Page 1

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

4 10 Nedanstående är en annons från Paroc Panel System AB


nr 4 B 2010 husbyggaren

1


2

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

3


4

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 · 2010 | Årgång 52 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Sidan 34 Husbyggaren går aktivt in i samhällsbygget! Teknikdelegationen har lämnat sin slutrapport till regeringen för hur Sverige ska säkra tillgången på framtida ingenjörer. Tyngden läggs på att näringslivet bör engagera sig. Husbyggaren väljer att agera. Vi publicerar i kommande nummer handfasta verktyg – händelsekedjor, en metod som används flitigt i Japan – som stimulerar intresset för teknik och ökar förtrogenheten av tekniska lösningar. Detalj ur illustration: Jessica Palmgren

UTGIVNINGSPLAN 2010

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 5 Nr 5 v 37 v 11 Nr 6 v 43 v 17 Nr 7 v 49 v 22

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

INNEHÅLL 6 10 14 18 22 24 28 34 38 42 44 46 50 52 54 63

Regelbundet takunderhåll minskar korrosionsrisk Titanzink har lång livslängd när det läggs på rätt sätt Roterande solskärm skuggar rummen Försök visar att fönster måste tätas i två steg Använde dymlingknutar i experimenthus Testar om glas och trä kan fungera ihop Ökat ljusinsläpp när fönster limmas in i smalare båge Händelsekedjor ger kunskap om tekniska lösningar Strategi klar för hur SBR ska växa och synas mer Juridik: Skriv in ”eller likvärdigt” när fabrikat specificeras IT: Gränser mellan digitalt och verkligt suddas ut Form & Teknik: Laborerar med vad som är – och vad som synes vara Debattsvar: Energideklarationer är ett slag i luften Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: Geoteknik & Grundläggning & ROT Tidningen utkommer i vecka 37 nr 4 B 2010 husbyggaren

5


TAK Vinterns snömängder har lett till många takskador. Tak har skadats när snön inte skottats bort, men även av att de röjts på fel sätt. Det har hänt att oerfarna snöröjare använt ishackor och hackat hål på plåten. Tak bör underhållas löpande.

Regelbundet takunderhåll minskar korrosionsrisk Av fredrik lundberg, frilansjournalist

V

änta inte till första snön. Teckna avtal om snöröjning så snart som möjligt i god tid före vintern. Augusti kan vara i senaste laget!, manar Stefan Lardner, plåtkonsult. Det är den viktigaste lärdomen efter vinterns många takskador, både på tak som skadats av att snön inte skottats och tak som röjts på fel sätt.

Har mindre erfarenhet Historiskt sett var det mest plåtslagare som röjde tak, med viss hjälp av andra, till exempel brandmän. Nu finns det färre plåtslagare, konstaterar Stefan Lardner, VD för Roslagens Plåtkonsult i Stockholm med 25 års erfarenhet i branschen, först som plåtslagare. Under senare år är det många som har mindre erfarenhet, som gett sig upp. Särskilt under den gångna extrema vintern eftersom det har krävts så mycket folk, där alla kanske inte haft kunskap. – Jag har sett köpcentrum där det har sett ut att vara hundra man i arbete med att röja, noterar Stefan Lardner. Ingen hade kunnat förutse vilka insatser som kom att krävas. På en del tak har man fått ta in lyftkranar för att kunna flytta snön och förhindra den från att ge för högt tryck dit man skottat den. Trots allt har det inte hänt så många olyckor. Stefan Lardner känner till två som fallit ner från tak under röjningen, men klarat sig. – Men det kan finnas ett mörkertal, tillfogar han. Han förvånar sig också över att det trots allt varit så många hus som klarat sig oskadda, trots tre decimeters isklumpar. Fotränna kan vika sig Om man inte skottar, skadar det taken. Det blir mer och mer snö och sedan is, och 6

vid töväder ger det ett vattentryck som inte alla tak klarar. Man kan också skotta fel. Om man skottar längst ner men inte högre upp så skapas förutsättningar för en liten lavin som kan skada snörasskydden. I värsta fall kan det leda till att snörasskydd och ventilationsskorstenar rasar ner och att fotrännor viker sig, för att man inte skottat i tid eller för att de varit fel monterade.

– Det kan finnas anledning att se över vissa regler, men att bygga allting för eventuella extrema situationer kan öka byggkostnaderna rejält. Man kan bli mer noggrann med en del detaljer och dimensioneringar. Man bör tänka till på utformning av tak och se till att information och skötselanvisningar verkligen kommer fram till brukaren så att exempelvis snöskottning sker i rätt tid och på rätt sätt, menar Stefan Lardner.

Hugger hål i plåt Det förekommer också att snöröjare använder fel metoder och fel redskap (till exempel yxor) för att hacka bort is och skadar lack eller hugger hål i plåt och tätskikt. – När man lägger om ett tak ska man ta del av dokumentation och föreskrifter. Där står det ofta att man inte ska skotta ända ner. Den här vintern har ställt allt på sin spets, både när det gäller takkonstruktioner och organisation för underhåll.

Ska avlägsnas Många husägare har inte klart för sig vad lagen kräver. Ordningslagen säger: ”Snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats skall utan oskäligt dröjsmål avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar. Detta skall ske på ett sådant sätt att det inte därigenom uppkommer risk för att personer eller egendom kommer att skadas.”

– En del takskador kräver ett detektivarbete att upptäcka, konstaterar plåtkonsulten Stefan Lardner. Foto: Fredrik Lundberg

Under vintern har också många altaner i bostadsrättsföreningar fått läckage, för att bostadsrättsinnehavaren inte förstått att det är hennes eller hans ansvar att skotta. För att undvika problem ska husägaren vara ute i god tid, slår Stefan Lardner fast. Man ska teckna avtal med ett plåtslageri om snöskottning som kan komma och syna av innan snön kommer för att se att det går att gå på taket, om det finns plats för stegar, och fästen för livlinor, samt att takskyddsanordningar är OK. – Då kan man snabbt vara redo när det händer grejor. Man kan ta det värsta först, som istapparna, och sedan beta av taket i en bra takt. Det gäller också att tillvarata vinterns erfarenhet och till exempel se var det bildats mycket is och se om det går att motFortsättning s. 8 P

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

7


Över vädret rår ingen. Foto: Claes Rosén, byggnadsingenjör SBR

P

Det är husägarens ansvar att se till att istappar inte skadar personer eller egendom.

Husägare uppmanas att teckna avtal om snöröjning, långt innan snön är ett faktum.

verka till nästa gång. Oftast är det vid takfoten isen samlas.

en otrolig mängd problem och lösningar. Vi har byggt upp en stor kunskapsbank. En del skador kan kräva ett ”digert detektivarbete”, särskilt när man inte kan komma in på vindar och det bara finns inspektionsluckor. Eller om felen är invändiga. Det kan finnas brister i isolering och diffusionsspärrar som ger kondens under plåt eller papper fast det ser bra ut uppifrån. Om taket ser jättebra ut, men värme läcker upp kan det läcka in vid för hög belastning, och då kan det vara svårt att redogöra för beställaren vad som måste göras.

Håll rent från löv Problem på plåttak uppstår ofta om delar av taket har fel lutning. Eller om tak är vända mot varandra. Eller om falsar är fel gjorda eller om det finns sarger och kanter så att vattnet inte kan rinna ner. Att ha ordning på taket och att utföra regelbunden kontroll är inte bara ett sätt att leva upp till lagens krav. Man kan också med små förebyggande insatser förebygga till exempel korrosionsskador. Att hålla rent för löv och smuts, så att vattenvägarna hålls fria, kan bespara en hel del och ger lägre underhållskostnader i längden. Viktigt att underhålla Även för den husägare som inte märkt av till exempel fuktskador kan det finnas oupptäckta fel, som att snörasskydd och

ventilationsskorstenar och rännor visserligen inte fallit ner på backen, men ändå är skadade. Problem uppstår också oftare om det finns brister i underhållet, eller, som den diplomatiskt lagde Stefan Lardner omformulerar saken, ”…om dom ligger sent i underhållsintervallet”. Om underhållet är dåligt kan till och med regn ställa till med fuktskador. Roslagens plåtkonsult gör besiktning, inventering, underhållsplanering, skriver förfrågningsunderlag, gör kontroll under arbete, granskning av ritningar, råd och konsultationer och på kundernas uppdrag kontroll av läckage efter snöskottning, och entreprenadbesiktningar mot handling. Alla, Stefan Lardner plus två medarbetare, har lång erfarenhet från takbranschen. – Som besiktningsman har man fått se

Problem kan uppstå när tak är vända mot varandra. Foto: Claes Rosén, byggnadsingenjör SBR

8

Vatten kan ta sig in bakväg Det kan vara flera orsaker som samverkar, så att flera mindre orsaker leder till en större skada. Oftast är det vid fönster och väggliv som det läcker in. Men hård blåst med regn kan ibland ta med sig vatten bakvägen i spalter. – Men när vi är där, i helt annat väder, kan det vara marigt att upptäcka. Då får vi pröva olika metoder för att utesluta en orsak i taget, kanske till och med lägga en provisorisk tätning bara för att utesluta det. Ibland får man öppna upp taket. – Det ena taket är inte det ena likt. Plåtslageriyrket är lite speciellt, understryker Stefan Lardner. Ett problem är när vattnet rinner till en annan plats än där det kommit in. Stefan Lardner erinrar sig en fuktfläck i ett tak på nedervåningen i ett gammalt hus, som på ett nästan spöklikt sätt återkom år efter år. När man bröt upp en igenspikad kattvind fann man att takstolen hade urholkats och förvandlats till en ränna. Fuktfläcken var tre meter bort från där vattnet läckt in. D husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

9


TAK/FASADER Titanzink kan med fördel användas som beklädningsmaterial. Materialet får med tiden en sidenmatt blågrå patina. Det krävs dock bättre kunskaper om materialet och dess egenskaper för att konstruktionerna och detaljerna ska bli rätt.

Titanzink har lång livslängd när det läggs på rätt sätt

Z

ink är ett essentiellt material och en naturlig beståndsdel i vår miljö. Livet skulle vara omöjligt utan zink. Som spårelement är zink ett viktigt näringsämne för organismer. Zink som metall är ett material som främst i Europa har en flera hundra år lång historia som beklädnadsmaterial för tak och fasader, dock inte i Sverige i samma utsträckning, vilket kan tyckas märkligt när Boliden är den tredje största zinkproducenten i Europa. Tidigare fanns det inte möjlighet att kontrollera renheten och den jämna kvaliteten på materialet och dessutom fanns det vissa begränsningar i bearbetningen av zinken, som då endast kunde tillverkas i mindre format såsom 1x2 m plåtar.

Massivt material Materialet titanzink är en legering och vidareutveckling av den gamla zinken och ett massivt material, det vill säga samma material rakt igenom. Viktigt att nämna är att det inte är att förväxla med ”aluzink” eller ”förzinkad” plåt, som bägge är en stålplåt med en tunn beläggning av bland annat zink. Titanzinken har idag en egen standard enligt DIN EN 988. Ett titanzinkmaterial innehåller 99.835 procent finzink, med minimum renhetsgrad 99.995 procent finzink, 0.08–1.0 procent koppar och 0.07–0.12 procent titan. Dessa mycket små tillsatser och moderna valsverk gör att man idag har möjlighet att valsa materialet direkt från smältningen till långa band som rullas upp på rulle i en förbestämd tjocklek. Får sidenmatt patina Materialet är idag ett välkänt beklädnadsmaterial för modern arkitektur främst på grund av sin vackra naturliga 10

patina och sin långa livslängd. I sitt ursprung har materialet en blank yta som efter installation patinerar och då får den sidenmatta blågrå nyansen. Denna patineringsprocess styrs direkt av den omgivande miljön. Avgörande för patineringstiden är regnmängden som sköljer över ytan. Detta kan tydligt urskiljas speciellt på fasader som till exempel har ett taksprång eller andra överhängande ytor som hindrar regnvatten att skölja över ytan i samma mängd. Detta gör att ytan får en skimrande, skiftande och levande patinering. Patineringstiden bestäms också till viss del av miljön kring projektet, till exempel så påskyndar en aggressiv salthaltig miljö patineringsprocessen. Det finns även möjlighet att på fabriken ge materialet ett så färdigt utseende som möjligt via en så kallad ”förpatinering”. Denna ”förpatinering” får inte förväxlas med den naturliga patineringen, som endast naturen själv kan åstadkomma, och

Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Foto: Rheinzink

FÖRFATTAREN

Av kari koskinen, sales manager, Rheinzink

Kari Koskinen är regionchef för Rheinzink i Sverige och Finland. Han är väl insatt i allt som gäller titanzink och plåtslageri.

är till viss del individuell för varje projekt. I den tjocka ej vattenlösliga patineringen, zinkoxiden, införlivas alla ämnen som sköljs över ytan och som följer med regnvattnet. Därför kan en patinerad yta skilja något i nyans från en region till annan, exempelvis mellan den salthaltiga något aggressivare västkustmiljön och ett projekt i norra delen av Sverige.

Fasad tar längre tid Ett material som är ”förpatinerat” har samma egenskaper som ett blankt material men själva patineringsprocessen är svårare att urskilja och detta material är oftast det första valet vid fasader och exponerade tak i stadsmiljö där man inte önskar följa den naturliga patineringsprocessen. Ett blankt titanzinktak på västkusten har en patineringstid på cirka 2–3 år och har då fått den sidenmatta blågrå nyansen. En fasad tar längre tid beroende på hur mycket vatten som sköljer över ytan. Till exempel så patinerar en sydvästfasad på västkusten oftast snabbare än en nordostfasad. Den massiva titanzinken är också självläkande vilket betyder att om man på en husbyggaren nr 4 B 2010


”Dalarö Skans”. Taket täcktes år 1972 med Rheinzink valsblank titanzink. Det har legat nu i 38 år helt utan underhåll. Foto: Rheinzink

patinerad yta skulle få en mindre skada eller repa så införlivas med tiden även den skadade ytan och får samma nyans som den redan patinerade.

för villabyggnation och ofta ett förstaval speciellt på västkusten där naturen tar ut sin rätt på material med någon form av ytbeläggning.

Passar för takavvattning Materialet har ett stort användningsområde inom arkitekturen och passar väl både till äldre och modernare hus som tak/fasad beklädnad eller som en extra accentuering. Främst används materialet i Sverige till takavvattning i olika utföranden, dubbelfalssystem på tak, vinkelfalssystem på fasader eller som en gammaldags fjälltäckning – eller till och med som beklädnad för bardisk. På 1990-talet när materialet började introduceras i Sverige användes det till främst statliga och kommunala byggnader, som Moderna Museet i Stockholm, Handelshögskolan och Universitetsbiblioteket i Göteborg och Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Idag är det även ett naturligt alternativ

Förankrade tekniker Sveriges äldsta kända titanzink projekt är Dalarö Skans ute i skärgården söder om Stockholm som år 1972 bekläddes med valsblankt titanzink, ett skivtäckt tak med dubbelfalssystem i både tvärfalser, ståndfalser och kompletteringsfalsen till fotrännan. Taket är helt intakt utan skador och har sedan dess utan något underhåll bara legat och fått en vacker patina. Vi har i Sverige en mycket lång och välutvecklad plåtslagerihistoria med väl förankrade tekniker, ”svenskt stål” och en yrkeskår av stolta duktiga plåtslagare som står sig mycket väl med övriga världen. Vi är förmodligen bland de bästa i världen på att falsa – och på att använda och följa HUS AMA, vilket är ett mycket bra hjälpmedel för arkitekter, konstruktörer och

nr 4 B 2010 husbyggaren

plåtslagare, men som i vissa fall kan vara begränsande i tron att det som inte står i AMA kan man inte göra. Eller också att man gör feltolkningar och tar med sig alla vanor och metoder som man vanligtvis använder för stålplåt till titanzink. Begreppet ”dubbelfals” är idag väl förankrat inom plåtslageri och inger en viss trygghet redan i namnet, men för material som till exempel titanzink och aluminium, som rör sig mer än exempelvis stålplåt, kan det vid vissa tillfällen vara direkt felaktigt. Vår långa plåtslageritradition är idag främst baserad på stålplåt och till viss del kopparplåt. Materialet titanzink får ibland en felaktigt dålig bedömning hos yrkeskåren där man ibland jämför materialet med stålplåt på fel grunder.

Olika egenskaper Titanzinken är ett levande material med andra egenskaper när det till exempel Fortsättning s. 12 P

11


Vacker äldre fastighet i Stockholm. Klädd med spetsfjäll. Renoverat år 2008. Huvudentreprenör Ahlins Plåt. Zinkarbetena utfördes bland annat av Jimmy Bodin och Jonas Karlsson, som utnämndes till ”Årets plåtslagare” 2010. Foto: Jonas Karlsson

P

gäller expansion och kontraktion, och kräver därmed egna utvecklade detaljer och tekniker som ibland förbises, vilket kan leda till skador på materialet. Varje metall såsom stål, koppar, aluminium och zink har sina egna egenskaper och vissa detaljlösningar kan skilja något och kan vara helt avgörande för slutresultatet. Inom byggnadsplåt i Sverige idag är det mestadels den färgbelagda stålplåten som används. I takt med att detta material har tagit över har också en del gammal kunskap, som lödteknik, som inte kan användas på målad stålplåt, till viss del glömts bort. Men lödning är en metod som med fördel kan och ska användas på massiva metaller som zink och koppar. Det är därför viktigt att alla aktörer längs kedjan – som arkitekter, projektörer, byggare och plåtslagare – beaktar alla dessa kriterier redan i planeringsstadiet så att konstruktioner och detaljer blir rätt utformade för ett gott resultat. Om materialet titanzink ges rätt möjligheter och

detaljer är rätt utförda kan man räkna med en mycket lång livslängd, uppemot 100 år för ett tak eller 200 år för en fasad. Skillnaden på livslängden beror på att det, som på alla material, sker en naturlig avnötning av ytan. Ett tak är mer utsatt för väder och vind än en fasad. Denna avnötning minskar i takt med att materialet patinerar och är som störst precis efter att det är installerat.

Kan behöva förvärmas Man vill ibland hävda att materialet inte passar för det svenska klimatet på grund av att materialet är kallsprött och inte skulle gå att arbeta med under den kallare årstiden. Detta är felaktigt. Det går men det är inte som stålplåt, som också har vissa rekommenderade begränsningar gällande arbete vid låg temperatur, utan kräver mer planering, förberedelser och eventuellt förvärmning på de ställen där man ska falsa. Naturligtvis är det så att oavsett vilket

material man använder så är chansen större att säkra ett optimalt resultat om arbetet utförs under den varmare, torrare årstiden. Med tanke på det klimat vi har i Sverige, och för att motverka inbyggda fuktskador, är det förvånande att inte ett väderskydd används vid takarbeten i större utsträckning än vad det görs idag. D

FAKTARUTA Titanzink är den metall inom byggnation som kräver minst energiåtgång vid tillverkning. Det är 100 procent återvinningsbart. När det återvinns är det inget som behöver separeras: smält ner – gör om. Certifierat som miljövänlig byggprodukt enligt ISO 14025 typ III.

”Libeskind Villa”. En modern arkitektur ritad av Daniel Libeskind.

Villa med vackra garneringsarbeten i ”förpatinerad” titanzink.

Foto: Rheinzink

Foto: Rheinzink

12

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

13


FASADER På Lindholmen i Göteborg byggs ett annorlunda hus. ”Kuggen” är byggnaden som fått färg av ett höstlöv. Som fick pris, och blev Green Building-märkt, redan innan första spadtaget togs. Och där ett problem löstes med inspiration av en modelljärnväg...

Roterande solskärm skuggar rummen Av lena olsson, frilansjournalist

C

harlotte Erdegard och Jonas Edblad på Wingårdhs arkitektkontor ritade Kuggen. Det är ett minst sagt ovanligt hus, i både form och färg. – Kuggen liknar ingen annan byggnad. Det blir en unik symbolbyggnad hoppas vi! En symbol för mötet mellan universitet och näringsliv, vilket syns i arkitekturen men också i det verkliga mötet mellan människor. Mitt i det högteknologiska och moderna är fasaden av lera, detta urgamla material. – Det är tusenårsperspektivet. Vi har den bysantiska förebilden, glaserat tegel håller hur länge som helst, säger Jonas Edblad. – De inkapslade färgerna är hållbara, det är viktigt, säger Charlotte Erdegard. Glaserad terrakotta är miljövänligt, hållbart och återvinningsbart. Arkitekterna har varit i kontakt med flera tegel-

bruk – alla i Tyskland – som skickat prover på sina plattor. De har valt ett vattrat tegel, alltså inga helt släta blanka ytor.

Binder samman Lindholmens Science Park på Hisingen i Göteborg är ett kluster med näringsliv, forskning och utbildning. 16 800 personer arbetar eller studerar i området. Mellan de befintliga byggnaderna Navet och Jupiter fanns den öppna ytan Lindholmsplatsen. Men torget, med en påkostad kretskortsmönstrad plattläggning, var blåsigt och svårt att använda. Frågan var hur man fysiskt skulle koppla ihop akademin med näringsliv. Det som fanns var en ganska liten yta att leka med. Byggnaden fick bli 4–5 våningar, men inte mer. Arkitekterna började med helt fria formövningar. De inspirerades bland annat av den lekfulla byggnad som Frank Gehry ritat för M.I.T., i Cambridge.

Kuggen sedd från Lindholmsplatsen. Illustration: Wingårdh Arkitektkontor

14

– Vi hade inte ens ett program. Vi testade former, och så kristalliserade sig den runda formen, säger Charlotte Erdegard. Kuggen vänder sig inte mot något håll. Den runda formen i sig är neutral, den avvisar ingen. Är den runda formen bra på denna blåsiga plats? Jodå, SMHI gjorde en studie som visar att byggnadens form inte ökar vinden på platsen, utan minskar den.

Varje kugge en enhet Fasaden består av prefabricerade delar av lättelement – varje kugge byggs som en egen enhet. Primärt bärs huset av en mängd betongpelare som förgrenar sig uppåt bakom fasadbeklädnaden. Detta gör att det är sparsamt med betongpelare inne i huset. Förutom i bjälklaget finns betong runt hisschaktet och de båda wcbindarna. Byggnaden ska bli en symbol för det hållbara samhället. Och energisnålhet var självklar. – Att den kragar ut mot söder och ger självskugga, det tyckte vi var en briljant formmässig idé. Nu visar det sig att det bara ger tio procent minskad instrålning, men byggnaderna runt omkring spelar också in, säger Jonas Edblad. Det svåra var att skugga den översta våningen. Lösningen blev en rörlig solskärm som följer solens gång. Även solskärmens raster har de vinklar som fönstrens trianglar har. Taggigheten som skapas av kuggarna återkommer i formerna inne i byggnaden och då inte bara i kontorsrummens moduler, men även i infattningen av den centrala trappan. Byggnadens form, som ett kuggdrev med minsta ytan neråt, gör att varje våningsplan har två rum mer än det under. Men alla rum är identiska. Fortsättning s. 16 P

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

15


Arbetet började år 2007 då idén kom upp om en sammanhållande byggnad mellan de två befintliga byggnaderna Navet och Jupiter. – Vi ville redan från början att detta skulle bli en symbolbyggnad. Både vad gäller dess utformning och hållbar utveckling, säger Lars Mauritzson. Projektbudgeten är på totalt 140 miljoner kronor. Idén att låta solskärmen löpa längs skenor kom från en modelljärnvägsägare. Motorn sitter bakom rasterskärmen. Illustration: Wingårdh Arkitektkontor

P

– Varje kugge är exakt likadan, säger Charlotte Erdegard.

Inspirerades av höstlöv Fasadens färgsättning har en speciell bakgrund, berättar arkitekterna. – Vi hade färg som idé i grundkonceptet, men hur motiverar man färg? Men Chalmersfastigheter var positiva till färger och sa: ”Gör ett hus som man blir glad av!”. Nu började arkitekterna frossa i färgidéer. Grönt, lila, blått… – Så var vi där på hösten och inspirerades av – ett höstlöv, orange med små gröna fläckar. Färger som också finns i hamnområdet med de orange kranarna. Sedan handlade det om att välja ett fasadmaterial som är miljövänligt och som håller färgerna. De starka färgerna måste dessutom vara miljövänliga. Båda arkitekterna har arbetat med tegel så glaserad terrakotta blev ett naturligt val. – Den vattrade ytan ger ett djup åt ytorna, säger Charlotte. Materialet är beständigt, kan malas ner och återanvändas. De långa planken med terrakotta hängs utanpå ett regelverk, och läggs som fjällpanel. Bakom finns en luftspalt. Beklädnaden blir som en ”regnkappa” som också hjälper till att bryta vinden. Lite krångel blir det med de speciella formerna, som att blocken av terrakotta måste geringsågas för hand eftersom beklädnaden slutar i en 71-gradig spets på varje kugge. – Vi kunde ha byggt ett enkelt hus med slät fasad. Men bygger vi rätt utan köldbryggor får vi ett hus med lågt energivärde. Skärmar av solen Husets fönster är speciella. På utsidan 16

har huset 31 procent transparens, på insidan 50 procent. Fönstrens triangulära form ger stort ljusinflöde in i byggnaden, modulernas väggar inåt är helt i glas. Fönsterlösningen ger maximalt med ljus utan att släppa in för mycket solinstrålning. På så vis har gränsvärdena blivit bättre än de som krävs för Green Building. På plan fyra och fem förlitar man sig på solskärmen. Den skuggar samtidigt sju fönster på plan fem, och fem på plan fyra. Vintertid, när man vill ha in ljus, rör den sig med fördröjning och ger solljuset fritt fram.

Öppnas automatiskt Närvarostyrd belysning och rörelsestyrd ventilation ingår också i energitänkandet och därför går fönstren inte att öppna. Men i vindfånget finns fönster som öppnas automatiskt när det blir varmt, liksom takfönstret ovanför det stora trapphuset, så att man kan skapa genomluftning. Arkitekterna har till och med planerat in textil i varje kontorsrum, ett tyg som kan dras för om solavskärmningen inte räcker till. – Annars kan det bli så att varje hyresgäst ska ha egna textilier, någon vill ha blommiga gardiner och någon annan randiga, säger Charlotte Erdegard. Karamellen Kuggen är genomtänkt in i minsta detalj. Ska bli en mötesplats Byggnaden blir en färgklick i det dynamiska området, där forskning, innovation och näringsliv möts. – Chalmers finns på Lindholmen för att samverka med näringslivet och samhällsfunktioner. Kuggen ska bli en fysisk mötesplats för akademi och näringsliv, säger Lars Mauritzson, lokalsamordnare på Chalmersfastigheter.

Ytor binds ihop Huset ska se lockande ut. Bottenvåningen hyrs av Lindholmen Science Park och blir tillgänglig för allmänheten. Här ska bland annat finnas utställningsytor. Plan två hyrs också av Lindholmen Science Park. De har även lokaler i den intilliggande fastigheten Navet, som nu byggs ut. I Jupiter har Chalmers lokaler. Dessa olika ytor blir sammanhängande genom de två överbyggda förbindelsebroarna in i Kuggen. – Ingen annanstans i världen är akademi och näringsliv så fysiskt integrerade som de blir här, säger Lars Mauritzson. Plan tre till fem ska främst nyttjas av Chalmers. Följer solen En av många innovativa nyheter med byggnaden är solavskärmningen. Eftersom huset på sydsidan kragar ut våning för våning skuggar det sig självt, utom på översta våningen. Lösningen blev lika enkel som smart: en solskärm som följer solen – som ett solur. Skärmen följer solens bana, men fortsätter hela huset runt. Under natten stannas den i det läge där solens första strålar kommer att träffa fasaden. Vintertid går den runt med fördröjning, då vill man släppa in solvärme. Jerker Engman, byggprojektledare på Chalmersfastigheter, berättar om de tekniska lösningarna. – Det enda liknande vi hittade var en idrottshall i Tyskland med en rörlig solavskärmning, en tung, klumpig skärm som flyttades längs en rundad fasad. Den drevs med växelström. På Kuggen ska skärmen gå hela vägen runt och det ställer andra krav. Jerker Engmans lösning blev snyggare, lättare och enklare: skenor med likström, som på en modelljärnväg. husbyggaren nr 4 B 2010


Leverantören, Staticus i Litauen, var med på noterna. Skenorna ska löpa längs hela byggnadens översta plan, motorn sitter bakom rasterskärmen och styrs trådlöst. Det fungerade inte tekniskt att driva den med egna solceller. Men 70 kvadratmeter solceller monteras på Kuggens tak. De är redan på plats på byggboden och tillverkar en del av den ström som går åt till byggkranen under byggtiden.

Skärmen testas Själva skärmen, tjugo meter gånger sex meter, ska handsvetsas av tunn pulverlackad aluminium. Rastermönstret följer byggnadens former, de rombformade hålen är tio gånger tio centimeter i ett 65-graders nät. Framåt kan man se ut utan problem, men utblicken åt sidorna blir sämre. – Ett arbetsrum kan ha utsikten skymd i kanske en timme. Nu gör vi snart ett provrum på byggplatsen för att se hur det fungerar, säger Jerker Engman. D

nr 4 B 2010 husbyggaren

Skärmen handsvetsas av pulverlackad aluminium och rastermönstret utgörs av rombformade hål. Illustration: Wingårdh Arkitektkontor

FAKTARUTA: Kuggen: 5 våningar Totalhöjd: drygt 20 meter Bottenyta: 700 kvm Totalyta: 5 000 kvm, varav 4 200 kvm uthyrningsbara Solskärmen: 20 x 6 meter. Väger fyra ton med snö. Redan prisbelönt: Vid fastighetsmässan MIPIM i Cannes i mars 2009 fick

Kuggen pris i klassen ”Sustainable building” i konkurrens med 300 andra byggnader. Vid World Architecture Festival i Barcelona i november 2009 fick Kuggen hedersomnämnande i klassen ”Future Projects – Commercial”. Byggnaden är certifierad av

EU:s program för energieffektivt byggande, ”GreenBuilding”. Unika lösningar som kan återanvändas: • Den rörliga solavskärmningen. • De triangelformade fönstren. • Utkragning som gör att huset skuggar sig självt.

17


FASADER/GLAS Generella anvisningar till hur fönster ska monteras ger inte tillräckligt bra resultat. Fönstren kan börja läcka vatten ganska snabbt. Tester visar att tätningen runt fönster måste ske i två steg. Detta oavsett hur väggen är konstruerad.

Försök visar att fönster måste tätas i två steg

S

P Sveriges tekniska forskningsinstitut har genomfört omfattande utredningar på putsade fasader och problem kopplade till detta. Inte allt för sällan har det visat sig att läckage vid fönster har varit en del av problematiken. Detta initierade bland annat ett projekt som handlar om fönstermontage. Ett antal olika rapporter har gåtts igenom för att ge projektet en bakgrundsbild av vad tidigare forskningsresultat gett för erfarenheter och kunskap. Rapporterna bygger på olika provningar, erfarenheter och undersökningar. Samtliga dokument visar på problem med montage av fönster.

Klagar på unken lukt Sedan ungefär 30 år tillbaka har byggnadsfysiks fältgrupp på SP utfört fuktundersökningar i byggnader. Uppdragsgivare har bland annat varit större förvaltare som kommuner och landsting, små och stora entreprenadföretag, bostadsrättsföreningar samt advokatbyråer, i samband med tvister i såväl nyproduktion som vid köp av fastighet. Många undersökningar har även utförts åt fastighetsägare till småhus.

Ett korrekt bockat fönsterbleck. Foto: SP

18

Skälen till att SP fått i uppdrag att utföra undersökningarna är två. Det vanligaste är att de som vistas i byggnaden klagar på att det luktar unket. Ofta förekommer också klagomål på ohälsa av att vistas i lokalerna. Det andra skälet är att det existerar synliga fuktgenomslag på ytterväggens insida vilket ger en tydlig signal om att konstruktionen inte fungerar som avsett. Även i dessa fall förekommer ganska ofta att personal klagar på unken lukt i innemiljön och ohälsa.

Lösning fallerar Vid dessa undersökningar har skador vid fönstermontaget frekvent noterats. Orsakerna till de skador som upptäcks är varierande, dels kan fönstret läcka i sig vid till exempel tappningen av karmen, dels är fönsterblecket felaktigt utformat eller felaktigt fastsatt. Otillfredsställande lufttäthet är en annan skadeorsak. Orsaken till läckagen har inte enbart varit byggfusk utan minst lika stor del kan lastas på att förutsättningar för montaget saknas i konstruktionen. I vissa fall har vi funnit att vedertagna lösningar inte fungerar så som det är avsett.

Fönsterbleck monterat under droppnäsa på fönster. Foto: SP

FÖRFATTAREN

Av börje gustavsson , ingenjör, SP

Börje Gustavsson har sedan 1987 arbetat vid SP med provning, tillverkningskontroll och besiktningar av fönster, dörrar och isolerglas.

Vid prov av traditionella montage har det visat sig att dessa läcker vatten vid ett relativt tidigt skede. Resultatet av detta visar att de generella anvisningar och lösningar av fönstermontage som hittills har funnits inte anses vara tillfredsställande.

Täta i två steg Försök med ett antal olika lösningar där man har tätat endast den yttre konstruktionen (enstegstätning) har visat sig inte ge tillräckligt robust resultat. Vår uppfattning är att tätningen runt fönster måste ske i två steg. I projektet har vi provat och verifierat ett antal acceptabla lösningar där montaget skett med ett andra steg av tätning. Detta medför att fönstrets montage får en tvåstegstätning, oavsett väggens konstruktion. Vi har kunnat konstatera att risken för läckage reduceras markant. Vår bedömning är att den föreslagna principen för montage kan användas i de flesta förekommande väggkonstruktioner. Kan göra på olika sätt Vår förhoppning är att rapporten ska ge förutsättningar för montage av fönster Fortsättning s. 20 P

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

19


P

som leder till beständigare och säkrare lösningar. Ett av målen har varit att ta fram montageprinciper och vägledning inför nya lösningar. I rapporten finns olika konstruktioner av väggar beskrivna. Rapporten tar inte ställning till de olika konstruktionerna och deras funktion utan behandlar möjliga montage oavsett konstruktion av vägg. Under ordinarie fönsterbleck monteras ett tätskikt som bildar en skål, liknande med vad som ska placeras under diskmaskiner, kyl och frysar idag. Framkanten av tätskiktet ansluts på utsida fasad. Vid sidorna släpps tätskiktet upp cirka 100 mm. För att kunna genomföra den sekundära tätningen måste ett extra utrymme skapas. Detta kan göras med att reglingen för fönsterhålet ökas med 15 mm och en prefabricerad kil används, alternativt snedsågas regeln under fönstret. Med hänsyn till de vindlaster som en fasad utsätts för under ett regn – det är inte onormalt med laster upp till 250 Pa, vilket motsvarar cirka 25 mm vattenpelare – menar vi att bleckens vertikala delar, ståndkant och anliggning mot karm bör ökas till minst 30 mm. Blecken bör ha minst 50 mm utstick från fasad. För att säkerställa lutning och för att reducera skvätt mot fönster och montage bör lutningen ökas. Fönsterblecket bör ha en lutning på 25°, dock minst 14°. Det läcker ofta i plåtbleckshörn mot anslutning fönster/fasad beroende på att dessa är felaktigt utförda. Ett fönsterbleckshörn får inte klippas utan ska vikas. Viket bör placeras på gavelns utsida så att en så slät anliggning som möjligt erhålls mot karmen. Information om hur fönsterbleckens hörn ska vikas framgår av Hus AMA. Om en stabilisering av blecket kan ske utan att dess yta penetreras är detta en fördel. Detta görs till exempel med ett fästbleck som spänns in mot fönsterbleckets nos. Om fönsterbleckets yta penetreras måste infästningsdonets kvalitet bestämmas, till exempel att popnit bör vara trycktät.

Fräsa ur Det traditionella spåret där ett fönsterbleck ska drivas in i fönstret har visat sig inte längre fungera så som varit avsett. Ett 20

Vid infästning ska fogmassa/butyl appliceras mellan fönsterbleck och fönster. Vid fönsterbleckets hörn är risken för läckage överhängande, det är en fördel om blecket kan liva med fönstrets bredd. Detta underlättar en tät anslutning.

Exempel på prefabricerade kilar. Kil av cellplast och kil av stenull. Foto: SP

antal förhållanden har förändrats, karm och bleck målades då på plats, vilket sannolikt gav en bättre täthet. Dessutom har dimensionerna i karmen minskat. Spåret medför även en smal spalt där vattnet kan sugas kapillärt in i fönstret och orsaka problem på fönstret. Vi förordar att urfräsning sker i fönstret så att bleckets ovankant blir skyddat av en näsa på karmen. Urfräsningen bör ha en minsta höjd på 15 mm för att förhindra sprickbildning då det skruvas fast. Blecket ska förses med en drivvattenhake ovan skruvkanten alternativt minst ankantas, mindre bockning av blecket.

Växter kan ge kondens Med en placering av fönstret långt in minskas risken för invändig kondens, inomhusluften kan lättare passera förbi fönstret och på det viset värma glaset. Vid en placering långt ut kan luften inte ventilera och värma glaset så samma vis. Växter på en fönsterbräda ger ett ytterligare fukttillskott som kan förvärra risken för invändig kondens. I en normalventilerad bostad förväntas ingen kondens. Risken för utvändig kondens påverkas bland annat av om glaset exponeras mot kall himmel samt om vinden kan passera fönstret. Med en placering långt in i fasaden minskar exponeringen mot kall himmel och således risken för utvändig kondens. Samtidigt minskas möjligheten för vinden att passera. Ur isoleringssynpunkt är det viktigt att inga köldbryggor skapas. Med en placering av fönstret långt ut är risken stor om det inte särskilt beaktas. Även en placering långt in kan ha en negativ inverkan. Placera över isolering Ur beständighetssynpunkt bör fönstret exponeras så lite som möjligt för utvändigt klimat. Isolerglas, tätlister, fogar etcetera blir då mindre utsatta. Risk för läckage in i konstruktion torde minska om fönstret placeras långt ut i konstruktionen. Var fönstret placeras i djupled i en vägg är alltid en kompromiss av de olika aspekterna som påverkas av fönstrets placering. Som en kompromiss av alla dessa aspekter bör fönstret placeras över väggens isolering. Den yta som fönsterbleckets skruvkant ska anslutas emot bör ligga i liv med väggens vindskydd. D Fotnot:

Snedsågad regel. Foto: SP

FoI-projektet är genomfört vid SP i samarbete med företrädare från fönsterbranschen, Plåtslageriernas riksförbund, materialleverantörer och entreprenörer. Rapporten ”Fönstermontage” 2009:35 finns på www.sp.se.

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

21


FASADER Visst kan man bygga mindre hus själv. Snabbt går det också med rätt teknik. Ett hus på 25 kvm, av limträstockar av tätvuxen furu, sammanfogades med så kallade dymlingknutar. En pelletskamin värmer i över ett dygn.

Använde dymlingknutar i experimenthus

J

ag har ritat några husmodeller där jag ville prova nya sätt att sammanfoga timmer för att dels få ett nytt uttryck på timmerhus och dels för att prova nya byggmetoder. Sättet att sammanfoga lamelltimret kallade jag för dymlingknutar, en teknik jag också fått mönsterskyddad. Idén till dymlingknutar kommer från hur man tidigare byggde bryggkistor. Man sammanfogade timret i hörnet genom att i borrade hål slå in 8-kantiga träpluggar av en eller ek. Numera använder man rostfria bultar.

Sedumgräs på taket Jag visade skisserna för några timmerhustillverkare, som alla artigt sa att det var intressant, men inget hände. Jag beslöt då bygga ett eget hus med arean 25 kvm, en area som komplementhus och uthyrningsstugor brukar ha. Trä har använts genomgående. Tak och

golvisolering består av thermoträ. Fönster och dörrar har sådana mått att man inte behövt göra några horisontella urskärningar i de 180 mm breda stockarna. Taket, med sedumgräs, lutar åt ett håll innanför tre ytterväggar med horisontell avslutning. Gräset växer i ett tunt lager som väger 50 kg/kvm efter regn och som bidrar till ett bra klimat inne i huset. Fönstrens placering utgår från utblickarna varför fasaderna fått en friare form. Huset är målat med svart slamfärg medan dymlingarna har markerats i gul kulör för att få en dekorativ verkan.

Som att bygga med lego Jag ställde inledningsvis frågor att experimentera kring: Hur skulle man bygga ett hus med dymlingknutar? Jag har byggt huset på fritiden och har emellanåt haft hjälp av en person till. Det

FÖRFATTAREN

Av rolf löfström, arkitekt SAR/MSA

Rolf Löfström är arkitekt SAR/MSA, samt medlem i SBR. Han började bygga hus hos sin far byggmästaren, och arbetade som konstruktör i fem år innan arkitektstudier. Idag arbetar han med allt från idé till färdig byggnad.

har gått utmärkt att bygga huset. Skalet är som att bygga Lego. Kan man bo bra på cirka 23 kvm boarea? Två familjer har provat huset under veckovistelser och varit mycket nöjda. Fungerar för 2+2 personer. Kan en pelletskamin ersätta braskaminen för att få jämnare och mer praktisk värme? Kaminen brinner i 25–30 timmar på en påfyllning med jämn värme och med synlig låga. Vilken ekologisk nivå skulle gå att få? Genomgående har trä använts och sedumgräs på taket. Att värma varmvattnet med solfångare sprack på att en för huset för stor varmvattenberedare behövdes, och solpaneler för elförsörjningen sprack på grund av priset. Med den intensiva utveckling som pågår kan säkert både varmvatten och el få sin energi från solen även i detta hus.

Experimenthuset är målat med svart slamfärg. Dymlingarna är i gult för att ge en visuell effekt. Foto: Rolf Löfström

22

Vilket nytt estetiskt uttryck skulle det bli? husbyggaren nr 4 B 2010


Tak och golv är av trä.

Förr användes dymlingknutar när man byggde bryggkistor. Timmer sammanfogades i hörnet genom att 8-kantiga träpluggar slogs in i borrade hål.

Pelletskaminen ger jämn värme.

Husets uttryck har mottagits mycket väl av designintresserade personer och med en viss villrådighet av andra personer.

• Att energikostnaden är minimal. Experimenterandet fortsätter på detaljnivå med nya lamelltimmertyper, inredningsdetaljer, ventilation, värmeisolerande gardiner etcetera. När huset utvärderats kommer vi att bygga större hus med samma teknik. D

Fortsätter experimentera Vad jag lyckats visa med huset är:

nr 4 B 2010 husbyggaren

• Att dymlingknutar går att utföra och att de ger ett nytt modernt utseende. • Att ett hus på 25 kvm kan innehålla en så pass god bostad. • Att det går att få en hög ekologisk nivå. • Att det passar för stugbyar, komplementhus och möjligen katastrofhus.

23


GLAS Hur kan vi säkerställa att glas används rätt som lastbärande komponent i fasader? Är samverkan mellan glas och trä en lösning? Forskning kring solens och skuggans inverkan på glas ger kunskap om hur nya produkter ska designas för att undvika sprickor.

Testar om glas och trä kan fungera ihop Av karin lundstedt, industridoktorand, Glafo och florian witt, projektledare, Glafo

Sprickbildning orsakat av höga termiska spänningar. Foto: Elisabeth Flygt, Glafo

24

Effektivare produkter Inom EU finns en stor önskan att minska beroende av kärnkraft och importerade energikällor. Därför strävar samhället idag efter att kraftigt minska energiåtgången. Den del av drift och underhåll som utgör den största belastningen på miljön är framtagandet av den energi som behövs till värme och varmvatten i en byggnad. För att minska energianvändning för uppvärmning av byggnader måste alla byggdelar energioptimeras. Trenden mot energieffektivitet innebär att materialforskare hela tiden skapar nya, mer effektiva produkter. Det gäller i synnerhet för fönster- och fasadglas. Genom att staten har delat ut bidrag vid fönsterbyte då mycket välisolerade fönster installeras och att Energimyndigheten har infört en energimärkning av fönster har allas fokus lagts på glasets energiprestanda. Genom modern beläggningsteknik i kombination med ädelgasfyllnad i isolerrutor kan man komma ner i relativt låga U-värden för glasdelen. Men glöm inte g-värdet! Om g-värdet blir för lågt så blir nettobesparingen marginell, eftersom det lägre U-värdet åtföljs av mindre solenergitillskott och därmed högre värmebehov. Spänningar i glas Glas, till skillnad mot en yttervägg eller ett tak, släpper in mycket gratis solenergi, även när det är mulet ute. I byggkomponenter som produceras i dag har glaset oftast bättre isolerförmåga än de material de används tillsammans med. Därför

FÖRFATTAREN

dukter med mervärde” vars mål är att genom tekniksprång få glas och trä att samverka i nya energieffektiva bärande byggnadsdelar och samtidigt accentuera glasets komfortvärden.

Karin Lundstedt är industridoktorand på Glafo och Linnéuniversitetet och studerar termiska spänningar i glaskonstruktioner. Hon har en bakgrund från glasforskning och stor erfarenhet av utredningar av glasets kemi.

FÖRFATTAREN

G

laset ska uppfylla en del tekniska krav. Det måste släppa in ljus, vara barnsäkert, lufttätt, regntätt, skydda mot buller och ljud utifrån och ha en viss värmeisolerande förmåga. Önskan att skapa arkitektoniska värden med stora glasytor riskerar i dag att stå tillbaka på grund av energikrav eller krav på bärförmåga. Men glasytorna behövs för att säkerställa flera komfortvärden! För att delvis kunna lösa denna gordiska knut krävs teknikutveckling. Glasforskningsinstitutet, Glafo, driver ett forsknings- och utvecklingsprojekt ”Glas och trä i samverkan – innovativa byggpro-

Florian Witt är forskningsingenjör på Glafo med specialområde glas i byggnader. Han har konstruktörsbakgrund och har även stor kunskap från byggindustrin.

måste dessa byggdelars isolerförmåga förbättras eller storleken minskas. Trenden i dagens arkitektur går mot slankare och lättare strukturer som ofta leder till höga krav på ingående komponenter. I dagens fönster och fasadkonstruktioner används glas bara som ”fyllnadsmaterial”. Glas kan dock ha mycket fördelaktig hållfasthetsprestanda. När det används Fortsättning s. 26 P

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

25


Värmestrålning. Illustration: Glafo

Temperaturfördelning i glas som är utsatt för både sol och skugga. Illustration: Karin Lundstedt, Glafo

P

på rätt sätt i en konstruktion kan det även användas som lastbärande komponent och kan ingå i klimatskalet antingen som vägg- eller takelement. Viktig är då att studera spänningsfördelningen i dessa. Konstruktionen kommer att utsättas för både temperatur- och fuktbelastning som kan introducera deformationer och spänningar. De kan ligga bakom överraskande skadefall med spruckna rutor eller nedfallande glasskivor. I dag blir skadornas uppkomst varken kartlagda eller fastställda. De förklaras med brister i glaset och då ibland med spänningar orsakade av temperaturskillnader.

Skuggning kan ge spricka När temperaturen varierar över glasytan uppstår termiska spänningar och om dessa är tillräckligt stora kan det leda till sprickbildning i glaset. Solinstrålning med delvis skuggning genom byggnadsdelar som till exempel taksprång, landskapsarkitektur eller närliggande byggnader kan vara faktorer som leder till sprickor. Även olika beläggningar med filmer, lågemissionsskikt eller tonande glas med förmåga att reflektera eller absorbera infraröd strålning från solen kan leda till att stora spänningar uppstår om inte ramens eller distansprofilens egenskaper matchar glasets. 26

Oftast uppkommer de största spänningarna i glaskanten eftersom ramen isolerar kanten mer och den därmed får lägre yttemperatur än resten av glasytan. Det medför dragspänningar i kanten som gör att glaset kan brista. Risken för bräckage beror troligtvis också på glaskantens utformning.

Gör experimentella försök På Glafo studeras bland annat vilka spänningar som kan förväntas uppkomma när solen skiner på några utvalda konstruktioner. Genom att bygga modeller som beskriver temperatur och verkan av varierad solintensitet och skuggförhållande studeras deformationer och spänningskoncentrationer på några utvalda modeller med klarglas och lågemissionsbelagda glas. Experimentella försök ingår där glasets hållfasthet ur termisk spänningssynpunkt studeras. Det kan till exempel gälla konsekvenserna av glaskantens utformning eller tillverkningssätt. Projektet ger kunskaper om hur spänningsfördelningen ser ut och vilka belastningar olika konstruktioner klarar. Med dessa kunskaper kan man undvika sprickor i nya produkter. Det kan också vara till hjälp vid utredningar och kartläggningar av varför ett glas i en konstruktion har spruckit. Sätta ihop glas och trä När kombinationer av glas och trä tillverkas har leverantörerna goda kunskaper om sina ”egna” material. Däremot saknas vanligen den gränsöverskridande kunskapen då det gäller hur man ska få de

olika materialen att fungera väl tillsammans. Därför handlar mycket i glas- och träprojektet om gränssnittet mellan glas och trä. För att på bästa sätt kunna sätta ihop trä med glas behövs en grundkaraktärisering av de kemiska och fysikaliska egenskaperna. Man behöver dessutom bestämma egenskaperna för kombinationen av glas och trä i sammansatta strukturer. De undersökningar som görs i projektet omfattar ytkaraktärisering, materialkomposition och kompatibilitet mellan olika material och limmer, styrka, styvhet och seghet. Frågor som behandlas är till exempel inverkan av olika typer av glas (floatglas, värmebehandlat, härdat och laminerat), test av ytbehandlat glas och dess inverkan på limfogen, vilka limtyper som är lämpliga för glas/trä, glas/glas och hur långtidsegenskaperna är för limfogar med hänsyn till krympning, krypning (en sorts deformation), fukt och UV-ljus. Ur energisynpunkt ligger fokus på att säkerställa och att projektera för en god konstruktion med få och små köldbryggor, och därmed fina U-värden, samt på att projektera för en konstruktion som ger en god komfort för brukarna.

Inverkan av köldbryggor Att hålla nere energianvändningen i nya byggnader är i dag en självklarhet och denna ska uppnås genom energieffektivt byggande. När man vill bygga energieffektivt är det väsentligt att man förstår vikten av ett helhetsperspektiv. Det gäller att ta med energitänk från första skissen till färdig byggnad så att alla delar (arkitektur, process, VVS, med mera) fungerar tillsammans. husbyggaren nr 4 B 2010


Att överföra krafterna på flera små limytor kan vara vettigt med avseende på de spänningar som uppkommer. Illustration: Dana Brinkeback, Linnéuniversitetet

Energi försvinner ut ur byggnadens klimatskal samtidigt som det finns intern värmegenerering i byggnaden i form av aktiviteter som bidrar till uppvärmningen. Utöver kraven på energianvändning och ett bra termiskt klimat kräver Boverkets byggregler (BBR 2008) ett medel-Uvärde på 0,7 W/m2K i lokaler och 0,5 W/m2K i bostäder. Vid beräkning av värmegenomgångskoefficienten (som anger hur välisolerad byggnaden är) måste man inkludera köldbryggor. Köldbryggor har stor inverkan på uppvärmningsbehovet och kan i dag utgöra 25–40 procent av den totala värmeförlusten. Det innebär att dagens byggkonstruktörer måste fokusera mer på att finna bättre detaljlösningar och övergångar mellan byggelementen redan i planeringsstadiet.

Tar fram prototyp I glas- och träprojektet ska det utvecklas minst en prototyp av en ny byggkomponent. Den ska kunna användas i nybyggnation och vid ombyggnation, för att skapa goda boendemiljöer ur både säkerhets-, innemiljö- och energiperspektiv. Vid prototyputvecklingen kommer vi även att undersöka komponenterna ur ett livscykelperspektiv. Med hjälp av livscykelanalyser (LCA) kan man beräkna produktens eller hela byggnadens miljöpåverkan från vagga till grav. Glasets mervärde Genom att studera var i kedjan miljöpåverkan är som störst är det lättare att göra rätt val och samtidigt rikta sina miljöinsatser åt rätt håll. Ett klimatsmart byggande kräver troligtvis högre investenr 4 B 2010 husbyggaren

ringskostnader initialt men dessa sparas dock in tack vare lägre energiförbrukning under drifttiden. Vi vet att stora glasytor ger ökat värmebehov på vintern och ökat kylbehov på sommaren. Då är det lätt att dra slutsatsen att glas ska användas med måtta. Men, i helhetsperspektivet måste man ta hänsyn till alla behov som byggnader ska tillgodose, även komforten för den som vistas i byggnaden. Det finns regler från Boverket och Arbetsmiljöverket som anger minimikrav på ljusinsläpp. Att bygga med den minimala glasytan är dock inte lösningen. Ingen vill tillbaka till 1980-talets minimala fönstergluggar. Brukaren efterlyser utöver den termiska komforten även andra värden. Därför kan man aldrig gena i strävan efter energieffektivisering genom att minska komforten och därmed riskera brukarens välbefinnade.

Viktigt exponeras för ljus Ett av de kanske viktigaste värdena som måste tas hänsyn till är ljuset. Människan är beroende av tydliga skillnader mellan ljus och mörker. I ett samhälle där vi vistas allt mindre utomhus, blir den sammantagna ljusexponeringen och dess kvalitet allt viktigare. Ljuset gör det möjligt att uppfatta och förstå vår omgivning. En omsorgsfull planering av ljusmiljön inte bara förbättrar arbetsmiljön utan gör även att man uppnår andra värden som stimulerande ljusoch färgsättning. Ljusets balans styr hur vi upplever omgivningen. Den indirekta belysningen eller det naturliga dagsljuset anses av många vara nyttigast för människan. Flimmer från lysrör kan till exempel ge upphov till stressreaktioner. Både kreativitet, mottagningsförmåga och syn påverkas av en god belysning och skapar ökat välbefinnande hos människorna. I en bra ljusmiljö känner vi oss trygga och kan utföra våra arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

väderstreck. Detta är viktigt för att ta in dagsljus men även för att kunna se ut. Utblick ger oss en mängd praktisk information som vi behöver för att göra riktiga bedömningar. En viktig faktor för dagsljusinfallet är också hur byggnadens omgivning ser ut, det vill säga var den är placerad, hur hög vegetationen är utanför byggnaden samt hur nära omgivande byggnader ligger och hur höga de är. Utifrån alla dessa aspekter måste också avskärmning av ljuset beaktas. Det är viktigt för att undvika negativa effekter som bländning och ökat kylbehov eller bara för att begränsa insyn.

Skärma av rätt Det finns i dag ett stort utbud av inomoch utomhusavskärmningar. Ljusets infallsvinkel har betydelse för den termiska komforten. Därför gäller att ju högre en glasyta placeras, desto mer ljus och därmed energi kommer in. I ett sovrum får man tänka på att glaset kanske ska placeras lägre än i ett arbetsrum. Att även studera glasets placering i djupled i väggkonstruktionen kan medföra positiva effekter. Därför är det också viktigt att ha tillgång till relevanta projekteringsprogram som klarar inte bara energiberäkningar utan även solskydd, termisk komfort och optimering av dagsljus. Detta för att senare i processen verifiera en tillförlitlig sammantagen (energi) prestanda på byggnaden. Energismart gestaltning och utformning av byggnader kan därmed förvandla byggnader från energislukare till klimaträddare. D

Planera för helhet Vid planering av byggnader är det därför viktigt att ta till vara på dagsljuset på bästa sätt. Glasytornas placering i fasader och tak har stor inverkan på både mängden dagsljus och kvaliteten på detta. Det är oftast fördelaktigt att ha glasytor i två 27


GLAS Fenestration innebär att isolerglas limmas in i en reducerad eller minimerad fönsterbåge. Detta ger ”gratisenergi” – och ett bättre insläpp av dagsljus. Limningen sparar även materialåtgången i bågen. Tekniken är nu på väg ut på marknaden.

Ökat ljusinsläpp när fönster limmas in i smalare båge Av thim pettersson, Key Account Manager, Sika Danmark

Limmar in glaset Begreppet fenestration utvecklas ständigt och har många byggstenar. Vilken av dessa byggstenar som är den viktigaste i dag beror egentligen endast på var betraktaren står och från vilken riktning byggstenarna läggs på plats, men tekniken att ”limma in” glaset i bågen, är helt klart en av de viktigaste hörnstenarna i fundamentet. Limtekniken har förändrat de flesta vedertagna riktlinjerna för vad som varit möjligt, men mer om detta längre fram. Att ordet fenestration kommer från latin via det franska ”fenêtre” eller det tyska ”fenster” tycks ganska klart. Det är dock anmärkningsvärt att vi i Sverige använder oss av ordet fönster när det fornnordiska eller isländska uttrycket för det öppna rökhålet i taket kallas ”vindauga”, vindöga eller ”vindue” på norska och danska, som är just våra grannländers ord för fönster. Att vi i Sverige inte tagit oss an denna koppling ter sig något märklig när ”vindauga” eller ”vindue” helt klart avspeglas även i engelskans ”window”. I dag förknippas nog ordet ”windows” mest med datorer och operationssystem – en ny syn på vindögat som annars är det 28

självklara uttrycket till havs för att beskriva varifrån vinden kommer.

Är del av utvecklingen Liksom många av dagens väletablerade uttryck eller ord har haft många influenser och kopplingar till olika ursprung genom tiderna, har de slutligen etablerat sig till den självklara betydelse det har i dagens språkbruk. Detta gäller även i högsta grad begreppet fenestration. Den direkta kopplingen till fönster och den utveckling fönster haft historiskt sett, gäller inte bara för material och teknologier som stått till förfogande för fönsterkonstruktioner i samspel med samtidens funktionskrav och arkitektur, utan också de senaste decenniernas krav på energihushållning, underhåll och totala ekonomi. De senaste årens tillskott på kravspecifikationen är att fönster ska bidra till en hållbar utveckling i det stora perspektivet

Walch fenster, ett slimmat fenestration i trä och glasfiber med steppat glas för vridbeslag dolda i halvvarm zon. Foto: Stefan Ageter

FÖRFATTAREN

E

tt utryck som blir allt mer använt, främst på kontinenten men även i vissa sammanhang här hemma i Norden, är det relativt korta men ändå omfattande uttrycket fenestration. Det leder oss onekligen direkt in på tanken kring fönster, men uttryckets innebörd är i dag så mycket mer omfattande att det faktiskt ensamt gett näring till denna artikel i ämnet. Utan att på något sätt göra anspråk på en fullständig redogörelse av begreppet fenestration, kommer några av de grundläggande ingredienserna och utvecklingen att beskrivas nedan.

Thim Pettersson är Nordic Key Account Manager FFI på Sika Danmark A/S. Han har under hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med fönster, isolerglas och Structural Glazing.

i debatten kring den ”globala uppvärmningen” och våra utsläpp av CO2. Vi har nu kommit något närmare dagens betydelse av fenestration men det saknas flera viktiga delar kring hur dagens och morgondagens fönster kan prestera dessa nytillkomna krav – inte minst energimässigt.

Oljekris ledde till uppvaknande Oljekrisen i mitten av 1970-talet var ett uppvaknande för oss i Sverige vad gäller utvecklingen av fönster och dess energibesparande egenskaper. I princip var det efter oljekrisen i mitten av 1970-talet man gick från slanka kopplade bågar med två enkelglas, till mera energibesparande fönster med kraftigare bågar och karmar för 3-glas. Dessa fönster gav en något mindre glasdager, då en stabilare och kraftigare båge krävdes för att bära de tyngre isolerglasen om inte detta skulle leda till nedhängning. I samband med oljekrisen gavs nämligen fönstertillverkare möjlighet att göra avsteg från den gällande standard som utvecklats och kunde förvånansvärt Fortsättning s. 30 P

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

29


Ego Kiefer. Alu-träfenestration där bågen reducerats i höjd och djup. Bågens isolerglas stänger mot karmbeklädnad.

Aluplast. Fenestration i PVC utan stålförstärkning i bågen. Foto: Stefan Ageter

Foto: Stefan Ageter

P

snabbt ta fram nya fönstersystem och nya fönsterkonstruktioner i 3-glas eller 2+1 utförande. Dessa fick snabbt, tack vare en förståndig justering av det dåtida skattesystemet, via vissa subventioner och skattereduktioner vid renoveringsarbeten, stor genomslagskraft. Många undermåliga, eller ur energisynpunkt usla fönster, byttes ut i det befintliga bostadsbeståndet. Nybyggnadsreglerna justerades också så att såväl nyproduktion och renovering uteslutande försågs med de nya mer energibesparande fönstren. I energisparandets iver blev dock inte alla fönster helt riktigt måttagna eller monterade och vissa monterades som så kallade instickskarm i befintlig karm, med oproportionella ”karmdimensioner” bakom täckplåtar eller anslutningsprofiler och kraftigt reducerade ljusdagermått som följd. Ett fel, som tillsammans med de första generationernas energiglas, med sämre ljustransmission, gav förödande effekt på såväl dagsljusinsläpp och arkitektur. I Sverige hade vi faktiskt, tack vare vissa skattelättnader redan under 1950-talet, sett en del fönsterkonstruktioner med 3-glas, 2+1 och 1+1+1 konstruktioner, men det fullständiga genombrottet kom alltså i samband med oljekrisen. Även Finland var tidigt ute med treglas konstruktioner efter oljekrisen medan man avvaktade till början av 1980-talet i Danmark och Norge, som dock behöll tvåglaskonstruktioner men med energiglas. I Europa tog det ännu längre tid innan man började använda mer än två glas i 30

Fenestration i helaluminium med låga profiler för stor glasdager samt helbruten köldbrygga i linje med isolerglaset. Foto: Thim Pettersson

fönsterkonstruktionerna, eller energiglas, som i större omfattning lanserades i början av 1980-talet. Men i Europa sker utvecklingen i stället i mycket rask takt numera.

Är arkitektoniska element Det är en komplex bild av krav som ställs på fönster – som i sig skulle räcka för en djupgående avhandling. Det är dock helt klart att det arkitektoniska uttryck som fönstret ger en byggnad är påfallande i ett rent estetiskt perspektiv. Fönster ger inte bara fasaden sitt uttryck utan bidrar också i stor utsträckning till hur rummen innanför fasaden blir dagsljusbelysta och bidrar även starkt till trivsel och välbefinnande för mänskligheten bakom fasaden. På senare tid har debatten kring dagsljus och ljusinsläpp utvecklats från att i huvudsak innefatta arkitektoniska, estetiska och trivselvärden, till att även innefatta det energitillskott som fönsterarealen faktiskt har vid rätt placering och utformning. På bara några år har vi sett en utveckling av så kallade ”passivhus”, som inte kräver något energitillskott, till ”aktivhus” som faktiskt också producerar energi. Dessa hus är välisolerade och har stor fönsterareal med energiglas som ger riktigt låga U-värden. Räknar inte med insläpp I detta sammanhang måste jag bara helt kort beröra, att det U-värde som vi använder dagligen för olika byggmaterial, är ett mått på den värmegenomgångskoefficient ett byggmaterial har.

Vi måste också komma ihåg att vårt vanligen använda U-värde är ett så kallat ”mörker U-värde”, som inte tar hänsyn till den energi som ett fönster släpper in under dygnets ljusa del utan endast beskriver hur mycket energi, värme, som passerar från det varma rummet ut till det kalla utanför fasaden. Endast ett lågt Uvärde, som i den bästa yttervägg, är alltså inte alltid det enda vägledande då ett fönster rätt placerat, fast med ett förhållandevis sämre U-värde, ger oss ett energibalansmässigt värmetillskott.

Traditionella fönster Vad som egentligen kan anses som traditionella fönster i hus är helt avhängt tidsepok och typen av byggnad. Man har funnit glas i gamla Babylonien som daterats till 2600–2000 år f Kr. Någon större omfattning som fönsterglas i Romarriket fick glaset först vid tiden kring Jesu födelse och då främst i katedraler och kyrkor. Glas kunde då endast tillverkas i små storlekar med varierande teknik och kulör men sattes samman till större glasytor i ”blyspröjsar”, vad vi i dag benämner som ”blyinfattade glas”. Metoden att blåsa glas spred sig till Frankrike och Belgien kring 700-talet. I kalla Norden skulle det dock dröja till 1400–1500-talen, innan de första ljusgluggarna i kyrkor eller slott, som då var försedda med oxblåsa eller oljat lärft, började bytas ut mot glas. Fönster i dess rätta bemärkelse, i enklare hus, kom först under 1700-talet då man övergick till cylindermetoden, som då gav glasen ett något större mått än de husbyggaren nr 4 B 2010


Traditionellt kopplat 2-glasfönster med slanka profiler. Foto: Thim Pettersson

Flera felaktigt måttsatta insticksfönster med allt för breda täcklister ger felaktig arkitektur och för lite dagsljus. Ett originalfönster till vänster. Foto: Thim Pettersson

cirka 30 x 30 cm som dittills varit brukligt. Glasen monterades i spröjsverk så att större fönsterdimensioner kunde uppnås. Det är i princip dessa som gett oss modellen med de enkla 2-luftsfönster där fönsterbågarna delats med två horisontala spröjs, till ett fönster med sex lika glas, det vill säga tre glas i varje båge eller luft.

utvecklats redan under slutet av 1930talet, som licenstillverkades i Belgien under 1950-talet och framöver. Tekniken byggde på att kanterna på glasen ”förkopprades” genom flamsprutning och kunde härigenom lödas samman med ett distansband av bly, efter att torr luft injekterats mellan glasen. Det var dessa lödda eller metallförseglade isolerglas som genom import från Belgien nådde Sverige. De metallförseglade rutorna hade en god långtidsfunktion men var känsliga mot vibrationer eller kraftiga vindlaster på grund av sin stumma kantförsegling. En annan svaghet var risken för termiskt bräckage vid oproportionerliga mått.

Blir allt större Under 1800-talet och framför allt under dess senare del blev fönster allt större, med flera luft i samma karm. Finare fönster med svängda överstycken i såväl överljus som i korsande horisontell mittpost förekom vid sekelskiftet. Vid denna tidpunkt försågs fönster också allt oftare med en innanbåge och dessa blev kring 1920-talet alltmera försedda med hängningsbeslag. På 1930-talet blev tre enkla luft vid sidan av varandra i gemensam båge en allt mera populär konstruktion. Dessa utvecklades till flerluftfönster i funkisstil under 1940-och 1950-talen och fönstren blev allt större. Rutorna förseglades Under 1960-talet utvecklades det så kalllade ”pivåhängda” fönstret och under 1970-talet lanserades de ”horisontalhängda utåtgående glidfönstren” som ofta kallades H-fönster. Dessa fönster är sedan introduktionen en av de viktigaste fönstertyperna i Sverige och Norge och tillåter relativt stora glasarealer. Redan under 1950-talet introducerades isolerglas i Sverige. Vid denna tidpunkt var det ett amerikanskt patent från Libbey-Owens-Ford (LOF) i Toledo, som nr 4 B 2010 husbyggaren

Torkmedel tog upp fukt Mot denna bakgrund utvecklades sedermera de organiskt förseglade fönster, som i mitten av 1940-talet tillverkades i USA med en förseglingsmassa av polysulfid, på den tiden ofta kallad Theo Khool efter dess upptäckare. Polysulfidrutor började tillverkas i Sverige under sent 1950-tal, och i början av 1960-talet för kommersiellt bruk. Under sent 1960-tal och under början av 1970-talet utvecklades förseglingsmassor av polymertyp och polyuretaner. Även silikoner gjorde entré. Fortfarande hade isolerglaset en distansprofil av metall, nu oftast i aluminium. Men med organiska förseglingsmassor, som var mer elastiska än metallförseglingen, måste distansprofilen även innehålla ett torkmedel. Detta för att adsorbera den luftfuktighet som stängdes inne i den hermetiskt tillslutna isoler-

rutan under produktionsprocessen samt för den luftfuktighet som diffunderar in i rutan på grund av hög- och lågtryck eller så kallad klimatisk påverkan. Under 1960- och 1970-talen kom flera typer av metalloxidbelagda glas, ofta med ett kraftigt reflekterande speglande ytskikt som gav en sol- och värmereflekterande effekt, och en betydande reduktion av solljustransmittans. Under 1970-talet introducerades den så kallade dubbelförseglingen, där primärförsegling av butyl ensamt var många gånger tätare mot diffusionsvandring än den ensamma organiska förseglingsmassan oavsett bas. Efter introduktionen av butyl som primärförsegling ökade isolerglasets livslängd avsevärt och den organiska förseglingen kom att benämnas som sekundärförsegling.

Allt lägre U-värden Ur de beläggningstekniker som beskrivs ovan, utvecklades även de glas som populärt kallades energiglas, LE-Glas eller Low E-glas. Dessa fick en stark tillväxt på marknaden under början av 1980-talet. Inledningsvis var dessa relativt ”mörka” med dagens mått mätt. Det vill säga de hade betydligt lägre ljustransmittans än beläggningen på dagens energiglas, som knappast kan urskiljas med blotta ögat. Liksom energiglasen förbättrades när det gäller ljusegenskaper och energibesparande effekt förbättrades också isolerrutan med dessa bättre energiglas. I allt större utsträckning fylldes luftrummet mellan glasen med gas, oftast argon, som gör isolerglaset ännu bättre i fråga om Fortsättning s. 32 P

31


Tidsenliga fönster från sekelskiftet. Foto: Thim Pettersson

P

energibesparing, det vill säga U-värdet förbättras ytterligare. I samband med dessa förbättringar utvecklades även de termiska egenskaperna i distansprofilerna. Nya material introducerades, som galvaniserade stålprofiler eller distansprofiler helt utan metall, med torkmedel dispergerat in i profilen. Dessa distansprofiler kallas i dag ”varmkant distanser” och ger ytterligare förbättringar på isolerglaset. Även distansprofiler av rostfritt stål har en konduktivitet/termisk ledning så liten att den klarar att kvalificera sig till de distanssystem som i dag benämns ”varm kant”. Under 1990-talets början initierade Nutek en fönstertävling där målsättningen var att tillverka fönster med ett U-värde på 1,0 W/m2°K. Detta kunde vinnaren uppnå med en 4-glaskonstruktion varav två av dessa var energiglas vilket gav relativ dålig ljustransmission. Fönsterkonstruktionen var också väldigt kraftig. Den skulle rent mekaniskt vara styv nog att bära fyra stycken glas, som vid denna tidpunkt var 4 mm tjocka mot tidigare 3 mm, utan att fönsterkonstruktionen hängde ner sig och fick bestående deformationer. För att kort beskriva utvecklingen av energiglasen vill jag här nämna att man år 2002 vid introduceringen av de så kallade ”superenergiglasen” hade lyckats utveckla energibeläggningar som i en 2-glasruta med ett energiglas och ett standard floatglas och argon, nu fick Uvärde 1,0 W/m2°K. Bara tolv år tidigare krävdes fyra glas varav två stycken med energibeläggning! Superenergiglaset från år 2002 skiljer sig för en lekman inte synbart från 1960talets 2-glasruta, men i prestanda är det milsvid skillnad. Öppningsbara fönster eller fasta partier, det vill säga ej öppningsbara fönster i 32

glasade fasader i traditionell utförande, benämns oftast som ”Curtain Wall” fasader. De har utmärkande utvändiga glaslist eller lock, ofta i aluminium eller annan metall.

Fogmassa av silikon Till skillnad mot dessa Curtain Wall fasader kallas oftast de släta svepande limmade glasfasaderna, i princip utan skarvar och utvändiga glaslister eller lock, för ”Structural Glazing”. I dessa sammanhang har glasen limmats in med en speciell silikon i fasadkonstruktionen eller strukturen, antingen i fabrik eller på byggplatsen. Det bärande limmet bakom glaset mot den bakomvarande strukturen är alltid av UV-beständigt Structural Glazing silikon, då det inte förekommer glaslister eller andra utvändiga metallprofiler för mekanisk fixering av glaset. I avsaknad av dessa glaslister, utsätts isolerglasets kantförsegling för UV-exponering. I dessa sammanhang kan kantförseglingen eller det man benämner som sekundärförseglingen hos isolerglas endast utföras i silikon. Den utvändiga vädertätningen, såväl som den fog som bär isolerglaset, är med andra ord av silikon. Dessa fogmassor ska vara kompatibla med varandra för långsiktig hållbarhet i såväl fasadinfästning som i isolerglas. Enorma fasadytor Låglutande glastak kräver en viss lutning för avrinning i traditionella Curtain Wallsystem. De kan hållas med en väldigt låg taklutning utan problem om de utförs som Structural Glazing då inga utvändiga glaslister eller lock behöver förekomma. Med detta korta konstaterande lämnas glastaken utan vidare kommentarer vad gäller personsäkerhet eller säkerhet mot snölast eller andra myndighetskrav.

Structural Glazing utvecklades i USA under tidigt 1960-tal och i enkelglasutförande då det inledningsvis utfördes i ett klimat som inte krävde annat. Stuctural Glazing har sedan utvecklats till att fylla de mest krävande kraven i de allra högsta byggnaderna i världen med enorma glasfasader. De senaste 10–20 åren har varit den period då Structural Glazing verkligen etablerat sig även i Europa. Inledningsvis användes beräkningsgrunder från den amerikanska standarden ASTM men sedan ett antal år tillbaka har regelverk EOTA och ETAG 002 utvecklats i Europa. Dessa är mer omfattande och djupgående än den tidigare amerikanska standarden.

Bärande del av karossen De infästningssystem som tidigt användes inom fordonsindustrin var relativt enkla och begränsade glaset till form och storlek. Ofta var infästningen utformad så att en gummiprofil med utformning som ett H, pressades på karossen på ena sidan och på andra sidan pressades glaset in. Systemet var inte speciellt rationellt, inte speciellt tätt vare sig vad gällde vattenläckage eller vad gällde akustiskt läckage med vindsus som resultat. Under 1960-talet utvecklades tekniken och även här användes ofta en butyltätning för att klara vattenläckage och akustiska egenskaper, medan de mekaniska kraven löstes med hjälp av en ytterligare utvändig list i metall, en så kallad ”kromlist” runt ytan. Numera, faktiskt i snart 20 år, har vindrutan på personbilar liksom rutor på bussar, lastbilar eller höghastighetståg och så vidare, limmats in i karossen med ett bärande lim. Det kallas för Direct Glazing eller Glass Bonding. Limmas in i båge Glaset har fått en designfunktion i bilar och utöver detta, en rad andra egenskaper än bara den delen av bilen som kommunicerar vägbanan och yttervärlden med föraren. Glasen har blivit större när det gäller ytan och är en del av säkerhetssystemet som ”mothåll” till dubbla airbags vid kollision och är integrerad som en bärande del av karossen. Glasen och limtekniken har även kunnat automatiseras till förmån för producent och konsument. Med fenestration menas i dag, i korta husbyggaren nr 4 B 2010


drag, ett utvecklat fönster med reducerad eller minimerad båge där isolerglaset limmas in i fönsterbågen, på ett liknande sätt som vid Structural Glazing, eller som i fallet med bilkarossen, där man låter glaset bära bågen och inte som tidigare tvärt om, låter bågen bära glaset. Exemplet från 1990-talets fönstertävling som inte bara krävde fyra glas för att nå tillräckligt låga U-värden, brottades med problemet att isolerglaset fortfarande isolerade sämre än karm och båge. Därför lät konstruktörerna karmen, och framför allt bågen, vara så kraftig att den skulle klara de mekaniska påkänningar som krävdes för att ”klossa upp” fyra glas i bågen, men också för att den kraftiga bågen gav ett bättre U-värde med den tidens isolerglas. Man mätte ju och tog endast hänsyn till ”mörker U-värdet”. Numera är glasen så bra att det är karm och framför allt bågens material som måste reduceras för att nå ännu längre i reduktionen av energiförluster. Med minskat material i bågen ökar ”gratisenergin” in genom fönstret. Fenestration är ett annat grepp om glaset än de sedvanliga glasklossarna och de traditionella glaslisterna. Fenestration är att limma bågen runt glaset. Fenestration vänder ut och in på de etablerade begreppen. Med fenestration och inlimning av glaset fördelas lasten runt hela glaset i stället för de punktlaster glasen tidigare utsatts för när de klossats upp i bågen för att hjälpa till att motverka nedhängning. Ett annat positivt resultat är att reklamationer på sprickor i isolerglas minskats vid limmning jämfört med den traditionella uppklossningen.

nr 4 B 2010 husbyggaren

Typisk Curtain Wall fasad anno 2004.

Swizz Ree. Foto: Thim Pettersson

Foto: Thim Pettersson

Limningen möjliggör också att konstruktören kan reducera dimensionen i fönsterbågen och se omedelbar besparing av material i bågen. Dess utvändiga beklädnad vid trä- och metallfönster kan i många fall helt elimineras. PVC-fönster kan skippa stålförstärkningen, som fungerat som en veritabel köldbrygga. Aluminiumfönster får helt andra möjligheter att med slanka profiler låta isolerglaset vara del av den brutna köldbryggan. Samtidigt får fönstret ett större glasdagermått i bibehållet karmyttermått med mer dagsljus och en större mängd energitillskott utifrån under den ljusa delen av dygnet. Fönster erhåller även ett bättre mörker U-värde och får förbättrad täthet och inbrottsskydd som en extra bonus samtidigt som underhållskostnaderna och nedhängning minimeras. Detta är vad som på kontinenten kalas fenestration.

Snart ute på svensk marknad Att hela fönsterproduktionen kan automatiseras på ett helt annat sätt än tidigare kommer både producent och slutförbrukaren till gagn. Det bör även nämnas att flertalet konstruktioner fått minskad totalvikt i samband med reduktionen av

material i bågen. Denna vinst är störst på PVC-fönster där stålförstärkningen inte längre behövs. I Sverige finns ett antal konstruktioner framtagna och fullskaleprovade. Ännu har inget av dessa fönster lanserats eller saluförts kommersiellt. De första prototyperna i Sverige togs fram för snart tio år sedan då ett nyvaknat intresse för tekniken såg dagens ljus nere på kontinenten. På sina håll menar man här hemma att tekniken inte var riktigt mogen för marknaden då, men att man nu är nära en produktionsstart för färdigutvecklade system från flera håll. Det som krävs är antingen ett objekt där kraven på U-värde eller någon annan av alla bonusfunktionerna ställs, och således blir startskottet för ett objekt, eller att man fått till alla detaljer för att köra igång den nya produktionslinjen och starta marknadsföringen. Vid en enklare inventering i grannländerna finner vi någon limmad konstruktion och ett flertal som ligger i startgroparna för produktionsstart. Detta är relativt lika i Skandinavien och Finland men även tillverkare i Baltikum har utfört en rad långtgående tester och är nära en förestående lansering. D

33


INGENJÖRSBRISTEN Husbyggaren går nu aktivt in i samhällsbygget! För att säkra att fler ungdomar skaffar sig teknisk utbildning har vi tagit fram handfasta verktyg som stimulerar ungdomars intresse för teknik och ökar deras förtrogenhet av tekniska lösningar.

Händelsekedjor ger kunskap om tekniska lösningar Av margot granvik , redaktör

H

östen 2008 fick Teknikdelegationen i uppdrag av regeringen att hitta förslag för att öka det långsiktiga intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Husbyggaren har följt Teknikdelegationens arbete med att få ungdomar till tekniska yrken och har analyserat de rapporter som tagits fram (Husbyggaren nr 1 och nr 2, 2010). En sak som återigen har blivit tydligt är att det inte finns några snabba åtgärder. För att öka unga kvinnors, och unga mäns, intresse för tekniska utbildningar och i grunden åstadkomma långsiktiga förändringar, krävs långsiktiga och systematiska åtgärder, på många nivåer. Det har gjorts otaliga åtgärder, projekt och satsningar under de senaste decennierna, med varierande resultat. Det som också blev påtagligt i analysen av de underlag Teknikdelegationen tagit fram är att det görs relativt få insatser för yngre flickor och pojkar. Det saknas material och övningar för att stimulera, behålla och utveckla intresset för teknik och tekniska lösningar. Inte heller har de pedagogiska strukturerna förändrats nämnvärt; på könsblinda dagis tilldelas flickor det lilla dockrummet i hörnet, medan pojkarna rör sig över de stora ytorna.

Man lär genom att öva Vi har en tendens att dela in folk i tekniska och otekniska, där teknisk förmåga framställs som en medfödd begåvning. Men bakom den tekniska begåvningen ligger vanligen en lång, ofta oerhört lång, inlärningsperiod. Föreställ dig till exempel ”datornörden”. Hon eller han har troligen ägnat åtskilliga timmar dagligen åt att sitta framför datorn. För att utveckla tekniska lösningar behövs en förtrogenhet och praktisk erfarenhet av teknik. Här dyker ett problem 34

upp; olika förväntningar på flickor och pojkar – från föräldrar, äldre syskon, moroch farföräldrar, släktingar, dagis- och skolpersonal, kort sagt, från hela omgivningen. Detta är numera ett välbekant och väl beforskat problem, benämnt genussystemet, och också väl beskrivet i medierna. Trots kunskap om den härskande, och odemokratiska, könsobalansen lever gamla beteenden kvar i praktiken och leder till att flickor och pojkar växer upp i olika kunskapskulturer, där enbart det ena könet stimuleras till att erövra en ”ingenjörsidentitet”.

Skapar rörelser Allt detta vill det officiella Sverige bryta och förändra. Det vill också Husbyggaren! Även om det inte direkt är tidningens uppdrag, så vill vi stolt kunna berätta för våra barnbarn att vi bidrog på vårt sätt till samhällsbygget! Därför använder vi all vår samlade kunskap för att delta i förändringsarbetet. Vi introducerar en metod – händelsekedjan – för att arbeta med teknik. Vi har nämligen tagit fasta på det som kom fram i analysen av Teknikdelegationens underlag. Framförallt blev vi intresserade av den verksamhet som pågår i Japan. I Japan arbetar lärare och elever med så kallade händelsekedjor, för att träna på att skapa rörelser. I en händelsekedja kan till exempel en boll rulla igång, knuffa till ett föremål, som trycker ner en spak, som öppnar en låda, och så vidare. I den japanska satsningen är både TV och högskolor inblandade. Genom händelsekedjor kan ungdomar lära sig, med alla sina sinnen, hur hävstången, gravitationen, fjädern, friktionen, kugghjulet, och andra tekniska fenomen fungerar. Men också hur man bygger

stabilt, och hur man arbetar med olika krafter. Ungdomar bygger upp ett ”kunskapsbibliotek” av tekniska lösningar – användbara i framtida utbildningar och yrken.

Växlar krafter Principen för en händelsekedja är enkel: Ta det du har! Enkla vardagsföremål räcker ofta långt. De går att hitta i leksakslådan, i köket, i bokhyllan och även i hallen, sängkammaren och badrummet. Det kan vara: – burkar, askar och böcker att bygga saker på, – verktyg som ståltråd, häftpistol och kanske bitar av metall, – träbitar och dominobrickor, att göra allt möjligt av, och – limmer och tejper, med mera. Den stora utmaningen, och också möjligheten att lära in en teknisk förståelse, ligger i att få olika kedjor av händelser att kombineras, och att använda olika krafter för att skapa rörelser. Vi kallar de enskilda rörelsemomenten för händelsestationer. I en kedja av händelser måste krafterna vara avpassade så att det ena får det andra att hända. Vi bygger på teknisk kunskap Genom att arbeta praktiskt får tekniska ”nybörjare” ett minnesbibliotek över olika lösningar. När den tekniska praktiska kunskapen är förankrad, blir det oerhört mycket lättare att ta till sig och förstå teorier. Då kan tekniska utbildningar bli intressanta och givande. Och attraktiva att välja! Även sannolikheten för att ungdomarna ska fullfölja utbildningen ökar. Så nu ger sig Husbyggaren in i samhällsbygget! Med händelsekedjor bygger vi på ungdomars tekniska kunskap. D

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

35

Limma gavlar av papp på träspången så att vagnen inte rullar av.

kaplastavar

Gör ett stativ av glasspinnar. Låt glasspinnarna gå omlott högst upp så att du får en V-form. Limma fast en rund pinne mitt under gungbrädan. Pinnen kan sedan vila i V-formen.

Gångjärn av en bit läder, eller tyg.

extra tyngder

häftmassa

häftmassa

Gångjärn av en bit läder, eller tyg.

BILD

© JESSICA PALMGREN

Locket öppnas när bilen kör nerför rampen och sprinten dras ut.

Gör en ”gumma i lådan” med hjälp av en fjäder från en vanlig visp.

Fäst en ståltrådsögla på översidan av lådans lock.

skruvögla

Dra två ståltrådsöglor genom lådans vägg.

Trä en stålpinne genom alla tre öglorna för att hålla locket nere. När stålpinnen dras ut flyger locket – och dockan – upp.


36

husbyggaren nr 4 B 2010

3

För att få gungbrädan att orka dra upp plattan med den nu tyngre bilen behövs mer kraft från gungbrädans lina. Det åstadkommer man genom att göra den vänstra sidan på gungbrädan längre än den högra. Det innebär att man använder sig av ”hävstångsprincipen”. Det finns en regel som säger att det man vinner i kraft förlorar man i väg. Här kan det påståendet illustreras av att den längre delen på gungbrädan behöver tryckas ner en längre sträcka, då den nu är längre än tidigare. Att bända loss en tung sten med ett spett är ett exempel där hävstångsprincipen används. Ju längre spett som används, desto lättare går det att få loss stenen. Nackdelen är att man måste trycka ner det långa spettet en längre sträcka än med ett kort spett.

3

4

2 Bilen stöter till tre klockor när den rullar nerför rampen. Man kan även använda något av metall, glas eller annat hårt material. Ju ”hårdare och mer kompakt” materialet är desto lättare är det att få det att låta då man slår på det. Metall som bearbetas på olika sätt med till exempel en hammare blir hårdare och låter då mer när man slår på metallen. Det är så man skapar ljudet i plåtfat som används som reggae-instrument.

4

Både bilens platta och ”Gumman i lådans” lock är fastsatta med skinnbitar. Deras uppgift är att både hålla plattan, respektive locket, på plats, men samtidigt göra det möjligt att vinkla dem upp och ned. Att använda en sådan lösning är att göra en mycket enkel form av ”gångjärn”. Gångjärn finns i en mängd olika typer, avpassade för olika ändamål. Det finns gångjärn som består av en underdel med pinne och en överdel med hylsa på. Den typen är vanliga på dörrar i moderna hus, men det finns också pianogångjärn, kantgångjärn, skåpgångjärn, hakgångjärn, lyftgångjärn med flera. D

5

5

Övningen tar upp stabilitet, balansering av krafter, hävstångsprincipen, ljudkällor, gångjärn, system och tekniska lösningar.

Gungbrädan har ett stativ att vila i. Det behöver vara stabilt. Trekantiga ramar är stabilare än fyrkantiga. Därför används två trekantiga ramar med stöd emellan. Flera hopkopplade trekantsformer är bra då man vill bygga starkt men lätt, som till exempel takstolar i ett hus. Det kallas ”fackverk”.

2

Då två eller flera mekaniska lösningar ska kopplas samman måste kraften som den ena mekanismen rörs med stämma med den kraft som behövs för att nästa mekanism ska röra sig på rätt sätt. Krafterna måste ”balanseras” mot varandra. I händelsekedjan behövs det en viss kraft för att dra ut sprinten ur ”gumman i lådan” och då också en viss kraft hos bilen för att den ska orka göra det. Det kan man åstadkomma på olika vis, till exempel genom att man gör bilen tyngre.

1

E

n händelsekedja kan man kalla för ett ”system” av händelsekomponenter. System finns runt omkring oss i samhället av många sorter där de olika delarna ska samordnas.

1


nr 4 B 2010 husbyggaren

37


SBR-STÄMMAN Karin Adalberth blev årets vinnare av SBRs utmärkelse ”Byggstenen” för att hon byggt det första svenska huset som producerar ett överskott till elmarknaden. SBRs stämma i Norrköping handlade i övrigt om satsningar framåt. SBR ska synas mer utåt.

Strategi klar för hur SBR ska växa och synas mer Av magnus janson, förbundsordförande, SBR

-D

et har återigen varit ett bra år för SBR. Detta trots att byggsektorn på många sätt fått känna av den rådande lågkonjunkturen. Det kunde förbundsordförande Lars Hedåker konstatera inför de drygt 60 deltagare som samlats till förbundsstämmodagarna den 7 och 8 maj i Norrköping. – För sjunde året i rad har vi lyckats nå ett överskott. Främst är det kursverksamheten som gått bra med ett markant ökat antal deltagare. Samtidigt har vi fått känna av lågkonjunkturen i form av minskade annonsintäkter för Husbyggaren. Men som helhet kan vi konstatera att våra affärsområden håller ställningarna och att vi kunnat bygga på vår ekonomiska styrka ytterligare. Lars Hedåker pekade också på att SBRs utåtriktade marknadsföringsaktiviteter ökat och att vi också synts mer i massmedia. Han underströk vikten av att den trenden förstärks, och att det är en uppgift där alla delar i förbundet inklusive medlemmarna har en roll.

Paket för medlemsvärvning SBRs nya förbundsdirektör sedan årsskiftet, Magnus Janson, inledde den allmänna diskussionen med att presentera utkastet till en strategiplan där förbundets vision, uppdrag och strategiska mål för de närmaste tre åren skisserades. Strategiplanen är en utveckling av den perspektivplan som funnits sedan år 2004, med den viktiga skillnaden att den ska inkludera konkreta aktivitetsplaner. Den första och för det närmaste året mest centrala delen i planen är givetvis arbetet inom ramen för PR-satsningen. Under denna punkt redogjorde Magnus Janson för det som gjorts sedan årsskiftet och för den genomförandeplan som nu tagits 38

fram med sikte på arbetet fram till nästa års förbundsstämma. Bland mycket annat har ett särskilt ”medlemsvärvarpaket” tagits fram som i korthet går ut på att lokalavdelningarna kan få hjälp av kansliet både med planering och praktiskt genomförande av utåtriktade aktiviteter, exempelvis att ordna träffar med studenter på bygglinjer eller att komma i kontakt med byggingenjörer ute i olika verksamheter. Kansliet ska också kunna hjälpa till med lokala presskontakter och andra uppgifter. Flera lokalavdelningar har redan nappat på denna möjlighet. Arbetet med strategiplanens övriga delar ska fortsätta över sommaren med sikte på konferensen med lokalavdelningarnas ordföranden tidigt i höst.

Riktlinjer för SBRs varumärke Som väntat blev också framtiden och PRsatsningen det dominerade samtalsäm-

Karin Adalberth som är expert på energieffektivt byggande, blev årets vinnare av SBRs utmärkelse Byggstenen. Detta för att med utmärkt resultat ha byggt Sveriges första plusenergihus i skånska Åkarp.

net under stämmodagarna. En fråga som togs upp av flera deltagare vid den allmänna diskussionen var SBRs logotyp och hur den används. Magnus Janson kunde svara att arbetet med att se över detta har inletts, främst med sikte på att få en enhetlighet och tydligare riktlinjer för hur logotypen och SBRs varumärke ska användas och vårdas. Däremot är det för närvarande inte aktuellt att förändra själva logotypen, men givetvis kan också den frågan diskuteras på sikt. Andra frågor som togs upp gällde möjligheterna att utveckla mentorskap, dokumenthantering och frågespalt på SBRs webb och hur kansliet kan hjälpa till för att kartlägga utbildningsorter och få fram register som kan användas i medlemsvärvningen. Förbundsdirektören lovade att ta med sig detta inför det fortsatta arbetet.

Medlemsavgift höjs Själva stämman gick i år ovanligt snabbt främst beroenden på att inga nyval var aktuella och att det inte heller fanns några motioner att behandla. Alla i den tidigare styrelsen fick förnyat förtroende och såväl styrelsen som förbundsdirektören beviljades ansvarsfrihet för det gångna året. Stämman beslutade enhälligt att för första gången sedan år 2004 höja medlemsavgiften vilket betyder att basmedlemmar från och med år 2011 betalar 850 kronor respektive 2 000 kronor för plusmedlemmar. Höjningarna är helt hänförliga till serviceavgiftsdelen. Stämman beslutade också att höja det sammanlagda arvodesbeloppet för styrelsen från 120 000 till 145 000 kronor, att fördelas enligt styrelsens beslut. Vann Byggstenen Vid stämman offentliggjordes också att Karin Adalberth blev 2010 års vinnare av husbyggaren nr 4 B 2010


Birger Jörnhammar, ordförande i Konsultgruppen, och uppväxt i Norrköping, beundrade ombyggnaden av Holmens pappersfabrik till modernt konserthus.

Michael Maddison från Hallandsavdelningen var nöjd vinnare i årets golfturnering.

De fyra från Malmö tågandes över bron till stämmosalen; Gunnar Edebrand, Allan Lickander, Lars Olderius och Bengt Åslund.

Morgonpigga Stefan Ljusberg från Sundsvall pausade i Louis de Geers vackra byggnad.

Uppsala-trion Lennart Wågström, Dag Gustafsson och Bo Bjerking hastade in till värmen.

Nils Wittgren från Göteborg, eller egentligen Skaftö, och SBRs trotjänare Uno Rydholm från Stockholm.

Ulf Andersson, Stockholm, stärkte sig med en kaffe i pausen.

nr 4 B 2010 husbyggaren

SBRs utmärkelse ”Byggstenen”. Hon fick priset för att ha byggt Sveriges första ”Plusenergihus” i skånska Åkarp. Huset är unikt genom att det inte bara är självförsörjande på energi utan till och med producerar ett överskott som kan levereras till elmarknaden. Då Karin Adalberth var inbokad på annat sedan tidigare och inte kunde närvara vid stämman kommer hon att få utmärkelsen vid ett särskilt arrangemang som Malmöavdelningen planerar att genomföra efter sommaren.

Halland värvade flest Medlemsvärvartävlingen år 2009 vanns av Hallandsavdelningen med 72 poäng, följt av Malmöavdelningen på 68 och därefter Stockholmsavdelningen som nådde 48 poäng. Totalt ökade antalet medlemmar i SBR under året från 2 592 till 2 682, varav 221 anslutna. De 74 SBRare som varit medlemmar minst 25 år i följd och därmed gjort sig förtjänta av veterantecknet lästes upp

mangrant. Den ende närvarande, Leif Berglund, Jönköping, fick motta sin utmärkelse inför en applåderande stämma.

Dubai efter Shanghai Dubai blir målet för nästa års SBR-medlemsresa. Det kunde Gunnar Edebrand som ansvarar för planeringen av resan berätta. – Av alla världens byggkranar finns just nu var tredje i Dubai och mer behöver knappast sägas om varför detta är ett högintressant resmål för byggingenjörer, framhöll Gunnar Edebrand. En av resans höjdpunkter i dubbel bemärkelse blir att åka upp de 828 metrarna i världens högsta byggnad. Gunnar Edebrand nämnde också att de 90 platserna vid årets medlemsresa till Peking och världsutställningen i Shanghai redan är så gott som fulltecknande. Ny golfvinnare SBRs golfmästerskap som hölls under Fortsättning s. 40 P

39


Jörgen Karlsson, Malmö, ser fram emot att bli mentor och bjuda på sina kunskaper och erfarenheter till yngre på väg in i branschen.

Jonas Ström från Finlands svenska motsvarighet till SBR hade tagit flyget…

… liksom den nya styrelseordföranden i SBIF Kenneth Koskinen.

Per Håkansson trotsade det något bistra vädret och slutade som trea i golfturneringen.

Per Karnehed, Torbjörn Hedsköld och Patrik Samulesson kom från grannstaden Linköping.

Magnus Jansson var årsmötets sekreterare, medan stämman leddes av Norrköpingsavdelningens ordförande Urban Tjernström.

Sven-Åke Feltborg och Lars Fischer från Blekingeavdelningen.

Ulf Sundquist, Stefan Westermark och Göran Burwall representerade de nordligare delarna av Sverige.

40

Styrelseledamoten Veronica Jensen och Emma Carlbom, båda från Malmö, sökte värmen i konserthuset efter blåsten ute.

Ulf Sönegård från Skövde och SBRs förbundsordförande Lars Hedåker gjorde sällskap på väg till stämman.

husbyggaren nr 4 B 2010


P

fredagen togs med elegans hem av Michael Maddison avdelningsordförande i Halland. Han får nu pryda vandringspriset med sitt namn och har det kommande året på sig att lägga upp taktiken för att försvara sin titel vid nästa års tävling. Norrköping är med sin vackra stadskärna väl värd ett besök även i det hällande regn som vi tidvis bjöds på. Det som en gång var Holmens pappersbruk mitt i staden rymmer nu Louis De Geer, en kongress- och konserthallsbyggnad direkt vid Motala ström och platsen för årets SBR-stämma. Vid välkomstbuffén hälsades alla välkomna av Norrköpingsavdelningens ordförande och tillika SBRs vice ordförande Urban Tjernström, som också varit med och byggt anläggningen.

Middag i stadshuset Förre kommunalrådet i Norrköping och nuvarande EU-parlamentarikern Göran Ferm bjöd i samband med buffén på en skildring av Norrköpings historia och

nr 4 B 2010 husbyggaren

sentationsändamål. Middagen inleddes med ett tal av Albrekt av Mecklenburg, som var kung i Sverige mellan 1364–1389. Trots det livfulla anförandet misstänkte många att det under kungautstyrseln dolde sig en lokal talang vilket visade sig vara ett korrekt förmodande. Lika uppskattade var de fyra herrar som från och till under kvällen levererade förstklassig sångunderhållning.

Ingrid Rung och Kamilla Björk från SBRs kansli såg till att incheckningen löpte smidigt.

framtidsutsikter. Den avslutande högtidsmiddagen på lördagen hölls i Norrköpings gamla stadshus, som idag främst används för repre-

Firar snart 60 år Värd för nästa års stämma blir Stockholmsavdelningen. Eftersom det då är 60 år sedan SBR bildades har stockholmarna lovat att göra denna jubileumsstämma till något alldeles enastående extra, väl värt att se fram emot. Förbundsordförande Lars Hedåker flaggade också för att de avdelningar som aspirerar på att få stå som värd år 2012 nu är välkomna att höra av sig! D

41


JURIDIK Ett aktuellt fall visar hur viktigt det är att vid en offentlig upphandling där specifikt fabrikat anges lägga till begreppet ”eller likvärdigt”. Domstolen fann att upphandlaren bröt mot kravet på likabehandling. Upphandlingen fick göras om. Av per-ola bergqvist, advokat, Foyen Advokatfirma och hampus ek, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

Skriv in ”eller likvärdigt” när fabrikat specificeras

I

nom ramen för offentlig upphandling gäller enligt 6 kap 4 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) att de tekniska specifikationerna i en kravspecifikation inte får hänvisa till ett visst varumärke eller ett ursprung om detta leder till att vissa företag gynnas eller missgynnas. Om den upphandlande myndigheten inte kan beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt utan en sådan hänvisning, får det göras under förutsättning att tillägg sker av orden ”eller likvärdigt”. Paragrafen är inte tillämplig vid offentliga upphandlingar under tröskelvärdena men samma princip gäller ändå och stödet härför återfinns då i den gemenskapsrättsliga principen om likabehandling som denna kommer till uttryck i 1 kap 9 § LOU. Då och då ställs frågan på sin spets i domstolarna, såsom till exempel i följande mål från Länsrätten i Skåne län.

Göra om upphandling Efter att ett elbolag nyligen ansökte om överprövning med anledning av ett flygplatsbolags offentliga upphandling av en säkerhetsanläggning har Länsrätten i dom förordnat att flygplatsbolagets upphandling skulle göras om eftersom densamma ansågs stå i strid med LOU i just det avseende som beskrevs ovan. Bakgrunden var i korthet följande. Som förfrågningsunderlag vid den offentliga upphandlingen gällde bland andra Admi-

nistrativa föreskrifter och en Elbeskrivning. I Elbeskrivningen hade den upphandlande myndigheten angett att de i entreprenaden ingående materialen skulle vara av välkända väletablerade fabrikat på den svenska marknaden. Vidare hade flygplatsbolaget i Elbeskrivningen angivit att det inom fastighe-

§ §§ ten skulle installeras teknik av särskilt angivet fabrikat. Vinnande entreprenör var också tillverkare av tekniken av detta särskilt angivna fabrikat.

Fabrikat bättre än funktion Flygplatsbolaget bestred elbolagets yrkande om att den offentliga upphandlingen skulle göras om eftersom detsamma menade att inget fel begåtts. Vidare hävdade flygplatsbolaget att begreppet ”välkända väletablerade fabrikat” var vedertaget på den svenska marknaden. Bröt mot krav Flygplatsbolaget medgav i och för sig att ett mindre fel begåtts när begreppet ”eller likvärdigt” utelämnats vid det särskilt angivna fabrikatet. Samtidigt menade flygplatsbolaget att entreprenörerna varit

mer behjälpta av ett angivande av fabrikat i stället för att funktioner och utrustning beskrevs. Vidare menade flygplatsbolaget att entreprenörer som angett sidoanbud hade kontaktats och då angett avvikelser i form av att funktioner inte varit uppfyllda. Länsrätten konstaterade att förfrågningsunderlaget i och för sig inte hade uteslutit att anbud lämnades också avseende andra systemfabrikat men att elbeskrivningen varit specificerad på ett sådant sätt att leverantör av just det särskilda fabrikatet hade en klar konkurrensfördel. Då domstolen heller inte i målet ansåg att det visat sig nödvändigt med en sådan prioritering utifrån föremålet för upphandlingen konstaterades att flygplatsbolaget brutit mot kravet på likabehandling.

Skriv in ”eller likvärdigt” I domen tar länsrätten helt naturligt fasta på att ett specifikt fabrikat angivits i elbeskrivningen och synes ta lätt på det generella tillåtandet av välkända väletablerade fabrikat. Helt naturligt fäller domstolen angivandet av det särskilda fabrikatet mot bakgrund av likabehandlingsprincipen. En rekommendation till upphandlare är alltså – mot bakgrund av denna dom och andra prejudicerande domar från överordnade domstolar – glöm aldrig ”eller likvärdigt”. D

Kunskap, erfarenhet och trygghet På www.sbr.se hittar du ca 250 konsultföretag med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt. 42

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

43


IT Den digitala utvecklingen pekar på spännande möjligheter. Digitala papper skulle betyda alltid uppdaterade och aktuella handlingar på ett bygge. Utvecklingen av 3D kan leda till skalriktiga ritningar som kan projiceras direkt på en yta på byggarbetsplatsen. Av henric rosenius, byggingenjör, Tema arkitekter

Gränser mellan digitalt och verkligt suddas ut

Å

ret är 1946. Ingenjörer i vita rockar springer omkring i den stora salen. De kopplar sladdar, trycker på knappar och matar den stora maskinen med information. Ett riktigt monster på tiotals ton. Fläktar brummar och det är varmt i salen. Efter några timmar börjar resultatet matas ut som långa siffertabeller. Beräkningar som skulle ta dagar och veckor att göra för hand är gjorda på några timmar. Ingenjörerna är upprymda över prestationen och svetten lackar i deras pannor efter ett hårt arbete med mycket klurande. Många utomstående imponerades av maskinen. Men få begrep vad den kunde användas till och ännu färre hur man använde den. Användarvänlighet var ett okänt begrepp. För att kunna använda maskinen krävdes expertkunskaper på högsta nivå. Och så trodde man att det skulle förbli. Ett fåtal jättemaskiner som sköttes av specialister. Det blev precis tvärtom.

Tangentbord blir historia Idag finns knappt ett skrivbord det inte står en dator på och de flesta kan betrakta sig som vana datoranvändare. Att använda möss, färgskärmar och designade gränssnitt för att kommunicera med datorn är en självklarhet. Programmiljön är så pass enkel att knappt läskunniga barn kan använda datorer utan problem. Trots detta kvantsprång och spridning till vanliga människor står utvecklingen knappast still. Om något årtionde kommer man att se tillbaka och förundras över vårt förhållande till datorer. Tangentbord? En ful klump på flera kilo, hängandes bland en massa sladdar under skrivbordet? Hur stod man ut? Utvecklingen sker tydligast i vår interaktion med datorn. Steg för steg anpassas 44

den till människans naturliga sätt att kommunicera och utföra saker och ting.

Kommunicerar naturligt Vill man flytta på någonting i den digitala världen tar man tag i det och flyttar det. Föreslår bilnavigatorn att man ska svänga höger i nästa korsning talar den om det för mig. Menyer och val ska kännas naturliga i sitt tankemönster. Dit jag tittar ska datorn visa det jag vill se. Där jag sätter fingret ska saker ske. Vi vill ha det som känns enklast och bekvämast för oss och som uppfyller våra behov på våra villkor. Varför ska jag anpassa mig till datorn? Den får snällt anpassa sig till mig. På detta sätt blir datorn en del av omgivningen. Gränsen mellan verklighet och virtuell värld suddas ut. Snabbast går utvecklingen i mobil- och underhållsindustrin. I TV-spelen svingar man kontrollen i luften istället för att trycka på knappar. Mobilerna har pekskärmar och rörelsesensorer. Storfilmer på bio kan upplevas i 3D. De trender vi ser i nöjesindustrin kommer så småningom att hitta nya användningsområden på kontor och byggarbetsplatser. Utvecklingen handlar ofta om att sätta samman olika tekniker och anpassa till nya behov. Det som är dyr och komplicerad teknik idag är imorgon billig och lättillgänglig. Det är spännande att ta avstamp i dagens trender och tekniska embryon för att spåna i hur de kan utvecklas och hitta nya användningsområden inom det närmaste årtiondet. Digitala papper Läsplattor med pekskärmar tror jag får ett brett genomslag inom några år. Äntligen något som fyller upp luckan mellan den lilla mobilen och den klumpiga laptopen. Framtida modeller är smidiga, stryk-

tåliga och fyllda med alla tänkbara funktioner som gör att möjligheterna blir enorma. På mötet, på bygget eller i bilen. En liten allt-i-allo. Det är så att James Bond skulle bli avundsjuk. Ett sidospår är utvecklingen av det digitala pappret. En utveckling som ligger ytterligare några år bort, men som kanske innebär att det pappersslösande kontoret äntligen blir det papperslösa. Kraven är höga. Vi har ju så svårt att släppa känslan av att bläddra i pappershögarna eller låta bli att skriva ut det vi har på skärmen framför oss. Skärmen har svårt att ersätta tydligheten och enkelheten i ett papper. Papper är lätt att ta med, dela ut, bläddra i och göra anteckningar på. Utvecklingen av digitala papper går framåt och jag tror att inom något årtionde finns det något som kan ersätta pappret. Samma känsla, samma tydlighet, och som kan fyllas med alla pärmar och ritningar man har idag på ett enda blad. Billig, böjbar, stryktålig, uppkopplad och med möjlighet att anteckna direkt i dokumentet. På bygget finns alltid alla aktuella handlingar tillgängliga. Till mötena slipper man släpa på pärmar och ritningsbuntar. Tänk vilka ytor som kan frigöras på kontoren när alla hyllmeter pärmar försvinner. Utmaningen är att utveckla ett användargränssnitt där man enkelt hittar de dokument man söker. Så att man inte behöver lika många digitala papper.

Bilder i 3D Verkligheten är tredimensionell, varför nöja sig med platta bilder? På bio visas filmer i 3D och på väg ut på marknaden är TV-apparater för 3D. Den framtida utvecklingen av 3D-skärmar som inte kräver speciella glasögon husbyggaren nr 4 B 2010


ger en större inlevelse i designprocessen, både i skissandet och i presentationen av idéerna. Produkter eller reservdelar kan studeras i detalj över Internet. Videomöten blir en helt ny upplevelse.

Förstärker händelser Ett spännande område som är på gång är Förstärkt Verklighet, Augmented Reality. Till skillnad från virtuell verklighet där man försöker skapa en datormiljö som liknar verkligheten, utgår förstärkt verklighet från den riktiga världen som sedan kompletteras med information. Idag används det i sportsändningar där linjer och mönster läggs ut i TV-bilden för att visa backhopparens nedslagsplats eller vem som är offside i fotboll. Till mobiltelefoner finns program som i realtid visar information om de byggnader och platser som syns i mobilens kamera. Stridspiloternas head-up-display är ett

nr 4 B 2010 husbyggaren

klassiskt exempel på förstärkt verklighet. Mest spännande och verklig blir tekniken när den projiceras direkt på en yta eller genom speciella glasögon. Överfört till en byggarbetsplats skulle en ritning skalriktigt kunna projiceras på väggen eller bjälklaget, perfekt för att kunna montera inredningen eller sätta ut installationer. En drifttekniker skulle kunna få information om en maskin bara genom att titta på den genom glasögonen. Sprängskisser, driftstatus eller en instruktion ser ut att sväva i luften ovanför. På arkitektkontoren får 3D-skisserna på bordet ”liv” och ändringar görs direkt med händerna.

tals applikationer. De flesta kommer att floppa, andra tar vid, kombinerar olika tekniker och hittar nya användningsområden. Som en evolution. Det som först var en misslyckad applikation till kameran dyker senare upp som ett användbart kontorsprogram. De som klarar sig bäst är enkla tjänster som löser ett problem och tar hänsyn till människans sätt att tänka, röra sig och kommunicera. Hade inte utvecklingen varit lika kaotisk och fri hade vi fortfarande stått där med våra vita rockar vid maskinen som spottar ut siffror. D

Tekniker kombineras Utvecklingen bygger på att stora mängder olika tjänster och program utvecklas. Bara till mobiltelefoner finns det 10 000-

45


FORM & TEKNIK En gräns kan vara både en betryggande inramning och en inneslutning, eller ett uteslutande fenomen, som det är en lockande utmaning att överskrida. En gräns är inte alltid – rentav oftast inte – någon begränsning, mer än i vår mentala föreställning. Av andreas falk, afalk@kth.se

Laborerar med vad som är – och vad som synes vara

M

ed avstamp i 1900-talet och dess modernism inom arkitekturen har utvecklingen av gränsen fortsatt under 2000-talet, både när det gäller gränsen som begrepp och som fysisk företeelse. Även vid gränsens utsuddande och upplösning förutsätts ju ändå existensen av en gräns som kontrast, för att inte begrepp som gränsöverskridande ska förlora sin betydelse. Att det gränslösa och fria är beroende av existerande gränser för att inte förlora sin mening är förvisso paradoxalt och landar lätt i filosofiska resonemang. Men det praktiska hanterandet och utformandet av gränser inom arkitekturen låter sig betraktas från en mer konkret utgångspunkt.

Tak bildar rum Vid ett besök i Uppsala häromdagen reflekterade jag över omdaningen av sta-

tionsområdet där. En lång period av ombyggnad har gått in i en för gemene man mer begriplig fas, när avspärrade lergropar förbytts i färdiga konstruktioner som klätts för funktionell nytta, som väntutrymmen och inte minst som passage till och från perrongerna, och som kommersiellt rum. En ny resecentrumbyggnad är nu tagen i bruk, med en intressant takutformning med lanterniner som får skifta karaktär med hjälp av olikfärgat ljus. Men märkligt nog är taken över tågplattformarna och busshållplatserna mer påtagliga i det att de tydliggör rum med i jämförelse mycket små medel.

Temporära intryck Själva resecentrumbyggnaden är iklädd shopinredningar och informationstavlor, golvytorna har utrustats för tillfällig väntan och intrycken myllrar och tränger sig på mellan resenären och den faktiska

Kioskbyggnaden vid Ornässtugan omges av en gränszon, inte av en gränslinje. Byggnaden stängs vintertid till med en serie dörrblad, vilka sommartid slås upp och bildar avbalkningar för cafégästerna.

46

byggnaden. Inredning och faciliteter för nyttjandet bildar en rörig gräns mellan betraktaren och byggnaden själv. Plattformarna är resecentrumets motsats i det att de utan draperingar erbjuder ett enda: ett till synes oavgränsat väderskyddat väntrum. De skyddande taken bärs upp relativt högt över resenärernas huvuden och de enda väggarna utgörs av stolförsedda kurer och de temporära intrycken av vägg, när ett tåg eller en buss kommer infarande. Att stå under ett hållplatstak ger dock lätt känslan av att befinna sig i ett rum, ofta förstärkt av ljussättningen kvällstid. Höjden upp till taket, materialval och belysning av takytan och marken där under är faktorer som har stark effekt på upplevelsen av rummet där under. Och där kan vi stå i väntan och uppleva känslan av att vara ”inne” trots att vi per definition är utomhus. Gränsen är i detta fallet helt raderad fysiskt men återskapad i samspelet mellan begränsningen uppåt och materialoch ljusbehandlingen.

Ytan i fokus Under flera år har ytan varit i fokus och det fenomen i samhället som rönt starkaste betoningen i betydelsen av värdeindikator. Också ur byggnadsfysisk synvinkel har betoningen av ytans betydelse förstärkts som klimatskydd. Engelskans ”building envelope” beskriver väldigt tydligt vad det är fråga om, på svenska används vanligtvis begreppet ”klimatskal” synonymt. Det gäller att åstadkomma ett tätt skal, ett tätt skydd mot naturligt genererad påverkan på mänskliga aktiviteter. Talesättet att ”kläderna gör mannen” har överförts på den byggda verkligheten och ifrån att arkitekturen formats allt friare kring inbyggda stommar har sedan strävan efter transpahusbyggaren nr 4 B 2010


Tak över bensinpumpar för spanska mackkedjan Repsol.

Haus Lange och Haus Esters i Krefeld (192730) får exemplifiera en arkitektur som renodlar användandet av element och byggnadsdelar som avläsbara lager.

aspekt, framträder som en effekt av ett skapat neutralt och flexibilitetsoptimerat rum. Ett rum som tilltagits i storlek för att hysa otaliga alternativa funktioner som också kan tillåtas alternera över tid. Att ta ett rum i besittning har då mindre med fysiska avgränsningar att göra, och hur vi överträder dem, än med hur vi ger oss hän åt våra tillfälliga sysslor i en omnipotent interiör. I det öppna kontorslandskapet är alla i samma rum och den visuella kommunikationen kan flöda fritt, men de flesta söker för arbetsrons skull ofta avskärma sig från andra på andra, mer immateriella sätt. Transparens enligt Rowe och Slutzky handlar om avläsbarheten av en byggnads olika lager och nivåer, snarare än den fysiska genomsiktligheten hos material. En fasad kan, som i fallet Unité d’Habitation i Berlin (1957), skärskådas och uppvisar ett flertal överlägg.

rens och glasets kyliga elegans gjort att den arkitektoniska ytan lösts upp till en antydd symbol. Det är en mycket intressant utveckling. Detta som en bjärt kontrast mot de ökade kraven på den ovan nämnda byggnadsfysiska tätheten.

Arkitektur att se igenom Men täthet i klimatmässig betydelse har föga med arkitektonisk transparens att göra. Transparens som begrepp behandlades på 1960-talet av amerikanerna Colin Rowe och Robert Slutzky i en omtalad publikation med samma namn. De tar inte bara upp den uppenbara genomsiktligheten hos ett material som glas, nr 4 B 2010 husbyggaren

utan också – och egentligen snarare – förekomsten och effekten av skikt, av lager i en fasad, i en byggnad, i en planlösning, samspelet mellan byggnadsdelar, samklang och dissonanser mellan rytmer. För ett känsligt och receptivt sinne kan en långt varierad skala av rumsliga tätheter framträda i en byggnad av postmodernistiskt snitt. Må så vara att rumsbildningarna efter hand blivit alltmer subtilt antydda, genom tunna skärmar, nivåskillnader i golv, rumshöjder, ljussättning, möblering och så vidare, snarare än genom faktiska väggars definitiva placering. En rumskänsla kan infinna sig ändå, om än temporärt. Och just det temporära som en rumslig

Syns inte, finns inte? Lite roande är det att i detta ljus betrakta en kontorsbyggnad eller varför inte en bostad med öppen planlösning och uppglasade fasader. Minimalistiskt antytt inre och visuellt reducerat yttre. Form, funktion och nytta – någotdera eller ingetdera? Om man reducerar hälften av varje – vad finns kvar? Detta är självfallet att hårddra, men hela arkitekturen, hela det byggda, blir på sätt och vis så subtilt som det kan bli. Både utifrån och inifrån framstår ett antytt rum, som en halvt igenvuxen glänta i skogen. Som när en mannekäng på catwalken i Paris trippar ut iförd endast glittrande cellofan och åskådarna ser vad de vill se – det avklädda eller det raffinerat uppklädda. Fortsättning s. 48 P

47


ka distinktioner mellan hierarkier av bärverk och arkitekturformer och formspelet liksom de inneslutna rumsligheterna får flöda fritt. Stadsplaner är ett annat påtagligt exempel där tydliga åtskillnader kan göras mellan exempelvis en plan där allt bebyggt (hela kvarter) är svart och allt obebyggt är vitt och exempelvis en plan där allt som är obeträdbart, icke offentligt (byggnadsdelar och privata rum) är svart och allt tillgängligt att beträda (gårdsrum och passager) är vitt och så vidare. Det kan tyckas abstrakt och teoretiskt, men ju mer exemplen på ”transparens som designverktyg” betraktas desto tydligare framträder ett sätt att tänka och inte minst ett sätt att betrakta och analysera en byggd omgivning. Det bebyggda och det obebyggda blir olika sidor av samma mynt och hopbyggda och sammanflätande byggnadsdelar och planlösningar blir inslag i en matta där allt, både svart och vitt, både det som syns och inte syns, vävs ihop till ett mycket påtagligt sammanhang.

Bostadskvarter intill Vällingby centrum, Stockholm, där trädäck och indragningar av fasadliv skapar mer eller mindre privata, möblerbara rumsligheter.

P

Raffinerade detaljer och subtiliteter fascinerar, som renheten hos en renodlad japansk interiör med pappersklädda skjutväggar som kan fås att försvinna, precis lika lätt som toalettdörren av glas, vars genomsiktlighet styrs med en strömbrytare, snäpp snäpp. Vi befinner oss i omedelbart angränsande rum med nästan icke-existerande fysiska väggar emellan, där den visuella kontakten i ena stunden finns, och i nästa inte längre förnimms.

Plötslig närvaro Det traditionella japanska skönhetsidealet bygger på antydningar, på frånvaro omväxlad med plötslig närvaro, och samtidigt på vissheten att den sjunde av trädgårdens stenar faktiskt finns där bakom tallen, även om den inte är synlig från just den för stunden intagna betraktelsepunkten. Frånvaro – närvaro – frånvaro… Wasabi och mild fisk. Som alltid behövs 48

kontraster för att tingen ska framträda ur ett diffust töcken. Frank Lloyd Wright ritade på tidigt 1900-tal sina Prairie homes, oerhört konkreta och materialiserade villor varifrån man tog in hela präriens horisont från altaner och vardagsrum. Det vid horisonten avlägsna mot det inom räckhåll nära, det gravitetiskt tunga och fysiskt påtagliga mot det öppna.

Upplösta skillnader I sitt addendum till boken ”Transparency” har Bernhard Hoesli bidragit med en betraktelse av effekten av den teori om transparens som ett arkitektoniskt förhållningssätt, som Rowe och Slutzky presenterat. Han illustrerar resonemanget med exempelvis planlösningar där skalförskjutningar, vinkeländringar och system av pelarrader går in i och låter byggnadsdelar fritt skära in i och överlappa varandra. Därmed upplöses annars star-

Synligt och osynligt Genomgående i detta sammanhang är gränsen som ett grundkrav för möjligheten att överträda och radera densamma. Paradoxen är delvis uppenbarligt nyttooch brukarbetingad, som i fråga om glasväggar och -dörrar som får förses med matta klisterremsor för att ingen ska gå in i dem, eller klisterdekaler i form av rovfåglar för att skrämma småfåglar från att flyga rakt in i stora fönsterytor. Blästrade glasytor, produkter som sträckmetall och fleximetall, träraster och lamellsystem av aluminium är alla produkter sprungna ur samma strävan att modifiera den rumsliga nödvändigheten av rummets egen förutsättning. Den man älskar agar man, heter det. Och om bara det där osynliga kunde vara lite mer synligt, så kunde vi se hur osynligt det verkligen är. Eller: Om bara det där synliga kunde bli lite mer osynligt så kunde vi låtsas som att det inte fanns, trots att det måste finnas. D

Referens:

“Transparency”. Colin Rowe, Robert Slutzky, Werner Oechslin, och Bernhard Hoesli, 1964. Birkhäuser 1993.

husbyggaren nr 4 B 2010


nr 4 B 2010 husbyggaren

49


DEBATT Energideklarationerna är ett resultat av inkompetenta människors agerande. Att tro att de ska minska energianvändningen med 17 procent är dravel. De som har nytta av deklarationerna idag är samvetslösa konsulter. Med min metod får fastighetsägaren en payback-tid på 2 år. Av hans lönn , civilingenjör, AB Fastighetsanalys

Energideklarationer är ett slag i luften

R

ubriken är nästan identisk med rubriken i debattartikeln ”Energideklarationer blev ett tomt slag i luften” av Mats Olsson i Husbyggaren 2/10. Av en tillfällighet så fick jag syn på artikeln i tidningen. Så klockrent är det svårt att återge verkligheten! Mats Olsson har fångat problemen på ett strålande sätt. Med min långa erfarenhet vill jag bara komplettera med några synpunkter.

Resultat av inkompetens Hela jippot är resultatet av en massa inkompetenta människors tillkortakommanden. Det värsta är att de inte ens tycks förstå att de inte har någonting att komma med. Med önskvärd tydlighet framkommer detta i Nikolaj Tolstoys svar på Mats Olssons artikel.

50

Jag citerar ur Boverkets svar: ”Energideklarationer är en genomtänkt informationskampanj. Ramarna har utformats av EU. Riksdagens mål att minska energianvändningen kommer sannolikt att uppnås.” Vilket klockrent dravel! Genomtänkt informationskampanj! Det är exakt vad det handlar om, en kampanj utan innehåll och så har de mage att påstå att målen sannolikt kommer att uppnås! Absolut ingenting talar för att några mål kommer att nås med den nuvarande utformningen av energideklarationerna. Dessutom finns det ju inget tvång på att några åtgärder ska vidtagas.

Oseriösa deklarationer ”Föreslagna åtgärder kommer att minska energianvändningen med 17 procent om de genomförs.”

De deklarationer som jag tagit del av är helt oseriösa. En innehöll bara av någon outgrundlig anledning att man skulle byta fjv-växlaren och så angavs det helt taget ur luften att man skulle spara 9 000 kWh. En annan talade om att beräknade energiprestandan var 139 kWh/m2 och referensvärdet för liknande hus var 154– 188 kWh/m2. Nybyggnadskravet är 150 kWh/m2. Sedan följde tre standardsidor om vad man ska göra för energibesparande åtgärder. En tredje sade att energiprestandan på 1 080 MWh var lika med referensvärdet! Min mall sade att det inte skulle behöva användas mer än strax under 700 MWh och det endast om man injusterade värmesystemet. ”För att uppnå målet 50 procent till år 2050 behövs ytterligare åtgärder såsom husbyggaren nr 4 B 2010


exempelvis skärpningar av byggregler för nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring (ombyggnad).” Det är beklämmande att se sådana till intet förpliktigande uttalanden! Även om alla nybyggda hus mot all förmodan skulle göras som passivhus så blir de till antalet 40 procent av det nuvarande beståndet. Och det kommer inte på något sätt att ge en reduktion till 50 procents reduktion av hela beståndet. Det är alltså det nuvarande beståndet som all kraft måste inriktas emot. Jag har just avslutat ett projekt i Näsby Park med 75 procent energibesparing med en payback tid på fyra år men det är helt ointressant för den etablerade maffian som hellre hade lagt ner fem gånger så mycket pengar för att åstadkomma en mindre besparing. Dessa siffror är från passivhusen i Alingsås. ”Att energiprisen har ökat under de senaste åren kommer att hjälpa till att få fastighetsägare att genomföra föreslagna åtgärder.” Tänk att Boverket håller på och sprider sådant trams. Jag har jobbat med det här nu i 30 år och det har varit oerhört lönsamt hela tiden. År 1987 gjorde jag i ordning det så kallade Sportpalatset i Stockholm för 400 000 kronor och besparingen var värd 400 000 kronor första året och nu har det tickat på i mer än 22 år med en besparing som nu är värd 1 000 000 kronor. ”Fastighetsägare som beställer arbete av ett ackrediterat företag bör tänka igenom vad de beställer så att de får förslag på energieffektiviseringsåtgärder som är välgrundade och där kostnaden för åtgärderna är lägre än den minskade kostnaden för energin.”

nr 4 B 2010 husbyggaren

Vad är nu detta? Är det fastighetsägaren som ska ange vilka förslag som de vill ha och som är välgrundade? Alla ackrediterade företag är väl lika duktiga? ”Boverket har av näringsdepartementet fått ett regeringsuppdrag att föreslå förbättringar av energideklaration.” Boverket redovisar sex förslag på förändringar som ska vidtagas. Det kommer inte att på något sätt förbättra ett system som är under all kritik från första början! ”På Boverkets hemsida finns möjligheter och risker med några olika åtgärder redovisade.” I en figur som Boverket redovisar i artikeln så finns något som ska beskriva hur en tilläggsisolering går till. Vad ska den säga? Före tilläggsisoleringen blåser luften upp på vinden, eller? Och efteråt ska det då vara en ventil där? Men det är ingenting att bry sig om för alla råd som ges är totalt olämpliga! Hela soppan med energideklarationer måste göras om totalt. Men hur ska det kunna åstadkommas när Boverket, Energimyndigheten och departementet saknar varje insikt kring hur det borde gå till och hur verkligheten ser ut? Våra myndigheter tror att allt fixar sig bara man skriver lite fina ord och några floskler.

Vad skulle man ha gjort? Jag ska istället berätta hur man skulle ha gjort! Historien börjar med att jag redan år 2000 lyckades ”tränga” mig med på ett seminarium i Stockholm i Energimyndighetens regi om energideklarationer av byggnader. Man ignorerade mina kunskaper helt och hållet trots att jag vet att mallen skulle utgöra ett perfekt instrument för energideklarationen av byggnaderna.

Vad är då ”mallen” för någonting? Jo, ett ingenjörstekniskt riktigt förenklat beräkningssätt för att bestämma varje unik fastighets ”nödvändiga energianvändning”! Den ger nyckeln till hur värmesystemen ska beräknas med alla förinställningsvärden, vilken verklig effekt som husen behöver, beräknar cirkulationspumpens storlek etcetera. Den tar också på ett mycket enkelt sätt fram hur mycket energianvändningen minskas om man tilläggsisolerar vinden eller ska installera en optimalt dimensionerad värmepump. Mallen utgör svaret på Mats Olssons fråga ”hur ska det gå till?”. Och därmed faller hans fråga helt och hållet om vem som ska stå för kostnaderna! Det är ju så klart fastighetsägaren eftersom han får en avkastning på insatt kapital med 50 procent! Det vill säga payback-tiden är två år.

Kunnat sko sig Och så en sak till Mats Olsson: Det är väl en stor tur att fastighetsägarna inte gjort något eftersom branschen så många gånger tidigare har visat att teoretiska beräkningar inte har någonting att göra med verkligheten? Jo, möjligtvis att energianvändningen ökar med cirka 50 procent. Nu har ju ”skadan” begränsats till den onödiga besiktningen och så har ju ett antal samvetslösa konsulter kunnat sko sig! På min hemsida finns allt att läsa om hur idiotin styr i vårt land. Men på så sätt har vi ju levt upp till att det råder konsensus i Sverige! www.fastighetsanalys.se va´ adressen som det hette på den gamla Nalentiden! D

51


Noterat Göteborg växer med ny stadsdel Kvillebäcken i centrala Göteborg, som ligger några minuter från Brunnsparken, ska utvecklas till en attraktiv stadsdel med cirka 1 600 bostäder, små kvartersbutiker, caféer och service. Ett samarbetsavtal mellan aktörerna som ska utveckla och bebygga nya Kvillebäcken har undertecknats. Konsortiets gemensamma mål är att skapa en levande stadsdel med fokus på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bäcken, med sitt strömmande vatten, utvidgas till lummiga parkområden och gröna gångstråk. Målet är att området ska andas en skön atmosfär av avspänt stadsliv med miljö och hållbarhet i fokus. – Nu växer city över Älven! Det ska bli fantastiskt roligt för oss alla i konsortiet att få bygga upp en helt ny stadsdel med starka värden som tilltalar många människor. I Kville-

Göteborg får en ny central och grön stadsdel.

bäcken bor du miljösmart mitt i stan med förskolor, parker och alla bekvämligheter precis bakom knuten, säger Johan Ekman på Älvstranden utveckling. I konsortiet som ska bebyg-

ga Kvillebäcken ingår Derome, HSB, Ivar Kjellberg, NCC, Veidekke, Wallenstam och Älvstranden utveckling. Kvillebäcken är den första etappen i utvecklingen av den centrala Älvstaden. Första

spadtaget skedde i början av maj och stadsdelen kommer därefter att växa fram successivt. Den första inflyttningen beräknas ske under år 2012. D

lägsta antalet på över tio år. I år påbörjas 21 000 bostäder enligt Boverkets prognos. Ökningen fortsätter nästa år då 25 000 bostäder påbörjas. – Byggandet av bostadsrätter ökar troligen starkt, jämfört med de mycket låga nivåerna under 2009, säger Hans-

Åke Palmgren. Men vi får även se en ökning för småhus och för hyresrätter. – Inte minst finns det en beredskap bland de större städerna utanför storstadsregionerna. Där är projektbanken inför nästa år den största vi har uppmätt. D

att samla branschen under ett tak är att det nu går enklare att fokusera på frågor som är viktiga för hela byggbranschen. – Hållbart byggande är den stora frågan och där kan Svensk betong bli ledande. Vi har en massa kunskaper som är viktiga för hela kedjan och nu ska vi ta bollen och komma in i ett tidigt skede. – Redan nu har vi planerat en stor workshop till hösten

där vi sätter oss ner med arkitekter, energikonsulter, konstruktörer och beställare för att samla in gemensamma kunskaper. De kunskaperna tar vi med oss till ytterligare aktiviteter så att processen ska bli fortgående, säger Lise Langseth. D

Byggandet av bostäder lyfter Antalet påbörjade bostäder ökar med 50 procent från år 2009 till 2011. Den bedömningen gör Boverket i sin senaste byggprognos. – Det finns en potential för ett ökat bostadsbyggande de närmaste åren, säger HansÅke Palmgren, analytiker på

Boverket. Efterfrågan på nya småhus och bostadsrätter har återhämtat sig betydligt. Antalet bostäder i planerade projekt har ökat markant, både för hyresrätter och bostadsrätter. Förra året påbörjades 16 700 bostäder inklusive tillskott genom ombyggnad. Det var det

Betong samlas under ett tak De båda branschföreningarna Svenska fabriksbetongföreningarna och Betongvaruindustrin har gått ihop till en förening: Svensk betong. – De målgrupper en branschförening huvudsakligen har är inte i första hand intresserade av om betongen levereras på plats eller om den tillverkas i en fabrik. De vill ha kunskap om betong som material, därför är sammanslag52

ningen en fördel för alla, säger Lise Langseth, vd i den nya föreningen Svensk betong. – Vi har tidigare inte nått ut till politiker och beslutsfattare med viktig information om betongens miljöfördelar i ett livscykelperspektiv vilket har lett till statliga satsningar på till exempel träbyggande. Nu har vi bättre resurser att arbeta med en sådan typ av kommunikation. En annan fördel med

husbyggaren nr 4 B 2010


Noterat Skyddet mot olyckor ska stärkas Regeringen gav i april Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att utveckla arbetet med skydd mot olyckor. Uppdraget innefattar bland annat att stärka arbetet mot anlagda bränder framförallt i skolmiljö. Målet är att bränder

i skolmiljö ska minska. Uppdraget ska slutrapporteras den 1 juni 2011. Myndigheten ska även arbeta för att öka säkerheten och tryggheten i glesbygden och stärka brandskyddet i boendemiljöer. D

Putsning kan ge hög dammhalt Arbets- och miljömedicin i Lund uppmätte vid en undersökning av sprutputsning av inomhusväggar höga halter i luften av oorganiskt damm. Dammet var både inhalerbart och respirabelt – det vill säga det bestod dels av partiklar som följde med in i svalget och dels av partiklar som passerade vidare förbi svalget ner till de finaste delarna av lungan.

Halterna av inhalerbart och respirabelt damm överskred de hygieniska gränsvärdena med upp till fyra respektive tre gånger. När företaget fick reda på resultaten såg man över sina rutiner och numera använder murarna adekvata andningsskydd då de sprutputsar. D

Prefab gav täta klimatskal I kulturreservatet Gäddeholm i Västerås kommun växer en blandning av gruppbebyggelse och småhus fram. Arosekens arkitektritade område omfattar endast lågenergihus. Villorna byggdes med prefabelement från Derome Träteknik. Tätheten är avgörande för energieffektiviteten i ett lågenergihus och under byggtiden lades stor kraft på att

Lågenergihus med prefabelement.

nr 4 B 2010 husbyggaren

uppnå täthet i hela klimatskalet. Kring fönster, vid fogar och runt nödvändiga rörgenomföringar tätades ångspärren med tätningsprodukter ur Isovers lufttätnings- och fuktsäkringssystem. Provtryckningar och analyser av de färdiga husen visar en läckagefaktor mellan 0.24 och 0.28 där kravet var 0.35 l/s m2. D

Fönster med kvistfri karm Fönsterspecialisten i Lönsboda ska leverera 3 000 mönsterpassade och kopparklädda fönster till SEB:s nya huvudkontor för pensioner i Köpenhamn. Komponenterna till karmar och lister består av norrländsk kärnfura. Enligt danska normer får fönsterämnen maximalt ha 4 millimeter mellan årsringarna, vilket är ett krav som ställs för att få ett virke som är mer formstabilt och med bättre motståndskraft mot röta. Med sin höga densitet blev därför den norrländska kärnfuran perfekt lämpad för bygget. Ett önskemål hos leverantören var även att komponenterna skulle vara helt och hållet kvistfria. Tätheten mellan kvistarna i det norrländska

träet och de åtta meter höga fönsterkarmarna till byggnadernas entrédel medförde höga krav på tillverkningsprocessen. – Det är en komplex produkt som kräver mycket råmaterial eftersom de kvistrena ämnena i kärnfuran har en längd på cirka 25 centimeter. Fingerskarvning har sedan skett hos en av våra samarbetspartners, varefter de färdiga lamellerna har skickats till oss. Vi har limmat dessa till block, som sedan kluvits och kapats till färdiga komponenter, säger Johan Thorgren, säljare hos Martinsons. D

53


Marknadsnytt Tunnare stålvägg

Stoppar vatten till diskmaskin

Med Europrofils systemlansering, M.A.D. lättbyggnadssystem, reduceras användandet av stål per kvm färdig konstruktion. I dagens innerväggar används godstjocklek i stålmaterialet av främst dimensioner mellan 0.46–0.56 mm, för att stålmaterialet ska hålla skruvgängens dragbe-

Vattenskador kostar årligen fem miljarder kronor enligt Vattenskadecentrum. EDMA från Damixa stänger automatiskt av vattentillförseln till diskmaskinen tre timmar efter det att den har aktiverats. EDMA är oberoende av blandare och kan eftermonteras, eller monteras i samband

lastning när skruvens skalle ska försänkas i gipsskivan. Med M.A.D monteras skivan med fixturteknik och godset kan minskas till cirka 0.35 mm. D Europrofil AB 070-559 04 60

med att en ny blandare monteras. Reglaget är en enkel touchkontakt, med LED indikator, som kan monteras direkt i diskbänken eller under denna. D Damixa ApS 070-668 69 64 ulf.stenfeldt@damixa.com

Förcyklon tar dammet

I industridammsugare finns det sällan plats för filter som motsvarar sugförmågan och när filtret är fullt hjälper det inte med flera motorer. Dammsugaren tappar sugen. Pellvacs filterlösa förcyklon Virvelvind skiljer av 99 procent av dammet (uppmätt på talk). Uppsamlingskärlet är på 60 liter. Virvelvindcyklonen kan kopplas tillsammans med alla dammsugare. D

Satsar på ”vita villor” Finndomo lanserar en ny villaserie i Hjältevadshus som kallas White line. Serien har fått en attraktivare och modernare design med fler välgenomtänkta lösningar, med

öppna, ljusa ytor, större fönster, moderna kök och fasta lösningar. D Finndomo AB 0702-60 99 65 staffan.lindquist@finndomo.se

Pellvac AB +46 (0)703-20 22 71 info@pellvac.com

Skruv som hugger direkt

Efter fyra års utvecklingsarbete presenterar nu Essve den tredje generationens trallskruv. Det nya sortimentet går under namnet Torpedo MAX. Den patenterade Torpedo54

spetsen gör att skruven ”hugger” direkt vid montage och minskar iskruvningsmomentet. Skruven finns i versionerna härdat stål med Essves C4klassade ytbehandling CorrSeal, samt rostfri A2-kvalitet för att möta det ökade behovet av en säker skruv i applikationer av altaner, bryggor och staket. D Essve 08-623 61 00 jf@essve.se

Verktyg för prefabricerat Strusoft annonserar Impact Precast Version 10, som är ett projekteringsverktyg för prefabricerade betongelement. En nyhet är modulen Pelare & Balk. Ritningar, rapporter och all information som behövs för tillverkning av betongelement genereras automatiskt från plan och elevation.

Programvaran bygger på en öppen databasteknologi och med den öppna BIM-databasen har olika plattformar integrerats. D Strusoft AB 040-53 01 17 lars.bergqvist@strusoft.com

husbyggaren nr 4 B 2010


Marknadsnytt Mäter hårdhet

Odla på balkongen

Karl Deutsch Nordiska AB i Västerås lanserar en ny helautomatisk pendelhårdhetsmätare för ytskikt i ny design för att maximera reproducerbarheten vid den här typen av test. Instrumentet tillverkas av Elcometer i England. Elcometer 3045 ger instruktioner direkt i displayen. Man kan placera provdetaljen i instrumentet och stänga dörren. Pendeln ställer sig automatiskt i provposition, provdetaljen lyfts upp och testet börjar. D

The Patio. Så kallar Hartley Botanic sitt nya odlingsskåp i minimal storlek för att passa balkongen, terrassen eller den riktigt lilla trädgården. Växthuset kan ställas mot väggen eller fritt, det har glas hela vä-

gen runt. Stommen är av BS1474 pulverlackerad aluminium och BS6206 härdat säkerhetsglas. D Vansta Trädgård +46 8 520 274 80 berenike@vanstatradgard.se

Karl Deutsch Nordiska AB 021-35 70 00 kdn@kdn.se

Reglerar trådlöst LK Rumsreglering ICS – Intelligent Control System – har raka linjer i tidlös design. Termostaterna har display som standard och finns i färgerna högblank vit, högblank svart samt silvergrå. Systemet består av en mot-

tagarenhet samt rumstermostater som kan anslutas trådlöst eller trådförbundet. LK ICS är enkelt att montera och att programmera. D LK Systems AB 08-506 851 00 info@lksystems.se

Framhjulsdriven klippare

Keramiskt ytskikt Termoskydd är ett bindemedel med fuktreglerande egenskaper och vakuumiserade keramiska kulor. Kulorna bildar kapillärkrafter som drar ut fukt ur underlaget. Termoskydd kan enligt företaget användas för inomhusväggar, fasader, inner- och yttertak. D Thermogaia AB 0734-42 42 20 olle.lofdahl@thermogaia.com

nr 4 B 2010 husbyggaren

Pro Cobra™ S är den senaste proffsgräsklipparen från Klippo®. Den är försedd med både uppsamlar- och mulcherfunktion. Klippbredden är 48 cm och uppsamlarsäcken är på 65 liter. Gräsklipparen är framhjulsdriven och den har ett avvibrerat handtag för minskade vibrationer i händer och armar vid användning.

Som extra säkerhet har kåpan skydd på båda sidorna för att förhindra eventuella utkast av lösa föremål. Skydden sitter på samma avstånd från marken oavsett inställd klipphöjd. D Klippo 036-14 65 00 ronny.thor@husqvarna.se

55


BYGGLEVERANTĂ–RER

Betong ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

56

husbyggaren nr 4 B 2010


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 4 B 2010 husbyggaren

57


BYGGLEVERANTĂ–RER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post infrasweden@ruukki.com

58

husbyggaren nr 4 B 2010


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid AB Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag ALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Cembrit Tepro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Fasadglas Bäcklin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 INDUF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Minera Skiffer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Monier Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Nordisk Stenimpregnering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Paroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4 Per Wikstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas . . . . . . . . . . . . 27 Rheinzink Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Saint Gobain Byggprodukter Weber . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Saint Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 nr 4 B 2010 husbyggaren

Sid SAPA Building System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Skogsindustrierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 SPEF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Svema, Svenska marknadsundersökningar . . . . . . . . . . . 29 Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . . . . . . . . . 42 Teliasonera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag Trebolit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Trelleborg Waterproofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9, 13 U-nite Fasteners Technology . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Weland Stål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Vänerply . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Zip-up Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

59


KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

LUND

Hantverk..!

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

ESKILSTUNA STOCKHOLM Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

BKN - KONSULT

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70 ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

HUDIKSVALL

BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

Arkitekter o Ingenjörer

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration

e-post: bkn@swipnet.se

HELSINGBORG

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

KARLSKRONA

N-O. Gudmundson Byggråd SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

60

husbyggaren nr 4 B 2010


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

UMEÅ

UPPSALA Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

nr 4 B 2010 husbyggaren

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening 61


KONSULTERANDE INGENJÖRER VISBY

VISBY

ÖSTERSUND

www.projektengagemang.se

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

• Projektering • Byggadministration

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

Box 47146 (Årstaängsvägen 19B) 100 74 STOCKHOLM Tel: 08-15 40 30 Fax: 08-15 40 36

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Box 1344 (Söderväg 3A) 621 24 VISBY Tel: 0498-21 63 50 Fax: 0498-21 66 20

Repslagaregatan 12 602 25 NORRKÖPING Tel: 011-18 60 95 Fax: 011-18 60 95

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Marknadsnytt Färgar trägolvet

Guidar maskin

Bona lanserar Bona Create, ett nytt infärgningssystem för oljebehandlade och lackade trägolv. Den nya serien finns i nio olika färger från Earth till Aqua, Flora och Amber. Samtliga färger kan blandas med varandra för att hitta önskad nyans. Produkten är utvecklad med fokus på miljö och har låga VOC-värden, det vill säga volatile organic compounds (flyktiga organiska ämnen). D

Control System har monterat och installerat ett guidningssystem för kalkpelaremaskiner till dmixab i Göteborg. Systemet bygger på Trimbles programvara HydroPro. Control System har byggt ett guidningssystem för kalkpelaremaskiner som ger operatören full kontroll i tre dimensioBona AB +46 40 38 73 09 peter.hellstrom@bona.com

CTC lanserar CTC EcoZenith, en intelligent allt-i- ett-tank som kan styra det mesta och som hanterar både värme och varmvatten. Den är avsedd för fastigheter och större villor med vattenburen värme. CTC EcoZenith I 550 är uppdelad i två tankar som är isolerade från varandra med 62

Control System 070-323 60 36 fredrik.andershed@maetcenter.com

Tegel för utegolv

ett isolerande skikt för att kunna hålla olika temperaturer i de båda tankarna. En inbyggd styrning kan reglera upp till tre värmesystem med varsin rumsgivare. Till exempel en radiatorkrets och två golvvärmekretsar. Med inbyggd solslinga går det att ansluta solvärme utan separat styrning. D

Med frosthärdigt marktegel går det att bygga upp en sydländsk stämning i trädgården. Marktegel finns i många färger, former och strukturer. Bränt marktegel som tål frost och fukt kan läggas intill en husfasad. D

CTC 0372-867 00 info@enertech.se

Tegelinformation +45 33 32 34 34 kalktegl@mail.dk

Två tankar i en

ner på borrspetsen vilket gör utsättning överflödig. Guidningssystemet går även att montera på liknande maskintyper som borriggar, pålmaskiner och dylikt. D

husbyggaren nr 4 B 2010


Nytt från SBR Nya medlemmar Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter in-om byggverksamhet, alt högskoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 4 B 2010 husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Niklas Ahlstedt, byggprojekt-

Pontus Ringaby, Vvs-ingenjör,

ledare, Max Hamburgerrestauranger AB, Stockholm Ulf Andersson, besiktningsman, Länsförsäkringar Gävleborg, Gävle Patrik Bengtsson, konstruktör, Skanska Sverige AB, Malmö Carolina Berardi, besiktningsman, Trivas inomhusmiljö AB, Stockholm Johan Blomkvist, konstruktör, Structor Bygg AB, Stockholm Maria Ekholm, projektledare, WSP Sverige AB, Linköping Stefan Ferrari, konstruktör, Skanska Teknik AB, Malmö Johanna Fridenberger, energiexpert, Structor Örebro AB, Örebro Andrew Gent, projektledare, WSP Sverige AB, Karlstad Mikael Gillman, konsult, Energibyrån, Umeå Pär Hellman, fastighetschef, Mjölby Kommun, Mjölby (tidigare ansluten) Anders Jäderberg, egen företagare, Stockholms Energikontroll, Enskede Johan Kjellin, energiexpert, Structor Örebro AB, Örebro Jimmy Korttilalli, egen företagare, Dala Energideklarationer, Stora Skedvi Olgier Kozak, arbetschef, GN-KNIT Building Division, Olsztyn Jan Larsson, hisskonsult, Projekthiss Lars Grundel AB, Danderyd Thore Larsson, egen företagare, Sportmark AB, Kullavik Anders Lund, projektledare, SBC, Stockholm Jonas Lundberg, besiktningsman, Ramböll Sverige AB, Uppsala Jan-Erik Palm, besiktningsman, Åkermans Ingenjörsbyrå AB, Helsingborg Anders Ramsing, utvecklingschef, Saint-Gobain Isover AB, Billesholm (tidigare ansluten)

Ringaby Engineering, Täby Tomas Rodensjö, besiktningsförättare, Svenska Besiktningar AB, Sollentuna (tidigare ansluten) Thomas Prantner, byggingenjör, TPr Byggkonsult AB, Linköping Marcus Samuelsson, byggnadskonstruktör, Gullmanders Arking AB, Växjö Jens Skantz, byggingenjör, Independia Group, Västra Frölunda Anders Skoog, byggnadsinspektör, Klippan Kommun, Klippan Emilia Sköldefors, projektledare, ESS Projektledning AB, Stockholm Per Svenbrink, egen företagare, Hus & Nyproduktion, Sundsvall Fidan Sylejmani, konstruktör, Åkermans Ingenjörsbyrå AB, Helsingborg Axel Söderberg, konstruktör, M. Maddison Konsult AB, Halmstad Ola Teinvall, konstruktör, Åkermans Ingenjörsbyrå AB, Helsingborg Jonas Viberg, projektledare, Elteknik i Helsingborg AB, Helsingborg Björn Yttergren, konstruktör, Åkerman Ingenjörsbyrå AB, Helsingborg Torbjörn Åström, project manager, Bombardier Transport AB, Västerås Mikael Östling, byggnadsvårdsingenjör, Bjerking AB, Stockholm

Nya anslutna Carl-Peter Axtelius, Ystad Parisa Fatahikaslani, Malmö Jörgen Gustavsson, Karlskrona Ewa Lundén, Trelleborg Jan Nyh, Malmö Jonas Persson, Malmö David Richloow, Eskilstuna Ola Sunning, Lund Johan Svensson, Täby

63


Nytt från SBR Aktuella kurser Entreprenadbesiktning

ABK 09

MER Anläggning 07*

Entreprenadjuridik,

Grundkurs, 7–8 september, Stockholm Grundkurs, 28–29 september, Malmö Steg 2, 6 oktober, Stockholm Prov 6 oktober, Stockholm Steg 2, 25 oktober, Malmö Prov 25 oktober, Malmö

6 oktober, Malmö 12 oktober, Göteborg 19 oktober, Stockholm

21 oktober, Stockholm 10 november, Göteborg 18 november, Malmö

fortsättningskurs*

Eurokoder

Byggarbetsmiljösamordnare,

21 oktober, Göteborg 11 november, Stockholm 1 december, Malmö

Grundutbildning, steg 1*

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Överlåtelsebesiktning

Natursten i husbyggnad

Nivå N 21, 22, 28 september, Malmö 19, 20, 26 oktober, Göteborg 9, 10, 16 november, Stockholm

Steg 1, 18–19 oktober, Stockholm Steg 2, 20–21 oktober, Stockholm Prov 22 oktober, Stockholm

på rätt sätt

1–2 september, Stockholm 13–14 september, Göteborg 14–15 september, Karlskoga 20–21 september, Luleå 27–28 september, Kalmar 30 sep–1 okt, Malmö 4–5 oktober, Örnsköldsvik 18–19 oktober, Stockholm 28–29 oktober, Göteborg 9–10 november, Malmö

Energideklaration för småhus

Putsade fasader

26–28 oktober, Stockholm

17 november, Stockholm

27 oktober, Stockholm Plåt i teori och i verklighet

9 november, Stockholm

Fuktmätning –

besiktningssymposium

fukt och mögelskador

16–18 september, Berlin 11–12 november, Stockholm 2–3 december, Stockholm

23–24 november, Stockholm Skadeutredningar

30 november, Stockholm Överlåtelsebesiktningssymposium

AMA Hus 08, grundkurs*

12–13 oktober, Göteborg 16–17 oktober, Stockholm

20 september, Stockholm AMA Anläggning 07*

KA-symposium

20–21 oktober, Göteborg 24–25 november, Stockholm

23 september, Stockholm 6 oktober, Göteborg 17 november, Malmö

Nivå K 29 september, Malmö 27 oktober, Göteborg 17 november, Stockholm Projektledning*

Byggarbetsmiljösamordnare, Fördjupningspaketet, steg 2*

Entreprenad-

20 oktober, Stockholm 25 oktober, Göteborg 8 november, Malmö

27 september, Stockholm 20 oktober, Luleå 26 oktober, Kalmar 18 november, Göteborg 29 november, Stockholm 6 december, Malmö 7 december, Örnsköldsvik Entreprenadjuridik, grundkurs*

9 september, Stockholm 10 oktober, Malmö 9 november, Göteborg 10 november, Skellefteå

16–17 mars, Luleå 20–21 april, Göteborg 27–28 april, Stockholm *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser

eller ring 08-462 17 94. D

Kalender Antagnings-

AEEBC-möte

Entreprenadbesikt-

utskottet

i Helsingfors

ningsgruppens

31 maj

3-5 juni

styrelse

8 juni Överlåtelsebesikt-

KA-gruppens

ningsgruppens

styrelse

Förbundsstyrelsen

styrelse

8 juni

9 juni

2 juni

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt! Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Saknad kan Saknad inte kan beskrivas inte beskrivas i ord. i ord. Postgiro: Postgiro: 90 20 90-0 90 20 90-0

64

Har du glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

husbyggaren nr 4 B 2010


thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se


Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Husbyggaren 2010 Nr 4  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you