Page 1

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

6 10 Nedanstående är en annons från Saint-Gobain Isover AB


nr 6 B 2010 husbyggaren

1


2

husbyggaren nr 6 B 2010


nr 6 B 2010 husbyggaren

3


4

husbyggaren nr 6 B 2010


nr 6 · 2010 | Årgång 52 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se

Sidan 63 Strömtjuvar och fjärrvärme. Kyla hus och bygga för nära noll förbrukning. Energi går som en röd tråd genom numret. Vi har också en unik jämförelse där omtalade byggnader, och deras energiförbrukning, listas och jämförs! För händelsekedjan är turen kommen till ström; en brustablett som löses upp i vatten sluter strömkretsen. Detalj ur illustration: Jessica Palmgren

PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2010

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 5 Nr 5 v 37 v 11 Nr 6 v 43 v 17 Nr 7 v 49 v 22

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

INNEHÅLL 6 8 12 16 20 28 30 36 40 42 44 46 48 51 59 63

Teknisk utveckling kräver nya förvaltningsmodeller Energidetektiver spårar strömtjuvar i Skellefteå Fjärrvärme ofta miljöbättre än alternativen Marken ska kyla kontor utan kylmaskiner Byggbolag redo för tuffare krav på energiförbrukning Butiker och gallerior kan sänka elförbrukningen Tekniken för att lagra CO2 utvecklas snabbt Villa Åkarp gick med plus trots ovanligt kall vinter Juridik: Det finns fallgropar i nya plan- och bygglagen IT: BIM-system bör utökas med standardobjekt Form & Teknik: Låt förorter bli egna centra med storstadspuls Debatt: Dags att stoppa 400 000 enskilda avlopp! Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR Händelsekedja med seriekoppling och strömbrytare

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

I nästa nummer: Byggmetoder & Innemiljö Tidningen utkommer i vecka 49 nr 6 B 2010 husbyggaren

5


FASTIGHETSFÖRVALTNING Krav på individuell service och ökad teknisk kunskap hos servicepersonal; teknifiering, kallhyra och kortsiktiga ägare. Utmaningarna är många. Det är dags att satsa mer utbildning och forskning på teknisk ekonomisk förvaltning.

Teknisk utveckling kräver nya förvaltningsmodeller

I

Fastighetsägareföreningens handbok från år 1970 kan man läsa att fastighetsförvaltning avser ”handhavande av fastigheter under juridiskt ansvar”. Denna definition, som låter lite passiv och antik, gäller i och för sig fortfarande. Men under de 40 åren efter 1970 har synsätt och kulturer i fastighetsbranschen genomgått en radikal förändring. Några viktiga ledord för att beskriva förändringen kan vara: teknikutveckling, servicetänkande, akademisering och internationalisering. Vågar vi oss på att bedöma vilka ledord som beskriver utvecklingen fram till år 2050? Eller vänd på frågan: Vad visste vi år 1970 om utvecklingen fram till år 2010! Bortsett från det omöjliga att göra prognoser så kan vi exempelvis tro och hoppas att vi fram till år 2050 löst energiförsörjningen via fusionsenergi. Det innebär med mina perspektiv att vi kan riva kraftverken längs min hembygds Skellefteälv och dessutom montera ned anläggningarna för kärnkraft och vindkraft. Vi har då också med forskningens hjälp löst problemet att överföra energi över avstånd utan dagens kraftledningar. Med dessa resonemang avfärdas energifrågan från debatten om perspektivet är tillräckligt långt – svindlande tankar? Eller! Ser vi bara 10 år framåt kommer vi att vara djupt engagerade i att ställa om det existerande beståndet av bebyggda fastigheter till att vara energisnåla och miljöriktiga. Tävlingen ”om att vara grönast har bara inletts” och det skapar efterfrågan på nya modeller för fastighetsförvaltning.

Ett avstamp Karaktäristiskt för både den privata och den offentliga sektorn fram till 1980-talet var att förvaltningsfunktionen och byggherrefunktionen var starkt knutna till 6

ägaren. Annorlunda uttryckt så bedrevs fastighetsförvaltning och byggverksamhet i stor utsträckning i egen regi. Man tänker då närmast på ”Byggmästaren” som hade grepp om hela kedjan från nyproduktion till förvaltning och ombyggnad. Det radikalt nya är en funktionsuppdelning där ägandet skiljs från förvaltning och byggande. Det är också i industrin och offentlig sektor en trend att brukandet skiljs från ägandet. Det har skett en specialisering med nya koncept. Vi har fått stora företag som enbart förvaltar på uppdrag. Vi har också fått ägare som likställer fastigheter med aktier och obligationer – ”pengar över tiden förknippat med risk”. Tidsperspektivet för dessa ägare kan vara kort. I deras förvärvskalkyl ligger en försäljning inräknad och synen på betydelsen av fastighetsförvaltning varierar. Ovanstående lilla diskussion ska illustrera att det är ägarens primära fokus som styr hur förvaltningen organiseras och värderas. Ytterst styr pengarna – det som är lönsamt blir genomfört och det handlar om vilka tjänster kunderna vill ha till olika priser. Vad ”nytt” kan vi då se i kristallkulan?

Individanpassad service Våra banker har varit föregångare när det gäller att involvera kunden i tjänsteproduktionen. ”Kunden gör jobbet.” Vi går glatt (?) till bankomaten och tar ut kontanter och vi fyller i långa OCR-nummer när vi betalar räkningar på nätet. Detta är då bra exempel på hur kundrelationen ”teknikifierats”. Samma utveckling går vi till mötes i fastighetsförvaltningen. Kunden har via nätet alltid kontakt med företaget för att göra felanmälan, boka tvättstugan eller för att få anvisningar hur man byter kranpackningar och glödlampor.

FÖRFATTAREN

Av stellan lundström , professor, KTH

Stellan Lundström är professor i fastighetsekonomi och dekan vid KTHs skola för Arkitektur och samhällsbyggnad. Han forskar och undervisar inom fastighetsförvaltning, fastighetsvärdering och bostadsmarknad.

Modern teknik gör också att servicenivåer och inomhusklimat kan individanpassas. Den frågan var uppe redan för 25 år sedan i form av ”intelligenta hus”, men tekniken var då för dyr i relation till nyttan. Individanpassningen med bland annat individuell mätning och debitering inom bostadssektorn gör också att vi går mot ”kallhyra”. Själva hyran avser i allt större utsträckning kapitalet, medan media och service är ett hyresgästansvar. Vi kommer då allt mer att likna England och ett antal andra länder. Tror vi på detta blir det ett ordentligt lyft för den verksamhet som sorterar under det föga svenska begreppet Facility management! Vi har dock ännu inte sett det stora lyftet för kringtjänster, men mycket talar för att efterfrågan kommer att öka – särskilt inom bostadssidan kopplat till vård och omsorg.

Gröna hyreskontrakt ”Gröna hyreskontrakt” innebär att hyresvärden och hyresgästen samarbetar för att minska energiåtgången och klimatpåverkan. Hyresvärden och hyresgästen ”har en gemensam affär”. Studier från husbyggaren nr 6 B 2010


USA indikerar att hyresgästerna till kontorslokaler värdesätter ”gröna byggnader” – hyran blir något högre och vakanserna mindre. Studierna säger dock inget om det i strikt ekonomisk mening är lönsamt att investera för att få byggnaden klassad som grön! På samma sätt vet vi ännu inte om byggande och förvaltning av så kallade passivhus kan räknas hem! De gröna hyreskontrakten inrymmer klausuler som skapar incitament för båda parter att vidta åtgärder. Vi kommer då att få se omfattande marknadsföring och varumärkesskapande aktiviteter i relation till begreppen gröna byggnader och gröna kontrakt. Problemet på kort sikt är den uppsjö av certifieringssystem som finns på marknaden – LEED; BREAM, Green building med flera. Frågan är då ”vad som avses med grönt och hur grön man måste vara” för att kalla sig grön? Och framför allt vad säger kunderna och kundernas kunder?

Livscykelekonomiskt tänkande Med ökat fokus på energi och miljö så följer incitament att tänka lite mer långsiktigt. Livscykelanalyser och livscykelekonomiska kalkyler tillämpas allt mer. Problemet att veta något om framtiden 40 år framåt illustreras av min lilla inledning om eventuella effekter av ett genombrott för fusionsenergi. Att göra detaljerade livscykelekonomiska kalkyler framstår då som bortkastat. Bättre är då att försöka tänka i system hur design, projektering, byggande, förvaltning och finansiering ska samverka för att uppnå formulerade mål för energi och investerarens ekonomi. Olika slags åtgärder ska vara både samhällsekono-

nr 6 B 2010 husbyggaren

miskt motiverade och företagsekonomiskt lönsamma. Här gäller det att inte bli förblindad av raffinerade kalkylprogram. GIGOs lag om Garbage In Garbage Out gäller även för livscykelanalyser.

Humankapital och socialt kapital Ordet fastighetsförvaltning leder osökt tankarna till något tekniskt likt inledningens definition från 1970: ”Handhavande av fast egendom under juridiskt ansvar”. Begreppet fastighetsförvaltning lär ju inte locka ungdomar i stora skaror till akademisk utbildning inom området. Det som produceras är utrymme och service. Vi skapar attraktiva och kreativa miljöer för boende, handel och kontorsverksamhet. Leveransen av dessa tjänster bygger på att det finns ett antal produktionsfaktorer varav humankapital och socialt kapital ökar i betydelse. Kunnig och motiverad personal, som arbetar i team och deltar i effektiva nätverk, är allt viktigare. Nu, när den stora 40-talistgenerationen går i pension, blir det stor konkurrens om arbetskraften. Dagens ungdomar ställer delvis andra krav på såväl arbete som fritid. Utmaningen för ”Fastighetsförvaltning” är stor! Hur förvalta Utveckling av fastigheter och styrning av fastighetsföretag förutsätter tillgång till information – intern och extern – och modeller för att analysera informationen. Ett gott tips är att konsulterna – informationsbärarna – kommer att ha goda år. Inte minst teknikkonsulterna kommer att växa i antal i bakspåret av det vi kan kalla miljöteknik.

Komplexiteten i byggnadens installationer ökar vilket kräver en välutbildad kår med servicepersonal. Vikten av att äga informationen för att kunna styra verkar återhållsamt på outsourcing av strategiska funktioner. Detta hindrar inte att marknaden för extern förvaltning kommer att växa. Behovet av specialister kommer att öka. En mera öppen fråga gäller utvecklingen för det renodlat finansiella ägandet. Mycket talar för att samhället med hänsyn till etik, energi och miljö kommer att ställa större krav på förvaltningen av byggnadsbeståndet. De allt mer prioriterade stadsbyggnadsfrågorna ställer också allt högre krav på investerare och byggherrar att vara aktiva aktörer i samhällsbyggandet.

Vad akademin gör I utbildningen av ingenjörer och tekniker är det stort fokus på nyproduktion – många professorer håller på med design, projektering och byggande, men det finns i Sverige ingen professur i teknisk/ekonomisk förvaltning! Det är också få som håller på med ombyggnad även om den typen av aktiviteter rent volymmässigt är minst lika stor som nyproduktion av bostäder och kommersiella lokaler. Bara det konstaterandet att 40 procent av energikonsumtionen avser det existerande beståndet borde föranleda ett annat fokus på såväl utbildning som forskning. Vi lever för närvarande i en situation där utvecklingen inom förvaltningsbranschen baseras på kunskap utvecklad inom angränsande sektor. Så kan det inte fortsätta om branschen vill bygga ett eget varumärke och öka sin legitimitet! D

7


ENERGI & MILJÖ Skellefteå kommun och de kommunala bolagen har tagit ett gemensamt krafttag för att minska energiåtgången. Sex drifttekniker agerar som energidetektiver åt kommunen. De spårar strömtjuvar i fastigheter och felsöker vid höga strömförbrukningar.

Energidetektiver spårar strömtjuvar i Skellefteå Av mona stenberg , informatör, Skellefteå kommun

S

edan årsskiftet driver Skellefteå kommun och de kommunala bolagen ett gemensamt projekt för energieffektivisering. Målet är att minska förbrukningen av energi med tjugo procent till år 2016, och att skapa en grund för hållbar utveckling. – Den här formen av samarbete och gemensamt krafttag för att göra energieffektiviseringar inom hela kommunkoncernen är unik i Sverige, säger Helena Markgren, fastighetschef, Skellefteå kommun. Det finns stora möjligheter till miljövinster och att spara pengar genom effektivare energianvändning i offentliga lokaler. På många arbetsplatser används en stor del av energin när ingen är där. – Vi kan genom att använda belysning, kontorsapparater och annan utrustning på rätt sätt, både spara pengar och vara

klimatsmarta. Om alla gör lite grann, blir det samlade resultatet mycket stort, säger Helena Markgren. Energimyndigheten har under åren 2010–2014 beviljat projektet stöd med totalt 1,7 miljoner kronor. I projektet ingår bland annat energikartläggningar, tekniska åtgärder, driftoptimeringar, uppdatering av kommunens energiplan samt utbildnings- och informationsinsatser.

Tillväxt och hållbar utveckling – Jag vet att det finns goda förutsättningar att minska förbrukningen av energi. Lyckas vi engagera alla som använder de olika lokalerna, så kan vi nå målen, säger projektledaren, Therese Niemann på Skellefteå kraft. Projektet ska resultera i lägre kostnader för energi samt minskad miljöpåver-

Ett viktigt instrument för driftteknikerna i Skellefteå kommun är tångamperemätaren som mäter hur mycket ström motorer drar vid ett specifikt tillfälle. Foto: Mona Stenberg, Skellefteå kommun

8

kan för kommunen. Därutöver förväntas en ökad medvetenhet kring energifrågan. I ett större perspektiv ska projektet bidra till att stärka kommunens tillväxt samt lägga grund för en hållbar utveckling.

Sex energidetektiver Energidetektiver. Så beskriver sig Skellefteå kommuns sex drifttekniker som har ett särskilt uppdrag att hitta stora energiförbrukare/energitjuvar i kommunens lokaler. Sedan år 2009 har de inventerat framför allt olika skolor i kommunen. – Vi kan ibland från början mötas av skeptiska medarbetare. De tror att de ska börja frysa, men när vi är klara blir de jättenöjda för att det blir ett jämnare klimat i hela fastigheten, säger Jan Lindberg, drifttekniker, Skellefteå kommun. Driftteknikernas kontor är ett rum med sex skrivbord, ett litet pentry, ett bord fullt med tekniska prylar och ett bord för fika och lunch. Alla använder gamla Bullens korvburkar som pennställ. Det som slår en, efter ett tag, är att det finns inte en enda tänd lampa i rummet. – Vi vet att alla bäckar små i slutändan blir mycket pengar, förklarar kommunens enda kvinnliga driftstekniker Helena Sundqvist. – Det blir lätt en vana att slå på strömbrytaren även om lampan inte behövs. Leta strömtjuvar Belysningen är bara en liten ingrediens i inventeringen av lokalerna. Driftsteknikerna undersöker fasader, fönster, tak, isolering och all elförbrukning i en fastighet. Till sin hjälp har de ritningar, beräknade värden från svensk byggnorm, statistik från fastighetskontoret och energibolaget Skellefteå kraft AB. I statistiken kan de se timme för timme hur strömförhusbyggaren nr 6 B 2010


brukningen i en fastighet fördelar sig över alla strömförbrukare. – Det händer ibland att vi får gå nattvandringar i en fastighet för att upptäcka strömtjuvar på natten, säger Roger Wikström, drifttekniker, Skellefteå kommun. – Och det kan ibland ta tid att upptäcka orsakerna till en alltför hög strömförbrukning i en fastighet. I en del fastigheter är en del rum för varma och andra kalla eller det kanske är för varmt i källare och förråd. Andra saker som driftsteknikerna stött på under arbetet med inventeringen är pumpar och andra strömförbrukare som går vid fel tidpunkter eller för lång tid under ett dygn. Vissa saker är lättare att upptäcka på vintern och andra på sommaren. Exempel på det är tomma frysboxar under sommartid.

Lärande i organisationen Gruppen med de sex driftteknikerna har gått en särskild utbildning om bland annat inregleringar och driftoptimeringar. Gunnar Olofsson är installationsledare i

nr 6 B 2010 husbyggaren

Driftsteknikerna trivs med detektivjobbet att spåra strömtjuvar i en fastighet och blir inspirerade av att se resultatet av sitt arbete. Från vänster Helena Sundkvist, Jörgen Lundström, Roger Wikström, Gunnar Löfgren och Jan Lindberg. Saknas på bilden gör Stefan Helmersson. Foto: Mona Stenberg, Skellefteå kommun

Skellefteå kommun och höll i utbildningen. Han har sedan fungerat som mentor och bollplank för gruppen. – Det har varit otroligt bra för oss att

jobba mot Gunnar, säger drifttekniker Jan Lindberg. För Gunnar finns det inga dumma frågor. Han har varit med så länge Fortsättning s. 10 P

9


P

att han kan de flesta systemen i kommunens fastigheter. Det är hela tiden ett lärande i organisationen för driftteknikerna håller kontakt med fastighetsteknikerna i husen för att informera och prata om olika åtgärder. Sedan kan fastighetsteknikerna komma med egna tips och funderingar på vad som går att göra, och det är de som sköter fastigheten sedan driftteknikerna gjort en grundinställning. Investeringar som görs i en fastighet ska vara återbetalda på fem år. Nu arbetar gruppen av driftstekniker med en ”light-version” av undersökningen och det är de mindre skolorna, förskolorna och vissa förvaltningsbyggnader som ska inventeras.

Vad är roligt med jobbet? – Det är själva felsökningen. Man får vara som en detektiv för att ta reda på varför det går så mycket el på ett ställe, säger Roger Wikström. – Sedan är det inspirerande att kunna se resultatet av ens arbete, säger Helena Sundqvist, drifttekniker. Den gångna vintern var ovanligt kall och snörik även i norra Sverige, så energiförbrukningen ökade. Men tack vare redan identifierade och genomförda justeringar så blev ökningen mindre än väntat. Med en klimatkorrigerad utetemperatur så har kommunen sparat åtta procent i energiförbrukningen hittills i år. – Vi ser bara början på den här processen. Det här är en utmaning, men jag ser det inte som en utopi, säger Margareth Johansson, avdelningschef, fastighetskontoret. Ett annat sätt att spara är genom att få lägre fasta kostnader, eftersom anslut-

FAKTARUTA Projektet startade 2010-0115 och avslutas 2016-12-30. Deltagare är Skellefteå kraft, Skebo, Polaris, Skellefteå airport samt Skellefteå kommun. Uppföljning sker varje år och då presenteras den totala energiminskningen. Genomförda insatser redovisas varje kvartal och då kan

Omfattande åtgärder: Lösningar som kräver mer investeringar eller omfattande arbete. Energikartläggning: Vid behov kan en omfattande energikartläggning utföras där en systematisk genomgång av följande områden sker: värme, kyla, ventilation, klimatskal, belysning,

genom traditionell upphandling eller befintliga löpande avtal med entreprenörer.

energisparresultat för enskilda projekt/byggnader presenteras.

vattenförbrukning, maskiner, pumpar, motorvärmare, effektstyrning och kontorsutrustning. Beräkningar av energisparåtgärder: Utöver energikartläggningen utförs beräkningar av energisparåtgärder enligt Pay-off-modell och LCC-modell. Efter lönsamhetsberäkningar ska anläggningarna och verksamheterna även få rekommendationer på fortsatt arbete.

samtliga verksamma inom kommunens lokaler få utbildning: • Generell utbildning i hur man som individ kan minska energiförbrukningen både i hemmet och på jobbet. • Fördjupad utbildning för driftpersonal.

Projektet består av olika delmoment: Urvalsprocess Här kartläggs vilka som är de största förbrukarna (anläggning/lokal) för respektive förvaltning/bolag. Lokalisering av åtgärder

Snabba åtgärder: Driftstekniska åtgärder som går att genomföra med små eller försumbara investeringar.

Genomförande av åtgärder

Utbildning

Studier visar att energiförbrukningen kan minska med 3–5 procent genom att fortbilda anställda och brukare av lokaler i energifrågor. För att lyfta energifrågan bör

Energiplan

Uppdatering av kommunens energiplan samt utveckling av rutiner för hur den ska efterlevas.

Åtgärderna genomförs

ningseffekten ibland kan ändras efter driftsoptimeringar. Ett tiotal förskolor har fått sänkt anslutningseffekt och det motsvarar till dagens datum en besparing med 200 000 kronor per år för de fasta kostnaderna. En av de mest positiva erfarenheterna är att intresset och kompetensen bland den egna personalen ökar då de medverkar i alla olika delmoment. Det i sin tur säkerställer även att olika justeringar och

åtgärder behålls och inte av okunskap förändras över tid. – Vi har alla olika åldrar och olika kompetenser och det är berikande. Vi som ingår i projektet sporrar varandra, säger Margareth Johansson. D

Drifttekniker Roger Wikström med ett av sina arbetsverktyg, en tångamperemätare. I en inventering av en fastighet ingår också att granska ritningar och statistik över strömförbrukning i en fastighet.

Ett lärande i organisationen. Margareth Johansson, driftschef på Skellefteå kommuns fastighetskontor tycker att inventeringen och dokumenteringen av fastigheterna blir en ovärderlig utbildning för medarbetarna.

Therese Niemann är projektledare och arbetar till vardags som chef för energitjänster på Skellefteå kraft. Foto: Patrick Degerman

Foto: Mona Stenberg, Skellefteå kommun

Foto: Mona Stenberg, Skellefteå kommun

10

husbyggaren nr 6 B 2010


nr 6 B 2010 husbyggaren

11


ENERGI & MILJÖ Fjärrvärme är ofta det miljöbästa alternativet för uppvärmning. Fjärrvärmen tar tillvara på resurser som annars hade gått till spillo, som industrins spillvärme. Dessutom produceras mycket förnybar el inom fjärrvärmesektorn.

Fjärrvärme ofta miljöbättre än alternativen

Vill ha kontroll Det har blivit allt viktigare för företag och fastighetsägare att ha kontroll över sin energianvändning, både för att minska resursförbrukningen och för att minimera utsläppen av miljö- och klimatpåverkande gaser, i första hand koldioxid. Kunderna vill i allt större utsträckning kunna påverka miljöprestanda på inköpt energi. När det gäller el har alla vant sig vid att aktivt kunna välja leverantör och el med specifik miljöprestanda. Men när det gäller fjärrvärme är man som kund bunden till den leverantör som finns på orten. Ibland kan kunden välja någon form av miljömärkt fjärrvärme, men ofta finns inte den möjligheten. Det kan vara en anledning till att det finns företag som överger fjärrvärme och går mot egna lösningar. En annan anledning är att aktörerna 12

inom energibranschen kommer med olika budskap om miljöprestanda för olika typer av uppvärmning. Bilden blir totalt förvirrad för kunderna.

Bra ur ett systemperspektiv De som väljer egna lösningar väljer oftast en elbaserad uppvärmning, framför allt uppvärmning med hjälp av värmepump. För den enskilde kunden ser det ut som man gör allt rätt, inte minst som det oftast ser ut att ge en påtaglig energieffektivisering och en viktig minskning av utsläppen av växthusgaser. Men det kan vara så illa att just det valet leder till en miljöförsämring, totalt sett. Vi menar att det kunden upplever som en energieffektivisering inte behöver vara det sett ur ett systemperspektiv. Vi återkommer till det längre ned i artikeln. För att förstå hur det kan bli så måste man se till hela energisystemet och analysera hela kedjan från utvinning av energiråvaran till slutanvändning. Det är först då kan man se de totala miljöeffekterna. Genom att betrakta hela systemet kan vi också se vilka åtgärder som ger störst total nytta. Det är genom det systemanalytiska perspektivet som vi vågar påstå att fjärrvärme nästan alltid är miljöbättre än alternativen. Utnyttja industrins spillvärme Vi kan även påstå att det alltid är gynnsamt för miljön om vi kan utnyttja industrins spillvärme till fjärrvärme. Det är, skulle vi kunna säga, den ”miljöbästa” fjärrvärmen, se faktarutan ”Miljöbästa” val. Näst miljöbäst är sekundärbränslen, vilket betyder avfall och det kan kanske låta lite kontroversiellt. Men vi menar att det ur resurshushållningssynpunkt och i ett helhetsperspektiv är betydligt bättre att elda fjärrvärmeverk – och i synnerhet

Eva Bingel är informationschef på IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har en bakgrund som miljöjournalist och informationsrådgivare och är idag engagerad i frågor som rör utveckling av forskningskommunikation.

FÖRFATTAREN

F

järrvärme är från miljösynpunkt ofta bättre än andra uppvärmningsformer. Trots det väljer fler och fler kunder, av just miljöskäl, att satsa på egna lösningar. Hur kan det komma sig? Ett förenklat svar är bristande kommunikation mellan leverantör och kund samt att olika aktörer inom energibranschen ger olika miljöbudskap om uppvärmningsalternativen, vilket naturligtvis skapar förvirring. Vi vill i den här artikeln – som bygger på våra erfarenheter från ett forskningsprojekt – ge ett par tips om vad man som befintlig eller presumtiv fjärrvärmekund bör tänka på för att göra det val som är bäst för miljön. Forskningsprojektet heter Miljövärden och miljöprodukter för fjärrvärme och fjärrkyla och har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet inom ramen för forskningsprogrammet Fjärrsyn1.

FÖRFATTAREN

Av eva bingel , informationschef, IVL Svenska Miljöinstitutet och jenny gode , gruppchef, IVL Svenska Miljöinstitutet

Jenny Gode är gruppchef inom enheten Klimat och hållbara samhällssystem på IVL Svenska Miljöinstitutet, där hon ansvarar för områdena energisystem och hållbar avfallshantering. Hon är expert på metoder för energisystemanalys.

kraftvärmeverk – med avfall än med primärbränslen som skogsråvara. Avfallsmängderna ökar och finessen med fjärrvärme är att produktionen är centraliserad och därför är utsläpp förhållandevis enkla att hantera och åtgärda. Givetvis menar vi att det endast är det avfall som enligt EU:s så kallade avfallshierarki2 är lämpligt att användas för energiändamål som ska eldas.

Ger både el och värme Med kraftvärme menas fjärrvärmeverk husbyggaren nr 6 B 2010


som producerar både el och fjärrvärme. För att systemet ska bli så effektivt som möjligt är det viktigt att det finns avsättning för fjärrvärmen. Kunder som har fjärrvärme från kraftvärmeverk bidrar således till ett effektivt energisystem och till ökad elproduktion. Om dessa kunder väljer bort fjärrvärmen så minskar möjligheten att producera el i kraftvärmeverket. En följd av detta kan bli att Sverige behöver importera kolkraft. ”Miljöbäst” kraftvärme produceras i första hand av avfall och restbränslen och i andra hand av förnybara bränslen.

Mängden primärenergi avgör I forskningsprojektet Miljövärden och miljöprodukter för fjärrvärme och fjärrkyla1 har IVL-forskare analyserat efterfrågan på och tillgång till så kallade miljöprodukter för fjärrvärme och fjärrkyla. Vi har även undersökt hur olika produktion av fjärrvärme och fjärrkyla kan jämföras ur miljösynpunkt. Utgångspunkten har varit att utsläppen över hela livscykeln – alltså från vagga till grav – och användningen av så kalllad primärenergi ska minimeras, liksom att den som köper en så kallad miljöprodukt ska vara säker på att den verkligen ger en miljöförbättring. Primärenergi är ett centralt begrepp för oss när vi analyserar energisystemet men sannolikt lite främmande för vanliga el- och värmekunder som av naturliga skäl intresserar sig mest för sin direkta energianvändning, eftersom det är den som mäts och den man betalar för. Med primärenergi menas energi som inte genomgått någon omvandling. Det kan till exempel vara vatten, biobränsle,

nr 6 B 2010 husbyggaren

FAKTARUTA ”Miljöbästa” val av fjärrvärme

I forskningsrapporten presenterar IVL en slags fjärrvärmehierarki och den lyder så här: • Spillvärme, oavsett ursprung, bör gynnas framför primärbränslen. Primärbränslen är kol, olja eller biobränsle som inte genomgått någon tidigare omvandling.

• Sekundärbränslen, oavsett ursprung, bör gynnas framför primärbränslen. Sekundärbränslen är avfall eller någon form av biprodukter, exempelvis bark eller returlutar från pappers- och massaindustrin. • Förnybara primärbränslen bör gynnas framför fossila primärbränslen.

enbart värmeproduktion. • Effektiva och hållbara bränslekedjor ur ett livscykelperspektiv bör gynnas. • Effektiv produktion och distribution bör gynnas, särskilt om primärbränslen används.

• Vid förbränning bör kraftvärme gynnas framför

FAKTARUTA Primärenergi

Primärenergi är energi som inte genomgått någon omvandling. Primärenergi som går åt vid produktion av fjärrvärme kan bestå av flera olika energislag som exempelvis biobränsle eller avfall.

Vid produktion av exempelvis el eller fjärrvärme sker förluster på vägen från energikälla till slutlig nyttighet. Förlusterna uppstår till exempel vid transport av ett bränsle, vid omvandling av bränslet till nyttig energi och

kol eller uran, alltså resurser som finns i naturen. Skälet att vi vill följa upp användningen av primärenergi är att det ger en bild av energiåtgången i hela livscykeln och därmed av hur mycket naturresurser som krävs för produktion av en nyttighet. Det kan nämligen visa sig att en åtgärd som man vidtar för att minska användningen av slutanvänd energi i värsta fall kan leda till ökad primärenergianvändning.

Riskerar gå till spillo Så här skulle det kunna gå till: En kund

vid distribution av energin i fjärrvärme- eller elnätet. Ju högre förlusterna är desto högre blir också primärenergianvändningen.

byter från fjärrvärme till värmepump. Kunden som bara mäter köpt energi ser kanske att mängden köpt energi har minskat och tycker sig ha gjort en riktig satsning från både miljö- och effektiviseringspunkter. I själva verket kan bytet ha inneburit att man behövt sätta in ännu mer naturresurser i energisystemet och då har ingen effektivisering uppnåtts. Särskilt tydligt blir det om fjärrvärmen i det här fallet hade baserats på spillvärme från industrin, om inte den används till fjärrvärme Fortsättning s. 14 P

13


P

så går den så att säga helt till spillo. Fjärrvärme baserad på spillvärme kräver i det närmaste inga naturresurser för att produceras – den finns ju där ändå. Skulle i det här fallet fjärrvärmen vara producerad i ett kraftvärmeverk skulle kundens byte till egen värmepump innebära att mindre el kan produceras i kraftvärmeverket. Samtidigt skulle kundens elbehov öka, vilket kräver mer naturresurser. Förklaringen är att kraftvärmeverk behöver få avsättning för värmen för att elproduktionen ska bli effektiv.

Fjärrvärme ofta bättre IVL arbetar för närvarande med ett fortsättningsprojekt där vi ska ta fram förslag på gemensamma nyckeltal och en modell för hur man kan kommunicera fjärrvärmens miljövärden på ett sätt som kunderna förstår och har nytta av när de ska följa upp, redovisa och kommunicera sin miljöprestanda. I väntan på att det projektet blir klart tänkte vi här ge förslag på vad en potentiell fjärrvärmekund bör tänka på och vilka frågor som bör ställas till fjärrvärmeleverantören. Det är som vi redan sagt ofta bättre med fjärrvärme jämfört med alternativen. Visserligen finns fortfarande riktigt dålig

fjärrvärme på sina håll. Men man ska samtidigt komma ihåg att den går att åtgärdas och eftersom fjärrvärmeverk är stora anläggningar är förutsättningarna goda för att införa storskaliga åtgärder, bränslebyten och bra reningsutrustning. Det handlar om åtgärder för några få stora anläggningar istället för tusentals små enskilda anläggningar. Dessutom är fjärrvärme tyst och bekvämt. Många fjärrvärmeföretag använder en del olja och el som spetslast för att kunna klara riktigt kalla vinterdagar. Detta minskar dock ständigt då fler och fler byter ut fossila spetsbränslen mot förnybara alternativ. Försök görs också på flera håll att med hjälp av prognosstyrning och smart planering och styrning kapa produktionstopparna. Vi tror att fjärrvärmen kommer att bli ännu bättre från miljösynpunkt.

Elbehovet ökar En annan aspekt som vi tycker man kan ha i minnet är att det finns en strävan att elektrifiera transportsektorn. Det leder till ett ökat elbehov. Hus kan gå på spillvärme, men det kan inte bilar. El har så hög ”energikvalitet” att det är dumt att slösa bort det på uppvärmning av hus. Går

Planiavägen 13, 131 54 NACKA • Tel: 08-718 32 45

14

Fax: 08-718 29 07

många över till fjärrvärme finns ett ökat utrymme för el till bilarna. I diskussion med fjärrvärmeleverantören föreslår vi att följande kontrollfrågor ställs: – Används spillvärme från någon industri? – Vilka bränslen används? – Produceras både el och fjärrvärme i fjärrvärmesystemet, så kallad kraftvärme? – Används fossila bränslen i basproduktionen? – Erbjuds någon form av miljömärkning? D FOTNOT 1

Forskningsprojektet Miljövärden och miljöprodukter för fjärrvärme och fjärrkyla ingår i forskningsprogrammet Fjärrsyn som finansieras av Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen och drivs av Svensk Fjärrvärme. 2

EU:s avfallshierarki slår fast att avfall i första hand ska förhindras uppstå, därefter i fallande ordning minimeras, återanvändas, materialåtervinnas, energiåtervinnas och slutligen deponeras.

E-post: ted@finisterra.se

husbyggaren nr 6 B 2010


nr 6 B 2010 husbyggaren

15


ENERGI & MILJÖ Skanska har utvecklat ett kylkoncept som patentsöks i Europa och USA. Marken används för att förvärma uteluft till ventilation vintertid, och samma mark ska kyla byggnaden sommartid – men utan att det behövs kyl- eller bergvärmepumpar.

Marken ska kyla kontor utan kylmaskiner

F

rämst på dagordningen för byggbranschen idag står uppgiften att minska klimatpåverkan, som till stor andel beror på energianvändningen, i byggnader. Begrepp som NNE (nära nollenergihus) börjar bli lika vanliga begrepp som Green Building och passivhus. Inom Skanska har nyligen en metod börjat användas för att tydliggöra var vi är, vad målet är och hur vi ska ta oss dit. Målet är Deep Green och metoden, visualiseringen, kallas Colour Palette. Paletten tydliggör var projekt befinner sig i en skala mellan Vanilla, som innebär myndighetskrav, Green, som är i en glidande skala bättre än myndighetskrav, och Deep Green, som är det hållbara målet. Paletten innehåller de fyra huvudområdena energi (primärenergi), CO2, material och vatten. Här ska jag närmare beskriva en av de tekniker vi håller på att införa inom våra egenutvecklade kommersiella byggnader som en del av att uppfylla kravet Deep Green. Tekniken avser huvudområdet energi och energibehovet för kylning av kontorsbyggnader eller annan kommersiell byggnad. I logik med paletten kallar vi tekniken för Deep Green Cooling.

Slipper kylmaskin Lösningen bygger på att använda marken och dess naturliga temperatur för att täcka hela kylbehovet via till exempel djupa borrhål, vilket avspeglas i namnet. Det som skiljer den här tekniken från andra tekniker där man använder borrhål för uppvärmning och kyla, är att den saknar kylmaskiner eller värmepumpar. Marktemperaturen nyttjas utan att lyftas eller sänkas och utan hjälp av elkrävande tryckhöjning/kondensering/ strypning/förångning. Hela årskylbe16

hovet kan täckas med en enkel och robust teknik med få rörliga delar. Själva byggnaden behöver inte vara speciellt anpassad, det vill säga tekniken kräver inte ingjutna slangar etcetera i stommen och bjälklagen. Däremot måste kylinstallationerna i byggnaden anpassas till den naturliga marktemperaturen genom att kylsystemen i byggnaden dimensioneras för köldbärare i rumstemperaturnivå, vilket innebär en högre temperaturnivå än vad som är normalt. Funktionskravet avseende inneklimatet är däremot det normala, det vill säga cirka 21 grader Celsius (+2°, –1°) vintertid och 23 grader Celsius (+2°, –1°C) sommartid.

Fungerar utan frostskydd Temperaturen djupt nere i marken håller ungefär samma temperatur under hela året. Den är i stort sett på samma nivå som medeltemperaturen över året på den aktuella orten. Normalt ökar temperaturen i marken cirka 1,5 grader för var hundrade meter ner under markytan, jämfört med årsmedeltemperaturen på platsen. Med ett borrhålsdjup på 200 meter blir då medeltemperaturen mellan markytan och 200 meter under markytan cirka 1,5 grader Celsius i snitt. Om det är vanligt att marken är snötäckt på vintern kan medeltemperaturen i marken öka någon grad ytterligare. I städer kan medeltemperaturen vara ytterligare 1–2 grader varmare på grund av urbaniseringen jämfört med en lokalisering utanför citykärnan. Årsmedeltemperaturer i några nordiska städer: Köpenhamn +8,5°C Malmö +8,0°C Göteborg +7,9°C

FÖRFATTAREN

Av jonas gräslund , teknisk chef, Skanska

Jonas Gräslund är civilingenjör CTH Maskinteknik. Han har arbetat på Skanska sedan 1996 och dessförinnan som VVSkonsult i 14 år i Göteborg och Stockholm. Idag är han teknisk chef på Skanska kommersiell utveckling Norden.

Stockholm Helsingfors

+6,6°C +5,0°C

Själva lagerdimensioneringen bygger på provborrningar, mätningar och simuleringar kring hur temperaturnivåerna varierar och samverkar under dygnet och året i berg, borrhålsväggar och i köldbäraren inuti plaströren. I ett av de nu studerade projekten arbetar systemet med bergets naturliga temperatur som ligger kring 10–11 grader Celsius i södra Sverige (Stockholm). Då temperaturnivån är så pass hög behövs inte frostskyddsmedel i borrhålskretsen vilket ytterligare förenklar tekniken genom att det blir möjligt att utnyttja vanligt stadsvatten och därmed få låga flödeshastigheter med bibehållen god värmeöverföring i lagerkretsen.

Jämnar ut temperatur Eventuella grundvattenrörelser i marklagret är inget problem då det är den naturliga temperaturnivån i marken som kyler respektive värmer byggnaden. Värmeförluster, eller kylförluster, existerar Fortsättning s. 18 P

husbyggaren nr 6 B 2010


nr 6 B 2010 husbyggaren

17


Del

Nytt kontorshus

Värme Kyla inkl process El

Inverkan av kyl/värmelager

Resultat

45 27 18

–5* –27 +1

40 0 19

90

–31

59

*) Den förväntade värmemängden ut ur lagret är större men differensen i värmebehov är -5.

Tabell 1

P

således inte eftersom omgivande mark håller samma temperatur som borrhålslagret. Lagret är mer en årstidsutjämnare av normala marktemperaturer än ett lager. Den värme som lagras ner i marklagret sommartid kyls ut ur marklagret vintertid. Eller annorlunda uttryckt, den naturliga temperatur som marklagret håller vintertid används för att kyla byggnaden sommartid varefter det något uppvärmda marklagret åter kyls ner till sin normala temperatur under vintern. Samtidigt används värmen som kyls ut ur lagret för att förvärma inkommande uteluft som tas in till ventilation. Kylmaskiner eller värmepumpar används inte.

Stora kylbatteriytor Vi har i senare kontorsprojekt börjat använda en teknik i byggnaderna, som vi successivt förfinat som kallas självreglerande kyla. Självreglerande kyla innebär att köldbärartemperaturen ligger på samma nivå som rumstemperaturen varför styrutrustning och motorventiler för installationerna inne på kontorsplanen inte behövs i varje rumsenhet. Kylbehovet täcks där det uppstår lokalt eftersom en avvikande rumstemperatur korrigeras av de överstora kylytorna i de rumsplacerade kylbafflarna. Denna teknik passar som hand i hand-

Figur 1. Colour Palette.

18

ske med Deep Green Cooling genom att temperaturen i byggnadens köldbärarkrets är omkring 10 grader högre än markens medeltemperatur. För att den höga köldbärartemperaturen ska klara att kyla ner tilluften sommartid till rumstemperaturnivå har vi stora kylbatteriytor i och låga lufthastigheter genom luftbehandlingsaggregaten, ner mot 1,0 m/s vilket säkerställer att tryckfallet genom kylbatterierna inte blir för högt, det vill säga att elanvändningen kan hållas låg. Tillkommande elanvändning för fläktarbete samt för cirkulationspumpen som cirkulerar markkretsen genom plaströrsslingorna i borrhålen fram till värmeväxlarna och åter samt laddningspumpen som överför kylan från luftbehandlingsaggregaten till lagret vintertid är totalt lägre än 1 kWh/m2.

Klarar kyla kontorshus För kontorshus kan all komfortkyla erhållas från kylvärmelagret samt en del av värmebehovet för uppvärmning av ventilationsluften. Ett exempel: Om man utför en ny kontorsbyggnad, med antagen processkyla 10 kWh/m2 samt energibehov för själva byggnaden enligt nedan (kWh/m2 Atemp), med Deep Green Cooling, blir resultatet enligt tabell 1.

Det vill säga minskad mängd köpt energi i detta fall är 31 kWh/m2 Atemp. Räknar man bort processkylans 10 kWh/m2, som ingår i de 27 kWh/m2 för kyla, är byggnadens resulterande energibehov 49 kWh/m2 Atemp, vilket är mindre än hälften av byggregelkravet enligt byggreglerna.

Lönsamt ur livscykelperspektiv Hur ser då ekonomin och LCC för markkyllager utan kylmaskin ut? Vi räknar med att det nuvärdesberäknade värdet av energikostnadsbesparingen över 25 år är något större än den ökade investeringskostnaden, det vill säga investeringen är lönsam ur ett LCC-perspektiv. Till den ökade investeringen hör poster såsom kyllager inklusive röranläggning, värmeväxlare för markkyla, batterier och rör för laddning kyla och djupare kylbatterier på grund av högre temperaturnivå i köldbärare. En traditionell kylmaskinslösning utan marklager skulle ha en något högre LCCkostnad och därmed inte vara lika lönsam som Deep Green Cooling. Även miljöbelastningen är lägre med denna teknik då den använder så liten andel el jämfört med traditionell kylmaskinslösning. Räknar man på miljöbelastning LCA för kyla med Deep Green Cooling blir resultaten enligt tabell 2. Resultatet blir en minskning av miljöbelastningen.

Figur 2. Deep Green Cooling. Illustration: Tomas Öhrling

husbyggaren nr 6 B 2010


Primärenergi: Del

Värme: El:

Ändrad energianvändning –5 kWh/m2 1 kWh/m2

Primärenergifaktor 1,0 kWh/kWh 2,5 kWh/kWh

Resultat –5 +2,5

–2,5 kWh/m2

Om man gör en alternativ beräkning för miljöbelastning LCA för kyla med egen kylmaskin och antar att årskylfaktorn för kylmaskinsdrift är 3 blir resultaten enligt tabell 3. Resultatet blir en ökning av miljöbelastningen.

Kan halvera åtgång Men det är trots allt egenskapen att Deep Green Cooling-systemet är enkelt och robust som är det avgörande skälet att tekniken nu patentsökts av Skanska och planeras att utföras i flera projekt inom Skanskas egen projektutveckling av kommersiella lokaler. För närvarande har provborrningar utförts i ett Stockholmsprojekt som nu är i systemhandlingsskede. Provborrningar gjordes i Malmö i september och i Köpenhamn utreds möjligheterna i ett tredje projekt. Skanska certifierar regelmässigt nya byggnader enligt EU Green Building,

nr 6 B 2010 husbyggaren

Koldioxid: Del

Värme: El:

Ändrad energianvändning –5 kWh/m2 1 kWh/m2

Koldioxidfaktor 0,1 kg/kWh 0,350 kg/kWh

Resultat –0,5 +0,3 –0,2 kg/m2

Tabell 2

Primärenergi: Del

El:

Traditionell energianvändning Primärenergifaktor +27/3 kWh/m2 2,5 kWh/kWh

Resultat +22,5 kWh/m2

Traditionell energianvändning Koldioxidfaktor +27/3 kWh/m2 0,350 kg/kWh

Resultat +3,1 kg/m2

Koldioxid: Del

El: Tabell 3

med 25 procent lägre energianvändning än byggregelkraven. Med denna lösning kan vi sänka energianvändningen ytterligare cirka 25 procent ner till kring 50 procent av byggregelkravet när det gäller energi. D

Fotnot:

Markundersökningar och lagersimuleringar har utförts av Sweco, som i samarbete med Skanska dimensionerar markdelen av systemen för Deep Green Cooling.

19


ENERGI & MILJÖ Det går att bygga så att energibehovet blir lågt. Det framgår när energieffektiva byggnader listas och jämförs. Fortsatta insatser behövs dock när flerbostadshus ska byggas om till lågenergibyggnader eller när lokaler ska uppföras.

Byggbolag redo för tuffare krav på energiförbrukning

D

en ökade miljömedvetenheten och klimatförändringar är en aktuell fråga som leder till att aktiviteterna kring hållbart byggande ökar i Sverige. Aktörer som vågar ta steget vidare och bygger hus med mycket bättre energiprestanda än vad dagens byggregler kräver ser till att i god tid anpassa sig för ett nytt slags byggande. De byggbolag, som sedan flera år har gått vidare och vågar ställa högre krav på komponenter och leverantörer har redan förberett sina led i ett nytt tänkande. De har därigenom säkrat ett gott försprång och tidigt anpassat sig till de kommande, strängare byggkraven, som nu ställs på EUs medlemsstater. EUs nya byggnormer säger att år 2020 ska alla nybyggnationer vara nära noll energi-byggnader – ”Near Zero Energy Buildings”. Vad de kraven kommer att innebära i Sverige är ännu inte beslutat, men faktum är att utvecklingen mot en mycket låg energiförbrukning för byggnader redan är på god väg. De koncept och tekniksystem, som tidigare endast användes och spreds av eldsjälar för exempelvis passivhus, är nu inom kort de krav som ställs på nybyggnation.

Låg energiåtgång fullt möjlig Det är fullt möjligt att nå mycket lågt energibehov i bebyggelsen. Det har visats flera gånger om i olika projekt.

FÖRFATTAREN

Av charlotta winkler , civilingenjör, WSP

Charlotta Winkler är civilingenjör med inriktning energiteknik och arbetar med hållbara energikoncept och energieffektivisering på konsultföretaget WSP i Stockholm. Tidigare har hon arbetat i Österrike med energieffektivitet i byggnader.

Flerbostadshus har kommit långt i utvecklingen mot en mycket låg energianvändning. Demoprojekt inom den sektorn kan övergå till storskalig produktion. Men för ombyggnader av flerbostadshus till lågenergibyggnader och koncept för nybyggnad av lokaler behövs fortfarande förstärkning, ökad uppföljning och vidareutveckling av insatserna.

Energieffektiva byggnader Följande sammanställning visar exempel på energieffektiva byggnader i Sverige, där i huvudsak flerbostadshus beskrivs. Vissa av byggnaderna i artikeln har följts upp med energimätningar och för andra av byggnaderna pågår mätningar för närvarande.

Kvarteret Kajutan i Hammarby Sjöstad, flerbostadshus i Stockholm I stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm har ByggVesta, som byggherre, byggt ett flerbostadshus med 59 lägenheter. Inflyttning ägde rum under slutet av 2009. Energibehovet för tappvarmvatten, uppvärmning och fastighetsel var projekterat till 55 kWh/m2 och år, och ByggVesta kallar sitt energisnåla hus för ”Egenvärmehus”. Utformningen av byggnaden baserades på de erfarenheter som projektteamet gjorde i ett flerbostadshus som byggdes i Malmö år 2008, se beskrivning nedan. Vägen till egenvärmehusets låga energibehov går via ett 20

mycket effektivt ventilationssystem med från- och tilluft samt värmeåtervinning (FTX-aggregat) med en värmeåtervinningsgrad på 90 procent (SP testad), höga krav på lufttäthet, en värmetrög stomme och tjockare isolering. Lägenheterna har inga traditionella radiatorer, utan värms upp med hjälp av ventilationsluften och separata värmebatterier för varje lägenhet. Rumstemperaturen hålls till 20–22°C. Mätningar har gjorts för ett halvt år och de uppräknade värdena för 12 månader ger att den totala, uppmätta, energianvändningen var densamma som den projekterade, 55 kWh/m2 och år. Tappvarmvattenvärmningen har mätts till 25 kWh/m2 och år och uppvärmningen står för 18 kWh/m2 och år. Fastigheten har individuell mätning och debitering av tappvarmvattenförbrukningen, vilket har bidragit till det låga energibehovet. Flera genomförda studier visar att energianvändningen sänks med 10–30 procent när hushållens energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten synliggörs.

husbyggaren nr 6 B 2010


Kvarteret Kommendörkaptenen. Foto: WSP

Byggnadens U-värden är: • 1,0 W/m2K för fönster, • 0,1 W/m2K för taket och • 0,18 W/m2K för ytterväggarna. • Lufttäthet hölls till 0,4 1/h vid 50 Pa.

Kvarteret Kajutan. Foto: Ingar Lindholm, Energi och miljö

Egenvärmehuset har följande U-värden: • 1,0 W/m2K för fönster, • 0,1 W/m2K för taket, • golvbjälklag har 0,2 W/m2K och • 0,17 W/m2K för ytterväggarna. • Lufttäthet hålls till 0,3–0,4 1/h vid 50 Pa.

Kvarteret Kommendörkaptenen, flerbostadshus Malmö Detta flerbostadshus med elva lägenheter byggdes av ByggVesta som pilotprojekt för kvarteret Kajutan i Hammarby Sjöstad och företagets övriga ”Egenvärmehus”. Principen är densamma: god lufttäthet, värmeåtervinning i ventilationssystemet och energieffektivt klimatskal. Det projekterade energibehovet för tappvarmvatten, uppvärmning och fastighetsel var 65 kWh/m2 och år. Mätningarna visade att den verkliga energianvändningen är 70 kWh/m2 och år, där andelen för uppvärmningen av tappvarmvatten är 25 kWh/m2 och år och för uppvärmning åtgår 27 kWh/m2 och år. Inflyttning ägde rum i juni 2008 och mätningar utfördes i fyra lägenheter i samband med Bygga-Bo-Dialogens miljöklassning under februari och mars 2009. I denna byggnad, liksom i Kvarteret Kajutan genomfördes täthetsprovningar och termograferingar. Inomhustemperaturen i Kommendörkaptenen mättes till mellan 20,4 och 22,8°C. Byggnadens FTX-aggregat har en värmeåtervinning på 63 procent. Under den första mätperioden var även sex andra byggnader anslutna till samma undercentral. Vintern 2010 fick byggnaden bland annat en separat shunt och nya mätningar under kommande vinter (2010/2011) beräknas ge ett lägre energibehov. nr 6 B 2010 husbyggaren

Radhus i Glumslöv Detta projekt med 35 radhus byggdes år 2004 som det andra passivhuset i Sverige, med Landskronahem som byggherre. Radhusens projekterade totala energibehov (inklusive hushållsel) var 60 kWh/m2 och år och uppvärmningen bygger på ett FTX-ventilationssystem, som enligt tillverkaren har en verkningsgrad på 85 procent. Mätningar har genomförts, och den totala energianvändningen för tappvarmvatten, uppvärmning, fastighetsel och hushållsel uppgick till 260 000 kWh för den totala bostadsarean på 3 450 m2. Det innebär således en total uppmätt energianvändning på 75 kWh/m2 och år. Hushållselen per radhus är uppskattad till 5 000 kWh/år och driften för ett FTX-aggregat är uppskattat till 700 kWh. Enligt uppgift har livscykelkostnaderna för fastigheterna sänkts med cirka 25 procent, samtidigt som investeringskostnaderna för bygget endast höjts marginellt. Byggnadernas U-värden är följande: • 0,10 W/m2K för golv, • 0,10 W/m2K för ytterväggar, • 0,08 W/m2K för tak. Det totala värdet på fönster ligger på 0,9-1,0 W/m2K.

Kvarteret Oxtorget, flerbostadshus i Värnamo År 2006 färdigställdes 40 lägenheter i två 1,5-plans byggnader i Värnamo på beställning av Finnvedsbostäder. Byggherren ville bygga energieffektiva lägenheter med låg driftskostnad och därmed också låg hyreskostnad. Kv. Oxtorget projekterades efter passivhuskriterier, där bland annat den maximala installationen för värme (exklusive tappvarmvatten) är 10 W/m2 och tätheten på klimatskalet < 0,2 l/s, m2. Fastigheternas U-värden är följande: • golv 0,09 W/m2K, • väggar 0,095 W/m2K, • tak 0,07 W/m2K, • fönster (medelvärde) 0,94 W/m2K och • ytterdörr 0,60 W/m2K. Fortsättning s. 22 P

21


P

Kvarteret Oxtorget. Foto: Passivhuscentrum

Kvarteret Oxtorget från baksidan. Foto: Passivhuscentrum

Lägenheterna värms via ett FTX-ventilationssystem med en angiven verkningsgrad på 85 procent. Eftervärmningsbatteriet är eldrivet med maxeffekter på 900 eller 1 800 W, beroende på lägenhetsstorleken. Även i detta fall tillämpas individuell mätning av hushållsel och tappvarmvatten. Byggnaderna är uppförda med betongstomme för att åstadkomma en inomhustemperatur som reagerar trögare på temperatursvängningar utomhus. Den projekterade energianvändningen för uppvärmning var 12,8 kWh/m2 och år vid en inomhustemperatur på 22°C. Mätningar och uppföljningar som har genomförts av Lunds tekniska högskola visar resultat på 8,1 kWh/m2 och år. Mätta värden för hushållsel, värme och tappvarmvatten normalår korrigerades och gav för kv. Oxtorget 36 kWh/m2 och år för hushållsel, 8 kWh/m2 och år för uppvärmning och 15 kWh/m2 och år för tappvarmvatten. Normalårskorrigerad fastighetsel var 11 kWh/ m2 och år. Hushållselen var 36 kWh/m2 och år. Ett solvärmesystem med 24 m2 solfångararea per byggnad har installerats och dimensionerats för att täcka sommarhalvårets tappvarmvattenbehov. Övrig energi för uppvärmning av varmvattnet fås med en elpatron. Andelar i en vindkraftpark har köpts för att garantera att man använder sig av 100 procent förnybar energi.

dare installerades värmeväxling mellan ute- och inneluften med hög verkningsgrad, och välisolerade fönster med goda U-värden användes. Byggnaden värms primärt av dess interna laster, det vill säga de boende, apparater och passiv solinstrålning. Som kompletterande värmekälla används fjärrvärme. Hyresvärden garanterar en inomhustemperatur på 21°C. Om en högre temperatur önskas debiteras den extra energianvändningen separat. Fastigheten har individuell mätning och debitering av varm- och kallvatten och hushållsel. Projekterad värme- och tappvarmvattenförbrukning var 28 kWh/m2 och år, och för elförbrukning beräknades behovet till 29 kWh/m2 och år. Mätningar som gjordes under första driftåret visade på cirka 76 kWh/m2 och år för uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel. Med anledning av ett högre uppmätt energibehov än vad som projekterats genomfördes optimeringar som ledde till en sänkning av fjärrvärmebehovet med 45 procent för motsvarande period under andra året. Det totala energibehovet under nästkommande år uppmättes till 61 kWh/m2. Vidare mätningar görs månadsvis och utvärdering sker en gång per kvartal. Fastigheten har en energiprestandagaranti på fem år. Under denna första tid arbetar förvaltare, konsulter och entreprenörer tillsammans för att garantera en optimal drift av fastigheten. Det har visat sig tillföra en värdefull energieffektivisering och ett meningsfullt arbetssätt för att nå högt satta mål på energieffektivitet. En solfångaranläggning är installerad på fastighetens tak. Den täcker sommarhalvårets tappvarmvattenbehov på 135 000 kWh/år. Eventuellt överskott av solvärmen matas ut i fjärrvärmesystemet. Enligt uppgift var investeringarna för de energibesparande åtgärderna 2,5 procent av de totala investeringskostnaderna.

Kvarteret Hamnhuset, flerbostadshus i Göteborg År 2008 färdigställdes Sveriges största passivhus på beställning av Älvstrandens utveckling AB. Fastigheten består av 116 lägenheter och använder 70 procent mindre värmeenergi än de konventionella byggnader som byggdes under samma år. Projektets målsättning var att minimera energianvändningen och dess miljöbelastning. För att nå målen låg fokus på att klimatskalet utformades med god värmeisoleringsförmåga och minimering av köldbryggor. Klimatskalet utfördes även med hög lufttäthet. Vi-

Kvarteret Hamnhuset. Foto: Passivhuscentrum

Kvarteret Hamnhuset.

Fortsättning s. 24 P

Kvarteret Hamnhuset. Foto: Passivhuscentrum

Foto: Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling

22

husbyggaren nr 6 B 2010


nr 6 B 2010 husbyggaren

23


Hertings gård. Foto: Gerhard Andersson

Hertings gård. Foto: Bengt Björnehammar

Hertings gård. Foto: Gerhard Andersson

P Hertings gård, flerbostadshus i Falkenberg Falkenbergs bostads AB var byggherre för 54 lägenheter i två åttavåningshus som slutfördes år 2008. Inflyttning skedde i december 2009 varefter uppföljning med mätningar genomfördes. Resultaten visar ett värmebehov inklusive tappvarmvatten på 35,4 kWh/m2 och år och att behovet av fastighetsel var 14,8 kWh/m2 och år. Anläggningen har även en luftsolvärmare installerad. Denna används för uppvärmning av den friskluft som värmer byggnaden.

Kvarteret Seglet, flerbostadshus i Karlstad På beställning av Karlstads bostads AB färdigställdes 44 lägenheter i ett 12-våningshus i Karlstad år 2007. Intentionen var inte att nå passivhusstandard enligt den svenska definitionen, men byggnaden följde ändå standardens kvalitetssäkringsåtgärder gällande täthet och fönster och fasader. En termografering genomfördes när fastigheten stod färdig för att hitta eventuella

Kvarteret Seglet. Foto: Karlstads bostads AB

värmebryggor som skulle kunna åtgärdas. Vidare tillämpas även här individuell mätning och debitering av tappvarmvatten för att åstadkomma en minskning av energianvändningen. De tekniska installationerna för värme, tappvarmvatten och ventilation baserades på energieffektivitet, driftsäkerhet och lågt underhåll. Fastighetens värme- och tappvarmvattensystem utnyttjar returvärmen i fjärrvärmenätet från ett intilliggande område. Nyttjandet resulterar i en sänkning av temperaturen i fjärrvärmens returledning, vilket i sin tur ökar återvinningsgraden och förbättrar rökgasreningen hos Karlstad energi. Ett golvvärmesystem installerades för att komplettera värmesystemet och för att säkerställa inomhustemperaturen till 20°C när lägenheterna är tomma. Energibehovet beräknades till 50 kWh/m2 och år för tappvarmvatten, uppvärmning och fastighetsel. Byggnaden har följande U-värden:

Radhuslägenheter, Misteröd. Radhuslägenheter, Misteröd. Bild: Passivhuscentrum

24

Bild: Passivhuscentrum

husbyggaren nr 6 B 2010


Flerbostadshus, Frillesås. Bild: Passivhuscentrum

• • • •

Fönster inklusive ramar: 1,0 W/m2K Tak: 0,05 W/m2K Yttervägg: 0,11 W/m2K Golv: 0,13 W/m2K

En lufttäthet på 0,13 l/h vid 50 Pa/(l/s, m2 omslutningsarea) har uppnåtts. Mätningar från Karlstads universitet visar att det faktiska energibehovet är 19 kWh/m2 och år för tappvarmvattnet, 15 kWh/ m2 och år för uppvärmning respektive 15 kWh/m2 och år för fastighetselen. Hushållselen har uppmätts till 30 kWh/m2 och år i fastigheten, vilket medför att det sammanlagda energibehovet för fastigheten är 79 kWh/m2 och år.

Flerbostads hus i Frillesås, Kungsbacka I Frillsesås utanför Kungsbacka har Eksta bostads AB låtit bygga tolv lägenheter enligt passivhusprincipen. Byggnaderna färdigställdes år 2006. I varje lägenhet är FTX-aggregat installerade med en återvinningsgrad på 85 procent enligt tillverkaren. Fjärrvärme ger den kompletterande energin till eftervärmningsbatterierna. Byggnaderna har även en egen solenergianläggning som bidrar till uppvärmning av tappvarmvattnen under sommarhalvåret. Resterande energibehov för tappvarmvatten täcks av fjärrvärme. Den projekterade energiförbrukningen för värme var 12,6 kWh/m2 och år vid en inomhustemperatur på 22°C. Uppföljningar och mätningar har genomförts av Lunds tekniska högskola och de mätta medelvärdena för energibehovet för värme på 14,5 kWh/m2 och år (efter att en felinställning korrigerats), 15 kWh/m2 och år för tappvarmvatten respektive 43 kWh/m2 och år för hushållselen. Radhuslägenheter i Misteröd, Uddevalla År 2008 färdigställdes för Uddevallahem AB 27 radhuslägenheter och tolv lägenheter enligt Passivhuscentrums passivhuskriterier. Uppvärmning sker med FTX-aggregat med ett spetsvärmebatteri på 900 W. Tappvarmvattnet värms med vattenburen el. Uppföljning och mätningar genomförs av Skanska, men resultaten har ännu inte blivit offentliggjorda. nr 6 B 2010 husbyggaren

Flerbostadshus, Frillesås. Bild: Passivhuscentrum

Stadsskogen, flerbostadshus i Alingsås År 2009 uppförde Alingsås kommunala bostadsbolag AB Alingsåshem 32 hyreslägenheter i tre huskroppar á tre våningar plus takvåning samt ett souterrängplan för en av byggnaderna. Fastigheterna byggdes enligt Passivhuscentrums kriterier för passivhus, vilket medför att målen för de färdigställda byggnaderna är hög energieffektivitet och låga energikostnader. Mätningar pågår och beräknas kunna redovisas efter uppvärmningsperioden 2010/2011. Kvarteret Portvakten, flerbostadshus i Växjö Hyresbostäder AB i Växjö är byggherre för 64 hyresbostäder i två åttavåningshus. Husen har en stomme av trä och är byggda för att nå en beräknad energianvändning för värme och tappvarmvatten på 38 kWh/m2 och år. Hyresgästerna har individuell mätning av el, varm- och kallvatten och kan på så sätt själv påverka sin totala månadskostnad. Inflyttningen ägde rum hösten 2009. Mätningar pågår, resultat har ännu inte presenterats. Radhus på Höjden i Lerum Förbo AB i Mölnlycke har låtit upprätta tolv tvåvånings hyresradhus på vardera 104 m2. Radhusen byggs med passivhusstandard enligt Passivhuscentrum och värms med fjärrvärme. De har en solfångaranläggning som levererar värme till tappvarmvattnet, minst 50 procent av årsbehovet av energi för tappvarmvatten beräknas täckas. Vidare sker individuell mätning av debitering av varmt och kallt vatten. Värmen ingår i hyran, men kommer att kunna avläsas individuellt för att möjliggöra uppföljningar i framtiden. Inflyttningen ägde rum i februari 2009. Mätningar genomförs för närvarande och beräknas vara klara hösten 2010. Stadsskogens förskola, Alingssås Det i Alingsås kommunalägda företaget Fabs AB beställde år 2006 en förskola på 937 m2. Skolan byggdes med passivhusteknik och är därmed den första passivhusskolbyggnaden i Sverige. År 2008 stod förskolan klar. Den beräknade energianvändningen för uppvärmning var 40 kWh/m2 och år och det uppmätta värdet visade på 50 kWh/m2 och år. Fortsättning s. 26 P

25


P

Renoveringsprojekt Flerbostadshus Brogården i Alingsås Alingsåshem AB äger och förvaltar cirka 300 lägenheter i bostadsområdet Brogården. Fastigheterna byggdes under miljonprogrammets i början av 1970-talet. År 2007 påbörjades ombyggnaden och 2009 stod den första etappen färdig. Planerna för renoveringen var att mer än halvera energibehovet för uppvärmning, hushållsel och fastighetsel. De befintliga byggnaderna använde 216 kWh/m2 och år, vilket skulle reduceras till 92 kWh/m2 och år. Tabellen visar energianvändningen i ett av husen före renovering, efter renovering respektive de uppsatta energimålen. De uppmätta värdena avser ett halvt år och är inte korrigerade för den kalla vintern 2009/2010. Efter renoveringen har byggnaderna följande U-värden: • Väggar: 0,11–0,095 W/m2K • Golvfundament: < 0,09 W/m2K • Fönster > 1,2 W/m2K • Lufttätheten är 0,1 l/s, m2. Uppvärmningen sker via ett FTX–aggregat med en värmeåtervinning på 85 procent. En solfångaranläggning och fjärrvärme med flisförbränning förser lägenheterna med energi för tappvarmvatten och den spetsvärme som kommer att behövas till uppvärmningen. Vidare ska ett småskaligt vindkraftverk installeras i området.

Vargbroskolan i Storfors Storfors kommun har renoverat Vargbroskolan i Storfors. Renoveringen färdigställdes år 2008. Energikonceptet för Vargbroskolan har utretts med hjälp av Karlstads universitet. De gjorde beräkningar som visade att energianvändningen skulle kunna sänkas från cirka 250 kWh/m2 och år i den gamla skolan till ett så lågt värde som 40 kWh/m2 och år efter renovering. För att klara de uppsatta målen krävdes en mycket god isolering och exceptionell noggrannhet vid byggandet. Under bottenplattan lades 300 mm cellplast, vilket ger ett U-värde på 0,12

Före renovering Efter renovering [kWh/m2,år] [kWh/m2,år]

Uppvärmning Tappvarmvatten Hushållsel Allmän el Total energianvändning Total exkl. hushållsel

115 42 39 20

27 18 28 21

27 25 27 13

216

94

92

177

66

65

Tabell: Energianvändning i Brogården.

W/m2K. Ytterväggarna har ett U-värde på 0,11 W/m2K, och takets U-värde är 0,08 W/m2K, vilket uppnås med en isolering av 545 mm lösull. U-värdet på fönstren är 1,1 W/m2K. Inomhustemperaturen regleras separat i varje rum och mätningar visar att sedan skolan öppnades vårterminen 2008 har medeltemperaturen i klassrummen varierat mellan 20,2 och 20,7°C. Maxtemperaturen har varit 20,3–21,3°C. Uppföljning och mätningar har genomförts av Karlstad universitet under en period på tvår år. Resultatet visar på ett fjärrvärmebehov på 35 kWh/m2 och år. Även elanvändningen har reducerats rejält. Den köpta elenergin för Vargbroskolan uppgår till 24,6 kWh/m2. Den totala köpta energin utgör på så vis 59,6 kWh/m2 och år. Vidare är en solcellsanläggning med 130 m2 solcellsarea installerad på skolans tak. Den står för cirka 16 procent av skolans totala elanvändning. Överskottsel under sommartid används av intilliggande byggnader som har högre elenergianvändning året runt. Även en solfångaranläggning är installerad, varifrån överskottsvärme matas in i det kommunala fjärrvärmenätet. Kostnaderna för renoveringen av Vargbroskolan, inklusive projektering och byggkredit, uppgick till 70 miljoner kronor. Omräknat motsvarar det cirka 17 400 kr/m2. Det låga energibehovet innebär en besparing på en (1) miljon kronor per år i driftskostnader jämfört med energibehovet före renovering.

Flerbostadshus Brogården, före renovering.

Flerbostadshus Brogården, efter renovering.

Foto: Passivhuscentrum

Foto: Petter Rydsjö, Efem arkitekter

26

Energimål [kWh/m2,år]

husbyggaren nr 6 B 2010


Pågående byggprojekt Följande avsnitt visar kortfattade exempel på pågående byggprojekt i Sverige.

turer (LED). Fläktar, pumpar och hissmotor ska vara energioptimerade. Inflyttning är beräknad till våren 2011.

Kvarteret Blå Jungfrun, flerbostadshus i Hökarängen 97 lägenheter i fyra hus började på beställning av Svenska bostäder byggas år 2008 och inflyttningen sker nu, under år 2010. Den projekterade energianvändningen är cirka 50 kWh/m2 och år för värme och tappvarmvatten. Ett väl utfört klimatskal med god isolering samt fönster med U-värde på 0,9 W/m2K ska möjliggöra energieffektivitet och medföra låga energikostnader.

Stöd till energieffektiva byggnader Följande program och instanser erbjuder olika former av stöd för genomförandet av energieffektiva byggnader i Sverige: – Energimyndighetens Programmet för passivhus och lågenergihus – Boverket (Bygga-Bo-Dialogen) – Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF – Centrum för energi- och resurseffektivitet i byggande och förvaltning, Cerbof – Program för energieffektiva byggnader (Västra Götaland) – Smart energi (Västra Götaland) D

Kvarteret Sjöliljan, flerbostadshus i Visby Gotlandshem har låtit bygga 45 lägenheter i tre byggnader som planeras vara färdigställda till våren och hösten 2010. Projektet är Gotlands första flerbostadshus i lågenergistandard. Den projekterade energianvändningen ligger på 55 kWh/m2 och år för uppvärmning och tappvarmvatten. Solfångare ska installeras för att värma tappvarmvattnet. Uppföljning på energianvändningen är planerad. Pärllöken, flerbostadshus i Örebro Örebrobostäder AB bygger flerbostadshus med en beräknad energianvändning på cirka 23 kWh/m2 och år. De byggs med en tung stomme med betong och homogen lättbetong. U-värden på byggnadens konstruktion är följande: • Fönster: 0,9 W/m2K • Yttervägg: 0,19–0,32 W/m2K • Tak: 0,1 W/m2K

Källor:

Individuell mätning och debitering i flerbostadshus, Boverket 2008 Kunskapssammanställning – Lågenergihus i ett svenskt perspektiv, Boverket, 2010 Utkast till rapport ”Livscykelkostnader Till Vilken Nytta för miljön och plånboken?”, Nordiska Ministerrådet, 2010 Karlstad universitet Uppföljning av innemiljö och energianvändning vid renovering av ett miljonprogramsområde, SP Passivhuscentrum Örebrobostäder Forum för energieffektiva byggnader

Uppvärmningssystemet ska bli ett lågtempererat golvvärmesystem. Man planerar för en solvärmeanläggning med cirka 40 m2 solfångaryta och en ackumulatortank på 6 m3, tillsammans med bergvärmepump (utan spets). FTX-ventilation ska användas för uppvärmning och trappbelysning består av lysdiodarma-

Vargbroskolan. Foto: NCC

nr 6 B 2010 husbyggaren

Pärllöken. Skiss: Örebrobostäder AB

27


ENERGI & MILJÖ Handeln kan minska sin elanvändning med upp till 20 procent. Det visar energiinventeringar gjorda av Energimyndigheten. Minskningen kan uppnås genom åtgärder inom ventilation, belysning och livsmedelskyla.

Butiker och gallerior kan sänka elförbrukningen

E

nergimyndighetens projekt STIL2 inventerar energianvändningen i olika typer av lokaler med speciellt fokus på elanvändningen. Totalt energiinventerar projektet cirka 1 000 lokaler inom sex år. Resultaten från studierna ger en bild av hur stor energianvändningen är samt hur den fördelar sig över olika ändamål; uppvärmning, kyla, ventilation, belysning med mera. Målet är att bättre förståelse för hur energin används ger incitament för att se hur den kan effektiviseras och minskas. Hittills har Energimyndigheten studerat energianvändningen i kontor, skolor, vårdlokaler och idrottsanläggningar och senast handelslokaler. Handeln är den lokalkategori som använder mest el, visar myndighetens inventeringar. När det gäller den totala energianvändningen är det endast idrottsanläggningar som använder mer energi.

kWh/m2. Den främsta orsaken till denna minskning är att övrig elutrustning, som exempelvis returglassystem med mera, använder mindre elenergi.

Livsmedelshandel ökar Det visar sig att livsmedelshandel ökar och övrig handel minskar. Sedan 1990 har handelns specifika energianvändning, kWh/m2, för uppvärmning minskat med 50 procent. Elanvändningen däremot ligger kvar på samma höga nivå som 1990, 172 kWh/m2. Inom livsmedelshandeln har elanvändningen ökat från 257 till 309 kWh/ m2. Det är framförallt livsmedelskyla som har ökat och det finns flera troliga orsaker. En är att vi idag i större utsträckning äter färdigmat och vi köper mer fryst mat. Det finns helt enkelt mer livsmedel som behöver kylas. Så kallade pluginmöbler för glass, dryck, med mera förekommer mer frekvent jämfört med för 20 år sedan. I övrig handel och gallerior har elanvändningen minskat från 123 till 118

Flera aktörer påverkar Energimyndigheten har även studerat vilka möjligheterna är för genomförande av energieffektiviserande åtgärder. Flera aktörer påverkar energianvändningen i en butik. I en butik är fastighetsägare, driftentreprenör och butiksägare tre sådana aktörer, som har olika ansvar och olika incitament för att spara energi.

28

Olika sätt belysa Belysningen skiljer sig åt mellan övrig handel och gallerior och vid en jämförelse är det framförallt el till belysning som skiljer sig åt. Gallerior har exempelvis längre drifttider för belysning. Moderna butikslokaler innehåller i regel nyare och eleffektivare belysningsinstallationer men ofta betydligt fler ljuskällor. Gallerior har i större utsträckning byggts om eller renoverats, vilket kan vara en anledning till att elanvändning för belysning är högre. En hög energianvändning till belysning kan också leda till ett större kylbehov för lokalerna. I gallerior står komfortkyla för 7,3 kWh/m2 jämfört med 5,8 kWh/m2 i övrig handel.

FÖRFATTAREN

Av helen magnusson , projektledare, Energimyndigheten

Helen Magnusson är projektledare för STIL2 på Energimyndigheten. Hon har en magisterexamen i energiteknik. Helen Magnusson har jobbat med tillförsel och användning av energi i närmare 15 år inom privata och offentliga sektorn.

Komfortkyla och ventilation är exempelvis ofta fastighetsägarens ansvar. Butikerna i sin tur står för sina elkostnader, främst belysning. Driftentreprenören har i sin tur ansvar för drift och underhåll av fastighetsanknutna installationer. En butiksägare kan oftast bara påverka sin egen energianvändning, trots att fastighetens energianvändning ingår i hyran. Butiksägaren och fastighetsägaren har skilda incitament för genomförande av energibesparande åtgärder. Den som gör en investering i energibesparande åtgärder är inte nödvändigtvis den som betalar energikostnaden. D

Faktaruta Projekt STIL2

Projektet STIL2, Statistik i lokaler, ingår i Energimyndighetens projekt Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin. Myndigheten har ett regeringsuppdrag som omfattar utveckling av officiell och

annan statlig energistatistik. Syftet är att ge regeringskansliet, Energimyndigheten och andra intressenter ett bättre underlag i frågor som rör slutanvändning av energi. Under år 2009 undersöktes energianvändningen i

handelslokaler. År 2005 startade STIL2 med kontorslokaler därefter studerades skolor och förskolor 2006, vårdlokaler 2007 och idrottslokaler 2008. Se mer om STIL2 på www. energimyndigheten.se/ stil2.

husbyggaren nr 6 B 2010


nr 6 B 2010 husbyggaren

29


ENERGI & MILJÖ En viktig teknik för att minska utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser är att avskilja och lagra koldioxid från fossileldade kraftverk och industrier. Sverige ligger långt framme när det gäller att utveckla tekniken.

Tekniken för att lagra CO2 utvecklas snabbt

F

ör att möta klimatmål måste vi använda samtliga tekniker och åtgärder som står till buds för att minska utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser. En viktig teknik är avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) från fossileldade kraftverk och industrier. Tekniken motiveras av de stora mängder fossila bränslen som finns kvar att använda. För att CCS och annan teknik ska löna sig i stor skala är det viktigt att vi globalt sätter ett tillräckligt högt pris på koldioxidutsläpp. Även om CCS-tekniken inte i första hand kommer att tillämpas i Sverige ligger faktiskt Sverige långt framme inom forskning och utveckling av tekniken.

Måste nolla utsläpp av koldioxid Vi står inför en mycket stor utmaning om vi ska klara att möta det så kallade tvågradersmålet – att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än två grader. På ungefär

fyra decennier – till år 2050 – innebär detta att den rika delen av världen i princip måste minska sina koldioxidutsläpp till noll. De globala utsläppen av växthusgaser ska minska med mellan 50 och 85 procent från dagens nivå, och det är knappast rimligt att utvecklingsekonomierna kan förväntas göra samma åtaganden som den rika delen av världen. Utsläppen i dessa länder är i många fall dessutom starkt kopplade till vår konsumtion i väst. Ungefär 80 procent av tillförd energi globalt kommer idag från fossila bränslen, och det finns mycket stora reserver av framförallt kol. Därför satsas det nu runt om i världen på forskning och utveckling kring teknik för avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS).

Vad är CCS? CCS-tekniken innebär att man från stora punktutsläpp av koldioxid avskiljer koldioxiden varefter den komprimeras och

Figur 1. Bilden visar ett exempel på den typ av kolkraftverk som kan bli aktuella för CCS: Lippendorff-kraftverket nära Leipzig i Tyskland. Kraftverket består av två block, vardera med en installerad effekt av 933 MW. Det eldas med brunkol och ägs av Vattenfall. Årliga koldioxidutsläpp är ungefär 10 miljoner ton. Foto: Vattenfall

30

FÖRFATTAREN

Av filip johnsson , professor, Chalmers

Filip Johnsson är professor i uthålliga energisystem på Chalmers tekniska högskola. Han forskar på olika aspekter av produktion, distribution och användning av el och värme.

transporteras, i till exempel pipelines, till en lagringsplats där den pumpas ner i en geologisk formation djupt under marken eller havsbotten. Den lagrade koldioxidens volym är hundratals gånger mindre än volymen vid atmosfärstryck, det vill säga den volym den skulle haft om den släpptes ut på vanligt sätt med rökgaserna genom skorstenen. Tekniken brukar benämnas CCS från engelskans ”Carbon Capture and Storage” eller ”CO2 Capture and Storage”. Det är framförallt på stora kraftverk som man tänker sig att tillämpa koldioxidavskiljning och då speciellt kolkraftverk. Ett enda sådant kraftverk, se figur 1, kan släppa ut tio miljoner ton kolioxid per år vilket är ungefär en sjättedel av Sveriges samlade koldioxidutsläpp från samtliga sektorer. Även industriella punktkällor kan bli aktuella för CCS som till exempel cementindustrier, stålverk och pappersoch massabruk. Figur 2 illustrerar hur ett CCS-system skulle kunna se ut. Lagringen av koldioxiden kan göras i geologiska formationer som är porösa husbyggaren nr 6 B 2010


och därmed genomsläppliga för koldioxiden som injekteras. Typiskt används sandstensformationer på stora djup, mer än 800 meter, så att trycket är tillräckligt högt för att koldioxiden ska kunna lagras i vätskeform. Ovanför lagret måste det finnas tät berggrund. Främst är det tänkt att olje- och gasfält samt djupliggande akvifärer ska användas.

Kostnadseffektiv teknik Det finns i huvudsak tre anledningar till att CCS bedöms intressant: 1) det finns stora lagringsutrymmen för koldioxid runt om i världen, 2) mycket lite talar för att den lagrade koldioxiden kommer att läcka ut och 3) tekniken bedöms kunna bli kostnadseffektiv, naturligtvis förutsatt att det sätts ett pris på koldioxidutsläpp. Att det sätts ett pris på koldioxidutsläpp och utsläpp av andra klimatpåverkande gaser är naturligtvis en förutsättning för storskaligt införande av samtliga tekniker och åtgärder för att minska klimatpåverkan – inte bara CCS.

Stora reserver av kol Det är av stor vikt att utvecklingen av CCS lyckas eftersom det stora hotet mot klimatet är de stora tillgångarna av fossila bränslen. Det är knappast troligt att människan inte kommer att vilja utnyttja dessa tillgångar, speciellt inte över de kommande decennierna. Det sker en kraftig ökning av användningen av fossila bränslen i utvecklingsekonomierna i Asien, särskilt i Kina där det finns stora reserver av framförallt kol. Detta ger naturligtvis motsvarande ökning i koldioxidutsläpp. När det gäller införandet av en kostnad för att släppa ut koldioxid så finns det alltid ett politiskt fönster vad som är möjligt att få acceptans för och detta beror i sin tur på vilka möjligheter som finns och vad dessa kostar. Att utvecklingen av CCS lyckas är viktigt eftersom det är troligt att detta kommer att underlätta för fossilberoende regioner att gå med på kraftfulla åtaganden om utsläppsminskningar. CCS ger även möjligheter för att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Detta genom en ökad användning av elbilar med plug-in hybridteknik, där den nr 6 B 2010 husbyggaren

Figur 2. En förenklad bild av avskiljning och lagring av koldioxid. I ett framtida system kommer flera kraftverk och industrier att länkas samman i ett gemensamt transport- och lagringssystem.

del av elen som framställs från kol eller gas kan ske i kraftverk med koldioxidavskiljning. Ett sådant system kan dessutom utnyttjas till att på ett kostnadseffektivt sätt öka andelen vindkraft (och annan så kalllad intermittent elproduktion) genom att möta variationerna i vindkraftsproduktion med laddning alternativt urladdning av bilbatterierna.

Intensiv utveckling pågår Det pågår idag ett ganska intensivt arbete med att utveckla CCS-tekniken. Arbetet sker inom alla tre stegen avskiljning, transport och lagring, med ett antal pilotprojekt runt om i världen. Samtliga steg i CCS-kedjan har demonstrerats, även om i betydligt mindre skala än vad som planeras tillämpas på kraftverk och industrier för att minska klimatpåverkan. Transport av koldioxid sker redan idag under kommersiella betingelser i samband med så kallad EOR oljeutvinning – ”Enhanced Oil Recovery” – där koldioxiden används för att öka uttaget i oljereservoaren. Koldioxiden transporteras i detta fall i en pipeline från en naturlig källa till oljereservoaren så det är alltså inte fråga om något klimatprojekt. När det gäller de övriga två stegen så har även dessa tillämpats i begränsad form. Sedan år 1996 avskiljer och lagrar Statoil ungefär en (1) miljon ton koldioxid i Nordsjön. Detta görs i samband med utvinning av naturgas från Sleipnerfältet i Nordsjön. Naturgasen från detta fält innehåller be-

tydande mängder koldioxid, ungefär tio procent, vilken måste avskiljas innan gasen kan säljas. Eftersom Norge infört en koldioxidskatt så lönar det sig att lagra den avskilda koldioxiden vilket görs i en geologisk formation i närheten av gasfältet. Projektet fungerar därmed också som ett pilotprojekt för att studera vad som händer med den lagrade koldioxiden. Detta görs med avancerad seismisk undersökning och hittills så uppför sig koldioxiden som förväntat.

Avskiljningen är dyrast Målet med den forskning och utveckling som sker inom CCS-området är att få ned kostnaden så att tekniken kan kommersialiseras. De flesta bedömare anser att CCS bör kunna kommersialiseras runt år 2020. Målet är att hela kedjan avskiljning, transport och lagring inte ska kosta mer än 20–30 euro per ton koldioxid. Denna kostnad ska alltså vara lägre än den förväntade kostnaden för att släppa ut koldioxid, till exempel inom ramen för EUs handelssystem med utsläppsrätter. Det dyraste steget är avskiljningssteget och här finns ett antal tekniker under utveckling. Samtliga går ut på att till så låg kostnad som möjligt skapa en rökgas som i princip enbart består av koldioxid. Det skulle bli alldeles för kostsamt och utrymmeskrävande att komprimera och lagra hela rökgasmängden, och dessutom kommer detta inte att vara tillåtet. Fortsättning s. 32 P

31


P

Man brukar dela in avskiljningsteknikerna i tre grupper: 1. Avskiljning efter förbränning, på engelska så kallad ”post combustion”. Detta innebär att koldioxiden avskiljs från rökgaserna. Tekniken används idag till exempel inom livsmedelsindustrin och det vanligaste är att rökgaserna tvättas med aminer, vanligen med så kallad monoetanolamin (MEA), som binder koldioxiden varefter koldioxiden separeras och komprimeras för att transporteras till en lagringsplats. Absorptionsmedlet kan sedan återanvändas. Tekniken har en fördel i att den kan tillämpas på existerande anläggningar genom att byggas på i efterhand. 2. Syrgasförbränning, så kallad oxyfuelförbränning. Denna teknik går ut på att man förbränner bränslet i ren syrgas blandad med återcirkulerad rökgas istället för att elda i luft. Inblandning av rökgaser, som då består av nästan ren koldioxid, görs för att temperaturen inte ska bli för hög. Syrgasen produceras i en luftseparationsfabrik. Oxyfueltekniken har fördelen att den till största delen baseras på känd teknik som används idag och förbränningsanläggningen (pannan) kan utformas på i princip samma sätt som en vanlig panna för luftförbränning. Tekniken har också potential att utvecklas dels genom att använda högre

syrgaskoncentrationer än det som svarar mot luftförbränning och på så vis få kompaktare anläggningar och dels genom att rökgasreningen, från andra förbränningsprodukter som kväveoxider, kan göras mer effektiv än vid luftförbränning. 3. Avskiljning före förbränning. Detta innebär att bränslet först omvandlas till syntesgas (kolmonoxid och vätgas) och sedan till koldioxid och vätgas. Koldioxiden avskiljs sedan med absorptionsprocess och vätgasen kan användas som högvärdigt bränsle för till exempel elproduktion. Syntesgasen kan produceras i en förgasningsanläggning, i integrerad kombicykel, så kallad IGCC, eller genom ångreformering av naturgas.

Kräver mycket energi Gemensamt för samtliga tre avskiljningstekniker är att de förbrukar betydande mängder energi vilket alltså är det som utgör största kostnaden för avskiljningen. Ett kraftverk med CCS-teknik tappar i storleksordningen sju till åtta procentenheter i verkningsgrad. Det sker dock en ständig utveckling och det är troligt att verkningsgraden kommer att kunna höjas betydligt fram till år 2020 och kanske hamna nästan lika högt som dagens kraftverk utan koldioxidavskiljning, det vill säga 42–43 procent. Dessutom pågår utveckling av helt

Figur 3. Vattenfalls 30 MW pilotanläggning med oxyfuelförbränning för koldioxidavskiljning. Anläggningen ligger invid kraftverket vid Schwartze pumpe i Tyskland. Foto: Vattenfall.

32

nya tekniker och det är troligt att utvecklingen av CCS-tekniken kommer att generera nya idéer och innovationer. En innovativ och lovande teknik är så kallad tvåstegsförbränning där förbränningen utan extra energiåtgång delas upp i två steg så att luftens kväve inte blandas med bränslet.

Stöd till pilotprojekt Flera av de stora europeiska och nordamerikanska elbolagen, som till exempel Eon och Vattenfall, driver på teknikutvecklingen inom CCS-området. Vattenfall driver sedan mer än ett år en 30 MW pilotanläggning med oxyfuelteknik i Tyskland vid kraftverket Schwartze Pumpe, se figur 3. EU siktar på att det till år 2015 ska finnas ett tiotal demonstrationsanläggningar med CCS-teknik. För att skynda på utvecklingen har man beviljat ekonomiskt stöd till sex stycken planerade demonstrationsprojekt. Stora system måste byggas Den största utmaningen för CCS-tekniken är nog inte tekniken i sig. En utmaning är att rationellt och kostnadseffektivt bygga upp nödvändig infrastruktur av pipelines för transport av den avskiljda koldioxiden, samt lagringsplatser med injektionssystem för koldioxiden. För att inte kostnaden för transport och lagring ska bli för hög krävs integrerade system som tar hand om koldioxid från ett flertal anläggningar så att den specifika kostnaden kan hållas nere. Detta är stora system som kräver omfattande planering där utbyggnaden kan ta många år. Dessutom behövs utrustning för övervakning så att det kan säkerställas koldioxiden inte läcker ut. Det behövs också regelverk som anger vilka krav som ställs på lagringen, till exempel renhet på koldioxiden. I Europa finns ett nytt EUdirektiv som tillåter koldioxidlagring samt ställer övergripande krav på koldioxiden som ska lagras. Det pågår för närvarande arbete för att anpassa direktivet till de olika medlemsländernas miljölagstiftning. Som nämnts ovan så tror de flesta bedömare att CCS kan finnas kommersiellt tillgängligt om ungefär tio år. Detta framstår som ganska optimistiskt, i alla fall om man med kommersiellt tillgängligt meFortsättning s. 34 P

husbyggaren nr 6 B 2010


nr 6 B 2010 husbyggaren

33


P

nar att kostnaden för att ta hand om koldioxiden ska vara lägre än den förväntade kostnaden att släppa ut koldioxiden. För att underlätta kommersialisering så måste det alltså till en kraftfull utbyggnad av en integrerad CCS-infrastruktur och att ovanämnda demonstrationsprojekt blir lyckosamma.

Kolkraftverk med CCS I utvecklingsekonomierna i Asien är det viktigt att så snabbt som möjligt få igång en utveckling av CCS så att de stora inhemska resurserna av kol kan användas i kraftverk med koldioxidavskiljning, och inte som nu i ökad takt i konventionella anläggningar. Här är det viktigt att Europa och USA kan gå före i utvecklingen av CCS. Det första kolkraftverket som byggs ”utan skorsten” kommer att få ett starkt symbolvärde, och kommer troligtvis att innebära att det sedan blir mycket svårare att få acceptans att bygga kolkraftverk utan koldioxidavskiljning. Dåligt känd Nya tekniker ger ofta problem med acceptansfrågor, och CCS-tekniken utgör inget undantag. I flera länder har det genomförts undersökningar av allmänhetens inställning och dessa visar egentligen bara att tekniken är dåligt känd, och det är därför svårt att uttala sig om vad vi kan förvänta oss. Inledande pilotprojekt med lagring av koldioxid har mött motstånd från lokala opinioner. En gissning är att allmänheten i regioner som är direkt fossilberoende kommer att vara mer positiva till CCStekniken än befolkningen i regioner som inte är beroende eller upplever sig vara beroende av dessa bränslen. I regioner med kolfyndigheter, till exempel brunkol, kan tillämpning av CCS innebära att ett gammalt kraftverk byts mot ett nytt samtidigt som arbetstillfällen behålls. Lagringsdelen kommer säkert i vissa fall att vara kontroversiell, men betydande lagringspotential finns off-shore, alltså under havsbotten, långt från bebodda områden. Det arbetas också intensivt med att öka kunskapen om de olika lagringsplatsernas beskaffenhet och med att ta fram metodik för övervakning av sådana lager. Som nämnts ovan så finns inget som 34

pekar på att koldioxiden skulle läcka ut. Det finns också naturliga koldioxidkällor i vilka koldioxiden bevisligen ”lagrats” under mycket lång tid. Såväl dessa naturliga lager som de som planeras att utnyttjas för CCS har ”tak” ovanför lagret i form av fast berggrund som inte släpper igenom koldioxiden. Skulle läckage ändå uppstå, så är det mycket osannolikt att detta skulle ske plötsligt utan snarare i form av att koldioxiden skulle sippra ut långsamt (vilket dock skulle göra lagret oanvändbart som klimatåtgärd). Ju längre koldioxiden lagrats ju mindre blir risken för läckage på grund av att koldioxiden löser sig i det vatten som finns i lagret och att det sker mineraliseringsprocesser, även om dessa är långsamma processer.

Kan vara relevant för Sverige I Sverige har vi ju inte några stora kolkraftverk med den övervägande delen av elproduktionen från ungefär lika delar vattenkraft och kärnkraft utan koldioxidutsläpp. Som antytts ovan så kan CCS även tilllämpas på olika industriella processer, till exempel cement, stål och raffinaderier. Sveriges västkust, Jylland i Danmark och södra Norge utgör sammantaget en region – Skagerrakregionen – med ett antal större punktutsläpp av koldioxid från både industrier och kraftverk för vilken en gemensam transport och lagringsinfrastruktur skulle kunna etableras. Det pågår ett projekt inom ramen för EUs regionala satsning ”Interreg” för att undersöka förutsättningarna för en sådan CCS-infrastruktur i denna region. Det genomförs även en liknande studie för att undersöka förutsättningarna för CCS i Östersjöregionen. Som export- och kunskapsnation är det viktigt att Sverige deltar i arbetet med utveckling och industrialisering av CCS. Allt talar för att CCS blir en stor industri globalt – i alla fall om vi politiskt lyckas få till stånd nödvändiga åtaganden om minskningar i koldioxidutsläpp. Detta ger då upphov till stort behov av tjänster och produkter inom CCS-området. Sverige ligger redan långt framme med Vattenfall som satsar betydande summor på att driva utvecklingen. Chalmers är världsledande i forskning och utveckling av tvåstegsförbränningstekniken och lig-

ger även i den internationella forskningsfronten inom oxyfuelförbränning med målet att förstå förbränningsförloppet i detalj – kunskap som krävs för att kunna dimensionera och skala upp tekniken.

Utsläppen kan minska Allt pekar på att CCS är en viktig framtida teknik för att möta klimathotet och det pågår därför betydande utvecklingsinsatser inom detta teknikområde. Lyckad kommersialisering av CCS-tekniken bör starkt bidra till att underlätta för fossilberoende regioner att gå med på kraftfulla åtaganden om utsläppsminskningar. Det är dock viktigt att inse att vi behöver alla tekniska lösningar och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Valet står inte mellan till exempel vindkraft och CCS utan vi behöver bägge, precis som vi behöver kraftiga effektiviseringsåtgärder och utbyggnad av förnybara energislag och troligtvis även en del kärnkraft. D Fotnot:

Mer information finns på IEA:s webbplats, International Energy Agency; www.ieagreen.org.uk och på Europakommissionens hemsida http://ec.europa.eu/ environment/climat/ccs

husbyggaren nr 6 B 2010


nr 6 B 2010 husbyggaren

35


ENERGI & MILJÖ Sveriges första plusenergihus Villa Åkarp gav 1 600 kWh i överskott efter första året i bruk. Villan är på 150 kvm och byggd med beprövad och konventionell teknik. Huset höll en innetemperatur på 20–22 grader även under den smällkalla vintern.

Villa Åkarp gick med plus trots ovanligt kall vinter Av karin adalberth , tekn dr i byggnadsfysik, prime project AB

Estetiken vägledde Det fanns två huvudspår för plusenergihuset under planeringen: 1. Att använda konventionell teknik All teknik som skulle användas skulle ut-

göras av vanlig konventionell teknik, inga uppfinningar, utan god teknik som sätts samman och utnyttjats på ett smart sätt. 2. Att få god estetik Huset skulle bli vackert. Ingen besökare fick komma och tänka: ”Måste man bo så konstigt om man bor energieffektivt?!.” Förhoppningen är att Villa Åkarp ska ge inspiration till ökad byggnation av lågenergihus. Den finaste komplimangen Villa Åkarp har fått efter att dess teknik presenterats är: ”Det var ju inget märkvärdigt!”

Arkitektur Villa Åkarp är ett 1½-plan hus om 150 m². Entrén till huset är försedd med ett vindfång för att begränsa värmeläckaget under uppvärmningssäsongen. För att blockera solvärmen under vår, sommar och höst finns få fönster mot söder – endast tre stycken takfönster mellan solanläggningens västra och östra takhalva. Dessa takfönster och fönster mot väster är försedda med solskyddsbelägg-

Villa Åkarp en vacker sommardag, där solen strålar mot det 45-gradiga södertaket försett med solfångare och solceller. Fotomontage: Visualisera AB

36

FÖRFATTAREN

M

ellan Malmö och Lund i byn Åkarp uppfördes under åren 2008–2009 Sveriges första plusenergihus, Villa Åkarp. På årsbasis självförsörjs huset med energi till uppvärmning, varmvatten, fastighets- och hushållsel. Solfångare värmer huset och solceller producerar hushållsel, med ett överskott som i framtiden medger försäljning av energi. Syftet med plusenergihuset var att bygga ett eget hus till artikelförfattarens familj. Att bygga ett lågenergihus var självklart eftersom jag har kunskap, och det vore snudd på tjänstefel om det inte gjordes. Att det skulle bli en merkostnad var självklart – en merkostnad om 800 000 kronor är ett sätt att betala för vad ”huset och boendet förorenar”.

Karin Adalberth är tekn dr i byggnadsfysik. Hon är konsult i energidesign av energieffektiva hus, expert på passivhusteknik och har energidesignat 200 passivhusbostäder, två passivhusskolor och ett passivhus äldreboende. Karin Adalberth driver konsultföretaget prime project AB.

ning för att ytterligare reducera solvärmeinstrålning. Centralt i huset finns trappan till ovanvåningen. Under trappan finns teknikrummet som krönts med en 2,4 meter hög ackumulatortank i ryggen av trappans avslut. Huset har också ett burspråk mot väster där dagsljus kan njutas från två sidor,

Trappan centralt i huset med det underliggande teknikrummet. Foto: Stellan Lindholm

husbyggaren nr 6 B 2010


Skiss på husets grund.

Exempel på hur plastfolien har vikts vid och runt fönster. Foto: Karin Adalberth

samt uppifrån. Egentligen läcker burspråket mycket värme vintertid, men innanför burspråket kommer en vikvägg att monteras för att användas kalla vinterdagar och vinternätter.

Klimatskärmen Grundläggningen är en platta på mark med 400 mm isolering. U-värdet är 0,07 W/(m²·K). Kantbalken består av 250 mm värmeisolering. Denna tjocka isolering är möjligt tack vare en utvändig heltäckande isolering i ytterväggen som inte behöver stöd underifrån. Fasaden består av en putsad ventilerad skiva såsom aqua panel. Innanför finns 250 mm Rockwool-stenull, som är både regn- och lufttät, och som skruvas med långa skruvar in i en bakomliggande plywood, se skissen. Innanför plywooden finns en bärande stomme, 220 mm, med isolering emellan. Därefter finns plastfolie och en invändig installationszon med 70 mm isolering. U-värdet för ytterväggen är 0,07 W/(m²·K). Villa Åkarps yttertak består av 450 mm isolering mellan lättregeltakstolar. Innanför finns plastfolie och ytterligare ett nr 6 B 2010 husbyggaren

isolerskikt om 95 mm isolering. U-värdet är 0,07 W/(m²·K). Fönstren är 3-glas fönster med lågemissionsskikt, kryptongas och varmkant profil. U-värdet för hela fönstret är 0,80 W/(m²·K). På tre ställen i huset finns så kallad vakuumisolering. Denna isolering har en värmekonduktivitet om 0,005 W/(m·K). Tack vare den höga isolerförmågan kan konstruktioner göras tunnare. De tre ställen med vakuumisolering är en burspråksyttervägg, ett takkupa-tak och en yttervägg vid en elnisch.

Lufttäthet Klimatskärmen är projekterad för att vara mycket lufttät, 0,3 liter/(m²·s). Speciella ritningar har tagits fram för att säkerställa att klimatskärmens plastfolie går obruten från golv, upp längs väggar, fönster, genom bjälklag och upp i tak och taknock. Handledning till hantverkare under byggproduktionen har också skett. Huset har provtryckts ett par gånger, och kommer slutligen att provtryckas under hösten 2010 när alla detaljer är färdiga i huset. Ventilationssystemet Villa Åkarp har ett mekaniskt från- och tilluftsventilationssystem. Värmen ur frånluften återvinns med en motströmsvärmeväxlare, se bild, som har en temperaturverkningsgrad på 87 procent. Fläktarna är ”lågenergifläktar” med en årlig användning om 350 kWh. I sovrum och vardagsrum finns tilluft, och i kök och badrum finns frånluft. Ventilationssystemet har också flera ljudbafflar för att säkerställa god ljudkvalitet. Luftflödet i huset är 0,35 liter/(m²·s), som kan sänkas till 0,10 liter/(m²·s) då ingen är hemma. Phase changing material I ett av rummen finns en speciell gipsskiva. Det är en gipsskiva med vax-granulat som ändrar fas beroende på inomhustemperatur. Vid 25 graders inomhustemperatur smälter vax-granulatet, som därmed övergår från fast till flytande form. För detta krävs energi, som tas från rumsluften. När temperaturen i rummet sjunker övergår vax-granulatet igen från flytande till fast, vilket frigör energi. Rummet, som har fått denna speciella gipsskiva, är sovrummet på ovanvåning-

Ventilationssystemets värmeväxlare är ett REC-Temovex-aggregat. Foto: REC-TEmovex

en mot väster. Just detta rum blir varmast under sommaren, och gipsskivan medger en temperaturdämpande effekt på inomhusklimatet.

Avloppssystem Avloppssystemet i huset är försett med en värmeväxlare. Denna växlare är ett ”röri-rör-system” där allt avloppsvatten rinner i ett inre rör som är omslutet av ett annat rör, se bild. I manteln mellan det inre och yttre röret flödar kallvatten, som på så sätt förvärms med värmen ur avloppsvattnet. Det förvärmda kallvattnet kommer senare att spetsas med värme från husets ackumulatortank för att sedan bli varmvatten. Värmesystem Under vintern 2009–2010 kom åttagradigt kallvatten in i huset, som förvärmdes till cirka 15 grader Celsius. Under sommaren kom 12-gradigt kallvatten in, vilket värmdes till 20 grader. Tack vare avloppsvärmeväxlaren sparas cirka 20 procent av varmvattenbehovet. Fortsättning s. 38 P

37


Det södervända taket är täckt med solceller, i mindre moduler, och solfångare.

Den vattenmantlade pelletskaminen och den 2 000 liter stora ackumulatortanken.

Foto: Karin Adalberth

Foto: Karin Adalberth

mindre innerväggsyta för att stjäla minst volym från ett rum. Alla hushållsapparater är valda med omsorg, det vill säga de är så energieffektiva som möjligt. Belysningen är LED, där takspotlight har en effekt om 7 Watt och belysning under köksskåp och badrumsskåp har en effekt om 1 Watt. Utomhusbelysningen är också LED, 7 Watt, vilket gjorde att snö som föll på lamporna under vintern inte smälte. Kyl- och frysskåp är A+-klassade, vilket motsvarar 135 respektive 280 kWh/år. Disk- och tvättmaskinerna är A-klassade. De är dessutom kopplade till varmvattnet, vilket gör att det kan diskas och tvättas ”gratis” sommarhalvåret med solfångarvärme och solcellsel.

ningar och konsekvenser för små elproducenter. Förhoppningen är att utredningen kommer att leda till en lagändring.

Avloppsvärmeväxlaren i huset. Foto: Karin Adalberth

P

Villa Åkarp är försett med radiatorer, kopplade till ackumulatortanken. Ackumulatortanken blir vintertid uppvärmd av en pelletskamin, se bild, och i viss mån även av solfångarna på taket. Pelletskaminen, som är vattenmantlad, ger 20 procent strålningsvärme och 80 procent till vattenmantlingen/ackumulatortanken. Under vintern 2009–2010 arbetade kaminen på en effekt på 5–6 kW från sen eftermiddag till midnatt, cirka åtta timmar. På så sätt blev ackumulatortanken uppvärmd till cirka 45 grader Celsius, och gav värme både till radiatorer och tappvarmvatten. Från mitten av april, 15 april 2010, stängdes pelletskaminen av. Då började solvärmen ge så pass mycket värme att pelletskaminen inte behövdes. Än idag vid skrivandes stund, september 2010, ger solfångarna tillräckligt med värme, och teoretiskt ska solvärmen ge tillräckligt med energi till månadsskiftet oktober/november. Under den kalla vintern 2010 låg radiatortemperaturen på 25–28 grader Celsius, vilket var en förvånansvärd låg temperatur då utomhustemperaturen stundtals var nere på -18 grader. Just vintern 2009/10 var den kallaste vintern i Malmö-Lund sedan 1995–1996.

Hushållsel Radiatorerna i huset är inte placerade under fönstren. Istället är de placerade estetiskt och praktiskt såsom bredvid diskvask för att torka handdukar eller på en 38

Solfångare och solceller Taket mot söder är vinklat 45 grader, och är täckt med 18 m² solfångare och 32 m² solceller. Värmen från solfångarna lagras i en 2 000 liter ackumulatortank, se bild. Elen producerad från solcellerna används först och främst inom fastigheten. När ett överskott finns läcks elen ut på det allmänna elnätet. För tillfället, september 2010, finns det ingen möjlighet att sälja överskottselen på rimliga ekonomiska villkor. Vår svenska lagstiftning säger att all el ska timmätas och timdebiteras. För elproduktion med solceller är detta inte det optimala då solcellerna ger el dagtid, medans huset använder el dygnet runt. I november 2010 läggs en statlig utredning fram som just analyserat förutsätt-

Klarade kall vinter Inomhustemperaturen under vintern 2009/10 var mellan 20 och 22 grader. Den termiska komforten var mycket god med höga yttemperaturer på golv, yttervägg och tak. Under den varma sommaren 2010 var inomhustemperaturen mellan 25 och 30 grader, även med ventilationsvärmeväxlaren på ”by-pass-funktion” och solskyddsbeläggning på fönster. Takfönstren har varit mycket effektiva för att ventilera ut varm luft tack vare deras höga placering som skapar en ”skorstenseffekt” genom huset. Ger energiöverskott Huset har beräknats att använda 5 500 kWh/år: 3 000 kWh för värme (varmvatten och uppvärmning) och 2 500 kWh elektricitet (fastighets- och hushållsel). Solfångarnas värmeproduktion täcker värmebehov, men anledningen till att så stor yta som 18 m² solfångare finns är att samla in värme under hösten för att senarelägga uppvärmningssäsongens start. Solcellerna beräknas leverera 4 200 kWh elektricitet per år, vilket ger ett överskott på 1 700 kWh el per år. Fotnot: I maj 2010 tilldelades Karin Adalberth SBRs utmärkelse Byggstenen 2010 för ”…att med utmärkt resultat ha byggt Sveriges första plusenergihus i skånska Åkarp.”. D husbyggaren nr 6 B 2010


ETA godkända och CE-märkta byggbeslag

DIMENSIONERING AV BYGGBESLAG ENLIGT EUROCODE 5 Fr.o.m. 2011 gäller Eurocode 5 för dimensionering av träkonstruktioner. Du kan redan nu förhandsboka vår nya dimensioneringsanvisning. Gå in på www.joma.se/dimensionering, ladda ner den nu gällande handboken enligt BKR och du har bokat dig för den nya handboken som du kommer att få automatiskt när den är klar i slutet av året. Du kan även beställa boken genom att skicka mail till info@joma.se

made in Gnosjö

nr 6 B 2010 husbyggaren

39


JURIDIK Enligt regeringen stärker den nya plan- och bygglagen den enskildes rättigheter. Men det händer att kommunen ”missar” att samråda med kända sakägare. Det finns fall där en enskild fått bygglov alltför nära befintliga el- och gasledningar och sedan tvingats riva sitt nybyggda hus. Av pia pehrson , advokat, Foyen Advokatfirma och sophia linderstam , biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

Det finns fallgropar i nya plan- och bygglagen

I

mars i år lade regeringen fram propositionen 2009/10:170 ”En enklare plan- och bygglag” som kommer att ersätta den nuvarande plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, med mera. Den nya lagen träder i kraft den 2 maj 2011 och innebär en rad förtydliganden även om vissa frågor, exempelvis problematiken med laga kraft för bygglov, kvarstår. Den nya plan- och bygglagen (PBL) kommer med nyheter och förenklingar som resultat av ett stort antal utredningsförslag. För att underlätta tillämpningen har viktiga termer definierats i lagtexten, exempelvis byggnad och tomt.

Allmänna intressen kan prövas I den nya lagen förtydligas att hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen. Det anges vilka intressen som ska beaktas vid olika slags prövningar såsom planläggning, lokaliseringsprövning, bygglovsprövning respektive andra ärenden. Genom lagändringen kan allmänna intressen prövas vid bygglovsprövningen. Regleringen av detaljplaner ändras. Krav på att detaljplan måste föregås av ett program slopas. Även institutet fastighetsplan slopas för att istället bli en del av detaljplanen. Klimatpåverkan ska beaktas när en detaljplan arbetas fram. Enskilda kan begära besked Möjligheten för enskilda att begära planbesked från kommunen införs. Den som avser att vidta en åtgärd som kan antas förutsätta att en detaljplan behöver antas, ändras eller upphävas får begära att kommunen i ett planbesked redovisar sin avsikt i fråga om att påbörja ett sådant planläggningsarbete. 40

Kommunen ska besluta om planbesked inom fyra månader, om inte kommunen och den som har gjort begäran kommer överens om något annat. Av planbeskedet ska framgå den tidpunkt då arbetet beräknas vara klart. I det fall att kommunen inte avser att påbörja ett planläggningsarbete, ska skälen för detta anges i planbeskedet.

§ §§ Det bör observeras att sanktion saknas för kommunens skyldighet att ge planbesked samt att planbeskedet inte är bindande för kommunens vidare handläggning.

Högst tio veckor för bygglov För att råda bot på den dubbelreglering som finns för verksamheter som både tillståndsprövas enligt miljöbalken och regleras genom detaljplan enligt PBL så införs möjligheter till ett enklare förfarande. Vissa moment behöver inte göras om i detaljplaneskedet om de redan genomförts i miljöprövningen, exempelvis samråd och kungörelse för detaljplan. Detta förutsätter dock att motsvarande åtgärder har vidtagits i miljöbalksärendet. En handläggningstid på högst tio veckor införs för bygglov. Tid får förlängas med ytterligare tio veckor i vissa särskilda fall. Vinner bygglov laga kraft? Bygglov ska till skillnad från idag kunna vinna laga kraft så att den enskilde inte långt i efterhand riskerar att drabbas av överklaganden. Enligt den nya PBL ska kända sakägare få bygglovsbeslutet skickat till sig enligt

nuvarande ordning. Okända sakägare ska få del av beslutet genom kungörelse i Post- och inrikes tidningar. Av kungörelsen ska framgå beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt. Beslut som har kungjorts i Post- och inrikes tidningar ska anses ha kommit till okända sakägares kännedom vid tidpunkten för kungörelsen. De nya bestämmelserna innebär alltså att ett bygglovsbeslut vinner laga kraft tre veckor räknat från kungörelsen. En förutsättning för att beslutet om bygglov ska kunna vinna laga kraft är dock att byggnadsnämnden har underrättat kända sakägare. Om detta inte har skett, eller om ett överklagande är en följd av att en sakägare inte har underrättats på grund av att byggnadsnämnden har gjort bedömningen att ansökningen inte innebär en avvikelse från en detaljplan, kvarstår rätten att klaga på beslutet för dessa sakägare.

Osäkert om rättighet stärks Det föreligger en motsägelse i att regeringen å ena sidan hävdar att den enskildes rättigheter kommer att stärkas genom att bygglovsbeslut kommer att vinna laga kraft när man å andra sidan inte kan garantera att kommunen gör ett fullgott samråd med kända sakägare. Kretsen klagoberättigade sakägare är tämligen obestämd och varierar beroende på bygglovsansökans karaktär. Problematiken ligger i att den krets som har rätt att överklaga inte sällan är vidare än den krets som i praktiken får del av samråd eller bygglovsbeslut. Vi har flera gånger stött på situationen att kommunen ”missar” att samråda med kända sakägare. Exempelvis finns flera fall då enskilda erhållit bygglov alltför nära befintliga el- och gasledningar. Verkhusbyggaren nr 6 B 2010


samhetsutövaren, det vill säga en känd sakägare, som på grund av kommunens misstag inte fått tillfälle att yttra sig i samrådet kan överklaga utan tidsbegränsning med konsekvensen att nybyggda hus måste rivas. Den nya PBL råder inte bot på denna situation. En bygglovssökande måste

nr 6 B 2010 husbyggaren

fortfarande kontrollera att kommunen gör rätt i sin handläggning och kan inte, såsom den nya lagstiftningen ger sken av, lita på att en kungörelse i Post- och inrikes tidningar täcker upp för kommunens formella misstag. En lösning på problemet, som dock inte föreslås i kommande PBL, är att införa en

slutlig tidsfrist på exempelvis två år från det att byggnad uppförts som gäller avseende rätten att juridiskt angripa ett bygglovsbeslut. D

41


IT Att plocka ihop objekt till en avancerad 3D-modell har likheter med att bygga lego. Det som avgör BIM-systemets framgång är hur enkelt det blir att skapa egna objekt och om det kommer att finnas standardobjekt lätt tillgängliga i bra, svenskanpassade bibliotek. Av henric rosenius , byggingenjör, Tema arkitekter

BIM-system bör utökas med standardobjekt

L

illgrabben öppnar kartongen och hundratals små legobitar trillar ur på golvet. Målet den närmaste timmen är att med hjälp av färgglada illustrationer pilla ihop ett ståtligt rymdskepp. Många bitar har märkliga oregelbundna former, man börjar genast fundera på var de ska sitta och om de verkligen har hamnat i rätt kartong. Jag konstaterar att det är få bitar som är likadana. De flesta är specialdelar som har sin unika plats i just detta rymdskepp. Av alla dessa bitar går det bara att sätt ihop en specifik modell av skeppet. Vill man ha något annat får man köpa en annan kartong med sina specialbitar. Annat var det när man själv var en legobyggande knatte. En stor låda ”klassiska” legobitar som ena dagen blev en bil, andra dagen ett hus. Visst, de blev inte lika häftiga som rymdskeppet, men möjligheterna var oändliga och man behövde inte specialdelar för varje bygge.

Egenskap beskrivs i detalj BIM-modeller har en del likheter med ett legobygge. I CAD-burken sätts alla byggdelar ihop till ett hus. CAD:ens legobitar är väggar, dörrar, tak, inredning och trappor. Enkelt och snabbt plockas objekten ihop till en avancerad 3D-modell av byggnaden. Objekten går att byta ut och flytta omkring. Datorn håller reda på vilka komponenter jag använt och var de sitter. Varje objekts egenskaper kan beskrivas i detalj, som vilken brandklass och vilket ytskikt dörren har. Dessutom följer uppgifterna prydligt med i dörruppställningen. BIM faller med 2D Men vad gör jag om jag saknar en legobit? Precis som för legorymdskeppet behöver jag alla delar för att få ihop mitt bygge. Det 42

där fönstret med horisontella poster som jag vill rita finns inte i biblioteket. Att rita in en 2D-symbol istället för att använda objekt skapar en massa problem i BIM-modellen. 3D-vyer kommer att sakna viktiga element, ritningar måste manuellt kompletteras med linjer, mängdning och litterering haltar. Att bara få fram 90 procent av fönsteruppställningen duger inte. Hela ”BIM-tänket” faller om jag börjar rita i 2D.

Kan inte omfatta allt Ingen byggnad är den andra lik och antalet byggdelar och produkter som finns att välja på är enormt. Problemet uppstår därför i stort sett i varje projekt. Det här är BIM:s akilleshäl. Det går ju inte att skapa bibliotek som innehåller allt som kan tänkas användas i en byggnad, samtidigt kan inte avsaknaden av objekt styra utformningen av arkitekturen. Givetvis går det att själv modellera fram egna objekt eller göra specialvarianter av standardobjekt. Så är det tänkt att fungera, men det är komplicerat och tidskrävande om nivån ska hålla en hygglig kvalitet. En betydande del av CAD-ritandet kan gå åt till objektsbyggande. Ett BIM-systems framgång beror i hög grad på hur enkelt det är att skapa egna objekt samt hur bra färdiga bibliotek det finns. Jag vill påstå att takten och framgången i hela branschens övergång från 2D-CAD till BIM styrs av detta. Kan välja Varje gång man ska plocka in ett objekt i modellen ställs man inför tre alternativ. Skapa objektet själv, använda standardobjekt eller hämta specifika objekt från en viss produktleverantör. I ett projekt finns normalt en blandning av alla dessa metoder.

Att skapa egna objekt från grunden undviker man så långt det går. Det kräver särskild kompetens hos CAD-projektören och kan ta upp till flera timmar för mer komplexa objekt. I ett projekt riskerar detta bli en trång sektor som stjäl tid och resurser från projekteringen. Ibland hittar man ett liknande standardobjekt som man kan modifiera och bygga vidare på, det är en vanlig genväg.

Beskrivs på skruvnivå På andra kanten har vi legorymdskeppets byggdelar. Produktspecifika objekt som materialleverantörerna tagit fram. Ännu inte så vanligt i Sverige som utomlands, men det lär öka. Dessa objekt är ofta mycket detaljerade och kan beskrivas ner på skruv och mutternivå. Det går även att lägga in artikelnummer och länk till underhållsinstruktioner för den som önskar. Resultatet blir detaljerade visualiseringar och BIM på dess högsta nivå. Men det finns problem med att använda produktspecifika, komplexa objekt. När varenda liten spak på kontorsstolen är modellerad med mjuka 3D-former kroknar datorn. Och då har man ännu inte placerat ut de fluffiga sofforna i pausrummet. Delar passar inte ihop Från skiss till färdig byggnad kan egenskaperna och produktvalet ändras flera gånger. Risken är att man tidigt ritar in en viss produkt, trots att det inte är just den produkten man menar. I ett tidigt skede skissar man en lämplig plats och utbredning för ett pentry. Under projekteringen specificeras vilka egenskaper det ska ha, skåpsbredder, material, placering av diskho och så vidare. Entreprenören eller beställaren väljer sedan en leverantör som uppfyller egenskapskraven till en vettig kostnad. Att redan i skishusbyggaren nr 6 B 2010


Klassiska legobitar…

skedet rita in specifika produkter med artikelnummer blir bakvänt. Ska man rita ett detaljsnitt mellan fönstret, fönsterbänken och ytterväggen lockar det att använda detaljerade CADsymboler från någon fönstertillverkare som råkar ha ett sådant symbolbibliotek. Det ger tydliga och exakta detaljritningar där alla delar passar perfekt ihop. Men sannolikheten är stor att det i slutändan är ett fönster från en annan tillverkare som monteras. Då stämmer ju inte detaljen längre och delarna passar inte lika bra ihop.

Symbol eller specifikation I vissa fall har projektören efter mycket möda kommit fram till att just den här produkten eller lösningen är den optimala, kanske i extremfall den enda som fungerar fullt ut. Entreprenörer beskylls ibland för att

nr 6 B 2010 husbyggaren

… eller specialdelar för varje bygge? BIM-modeller liknar legobyggen. För att BIM-systemet ska nå framgång bör det finnas standardobjekt, men också bli lättare att skapa egna objekt.

inte bygga som det är ritat. Men hur ska de veta när den föreskrivna produkten är viktig i lösningen eller bara symboliserar byggdelen i största allmänhet? Här måste projektörerna rannsaka sig själva! I ett industrialiserat byggande eller där en totalentreprenör redan har upphandlat vissa fabrikat har produktspecifika objekt en naturlig plats.

Standardobjekt behövs Kvar har vi det klassiska legot med generella klotsar. CAD-tillverkarna skickar med internationella standardbibliotek och de lokala CAD-leverantörerna säljer svenskanpassade bibliotek. På internet finns även forum där engagerade användare delar med sig av sina alster i varierande kvalitetsnivå. Utifrån dessa kan projektören skapa egna varianter och komplettera med egenskapskrav. Det blir många olika bibliotek att hålla

reda på och fokus hamnar på att bygga upp och underhålla breda byggsatser. Här finns möjlighet för CAD-leverantörerna att göra stor nytta i branschen, både i skapandet och i hanteringen. Omfattande, lättillgängliga standardobjekt är den väg som skapar en effektiv BIM-projektering. Det blir inga rymdskepp av det man ritar, men att det ena dagen kan bli en industrilokal, nästa dag en förskola räcker långt. D

43


FORM & TEKNIK Hur älskade och hatade miljonprogramsområdena än är har de en potential som vi kan utveckla. Varför inte förtäta förorterna? Ytorna mellan de höga klossarna kan användas. Skyskrapor i periferin ger fler centra som kan göra anspråk på storstadspuls. Av andreas falk, ateljefalken@yahoo.se

Låt förorter bli egna centra med storstadspuls

D

etta miljonprogram. Sällan har väl referenser präglade av hatkärlek haft så lång efterklangstid! Dessa oräkneliga områden, kvarter och strukturer som så många av oss älskar att hata, och i somliga fall hatar att tvingas erkänna kvaliteter hos. Både det som görs för att undvika dessa problembarn och de insatser som görs på ort och ställe vittnar om kvaliteter och potential som vi har all anledning att ta vara på, och utveckla!

Hus i park Det har konstaterats förr. Miljonprogrammet, som tillkom som i en anda av att funktionalismen vuxit in på och till fullo influerat själva produktionen av våra bostäder, har anor gående tillbaka till konceptet ”hus i park”. Genom att samla bostäderna på hög kunde naturmark lämnas orörd. När mycket lite gjordes åt omgivningarna kring de nya klotsarna stöpta i stort sett i samma form lämnade dock för en lång tid, en del av konceptet vidöppet blottade akilleshälar. 30–40 år senare har naturen – som så ofta sker – vuxit i kapp och givit sin förlåtelse. Husen har i stort sett inte förändrats i sig, men förändringen har kommit utifrån och påverkat helheten. Brist på nya grepp Fasadrenoveringar har genomförts, träd har vuxit upp och i de områden där planteringar utvecklats och underhållits har också den ofta omänskliga skalan varierats och mildrats. Folk har hunnit med att bo och bebo och därmed till viss del göra betongen till sin. Enhetlighet leder lätt i längden till likformighet, monotoni och tristess. Men människans sinnen är känsliga, så det är ofta blott subtila variationer som behövs för att vi ska känna oss stimu44

lerade i stället för uttråkade. Emellertid återfinns idag otaliga områden, förorter, zoner och regioner som lider brist på nya grepp, på ett omhändertagande av det befintliga byggda kapitalet på ett mer engagerat sätt. Medan andra områden, till exempel innerstadslägen, kan digna under så högt exploateringstryck att alla vilt ger efter, med följden att somliga byggnadskulturella och kontextuella värden helt bryts sönder. Så står vi där med två extrema poler: en som skriker efter genomgripande förändring men som får nöja sig med make up, på sin höjd, en annan som i somliga fall lider av krav på ständig förändring och knappt hinner acklimatisera sig till en ny form och kontext förrän denna rivs och omformas.

Det som redan sker Senaste numret av Träinformation presenterar en rad exempel på ansatser som gjorts i förortssammanhang, som stått i behov av mer än en ansiktslyftning. Fasadrenoveringar är vanligen bara första steget, första hjälpen, för att inleda en rekreationsperiod med byggnadsinsatser som uppbygglig (re-)vitalisering. Småskaliga infillkvarter i Tensta norr om Stockholm, helhetsgrepp på områdesnivå i Alby, sydväst om Stockholm, genomgripande renoveringsinsatser inklusive småskaliga tillägg av servicebyggnader i Framnäs utanför Bollnäs… Utöver dem som nämns i artikeln finns exempel i flertal över landet om man söker. Infillkvarteren i Tensta – låga radhus mellan de ursprungliga blocken – ger genom sin skala associationer både till ungdomsbostäder som byggs till i andra områden likaväl som till några av de innerkvarter som uppfördes under Bo01 i Malmö och visar på möjligheten att bygga in variation och förändring. Låga inner-

kvarter byggdes på flera håll även under miljonprogrammet, så greppet gör inte i alla avseenden tvärt om mot ursprunget. Men ytorna i de gamla områdena från 1960- och 1970-talen ger oss tveklöst stora möjligheter.

Denna extrema efterfrågan Skyskrapor är ett vanligt svar på en extrem efterfrågan på mark och lägen i centrala områden och har kommit att bli signum för otaliga samtida storstäder med puls och attraktionskraft. Studier har upprepade gånger visat på att vitaliteten hos en stadsmiljö stiger med exploateringen mätt med antal boende per kvadrat. Det är därför också attraktivt i marknadsplaneringshänseende – och inte minst för att ”sätta X-stad på kartan” och visa att staden är något att räkna med – att föreslå introducerandet av kraftigt ökade hushöjder i tidigare mer modest bebyggda kvarter. På sikt skulle det emellertid kunna finnas en god rimlighet i en ansats att förtäta förorten. Att storstadsregioner är magneter för inflyttande är ovedersägligt och på sikt lär detta fenomen knappast avta, trots att vi idag ser hur många före detta storstadsbor flyttar ut. Dock oftast inte ut i obygden utan till välordnade lättnåeliga, välförsörjda hybrider mellan urbanitet och landsbygd. Vi vet att inflyttning till storstäder innebär ett stadigt ökande tryck på bostadsmarknaden. Men vi ser också hur exempelvis Stockholms satellitförorter bildar egna decentraliserade självförsörjande centra som saluför sig själva med anspråk på storstadspuls. Mitt i periferin Detta förebådar redan en rimlig långsiktig utveckling av urbana zoner, vilken bär med sig möjligheten att koncentrera de husbyggaren nr 6 B 2010


Vitalisera periferin. Placera en skyskrapa i Bredäng istället för i stadskärnan. Illustration: Trifoliumskrapan av Peter Hallen

stora exploateringsinsatserna inte i mitten utan i periferin och skapa en plattare hierarki i fråga om urban magnetism och trendsättande dragningskraft. Kort sagt, alla kan inte stå i mitten om vi bara har ett centrum. Men om vi inte bara applicerar en enda princip utöver fasadrenoveringar i miljonprogramsområdena och enbart bygger lågt i mellanrummen, utan varierar vår ansats, så finns det en god chans till fundamental vitalisering. Det skulle kunna ta sig uttryck i en skyskrapa placerad i Bredäng istället för längs Vasagatan, två i Jordbro istället för vid Sergels torg, tre i Orminge istället för kring Humlegården, för att bara ta några Stockholmsrelaterade exempel. Och resultatet blir en mer mångfacetterad effekt, en tätare sammanvävd region, en sannolik avspänning i kampen om omstridda centrala ikonprojekt samt otaliga lägen för vårt samtida byggande att visa upp och utveckla sina goda kvaliteter.

med puts för att passa in i en betongpräglad byggnadsmiljö. Med tanke på den starka utvecklingen av industrialiserat byggande som vi bevittnat de senaste åren och de idag existerande effektiva och flexibla byggmetoderna med stadigt ökande kapacitet vore det klart intressant att använda detta utvecklingssteg i ännu högre grad än nu, för att råda bot på avigsidorna hos det redan byggda som skriker efter insatser och bygga där vi kan tillåta och uppmuntra avvikelser från etablerade normer.

Använd mellanrummen Byggprocesser i stadskärnor kan vara svårgenomförda av byggnadskulturrelaterade skäl, av profitgrundade meningsskiljaktigheter och marknadsorienterad

politik. Ett flertal icke nämnda projekt har, som välkänt är, också under de senaste åren dragits i evärdliga långbänkar. Genom att öppna de obebyggda mellanrummen i periferin för byggnation och tillförande av variation genom förtätning skulle nybyggen kunna komma till stånd med möjligen lägre känslighetskrav och på sätt och vis intressantare utmaningar. Möjligheten att undvika monotoni även i fallet av storskaliga satsningar är redan integrerat i ansatsen, då det som adderas och flikas in, kompletterar något redan existerande. Och i fråga om industriellt byggande vore det mycket intressant att fysiskt sammanföra dåtidens och nutidens resultat och låta dem stärka varandra. D

Energi och miljö på första plats Vi har också den i högsta grad pågående diskussionen kring energisnålt byggande, om hur husformer bör anpassas för optimerad påverkan på inneklimat och energiförbrukning och så vidare. Nya energioch miljörelaterade tekniklösningar söker ännu formuttryck och identitet i byggandet och i fallet med träbaserad byggteknik önskas ofta att stommar av trä kläs nr 6 B 2010 husbyggaren

45


DEBATT Nu är hög tid för en nationell kraftsamling mot giftiga små avlopp! Trots att vi har haft en lagstiftning sedan år 1970, samtidigt som det finns färdiga tekniska lösningar, har ingenting gjorts för att stoppa undermåliga avlopp. Av Aktionsgruppen små avlopp; hampe mobärg , Maskinentreprenörerna, hans ewander , VVS-Fabrikanternas råd och raivo viask , Svenska rörgrossistföreningen VVS

Dags att stoppa 400 000 enskilda avlopp!

B

overket måste nu börja agera i avloppsfrågan. Verket måste via byggnormerna formulera föreskrifter om vilka krav små enskilda avlopp ska uppfylla! Omkring 400 000 små enskilda avlopp i villor och fritidshus släpper ut stora föroreningar i våra svenska vatten. De små avloppen bidrar starkt till den övergödning, som uppmärksammats i Östersjön och andra vatten i sommar. Aktionsgruppen Små Avlopp har låtit Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, göra en analys av vad som krävs för en lyckad aktion mot de små avloppen. På första plats ligger ”Föreskrifter om krav på avloppen i byggnormerna”. Om kraven på ett avlopp skrivs in i byggföreskrifter, behövs inte någon individuell bedömning av de små avloppen. Kommunernas miljöinspektörer kan ägna sig helt åt tillsyn av befintliga avloppsanläggningar.

”Små avlopp är ingen skitsak!” Andra plats på listan över insatser ägnar JTI åt alternativa åtgärder, om Boverkets föreskrifter inte skulle fungera. Då måste regeringen ge ut en förordning om utsläppskrav på de små enskilda avloppen. Eller så ger regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utfärda föreskrifter. Aktionsgruppen Små Avlopp bildades för drygt ett år sedan. Bakom står VVS-Fabrikanternas Råd, Svenska rörgrossistföreningen VVS och bransch- och arbetsgivarförbundet Maskinentreprenörerna, ME. Både Naturvårdsverket och Aktionsgruppen driver nu oberoende av varandra kampanjer mot utsläppen från små avlopp. Se det som ett starkt stöd och hjälp till kommunernas miljöarbete! Fastighetsägarna är ansvariga för sina enskilda avloppsanläggningar, kommunerna står för tillstånd och tillsyn. 46

”Små avlopp är ingen skitsak!”, utropar Naturvårdsverket skämtsamt i sin kampanj. ”Små avlopp ger stora föroreningar”, förklarar Aktionsgruppen små avlopp. Nej, Aktionsgruppen slåss knappast och är emot våld, men höjer gärna rösten för att understryka allvaret bakom miljökampen.

Omställningsbidrag behövs Aktionsgruppen ska under hösten uppvakta den miljöminister som tillträder efter valet. Ministern måste skapa ett stimulanspaket för byte av undermåliga enskilda avlopp. Det bästa är att ge fastighetsägarna ett tidsbestämt omställningsbidrag för perioden 2011–2012. Detta skulle sätta fart på fastighetsägarna att byta till moderna och effektiva avlopp. Modellen med ett omställningsbidrag är väl beprövad. Den har bland annat varit framgångsrik för att få till stånd byten av oljepannor på sin tid. Den har vidare använts för att sänka radonhalten i inomhusluften i egna hem. Och det mest aktuella exemplet är statligt stöd för investeringar i solvärmeanläggningar. Aktionsgruppen har redan inlett kontakter med mäklar- och besiktningsorganisationerna. Vi vill driva fram en ny syn på värderingen av små enskilda avlopp. På samma sätt som stambyte påverkar priset vid köpet av en bostadsrätt, måste

bytet av ett enskilt icke godkänt avlopp i en villa eller ett fritidshus få betydelse.

Värdet av fungerande avlopp Idag är avloppets standard, speciellt i sommarstugan och fritidshuset, den kanske mest bortglömda frågan hos annars prismedvetna och ansvarsfulla köpare. Självfallet bör också fastighetsägarna bli medvetna om att ett modernt avlopp skonar miljön och kan bidra till värdeutvecklingen på huset. Landets fastighetsmäklare och besiktningspersonal bör få ett stort ansvar att tydliggöra och informera om avloppets status. Det måste bli lika naturligt att fråga om fritidshuset har stambytt avlopp som när vi undrar om en bostadsrätt har bytt stammar. Att tvingas byta till ett godkänt och miljövänligt avlopp kan annars senare bli en kostsam affär. Köparen måste nu få i princip samma konsumentskydd som på den övriga bostadsmarknaden. Årstakten för att anlägga och åtgärda bristfälliga avloppssystem står och stampar på samma fläck som för 40 år sedan. Denna stagnation är ett allvarligt problem när det gäller föroreningar i både vår närmiljö och för övergödningen av Östersjön. Fastighetsägaren ansvarar Krav på enskilda avlopp kom på 1970-talet

Små avlopp ger stora utsläpp Idag finns omkring 900 000 enskilda avlopp varav 400 000 är undermåliga, enligt Naturvårdsverket. Dessa små privata avlopp släpper ut sina föroreningar och bidrar till smittspridning och miljöförstöring i våra svenska vatten.

Varje avlopp står för en liten del av utsläppen, men tillsammans blir utsläppet stort. Det är fastighetsägarna, ofta ägare till fritidshus och sommarstugor, som är ansvariga för sina små enskilda avlopp. Kommunerna är tillsyns- och tillståndsenhet.

Regeringen har satt strålkastarljuset på vårt förgiftade innanhav Östersjön. Miljödepartementet har pekat ut de största problemen med övergödningen i havet: utsläpp från jordbruket, kommunala och enskilda avlopp, samt luftutsläpp.

husbyggaren nr 6 B 2010


för fastigheter, där de kommunala ledningsnäten inte fanns framdragna. Med enskilt avlopp avses en avloppsanordning som behandlar spillvatten från hushåll eller gemensamhetsanläggningar beräknade på mellan 5–25 personekvivalent (pe), det vill säga vad detta antal personer förväntas bidra med i årligt humanavfall.

nr 6 B 2010 husbyggaren

Ett enskilt avlopp använder i stort liknande tekniker som ett kommunalt reningsverk. I processen avskiljs avloppsslammet från avloppsvattnet, organiskt material bryts ned med hjälp av bakterier, fosfor renas med hjälp av kemikalier eller filter och det sker en biologisk rening av kväve.

En avgörande skillnad när det handlar om enskilda avlopp är dock, att det är fastighetsägaren som ansvarar för att de ställda kraven uppfylls, medan kommunerna endast är tillstånds- och tillsynsmyndighet. Vi hoppas nu på en bred uppslutning till stöd för vår aktion! D

47


Noterat Bygg billig studentbostad snabbt Prisad belysning Idag är bristen på studentbostäder akut på många håll. Företaget Nordic Modular menar att den enklaste lösningen är att köpa bostäderna från katalog, precis som de flesta gör när de ska köpa ny villa, i stället för unika lösningar, som blir dyra och tar lång tid att bygga. På Nordic Modular efterlyser man nu mer flexibla upphandlingar, så att beställarna enklare kan hitta det bästa alternativet. – Beställarna vet inte hur man upphandlar billiga bostäder. I sina upphandlingar anger de krav som utesluter de färdigutvecklade alternativ som kan byggas snabbt och billigt, säger Per Johansson, vd på Nordic Modular Group. – Upphandlingarna är vanligen utformade så att husen ska vara unika. Att varje gång bygga prototyper tar tid och

medför både kvalitetsproblem och onödigt höga kostnader. Nordic Modulars dotterbolag Flexator, har kataloger med studentbostäder i form av färdigutvecklade modulbyggnader. – Vi ser ofta prisskillnader på mellan 30 och 50 procent mellan våra kataloghus och arkitektritade hus när vi deltar i offentliga upphandlingar, säger Per Johansson. Företaget har ett exempel på en väl fungerade studentbostadslösning som de tycker kan stå som förebild. – Vi hyr ut studentbostäder i Kista sedan flera år. Där bor i dagsläget cirka 170 studenter i modulbyggnader som vi hyr ut till Stockholms universitet och KTH. Standarden är mycket hög med eget kök, berättar Per Johansson. D

Vinnande kranbelysning. Foto: Philips

Eriksbergskranens silhuett dominerar bilden av Göteborgs hamninlopp. Den unika konstruktionen och dess varma energisnåla belysning har belönats med en tredjeplats i den internationella tävlingen city.people.light awards 2010,

som uppmärksammar ljussättning av stadsmiljöer. Upplysningen av kranen sker med hjälp av en specialbyggd armatur och innovativ led-teknik från Philips. D

Fler småhus byggs nästa år

Swepro blir Faveo Svenska Swepro och norska PTL, som fusionerades tidigare i år, har lanserat sitt nya företagsnamn: Faveo. På latin betyder Faveo hjälp eller stöd, och ligger till grund för begrepp som favour, favourable och favorit. 48

Det fusionerade företaget erbjuder projektledning inom områdena energi, samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling. D

TMF står kvar på sin prognos för år 2010 med 7 500 småhus och spår en uppgång till 8 500 nästa år enligt Trähusbarometern. Orderingången har under våren och sommaren utvecklats stabilt. Finansiell oro och bolånetaket kan påverka prognosen för år 2011 negativt. Uppgången till nästa år förutsätter också god tillgång på mark och entreprenörer. – För att vi ska närma oss en produktion på 14 000 småhus per år behövs ökad finansiell stabilitet runt om i världen. Den svenska byggindustrins återhämning går hand i hand med den globala ekonomiska återhämtningen, säger Daniel

Wennick, chef Bygga inom TMF. Men det finns nationella faktorer som också påverkar återhämtningen. En förutsättning för att byggandet ska öka ytterligare är att landets kommuner blir mer aktiva med att ta fram nya småhusområden. – Även om det är bra att orderingången utvecklas stabilt behöver landets kommuner nu öka antalet tillgängliga tomter för att byggandet ska kunna öka ytterligare. Det krävs både stabila finanser och en aktiv markpolitik för att komma tillbaks till tidigare produktionsnivåer, säger Daniel Wennick. D husbyggaren nr 6 B 2010


Noterat Föreskrifter för konsultuppdrag För första gången ges nu administrativa föreskrifter för konsultuppdrag ut i AMA-serien. AMA AF Konsult 10 bygger på ABK 09 Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. AMA AF Konsult 10 underlättar upprättandet av förfrågningsunderlag vid upphandling av konsulttjänster i samband med bygg- och anläggningsprojekt. AMA AF Konsult 10 följer till sitt upplägg AMA AF 07, med en föreskriftdel och en rådsdel. Den finns både som tryckt bok och som webbtjänst. Boken uppdateras genom AMA-Nytt.

nr 6 B 2010 husbyggaren

– I denna första utgåva består den övervägande delen av rådstexter. Det tar tid att få in erfarenheter som kan ligga till grund för ett större antal föreskriftstexter, förklarar Bo Samuelsson, projektledare AMA på Svensk Byggtjänst. En digital version av föreskrifterna är tillgänglig via www.byggtjanst.se, AMAwebb och AMA-beskrivningsverktyg. D

49


Marknadsnytt Fiberförstärkt avjämningsmassa Stark ställning i stål Nu lanseras golvavjämningsmassan Bostik ”Level 10”. Det är en fiberförstärkt och pumpbar avjämningsmassa med kort torktid, och den ”efterflyter” inte. Den minskade vattenmängden vid blandning ger en minimal fuktpåverkan på underlag som till exempel spånskivor. D Bostik AB 0704-19 51 80

Har hög släckeffekt Housegard har tagit fram en sex kilos brandsläckare med en hög släckeffekt på 55A som släcker upp till 60 procent större bränder än andra släckare. Brandsläckaren har ett pulverkoncentrat på 90 procent.

Ju högre pulverkoncentrat en brandsläckare har, desto bättre är släckeffekten. D Housegard 0733-65 60 17 andre.rundeus@housegard.com

Haki lanserar ett nytt ställningssystem i stål: Haki Light. Åttakantiga rör gör att tjockleken på stålet kan minskas utan att hållfastheten påverkas. Resultatet är en rörställning i stål som är lättare, hållbarare och billigare än aluminium. De åttakantiga rören gör det även möjligt att använda stål i hela byggnadsställningen, också där den traditionella stålställningen blir för tung och aluminiumställningen inte är tillräckligt stark. Haki Light är typkontrollerat och godkänt av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. D Haki 0705-202 284 bernard.podlinski@haki.se

Transporterar på band

Sidenblanka hylsnycklar

Kamasa Tools har utvecklat nya hylsnyckelsatser. Det senaste när det gäller design av lådor till hylsnyckelsatserna är 50

att lock och botten är i två olika färger. Botten är svart och locket grönt för att man inte ska öppna satsen upp och ner. Lådan har också gummerade fötter för att satsen ska stå stadigt. Samtliga verktyg i både hyls- och mekanikersatserna har fått en sidenblank yta. D

Easy Conveyors breddar sortimenten av bandtransportörer med minitransportörer ”MiniDriver”. Sortimentet består dels av transportörer med integrerad 24v DC motor som är inbyggd i transportören, och dels av transportörer med mittdrift och extern motor. Banorna har kompakta inbyggnadsmått och driftssäkra komponenter. Transportörerna är upp-

byggda av natureloxerade aluminiumprofiler med T-spår för enkel infästning av till exempel givare, sidostyrningar, ben eller för att fästa transportören i ett befintligt stativ. Till systemet finns också styrenheter för att kunna reglera hastigheten på banorna. D Easy Conveyors 010-209 33 11 info@easy-conveyors.se

Kamasa Tools 08-92 32 09 ola.gustafsson@kgk.se

husbyggaren nr 6 B 2010


nr 6 B 2010 husbyggaren

51


BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

52

www.svenskbetong.se

husbyggaren nr 6 B 2010


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 6 B 2010 husbyggaren

53


BYGGLEVERANTĂ&#x2013;RER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post infrasweden@ruukki.com

54

husbyggaren nr 6 B 2010


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se

ALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bengt Dahlgren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bluebeam Software . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finisterra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Flügger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Haki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Joma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Masonite Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nibe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Oras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pittsburgh Corning Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

nr 6 B 2010 husbyggaren

Sid 49 19 33 29 47 14 15 23 14 23 39 29 11 2 34 47 45

Sid Rheinzink Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Saint-Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4 SAPA Building System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag, 7 Säker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 T Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Teliasonera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag Thermotech Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 TQI Consult VVS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Trelleborg Waterproofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13, 35 Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

55


KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

LUND

ESKILSTUNA STOCKHOLM Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

BKN - KONSULT

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70 ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

HUDIKSVALL

BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

Arkitekter o Ingenjörer

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration

e-post: bkn@swipnet.se

HELSINGBORG

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

KARLSKRONA

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

56

husbyggaren nr 6 B 2010


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

UMEÅ

UPPSALA Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

nr 6 B 2010 husbyggaren

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening 57


KONSULTERANDE INGENJÖRER VISBY

VISBY

www.projektengagemang.se

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

• Projektering • Byggadministration

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

Box 47146 (Årstaängsvägen 19B) 100 74 STOCKHOLM Tel: 08-15 40 30 Fax: 08-15 40 36

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Box 1344 (Söderväg 3A) 621 24 VISBY Tel: 0498-21 63 50 Fax: 0498-21 66 20

Repslagaregatan 12 602 25 NORRKÖPING Tel: 011-18 60 95 Fax: 011-18 60 95

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Marknadsnytt Slussar snabbt och säkert gäller automatiska dörrar. CS har en slussfunktion där det bakre dörrparet stängs innan det främre dörrparet öppnas. Det förhindrar att individer ”skuggar” den inpasserande och smiter in under samma verifiering. CS kräver begränsat golvutrymme och kan installeras i befintliga dörröppningar. Flödeskapaciteten är åtta personer per minut. CSII är godkänd som utrymningsdörr. D Gunnebo introducerar Compact Save II; en andra generationens högsäkerhetssluss. CSII är en teknisk uppgradering som tillmötesgår europeiska förordningar när det 58

Isolerar med ”osynlig gardin” Allt fler villaägare sätter tunna glasklara plastskivor som extra isolerande mellanskikt mellan glasen i traditionella tvåglasfönster. En metod för distanshandel till gör-det-självmarknaden har tagits fram av Stocksundet Byggsystem AB. Jämfört med fönsterbyte handlar det enligt företaget om ungefär halva energibesparingen till två procent av kostnaden.

Materialet är en variant av PET-plast, men med förbättrade optiska egenskaper, ljusstabilitet och åldringsbeständighet. Det som behövs till alla fönster i en normalvilla ryms i ett postpaket på cirka 18 kg. D Stocksundet Byggsystem AB 0709-72 38 12 stefan.tall@stocksundet.se

Gunnebo Nordic AB 070-575 23 68 jan.dolk@gunnebo.com

husbyggaren nr 6 B 2010


Nytt från SBR Nya medlemmar Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt högskoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 6 B 2010 husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Hans Abrahamson, sakkunnig,

Tina Lindkvist, egen företagare,

Sakkunnig Hans Abrahamson, Örebro Karin Adalberth, konsult, Prime Project AB, Lund Lars Andersson, projektledare, Projektgaranti AB, Göteborg Toni Fischer, konsult, FFU, Trelleborg Romek Franczak, tekniklärare, Thorildsplans gymnasium, Stockholm Kaj Hansson, projektledare, Kaj Hansson Consulting AB, Luleå Erik Holmgren, byggingenjör, Karin Petterssons Arkitektbyrå, Helsingborg Christer Ipsonius, egen företagare, Ipsonius Projektutveckling AB, Ekeby Eilert Johansson, egen företagare, Eilert Johansson Byggkonsult AB, Västervik (tidigare ansluten) Erik Jörnlind, underhållsingenjör, Jämtlands läns landsting fastighetsförvaltningen, Östersund Lars Lenhult, konsult, EH-Konsult AB, Lidköping Leif Liljeholm, egen företagare, LGL Control AB, Hässelby

En användbar firma i Örebro, Örebro Fredrik Nordmark, ingenjör, Bjerking AB, Uppsala Mikael Ruottu, ingenjör, Olofströms kommun, Olofström Linus Sandström, egen företagare, Bosyn, Umeå Erik Svedjehed, egen företagare, Energiekonomen i Norr, KalixNyborg Hans Wiberg, egen företagare, Wibergs-projektkvalitet, Östersund Bryan Woo, ingenjör, WSP, Uppsala Robert Åkerfeldt, besiktningsman, Inscon, Onsala

Nya anslutna Frawsen Gari, Malmö Hans-Erik Gustafsson, Frösön Ali Shokr Khoda, Sollentuna Tommy Lagestrand, Uppsala Nawar Merza, Uppsala Jeanette Pettersson, Uppsala Carlos Soto, Farsta Madeleine Thell, Uppsala

Kalender Överlåtelsebesiktningsgruppen, styrelse

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

14 oktober 1 december 2 februari 2011

13 april 2011 8 juni 2011

Rabatt på facklitteratur

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt! Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig. Har du glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

59


Nytt från SBR Aktuella kurser Entreprenadbesiktnings-

Fuktmätning – fukt och mögel-

symposium

skador

11–12 november, Stockholm, FULLTECKNAD 2–3 december, Stockholm

23–24 november, Stockholm

6 december, Malmö 7 december, Örnsköldsvik

Projektledning*

Entreprenadjuridik, grundkurs*

26–27 oktober, Stockholm 16–17 november, Göteborg 25–26 november, Malmö

30 november, Stockholm

9 november, Göteborg 10 november, Skellefteå

*Kurser markerade med*

AMA Anläggning 07*

Entreprenadjuridik, fortsätt-

EGA

17 november, Malmö

ningskurs*

18 november, Uppsala

MER Anläggning 07*

25 oktober, Göteborg 8 november, Malmö

Eurokoder

10 november, Göteborg 18 november, Malmö

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

11 november, Stockholm 1 december, Malmö

Byggarbetsmiljösamordnare,

Skadeutredningar

KA-symposium

24–25 november, Stockholm

genomför SBR i samarbete med

ABK 09

Natursten i husbyggnad på rätt sätt

27 oktober, Stockholm

Grundutbildning, steg 1*

Nivå N 19, 20, 26 oktober, Göteborg 9, 10, 16 november, Stockholm

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

28–29 oktober, Göteborg 3–4 november, Stockholm 9–10 november, Malmö 29–30 november, Umeå

Nivå K 27 oktober, Göteborg 17 november, Stockholm

För ytterligare information och kursanmälan, se

Byggarbetsmiljösamordnare,

LOU – upphandling av bygg-

Fördjupningspaketet, steg 2*

entreprenader och tjänster*

26 oktober, Kalmar 18 november, Göteborg 29 november, Stockholm

26 oktober, Stockholm 11 november, Göteborg

Plåt i teori och i verklighet

9 november, Stockholm Putsade fasader

17 november, Stockholm

Företagsanpassade kurser

www.sbr.se/kurser

eller ring 08-462 17 94. D

Vad innebär arbete inom bygg Uppsala-avdelningen har under det senaste året haft kontakt med Uppsala universitet och Högskoleingenjörsprogrammet för byggteknik. Under våren träffade vi ledningen för ingenjörsprogrammet för att dra upp riktlinjer på vad avdelningen skulle kunna bistå med. Vår förbundsdirektör Magnus Janson deltog i mötet.

Därefter redovisade vi i våras för ungefär 20 kvinnliga elever i årskurs 1 om vad de kan se fram emot inom byggbranschen. För ett antal av dessa elever kommer vi att ha en ny redovisning kring vad ett arkitektkontor arbetar med. Även organisationen kring byggprojekt kommer att beröras. I början av september hade vi en introduktion om bygg-

Lennart Wågström delar med sig om vad det innebär att arbeta inom byggbranschen. Foto: Dick Söderholm

60

branschen för alla cirka 60 nya elever. Ett flertal av dem kommer i slutet av september att delta i vårt föredrag och studiebesök kring geoteknik som lockat ett stort antal deltagare. Vår insats kommer även att vara mentorer samt ge förslag på examensuppgifter. Kan vi ska vi även försöka hjälpa till med praktikplatser. Uppsala-avdelningen har

tidigare instiftat en stiftelse som ska ha till uppgift att utge årliga stipendier till elever i avgångsklassen. Stipendiefonden kommer att kunna öka genom de intäkter vi kan få av försäljningen av annonser på vår hemsida. Av Lennart Wågström

Runt 60 nya elever från högskoleingenjörsprogrammet för byggteknik ville höra vad de har att vänta sig. Foto: Dick Söderholm

husbyggaren nr 6 B 2010


Nytt från SBR Malmö firade 50 och delade ut Byggstenen De drygt 70 deltagarna vid Malmöavdelningens 50-årsfirande bjöds inte bara på en intressant historisk tillbakablick. De fick också av vinnaren till årets Byggsten Karin Adalberth en fascinerande inblick i hur framtidens energieffektiva byggande kan se ut. Det var en hänförande utsikt över Malmö och sundet från Restaurang Översten 26 våningar upp i Kronprinsen i Malmö som mötte deltagarna vid evenemanget den 15 september. SBRs Förbundsordförande Lars Hedåker inledde kvällen med att dela ut årets Byggsten och tillhörande stipendium till Karin Adalberth. Hon fick Byggstenen för att ha skapat Villa Åkarp, landets energieffektivaste hus som hon själv med familj bor i (läs separat artikel i detta nummer). Samtidigt med att Karin tog emot Byggstenen fick deltagarna en mycket uppskattad genomgång av hur huset byggts. Hon kunde också berätta att efter första årets drift av huset, och trots den ovanligt långa och kalla vintern, blev resultatet ett elöverskott på 1 600 kWh. Byggstenenstipendiet på 50 000 kronor ska Karin använda till att förse Villa Åkarp med en utvändig solavskärmning. – Det första året har gett en del idéer om hur huset ytterligare kan förbättras och det är självklart att jag lägger pengarna på detta. Som avslutning riktade Karin ett stort tack till SBR. – Jag är jätteglad över att ha fått Byggstenen och lika glad är jag över all den uppmärksamhet i massmedia som Plusenergihuset fått tack vare SBR. Det kan få stor betydelse genom öka intresset för energieffektiva hus. nr 6 B 2010 husbyggaren

De blivande byggingenjörerna Tina Dadashvand och Moa Persson ville veta mer om Byggstenen-vinnaren Karin Adalberths fönsterlösningar i Villa Åkarp.

Byggstenen, en modell i keramik som ska minna om en av människans första boningar, överlämnas av förbundsordförande Lars Hedåker till Karin Adalberth.

Malmöavdelningens 50-års firare fick också en historisk tillbakablick. År 1959 bestämde sig fem handlingskraftiga byggingenjörer för att de ville ha en lokalavdelning i Malmö. Efter att ha fått klartecken från förbundskontoret kunde de den 19 maj 1960 formellt bilda SBRs Malmöavdelning. Innan året var slut hade avdelningen vuxit till 26 medlemmar. Om den första tiden och många andra minnen från avdelningens blomstrande utveckling genom åren berättade Malmöavdelningens ”Grand old man” Stieg Ramstorp. Stieg kom in i avdelningsstyrelsen redan år 1971 och arbetade sedan i 20 år med att driva och utveckla verksamheten. – Det fanns redan från början ett stort intresse bland medlemmarna för att vidareutveckla sina kunskaper och vårt arbete bestod därför mycket i att arrangera kurser inom olika områden. En av de kurser Stieg särskilt minns var en juridikkurs som omfattade fyra dagar i följd från tidig morgon till sen kväll. – Det krävdes mycket ork och engagemang från både vår och deltagarnas sida att klara av en sådan utbildning, men det hade vi! SBRs förbundsordförande Lars Hedåker gratulerade och tackade avdelningen för 50 framgångsrika år och överlämnade en SBR-fana till Malmöavdelningens ordförande Gunnar Edebrand. Av Heinz Paul

Många kom när Malmö firade 50 år.

61


Nytt från SBR SBRs resa till Shanghai blev en succé. Nästa år styrs kosan till Dubai, en stad i ständig utveckling. För ett år sedan var Lennart Wågström där. Här kommer ett smakprov från ökenstaden, för även om stan utvecklas snabbt så lär världens högsta skyskrapa stå kvar när SBRarna kommer på sitt besök.

Blir Dubai framtidens turistmål? I månadsskiftet oktober–november 2009 anordnade Stockholms Byggnadsförening en studieresa till Dubai. Intresset för resan var mycket stort, så stort att man fick dubblera resan. Intrycken under denna fantastiska och välarrangerade resa har jag försökt återge nedan. Dubai är ett av Förenade Arabemiratens sju schejkdömen där Abu Dhabi är den största och rikaste. Dubai är det näst största. Förenade Arabemiraten bildades år 1971. Dubai har en yta om knappt 4 000 kvadratkilometer. Dess kustlinje är cirka 70 km. Invånarantalet är cirka 1,5 miljoner, samt många hundra tusen gästarbetare. Dubai nämns redan år 1095 och i slutet av 1500-talet var pärlindustrin stor. År 1966 upptäcktes olja i Dubai och det har lett till den utveckling landet har fått. Oljan är inte oändlig varför landet har bestämt att satsa på turistnäring vilket lett till en

våldsam expansion de senaste 5-8 åren av Dubais sociala och ekonomiska utveckling. Landet leds av His Highness, Sheikh Mohammed Bin Rashid Al Maktoum. Inriktningen på resan var att besöka de stora exploatörerna för att få del av deras arbeten samt informeras om tekniska och ekonomiska detaljer och hur man ser på framtiden. Vår första kontakt med Dubais utveckling fick vi genom arkitekt Lars Waldenström som arbetat de senaste dryga 20 åren i landet. Hans bana började med ett uppdrag att inreda shejkens palats och därefter som rådgivare och arkitekt åt shejken. Ett av projekten var att skapa den första golfbanan i Dubai. Lars Waldenströms kontor sysselsätter i dag drygt 20 personer och arbetsuppgifterna skiftar från stora kontors- och hotellprojekt till inredning av hotell och kontor, med mera. Hans arbetsuppgifter väcker säkert avund hos många arkitekter.

Jumeria Beach Hotel med sina kanaler och i bakgrunden Burj Al Arab. Foto: Lennart Wågström

62

The Atlantis Hotel. Foto: Lennart Wågström

Mötet avslutades med lunch på Hotell Hyatt Regency, en roterande restaurang där han ansvarat för inredningen – mycket smakfullt. Ett av de första projekten vi besökte var Dubailand, ett 300 kvadratkilometer stort område, som planeras bli världens största underhållnings- och temaparkområde. Förutom 52 nya hotell, däribland världens största hotell, Hotel Asia, med 6 500 rum, kommer det på området att byggas ett Eifeltorn,

Egyptens pyramider, Taj Mahal och ytterligare några kända byggnader. Man siktar på 15 miljoner besökare årligen. Allt förevisades i en gigantisk modell. Som det ser ut så kommer byggstarten att senareläggas på grund av den finansiella världskrisen. En dag intogs lunchen vid skidbacken i köpcentrat Mall of the Emirates. Backen är 400 meter och försedd med sittlift och har fem nedfarter. Här fanns även utrymme för barns skid- och pulkaåkande. Köpcentrat innehöll 350 butiker i tre plan, en mängd restauranger samt ett stort parkeringsgarage. Med den nya förarlösa metron som invigdes hösten 2009 svävade vi fram över marken till Ibn Battuta shopping mall. Interiören är inspirerad av den legendariska Arabiska upptäcktsresanden Ibn Battuta på 1300-talet. Byggnaden präglas av arkitekturen i olika länder, Andalusien, Tunisien, Egypten, Persien, Indien och Kina – ett utomordentligt vackert köpcentra.

Burj Dubai. Foto: Lennart Wågström

Av Lennart Wågström Läs mer i nästa nummer husbyggaren nr 6 B 2010


bok

Gör fästaxeln fyrkantig i ändarna.

träplatta

Tejpa fast en platta för korgen att stå på. Stötta med två träpinnar som lätt kan dras bort.

Gör en korg av en ask. Lägg en tyngd i korgen. Fäst snöret från dörrhandtaget i korgens handtag.

START

brustablett

Tejpa fast ett papprör med två små batterier.

Gör en rund platta av wellpapp. Fäst handens pinne i kanten på plattan. Pinnen ska kunna röra sig runt fästpunkten.

vattenkar

liten kratta

Baksidan på viftmekanismen.

Den skalade delen på den sladd som sitter undertill får inte ha kontakt med gängans metall.

IDÉ OCH TEXT

© HARRIET AURELL

BILD

© JESSICA PALMGREN

Gör ett hjul av ett lock. Gör gavlar av wellpapp. Fäst det på axeln på baksidan av mekanismen. Linda snöre från håvens skaft, runt hjulet. Då håvskaftet rörs uppåt viftar handen.

text bakom dörren

liten glödlampa

Linda ändarna på klädnypan med aluminiumfolie. Tejpa fast sladdarna ovanpå.

Använd symaskinsspolar som trissor.

Fäst snöre från håvens skaft som kan dra bort stöttorna.

Gör en strömbrytare av en klädnypa.

uppblåst gummihandske gångjärn av tejp

Dra upp spärren så startar händelsekedjan.

Fäst en sladd ovanpå batterierna. Dra den till lampans botten. Fäst en sladd under batterierna.

kulor

Alla sladdar skalas några centimeter i bägge ändar. Tejpa fast ena sladden mot gängan och den andra mot knoppen under lampan. Använd plåster eller mjuk tejp. Sladdarna skalade måste ha god kontakt med metallen. sladdar


5 För att rundeln och hjulet inte ska snurra runt sin egen axel, utan med den, har fästaxeln som går igenom dem gjorts fyrkantig i ändarna. Den fyrkantiga formen har då en så kallad medbringarfunktion.

Strömbrytare är naturligtvis en anordning som kan bryta strömmen. Här används en klädnypa med aluminiumfolie på och med en brustablett i ”gapet”. Ovanpå folierna fästs de skalade sladdarna. Så länge folierna på de båda skänklarna inte har kontakt med varandra är strömkretsen bruten. När brustabletten lösts upp får skänklarnas aluminiumfolier kontakt med varandra. Strömmen leds då från den ena sladden till den andra. Strömmen sluts genom batterierna och lampan lyser.

Skaftet på håven rör sig nerifrån och upp men den drar runt hjulet på den viftande handens baksida eftersom snöret från håven lindats runt skaftet. En rak rörelse blir en roterande rörelse. Eftersom den pinne handen är fäst på sitter utanför centrum, excentriskt, på framsidans rundel, och pinnens rörelse begränsas av en ståltrådsbygel, kommer handen att vifta då rundeln snurrar. Ju högre upp som bygeln sitter desto mindre viftar handen.

4

3

54

2 3

1

Övningen tar upp glödlampa, seriekoppling, strömbrytare, omvandling av rörelse och medbringarfunktion.

De flesta smålampor av ficklampstyp behöver mer än 1,5 volt för att lysa. Ett litet runt batteri, ett så kallat AAbatteri, brukar vara på 1,5 volt, men om du kopplar ihop minus-sidan på det ena batteriet med plus-sidan på det andra så får du 3 volt. Hopkopplingen kan göras på olika sätt men enklast är att göra ett rör av papp att ställa de två batterierna i. Om de inte får bra kontakt så kan man lägga lite hopvikt aluminiumfolie emellan dem. Batterier kopplade efter varandra kallas seriekoppling.

2

En glödlampa har en tunn glödtråd med hög smälttemperatur inuti sin glaskolv. När elektriciteten ska igenom tråden ger materialet motstånd. Tråden blir då het och glöder. Det är det vi uppfattar som ljus. För att luftens syre inte ska få tråden att brinna av, är kolven fylld med en speciell gas (ädelgas), eller så är det vakuum i kolven. Glaskolven är fäst i en metallsockel med gänga. Glödtrådens ena ända är fäst i gängan, den andra i botten på sockeln. Numera använder man inte så ofta den här typen av glödlampor eftersom man vill spara ström. Men om du har en cykellampa med ”dynamo” skapar du själv strömmen med hjälp av dina benmuskler, så då kan du ju slösa lite med energin.

1


thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Husbyggaren 2010 Nr 6  
Husbyggaren 2010 Nr 6  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...