, ansluten till en ackumulatortank. Den eldas ett par timmar varannan dag och den beräknade åtgången är 5 m3 blandved per år. Massugnens utsläpp av OGC ligger 71 gånger under utsläppsgränsen på 150 microgram per m3 luft, och är uppmätt av ÅF. Valet av massugnen baserades på rökgasreningen, och den höga verkningsgraden som jag hoppas ska ligga på ungefär 95 procent. Lufttillförseln är förvärmd via huset, och rökgaserna ligger vid utsläpp på cirka 100 grader Celsius och består till största delen av vattenånga. Sommartid produceras tappvarmvatten med

hjälp av plana solfångare.

Fönster är specialbeställda från ett snic­keri i Skellefteå som byggt enligt önskemålen om oimpregnerade fönsterkarmar av kärnvirke, U-värden på 0,7 Wm2K, och målade med thermofärg utvecklad av Nasa.

Våtutrymmen är av oorganiskt material utan kemiska tätskikt, potentialutjämnad platta, pvc- och halogenfria elrör, tvinnade elkablar, in- och utvändig ler­ klining och, autobalanserad golvvärme.

Vatten- och energibesparande armaturer, energieffektiva vitvaror, och värmeåtervinning från duschvattnet är ytterligare delar av husets sunda och miljöanpassade profil.

Sundahuset gör inte anspråk på att vara vare sig miljövänligt eller ekologiskt, utan miljöprofilerat vilket i praktiken innebär miljövänligare. Det går att bygga moderna sunda hus med en spännande kombination av hi- och lowtech. D

Huset värms med en bastant vattenmantlad rysk massugn. Foto: Felicia Oreholm

Rätt breda och cirka sex meter långa golvplank användes. Tunga var de också. Pappan hjälpte till. Foto: Felicia Oreholm

22

husbyggaren nr 3 B 2011

nr 3 B 2011 husbyggaren

23

GRUNDER Det finns idag ett krypgrundssystem som har typgodkänts av SP. Grunden uppfyller Boverkets byggregler, som att hålla låg fuktighet och förhindra att mögellukt och radon tränger upp i byggnaden. Den består av cellplastskivor, luft- och fuktspärr, utsugsfläkt och driftlarm.

Typgodkänd krypgrund håller fukten borta

E

tt typgodkänt kryprumssystem ska bland annat vara fuktsäkert. Det ska även säkerställa att mögellukt och radon från marken inte tränger upp i byggnaden. Dessutom ska systemet tillverknings- och funktionskontrolleras.

Det finns sedan år 2006 en sådan lösning som Cellplast direkt Sverige AB tillhandahåller. Den har värmeisolering på mark och grundmur, god lufttäthet och undertryckshållning som gör det säkert att bygga med kryprum.

Vilar på låg grundmur Med krypgrund/kryprum avser vi ett grundläggningssätt där huset vilar på låga grundmurar så att det bildas ett hålrum under huset. Normalt är detta utrymme ventilerat med uteluft.

Konstruktionen har använts under lång tid och kallades tidigare ”torpargrund”. Dock skiljer sig dagens traditionella krypgrund på några väsentliga punkter från den gamla torpargrunden – dels är värmeisoleringen i bjälklaget över kryprummet mycket bättre idag än tidigare och dels saknas värmekälla i form av värmeavgivning från nederdelen av murstocken i kryprummet.

Det ska också tilläggas att den gamla torpargrunden inte var helt utan problem med tanke på att unken lukt från mark och förmultnat skräp, samt radon med mera, kunde läcka upp via otätheter.

Prisvärd lösning Skälen till att krypgrunder är populära är både ekonomiska och tekniska. Det är en förhållandevis prisvärd lösning med flera tekniska fördelar. Tyvärr har den nack­ delar som orsakat mycket fukt- och luktproblem.

Det som ger problem är att fukt- och temperaturförhållandena i kryprummet 24

under delar av året är gynnsamma för mögeltillväxt. När mögel växer avges gaser och partiklar till luften i utrymmet.

Dessutom är lufttrycksförhållandena i kryprum normalt sådana (övertryck i förhållande till bostadsutrymmena) att luften i kryprummet söker sig upp genom små och diffusa otätheter i bjälklaget och kan föra med sig bland annat mögellukt eller elak lukt från material och mark.

Luften kan också föra med sig radongas.

Omfattande problem SP har under många år gjort utredningar i krypgrunder med fuktproblem. Att ­problemen är omfattande visas av att de på senare tid uppmärksammats i press, examensarbeten och forskningsprojekt, se litteraturlista.

På flera håll pågår arbete med att vidareutveckla krypgrunder för att minska riskerna för fukt i kryprummet.

Fukt är dock inte det enda problemet. Även marken i sig är ett problem eftersom den innehåller radon, mögel och bakterier som kan kräva mer komplicerade åtgärder för att inte det ska tränga upp i

Bild 1. Värmeisolerad krypgrund med utsugsfläkt. Illustration: SP

FÖRFATTAREN

Av lars olsson , tekn mag, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Lars Olsson, tekn mag, finns på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut på sektionen byggnadsfysik och innemiljö. Han arbetar med forskningsprojekt, provning och kvalitetssäkring av byggsystem.

byggnaden. Detta kan vara svårt att lösa utan undertryckshållning.

Skapa undertryck Här följer en principbeskrivning av ett isolerat kryprum med undertryck.

Genom att skapa ett undertryck med en frånluftsfläkt så säkras att inte elak lukt, radon med mera läcker upp i bostaden, se bild 1.

För att uppnå ett undertryck med en liten fläkt (oftast försumbar årskostnad) krävs att kryprummet görs lufttätt även mot mark. Noggrann lufttätning är oftast en förutsättning för att uppnå undertryck. Med en värmeisolering både på mark och grundmur minskas eller elimineras helt inverkan av markens värmetröghet på temperaturen i kryprummet vilket gör utrymmet torrare, se bild 2–4.

Dessutom behövs insatser eller lösningar för övervakning, drift och underhåll samt placering av luftutsläpp.

Funktionskontroll ska alltid göras efter färdigställande. Fuktig syll kan bli torrare genom att isolera grundmuren utvändigt eller värma syllen med värmekabel. Alternativet är att byta till ett icke fuktkänshusbyggaren nr 3 B 2011

Bild 2. Utan plastfolie på fuktig mark. Beräkningen visar en relativ fuktighet på 87-100 procent i utrymmet (RH crawl) under hela året.

Bild 3. Plastfolie på marken. Beräkningen visar en relativ fuktighet på 80-90 procent i utrymmet (RH crawl) under veckorna 18-36. Tabell: SP

Tabell: SP

Bild 4. Cirka 20 cm tjock värmeisolering och plastfolie på mark och grundmur. Beräkningen visar som mest strax över 75 procent relativ fuktighet i utrymmet (RH crawl) under veckorna 27-31. Tabell: SP

ligt material. Om syllen byts till ett material som leder värme finns risk att problemet flyttas upp till bjälklagsanslutningen.

Funktionskrav följer byggregler För att ett krypgrundssystem ska kunna bli typgodkänt krävs tekniskt underlag på de ingående produkterna och systemet i form av verifierade egenskaper och funktion. Funktionskraven tas fram av certifieringsorganet för respektive produktoch systemområde med avseende på Boverkets byggregler.

För kryprum, under träbjälklag, med undertryckshållning gäller bland annat följande funktionskrav: 1. Funktionskontroll ska utföras och dokumenteras för varje objekt.

2. Stadigvarande undertryck både i grund mot inne och i golvbjälklag mot inne på minst cirka 1 Pa. 3. Krypgrundssystemet får inte orsaka onormal ventilation i bostaden.

4. Driftlarm ska finnas som säkerställer undertrycket.

5. Avluften i kryprummet får inte placeras så att den kan ledas tillbaka in i byggnaden till exempel via tilluftsintag, dörrar och öppningsbara fönster.

6. Relativa fuktigheten ska inte varaktigt överstiga kritiskt fuktvärde som för trä är cirka 75 procent RF. 7. Syll och trädetaljer ska inte varaktigt nr 3 B 2011 husbyggaren

Bild 5. Konstruktionsskiss på Cellplast direkts Isolergrund.

Skiss: Cellplast direkt AB

utsättas för högre fuktkvot än cirka 0,17 kg/kg.

8. Risken för tjälskjutning ska beaktas.

9. Grunden ska vara inspekterbar och tillgänglig för eventuella reparationer. Det fria avståndet mellan bottenbjälklag och markytan bör vara minst cirka 0,5 m. Vid uppskjutande berg får avståndet minskas lokalt till cirka 0,15 m.

10. Ytor mot ouppvärmda områden ska vara värmeisolerade och ångtäta för att hindra kondens och ångtransport till kryputrymmet.

11. Åtgärder ska vidtas om det finns risk för frysskador på installationer.

12. Systemet ska vara beständigt i minst 50 år på ingående material förutom mekaniska komponenter såsom fläkt med mera.

13. Dräneringen ska fungera väl (valfri systemdel beroende på kryprum eller krypgrund).

14. Grundmur/kantelement ska vara beständig i minst 50 år och klara de laster som kan tänkas uppkomma (valfri systemdel beroende på kryprum eller krypgrund).

15. Grundmur/kantelement ska klara angiven brandklass (valfri systemdel beroende på kryprum eller krypgrund).

De största fördelarna med en kryp-

grund som har ett godkännande är att grunden har bestyrkta egenskaper och funktion som uppfyller Boverkets byggregler. Detta underlättar marknadsföringen, förenklar myndighetskontakter och underlättar för projektering, installation och kvalitetskontroll på byggplatsen.

Räknat på krypgrunder Beräkningar har gjorts för att åskådliggöra vilka klimat som kan förväntas i några traditionella krypgrunder samt för värmeisolerad krypgrund med undertryckshållning.

Beräkningar av temperatur och relativ fuktighet i kryprum har gjorts i PC-programmet Crawl version 2.0. Indata har antagits utifrån förväntade förhållanden och klimatet har valts för Stockholm.

Diagrammen redovisar relativ fuktighet och temperatur ute och i kryprummet under en årscykel för tre olika lösningar.

Bild 2 och 3 avser traditionell uteluftsventilerad krypgrund utan respektive med plastfolie på marken. Bild 4 avser värmeisolering och plastfolie på mark och grundmur med undertryck. Genom att framförallt isolera bort kalla ytor fås ett fuktsäkert utrymme, se bild 4.

Typgodkänt kryprumssystem Cellplast direkts Isolergrund blev typFortsättning s. 26 P

25

kryprummet, så överskrids 80 procent RF endast under några enstaka timmar.

Anledningen till att det blir förhållandevis torrt är att alla kalla ytor isoleras bort samtidigt som temperaturen i kryprummet blir relativt hög eftersom grunden är välisolerad.

Mätningarna överensstämmer ganska väl med beräkningen i bild 4 (motsvarar Isolergrunden) vilket bekräftar att Isolergrunden fungerar som tänkt. D Litteratur Bild 6. Pågående montage av Isolergrunden med cellplastskivor på grundmur och mark.

Foto: Matz Arnström

P

godkänd år 2006 efter att provning och utvärdering skett, samt att kvalitetssystemet av montageprocessen var implementerat. Typgodkännandet gäller färdigt objekt.

Isolergrunden består bland annat av cellplastskivor, luft- och fuktspärr, utsugsfläkt och driftlarm, se bild 5.

Montaget görs av entreprenörer som har utbildats och godkänts, se bild 6.

Isolergrundens främsta funktion är att säkerställa låg fuktighet och att mögellukt och radon från marken inte tränger upp i byggnaden. Dessutom finns ingen fuktkänslig träsyll utan syllen består av höghållfast cellplast. Därmed utsätts inte bjälklaget för en kall grundmur. Eftersom Isolergrunden säkerställer att luft inte strömmar upp genom golvbjälklaget så förhindras golvdrag och kalla golv.

Mätningar i tre objekt I samband med årlig stickprovskontroll (tredjepartskontroll av SP) av den typ-

godkända Isolergrunden har SP gjort uppföljande mätningar av relativ fuktighet och temperatur. Mätningar har gjorts i tre stycken slumpvis valda krypgrunder i södra Sverige, lokaliserade i Göteborg, Kungälv och Värnamo.

Mätningarna har pågått under olika lång tid för respektive objekt. I objektet i Kungälv har mätningar pågått i nästan två år, samtidigt som uteklimatet har mätts under ett år, se bild 7 och 8.

I objektet i Göteborg har mätningar pågått i nästan ett år, se bild 9. I objektet i Värnamo har mätningar pågått under en sommarperiod, se bild 10.

Kontinuerlig mätning och loggning har skett varannan timme i samtliga objekt.

Mätningarna visar generellt sett på låga fuktigheter, som mest strax över 75 procent RF under några dagar, se figurer 7, 9–10.

Trots att det finns byggfukt i hjärtmurar av betong och i bjälklag som avges, framförallt under det första året, till

Bild 7. Mätningar av relativ fuktighet och temperatur i en Isolergrund under nästan två år. Tabell: Cellplast direkt AB

26

1. Cellplast direkt Sverige AB, www.cellplastdirekt.se.

2. Olsson, L., Lösningar för krypgrundsproblematiken, Bygg & Teknik nr 8, 2006.

3. Sandberg, P.-I., Samuelson, I., Uteluftsventilerade kryprum – en riskkonstruktion?, SP Provning & Forskning mars 2005.

4. Padt, M. Fuktproblem i uteluftade krypgrunder – Tekniska åtgärder, KTH Byggvetenskap Examensarbete, 2004.

5. Deling J. och Eskilander C., Fukttekniska lösningar för uteluftsventilerade krypgrunder, KTH Byggvetenskap, ­Examensarbete 339, 2004.

6. Sikander, E., Fuktsäkrare krypgrund, Bygg & Teknik nr 8, 2004.

7. Padt, M., Tolstoy, N och Deling, J., Fukttekniska lösningar för krypgrunder med problem, Bygg & Teknik nr 8, 2004.

8. Airaksinen, M., Moisture and fungal spore transport in outdoor air-ventilated crawl spaces in a cold climate, Report A7, Helsinki University of ­Technology, Espoo, 2003.

9. Skydda ditt hus mot fuktskador. En kunskapsöversikt vid nybyggnad, Boverket, 2003.

Bild 8. Mätningar av relativ fuktighet och temperatur i uteluften ­under nästan ett år. Tabell: Cellplast direkt AB

husbyggaren nr 3 B 2011

Bild 9. Mätningar av relativ fuktighet och temperatur i en Isolergrund under nästan ett år. Tabell: Cellplast direkt AB

10. Tolstoy, N. och Padt, M., Krypgrund – problem och åtgärder, Bygg & Teknik, nr 5, 2003.

11. Hagentoft, C.-E., and Blomberg, T., ­PC-program Crawl- Hygrothermal ­conditions in crawl-spaces, Lund-­ Gothenburg Group for Computational Buildning Physics, 2003.

12. Elmroth, A. et al, Går det att bygga fuktsäkra krypgrunder?, Bygg & Teknik nr 5, 2002.

13. Svensson, C., Effekter av åtgärder i uteluftventilerat krypgrunder med fuktoch mögelskador, Rapport TVBH-3038 Byggnadsfysik, LTH, 2001.

nr 3 B 2011 husbyggaren

Bild 10. Mätningar av relativ fuktighet och temperatur i en Isolergrund under en sommarperiod. Tabell: Cellplast direkt AB

14. Johansson, L., Persson, S., Att hålla krypgrund torr- uppföljning av åtgärder efter tio år, SP arbetsrapport 2000:36.

15. Kurnitski, J. och Matilainen, M., Moisture conditions of outdoor air-­ ventilated crawl spaces in apartment buildings in a cold climate, Energy and Buildings, vol 33(15-29), 2000.

16. Kurnitski, J., Crawl space air change, heat and moisture behaviour, Energy and Buildings, vol 32(19-39), 2000.

17. Samuelson, I., Fuktsäkrare byggnads­ delar, SP Rapport 1992:17.

18. Elmroth, A., Kryprumsgrundläggning, BFR Rapport R12, 1975.

27

GRUNDER Krypgrunden har sina fördelar. Fuktproblem kan lösas om de bara upptäcks i tid. Dessutom kan den inspekteras av husägaren. Och det finns ingen motsättning mellan energibesparande och god inomhusmiljö. Detta enligt en SBR-expert.

Fukt i krypgrund kan fixas med rätt enkla åtgärder Av fredrik lundberg , frilansjournalist

S

tefan Omér arbetar vid Svensk miljöbesiktning AB och gör besiktningar och utredningar för fastigheter. Stefan Omér är också en ofta anlitad kursgivare för SBR:s kurser om fukt och miljö.

– Egentligen har man vetat vad man behöver veta i 30 år. Välisolerade grunder började komma på 1970-talet och skapade ett helt nytt klimat i grunden – helt olikt tidigare torpargrunder som är sämre isolerade och därmed varmare, slår Stefan Omér fast.

Går att lösa Skador konstaterades tidigt på 1980-­talet, och analysen från den tiden står sig.

– Det konstiga är att man inte har lärt sig än idag att det går att lösa, säger Omér.

Det har ändå varit två bra tillfällen att angripa problemet, först OVK och sedan energideklarationerna.

OVK är bra, men har inte sett så myc­ ket till innemiljön, och så är det också med energideklarationerna.

– Man ska beakta innemiljön när man gör energideklaration, men tittar vi på kunskapskraven för dem som gör deklarationerna så handlar det nästan ingenting om det. Man tittar bara på klimatskalet.

Kall vinter kyler grunden Stefan Omér har sett problemen från flera håll, först som arbetsledare för småhusbyggen, sedan på Träforskningsinstitutet (på KTH-området i Stockholm), på Anticimex och på sitt företag Envirotech och Svensk miljöbesiktning, som är ett varumärke för sunda hus och god inomhusmiljö.

Stefan Omér pratar en klassisk stockholmska och har alltid varit baserad i Stockholmsområdet men har åtagit sig utredningar och åtgärder av hus från Malmö till Kiruna.

28

– En sån här vinter kyls grunden och det ger hög fuktighet när varmare, fuktig luft tränger in i vår, förklarar han.

Betingelserna för mögeltillväxt finns i de allra flesta hus. De kritiska gränsvärdena för mögeltillväxt vid 20 grader Celsius är 80 procent relativ luftfuktighet för till exempel sågspån, byggrester och jord.

Men de flesta har ändå inga problem.

Varför det?

– Det kanske inte finns material i trossbottnen som är särskilt känsligt för mögel som spånskivor och plywood. Cellplastisolering är mycket mindre känsligt, säger Stefan Omér.

– Det folk reagerar på är att det luktar.

Men det är inte bara mögel som luktar, påpekar han. Det kan vara bakterier, det kan vara lukter från olika typer av plast, från jord eller från impregneringen i trä.

Vad som exakt är problemet kan man se till exempel i mikroskop, eller med odling eller DNA-metoder.

Identifierar svamp Med mikroskop känner han lätt igen mögel, bakterier och hussvamp på deras sporer, hyfer och länkstrukturer.

Hussvampen heter Serpula Lacry-

– Fördelarna med en krypgrund är att den är lätt att inspektera, fastslår Stefan Omér, som också ger enkla handfasta rekommendationer för att förhindra fukt i grunden.

Foto: Fredrik Lundberg

mans, den gråtande svampen, för att den utsöndrar droppar av vatten. Den kan vara våt som en tvättsvamp.

– När vi hittar dom är även husägaren nästan gråtande.

Hussvampen avger ingen mögellukt, men skapar mer fukt och den kan orsaka till exempel mögellukt. Men i samtliga fall där man har lukt finns det också fukt.

Kan lägga matta Fukt som kommer från marken kan man åtgärda med en polyetenmatta. Den ska gå ända ut till kant. Tidigare fanns en annan skola som hävdade att man ska lämna en remsa. Om det behövs ska marken byggas upp i mitten och luta utåt så att vatten rinner ut från huset. Och det ska vara rent under mattan och under huset.

För att undvika att kall grund skapar fukt kan man också isolera marken med cirka 5 cm cellplast under plastfolien.

Stäng kattgluggarna Fukt från ventilation av krypgrunden är som nämnts ett problem särskilt på vår och sommar.

– Det vanliga är att ventilationsluc­ korna (kattgluggarna) är öppna året runt, men de borde egentligen vara stängda under vintern, säger Stefan Omér.

– Man ha automatik i att öppna och stänga ventiler efter temperatur.

– Den tekniken är ju inte tänkt för krypgrunder, men den finns att tillgå, säger Stefan Omér.

Ta bort fukten Ett tredje sätt att minska fuktproblem är att aktivt ta bort fukt.

Olle Åberg är en av författarna till God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel, resultat om byggnaders fuktskador från projektet Betsi, som kom från Boverket i december 2010. husbyggaren nr 3 B 2011

Rapporten behandlar vilka konstruktioner som är skadedrabbade och omfattningen av fuktskador i bebyggelsen, och tar inte så mycket upp orsakerna, men för krypgrunder har Olle Åberg skrivit om det tidigare för forskningsrådet Formas.

Boverket har föreslagit obligatorisk ­besiktning vid försäljning av småhus, och ett antal informationsåtgärder. Vad gäller tekniska åtgärder i uteluftventilerade krypgrunder pekar Olle Åberg på att det vid husrenovering kan vara bra att bygga om krypgrunden till en inneluftventilerad krypgrund med värmeisolering på marken, istället för i bjälklaget.

En vanlig åtgärd är sorptionsavfuktare (som styrs med hygrometer).

Elvärmekabel har också börjat användas för att minska fuktigheten i krypgrunden. Den ska dock kombineras med en ångtät värmeisolering mot mark och grundmurar för att bli effektiv.

Avfuktare och värmekabel har relativt låg åtgärdkostnad, men kostar en del i drift.

– Mellan tummen och pekfingret kostar en luftfuktare kanske 3 000 kronor i drift per år för en villa.

För att få bort lukt kan man, enligt Olle Åberg, också behöva undertrycksventilation.

Kan förvärra Stefan Omér är inne på en ganska annorlunda linje.

– Värmekabel tycker jag inte man ska diskutera, för vi ska ju spara energi.

Han är inte entusiastisk över avfuktare heller, eftersom de också drar energi, och dessutom kan sluta att fungera.

Eftersom avfuktaren förutsätter att man stänger alla ventiler så kan ett stopp snabbt få ganska allvarliga konsekvenser.

Stefan Omér menar att man även helst ska undvika mekanisk ventilation och att den till och med kan förvärra fukten, när det kommer varm fuktig luft på våren.

Välj enkel lösning Han vill att man ska hålla sig till enkla tekniska lösningar.

– Jag jobbade med Småhusskadenämnden för länge sedan, och det var mycket problem med krypgrunder. Det var genomgående samma problem: dåliga tekniska lösningar. Sen gjorde man om nr 3 B 2011 husbyggaren

Välisolerade grunder började komma på 1970-talet och de fungerar helt annorlunda än tidigare torpargrunder. En småhusägare bör själv ta sig in i sin krypgrund en gång varje år. Här är det en krypgrund som inspekteras av SBRs besiktningsman Björn Selling i samband med en slutbesiktning. Foto: Margot Granvik

efter enkla rekommendationer. Det har väl förekommit avfuktare och sådant, men mest har det varit enkla saker.

Ta bort byggspill, gör rent, gör en ny lösning på marken med till exempel lite singel, ta bort skuggande växtlighet, flytta rabatter, åtgärda hängrännor och stuprör så att regnvatten inte leds in i grunden.

Det som visar att det fungerar är att de som drabbats av skador inte kommit tillbaka efter sådana åtgärder.

En ytterligare möjlighet, som Stefan Omér också rekommenderar är att utföra krypgrunden som varmgrund genom att leda frånluften från inomhusventilation ner i grunden.

Boverkets statistik visar på en viss förbättring, om än inte statistiskt säkerställd för nyare hus. Vad kan det bero på?

– Något har man väl lärt sig när det gäller till exempel materialval. Åtminstone de stora tillverkarna, de som levererar monteringsfärdiga hus, har bättre kunskaper än tidigare. Även på beställarsidan har det blivit en skärpning. Fuktdimsionering görs av stora beställare, men inte av de små.

För fortsatt förbättring menar Stefan Omér att det behövs tydligare byggregler, men det är varierande hur de följs upp.

Samrådsmöten (byggmöten) är det givna tillfället att se till att sakkunniga kommer in, och sedan också i löpande besiktning och slutbesiktning.

Stefan Omér konstaterar också att på SBR:s kurser är det inte så många byggare.

– Jag skulle vilja nå entreprenörerna också.

Går att inspektera Krypgrund har blivit misskrediterad och cirka 90 procent av alla nybyggen har betongplatta. Men det går att bygga bra krypgrund, och den har sina fördelar, säger Stefan Omér: – Den är inspekterbar, det går att titta på vattenledningar och titta på avlopp. I nya hus är allt ingjutet i betongplattan.

För fastigheter som omfattas av OVK (vart 6:e år) så borde den också omfatta inspektion av grunden, menar Stefan Omér.

– Och småhusägarna borde dessutom själva ta sig in i sina krypgrunder en gång om året. D

29

GOLV Golv i kontorsmiljö har stor påverkan på hur bra vi kan koncentrera oss eller hur stressade vi blir. Ett textilt golv gör att vi automatiskt sänker rösten.

I öppna ­landskap är det buller och samtal som påverkar mest.

Golv påverkar stressnivå i öppen kontorsmiljö Av christina bodin danielsson , tekn dr i arkitektur, KTH och Stressforskningsinstitutet

från mer ”livliga” och utåtriktade zoner dit man går för att mötas.

Höjer eller sänker trivsel Valet av golv är starkt kopplat till upp­ levelsen av trivsel på en arbetsplats. Inte bara för att det är ett av de mest dominerande arkitektoniska elementen i en miljö utan också för att det är så starkt kopplat till upplevelsen av intimitet i en miljö.

Det i sig beror på att golvet upplevs inte bara genom våra ögon utan också genom beröring och rörelse när vi går på det.

Golvet kan därmed beskrivas som ett taktilt element, det vill säga upplevelsen av det bestäms i hög grad av beröring och hur beröring upplevs.

Det är förklaringen till att ett textilt golv i en lokal inbjuder till att man omedvetet sänker sin röst när man vistas i lokalen.

Så kallade ”back-up rum” överallt i kontoret gör att man kan gå undan och prata i telefon, eller ha mindre möten ostört. Rummen har textila golv. Korridoren precis utanför back-up rummet är klätt i gummigolv eftersom just denna korridor var belastad med många transporter av tunga vagnar med industriinstrument. Här lämpade sig mindre ömma golv bäst av slitageskäl. Foto: Sten Jansin

30

FÖRFATTAREN

G

olvet är ett underskattat arkitektoniskt element – det är ofta den största, obrutna ytan i en miljö, vilket innebär att den i mycket hög grad påverkar upplevelsen av miljön.

Valet av golv kommer att färga av sig på hur övriga material- och kulörval inom ett kontor upplevs. Golvet kan antingen binda ihop en lokal eller splittra upp den i zoner.

Man kan medvetet använda golvet för att markera olika zoner inom ett kontor för att skilja områden åt och signalera olika budskap till brukarna. Ett sådant arkitektoniskt grepp är att skilja externa zoner dit man tar besökande, från interna zoner där endast medarbetarna vistas, genom valet av golvmaterial. Internt inom kontoret kan man också medvetet arbeta med golvet för att skilja tysta zoner

Christina Bodin Danielsson forskar på KTH och Stressforskningsinstitutet om kontorsmiljöers påverkan på organisationer och medarbetare, samt arbetar som kontorsspecialist på Brunnberg och Forshed ­arkitektkontor med att implementera forskningen i kontorsprojekt av olika slag.

Utöver golvets påverkan på den arkitektoniska upplevelsen av ett kontor så har det en direkt påverkan på hur stressig och stimmig arbetsmiljön upplevs vara på kontoret. Det beror på att oönskat ljud, så kallat buller, är den största miljöstressorn, det vill säga miljöfaktor som alstrar stress, på våra kontor idag. Detta i sin tur hänger ihop med att många kontorsanställda sitter i någon form av öppet kontor och att ett vanligt samtal kan sprida sig så lång som 15–20 meter från ljudkällan.

Skapta för att fånga upp ljud Faktum är att det är väldigt svårt att avskärma sig från ljud eftersom vi evolutionärt är skapta för att fånga upp ljud för att införskaffa information om vår omgivning och potentiella faror som lurar där.

Det är särskilt ljud med information som är svår att ”stänga av”. Man kan med andra ord inte undvika att lyssna även om man gärna skulle vilja.

På grund av detta upplevs samtal – oavsett om det är ett telefonsamtal eller ett samtal mellan kollegor – som mest stöFortsättning s. 32 P

husbyggaren nr 3 B 2011

nr 3 B 2011 husbyggaren

31

Receptionsdelen på Inspectas kontor i Stockholm. Trä i golvet i entrén och textila golv i konferensdelen bakom entrén skapar en bra ljudmiljö. Hela kontorslandskapet har textila golv. För arkitekturen och miljön svarar Brunnberg och Forshed arkitektkontor. Foto: Sten Jansin

P

rande bland kontorsanställda. Störningen är till viss grad oberoende av ljudnivån vilket kan tyckas paradoxalt, men man har funnit att även om ljudnivån är högre från till exempel skrivare eller annan kontorsutrustning så upplevs inte detta ljud lika störande som konversation.

Försöker lyssna Avståndet till den som talar har en påverkan på hur störande man upplever att ljudet är. Studier har visat att konversation från de närmaste kollegorna inte upplevs som lika störande som konversation på avstånd över 8–10 meter från den egna arbetsplatsen.

En anledning till detta skulle kunna vara att i ett öppet kontor försöker man placera folk som jobbar tillsammans eller med liknande uppgifter i närheten av varandra. Därmed skulle de samtal som förs i ens närhet upplevas mer som information än som en störning.

En annan förklaring skulle kunna vara att när man hör en konversation halvt om halvt kräver det större koncentration att försöka lyssna till den, än om man hör konversationen bra.

Möjligheten att aktivt delta i en konversation som sker på längre avstånd är 32

inte heller lika stor ifall man skulle vilja det, vilket kan vara en bidragande faktor till att störningen ökar med avståndet till ljudkällan.

Koppling mellan ljud och hälsa Ljud har visat sig inte bara vara en fråga om trivsel utan också en fråga om hälsa.

Forskningen har kunnat påvisa att just störande ljud, det vill säga buller, är en så kallad stressor.

Det innebär att buller kan generera stress hos individen, vilket tar sig uttryck i olika stressymptom, såväl psykologiska och beteendemässiga, som fysiologiska.

Lågfrekvent ljud stressar Exempel på ett psykologiskt stressymptom är mental stress som kan leda till att man har svårt att varva ner eller ligger sömnlös på natten för att fundera över något. Beteendemässigt kan stress ta sig uttryck i att man drar sig undan och blir mindre social på arbetsplatsen, liksom att konkurrensen mellan medarbetarna på en arbetsplats ökar. Rent fysiologiskt tar sig stress uttryck i förhöjda nivåer av stresshormon i kroppen, vilket man kan mäta med såväl blodprov som saliv- och urinprov.

Lågfrekvent ljud, det vill säga ljud vi knappt lägger märke till från exempelvis ventilationssystem och så vidare på våra kontorsarbetsplatser, har visat sig leda till just förhöjda stressnivåer. Men utöver detta har ljudet också visat sig leda till försämrad kognitiv förmåga.

Kognition handlar om hur våra hjärnor tar emot, bearbetar och förmedlar information, samt vår förmåga att minnas, orientera oss i tid och rum och lösa problem, med mera.

Det är naturligt för kroppen att reagera med förhöjda stressnivåer när man utsätts för höga prestationskrav av olika slag, till exempel höga mentala krav eller stor tidspress.

Våra stresshormoner varierar under dygnet beroende på att vi förväntas göra olika saker under olika tidpunkter av dygnet. Våra stresshormoner regleras också av dagsljus som även det varierar under dygnet. Att ha förhöjda stressnivåer ­ibland är därför naturligt.

Det som är farligt är om vi utsätts för långvarig stress, eftersom det kan leda till att kroppen har svårt att ”reglera ner” sig från en hög till en låg stressnivå. Det får till följd att de naturliga topparna och dalarna som vi ska ha planas ut och vi hamhusbyggaren nr 3 B 2011

nar på en allmänt förhöjd stressnivå. Det leder i sin tur till trötthet, och till att våra inre organ ”slits ut” om det får fortgå under en lång tid.

Avgör arbetstillfredsställelse Exponeringen av buller inom industri liksom bostäder är väl reglerat. När det handlar om kontorsmiljön är kraven dock mer allmänt hållna. Man talar om att arbetsmiljön ska vara ändamålsenlig och att arbetsgivaren inte ska utsätta arbetstagaren för buller.

I Svensk Standard SS 23268 och i Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler” har man istället för krav valt att jobba med anvisningar och riktvärden. Arbetsmiljöverket anger till exempel att ljudnivån inte bör överskrida 40 decibel för man ska kunna utföra koncentrerat arbete eller föra samtal obesvärat.

Anledningen till detta är förstås bullrets negativa effekt på vår hälsa. Men man vet också från vetenskapliga studier att koncentrationsförmågan sjunker vid ljud­ störningar och då särskilt vid oförutsägbart ljud.

Påverkar koncentration Det verkar även som att ålder spelar roll för hur lätt man störs av ljud. Barn har i vissa skolstudier inte uppvisat någon påverkan i prestationsförmåga när de utsatts för höga ljudnivåer, samtidigt som olika kontorsstudier har funnit, att äldre medarbetare rapporterar större problem med ljud och störningar, än yngre kollegor i öppna kontor.

nr 3 B 2011 husbyggaren

Utöver detta har man funnit att kontorsanställda som upplever problem med oönskat ljud på sin arbetsplats både trivs sämre med sin arbetsmiljö och har lägre arbetstillfredsställelse än de som är nöjda med sin ljudmiljö.

Skapar gemenskap Då ljud och kontorsmiljö diskuteras hamnar man ofta i en diskussion kring ljudets negativa effekter. Ljudets positiva effekter glöms bort. Faktum är trots allt att de flesta människor inte skulle vilja jobba på en knäpptyst arbetsplats då det är en tydlig signal om att den psykosociala miljön på arbetsplatsen inte är den allra bästa.

Småprat mellan kollegor är ett kitt som binder oss samman och man vet att det stärker den sociala gemenskapen på arbetsplatsen. Ett visst mått av ljud upplevs dessutom som stimulerande, det är därför många som har ett mer fritt jobb väljer att jobba på kaféer eller i hotellobbies.

Stimulerar konkurrens Ljud gör att man vet att folk är på plats på jobbet även om man inte ser dem. Inom vissa yrkeskategorier, som telefonförsäljare, har man funnit att arbetsprestationen höjs av att sitta nära kollegor och höra dem sälja. Det förklaras med att ett visst moment av tävlingsinstinkt och konkurrens i detta fall har en positiv effekt.

Ljud är mycket komplext och det finns inga enkla recept för hur man åstadkommer en bra ljudmiljö i en öppen kontorsmiljö. Samtidigt är det inte heller i alla lägen klart vad som är en bra ljudmiljö

eftersom det beror på vilken typ av arbete man ska utföra. Det kan skifta över dagen beroende på vad man för tillfället arbetar med.

Binder ihop eller delar upp Detta till trots bör vi jobba med att försöka skapa en absorberande ljudmiljö, som att arbeta med ytskikt som reflekterar mindre, och undvika trumljud av fotsteg på ett hårt golv och långa efterklangstider. Här har förstås golvet en mycket stor betydelse. Vi bör därför se golvet som ett verktyg för att skapa en trivsam och mindre stressande arbetsmiljö tillsammans med andra större ytor såsom taket.

Golvet är även ett viktigt arkitektoniskt element på grund av dess dominerande ställning och förmåga att sammanbinda eller ”dela upp” vår upplevelse av rumsliga miljöer. D Fotnot:

Christina Bodin Danielssons doktorsavhandling heter “The office – An Explorative Study. Architectural Design´s Impact on Health, Job Satisfaction and Well-being” (KTH, 2010).

33

JURIDIK Parterna har nu kunnat tillämpa ABK 09 under drygt ett års tid. Nu börjar Foyen Advokatfirma få de första frågeställningarna kopplade till verklighetsfall. En generell uppmaning är att konsulter alltid ska bekräfta uppdrag och ändringar skriftligt.

Av lars hag , advokat, Foyen Advokatfirma

Oklara bestämmelser i ABK utgör fallgropar för konsult

F

ör cirka ett år sedan började marknaden att tillämpa Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, det så kallade ABK 09 på tekniska uppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet.

Standardavtalet, som är utformat efter de principer som gäller för AB 04 och ABT 06, har drabbats av motsvarande problem som gäller för AB 04 och ABT 06.

Hur ska olika bestämmelser tillämpas och tolkas?

Jag ska i denna artikel kort belysa några av dessa frågeställningar.

§ §§ Frågeställning nr 1 I ABK 09 kapitel 1, §1 – som avser så kal�lad samrådsupphandling – under rubriken ”Omfattning”, anges att konsulten ska, innan uppdraget i övrigt påbörjas ­efter samråd med beställaren, klargöra omfattningen och innehållet av uppdraget i de uppräknade punkterna.

Detta innebär att konsulten, innan samrådet påbörjas men efter beställning, ska dokumentera beställningen i en så kallad uppdragsbekräftelse. Innebörden av uppdragsbekräftelsen framgår av begreppsbestämningarna, vilka tillkommit i ABK 09.

Av avslutningen i samma paragraf framgår att resultatet av samråd ska dokumenteras i ett kontrakt, beställning eller uppdragsbekräftelse. Om fler handlingar finns som definierar uppdraget rangordnas dessa i tillämpliga delar enligt § 2.

34

Ovanstående text som delvis utgör ett citat av kapitel 1 § 1 stycke 4, ABK 09, an­ger att resultatet av samrådet, det vill säga avtalsinnehållet, ska dokumenteras av konsulten, eftersom det är fråga om en samrådsupphandling, i kontrakt, beställning eller uppdragsbekräftelse.

Detta kan innebära att uppdragsbekräftelse nr 2, nu ska upprättas av konsulten. Denna uppdragsbekräftelse ska därefter antingen: • läsas tillsammans med den första för att hela omfattningen av uppdraget ska framgå, eller • också ska uppdragsbekräftelsen nummer 2 ersätta uppdragsbekräftelse nummer 1, varvid avtalsinnehållet framgår av uppdragsbekräftelse nummer 2, eller • så ska uppdragsbekräftelserna läsas separat eftersom de avser olika uppdrag.

Hur ska handlingar rangordnas I paragrafen anges vidare att om det finns fler handlingar som definierar uppdraget rangordnas dessa i tillämpliga delar enligt § 2.

Nu uppkommer frågan om denna text innebär att: • man ska rangordna uppdragsbekräftelserna i den sista uppdragsbekräftelsen, eller • om en särskild rangordningsregel ska upprättas i den efterföljande beställningen, eller • om den allmänna avtalsrättsliga principen att senare handling går före äldre handling ska tillämpas, och därmed behövs ingen rangordningsregel, för att utreda avtalsinnehållet mellan parterna, eller • om upprättade handlingar ska tolkas enligt den tolkningsregeln som redovisas i § 2, det vill säga rangordningsregeln.

Den sistnämnda regeln ska dock bara til�lämpas om kontraktshandlingarna innehåller motstridiga uppgifter men rangordningsregeln i § 1 ska upprättas om det finns flera handlingar som anger innehållet i uppdraget, det vill säga om de kompletterar varandra.

Parter bör avtala Enligt ordalydelsen i § 1 ska dock rangordningsregeln i § 2 enbart tillämpas i tillämpliga delar, vad nu detta innebär?

Uppenbarligen var författarna till ABK 09 inte ense om vilka delar av rangordningsregeln i § 2 som skulle tillämpas, när innehållet i § 1 bestämdes. Hade man varit ense om innehållet hade man kunnat utläsa av ABK 09 vad som avsågs med til�lämpliga delar eftersom detta hade angetts i bestämmelsen.

Oavsett vilken tolkning som är den rätta rekommenderas att parterna avtalat om en särskild rangordningsregel även vid samrådsupphandling, om det föreligger fler dokument som definierar uppdraget. Så kan vara fallet om avtalsinnehållet av uppdraget tillkommer under en längre tidsperiod eller i de fall man från början haft ett omfattande förfrågningsunderlag, utan att beställaren kunnat ange exakt vad han önskat.

§ §§ Frågeställning nr 2 I kapitel 2 §§ 7 och 8 redovisas hur tillkommande arbeten för konsulten ska beställas respektive anmälas. I § 9 anges vilken sanktion som inträder om part bryter mot lydelsen i §§ 7 och 8.

Fortsättning s. 36 P

husbyggaren nr 3 B 2011

nr 3 B 2011 husbyggaren

35

P

Av § 7 framgår att konsulten är berättigad och skyldig att under uppdragstiden utföra av beställaren beställda ändringar av uppdraget, under redovisade förutsättningar. Detta innebär att som huvudregel är konsulten berättigad och skyldig att utföra alla arbeten som beställaren beställer, såväl muntligen som skriftligen.

I § 8 anges att konsulten ska, utan dröjsmål, skriftligen till beställaren anmäla behov av arbete som inte ingår i uppdraget eller behov av nya och ändrade direktiv. Detta avser de fall där konsulten, genom utförandet av de avtalade så kal�lade kontraktsarbetena, upptäcker att det föreligger ett visst behov av ytterligare arbete eller ett behov av nya och ändrade direktiv, för att uppnå det avtalade slutresultatet.

honom om att aktuellt arbete utgör ett tillkommande arbete. Upplyser inte konsulten beställaren om detta, är huvudregeln densamma som i tidigare redovisade fall och ingen ersättning ska utgå till konsulten.

Ingen ersättning När upptäckt sker ska konsulten anmäla behovet av arbete eller nya direktiv till beställaren. Om så inte sker utan tillkommande arbete utförs utan att anmälan har skett, är huvudregeln den att ingen ersättning ska utgå till konsulten för det tillkommande arbetet, vilket enligt § 9 gäller både om parterna avtalat om fast respektive rörligt arvode.

Av andra stycket till § 8 framgår att om beställaren framställer krav på arbete som konsulten anser ligger utanför uppdraget, det vill säga avtalade arbeten, ska konsulten utan dröjsmål och senast innan sådant arbete påbörjats, skriftligen anmäla detta till beställaren.

Måste kunna bevisa Den sistnämnda bestämmelsen innehåller dock en allvarlig fallgrop för konsulten som denne måste undvika. Om parterna tillsammans går igenom det uppdrag som konsulten ska utföra kan konsulten uppmärksamma beställaren om det förhållande att det arbete som han önskar att konsulten ska utföra, ligger utanför det ursprungliga avtalade arbetet.

Om beställaren då svarar att: ”Ja, det håller jag med Dig om!”, men ingen dokumentation görs, kan det medföra att konsulten förlorar sin rätt till ersättning för det beställda arbetet.

Skälen till detta är följande. Som framgår av § 7 ska tillkommande arbeten beställas antingen skriftligen eller muntligen. Detta innebär att det åligger konsulten en bevisbörda vilket betyder att konsulten ska bevisa att beställning skett, om beställaren bestrider påståendet om beställning.

Detta innebär att ett medgivande av beställaren om att det arbete han önskar få utfört av konsulten, inte omfattas av det ursprungliga avtalet, utan alltid måste dokumenteras skriftligen av konsulten.

Det gäller även alla andra muntliga til�läggsbeställningar.

I annat fall riskerar konsulten att förlora ersättning för dessa arbeten genom att beställaren i samband med sitt bestridande av kravet anger att konsulten inte anmält det arbete som han nu fordrar särskild ersättning för, och att det legat utanför det ursprungliga avtalet.

Konsulten ska upplysa beställaren De fall som avses i denna bestämmelse är de fall där beställaren tror att det arbete som han meddelar att han vill att konsulten ska utföra, omfattas av det ursprungliga avtalet men konsulten är av den uppfattningen, att det är fråga om ett tillkommande arbete, en så kallad ändring av uppdraget.

Det åligger då, enligt bestämmelsens ordalydelse, konsulten att ta beställaren ur denna villfarelse genom att upplysa

Generell princip Detta innebär att konsulter även fram­ ledes ska fortsätta med att översända så kallade ÄTA-aviseringar (även om ordet ÄTA inte förekommer i ABK) till beställaren så snart det föreligger en muntlig beställning av ett tillkommande arbete, för att vara säkra på att ha någon möjlighet till ersättning för arbetet ifråga.

Denna generella princip, som i stort sett finns i samtliga standardavtal, innebär att det föreligger inget straff för den

§ §§

36

part som underrättar motparten en gång för mycket, men väl ett straff för den part som underrättar motparten en gång för lite.

§ §§ Frågeställning nr 3 I kap 5 §§ 8 respektive 12 har författarna till ABK 09 skapat helt nya bestämmelser jämfört med innehållet i ABK 96. Bestämmelserna avser situationen när skadeståndskrav mot konsulten kan komma att framställas, och konsultens kontakt med sin försäkringsgivare när så skett. Av aktuella bestämmelser eller ABK 09 i övrigt, framgår dock inte om innehållet i dessa bestämmelser har blivit accepterade av försäkringsbranschen.

I § 8 anges ”Beställaren får inte, som säkerhet för krav på skadestånd, hålla inne ersättning till konsulten utöver ett prisbasbelopp efter det att konsulten, genom skriftlig bekräftelse från sin försäkrings­ givare, visat att försäkringen omfattar det skadeståndsansvar som kan komma att åläggas konsulten.”

Intyg på försäkring Bestämmelsen anger att beställaren inte får innehålla ersättningen till konsulten, utöver ett prisbasbelopp, om konsulten uppvisar en skriftlig bekräftelse från försäkringsbolaget som anger att det föreligger ett försäkringsskydd för det fall konsulten skulle befinnas ha varit vårdslös i det aktuella fallet. Detta intyg kan enligt bestämmelsen vara utformat på olika sätt, eftersom inget föreskrivet sätt anges.

Enligt aktuell bestämmelse synes den skriftliga bekräftelsen motsvara en ovillkorad utfästelse från försäkringsgivaren det vill säga en utfästelse som denne inte på något sätt skulle kunna återta även om det senare skulle framkomma att det inte var fråga om någon försäkringsgill skada.

Något sådant intyg har jag aldrig stött på, än mindre har jag erhållit någon sådan utfästelse från en försäkringsgivare. Detta innebär att bestämmelsens tillämpning kan ifrågasättas.

Dessutom anger bestämmelsen att behusbyggaren nr 3 B 2011

ställaren får hålla inne ersättning och vägra betala till dess att motparten uppfyllt sin prestation eller uppvisat den skriftliga bekräftelsen från försäkringsgivaren. Bestämmelsen synes inte reglera fallet att beställaren istället vill kvitta sin fordran på skadeståndskrav mot konsultens krav på ersättning. Om kvittning åberopas ska ingen ersättning utgå till beställaren, såvida inte hans fordran överstiger konsultens krav. En beställare kan därmed alltid kvitta sin fordran på skadestånd mot konsultens krav på ersättning oavsett innehållet i § 8.

§ §§ Frågeställning nr 4 I kapitel 5 § 12 redovisas hur konsulten ska agera när denne erhåller ett skadeståndskrav. I den aktuella bestämmelsen anges följande: ”Om beställaren har framställt krav på skadestånd ska konsulten inom tre (3) månader lämna in en skadeanmälan till sin försäkringsgivare.”

I kommentaren till bestämmelsen an­ges: ”Tidsfristen om tre månader är avsedd att ge konsulten möjlighet att bedöma kravet och föra en dialog om detta med beställaren.”

Enligt den aktuella bestämmelsen och dess kommentar, ska konsulten inte ome-

nr 3 B 2011 husbyggaren

delbart inge någon skadeanmälan till sin försäkringsgivare utan istället har konsulten en möjlighet, efter att skadeståndsanspråk framställts, föra en dialog med beställaren om det framförda kravet.

Några begränsningar i denna dialog, såvitt avser dess omfattning och innebörd, är inte redovisade i den aktuella bestämmelsen. Begränsningar i dialogen framgår istället av det aktuella försäkringsavtalet mellan försäkringstagaren och försäkringsgivaren. Med ordet ”dialog” avses att konsulten enbart ska bedöma omfattningen av skadeståndskravet och göra en första utredning av detta, innan ärendet utreds av försäkringsgivaren.

Omfördela kostnader Varför BKK valt denna utformning av bestämmelsen framgår inte av bestämmelsen eller av ABK 09 i övrigt. Innehållet i bestämmelsen innebär dock att kostnadsansvaret för att utreda skadeståndsanspråket i dess inledande skede, har flyttat från försäkringsgivaren till försäkringstagaren av BKK, trots att försäkringsgivaren tar betalt av försäkrings­ tagaren för detta arbete genom premien.

Det är oklart varför BKK önskat omfördela kostnadsbördan från försäkrings­ givarens sida till den enskilda konsulten, utan att denne ska kunna erhålla någon ersättning för aktuellt arbete. Måhända har man tänkt sig att parterna på ett enkelt sätt ska kunna utreda och komma fram till att det inte föreligger något skadeståndsansvar. Då drabbas inte heller konsulten av någon förhöjd premie på

grund av en tidig anmälan till försäkringsgivaren.

Konsulten bör dock alltid ta en tidig kontakt med sin försäkringsgivare så att konsulten inte agerar i strid med gällande försäkringsvillkor. Ett sådant agerande kan få allvarliga konsekvenser för konsulten, om skadeståndsanspråket visar sig ha bärighet.

§ §§ Baseras på förhandlingar Det finns många frågeställningar om bestämmelserna i ABK 09 och det är alltid lätt att i efterhand lyfta upp dessa frågeställningar samt undra varför inget svar har redovisats av författarna.

ABK 09 bygger dock på förhandlingar mellan parter och återger resultatet av dessa förhandlingar, varför innehållet och dess tillämpning inte kan preciseras i avtalet.

Mot denna bakgrund vore det därför önskvärt om BKK, som författare till ABK 09, kunde utge en bok som motsvarar vad BKK utgivit när det gäller entreprenadbesiktning. D

37

IT Det talas idag om Facebook-revolutionen! Nya tekniker för med sig nya möjligheter att organisera sig. Nu kan även information från de mest utsatta spridas, som den unga kvinnan jag nyligen träffade som med hjälp av mobilen kunde spela in polisers övergrepp.

Av kerstin lundell , frilansjournalist

Världen runt på mindre än 80 sekunder

J

ag hade två ungdomar på soffan därhemma i julas. De var på besök från Australien. Eller besök och besök… Det var väl knappt så att de lämnat Australien egentligen. För båda hade med sig sina datorer och satt väl lika ofta uppkopplade till vännerna därhemma på andra sidan jorden, som de umgicks med släkten i Sverige.

De halvlåg på soffan, djupt försjunkna i något som var väldigt långt borta från vårt vardagsrum.

Jag kände starkt att det här var något nytt. Irriterad? Nej, fast jag hade nog blivit det om det pågått länge till.

Regeringar föll Och sedan dök det återigen upp uppkopplade ungdomar i januari.

Facebook-revolutionen drog igång och jag satt som hypnotiserad framför tvskärmen när jag såg hur mina syskonbarns generationsfränder störtade regeringar i land efter land.

Jag har läst många teorier om att ny teknik skapar stora förändringar. Men länge handlade det mest om vad som var på gång i Silicon Valley och det kändes som om hela teoribygget mest bara var PR för företag som ville sälja mer. Det var ITboom och allt var överdrivet.

Kan organisera sig Men nu är det på gång, på riktigt. De som har vuxit upp med de nya möjligheterna börjar dra verklig nytta av det hela. De nöjer sig inte med datorspel och att trycka på gilla. De använder nätet till att skapa verklig förändring i den verkliga världen.

De gör nätet till ett vapen och en sköld.

När de blir attackerade kan de uppmärksamma världen på vad som sker och få stöd. De kan också använda uppkopplingen för att organisera sig och gå till ­attack. Människor är maktlösa mot en 38

­tyrann om de protesterar en och en. Men när de många börjar agera tillsammans då blir de svårare att slå ner. Eftersom ungdomarna lärt sig behärska tekniken kan de smita förbi de gamla förtryckarna på nätet och får en chans att göra något åt sin situation.

De frånkopplade Fast nu är det ju så att revolutionerna sker inte bland de fattigaste av de fattiga. De som revolterat på ett framgångsrikt sätt har faktiskt haft tillgång till den nya tekniken. Men i Ogaden i Etiopien, där har nomaderna inte tillgång till uppkopplade datorer så där dör de utan att världen får veta.

Journalister och andra som kan rapportera tillåts inte att komma i närheten av de brända byarna och de våldtagna kvinnorna och därför kan det hela fortgå år efter år i den fattigaste regionen i ett av världens fattigaste länder.

Den nuvarande våldsvågen är inne på det femte året nu, med massakrer och övergrepp. Men eftersom det inte finns övertygande bilder från platserna där det sker så blir det ingen reaktion. De som drabbas kan inte heller organisera sig lika effektivt som människorna i Libyen. De dör en och en inför soldaternas eller milisens kulor och byarna bränns ner en ­efter en.

Färdas med flyktingar Fast även från sådana övergivna områden reser informationen förr eller senare ut till världen. Men tyvärr måste det ske till fots eller på kamel. Det finns inga snabba transporter för informationen ut ur Ogaden utan den färdas med flyktingarna.

Några av dem har nått Sverige och jag träffade ett antal i Rinkeby för några dagar sedan.

Med dem reser även informationen om

den svenska inblandningen i övergreppen, via Lundin Petroleum och den svenska börsen. Förr eller senare kommer informationen från Etiopien att drabba de ansvariga det är jag övertygad om. Men än så länge så är det tyst.

Sanningens sandaler Det finns ett ordspråk från Mellanöstern som säger att sanningen inte ens fått på sig sandalerna förrän lögnen är framme i Bagdad. Men till slut får ju sanningen på sig sina sandaler ändå och når fram med sin berättelse. I Libyen, Tunisien och Egypten kan sanningen meddela sig på Facebook, sekundsnabbt, men i Ogaden är det de gamla sandalerna som gäller.

Fast sandalerna innebär ytterligare ett problem. De sitter på en människa som sedan ska vittna. Men alla vet att en muntlig berättelse kan vara felaktig. Problemet för de drabbade etiopierna är att de bara har sin egen röst att lita till. Och tyvärr är inte rösterna från fattiga etiopier över­ tygande nog.

Det är i alla fall min förklaring till att massakrerna förblir okända för de flesta i väst. Att jag känner till dem beror på att jag följt företaget Lundin Petroleums före­havanden under så många år och därför ständigt håller mig uppdaterad om vad som händer. Är isolerade Hade ungdomarna i Shilabo – en ort i cent­rum för våldet – haft bättre tillgång till internet hade deras öden nog berört många, många fler och de hade kanske kunnat organisera demonstrationer som i alla fall skakat delstatsregeringen i Jijiga och kanske lett till någon sorts förbättring av situationen. Men nu är de isolerade både från världen och varandra och kan inte försvara sig.

Det finns visserligen en beväpnad rehusbyggaren nr 3 B 2011

bellrörelse, men den kan inte skydda människorna trots sina gevär. Uppenbarligen är det bättre att ha datorer än kalash­ nikovs.

Mod och en kamera Men i söndags träffade jag faktiskt ytterligare en ung person från Sverige som sannerligen fått på sig sina sandaler och mer därtill. Hon hade rest runt i ett område från vilket informationen inte tillåts att sippra ut i en trakt av våld och förtryck.

Hennes filmkamera togs ifrån henne av polisen. Men hon hade mobilen med sig.

Ung som hon var, visste hon vad en mobilkamera kan åstadkomma. Och hon hade sinnesnärvaro nog att utnyttja det trots sin utsatthet inför poliserna. Så hon tryckte på rätt knappar i smyg, fick igång kamerans inspelningsfunktion och spelade in det som skedde.

Nu har ett filmat övergrepp äntligen rest ut i världen och kan göra att personer som begått övergrepp kan tvingas svara på frågor.

nr 3 B 2011 husbyggaren

I södra Sudan är masten för mobiltelefoni granne med minareten. Foto: Kerstin Lundell

Och i södra Sudan, där jag också träffat uppkopplade ungdomar, som snart lever i en mycket ung stat, där lyckades de få ut bilder från övergreppen trots sin stora fattigdom.

Så när de där unga människorna väl tar sig upp ur soffan och gör något annat än fördriver tiden med den nya tekniken, då händer det verkligen saker.

Om jag känner mig gammal? Kanske

det. Men so what? Man blir aldrig för gammal för att glädjas åt att världen har en chans att bli en bättre plats. Så nästa gång jag får en chans ska jag kolla lite mer på vad ungdomar gör på nätet och jag ska definitivt inte avfärda det hela som soffsurfande. D

39

FORM & TEKNIK En gång i tiden bar materialet med sig de a­ vgörande faktorerna för användning och nytta. Materialen gav form och byggnadsverken uppfördes som homogena produkter med de olika materialen tydligt redovisade. Så är det inte längre!

Av andreas falk , arkitekt SAR, tekn dr, ateljefalken@yahoo.se

Utmaningar för det tekniska och det materiella

M

aterial, teknik och produktion har samfällt avgörande betydelse, där form, funktion och nytta blir ett resultat av flera faktorer, inte minst innovationen! Det är ett öppet vägval med öppen konkurrens mellan materialen och trend och tillgång kan styra form och funktion på ett helt annat sätt än i historien.

Hur långt kan vi då nå med en ingivelse?

Finnes: material Inom arkitekturen har det under långa tider funnits olika fanbärare, i spetsen för olika inställningar till materialens natur och uttryck. Under 1900-talet har hårddraget strömningarna på ena kanten förespråkat en avskalad och materialneutral form och på andra kanten utgångspunkten i en ärlighet, en uppriktighet, där material och element får stå och tala för sig själva.

Neobrutalismen under sent 1960-tal gav fritt spelrum även för installationsteknik att vara bärare av form och uttryck. Byggnader som Centre Pompidou i Paris med sin svenska motsvarighet i Kulturhuset i Stockholm, i det ursprungliga skicket före den senaste ombyggnaden, låter kommunikationen fungera som en symbol för byggnaden och dess syfte.

Under 1900-talet har de olika materialen använts utifrån sina egna förutsättningar. Så ser vi exempel på funkis i trä, betong och tegel, där antingen den avskalade och ortogonala linjeföringen eller en sammanhängande allt inklädande färgsättning reducerar uttrycket till ett grafiskt idealiserat minimum. Styrande för formen i detalj har emellertid materialens grundkaraktär varit, en faktor som formgivare, arkitekter och kon40

struktörer länge både utnyttjat och fått lyda under.

Finnes: teknik Men parallellt har hela tiden tekniken utvecklats och förfinats. Redan historiska klassicistiska formgrepp och arv från antiken ger grund för användande av rytm, struktur, indelning och fasader som klär in och förändrar uttrycket av det bakomvarande.

Tekniken att producera delar, element och helheter, från material till konstruktiva lösningar och arkitektoniska helheter har efter hand givit nya möjligheter att skapa form, mer och mer oberoende av materialens grundkaraktärer. Teknik och produktion av byggnadsdelar har ofrånkomligt formgivande potential.

Murstenar armeras och gjuts samman till balkar och plötsligt kan murverk spänna över öppningar utan valvverkan.

Betong glättas och poleras och ges till form och uttryck karaktär av hud, textil, membran och så vidare. Trä limmas samman till balkar, plattor, skivor, fingerskarvas till fackverk, brandskyddsmålas, kläs med gips, bidrar med sina fibrer till kompositer med plast och kan användas i nästan vilket sammanhang som helst. Stål valsas, härdas, borstas, svetsas och gjuts, eller bultas och skruvas, gjuts in eller exponeras tillsammans med glas. Glas härdas och armeras och kan utnyttjas i självbärande partier och lastbärande element, brandhärdas och säkerhetsklassas.

Finnes: produktionsprocesser Efter dessa stycken av uppradade faktorer stadda i gradvis förändring kan det konstateras att vi genom val av produktionsprocesser – och verktygen för att hantera dessa – styr uttrycket idag.

Vi kan ta vilken som helst stomme för i stort sett vilken som helst funktion och

åstadkomma i stort sett vilket som helst uttryck. Den totala frihetens lov. Sjunger somliga. Samtidigt kan vi troligen vara förvissade om att materialuttryckens funktion och användning inte sorteras bort. Så länge vi har ögon och fingrar att bekanta oss med vår omgivning genom kommer materialkaraktärer – äkta eller förfalskade – att vara möjliga att värdesätta och intressanta att utnyttja.

Utvecklingen innebär bara att mate­ rialslagen konkurrerar på helt andra villkor än tidigare. Detta har länge gällt förhållandet mellan stål och betong, men parametriska verktyg öppnar för uppfinningsrikedomens frammarsch på exempelvis murverksområdet, där gradvisa förskjutningar av små byggmoduler leder till ett nästan fritt formsökande i detta jordbundna material.

Massivträtekniken möjliggör rationella stommar och ekonomiskt gynnsam prefabrikation av mångvåningshus och pågjutning med betong leder till lösnignar för tungt belastade brobanor och bjälklag.

Det förenande genom dessa exempel är förvisso en minsta gemensamma nämnare, utan vilken den byggda verkligheten skulle se helt annorlunda ut idag.

Utan stålet i dess olika former skulle spännvidder, materialhybrider, konstruktionssystem och arkitektoniska uttryck te sig radikalt annorlunda.

Finnes: grunden för nya utmaningar I dagsläget, i den aktuella samtiden, då resurshushållning och peak oil är allt mer brådskande begrepp att ta på allvar, var hittar vi då nya lösningar och materialbaserade principer för att fortsätta att bygga?

Schakten i Kiruna-Malmberget förser stadigt tågset avgående mot Narvik med malm, och oljan kommer troligen att ta husbyggaren nr 3 B 2011

slut innan stålet gör det. Och om stålet tar slut i berggrunden så är det relativt enkelt att återvinna, om än inte särskilt energisnålt.

Men frågan kvarstår.

En relaterad fråga ställdes rakt in i kameran i den dramatiserade finska dokumentären ”Into eternity”, som SVT sände den 4 februari om slutförvaret för kärnavfall som är under byggnad i Onkalo i sydvästra Finland. De risker som de intervjuade svenska kärnkraftskunniga såg med kärnkraften var inte primärt den strålningsrisk som är anledningen till att man talar om behov av slutförvar. Utan att uranet är en ändlig resurs. Därför, menade de, är kärnkraften på sikt inte hållbar som energikälla.

En utmaning värdig var och en med intresse för byggenskap kan således vara att söka lösningar med siktet bortom de ändliga resurserna. Innovativa strukturer för

nr 3 B 2011 husbyggaren

en hållbar framtid. Hur utformas ett högpresterande golvbjälklag baserat på bambu och bränd lera? Hur åstadkoms ett industrikomplex med utgångspunkt i hampfiber? Hur ter sig ett huvudkontor i financial district med arkitektur formad i spunnet lin och rotting?

Frågorna utläses i förbifarten som starkt hypotetiska och närbesläktade med rent estetikdriven formjakt. Men betänker vi situationen vi lever i kan de snart behöva tas på konkret konstruktions- och produktionsrelaterat allvar.

Sökes: en värdig fortsättning Vår uppfinningsrikedom må aldrig sina.

Och om vår nyfikenhet är tillräckligt stark för att häva det bekväma tillbakalutandet kanske vi finner en hållbar väg bortom stål och plast, som utnyttjar allt det vi lärt oss medan vi utnyttjat dessa material till fulländning (?).

Måhända kommer vi aldrig sluta att använda och återanvända den plast och det stål som vi framställt.

Måhända snubblar vi på en lösning lika hypotetisk som fusionsenergin. Vem trodde på kärnkraft och konstruktioner som ”pariserhjulet” i dess senaste tappning i the London Eye – som byggdes inför millennieskiftet – för femhundra år sedan, förutom möjligen Michelangelo? D Referens:

K-Special, Into eternity, http://svt.se/ 2.149965/1.2309474/into_eternity

41

DEBATT Byggsektorn är orolig för att den kunskap som finns inom byggingenjörskåren går förlorad när många går i pension. Samtidigt är det svårt för blivande byggingenjörer att få lära av äldre kollegor. Det råder nämligen brist på praktikplatser. Ge oss chans att få lära oss!

Av tina dadashvand och moa persson , SBR-anslutna byggingenjörsstudenter vid Malmö högskola

Fler praktikplatser behövs för att säkra kunskap

F

ör blivande byggingenjörer är chansen att få följa äldre kollegors praktiska arbete en mycket värdefull erfarenhet. Det ger inte bara kunskaper utan också ett helt annat perspektiv på hur det är att arbeta som bygg­ ingenjör än det vi kan få i klassrummet.

Men tyvärr gör bristen på praktikplatser att många av oss inte får den chansen.

Vi har haft kontakt med företagare i byggsektorn och vet att många tvekar att ta in praktikanter. Det kräver tid och engagemang och många menar kanske att det går snabbare att göra jobbet själv än att lära upp en praktikant.

Men är inte det mer en gissning än en sanning? Och kanske tänker man inte på att för praktikanten ger det mycket bara att få vara med och se och lära, och sedan hjälpa till i takt med att man lär sig. Är bara praktikanten och arbetsgivaren överens i förväg om vad man kan förvänta sig av varandra så finns alla förutsättningar för att båda ska bli nöjda.

Yrkeskunskap förs vidare De som haft praktikanter kan säkert vittna om fördelarna. Efter en praktikperiod kan praktikanten ofta hoppa in med kort

42

varsel om det plötsligt behövs extrahjälp.

Och ska man nyanställa så är det en fördel att kunna rekrytera bland de man redan känner till.

De vi mött som haft praktikanter säger också att det är berikande och ger nya perspektiv att få arbeta ihop med bygglinjestudenter. Inte minst betyder det mycket att ens yrkeserfarenhet förs vidare och kommer till fortsatt nytta.

Var är företagen?

När vi tog upp bristen på praktikplatser med SBR Byggingenjörerna i höstas ledde det till att de snabbt inrättade en praktikplatsförmedling. Vi och många andra bygglinjestudenter har anmält vårt intresse, men var är företagen? Det vi får höra när vi pratar med äldre kollegor är hur viktigt det är att vi kommer ut på byggen och får lära oss hur verkigheten ser ut. ”Det är först då som ni kan bli bra bygg­ingenjörer.”

Bra, men ge oss gärna den chansen!

Kan ta över företag Bland oss bygglinjestudenter diskuteras det mycket om framtida jobb. För de flesta är det dock inte byggarbetsplatser som hägrar. Istället drömmer man om att få

sitta inomhus på ett trevligt kontor. Men har man haft turen att få vara ute på ett projekt så upptäcker man snabbt att det är där de spännande sakerna händer. Och att det är där man vill vara.

Fler praktikplatser kan därför göra att fler av oss väljer att söka oss dit vi antagligen behövs allra mest i framtiden. Då kan det också bli fler som är intresserade att ta över företag som annars riskerar att somna in när dagens ägare pensionerar sig.

Ge oss chansen Om några månader går vi och hundratals andra studenter ut andra året på vår treåriga byggingenjörsutbildning och framför oss ligger en lång sommar. Jakten på praktikplatser är intensiv men som läget är nu blir många utan.

Samtidigt talas det om en växande oro inom byggsektorn för att mycket av den unika kunskap som finns inom byggingenjörskåren ska gå förlorad i takt med att många går i pension.

Tänk därför vad lyckat det vore om vi blivande byggingenjörer i sommar fick chansen att lära av er, ni många företagare och erfarna ingenjörer i byggsektorn! D

husbyggaren nr 3 B 2011

nr 3 B 2011 husbyggaren

43

Noterat Störst mansdominans inom bygg Skulptural gestaltning Företaget Par, som sysslar med affärsinformation, har analyserat kvinnligt företagande i Sverige.

En genomgång av samtliga svenska företag och organisationer visar att andelen kvinnliga styrelseledamöter enbart har ökat med 2,5 procentenheter under den senaste tioårsperioden – från en andel på 16,7 procent år 2001 till en andel på 19,2 procent i dag, enligt de senaste siffrorna. Ökningen av andelen kvinnliga företagare (näringsaktiva kvinnor) har bara ökat med 2,0 procentenheter under samma period, från 24,6 procent (2001) till 26,6 procent.

Sammanställningen av kvinnligt företagande är hämtad ur företagets analys av hur de svenska kommunernas näringsliv har utvecklats. I den ligger Stockholmskommuner-

na Vaxholm och Lidingö i topp med högst andel näringsaktiva kvinnor i Sverige. De är tätt följda av de två dalakommunerna Mora och Rättvik.

Mansdominansen är störst inom IT och bygg, medan den mest jämlika branschen i Sverige inte helt oväntat är Hälsa och utbildning med 33,2 procent kvinnliga styrelseledamöter och 48,7 procent näringsaktiva kvinnor.

Mest ojämlik är byggbranschen med bara 8,2 procent kvinnliga styrelseledamöter.

Tvåa från botten ligger IT-och elektronikbranschen med 11,8 procent kvinnor i styrelserna. D

Utsmyckningen Luftkropp för polishuset Toftanäs i Malmö.

Foto: Karin Jaxelius

Statens konstråd har beställt en utsmyckning till polishuet Toftanäs i Malmö. Konstnärinnan Karin Jaxelius tog fasta på luftrummet runt, snarare än

verksamheten i, polishuset.

Verket Luftkropp är skapat i keramik med stålskelett och flerhörniga fogar. D

Småföretagare skippar sportlov Sportlovet är för länge sedan över, och gick förmodligen de flesta småföretagare förbi, eftersom de flesta småföretagare inte åker på sportlov. Trots sportlovslediga barn har de helt enkelt inte tid att ta ledigt.

Nästan nio av tio småföretagare jobbar mer än 40 timmar i veckan och 15 procent arbetar mer än 60 timmar. Det framkommer i en undersökning från Företagarförbundet där 1 464 småföretagare har tyckt till.

– Vi har följt småföretagarnas arbetstider under flera år och arbetsbelastningen är fortfarande hög, trots att det går allt bättre för småföretagarsverige. Att som företagsledare vara borta en vecka under högsäsong är för många småföretagare helt otänkbart, säger Camilla Littorin, förbundssekreterare på Företagarförbundet.

44

Undersökningen visar också att sjuknärvaron fortfarande är stor bland småföretagare.

Nästan var fjärde har jobbat trots att de har varit sjuka i årets influensa.

– Trygghetssystemet för egenföretagare med enskild firma har byggts ut. Men vi saknar fortfarande verklighetsanpassade skyddsnät för småföretagare som driver aktiebolag. Vi vet att färre än hälften av småföretagarna har en privat sjukavbrottsförsäkring, men få utnyttjar den. Även om man kan få ersättning för att vara hemma och kurera sig, så måste jobbet ändå göras.

Därför bör småföretagarnas avgifter till trygghetssystemet stå i relation till hur mycket de kan utnyttja det, säger Camilla Littorin.

husbyggaren nr 3 B 2011

Noterat Hur bygger man för seniorer – Inom en snar framtid kommer antalet seniorer att öka kraftigt. Både bostadsföretag, kommuner och seniorerna själva behöver redan nu börja planera för framtidens seniorboende. Det är bråttom för det tar tid att ta fram bostäder som är bra att åldras i.

Det säger Kerstin Kärnekull, arkitekt och författare till boken Bygga för seniorer som lanseras av Svensk byggtjänst.

Kerstin Kärnekull har länge varit engagerad i frågan om hur man ska bygga och planera attraktiva bostäder för den äldre delen av befolkningen. I den nya boken ger hon ett utförligt och initierat svar på vad en seniorbostad egentligen är och hur den utformas på bästa sätt.

Det som är viktigt för seniorer lyfts fram och behandlas noggrant och genom olika exempel, rum för rum och med checklistor som stöd. Även hur gemensamma lokaler kan utformas och betydelsen av tillgång till goda utomhusmiljöer tas upp på ett ingående vis. D

Bygga för seniorer är en inspirations- och kunskapskälla för alla som planerar, bygger eller arbetar med seniorbostäder.

Stora prisökningar i elnät Jämfört med den allmänna prisutvecklingen har elnätspriserna höjts tre gånger så mycket sedan år 2000. Och det är i kommuner där Eon, Fortum och Vattenfall är elnäts­ ägare som priserna skjuter i höjden. Det visar en undersökning från Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sabo och Villa­ ägarna.

Eon, Fortum och Vattenfall är idag elnätsägare i nära hälften av landets kommuner och har en helt dominerande ställning när det gäller eldistributionen på landsbygden.

Undersökningen visar att elnätspriserna har ökat kraftigt i hela landet men att det är de tre stora företagen som tagit täten i höjningarna.

Sedan Energimarknadsinspektionen (EI) övergav sin prisprövningsmodell för tre år sedan har priserna på elnäten höjts med 20 procent. De större elnätsägarna har tydligt genomfört en utjämning uppåt.

Det har lett till orimligt stora skillnader mellan kommuner med likvärdiga förutsättningar. Till exempel har priserna för det Eon-ägda elnätet i Norrköping mer än fördubb-

lats sedan 2003, medan det kommunägda elnätet i Linköping haft en ökning på några få procent.

När EI granskade elnätspriserna med hjälp av den tidigare prismodellen, visade det sig att många nätbolag tog en halv gång för mycket betalt, eller mer.

Den nya modellen som nu införts räknar avkastning (vinst) som om näten är helt nya som ger höga vinstmarginaler, trots att näten i verkligheten är gamla och redan avskrivna. Samtidigt sätts underhållskostnaderna högt, med motivering att näten egentligen är gamla.

Företagen kan på det sättet ta betalt två gånger. Konsultföretaget Sweco har räknat fram att detta kan komma att kosta konsumenterna sju miljarder kronor extra om året.

Aktörerna bakom undersökningen har uppmanat energiminister Maud Olofsson att skärpa övervakningen i näten och skydda konsumenterna. D

Minskar byggspillet

Kerstin Kärnekull är arkitekt, föreläsare och medlem i forskargruppen Bo i gemenskap. Foto: Thord Sköldekrans.

Under år 2010 återvann Sita Sverige cirka 400 000 ton material. Företagets totala återvinning och energiutvinning bidrog till en minskning av samhällets utsläpp av växthusgaser med motsvarande cirka 150 000 ton CO2. Detta motsvarar nästan lika mycket koldioxidutsläpp som 1,5 miljoner bilresor* mellan Stockholm och Malmö.

Sita arbetar aktivt med källsortering och återvinning både externt hos sina kunder och internt i organisationen.

Miljöcirkeln Bygg är ett ex-

empel på metoder för effektiv sortering av avfall vid själva källan, i detta fall byggarbetsplatser. Konceptet innebär att företaget bidrar till sortering av byggavfallet, vilket minskar mängden restavfall. * Resan med bil är baserad på utsläppen från en Volvo V70 T4 Bensin, med 164 gram koldioxid per kilometer. D

Marknadsnytt Vädertåliga utemöbler Utemöbelföretaget Cane-line har utvecklat ett nytt, vävt material som är väderbeständigt och slitstarkt: Cane-line Tex®.

Formgivarna Johannes Foersom och Peter Hiort-Lorenzen har använt materialet när de designade Diamond, som är en serie loungemöbler och en matsalsstol som är uppbyggda över en lätt aluminiumram. D Cane-line A/S +45 661 545 60 sn@cane-line.com

Skruvar och borrar på batteri Bosch kommer med en sladdlös skruvdragare och sladdlös slagborr i en enda maskin. De kompakta kombinationsverktygen GSB 18 V-LI Dynamic Professional och GSB 14,4 V-LI Dynamic Professional är utrustade med en robust fyrpolig motor och en nyutvecklad tvåstegsväxel. Det gör det möjligt att arbeta med låg hastighet och stor kraft i första växeln eller högre hastighet och anpassad kraft på andra växeln.

Dessa sladdlösa skruvdragare har integrerad slagborr och 18 V-serien har ett vridmoment på 67 Nm, även i hårda material. Den kan borra upp 55

hål med en diameter på upp till 13 mm i betong på en batteriladdning. D Bosch 08-750 18 20

Komplett kap- och slipsystem

Kreera eget mönster på fasaden Med Cembrits genomfärgade fasadskivor Cembrit True kan man designa husfasaden efter eget huvud. Fibercement lämpar sig bra för reliefmönster.

Designern Camilla Tillberg har till exempel tagit fram nya fasadskivor i korsstygn.

För att skapa helt egna mönster behövs en digital, vektoriserad ritning på motivet i fråga. D Cembrit 070-736 47 67

Motek lanserar ett flexibelt modulkoncept från Protool där vinkelslip kan bli ett komplett kap- och slipsystem. AGP 125 är beteckningen på en kraftig vinkelslip. Med ett

brett tillbehörsprogram utgör AGP 125 också kärnan i ett nytt modulkoncept som gör att vinkelslipen kan byggas ut till kompletta kap- och slipsystem.

Protool AGP 125-14 D är beteckningen på paketlösningen för kapning, men också spårning i exempelvis betong. Lösningen gör det möjligt att kapa cementplattor, kakel, marmor och stålplattor. D Aspelin-Motek AB 016-200 20 05 daniel.forslund@motek.se

Sätter fart på skottkärran En eldriven skottkärra har utvecklats från ax till limpa av Alexander Söderholm på Styrbjorn Power AB. Elkonverteringen och de komponenter som den eldrivna skottkärran Styrbjörn består av har patenterats.

Styrbjorn Power AB 070-770 75 10 alexander@styrbjorn.se

46

husbyggaren nr 3 B 2011

nr 3 B 2011 husbyggaren

47

Marknadsnytt Dränkbara länspumpar Atlas Copco Compressor breddar sitt sortiment med Wedaseriens dränkbara länspumpar. Pumparna är tillverkade av aluminium och slitstarka hydrauldelar för att klara krävande tillämpningar. Den kompakta konstruktionen gör pumparna lätta att använda och lämpade för olika applikationer inom byggnads- och an-

Ny lättare standardstål

läggningsindustrin, gruvor, offshore samt lätt industri.

Med ett produktprogram med nio olika storlekar samt en slampump täcker man ett kapacitetsområde från 275 l/ min till 20 200 l/min. D Atlas Copco +46 (0)8 743 98 54 mattias.soderqvist@se.atlascopco.com

Ruukki double grade är en ny standardstålsort som uppfyller kraven för S355 och den starkare S420. Stålsorten är utvecklad för Ruukkis hålpro-

filer och kan ge viktbesparingar på 15 procent.

Stålrören kan användas till stommar i stålkonstruktioner, men också inom verkstadsindustrin, i allt från dragkrokar och lagerhyllor till maskinstativ och bussramar.

Ruukki double grade kan svetsas med samtliga svetsmetoder utan förberedelser och har en slagseghet som passar för nordiska förhållanden med låga vintertemperaturer. D Ruukki 010-787 8409 Jan.osterholm@ruukki.com

Korridor i bländfritt ljus

Slipmaskin för alla tillfällen Fräsning och svetsning lämnar ofta vassa kanter och otäcka metallflisor och därför är nedslipning av dessa en viktig del av arbetsprocessen. De nya planslipmaskinerna GGS 28 C och GGS Professional 28 CE

48

Professional från Bosch tar bort oönskat material, även om det är svåråtkomligt. Maskinerna är universalverktyg. D Bosch 08-750 18 20

Vidi är Fagerhults nya koncept för bländfri och rumsskapande ljussättning av korridorer.

Armaturerna i Vidi-familjen fokuserar på ljuskomfort och rumsupplevelse.

Eftersom ljuskällan är helt avskärmad i armaturens längdriktning är Vidi bländfri. Armaturen använder tak och vägg som reflekterande ytor vilket bidrar till ljusare tak och väggar.

Förklaringen till det bländfria vertikalljuset är det linjeprisma som används som bländskydd på samtliga armaturmodeller.

Linjeprismat fungerar som en persienn och skärmar av ljuskällan när man passerar längs med armaturen. D

Fagerhult +46 36 10 87 44 hakan.johansson@fagerhult.se

husbyggaren nr 3 B 2011

Marknadsnytt Snällare teknik för ytbehandling Boon Edam, ett företag specialiserat på karuselldörrar, har introducerat en miljövänlig teknik för att förbehandla metallen som används i dörrsystemen inför pulverlackeringen. Tidigare användes krom för att förbehandla metallerna, men krom är ett giftigt ämne som måste hanteras varsamt.

Boon Edam har nu lanserat en ny teknik baserad på zirkonium. Den nya processen ger ett högkvalitativt underlag inför lackeringen, men till en avsevärt lägre risk för medarbetare och miljö. D Boon Edam +46 (0)8 544 408 53 caroline.gentzel@boonedam.se

Torrkap som tar dammet

Husqvarna presenterar K 3000 Vac för sten- och betongkapning.

Ett av de största problemen

vid torrkapning är den mängd damm som uppstår. Med en ny teknik i K 3000 Vac minimeras problemen. Genom att fästa en löstagbar ”släde” på kapens sprängskydd och koppla till en dammsugare förpassas dammet direkt ner i dammsugarpåsen. D Husqvarna Construction Products 031-94 90 19 johan.a.simonsson@husqvarna.se

Mäter tjocklek på skikt

Platsannons

Karl Deutsch Nor­ diska AB i Västerås lanserar en ny generation av skikttjockleksmätare där man kombinerat en rad funktioner. Elcometer 456 har en stor färgdisplay där man kan läsa av uppmätt skikttjocklek. Svenska instruktioner visas direkt i displayen på ett tydligare sett än tidigare. Instrumentet har gjorts robust och störsäkert för att passa en tuff miljö. D Karl Deutsch Nordiska AB 042-35 29 90 thomas@kdn.se

nr 3 B 2011 husbyggaren

49

BYGGLEVERANTÖRER

Betong

ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

50

www.svenskbetong.se

husbyggaren nr 3 B 2011

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 3 B 2011 husbyggaren

51

BYGGLEVERANTÖRER

Fuktsäkrar husgrunder!

• Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

52

husbyggaren nr 3 B 2011

Marknadsnytt Bänkens käkar ger fria händer

Årets renoveringsobjekt

AEG Powertools lanserar arbetsbänken AU1000 som säkrar arbetsstycket med upp till ett tons tryck. Bänkens käkar styrs med en fotpedal vilket ger fria händer. Käkarna är klädda i slitstarkt gummi och ger ett säkert grepp om arbetsstycket. De kan vändas för att öka käköppningen till 956 mm.

Bänken har en robust konstruktion med tre ben och stora fotplattor och står stabilt på ojämna underlag. AU 1000 är ihopfällbar och det bakre benet fungerar som handtag vid transport. D

Vid årets möbelmässa i Stockholm i februari tillfrågades 100 utställare från möbel- och inredningsbranschen om framtidens badrumstrender. Resultaten visar att badrummet är på väg att bli det nya statusrummet. Trenden går mot allt större och lyxigare badrum.

Badrummet kom på första plats på frågan om vilket rum svenskarna kommer att renovera och bygga om under året.

Badrummet förväntas bli ”årets renoveringsprojekt 2011”, följt av köket och vardagsrummet. D

Techtronic Industries +46 705 43 95 71 magnus.karlsson@tti-emea.com

Aspen 036-31 16 52 pontus.eklind@aspenbad.se

Designad ljudmiljö Ecophon utökar sin produktfamilj Ecophon SoloTM med tio frihängande geometriska standardformer. Ljudabsorbenterna kan även skräddarsys efter egen design och finns i ett stort urval kulörer.

Ecophon Solo förbättrar akustiken i byggnader med befintligt akustiktak, som över en reception, i matsalar och över

arbetsplatser i öppna kontor.

Formerna kan monteras med vajrar som ger absorbenterna ett svävande intryck, med fast pendel för montage tätt intill bjälklaget eller med ett pendelfäste som gör att man kan vinkla absorbenterna. D Ecophon +46 42 17 98 06

Trallskruv som hugger Essve har lanserat en ny generation trallskruv. Det nya sortimentet går under namnet Torpedo Max, som refererar till skruvens nyutvecklade spets, som gör att skruven ”hugger” direkt vid montage och minskar iskruvningsmomentet. Skru­ven finns i härdat stål med C4-klassade ytbehandling CorrSeal samt rostfri A2kvalitet.

Företaget har även inför kommande ­säsongs altanbyggen tagit fram en guide nr 3 B 2011 husbyggaren

som hjälper till att välja trallskruv. D Essve + 46 8 623 61 31 mattias.sebell@essve.se

53

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

SKÖVDE

54

husbyggaren nr 3 B 2011

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB

Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

FÖR SPRINKLER-, ­BRANDLARM- OCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

UMEÅ

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

UPPSALA

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 3 B 2011 husbyggaren

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

55

KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR - Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

Saknad kan inte beskrivas i ord.

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Postgiro: 90 20 90-0

www.mansson-hansson.se

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund

Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid BE Group ��������������������������������������������������������������������������������� 11 Bluebeam Software ������������������������������������������������������������� 14 Bostik ��������������������������������������������������������������������������������������� 35 Byggkeramikrådet ��������������������������������������������������������������� 39 Duri Svenska ������������������������������������������������������������������������� 23 Flowcrete Sweden ��������������������������������������������������������������� 31 GBR Service ��������������������������������������������������������������������������� 31 H-Fönstret i Lysekil ������������������������������������������������������������� 18 HAKI �������������������������������������������������������������������������������������� 43 Husbyggaren ������������������������������������������������������������������������ 42 Isodrän ������������������������������������������������������������������������������������� 27 IVT Industrier ������������������������������������������������������� 2:a omslag Kåbe mattan �������������������������������������������������������������������������� 47 Legalett Byggsystem ����������������������������������������������������������� 23 Llentab ������������������������������������������������������������������������������������� 7 Masonite Lättelement ����������������������������������� 1:a omslag, 2

56

Sid MRD Sälj & Bygg ���������������������������������������������������������������� 49 Nibe ���������������������������������������������������������������������������������������� 15 Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas Nordic ����� 27 Plast- & Kemiföretagen ������������������������������������������������������� 41 Silanex ������������������������������������������������������������������������������������� 33 Svensk Byggtjänst ������������������������������������������������������������������ 11 Svensk Våtrumskontroll ����������������������������������������������������� 27 T-Emballage ��������������������������������������������������������������������������� 1 ThermiSol Sweden ��������������������������������������������������������������� 19 Thomas Eriksson Arkitekter �������������������������������������������� 49 TM Progress ��������������������������������������������������������������������������� 35 Trygghetsvakten Sverige ��������������������������������������������������� 23 Wikells Byggberäkningar ����������������������������������� 4:e omslag VSAB ��������������������������������������������������������������������������������������� 7 WSP Sverige ��������������������������������������������������������������������������� 37 ÅF Infrastruktur ������������������������������������������������������������������ 2

husbyggaren nr 3 B 2011

Nytt från SBR Nya medlemmar

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bilda­des 1951 är en ideell yrkesorganisation med kom­petens­­krav på si­na medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlem­mar­nas yrkesroll. Bygg­­ingenjörer­na SBR har 2 600 med­lem­mar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar.

Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföre­tagar­­ examen.

• Ett aktat namn.

• Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och ­kvalificerade arbetsuppgifter in- ­om byggverksamhet, alt hög­ skoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från med­­­ lemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller ­hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och råd­ givning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighets­­uppvaktning, kontakter med lokal­avdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 3 B 2011 husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna äm­nen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinvente­ring och utbildning till kvali­tets­ansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som ­prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingen­ jörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingen­jörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Tony Alfredsson, VVS-konsult, Alfredsson Projektutveckling, Påarp Björn Carlqvist, konsult, VA-­ Pro­jekt & Administration, Åhus Håkan Erson, distriktschef, Skanska Nya Hem AB, Solna Ronny Grahnquist, egen företagare, Måleritekniska Byrån AB, Uppsala Anja Granlund, bitr besiktningsman, Kerstin Ingmo AB, Stockholm Gary Gustafsson, distriktschef, Green Landscaping AB, Göteborg Pierre Gustafson, byggnadsinspektör, Flens Kommun, Flen Leslie Holm, programansvarig, KYH, Malmö Anna Hultner, högskoleingenjör, Arkitektgården Schott AB, Kristianstad Mikael Joelsson, VVS-konsult, Levin VVS-Konsult AB, Stockholm Ronnie Kilman, egen företagare, Frakka ab, Stockholm Ingvar Klingborg, arkitekt, Ingvar Klingborg Byggkonsult AB, Löddeköpinge Johan Larsson, HydraCon Sverige AB, Järfälla

Överlåtelsebesiktningsgruppen

KA-gruppen styrelsemöte

12 april 2011 8 juni 2011

5 maj 25 maj

AEEBC möte i Paris

SBR jubileumsstämma,

14–17 april

med kringarrangemang 12–14 maj

Konsultgruppen styrelsemöte

med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att ­tillvarata de mindre konsultföre­ tagens möjligheter och problem.

19 april

Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via ­Internet.

Nya anslutna Martin Ahl, Uppsala Mathias Mörlin, Spånga

Kalender

Konsultgruppen

Övriga grupperingar

Richard Lindkvist, projekt­ ledare, Byggadministration Harald Olsson AB, Malmö Lisbeth Nordén, byggnadsingenjör, Sydark Konstruera, Malmö Johanna Nordstrand, egen före­ tagare, Nordstrand ID.A, Kode Hans Pedersen, fastighetsförvaltare, pedersens.besiktning AB, Nyköping Christer Rosfjord, egen före­ta­ gare, RCC-Consulting AB, Malmö Peter Sandberg, egen före­ tagare, Växtteknik Peter Sandberg, Gränna Lena Sjöberg, bygglovschef, Kävlinge kommun, Kävlinge Niclas Sjögren, besiktningsman, FAST Projekt­ ledning AB, Kristinehamn Åke Tell, egen företagare, AKTE konsult, Solna Pelle Walger, besiktningsman, Byggbesiktningar AB, Nacka Jan Wikström, egen företagare, Byggtanken AB, Halmstad Göran Öberg, egen företagare, Sigma Sävab AB

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90 57

Nytt från SBR Aktuella kurser Entreprenadbesiktningssymposium

5–6 maj, Stockholm 10–11 november, Stockholm

28 april, Linköping 10 maj, Helsingborg 12 maj, Göteborg

Putsade fasader Överlåtelsebesiktnings-

Byggarbetsmiljösamordnare,

LOU – upphandling av

Grundutbildning, steg 1*

byggentreprenader och

11–12 april, Stockholm 4–5 maj, Stockholm 14–15 juni, Stockholm

tjänster*

24 maj, Stockholm

13 april, Stockholm 10 maj, Göteborg 24 maj, Gävle

symposium

2–3 maj, Malmö KA-symposium

Fuktmätning –

Byggarbetsmiljösamordnare,

fukt och mögelskador

Fördjupningspaketet, steg 2*

3–4 maj, Stockholm

26 maj, Stockholm

13–14 april, Helsingborg

*Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med

Fogfria golv – besiktningsman

Entreprenadjuridik, grundkurs*

EGA

Entreprenadbesiktning,

och konsult

grundkurs

18 maj, Stockholm

Företagsanpassade kurser

2–3 maj, Helsingborg 25–26 maj, Stockholm

17 maj, Malmö 19 maj, Stockholm 24 maj, Göteborg

AMA Anläggning 10*, Nyhet!

Entreprenadbesiktning, steg 2 och prov

17 maj, Stockholm, är full-

3 maj, Malmö 9 maj, Luleå 11 maj, Stockholm 18 maj, Göteborg

Entreprenadjuridik,

MER Anläggning 10*, Nyhet!

Kontrollansvarig enligt PBL

4 maj, Malmö 10 maj, Luleå 12 maj, Stockholm 19 maj, Göteborg

nivå N och K*

fortsättningskurs* 11 maj, Göteborg 24 maj, Stockholm

tecknad 31 maj, Helsingborg 16 juni, Stockholm Nya PBL Nyhet!

12 april, Jönköping 19 april, Rättvik

6, 7, 27, 28 april, Malmö 4, 5, 9, 10 maj, Göteborg 24, 25, 30, 31 maj, Luleå 13, 14, 20, 21 juni, Stockholm

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08‑462 17 94. D

Chalmersstudenter mötte SBR Ett 40-tal bygglinjestudenter mötte upp när Göteborgsavdelningen ordnade sitt första av flera planerade informationsträffar på Chalmers tekniska högskola i februari 2011.

För att åhörarna skulle få ett studentperspektiv på SBR hade avdelningen bett två SBR-studenter från Malmöavdelningen, Tina Dadashvand och Moa Persson, att hålla presentationen.

– Det var en mycket bra idé att låta studenter som upplevt nyttan med SBR få berätta om det för andra studenter, säger Nils Wittgren och Anders Orrlöv från Göteborgsavdelningen.

– Vi fick tack vare det en mycket bra respons och hoppas nu kunna hälsa flera Chalmersstudenter välkomna till oss.

Mötet hölls under en rast

Blivande byggingenjörer på Chalmers fick bland annat information om SBRs praktikplatsförmedling.

58

mitt på dagen och därför bjöds deltagarna på en lunchmacka. Även om det kanske var den som lockade så var det uppenbart att många blev intresserade av SBR och efteråt ploc­ kade åt sig både Husbyggaren och informationsmaterial.

– Vi tror det gick fram till deltagarna att man som blivande byggingenjör inte har råd att stå utanför SBR. Det ger möjligheter att utvecklas och

kunskap som man inte kan få i skolbänken, man får helt enkelt ett karriärförsprång, säger Tina Dadashvand och Moa Persson.

– Vi är också glada över att vi fick förtroendet att presentera SBR i Göteborg och ser fram mot att få göra det fler gånger och även på andra högskolor. D

Moa Persson, Tina Dadashvand, Anders Orrlöv och Nils Wittgren hoppas på fler möten på Chalmers.

husbyggaren nr 3 B 2011

Nytt från SBR Kom på hearing om LOU Möt SBR på Stockholm Waterfront Congress Centre fredagen den 13 maj!

I samband med SBRs årsstämma och 60-årsjubileet ar-

rangeras under fredag eftermiddag en workshop med intressanta seminarier i olika ämnen som rör byggande och byggsektorn. Arrangemanget

är öppet för alla från kl 13.30 fram till 16.00. Ingen föranmälan behövs. Mer information finns på sbr.se Är du medlem i SBR är du

välkommen redan kl 10.00 då en hearing om offentlig byggupphandling startar. D

Hur förebyggs våtrumsskador Peter Bratt på Länsförsäkringar i Uppsala höll en mycket intressant information om våra största försäkringsskador varje år i våtrum, för 36 SBRmedlemmar.

Peter Bratt gick tillbaka i tiden och berättade om 1950och 60-talen i miljonprogrammet samt nya skador som uppkommit efter det att våtrum renoverats på modernt men inte särskilt framgångsrikt sätt.

Det är mycket viktigt att tekniska beskrivningar som medföljer nya produkter studeras och efterlevs genom dokumenterad egenkontroll, till exempel golvbrunnar där det finns en stor marknad att välja på. Varje golvbrunn har sin beskrivning hur du ska göra för

SBRare i Uppsala lyssnade och tog lärdom om hur man kan minska på våtrumsskador. Foto: Dick Söderholm

att det ska bli rätt i förhållande till aktuellt tätskikt och golvbeläggning. Tyvärr tycker rörmontörer det är pinsamt att

inför kund läsa en beskrivning, för det kan ge känslan av att kunden inte tror att de är utbildade och kan sitt hantverk.

Badrum idag är inte bara ett våtrum utan mera av ett upplevelserum. Har grannen gjort ett jättehäftigt rum med bubbelbad och spa måste nästa vara värre.

Det har även kommit golvbrunnar som monteras i golvvinkel mot vägg och det är bara två typer som är godkända av det flertal som finns att välja på.

Det rum som numera har flest våtrumsinstallationer och orsakar allra flest skador är egentligen köken och det pågår diskussioner om att de framgent bör förses med golvbrunn.

Av Bengt Härlin, sekreterare Uppsala-avdelningen

Kort pay-off på bergvärme Sven-Göran Andersson och Fredrik Land från Züblin tog emot Uppsala-avdelningen på

sin anläggning vid FunboLövsta. De berättade om företaget och redovisade ett flertal

Fredrik Land i berättartagen. I röd tröja syns förre ordförande Dag Gustafsson. Foto: Dick Söderholm

nr 3 B 2011 husbyggaren

intressanta projekt med geoteknik, eller Rock Energy, det vill säga berg- och jordvärme och/eller -kyla, med payofftider på så lite som 2-3 år.

Efter informationen besökte vi brf Sparrisen vid Årsta Centrum i Uppsala som för ett antal år sedan installerat markvärme. Fastighetsskötaren som var med och förevisade anläggningen var helt lyrisk över hur bra anläggningen har fungerat och hur god ekonomin har varit med installationen. Besparingen rörde sig om 500 000 kronor per år. Föreningen bjuder affärsidkarna i tolv butiker på kyla under sommaren.

Det andra objektet var QMeds anläggning i Uppsala.

Installationen var något nyare.

Fastighetsskötaren som var med och visade anläggningen var mycket nöjd med att det varit ytterst få problem efter inkörningen. En ren och snygg undercentral uppvisades.

Våra samlade tankar efter dessa studiebesök är att energin kan minska avsevärt och att det är mycket miljövänligt.

Det är en intressant, expansiv och utvecklingsbar energi som till cirka 70 procent kan betraktas som förnybar.

Av Bengt Härlin, sekreterare Uppsala-avdelningen

59

Nytt från SBR SBR i ny skepnad SBR får nu en helt ny och tydlig grafisk design som i fortsättningen ska synas på alla trycksaker, webb och annat informationsmaterial. Designen är

särskilt framtagen för att passa ihop med den välkända och oförändrade SBR-loggan.

– Nu får vi en modern och enhetlig framtoning som är

Bården med skuggbilder av byggingenjörer i arbete ska i fortsättningen känneteckna SBRs kommunikation. Huvudfärgen är blå, kompletterad med färger i orange och limegrönt.

lätt att känna igen, säger SBRs förbundsdirektör Magnus Jan­son.

– Dessutom heter vi nu SBR Byggingenjörerna i all utåtriktad kommunikation. Hittills har det begreppet använts parallellt med Svenska Byggingenjörers Riksförbund vilket gjort att det oklart om det är frågan om en eller två olika organisationer. Det senare namnet behålls dock som juridiskt namn och kommer att synas

OM SBR BYGGINGENJÖRERNA

internt i olika sammanhang.

– Vi lanserar samtidigt en ny devis ”SBR Byggingenjörerna – yrkesförbundet som ger dig tre bokstävers försprång”. Poängen är att den fungerar såväl gentemot bygg­ingenjörer som kunder och beställare som vill anlita en byggingenjör som står för kvalitet.

Samtidigt med den nya designen har SBR tagit fram en ny informationsfolder och en del annat presentationsmaterial. Under våren byggs också hemsidan om. D

F örmåne r

INGE N JÖRE RNA RAGSGIVARE N

SBR BYGGINGENJÖRERNA

SBR BYGGINGENJÖRERNA

R abSBR atterade utbildningar…

BYGGINGENJÖRERNA

erna är yrkesorganisationen

esitter en dokumenterad

www.sbr.se

mpetens. Beviset är de tre bok-

www.sbr.se

… och R ab atterade försäkring ar R ab atterad facklitteratur

s titel. Byggingenjör SBR är en

enbart de som uppfyller kraven

Välkommen till yrkesförbundet som ger dig tre bokstävers försprång!

BR Byggingenjörerna får bära.

ch din garanti.

SBR bygginjgenjörerna ger dig kunskap, förmåner, kontakter och bättre karriärmöjligheter. Samt rätten att lägga tre viktiga bokstäver till din titel som bevis på din kompetens.

Därför valde vi SBR:

"Nätverket.

Ochrådg titeln Fri juridisk ivning Byggingenjör SBR som säger allt" Namn Namnsson, Byggingenjör SBR sedan 20xx

platschefer, arbetsledare, konsulter, projektörer, projektledare, entreprenörer, besiktningsmän, KA-ansvariga, utbildare och andra specialister. Över hela landet.

kunskap, förmåner, kontakter och bättre karriärmöjligheter. Samt rätten att lägga tre viktiga bokstäver till våra titlar som bevis på vår kompetens.

27 Lokalavde lningar

"ExpertrådMedle ms träffar givning och E xpertföredrag/seminarierskräddarsydda Ku rse r/studiecirklar utbildningar" S tudieb e sök och resor

Namn Namnsson, Byggingenjör SBR sedan 20xx

Det är skillnad på byggingenjörer och byggingenjörer.

Närmare bestämt tre bokstäver.

www.sbr.se

du som uppfyller kompetenskraven. Och du som är blivande byggingenjör kan söka studentmedlemskap.

SBR BYGGINGENJÖRERNA Yrkesförbundet som ger dig tre bokstävers försprång

S amh ällsnytta

E tt byggande me d hö g kvalitet

uridiskt sett en ideell förening. Affärsverkmman som utser styrelse och fattar större kholm. De 27 lokalavdelningarna har egen slut. Mer om stadgar och organisation finns

”Besiktnin

gen und

Den nya SBR-foldern kan beställas kostnadsfritt från kansliet.

erkänd”

En uppdaterad Power Point ­presentation.

Nya roll-ups är på väg. De kan också beställas från kanliset.

meterpassning genom Södertälje kanal och slussar. Vidare hur varje tunneldel armeras och gjuts på plats för att sedan sänkas och kopplas till sina fästen på Riddarholmen respektive Södermalm. De tre hopfogade delarna ska tåla påkörning av en oljetanker och kunna röra sig i längdled hela 20 cm.

Vi delades upp i två grupper för att göra en rundvandring

på den flytande formen där arbeten med armering och gjutning pågick. Det rör sig om enorma dimensioner. Armeringsjärnen var så grova att de inte kunde flyttas med handkraft.

Arbetare från tolv olika nationer arbetar på projektet.

Av Bengt Härlin, sekreterare Uppsala-avdelningen

Visiterade flytande former Vid Uppsala-avdelningens stu­ diebesök på Söderströmstunneln i Stockholm deltog 29 intresserade medlemmar. Besöket inleddes på projektkontoret på Söder Mälarstrand med en mycket intressant information av projektet och dess svårigheter.

Bland annat fick vi höra om den spännande transporten av den flytande formen från and­ ra sidan Östersjön och centi60

Från vänster Uppsalas medlemmar Kalle Ekstedt och Sven-­ Göran Andersson, samt Züblins projektchef Tilo Spahn.

Foto: Lennart Wågström

husbyggaren nr 3 B 2011

FIBERCEMENT – gör mer

thermisol.se

masonite lättelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0