Page 1

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

5 10

Nedanstående är en annons från Abetong


nr 5   B   2010  husbyggaren

1


2

husbyggaren  nr 5   B    2010


nr 5   B   2010  husbyggaren

3


4

husbyggaren  nr 5   B    2010


nr 5 · 2010 | Årgång 52 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60   Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se

Sidan 63

Den lösa leran i Göteborg är som vanligt en utmaning, denna gång när grunden ska läggas för Partihallsbron. Husbyggaren berättar också om kajer längs Göta Kanal som har stärkts genom injektering, samt om en renässans för den gamla tekniken med yt-stabilisering. En lyckad renovering visar att energideklarationer lämnar mycket kvar att önska. Det har även blivit dags för vår andra händelsekedja, som denna gång tar upp kugghjulet, hur man vinklar om krafter och mycket mer. Detalj ur illustration: Jessica Palmgren

Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2010

Nr 1  v   5 Nr 5  v 37 Nr 2  v 11 Nr 6  v 43 Nr 3  v 17 Nr 7  v 49 Nr 4  v 22 Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10  Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Innehåll

6 10 14 18 22 26 32 34 36 38 42 44 45 49 59 63

Utmaning påla för lång bro som vilar på lös lera Stenkistor i Göta Kanal stärks genom injektion Bioanalys av förorenad jord kan visa på hälsorisker Yt-stabilisering minskar behov av krossmaterial Bergets förmåga leda värme styr energiuttaget Äldre hus blir energisnålare med välkända åtgärder Vasstak med rätt lutning kan hålla i 60 år Juridik: Konkurrenspräglad dialog vid offentlig upphandling IT: Smarta nät handlar om mer än att trycka på en knapp Form & Teknik: Väljer vi byggplatser som parerar klimateffekter? Debatt: Mer forskning behövs när storstäder ska växa neråt Debatt: Offentliga beställare måste börja väga in kompetens Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR Händelsekedja med kugghjul och gravitation

Redaktionen ansvarar inte för  ­material som inte beställts. Bilaga medföljer

I nästa nummer: Fastighetsförvaltning & Energi och miljö Tidningen utkommer i vecka 43 nr 5   B   2010  husbyggaren

5


GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Partihallsbron i Göteborg vilar på lös lera. En utmaning var att klara pålningen utan att skada en intilliggande järnvägsbro. ­Pålningen skedde i etapper.

Utmaning påla för lång bro som vilar på lös lera

P

är i Göteborg, det vill säga stora delar av bron ska grundläggas inom områden där undergrunden utgörs av lös lera till cirka 60–100 m djup. Vidare pågår omfattande marksättningar, som mest cirka 13 mm per år, inom stora delar av området. Bron passerar dessutom i nära anslutning till den befintliga järnvägsbron Skäran, se f­igur 1.

2000 pålar slås ned i leran Bron grundläggs på ett stort antal stöd och inom projektet slås cirka 2 000 pålar ned i leran, varav merparten utgörs av cirka 50–80 m långa kohesionspålar. I byggskedet har bland annat omgiv-

Torbjörn Edstam, civ ing V och tekn dr geoteknik CTH, är geoteknisk specialist på Skanska Sverige AB, teknik och projekteringsledning. Han har tidigare arbetat med geoteknikrelaterade frågor ur konsult-, forsknings- och myndighetsperspektiv.

FÖRFATTAREN

artihallsförbindelsen ska vara klar hösten 2011 och är då den första färdiga delen av den planerade Marieholmsförbindelsen, som skapar en ny koppling mellan vägarna E20, E45 och E6 i Göteborg. Den drygt en km långa Partihallsbron, som är en viktig del av Partihallsförbindelsen, byggs som en fyrfältig bro och sträcker sig från E20 vid Ånäsmotet (i öster) till en ny trafikplats i anslutning till E45 på Marieholm (i väster), se figur 1. Den framtida Marieholmstunneln under Göta älv kommer att koppla ihop E45 och E6. Grundförhållandena är så som de ofta

FÖRFATTAREN

Av torbjörn edstam , tekn dr, Skanska Sverige AB och anders hansson , civ ing, Skanska Sverige AB

Figur 1. Vyn åt nordost (överst) respektive åt väster (vänster) visar läget för den blivande Partihallsbron. I den nedre bilden framgår även hur den befintliga järnvägsbron Skäran ligger i relation till Partihallsbron. ­Illustration: ­Trafikverket

6

Anders Hansson, civ ing V CTH, arbetar som geoteknisk specialist på Skanska Sverige AB, teknik och projekteringsledning. Han har tidigare arbetat med geoteknik­ relaterade frågeställningar ur ett konsult­ perspektiv. ningspåverkan, i form av massundanträngning vid pålslagning, varit en viktig frågeställning. Omfattade erfarenheter har erhållits, dels ”i produktionen” och dels inom ramen för ett FoU-projekt som utförs i nära samarbete med den ordinarie produktionen.

Brostöden sätter sig På 120 år sikt, vilket motsvarar brons tekniska livslängd, kommer brostöden att sätta sig, dels på grund av brons tyngd och husbyggaren  nr 5   B    2010


Figur 2. Vy åt nordost över fältmätningar vid pålslagning för ett av Partihallsbrons blivande brostöd. Cirkelsymboler visar lägena för markpeglar. Kvadratsymboler visar lägen där markpeglar, inklinometrar och bälgslangar installerats. Foto: Skanska

Figur 3. Jämförelse mellan beräknade och uppmätta hävningar och sidorörelser i markytan längs norra och södra mätlinjerna (överst) respektive västra mätlinjen (nederst). ­­­ Diagram: Skanska

dels på grund av de pågående marksättningarna. Detta ställer stora krav på de beräkningsmodeller som används för den konstruktiva utformningen av såväl pålar som brokonstruktionen som sådan. Å enda sidan är kohesionspålar med så stor lutning som möjligt önskvärt för begränsning av sättningarna i brostöden. Å andra sidan leder de pågående marksättningarna till att leran hänger sig på pålarna, vilket ger upphov till stora och ­oönskade böjande moment i pålarna om de lutar för mycket. Således är det slutliga valet av pålarnas lutning en kompromiss. Skanskas brokonstruktörer har därför lagt ned ett mycket omfattande arbete för att finna den kompromiss som är mest ekonomisk med hänsyn till de platsspecifika förutsättningarna.

FoU-projekt mätte markrörelser Som en del i entreprenaden ingår FoUprojektet Massundanträngning vid pål­ nr 5   B   2010  husbyggaren

slagning. Syftet är att studera hur omgivningen påverkas när massor trängs undan vid pålslagning. Inom ramen för FoU-projektet genomfördes omfattande fältmätningar av hur markrörelserna växer till i takt med pålslagningen i läget för ett av de blivande brostöden, se figur 2. Instrumenteringen utgjordes av såväl markpeglar som bälgslangar och inklinometrar. Bälgslangarna och inklinometrarna mätte markrörelser ned till cirka 45 m djup.

Räknade på tre olika sätt Tre olika beräkningsmetoder, som kräver olika stora arbetsinsatser, har nyttjats i syfte att prognostisera markrörelserna till följd av pålslagningen. Innan genomförandet av fältförsöken prognostiserades de förväntade markrörelserna enligt ”svensk praxis”, det vill säga Hellman/Rehman-metoden, (se till

exempel Olsson & Holm, 1993) samt en i Sverige tidigare okänd metod, ”The ­shallow strain path method” (SSPM), som utvecklats i Spanien (se Sagaseta, 1987). I ett senare skede nyttjades även finita element metoden (FEM) för simulering av fältmätningarna. Några exempel på uppmätta och beräknade markrörelser redovisas i figur 3. Som framgår resulterar Sagaseta-metoden och FEM i markrörelser som stämmer väl med de uppmätta rörelserna. ”Svensk praxis” resulterar i markrörelser som är av samma storleksordning som de uppmätta rörelserna, men överensstämmelsen är inte lika bra som hos de övriga metoderna. Utöver simulering av den situation som rådde vid fältmätningarna har några hypotetiska situationer analyserats med hjälp av FEM. I den studien analyserades effekten av närliggande ytlaster samt ytoch pålgrundlagda betongfundament, (se Edstam & Kullingsjö, 2010).

Slog pålar intill järnvägsbro En av projektets geotekniska utmaningar är slagning av pålar för grundläggning av Partihallsbron i närheten av den befintliga Skäranbron. Det kortaste fria avståndet mellan nya och befintliga brostöd är cirka tio meter, se figur 1 och figur 4. Den befintliga järnvägsbron byggdes på 1980-talet och är grundlagd på såväl kohesionspålar som spetsburna pålar. En eventuell uppkomst av horisontella differensförskjutningar mellan stöden ger upphov till tvångskrafter i överbyggnaden vilket innebär att brons lager kan skadas. För att förhindra detta har lagren låsts med en speciell anordning. Den största tillåtna relativa förskjutningen mellan två intilliggande brostöd begränsades dock till 10 mm, med hänsyn till låsanordningens konstruktiva utformning. Pålade i etapper Inledande prognoser av förväntad storlek på de pålslagningsinducerade rörelserna av Skäranbron, visade att arbetet krävde noggrann styrning och kontroll för att inte förskjuta bron mer än tillåtet. Därför delades pålningsarbetet upp i ett flertal etapper, se figur 4, med mellanFortsättning s. 8 P

7


Figur 4. Planritningen visar Skäransbrons brostöd (röda) och Partihallsbrons blivande brostöd (gröna). Siffrorna anger i vilken ordning pålningsarbetena utfördes. Skiss: Skanska

mätningar av Skäranbrons stöd, vilka kontrollerades mot upprättade prognoser som successivt uppdaterades och användes för styrning av pålningsarbetet och eventuella förändringar av den ursprungliga arbetsordningen. Pålningsarbetet kunde dock utföras i stort sett enligt upprättad plan. Totalt uppmätt horisontell förskjutning efter avslutad pålning uppgick till som mest cirka 40 mm, medan den största differensförskjutningen mellan två stöd uppgick till cirka 6 mm, se figur 5.  D

Fotnot:

FoU-projektet Massundanträngning vid pålslagning drivs i samarbete mellan Skanska Sverige AB och Trafikverket, med finansiellt stöd från SBUF, Skanska Sverige AB, Trafik­ verket, Pålkommissionen, Svenska geotekniska föreningen, Ruukki och Kompetenscentrum Infra på Chalmers. FoU-projektet kommer att slutrapporteras i en SBUF-rapport som beräknas vara klar till årsskiftet 2010/2011. Referenser:

Figur 5. Uppmätt och prognostiserad horisontell förskjutning efter avslutad pålning. Heldragen linje visar absolut förskjutning och streckad linje relativ förskjutning. Diagram: Skanska

P

liggande förflyttning mellan etapperna, för att ge bron en jämn förskjutning utefter dess längd. För att minimera förskjutningarna för-

8

borrades också med så kallad Augerskruv ner till största möjliga djup, i detta fall cirka 10–12 m. Under arbetets gång utfördes rörelse-

Edstam, T. Kullingsjö, A. (2010). Ground displacements due to pile driving in Gothenburg clay. Proc. 7th European Conference on Numerical Methods in Geotechnical ­Engineering, Trondheim, Norway. Olsson, C., Holm, G. (1993). Pålgrundläggning. Statens geotekniska institut, Linköping. Sagaseta, C. (1987). Analysis of undrained soil deformation due to ground loss. Geotechnique, Vol. 37, No. 3, pp. 301-320.

husbyggaren  nr 5   B    2010


nr 5   B   2010  husbyggaren

9


GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING För 200 år sedan byggdes Göta Kanal, som är Sveriges största byggprojekt genom tiderna. Nu har kajerna stabiliserats, bland annat med nya så kallade frontväggar och injektering i stenkistorna.

Stenkistor i Göta Kanal stärks genom injektion

Behöver ses över Efter alla år behöver nu kajer längs Göta Kanal restaureras och stabiliseras. År 2010 i samband med stabiliseringen fick vi en för regionen extraordinär parameter att lägga till protokollet, och det var all snö och kyla, men trots detta har projektet gått att genomföra med ett bra resultat. När det gäller Söderköpings kaj så är den konstruerad som en stenkista. Översidan är en gång åtgärdad genom att man

Formbyggnad, plankvägg. Foto: Triodev

10

göt på en betong för att fördela laster och åstadkomma en slät översida. Detta har troligtvis påverkat sättningen. Trämaterialet i stenkistan ruttnar bort och stenfyllningen riskerar att rasa ut med effekter både för hamnen och på ytan ovanför. En omläggning av stenkistan och alternativa metoder som spontning skulle innebära stora effekter för användningen av kajen och omkringliggande fastigheter. Spontning innebär med stor sannolikhet vibrationer och rörelser i mark och i byggnaderna, vilket innebär avsevärda olägenheter, inte minst för boende. Dessutom finns stor risk för skador i kringliggande fastigheter, i form av sprickor och sättningar. Skadorna skulle medföra en avsevärd kostnad.

Formbyggnad med funktion Eftersom trämaterialet på framsidan var så dåligt i Söderköpings kaj blev den ­första åtgärden att skapa en så kallad ”frontvägg”. Den blir ett horisontellt stöd och samtidigt gjutform för den senare åtgärden. Väggen består av A-klassat imp­ regnerat trä 45x145 för montage i vatten och fäst med gängstänger, (M12) av syrafast stål, in i stenkistan i två nivåer. Infästningen gjordes i horisontella träbalkar som i sin tur håller den stående frontväggen. Nedre infästningen borrades in cirka 1,5 till 2 meter. Övre infästningen borrades in 75 cm i betongen och fästes där med kemankare. Göt bakom vägg Bakom frontväggen gjordes en gjutning med ett hydrofobt betongmaterial, som inte blandar sig med vatten vid applicering och inte heller släpper in vatten efter att det härdat på plats. Den första gjutningen gjordes med en densitet av 600 kg/m³ för att täta utrymmet i direkt anslutning till frontväggen.

Leif Nyquist är vd på Triodev entre­ prenör. Han är marknadsekonom och har ­arbetat inom flera branscher med marknadsföring och försäljning.

FÖRFATTAREN

N

är vi arbetat med kajstabilisering vid Söderköpings kaj och Bergs slussar känns det lite som om vi beskyddar och bevarar historisk mark. Det har nu gått 200 år sedan det första spadtaget togs. Göta Kanal är ju Sveriges största byggnadsprojekt och är hela 190 km lång med 58 slussar. Baltzar von Platen drev igenom projektet som startades år 1810. Till sin hjälp hade han 58 000 soldater.

FÖRFATTAREN

Av leif nyquist, vd, Triodev entreprenad AB och mats bränström, teknisk chef, Triodev entreprenad AB

Mats Bränström är teknisk chef på ­ riodev entreprenör. Han är civilingenjör T från KTH, väg och vatten, bärande konstruktioner, och verksam som konsult och konstruktör. Han har varit med och utvecklat ett lättbetongsystem.

Vi avslutade fyllningen i den övre delen av plankväggen med en starkare betong, med en densitet på 800 kg/m³, för att stå emot kraftiga stötar av båtar. Ytterligare åtgärder gjordes också för att förstärka mot andra eventuella skador på formen. Fransk skruv, 35 cm lång, borrades in i den övre horisontella plankan, med c-avstånd på 50 cm, detta för att förstärka konstruktionen för eventuella båtpåkörningar. Hela åtgärden skapade en Fortsättning s. 12 P

husbyggaren  nr 5   B    2010


nr 5   B   2010  husbyggaren

11


Borrning av injekteringshål för betongmassan. Foto: Triodev

Byggande av förlorad form, 125 meter vägg. Foto: Triodev

P

tät skärm mot stenkistan för nästa del av åtgärden.

Stenkistan injekteras Stenkistan injekterades sedan uppifrån genom rör som borrats ner (850 mm och 350 cm djupt) genom det övre lagret av asfalt/fyllnadsmassor/betong, till nedre delen av stenkistan. Foderrörsborrningen består i att rör med diameter 54 mm borras ner i borrhålen, i detta fall till överkant på stenkistan 1,5 meter. På det sättet nådde vi ner i stenkistan för att stabili­ sera. Betongen fixerade stenarnas läge och samtidigt kapslar betongen in det kvarvarande virket i ett material med förhållandevis högt pH så att de pågående nedbrytningsprocesserna avstannar. Injekteringen fortgick tills att vi såg att vi fick kommunikation i intilliggande hål eller tills vi uppnådde ett maxtryck. Tekniken att fylla Vi började med att fylla utrymmet mellan frontväggen och stenkistan. Fyllningen 12

utfördes genom att en slang fördes ner i utrymmet mellan frontväggen och stenkistan. Efter detta pumpades massan med lågt pumptryck (cirka 1–3 bar) för att massan av sig själv successivt skulle fylla utrymmet. Mängden massa var beräkningsbart i frontväggen men svårare att bedöma i stenkistan. Därefter övergick vi till att injektera stenkistan via de förborrade hålen. Då konstaterades, genom borrningen och mängd massa, att det varierade en hel del när det gäller hålrummen längs kajen. Injekteringen fortsatte tills ett mottryck uppnåddes och, i förekommande fall, kommunikation med intilliggande borrhål. I det här fallet användes en blandare med en kapacitet på 4 m³ per timme och en pump, samt 30–150 meter slang.

Massan tätar inifrån Fyllningen började från norr med en hastighet av 10–21 m³ per dag. En del av fyllningen gick in i stenkistan vilket ger dubbel effekt av åtgärden. Massan tätar ut­ ifrån och dessutom från insidan vid injekteringen av borrhålen. Materialet adderar till varandra även om det skett en viss härdning av den första åtgärden. Antalet kubikmeter betong per borrhål varierade på grund av storleken på hålutrymmet i stenkistan per meter. Möjligheten att kontrollera att utrymmet i stenkistan verkligen fylldes var dels den på förhand beräkningsbara mängden massa, dels att registrera mottryck, samt kommunikation mellan injekteringshålen. Det medförde att vi med stor säkerhet kunde avgöra om utrymmet var fyllt eller inte. I de allra flesta fall stämde mängden kubikmeter betong med den beräknade massan för respektive rör. I några fall reducerades mängden av minskat hålrum i stenkistan. Vid varje fyllning av respektive injekteringsrör och fyllning av frontsida kontrollerades volymen. Löpande kontroller gjordes också via maskinens data där man kan följa antal producerade batcher per rör. En batch motsvarar 1 m³. Tanken med denna lösning var att använda en betongmassa som inte tynger ner konstruktionen, men samtidigt går in i håligheter och stabiliserar stenkistan. Vi valde att använda en massa med en densitet på cirka 650 kg/m³ inuti stenkistan

Injektering bakom plankvägg. Foto: Triodev

Borrning av injekteringshål för betongmassan. Foto: Triodev

för att ge en tillräcklig hållfasthet på betongen som stabiliserar stenarna i sitt läge, samtidigt som den går att pumpa in med låga tryck och mycket god inträngning. Bärigheten för konstruktionen för de belastningar som kommer uppifrån är fortfarande helt beroende av stenarna i kistan, men de stabiliseras i horisontalled av betongen.

Skyddar mot syre Inträngningen i konstruktionen har fungerat bra trots att vi använt låga tryck hela tiden, vi har konstaterat kommunikation mellan hålen och god spridning. Området har fyllts ut på ett bra sätt och det kvarvarande trämaterialet har blivit inkapslat och kommer att behålla sin tidigare funktion men nu skyddat från påverkan av syret. I väggen användes en något högre densitet för att motsvara den eventuella påverkan som kan komma ifråga, denna betong samverkar med träväggen på utsidan och de gängstänger och fransk skruv som fästes där. Åtgärden säkerställer att sättningar på ovansidan och risken för ras i framkant minimeras. Mängden massa var svårberäknad i ett fall som detta, på grund av att vi inte visste hur stenkistan verkligen ser ut på insidan. De mängder vi kan konstatera ligger inom vår ursprungliga beräkning och de verifierar också att tillräcklig mängd massa har gått in i konstruktionen så att den blir stabil och säker i framtiden.  D husbyggaren  nr 5   B    2010


nr 5   B   2010  husbyggaren

13


GEOTEKNIK Det finns ännu ingen säker metod för att bedöma om sanerad jord kan skada människor. En bioanalytisk metod kan dock ge en bättre bedömning av om förorenad mark riskerar människors hälsa än de kemiska analysmetoder som används idag.

Bioanalys av förorenad jord kan visa på hälsorisker

F

örorenad mark är ett stort samhällsproblem. I Sverige finns i dag enligt Naturvårdsverket drygt 80 000 potentiellt förorenade områden. Ett flertal av dessa områden är i stort behov av åtgärder för att inte utgöra en risk för omgivande miljö och människors hälsa. Ofta innehåller marken en komplex blandning av kemikalier vilket komplicerar riskbedömningen och efterbehandlingen av områdena. I dag finns ingen tillräcklig metod för att säkerställa att den färdigsanerade jorden inte kan ha en skadlig effekt på människor och miljö. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) är en stor grupp av ämnen som är relativt vanliga i förorenade områden, särskilt på gamla gasverktomter, bensinstationer och tidigare impregneringsanläggningar. På grund av deras toxicitet så är efterbehandling av PAH-förorenade områden av hög prioritet. Exponering kan ha mutagena och cancerogena effekter hos människor och djur.

Ofullständig förbränning PAH:er består av två eller flera sammanfogade aromatiska ringar. De bildas som oönskade biprodukter vid ofullständig förbränning av organiskt material. Exempel på antropogena (icke naturligt förekommande) källor är bilavgaser, slitage av bildäck och vägmaterial, vedeldning, kreosotimpregnerat virke, gummitillverkning och bensinstationer. För att minska risken med förorenad jord, både före och efter sanering, är det viktigt att åstadkomma en heltäckande riskbedömning och säker riskklassning av jordmassorna. Naturvårdsverket har tagit fram 52 stycken generella riktvärden för förorenad mark. I Sverige genomförs marksanering vanligtvis genom vägledning av 14

dessa riktvärden. I de fall föroreningarna understiger riktvärdena anses jorden vara okej för slutanvändning beroende på markanvändningstyp. De flesta förorenade jordmassor saneras ned till mindre känslig markanvändning (MKM) och kan därmed användas som fyllnadsmassor i deponier och vägbyggen.

Ger inte hela bilden De generella riktvärdena är användbara och mycket viktiga för att garantera en säker marksaneringsverksamhet, men de ger sällan hela bilden. Riskbedömning av PAH-förorenad mark baseras på kemisk analys av 16 standard PAH:er (PAH16), trots att det ofta förekommer 100-tals PAH:er och PAHmetaboliter i jordarna. Detta betyder: a) att endast en bråkdel av alla föroreningar i marken är känd, b) att gränsvärden saknas för många kemikalier, och c) att det är omöjligt att ta hänsyn till eventuella samverkanseffekter, ökad/ minskad giftighet i jorden. Dagens analysmetodik bygger dess­

Små barn tillhör de mest utsatta grupperna då de ofta vistas nära marken och ”smakar” på sin omgivning. Foto: Johan Bülow

FÖRFATTAREN

Av maria larsson, doktorand, Örebro universitet

Maria Larsson är doktorand i kemi vid forskningscentrum Människa Teknik Miljö vid Örebro universitet. Hon studerar föroreningars tillgänglighet och toxicitet i jord.

utom på kemisk analys av den totala halten av specifika ämnen som finns i jorden.

Ämnenas biotillgänglighet Viktigt att ta hänsyn till när det handlar om förorenade jordar är ämnenas biotillgänglighet. Biotillgängligheten av ett ämne avser den fraktion av ämnets totala halt som kan tas upp av levande organismer. Människor och djur kan ta upp PAH:er som finns i jorden via munnen (vatten, föda, jord) och huden, samt genom inandning (damm, ånga). Små barn tillhör de mest utsatta grupperna då de ofta vistas nära marken och ”smakar” på sin omgivning. Flertalet levande organismer kan omvandla PAH:er och nedbrytningsprodukterna (metaboliterna) som bildas är ­ibland giftigare än ursprungsämnena. Biotillgängligheten av PAH:er i marken minskar med tiden på grund av att ämnena långsamt diffunderar in djupare i det organiska materialet. Totalhalten av PAH:er i mark som förorenats för länge sedan kan därför fortfarande vara hög, men risken den utgör för människor och Fortsättning s. 16 P

husbyggaren  nr 5   B    2010


nr 5   B   2010  husbyggaren

15


Skillnad mellan kemisk analys och mekanismspecifik bioanalys av jordprover. Kemisk analys ger information om halten hos utvalda ämnen, övriga gifter i provet vet man inget om. Bioanalys mäter den totala mekanismspecifika effekten av alla ämnen i provet som verkar via den studerade mekanismen, men ämnenas identitet är okänd.

Cellerna exponeras för jordextrakt. Foto: Anna Rotander

Skiss: MTM

P

djur kan vara mindre eftersom ämnenas mobilitet och biotillgänglighet minskat.

Aktiverar dioxinreceptor Vid forskningscentrum Människa Teknik Miljö (MTM) har vi under ett antal år studerat toxiciteten i förorenad jord med bioanalytisk metodik. Fördelen med bioanalyser är att de ger den sammanlagda biologiska effekten av alla ämnen som finns i ett prov, något som det saknas kunskap om i dag. Detta är en principiell skillnad mot traditionell kemisk analys där specifika ämnen kan analyseras men urvalet av ämnen måste bestämmas i förväg. Bioanalysen (H4IIE-luc) som vi använder är en mekanismspecifik cellbaserad bioanalys som detekterar alla ämnen som binder till och aktiverar Ah-receptorn, också kallad dioxinreceptorn. Dioxinreceptorn aktiveras av en lång rad miljögifter som PCB, dioxiner och PAH:er som är vanligt förekommande i förorenad mark. Analyserade jordprover I ett projekt finansierat av Naturvårdsverkets kunskapsprogram ”Hållbar sanering” var ett av syftena att studera om PAH-förorenade färdigsanerade jordar verkligen minskade i giftighet i proportion till minskningen av PAH:er. Prover insamlades från ett tiotal sanerade PAH-förorenade jordar. Kriterierna för de insamlade proverna var att jordarna skulle ha varit förorenade med PAH:er och sanerade ned till MKM med avseende på PAH:er. Tillgången på sanerade PAH-jordar var låg då de flesta PAH-föro­ 16

renade jordar deponeras idag utan att ha undergått någon form av behandling. Alla jordprover analyserades med både traditionell kemisk analys (GC-MS) av PAH16 och bioanalys (H4IIE-luc). På så sätt ville vi undersöka ifall dagens riktvärden för PAH:er i sanerade PAH-förorenade jordmassor är rimliga som grund för respektive markanvändningstyp eller om man med dagens analysmetodik riskerar att missa andra PAH:er och liknande ämnen med skadlig effekt. Resultaten visade att alla jordar efter avslutad sanering uppvisade en stor andel biologisk effekt som inte var PAH16. Andelen skilde sig åt mycket mellan jordarna, men i alla prov syntes detta mönster tydligt. Det betyder att det fanns många fler potentiellt giftiga ämnen i jordarna än de 16 PAH:er som den kemiska analysen inriktar sig på och att jordarna trots sanering fortfarande innehöll en stor andel ämnen som aktiverade dioxinreceptorn. I tidigare studier i vår grupp har vi ­kunnat visa att jordar förorenade med PAH:er utgör en ytterst komplex matris med hundratals toppar som kan detekteras vid tvådimensionell GC-MS. Det är troligen likadant i dessa jordar, vilket också våra resultat tyder på. Våra resultat visar på svagheten med kemisk analys av ett mindre antal ämnen som underlag för klassning av sanerade massor. Att inkludera bioanalytisk metodik vid riskbedömningar av förorenad mark skulle kunna minska riskerna dessa jordar kan utgöra för människor och miljö, samt medföra att man med större sä-

kerhet och i större utsträckning ska kunna återanvända sanerade jordmassor.

Daggmask tar upp förorening Ett annat syfte i projektet var att utveckla en enkel kemisk metod för biotillgänglighet. En metod för att uppskatta biotillgänglighet är att mäta upptag av en för­ orening i daggmask. Mask är lämplig som referensorganism på grund av att den lever i jorden, bearbetar jorden och spelar en stor roll för transporten av föroreningar från jorden till organismer högre upp i näringskedjan. Användning av mask i detta syfte kan dock vara ganska besvärligt och tidskrävande och de tål inte exponering av vissa ämnen eller vissa koncentrationer. Studien utfördes på en biologiskt renad jord där upptaget av PAH:er i mask, Eise­ nia fetida, studerades. Ett flertal extraktioner med olika lösningsmedel (n-hexan, butanol och metanol) genomfördes på samma jord. En mild skakmetod med metanol stämde bäst överens med PAHmönstret i masken. Skakmetoden ger inget kvantifierbart mått på den biotillgängliga fraktionen då det inte direkt går att jämföra halten som en mask tar upp med den som metanolen extraherar ut. Man får dock en uppskattning om andelen PAH:er som är tillgängliga och som kan lakas ut relativt lätt med ett polärt lösningsmedel. Tid behövs för nedbrytning Vi har funnit att biologisk behandling av PAH-förorenad jord leder till en minskning av totalhalten PAH16 i jorden men att husbyggaren  nr 5   B    2010


av toxiska ämnen i jorden, eftersom det är den del som kan orsaka skador i miljön.

Tabell 1. Resultat från analyser.

den biotillgängliga fraktionen av PAH:er ökar och att den därmed kan vara högre i slutet av en behandling än vid dess början. Vid biologisk behandling av förorenade jordar är det en del i processen att göra föroreningarna mer tillgängliga för nedbrytning och det är därför viktigt att behandlingen pågår under tillräckligt lång tid så att gifterna kan reduceras.

nr 5   B   2010  husbyggaren

Vi har även i ett flertal studier funnit att det inte förekommer något samband mellan att de jordar som har högst totalhalter också har högst andel biotillgängliga PAH:er, vilket tyder på att det är jordens egenskaper som styr tillgängligheten mer än PAH-halterna i jorden. Riskbedömning av förorenad mark bör baseras på den biotillgängliga fraktionen

Sanering påverkar jorden Man kan vara ganska säker på att det efter de flesta saneringar kommer att återstå en stor mängd icke-analyserade, biologiskt aktiva ämnen i jorden, som bildats under saneringen eller funnits där från början. Den risk som dessa kemikalier utgör är okänd men kan i princip vara allt från försumbar till betydande. Markens egenskaper kan förändras under saneringen, vilket kan bidra till att kemikalierna blir mer tillgängliga för upptag och spridning. Flera kemiska identifieringsstudier samt bioanalytiska studier krävs för att utröna risken för människa eller miljö.  D

17


GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Yt-stabilisering kan minska behovet av krossmaterial och naturgrus. Vid fyllnaden av en parkeringsplats vid Malmö Arena användes schaktmassor av lermorän. Bindemedel frästes ner och ytornas packades. Inga eftersättningar har noterats.

Yt-stabilisering minskar behov av krossmaterial

I

infrastrukturbyggande är jordoch stenmaterial mycket viktiga komponenter. De ingår i allt från betong och asfalt till att vara en del av undergrunden. I till exempel betong har materialet nått en hög förädlingsgrad i form av cement men innehåller även lågförädlade komponenter som ballast och filler. Även i asfalt ingår krossmaterial som ballast och filler. En vägkropp kan bestå av bundna och obundna komponenter eller en kombination av dessa. De obundna lagren består vanligtvis av krossat berg eller krossad sten men kan också bestå av naturgrus. Som komplement och ibland också som ersättning kan in-situ stabiliserade material användas. Stabiliseringen kan ersätta krossmaterial men också minska tjocklekarna på de ingående materialskikten. Stabilisering innebär att blanda naturlig jord eller krossprodukter med ett bin-

Figur 1. Användningsområde för levererat krossmaterial i Sverige 2008 (efter Anon, 2009).

18

demedel. Stabilisering ska inte förväxlas med cementstabiliserat grus (CG). Metoderna har stora likheter men skiljer sig åt när det gäller önskad hållfasthet. En CG har en tryckhållfasthet på cirka 9 MPa emedan en stabiliserad jord har hållfastheter från några hundra kPa till maximalt cirka 4 MPa.

Mest kross till vägar Figur 1 visar fördelningen av det totalt ­levererade krossmaterialet i Sverige år 2008 (Anon, 2009). Av den totala mängden producerat krossmaterial används 51 procent för vägändamål medan endast 13 procent används till betongen. När det gäller användandet av naturgrus är betongtillverkning det klart dominerande användningsområdet (40  procent), följt av väggbyggnad (24 procent), se figur 2. Fördelningen av levererat ballast baserat på materialslag visas i figur 3. Figuren visar att naturgrus, som är en ändlig re-

Figur 2. Användningsområde för naturgrus i Sverige (efter Anon, 2009).

FÖRFATTAREN

Av per lindh, geotekniker, Peab

Per Lindh är geotekniker på Peab. Han arbetar med infrastruktur och har stabilisering som specialitet. Per Lindh arbetar även med stabilisering av förorenad jord.

surs, fortfarande år 2008 svarar för en ganska betydande del av ballastproduktionen. Morän, som visserligen också är en ändlig produkt, svarar endast för 3 procent av ballastproduktionen trots att morän täcker 70 procent av Sveriges landyta.

Skatt kan minska användning Hur ser framtiden ut? I en inte allför djärv gissning fortsätter branschen ungefär som tidigare. Möjligtvis kommer en ökad skatt på naturgrus att minska dess användning. I vissa fall är det svårt att ersätta naturgrus med krossprodukter eller morän. Denna svårighet kan till viss del överbryggas av ekonomiska incitament som till exempel den ovan nämnda skatten. I andra fall måste nya tekniska lösningar hittas för att kunna ersätta naturgrus med krossmaterial eller morän. Ett ekonomiskt och miljömässigt bra alternativ till krossmaterial och naturgrus är in-situ stabiliserat material. Materialförädling in-situ Genom att använda befintliga massor som finns i väglinjen eller vid en sidotäkt Fortsättning s. 20 P

husbyggaren  nr 5   B    2010


nr 5   B   2010  husbyggaren

19


Figur 3. Leveranser av ballast i Sverige uppdelat efter materialslag år 2008 (efter Anon, 2009).

Figur 5. Fotot visar uppackning av terrasseringsytor. Foto: Per Lindh

P

Figur 4. Stabilisering och modifiering med Wirtgenfräs. Foto: Per Lindh

Ett innovativt stabiliseringsprojekt har utförts åt Malmö gatukontor. Projektet är intressant inte bara ur gestaltningssynpunkt utan även för den ovanliga användningen av stabilisering och naturliga material.

om den tillhörde den baltiska moränen eller nordostmoränen. Skillnaderna består i lerhalt samt i kalkhalt (kalciumkarbonat). I samband med schakter i lermorän förekommer även intermoräna sediment vilka kan bestå av slit, sand och grus.

kan behovet av både krossmaterial och naturgrus minskas. I dagsläget sker en viss materialförädlig in-situ i form av krossning av berg och genom sortering av massor i schakt. En gammal teknik som fått en renässans är yt-stabilisering. Metoden innebär att befintligt material i linjen används och förädlas till önskade egenskaper. Förädlingen sker framförallt med hjälp av oorganiska bindemedel som till exempel kalk, cement och slagg. Metodiken gör att behoven av externt material i form av krossmaterial och naturgrus minskar och detta minskar också behovet av transporter och sidotippar.

Projekt vid Malmö Arena Projektet är en större parkeringsplats vid Malmö Arena. Projektet har en yta på cirka 47 000 m2 och startade våren 2008 för att färdigställas hösten 2008. Den befintliga marknivån var låg och behövde fyllas upp. Fyllningshöjden varierade mellan noll och fyra meter. I området består den naturliga marken av lermorän. Schaktningsarbeten pågick i den närliggande omgivningen för olika byggprojekt, bland annat Citytunneln. Schaktmassorna som användes för fyllning bestod till största delen av lermorän men kom från flera olika lokaler. Kvaliteten på lermoränen varierade beroende på

Fräser ner bindemedel Utgångspunkten i projektet var att använda så mycket naturliga material som möjligt. För att kunna utföra en rationell fyllning utan liggtid valdes kalkmodifiering av fyllningsmassorna. Modifiering är en stabilisering fast med lägre bindemedelshalt och utförs för att bättre kunna packa massorna (Lindh, 2004). Denna modifiering utfördes i omgångar under fyllningsarbetet. Metodiken innebär att erforderlig mäng bindemedel (bränd alternativt släckt kalk) sprids på marken varefter bindemedlet fräses ner, se figur 4. Samma metodik användes när fyllningen nått rätt höjd men då för att erhålla erforderlig hållfasthet för att materialet skulle fungera tillsammans med vältbetongen respektive grusöverbyggnaden.

Normalsektionen för vältbetongdelen är: 140 mm Vältbetong C 32/40 1,0 kg/m2 + grus 4/6 4kg/m2 Bitumenemulsion 250 mm Stabiliserad lermorän, tryckhållfasthet på 650 kPa. 300 mm Terrassen stabiliseras med kalk. Tryckhållfasthet 650 kPa. Motsvarande för grusöverbyggnaden är: 50 mm Grusslitlager 80 mm Bärlagergrus 1,0 kg/m2 + grus 4/6 4kg/m2 Bitumenemulsion 400 mm Terrassen stabiliseras med kalk. Tryckhållfasthet 650 kPa.

20

Grävmaskin packade ytor Huvuddelen av parkeringsytan består av vältbetong samt en mindre yta med grusöverbyggnad. I projektet ingick även terrasseringar av växtytor och dammar för avvattning. För terrasseringsarbeten användes husbyggaren  nr 5   B    2010


Figur 6. Färdiga terrasseringsytor. Notera den avgrusade bitumenemulsionen. Till höger i bilden ses delar av grusöverbyggnaden. Foto: Per Lindh

stabiliserad lermorän. Lermoränen stabiliserades med ett långsamthärdande bindemedel för att sedan placeras på terrasseringsytorna. Placeringen utfördes med grävmaskin vilken även användes för att packa ytorna, se figur 5. De färdiga ytorna som består av stabiliserad lermorän visas i figur 6.

Minskar behov av kross Stabiliseringsmetoden fungerade bra till-

nr 5   B   2010  husbyggaren

sammans med välbetong i denna lite speciella tillämpning. Inga eftersättningar i fyllningen har uppkommit och den stabiliserade fyllningen har fungerat bra som plattform för vältbetongen. Ett minimum av krossat material har behövt transporteras till och användas i projektet. Fotnot: Projektör för stabiliseringsprojektet var landskapsarkitekterna NOD medan Peab var entreprenör.  D

Referenser:

Anon. (2009) ”Grus, sand och krossberg, Produktion och tillgångar 2008”. Per. publ. 2009:3. SGU. Lindh, P., (2004) “Compaction- and strength properties of stabilised and unstabilised fine-grained tills”. Doktorsavhandling. ISBN 91-973723-5-8. Lund University, Lund 2004.

21


GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Termiska parametrar, som bergets temperatur och förmåga att leda värme, avgör vad man får ut av en bergvärmeanläggning. Bäst blir det där berget har hög värmeledningsförmåga. Därför behövs det fler detaljerade lokala undersökningar.

Bergets förmåga leda värme styr energiuttaget

Torr sand sämst Värmeledningsförmågan (λ) mäts i W m-1 K-1 och karakteriserar bergets egenskaper som ledare av värmeenergi. Vissa bergarter ger ett bättre utbyte av värme än andra beroende på att värmeledningsförmågan hos bergarterna varierar, till exempel mellan 1,7 och 3,4 W m-1 K-1 för basalt respektive granit (till exempel Schön 2004). Mineralogisk sammansättning, struktur, porositet och vattenhalt hos bergar22

Borrhålens djup kan variera Rätt planering av bergvärmeanläggningen sparar installations- och driftskostnader. Vid dimensioneringen av system är berggrundens temperatur, värmeledningsförmåga och vattenföring avgörande faktorer. Dessa parametrar bestämmer borrhålets nödvändiga djup. Berggrundens temperatur på 100 m djup kan förenklat antas vara lika med årets genomsnittliga utomhustemperatur. För att kunna bedöma vattenföringen i berget krävs information ur befintliga databaser eller ytterligare undersökningar. Det borrdjup som krävs för att uppnå en bestämd energieffekt kan variera med upp till 40 procent beroende på berggrundens variation i värmeledningsförmågan, se figur 1. Idag används schablon Vid dimensionering av ett bergvärmesystem används idag i regel ett branschgemensamt program. Bergets värmeledningsförmåga har stor betydelse för dimensioneringen, men har hittills enbart beaktats schablonartat. Fortsättning s. 24 P

Gerhard Schwarz är geofysiker vid Sveriges geologiska undersökning och docent i fasta jordens fysik vid Uppsala universitet. Hans intresse för fysiska processer i jordens inre sträcker sig från ytan ner till stora djup.

FÖRFATTAREN

Mest från markytan Bergvärme går att utvinna ur all berggrund. Effekten av en energibrunn är dock främst beroende av värmeledningsförmågan i materialet ( jord/berg) i anslutning till borrhålet, det vill säga effekten blir bättre när värmeledningsförmågan är högre. Det bör noteras att huvuddelen av energin utgörs av solenergi från markytan och att värmetillskottet från jordens inre (geotermisk energi) endast utgör några få procent.

ten är egenskaper som påverkar värmeledningsförmågan. Det mest kritiska mineralet för värmeledningsförmågan i vanliga bergarter är kvarts, SiO2. Värmeledningsförmågan är störst i kvartsrika stenar, som kvartsit eller sandsten, där dock även spridningen i ledningsförmåga kan vara stor. Spridningen hos kristallina bergarter är generellt sett lägre än för sedimentära bergarter. Lösa sediment, som torr sand, har de lägsta λ-värdena. I vattenförande sedimentlager är λ beroende av stenmatrisen samt porvatten. Det finns även en empirisk funktion mellan bergartens värmeledningsförmåga och dess densitet.

Mattias Göransson är berggrundsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning. Han arbetar bland annat med att identifiera och utveckla geologisk information, samt med frågor kring materialförsörjning.

FÖRFATTAREN

E

nergipriserna har stigit markant under de senaste decennierna. Det har lett till att användningen av bergvärme (geo-energi) från mindre djup (10 m till några 100 m) samt lagring av värme har blivit mer och mer intressant ur ekonomisk synvinkel. Även utsläppen av koldioxid minskas avsevärt när ”grön el” eller absorptionsvärmepump används. Antalet energibrunnsanläggningar ökar markant i Sverige. Mer än 200 000 bergvärmebrunnar har sedan år 1980 rapporterats till brunnsarkivet på Sveriges geologiska undersökning, SGU, och i genomsnitt har det tillkommit cirka 20 000 nya brunnar per år under de senaste åren.

FÖRFATTAREN

Av gerhard schwarz, docent, SGU, mattias göransson, statsgeolog, SGU och bo thunholm, dr, SGU

Bo Thunholm är hydrogeolog vid Sveriges geologiska undersökning och arbetar med grundvattenövervakning och databaser, samt utvärderar och sammanställer olika data. husbyggaren  nr 5   B    2010


nr 5   B   2010  husbyggaren

23


P

Bättre kunskap om bergets termiska egenskaper är viktigast på de platser där man planerar för större anläggningar med flera borrhål. Den enskilde villaägaren med en mindre tomt som planerar att installera bergvärme har däremot ofta inga större valmöjligheter när det gäller att placera borrhålen, men vill där­emot ha information om värmeledningsförmågan för att bedöma vilket brunnsdjup som behövs. Med rätt kunskap om bergarternas värmeledningsförmåga kan brunnsdjupen anpassas mycket bättre till anläggningens energiomsättning. Bergarters värmeledningsförmåga kan beräknas teoretiskt utifrån deras mineralogiska sammansättning (Horai & Baldridge, 1972). Undersökningar som vi presenterar här bygger på den tekniken. Tidigare har Sundberg et al. (1985) använt sig av ett liknande schema.

Röntgar borrkax I vanliga fall bestäms bergartens mineralogiska sammansättning genom att analysera tunnslipprov som tas från bergstuffer med avseende på provets mineral­ innehåll. Denna metod kallas för modal­ analys. Fördelen med att använda den här informationen är att dessa data samlas in i samband med den reguljära berggrundskarteringen över stora områden i Sverige och redan finns inlagrade i SGU:s databaser. En annan möjlighet för att bestämma bergartens mineralsammansättning är röntgendiffraktionsanalys (XRD). Metoden har visat sig även vara lämplig för att analysera borrkax. Därmed kan mineralhalten analyseras under borrningens gång utifrån borrmaterialet, och värmeledningsförmågan kan beräknas. Vi har även försökt att använda oss av den geokemiska databasen vid SGU för att få fram bergarters mineralogiska sammansättning. Tusentals analysdata finns inlagda i arkiven. Resultatet av beräkningen av vilka mineral ett geokemiskt prov består av, normativ beräkning, har dock visat sig att avvika alltför mycket från de reella halterna. Den metoden kunde därför inte användas för att räkna fram värmeledningsförmåga. Kan mäta på borrkärna Det finns olika metoder för att mäta upp 24

Figur 1. Simulerad borrhålsdjup (djupet i meter under grundvattenytan) i förhållande till ­bergets värmeledningsförmåga (i W m-1 K-1 (Watt per meter och Kelvin)) och temperatur (5 till 7 °C) vid 100 meter djup för att täcka ett energibehov av 25 MWh årligen för uppvärmningen av en villa (efter Kalskin Ramstad et al. 2008).

Figur 2. Pilotstudie för en värmeledningskarta över Stor-Stockholm (50 x 50 km2), där berg­ arter har klassats utifrån deras värmeledningsförmåga. Provpunkter visar var värmeledningen har beräknats eller uppmätts.

bergarters värmeledningsförmåga direkt på stuffmaterial i laboratoriet. I våra studier har vi använt oss av TCS-metoden, som står för Thermal conductivity scanning (Popov et al. 1999).

Klassade värmeledningsförmåga Jämfört med de mer traditionella metoderna för att mäta värmeledningsförmågan är TCS-metoden enkel att använda, snabb och noggrann samt mycket kostnadseffektiv. Ytterligare en fördel med TCS-metoden är, att man även kan mäta direkt på borrkärnor. Utifrån samma

bergmaterial kunde vi verifiera resultaten genom att jämföra teoretiskt framtagna data med uppmätta data. Med alla samlade data från området Stor-Stockholm som utgångspunkt har vi framställt en pilotkarta med värmeledningsförmågan över regionen utgående ifrån den geologiska kartan som bas, se figur 2. Värmeledningsförmågan för olika bergarter har indelats i fem kategorier, från 2,5 till mer än 4,5 W m-1 K-1. Samtidigt visas också grunddata från de olika provpunkterna. Bergarterna i området utgörs mest av husbyggaren  nr 5   B    2010


metasedimentära och granitoida gnejser samt granit. Generellt sett har dessa bergarter en stor spridning i värmeledningsförmågan och medelvärden ligger mellan 3,0 och 3,5 W m-1 K-1. Bergarter som täc­ker mindre ytor i regionen utgörs mestadels av sandiga metasedimentära gnejser och gnejsiga graniter med medelvärden mellan 3,5 och 4,5 W m-1 K-1. Områden där medelvärden ligger mellan 2,5 och 3,0 W m-1 K-1 klassificeras som mest som basiska (kvartsfattiga) bergarter, till exempel gabbro och diorit. Bergarten med den minsta ytan i regionen (på Ekerö) utgörs av jotniska sandstenar, där värmeledningen är högst med värden större än 4,5 W m-1 K-1.

Sönderfall frigör värme Förutom värmeledning kan även värmeproduktion i berggrunden vara betydelsefylld för bergvärmeanläggningar. I geologiska formationer som utgörs av yngre graniter och pegmatiter kan det finnas

nr 5   B   2010  husbyggaren

förhöjda halter av uran, torium och ka­ lium. Vid sönderfallet av dessa element frigörs värme som leder till en högre temperaturgradient i berget. Detta i sin tur ökar verkningsgraden i bergvärmeanläggningen. Halterna av de nämnda elementen har bestämts genom radiometriska mätningar som utförs inom SGU:s karteringsarbeten på marken eller i luften. Arbeten med att analysera värmeproduktionen i berggrunden har påbörjats. Det återstår dock att sammanköra alla termiska parametrar i en gemensam temakarta.

Viktigt att utveckla Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de termiska parametrarna temperatur, värmeledning och värmeproduktion är av stor vikt vid planeringen av bergvärmeanläggningar. Bättre kunskap om parametrarna kan bli värdefulla för översiktliga bedömningar för dimensionering av bergvärme-

anläggningar samt bilda underlag för ytterligare och mer detaljerade undersökningar på lokal nivå. Temat geo-energi har i samhället identifierats som ett nyckelord. Därför anses projektet som ett viktigt framtida utvecklingsområde inom SGU.  D Referenser:

Horai, K. & Baldridge, S. (1972): Phys. Earth Planet. Inter. 5, 157-166. Kalskin Ramstad, R., Tiarks, H., Midtømme K. (2008): 33. Internat. Geol. Congr., Oslo. Popov, Y.A. et al. (1999): Geothermics 28, 253-276. Schön, J. (2004): Physical Properties of Rocks, Elsevier, Amsterdam. Sundberg, J., Thunholm, B., Johnson, J. (1985): Byggforskningsrådet R97.

25


ROT Hur ska en renovering av en äldre fastighet projekteras? Hur ska fuktsäkerhet, ­ nergibesparing och luftkvalitet lösas? Lösningar från projekt beskrivs för att inspirera andra e aktörer. Det går nämligen utmärkt att sänka energiåtgången. Lufttätheten avgör.

Äldre hus blir energisnåla med välkända åtgärder

D

e befintliga fastigheterna utgör stora värden i kapital och kostnaderna för drift och underhåll är ofta stora i jämförelse med nyproducerade hus. Energideklarationer som hittills utförts på dessa fastigheter ger sällan ägaren underlag som konkret visar på hur en renovering bör utföras för att få ner driftskostnaderna och minska energiförbrukningen. Med kunskap om klimatskalets betydelse och noggranna analyser av lufttäthet, köldbryggor, fuktvandring, solinstrålning och ventilation har några projekt av äldre fastigheter genomförts med gott resultat. Projekten visar att det är möjligt att gå från energislukande standardhus till energieffektiva byggnader med bra inomhusklimat.

Energideklarationer brister Inom överskådlig framtid är det de be­ fintliga husen som står för 35 procent av Sveriges totala energiförbrukning. Förnyelsetakten i fastighetsbeståndet understiger två procent per år. Lagen om energideklarationer från EU kunde ha varit ett startskott för Sverige att minska energianvändningen inom fastighetssektorn. Tyvärr är det en verkningslös lag. Samtliga energideklarationer som jag sett under de senaste två åren har alla liknande generella åtgärdsförslag som inte i något fall beskriver hur fastigheten verkligen ska minska sin energiförbrukning. Det står om tilläggsisolering, byte av fönster, injustering av värme- och ventilationssystem, snålspolande kranar etcetera. Genom att skapa en detaljerad modell av vad den aktuella fastigheten borde förbruka, kan relevanta åtgärdsprogram tas fram. Detta tar dock längre tid och kräver betydligt större insats av energiexperten 26

än dagens urvattnade system. Först då kan fuktsäkra, energieffektiva och skräddarsydda åtgärdsförslag tas fram. Men inte heller myndigheterna i form av Boverket ställer några krav på energiförbrukningen i fastigheter som renoveras. Krav ställs dock redan idag i flera ­andra europeiska länder. Detta är märkligt eftersom den svenska regeringen har åtaganden om att minska fastighetssektorns energianvändning. Utan myndighetskrav på energieffektiviteten vid renovering av fastigheter kommer energiförbrukningen att fortsätta ligga högt i det svenska fastighetsbeståndet.

Traditionell renovering Ett av de genomförda renoveringsprojekten rör en trevånings fastighet i Mellansverige. Fastigheten har en 250 mm lättbetongstomme och kräver 150 kWh/m2 och år för uppvärmningen. Denna siffra är utan tappvarmvatten. Taket är i behov

Blower-Door. Foto: Per Karnehed

FÖRFATTAREN

Av per karnehed, Karnehed Design & Construction AB

Per Karnehed är civilingenjör väg- och vatten, Chalmers. Idag driver han en egen konsultfirma med inriktning på energieffektivitet, fuktsäkerhet och tester av klimatskal.

av omläggning, fasaden har sprickor och viss fuktinträngning sker på slagregnsutsatta sidor. När det gäller inomhusklimatet upplever de boende att de fått dras med ojämna temperaturer. De ansvariga för fastigheten funderar på följande möjligheter efter förslag som framkommit i energideklarationen: - isolera taket med lösull - tilläggsisolering 80 mm på fasaden - fönsterbyte från 2-glas till isolerglas - värmeåtervinning ur frånluften Alla ovanstående åtgärder är positiva, men i praktiken tas kostnadskalkyler fram och de olika åtgärdsförslagen ställs sedan mot varandra. Utfallet blir endast en bråkdel av vad som skulle kunna göras.

Nytt angreppssätt Genom att ta ett helhetsgrepp på energiförbrukningen, och beakta orsaken till att isolering eller styrning av ventilationen inte kommer att fungera som tänkt, nämligen lufttätheten, kan helt andra nivåer på energibesparingen nås. Lufttäthet är ett ofta underskattat eller till och med missförstått begrepp. I daghusbyggaren  nr 5   B    2010


ligt språkbruk och bland personer som inte ägnar sig åt byggfysik, betraktas lufttäthet fortfarande med skepsis. Fuktproblem, instängdhet, plastpåse och liknande associationer är vanliga bland personer jag mött när lufttäthet tas upp till diskussion. Däremot brukar de flesta vara intresserade av ämnet och villiga att lyssna, vilket ger en bra möjlighet att förklara hur värme, fukt, luftrörelser och inomhusklimat hänger ihop. Det är nämligen så att alla fuktberäkningar, U-värden och så vidare bygger på att luften inte obehindrat kan vandra genom klimatskalet. Luftrörelsen kan istället orsaka fuktproblem, ohälsa och energislöseri. Framför allt i samband med ogenomtänkt tilläggsisolering av befintliga konstruktioner. Genom att fokusera på lufttätheten faller ofta de andra energibesparande åtgärderna på plats av sig själv.

Ger stabil grund för åtgärd Traditionella förslag på åtgärder utgår från att de fungerat i liknande projekt och att fastigheten inte behöver bli så mycket bättre ur ett energiperspektiv. Nej, det är sant. Kravet från myndigheterna finns inte idag! Men genom att tillämpa kunskap från passivhus, kan uppvärmningsbehovet sjunka från 150 kWh till 20 kWh/m2 och år. Och på köpet fås ökad fuktsäkerhet, bättre inomhusklimat och lägre driftskostnader. För en fastighetsägare eller bostadsrättsförening är detta normalt intressant. Genom att diskutera nivån på åtgärderna och definiera målsättningen för fastighe-

Fastighet som ska renoveras. Foto: Per Karnehed

nr 5   B   2010  husbyggaren

Tabell 1

tens energiförbrukning i projektet, ges en stabil grund och förutsättning för att genomföra åtgärderna.

Aktiv renovering För att kunna sänka uppvärmningsbehovet från 150 till 20 kWh/m2 och år krävs en helhetssyn. Klimatskalet måste uppgraderas och detaljprojekteringen bli lika bra eller bättre än i nyproduktion eftersom många lösningar utgår från en be­ fintlig fastighet och inte kan optimeras från början. Åtgärderna måste anpassas för att kostnaderna ska hållas nere. Det krävs därför extra god kunskap om äldre hantverk och de risker eller möjligheter som varje ny åtgärd kan medföra. Beräkningsprogram för modellering av köldbryggor, dynamiska fuktberäkningsprogram, typ WUFI, och analyser av solinstrålning genom fönster är viktiga hjälpmedel för att välja rätt lösning. Den grundläggande svårigheten är att i klimatskalet definiera konvektionsskyddet och i praktiken få den befintliga byggnaden lufttät. Utan lufttätheten betyder nämligen inte de teoretiska beräkningarna speciellt mycket. Okontrollerade luftrörelser kan kortsluta åtgärderna och styrningen av ventilationen riskerar att inte fungera som avsett.

Lufttätheten är precis så svår att få till som den låter. Luft har en benägenhet att hitta otätheter eftersom det vid normal drift är en tryckskillnad mellan inne och ute. Blåser det även lite utomhus, byggs en tryckskillnad upp som transporterar stora mängder luft genom byggnadens klimatskal.

Lufttäthet Fastighetens konvektionsskydd definie­ ras. Detta sker vanligtvis genom att be­ fintliga ytterväggar och tak lufttätas på utsidan. För att i praktiken få en fungerande lufttätning i befintliga fastigheter, är det lämpligt att utgå från byggnadens utsida eftersom det är den yta som enklast kan lufttätas. Det finns inga innerväggar, bjälklagskanter eller takstolar som försvårar för hantverkaren. Samtliga genomföringar och kanaler tätas alltså mot byggnadens utsida. Genom att räkna på fuktvandring i konstruktionen kan sedan en lämplig isolertjocklek väljas så att konstruktionen blir varm och torr. Tabell 1 över energiförluster illustrerar hur det kan se ut. Ventilationsanläggning Ett FTX-aggregat med 85 procent återFortsättning s. 28 P

Komplicerad takkonstruktion lufttätad från utsidan. Foto: Per Karnehed

27


Simulerad mögeltillväxt med WUFI Bio (ovan). Illustration: Per Karnehed

Fuktanalys med WUFI (t v). Illustration: Per Karnehed

P

vinning ur frånluften installeras och ger de boende en hög komfort. De nya kanalerna tar plats från lägenheterna men ryms vanligtvis i en garderob. Ventilationsaggregatet kan placeras på vinden som nu blir uppvärmd med den nya taklösningen.

Taklösning Taket kompletteras med en 12 mm plywoodskiva ovanpå befintliga takstolar. Skivorna skarvtätas och målningsbehandlas med en diffusionsöppen och vattenavvisande lufttätning. Därefter monteras 300 mm takisolering med λ=0,031 W/mK och ny taktäckning. Lämpligen förbereds konstruktionen för solel och solvärmesystem. Platsbyggen eller mer eller mindre prefabricerade element kan användas. Takkon-

Lufttätt klimatskal. Foto: Per Karnehed

28

struktioner med så få infästningspunkter som möjligt bör väljas eftersom varje förankringspunkt genom den lufttätande ytan bidrar till sämre lufttäthet. Organiskt material som trä, pappklädd gips etcetera bör undvikas på den kalla sidan av konstruktionen. Det finns färdiga takkassetter med falsat plåttak konstruerat som 300 mm sandwichpaneler som elegant undviker båda dessa faror.

monteras. Energieffektiviseringen av en befintlig fastighet kan inte motiveras om en kylanläggning behöver installeras för att undvika övervärme när glasytorna redan är angivna på den befintliga byggnaden. Därför kan ett lågt g-värde vara nödvändigt vid en renovering till skillnad från vid nyproduktion där placeringen av fönster kan ske så att höga g-värden istället tillför fastigheten solvärme.

Fasaden Fasaden lufttätas vid behov med samma diffusionsöppna, vattenavvisande och lufttätande stomskydd som taket. Framför allt runt fönster, balkonger och genomföringar krävs en noggrann åtgärd. Därefter isoleras fasaden med två lager 130 mm isolerskivor med λ=0,031 W/mK och ny fasadputs. Vid takfot ansluts det lufttätande skiktet mot den nya plywood­ en. Detta binder samman fasaden med taket som nu blir en lufttät enhet.

Fuktsäkerhet Varje åtgärd beräknas vid behov med det dynamiska fuktberäkningsprogrammet WUFI. Aktuell fuktkvot, byggfukt, luftrörelser, vädersträck, nederbörd etcetera tas med i beräkningarna och olika risker i konstruktionslösningarna analyseras och bedöms. En renovering innehåller vanligtvis fler osäkra faktorer än nyproduktion och kräver därför större säkerhet för att resultatet ska bli bra.

Fönster Fönster byts ut och flyttas ut i fasaden så att utvändigt smygdjup bara förändras marginellt. Det medför att fönstret hamnar ute i den nya fasadisoleringen. Det är positivt ur köldbryggesynpunkt men kräver bra projektering för att fungera. Lufttäthet, värmeflöden och materialparametrar måste beaktas. U-värdet för de nya fönstren bör väljas så lågt som ­möjligt. Vanligtvis 0,9 W/m2K för karm, båge och glas. För att minska riskerna för övervärme i fastigheten ska g-värdet, det vill säga genomsläppligheten för solenergi vara så låg som möjligt. Helst under 0,4. Det gör att solvärmen reflekteras bort från fönstret utan att solavskärmning behöver

Blower-Door Både före, under och efter renoveringen testas byggnadens olika delar med hjälp av Blower-Door, läcksökning och värmekamera. Det är ett starkt instrument för att visa på förbättringspotential och hitta brister i klimatskalet medan de ännu kan åtgärdas med enkla medel. Hantverkarna har i samtliga genomförda projekt förstått vikten av lufttät­ heten när den visas i praktiken och läckor pekas ut och åtgärdas med en gång under renoveringen. Utan dessa praktiska tester av klimatskalet hade resultatet inte blivit så bra som det nu har blivit. Lufttätheten vid 50 Pa har legat på 3 l/s m2 innan åtgärderna Fortsättning s. 30 P

husbyggaren  nr 5   B    2010


nr 5   B   2010  husbyggaren

29


P

Svårt med invändig lufttäthet.

Tak med renoveringsbehov.

Utvändig lufttätning runt fönster.

Foto: Per Karnehed

Foto: Per Karnehed

Foto: Per Karnehed

och hamnar runt 0,4 l/s m2 efter renovering. Ingen inblandad tror att en invändigt monterad PE-folie hade kommit ens i närheten av detta resultat eftersom anslutningar till befintliga bjälklag, innerväggar och takkonstruktioner inte hade fungerat i praktiken i något av projekten.

Energiförbrukningen för fastigheten har nu sänkts från 150 kWh/m2 till 20 kWh/m2 och år. Värmesystemet behöver åtgärdas eller förnyas för att fungera bra med det markant lägre behovet.

energisystem vid Linköpings universitet doktorerar inom detta område.

Köldbryggor Genom kraftig utvändig isolering av stommen och taket minskar köldbryggornas andel av energiförlusterna med en faktor 50. Befintliga balkonger kapas och byggs upp på nytt med minimala värmebryggor. Skorstenar tas bort och ersätts med attrapper utanpå det nya taket om så krävs av arkitektoniska skäl. Friser, takfötter och andra murade element byggs upp på nytt med isoleringsmaterial som utformas med samma mått som de befintliga. Det är av stort värde att bevara eller till och med återskapa fastighetens yttre till hur den ursprungligen såg ut. Ett välisolerat hus behöver inte se ut som en tråkig låda.

Blir som passivhus Tappvarmvatten är nu sannolikt den post som står för merparten av energibehovet och om takytan förses med solvärme kan en stor del av detta behov täckas. Även solel kan installeras på den resterande ­takytan mot söder, väster och öster vilket teoretiskt medför att fastigheten skulle kunna bli ett plusenergihus, det vill säga sett över hela året så kan fastigheten ­leverera mer energi än vad den förbrukar. Om energileverantören i området kan acceptera en årsnettodebitering, kan åtgärden även i praktiken bli lönsam för både energileverantören och fastighets­ ägaren. Det är ett nytt angreppssätt som skulle kunna ge ekonomiska villkor för fastighetsägare att bli småskaliga elproducenter. Andreas Molin på avdelningen

Planiavägen 13, 131 54 NACKA • Tel: 08-718 32 45

30

Fax: 08-718 29 07

Känd kunskap räcker Befintliga fastigheter som är i behov av åtgärder av tak, fönster, fasad eller ventilationssystem kan alltså byggas om till passivhus. Och detta är något som kan ske med dagens teknik. Ingen utveckling av nya material eller system behövs. Det handlar om konkret ingenjörskunskap och byggfysik. För att detta ska få något genomslag är det däremot önskvärt att myndigheterna ger incitament till fastighetsägaren. Det kan ske med statligt subventionerade lån, villkorade ROT-avdrag eller lagstiftning. De projekt som jag själv varit delaktig i har helt och hållet drivits av en fastighetsägare som verkligen velat nå så långt som det med dagens teknik varit ekonomiskt försvarbart. Resultaten har varit positiva och lärdomen har varit att lufttätheten måste sättas i centrum när åtgärder utformas om målen på 20 kWh/m2 och år ska nås.  D

E-post: ted@finisterra.se

husbyggaren  nr 5   B    2010


Ny entré? Det är enkelt att byta

plats för automatisk dörröppnare

personsäkra glas e-karm med elektronik

visuell markering

klämfri bakkant

porttelefon

brytsskydd

Våra specialister hjälper dig med dörrlösningar till bostäder De hjälper dig med idéer och tips, tillverkning och montage av nya entrépartier och dörrar. Behöver befintliga dörrar tas om hand, får du hjälp med det också. Välkommen med din förfrågan. Din närmaste tillverkare hittar du under support på: sapabuildingsystem.se Sapa Building System AB 574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00 Fax 0383-76 19 80

nr 5   B   2010  husbyggaren

31


ROT Vass är ett utmärkt material att lägga tak med. Rätt lagd i rätt längd på tak med rätt lutning håller den i 60 år. Det underhåll som krävs är att ryggningen av själva ­taknocken byts ut något oftare. Brandduk skyddar mot brandrisken.

Vasstak med rätt lutning kan hålla i 60 år Av margot granvik, redaktör

N

liga raka ytor och 45–50 cm i hörn, förklarar Calle Ericsson.

är sommaren kommer får taktäckaren Calle Ericsson från Vitaby i Skåne bråda dagar med att byta vasstak. – Vass är ett naturmaterial, och ett äldre material än halm. Det växer fritt och det är fantastiskt hållbart. Om man jämför med ett halmtak som lite beroende på kvaliteten kan hålla i runt 20 år så klarar sig ett vasstak tre gånger så lång tid. 60 år är ingen ålder alls för ett vasstak, förklarar Calle Ericsson. Han borde ju veta, efter 41 år i yrket.

Ingen luft En fara ser han dock, och det är risken för brand. ­– Det har blivit mycket bättre i och med att vi nu lägger brandduk eller råspont med duk emellan, och sedan vassen direkt emot. Det finns alltså inget mellanrum mellan vassen och undertaket där luften kan komma in. En brand fördröjs genom att den enbart ligger och pyr. Rätt längd på kärven Det viktigaste om man vill ha vass är lutningen på taket. – Den ideala lutningen är mellan 45–50

– Ett vasstak håller vanligen tre gånger så länge som ett halmtak, uppger Calle Eriksson. Foto: Rune Henriksson

grader. Sedan bör man även välja rätt längd på materialet så att vattnet inte kan gå in i strået. För korta kärvar ger en lägre hållfasthet. – Vi har gått ifrån riktigt tjocka tak, eftersom de riskerar att få en lutning som gör att strået exponeras för vatten. – Numera lägger vi 28 cm tjockt på van-

Vasstak har gamla anor. Vass och halm användes redan på brons­ åldern. Verktygen… Foto: Rune Henriksson

32

Använder rostfritt I början av juni kunde han avsluta bytet av vasstak på ett 140 m2 stort hus i Sandbystrand. – Vi började med att riva ner det gamla taket, som legat sedan år 1973. Taket har faktiskt en lutning på enbart 42 grader, lite lägre än vi vanligen önskar. Men i och med att vassen klarat sig sedan förra omläggningen för 17 år sedan så verkar det fungera bra även här. Det gamla taket var inte heller så tjockt. – Man hade använt en galvad tråd och den var så gott som borta. Idag använder vi rostfria trådar. – När vi rivit bort den gamla vassen så satte vi in nya läktar där det behövdes och gjorde det lite tätare mellan läktarna, plus att vi satte på nya vindskivor. Vassen lägger vi sedan direkt på. Underhåll av taknock Regn kan försinka arbetet. Vid regn är det bara att täcka över och vänta. Även tillgängligheten avgör hur smidigt en takomläggning går.

… och resultatet. Foto: Rune Henriksson

husbyggaren  nr 5   B    2010


Roland Mohlin och Thomas Carnesir arbetar med det nya vasstaket.

Före. Efter. Foto: Rune Henriksson

Foto: Rune Henriksson

– Just vid det här huset har det tagit lite längre tid eftersom det har varit svårt att komma till. Helst vill vi kunna köra fram kranbilen intill huset. Nyligen gjorde vi ett tak på 250 kvm och det tog oss, tre man, elva arbetsdagar. Bättre kan det inte gå. Calle Ericsson arbetar ihop med Roland Mohlin, som började hos honom som lärling för nästan 30 år sedan.

nr 5   B   2010  husbyggaren

– Han är en fullfjädrad taktäckare idag. Till trion hör även Thomas Carnesir som arbetat i cirka åtta år med att lägga vasstak. – Jag ser bara fördelar med vass. Det är ett material som man kan lägga på nästan allting. Egentligen på vilket hus som helst som har rätt lutning på taket, uppger ­Calle Ericsson. – Det som behövs är att man underhål-

ler nocken med ryggning, det vill säga att man lägger på ny linhalm eller vanlig råghalm längst upp på nocken med jämna mellanrum. När det gäller lin kan man räkna med vart åttonde till tolfte år, och med halm, beroende på kvaliteten, vart femte till tionde år. En vassrygg klarar ­uppemot 15 år. Man kan även göra en bastryggning, som är mera tyskt, förklarar Calle Ericsson.  D

33


JURIDIK Sedan den 15 juli 2010 gäller nya lagar för offentlig upphandling. En ny upphandlingstyp, en så kallad konkurrenspräglad dialog, har införts, som kan leda till fler partneringprojekt vid byggnadsentreprenader. Numera är det upphandlaren som ska kolla att leverantören sköter sina skatter. Av andreas magnusson, advokat, Foyen Advokatfirma

Konkurrenspräglad dialog vid offentlig upphandling

N

yligen trädde förändringar i regelverket om offentlig upphandling i kraft. Den nya lagstiftningen tillämpas från den 15 juli 2010 och gäller för upphandlingar som påbörjas, det vill säga annonseras, efter detta datum. Förändringarna är dels föranledda av ett nytt EG-direktiv för rättsmedel som nu införlivas i svensk rätt. För upphandlande enheter och anbudsgivare innebär reglerna en del nyheter, bland annat införs nya upphandlingsförfaranden och Konkurrensverket får möjlighet att påföra upphandlande enheter som inte sköter sig en sanktionsavgift. Syftet med lagändringarna har varit att ge upphandlingsreglerna ett ökat genomslag genom att försvåra för de upphandlande enheterna att kringgå lagen, men även att förenkla regelverket. Förändringarna har genomförts i både Lagen om offentlig upphandling (LOU) och dess tvillinglag inom försörjningssektorerna (LUF). De viktigaste nyheterna presenteras för Husbyggarens läsekrets nedan.

Avtalsspärr införs Den kanske viktigaste nyheten är att det införs en så kallad avtalsspärr i 16 kap LOU och LUF, som handlar om överprövning och skadestånd. Avtalsspärren innebär att det finns ett uttryckligt förbud för den upphandlande parten att teckna kontrakt med den valda anbudsgivaren. Förbudet gäller under en minimifrist om 10 eller 15 dagar räknat från tilldelningsbeslutet. Den kortare fristen om 10 dagar kan väljas under förutsättning att den upphandlande enheten tillämpar elektronisk kommunikation under upphandlingen, det vill säga samtliga anbudsgivare måste ha underrättats om tilldelningsbeslutet per e-post. Fristens längd måste anges i tilldelningsbeslutet och den räknas från första varda34

gen efter dagen för tilldelningsbeslutet. Om upphandlingsbeslutet överklagas gäller automatiskt en förlängd avtalsspärr under den tid som domstolarna hanterar målet. Den tidigare ordningen att förvaltningsrätten (tidigare länsrätterna) kunde besluta att en upphandling inte fick slutföras gäller alltså inte längre. Hädanefter gäller förbudet automatiskt så länge domstolsprövning pågår.

§ §§

Omvänt kan en upphandling inte angripas när avtalsspärrtiden väl löpt ut. Om den upphandlande enheten skulle dröja med att teckna kontrakt, innebär det alltså inte att möjligheten att överklaga hänger kvar. Reglerna om avtalsspärr gäller samtliga upphandlingar (det vill säga även sådana som är under tröskelvärdena) med två undantag: de tillämpas inte vid direktupphandling enligt 15 kap 3 § LOU och LUF och inte heller vid förhandlade upphandlingar som sker utan annonsering.

Möjligt föra ogiltighetstalan En annan nyhet är att anbudsgivare ges möjlighet att föra talan i domstol om ogiltighet av ett avtal som har slutits mellan upphandlande enhet och annan leverantör. Ogiltigförklaring av ett avtal ska kunna ske bland annat vid så kallad otillåten direktupphandling (det vill säga vid upphandling som sker utan föreskriven annonsering) och vid överträdelse av bestämmelserna om avtalsspärr i kombination med överträdelse av någon annan bestämmelse i LOU eller LUF. Överträdelsen ska ha lett till att anbudsgivare

drabbas av skada. Ogiltigförklaring ska också kunna ske om en upphandlande enhet struntar i att tillämpa reglerna om konkurrensutsättning inom ramavtal. Om en upphandling förklaras ogiltig innebär det att avtalet upphör att gälla och den upphandlande enheten får då göra om upphandlingen, undantaget förstås om enheten bestämmer sig för att inte genomföra upphandlingen alls. Ett avtal, som är drabbat av en ogiltighetsgrund, ska få bestå om det föreligger tvingande skäl med hänsyn till ett allmänintresse. Bestämmelsen är avsedd att skydda samhällsviktiga funktioner och ska endast tillämpas i rena undantagsfall.

Skadeavgift vid upphandling Som framgår ovan ska en upphandling som sker i strid med LOU/LUF inte ogiltigförklaras i samtliga fall. Förutom när det finns tvingande allmänintresse, finns möjligheten att en överträdelse avser enbart en bestämmelse om avtalsspärr eller en överträdelse av en bestämmelse om avtalsspärr i kombination med överträdelse av någon annan bestämmelse i upphandlingslagarna som inte inneburit att leverantören lidit eller kan komma att lida skada. Sådana överträdelser ska inte medföra att ett avtal som har slutits mellan en upphandlande enhet och en eller flera anbudsgivare kan förklaras ogiltigt. För sådana fall har lagstiftaren ändå ansett att den upphandlande enheten ska drabbas av en sanktion och man har därför i enlighet med EG-direktivet infört upphandlingsskadeavgiften. Upphandlingsskadeavgift ska dessutom få påföras när en upphandlande enhet och en eller flera leverantörer har slutit avtal utan att upphandlingen har annonserats på sätt som är föreskrivet i LOU eller LUF. Syftet med upphandlingsskadeavgiften är alltså att verka i avskräc­ husbyggaren  nr 5   B    2010


kande syfte, i det fall när det inte finns tillräckliga skäl att ogiltigförklara upphandlingen som sådan. Beträffande avgiftens storlek, ska den uppgå till lägst 10 000 kronor och högst 10 000 000 kronor, dock maximalt 10 procent av kontraktsvärdet. Det kan således bli dyrt att bryta mot upphandlingsreglerna.

Konkurrenspräglad dialog Den fjärde större nyheten som införts är en helt ny upphandlingstyp: så kallad konkurrenspräglad dialog. Detta förfarande får användas av en upphandlande myndighet som genomför särskilt komplicerade kontrakt, om myndigheten anser att användningen av öppet eller selektivt förfarande inte är lämpligt för att tilldela kontraktet. Den upphandlande myndigheten ska offentliggöra ett meddelande om upphandling och inleda en dialog med de anbudssökande som valts ut. Syftet med dialogen är att identifiera och definiera hur myndighetens behov bäst kan tillgodoses. Under dialogen får den upphandlande myndigheten inte röja för de övriga deltagarna vilka lösningar en deltagare har föreslagit. Efter att ha förklarat dialogen avslutad ska myndigheten uppmana deltagarna att lämna sitt slutgiltiga anbud. Slutlig till-

nr 5   B   2010  husbyggaren

delning av kontrakt får ske enbart på grundval av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Konkurrenspräglad dialog får än så länge bara användas vid upphandlingar enligt LOU, det vill säga inte inom försörjningssektorerna. EG-direktivet är dock utformat på så sätt att det inte finns något som hindrar att tillämpningsområdet utökas till att avse även LUF i framtiden. Den konkurrenspräglade dialogen ger alltså myndigheten möjlighet att låta anbudsgivarna lämna förlag på tekniska lösningar i komplicerade projekt och på så sätt dra nytta av anbudsgivarnas kompetens i ett tidigare skede än vid ordinärt upphandlingsförfarande. Därmed kan den konkurrenspräglade dialogen bidra till en ökad användning av partneringformen vid offentlig upphandling av exempelvis byggnadsentreprenader. Man har tidigare gjort försök att genomföra offentliga upphandlingar med ”rörliga mål” och mjuka parametrar som urvalskriterier. Det har dock varit ganska problematiskt och slutresultatet har trots allt skiljt sig avsevärt ifrån den partnering som tillämpas mellan privata aktörer. Genom att använda sig av konkurrenspräglad dialog vid sina upphandlingar kan offentliga myndigheter börja dra nytta av fördelarna som partnering erbjuder på ett mer systematiskt sätt.

Begreppet lågt värde – när det gäller direktupphandlingar – ersätts med fasta be­loppsgränser.

Regler förenklas I LOU ska direktupphandling få användas om kontraktets värde uppgår till högst 15 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster (cirka 287 000 kronor). I LUF ska direktupphandling få användas om kontraktets värde uppgår till 15 procent av det tröskelvärde som gäller vid upphandling av varor och tjänster (cirka 577 000 kronor). Direktupphandlingsgränserna i LOU och LUF gäller vid upphandling av såväl byggentreprenader som varor och tjänster och gäller per räkenskapsår för direktupphandlingar av samma slag, vilket i praktiken omöjliggör direktupphandlingar av entreprenadarbeten. Vidare kommer det i framtiden att åligga den upphandlande enheten att hämta in uppgifter från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten om att en leverantör sköter sina skatter och socialförsäkringsavgifter, istället för att leverantören själv som idag kan åläggas att lämna in dessa uppgifter, exempelvis genom SKV 4820; måhända en liten tröst för regeltyngda företagare.  D

35


IT Smarta nät, det är sådana som räknar med dig och mig. I början stod begreppet för vanliga elnät men med mer datorkraft, men numera omfattar begreppet även människor som lär sig samarbeta med den tekniska infrastrukturen och gör sin egen el. Av kerstin lundell, frilansjournalist

Smarta nät handlar om mer än att trycka på en knapp

E

lnäten behöver hjälp fram­ över, om de ska klimatanpassas. Det är en av de viktigaste orsakerna till att fler och fler pratar om smarta nät. Det började hos kraftbolagen som tänker på datorer när de pratar om smarthet. Intelligensen enligt kraftbolagen består i att kunna räkna ut hur nätet ska kompensera för bortfall av kärnkraft när det strular och för vindkraften den dag det inte blåser. Men nu när begreppet spridits i vidare kretsar så omfattar det också verklig intelligens, sådan som bara går att finna hos människor. De riktigt smarta näten behöver även smarta människor som kopplar upp sig.

Se över infrastrukturen Ska vi klimatanpassa oss kan vi inte bara nöja oss med att trycka på knappar för att få ljus och värme, utan vi måste börja samarbeta med den tekniska infrastruk-

www.behovsbo.se

36

turen. Vi kan ladda vår elbil på natten när industrierna står stilla till exempel, och installera olika funktioner som sparar el och kopplar ner tvättmaskinen när efterfrågan plötsligt blir större än väntat. Det kräver förstås att vanliga hem också har datorer som kan styra elförbrukningen smartare än idag. Men det förutsätter också att vi själva tänker mer på hur vi använder el. Och så kan vi börja producera el och annan energi själva, det är verkligen smart. Ingenjören och journalisten Anders Kjellström visar ett embryo av det hela på www.behovsbo.se. Där samspelar de olika tekniska systemen så att energibehovet ska gå ner mot noll. Nu finns här ännu inte en dator installerad men vad jag förstår så finns ändå intelligens i systemet i form av Anders Kjellström själv, som ser till att de olika delarna av energisystemet samspelar. Han pläderar för elbilar i det här smarta systemet. Ett riktigt smart hem tar hän-

syn till hur man tar sig dit och därifrån också, det samverkar och nätverkar.

I väntan på solen Själv har jag fuskat lite med smart energi under sommaren. I sommarstugan finns fler möjligheter än i stan, att värma varmvatten med sol till exempel. Där finns också mer tid så att vi kan ställa om våra vanor en aning. Vi låter bli att diska på kvällen för att istället vänta till mitten av dagen när solen hunnit sköta sitt jobb och fått upp temperaturen på vattnet. Någon morgondusch blir det inte heller, i alla fall inte för den som vill duscha varmt, utan det blir till att vänta till senare på dagen. Den som måste åka till jobbet tidigt på morgonen får det alltså besvärligt i sommarstugan. Vårt sommarstugesystem är alltså inte så vidare värst smart, det är mer tanke än verkstad egentligen, men gör ändå att jag känner mig lite smartare än förr och att jag drar mitt strå till klimatstacken och inte bara lullar runt i världen utan en tanke på något annat än mitt eget energibehov. Nästa steg skulle ha blivit en solpanel på gäststugan för att förse den med elbelysning. Men då dök Ikeas utmärkta sollampa upp. Den laddar sig själv om man ställer den ute i solen och behöver inte ens ett nät. Det är förstås det allra smartaste. Smarta elbolag Om jag bodde i stugan under en längre tid och utnyttjade solsystemet under fler dagar vore det smart ekonomiskt också. Det går nämligen att tjäna pengar på att producera egen energi, och fler och fler gör det i större och större skala, i alla fall vad gäller el. Uppenbarligen är det här med smart boende något som journalister gillar. Journalisten Johan Ehrenberg har husbyggaren  nr 5   B    2010


engagerat sig så mycket i energifrågorna att han dragit igång en mindre folkrörelse för människor som själva vill styra över vilken sorts ström de konsumerar. Med tanke på att Johan Ehrenberg och många andra av dem som engagerar sig i alternativ el har en dokumenterad förmåga att övertyga många andra människor, är det förmodligen smart av elbolagen att haka på.

Ändlig vara Elbolagen har förstås inget egenintresse av att konsumenterna börjar konkurrera och levererar egen el. Men somliga köper ändå överskottet från villor och lägenheter – som till exempel kan producera solel på balkongen – och stödjer därmed de konsumenter som vill producera själva. Det är väldigt generöst och det borde elbolagen få mer applåder för än vad de fått. För det verkar ju uppenbart att de stora energisystemen har nått vägs ände. De stora kolkraftverkens tid måste ta slut snart. Kärnkraften hoppas många på, men med tanke på hur segt det är att bygga färdigt kärnkraftverket i finländska Olkiluoto, och på hur kostnaderna skenare iväg, är jag misstänksam mot kärnkraften. Och så räcker ju inte uranet så länge till heller. Kompetens som energibyggare Så den som tittar något sekel framåt borde se hus som även är energianläggningar. Precis som det var förr faktiskt, när elden var i centrum av en boning. I framtiden kommer vi förhoppningsvis fortsätta att ha mer avancerad energitillförsel och då är det nog smart att fundera över om inte småskaligheten kan bli storskalig, alltså

nr 5   B   2010  husbyggaren

www.egenel.se

att normaltillståndet blir ett hus med solpaneler, vindsnurror med mera. För byggbranschen borde det hela vara positivt. Det betyder behov av modernisering av hus som idag saknar energiproduktion. Men det kräver förstås ny sorts kompetens med folk som ser till att huset byggs så att solpanelerna riktas åt rätt håll, alltså tak som lutar åt söder, och som kan hitta rätta platsen för en vindsnurra. Nu finns det ju många som inte gillar vindsnurror. Jag tycker att de är vackra, men skulle säkert störas av ljudet som lär vara irriterande. Men om vindsnurrorna är små borde de störa mindre. Då bekymrar jag mig faktiskt mer för solpanelerna. Idag är de erbarmligt fula. Det behövs nog också arkitekter som kan bygga snygga smarta hus. Det finns säkert mycket att fundera på

för en byggbransch, och mycket görs också. Det visar inte minst alla intressanta exempel som de båda journalisterna Ehrenberg och Kjellström samlat ihop. Så de stora elbolagen får nog se upp, för snart tänder Svensson alla sina lampor med egen ström.  D

37


FORM & TEKNIK Att vara utsatt för vädrets makter är det många som berörs av. Många förskräcks, en del njuter, andra berörs inte alls utan rycker på axlarna. Men vad har vi för ansvar som samhällsbyggare? Ska vi ta hänsyn till klimatet och dess verkningar – som en eventuellt höjd havsyta? Av andreas falk, ateljefalken@yahoo.se

Väljer vi byggplatser som parerar klimateffekter?

H

ittills har detta år inneburit en hel del extrema väderförhållanden, till och med i den lugna svenska avkroken, där allt fler vill bygga strandnära, och rentav grundlägger på sanka strandängar. Ett par dagar på annan ort ger perspektiv och distans, så också till byggda miljöer i Sverige. Det har länge talats om den globala uppvärmningen och diskuterats huruvida glaciärer smälter och havsytan riskerar att stiga. Det räcker dock med rejäla regnoväder för att människor ska råka illa ut. Norges meteorologiska institut har på sin hemsida bildgallerier som bär vittnesbörd om översvämningar helt nyligen i polska Bogadynia (700 evakuerade), i tyska Görlitz (1 500 evakuerade) och i

Figur 1. Luis I-brons norra fäste, högt över Portos gamla stadskvarter. Foto: Andreas Falk

38

tjeckiska Chrastava. Efter ett kraftigt lördagsregn står gator helt under vatten, hus har fyllts av vatten och bottenslam och ytterligare hus har helt eller delvis demolerats av vattenmassorna. I det perspektivet är det anmärkningsvärt att det numera så ofta byggs nära vattenlinjen i Sverige – men det är klart, det där, det händer ju inte här…

Historiska linjer Ett par arkeologer, verksamma i Stockholmsområdet, företog under några somrar för en del år sedan, exkursioner i Södertörns skogar, där de följde höjdkurvorna på sina topografiska kartor. I landskapet kunde de upptäcka spår av boplatser och gravar från järnåldern, som tidigare inte varit registrerade i Riksantikvarieämbetets arkiv. När man följer höjdkurvor med fingret kan man få en fingervisning om hur kustlinjer och farleder gått tidigare och, förvisso, se hur vattenlinjen skulle slingra sig om havsnivån åter steg si och så många meter. Idag byggs mycket på lösan sand, samtidigt som teknikutvecklingen medger bebyggande av tidigare otänkbara områden med helt orimliga grundläggningsförhållanden. I dagsläget åtgärdas exempelvis Centralstationen i Stockholm, där limträbågar från år 1925 får nya grundförstärkningar och omfattande projekt pågår under mark för den nya underjordiska tågstationen. Lager på lager I Porto, portvinets historiska Mekka, återfinns en åldrad stadskärna i relativt slitet skick. Under två dagars flanerande i stadens centrala delar blir kontrasterna mellan gammalt och nytt uppenbara, samtidigt som de överlagras och flikas in i varandra.

Den Eiffeltornsrefererande Luis I-bron av Eiffeleleven Theophile Seyrig, som spänner över floden Douro brakar, som kan ses i figur 1, rakt över den världsarvsklassade stadskärnans yttersta kvarter, just innanför stadsmuren. Brons övre däck befars idag av toppmoderna tunnelbanetåg, vilka rusar upp ur underjorden precis före brofästet, högt över flodens vatten. Längs floden avläses tidslagren med lätthet då man, som på så många håll, anlagt allt modernare vägar längs vattnet. Anpassad efter nya färdmedel, högre hastigheter och modernare projekteringsoch konstruktionsmetoder höjs sträckvis den senast adderade vägbanan över den innanförvarande bebyggelsen eller, som i figur 2, sträcks den ut i en båge utanför kajen och skapar en ny gräns i staden, en ny skiktning. Men ekonomin brister förvisso och en hel del av underhållet släpar efter. Med världsarvsklassning följer ansvar och i strävan att i det längsta bibehålla obrutna fasadkaraktärer stagas fallfärdiga byggnader och ibland blotta skalen av något som en gång varit beboeligt, som i figurerna 3 och 4.

Främlingar i staden Frontlinjen av samtida arkitektur representeras av öar, eller snarare enstöringar i stadsbilden. Casa da Música från år 2001 av Rem Koolhaas och Ellen van Loon, ­Office for Metropolitan Architecture (OMA) ligger, som ses i figurerna 5 och 6, på ett stycke uppfläkt markbeläggning på platsen för Portos gamla spårvagnsgarage och är i flera avseenden en avvikelse i ­områdets byggnadsstruktur. Precis som i Köpenhamn, där tunnelbanan är ett jämförelsevis sent tillskott i staden och av tydligt sentida arkitektoniskt snitt, er­ Fortsättning s. 40 P

husbyggaren  nr 5   B    2010


ETA godkända och CE-märkta byggbeslag

DIMENSIONERING AV BYGG­ BESLAG ENLIGT EUROCODE 5 Fr.o.m. 2011 gäller Eurocode 5 för ­dimensionering av träkonstruktioner. Du kan redan nu förhandsboka vår nya dimensioneringsanvisning. Gå in på www.joma.se/dimensionering, ladda ner den nu gällande handboken enligt BKR och du har bokat dig för den nya handboken som du kommer att få automatiskt när den är klar i slutet av året. Du kan även beställa boken genom att skicka mail till info@joma.se

made in Gnosjö

nr 5   B   2010  husbyggaren

39


Figur 5. Casa da Música, sett från tunnelbanestationen med samma namn. Foto: Andreas Falk

Figur 2. Promenaden längs floden Douros norra strand. Foto: Andreas Falk

P

Figur 3. Ett stagat bostadshus i centrala Porto, vars granne rivits. Foto: Andreas Falk

40

Figur 4. En stöttad fasad intill den gamla centralstationen. Foto: Andreas Falk

bjuder tunnelbanehållplatsen Casa da Música en modern port till ett nedgånget område, varifrån själva byggnaden som givit stationen dess namn förvisso är inom synhåll. Alla dessa lager. Alla dessa varierade mönster. Det är en stimulerande upplevelse av urbanitet när allt inte är av samma datum utan erbjuder sekvenser och brutna sekvenser av historiska förlopp och representationer. En stad måste användas, förändras och utvecklas för att inte förvandlas till ett gigantiskt museum. En stad i en region med lång historia gynnas också av historisk variation och avläsbara epoker, som talar om hur människan levt, format och formats av den stad som är hennes habitat. Insprängt i staden Porto ligger även verk av den portugisiska arkitekturhimlens stjärna Alvaro Siza, verk som i fallet med Casa Serralves museum för samtida konst rymmer kontraster och variationer inom sina egna gränser, som kan ses i figurerna 7 och 8. Museet ligger i en stor park, en reminiscens av ett privat gods på platsen, byggt åren 1925–44 med art deco-präglad form av arkitekten José Marques da Silva. Parken rymmer franskinspirerade parterrer, dammar, örtträdgårdar och en liten bondgård. Och så tillkom år 1997 byggnaden som utgör själva museet.

Varaktiga tillskott i rummet Vad är det då för tråd i denna text och vart leder den? Vi ser att vare sig det blir en global höjning av havsytan på en meter eller inte inom hundra år, så är vi utsatta för väderleken och dess verkningar. Har vi ett ansvar som samhällsbyggare att ta hänsyn till detta? Genom hur vi producerar kan vi, eventuellt, påverka utvecklingen av klimatet, men genom att bygga på lämpliga platser kan vi, definitivt, parera effekterna av klimatet och klimatförändringarna – både faktiska och eventuella. Det finns klara poänger med att lappa och laga det redan husbyggaren  nr 5   B    2010


Figur 6. Markutformningen längs gränsen mellan Casa da Música och de omgivande gatorna. Foto: Andreas Falk

Figur 8. Bondgården inom Serralvesparkens hägn. Foto: Andreas Falk

Figur 7. En vy från gården som omsluts av Casa Serralves. Foto: Andreas Falk

Figur 9. Lager av epoker och nyttjanden, en vy över Douro. Foto: Andreas Falk

byggda, både samhällsekonomiska, resursrelaterade, historieförklarande och variationsbejakande. Det finns klara poänger med att fylla ut hålrum som gamla, utrangerade byggnader lämnar efter sig och att utnyttja obebyggd mark, av sam-

ma skäl. Om vi emellertid väljer lokalisering av nytillskotten och tekniska lösningar för desamma utan att ta hänsyn till uppenbara klimateffekter, både de normala och de på sistone noterade abnorma varianterna, då riskerar nytillskottens

visa få kort efterklangstid i stadsrummet.  D

nr 5   B   2010  husbyggaren

Refewrenser:

http://www.yr.no http://alvarosizavieira.com

41


DEBATT Det finns ett stort behov av att öka geologiforskningen! Särskilt nu när vi står inför gigantiska – och globala – infrastruktursatsningar när städerna ska växa neråt under jord. Vad kan till exempel sprickor i en berggrund leda till? Vad är livstiden för virus i grundvatten? Av lars persson, fil dr, forskningschef, Sveriges geologiska undersökning, SGU och björn sellberg, fd forskningssekreterare, fil dr, docent, Forskningsrådet Formas

Mer forskning behövs när storstäder ska växa neråt

I

takt med att inflyttningen till våra städer fortskrider ställs allt större krav på markplanering och markanvändning för utveckling av infrastruktur, bostadsbyggande, rekreationsområden och industriell aktivitet. Forskningsinsatserna i dessa sammanhang är mycket underdimensionerade.

Nio miljarder Den omfattande urbaniseringen är inte endast ett svenskt utan ett globalt problem. Befolkningsökningen tilltar och man räknar med nio miljarder människor på jorden år 2050. År 2060 bor två tredjedelar av jordens befolkning i städer. Befolkningsökningen är i sig ett myc­ ket stort problem när det gäller användningen av resurser, men den medför också en rad problem då stadsområdena breder ut sig över bra odlingsmark, våtmarker och instabila områden. Från dagens debatt vet vi att grönområdena i städerna hela tiden naggas i kanterna. Detta sker trots att man vet att

grönområden och parker utgör tätortens lungor och är av stor betydelse för människor och djur. Sammanhängande gröna korridorer i stadsmiljö är väsentliga.

Lägg trafik i tunnlar Förtätningen orsakar många miljöproblem som rör hälsa, avfallshantering, förorenad mark, ökade transporter, ren luft och rent vatten. I samband med förtätningen reses ofta krav på allt högre byggnader och en tydlig konsekvens av platsbristen blir att öka underjordsbyggandet. Berggrunden kan utnyttjas för transporter, garage, förrådsutrymmen och som i många andra länder även för kontor och bostäder. Om fler genomgående trafiksystem kan läggas under jord i tunnlar är det i sig en fördel eftersom ytorna ovan jord då kan formas mera miljömässigt och med ökad trivsel för människor som vistas ovan mark. Undermarksutnyttjande i urban miljö erbjuder en fantastisk möjlighet att främ-

Transportleder från Södermalm mot Riddarholmen. Foto: Lars Persson

42

ja miljön samt bättre och hållbar stadsutveckling. Den kommer att expandera stort i framtiden och kräver bättre planering, mer kunskap genom utökad forskning och utveckling samt kunskapsöverföring och samarbete!

Arbetsgrupp prioriterade I vårpropositionen 2010 aviserar rege­ ringen satsningar på 482 miljarder kronor på infrastruktur fram till år 2021, varav 100 miljarder i Stockholmsregionen och 61 miljarder i Västsverige. Men hur stor är forskningsandelen? Forskningsbehovet är omfattande och behöver startas omgående! Under år 2009 bildades därför en arbetsgrupp med representanter från Formas, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI), Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) och Stiftelsen svensk bergteknisk forskning (BeFo). I december arrangerades ett arbetsmöte med en bred diskussion där en rad frågor diskuterades såsom angelägna forskningsområden, forskningsmiljöer, möjliga finansiärer, vilka problem som inte löses med forskning samt problem där kunskap för lösning redan finns. Ett 30-tal forskare, industrirepresentanter, myndighetsföreträdare i form av beställare och finansiärer samt rena forskningsfinansiärer deltog aktivt i diskussionerna. Resultaten utmynnade i enighet om att föreslå ett antal prioriterade forskningsområden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, samt Trafikverket, har senare anslutit sig till arbetsgruppen. Kunskap om berggrund krävs Trots värdefulla insatser i flera tidigare FoU-program behövs nu intensifierad och uthållig FoU, bland annat för att undhusbyggaren  nr 5   B    2010


Getingmidjan, Stockholm. Foto: Lars Persson

vika stora extrakostnader – orsakade av bristande kunskapsunderlag – vid den stora infrastrukturutbyggnad, som har påbörjats och kommer att fortsätta i stor omfattning. Föreslaget forskningsprogram har övergripande fokus på hållbar utveckling och klimat – anpassning, hänsyn och minskning av växthusgaser. Urbant undermarksbyggande ställer mycket stora krav på geovetenskapliga och andra tvärvetenskapliga undersökningar för ökad kunskap om geologi. Hit hör frågor om berggrund, sprickor, rörelsezoner och jordlager, geoteknik, materialegenskaper och bergteknik, samt hydrogeologi tillsammans med befintlig infrastruktur i underjorden, varvid flerdimensionellt modellbyggande blir ett nödvändigt redskap. Temat är ”transparent underjord”.

Vattnets samspel Viktiga frågor är bland annat vatten och dess samspel med berg och jord, riskanalys, arbetsmiljö, förundersökningsmetodik samt drift och underhåll. Forskning på bergmaterial, till exempel användning av krossat berg till betong är angeläget, liksom anpassningen av material till förbudet att använda dubbdäck i innerstadsområden. Förståelsen av vattnets roll i undernr 5   B   2010  husbyggaren

marksanläggningar är central och konceptuella modeller som beskriver grundoch ytvattnets beteendemönster är angelägna att utveckla. Det finns behov av bättre förståelse av uppkomsten och livstiden för bakterier och virus, mänskligt genererade föroreningar och naturligt närvarande toxiska element i grundvattenområdet.

Infrastruktur byggs ut FoU-programmet Geoinfra har initierats som ett kraftfullt och långsiktigt forskningsprogram för att minimera kostsamma överraskningar, när den massiva infrastrukturutbyggnaden nu kommer att realiseras. Programmet ska omfatta georelaterade forsknings- och utvecklingsprojekt med relevans för hållbar utveckling i urbana områden. Det övervägande temat är att bidra till hållbar utveckling med klimathänsyn av urban infrastruktur i samhället – och att verka för en utveckling för att värna om jordens ändliga resurser och för att ta hänsyn till miljö och kommande generationers välfärd. Anpassning till klimatförändringar samt minimering av utsläpp av växthusgaser är viktiga faktorer att ta hänsyn till i FoU-programmen. Även nordiskt och europeiskt samarbete måste utvecklas.

Programmet föreslås bestå av tre faser under totalt sex år; en uppbyggnadsfas under de första 1–1,5 åren, en fulldriftsfas under de mellersta 3–3,5 åren och en avvecklingsfas under de sista 1–1,5 åren. Formas har nyligen beslutat att bidra uthålligt under hela sexårsperioden med en basfinansiering om 10 miljoner kronor per år, förutsatt att andra finansiärer ansluter sig. Under hösten 2010 planeras detaljerna för utlysningar av FoU-projekt hos respektive finansiär. Nu arbetar vi, en grupp bestående av representanter från Formas, BeFo, MSB, SBUF, SGI, SGU och Trafikverket, för ett brett finansierat och långsiktigt FoU-program under etiketten Geoinfra med start från år 2011. Fler finansiärer kan ansluta sig under hösten 2010 och våren 2011.

Spara på sikt Med denna artikel visar vi en metod för att finna innehåll i en bred FoU-satsning där de inblandade parterna är överens om behovet av satsningar och kan samarbeta mot gemensamma mål. Stora tekniska, miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga värden kan sparas genom beslut baserade på relevant information.  D

43


DEBATT Bland 18 slumpvist valda offentliga upphandlingar av entreprenad­ besiktning ställdes det krav på certifierade besiktningsmän i ett enda fall! Offentliga byggbeställare måste nu börja ta sitt ansvar. Om kompetens blir ett villkor vid upphandling minskar de extrakostnader som idag uppstår när ”lägsta pris” gäller. Av magnus janson , förbundsdirektör SBR

Offentliga beställare måste börja väga in kompetens

Å

rligen investeras cirka 160 miljarder kronor i lokaler och anläggningar i Sverige och av detta står den offentliga sektorn för 70 miljarder, eller mer än 40 procent. Det betyder att staten, kommuner och landsting har en mycket betydelsefull roll för byggsektorn. Med detta följer också ett ansvar, eftersom de genom sitt sätt att upphandla och genom de krav de ställer på anbudsgivarna, påverkar byggsektorns förutsättningar och utveckling. Inte minst avseende kompetens och kvalitet. Tyvärr är de offentliga upphandlarna alltför sällan medvetna om detta.

Kompetens krävs sällan En grundförutsättning för hög kvalitet i byggandet är att de byggingenjörer som ansvarar för byggledning, kontroller och besiktning har en hög kvalitet på sitt kunnande. Att vara SBR-medlem är ett sätt att dokumentera detta, och många väljer därutöver att löpande vidareutbilda sig och kanske också skaffa sig en personlig certifiering. Men idag hör det till ovanligheterna att offentliga upphandlare kräver eller meriterar dokumenterad kompetens annat än när föreskrifterna kräver det. Ett talande exempel är den genomgång som nyligen gjordes av en av våra lokalavdelningar, där 18 slumpvis valda offentliga entreprenadbesiktningsupphandlingar sedan år 2007 granskades. I dessa krävdes certifierade besiktningsmän endast i ett fall. Att exemplet inte är ett undantag kan bekräftas av SBRs expertgrupper och av SBR-medlemmar över hela landet. Ofta är också beställarna omedvetna om skillnaden mellan att företaget är ­certifierat jämfört med personlig certi­ fiering. De förstår inte alltid att företagscertifieringen inte är detsamma som att 44

den ingenjör som utför arbetet är certifierad.

Inget isolerat problem När upphandlarna inte värderar dokumenterad kompetens blir priset – oavsett vilken kompetens som samtidigt erbjuds – mycket tungt avgörande för vem som får uppdragen. Byggkonsulter och besiktningsföretag med kvalificerade ingenjörer som behöver täcka in kostnader för vidareutbildning och certifiering i sina anbud får då en konkurrensnackdel. Utifrån sett kanske detta kan uppfattas som ett isolerat problem för dessa företag, men då har man inte hela bilden klar för sig. Inom de närmaste tio åren går 4 000 av landets byggingenjörer i pension. Därmed försvinner en stor del av den svenska byggkompetensen. Frågan är hur många av de tillkommande som är villiga att investera i vidareutbildning eller certifiering om det snarare försvårar än underlättar för dem att få offentliga uppdrag. En annan lika allvarlig fråga är vilka som ska utbilda dem, om de äldre kollegorna lämnat yrkeslivet innan deras kunskap och erfarenheter hunnit förmedlas. Leder till extrakostnader Bryts inte utvecklingen kan det som alltför länge bara betraktats som en intressefråga för byggingenjörer förvandlas till något som får långtgående och allvarliga konsekvenser för hela samhället. Kan vi inte upprätthålla kvaliteten i byggandet innebär det inte bara sämre skolor, sjukhus, vägar och på sikt allt ­högre underhållskostnader. Det leder också till en lång rad följdkostnader för samhället om byggprojekt försenas eller om byggnaderna inte fungerar som de ska. Måste exempelvis en skola eller en vårdcentral stängas till följd av mögelska-

dor tvingas samhället till extrakostnader för ersättningslokaler, längre resvägar och annat under den tid felen åtgärdas. Samtidigt kan hälsovådliga byggnader ge ökade vårdkostnader och förlorade arbetsinsatser. Effekten kan inte heller begränsas till offentliga verksamheter. Försämras byggkompetensen drabbas till slut allt byggande.

Kompetens behöver villkoras Vad detta sammantaget kan komma att kosta samhället på sikt är svårt att överblicka, men det är ingen överdriven gissning att kostnaderna vida överstiger vad dagens offentliga upphandlare kortsiktigt sparar in genom att inte betala för den kompetens vi än så länge kan erbjuda. De offentliga verksamheterna har ett egenintresse i att motverka den utveckling vi ser framför oss, och de har genom sin betydelse för byggsektorn både kraft och ansvar för att göra det. Om dokumenterad och hög kompetens blir ett viktigt villkor vid upphandling av byggkonsulter och besiktningsmän, får de ett argument för att skaffa sig det. Det behövs för att vi i framtiden ska kunna bygga och underhålla skolor, sjukhus, vägar och annan infrastruktur med en kvalitet som samhället och brukarna har rätt att förvänta sig. Från SBRs sida har vi ett ansvar för att lyfta fram och tydliggöra situationen och medverka till att den tas upp på den politiska agendan. Vi kommer att arbeta för detta, inte bara för att det är en viktig fråga för byggingenjörer utan också för att det är en viktig fråga för det samhälle vi är en del av.  D

husbyggaren  nr 5   B    2010


Noterat Miljövänligt med limträ De som valde limträ till sommarens byggprojekt gjorde ett bra val för miljön. Detta enligt beräkningar från Martinsons, som har studerat klimatpåverkan hos de limträprodukter som lanserats för privatmarknaden. Balkar, såväl som pelare och den nya limträtrallen som företaget lanserat är att betrakta som klimatneutrala. Det innebär att produkterna inte ger något nettoutsläpp av växthusgaser. En viktig del i att limträet kan betraktas som klimatneutralt är att träet är en naturlig kolsänka, som binder koldioxid. Företagets beräkningar gäller tillverkning av limträ från vagga till grav. Från skog till

nr 5   B   2010  husbyggaren

färdig produkt står en kubikmeter limträ för ett nettoupptag av 729 kilo koldioxid. Beräkningarna inkluderar samtliga delar av tillverkningen och även en lastbilstransport på 200 mil till kund. Koldioxiden är bunden i limträet under hela dess livslängd och frigörs först vid förbränning, då den tidigare bundna koldioxiden återgår till atmosfären. Bland de produkter som säljer allra bäst bland produkterna i Martinsons butikskoncept är balkar och pelare som används för byggen till altaner, uterum och carports. Den nya produkten som lanserats för året, limträtrallen, har även den mottagits väl av kunderna.  D

Fler värmepumpar såldes Den ökande försäljningstrenden för värmepumpar håller i sig och förstärktes ytterligare under det andra kvartalet 2010. Det är bergvärmepumparna som står för den största ökningen under det andra kvartalet, med plus 27 procent. – Hushållens goda ekonomi, ROT-avdrag och den gångna vinterns stränga kyla med höga energipriser i färskt minne har stimulerat försäljningen av värmepumpar, säger Martin Forsén, VD Svenska Värmepumpföreningen. Under den gångna perioden har försäljningen av luft-vattenvärmepumpar och frånluftvärmepumpar minskat med 12 procent respektive 5 procent. Försäljningsminsk-

ningen för dessa två produktsegment har bromsats upp jämfört med det första kvartalet. Trots fortsatt minskad försäljning för frånluft- och luftvattenvärmepumpar har det totala antalet försålda värmepumpar ökat med 8 procent under det andra kvartalet. I konsumentled beräknas värdet av försäljningen under andra kvartalet uppgå till 1,6 miljarder kronor. Detta motsvarar en ökning med 12 procent jämfört med motsvarande period 2009.  D

45


Noterat Bygger Nordens längsta träbro Arbetet med att bygga Nordens längsta snedstagsbro i trä har inletts. Gång- och cykelbron ska gå mellan Anderstorp och Älvsbacka i Skellefteå och blir 180 meter lång. – Valet att bygga i trä är en del av en långsiktig strategi. Träbroar har varit högintressanta för oss ända sedan början av 1990-talet då vi byggde två vägbroar i trä. Vår satsning på träbyggande har varit mycket omfattande. Dels är det en lokal råvara och dels ett mycket konkurrenskraftigt byggmaterial, säger Ola Burström, ordförande i tekniska nämnden i Skellefteå kommun. – Det kan bli ett landmärke för Skellefteå som tydligt visar kommunens vilja att bygga hållbart, samt den kompetens som finns på orten, både hos

oss som leverantör och inom forskningssamhället, säger Mikael Lindberg på Martinsons. Bron är även en viktig del i ett EU-finansierat forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet. Syftet med forskningsprojektet är att skapa nya modeller och verktyg för att mäta prestanda och kvalitet på avancerade träkonstruktioner. Bron blir 180 meter lång och fyra meter bred, pylonpelarnas höjd blir 23 meter, spännvidden 130 meter och totalvikten 270 ton. Den ska vara färdig i december 2010. Gång- och cykelbron konstrueras och byggs av Martinsons, och landfästena byggs av Skanska. Skellefteå kommun är beställare av projektet.  D

Vill minska byggkostnader ​ öreningen Byggherrarna och F dess medlemmar arbetar för att stärka byggherrens roll och kompetens. Byggherrarna har ordföranderollen i det utvecklingsprojekt som finansdepartementet och Mats Odell initierat med stöd från bland and­ ra Byggherrarna och Sveriges byggindustrier. Styrgruppen samlades i maj med visionen ”Hållbart samhällsbyggande i världsklass”. Projektets övergripande mål är att bygga till lägre kostnader och med högre kvalitet. Målet är att göra något konkret åt de nedslående resultat som visats i de statliga utredningarna ”Skärpning gubbar”, med hård kritik mot strukturer i byggbranschen, och 2009 års uppföljningsrapport ”Sega gubbar”. Styrgruppen har konstaterat att byggsektorn har bättre insikt nu efter all kritik. Försöket med en statlig byggsamordnare fungerade inte men nu försöker man alltså med nya former. Denna gång går parterna själva in och tar ansvar tillsammans med staten. Med en av dessa parter – Byggherrarna – som leder diskussio-

nerna, kan man lyckas bättre än när staten tar ordförandeskapet. Byggherren har en naturligt ledande roll eftersom byggherren initierar, organiserar och finansierar byggprojekten och därmed står med ena benet i samhället och det andra i byggsektorn. – Vi har tyvärr fått se att byggherrerollen har urholkats och att resurser och kompetens har minskat under många år. Det som behövs för att få branschen att samlas är en gemensam vision och färdplan där man har överblick för att skapa samhälleliga värden. De förutsättningarna finns nu. Projektet kommer att generera ett klimat där det blir viktigt för företagen och organisationerna att agera för att de har fördel av det, säger Mats Björs, vd Byggherrarna.  D Fotnot:

Byggherrarna är en intresseorganisation med drygt 130 medlemmar som finns inom privata näringslivet och offentlig sektor.

Lång träbro byggs. Foto: Patrick Degerman

Gör dammsugare av plastskräp

Plast i haven är ett globalt problem. I till exempel Bohusläns skärgård flyter 5 000 kubikmeter i land varje år. Electrolux tänker samla in plast från världshaven och göra ett antal dammsugare av det insamlade materialet. Initiativet kallas ”Vac from the Sea” och syftar till att öka medvetenheten om problemet med plastavfallet. Electrolux planerar att tillverka ett antal konceptdammsugare av plastskräp som samlats in från Stilla havet, Indiska oceanen, Atlanten, Medelha46

vet, Östersjön och Nordsjön.  D

Svårare för kvinnliga byggchefer Att svensk byggnäring har lång väg kvar innan den kan kallas jämställd framgår ur en Novusrapport. I rapporten uppger 67 procent av de kvinnliga byggcheferna att de upplever att kvinnor inte ges samma möjlighet att bli chef i branschen som vad män ges. Det främsta skälet till att kvinnorna är i så stor minoritet idag tror de kvinnliga byggcheferna är den grabbiga jargong som råder på bygget. 38 procent av kvinnorna upplever att det finns en misstro hos manliga chefer gentemot

kvinnliga ledare. Sex av tio kvinnor upplever dessutom att det ställs högre krav på dem än på deras manliga kollegor. Enligt rapporten listar dagens byggchefer följande åtgärder som viktigast för att uppnå ökad mångfald: 1. Att företrädare inom branschen blir bra förebilder. 2. Att kunskapen ökar hos medarbetarna. 3. Tydligare etiska riktlinjer från företagsledningen.  D

husbyggaren  nr 5   B    2010


Noterat Bygger energisnål skola Landskrona stad bygger, enligt vad man uppskattar, Sveriges energieffektivaste skola i Häljarp, strax utanför Landskrona. Skolan kommer att bli en passivhusbyggnad och den specifika energianvändningen är satt till 42 kWh/m² och år. Skolan, som ska arbeta enligt Reggio Emilia-pedagogiken, har många tekniska lösningar och speciella detaljer som ska öka barnens förståelse för teknik. Byggnaden, som både inrymmer skola och för-

skola med barn i åldrarna 1–10 år beräknas stå klar sommaren 2011. – Vi har suttit med i projektgruppen tillsammans med byggare och arkitekter. De har lyssnat på oss och vi tycker att vi fått gehör för våra önskemål, säger rektorn Lena Johnsson. – Arkitektkontoret har tidigare ritat lokaler för Reggio Emilia-pedagogiken och de förstod vad vi pratade om, konstaterar skolans rektor.  D

Nöjd rektor fick gehör.

Vill ha logistik med klass Vid regeringens Logistikforums öppna möte i Jönköping i augusti undertecknade representanter från stat och näringsliv en deklaration om samarbete för att utveckla svensk logistik. – Undertecknandet av Jönköpingsdeklarationen innebär en kraftsamling från stat och näringsliv för att genom ständiga förbättringar av logistiken bidra till en ökad välfärd och internationell konkurrenskraft som utgår ifrån hållbara lösningar, säger infrastrukturminister Åsa Tors­ tensson. Särskilt angelägna åtgärder som nämns i Jönköpingsdek­ larationen är bland annat: • En offensiv och långsiktig svensk godstransportstrategi där de olika trafikslagen samverkar. • Ett harmoniserat och tidsenligt regelverk som stödjer utvecklingen av effektiva transporter. • Förbättrade beslutsunderlag och planeringshjälpmedel, bland annat genom en översyn av kalkylmodellerna för ökad precision när det gäller effekterna av investeringar,

drift och underhåll ur ett stråkperspektiv. • Ett fördjupat samarbete mellan näringslivet och akademin för en effektivare transportforskning. • Att säkra logistikbranschens kompetensförsörjning. • En fortsatt gemensam satsning på klimatsmarta lösningar. • En samlad översyn av den svenska transportnäringens kostnadsläge och konkurrensförmåga i syfte att stärka konkurrenskraften. • Ett aktivt svenskt agerande i EU och andra internationella fora. Det var vid ett möte med regeringens Logistikforum som företrädare för svenskt näringsliv, varuägare, transportföretag och fordonsindustrin, samt forskning och offentliga aktörer kom överens om att det behövs fortsatta strategiska insatser för att säkerställa en stark svensk position inom logistikområdet.  D

så på stor frustration bland många rektorer. De påtalar problemen för sin kommun och ibland får de till och med löften om att trafikmiljön ska förbättras, men ingenting händer. 45 procent av rektorerna anser att deras kommun inte gör tillräckligt för att säkra trafikmiljön runt deras skola. – Den siffran verkar tyvärr stiga. Rektorerna känner miljön runt sin skola. Därför är det olyckligt om rektorernas synpunkter inte når fram, säger Henrik Ask. I några kommuner fungerar det bättre, främst där man ut-

arbetat former för direkta samtal inom kommunen kring trafiksäkerheten. I de fallen uttrycker rektorerna stor uppskattning för kommunernas arbete. Störst oro för trafiksäkerheten uppger rektorerna i Västmanland, Stockholm och Gävleborg. Minst är oron i Jämtland, där antalet trafikincidenter är allra lägst, och i Kalmar och i Norrbotten.  D

Farlig trafikmiljö vid skolor Trafiksäkerheten utanför skolor är ett stort problem, enligt en undersökning som försäkringsbolaget If har gjort. Den största trafikrisken är enligt rektorerna när föräldrarna kör sina barn med bil till skolan. 1 195 rektorer vid grundskolor i hela landet deltog i undersökningen. – Samhället måste öka satsningen på trafiksäkerheten kring skolorna. Många föräldrar behöver lämna sina barn med bil, exempelvis för att man valt en skola som ligger en bit hemifrån. Miljön runt skolan måste anpassas efter det, nr 5   B   2010  husbyggaren

säger Henrik Ask, personskadechef på If. – Men det räcker inte med det för att säkra trafikmiljön. Fortkörare på 30-vägarna utanför skolor och dagis måste hejdas. Vidare bör man uppmuntra samåkning och kanske gemensamma promenader med föräldrar och barn där det går, säger Henrik Ask. En paradox i sammanhanget är att de föräldrar som oroar sig för barnens väg till skolan – och därför skjutsar dem – i sig utgör en fara för trafiksäkerheten. Undersökningen visar ock-

47


Noterat Hittade exklusiv slottstapet

Fler skador inom bygg

När Statens fastighetsverk renoverade matsalen på Bäckaskogs slott, beläget strax utanför Kristianstad, påträffades en exklusiv tapet från senare delen av 1800-talet. Matsalen har under renoveringen målats i varma kulörer men en bit av tapetfyndet har bevarats som ett titthål in i historien. Matsalen på Bäckaskogs slott i Skåne har länge varit i behov av ytskiktsrenovering. Då den nu skulle målas om ville Statens fastighetsverk gå tillbaka i historien för att hitta rätt färgnyanser. De tidigare färgerna stämde inte överens med hur färgsättningen var på mitten av 1800-talet – den period som man strävade efter att bevara. Under renoveringsarbetet, under lager av färg, fann man en vacker tapet. Tapeten, som har undersökts av en byggnadsantikvarie, är valstryckt. Den mörka bakgrundsfärgen talar för en inredning från slutet av 1800-talet. Tapeten är

Antalet skador inom bygg och entreprenad ökade med nästan en femtedel det senaste året. Det visar Trygg-Hansas senaste försäkringsskaderapport för företag. Den största ökningen står ansvarsskadorna för med 33 procent, medan brandskadorna gick i motsatt riktning och sjönk med 12 procent. Trygg-Hansa har analyserat de skador som inkommit från företagskunder under det senaste året. Bygg- och entreprenadsektorn stod för 1 977 skador, vilket är en ökning med 18 procent jämfört med föregående år. En stor del av de skador som drabbar bygg- och entreprenadföretag är ansvarsskador, som står för 34 procent av den branschens skador. Med totalt 673 skador det senaste året ökade de med 33 procent. Ansvarsskador uppkommer när företaget blir ersättningsskyldigt för en person- eller sakskada som företaget eller dess anställda orsakat. – Det kan exempelvis handla om att en rörmokare orsakar en vattenskada eller att en fasadmålare stänker målarfärg på parkerade bilar. Många av dessa skador hade kunnat undvikas om man varit mer noggrann och försiktig, säger

Bit av exklusiv tapet. Foto: Erik Møller Arkitekter

påkostad. Den har heltäckande bakgrundsfärg, guldornamentik och är tryckt på blekt papper – material som då var dyra och exklusiva. Väggarna i matsalen har målats i tidstypiska nyanser men på en av väggarna i matsalen har Statens fastighetsverk sparat en bit av den funna tapeten, inramad och klädd med plexiglas. På så sätt kan matsalens gäster få en känsla av hur det en gång såg ut på Bäckaskogs slott.  D

Gör solfångare som byggsats

För att öka tillgängligheten finns SolTechs produkter numera som byggsatser. – Vi har en stark tradition av självbyggeri i Sverige. Det finns helt enkelt en stolthet att bygga själv, och dessutom sparar kunden installationskostnaden. Andelen självbyggare ökar kraftigt, vilket också bekräftas av ökad försäljning i

bygghandeln, säger VD Frederic Telander i en kommentar. SolTech Energy utvecklar och säljer solenergisystem, som är en del av en fastighets yttre skal i form av ett tak och/ eller en vägg i glas och fungerar både som klimatskydd, aktiv tilläggsisolering och solfångare.  D

Beräknar betongkonstruktioner

Fönsterlöst fikarum fick in solljus Ett fikarum för personalen på Handelshögskolans ekonomprogram i Göteborg saknar fönster, men får in solljus ändå. Solljuset leds in från taket med hjälp av Göteborgsföretaget Parans Solar Lightings patenterade solljussystem. – Det är förvånansvärt hur 48

ljust det blir när solen skiner, det blir en skillnad som verkligen känns, säger Toril Brandt­ zäg som är studieadministratör för ekonomprogrammet. Akademiska Hus Väst AB var byggherre för projektet och NCC entreprenör.  D

Emile Vasseur, produktspecialist inom företagsförsäkringar på Trygg-Hansa. Den vanligaste skadan som drabbar bygg- och entreprenadbranschen är allriskskador, och står för 35 procent av skadorna. Allriskskadorna ökade även de kraftigt, med 23 procent, under det senaste året. Allriskskador uppkommer när oförutsedda skador inträffar på entreprenaden. Det kan exempelvis vara att den tillbyggnad man arbetat med skadas av en brand- eller vattenskada. – Se till att alltid skriva ett avtal, så att det inte finns någon tvekan om gränsdragningen för var ansvaret mellan entreprenörer och beställaren går, säger Emile Vasseur. Rättskyddsskadorna utgör 16 procent av totala antalet skador inom branschen. De uppstår när företaget hamnar i tvist, oftast med sin beställare eller sina leverantörer. Antalet rättsskyddsskador har ökat med 13 procent från föregående år. Försäkringen ersätter ombudskostnaderna som uppkommer i tvisten. Rättsskadorna är vanligare bland byggoch entreprenadföretag om man jämför med andra branscher.  D

Nu kan den 550-sidiga handboken för dimensionering av betongkonstruktioner beställas både som trycksak och i digitalt format. Handboken är ett hjälpme-

del för byggkonstruktörer när de nya normerna kommer att gälla från år 2011. Den är resultatet av ett kommittéarbete i Svenska betongföreningen. Handboken, som kan ses som en förlängning av Eurokoden, utges i två volymer. Volym 1 innehåller instruktiva tolkningar av det nya regelverket och volym 2 utgörs av beräkningsexempel för typiska konstruktionsdelar. Se mer på www.betong.se  D husbyggaren  nr 5   B    2010


Marknadsnytt Torkar fuktig luft

Analyserad färgskala

OBM Norden AB har utvecklat en ny typ av sorptionsavfuktare. Den kallas MUD 900 och kan kompletteras med 9 kW elvärme. Maskinen har hygrostatoch termostatfunktion. Den fuktiga luften leds ut ur fastigheten, och den torkade luften renas genom filter, innan den går tillbaks i lokalen. Sorptionsavfuktaren passar till avfuktning vid exempelvis lägenhetsproduktion, betonguttorkning samt vid stora måleriarbeten.  D OBM Norden AB 070-591 07 33 niclas@obm.se

Skandinaviska Färginstitutet har bytt namn till NCS Colour AB. Samtidigt presenterar företaget ett nytt färgurval för utvändig färgsättning: NCS Exterior. Urvalet är baserat på en kombination av forskning och modern färgdesign och bakom ligger timmar av undersökningar och analyser av de variabler som påverkar hur vi uppfattar och använder färg i vår byggda miljö uppger företaget. NCS Exterior har lanserats internationellt i två versioner, en anpassad för färgindustrin och deras kunder samt en mer

Stoppar kylig vind

Skyddar växt från kyla

Tidigare i år installerade Boon Edam, genom Nabco System LTD, en 4 800 mm i diameter Duotour karuselldörr, på det japanska Röda Korset sjukhuset i Nagano. Karuselldörren ersatte den existerande automatiska skjut­

Före.

Efter.

nr 5   B   2010  husbyggaren

dörren, som hölls stängd sju månader om året på grund av den starka kyliga vind som kom in genom entrén.  D Boon Edam 08-753 60 30 info@boonedam.se

Företaget Living Plant har tillsammans med Lantbruksuniversitetet i Alnarp utvecklat Plant in Pod som är ett system för att vinterskydda växter. Systemet består av tre delar som tillsammans ger ett skydd mot vinterkyla: En isolerande cellplast som med ett enkelt ”brytsystem” kan anpassas till de flesta krukor. Finns i både rektangulär och rund form. En doppvärmare med tillhörande belysning som sticks ned i jorden och ger rötter och krona en värme på 3–5 grader Celsius. Ett kronskydd som enkelt ”kläs på” växten och försluts med en dragkedja. Tältet finns i tre standardhöjder och kan förankras i kruka eller direkt i marken.

exklusiv version för professionella färgsättare, med stora matta färgprover.  D NCS Colour AB +46 8 617 47 00 info@ncscolour.com

Resultatet blir ett lokalt mikroklimat med bibehållet dagsljus som är lagom svalt för de flesta medelhavsväxter.  D Vansta Trädgård +46 8 520 274 80 berenike@vanstatradgard.se

49


Marknadsnytt Vinyl för badrum badrummet. Vinylkollektionen är gjord i olika mönster och färger, som pärlemorskimmer eller småsten i 3Deffekt. Aquarelle är VT-godkänd enligt golvbranschens våtrumskontroll och uppfyller branschens krav på vattentäthet.  D Med Aquarelle för Tarkett in vardagsrummets formspråk i

Enklare välja bredd på fog Alla kan lägga en fog, men resultatet blir inte alltid så bra som man önskar. Relekta 101 fogglättare har två olika profiler, en i varje ända, för olika bredder på fogarna. Den har

även ett ergonomiskt grepp med gummierad yta.  D Novatech 031-13 54 90 mikael.palmgren@novatech.nu

Tarkett +46 8 625 19 28 kerstin.lagerlof@tarkett.com

Golvbrunn för butiken

Spärrar fönster

Blücher lanserar en ny golvHoppe AG är ett förebrunn speciellt lämpad för tag som specialiserat livsmedelsbutiker. Golvbrunsig på att utveckla nen är en variant av Drain 206 handtag i olika design elektroniska låslösningar med hög säkerhet. År 2008 vann iLOQ två viktiga internationella utmärkelser för säkerhet, IFSEC Security Industry 2008 Multi, men med Ø110-utlopp och material för fönsaward och Detektor International Award.Mera information via istället för Ø75 mm. ter och dörrar. FöretaGolvbrunnen är tillverkad get kommer med en helt och hållet i rostfritt stål, förbättrad barnspärr och finns med sidoutlopp alför fönster och fönsternativt bottenutlopp, inkluterdörrar. Bland annat sive vattenlås som är delbart passar i butiksmiljöer. Det har ökar säkerheten geför en enklare rengöring. Med ett slitstarkt tåligt galler med nom att det krävs maolika montageset kan golvbe- hygieniska egenskaper.  D läggning av plastmatta, massa- Blücher Sweden AB golv eller klinker anslutas. 0480-44 47 04 Det nya gallret Hygienic Pro hes@blucher.se Keddy presenterar kaminserien K800, som består av tio modeller och tillverkas helt i gjutjärn. K800 är utrustad med ett självreglerande spjäll. Funktionen optimerar förbränningen och förhindrar övereldning i kaminen. Det är även

növrering med fingrar.  D

två

Beslagskonsult AB +46 31 91 40 30 info@beslagskonsult.se

elektroniska låslösningar med hög säkerhet. År 2008 vann iLOQ två viktiga

internationella utmärkelser för säkerhet, IFSEC Security Industry 2008

award och Detektor International Award.Mera information via

OQ två viktiga Industry 2008

Styrbar kamin i gjutjärn

Krypterade lås

Låssystemet iLOQ Privus är avsett för privatkunder. Det har utarbetats för att ge hög säkerhet för lås i hem, fritidsbostäder och små företag. Systemets lås och nycklar fungerar helt elektroniskt. De tillträdesrättigheter för nycklarna som inprogrammeras i låsen är krypterade med hjälp av digital teknik. Mekaniskt är alla 50

möjligt att ställa in önskad uteffekt med förinställda effektlägen. Det innebär att temperaturen i huset kan styras med kaminen.  D Keddy AB 0322-781 84 jonas.svenson@keddy.se

nycklar likadana. Systemet består av låscylindrar, bruksnycklar och programmeringsnycklar. Även om systemet är elektroniskt kräver det inte batterier eller kablar för att fungera. Den ström det behöver får det när man för in nyckeln i låset.  D iLOQ Oy +358 40 3170 222

husbyggaren  nr 5   B    2010


Marknadsnytt Snabbskruvande verktygssats

Tät ved i trähus

Kamasa Tools lanserar en sats med både ¼-hylsor och bits. I satsen ligger också en superliten 60-kuggs minispärrnyckel, som gör det lättare att komma åt olika skruvar och bultar. Minispärrnyckeln har en vridskiva på huvudet som underlättar vid snabbskruvning.  D Kamasa Tools 08-92 31 29 mattias.dixner@kgk.se

Mäter pH och temperatur Karl Deutsch Nordiska AB i Västerås kommer med ett nytt instrument för mätning av pH och temperatur. Med Elcometer 148 mäter man både pHvärde och temperaturen hos en vätska med en och samma sensor.  D Karl Deutsch Nordiska AB 021-35 70 00 kdn@kdn.se

Minskar tjocklek på vägg

Den metod som används idag för att förbättra isoleregenskaperna i klimatskalet på ett lågenergihus och passivhus är att öka tjockleken på den traditionella isoleringen. I vissa fall nr 5   B   2010  husbyggaren

behöver isoleringen vara nästan dubbelt så tjock för att klara kraven för exempelvis ett passivhus. Isovers premiumprodukter är byggisolering av glasull med ett lambdavärde för mineralull på 0,033 W/mºC eller lägre. Företaget menar att det genom att välja Isovers premiumprodukter i klimatskalet går att minska väggtjockleken med upp till 50 mm.  D Saint-Gobain Isover AB 042-843 22 johan.bergstrom@saint-gobain.com

Den finländska trähustillverkaren Kontio satsar på den svenska marknaden. Företaget har en mängd olika timmerhus som spänner från tidlösa timmerstugor till trevåningshus i modern design. Ett långsamt växande

nordligt trä med tät ved, som ger ett virke som är hårt, rötbeständigt och stabilt, används.  D Kontio 070-821 58 16 lars.kjellberg@lakkapaa.com

Blandare med svängbar pip Damixa lanserar en ny tvättställsblandare i Osier-serien. Osier tvättställsblandare är försedd med en 135 mm hög Cpip som är svängbar. Blandaren är lämplig för de lite större

handfaten där svängbarheten gör att man kan skölja ur handfatet lättare. Blandaren har utrustats med Damixas X-Change-system vilket betyder att blandaren enkelt kan tas av från tvättstället så att man kan rengöra ordentligt runt blandaren.  D Damixa 070-668 69 64 ulf.stenfeldt@damixa.com

Tålig skiva till våtrum

Sedan den 1 augusti gäller nya branschregler för våtrum. Med delvis skärpta krav på tätning i våtzoner, som exempelvis duschutrymmen, ökar kra-

ven på rätt byggmaterial. Knauf Danogips har tagit fram en cementbaserad skiva som varken sväller, bryts ner av fukt eller börjar mögla. Aquapanel Indoor är enligt företaget även smidig och följsam att arbeta med.  D Knauf Danogips 044-28 78 18 peter.kaveland@knaufdanogips.se

51


BYGGLEVERANTÖRER

Betong

ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

www.svenskbetong.se

52

husbyggaren  nr 5   B    2010


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 5   B   2010  husbyggaren

53


BYGGLEVERANTÖRER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post infrasweden@ruukki.com

54

husbyggaren  nr 5   B    2010


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid Abetong ��������������������������������������������������������������������  1:a omslag, 4 Bergsäker �������������������������������������������������������������������   4:e omslag Bostik �������������������������������������������������������������������������������������������   19 Brandskyddsföreningen Sverige �������������������������������������������   41 Byggelit ���������������������������������������������������������������������������������������    9 Byggkeramikrådet ��������������������������������������������������������������������   45 Eurotak ���������������������������������������������������������������������������������������   33 Finisterra �������������������������������������������������������������������������������������   30 GBR Service �������������������������������������������������������������������������������   39 H-Fönstret i Lysekil �����������������������������������������������������������������   35 Hercules Grundläggning �������������������������������������������������������   11 Joma ���������������������������������������������������������������������������������������������   39 Lättklinkerbetong ���������������������������������������������������������������������   23 MRD Koljern ������������������������������������������������������������������������������  15 NCS Colour �������������������������������������������������������������������������������   1 Nibe ���������������������������������������������������������������������������������������������    2 Oras �����������������������������������������������������������������������������������������������   29 Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas �����������������������   37

nr 5   B   2010  husbyggaren

Sid Plast- & Kemiföretagen �����������������������������������������������������������   25 Pålplintar �����������������������������������������������������������������������������������  19 Saint Gobain Isover �����������������������������������������������������������������  13 Sand & Grus Jehander �������������������������������������������������������������    8 SAPA Building System �������������������������������������������������������������  31 SP Sitac ���������������������������������������������������������������������������������������  15 SP Trätek �������������������������������������������������������������������������������������   37 Stockholms Geomekaniska ���������������������������������������������������  17 Svensk Byggtjänst ������������������������������������������������������  2:a omslag Svensk Våtrumskontroll ���������������������������������������������������������   35 Teliasonera ��������������������������������������������������������������������������������    3 TerraTec �������������������������������������������������������������������������������������  21 ThermiSol Sweden �������������������������������������������������������������������   23 Thomas Eriksson Arkitekter TEA ���������������������������������������  15 Trelleborg Waterproofing �����������������������������������������������������  31 ViaCon �����������������������������������������������������������������������������������������  21 WSP group ���������������������������������������������������������������������������������  19 ÅF Infrastruktur �����������������������������������������������������������������������    4

55


KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

LUND

ESKILSTUNA STOCKHOLM

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna •  BYGGPROJEKTERING •  KONTROLLER •  BESIKTNINGAR •  KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

HELSINGBORG

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70 ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

HUDIKSVALL

Arkitekter o Ingenjörer Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration Ljusdal: 0651-105 00  •  Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se  •  cao@cao.se

KARLSKRONA

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

56

husbyggaren  nr 5   B    2010


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB

Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

UMEÅ

UPPSALA Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11   141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00  Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-,   VA-projektering,   Landskapsplanering,   Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70  info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

nr 5   B   2010  husbyggaren

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening 57


KONSULTERANDE INGENJÖRER VISBY

VISBY

ÖSTERSUND

www.projektengagemang.se

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

www.projektengagemang.se

• • • •

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Byggnadsingenjörer SBR Certifierade besiktningsmän – SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

- Arkitektur

Projektering Projektering Byggadministration Byggadministration Box 47146 (Årstaängsvägen 19B) 100 74 STOCKHOLM Tel: 30 Box 08-15 4714640 (Årstaängsvägen 19B) Fax: 08-15 40 36 100 74 STOCKHOLM Tel: 08-15 40 30 Fax: 08-15 40 36 Box 1344 (Söderväg 3A) 621 24 VISBY Tel: 63 50 3A) Box 0498-21 1344 (Söderväg Fax: 0498-21 621 24 VISBY66 20 Tel: 0498-21 63 50 Fax: 0498-21 66 20

-  Inredning

- Byggteknik

-  Byggledning

- Värderingar

-  Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

ETT MEDLEMSFÖRETAG I ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Repslagaregatan 12 602 25 NORRKÖPING Tel: 011-18 60 95 12 Repslagaregatan Fax: 011-18 60 95 602 25 NORRKÖPING Tel: 011-18 60 95 Fax: 011-18 60 95

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40  Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Marknadsnytt Batteridriven färgspruta Ryobi lanserar en ny serie med målerimaskiner. I serien ingår bland annat färgsprutan P621 Speedsprayer som är batteridriven. Färgsprutan levereras med två spraymunstycken; ett cirkulärt och ett justerbart mellan vågrätt och lodrätt. Sprutan har en flexibel upp-

58

sugningsslang som gör att man kan spruta i olika vinklar och använda upp det sista av färgen vilket minimerar spill. Maskinen är enkel att ta isär och rengöra.  D Ryobi +46 732 30 78 44 thomas.norberg@tti-emea.com

Toastol döljer avlopp Med WC-nyheten Monolith skapar Geberit en funktionell designlösning. Monolith kan beskrivas som en hybrid mellan en traditionell golvtoalett och en inbyggd lösning. Nyheten är anpassad för befintliga anläggningar och fungerar därför vid renoveringar. Cistern och toalettstol installeras där den gamla toa-

letten stod. Den döljer avlopp samt hål i vägg och golv. Cisternen är gömd i en låda av aluminium täckt av ett glas i grönt, vitt eller svart.   D Geberit +46 70 859 78 27

husbyggaren  nr 5   B    2010


Nytt från SBR Nya medlemmar Christen Aasen, konstruktör,

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bilda­des 1951 är en ideell yrkesorganisation med kom­petens­­krav på si­na medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlem­mar­nas yrkesroll. Bygg­­ingenjörer­na SBR har 2 600 med­lem­mar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföre­tagar­­ examen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och ­kvalificerade arbetsuppgifter in- ­om byggverksamhet, alt hög­ skoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från med­­­ lemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan  kan beställas från kansliet eller ­hämtas via förbundets hemsida,  www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och råd­ givning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighets­­uppvaktning, kontakter med lokal­avdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 5   B   2010  husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Bengt Dahlgren Stockholm AB, Nacka Jan Andersson, egen företagare, SWFAB AB, Kristianstad Jimmy Andersson, byggingenjör, Arlöv Henrik Andrésen, egen företagare, Aleva Consulting AB, Göteborg Ove Bregéus, egen företagare, Banab, Göteborg Håkan Bäckström, byggingenjör, Grontmij AB, Malmö Henrik Ehrin, projektledare, Dyna Mate AB, Södertälje Torvald Farebo, platschef, Primwork AB, Berga Henrik Hoffman, Supply Chain Manager, Bombardeier transportation, Västerås Charlie Höglund, egen företagare, Charlie Höglund El, styr och byggnadsteknik, SaltsjöBoo Magnus Jareland, projektledare, Ramböll Sverige AB, Linköping

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna äm­nen i branschen, för energiexperter,  samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinvente­ring och utbildning till kvali­tets­ansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som ­ renumereras och läses av branschp folk, medlemmarna i Byggingen­ jörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingen­jörsförbundet i Finland  r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Fredrik Larsson, Site engineer, Enercon Energy Converter AB, Malmö (tidigare ansluten) Thomas Linder, egen företagare, Carpri AB, Strängnäs Marina Litsén, byggnadsingenjör, Arkitekterna Krook & Tjäder, Stockholm Bo Lundberg, egen företagare, Boma HB, Bjärred Bengt Martell, VD, Tema­ hallen AB, Vinslöv Haval Murad, byggnadsingenjör, Berg Arkitektkontor AB, Stockholm Ulf Persson Pilhall, Trollhättan Sören Skeppar, byggingenjör, Töreboda Erik Tegvald, konstruktör, Maddison Konsult AB, Halmstad Johan Zellbi, projektledare, Grontmij AB, Malmö

Nya anslutna Caroline Abrahamsson, Uppsala Per Hurtig, Sigtuna Hans-Michael Mertel, Lund

Bästa betyg belönat

Helsingborgsavdelningen utdelar årligen ett stipendium på 10 000 kronor som delas mellan den kvinnliga och manliga student på bygg- och arkitekt programmet som har det bästa genomsnittliga betyget efter årskurs 3. I hård konkurens stod Kat­

rin Almquist och Salam Jassim som vinnare år 2010. Stipendiet utdelades vid studenternas avslutningsmiddag i juni på Restaurang Pålsjö Krog vid strandkanten av Öresund. Utdelare var styrelsemedlemmen Jonas Rosberg.  D

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att ­tillvarata de mindre konsultföre­ tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via ­Internet.

59


Nytt från SBR Aktuella kurser Entreprenadbesiktning

Eurokoder

Byggarbetsmiljösamordnare,

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Grundkurs, 28–29 september, Malmö Steg 2, 6 oktober, Stockholm Prov 6 oktober, Stockholm Steg 2, 25 oktober, Malmö Prov 25 oktober, Malmö

21 oktober, Göteborg 11 november, Stockholm 1 december, Malmö

Grundutbildning, steg 1*

Nivå N 21, 22, 28 september, Malmö 19, 20, 26 oktober, Göteborg 9, 10, 16 november, Stockholm

Natursten i husbyggnad på rätt sätt

27 oktober, Stockholm Överlåtelsebesiktning

Steg 1, 18–19 oktober, ­Stockholm Steg 2, 20–21 oktober, ­Stockholm Prov 22 oktober, Stockholm

Plåt i teori och i verklighet

9 november, Stockholm

13–14 september, Göteborg 14–15 september, Karlskoga 20–21 september, Luleå 27–28 september, Kalmar 30 september–1 oktober, Malmö 4–5 oktober, Örnsköldsvik 18–19 oktober, Stockholm 28–29 oktober, Göteborg 9–10 november, Malmö Byggarbetsmiljösamordnare, Fördjupningspaketet, steg 2*

Energideklaration för småhus

Fuktmätning – fukt och mögel­

26–28 oktober, Stockholm

skador

23–24 november, Stockholm Entreprenadbesiktnings­ symposium

Skadeutredningar

11–12 november, Stockholm, FULLTECKNAD 2–3 december, Stockholm

30 november, Stockholm

Överlåtelsebesiktnings­ symposium

AMA Anläggning 07*

12–13 oktober, Göteborg 16–17 oktober, Stockholm KA-symposium

23 september, Stockholm 29 september, Gävle 6 oktober, Göteborg 17 november, Malmö

20–21 oktober, Göteborg 24–25 november, Stockholm

MER Anläggning 07*

ABK 09

6 oktober, Malmö 12 oktober, Göteborg 19 oktober, Stockholm

27 september, Stockholm 20 oktober, Luleå 26 oktober, Kalmar 18 november, Göteborg 29 november, Stockholm 6 december, Malmö 7 december, Örnsköldsvik

AMA Hus 08, grundkurs*

20 september, Stockholm

6 oktober, Malmö 26 oktober, Stockholm 11 november, Göteborg Projektledning*

26–27 oktober, Stockholm 16–17 november, Göteborg 25–26 november, Malmö *Kurser markerade med* ge­

Entreprenadjuridik, grundkurs*

nomför SBR i samarbete med

5 oktober, Malmö 21 oktober, Stockholm 9 november, Göteborg 10 november, Skellefteå

EGA

Entreprenadjuridik, ­fortsättningskurs*

30 september, Gävle 21 oktober, Stockholm 10 november, Göteborg 18 november, Malmö

LOU – upphandling av bygg­ entreprenader och tjänster*

Putsade fasader

17 november, Stockholm

Nivå K 29 september, Malmö 27 oktober, Göteborg 17 november, Stockholm

20 oktober, Stockholm 25 oktober, Göteborg 8 november, Malmö

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser

eller ring 08‑462 17 94.  D

Byggingenjörsstudent prisad av SBR Byggingenjörsstudenten Therese Remlén har utsetts av Svenska Byggingenjörers Riks­förbund (SBR) till Årets avgångsstudent på linjen för Byggteknik vid Malmö högskola. Priset utgörs av ett stipendium på 10 000 kronor. Det delas sedan år 2008 ut till den student som uppvisar en kombination av goda studieresultat och social kompetens.

– Avsikten med priset är inte bara att stimulera till goda studieresultat, vi vill också uppmärksamma studenterna på vikten av att utveckla sin samarbetsförmåga och sociala kompetens eftersom det har stor betydelse i arbetslivet, säger Emma Carlbom vid SBR i Malmö, som överlämnade priset.  D

Kalender Konsultgruppens styrelsemöte i ­Skåne

30 september–1 oktober

Ordförandeträff i Köpenhamn

23–24 september 2010

Therese Remlén

60

husbyggaren  nr 5   B    2010


Nytt från SBR Firade 50 i våtmark med coolt träskhus

Kristianstadsavdelningen in­ om SBR firade den 29 maj sitt 50-års jubileum som lokalavdelning med en heldag. Det började med en båttur och sightseeing-runda i biosfärområdet som kallas Kristianstads Vattenrike. Biosfärområdet omfattar Helgeåns avrinningsområde i Kristianstads kommun och de kustnära delarna av Hanöbukten och godkändes sommaren 2005 av Unesco. Det blev det första biosfärområdet i Sverige som inrättades enligt Unesco:s nya krav. Ett biosfärområde ska utgöra ett modellområde för samspelet mellan natur och människor i världen. Båtturen varade i två timmar, med mellanspel i skepparen Lennart Björks egna restaurang som kallas ”restaurang vassruggen”. Vädrets makter var oss bi och endast några lokala, mindre regnstänk kom från ovan. Inom vattenriket uppförs för tillfället ett byggnadsprojekt som heter Naturum, där vi som första grupp fick möjligheten att göra ett studiebesök. Vi fick en intressant genomgång av projektet och dess framskridande av entreprenadchef Lars Bengtsson på NCC Construction. Naturum Vattenrike i bio­ sfärområde Kristianstads Vat-

Båttur i Kristianstads våtmarker.

nr 5   B   2010  husbyggaren

tenrike ligger mitt i naturen men ändå på bara fem minuters promenadavstånd från järnvägsstationen och centrum. Naturum Vattenriket har ritats av Fredrik Pettersson, White Arkitekter AB, Köpenhamn, som med bidraget ”Rede i vassen” vann Kristianstads kommuns arkitekttävling år 2007. NCC Construction är huvudentreprenör för Naturumbygget. Kostnaden är cirka 90 miljoner kronor och det ska stå färdigt i september/oktober 2010. Naturum Vattenriket får en yta på cirka 1 000 kvadratmeter. Huset byggs på en gjuten platta som vilar på betongpelare cirka 3,5 meter över markytan. I huset ryms bland annat utställningar, restaurang, naturskola och konferenslokaler. Fasaden kläs med värmebehandlad furu, som är motståndskraftig mot röta. Tidningen Byggvärlden har rankat ”träskhuset” som det tredje coolaste byggprojektet i Sverige, efter Botniabanan i Umeå och Victoria Tower i Stockholm! Kring huset anläggs en konstgjord våtmarkssjö på ett ett hektar stort område. Sjön blir en hemvist för mycket av det djurliv som finns på andra

Naturum växer.

Middag på Kippers källare.

håll inom Vattenriket och som därigenom kan beskådas på ett lättåtkomligt sätt. Mer än 10 000 kubikmeter torv och jordmassor har grävts bort med hjälp av en specialkonstruerad grävmaskin som flyter på pontoner. De uppgrävda massorna ska senare användas för uppbyggnaden av backarna på den gamla tippen som görs om till rekreationsområde. Efter en välbehövlig paus samlades vi åter för högtids­ middag på Kippers källare, som är en anrik restaurang, lika gammal som Kristianstad. Den danske kungen Christian IV – grundare av Kristianstad – var också gäst i Kippers hus och lät sig väl trakteras från den förmögne handelsmannens kök och vinförråd. God traktering är en kunglig tradition som Kippers är angelägna att slå vakt om, och käl-

laren är densamma som den var då den byggdes i början på 1600-talet. Som ett trevligt inslag kom självaste Christian IV och berättade anekdoter och historier om sina skiftande bravader, emellan de välsmakande rät­ terna. Ett stort tack till skepparen Lennart Björk som undvek grundpåstötningar, entreprenadchef Lars Bengtsson som öppnade upp Naturum, Kippers källare för gomretningar, Kent Roos för middagsunderhållning, förbundsordförande Lars Hedåker för standar och flagga, samt festarrangörerna Hans Siöström och Peter Bengtsson för att 50-årsfirandet blev lyckat. Snart fyller vi 60 år… Av Magnus Svensson, sekreterare ­Kristianstadsavdelningen

61


Nytt från SBR Besåg Uppsalas största bygge

Uppsala-avdelningen gjorde i maj ett studiebesök på Uppsala nya resecentrum. Vi samlades vid Trafikverkets projektkontor där SBR bjöd på kaffe och smörgås. Cathrina Danckwardt-Lillieström vid Uppsala kommun och Göran Löfstrand från Trafikverket hälsade oss välkomna och berättade om projektets historia och svårigheter under projektets gång, därefter gjorde vi en spännande rundvandring på området. Uppsala resecentrum är ett av de största byggprojekten i Uppsala genom tiderna. Det är ett gemensamt projekt för Banverket (numera Trafikverket), Jernhusen och Uppsala kommun. Arbetena började hösten 2005 och ska vara klara december 2011. Varför byggs Uppsala resecent­ rum? Tågtrafiken till och från Upp-

sala har ökat kraftigt och omfattar idag cirka 20 000 personer per dygn. Stationsområdet behöver moderniseras för att klara kraven. Ett nytt stationshus byggs, som ansluter till Centralpassagen, den nya gång- och cykelpassagen under spåren, med uppgångar till plattformarna. Passagen underlättar också förbindelsen mellan stadens östra och västra delar. Det skapas även utrymme för ett nytt hotell och ett helt nytt bostadsområde med 150– 200 lägenheter. Hela området snyggas även upp. Uppsala resecentrum blir en modern knutpunkt för all trafik.

Varför tar det så lång tid att bygga resecentrumet? Framför allt för att man bara kan arbeta med en plattform i taget. Detsamma gäller järnvägsbron över Strandbodga-

Guiden Göran Löfstrand med intresserade SBR:are. Foto: Dick Söderholm

tan. Bygget får inte orsaka några förseningar i tågtrafiken och hade man kunnat stänga av tågtrafiken hade bygget varit klart redan idag. Vad kostar det att bygga rese­ centrumet? Totalkostnaden beräknas bli cirka två miljarder, varav Banverket står för drygt 1 100 miljoner, Jernhusen drygt 150 miljoner samt Uppsala kom-

Uppsala träffade studenter Brita Gilén, Lars Sjölund och undertecknad från Uppsalaavdelningen har träffat ett stort antal kvinnliga studerande på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet eftersom de önskade en dialog med personer verksamma inom branschen. Även Ylva Hedstrand som är deras studievägledare deltog på mötet. Anledningen till mötet var ett tidigare möte med de kvinnliga byggteknikstuderandenas lärare Patrice Godonou. Eleverna hade framfört ett önskemål om att få träffa personer i byggbranschen och höra vilken verksamhet de i framtiden kan komma att arbeta med. Brita Gilén har en gedigen bakgrund som kartriterska, därefter examen som högskoleingenjör och arbeten inom 62

byggbranschen. Hon har byggt flera egna villor, arbetat som byggnadsinspektör i Uppsala och innehar nu en anställning som projektledare på Tema arkitekter och projektadministratörer i Uppsala. Lars Sjölund arbetar på Sunnerstabygg, Uppsala. Han arbetar framför allt med reparationer av vattenskador. Vattenskadorna kostar försäkringsbolagen runt 5,5 miljarder kronor årligen. Jag själv har erfarenhet från att ha drivit arkitektkontor, dagens Tema projektledare, med mera, samt har arbetat som egen företagare, framför allt som besiktningsman och kvalitetsansvarig. Vi berättade om våra erfarenheter och intresset var stort. Några få elever hade egen erfarenhet från byggbranschen.

Vi kom även in på om vi kunde bistå som mentorer, samt möjligheten att ordna praktikplatser. De studerande har stor svårighet att få kortare eller längre praktiktid. Deltagarna uppskattade vårt stipendium till någon förtjänt elev i avgångsklassen, som kommer att överlämnas första gången år 2011. Eleverna erbjöds och välkomnades att bli medlemmar anslutna till SBR vilket skulle ge dem möjlighet att delta i ­lokalavdelningens infoträffar, studiebesök och i vissa fall även kurser. De får också information från förbundet samt vår tidning Husbyggaren. De ges därmed en stor möjlighet att lära känna personer inom byggbranschen. Av Lennart Wågström

mun drygt 700 miljoner. Kommunen får statsbidrag på 183 miljoner kronor. Uppsala-avdelningens 18 deltagare blev mycket imponerade av projektet, med det moderna stationshuset och den uppseendeväckande arkitekturen, samt den detaljrika planeringen och logistiken av projektet. Av Bengt Härlin

Rabatt på fack­ litteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt! Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig. Har du glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90 husbyggaren  nr 5   B    2010


!

Stort kugghjul Ta ett litet lock och limma fast det i mitten mellan två CD-skivor. Limma kardborreband runt CD-skivorna, med den taggiga sidan utåt.

Litet kugghjul Ta ett lock eller en skruvkork. Limma fast kardborreband runt locket, med den taggiga sidan utåt. Limma fast en symaskinsspole på locket.

nr 5   B   2010  husbyggaren

63

träskiva

Limma fast träklossen.

små ”kugghjul”

Gör en spak av ståltråd.

byggklossar

vattenfylld ballong

silvertejp

Fäst spaken löst med en skruv.

påtejpad ring stoppnål

idé och text

Gör en bil av träklossar. Spika på hjul av rundstav.

Sätt fast en ballong med dubbeltejp.

stålmåttband

startknapp

© harriet aurell bild © jessica palmgren

tungt föremål

symaskinsspolar

gummisnodd

grov tråd

grov tråd

ståltråd

Limma eller skruva fast snöret.

stora ”kugghjul”

Bind fast en liten spann med kaffe på trästången så att den hänger till vänster ovanför kaffekoppen.


64

husbyggaren  nr 5   B    2010

Stort kugghjul ta ett litet lock och limma fast det i mitten mellan två CD-skivor. Limma kardborreband runt CD-skivorna, med den taggiga sidan utåt.

träskiva

Limma fast träklossen.

3

Fäst spaken löst med en skruv.

påtejpad ring

tungt föremål

4a 6

stoppnål

2

symaskinsspolar

gummisnodd

grov tråd

5

grov tråd

ståltråd

Limma eller skruva fast snöret.

stora ”kugghjul”

1

Sätt fast en ballong med dubbeltejp.

4b

stålmåttband

Startknapp

5

Inuti talmetern finns en fjäder som ser ut som en spiral och består av ett band av fjäderstål som både är segt och hårt. Om spiralen vrids ihop vill den återgå till sin ursprungliga form. Många leksaker och gammaldags klockor har sådana fjädrar. De kallas vanligen klockfjädrar.

harriet aurell bild

Stålmåttbandet, en så kallad ”talmeter”, är först utdraget och låst i ut-läge med en bromsknapp. Måttbandet dras in med viss kraft då spärren släpps. Den tråd som är fäst runt stödet för den vattenfyllda ballongen till vänster drar omkull stödet.

4b

Längst till höger ger gummibandet en rörelse som får bilens nål att punktera ballongen.

4a

På två ställen i händelsekedjan utnyttjas elasticitetskraft.

idé och text

Gör en bil av träklossar. Spika på hjul av rundstav.

Då ballongen punkteras sker en kraftig och plötslig utströmning av luft ur ballongen, en tryckutjämning. Lufttrycket inuti ballongen har från början varit riktat åt alla olika håll inuti ballongen. När ballongen punkteras trycker elasticiteten i ballongmaterialet ut luften genom det hål som bildats av nålen, eftersom motståndet plötsligt upphört där. Mängden luft och materialet i ballongen avgör hur hastigt luften trycks ut. Trycket i utströmningen kan användas som kraft för att till exempel blåsa rent föremål från damm, mjöl eller annat lätt material, eller för att blåsa en såpbubbla med.

6

jessica palmgren

Vinkeln för den lutning som behövs på spannen för att vätskan ska hällas ner i Gör en spak av ståltråd. kaffekoppen behöver beräknas eller prö© © vas fram. De faktorer som behöver bestämmas är hur högt upp spannen ska faller ner mot golvet dras det lilla kugghjulet runt med hängas. Var, i förhållande till kaffekophjälp av tråden som lindats upp på symaskinsspolen. pen, ska spannen börja vältas? Hur förflyttas spannen Tyngdkraft används också för att hälla ut vätskan ur då tyngden ovanpå ballongen sjunker? Var ska trissorna den lilla spannen. Tyngden ovanpå ballongen till höger fästas? ger kraften.

byggklossar

vattenfylld ballong

små ”kugghjul”

Bind fast en liten spann med kaffe på trästången så att den hänger till vänster ovanför kaffekoppen.

Övningen tar upp kugghjulsväxel, omvinkling av kraft, gravitation, elasticitetskraft, vinkelberäkning och tryckutjämning.

Gravitation används som kraftkälla för att få det minsta kugghjulet att snurra. När den vattenfyllda ballongen

3

En tillgänglig kraft kan vinklas om så att en sjunkande rörelse i stället omvandlas till en lyftande rörelse, på samma sätt som när en gungbräda som trycks ner på ena sidan rör sig uppåt på den andra. För att ändra riktningen på kraften används ofta trissor. De kallas ibland linhjul. I vårt exempel sjunker den tyngd ner, som vilar ovanpå ballongen. Det leder till att den lilla spannen lyfts i nederkant så att vätskan kan rinna ner i kaffekoppen. Symaskinsspolar som hängs i ståltrådsöglor används som trissor.

2

Kugghjul används för att hjul ska kunna kopplas ihop utan att slira mot varandra. Här används hakarna från den ena delen av ett kardborreband för samma sak. Olika stora kugghjul som kopplas ihop påverkar hastighet och kraft, och ibland också rörelseriktning. Ett litet kugghjul kopplat till ett stort, minskar hastigheten och ökar kraften och vise versa. En anordning som ändrar hastighet, kraft och/ eller riktning på en roterande rörelse kallas växel. När det sista kugghjulet i händelsekedjan rör sig medsols, dras en spärr upp med hjälp av en tråd och släpper loss bilen.

1

Litet kugghjul ta ett lock eller en skruvkork. Limma fast kardborreband runt locket, med den taggiga sidan utåt. Limma fast en symaskinsspole på locket.

silvertejp


thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w

masonite lättelement www.m-l.se


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Husbyggaren 2010 Nr 5  
Husbyggaren 2010 Nr 5  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...