Husbyggaren 2010 Nr 7

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

7 10

Nedanstående är annons från Paroc Panel System AB

nr 7 B 2010 husbyggaren

1

2

husbyggaren nr 7 B 2010

nr 7 B 2010 husbyggaren

3

4

husbyggaren nr 7 B 2010

nr 7 · 2010 | Årgång 52 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se

Sidan 24

Gruppen OK Go bad ett gäng tekniker att sätta upp en händelsekedja till sin låt. När denna tidning görs hade musikvideon över 18 miljoner träffar på Youtube. Husbyg­ garen tror att det är så enkelt som att rörelser roar. Så vi passar på att utlysa en tävling som avslutning på publiceringarna av tekniska lösningar till kedjor. Fram till den 1 maj tar vi emot länkar på roliga och smarta, samt nyproducerade, händelsekedjor. Därefter utser vi en vinnare! Detalj ur illustration: Jessica Palmgren

Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2010

Nr 1 v 5 Nr 5 v 37 Nr 2 v 11 Nr 6 v 43 Nr 3 v 17 Nr 7 v 49 Nr 4 v 22 Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ­11 200 ex.

Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Innehåll

6 10 14 16 18 22 24 28 30 32 36 38 42 51

Fyrdubblade oljepriser kan följa Peak Oil Branschen saknar kunskap bygga nära nollenergihus Hållbart byggande kräver nytänkande NCCs tekniska plattformar förenklar projekteringen LED-lampans livslängd kan variera kraftigt Kunskap om akustik behövs för lätta byggsystem Händelsekedja med hävert och vattenhjul Juridik: Villfarelser och misstag vid totalentreprenad IT: Varning för legal nedladdning!

Form & Teknik: Debatt: Bygg skolor som möter behoven hos alla barn!

Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Redaktionen ansvarar inte för ­ aterial som inte beställts. m Bilaga medföljer

I nästa nummer: Industri- och kontorsbyggande Tidningen utkommer i vecka 4, 2011 nr 7 B 2010 husbyggaren

5

BYGGMETODER Världen är på väg mot Peak Oil, en oljetopp. Oljepriserna kommer att öka. En utmaning är att se över hur den olja som finns skulle kunna användas för att lägga om energisystem – och byggmetoder – inför framtiden. Och det brådskar.

Fyrdubblade oljepriser kan följa Peak Oil

D

en västerländska civilisationen av idag bygger inte enbart på vetenskap och hårt arbete. Sedan andra världskriget är tillgången till oljan, ”det svarta guldet”, en avgörande faktor för utvecklingen av västvärldens ekonomi.

Oljan har kunnat användas till drivmedel för bilar, bussar och flygplan men också som bas för plastråvaror och nya textilier. Vi har kunnat åka på vägar belagda med asfalt eller oljegrus och bo i betonghus. Även vår mat produceras med hjälp av olja genom att den används till konstgödsel och bekämpningsmedel.

Kort sagt har vi gjort oss beroende av oljan. Men nu talas om Peak Oil – ”oljetoppen”. Vad innebär den och när är den här? är de frågor som denna artikel behandlar.

Hälften kvar Olja är träd och växtdelar som för miljontals år sedan pressades ihop så att kolet tog formen av olja. Av detta följer att oljan

är en ändlig resurs. Nybildning av olja under överskådlig tid är inte möjlig. Vi har den olja som finns i berggrunden.

Under de 150 år vi hittills använt olja har mänskligheten förbrukat ungefär ett tusen miljarder fat (ett fat är 159 l). Ungefär lika mycket beräknas finnas kvar i berggrunden. Världens förbrukning är cirka 30 miljarder fat per år. Reserverna skulle alltså räcka i 30 år till, säger optimisten. Kanske kan tjärsand och oljeskiffer ge ytterligare något decennium.

Oljefält producerar mindre Problemet kan uttryckas som skillnaden mellan reserverna i djupet och möjligheterna att få upp dem. En årlig översikt ges av OECD-ländernas energirådgivningsorgan IEA. I november 2008 gjorde IEA en chockerande uppställning som visade kraftiga nedgångar i utvinningen av existerande oljefält.

Budskapet drunknade i finanskrisen.

IEAs chefsanalytiker Fatih Birol upprepar sedan dessa varningar. Här är en ur

FÖRFATTAREN

Av jan carlson , konsult, Sipu

Jan Carlson är samhällsvetare och eko­ nom. Han arbetar som konsult på Sipu där han bland annat genomfört seminarier om Kontoret och klimatet. Han är även ord­ förande i energigruppen hos Klimataktion – Stockholm.

Independent den 2 augusti. ”En allvarlig energikris kan vara på väg eftersom de flesta av världens större oljefält har nått sin produktionstopp. En sådan oljekris inom de kommande fem åren skulle kunna hota återhämtningen från den nuvarande djupa lågkonjunkturen ­genom högre oljepriser på grund av ökad efterfrågan och stagnerad, eller till och med minskad, produktion. (...) En utvärdering av mer än 800 av världens större oljefält har kommit fram till att flertalet av de allra största redan har nått sin högsta kapacitet. Takten i produktionsminskningen går nu nästan dubbelt så fort som man ­räknade med för två år sedan.”

Birol är ingalunda den förste som pekat på nedgången av oljeutvinningen. I själva verket finns grupper av pensionerade geologer och en mindre organisation, ASPO, som ägnat stor tid åt att påvisa nedgången i oljetillgången. Professor Kjell Aleklett vid Uppsala universitet är den mest kände svensken i sammanhanget.

Framtida oljeutvinning i miljarder fat. En pessimistisk projektion.

Källa: The Association for the Study of Peak Oil and Gas (ASPO), 2004.

6

Förutsåg prischock Jeremy Leggett heter en av dessa geolohusbyggaren nr 7 B 2010

Paradoxalt nog kräver nya energikällor energi för att tillverkas. Det väcker frågan hur den kvarvarande oljan bör användas? Lillgrund vind­ kraftpark mellan Malmö och Köpenhamn. Foto: Hans Blomberg

ger med lång erfarenhet av oljeindustrin.

I sin bok ”Till sista droppen” som skrevs år 2005 driver han tesen att minskningen i utvinningen av existerande källor samt svårigheterna att exploatera de nyupptäckta gjorde att man borde räkna med en prischock ungefär år 2008.

Profetian stämde väl. Från en nivå på 20–30 dollar fatet i början av 2000-talet bröt priserna under våren 2008 igenom 100-dollarsvallen och spekulanter var under några veckor sommaren 2008 beredda att betala 150 dollar per fat.

Sedan bröt finanskrisen ut och den allmänna efterfrågan föll och med det priset som nu är tillbaka på drygt 80 dollar, samtidigt som en del analytiker varnar för att vi åter kommer över 100 dollar per fat inom några månader. Så hur anpassar vi oss till ett oljepris fyra gånger högre än vid seklets början?

Nya källor kräver energi I många länder har man infört program för att minska förbrukningen av drivmedel hos fordonsparken. USA hade till exempel ”Cash for clunkers” som syftade till att skrota de törstigaste bilarna. EU nr 7 B 2010 husbyggaren

har infört utsläppstak för koldioxid för europeiska bilar. I många länder satsas på förnybara energikällor som vindkraft, solceller, solvärme, biobränsle och vågkraft.

Men Kina och Indien tar i sina ansträngningar att nå välstånd hand om den energi som sparas i väst av bensinsnålare bilar och andra åtgärder. Och de nya energikällorna tar tid att utveckla och kräver energi för att kunna tillverkas.

Man kunde tro att de högre oljepriserna skulle stimulera till exploatering och utvinning av nya oljefält. Så har också skett. Men eftersom de flesta reserver ligger flera tusen meter under havsytan tar det tid och är förenat med risker. BP var det oljebolag som ansågs mest framstående i djuphavsborrning. Katastrofen i Mexikanska Golfen visade att kompetensen hade sina luckor.

Två och ett halvt år efter prischocken år 2008 ligger den dagliga produktionen på ungefär samma nivå eller lägre, det vill säga cirka 85 miljoner fat om dagen.

USA förbrukar mest Det land vars oljeproduktion först nådde

toppen och sedan minskade var USA på 1970-talet. Redan tidigare hade USA importerat olja men nu ökade andelen inköpt olja. USA är världens största förbrukare av olja med mer än en femtedel av världsförbrukningen. Därför handlade den amerikanska valkampanjen 2008 bland annat om oljeborrning till havs och i naturreservat. Beroendet framkallar desperation även när det kläds i rationella termer.

På nära håll kan vi se nedgången av olje- och gasutvinningen ur Nordsjön som ett exempel. Den norska utvinningen har sjunkit med över hälften och oljebolagen satsar nu på gas som ska utvinnas under svåra förhållanden i havet norr om Norge. Fiskare och miljövänner är gemensamt skeptiska.

Nyupptäckter täcker inte Utvinning av olja har skett sedan mitten på 1800-talet med start i Pennsylvania.

När fördelarna med oljan blev klara startade en intensiv kamp för att finna nya oljefält. Geologer med oljeprospektering som specialitet besökte alla jordens länFortsättning s. 8 P

7

Det finns risker med djuphavsborrning. Olje­ riggen Deepwater Horizon i Mexikanska Gol­ fen. Källa: Youtube

Peak oil per land. Källa: Ludwig - Böchow Systemtechnik, 2007.

P

der. Provborrningar skedde även i länder som Sverige.

Resultatet var tidigt att de stora reserverna fanns i Mellersta Östern, USA, Ryssland, Venezuela och Nord-Afrika.

För 40 år sedan kompletterades det med Nordsjön och Alaska och sedan med utvinning till havs på många håll i världen.

Nyupptäckterna globalt är dock sedan år 1970 mindre än den årliga förbrukningen.

Men hur är det med oljereserverna i arabvärlden? Världens största fält Ghawar i Saudiarabien upptäcktes år 1948, tio år efter Kuwaits stora Burganfält: Alla ­övriga större fält har varit upptäckta och exploaterade i ungefär ett halvt sekel nu.

Det senaste större fynd som gjorts är ­Kazakstan för tio år sedan med tio miljarder fat. Skulle man kunna utvinna det väntar intäkter på kanske 800 miljarder dollar, en ofattbar summa. Men för världen fyra månaders förbrukning.

Irak har nyligen i ett försök att locka till sig investerare skrivit upp sina reserver till fyra gånger tidigare storlek. Men dessa uppskattningar bör tas med en nypa salt.

Det finns många exempel på hur statliga bolag eller myndigheter angett att reserverna ökat samtidigt som privatägda bolag noterade på börser och med hårda krav på fakta samtidigt skrivit ned sina reservers storlek.

Exploaterar tjärsand Det stigande oljepriset har gjort det intressant för Statoil med flera att planera för exploatering av tjärsand i Alberta och bitumen i andra länder. Men då bör man 8

betänka mängden energi som går åt för att exploatera dessa fyndigheter. Som illust­ rerats i Mexikanska Golfen kan det miljömässiga priset vara högt. Utvinningen av oljesand i Alberta efterlämnar något som kan liknas vid ett månlandskap.

När vi blickar framåt ser vi således ett USA som är oförmöget att minska sin oljeförbrukning, Kina och Indien som kommer att öka energianvändningen samtidigt som oljeindustrin kommer att få svårigheter att ens under det närmaste decenniet klara dagens volymer. IEAs Fatih Birol säger så här: ”En dag kommer oljan att ta slut. Det händer inte i dag och inte i morgon, men en dag tar oljan slut och vi måste överge oljan innan den överger oss. Vi måste förbereda oss för den dagen. Ju tidigare vi börjar, desto bättre, eftersom alla våra ekonomiska och sociala system bygger på olja.”

Sverige har skog Vad är då konsekvenserna för Sverige?

Här har vi sedan 1970-talet haft ett antal satsningar och program för att minska oljeanvändningen. Vår förra statsminister Göran Persson tillsatte till och med en utredning med uppgift att göra Sverige helt oberoende av oljan.

Vad är då resultatet av alla dessa ansträngningar? Jo, Sverige har minskat användningen av olja. Idag kommer cirka 40 procent av vår energi från oljan och andra fossila bränslen vilket är en internationellt sett låg siffra. Förklaringen är att vi har gott om skog som står för ungefär 30 procent av vår använda energi. Vatten-

kraften står för cirka 15 procent och kärnkraften ett normalår för nästan lika myc­ ket. Satsningarna på vindkraft gör att denna under nästa år troligen kommer att producera 1 procent av vårt energibehov.

Mest från Ryssland Den olja vi använder i Sverige har under de senaste decennierna huvudsakligen kommit från Nordsjön via Danmark eller Norge. De volymerna sjunker. Redan nu är Ryssland vår största leverantör med en tredjedel.

Om vi vill öka vår import från Ryssland ska vi vara medvetna om att det finns konkurrenter. Kina söker säkra sina leveranser av olja och gas genom långsiktiga avtal med ett antal länder. Nu i oktober 2010 signalerade Gazprom som levererar en fjärdedel av EU-ländernas gas att prisbilden måste bli mer attraktiv om man inte ska börja sälja mer till Asien i stället.

Priset kan fyrdubblas En självklar slutsats är att vi måste förbereda oss för att oljepriserna kommer att öka. Produkter som innehåller olja eller produceras med hjälp av olja blir dyrare.

Lantbrukarna råkade ut för drastiskt höjda priser på konstgödsel under år 2008 vilket också drog upp priserna på vete och andra livsmedel.

Förra högkonjunkturen 2002–2008 medförde en fyrdubbling av oljepriset.

Med tanke på svårigheterna att ersätta oljan i många industriella processer kan vi befara något liknande. Då kommer vi att undra över hur någon kunde använda den värdefulla oljan till något så enkelt som att värma ett hus. D

husbyggaren nr 7 B 2010

nr 7 B 2010 husbyggaren

9

BYGGMETODER Boverket och byggbranschen ser inte till husägarens kostnader. De ser bara till initialkostnaden. Det är därför inget händer med lågenergihus. Det säger Åke Mård, byggmästare i Sundsvall och pionjär för att använda spunnet glas som byggmaterial.

Branschen saknar kunskap bygga nära nollenergihus Av fredrik lundberg , frilansjournalist

E

n procent av Sveriges nybyggnad är lågenergihus, mot 10 procent i till exempel Norge och Danmark. Varför är det så?

Husbyggaren frågar lågenergibyggaren Åke Mård med företaget MRD och den egna framtagna byggtekniken Koljern, som gör anspråk på att vara fuktsäker, energisnål och hållbar.

– Boverket och byggbranschen fokuserar på initialkostnaderna. De bryr sig inte om att husägaren tjänar tusenlappar på lägre energikostnader i sitt boende.

Ger lån för extrakostnad Att bygga ett lågenergihus är dyrare, men sen blir det billigare i drift på grund av lägre energikostnader.

Privatpersoner förstår detta, förklarar Åke Mård, men de har svårt att säga emot hussäljarens argument. Tidigare har husköparna också haft svårt att få lån för ­högre byggkostnader.

Men där har Mård goda nyheter. Sedan ett par veckor har Nordea och Swedbank i Umeå bestämt sig för att ge lån för extrakostnaderna – och dessutom till några hundradels procent lägre ränta.

Det ger säkrare utlåning för bankerna då ett vanligt hus tappar i värde på tio år.

Man måste så småningom isolera om och byta energiteknik. Ett hus byggt med cellglas har en klimatskärm som ska hålla husets hela livslängd, och cellglaset kan då även återanvändas. Se faktaruta om Koljerns teknik.

– Boverket säger bara att man ska bygga billigt. Det är helt fel språk. De borde göra som EU har sagt: nära nollenergihus.

(Se faktaruta)

Lobbar mot skärpning Boverkets energibyggregler står just nu inför en skärpning till nästa höst.

– Men trähusbranschen, med de sju största hustillverkarna, lobbar för att för-

Åke Mård, tillsammans med drottningmodern Ashi Dorji Wangmo Wangchuk från Bhutan.

Hon besökte Njurunda för att studera kretsloppsanpassat byggande. Foto: Lars Ling

10

hindra en skärpning, säger Åke Mård och tillägger: – Sådan är branschen. Det är hela klon.

Jämför med bilbranschen. De arbetar hela tiden på att få fram nya bättre modeller.

I byggbranschen är det annorlunda, menar han: – Kvalitet existerar inte. Kompetensen finns inte på konsultsidan, inte på bygg­ sidan och definitivt inte i jobbarledet. En blind leder en blind, det slutar med att de ramlar i gropen båda två.

Han noterar att Skanska och NCC har planer på att höja kvaliteten, men att de har långt kvar och att de har svårt att uppnå nära-nollenergihuskrav med rimliga kostnader.

– Skanska flyttar fram positionerna mer och mer och jag tror att de kommer att kunna bygga NNE byggnader år 2020.

Ambitionerna tycks finnas i deras organisation. De har redan nu planer på att bygga NNE hus i södra Sverige, tillfogar han.

Mer forskning behövs Forskning och utveckling är underutvecklat inom branschen, menar han vidare.

– Det är bara små företag som försöker ta fram nya lösningar. Åke Mård menar att egentligen tjänar alla på energieffektiva hus: inte bara användaren utan också byggaren och byggherren.

Och klimatet!

Så här räknar han: Om en vanlig villa, 135 m2, kostar 2,5 miljoner att bygga (energiförbrukning 110 kWh/m2) så kostar det 300 000 extra för lågenergiutförande 55 kWh/m2. Ökad räntekostnad för det, med 5 procents ränta, blir 15 000, med 30 procents räntesubvention 10 500. Energikostnaden, vid 1,75 kr/kWh, minskar med 14 437 kr/år. Med mindre ränta och minskad försäkringspremie sparar man husbyggaren nr 7 B 2010

Väggar i ett lätt och fuktsäkert material som ska isolera extra effektivt monteras. Foto: MRD sälj och bygg

nästan en tusenlapp i månaden i kostnader för ränta + energi.

– En långsiktig fastighetsägare kan tjäna mycket pengar, säger Mård.

Men detta är svårt att få fastighetsägare att tro. Åke Mård drev en övning med sju projektledare från HSB-Göteborg. De fick själva välja alla parametrar: hur mycket energi som förbrukas i olika alternativ, elpris, ränta och så vidare. Övningen visade att det blev 6 000 kronor billigare per år med lågenergialternativet.

– Men de vägrade att tro på resultatet, med argumentet att ett dyrare hus inte kan bli billigare att bo i. I det resultatet ingick ändå inte de lägre räntekostnaderna.

Återvinn energi från gråvatten Byggnadens energiprestanda beror på två saker: – Klimatskärmens påverkan är cirka 50 procent, resterande är installationsteknik: elinstallation, värme, ventilation och kyla.

Värmeåtervinning från ventilationsluft och gråvatten kan göras på olika sätt, till exempel genom att frånluften sugs ut genom golvbrunnarna så att man kan tillvarata värmen i ånga och vatten.

Elinstallationen spelar också roll för energiförbrukningen till exempel genom att man sätter in LED-ljus på 3–6 watt istället för lågenergilampor på 9–15 watt.

Långsiktigt är det sol för värme och el som är nummer ett, enligt Mård.

räkna på detta. Mård har inte funnit någon sådan, ”även om de säkert finns”.

En annan teknisk utveckling som kräver stora insatser är solceller där Mård pekar på lovande utveckling i Lund (med nanotrådar) och möjligheten att höja verkningsgraden från 10–15 procent idag till 30–40 procent.

Han pekar också på möjligheten att producera el från varmvatten, en teknik som bland annat utvecklas av Opcon.

Men finns det bra lagringsteknik?

– Nej, det gör det inte. Det måste utvecklas. Jag har nog idéer men detta kan inte lämnas åt små företag.

Minskar utsläpp Ibland finns det gott om resurser för utveckling. Mård hänvisar till ett projekt där A-hus, Vattenfall och Volvo bygger en demonstrationsvilla. Där satsar man 50 miljoner kronor för att minska koldioxidutsläppen från 7 000 kg/år till 1 000 kg, något som skulle kunna göras med ganska enkla medel, menar Åke Mård.

Han nämner också byggnadsfysikern i Lund, Karin Adalbert och hennes plusenergihus i Åkarp, och menar att det skulle

Krävs kunnig tekniker Problemet idag är att lagring i mark ger stora förluster, medan lagring i ackumulatortank visserligen är relativt förlustfri men har en alldeles för liten volym. Att lagra värmen under huset i sten och vatten behöver inte bli så dyrt, men det krävs kunniga tekniker på VVS-sidan för att

Planiavägen 13, 131 54 NACKA • Tel: 08-718 32 45

nr 7 B 2010 husbyggaren

•

Fax: 08-718 29 07

•

Fortsättning s. 12 P

E-post: ted@finisterra.se

11

Faktaruta P

behövas mer erfarenhetsutbyte mellan lågenergihusbyggare eftersom det finns lite olika lösningar med olika för- och nackdelar, särskilt för värmeåtervinning.

– Det finns två värmeslukare i ett lågenergihus: ventilationsluft och avloppsvatten och vi måste finna de bästa sätten att få tillbaka den värmen.

Själv söker han inga pengar från energimyndigheten: – Det är ingen mening med att lägga kraft och tid på att söka bidrag som man ändå inte får. Det är bättre att lägga kraft och tid på sånt som genererar nytta.

Mård är skeptisk till termen ”passivhus”.

– Den som säger att man inte behöver tillföra värme till ett hus i Sverige, den ljuger!

Solen viktig källa Nära nollenergihus tolkar han som att inte är någon konst att få noll i medelhavsklimat, men att man måste ta hänsyn till att ”EU är avlångt” och att man måste tillföra energi i Kiruna. Mest beroende på skillnad i soltimmar, men också utetemperatur.

Men tilluftstemperaturen in går enkelt att höja genom att dra in tilluften genom rör i backen: – Då kan man få Stockholmsklimat i Kiruna, och det kostar inte mycket, och kan även ge kyla under den varma sommaren.

Biobränsle kan ge en del, men det är inte en oändlig resurs, slår han fast. Solen är den energikälla som kan ge oss all den energi vi behöver utan att påverka vårt klimat.

Industrin kan spara Kommunernas planarkitekter har ett stort ansvar, som de inte tar. Man planlägger inte så att nya hus lätt kan sätta in sol-

12

Koljern-tekniken

Åke Mård har i tio år arbetat för lågenergihus med koljern-tekniken. Isolermaterial i först grundbottenplattan och på senare år också i väggar och tak, är cellglas, spunnet glas. Det är ett lätt mate-

rial med densitet 125 kg per kubikmeter och värmekonduktivitet 0,042 W/m°C. Det ger en helt fuktsäker konstruktion som kan användas som grund, väggar och tak i element-form.

Mårds byggföretag MRD

har uppfört ett antal villor.

En villa i Örebro har av ägaren försetts med solceller och annan installationsteknik så att den är självförsörjande på elenergi. Den är inte ens uppkopplad mot elnätet.

nader efter den 31 december 2018.”

Boverket har nyligen gjort bedömningen att direktivet inte bör påverka byggreglerna (där energikraven slås fast) och inte innebär så stora förändringar överhuvudtaget. Men det återstår att se om regeringen och EUkommissionen kommer att gå på samma linje.

– Byggindustrin vill ha långsiktiga regler från myndigheterna och 10 år är i och

för sig ingen lång tid för en bostad men att som Boverket och Energimyndigheten prata om fyra års cykler tyder på att visioner helt saknas. EU:s direktiv är bra långsiktigt och ger en viss flexibilitet i kravet på energiförbrukningen, jämför med bilindustrin. Uppnår byggindustrin NNE-målet så har branschen uppnått balans med klimatet. Plus­ energihus behövs inte, kommenterar Åke Mård.

Faktaruta Nära-Noll-Energi, NNE, i EU

I EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda som antogs den 19 maj står bland annat följande (i artikel 9): ”1. Medlemsstaterna ska se till att a) alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är nära-nollenergibyggnader, och b) nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter är nära-nollenergibygg-

fångare och solceller på södertak.

På industrisidan finns ännu mer att spara än i bostäder, hävdar Mård.

– Industrin har haft så billig el och olja att dom inte behövt tänka på energikostnaderna. Det är enkelt att spara hälften med installationsteknik, kanske 80–90 procent om man också ser till klimatskalet.

Problemet i branschen är ju att de långsiktiga fastighetsägarna typ stat, landsting, kommuner och offentliga upphandlare inte förstår vinsterna med att bygga energisnålt.

utan merkostnader. Är inte det en vinst?

Problemet är att beställarna bedömer inkomna anbud på en entreprenad efter anbudssumman och inte efter kvaliteten i den produkt man efterfrågat, där har beställarna inte kunnat precisera kraven på sin produkt så att man verkligen får den produkt man vill ha, menar Åke Mård.

– Många skyller på LOU men där är inte problemet, problemet sitter hos dem som skriver kraven i upphandlingen. De har inte har rätt kompetens, säger Åke Mård. D

Saknar kompetens ställa krav – Tag Storfors som byggde en lågenergiskola och kunde anställa tre lärare till

husbyggaren nr 7 B 2010

Ny entré?

Det är enkelt att byta

plats för automatisk dörröppnare

personsäkra glas e-karm med elektronik

visuell markering

klämfri bakkant

porttelefon

brytsskydd

Våra specialister hjälper dig med dörrlösningar till bostäder De hjälper dig med idéer och tips, tillverkning och montage av nya entrépartier och dörrar. Behöver befintliga dörrar tas om hand, får du hjälp med det också. Välkommen med din förfrågan.

Din närmaste tillverkare hittar du under support på: sapabuildingsystem.se Sapa Building System AB 574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00 Fax 0383-76 19 80

nr 7 B 2010 husbyggaren

13

BYGGMETODER Det finns stora vinster att göra för svensk byggindustri när det gäller att bygga hållbart och klara framtida energikrav. Men olika åtgärder behövs för de olika byggmaterialslagen för att uppnå ett hållbart byggande.

Hållbart byggande kräver nytänkande

V

ad är det som driver fram krav på nya produkter och därmed nya arbetsmetoder?

De olika aktörerna vill ju alltid ge bästa möjliga bidrag till sin egen produkt och därmed måste man hitta de bästa metoderna. Allt är egentligen en växelverkan mellan många faktorer.

Kravbilden ändras på grund av ändrad användning av den egna produkten. Produkten kan vara en nyskapelse eller en förbättring av en gammal.

Här kommer det klassiska uttrycket ”kunden i centrum” in. Kunden styr utvecklingen. Det gäller ny design, nya konstruktioner och nya material som ska utvecklas och sedan kunna användas på rätt sätt. Det gäller att lyssna av och känna trenderna.

Sustainable production Alla företag kämpar med att skapa lönsamhet vilket ska leda till bestående konkurrenskraft och tillväxt. Detta resonemang är en sanning som nu förstärks med de senaste decenniernas utveckling.

Till denna ”egna drivkraft” adderas nu drivkrafter som vuxit fram ur ett samhällsperspektiv. Konkurrensdrivkrafter som idag driver företagen är: • att ha minst miljöpåverkan, • att kunna hantera resursbristerna i världen, samt • att kunna hantera den globala befolkningstillväxten.

Detta innebär att över hela världen görs omfattande satsningar för att skapa hållbar produktion – sustainable production.

Produktionen ska utformas till att vara ekonomiskt och ekologiskt rätt. Vidare ska produktionen möjliggöra goda sociala villkor när det gäller välfärd och resurser, på såväl företags- som global nivå.

Varje byggnad måste energideklareras och efter år 2020 enligt ett nytt EU-direktiv byggas som ett nollenergihus.

Vad gör branschen?

Vad gör då byggbranschen? En titt i backspegeln visar att vi redan har klarat av att nå den reduktion av koldioxid som vi åtog

Olika materialslag kräver olika åtgärder för att bidra till hållbart byggande.

Foto: Per Kämpe, Cementa, SSAB

14

FÖRFATTAREN

Av per kämpe, professor, Lunds universitet

Per Kämpe är professor vid institutio­ nen för byggvetenskaper vid Lunds univer­ sitet samt VD för företaget Prefabutveckling i Norden AB.

oss i Kyotoöverenskommelsen. Men det räcker inte.

Byggbranschen står för ungefär 40 procent av Sveriges energianvändning.

På produktnivå och komponentnivå försöker vi få fram alltmer klimatsmarta och resurssnåla lösningar (lean). Vi utvecklar bland annat passivhus – ett steg mot EUdirektivet att till 2020 nå målet om nollenergibyggnader.

Samtidigt ska vi bygga våra bostäder och uppfylla ställda funktionskrav för att ge goda sociala miljöer. De dominerade materialen stål, trä, betong och glas har alla sina egenskaper och påverkar såväl våra byggprodukter som våra byggmetoder och har goda utvecklingspotentialer när det gäller u-värdet.

Var står vi då idag när det till exempel gäller trä, stål och betong?

Träet suger upp koldioxid Genom fotosynten (växtlighetens drivkraft) suger träd upp koldioxid och avger sedan syre. Att använda träet så mycket det går som förstahandsval eller som substitutmaterial i våra byggnader kan påverka att koloxidutsläppen minskas kraftigt. Träprodukternas livslängd kan därhusbyggaren nr 7 B 2010

för vara så lång som möjligt innan de t­ otala utsläppen närmar sig stål och betong. Träets kretslopp slutar med att det används som bränsle och blir då energi.

De tekniska kraven på en byggnad – exempelvis spännvidder och väggtjocklekar – påverkar och avgör materialval. I valet mellan trä, betong och stål gäller det att tolka vilket som är det bästa valet.

Minskar energiåtgång När det gäller glas kan känd kunskap ge mycket, om den bara utnyttjas rätt. Glas har fram till nu haft sitt höga u-värde (”mått på energiläckage”) som en nackdel. De stora glasytor som har varit ett arkitektmode har medfört en utveckling av glasets egenskaper.

100 000 villor (eller lägenheter i samma storlek) som byter fönster från tvåglasfönster till bästa möjliga treglas kan minska energiförbrukningen med 300– 400 miljoner kWh per år enbart i Sverige.

Detta motsvarar en tiondedels årsproduktion från en mindre kärnreaktor, eller koldioxidutsläpp från tiotusentals ton kol.

Också vid nyproduktion av bostäder och lokaler kan man nå en besparing på flera miljoner kWh per år genom att välja fönsterlösningar från bra treglas till marknadens bästa treglas.

Transparanta solceller Utvecklingsarbete pågår också på flera håll för att producera transparanta solceller med hög genomskinlighet som också kan integreras i fönster. Nästa steg i teknikutvecklingen är helt transparenta solceller, som både ska kunna släppa in eller stänga ute solvärmen.

Tanken är att de transparanta solcellerna för fönsterglas framförallt ska utnyttja det osynliga infraröda solljus­ spektrat för att producera energi utan att påverka färgtemperaturen och den optiska genomskinligheten i för hög grand.

Forskarna vid Ångströmslaboratoriet har utvecklat ett nytt material som automatiskt blockerar oönskad solstrålning när det blir för varmt och släpper in solvärmen när det är kallt. Upptäckten kan få stor betydelse för möjligheten att uppnå klimatmålen inte minst i länder med kallare klimat.

U-värdet för glas kan kraftigt reduceras. I laboratorieförsök kan u-värden nedåt 0,5 nås. Glasets produktionsmetonr 7 B 2010 husbyggaren

En floatglaslinje där det kontinuerliga glasbandet transporteras från smältugn och tennbad fram till skärning. Foto: Alf Rolandsson

der – glassmältan i vannan och floatglaslinjen – kommer inom en snar framtid förmodligen att som slutprodukt leverera glas med nya egenskaper.

Klimatpåverkan kan minska Betongens klimatpåverkan kan reduceras med förändrad cement.

Den globala cementanvändningen uppgår till cirka 594 miljoner ton år 1970 och ökade till 2 200 miljoner ton år 2005 (Källa: Betongforum). Kina står för hälften av denna ökning. Sverige tillverkar cirka två miljoner ton cement per år.

Globalt koloxidutsläpp är idag cirka 850 kg/ton cement. Sverige släppte år 2007 ut 799 kg/ton cement, vilket är en minskning med 11 procent sedan år 1990.

Det är vid tillverkningen av cement som det bildas koldioxid som släpps ut i atmosfären. När kalkstenen upphettas och blir cementklinker frigörs koldioxiden. Koldioxidutsläppen från cementtillverkning kan reduceras. Nettoutsläppen kan på kortare sikt minskas framförallt genom att: – öka användningen av alternativa bränslen, – minska klinkerinnehållet i cementen, och

– öka användningen av tillsatsmedel som flygaska och slagg, som också har en bindande förmåga.

Återanvändning av skrot Stålets tekniska fördelar är stora. Man kan ha långa spännvidder och balkarna kan vara mindre utrymmeskrävande vid stombyggnation. Men malmbaserad tillverkning innebär stora koldioxidutsläpp.

Skrotbaserad ståltillverkning har bara cirka 30 procent utsläpp av koldioxid i jämförelse med det malmbaserade stålet.

Stålet kräver brandisolering alternativt grövre dimensioner för att klara ställda normkrav.

Komplementmaterial När det gäller komplementmaterial till en byggnad kräver montagedetaljer, isolering (väggtjocklekar), fönsterkarmar, beslag, med mera, goda tekniklösningar för att dels undvika köldbryggor, och dels ge god byggbarhet med våra ”dominerande” material stål, betong och trä.

Samtliga dessa material trä, stål och betong kan bidra till att ge den sustainable production som vi eftersträvar för att bygga hållbart. D

15

BYGGMETODER Kan tekniska bostadsplattformar med standardiserade lösningar bli svaret på utmaningen att minska byggkostnader och öka kvaliteten?

NCCs ­tillämpning hittills visar bland annat att projekteringen blir enklare.

NCCs tekniska plattformar förenklar projekteringen Av frida haglund , civilingenjör, NCC

Plattformarna utgör en bas för standardiserade lösningar som integreras i det specifika projektet för att skapa kostnadseffektivitet samtidigt som en öppenhet finns mot kundens krav och gestaltningsmöjligheter.

Blir plattformen accepterad För att en teknisk bostadsplattform ska kunna nyttjas till fullo är det viktigt att den introduceras tidigt i projekteringen.

Samtidigt som det finns en öppenhet mot kundens krav måste det finnas en förståelse för de styrande projekteringskraven.

En plattform bryter mot invanda arbetssätt och det är väsentligt att alla parter i projektet tar hänsyn till de krav som

FÖRFATTAREN

B

yggsektorn står idag inför en stor utmaning: att reducera byggkostnaderna genom industrialisering, samtidigt som kvalitet och kundvärde står i fokus.

Unika kundkrav, kvalitet och lägre produktionskostnader är något som inte alltid går hand i hand. Denna kombination, som består av otroligt viktiga parametrar, sätter press på byggföretagens utveckling för att hitta fungerande lösningar som är anpassade för dagens önskemål. Bostäderna måste både kunna variera med detaljplanernas krav, målgruppen och platsen.

NCC:s svar på utmaningen är att utveckla och införa tekniska bostadsplattformar.

Frida Haglund är civilingenjör i arki­ tektur med inriktning byggande vid Luleå tekniska universitet. Idag arbetar hon som projektkoordinator för NCCs tekniska platt­ formar.

plattformen ställer. Men hur ser erfarenheterna och acceptansen ut i projekt kring tillämpning av en teknisk bostadsplattform?

I mitt examensarbete har jag studerat fem olika flerbostadshusprojekt i tre olika städer. Alla har gemensamt att de tillämpat NCCs tekniska bostadsplattform. Det har både ingått projekt i egen regi, samt projekt med en extern beställare för NCC. Genom intervjuer med de personer som varit aktiva i projekteringen har studien nått ett resultat. Figur 1 visar de personer som tillfrågats i respektive projekt.

Figur 1. Olika aktörer har delat med sig av sina erfarenheter och synpunkter från sina respek­ tive projekt.

16

Extern beställare avvek mest Hur används och tillämpas den tekniska bostadsplattformen i projekteringens tidiga skede och bygghandlingsskede?

Plattformen har funnits med från ett tidigt skede i de studerade projekten. Vid egenregi projekt har den funnits med från början av projekten. Vid extern beställare inkluderades plattformen i anbuden från NCC. Tillämpningen av plattformen har varit relativt hög i projekten. När avsteg ­tagits har de vanligaste orsakerna varit husbyggaren nr 7 B 2010

Ett av NCC:s flerbostadshus där den tekniska bostadsplattformen har tillämpats. Foto: Industrifotografen AB

krav från beställare, gestaltningskrav från exempelvis planarkitekt och stadsbyggnadskontor, detaljplaner och myndighetskrav. Projekt med extern beställare från grunden är de projekt som minst til�lämpat plattformen.

När konsulter tillämpat plattformen i flera projekt beskriver de fördelar så som att den bidrar till ett stöd vid tekniskt svåra detaljer samt att en enkelhet skapas under projekteringsprocessen.

De konsulter som tillämpat plattformen för första gången i de studerade projekten har beskrivit att det är svårt att uppnå en snabbare projektering i första projektet. Det är en omfattande plattform där en genomgång av dess innehåll och betydelse är viktig för att minska risken för onödiga revideringar.

Gör projekteringen enklare De intervjuade i projekten har beskrivit att den tekniska plattformen förenklar projekteringen genom att: • De styrande projekteringskraven och typlösningarna utgör en bra grund för projekteringen.

• Den bidrar till en tydlighet vid diskussioner med konsulter.

• Den fungerar som ett hjälpmedel vid tekniskt svåra detaljer.

• Den ger konkreta förslag på lösningar till externa beställare.

Stöd för tekniska detaljer Vilken acceptans finns det bland inblandade aktörer för utnyttjande av en teknisk bostadsplattform? nr 7 B 2010 husbyggaren

Resultatet av studien visar att det finns en hög acceptans hos aktörerna kring användning av en teknisk plattform för flerbostadsbyggande. Merparten av de involverade i projekten har beskrivit att plattformen bidrar till ett stöd vid tekniskt svåra detaljer samt att en enkelhet skapas under projekteringsprocessen.

Den oro som har funnits är om en plattform klarar samma utveckling som uppnås vid traditionell projektering. Den får inte begränsa projektet när det gäller att utnyttja nya teknikval och inköpskanaler.

Många i projekten beskriver vikten av att det läggs ner tillräckliga resurser för att upprätthålla plattformen med aktuella tekniker och utformningar. Så länge detta åstadkoms kan plattformen tillämpas fullt ut och erbjuda lösningar som företaget står bakom.

Beställarna är överens om att plattformen ska nyttjas men att den måste granskas kritiskt inför varje nytt projekt. Detta för att inte arbeta in onödiga kvaliteter och försäkra sig om att de bäst lämpade lösningarna används för projektet.

Vill ha fler förslag på lösningar Inom NCC:s producerande enheter visar sig acceptansen hög utifrån alla parter.

Entreprenadchefer, projekteringsledare, inköpare, kalkylatorer och installationsledare är alla överens om att plattformen ska nyttjas i så hög grad som möjligt.

Majoriteten av konstruktörerna ser att plattformen bidrar till en förenklad projektering där de tycker att NCC ska fortsätta satsa på plattformen. Arkitekter,

men även flera beställare, anser att plattformen ska innehålla fler alternativ på lösningar så den kan användas utifrån många scenarion. Exempelvis efterfrågar arkitekter fler typlösningar gällande detaljer. Ett par arkitekter kan se risker för att en spännande arkitektur kan gå förlorad om plattformen blir för strikt när det gäller synliga delar.

Andra aktörer, exempelvis installationsledare, samt även projekteringsledare, inköpare och kalkylatorer, vill att plattformen stramas åt och att en högre standardisering skapas.

Det som alla parter är överens om är att plattformen ska sträva efter att vara så användarvänlig och lätthanterlig som möjligt.

Behöver hitta balans Det krävs en noggrann avvägning för att hitta rätt balans i plattformen när det gäller standardisering, öppenhet och valmöjlighet för kunden. Fortsättningsvis behöver plattformen sträva efter den optimala balansen mellan kundens unika krav, kvalitet och reducerade produktionskostnader. D Fotnot:

Artikeln baserar sig på examensarbetet ­ ekniska bostadsplattformar – erfarenheter T av användning och tillämpning i projek­ teringen.

17

INNEMILJÖ Än är LED-tekniken inte fullt utvecklad, men produkterna blir hela tiden bättre. Om en LED-lampa monteras så att den kyls för dåligt håller den kanske bara 2 000 i stället för utlovade 70 000 timmar. Undvik även att montera så man ser rakt in i ljuskällan.

LED-lampans livslängd kan variera kraftigt

D

en 1 september 2009 fick Sveriges befolkning upp ögonen för hur mycket energi vi lägger på belysning. Ett EUreglerat förbud mot försäljning av matta glödlampor, samt de starkaste klara lamporna, kändes av många som alltför kraftigt och plötsligt, men det har skapat ett nytt intresse för alternativen. Samtidigt har nya tillverkare av ljuskällor vuxit fram, som sett den nya marknaden spira.

Det finns många bra lösningar, men också flera mindre bra, och missnöjet när den sämre produkten väljs kan ge tekniken ett oförtjänt dåligt rykte.

Lyser i blått Lysdioden – Light Emitting Diode, LED – är en liten halvledarkomponent som avger ljus när en ström leds genom den.

En schematisk bild av en LED-ljuskälla visas i figur 1. Själva dioden består av två lager av samma halvledarmaterial, där det ena lagret ges ett överskott av negativa laddningar och det andra får ett underskott och därmed blir mer positivt.

När ström leds igenom denna, kommer det att frigöras energi i form av ljus. Siffrorna som anges är exempel, men det typiska är låg spänning och relativt hög ström genom komponenten.

De lysdioder som finns idag lyser vid endast en färg, och den teknik som utvecklas mest är komponenter som lyser blått. Genom att merparten av det blå ljuset sprids i ett fosforescerande skikt, som påminner om ytan på ett lysrör, skapas gulrött ljus som tillsammans med det blå som är kvar uppfattas som vitt av det mänskliga ögat.

Ström omvandlas Tidiga vita LED hade kvar mycket blått i ljuset, vilket ökade ansträngningen på färgseendet hos ögat. Efter att till exem18

pel ha läst en bok i skenet av en LED-lampa, kunde omgivningen upplevas gul­ tonad eftersom ögats känslighet för blått hade mättats. I de moderna lysdioderna har denna effekt i stort sett försvunnit.

Som synes måste även växelspänningen i elnätet först omvandlas till likspänning, vilket kan göras i en separat transformator eller i kretsar som är inbyggda i lampan, på samma sätt som vid installation av halogenspotlights.

Eftersom det är en elektronikkomponent uppbyggd av halvledare mår lysdioden bäst om den inte blir för varm. Även om den är oerhört energieffektiv, så är ytan så liten att den effekt som är kvar värmer upp dioden till skadliga temperaturer om den inte monteras på en bra kylare.

Det som händer om temperaturen är för hög, är att livslängden begränsas. I vissa fall kan diodens 70 000 timmar gå ner till under 2 000 timmar i en montering där kylningen är för dålig.

Det viktigaste att komma ihåg är att LED är en ny teknik, under ständig utveckling och förbättring. De tips och tankar som tas upp här är i viss mån färsk­

Figur 1. En schematisk bild över hur en vit belysnings-LED är uppbyggd.

Teckning: Sten-Åke Johansson, SP

FÖRFATTAREN

Av per olof hedekvist , forskare, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Per Olof Hedekvist är forskare på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Genom kundnära utveckling inom allt som handlar om ljus bygger han tillsammans med sina kollegor upp kunskap inom belysning från ett mättekniskt perspektiv.

varor, och bör tas med en nypa salt ju längre tid som gått sedan tidningens pressläggning.

Lumen ersätter Watt Glöm effekt (Watt-talet). Nu måste man lära sig ljusflöde, se faktaruta. Skälet är enkelt. En glödlampa ger en ljusmängd direkt proportionell mot effekten, och vi har under 100 år vant oss att prata om ljus och belysning som 40W eller 60W. När LED-tekniken utvecklas är ett ­huvudområde att få mer ljusflöde för en given effekt, med ständiga förbättringar.

Därför måste vi lämna effektförbrukningen åt sidan och prata om vilket ljus vi vill ha. Nu blir det istället viktigt med ljusflöde, färgtemperatur och spridningsvinklar, för att få vårt önskade ljus i rummet.

När vi använder LED för belysning kan vi dela upp produkterna i tre kategorier: 1) Ersättning för rundstrålande glödlampor.

2) Ersättning för eller alternativ till halogen spotlights.

3) Nya ljusmontage anpassade för LED. Fortsättning s. 20 P

husbyggaren nr 7 B 2010

nr 7 B 2010 husbyggaren

19

En LED-installation i en hotell-lobby. Foto: Per Olof Hedekvist

P

Som ersättning av rundstrålande lampor är det användaren som får prova sig fram i sina gamla armaturer, men de andra kategorierna kräver en del kunskap av installatören.

Både varmt och kallt ljus Som ersättning, eller alternativ, till halogenspotlights, finns det bra LED-lösningar. Det lever kvar ett oförtjänt dåligt rykte om obehagligt kallt ljus och smala ljus­ koner.

Sanningen är den att tekniken har utvecklats betydligt sedan de första produkterna, och nu finns LED med ljusspridning som liknar halogenspotens och med både varmt och kallt ljus. En skillnad mellan halogen och LED kvarstår, och det är att utanför ljuskonen från en halogenspot finns det en del ströljus, men från LED-spoten är det mörkt i periferin. Detta kan vara både en önskad eller oönskad effekt, men den måste tas med i beräkningen.

Eftersom en LED lyser från en väldigt liten yta, är luminansen mycket hög, vilket innebär att det finns en betydande risk för bländning om man kan se in i lampan.

Detta blir framförallt viktigt vid installationer av väggarmaturer eller belysning i taket som är vinklad åt sidan istället för rakt ner. Även vid trappor, både ovanför och nedanför, bör hänsyn tas till hur blicken rör sig hos en människa som passerar.

20

Man bör alltid dimensionera som för halogenspot, främst för att en framtida användare kan byta LED mot halogen, och då måste resten av installationen tåla detta.

Sedan finns det även fallgropar, såsom att en LED är markerad med sin medelförbrukning, men drar mer vid starttillfället. En transformator som är vald ut­ ifrån märkeffekten kommer att bli överlastad vid tändning. Koppen ovanför armaturen behövs också, men till skillnad mot installationen med halogen, där temperaturhöjningen utgör en brandrisk, behövs luften runt LED-spoten för att den inte ska bli för varm i sig själv.

roende på strömmen och den lämpar sig därmed väl för dimring.

Begränsningarna sitter i drivkretsarna, som omvandlar 230 V växelspänning till den lägre likspänningen. Det visar sig att de vanligaste svenska dimrarna fungerar dåligt i kombination med de nya LEDkällorna. Därför bör de tillverkare som anger att en produkt är dimbar även ge en rekommendation vilka dimrar som bör användas. Väljs andra dimrar så bör man prova sig fram. Det kan hända att ljuset flimrar eller att drivkretsarna surrar.

LED-tillverkarna friskriver sig också från den utlovade livslängden om man använder annan dimmer.

Mängden ljus kan varieras Själva lysdioden, den lilla halvledarkomponenten, ger en variabel mängd ljus be-

Livslängden varierar Det är stor skillnad på de produkter som säljs till proffs genom grossister och de som säljs till konsumenter, även från samma tillverkare. Framförallt beror detta på att grossistvarorna säljs till kommersiella aktörer, där kraven är högre och budgeten rymligare. Dessutom är det främst livslängden som är kortare på konsumentprodukterna, vilket kan motsvara samma tid i kalenderdagar eftersom privatbelysningen är släckt stora delar av dygnet.

En annan viktig parameter vid stora installationer är jämnheten mellan ljuskällorna. Om färgen hos ljuset skiljer sig i ett tak med 10–100 lysande punkter så kommer ögat att uppfatta detta med all önskvärd tydlighet. Därför är det dyrare

LED-spotlights för att ersätta halogen, och nya LED-armaturer som öppnar för nya möj­ ligheter. Tänk på att användarna kan ändra på lamptyp i efterhand. Foto: Per Olof Hedekvist

husbyggaren nr 7 B 2010

proffssortimentet bättre kontrollerat att hålla samma färgtemperatur på samma lampor, än det som säljs till privatmarknaden. Skulle någon enstaka gå sönder, kan den ersättas med en ny som kommer att smälta in väl.

Det kan dock bli nödvändigt att kontrollera med tillverkaren vilken lampa man ska välja, för i dagens läge säljs en LED-produkt ofta bara cirka 6–12 månader, innan den ersätts med en annan som ger samma ljus, men med lägre effektförbrukning och till billigare pris.

Flera års livslängd En lysdiod har en förväntad livslängd på 70–90 000 timmar, men vid montering kan livslängden kortas om kylningen är dålig. Dessutom kommer produkten att ha en mängd elektronik med kortare livslängd.

Bland spotlights med rimlig riktningsverkan finns det både alternativ med en stark LED, eller tre stycken som är en tredjedel så starka, om ljusflödet ska vara jämförbart. Den ensamma LEDn har ett större behov av att kylningen är korrekt utformad i sin inkapsling, medan trillingen antagligen kommer att dömas ut när den första dioden går sönder. Eftersom båda lösningarna kommer att lysa länge, i jämförelse med halogenlampor, är det viktigast att göra bedömningen vad som passar i rummet, då risken för bländning är högre med en punktkälla än med tre.

Kan inköpskostnaden försvaras av besparingar?

I ett privatboende, där lamporna bara lyser delar av dygnet och ett byte inte kostar

d me d Nu oko r Eu

Faktaruta Ljusflöde är den mängd ljus som kommer från ljuskällan, anpassad till ögats varierande känslighet för ljus vid olika färger. Ljusflöde mäts i lumen (lm).

Luminans är värdet på det ljusflöde som kommer från en ljuskälla, dividerat med utstrålningsvinkeln och ytan hos det lysande objektet. En spotlight med samma ljusflöde och samma spridnings-

vinkel kan ändå ha olika luminans om det skapas av en glödtråd eller ett halv­ ledarchip.

Färgtemperatur är den temperatur angett i Kelvin (K) som till exempel en metalltråd skulle ha för att lysa med den färg som det beskrivna ljuset har. Man brukar kalla 3 000 K eller lägre för varmvitt, och 4 000 K eller högre för kallvitt.

något i arbetstid, tar det lång tid att räkna hem ett byte till LED. Den största vinsten görs i kommersiella fastigheter, där det finns många ljuskällor, och där en trasig lampa måste bytas snabbt.

I rum med hög takhöjd behövs stegar, eller i vissa fall till och med sky-lifts, för att byta en trasig lampa, och i kombination med att de lyser 12–24 timmar om dygnet är det LED-lampans livslängd som utgör vinsten, och den minskade energiförbrukningen är en bonus.

Öppnar för ny ljussättning LED ger helt nya möjligheter till ljussättning som inte tidigare har varit möjliga.

De små punktformade ljuskällorna kan fällas in i inredningen och sprida ljus mot väggar och tak. De monteras i slangar som kan hänga i rummet eller ledas längs väggarna.

I realiteten kan de skräddarsys till i stort sett vilken färgtemperatur och färgåtergivningsindex som helst, vilket kan

Färgåtergivningsindex är medelvärdet av hur olika ­färger återges vid belysning.

Det kallas ibland Ra-index eller Color Rendering Index (CRI). Om alla färger uppfattas korrekt är index 100, och om värdet är under 80 kommer man att uppleva att det rum eller objekt som är belysta ger en försämrad färgupplevelse.

utnyttjas till att förstärka eller försvaga upplevelsen av den övriga inredningen.

En viktig regel för en amatör är att inte ta i för mycket. Det är lätt att förlora sig i de tekniska möjligheterna och skapa ett ljusmässigt kaos av färger och ljusformer. Övning ger färdighet, och det kan löna sig att studera andra installationer, eller pröva sig fram till en lösning. Viktigast är att se till att man inte riskerar att se rakt in i ljuskällan då blicken rör sig naturligt i rummet, eftersom detta upplevs som bländande och obehagligt.

LED är garanterat en ljuskälla att räkna med i dagens installationer, men det gäller att inte slå sig till ro med vad man redan kan, utan räkna med att tekniken och produkterna ständigt utvecklas. Genom att hålla en regelbunden dialog med sin elgrossist, eller dennes leverantörer, kan man känna sig i belysningsteknikens framkant och slippa bli frånseglad. D

DIMENSIONERING AV PELARE OCH BALKAR – ENLIGT EUROKOD. StatCon Structure Post&Beams – ett helt NYTT PROGRAM. Är Du förberedd för Eurokod från januari 2011?

Det är idag 100-tals konstruktörer som använder vårt program StatCon Post&Beams för att på ett smidigt sätt dimensionera pelare och balkar.

Nu lanserar vi StatCon Structure Post&Beams – ett helt nytt program för alla som arbetar med trä- och stålkonstruktioner enligt Eurokod.

nr 7 B 2010 husbyggaren

Programmet hjälper Dig att snabbt komma igång med Eurokod och att samtidigt bli ännu effektivare i Ditt vardagsarbete.

Kontakta oss så ordnar vi en personlig Internetvisning vid Din egen dator. 20 minuter är allt som krävs, sedan är Du igång.

21

INNEMILJÖ Intresset är stort för att öka kunskapen om akustiken när man bygger med lätta byggsystem. Ju mer komplexa systemen blir, ju viktigare att förhindra låga frekvenser och vibrationer. Därför behöver forskningen spetsas till!

Kunskap om akustik behövs för lätta byggsystem

B

ehovet av akustisk forskning på lätta byggnadsstommar har berörts många gånger tidigare och nu är det dags att visa vart vi är på väg inom projektet AkuLite.

Sakta men säkert börjar en del resultat nå dagens ljus. Dock har det faktiskt gått nästan fyra år sedan den verkliga starten, då forskargruppen formerades hos SP Trätek i Stockholm i januari 2007. Orsaken till denna breda samling och gemensamma satsning var att få till ett stort forskningsprojekt eftersom behovet var så uppenbart och påtagligt, åtminstone bland forskare inom akustik.

Alltjämt är osäkerheten och mystiken kring vad som faktiskt görs inom forskningsprojektet stort, och som projektledare känns det angeläget att redovisa några av de aktiviteter som pågår och resultat som tagits fram.

Klarar höga krav Lätt byggteknik utförs idag på flera olika sätt som klarar relativt höga akustiska krav. Det kan ske genom industriellt tillverkade byggsystem, såsom: • volymer som staplas ovanpå varandra till färdiga byggnader • platta balkelement som sammanfogas på plats i en väl fungerande process • platta element bestående av homogena träkonstruktioner (alternativt volymer) • stålbalksbjälklag • platsbyggda konstruktioner av olika slag Inom forskningsprojektet ska vi ge förutsättningar för att ytterligare vässa konstruktionerna och kunna ge säkrare projekteringsverktyg och därigenom stärka Sveriges konkurrenskraft inom området.

Systemen är alla utvecklade för att möta ett högre krav än vad som finns an22

givet i BBR. Men hur länge kommer en växande skara tillverkare att fortsätta utveckla sina system mot ett krav som vida överstiger Sveriges, och inte minst andra länders miniminivå i byggregleringen, och de värderingsmetoder som finns i olika länder?

Och hur ska man kunna konkurrera på sikt när det inte går att förutsäga eller projektera på lika villkor som andra stomsystem? Det krävs oerhört mycket mer kunnande för att möta framtidens behov! Det är därför viktigt att ny forskning fokuseras på lättbyggnadstekniken, som stått utanför det som varit tillåtet för flervåningsbyggnader under alla år.

Nådde god ljudisolering Redan när brandkraven förändrades år 1994 började utvecklingen av lätta stomsystem i flerfamiljshus. Då talade man mycket om brand och ljud.

De tidiga flervånings bostadsbyggnaderna hade då tilläggskrav som gick långt utanför dåvarande minimikrav i BBR, inte för att någon myndighet krävde det, utan för att all tillgänglig kunskap visade att ljudisoleringen var en enskild teknisk aspekt som måste lösas för att inte riskera att en framtida industrigren stjälptes redan innan den fått en chans.

Juryn motiverar bland annat samhällsbyg­ garpriset med att teknikstudier visat att man klarar högt ställda krav på ljudisolering och frihet från vibrationer. Foto: Martin Johansson

FÖRFATTAREN

Av klas hagberg , sektionschef, ÅF, och projektledare, SP Trätek

Klas Hagberg är sektionschef på ÅFIngemansson, speciellt inriktad på bygg­ nadsakustik. Han arbetar med regelverk och standardisering, samt inom området projek­ tering och produktutveckling.

Såväl Orgelbänken som Wälludden, i Linköping respektive Växjö, byggdes med tilläggskravet att stegljudsnivån LB (Bodlunds index) skulle understiga: LB ≤ 62 dB Ett krav som sträckte sig ner till 50 Hz men ändå ett ytterst måttligt krav som närmast kan sägas svara mot nuvarande minimikrav i BBR. Men redan då var det uppenbart att detta måste beaktas om lättbyggandet ska ha en rimlig chans till en framtida god utveckling. Man visade emellertid att det gick att bygga lätt och skapa en god ljudmiljö, väl i klass med vilket traditionellt stomsystem som helst.

Nya system dyker upp Nu finns dock mer kunskap och nya system dyker upp hela tiden. De som antar utmaningen och bygger ”lätt” satsar ofta en betydande peng på att utveckla god akustik och frihet från besvärande vibrationer och de får ett försprång som betalar sig.

Kvarteret Limnologen i Växjö, som är uppfört med Martinsons byggsystem, vann nyligen stora samhällsbyggnadsprihusbyggaren nr 7 B 2010

Bostadsprojektet Limnologen i Växjö vann stora samhällsbyggnadspriset 2010. Kvarteret omfattar fyra bostadshus med åtta våningar upp­ förda av trä. Foto: Ole Jais

set, bland annat med motiveringen att man klarar högt ställda krav på ljudisolering och frihet från vibrationer. Den tekniska utvärderingen har skett med hjälp av Linnéuniversitetet, SP Trätek samt Lunds tekniska högskola och finansierats av Linnéuniversitetet och CBBT – Cent­ rum för byggande och boende med trä.

Andra byggbolag driver systemutveckling, parallellt med sitt engagemang inom forskningsprojektet, och bygger nya flervåningsbostadshus med fokus på god ljudisolering och frihet från vibrationer.

Några exempel som är värda att nämnas är: • Nytt elevhem i Lindesberg – Masonite Lättelement AB • Kv Kullen i Nordmaling – Masonite Beams AB • Kv Fullriggaren i Malmö – Derome • Ny universitetsbyggnad i Växjö – Moel­ ven Töreboda AB • Flera volymbyggen i trä – Lindbäcks bygg och Setra Alla dessa byggsystem, byggmetoder och processer utvecklas ständigt. Det som tydligast visar sig i utvecklingen är att: • Systemen utvecklas och optimeras för att sänka kostnader.

• Konkurrerande system kommer in från utlandet.

• Det kommer fram flexibla byggsystem som baseras på platta element som kräver ett större mått av processtänkande.

Och det går fort – riktigt fort. Tillväxten av nya tillverkare av lätta byggsystem går nr 7 B 2010 husbyggaren

fortare än vad forskningen kan leverera i form av nya rön, även om forskning pågår parallellt.

Trots alla goda exempel ovan så famlar branschen delvis fortfarande i mörker – vi vet alltför lite om vilka målvärden som ska användas och kanske än mindre hur vi tar oss dit, exempelvis hur byggdelar ska sammanfogas. Detta är säkert också en av orsakerna till att säkra system baserat på industriellt tillverkade volymelement har blivit populära, eftersom riskerna annars kan bli stora för byggindustrin.

Ju mer komplexa system, och ju lättare dessa blir, så hamnar alltmer fokus på låga frekvenser och vibrationer och på tänkbara tekniska lösningar för att nå målen.

Väcker uppmärksamhet Mycket görs och har gjorts i andra länder.

Detta försöker vi naturligtvis fånga upp och ta vara på. En av flera artiklar som visar riskerna med lätta stommar skrevs av en amerikan för snart 20 år sedan1. Amerikanerna är också några bland flera som lovordar Sveriges – Vinnovas och Formas´ – satsningar när det gäller akustikforskningen inom lättbyggnadstekniken.

Det känns kul.

För att citera John Lo Verde från ett konsultbolag i USA under ICA 2010 konferensen i Sydney i augusti 2010, som efter att ha lyssnat på ett av våra svenska föredrag, säger: ”Finally – this is exactly the way the research has to take in order to move forward within building acoustic research”.

Sveriges satsning skapar ett stort intresse utomlands.

Mer forskning behövs Detta faktum gör att vår forskning kommer att göra en, redan i många stycken framgångsrik lättbyggnads­industri, ännu vassare. Det gagnar hela byggindustrin eftersom det driver utvecklingen på flera håll. Ett stort engagemang från de olika forskningsinstitutionerna men också hela den svenska lättbyggnadsindustrin, inklusive byggentreprenörer, borgar för ett framgångsrikt projekt.

Att lättbyggnadstekniken och dess fram­ tida utmaningar är intressant inte bara för Sverige kan konstateras genom att ett Europeiskt projekt (AcuWood) på samma tema nyligen startat. Liksom AkuLite ska AcuWood utveckla värderingsprinciper för ljudisolering i byggnader med trästommar, men då också ta hänsyn till olika nationella byggsätt och eventuella kulturella skillnader. Projektet finansieras av WoodWisdomNet och startar under november 2010. Det ska pågå i tre år. D 1

Warren E. Blazier, Jr Russell B. DuPree, Investigation of low-frequency footfall noise in wood-frame, multifamily building construction, p. 1521–1532, J. Acoust. S oc.

Am., Vol. 96, No. 3, September 1994.

Fotnot:

Idag är ett 30-tal företag, där­ibland tillverkare, entreprenörer och konsulter, invol­ verade i forskningsprojektet, som därmed är helt finansierat.

23

HÄNDELSEKEDJOR 18 618 072 träffar! Det hade gruppen OK Go med ”This too shall pass” på Youtube i slutet av oktober. Vi konstaterar: 18 miljoner personer kan inte ha fel! Det är helt enkelt väldans roligt att se en händelsekedja.

TÄVLA med er händelsekedja!

Av margot granvik , redaktör

utube

ww.yo

w http://

I

fyra nummer har Husbyggaren presenterat olika förslag på tekniska lösningar som kan användas för att sätta upp en händelsekedja.

Så varför inte sätta igång?

Husbyggaren inbjuder nu till en tävling.

Vi förväntar oss kanske inte en så avancerad och omfattande uppbyggd kedja, eller Rube Goldbergs maskin som det också kallas, som OK Go. De hade trots allt anlitat en hel grupp tekniker som jobbade i flera månader!

Men eftersom vi tycker att detta är roligt, vill vi att fler ska få ha det roligt. Så passa på och njut under vägen, det är i misstagen som mycket av lärandet sker!

TÄVLING Så här går det till: Bygg en händelsekedja.

Filma in den.

Lägg ut filmen på Youtube.

Skicka länken till oss: redaktionen@husbyggaren.se (Observera! Enbart länken, inte hela filmen.)

Berätta samtidigt lite om hur ni tänkte och vad som hände under tiden ni höll på.

7Y8w

bUFnY

?v=qy

atch .com/w

några av de lösningar som vi har föreslagit i de publicerade händelsekedjorna i Husbyggaren ( ja, vi är naturligtvis lite partiska).

Observera dock att er händelsekedja måste vara ”ny” för tävlingen. Den får alltså inte tidigare ha publicerats på nätet.

Vad är priset?

Tävlingen pågår fram till den 1 maj 2011. Husbyggaren lägger ut länkarna till era tävlingsbidrag på vår hemsida. När vi fått in tävlingsförslagen utser en jury hos oss en vinnare.

Priset blir att vi följer upp vinnaren med en intervju! Plus en överraskning, som än så länge är hemlig!

Här får du idéer Fyra händelsekedjor, med utförliga beskrivningar över olika tekniska lösningar, har publicerats i Husbyggaren: www.husbyggaren.se Välj Kolla vad som händer i vänsterspalten.

Sök på OK Go på Youtube.

Sök på Internet, använd sökord som Rube Goldberg eller Goldbergs machines D

Vem vinner?

Vi bedömer bland annat hur rolig och smart kedjan är. Vi väger också in beskrivningen av vad ni lärde under vägen. Vidare om ni har använt flera olika tekniska lösningar.

Ni får dessutom några extra poäng om ni lyckats pricka in 24 24

husbyggaren husbyggaren nr nr 7 7 B B 2010 2010

5 teskedar bakpulver

Gör fyra ramper med kulor i. Balansera dem med lite risgryn om de inte hänger rakt.

Sätt fast brädan med gaffatejp.

ballong med lite vatten

!

Fäst snöret på pinnen.

Sätt runda spikar i båda ändar av vattenhjulets pinne.

Gör ett vattenhjul av en äppelskiva med engångsskedar.

plastfolie med vatten

sladdclips

sprint

gaffatejp

idé och text

Gör en banderollhållare av en ask. Trä en ståltråd igenom rullen av toapapper.

hävert

äpple med grov nål

stödpinne

Skjut kulan mot den röda plattan.

START

© harriet aurell

bild

© jessica palmgren

Använd en pappskiva som lock.

Klistra fast pappret i locket.

Använd en 3 dl mjölkförpackning. Gör en tratt av en petflaska. Sätt ihop två böjbara sugrör och trä in dem som på bilden. Lägg en plastfolie över tratten och häll i extra vatten.

Häll 1 msk vatten i ballongen och trä den över flaskans mynning.

Vrid runt skeden flera varv och stöd den med en pinne.

Trä på en bunt gummi-snoddar och stick skeden emellan dem.

Gör en slunga av en träkloss med ribbor på sidorna.

26

husbyggaren nr 7 B 2010

3

Hävert används då man vill överföra vätska från ett ställe till ett annat. En förutsättning är att man har ett rör eller en slang med ett ”knä”, det vill säga ett U-format rör med olika långa skänklar.

Häverten gör att vattnet i behållaren strömmar ut av egen kraft och utan pump då vattennivån når upp till ”knänivån”. Rörets utloppsnivå måste då vara lägre än vätskekärlet. Effekten beror på lufttrycket och tyngdkraften.

Hävert används bland annat inom byggindustrin, men redan på 100-talet f. Kr. gjordes ett vattenur som byggde på hävertprincipen.

4

långa eller också göra dem lika tunga på annat sätt. Förr användes olika tunga vikter men i vårt fall kan vi använda risgryn för att få armarna att väga jämt.

2

4 5

5

Vattenhjulet i händelsekedjan är ett så kallat ”överfallshjul”. Det betyder att vattnet kommer ovanifrån. Det är den ­effektivaste varianten av vattenhjul och användes förr om man hade en höjdskillnad i vattendraget. I Barbegal i Frankrike byggdes en kvarn på 200-talet som hade åtta överfallshjul efter varandra! Det fanns även vattenhjul som drevs av att vattnet rann på undersidan av hjulet. De kallas ”underfallshjul”. Den sortens hjul krävde bara strömmande vatten och ingen speciell fallhöjd för vattnet. Den tredje sortens vattenhjul kallades ”bröstfallshjul” och innebar att vattnet kommer i höjd med mitten på hjulet.

I Sverige användes ytterligare en typ på 1200-talet. Det var hjul som bönderna byggde själva och som bestod av en upprättstående axel med skovlar på. Vattnet som kom från sidan drev då runt hjulet och ovanpå axeln fanns kvarnstenarna som säden maldes emellan. Den sortens hjul kallades ”skvalthjul”. De var inte särskilt effektiva men eftersom de var lättbyggda och inte krävde att vattnet hade någon speciell fallhöjd så var de populära.

Övningen tar upp ballistik, jäsningseffekt, balansering med vikter, hävert och vattenhjulet.

Att få de fyra ramperna att balansera liknar det sätt man använde förr då man vägde med balansvåg och en så kallad bessman. Det gäller att de två armarna är lika tunga då en kula ligger på den vänstra sidan. Man kan antingen prova sig fram genom att göra armarna olika

3

Då bakpulver och vatten får kontakt med varandra utvecklas koldioxid. Den viktigaste beståndsdelen i bakpulvret är bikarbonat men för att få en kraftigare reaktion finns en syra blandad i pulvret. Vatten får de två beståndsdelarna att reagera. Bakpulver ger en jäsningseffekt som i vårt fall hjälper till att blåsa upp ballongen.

2

Ballistik handlar om kastade kroppars rörelse genom luften. I vårt fall gäller det rörelsen på kulan som skjuts iväg med slungan. Den bästa skottvidden lär man få om vinkeln som skottet avfyras med är 45 grader. Redan Gallilei intresserade sig på 1600-talet för ballistik och räknade ut hur den bana ser ut som en projektil rör sig med. Han kom fram till att den såg ut som en parabel. Ungefär som den kurva som bildas av repet då man hoppar hopprep.

1

1

nr 7 B 2010 husbyggaren

27

JURIDIK Vid totalentreprenad på ABT 06 förekommer missuppfattningar och misstag som en beställare bör undvika för att minimera risken för tvister om tid, pengar och kvalitet. Nedan presenteras några vanligt förekommande exempel på sådana missuppfattningar och misstag.

Av jacob hamilton, advokat, Foyen Advokatfirma

Villfarelser och misstag vid totalentreprenad

B

egreppet totalentreprenad in­ nebär inte att ”allt ingår” i entreprenörens åtagande! Att allt skulle ingå i entreprenörens åtagande i en totalentreprenad är en vanlig missuppfattning som vi entreprenadjurister stöter på då och då.

Totalentreprenad innebär att entreprenören, förutom utförande, svarar för en väsentlig del av projekteringen. Totalentreprenad innebär däremot inte att ”allt ingår” i entreprenörens åtagande.

Krav ska framgå av handlingar Regeln om att kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna är liksom vid utförandeentreprenad huvudregeln och följer av portalparagrafen i ABT 06. Utgångspunkten är således att de arbeten som ska omfattas av entreprenörens åtaganden ska framgå uttryckligen av kontraktshandlingarna, låt vara i form av funktionskrav.

Viss möjlighet till ”utfyllnad” finns i den meningen att entreprenörens åtagande också kan omfatta arbeten som inte är uttryckligen föreskrivna. Om kontraktshandlingarna inte utvisar krav, ska arbetena nämligen utföras så att de motsvarar vad som kan fordras med hänsyn till den planerade användning som beställaren redovisat för entreprenören.

Räckvidden av denna utfyllnadsregel ska dock inte överskattas. En beställare bör därför inte utgå från att otydligheter eller ofullständigheter i beställarens krav, annat än undantagsvis, ”läks” av det faktum att det aktuella projektet upphandlas som totalentreprenad.

Ansvar för beställarlösningar Det gäller att vara tydlig när det handlar om tekniska lösningar som föreskrivits av beställaren. Särskilda regler om ansvaret för beställarens tekniska lösningar, ”styrd 28

totalentreprenad”, finns i ABT 06 kap.

1 § 8.

Huvudregeln är att beställaren svarar för de tekniska lösningarnas riktighet, vilket inskränker entreprenörens ansvar till ett utförandeansvar i de delar som beställaren har föreskrivit tekniska lösningar. Entreprenören är skyldig att göra viss utredning för att kunna anpassa sina lös-

§ §§ ningar till vad beställaren föreskrivit, men entreprenörens utredningsansvar är begränsat till konsekvenser som en fackman rimligen kunnat sluta sig till.

Projektering kan halta Det händer då och då att en beställare som ursprungligen tänkt göra en upphandling som en utförandeentreprenad ändrar sig under projekteringsfasen och istället väljer totalentreprenadformen. Detta påverkar det fortsatta arbetet i projekteringen eftersom beställarens krav, åtminstone till del, nu blir utformade som funktionskrav och inte som tekniska lösningar.

Vid tidpunkten när beställaren ändrar sig är projekteringen ofta olika långt framskriden i olika discipliner. Beställaren förväntar sig att entreprenören ska lägga det befintliga projekteringsunderlaget till grund för den fortsatta projekteringen.

Frågan är dock vad det närmare bestämt är som entreprenören lägger till grund för fortsatt projektering. Är beställarens projektering i olika discipliner olika långt framskriden – föreligger då problem med ”haltande” projektering?

Är projekteringen i olika discipliner tillräckligt samordnad?

Entreprenören är inte synsk Om man som beställare önskar lägga om kursen på detta sätt är det viktigt att tydligt informera anbudsgivarna om bakgrunden till och möjliga komplikationer i den befintliga projekteringen. Det är svårt för anbudsgivare att under en kort anbudstid upptäcka och prissätta risker i en haltande projektering.

Detta kan leda till förseningar och merkostnader när problem i den befintliga projekteringen kommer i tydlig dager, vilket ofta sker först under byggtiden.

Som förklarats ovan är entreprenörens utredningsansvar avseende beställarens tekniska lösningar begränsat till konsekvenser som en fackman rimligen kunnat sluta sig till, och som beställare kan man inte räkna med att entreprenören ska kunna ”se runt hörn” när det gäller befintlig projektering.

Avsteg ska vara tydliga Även avsteg från ansvarsfördelningen som avser beställarens tekniska lösningar måste vara tydliga.

Ibland önskar beställare föra över ansvaret för de egna tekniska lösningarna till entreprenören. Önskan att förändra ansvarsfördelningen genom avsteg från regeln att beställaren svarar för riktigheten i egna tekniska lösningar kan uttryc­ kas på olika sätt. Vanliga, mindre tydliga, varianter är att entreprenören ska ”överta handlingar som sina egna”, att entreprenören åläggs en ”granskningsskyldighet” eller att beställarens tekniska lösningar benämns som ”exempel” eller ”förslag”.

Som beställare är det viktigt att minnas att avsteg från grundläggande ansvarsoch riskfördelningsregler i ABT 06 måste husbyggaren nr 7 B 2010

göras på ett tydligt sätt för att gälla före reglerna i ABT 06. Att så sker är i beställarens eget intresse.

Bra med aktiv beställare En totalentreprenad innebär inte att beställaren bör vara passiv. När det gäller genomförandefasen av en totalentreprenad är beställarens deltagande i det dagliga arbetet med entreprenaden mycket viktigt. Detta gäller särskilt om förfrågningsunderlaget huvudsakligen är baserat på funktionskrav och beställaren vill ha möjlighet att på nära håll följa vilka tekniska lösningar som entreprenören använder för att uppfylla beställarens funktionskrav.

Det finns inte sällan en obefogad rädsla på beställarsidan för att ”lägga sig i” total­ entreprenörens arbete och därigenom orsaka en förändring av ansvarsfördelningen. Detta leder i sin tur lätt till passivitet på beställarsidan och osäkerhet på entreprenörsidan.

Totalentreprenadformen hindrar dock

nr 7 B 2010 husbyggaren

inte att beställaren aktivt tar del i och följer det dagliga arbetet med entreprenaden och löpande diskuterar olika frågor med entreprenören.

§ §§ Överdriven rädsla Denna typ av delaktighet leder inte automatiskt till en förskjutning av ansvar och risk från entreprenören till beställaren, utan brukar tvärtom vara ett bra sätt att undvika den så kallade ”snöbollseffekten” där problem som inledningsvis varit små till slut har blivit närmast oöverstigliga hinder för ett lyckat genomförande av entreprenaden.

Regler om effekter av beställarens godkännande av tekniska lösningar som föreslagits av entreprenören finns i ABT 06 kap. 2 § 12. Reglerna innebär att entrepre-

nören inte ”befrias” från funktionskrav genom att beställaren godkänner en av entreprenören föreslagen teknisk lösning, såvida inte beställaren har accepterat en av entreprenören gjord reservation mot ett visst funktionskrav. Sådana reservationer måste vara tydliga för att kunna åberopas av entreprenören.

De nyssnämnda reglerna visar att rädslan för sammanblandning av parternas ansvar ofta är överdriven och att en beställare inte behöver undvika godkännanden i alla dess former. D

29

IT Nedladdning utan betalning har vi alla hört talas om. Men en dag råkade jag ut för motsatsen, och betalade utan att något laddades ner.

Om det finns ingen debatt! Det finns heller ingen lag som ger ett vettigt skydd! Det säkraste är att avstå från helt digitala produkter.

Av kerstin lundell , frilansjournalist

Varning för legal nedladdning!

S

om stressad medelålders människa hinner jag inte hålla koll på alla nya digitala tjänster.

Jag är lite efter. Och det är lika så bra det, har jag insett.

För när jag sent omsider insåg att jag kan ha mycket mer glädje av mobilen än vad jag insett, genom att använda den för att lyssna på musik, då råkade jag ut för den digitala tidens bristfälliga affärsmodell, bristfällig för oss vanliga konsumenter också, men förmodligen bättre för leverantörerna av digitala produkter.

Ute på nätet är det nämligen inte bara tjuvar som tar pengarna utan vanliga företag kan åderlåta oss utan att vi har särskilt mycket att sätta emot.

Massor av besvär Det började med att jag upptäckte en digital butik för musik i mobiltelefonen och tänkte att ”wow, nu är det ju jättelätt att få hem bra låtar att lyssna på”. Glad i hågen klickade jag hem lite musik, debiterades 15 kronor per melodi och såg fram emot att njuta av Iggy Pops ”The Passenger” och andra ljuva toner.

Men ack nej! Det tog mig två månader och en väldig massa besvär innan jag kunde höra ”And I ride and I ride … I see the stars come out…” i hörlurarna. Två månader av alltmer uppretade brev till den epostadress som var angiven som support.

Det blev fel gång på gång på gång och de som skulle ge mig hjälp ställde istället idiotiska frågor. En gång fick jag frågan om jag hade rätt inställningar i min mobil.

Som om jag var den som borde svara på den frågan! Vilka inställningar borde jag ha, var en relevant fråga till kundtjänsten.

Då hade det hela alltså inte bara kostat mig 15 kronor och åtskilliga dagars mobilsurf, utan också flera timmars obetalt arbete. Jag hade till och med varit inne i en butik och fått hjälp av en som verkligen 30

borde kunna hämta hem låtar, men utan att nå framgång.

Betala utan att få något ”Ifall du behöver ytterligare hjälp så hör av dig.” Det är det sista jag hört från den digitala kundtjänsten. Efter det skrev jag ett argt brev och undrade om det här skulle kallas hjälp överhuvudtaget eller om det kanske handlade om att jag skulle tröttna, betrakta min tid och mina pengar som förlorade och låta saken bero, varpå operatören och musiksäljaren hade lyc­ kats tjäna några kronor utan att ens ha behövt leverera.

Jag fick inget svar på det brevet. Jag kände mig som om jag råkat ut för spegelbilden av en nätpirat. Här handlade det om betalning utan nedladdning, istället för den mer kända och omvända situationen med nedladdning utan betalning.

Kan bli stora pengar De femton kronor jag förlorade på affären är en alldeles för liten summa för att en normal människa ska göra sak av det hela.

Men istället för att låta saken bero gjorde jag en snabb överslagsberäkning i huvudet. Jag kom fram till att om operatörerna gör så här ofta – säljer tjänster för småsummor utan att säkra leveransen – så kan det bli mycket pengar.

Vi är många som handlar digitalt numera. Om mina 15 kronor i betalning för The Passenger plussas på med debiterad surftid via mobilen och sedan multipliceras med någon miljon människor som förmodligen också drabbats – i alla fall om man räknar globalt – då blir slutsumman betydligt mer intressant.

Fick aldrig något tillbaka De som säljer låtarna behöver inte bekymra sig om att jag inte får den musik jag köpt. De smäller upp någon sorts under-

målig kundtjänst som sänder ut automatgenererade meddelanden – vilket jag misstänker det är frågan om – och till slut tröttnar de missbelåtna kunderna och provar någon annan lösning. Pengarna blir kvar hos den som säljer musiken eller hos operatören. Jag blev utlovad att få pengarna tillbaka men det fick jag aldrig.

Eftersom jag bevakat it-branschen under lång tid och skrivit om it-relaterad brottslighet innan det ens fanns poliser som arbetade med saken tycker jag att det är mycket intressant att jag varken får tjänsten jag köpt eller pengarna tillbaka.

En verklig virtuell affär Det här verkar vara fröet till en strålande affärsidé; en verkligt virtuell affär. Virtuellt var ett modeord för några år sedan, det var vad som gällde. Men det som är virtuellt finns inte, i likhet med låten jag köpte. Det som erbjöds på min mobil var bara ett återsken av något verkligt.

Om det omsätts i stor skala kan mycket pengar läcka ut i sprickan i moderna köpmönster, mellan alltmer stressade kunder, som inte hinner eller orkar följa upp alla småinköp via mobil och dator, och alltfler lättflyktiga tjänster. Dag ut och dag in gör vi små misstag eller råkar ut för tekniska problem när vi utnyttjar de moderna betaltjänsterna. Varje misstag och problem kostar en struntsumma. Vi är alla stressade, vi hinner inte bry oss och företagen får sina pengar trots att de inte levererat.

De måste förstås leverera ibland, annars blir missnöjet för stort. Men de kan kosta på sig att slarva. De har bra system för att få in pengar från konsumenterna men sämre och billigare system för leveranserna. Och någon gång någonstans kommer någon säkert att komma på ett sätt att utnyttja den här sprickan mer systematiskt, för att roffa åt sig medvetet av husbyggaren nr 7 B 2010

Vill man ha koll på sina affärer är det säkrast att avstå från att exempelvis klicka hem musik av Iggy Pop. Foto: Virgin Records

konsumenter som har gett upp inför informationsfloden som väller in.

Svårt utkräva ansvar På företaget som förmedlade den virtuella affären säger man sig inte ens veta vem som borde ha levererat musiken. Uppenbarligen är flera företag inblandade, vilket knappast underlättar utkrävandet av ansvar. Företaget som jag trott att jag köpt musiken av hade inte hört talas om den här sortens problem förut. Ingen annan hade klagat, hävdade den jag talade med. Problemet var total okänt.

Men faktum är att det till och med finns en statlig utredning om saken, DS 2007:29, ”Musik och film på Internet – hot eller möjlighet?”. Utredningen handlar inte bara om de numera kriminaliserade ungdomar som stjäl från musikindustrin, alltså nätpirater som använder Kazaa och liknande tjänster, utan om stora etablerade företag som säljer motsvarande tjänster men aldrig levererar dem.

Lagen släpar efter När jag ringer upp Konsumentverket får jag också höra att lagstiftningen inte hänger med och att vi köpare har väldigt svårt att få rätt. Inköp av musik regleras nr 7 B 2010 husbyggaren

varken av konsumentköplagen eller av konsumenttjänstlagen, de lagar som ska se till att privatpersoner kan få vår rätt gentemot säljande företag. Om jag hade velat hävda min rätt juridiskt hade jag behövt gå till domstol. Det hade kostat orimligt mycket förstås.

– Vi tycker inte alls att det här är bra, berättar Cecilia Norlander, jurist på Konsumentverket.

Så nog måste fler än jag ha drabbats av problemet. Att företaget förnekar att det ens existerar bådar inte gott.

Slutet gott trots allt Men när jag anlitade hjälp i den verkliga världen, i en riktig butik i ett stenhus in RL, och pratade med verkliga människor av kött och blod, fick jag faktiskt hjälp, och till slut lyckades jag ladda ner den åtråvärda musiken. Till slut kunde jag äntligen höra den gamle punkrockaren Iggys stämma i telefonens hörlurar.

Självklart fick jag pengarna tillbaka av de här vänliga verkliga människorna och en liten summa att ringa eller handla tjänster för som plåster på såren.

Jag bör kanske nämna att det här skedde utan att jag sa något om att jag var journalist med intresse för it. De som hjälpte

mig gjorde det inte för att de var rädda för skriverier utan för att de var vanliga hyggliga människor som kände vad som var rätt att göra.

På grund av deras insatser nämner jag inte namnet på företaget som varit en bov i det här vardagliga dramat. De enskilda anställda som gjorde det rätta räddade företaget från negativ publicitet den här gången.

Mötas på riktigt Den viktigaste slutsatsen av det hela blir alltså inte att det kommer nya brott med ny teknik, utan den blir som så många gånger förr när jag skriver krönikor: När det handlar om ogripbara värden som rätt och fel, omtanke och moral, då är det levande livet ”off line” överlägset! Än en gång inser jag att jag återkommer till åsikten att vi inte får irra bort oss i det digitala så till den milda grad att vi försummar att mötas på riktigt, öga mot öga i riktiga hus, byggda med den omsorg om andra som man helt naturligt uppbådar när man känner att vi alla delar något stort och lever med alldeles verkliga och dödliga kroppar. D

31

FORM & TEKNIK Att bli berövad ett av sina sinnen, temporärt eller permanent, öppnar de övriga sinnena för betydelsen av det för­ lorade. När vi går miste om något inser vi vad det verkligen betyder. Men sker en förändring gradvis märker vi kanske inte alls vad som händer.

Av andreas falk, ateljefalken@yahoo.se

Uppfattar vi förändring i klimatet korrekt

E

n upplevelse är beroende av tiden. Om en hörselnedsättning inträder snabbt reagerar vi, men om den kommer successivt under en lång period noteras den inte alls lika lätt.

Om förändringen och berövandet sker gradvis är det svårt att uppfatta vad som är på väg att hända, minnet som vi har att jämföra med förändras steglöst och ursprunget bleknar. Detsamma gäller vår tillvänjning till förändringar av våra livsbetingelser.

heter och skillnader, liksom ange tendenser i pågående skeenden.

Men statistiskt sett är det tvivels utan så att både det globala, regionala och inomhusrelaterade klimatet varierat under historien med både korta, snabba och långa, dröjande förändringar och perioder och genom denna berg- och dalbana har naturen och dess arter, inklusive människan, överlevt genom anpassning.

Det är förvisso också tydligt att byggskick och tekniska lösningar idag möjliggör en helt annan komfortnivå än för, säg, 100 år sedan.

Men faktiska mätvärden är trots detta i vissa perspektiv av underordnad betydelse för graden av vårt faktiskt upplevda välmående och det som mätvärden och statistik säger behöver inte ha med korrektheten av ett uppfattat klimat att göra.

Knappt märkbar Människans sinnen har bildats och evolverat genom årtusenden och utrustar oss med en uppsättning av känsliga instrument för att ta in, bedöma och reagera på vår omvärld. Människan är också mycket anpassningsbar, en förmåga som kan an­ ges som en av orsakerna till att vi har kunnat ta vårt nuvarande herravälde över jord och natur.

Vår anpassbarhet kan dock göra bedömningen av våra sinnesförnimmelser högst bedrägliga. Eftersom vi hela tiden anpassar oss tenderar vi att glömma bort hur det varit tidigare och vi får allt som oftast förlita oss på statistik för att kunna utvärdera våra nuvarande levnadsförhållanden – ett mannaminne är därtill i sammanhanget en mycket kort tidsperiod.

En skillnad som vid ett drastiskt skifte skulle upplevas mycket starkt upplevs ­ibland som knappt märkbar, i andra sammanhang än de statistiska, där skalorna på x- och y-axeln avgör kurvans lutning och där allt sålunda, ändå, är relativt.

Villkorad anpassning Människan är anpassningsbar men det är en villkorad anpassningsbarhet. Hon vänjer sig lätt vid en förhöjd levnadsstandard men blir synnerligen lätt ovillig att ändra livsföring på ett sätt som innebär en upplevd försämring.

Människans hjärna är välutrustad med belöningssystem, vilka driver fram reflexmässiga handlingar som medför ökad positiv stimulans. Sålunda agerar människan som instinktivt handlande varelse, statistiskt sett, genom att söka ökad komfort för stunden, även vid medvetande om eventuell vansklighet med detta på sikt, medan benägenheten att sänka sina krav oftast kommer först som en tilltvingad reaktion när inget val längre finns.

Statistiska förnimmelser Men vad säger statistik över noterade mätvärden om hur vi uppfattar effekten av de noterade mätvärdena? Statistik över rena mätvärden kan ge en bild av lik-

Övertygelse och rädsla Tro kan försätta berg, heter det, och övertygelse och rädsla kan få en människa att välja och att härda ut under mycket svåra livsomständigheter. I den dokumentära

32

boken ”Eremiterna i tajgan” skildras en gammalkristen familj som på tidigt 1900tal flydde undan befarad förföljelse av den nya regimen efter den ryska revolutionen. Familjen begav sig långt ut i vildmarken och levde av vad skogen och den mödosamt röjda och uppodlade jorden gav, fram till att de år 1978 upptäcktes av en geologisk expedition med syfte att kartlägga en svårtillgänglig del av den ryska tajgan.

Familjen kom att leva helt avskuren från samhälle, omvärld och 1900-talets snabba utveckling, och mötet som boken beskriver, förmedlar vittnesbörd om hur människan är kapabel att finna sätt att överleva, både avseende materiell standard och sociala mönster.

Stark misstro De hade det inte lätt, i sin självvalda isolering, men härdade ut under missväxtår, svält och bistra vintrar, och de överlevande visade till en början stark misstro mot besökarna utifrån.

Det främmande bedömdes utifrån det kända. Övertygelsen om sakernas tillstånd utanför den egna tillvarons hägn vägdes mot den bild som de främmande besökarna beskrev.

Berättelsen visar därmed även hur starkt värnandet om det befintliga, kända kan vara, inför möjligheten att byta bort det mot något okänt, som man gärna misstror. Den sista kvarlevande avstod länge från att lämna platsen.

Lösningar och övertygelse Hur kan vi då utifrån detta resonera kring klimatfrågorna? Hur kan vi hantera vårt statistiskt sett eskalerande energibehov?

Hur kan vi åstadkomma förändring lokalt, regionalt och globalt?

Det är nog fråga om en kombination av tekniska lösningar och mänsklig övertyhusbyggaren nr 7 B 2010

gelse – men det gäller inte vilka tekniska lösningar eller vilken övertygelse som helst.

Det finns belägg i en studie – som nyligen belönades med årets IgNobelprize i kemi – för att olja kan finfördelas i vatten på 800 meters djup, dock utan att den försvinner eller blir mindre giftig. Mänsklig övertygelse kan innebära att envist bo kvar i sitt kontaminerade hem nära en brusten gruvdamm. Varken sådan vetenskap eller sådan övertygelse löser våra aktuella problem. Övertygelsen måste i stället gälla möjligheten till en strukturell förändring,

vare sig den kommer uppifrån genom politiska beslut eller underifrån som reaktion på sakernas ohållbara tillstånd.

Tekniska lösningar måste grunda sig på förutsättningen att de ska stödja den utveckling som den mänskliga övertygelsen gäller. Och där det finns övertygelse, där finns det en marknad, oavsett vad det handlar om.

Skillnader i klimat Medeltida kyrkorum har av antikvariska skäl studerats i fråga om uppvärmning för att göra det möjligt för församlingar och tillfälliga besökare att ta del av och nyttja

byggnaden som helgedom och sevärdhet.

Vid högskolan på Gotland hölls i början av oktober 2010 ett 20-årsjubileum för utbildningarna i kulturvård som utgör en viktig del av högskolans verksamhet. Inomhusklimat i känsliga miljöer, exempelvis uppvärmning av medeltida kyrkorum, var där tidigt i fokus för ett långt forskningsprojekt och tar grepp om konsekvenserna av skillnaden i levnadsstandard som tillkommit under 800 år.

Tjocka stenmurverk medför värmetröghet. Kyrkorum som är råkalla vintertid togs förmodligen för givna oundvikligheter på 1200-talet, men ses som mindre attraktiva av dagens församlingar, som förvisso uppskattar byggnadsarvet och den medeltida prägeln, men har helt andra krav på komfort. De flesta nutidsmänniskor reagerar med en rysning när tröskeln överskrids mellan nutiden utom­ hus en vinterdag och i förekommande fall ett medeltida inomhusklimat. Träinventarier däremot, far illa av hastiga temperatursvängningar orsakade av tillfällig uppvärmning för exempelvis en midvintergudstjänst.

Lokal temperaturkontroll Exempel på tekniska lösningar för att hantera detta problem är i sammanhanget med de medeltida kyrkorna infravärme, golvvärme och andra lokala uppvärmningsmetoder, vilka kan ge en ökad komfort lokalt, samtidigt som den om­ givande temperaturen är bibehållet låg, exempelvis vid väggar där temperaturkänsliga föremål och detaljer finns.

Människans sinnen är förfinade men samtidigt bedrar de oss på de i sammanhanget mest lyckosamma vis. Människokroppen har zoner med olika känslighet mot temperaturskillnader, däribland huvud och fötter. Har vi det för varmt eller för kallt upptill eller nedtill får vi lätt intryck av att vi är för varma eller fryser, oavsett omgivande lufttemperatur. Därför är golvvärme så effektivt och gör att man vanligtvis kan hålla en lägre lufttemperatur så länge golvets yttemperatur är hög nog.

Gavel på en av flyglarna till en renoverad kalkstensmurad gård i Bro socken, Gotland.

Foto: Andreas Falk

nr 7 B 2010 husbyggaren

Korrekt uppfattat Vi kan således utnyttja vår förmåga att bedra våra sinnen, att manipulera våra reaktioner genom att utveckla och anFortsättning s. 34 P

33

Kontorskomplex och plattformstak vid Berlin Hauptbahnhof, färdigställt år 2006. Foto: Andreas Falk

P

passa tekniska lösningar och termisk komfort så att vi i viss grad upplever något annat än de faktiska förhållandena.

Frågan om det korrekt uppfattade kan även appliceras på vår ljudmiljö, där buller från något som vi uppskattar upplevs som positivt och därmed kan vara lättare att uthärda och vänja sig vid, medan buller från något vi inte tycker om vanligtvis klassas som störande oväsen och ge upphov till fysiskt upplevt obehag i långt större utsträckning.

Så vad uppfattar egentligen männi­

34

skan? Förvisso tecken på fysiska komfortbrister, men till viss del är det subjektiva tolkningar som beror av inställningen till sammanhanget, av övertygelsen. Med utvecklade lösningar för specifika kravställningar kan vi hantera och gestalta vår ljudmiljö genom att bearbeta förutsättningarna för våra sinnesintryck.

Om vi är medvetna om våra sinnens natur kan vi också medvetet manipulera upplevelsen av vår omgivning och därmed i viss utsträckning förbättra en miljö som annars skulle kunna upplevas som

obekväm. Därmed torde vi, trots allt, uppleva även en statistiskt säkrad minskning av exempelvis lufttemperaturen inomhus som fullt uthärdlig. D Referenser:

Peskov, Vasilij ”Eremiterna i tajgan”, ny­utgiven av Labyrint Förlag 2007 http://improbable.com/ig/winners/ #ig2010

husbyggaren nr 7 B 2010

ETA GODKÄNDA OCH CE-MÄRKTA BESLAG

Joma godkända byggbeslag följer ­ kraven enligt ETAG 015 och verifieras ­genom ETA godkännande. Hålplattor och ­hålband uppfyller kraven enligt den ­harmoniserade standarden EN-14545:2008.

CE-märkning utföres med stöd av ett EG-intyg gällande fabrikens t­illverkningskontroll utfärdat av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, anmält ­organ nr 0402.

För ytterligare information kontakta:

Joma AB

Målskog 335 91 Gnosjö info@joma.se www.joma.se nr 7 B 2010 husbyggaren

35

DEBATT Mellan 5–7 procent av dagens elever har diagnoser, som ADHD och autism, som gör det svårt för dem att koncentrera sig, eller att tolka syn- och hörselintryck. När en skola ska byggas måste alla från brukare till byggherre samarbeta för att skapa en tillgänglig skola.

Av catrin tufvesson, FoU-samordnare, Specialpedagogiska skolmyndigheten och joel tufvesson, arkitekt SAR/MSA

Bygg skolor som möter behoven hos alla barn!

M

ed nya plan- och bygglagen (PBL) nästa vår följer att en byggnads tillgänglighet ska bedömas redan vid bygglovsprövningen. Då ska man granska användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Är inte verksamhetens behov tydligt beskrivna inför ny- och ombyggnad av skolor slår det mot både undervisning och ekonomi.

Fysisk miljö påverkar koncentration Det fanns två övergripande syften med den doktorsavhandling vars resultat ligger till grund för boken ”Bygga skolor för fler”: Ett syfte var att kartlägga vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar barn och elever med ADHD, autism, eller Downs syndrom, och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan.

Det andra syftet var att se närmare på hur miljöfaktorerna förhåller sig till byggprocessen. Anledningen till att det är just de här funktionsnedsättningarna som har undersökts, är att det är tre av de vanligast förekommande diagnoserna i svenska skolor som har samband med koncentrationssvårigheter.

Skolan ska inkludera En uttalad målsättning inom den svenska utbildningspolitiken är att organisera en inkluderande skola, vilket betyder att skolor ska kunna möta behoven hos alla barn, oberoende av deras kapacitet och förutsättningar.

Det finns dock inga särskilda riktlinjer för hur skolan ska utformas som lärmiljö med tanke på barn med uttalade koncentrationssvårigheter.

I den svenska skollagstiftningen och i den Handikappolitiska handlingsplanen, som är baserad på FN:s deklaration om 36

mänskliga rättigheter, står det att undervisningen ska vara tillgänglig för alla. Arbetsmiljöverket föreskriver att skolans arbetsmiljöer ska vara anpassade till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Boverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd för hur man kan göra skolmiljöer tillgängliga för personer med fysiska, medicinska, auditiva och visuella funktionsnedsättningar.

Däremot saknas som sagt riktlinjer för att göra skolan – och därmed utbildningen – tillgänglig för de med kognitiva orienteringshinder, exempelvis uttalade koncentrationsnedsättningar som ADHD, autism och Downs syndrom.

Generella riktlinjer En av våra ambitioner har varit att komma lite närmare utvecklingen av kunskap som kan omsättas i riktlinjer. Det finns mängder med väl dokumenterad forskning som beskriver hur känsliga barn med ADHD, autism och Downs syndrom är för olika inslag i omgivningen.

Det finns exempel på reaktioner som är både positiva och negativa oberoende av funktionsnedsättning. Det finns exempel på att barn med en viss funktionsnedsättning reagerar på ett sätt som de andra inte gör. Och det finns exempel på att vissa miljöfaktorer utlöser reaktioner som är positiva för en grupp och negativa för en annan.

Målet är att ta fram något som kan beskrivas som generella riktlinjer utifrån de förutsättningarna. Det har varit möjligt att kartlägga skillnader och likheter mellan barnens beteenden och göra kopplingar mellan funktionsnedsättningar och miljöfaktorer, samt hur miljöfaktorerna förhåller sig till byggprocessen.

Svårt klara många intryck Boken ”Bygga skolor för fler” riktar sig

främst till dem som arbetar med skolplanering, till exempel politiker och verksamhetsansvariga tjänstemän, fastighetsförvaltare, arkitekter, projektledare, skolledare, specialpedagoger och pedagoger.

Modern pedagogik ställer nya krav; på personal och elever men också på skolans fysiska utformning.

Utbildningen är i dag inte tillgänglig för alla. De 5–7 procent av eleverna som har ADHD, Downs syndrom och autism/ autismliknande drag har problem med att stänga ute intryck, vilket gör det mycket svårt att koncentrera sig. Likaså har de svårt att tolka syn- och hörselintryck.

Dagens skola skulle kunna utformas för att möta dessa elevers behov. Samarbete från brukare till byggherre är nyc­ keln till framgång. För att skapa en lärmiljö som fungerar för fler måste personer med kunskap om funktionsnedsättningar ta en större del i planeringsarbetet.

Det gäller särskilt i byggprocessens tidiga skeden, men också i underhållsplanen.

Beskriv verksamheten Alla inblandade måste samarbeta och verksamhetsbehovet beaktas före projekteringsstadiet, sedan blir det mycket svårare att påverka projektet.

Byggherrens projektledare är den som husbyggaren nr 7 B 2010

vanligtvis har störst möjlighet att se till det. Han eller hon ska se till att det blir en skola enligt de krav som ställts vid beställningen, och även ta in konsulter, arkitekt och byggare som behövs för att utföra uppdraget.

En verksamhetsbeskrivning berättar hur dagens verksamhet ser ut, och vilka förändringar som man tror kommer att ske framöver och som det planerade projektet ska ta hänsyn till. Den bör innehålla information om hur organisationen ser ut (hur många elever? hur mycket personal?), och ge en så uttömmande bild som möjligt av hur det dagliga arbetet ser ut och vilka utrymmen det kräver. Är inte verksamhetens behov tydligt beskrivna så kommer de inte med i den vidare processen på ett enkelt sätt. Det får stora följder, inte bara för undervisningens kvalitet utan också för de reella kostnaderna. Men beställaren, som ofta är en kommun, måste också ställa kraven och visa på viljeinriktningen!

Skolverksamhetens närvaro under

nr 7 B 2010 husbyggaren

byggprocessen varierar. Representanter från skolans personal kan vara minimalt tillfrågad, och de kan vara exceptionellt närvarande.

Involvera skolpersonal Hur det blir beror på flera faktorer. Det är oroande när byggherrerepresentanter har inställningen att verksamheten ska involveras så lite som möjligt i skolprojekt.

Det är en direkt oansvarig hållning, eftersom resultatet i sämsta fall blir skolor som verksamheterna måste anpassas till, i stället för tvärtom, vilket innebär negativa konsekvenser för utbildningsresultat, personal- och elevhälsa, och samhällets krav på hållbart byggande. Detta leder till dyra lösningar både på kort och lång sikt, och man bör sträva efter att undvika dem.

Man brukar som bekant säga att förhållandet mellan projekterings- och byggkostnader är 1 till 10 och mellan projekterings- och förvaltningskostnader 1 till

100. Om verksamhetens erfarenheter tas till vara under projekteringsskedet ökar inte bara möjligheterna att realisera en skola som fungerar för alla – det minskar också risken att förvaltningskostnaderna skenar i framtiden.

Entydig lag Den nationella Handikappolitiska handlingsplanen har satt som mål att samhället ska vara tillgängligt redan i år. Lagen är entydig; skolan ska göras tillgänglig för alla.

Nu måste energi och resurser också läggas på lösningar för att förverkliga målet. Kompetens behövs vid myndighetsprövningen, annars blir nya PBL helt verkningslös. D

Fotnot:

Catrin Tufvesson och Joel Tufvesson är f­ örfattare till boken ”Bygga skolor för fler” (2009), AB Svensk Byggtjänst.

Se www.byggtjanst.se.

37

Noterat Arbetar med AMA Hus 11 Nu har arbetet med AMA Hus 11 startat. Målsättningen är att materialet ska skickas på remiss under april 2011 och att den färdiga versionen ska vara tillgänglig i december 2011.

– Viktiga områden att se över i AMA Hus är bland annat

standarder, ny teknik, byggmaterial, isolering och fasta inredningar, säger Bo Samuelsson, projektledare för AMA och en av huvudutredarna för AMA Hus 11. D

Satsar på att förstå förbränning ​För att komma till rätta med miljöproblemen behövs effektivare och bränslesnålare förbränningsprocesser. Energimyndigheten satsar 60 miljoner kronor på det svenska forskningscentrat Cecost, Centre for Combustion Science and Technology. En viktig utmaning för forskarna är att få en bättre uppfattning om vad som händer i själva förbränningsögonblicket.

– Det kan tyckas konstigt, men trots att vi har använt oss av förbränning i snart hundra år vet vi fortfarande ganska lite om hur förbränningen går till.

Den kemiska reaktionen, när bränslet förenas med syre, är oerhört komplex och består av flera hundra reaktionssteg. Att kunna blicka in och förstå förloppet är avgörande för att se-

dan kunna förbättra tillämpningar av förbränningar, till exempel i motorer, gasturbiner och pannor med mera, konstaterar Marcus Aldén, programdirektör för Cecost och professor i förbränningsfysik vid Lunds tekniska högskola, där forskningscentrat har sitt huvudsäte. Verksamheten bedrivs även vid KTH och Chalmers.

Ett nytt område för förbränningsforskarna blir oxyfuelförbränning. Med oxyfuelmetoden används ren syre ­istället för vanlig luft, och eftersom kvävgas då blir den enda restprodukten blir det enklare att avskilja koldioxiden från avgaserna. D

Dyr fjärrvärme i Stockholm Fjärrvärmepriset i Stockholms kommun har ökat med cirka 60 procent på tio år. Samtidigt är utvecklingen av KPI endast 16 procent. Det visar årets Nils Holgerssonrapport.

Sedan år 2000 har både prishöjningar och priser legat på nivåer som tyder på att leverantörerna av fjärrvärme har använt sin dominerande ställning på ett sätt som inte gynnar de boende.

I Stockholms kommun levereras fjärrvärmen av AB Fortum Värme, samägt med Stockholms stad. I en jämförelse mellan de tio största kommunerna i landet visar det sig att Stockholm är den enda stora kommun som har ett fjärrvärmepris som ligger över medelpriset. Även i de andra kommunerna i länet där Fortum värme levererar fjärrvärmen är priset högt, trots att fjärrvärmepriset från Fortum i princip ligger stilla från förra året.

Nynäshamn har den dyraste fjärrvärmen, tätt följt av

­Värmdö (Vattenfall, där priset har ökat med hela 3,8 procent).

I landet i stort finner man de lägsta fjärrvärmekostnaderna i de etablerade fjärrvärmestäderna som har byggt ut sina nät under lång tid. I större städer ger den högre kundtätheten lägre kostnader. Stockholm borde ur detta perspektiv ha en mycket bättre prisbild. Men medan fjärrvärmepriset har ökat med 40 procent i övriga landet, har det ökat med 60 procent i Stockholm.

– Hyresgäster, bostadsrättsinnehavare, villaägare; alla drabbas när Fortum utnyttjar sin monopolställning på marknaden för att ta ut sin vinst, säger Terje Gunnarson, ordförande i Hyresgästföreningen region Stockholm.

Prisjämförelser mellan kom­ muner samt mellan leverantörer finns på

www.nilsholgersson.nu D

Skola väver in lärlingstid ​ lteknikbranschens gymnasiE um, ETG, i Nyköping drivs sedan år 2007 som friskola och ägs av branschens organisationer och Nyköpings kommun.

Elteknikbranschens organisationer Elektriska installatörsorganisationen EIO och Svenska elektrikerförbundet, SEF, har nu gemensamt beslutat att starta etablering av branschens egna gymnasiekoncept ETG i Sverige.

– Grundidén med ETG är att skolan ska ge grundläggande 38

yrkeskunskap och kompetens inom området elteknik. Det unika med konceptet är att lärlingstiden är målstyrd och ingår i utbildningen. De som uppfyller kraven med godkänt resultat erhåller ett yrkescertifikat. Man slipper alltså lärlingstiden efter avslutad grundutbildning med vårt koncept, säger EIO:s VD Jan Siezing. D

husbyggaren nr 7 B 2010

Noterat Handbok för samordnare Från och med januari 2011 behöver varje byggarbetsplats en utbildad byggarbetsmiljösamordnare. Personen behöver finnas på plats redan i planerings- och projekteringsfasen.

I en ny handbok från SIS, Swe-

dish Standards Institute finns praktisk och teoretisk kompetens för att klara uppgiften.

Författare är Benny Halldin och Yngve Levin. Se mer på www.sis.se D

Byggbranschen på väg upp Enligt Konjunkturbarometern från oktober 2010 går det bättre för bygg- och anläggningsverksamheten. Såväl byggproduktion som sysselsättning har ökat och företagen rapporterar om fortsatta rekryte-

ringssvårigheter. Vart tredje företag uppger att bristen på arbetskraft utgör främsta hind­ret för verksamheten.

Förväntningarna på ett års sikt indikerar fortsatt stark tillväxt för byggsektorn. D

Fasad i skiftande nyanser

Vill ha förbud mot enstegstätat Enstegstätade fasader har totalförbjudits vid nybyggnation i delstaten Oregon i USA med hänvisning till medborgarnas hälsa och säkerhet. I Sverige vill Villaägarnas riksförbund ha ett liknande totalförbud mot nybyggnation av fasaderna.

Enstegstätade putsade fasader är en fuktkänslig väggkonstruktion med puts på bakomliggande träregelvägg. Det saknas luftspalt, som kan leda bort regn och fukt. Avsaknaden av luftspalt gör att fasaderna är mycket känsliga för fukt, om fogar inte håller tätt eller sprickor uppstår i putsen.

Vid en undersökning av enstegstätade fasader, utförd av SP, visade sig 99 procent av 821 undersökta byggnader ha otätheter i fasaderna, vilket medför risk för fukt- och mögelskador. Kostnaden för att åtgärda skadorna på ett enskilt hus kan uppgå till 100 000-tals kronor.

Kostnaden för att reparera fukt- och mögelskadorna på de 110 000–160 000 bostäderna i

Sverige uppförda med enstegstätade fasader uppgår till miljardbelopp.

Det är inte heller hälsobefrämjande att bo i fukt- och mögelskadade hus.

Trots att enstegstätade fasader är en undermålig fasadtyp, som inte borde användas i nyproduktion, byggs nya bostäder med enstegstätade fasader.

Villaägarnas riksförbund ser därför ingen annan utväg än ett totalförbud vid nybyggnation mot enstegstätade fasader med puts på bakomliggande träregelvägg.

– Enstegstätade fasader har krossat tillräckligt många konsumenters villadrömmar i Sverige. Det finns inga tungt vägande skäl som talar för att nyuppförande av fasadtypen ska fortsätta tillåtas. Omsorgen om konsumenterna väger tyngre, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund. D

EU-förbud mot illegal avverkning Glasbygge som skiftar i grönt och blått. Foto: Sten Jansin

Vid Henriksdalshamnen i Hammarby sjöstad i Stockholm står Pirhuset, ritat av ÅWL arkitekter, nu klart för inflyttning.

Glasbyggnaden skiljer sig från omgivande bebyggelse. Pirhuset är täckt av 1 150 kvadratmeter glas i flera olika färger.

– Fasaden är utformad som längsgående fjällpanel. Glaset skiftar i fem olika gröna och grå nyanser. Den ändrar karaktär efter vädret. Speglingar från vattnet och himlen bidrar till intrycket, säger Tomas Åsberg, ansvarig arkitekt, ÅWL Arkitekter. nr 7 B 2010 husbyggaren

Glasfasaden är helt underhållsfri.

Pirhuset har betongstomme. Byggnaden kragar ut över en smal bas.

– Vi har eftersträvat ett intryck av slankhet och lätthet trots att det i grunden är en betongbyggnad. Den smala basen och pelarna bidrar till detta, säger Tomas Åsberg.

Byggnaden är lätt kilformad, smalare på baksidan och bredare ut mot vattnet. JM är beställare till Pirhuset och övriga delar av Sjöstadspiren. D

I oktober antogs den så kallade Timmerförordningen av Ministerrådet i EU, som innebär ett förbud mot illegalt avverkat virke inom EU. Sverige var det enda landet som röstade nej. Sveriges regering och flera svenska parlamentariker har arbetat hårt för att kravet ska skapa så lite byråkrati som möjligt för företag inom träindustrin.

– Ett tag var det tal om att alla aktörer i värdekedjan skulle tvingas visa upp avancerade spårbarhetssystem. För mindre träföretag skulle detta bli mycket kostsamt. Med nuvarande modell ser det ut att räcka med att företag som köper timmer inom EU endast

sparar fakturan, säger Daniel Wennick, chef Bygga inom TMF. Nu återstår en del arbete för kommissionen och medlemsländernas regeringar med att utforma detaljerna kring förordningen. När texterna har bearbetats har medlemsländerna 27 månader på sig att införa kravet nationellt. Kravet på tillbörlig aktsamhet riktas mot importörer och de som sedan köper av en importör ska endast behöva uppvisa en faktura som ändå måste sparas i företagets bokföring. D

39

Noterat Underhållsarbetet ska bli säkrare Prisad för stomme i stål Alltför många av arbetsplats­ olyckorna inom EU är relaterade till underhållsarbete. I vissa länder utgör de nästan 20 procent. Under åren 2010 och 2011 pågår en EU-kampanj inriktad mot säkert underhållsarbete.

Parallellt med EU:s kampanj startar Prevent ett projekt för att öka medvetenheten om vilka möjligheter som finns för att utföra underhåll på ett säkert sätt.

– Vi måste jobba för en nollvision mot olyckor och sjukdomar inom arbetslivet. Tyvärr finns det alldeles för mycket okunskap och omedvetenhet om de konsekvenser som dåligt eller felaktigt underhåll kan föra med sig. Därför vill vi satsa på att öka kunskapen kring frågorna. Vi kommer också att presentera några bra och enkla hjälpmedel som vi tror kan vara till nytta för företagen, säger Maria Schönefeld, vd på Prevent.

Prevents kampanj innehåller olika aspekter av säkerhet kopplat till underhållsarbete.

Det handlar om allt från upphandling av underhållstjänster och konstruktion av maskiner, till hur man skapar en organisation med ändamålsenliga rutiner och individers kompetens.

Prevents kampanj kommer främst att pågå under 2011 med bland annat seminarier på sex orter i Sverige. Målgruppen är företagsledningar, skyddsombud, samordningsansvariga, underentreprenörer som utför underhåll och andra som organiserar, planerar eller genomför underhåll.

Jan Frånlund är ordförande för Utek, riksorganisationen för driftsäkerhet och underhåll. Han är en av de personer som är involverad i Prevents kampanj.

– Tio till femton procent av dödsolyckorna på arbetsplatser i Europa kan kopplas till arbetet med underhåll. Generellt sett är underhållsverksamheten inte prioriterad inom företagen. Det är frestande för dem att skära i sådana kostnader för att på så vis få en kortsiktig vinst. Men det kan få konsekvenser. Både för dem som utför arbetet, övriga anställda och för tredje man som kan drabbas, till exempel av farliga ämnen som släpps ut i naturen om inte de tekniska skyddsanordningarna underhålls på rätt sätt, säger Jan Frånlund.

Läs mer på www.prevent. se/sakertunderhall D

Stålbyggnadsinstitutets ordförande Mikael Nyquist delar ut Silver­ balken till Rolf Nyström.

Silverbalken är Stålbyggnadsinstitutets utmärkelse för speciellt framträdande insatser för stålbyggandets utveckling.

Det delades i oktober ut för 36:e året i rad i samband med Stålbyggnadsdagen som hölls i Göteborg. Årets mottagare är Rolf Nyström.

Rolf Nyström är 67 år och idag verksam som styrelseledamot i Contiga AB. Han var en av grundarna till Norrtälje Svets år 1973 och har sedan dess utvecklat företaget från ”bondsmedja” till att idag vara en av Nordens ledande leverantörer av prefabstommar i stål och betong, under namnet Contiga.

Det första stora projektet till byggbranschen blev Arlanda Inrikes år 1981 där tankarna på att bygga med slankare dimensioner föddes. Tillsammans med kreativa konstruktörer vidareutvecklade man konceptet för stålstomme och håldäck till i första hand kontorshus.

Juryns motivering till priset är bland annat att Rolf Nyström: ”.. starkt ha bidragit till utvecklingen av konceptet med stålstomme och betongelement från en speciallösning till den idag totalt dominerande stomlösningen för kontorsbyggnader i Norden.” D

Informerar studenter En av flera utmaningar för företag verksamma i samhällsbyggnadssektorn är att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Som ett led i det arbetet satsar ett antal organisationer i nätverket Samhällsbyggarna på att gemensamt marknadsföra sektorns yrken och utbildningar.

Organisationerna Elektriska installatörsorganisationen EIO, Lantmäteriet, Svensk energi, Svenska teknik- och de40

signföretagen, Sveriges byggindustrier, Trafikverket och VVS Företagen medverkar under hösten och vintern 2010/ 2011 gemensamt på ett antal studentmässor landet runt.

Mässbesökarna, som gymnasieelever, föräldrar, lärare, studie- och yrkesvägledare, får veta mer om eftergymnasiala utbildningsvägar och jobbmöjligheter inom samhällsbyggnadssektorn. D

husbyggaren nr 7 B 2010

Platsannons

nr 7 B 2010 husbyggaren

41

Marknadsnytt Pumpbil blandar spackel Bostik levererar golvspackel till nya köpcentret Emporia i Malmö under cirka ett år. Färdigblandat golvspackel körs ut av en pumpbil, som fungerar som blandningsfabrik. För

golvavjämningen svarar Makasi Produkter. D Bostik 042-19 50 00 evripidis.vadarlis@bostik.com

Stödben ökar stabiliteten Dyra och långa sjukskrivningar är följden av många fallolyc­ kor vid arbete på hög höjd. Wibe Ladders stödben har konstruerats för att ge stegen ökad stabilitet både på jämn och på ojämn mark, samt att så långt som möjligt eliminera vältriskerna som följer med stegar. Stödbenen monteras, fälls ut och in med ett enkelt handgrepp och kräver ingen borrning eller annan åverkan i stegsidan. D

42

Pax passad lanseras av Pax Electro Products AB. Den nyutvecklade fläktserien, som ersätter företagets tioåriga storsäljare PAX 200-serien, är förbättrad. Bland annat är fläktarna tystare, med max 21 dB vid fullt varvtal.

Med nya inbyggda funktioner har antalet fläktmodeller reducerats till fem. För installatören innebär förbättringarna att fläkten blir enklare att installera.

Passad kan direkt ersätta en uttjänt Pax 200 då den nya fläkten passar i tidigare skruvhål, något som är en fördel i

våtrumssäkrade miljöer som badrum. D Pax Electro Products AB 0157-756 00 mikaelb@pax.se

Betongplatta ger bättre luft

Wibe Ladders 073-663 84 61 emma.gustafsson@hultafors.se

Bussar värmestyrs trådlöst Med ny teknik från Datatronics kan värmesystem hos bussar i linjetrafik styras trådlöst istället för att bussen kopplas till en ramp. Det sparar upp till 80 procent av uppvärmningskostnaderna.

Den nya tekniken bygger på att använda de bränsledrivna värmare som värmer bussen

Tyst fläkt passar våtrum

framför allt under färd, på ett smartare sätt. Genom att koppla det nya systemet eHeater mellan värmarna och driftledningssystemet kan inlagda tidtabeller reglera när värmaren ska starta och stänga av. D KG Knutsson AB 08-92 30 00 ingemar.soderqvist@kgk.se

Malmö Stad tog hem årets Miljöpris. Detta bland annat tack vare Starka Betongindustriers luftrenande betongplatta EcoNox™. Plattorna omvandlar tillsammans med solen hälsovådliga kväveoxider till ofarliga salter, vilka sköljs bort vid regn.

Plattornas funktion mättes av Malmö Stad under hösten

2009 och våren 2010. Resultatet visar på minskad kväve­ dioxidhalt med 15 procent under dagtid. D Starka Betongindustrier 044-20 25 37 sussie.schwab@starka.se

husbyggaren nr 7 B 2010

Marknadsnytt Bullerplank bryter ned kväveoxider Rör om i reningsverk Uppsalaföretaget butong ab har utvecklat och patentsökt en metod för att gjuta fiberförstärkt betong mellan två lager av bubbelplast, som kan formas i princip hur som helst. När betong pressas mellan två lager av en flexibel matris, bubbelplast, skapas en skiva som tillåter ljuset att vandra igenom. Skivan kan lätt formas, ungefär som en disktrasa.

Nu utvecklar man bullerplank i materialet och tillsätter titandioxid till betongen. Titandioxid har förmågan att bryta ned kväveoxider som uppkommer vid förbränning i

Nu lanserar ITT den toppmonterade Flygtomröraren som är specialkonstruerad för krävande omrörningsapplikationer inom denitrifiering, rötning och slamhantering.

Omrörarna kan fås med två olika bladtyper: hydrofoilblad i rostfritt stål eller bananblad i kompositpolyuretan, som redan används på långsamgående Flygt-omrörare.

En fördel med bananbladspropellern är att textiler och fibermaterial inte fastnar tack vare propellerns utformning. Hyd­

till exempel bensinmotorer.

Genom butongmetoden blir bullerplanken effektivare på att bryta ned kväveoxider. D butong ab 070-230 45 96

Larmar vid inbrott Siemens Security Products kommer med nästa version av inbrottslarmsserien Intrunet SPC, MP 2.0. Lanseringen innefattar nya centralenheter, manöverpaneler och mjukvaror.

Intrunet SPC är en SBSCgodkänd serie centralapparater från Siemens. Serien består

av centraler från 8 sektioner upp till 512. Samtliga centralapparater och tillbehör är kompatibla med varandra vilket gör det möjligt att uppgradera eller bygga ut befintlig anläggning efter behov. D Siemens AB 08-629 0422 rebecca.neuman@siemens.com

rofoiltypen är särskilt effektiv vid drift i temperaturer över 50–60 grader Celsius. D ITT Water & Wastewater 08-475 61 01 magnus.spens @itt.com

Mäter via bredband Intresset för mätning och debitering av vatten- och energiförbrukningen i lägenheter ökar snabbt. KTC Controls hemnodsystem använder fas­ tighetens bredband för överföring av mätvärden från lägenheterna till en mätinsamlingscentral. Med KTC Hemnodsystem kopplas hemnoden till elmätare via M-Bus och till vattenmätare via Z-Wave Radio®. Via bredbandet går förbrukningsdata till mätinsam-

lingssystemet och tillbaks igen för visning i lägenhetens SBox. All kommunikation sker via standardiserade protokoll.

Varje lägenhet kan konfigureras individuellt. Systemet är även plattform för anslutning av internetbaserade serviceoch trygghetstjänster, så kal�lade smarta hem. D KTC Control 031-712 50 05 magnus.berbres@ktc.se

Samlat om pelletskaminer Marknadsplatsen alltompelletskaminer.se samlar det svenska utbudet av pelletskaminer. Den omfattar just nu ett 30-tal återförsäljare med ett utbud på cirka 150 pelletskaminer. Syftet är att skapa en lättillgänglig kanal som underlättar för energikonsumenter att köpa eller sälja pelletskaminer och tillbehör. Marknadsplatsen är ett initiativ av bioenergiföretaget Neova. D Neova 070-325 41 15

nr 7 B 2010 husbyggaren

43

BYGGLEVERANTÖRER

Betong

ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

44

www.svenskbetong.se

husbyggaren nr 7 B 2010

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 7 B 2010 husbyggaren

45

BYGGLEVERANTÖRER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post infrasweden@ruukki.com

46

husbyggaren nr 7 B 2010

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund

Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Sid

Abetong ������������������������������������������������������������������������������������� 9

Proffice ������������������������������������������������������������������������������������� 41

Bluebeam Software ��������������������������������������������������������������� 19

Promonord ������������������������������������������������������������������������������� 9

Bostik ����������������������������������������������������������������������������������������� 27

REC-indovent ������������������������������������������������������������������������� 27

Consultec System ������������������������������������������������������������������� 21

SAPA Building System ����������������������������������������������������������� 13

Finisterra ����������������������������������������������������������������������������������� 11

SBR Byggingenjörerna ��������������������������������������������������������� 2

GBR Service ����������������������������������������������������������������������������� 41

Skandinaviska Byggelement ����������������������������������������������� 37

H-Fönstret i Lysekil ��������������������������������������������������������������� 12

SP Sitac ������������������������������������������������������������������������������������� 13

Joma ������������������������������������������������������������������������������������������� 35

Svensk Byggtjänst ������������������������������������������������������������������� 9

Kåbe mattan ����������������������������������������������������������������������������� 3

Säker Vatten ����������������������������������������������������������������������������� 29

Martinsons ��������������������������������������������������������������� 4:e omslag

Teliasonera ��������������������������������������������������������������� 2:a omslag

Nordtec Instrument ��������������������������������������������������������������� 35

Tyréns ��������������������������������������������������������������������������������������� 19

Paroc ����������������������������������������������������������������������� 1:a omslag, 4

Uppsala Universitet ��������������������������������������������������������������� 41

Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas ��������������������� 29

ÅF Infrastruktur ��������������������������������������������������������������������� 4

Post och telestyrelsen ���������������������������������������������������������� 1 nr 7 B 2010 husbyggaren

47

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

LUND

ESKILSTUNA STOCKHOLM

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

HELSINGBORG

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70 ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

HUDIKSVALL

Arkitekter o Ingenjörer Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

KARLSKRONA

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

48

husbyggaren nr 7 B 2010

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB

Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

UMEÅ

UPPSALA Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

nr 7 B 2010 husbyggaren

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening 49

KONSULTERANDE INGENJÖRER VISBY

VISBY

ÖSTERSUND

www.projektengagemang.se

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

www.projektengagemang.se

• • • •

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Byggnadsingenjörer SBR Certifierade besiktningsmän – SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

- Arkitektur

Projektering Projektering Byggadministration Byggadministration Box 47146 (Årstaängsvägen 19B) 100 74 STOCKHOLM Tel: 30 Box 08-15 4714640 (Årstaängsvägen 19B) Fax: 08-15 40 36 100 74 STOCKHOLM Tel: 08-15 40 30 Fax: 08-15 40 36 Box 1344 (Söderväg 3A) 621 24 VISBY Tel: 63 50 3A) Box 0498-21 1344 (Söderväg Fax: 0498-21 621 24 VISBY66 20 Tel: 0498-21 63 50 Fax: 0498-21 66 20

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

ETT MEDLEMSFÖRETAG I ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Repslagaregatan 12 602 25 NORRKÖPING Tel: 011-18 60 95 12 Repslagaregatan Fax: 011-18 60 95 602 25 NORRKÖPING Tel: 011-18 60 95 Fax: 011-18 60 95

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Marknadsnytt Stilfullt betonggolv för flyg I stadsdelen Malmslätt i utkanten av Linköping ligger Flygvapenmuseumet.

I en omfattande renovering och utbyggnad har en 5 100 m² stor utställningshall fått ett

50

golv i högglansigt HTC Superfloor™. D HTC Sweden AB 0121-29 400 mats.tikkanen@htc.se

Uppgraderade värmepumpar Bosch lanserar två nya luft/ vatten värmepumpar: Bosch EHP AW 12 och Bosch EHP AW 15. Pumparna kommer med förbättrad kylkrets och uppgraderad kompressor.

Båda modellerna utvecklas och tillverkas i Tranås.

Värmepumparna producerar upp till 65-gradigt varmt vatten till radiatorerna och ger

värme när det är ned mot minus 20 grader Celsius. Avfrostning och kondensvattenavledning är inbyggd. Höljet är i galvad lackad stålplåt och toppdelen är tillverkad av komposit, som också bidrar till en låg ljudnivå. D Bosch Thermoteknik 0140-38 41 05

husbyggaren nr 7 B 2010

Nytt från SBR Nya medlemmar Tobias Brandt, ingenjör,

Stefan Olsson, egen före­

Östersund

tagare, Nordprojektering VVS AB, Luleå Hans Romehed, energiexpert, Energibyrån Q AB, Visby Lars Rosendahl, egen före­ tagare, RMM Byggplåt AB, Järfälla Ola Rubertsson, egen före­ tagare, Energibyrån Nord AB, Umeå Johan Runmark, byggnads­ ingenjör, Dahlström ­Arkitekter, Kalmar Bernt Sjöland, egen företagare, Byggledning Bernt Sjöland, Anderstorp Martin Östin, byggchef, OK-Q8 AB, Stockholm

Kent Brunkvist, egen före­ Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bilda­des 1951 är en ideell yrkesorganisation med kom­petens­­krav på si­na medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlem­mar­nas yrkesroll. Bygg­­ingenjörer­na SBR har 2 600 med­lem­mar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar.

Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföre­tagar­­ examen.

• Ett aktat namn.

• Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och ­kvalificerade arbetsuppgifter in- ­om byggverksamhet, alt hög­ skoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från med­­­ lemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller ­hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och råd­ givning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighets­­uppvaktning, kontakter med lokal­avdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 7 B 2010 husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna äm­nen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinvente­ring och utbildning till kvali­tets­ansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som ­ renumereras och läses av branschp folk, medlemmarna i Byggingen­ jörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingen­jörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att ­tillvarata de mindre konsultföre­ tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via ­Internet.

tagare, Brunkvists Kvalitetsoch Målerikonsult AB, Huddinge Jonas Carlsten, ingenjör, ­Trelleborg Per-Olof Eiman, egen företagare, Konstark Trelleborg AB, Trelleborg Lars Ewers, säljare, H+H Sverige AB, Malmö José Escobar, energiexpert, Save Energy AB, Saltsjö-Boo Claes Johansson, Energibyrån, Visby Ola Lindborg, besiktningsman, Byggnadsundersökningar AB, Malmö Anders Medin, uppdrags­ ansvarig, L.E.B Consult AB, Johanneshov Anders Nyberg, ingenjör, Byggkvalitet i Mellansverige AB, Ludvika Bo-Magnus Olsson, byggnadsingenjör, White Arkitekter, Malmö Patrik Olsson, statiker, LB-hus AB, Bromölla

Kalender

Nya anslutna Ole Frimand, Oskarshamn Stefan Nilsson, Kalmar Pier Rinaldi, Uppsala Frida Sahlqvist, Stockholm Veronica Johansson, Ljungbyholm

Överlåtelsebesiktningsgruppen

Förbundsstyrelsen

8 december, 2010 2 februari, 2011 13 april, 2011 8 juni, 2011

3–4 februari, 2011

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod?

Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

51

Nytt från SBR Nordiskt möte tog upp byggfel

Det årliga Nordiskt Byggpo­ siumet har i år ägt rum i Oslo den 3–5 september. Värd för tillställningen var Nito Takst.

Fem ingenjörsorganisationer deltog: Konstruktörsföreningen från Danmark, RKL från Finland, SBIF från Finland, SBR från Sverige och Nito ­Takst från Norge.

Deltagare från SBR var förbundsordförande Lars Hed­ åker och vice förbundsordfö­ rande Urban Tjernström. Förbundsdirektören var i sista stund tvungen att lämna återbud.

Interiör från Operan.

Foto: Lars Hedåker

Norrmännen hade komponerat ett gediget och tidsmässigt stramt program och vi startade med att få en inblick i Oslos utbyggnad mot Oslofjorden. I utbyggnaden ingår den nya operan, samt det som kal�las Oslopakke 3. En ombygg-

nad av vägsystemet har utförts, och omfattar en tunnel under fjorden från östra till västra sidan, samt en stängning av en fyrfilig väg som hindrar bebyggelsens närmande till fjorden.

Dagen avslutades med ett studiebesök och guidad tur i den nya operan som kostade fyra miljarder norska kronor att bygga.

Nästa dags första punkt var en föredragning av temat byggfel. Egil Skavang från Byggkostnadsprogrammet talade om en stor norsk undersökning och insatser mot fel och brister. Projektet har sedan år 2005 använt 160 miljoner NOK. Då ingår också att försöka hitta metoder för att skapa bättre byggherrekompetens, öka produktiviteten och skapa bättre ledning av byggprojekt och större ansvarkänsla i alla led.

Fel och brister i norskt byggande svarar för nio procent av omsättningen i branschen. 60 procent av alla fel och brister hänför sig till problem i samband med projekteringen.

Utan att gå in på för många detaljer så är det direkta fel och okunnighet, för snålt tilltagna

resurser, för lite pengar och att projekterarna överlåter beslut till arbetsplatsen – vem känner inte till formuleringen ”Löses på arbetsplatsen”?

Egil Skavang pekade i sin redogörelse på följande orsaker till felen: - 20 procent överordnande ramvillkor och därunder bristande resurser till projektering.

- 20 procent underlåtelse att projektera, förenklad projektering.

- 20 procent fel i projekteringsunderlaget.

- 10 procent fel i material och produkter.

- 30 procent fel under utförandet.

Alltså 60 procent av felen kan sägas komma från brister i projekteringen.

För att råda bot på problemet satsas på digitala metoder och Lean konstruktioner. Man har dessutom upptäckt att specialiseringen lett till att ingen längre verkar ha kompetens att ha överblick över det samlade byggprojektet.

Ett annat inslag under dagen var punkten Att träffa

Från Operans tak, från vänster Urban Tjernström, SBR, Kenneth Ko­ skinen, ordf SBIF, Sami Hassinen, förbundssekr, SBIF och Ahti Juntil­ la, RKL. Exempel på den nya bebyggelse och vägen som ska rivas i bakgrunden.

Aktuella kurser Entreprenadbesiktnings-

Överlåtelsebesiktning,

Plåt i teori och i verklighet

AMA Anläggning 07*

symposium

grundkurs

29 mars, Stockholm

24–25 mars, Helsingborg 12–13 maj, Stockholm

21–24 mars, Stockholm 24 maj, Stockholm

3 maj, Malmö 9 maj, Luleå 11 maj, Stockholm 18 maj, Göteborg

Överlåtelsebesiktningssymposium

Putsade fasader Överlåtelsebesiktning, prov

25 mars, Stockholm Fuktmätning –

MER Anläggning 07*

ABK 09

fukt och mögelskador

11 april, Stockholm

3–4 maj, Stockholm

Eurokoder

Fogfria golv –

4 maj, Malmö 10 maj, Luleå 12 maj, Stockholm 19 maj, Göteborg

15 mars, Halmstad 7 april, Stockholm

besiktningsman och konsult

Entreprenadbesiktning,

Nya PBL Nyhet!

AMA Hus 08, grundkurs*

steg 2 och prov

31 mars, Stockholm 12 maj, Göteborg

3 februari, Stockholm 10 februari, Göteborg

16–17 februari, Stockholm 2–3 maj, Malmö Entreprenadbesiktning, grundkurs

28–29 mars, Stockholm 2–3 maj, Helsingborg

17 maj, Stockholm 31 maj, Helsingborg 52

13 april, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare, Grundutbildning, steg 1*

19–20 jan, Stockholm 26–27 jan, Visby 1–2 feb, Göteborg 8–9 feb, Karlstad husbyggaren nr 7 B 2010

Nytt från SBR SBR i Shanghai och Beijing

medlemmarna. Vi fick en inblick i intern kommunikation, vilket är något som vi i SBR också har ett projekt på gång om.

Dagen avslutades med besök på Holmenkollen och i centrala Oslo med besök på Tjuvholmen, som är ett nytt bostadsområde söder om Akers Brygge. Tala om exklusivt byggeri! Bostadshusen står på pålar i fjorden och har garage i nedsänkta kasuner.

Priserna är därefter och kan få en svensk att rodna av blygsamhet.

Symposiet avslutades med diskussioner om aktuella ämnen, bland annat togs frågan om takrasen i vintras upp, det talades om bygg- och fastighetsbranschens personalkompetens, om svårigheten att rekrytera nya medlemmar, samt AEEBC´s roll för validering av examen och yrkeskompetens.

Nästa år är det SBR´s tur att arrangera Nordiskt Byggsymposium och det kommer att äga rum i Stockholm i september månad.

Av Lars Hedåker, förbundsordförande

I oktober samlades ett nittiotal förväntansfulla resenärer på Arlanda för att följa med på SBRs studieresa till världsutställningen i Shanghai och ett besök i Beijing.

Resan blev intensiv och bjöd på stort som smått, från skyskrapor till att det går att få 1,6 km silkestråd från en enda puppa.

Naturligtvis besökte den svenska gruppen även historiens största världsutställning i Shanghai, Expo 2010. Gunnar Edebrand föll pladask för Islands paviljong, ”en pärla”, men även de övriga nordiska länderna, och Sverige, fann nåd.

Läs mer om hans levande berättelse från SBRs mycket lyckade resa.

Du kan läsa hela hans text, och se fler foton, på www.sbr.se/kinaresa ”Framför huvudentrén stod en stor sten för att förhindra de onda andarna att komma in i huset. Andarna kan bara gå rakt fram, men som extra säkerhet finns också en hög tröskel vid entrén eftersom den onda anden inte kan passera denna höjd. De olika husen kunde ha två ingångar, en pampigare för

14–15 feb, Luleå 15–16 feb, Malmö 9–10 mars, Stockholm 21–22 mars, Göteborg

15 februari, Gävle 17 mars, Luleå 22 mars, Göteborg Entreprenadjuridik,

Byggarbetsmiljösamordnare,

fortsättningskurs*

Fördjupningspaketet, steg 2*

26 januari, Stockholm 10 februari, Luleå 9 februari, Göteborg 30 mars, Malmö

21 feb, Stockholm 10 mars, Malmö 28 mars, Karlstad 28 mars, Luleå 5 april, Göteborg 26 maj, Stockholm Entreprenadjuridik, grundkurs*

24 januari, Malmö 3 februari, Örnsköldsvik 8 februari, Stockholm nr 7 B 2010 husbyggaren

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N 8, 9, 15 mars, Malmö 23, 24, 29 mars, Stockholm 4, 5, 11 maj, Göteborg 17, 18, 24 maj, Luleå

Den svenska paviljongen.

Sidenfrabriken Yuanhou.

Foto: Gunnar Edebrand

Foto: Gunnar Edebrand

Den ”Förbjudna staden”, med världens största bostadskomplex på 720 000 kvm och med 9 999,5 rum, är naturligtvis ett måste för Kina­ resenärer. Foto: Gunnar Edebrand

männen och en enklare för kvinnorna. (…)

Efter sedvanligt prutande kom man överens om 10 yuan.

Vår medlem fick tillbaka 90 yuan, trodde han, men det var

’monopolpengar’. Flertalet av oss blev lurade vid sådana här erbjudande.”

Läs mer av Gunnar ­Edebrands berättelse från Kina på www.sbr.se/kinaresa

Nivå K 16 mars, Malmö 30 mars, Stockholm 12 maj, Göteborg 25 maj, Luleå

*Kurser markerade med*

LOU – upphandling av bygg­ entreprenader och tjänster*

23 februari, Härnösand 22 mars, Malmö 13 april, Stockholm 10 maj, Göteborg Projektledning*

17–18 feb, Stockholm 8–9 mars, Göteborg 29–30 mars, Luleå 5–6 april, Malmö

genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser

eller ring 08‑462 17 94. D

53

Nytt från SBR Har du plats för en praktikant eller behövs tillfällig personal till företaget? Eller söker du ­praktikplats eller tillfälligt jobb? Nu kan du som är med i SBR söka rätt person och plats via SBR.

Sök praktikanter eller praktikplats via SBR Tidigt i höstas frågade några SBR-anslutna byggingenjörsstudenter vid Malmö högskola om SBR kunde hjälpa till att hitta praktikplatser eller jobb.

Eftersom många inom SBR har eller arbetar i företag som kan behöva tillfällig personal, så skulle en förmedling av kontakter mellan studenter och företag kunna vara bra för båda parter, ansåg de.

SBRs förbundsdirektör Magnus Janson tyckte att idén lät mycket intressant: – Satsningen på att värva studentmedlemmar kan på detta sätt ge våra företagare en intressant rekryteringsbas.

Därför beslutade vi att dra igång projektet så snabbt som möjligt.

– I nuläget har vi drygt 200 byggingenjörsstudenter i SBR och antalet växer i takt med att vi presenterar oss på olika högskolor. Kan vi dessutom erbjuda studenterna hjälp att söka praktikplatser och presumtiva arbetsgivare så borde

sök. Dessutom visar deras intresse för SBR att de är alerta och ser framåt.

SBRs roll är enbart att tillhandahålla en kontaktyta.

Därefter är det upp till respektive part att komma överens om formerna för praktiken eller anställningen. Vissa högskolor kan ha särskilda regler för praktikplatser, särskilt om praktiken ingår i kursplanen. I det fall det är frågan om en anställning gäller arbetsmarknadens regler.

SBRs förbundsdirektör Magnus Janson

intresset öka ännu mer.

Magnus Janson tror också att de SBR-anslutna studenterna är lite vassare och extra intressanta att rekrytera.

Ansvaret hos parterna – Många har redan hunnit ta del av äldre kollegors kunskaper och varit med på flera av våra seminarier och studiebe-

Hur går det till?

Den som har en plats att erbjuda mailar till (praktik@sbr. se). Kansliet ser sedan till att erbjudandet går ut till alla anslutna medlemmar i hela landet, eftersom många pluggar på annan ort än hemorten. Blir platsen inte tillsatt inom några veckor går erbjudandet vidare till de närmast belägna högskolorna och läggs upp på SBRs hemsida.

På motsvarande sätt kan

SBR-anslutna studenter som söker praktik eller tillfälligt jobb anmäla detta till kansliet.

Ansökan läggs då upp direkt på hemsidan.

– Vi gjorde ett test med förmedlingen i vårt nyhetsbrev i oktober. Det tog inte många minuter innan vi fick in den första lediga praktikplatsen från en medlem som har ett företag i norra Storstockholm, så jag tror att detta kan bli en uppskattad medlemsförmån.

Mer information finns på sbr.se/praktik D

Med fyrhjuling över sanddyner i Dubai ”En eftermiddag gjorde vi en biltur till och i öken. Alla hade sett hur de fyrhjulsdrivna ­bilarna kör över dynerna men aldrig deltagit. Nu fick vi chansen – en trevlig upplevelse med möte även med kameler – vem har inte sett ­Paris-Dakarrallyt på TV. Vi trodde att vi var rätt ensamma ute i öknen men vi misstog oss. Det var fredag och helgdag så ­Dubaiborna gjorde ­utflykt till öknen – kanske lite som våra utflykter till fjällen och skidåkning.”

54

Så skriver Lennart Wågström från sin Dubairesa.

Du har väl inte missat att nästa år går SBRs resa till ökenstaden?!

Låt dig bli inpirerad av Wågströms äventyr och utförliga redogörelse för både höga och låga och sneda och raka byggnader.

Läs mer om vad man kan upptäcka i den föränderliga ökenstaden på www.sbr.se/dubai

Segelhotellet Burj Al Arab är ett av Dubais kännetecken. Hotellet ­ligger på en konstgjord ö ute i havet. Foto: Lennart Wågström

husbyggaren nr 7 B 2010

Nytt från SBR SBR lanserar en ny medlemsförmån i form av en mentorskapsförmedling. Den ska ge yngre medlemmar chansen att ta del av den kunskapsbank som finns hos äldre kollegor.

Nu kan du bli eller söka en SBR-mentor Att sprida äldre byggingenjörers erfarenheter vidare till yngre kollegor har alltid varit ett av SBRs främsta syften.

Hittills har det huvudsakligen skett genom kurser, seminarier och olika former av nätverkande men nu tillkommer även en mentorskapsförmedling. En enkät som nyligen gjordes bland nyare medlemmar visade att det finns ett mycket stort intresse för att få tillgång till mentorer såväl som att ställa upp som mentor.

Förmedlingen sker via SBRs hemsida där anslutna och medlemmar som vill ha respektive vill vara mentorer kan presentera sig. Utöver kravet på medlemskap är formerna fria.

– Mentorskap kan fungera på många olika sätt och vi vill inte styra för mycket eller göra det administrativt tungrott, säger SBRs förbundsdirektör Magnus Janson.

– Det viktiga är att vi kan erbjuda chansen för dem som är

intresserade att hitta varandra och ge dem lite inspiration om hur det kan fungera. Vi kommer också att ha koll på vilken typ av mentorer som efterfrågas och uppmuntra medlemmar med sådana kunskaper att ställa upp om det behövs.

– Dessutom är vi angelägna om att få återkoppling och idéer om hur vi kan utveckla och förbättra mentorskapsförmedlingen.

Vem kan ha en mentor?

Någon precis åldersgräns finns inte. Men i första hand är möjligheten tänkt för yngre SBR-medlemmar, antingen man precis är klar med sin utbildning eller hunnit jobba några år. Det kan också vara medlemmar som jobbat lite längre men som står inför en större förändring eller utmaning.

Vad gör en mentor?

En mentor är en person med erfarenheter och kunskap som

man som ung byggingenjör kan ha nytta av. Mentorn kan vara stöd och bollplank i tekniska och andra praktiska frågor, men kan också genom sin erfarenhet av arbetsliv och/eller företagande ge ett värdefullt stöd för den som är i början av karriären. Ett mentorskap är också ett utbyte. Adepten får tillgång till mentorns kunskapsbank, och mentorn får en chans att fortsätta följa det som händer i arbetslivet och branschen. Dessutom tycker en mentor ofta att det är kul att se sitt kunnande föras vidare och se hur unga kollegor utvecklas. En mentor tar i allmänhet inte betalt utan ställer upp ideellt. Det betyder att mentorn bjuder på erfarenhet och kunskap, men kanske inte åtar sig att hjälpa till med specifika arbetsuppgifter.

sedan erbjudandet via lokalavdelningen eller SBRs hemsida.

Den som är intresserad tar själv kontakt med mentorn och bokar ett möte där man får lära känna varandra och se om personkemin stämmer. Sedan får adept och mentor själva komma överens om hur de går vidare.

Hur länge pågår det?

Allt från några enstaka möten till en mångårig kontakt. Det avgör parterna själva. En vanlig situation är när man står inför ett vägval i karriären eller funderar på att starta eget.

Eller om man står inför nya yrkesutmaningar och kan behöva moraliskt och kunskapsmässigt stöd i ryggen under en period.

Mer information finns på sbr.se/mentor D

Hur kommer man igång?

De som vill vara mentorer anmäler detta till (mentor@sbr. se). SBR-kansliet förmedlar

Sami är ny förbundssekreterare Sami Hassinen är ny förbundssekreterare i SBRs motsvarighet i vårt östra grannland; SBIF. SBIF står för Svenska Byggmästare- och Ingenjörsförbundet YH i Finland r.f. Tidigare förbundssekreteraren Jonas Ström har gått vidare till nya uppgifter och Sami Hassinen, 36 år, tog över arbetsuppgifterna på kansliet i Helsingfors i september 2010.

Sami Hassinen är född, uppvuxen och bosatt i Helsingfors med sambo. Han har studerat företagsadministration vid Hanken och visuell marknadsföring vid yrkesinstitutet nr 7 B 2010 husbyggaren

Prakticum i Helsingfors.

Under de senaste åren har han bland annat arbetat med butiksreklam och marknadsföring vid Stockmann, som närmast motsvarar NK i Stockholm, samt fungerat som servicerådgivare vid GoExcellent.

Sami är tvåspråkig men har genomfört sin skolgång och sina studier på svenska. Dessutom har han kunskaper i engelska och tyska. Datakunskaperna omfattar de vanligaste kontorsprogrammen samt olika bildbehandlings- och om­ brytningsprogram. Han har tidigare framställt olika bro-

Sami Hassinen, ny förbundssekreterare i vårt östra grannland.

schyrer och är därför bekant med layout och redigering.

På fritiden vistas Sami Hassinen gärna ute i skärgår-

den med båten.

På kontoret nås Sami Hassinen på sbif@byggarna.net D

55

Marknadsnytt Vit fasad i fibercement Just nu renoveras Hammarkulletorget i Göteborg i en av de största pågående renoveringarna av miljonprogrammets bostäder. Vita fasader i fibercement från Cembrit och nya fönster ger hela området ett nytt ansikte samtidigt som tilläggsisolering gör husen

Utelampa med LED som ljuskälla

mer energieffektiva. Efter renoveringen kommer husen att dra 30–35 procent mindre energi än de gör idag. 700 lägenheter berörs i renoveringen som väntas vara klar år 2012. D Cembrit 070-736 47 67 anna.ranow@cembrit.se

Fox Designs serie Nyx har fått en ny version med ljuskällan LED. Företaget framtidssäkrar sina armaturer genom att LED-ljuskällan och tillhöran-

de drivdon enkelt kan bytas ut och ersättas med den elektronik som är mest miljövänlig och energibesparande vid en given tidpunkt.

Avstånden mellan pollarna kan med den nya versionen LED vara upp till 14 meter vilket är dubbelt så långt som med tidigare kompaktlysrör eller metallhalogen. Detta innebär en lägre materialkostnad.

Ljuskällans genomsnittliga livslängden ligger på 50 000 timmar med 70 procent av ljuset kvar. D Fox Design AB 08-440 85 41 tore@foxdesign.se

Läcker inte kvicksilver Bärbar miljögiftsdetektor

Envic-Sense AB:s mätinstrument detekterar tungmetaller i realtid direkt på plats. Detta sker med hjälp av Quartz Crys-

tal Microbalance (QCM) teknik, som har inneslutits i en mätcell. Genom olika ytbehandling på kristallen ändras kristallens frekvens och genom detta kan olika ämnen detekteras.

En mätcell för kvicksilver finns framme och en mätcell för arsenik lanseras snart. D Envic-Sense AB 076-880 88 10

Glasull ger bättre brandskydd Ett nytt produktprogram för ventilationsisolering, Ultimate Protect, ger enligt SaintGobain Isover AB en hög brandsäkerhet i kombination med låg vikt. Produkterna bygger på ny teknologi från SaintGobain Isover. En ny generation glasull har en patenterad 56

Megamans lågenergilampor innehåller amalgam, som är en legering av kvicksilver och andra metaller. Det har en fast form i rumstemperatur och inget kvicksilver läcker ut även om lampan går sönder.

Amalgamet gör det säkrare att återvinna lamporna, enligt företaget.

När lampan tänds omvandlar elektronströmmen en liten del av amalgamet till kvicksilverånga, men bara precis det som används för att kunna ge ljus. D

Megaman Sverige AB 0702-29 65 58 malin@egma.se

Bredryggad stol kan staplas Den stapelbara karmstolen Lite är resultatet av en design

sammansättning som gör att ventilationskanaler kan isoleras enligt kraven för brandklasserna EI 15, EI 30 och EI 60 med nätmattor som är 10 mm tunnare än tidigare. D

brief från företaget Offecct.

Uppdraget var att ta fram en stapelbar stol som kombinerar en tilltalande estetik med en rationell funktion och konstruktion. Utmaningen gick till Broberg & Ridderstråle.

Den stapelbara stolen kännetecknas av en tunn sittprofil med en bred välvd rygg. D

Saint-Gobain Isover AB 042-84 000 staffan.tigerfeldt@saint-gobain.com

Offecct 0504-415 24 ulrika.darheden@offecct.se

husbyggaren nr 7 B 2010

thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w

masonite lättelement www.m-l.se

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0