Husbyggaren 2009 Nr 7

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

7 09 Nedanstående är en annons från Paroc

Intresseanmälan

s

resa till Kina

Shanghai och Peking 12–19 oktober 2010 Inriktningen på resan kommer att vara att lära känna dagens Kina som är på god väg att få en ledande roll i världsekonomin. Vi besöker den stora världsutställningen som hålls i Shanghai under nästa år: Expo 2010.

Samtidigt som vi ser höjdpunkter från den mångtusenåriga kinesiska kulturen som bl.a. den Kinesiska Muren.

Preliminärt program: Ti 12 okt On 13 okt

Avresa med flyg, kvällstid.

Ankomst till Shanghai på eftermiddagen lokal tid. Vi möts på flygplatsen av lokal guide och vår egen buss. Incheckning på hotellet och middag på kvällen.

To 14 okt Frukost. Heldagstur med lunch i Shanghai. Med vår guide lär vi känna Shanghai som från ett litet fiskeläge vuxit till en av de största och kanske mest expansiva städer i Asien. Vi får se genuina kinesiska kvarter, stadsdelar som uppfördes av kolonialmakterna och moderna affärsdistrikt.

Fr 15 okt Dagen ägnas helt åt besök på den stora världsutställningen i Shanghai: Expo2010.

Lö 16 okt Frukost, buss till flygplatsen, flyg till Peking. Efter lunch, besök i den Förbjudna Staden där 24 kejsare levde isolerade från omvärlden under mer än 500 år. Eftermiddagen avslutas med besök i OS-arenan det s.k. Fågelboet. Därefter incheckning på vårt hotell.

Sö 17 okt Heldagsutflykt till en del av den mer än 600 mil långa Kinesiska Muren som är världens största byggnadsverk. Lunch. Vid återkomsten tid för shopping.

Må 18 okt Frukost, egen tid/ shopping.

Ti 19 okt Frukost, transfer till flygplatsen, hemkomst eftermiddag samma dag.

Pris per person Shanghai och Peking 12-19 okt 2010: ca 15.000 kr.

Allt ingår i priset * Flyg till Stockholm-Peking-Shanghai t/r. * Passagerar-, flygplats- och säkerhetsavgifter kända 2009-09-20. * Övernattning på hotell av god standard i Shanghai och Peking, del i tvåbäddsrum. * Lokalguider. * Måltider (frukost, lunch, middag) inkl. måltidsdryck enligt program. * Transporter, bagagehantering och entréavgifter. * Visum till Kina.

Mot tillägg Enkelrum totalt i Shanghai och Peking: 3.600 kr.

Avbeställningsskydd mot akut sjukdom: 575 kr.

Anslutningsflyg från Malmö, Göteborg, Umeå, Luleå: ca 800 kr t/r.

Hotell i Shanghai: Holiday Inn Vista Shanghai, bättre mellanklasshotell.

Hotell i Peking: Qianmen Hotel, bättre mellanklasshotell.

Tvåbäddsrum kan bokas av två personer som vill dela rum med varandra.

Intresseanmälan/Bokning OBS att detta bara är intresseanmälan som inte är bindande. De som här visat intresse kommer sedan att få ett reseerbjudande med fast pris i början på nästa år. Vid beställning av resan skickar vi då ut en faktura på anmälningsavgiften: 5.000 kr/ person. Slutbetalning sker två månader innan avresa, d.v.s. i augusti 2010.

Intresseanmälan och mer information finns på www.style.se/sbr

4

husbyggaren nr 7 B 2009

nr 7 · 2009 | Årgång 51 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:– 5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 5 v 11 v 17 v 23

Nr 5 v 37 Nr 6 v 42 Nr 7 v 49

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 10 800 ex.

Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

Sidan 28 Varför är det så svårt att få igång ett industriellt byggande? Var sitter hindren? Att beställaren är en viktig aktör framgår ur ett pågående projekt där flera högskolor och företag deltar. Att antalet elapparater ökar har väl inte undgått någon. Men att de skräpar ner elnätet och stör varandra är inte så känt. Husbyggaren visar att detta kan bli ett stort problem i framtiden – som måste lösas! Vi reder också ut hur träavfall kan och bör sorteras. Foto: Thomas Carlgren

INNEHÅLL 6 10 12 16 20 26 30 34 38 40 42 44 47 51 62

Ett industriellt byggande kräver aktiv beställare Färdig betongstomme bästa valet vid skolbygge Lysrör och mobilladdare skräpar ner elnätet Hälsoargument nedtonat när centraldammsugare säljs Rätt skött natursten ger ett tåligt långlivat golv Snårig standard gör mätning av lufttäthet svårförstådd Allt impregnerat trä är inte farligt avfall BIM hanterar all information genom hela byggprocessen Juridik: Måste en riktig uppgift även vara lämplig?

IT: IT-fantasier värre än sjuka hus Form & Teknik: Miljö, estetik och teknik i vår parametriska värld Debatt: Vilka naturstenar klarar svensk kyla och töslask?

Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Bilaga medföljer

I nästa nummer: Anläggning Hus- och Industribyggnad Tidningen utkommer i vecka 5 nr 7 B 2009 husbyggaren

5

BYGGMETODER Det industriella byggandet har inte lett till den branschrevolution många hoppades på. Varje länk i kedjan måste börja agera på ett nytt sätt för att den totala nyttan med industriellt byggande ska realiseras. En sådan länk är beställaren.

Ett industriellt byggande kräver aktiv beställare

Passar inte in i mallen Det industriella byggandet kan potentiellt erbjuda attraktiva möjligheter – en väldefinierad produkt, goda förutsättningar för kvalitetsledning, uppföljning och en säkrare investeringskalkyl. Erfarenheter visar att kostnadsläget i vissa typer av projekt, enbart till följd av förkortad projekteringstid, ligger fem procent lägre när industriellt byggande används.

Det innebär dock att tidigare kunskaper om specifika byggmetoder, upphandling och entreprenadformer inte rullar i samma hjulspår som vanligt. ”Det industriella byggandet passar inte riktigt in i mallen”, menar Peter Serrander, VD AB Fristad Bygg, och får medhåll av Kristian Grimsbo, marknadschef vid Flexator AB. Kunskap för ökad valfrihet En aktiv beställare som dels kan använda 6

kravställandet i upphandlingen på ett sätt som stöder industriellt byggande, dels främjar sig från detaljstyrning av tekniska lösningar, är en förutsättning för att kunna ta del av många av de fördelar som finns med ett industriellt byggande.

För beställarna handlar det dessutom om att kunna göra relevanta jämförelser mellan olika alternativ, istället för att enbart identifiera och välja dem som överensstämmer med tidigare kunskap och erfarenheter.

Svante Dahlquist vid Fristadbostäder AB poängterar särskilt vikten av att som beställare ha tillräckligt god kännedom om de olika alternativ som finns på marknaden. Detta för att öka den egna valfriheten. ”Vi ska samverka med dem som bäst svarar upp mot våra krav och behov, men för det krävs kunskap om hur det går att bygga på andra sätt än vad som tidigare varit normen”, säger han.

Beställarrollen i fokus De industriella byggföretagen å sin sida, behöver vidareutveckla sin relation och kommunikation med beställarledet för att förbättra den ömsesidiga förståelsen för möjligheter och för att reducera beställarens osäkerhet. ”Vi tycker att det är viktigt för oss att utvecklas och ständigt förbättras i vår beställarroll” säger Ulrika Palmblad, projektchef vid HSB Göteborg, och fortsätter: ”Samtidigt vill vi som företrädare för våra medlemmar se en utveckling av byggandet i Sverige när det gäller såväl kvalitet som kostnad och byggtid.”.

Sammantaget sätter detta beställarrollen i fokus.

Gemensam ansats AB Fristad Bygg, Flexator AB, HSB Göteborg och Fristadbostäder AB är alla företagsparter i ett sedan september 2008 på-

Susanne Engström är civilingenjör och tekn lic inom industriell organisation, och doktorand vid träbyggnad LTU. Hennes intresseområde är bygg- och affärsprocesser. I sitt avhandlingsarbete fokuserar hon särskilt på beställarrollen i industriellt byggande.

FÖRFATTAREN

U

nder det senaste decenniet har det industriella byggandet på ett påtagligt sätt flyttat fram positionerna inom husbyggnadsnischen i den svenska byggsektorn.

Mot slutet av den senaste högkonjunkturen slog också många industriella byggare i taket för vad de produktionsmässigt hade kapacitet att leverera. Någon enkel väg har det dock inte varit, och det faktiska genomslaget är fortfarande mindre än vad många förväntat sig, eller hoppats på.

Industriellt byggande sågs som en möjlig lösning på den dåliga effektivitet som beskrevs 2002 i ”Skärpning gubbar!”. Trots den positiva utveckling av det industriella byggandet under 2000-talet konstaterar Statskontoret 2009 i sin uppföljningsrapport ”Sega gubbar” att förändringen är begränsad, och lyfter bland annat fram att byggherren i allmänhet inte är någon beställare som underlättar industriellt byggande.

FÖRFATTAREN

Av helena johnsson , docent, LTU och susanne engström , civilingenjör, tekn lic, LTU

Helena Johnsson är docent i Träbyggnad, LTU. Hon arbetar med industriellt byggande och processeffektivisering samt träkonstruktionsteknik. Helena Johnsson är projektledare inom kompetenscentrat Lean Wood Engineering, LWE.

gående forskningsprojekt inom Lean Wood Engineering. Forskningsprojektet ska särskilt utforska beställarrollen och dess relation till industriellt byggande.

Tillsammans representerar företagsparterna olika typer av entreprenörer och beställarorganisationer, men har ett gemensamt intresse av att utveckla beställarrollen i ett industriellt byggande.

Parterna har stora förhoppningar om att Fortsättning s. 8 P

husbyggaren nr 7 B 2009

P kunna lösa upp en del knutar och komma med goda råd till andra organisationer i samma situation.

Vilja bryta ramar Flexator som arbetar företrädesvis med offentliga beställare upplever att problemet att lämna anbud på redan färdiga handlingar inte är lätt att hantera när de kommer in sent i processen. Ibland kan anbudsförfrågningarna vara så detaljerade att byggentreprenörernas utrymme att bygga på det sätt som de är bäst på är mycket begränsat.

Kristian Grimsbo illustrerar problemet med följande exempel: ”Istället för att utgå från funktion och precisera att en förskola ska vara energimässigt 30 procent bättre än kraven i BBR så anger beställaren i detalj hur väggen ska vara uppbyggd”.

Ett annat problem kan vara beställarens inrotade vana att kunna förändra sin kravspecifikation i ett sent skede. För den industriella byggaren blir konsekvensen fatal och sena ändringar får större konsekvenser i ett industriellt byggande än i ett traditionellt.

I ljuset av den upplevelsen blir det intressant att reflektera över en beställares åsikt: ”Om jag som beställare redan i ett tidigt skede, i dialogen med arkitekten, gör klart att projektet ska vara möjligt att bygga industriellt så skapar jag förutsättningar för att i ett senare skede kunna välja mellan ett större antal alternativ.”

Svante Dahlquist, VD Fristadbostäder AB Här blir det tydligt att det är både möjligt och effektivt att arbeta med industriellt byggande, även då färdiga handlingar föreligger vid lämnande av anbud – men det kräver beställarkompetens och vilja att gå

Ett av projekten som studeras i forskningsprojektet är ”Valö Fyr” i Göteborgs hamninlopp.

Här samverkar HSB Göteborg som beställare med AB Fristad Bygg som totalentreprenör hus i ett pågående byggprojekt där 49 småhus i massivträ uppförs. Foto: Ulf Celander

utanför de normala ramarna.

Det är annars en vanlig strategi hos industriella byggare att försöka komma in så tidigt som möjligt i beslutsprocessen för att kunna styra kunden till ”produktionsvänliga” val. Tydligaste avnämarna till denna strategi är småhustillverkarna som utvecklat datorverktyg där endast tillverkningsmässigt tillåtna val finns medtagna.

Tydlighet i gränssnitt Ur informationshänseende behöver de industriella byggarna bli tydligare med ramarna för sitt byggsystem. Av rädsla för att skrämma bort kunder, kan en reaktion vara att inte beskriva ramarna tydligt för att inte sätta upp begränsningar. Ur en vilja att få beställningen, händer det också att projekt accepteras som inte riktigt passar byggsystemet med effektivitetsförluster som följd.

En viktig reflektion här är att ett ökat informationsflöde från byggare till beställare inte nödvändigtvis innebär en lösning, utan också kan vara ett problem i sig. För att tjäna sitt syfte måste den information som överförs kunna tolkas och förstås på ett likartat sätt av alla inblandade parter.

Här behöver först och främst tydlighet utmejslas, mot beställare, arkitekter, konstruktörer och underentreprenörer. Tydligheten i dessa gränssnitt är viktigt för att

bevara effektivitetsvinsten.

Möjligheter kan vara att utveckla kostnadssatta referensprojekt, utveckla modulnät och instruktioner för arkitekter, automatisera en del av ritningsarbetet genom modularisering för att frigöra resurser för andra värdeskapande aktiviteter, samt att utveckla långsiktiga relationer med underentreprenörer där juridiskt tydliga överlämnanden definieras.

Upphandlingens roll Upphandlingens centrala roll har identifierats. Kan de allmänna bestämmelserna bättre anpassas för ett industriellt byggande, exempelvis gällande bestämmelserna för totalentreprenader? En sådan typ av förändring skulle formellt sett inte behöva vara stor. Problemet är snarare vilken kunskap som behövs för att veta vad parterna ska skriva i överenskommelsen.

Det är också öppet för spekulation om det vore lämpligt att testa andra upphandlingsformer än normalt då siktet är inställt på industriellt byggande.

Funktionsentreprenad kunde vara en spännande lösning som skulle utmana både beställarens sätt att beskriva sin önskade produkt, men också den industriella byggarens roll som då också skulle röra sig in i förvaltningsskedet. D

Fotnot:

En beställare som specificerar funktioner öppnar för fördelarna med industriellt byggande.

Hur beställare av till exempel en förskola formulerar krav och behov i sitt förfrågningsunderlag studerades i projektet. Foto: Flexator AB

8

Lean Wood Engineering är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Linköpings tekniska högskola och Lunds tekniska högskola. Projektet stöttas av Vinnova och drygt 20 företag verksamma inom bygg- och träsektorn, se vidare www.ltu.se/lwe. En funktionsentreprenad är en entreprenadform där ett totalåtagande upphandlas: projektering och produktion, samt förvaltning under en viss tid. husbyggaren nr 7 B 2009

BYGGMETODER Inför ett skolbygge i Hagfors jämfördes stålstomme, prefabricerad betongstomme och platsgjuten betongstomme med varandra. Den prefabricerade betongstommen visade sig bäst när det gällde tid, kostnad och miljö.

Färdig betongstomme bästa valet vid skolbygge

Gjorde jämförelse Målet var att undersöka om NCC hade valt rätt stomlösning. Syftet var att få en inblick i olika byggmetoder, och hur stomlösningar utformas, samt att göra en jämförelse och generera en relevant slutsats.

Vi gjorde en del avgränsningar, bland andra följande: - Omfattningen som vi berörde var pelare, balkar och bärande väggar, dock inte bjälklag.

- Endast nybyggnationen berörs i arbetet.

- Nedböjningsberäkningar gjordes inte.

- Beräkningar för infästningar och förband gjordes inte, till exempel bultar och svetsar.

10

Upprättade kostnadskalkyl För att svara på våra frågeställningar användes främst tre metoder: Dimensionering: För att kunna beräkna pris och tid för de tre olika stomsystemen beräknades först dimensionerna fram.

Måtten på balkar och pelare i betong fanns tack vare att betong var projekterat.

Vi hade dock inte ståldimensioner eller armeringsmängd. De sistnämnda räknades fram enligt partialkoefficientmetoden.

NCC försedde gruppen med de dimensionerade krafterna. Resultatet av dimensioneringen ligger till grund för en kostnadskalkyl för respektive stomlösning.

Kalkyl: För beräkning av kostnad och tid för respektive stomsystem upprättades en kostnadskalkyl för respektive stomlösning. Arbetskostnader och materialkostnader tillhandahölls av NCC. Litteraturstudie: Vi gjorde även en ren litteraturstudie, det vill säga läste litteratur för att få mer information om de olika stomlösningarna.

Materialens fördelar Litteraturstudien ledde fram till en ren informationsdel i arbetet, bland annat kartlade vi fördelar och nackdelar hos olika byggmaterial.

Stål: Användning av stål i stombyggnad är en välkänd och beprövad teknik.

Fördelen med att använda stål vid stombyggnation är den låga egentyngden, vilket innebär att en mindre kran kan an-

Johan Axelsson gick ut byggingenjörsprogrammet vid Karlstads universitet år 2008. Han arbetar i Vänersborg/Göteborg på FB Engineering med bland annat konstruktioner av husbyggnad och industrier.

FÖRFATTAREN

De tre frågeställningar som vi upprättade var: - Vilket material är mest fördelaktigt ur tidsperspektivet?

- Vilket material/vilken stomlösning är ur ett ekonomiskt perspektiv att föredra?

- Vilken inverkan har de tre olika stomsystemen på miljön?

Christian Roos är byggingenjör från byggingenjörsprogrammet vid Karlstads universitet. Han arbetar på ArcelorMittal Construction som projektingenjör.

FÖRFATTAREN

V

i fick i uppgift av NCC att undersöka vilken stomlösning på nybyggnationen av Älvstrandens bildningscentrum i Hagfors som var mest lämpad ur ett ekonomiskt, tidsmässigt och miljöperspektiv.

Vid skrivandets stund så var bygget redan projekterat och igångsatt. Nybyggnationen omfattade cirka 7 000 m2, fördelade på tre plan.

Den projekterade stommen bestod av bjälklag, som bars upp av prefabricerade betongbalkar. Lasten från balkar fördes ner genom pelare.

I entreprenaden ingick också en ombyggnation av den befintliga skolan, som omfattade 8 500 m2, men den ombyggnaden togs inte upp i examensarbetet.

Den nybyggda skolan hade stränga krav på låga driftskostnader, hög energieffektivitet och ett bra inomhusklimat.

Kraven på nybygget var till exempel en energiåtgång på 80 kWh/m2 och att en återgivning av värme från ventilationen skulle uppgå till 90 procent. Detta var faktorer som beaktades i jämförelsen.

FÖRFATTAREN

Av johan axelsson , byggingenjör, FB Engineering, christian roos , byggingenjör, ArcelorMittal Construction och fredrik tengelin , byggingenjör, Flex systemväggar AB

Fredrik Tengelin är byggingenjör från byggingenjörsprogrammet vid Karlstads universitet år 2008. Han arbetar i Örebro på Flex systemväggar AB som projektingenjör/innesäljare.

vändas och att grundläggningen blir billigare och mindre tidskrävande än vid användning av betong.

För att ett snabbt montage av stålstommen ska ske, krävs det att profilerna levehusbyggaren nr 7 B 2009

reras kapade i rätt längd och att detaljer som till exempel förborrning är gjord.

Materialkostnaden vid en stålentreprenad står endast för 20–30 procent av totalkostnaden. Det betyder att kostnader för montering, personal och transport med mera, står för de resterande 70–80 procenten.

Ståltillverkning är en väldigt energikrävande process, energianvändningen kan uppgå till 7 000 kWh/ton stål.

Stora mängder koldioxid och försurande ämnen är förknippade med tillverkningsprocessen.

Är lätt att forma Betong: I dagens samhälle är användningsområdena för betong nästan oändliga, allt från skyskrapor till trottoarkanter kan byggas i betong.

Betong är ett tungt material med hög förmåga att lagra värme. Det gör att materialet kan värmas upp under dagen, och bevara en del av värmen under natten.

Betong är ett mycket formbart material som tillsammans med armering tål stora belastningar.

Betong består av cement, vatten och ballast plus eventuella tillsatser.

Platsgjuten och prefabricerad betong innehåller samma beståndsdelar, men har helt olika byggmetoder som medför skillnad i tid att montera/bygga stommen.

Platsgjuten betong sker i olika steg som kan sammanfattas som följande: formsättning, armering, gjutning och avformning samt eventuella efterlagningar. Det vill säga platsgjutning av betong är en lång, tidskrävande och väldigt känslig process.

nr 7 B 2009 husbyggaren

Prefabricerad betong kan bidra till att byggtiden reduceras kraftigt. Det kräver inte lika stora resurser i form av arbetare jämfört med platsgjuten betong, det medför att byggplatsens totala kostnader minskar.

Om man tittar på betongtillverkning ur miljösynpunkt så är cementtillverkningen den största boven, energiförbrukningen vid framställning av cement uppgår till 125–540 kWh/ton.

Den medför också stora mängder utsläpp av miljöförstörande ämnen som svaveloxider, kväveoxider och koldioxid.

En annan nackdel är att betongen för större byggen blandas på speciella fabriker och kräver tunga transporter, men ofta korta. Vid prefabricerade betongelement så blir transporten oftast längre, eftersom tillverkning enbart sker på ett fåtal fabriker i landet.

Kostnad och tid väger tyngst När vi skulle komma fram till resultatet så ansåg vi tillsammans med våra handledare på NCC att de två viktigaste faktorerna var tid och ekonomi. Miljöbiten hade viss inverkan men inte en avgörande betydelse, på grund av att ekonomibiten och tiden är den viktigaste för ett byggföretag.

Ur ekonomiskt perspektiv kom vi dock fram till att den platsgjutna betongstommen var bäst men detta skulle ju naturligtvis ta mycket längre tid än prefabricerat eller stål.

Värt att notera är att när vi gjorde den här uppsatsen var stålpriserna väldigt höga så därför blev det ett mycket dyrare alternativ, cirka 40 procent dyrare än

platsgjutet. Den prefabricerade betongstommen blev cirka 12 procent dyrare än platsgjutet.

Ur miljöperspektiv kom vi fram till att prefabricerad betong kräver tunga, långa transporter på grund av att tillverkningen i detta fall skedde i Tyskland.

Platsgjuten betong var det bästa valet ur miljöperspektiv. Dock inte om man ser till arbetsmiljön (bland annat eftersom vibrering av betongen kan ha skadliga effekter).

Ur tidsperspektivet är prefabricerad betong bäst på grund av betongen kommer torr och klar för montage. Detta betyder att man kan komplettera med till exempel väggar och golv ganska fort efter montage. Den platsgjutna betongen har en stor nackdel här eftersom den har en lång uttorkningstid.

I början ägnade vi oss till största delen åt litteraturstudier men även åt diskussioner med entreprenadchefen på NCC. Vi gjorde tre olika budgetar för de olika alternativen och vi tittade även på dimensioner på pelare och balkar.

Om man hade tittat på detta idag är det möjligt att man skulle få ett annat svar.

Det beror antagligen till stor del på att det oftast är priset som styr. Tid och kostnad hänger ihop, så tyvärr är sanningen den att miljöaspekten hamnar utanför. D

Fotnot:

Uppsatsen ”En jämförelse av stomval till skolan i Hagfors” finns på www.uppsatser.se.

11

INNEMILJÖ Allt fler apparater i hemmen skräpar ner elnätet och stör varandra. Bland bovarna finns elektronik till lysrör och varvtalsstyrda motorer.

Bland offren finns LCD-TV, stereo och fjärravläsning av el.

Lysrör och mobilladdare skräpar ner elnätet Av fredrik lundberg , frilansjournalist

N

är helikoptern ska landa på taket för att hämta en patient försvinner radiokommunikationen. Vid flera test (utan patient i helikoptern) fungerar den, för att åter försvinna nästa gång det är skarpt läge. Problemet visar sig vara hissen, närmare bestämt hissmotorns frekvensomriktare som är där för att spara el, som stör radioförbindelsen när sjukvårdspersonalen tar hissen upp med patientsängen.

Det är Martin Lundmark, universitetsadjunkt vid institutionen elkraft vid Luleå tekniska universitet, som ger ett exempel på hur en störning av elnätet kan ge oväntade följder.

Eftersom detta var på ett sjukhus så utredde man. Hissen har en lång kabel och fungerar därför som en bra sändarantenn. Att förhindra den från att störa helikoptern var inte så enkelt, men det gick.

Används flitigt Men medan frekvensomriktare förr mest användes i industri, där det finns erfarenhet och ingenjörskompetens att hantera de problem som uppstår, så används de sedan 1990-talet nästan överallt: till cirkulationspumpar och värmepumpar i villor och till hissar i flerbostadshus.

Det är känt sedan mycket länge att avvikelser från den rena sinuskurvan på 50 hertz i växelström innehåller övertoner på 150 hertz, 250 hertz och så vidare, och hur de hanteras. Lika känt är att mycket höga ripplingar i tonen inom radiofrekvenser (över 150 kilohertz) kan ge radiostörningar och där finns det EMC-normer som förbjuder det.

Det som är ganska okänt är däremot störningar i området mellan från 2 kilohertz och upp till 150 kilohertz.

Det området är inte reglerat, det är 12

vindkraft och solceller med växelriktare.

Och om elbilar eller elhybrider slår igenom kommer man att behöva laddare med mycket större effekter, kanske 3 kilowatt mot idag ett par hundra watt.

– Störningar kan bli en fråga om personsäkerhet, säger Martin Lundmark som undersöker nerskräpningen av elnätet.

inte lätt att mäta och man vet inte mycket om det.

Blir fråga om personsäkerhet Om man lyfter upp störningar från frekvensområdet under 2 kHz in i frekvensområdet 2-150 kHz ”så tror man att de försvinner”, säger Martin Lundmark som forskar kring störningar i detta frekvensområde.

Sådana störningar vållas av alltmer utrustning, från HF-lysrör till frekvensomriktare, laddare till mobiler och annat som hackar upp växelströmmen i pulser med hög frekvens, samtidigt som mer störkänslig utrustning ökar i användning – till exempel LCD-TV, laptops, och hemmabio.

– Imorgon är det kanske hemdialysapparater, säger Martin Lundmark. Då är det inte bara en störningsfråga, det är en personsäkerhetsfråga, för den är ju kopplad direkt till hjärtat.

Störkällorna blir fler och fler. Det blir till exempel vanligare med småskalig

Spökbild på baby Störningarna i frekvensområdet 2-150 kHz kan ge svårförutsägbara konsekvenser.

– TVn går kanske bra tills du kopplar in DVD-spelaren, säger Martin Lundmark.

Det finns också, berättar han, dokumenterat hur nätstörningar har skapat spökbilder på ultraljudsapparater på sjukhus.

Det är förstås föga uppskattat av blivande föräldrar.

I hemmen kan det hända att mikrovågsugnens klocka börjar rusa när luft/luftvärmepumpen går igång.

Separat elmatning Den digitala tekniken gör också att man inte får någon successiv varning för att något är fel, som med TV- och radiostörningar med analog teknik. Nu fungerar det perfekt tills det inte fungerar alls.

I industrin är det vanligt att man har en separat elmatning för störande utrustning som svetsar, belysning och motorer med frekvensomriktare, och en annan elmatning för störkänslig utrustning som datorer. Separationen kan ske med en krafttransformator.

Det fungerar bra, och i och för sig kan man göra så hemma också. Martin Lundmark har gjort det i sitt eget hus.

Men få gör det.

Filter kan också störa Problemet är mindre i nya hus byggda enligt senaste elinstallationsstandard, för där finns det jordade uttag överallt och potentialutjämning.

Fortsättning s.14 P

husbyggaren nr 7 B 2009

P

– Men hur många rustar upp sin elstandard till vad föreskrifterna kräver för nya hus? frågar Martin Lundmark retoriskt.

Det står visserligen i anvisningarna för de flesta apparater att de skall vara anslutna till jordade uttag, men många syndar ändå på nåden, och det funkar ju oftast.

De inbyggda filter mot radiostörningar (över 150 kHz) som placeras i apparaterna är vanliga, men löser inte alla problem, och skapar dessutom nya, eftersom de även har en inverkan i frekvensområdet under 150 kHz. – Ett filter kan inte skilja på gott och ont, säger Martin Lundmark.

De tar bort brus, men dämpar också signaler, när elnätet används för kommunikation.

Frekvensomriktare stör Sollentuna energi som började fjärravläsa sina kunders elförbrukning år 1997 över elnätet håller nu på att byta teknik.

Jag ringer upp Tommy Ribjer, mättekniker på Sollentuna energi. Han bekräftar: – Det beror på att du och jag och alla andra sprider ut skräp i våra elnät.

Tidigare var billiga lågenergilampor ett stort problem. En enda felfungerande lampa kunde slå ut mätningen från ett helt bostadsområde!

Där har det dock blivit bättring, och även Tommy Ribjer ser frekvensomriktare (i till exempel ventilation) som en större störfaktor.

Nedskräpningen av nätet kan man inte göra mycket åt, men de nya mätarna kommunicerar nu över radionätet istället.

8000 av 25000 mätare har redan bytts ut.

Större signalstyrka kan visserligen överrösta filtren.

– Men det är ohållbart att skrika högre om signalen dämpas, säger Martin Lundmark.

Dessutom kan det riskera att knäcka apparater.

Störningen av elnätskommunikation är av två slag. Förutom dämpningen är det risk för att bruset (nedskräpningen) uppfattas som signal, och då sänds ännu mera signaler ut i elnätet för att få fram mätvärdet. Ett mätvärde ändras dock inte på grund av dämpning eller brus.

Resonansproblem uppstod När det gäller kommunikation med elmätare är ingen av de nu använda tekniker14

Störningar på elnätet blir vanligare i takt med att antalet störkällor ökar. Nedskräpningen kan få oväntade följder – det kan handla om personsäkerhet! Foto: John Thorner

na; radio, mobilnät eller elnät, problemfria, enligt Martin Lundmark.

Mobilnäten når långtifrån överallt, inte ens i Stockholm.

– Man får hoppas att man kan bygga bort de problemen eller hitta andra kommunikationskanaler.

Det är inte ekonomiskt rimligt att ”freda” elnätet för kommunikation. Insatserna måste fokuseras på att sänka störnivåerna i frekvensområdet 2-150 kHz, så att teknisk utrustning inte störs eller förstörs, menar Martin Lundmark.

Störningar i elnät kan också sprida sig till datanät. I en serverhall som Martin Lundmark känner till genererades störningen av själva UPS:en, (det vill säga den batterisäkrade utrustningen som skall klara driften vid strömavbrott) och förvärrades av alla anslutna utrustningar.

Det blev ett sorts resonansproblem och störningen förflyttades till kommunikationsnäten så att ett modem inte klarade att kommunicera.

Behövs fler tester Så vad kan man göra för att få ett renare elnät?

Nätbolagen kan inte göra mycket.

Produkttillverkarna har fel sorts press på sig.

Martin Lundmark tar mobilladdare som exempel. Det går visst att tillverka laddare som stör mindre, men de kanske skulle väga tre gånger mer och kosta tre gånger mer.

Det skulle behövas mer ingenjörsarbete, och mer tester, men framför allt att lära oss mer om hur vi bygger våra elnät (och kommunikationsnät) i byggnader och om husbyggaren nr 7 B 2009

hur apparater och elnät fungerar tillsammans, menar han.

Separation av nät är som nämnts också en väg ut. När LED-ljuskällor slår igenom så kräver varje lampa några få watt. Men om det samtidigt finns en last på flera kilowatt i närheten så behövs det inte många promilles skräpeffekt från den för att det ska bli väldigt många procent för den stackars lampan.

Delar man upp elnätet som det görs på industrier, mellan störgenererande utrustning och störoffer och dessutom har den mest störande utrustningen avfiltrerad slipper man många problem. Ett nät för datorer, TV och stereo och ett annat för vindkraftverk, laddare till elbilen och den varvtalsstyrda luft/luft värmepumpen. Är det inte svårt och dyrt?

– Jo och nej. När man bygger nytt eller renoverar så kostar det inte mycket extra.

Martin Lundmark tror inte att nya normer är mycket till lösning.

– Man hinner inte skriva normer lika snabbt som ny teknik kommer in och nor-

nr 7 B 2009 husbyggaren

mer är bara ett baskrav som alla måste uppfylla, till detta måste man addera ingenjörskompetens. Det är kunderna, användarna, som måste agera mera, vi kan inte blanda teknik från industri och sjukhus och tro att det fungerar problemfritt i ett elsystem från 1950-talet. Även om det vore rimligt att även ställa samhälleliga krav på upprustning av gamla elsystem för att klara den belastning som modern teknik medför så har inte Elsäkerhetsverket hittills klarat av att göra det i tillräcklig utsträckning.

De har förut inte kunnat ställa skärpta krav i gamla installationer, enligt uppgift eftersom regering och riksdag ställt krav på att alla förändringar ska vara finansierade. Är det så – då har vi lurat oss själva, låtit snålheten bedra visheten.

Men EU-anpassningen kommer här väl till pass. Eftersom kraven på apparater är de samma inom hela EU så måste vi också successivt åstadkomma en justering av installationerna.

Elsäkerhetsverket har i och med sin

nya ledning (generaldirektören är ingenjör, påpekar Martin Lundmark) börjat driva frågorna ”i rätt riktning”.

Bland annat gäller det elnätets och installationens betydelse för att undvika att apparater stör och blir störda av varandra.

Uppgradera ingenjören Att inte åtgärda nedskräpningen av nätet blir väldigt dyrt för samhället. I grund och botten ser Martin Lundmark lösningen i en uppvärdering av ingenjörskompetensen.

– Det vi i vardagslag kallar ”ekonomistyrning” är som att styra en bil från släpvagnen, vi ser då inte problemen i tid. Vi styr när vi ser röda siffror och då har det redan kostat pengar.

Med mera ”ingenjörsstyrning” i samhället och i industrin kan vi se helheten, se vilka frågor som är kostsamma att hantera och att ta itu med dem i tid innan det kostar stora pengar. D

15

INNEMILJÖ Att man slipper allergiframkallande mikropartiklar är inte längre ett säljargument för centraldammsugare. Idag är det andra argument, som lättare att arbeta med och lägre ljud, som gör att marknaden för centraldammsugare är stabil – men liten.

Hälsoargument nedtonat när centraldammsugare säljs Av kerstin lundell , frilansjournalist

H

os centraldammsugaretillverkaren Airvac anser Håkan Bengtsson att allergiargumentet fortfarande är giltigt, och att det sopats under mattan på felaktig grund. Men hur det än är med allergier och sjukdomsspridning, så finns det andra argument som gör att marknaden för centraldammsugare är fortsatt stabil.

När en villa i Arlöv ska säljas i september i år, ingår en fem år gammal centraldammsugare i husets utrustning enligt mäklarens annons. Den räknas som ett försäljningsargument. När NCC Syd säljer hus i Borgeby, även det i Skåne, är centraldammsugare också något som framhålls.

– De är ju jättepraktiska. Man slipper oväsen också, säger Per Nordström, försäljningschef NCC Syd.

Partiklar fastnar i filter Förr var centraldammsugaren också något som lockade allergiker. Men numera har vanliga dammsugare filter som gör att de inte längre sprider allergiframkallande partiklar, meddelar Jan Olsson hos Astma- och allergiförbundet som med jämna mellanrum testar dammsugare.

– Den senaste generationens dammsugare är väldigt bra. Toppmaskinerna kan jämföras med centraldammsugare, säger Jan Olsson.

Därmed har ett viktigt säljargument försvunnit. Hos Electrolux berättar Cecilia Gustavsson att moderna vanliga dammsugare har hepafilter, som tar bort de allergiframkallande partiklarna. En vanlig dammsugare kan i vissa fall till och med vara bättre än en centraldammsugare. För en centraldammsugare som tar in utomhusluft, riskerar att ta in pollen till husen på våren.

– Det är inte alls säkert att det är bättre för en allergiker att ha en centraldamm16

sugare av konventionellt slag. Men med en ny sorts centraldammsugare kan man ha luftintaget inomhus, och ta utsläppsluften genom Hepafilter, säger Cecilia Gustavsson.

Stor mängd luft omsätts Men att vanliga dammsugare numera kan jämföras med centraldammsugare ur allergisynpunkt är helt fel, enligt Håkan Bengtsson på företaget Airvac, som också tillverkar centraldammsugare. Att ett hepafilter räcker för att sätta stopp för spridning av sjukdom och allergiframkallande partiklar är fel.

– Det är humbug! säger han.

Det finns inte någon möjlighet för filtren att verkligen ta bort alla sjukdomsoch allergiframkallande partiklar som en dammsugare tar in, förklarar han. Det handlar om alltför stora mängder luft som ska omsättas genom en liten yta. Ett filter som är fint nog att ta bort skadliga partiklar, fungerar inte i det sammanhanget, anser han.

– Det vet man i Finland till exempel.

Där är centraldammsugare standard.

Moderna vanliga dammsugare har hepafilter som tar bort allergiframkallande partiklar, uppger Cecilia Gustavsson på Electrolux. Foto: Kerstin Lundell

Men i Sverige har vi Electrolux som är världsledande på vanliga dammsugare och här går det inte att argumentera på samma sätt för centraldammsugare, säger Håkan Bengtsson, vars företag har sitt säte bara några mil från Electrolux huvudkontor.

Hälsa på dagis jämfördes Men centraldammsugarna har ändå en marknad, trots att allergiargumentet har tonats ner. På dagis installeras fortfarande centraldammsugare, med hänvisning till sjukdom och allergi, sedan en inspektör i Malmö jämförde två dagis, ett med centraldammsugare och ett utan, och fann en stor skillnad i sjukfrekvensen hos barnen. Resultatet var så tydligt, att centraldammsugarna snabbt fann sin väg in i dagisvärlden, och där finns de fortfarande kvar.

Men det finns andra argument för centraldammsugare också. På äldreboenden sköts ofta städningen av vårdpersonal, och ibland på natten när det inte finns så många andra arbetsuppgifter. Då är det viktigt att dammsugaren är mycket tyst.

Håkan Bengtsson uppskattar marknaden för stora centraldammsugare – sådana som klarar flera samtidiga användare – till omkring 300 stycken per år. Av dem kommer hälften från Airvac.

Suger upp kökssmulor Till och med Electrolux hittar argument för försäljning av centraldammsugare.

Att den som dammsuger slipper släpa på en tung klump är bra argument, berättar Cecilia Gustavsson. Av företagets försäljning är mellan tre och fyra procent centraldammsugare.

I Sverige säljs runt 615 000 vanliga dammsugare per år. Ifall samma procentsats som för Electrolux gäller för alla tillverkare i genomsnitt, så säljs därmed husbyggaren nr 7 B 2009

Bra lucka för att bli av med smulorna i köket.

Foto: Kerstin Lundell

nom luckan. Tyvärr är räckvidden för insuget inte så stor. Men Bengt Björkman förklarar att har man den under en arbetsbänk i köket så kan den ändå vara praktisk eftersom det bara är att fösa in allt skräp mot öppningen i sockeln. Och just vid en köksbänk produceras mer skräp än på annat håll. Men någon dammsugningsfri bostad kan Electrolux tyvärr inte erbjuda. Suget från den lilla luckan är alltför svagt för det.

Tyvärr går det inte att prova ljudnivån med dammsugaren hos Electrolux, eftersom själva dammsugaren står alldeles intill slangen. Normalt ska den finnas i ett separat stängt rum, så att dammsugarljudet stängs ute, och den som dammsuger bara hör ett vagt susljud från slangen.

Men den här dammsugaren bullrar en hel del, dock inte värre än att det går att prata medan någon dammsuger.

Bengt Björkman på Electrolux demonstrerar. Med centraldammsugare och slangar på uppemot tolv meter slipper man dra runt på en dammsugarklump. Foto: Kerstin Lundell

omkring 20 000 centraldammsugare per år totalt i Sverige.

Cecilia Gustavsson och hennes medarbetare Bengt Björkman visar upp en dammsugare som står i entrén, redo för

nr 7 B 2009 husbyggaren

användning. Och den är onekligen lättare att hantera än en vanlig dammsugare.

Den har också en liten extra finess.

Längst nere mot golvet finns en liten lucka. När den öppnas sugs skräp in ge-

Passar inte stenhus Men att dammsugaren är tyst, är inte argument nog för att den ska slå igenom bland köparna på bred front. Centraldammsugarna är dyrare än vanliga dammsugare, och kostar från 5 000 kronor och uppåt. Dessutom kräver de anpassningar av huset. En installation kan kosta mellan 10 000 och 15 000 kronor.

Det som var intressant med centraldammsugaren i huset som var till försäljning i Arlöv, var kanske inte att där fanns Fortsättning s. 18 P

17

P en fem år gammal dammsugare, utan att huset i sig var anpassat för centraldammsugning.

En centraldammsugare går inte att installera i vilket hus som helst, utan kräver vissa förutsättningar. Per Nordström, försäljningschefen hos NCC Syd, som annars gärna argumenterar för centraldammsugare, berättar att för hus av sten är en centraldammsugare kanske inte så bra, på grund av att det är svårt att göra hål för luftintaget i stenväggar. Dammsugaren ska installeras i anslutning till luftintaget.

Töms sällan Om utrymmet som ska dammsugas är stort, installeras rör bakom väggarna. På lämpliga platser installeras ett uttag där slangen kan kopplas in. När sedan slangen vecklas ut för att användas, gäller det också att ha ordning på den så att det inte blir stopp.

Slangen kan vara tolv meter lång. Ifall de dryga tio metrarna slang inte räcker ut i alla vrår, behövs flera uttag för slangen, in till det rörsystem som drar dammet vidare till den centrala enheten där dammet samlas ihop i en påse. Eftersom påsarna i centraldammsugare är större, innebär det att de inte behöver tömmas så ofta.

Hängs upp i skrubb Numera går det också att installera centraldammsugare i hus som inte är förberedda för det, till och med i lägenheter.

En ny typ av dammsugare kan hängas upp i en städskrubb eller annat utrymme som det går att stänga dörren till. Sedan dras slangen genom dörren, och vidare ut i lägenheten. Men installationen kräver god ventilation i utrymmet där utrustningen placeras, så att dammet som trots allt kommer ut ur dammsugaren kan ventileras bort.

Energimyndigheten, som gjort en utredning av energiförbrukningen för dammsugare och även hur de fungerar,

18

Att slippa dra omkring på en tung klump, samt att de är tystare, är några av dagens säljargument för centraldammsugare.

Foto: Per Westergård

påpekar att en centraldammsugare inte ska placeras för nära friskluftintag, för vissa sorters dammsugare blåser ut en stor mängd partiklar. Myndigheten som tittar på flera olika sorters energiförbrukande maskiner konstaterar att ur energisynpunkt är det ingen skillnad på vanliga dammsugare och centraldammsugaren.

Men den som använder dammsugare förbrukar mindre mängd egen energi i alla fall och blir inte lika trött. Speciellt trappstädningen blir mindre ansträngande, konstaterar Energimyndigheten på sin hemsida.

Upplevs som exklusivt Men huruvida argumenten för centraldammsugare räcker för att de någon gång ska finnas i varje svenskt hem är tveksamt. Annette Ekman hos NCC, berättar att för några år sedan var centraldammsugare ett tillval i de hus som NCC byggde, men det har försvunnit. Det är först

och främst kostnaden och kraven på att förbereda hus för dammsugaren som står i vägen, parat med brist på efterfrågan från husköpare.

– Vi kände att de inte efterfrågades, konstaterar hon.

Hon berättar också att det kommit in klagomål på dammsugare även om de inte varit allvarliga nog för att påverka beslutet om standard. Det visar sig att även om den som dammsuger inte blir störd av ljudet, så kan grannarna ibland klaga på en centralenhet som bullrar.

Hennes uppfattning är att det kom en topp i efterfrågan för mellan två och tre år sedan. Men på senare tid har efterfrågan gått ner. I alla fall i Sverige totalt. Enligt Per Nordström från NCC Syd så har efterfrågan i södra Sverige hållit i sig: – Här i södra Sverige brukar vi förbereda husen för installation av centraldammsugare. Det ger en exklusiv touche, säger Per Nordström. D

husbyggaren nr 7 B 2009

nr 7 B 2009 husbyggaren

19

INNEMILJÖ Rätt sten tål att slitas på. Ett golv av natursten kan hålla i flera generationer. Men fel sorts städning kan förstöra vissa stentyper. Golv och trappor är särskilt utsatta. Såpa och tvål räcker, undvik polish och kemiska medel!

Rätt skött natursten ger ett tåligt långlivat golv

R

ätt valt stenmaterial är ekonomiskt, miljövänligt och kemiskt stabilt. Det tål att slitas på, är lättskött och håller sig vackert i generationer. Dock kan fel städning förstöra vissa stentyper.

Grundprincipen är att en stenyta ska vara slityta utan några tillsatser av främmande medel. Halksäkerhet kan väljas genom rätt ytbearbetning och rätt städning.

Golv och trappor är de mest utsatta delarna i en inomhusmiljö. Är natursten till

Stenytan ska fungera som slityta, utan pålagt kemiskt ytskikt.

dessa rätt valda ska de underhållas med miljövänliga medel som såpa/tvål och/ eller Allrent. Varken starka kemikalier eller polish behövs!

Naturstensgolv ska hålla hela byggnadens livslängd, det vill säga i storleksordningen 100 år. Städmedel och underhåll under dessa 100 år ger en sammanlagd kostnad som är flerfalt högre än investeringskostnaden. Såpa och tvålanvändning ger natursten ett ekologiskt mervärde jämfört med material som kräver polish eller andra typer av kemiska medel.

Kräver olika sorters underhåll Ett funktionellt val av stenmaterial och ytbearbetning på projekteringsstadiet är 20

grunden för låga underhålls- och skötselbehov.

Underhållsbehovet varierar med stensorten. En golvyta i ett offentligt utrymme av polerade eller slipade granitplattor av god kvalitet har ett minimalt skötselbehov, kanske den lägsta underhållskostnaden och miljöbelastningen av alla golvmaterial. Motsvarande golv av sandsten skulle medföra högre underhållskostnader.

Störst blir givetvis miljöpåverkan för golvmaterial som till skillnad från natursten kräver regelbunden behandling av polish, vax och andra miljöbelastande medel.

Ett funktionellt val omfattar förutom stensort också ytbearbetningen, det vill säga den yta man ger stenen vid tillverkningen.

Granit och andra silikatstenar Granit används som samlingsnamn för flera stentyper som är uppbygga av hårda silikatmaterial. Dessa är motståndskraftiga mot både mekanisk och kemisk påverkan, till exempel sura medel (pH <7), och är okänsliga för val av städmetod. Hit räknas granit, gnejs, syenit kvartsit med flera. Mer korrekt benämning på dessa är silikatsten. Kvartsitskiffer, som offerdalsskiffer, kan också räknas hit.

FÖRFATTAREN

Av kurt johansson , bergsingenjör, civilekonom, adj professor, SLU Alnarp

Kurt Johansson är bergsingenjör, civilekonom och adj professor i ämnet Natursten som bygg- och anläggningsmaterial, vid SLU Alnarp. Han är ordförande i Sveriges Stenindustriförbund och Stenindustrins forskningsinstitut AB och var tidigare president i den europeiska stenfederationen Euroroc.

Observera att skiffer inte är något entydigt begrepp! Det finns olika typer av skiffer med helt olika egenskaper, från den högmetamorfa, hårda kvartsitskiffern till den mycket mjukare, sedimentära lerskiffern.

Silikatsten med normala tekniska egenskaper är därför lämplig för de flesta användningsområden: golv, trappor, bänkskivor etcetera.

Fortsättning s. 22 P

Granit, till vänster, och gnejs, till höger, städas med enbart Allrent.

husbyggaren nr 7 B 2009

nr 7 B 2009 husbyggaren

21

Stentyper och ytbearbetningar. Förenklad översikt

Stentyp

Ytbearbetning

Golv och trappor

Väggar

Inredningar

Kvartsitskiffer*

Flammad, Klovyta*

Lämplig i t ex entréer

I vissa fall

I vissa fall

Silikatsten

Slipad

Mkt lämplig utom i entréer

Mycket lämplig

Lämplig

Polerad

Optimal ur städsynpunkt

Mycket lämplig

Mycket lämplig

Mycket lämplig

I vissa fall

Granit-liknande

men kan verka hal Kalksten/Marmor Karbonatsten

Hyvlad (endast kalksten)

Lämplig i t ex entréer

Slipad

Mkt. lämplig utom i entréer

Mycket lämplig

Mkt lämplig om ej sura ämnen

Polerad

Ej lämplig i offentlig lokal

Mycket lämplig

Mkt lämplig om ej sura ämnen

Lämplig i bostadsrum För komplett översikt se Stenhandboken från Sveriges Stenindustriförbund. * Notera att begreppet polerad stenyta har annan innebörd än städmetoden polera, som syftar till att med rondeller och kemiska tillsatser göra ytan blank. En polerad stenyta har bearbetats med slipklossar till en högblank yta.

P

Granit används ofta med slipad yta.

Dess hårdhet gör att även polerad yta klarar slitaget i offentlig miljö. Flammad yta är lämplig vid entréer.

Det har på senare tid kommit in på marknaden nya, importerade silikatstensorter som är känsliga för kemisk påverkan, bland annat därför att de innehåller olämpliga mineral.

Som alla stensorter får silikatsten fläckar från fett och olja.

Marmor, kalksten och andra karbonatstenar Marmor, kalksten och liknade karbonatstenar är uppbyggda av mjukare mineral: kalkspat och/eller dolomit. För golv och trappor i offentliga miljöer rekommenderas därför slipad eller grövre yta, eftersom en polerad yta mattas av slitaget.

Karbonatsten är basisk och påverkas därför av sura ämnen. Även svaga syror som till exempel citronsyra och kolsyra ger märken på en polerad yta. Om man önskar karbonatsten som bänkskivor i kök el-

ler i badrum bör man välja slipad yta där märkena syns mindre. Väggar och fönsterbänkar kan vara polerade.

Många karbonatstenar är känsliga för tösalt (NaCl). Vissa stensorter, exempelvis Ekebergsmarmor tål salt.

Stenen fläckas av fett och olja.

Sandsten Sandsten bör undvikas, speciellt som golv- och trappmaterial, då den är mycket porös och därmed smutsabsorberande. Möjligen kan den användas för väggar.

Entréer skyddar ytor längre in Entréer är ur städsynpunkt mycket viktiga. Entréer ska hjälpa till att hålla smuts, grus, väta och salter borta från mer känsliga ytor längre in.

Rätt utformade underlättar entréer städningen och minskar slitaget i resten av byggnaden. Därför bör stenen i entrén ha en grov bearbetning; flammad, krysshamrad eller, för kvartsitskiffer, klovyta och för kalksten hyvlad yta. Då föreligger

Kalksten, slipad (till vänster) och marmor (till höger) städas med såpa/tvål i ”växelbruk” med Allrent.

22

ingen halkrisk och smutsen samlas där.

Lösa torkmattor ska undvikas.

Täck under byggtid Under byggtiden finns stor risk för fläckar, skrapskador och bruksrester, speciellt på golv och trappor. Därför är det viktigt att ytan täcks och bevaras täckt under hela byggtiden. Även inredningen måste täckas. Det är inte ovanligt med smutsiga fotavtryck på exempelvis fönsterbänkar.

Byggstäda rätt Felaktig byggstädning för att dölja skador under byggtiden, till följd av otillräcklig täckning, förekommer och kan förorsaka framtida skötselproblem. Inför en besiktning kan panikåtgärder med exempelvis polish vidtas. Porerna tätas och ytan krackelerar. Detta gäller framför allt kalkstens- och marmorgolv. I detta tidiga skede, då det oftast finns mycket fukt i byggnaden är det speciellt viktigt att inte hindra fukten från att komma ut.

Man skyller på att stenen har dålig kvalitet. I de fall då skadan först visar sig efter en tid kan det vara städfirman, som utför den regelmässiga städningen, som får skulden.

Det är bättre att öppet visa eventuell skada och åtgärda den på rätt sätt.

Regelmässig städning Oberoende av stensort gäller att städning ska göras med så torra metoder som möjligt, utom givetvis för bänkskivor i kök.

Som ett första steg avlägsnas lös smuts.

Fortsättning s. 24 P

husbyggaren nr 7 B 2009

nr 7 B 2009 husbyggaren

23

P

Dessutom gäller alltid: Använd aldrig polish eller vax på natursten som är av normal kvalitet!

Granitliknande stensorter – silikatsten: Golv och trappor: Använd endast Allrent.

(OBS inte såpa eller tvål!) Dessa stentyper kan ha en spegelblank yta som är beständig.

Inredning och väggar: Dammtorka med fuktig duk. Använd vid behov Allrent.

Eventuella problem: Polerat golv kan upplevas halt.

Lösning: Anti-halkmedel.

Kalksten och marmor – karbonatsten: Golv och trappor: Använd såpa/tvål (utan tillsats av NaCl), som doseras efter anvisning, i kombinationsmaskin eller annan golvvårdsmaskin med röd rondell. Efter ett antal städningar med tvål/såpa uppstår det ofta beläggningar. Dessa avlägsnas genom ”växelbruk” där tvål/ såplösningen byts mot Allrent (pH 7-9) och städas så att golvet blir rent från alla rester. Efter denna ”uppskurning” städas golvet med förhöjd såpa/tvål koncentration de första gångerna.

Dessa stentyper ska i offentliga utrymmen inte ha spegelblank, polerad ytbearbetning, utan slipad eller grövre. De ska definitivt inte behandlas med polish eller liknande för att ges en artificiellt blank yta. Acceptera den något mattare ytan.

Nytt eller nyskurat golv städas de första gångerna med en överdosering av såpa tills ytan blivit mättad. Överskottet avlägsnas med vatten eller arbetas in med torrpolering med mjuk rondell.

Såpan/tvålen och kalken i stenen bildar ämnet kalktvål. Denna impregnerar lagom mycket.

Porerna tätas inte helt, och fuktvandringen förhindras därmed inte.

Sliprondellerna innehåller slipmedel som är hårdare än stenen. Dessa kan därför i viss utsträckning ändra ytbearbetningen på stenen.

Eventuella problem: Kan bli halt i kombinationer såpa + polermaskin.

Lösning: Allrent + grövre rondell Kan bli ”torr” och glanslös.

Lösning: Mätta med såpa Hyvlad kalksten kan få mörkare gångstråk.

Notera att ovanstående städregler gäller marmor/kalksten av normalkvalitet.

Det har på senare år importerats en del stensorter som är direkt olämpliga för offentlig miljö. Dessa måste kanske behandlas med miljöbelastande impregnerings- eller polishmedel. Sådana stensorter bör givetvis undvikas.

Inredning och väggar: Dammtorka med fuktig duk. Använd vid behov såpa/tvål.

Använd inte polish Polish eller andra portätande medel ska inte användas på naturstensgolv av bland annat följande skäl: - Det behövs inte, det vill säga det blir en onödig kostnad.

- Polish ger en miljöbelastning med sina skadliga ämnen.

- Det kan skada stenen, framför allt marmor och kalksten (karbonatstenar). Porerna tätas till och minskar den naturliga fuktvandringen genom stenen, vilket innebär risk för skador genom att tunna skikt av stenytan lossar.

Stenen tål slitage bättre än polishskiktet.

Ofta hamnar man i en ond cirkel: polishskiktet repas av sandkorn, varför man lägger på ytterligare lager, får djupare repor och så vidare.

Lösningen är att ta bort polishen och ta fram stenytan, som har mindre repor än polishskiktet. Städa enligt skötselanvisning med såpa och/eller Allrent.

Slipning av golv och trappor Det är sällan väggar och inredningar behöver underhållas med annat än rengöring enligt ovan. Däremot kan golv och trappor av kalksten och marmor ibland behöva ett mer omfattande underhåll.

Om golvytorna inte är kraftigt slitna utan bara behöver en lätt uppsnyggning så kan detta ske med skurmaskin och lämplig rondell, som ju innehåller slipmedel med olika grovlekar.

Om stenen är mer sliten måste kraftigare slipmetoder användas, vanligen slipmaskin med diamantrondell. Slipgraden bör anpassas efter golvets eller trappans ursprungliga ytfinhet.

Fläckborttagning Alla stensorter tål lösningsmedel. Detta används tillsammans med ett absorberande ämne vid fläckborttagning. Lösningsmedlet kan vara thinner, blyfri bensin, aceton, lacknafta, T-röd med flera, och bör anpassas till ämnet i fläcken. Som absorberande ämne kan krita vara lämpligt.

Generellt gäller: - Fläcken bör avlägsnas så fort som möjligt.

Vax ger problem Natursten ska inte behandlas med vax.

Ibland kan ändå vax bli ett problem då vax från kringliggande ytor av andra material, som kräver ständig vaxning, kan föras ut på golvet och göra detta halt.

Ska man olja in?

Det råder delade meningar om natursten

24

ska oljas in eller inte. När man oljar in stenen gör man stor fläck av hela stenen, och då syns inte nya fläckar. Stenens kulör påverkas av oljan. En sten som är inoljad ser inte likadan ut som ett icke inoljat prov.

Jag är personligen motståndare till inoljning i de flesta fall. Natursten ska vara så ren från kemikalisk miljöbelastning som möjligt. Men det finns andra uppfattningar i denna fråga.

Vissa stensorter kräver dock inoljning, till exempel lerskiffer typ Portoskiffer, som blivit grå.

Fläcken bearbetas inifrån och ut så att den inte sprids.

husbyggaren nr 7 B 2009

- Avlägsna så mycket som möjligt mekaniskt.

- Försök suga upp fläcken med hushållspapper eller krita, bearbeta sedan med fuktig duk och vatten, använd därefter en lösning med vatten och Allrent.

- Arbeta alltid utifrån och in.

- Efterskölj alltid med Allrent i brukslösning.

- Om lösningsmedel måste användas gör en provtest på en undanskymd yta.

- Tillämpa vid behov pastametoden.

Pastametoden: Metoden innebär att det aktuella lösningsmedlet blandas med ett absorberande pulver, till exempel krita.

Denna pasta läggs sedan på fläcken, som eventuellt först fuktats med lösningsmedlet. Pastan får ligga kvar tills den torkat, varefter den borstas bort och ytan tvättas noga med vatten. Prova först på liten yta. Upprepa behandlingen vid behov.

Bekräftade gammal kunskap Fram till 1980-talet var det i stort sett inga problem med städning av naturstensgolv.

Man använde såpa och tvål och föregångare till Allrent. Men sedan kom en försäljningsexplosion med massor av ”dundermedel” för städning, med många skadade marmor- och kalkstensgolv som följd.

Inte sällan rapporterades att golven blev hala efter viss tids städning med dessa medel.

För tio år sedan genomfördes därför ett forskningsprojekt, ”Natursten för ekologiskt mervärde”, för att fastställa de lämpligaste städ- och underhållsmetoderna för natursten. De tekniska instituten YKI och SP var inkopplade, liksom städkonsulter, kemiproducenter, de två största städbolagen och stenföretag.

nr 7 B 2009 husbyggaren

Artikelförfattaren Kurt Johansson blandar pasta för att demonstrera fläckborttagning.

Resultatet av projektet sammanfattas i Sveriges Stenindustriförbunds skrift ”Natursten – skötsel inomhus, 2003”.

Den kan laddas ner från www.sten.se. D

Fotnot:

Allrent är ett miljöklassat rengöringsmedel med pH 7-9.

25

INNEMILJÖ Hur mäts lufttätheten i flerbostadshus och hur ska resultaten tolkas? Varför räknar man till exempel på omslutande area i stället för på volym? Den standard som finns är spretig och oprecis och gör det svårt att utläsa hur täthetsprovningen ska utföras.

Snårig standard gör mätning av lufttäthet svårförstådd

D

et faktum att nya byggnader ska vara lufttäta för att vara energisnåla är allmänt vedertaget. Att lufttätheten tillsammans med ventilationen borgar för ett gott inomhusklimat är också känt. Metoder för att kontrollera lufttätheten finns för småhus.

Men hur gör man för att kontrollera detta i flerbostadshus? De metoder som finns för småhus går inte att på ett hanterbart sätt applicera på flerbostadshus. Frågeställningen var startskottet för mitt examensarbete ”Mätning av lufttäthet i flerbostadshus – Gällande krav, praktiskt genomförda mätningar samt en tillämpbar metod”.

Initiativtagare till examensarbetet var NCC Construction i Umeå som efterlyste en metod för att täthetsprova sina flerbostadshus, företrädelsevis byggda med platsgjuten betongstomme och utfackningsväggar. Därför är metoden framtagen med dessa byggnader i fokus, men metoden kan även användas för andra konstruktioner. Metoden används idag med goda resultat inom NCC i Umeå.

Tryckserie visar luftflödet De mätmetoder som finns beskrivna i litteraturen är spårgasmetoden, täthetsprovning med provisorisk vägg, täthetsprovning med det egna ventilationssystemet, täthetsprovning med mottryck i angränsande utrymmen samt täthetsprovning med tryckdörr.

Samtliga mätmetoder, förutom spårgasmetoden, bygger på att ett under- eller övertryck skapas i utrymmet som ska täthetsprovas med hjälp av en fläkt eller det egna ventilationssystemet. När den önskade tryckskillnaden mellan ute och inne är nådd mäts det luftflöde som krävs genom fläkten för att upprätthålla tryckskillnaden. Det luftflödet är det samma 26

som passerar ut genom otätheter i konstruktionen.

Vanligtvis görs en tryckserie på detta sätt från cirka 10 Pa tryckskillnad upp emot 60 Pa tryckskillnad. Med hjälp av kurvanpassning med minsta kvadratmetoden skapas en graf över tryckserien.

Den föreskrivna tryckskillnaden är 50 Pa och luftflödet vid denna tryckskillnad fås ur grafen. Luftflödet vid 50 Pa tryckskillnad divideras med en area eller en volym, beroende på vilken mätstorhet som önskas.

I Sverige divideras luftflödet i l/s med arean på omslutande ytor, m2 och storheten blir l/s m2. I andra länder, bland annat Norge, Finland, Tyskland och Österrike divideras luftflödet i m3/h med volymen på utrymmet i m3 och storheten blir omsättningar/h. I Danmark divideras luftflödet i l/s med arean på den uppvärmda golvytan i m2 och storheten blir l/s m2.

Notera här att resultaten blir mycket olika beroende på om luftflödet divideras med omslutande area eller uppvärmd golvyta, även om storheten blir den samma. Mätning av lufttäthet bör kombineras med läckagesökning av något slag. Här rekommenderas läckagesökning med värmekamera.

Förvirring kring mätbegrepp Den största förvirringen kring mätning av lufttäthet i flerbostadshus tycks ligga i mätstorheten l/s m2. Luftflödet delat på vaddå? För ett småhus divideras luftflödet med omslutande area, vilket är det samma som klimatskärmens area.

Så är inte fallet vid flerbostadshus. Det är oftast inte praktiskt tillämpbart att trycksätta ett helt flerbostadshus. Dels upptas hela huset av mätningen och inget arbete kan förekomma någonstans i huset under tiden. Dels blir ytan ohanter-

FÖRFATTAREN

Av ida sörensen , byggnadsingenjör, NCC Construction

Ida Sörensen har studerat till byggnadsingenjör med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid högskolan i Gävle och tog examen i juni 2009. Hon är anställd som trainee/arbetsledare hos NCC Construction Sverige AB i Umeå.

bart stor för beräkning, temporärtätning av ventilationsdon och även för läckagesökning.

Bättre är att täthetsprova den minsta juridiska enheten i huset, nämligen lägenheten. Men hur går man tillväga? Och hur beräknas omslutande area för en lägenhet? Vad säger regelverket?

BBR saknar riktlinjer Vad som egentligen krävs från regelverket beträffande lufttätheten för byggnader är inte helt enkelt att få fram. Krav på byggnaders täthet fanns i Boverkets byggregler BFS 1993:57 med ändringar till och med 2002:19 och lyder: 9:212 Lufttäthet

Byggnadens klimatskärm skall vara så tät att det genomsnittliga luftläckaget vid ± 50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,8 l/s m2 för bostäder och 1,6 l/s m2 för andra utrymmen.

Därvid ska arean Aom enligt definition i avsitt 9:2111 beaktas.

Råd: Metod för bestämning av luftläckage finns i SS 02 15 51.

Med Aom menas ”sammanlagd area (m2) för omslutande byggnadsdelars ytor husbyggaren nr 7 B 2009

mot uppvärmd inneluft. Med omslutande byggnadsdel avses sådan byggnadsdel som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmt utrymme”.

Ovanstående kapitel upphävdes genom BFS 2006:12 och finns inte med i Regelsamling för byggande, Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12 (2006). Den nu gällande versionen av BBR är Boverkets regelsamling för byggande, BBR 2008 (BBR 2006:12 med ändringar till och med BFS 2008:6). Till den finns ett supplement som gäller från februari 2009. Där återfinns kraven på lufttäthet: 9:21 Klimatskärmens lufttäthet

Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls.

(BFS 2008:20) Allmänt råd Ytterligare regler om klimatskärmens lufttäthet ur fukt- och ventilationssynpunkt framgår av avsnitten 6:255 Täthet och 6:531 Lufttäthet.

Regler om täthet mot brandspridning finns i avsnitt 5 Brandskydd.

(BFS 2008:20) Det finns således inte längre några mätbara värden på lufttätheten att förhålla sig till. Det närmaste vi kommer är ett allmänt råd: 6:531 Lufttäthet

Allmänt råd För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, dvs. där det kan råda invändigt övertryck.

Skärskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader.

Lufttätheten kan påverka fukttillståndet, den termiska komforten, ventilationen samt byggnadens värmeförluster.

Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN 13829. Vid bestämning av luftläckaget bör även undersökas om luftläckaget är koncentrenr 7 B 2009 husbyggaren

rat till någon byggnadsdel. Om så är fallet kan risk finnas för fuktskador.

(BFS 2006:12)

SP föreslår ambitionsnivåer SS-EN 13829 är den standard som finns för bestämning av luftläckage. Ett allmänt råd är inte tvingande och en standard ska ses som riktlinjer. Dock finns det en viktig poäng med att följa en standard. Om mätningar görs enligt standard kan också resultatet jämföras mellan olika mätningar och mellan olika aktörers mätningar.

Om mätningarna är gjorda på olika sätt blir jämförelsen mellan resultaten missvisande. Även NCCs interna kunskapsdokument från NCC Boende förordar att standarden ska följas vid mätning av lufttäthet. I kunskapsdokumentet finns också krav på att luftläckaget inte får överskrida 0,6 l/s m2 omslutningsarea.

Sveriges tekniska forskningsinstitut SP föreslår tre olika ambitionsnivåer för lufttätheten (den korrekta termen är luftgenomsläppligheten, efter engelskans air permeability): - Ambitionsnivå 1: Lufttäthet ≤ 0,2 l/s m2 (luftläckagen har liten påverkan på ventilation, energianvändning, termiskt klimat med mera).

- Ambitionsnivå 2: Lufttäthet ≤ 0,4 l/s m2 (luftläckagen har viss påverkan på ventilation, energianvändning, termiskt klimat med mera).

- Ambitionsnivå 3: Lufttäthet ≤ 0,6 l/s m2 (luftläckagen har påverkan på ventilation, energianvändning, termiskt klimat med mera).

Standard på engelska Den europeiska standarden EN 138 29 är antagen av Standardiseringen i Sverige, SIS och gäller som svensk standard. Den finns i nuläget endast på engelska, franska och tyska. Den engelska versionen som hänvisas till heter “Thermal performance of buildings – Determination of air permeability of buildings – Fan pressurization method” (ISO 9972:1996, modified).

Sammanfattningsvis innehåller standarden information om metoderna för täthetsprovning med spårgas, mottryck, det egna ventilationssystemet samt tryckdörr. Mätproceduren och beräkningsgången beskrivs, med tillhörande formler. Luftflödet genom konstruktio-

Bilden från IR-värmekameran visar en köldbrygga, förmodligen armeringsjärn från en balkong. Temperaturen på golvet är 16 grader Celsius vilket är märkbart kallt för bara fötter. Notera att fotstegen har värmt upp golvet och syns som ljusare avtryck.

Foto: Sven-Olov Eriksson

nen mäts vid olika tryckskillnader och luftflödet vid de föreskrivna 50 Pa tryckskillnad beräknas. Klimatskärmen definieras som: Avgränsning eller barriär som avgränsar den inre volymen som mätningen utförs på och det yttre klimatet eller andra delar av byggnaden.

Lägenheter täthetsprovas Den storhet som överensstämmer med den i Sverige använda storheten l/s m2 är Air Permeability, luftgenomsläpplighet.

Här divideras luftflödet vid 50 Pa med den omslutande arean. Här står följande angående omslutande area: Omslutande area för en lägenhet i ett flervåningshus inkluderar golv, väggar och tak till kringliggande lägenheter.

Om beräkningen görs på detta sätt kan alltså varje lägenhet, minsta juridiska enhet, täthetsprovas var för sig och få varsitt resultat, som kan jämföras med varandra eller med andra aktörers resultat.

Mätmetoden att täthetsprova med tryckdörr, kompletterad med läckagesökning med värmekamera, undersöktes i fullskala med hjälp av handledaren för examensarbetet, Sven-Olov Eriksson, universitetsadjunkt på högskolan i Gävle, tillika byggnads- och inredningsarkitekt/MSA på Arcsite i Borlänge.

Mätningarna gjordes i tre lägenheter i två olika hus i Umeå. Båda husen är byggda med platsgjuten betongstomme och utfackningsväggar. Metoden visade sig vara enkel att utföra, relativt snabb och oförstörande på lägenhetens ytskikt.

Mätningarna utfördes i enlighet med den standard som finns, SS-EN 13829, och resultatet blev således jämförbart med Fortsättning s. 28 P

27

En digital mätare registrerar lufttrycket inomhus samt utomhus via en slang till uteluften. Mätaren registrerar även luftflödet genom fläkten. Till höger i bild syns fläkten. Foto: Ida Sörensen

P andra aktörers resultat. Denna metod överensstämde med de önskemål initiativtagarna på NCC i Umeå hade. Lufttätheten uttrycktes som ”l/(s m2 omslutningsarea) vid 50 Pa tryckskillnad” för att eliminera missförstånd.

Platsgjuten betong ger täta hus En platsgjuten betongkonstruktion har en hög lufttäthet, varför problem med läckage mellan lägenheter är sällsynta på hus byggda på detta sätt. Den goda lufttätheten beror på betongens låga luftgenomsläpplighetskoefficient samt mycket få skarvar mellan olika material och konstruktionsdelar.

Initialt var önskemålet från NCC i Umeå att täthetsprova endast ytterväggen. Om luftflödet divideras med ytterväggens area kan tätheten uttryckas som ”l/(s m2 ytterväggsarea) vid 50 Pa tryckskillnad”. Det eventuella luftläckage som sker mellan lägenheterna i byggnaden straffar då ytterväggens täthet.

Observera att lufttäthet presenterad på detta sätt inte kan jämföras med l/(s m2 omslutningsarea) och endast kan och ska användas internt inom NCC i Umeå för att jämföra tätheten för ytterväggskonstruktionen hos byggnader med stomme av platsgjuten betong. Andra konstruktioner kan ha betydande läckage genom lägenhetsavskiljande väggar och bjälklag.

Hur gick då mätningarna i de tre lägenheterna? En mätning misslyckades på grund av ogynnsamma vindförhållanden.

28

Tryckdörren är monterad mot dörrkarmen i den öppna balkongdörren. Referenstryck tas från uteluften istället för från trapphuset, därför ska utrustningen monteras mot uteluften och inte i lägenhetsdörren. Fläkten är steglöst reglerbar och i den sitter en luftflödesmätare. Foto: Ida Sörensen

Det visar på hur känslig utrustningen är för störningar.

Bäst resultat erhölls i en bostadsrättslägenhet på tre rum och kök, 93 m2, byggd 2005, i kvarteret Sporren, i Umeå. Lufttätheten var 0,16 l/(s m2 omslutningsarea) vid 50 Pa tryckskillnad. Det är under den högsta ambitionsnivån som SP rekommenderar, och långt under riktlinjerna från NCC Boende på 0,6 l/(s·m2). Byggnaden har också en energiprestanda på låga 80 kWh/m2·år Atemp, enligt Boverkets energi-index.

Den tredje lägenheten var en hyresrätt på tre rum och kök, 58 m2, byggd 2008 i kvarteret Etern i Umeå. Lufttätheten här var 0,28 l/(s m2 omslutningsarea) vid 50 Pa tryckskillnad. Också det långt under NCC Boendes riktlinje på 0,6 l/(s·m2).

Omslutande area eller volym?

En kollega, som är en gammal betongarbetare men numera arbetsledare och utsättare, kommenterade efter att ha läst mitt examensarbete: ”Varför räknar man på omslutande area? Varför räknar man inte på volym? Det verkar ju helt puckat!”.

Jag kan bara hålla med. Begreppet omslutande area är lätt att misstolka och blandas ofta ihop med klimatskärmens area. Det handlar om samma area när det gäller en villa, men inte då det rör sig om ett flerbostadshus. Resultaten för ett flerbostadshus blir mycket olika beroende på vad som räknas på.

Ofta presenteras resultat i litteraturen

som ”l/s·m2” utan att specificera vilken yta man syftar på, vilket gör det svårt att dra relevanta slutsatser av de data som presenteras. Kanske är det då enklare att dividera luftflödet med volymen på utrymmet och erhålla mätvärdet omsättningar/timme, Oms/h, så som det görs i flera europeiska länder. En volym är också mycket svårare att misstolka än en area.

Spretig standard Den standard som finns, SS-EN 13829, är enligt min åsikt spretig och oprecis. Flera olika mätmetoder går att tolka ur den och osäkerheten är hög, upp emot ±40 procent. Frågan är om en sådan standard är relevant att ha?

I dagsläget är det dock nödvändigt att tillämpa den standard som finns för att kunna jämföra resultaten från olika objekt och aktörer.

Täthetsprovning med tryckdörr har bedömts vara den mest optimala metoden under rådande förhållanden och med den standard som finns. Metoden tillämpas av NCC i Umeå och genererar goda resultat. En förändring av standarden skulle dock kunna leda till en bättre metod som ger ett mer informativt resultat. D

Examensarbetet finns på www.uppsatser.se, sök på ”Mätning av lufttäthet i flerbostadshus – Gällande krav, praktiskt genomförda mätningar samt en tillämpbar metod”.

Fotnot:

husbyggaren nr 7 B 2009

MILJÖ Trä som är impregnerat med den nya sortens kopparbaserade medel behöver inte klassas som farligt avfall enligt en ny studie från IVL. Hanteringen av spill förenklas och fler förbränningsanläggningar kan använda avfallet som bränsle.

Allt impregnerat trä är inte farligt avfall

Klassas utifrån användning Förenklat sett kan impregnerat trä i detta sammanhang delas in beroende på om de impregnerats med kromfixerande medel som CCA (koppar, krom och arsenik) och CCP (koppar, krom och fosfor), kreosot (ett destillat från stenkolstjära) eller ”nya kopparbaserade medel” som är upplösta med aminer. De nya kopparbaserade medlen innehåller utöver koppar även någon kompletterande fungicid. Även metallfria nya träskyddsmedel förekommer.

Impregnerat trä tillverkas och kontrolleras enligt Nordiska träskyddsrådets (NTR) kvalitetssystem. Beroende på hur det impregnerade träet används delar man in det i olika klasser: • klass M, marint bruk som bryggoch kajkonstruktioner på västkusten • klass AB, användning ovan mark • klass A, användning i mark, och • klass B, snickerivaror som fönster med mera, där klass AB är vanligast.

Likartad metod behövs Är impregnerat träavfall farligt avfall?

Spelar det någon roll för utsläppen vid förbränning om det klassas som farligt eller icke-farligt avfall? Hur kan impregne30

rat trä hanteras för att säkerställa en god miljö vid restprodukthantering? Dessa frågor var ämnet för den rapport1 IVL tagit fram. Rapportens syfte var att ta fram rekommendationer för restprodukthantering för olika slags impregnerat trä med speciellt fokus på de nya kopparbaserade medlen.

Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) beskriver den svenska implementeringen av olika EU-direktiv på avfallsområdet.

En viktig del i förordningen är reglerna för hur avfall ska klassificeras som farligt eller icke-farligt.

Det finns utarbetade riktlinjer för klassningen som dock inte är fullständiga, exempelvis så saknas det kriterier för några farliga egenskaper. Detta leder till att tolkningarna kan vara olika vid olika tidpunkter och på olika platser. Denna typ av subjektiva bedömningar underminerar givetvis trovärdigheten av systemet samtidigt som näringslivet ofta upplever sig orättvist och inkonsekvent behandlat. Önskvärt är att olika ämnen i olika avfallsströmmar bedöms på ett likartat sätt med metoder som har en etablerad acceptans!

Myndighet kollar farligt avfall Att klassa ett avfall som farligt eller inte är ett juridiskt problem och utgör en del av ett praktiskt myndighetsverktyg. En produkt är inte ett avfall och kan således inte klassas som farligt avfall.

Däremot kan produktspill, restprodukter från vidareförädling med mera, eller den uttjänta produkten, klassas som farligt avfall. Om ett avfall klassas som farligt avfall så syftar detta till en ökad kontroll från myndigheternas sida för att säkerställa att avfallet hanteras på ett önskat sätt.

Exempel på detta är att för farligt avfall gäller att man:

Martin Erlandsson är tekn dr och har jobbat med miljöanpassat byggande sedan år 1990 både som forskare och konsult. Han har lång erfarenhet av livscykelanalyser (LCA), och ett speciellt intresse för kemikaliebedömning.

FÖRFATTAREN

I

dag finns det på marknaden ett antal nya träskyddsmedel som baseras på kopparsalter. IVL:s studie visar att trä som impregnerats med dessa medel inte behöver klassas som farligt avfall när det kasseras eller när det uppstår produktionsspill.

Det innebär att kapbitar med mera från impregneringsanläggningar och byggplatser, samt avfall från framtida rivning, kan källsorteras i delfraktionen ”Trä” enligt Kretsloppsrådets system, vilket i sin tur innebär minskade kostnader för hantering av avfallet.

FÖRFATTAREN

Av martin erlandsson , tekn dr, IVL Svenska miljöinstitutet och jan-olov sundqvist , civilingenjör, IVL Svenska miljöinstitutet

Jan-Olov Sundqvist är civilingenjör och har arbetat med forskning, utveckling och konsultarbete inom avfallsområdet sedan år 1973. Han har lång erfarenhet av klassificering av farligt avfall, livscykelanalys (LCA) och avfallsplanering.

- inte får blanda farligt avfall med annat avfall, - att verksamhetsutövaren ska journalföra avfallets uppkomst och hur det hanteras, - att det vid varje transport ska finnas ett särskilt transportdokument, samt, - att det för transport, mellanlagring och behandling krävs särskilda tillstånd enligt miljöbalken. husbyggaren nr 7 B 2009

Allt detta för att samhället vill säkra att avfallet inte hamnar på villovägar.

Generell eller specifik klassning Den svenska avfallsförordningen (SFS 2001:1063) baseras på EU:s avfallsdirektiv (75/442/EEC) och direktivet om farligt avfall (91/689/EEC).

I bilaga 2 i den svenska avfallsförordningen ges en lista på avfall som klassas som farligt avfall. Klassningen baseras på avfallets ursprung och innehåll av ämne med farliga egenskaper. De avfallsfraktioner som klassas som farligt avfall är märkta med en asterix (*) i avfallsförordningens bilaga 2. Detta betyder dock inte att avfallet entydigt är farligt avfall, utan i vissa fall kan det finnas så kallade dubbla ingångar i systemet. För insamlat "kommunalt" träavfall finns exempelvis: • 20 01 37* Trä som innehåller farliga ämnen • 20 01 38 Annat trä än det som anges i 20 01 37 Görs ingen bedömning vid en dubbel ingång måste avfallet hanteras som farligt avfall. Görs en vidare analys för avfall med en dubbel ingång ska detta göras med avseende på de egenskapskrav som ställs enligt avfallsförordningen, bilaga 3.

Detaljerade anvisningar Eftersom impregnerat träavfall är märkt med en asterix så har IVL gjort en sådan bedömning i förhållande till de egenskaper som beskrivs i avfallsförordningen, bilaga 3 (H1-14). Dessa egenskaper är hämtade från direktivet om farliga ämnen (67/548/EEC), som tillsammans med preparatdirektivet (88/379/EEC) är införd i svensk lagstiftning genom Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7 respektive KIFS 2005:5).

Vid beräkning av viktade haltgränser är det mycket viktigt att notera att dessa anvisningar skiljer sig åt för farliga ämnen enligt avfallsförordningen och för beredningar enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 2005:7. Enligt avfallsförordningen viktas exempelvis inte ämnen ihop som mycket giftiga, giftiga och hälsoskadliga. Istället gäller separata haltgränser för summan av mycket giftiga, respektive summan av hälsoskadliga. På samma sätt viktas inte heller frätande och irriterande ämnen ihop. nr 7 B 2009 husbyggaren

Virke som impregneras med de nya kopparbaserade träskyddsmedlen kan klassas som ickefarligt avfall och därmed källsorteras tillsammans med annat behandlat virke som fönsterbågar, trämöbler och målat virke. Foto: Thomas Carlgren

I praktiken betyder detta att lagstiftarna skiljer på hur produkter respektive avfall ska hanteras och klassas.

I den svenska implementeringen av EU-lagstiftningen saknas i vissa delar utförliga beskrivningar för hur vissa egenskaper ska bedömas, exempelvis H13 och H14. H13 handlar om ämnen eller preparat som på något sätt efter omhändertagande kan ge upphov till ett annat ämne, till exempel en lakvätska som har någon av de oönskade egenskaper som anges i övrigt, det vill säga H1-12, H14. H13 hanterar: ”Ekotoxiskt: ämnen och preparat som omedelbart eller på sikt innebär risk för en eller flera miljösektorer.”.

För att få ytterligare anvisningar för dessa egenskaper så har IVL valt att basera klassningen av impregnerat trä efter de anvisningar som ges av det Brittiska Naturvårdsverket2, med flera. Dessa anvisningar är gjorda för just bedömning av avfall, varför vi anser att de är mer ända-

målsenliga än att exempelvis använda Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter.

I praktiken betyder detta att IVL:s klassning är giltig tills dess att nya anvisningar tas fram i framtiden. I Sverige är det Naturvårdsverket som har tillsynsansvaret för hanteringen av avfall.

Är allt spill farligt avfall?

Kromfixerande medel (exempelvis CCA) och kreosotimpregnerat uttjänt virke klassas som farligt avfall och har sådana egenskaper som definierar ett farligt avfall (H1-14). Föreskrifterna om avfallsförbränning jämställer kreosotimpregnerat virke med vanligt träavfall.

Produktionsspill och avkap med mera från vidareförädling och användning av nytt virke som är impregnerade med nya kopparbaserade medel klassas i många Fortsättning s. 32 P

31

P fall inte som farligt avfall. Dessa impregneringsmedel används i klass AB (ovan mark), men även klass A (i mark) och B (snickerivaror som fönster, med mera) förekommer. För alla i dag använda träskyddsmedlen i Sverige har vi då funnit: Spill eller produktavfall med nya kopparbaserade träskyddsmedel ska inte klassas som farligt avfall.

Dessa bedömningar baseras på den maximala halt av impregneringsmedel som kan förekomma i det nytillverkade impregnerade träet. Notera att den uttjänta produkten normalt sett har en lägre halt av aktiva substanser, varför detta är en bedömning på säkra sidan om avfall från den nytillverkade impregnerade produkten används som grund för att bedöma hur den ska klassas.

Praktisk hantering på bygget Om man ser till de avfallsfraktioner som anges av Kretsloppsrådet i deras riktlinjer ”Avfallshantering vid byggande och rivning” (Kretsloppsrådet 2007), så borde allt impregnerat trä med kopparbaserade nya medel källsorteras i delfraktionen ”Trä”, det vill säga tillsammans med annat behandlat virke som fönsterbågar, trämöbler, målat virke och så vidare.

Annat impregnerat virke, som CCAmedel eller annat gammalt impregnerat rivningsvirke med okänd sammansättning, bör som tidigare klassas som farligt avfall. För att få lämna impregnerat virke som vanligt träavfall, rekommenderas att byggentreprenören eller motsvarande visar upp ett intyg att det är nya kopparbaserade, impregneringsmedel samt att avfallsanläggningen också kontrollerar att det inte är annat impregnerat virke med, till exempel gammalt rivningsvirke.

Måttlig inblandning Det är svårare att utarbeta råd för hur impregnerat virke som hushållen lämnar på återvinningscentraler ska hanteras. Man kan förmoda att det som privatpersoner använder vid bygge av altaner och liknande är nya kopparbaserade AB-medel som därför kan hanteras som icke-farligt avfall.

Emellertid är det ofta som det vid hemmabyggen även uppkommer impregnerat rivningsvirke som kan innehålla kromfixerande medel som CCA eller kreosot.

Om icke-farligt träavfall blandas med farligt träavfall (kreosot eller kromfixe32

rande medel) kommer hela blandningen att klassas som farligt avfall. Om man vid en återvinningscentral väljer att ta emot impregnerat träavfall med nya kopparbaserade medel som icke-farligt avfall bör man ha kontroll över att annat, farligt träavfall inte kommer med. Detta är dock mest av juridiska orsaker.

Vi anser att i praktiken borde en måttlig inblandning, "kontamination", av exempelvis gammalt (det vill säga urlakat) CCA-impregnerat virke i avfallet med de nya kopparbaserade medlen, inte ge några betydande negativa miljöeffekter om avfallet används som bränsle i en vanlig avfallsförbränningsanläggning.

Nyttigt avfall Impregnerat trä utgör ett förnybart biobränsle och med dagens kretsloppsanpassning innebär det att det återvinningsalternativ som gäller är energiutvinning. Detta förstärks av att det i princip är förbjudet att deponera organiskt material. Vid energiutvinning uppstår emissioner främst till luft samt restprodukter i form av avskilt stoft, aska och slagg. En långsiktigt uthållig miljöanpassning av impregnerat trä måste därför även beakta hanteringen av energiutvinningens restprodukter.

De krav som reglerar utsläpp till luft från avfallsförbränning anges i Naturvårdsverkets föreskrifter för avfallsförbränning. När det gäller krav på utsläpp till luft är det i princip ingen skillnad på de krav som ställs för farligt avfall eller ickeavfall. Vidare ska avfallet och andra bränslen räknas var för sig vid samförbränning.

I tabell 7 i IVL rapport B1827 återges en lista på de avfallsförbränningsanläggningar som idag kan ta emot sådant impregneringsavfall som klassas som farligt.

Restprodukter vid utvinning Frågan som återstår nu från ett livscykelperspektiv är hur man ska säkerställa att avskild stoft, aska och slagg hanteras på ett ur miljösynpunkt hållbart sett?

Vid en genomgång av några typanläggningar fann vi att inga preciserade krav ställs på hur askan ska hanteras, utan mer övergripande beskrivningar, som att det ska göras på ett "miljömässigt säkert sätt" och så vidare, används. Den viktmässigt största fraktionen utgörs av bottenaskor och slagg från avfallsförbränning. Ur ett

resurshållningsperspektiv är det intressant att använda framförallt bottenaskor i olika anläggningsändamål.

Juridiskt sett behöver det inte vara ett problem, om denna typ av aska klassas som farligt avfall, om man kan visa att användningen i anläggningsändamål är miljömässigt acceptabel.

I framtiden kommer regler från EU att finnas för att avklassa avfall som avfall (”end of waste”), vilket skulle kunna vara tillämpligt för en sådan bedömning. Naturvårdsverket har tagit initiativ för att ta fram kriterier för användning av avfall i anläggningsändamål (Naturvårdsverket 2008). Dessa kriterier – så som de är formulerade idag – är så tufft formulerade att i princip ingen aska från avfallsförbränning kan återvinnas som annat än täckningsmaterial på deponier. I remissvaret från Avfall Sverige konstaterar man: ”Inte ens askor från helt rena träbränslen kan underskrida de maximala nivåer för kadmium, bly och arsenik som avser det som Naturvårdsverket kallar ’allmän tillämpning’.”. (Avfall Sverige 2008a).

Mer långsiktigt kan man önska en mer nyanserad bedömning, där renare askor bör kunna återvinnas, om platsspecifika bedömningar görs med hänsyn till lokala förutsättningar i den miljö de kommer att hamna i.

För de nya träskyddsmedlen som idag dominerar på byggmarknaden kan man sammanfatta IVL-rapportens analys med att: De beräkningar som gjorts för de nya kopparbaserade AB-medlen visar att det är mycket troligt att en aska från en biobränslebaserad panna som använder ett sådant träavfall genererar en aska som har ett kopparinnehåll som kan accepteras för att återföra det i skogsbruket (enligt Skogsstyrelsens riktlinjer).

IVL har precis startat ett nytt projekt för att baserat på mätningar bestämma halter av koppar i bottenaska och flygaska vid förbränning av trä impregnerat med de nya kopparbaserade träskyddsmedlen. Detta underlag kommer bland annat att underlätta framtida bedömning av askan och dess möjliga användningsområden.

Kopparimpregnering klassas I tabell 1 visas en sammanfattning över klassning och möjligheter till förbränning av olika typer av uttjänt impregnerat trä. husbyggaren nr 7 B 2009

Ett speciellt fokus i rapporten är nya kopparbaserade medel, då det främst är denna typ av impregnerat virke som idag produceras för byggsektorns användning.

Vi kan för denna typ av impregnerat trä generellt konstatera att nya kopparbaserade träskyddsmedel har förutsättningar att inte klassas som farligt avfall om bedömning görs baserat på de egenskapskrav som gäller för farligt avfall (H1-14). De slutsatser som dras här gäller för de aktiva ämnen som idag används i nya kopparbaserade medel och med hänsyn till den lagstiftning som idag gäller på området.

IVL-rapporten visar att allt nytt impregnerat trä med kopparbaserade nya medel kan källsorteras i delfraktionen ”Trä”. Det vill säga tillsammans med annat behandlat virke som fönsterbågar, trämöbler, målat virke och så vidare, enligt Kretsloppsrådets ”Avfallshantering vid byggande och rivning”.

Resultatet innebär i praktiken för impregnerat trä med de kopparbaserade

medlen en förenkling av sortering, transport och hantering av sådant träavfall som bränsle vid en energiutvinningsanläggning som har tillstånd att använda avfall. Vidare kan man anta att detta också påverkar prisbilden för att ta om hand impregnerat träavfall. IVL:s rapport visar även att det finns flera alternativa avfallsförbränningsanläggningar som kan ta emot allt impregnerat träavfall, det vill säga trä impregnerat med kreosot eller kromfixerande medel som CCA och CCP. Se tabell 7 i IVL:s rapport B1827, www.ivl.se. D Sundqvist J-O, Erlandsson M, Solyom P, Högberg B, Bergman G (2009): Impregnerat trä i kretsloppet — rekommendationer för restprodukthantering.

IVL Svenska miljöinstitutet, rapport nr B1827. Rapporten hämtas gratis som pdf på www.ivl.se.

Fotnot 1:

Fotnot 2: Den

tekniska vägledningen kan hämtas på: http://publications.environment-agency.gov.uk/pdf/GEHO0603BIRB-e-e.pdf Referenser

Sundqvist J-O, Erlandsson M, Solyom P, Högberg B, Bergman G: Impregnerat trä i kretsloppet – rekommendationer för restprodukthantering. IVL Svenska miljöinstitutet, rapport B1827 Juni 2009.

Technical Guidance WM2. Hazardous waste. Interpretation of the definition and classification of hazardous waste.

Environment Agency UK, Scottish Environment Protection Agency, Environment and Heritage Service (Belfast, Ireland), the document is e.g. available at www.environment-agency.gov.uk, second edition, version 2.2, May 2008.

Avfallshantering vid byggande och rivning – Kretsloppsrådets riktlinjer. Del 1: Branschnormerande texter. Kretsloppsrådet, mars 2007.

Tabell 1. Sammanfattning av vad som gäller för olika typer av uttjänt impregnerat trä.

Typ av avfall

Klassning

Möjligheter till förbränning

Kreosotimpregnerat trä

Farligt avfall

• Kraven i Naturvårdsverkets föreskrift om avfallsförbränning behöver inte uppfyllas.

• Kan eldas i biobränslepanna med tillstånd att elda farligt avfall.

• Kan eldas i konventionell avfallsförbränningsanläggning (inkl. Sakab) med tillstånd att elda farligt avfall.

• Ingen påverkan på aska

Kromfixerat impregnerat trä (t ex CCA, CCP)

Farligt avfall

• Kraven i Naturvårdsverkets föreskrift om avfallsförbränning måste uppfyllas.

• Kan eldas i konventionell avfallsförbränningsanläggning (inkl. Sakab) med tillstånd att elda farligt avfall.

• Askans möjlighet till återvinning kan påverkas av framtida krav på användning av askor i olika syften exempelvis för anläggningsändamål.

Trä impregnerat med nya kopparbaserade medel

Icke-farligt avfall

• Möjlighet finns till undantag av vissa krav i Naturvårdsverkets föreskrift om avfallsförbränning.

• Kan eldas i biobränslepanna med tillstånd att elda icke-farligt avfall förutsatt att gällande utsläppskrav innehålls.

• Icke-farligt avfall kan eldas i alla konventionella avfallsförbränningsanläggningar.

• Askans möjlighet till återvinning påverkas inte.

Trä med okänd sammansättning

Farligt avfall

• Kraven i Naturvårdsverkets föreskrift om avfallsförbränning måste uppfyllas.

• Kan eldas i konventionell avfallsförbränningsanläggning (inkl. Sakab) med tillstånd att elda farligt avfall.

• Askans möjlighet till återvinning kan påverkas av framtida krav på användning av askor i olika syften exempelvis för anläggningsändamål.

nr 7 B 2009 husbyggaren

33

.

BIM är ett nytt sätt att hantera komplex information i ett bygge så att informationen kan vara styrande genom hela processen. Sverige ligger väl framme i implementeringen av BIM, men för att få fullt utnyttjande krävs det en fortsatt utveckling.

BIM hanterar all information genom hela byggprocessen

Vad är BIM? Chuck Eastman (2008) refererar en definition av BIM som ”en intelligent simulering av arkitektur” och listar sex grundläggande krav som ska vara uppfyllda för att det ska kunna kallas BIM. Simuleringen ska vara: • Digital • Rumslig: den ska innehålla 3D-geometri • Mätbar: kvantifierbar och beräkningsbar • Allomfattande: den ska innehålla information om designintentioner, byggnadsprestanda, och konstruktiva och ekonomiska egenskaper • Tillgänglig: för alla aktörer i byggsektorn, inklusive förvaltning och underhåll, genom ett enkelt gränssnitt • Hållbar: informationen ska vara organiserad på ett sådant sätt att den är användbar under hela byggnadens livstid 34

Eastman påpekar att det här är en omfattande och närmast ouppnåelig definition. I princip ingen teknik idag uppfyller samtliga de här kraven, men de tjänar ändå som en tydlig målsättning för utvecklingen.

Gunilla Qvarnström är BIM-samordnare och arbetar bland andra åt White arkitekter. Vid ett seminarium på JTH beskrev hon BIM inte som ett ritverktyg eller en programvara, utan som en process, som handlar om att strukturera informationsflödet i ett byggprojekt. Man behöver inte göra allt på en gång, utan kan välja att tillämpa tekniken stegvis. Hon talar om en BIM-trappa med sex steg.

1. Objektbaserade planmodeller Den första, och mest grundläggande nivån är objektbaserade planmodeller, där man redan i 2D laddar objekten med information. Ritningen blir inte längre en sammanställning av linjer av varierande tjocklek och typ, utan ett tvådimensionellt utsnitt av tredimensionella objekt, där man i modellen kan utläsa vilket objekt en viss linje tillhör.

2. Samgranskning i 3D Nästa steg är modeller för samgranskning i 3D. Genom att bygga en virtuell tredimensionell modell av den planerade byggnaden kan man tidigt utföra samgranskning och kollisionskontroller mellan olika discipliner, och spara både tid och pengar i produktionsskedet. I komplexa projekt med mycket installationer och flera olika underkonsulter inblandade är det omöjligt att hantera och samordna all information om man arbetar enbart tvådimensionellt. Detta skapar fel i projekteringsfasen som inte upptäcks förrän ute på byggarbetsplatsen, där de är dyra och tidskrävande att åtgärda. Med tillgång till en digital 3D-modell ute på bygg-

Kaj Granath är arkitekt och teknologie doktor. Han arbetar som lektor i arkitektur på avdelningen för byggnadsteknik på Tekniska högskolan i Jönköping.

FÖRFATTAREN

D

en första digitala revolutionen i byggbranschen, från handritning till CAD, är genomförd sedan mer än tjugo år tillbaka. Den innebar huvudsakligen en förändring av produktionsverktygen. Vi ersatte penna och T-linjal med mus och dator. Arbetsprocessen och produkten, ritningen, förändrades i förvånansvärt liten omfattning.

Nu står byggsektorn inför en ny förändring av de digitala redskapen. CAD ersätts av BIM, och kanske blir förändringen den här gången mer omfattande.

BIM står för Building Information Model eller Building Information Modeling, beroende på om man fokuserar på produkten, modellen, eller processen, själva arbetsmetoden. Tyngdpunkten ska alldeles oavsett ligga på de två sista orden: det handlar om en informationsmodell, och informationsmodellering.

FÖRFATTAREN

Av kaj granath , arkitekt, Tekniska högskolan i Jönköping och peter johansson , tekn dr, Tekniska högskolan i Jönköping

Peter Johansson är teknologie doktor i datorstödd konstruktion och lektor inom konstruktionsteknik på avdelningen för byggnadsteknik vid Tekniska högskolan i Jönköping. Han är också utvecklingsansvarig för programvaran SB-balk.

platsen kan man enkelt och tydligt visa och förklara projektet för personalen på plats, och på det viset minska byggfelen.

Det handlar om stora kostnadsbesparingar för branschen som helhet. Bara i Sverige producerar vi byggfel för uppskattningsvis 13 miljarder kronor per år.

Det beror på projekteringsfel, missförstånd, byggfel, slarv och spill. Rätt använd kan BIM-tekniken bidra till att minska felen, och därmed kostnaderna. Rogier Jongeling (2008) anger att användning av BIM har givit 50 procent färre fel mellan Fortsättning s. 36 P

husbyggaren nr 7 B 2009

Ovan: Kvarteret Ansvaret i Jönköping. Arkitekthuset, tillsammans med NCC, har tillämpat 3D-projektering i ett projekt för Lundbergs. Illustration: NCC T v: Samgranskning, produktionsplanering i 4D och tillgång till en 3D-modell på byggplatsen har effektiviserat byggprocessen och minskat problemen på arbetsplatsen.

Foto: Kaj Granath

P olika discipliner genom samgranskning, 50 procent kortare tid för mängdning genom användning av det digitala underlaget och 80 procent färre frågor ute på arbetsplatsen genom att man har tillgång till 3D-modellen. Försiktiga beräkningar pekar på effektiviseringsvinster i ett normalt byggprojekt på omkring fyra procent, optimisterna hoppas på en större potential.

3. Modell för informationsleverans Det tredje steget i BIM-trappan är modeller för informationsleveranser. Det nya arbetssättet kräver disciplin och gemensam standard. Alla inblandade i processen måste definiera sitt informationsbehov: Vad behöver jag veta? Av vem? När?

Informationen måste kunna flöda genom hela processen, från beställarkraven till arkitekten, vidare till konstruktören och installatören, och sedan in i förvaltningen. Denna obrutna informationskedja kommer att göra att informationen från tidiga skeden, till exempel information om verksamheten och andra intressenters behov och krav, blir viktigare då informationen kan leva och vara styrande genom hela processen.

Internationellt talar man om Information Delivery Manuals, IDM. I Sverige introducerade man i fjol termen ”leveransspecifikationer” när man gav ut rekommendationer för digitalt informationsutbyte i Bygghandlingar 90-8. Leveransspecifikationer för informationsleveranser till förvaltningen håller nu på att tas fram av Föreningen för förvaltningsinformation.

4. Information genereras Nivå fyra är modeller för informations36

generering. När all information finns i modellen är den i princip bara en knapptryckning bort. Vilken information behöver jag? En plan över tredje våningen i skala 1:50? En dörruppställning? Ett kalkylunderlag för att handla upp gipsskivor?

Begreppet ritning får en ny innebörd.

Det handlar inte längre om att ”göra” ritningar. Projekteringsarbetet kommer att handla om att leverera relevant information till modellen. Denna information blir sedan tillgänglig genom definierade sökningar, oavsett om det handlar om geometri eller sakinformation om enskilda byggdelar. Programmet genererar den information man söker, i form av en planritning, en dörruppställning eller ett kalkylunderlag för mängdning och upphandling.

På sikt kommer det här att påverka faktureringen i ett projekt. Idag beräknar man ofta priset på arbetet grundat på antal producerade ritningar. Det har bland annat inneburit att det har varit svårt att ta betalt för arbetet i tidiga skeden, när de kritiska besluten ska tas, eftersom mängden dokument då är begränsad. Sedan har man fått försöka kompensera det under projekteringsfasen. I framtiden kommer man kanske att utgå från värdet av informationsleveranserna, och prissätta insatserna i projektet därefter.

Det här kommer att förändra den relativa maktbalansen i byggbranschen på ett sätt som vi ännu inte ser de fulla konsekvenserna av. Redan idag märker man i västvärlden tydligt av en ny konkurrens från billiga service-ekonomier i Asien, såsom Indien, där välutbildade ingenjörer

producerar ritningar till en bråkdel av kostnaden jämfört med Europa eller USA.

5, 6. Parametriska och matematiska modeller På de två översta stegen i BIM-trappan finns parametrisk design och matematiska modeller.

Det började med avantgardearkitektur, med komplexa geometrier och dubbelkrökta ytor som inte hade kunnat projekteras med traditionella redskap. Fågelboet, Herzog & de Meurons OS-arena i Peking, eller Norman Fosters böljande fribärande glastak över gården på British Museum, möjliggörs tack vare nya programvaror och nya designmetoder, ursprungligen hämtade från spel- och filmindustrin.

Parametrisk design handlar om regelbaserat tänkande: genom att formulera orsakssamband mellan olika objekt, kan man skapa dynamiska modeller som anpassar sig till förändrade villkor. I geometriskt extremt komplexa projekt handlar designprocessen inte längre om ritande överhuvudtaget, utan om programmering. Modellen genereras i programmet, styrt av matematiska algoritmer.

Internationellt används den här tekniken idag även av kommersiella konsulter.

I projekt med hög upprepningsfaktor, såsom hotell, kontor eller sjukhus, kan man effektivisera skissprocessen genom regelbaserade metoder. Om man vill förändra måtten på en kontorsmodul, förlänga en hotellflygel eller öka takhöjden kan man med hjälp av parametriska prohusbyggaren nr 7 B 2009

Med hjälp av den nya tekniken har ett oerhört stort publikt rum skapats på British Museum. Foto: Kaj Granath

gramvaror automatiskt uppdatera modellen utifrån nya indata, utan att man manuellt behöver redigera de enskilda objekten.

Verifiering av krav BIM-tekniken ger nya möjligheter för alla aktörer i byggbranschen, från beställare och konsulter till entreprenörer och förvaltare. Tekniken som används i parametrisk design kan också användas för kravverifiering.

I Singapore har man automatiserat delar av bygglovgranskningen med hjälp av programmet e-planchecking. Den sökande levererar sitt projekt i form av en digital modell, som man sedan verifierar gentemot samhällskraven såsom brand och utrymning. Även i Norge pågår processen med att automatisera delar av bygglovprocessen med nya IT-verktyg. I Finland använder byggherrar programvaror som till exempel Solibri, för att bevaka byggherrekraven.

Norrmännen har också utvecklat ett arbetssätt där rumsfunktionsprogrammet omvandlas till en BIM-modell. Denna modell importeras och används som utgångspunkt av arkitekten i skisskedet.

Genom att koppla ihop kravbeskrivningen, rumsfunktionsprogrammet, med den digitala beskrivningen av byggnaden får man större möjligheter till kravverifiering, och en effektiv ändringshantering vid förändringar i kraven. BIM blir på det här viset en del av kvalitetssäkringssystemet vid projektering.

Analyser och simulering BIM ger helt nya möjligheter till analyser nr 7 B 2009 husbyggaren

Det fribärande dubbelkrökta glastaket över gården är ritat av Norman Foster. Foto: Kaj Granath

och simuleringar. Man kan använda modellen för statiska beräkningar, energiberäkningar, akustiksimuleringar, utrymningssimuleringar, livscykelanalys med mera. Utöver detta kan modellerna användas till att planera produktionsskedet genom att lägga på en tidsfaktor (4D), och koppla det till kalkyl och ekonomi (5D).

Utvecklingen går också mot att man kan analysera mer komplexa och funktionsnära egenskaper – allt tidigare i processen. Tekniken gör det praktiskt möjligt att ta fram olika alternativ, jämföra prestanda och på det viset skapa ett bättre beslutsunderlag i ett tidigt skede. Nya visualiseringsverktyg gör det lätt att ta fram ett presentationsmaterial och kommunicera möjliga lösningar med kunder som inte är vana att läsa traditionella ritningar.

Situationen i Norden I en nordisk jämförelse ligger Sverige relativt långt fram i BIM-användning (Kiviniemi et al. 2008). Omkring 35 procent av de svenska aktörerna i byggbranschen uppger i en undersökning att de använder BIM och/eller IFC. Det är jämförbart med Finland (33 procent), och avsevärt högre än Danmark (drygt 20 procent) och Norge (knappt 15 procent).

På beställarsidan framstår däremot övriga Norden som mer progressivt än Sverige. I både Finland och Norge har de stora offentliga beställarna, Senatfastigheter och Statsbygg, tagit på sig en ledande roll och kräver BIM-projektering för att bevaka byggherrens intressen (Johansson m.fl. 2009). I Danmark har man lagstiftat för att stärka byggherrekraven.

Utvecklingen mot en obruten informationskedja gör att informationen från tidiga skeden blir allt viktigare, då denna information kommer att kunna leva och vara styrande genom hela processen. Utvecklingen av analyser, simuleringar och verifieringar gör att mer komplexa och funktionsnära egenskaper kan verifieras allt tidigare. Det blir därmed också viktigare att rätt egenskaper och krav tas fram, dokumenteras och kommuniceras. Detta arbete som främst härrör sig till förvaltningen och tidiga skeden behöver utvecklas och standardiseras för att BIM ska kunna bli till ännu större nytta.

Intresseförening driver Den svenska intresseföreningen Byggherrarna har nyligen, från beställarsidan, tagit ett försiktigt initiativ att driva på utvecklingen. Det återstår att se vilket genomslag det får i branschen. D

Referenser:

Eastman, Chuck et al. (2008) BIM Handbook A guide to Building Information Modeling for Owners, Managers, Designers, Engineers and Contractors, John Wiley & Sons Johansson, Peter m. fl. (2009) ByggherreICT: Förstudie om ICT-utveckling för byggherrefunktionen, Byggherrarna Jongeling, Rogier (2008) BIM 3D istället för 2D: En jämförelse mellan dagens processer baserade på 2D-CAD och tillämpningar av BIM, ICT 2008 Kiviniemi, Arto et al. (2008) Review of the Development and Implementation of IFC compatible BIM, Erabuild.

37

JURIDIK Hur långt sträcker sig ansvaret för att uppgifter som lämnas i samband med entreprenader är riktiga. Högsta domstolen har prövat ett fall där en entreprenör tillhandahållit en konstruktionsritning för takkupor, där takkuporna sedan visade sig släppa igenom fukt.

Av marcus olsson , advokat, Foyen Advokatfirma

Måste en riktig uppgift även vara lämplig?

A

v AB 04 kap 1 § 6 framgår att part som tillhandahåller uppgift, undersökningsmaterial eller teknisk lösning även ansvarar för riktigheten av densamma.

Innebörden av denna bestämmelse framstår inte som så särskilt kontroversiell utan tvärtom, vän av ordning skulle fråga sig hur det hade varit om den som lämnar uppgifter till annan eller tar fram handlingar på uppdrag av annan i slutänden inte ansvarade för att de var riktiga.

Tilltron till andras uppgifter skulle då sannolikt urholkas, särskilt med beaktande av att den som lämnat uppgiften eller handlingen i sådana fall inte heller kan ställas till svars för oriktigheten.

Lämplig lösning En vidareutveckling av detta ansvar för riktigheten – somliga förespråkar dock att det snarare handlar om ett förtydligande av vad som redan gällde – har skett efter att Högsta domstolen (HD) under försommaren tagit ställning i en fråga som uppkommit i anslutning till AB 72 kap 1 § 9 (vilken i dess lydelse idag i huvudsak motsvaras av AB 04 kap 1 § 6).

Vad som stått som föremål för HD:s bedömning har bland annat varit vad innebörden är av parts ansvar för riktigheten av en teknisk lösning och om riktigheten i bestämmelsen även innefattar lämpligheten av den tekniska lösningen. Med reservation för avvikande uppfattningar från språkvetarhåll torde ordet riktighet i vad som i vart fall kan betraktas som normalt språkbruk innebära ett på objektiva grunder korrekt och överensstämmande omdöme om till exempel ett föremåls egenskaper, medan ordet lämplighet i alla avseenden innefattar ett visst mått av subjektivt omdöme.

Kan då dessa två väsensskilda innebörder förenas i ett och samma ansvar?

38

Takkupor läckte I målet (NJA 2009 s. 388) hade en entreprenör i ett inledande skede av en entreprenad, en utförandeentreprenad som omfattade AB 72, tillhandahållit konstruktionsritning för takkupor. Denna konstruktionsritning intogs av beställaren i entreprenadkontraktet utan att beställaren närmare kontrollerat eller fastställt att den tekniska lösning som takkupornas konstruktion innebar var lämplig för sitt ändamål.

I efterhand visade det sig, med fuktgenomslag som följd, att så inte var fallet och beställaren gjorde därvid gällande att entreprenören ansvarade för takkupornas ändamålsenliga funktion och krävde ersättning för sina avhjälpandekostnader. Entreprenören å sin sida avvisade att

§§§ sådant ansvar förelåg, bland annat med hänvisning till att entreprenören inte åtagit sig ett ansvar för deras funktion.

Tingsrätten hade i den tidigare överklagade domen kommit fram till att bestämmelsen i AB 72 inte innefattade ansvar för konstruktionens lämplighet medan hovrätten, med undantag av en skiljaktig mening, ansåg att beställarens upptagande av konstruktionsritningen i entreprenadkontraktet innebar att beställaren övertog ansvaret för konstruktionens lämplighet.

Bör vara lämplig Inför bedömningen av frågan hämtade

HD ledning från upphovsmannen till AB 04, det vill säga Byggandets kontraktskommitté (BKK). I sitt yttrande till HD uttalade BKK uppfattningen att den avsedda innebörden med bestämmelsen, det vill säga att part vid kalkylering, planering med mera ska kunna utgå från att en av motparten lämnad handling etcetera är riktig, även förutsätter ett ansvar för ändamålsenlighet och funktion och att en föreslagen konstruktion inte kan uppfylla kravet på att vara riktig om den inte är lämplig för sitt ändamål.

HD, som tog fasta på BKK:s uppfattning och hänvisar till den i domen, konstaterar att utgångspunkten ska vara att en entreprenör som gjort en konstruktion också svarar för dess lämplighet och att en annan tillämpning, än den där innebörden av ansvaret för riktigheten inte skulle innefatta lämpligheten, skulle medföra att en beställare skulle ha anledning att särskilt kontrollera projekteringen eller att själv kontrollera det projekteringsarbete som mot betalning lämnats till entreprenören och därmed ådra sig dubbla kostnader för arbetet. Entreprenören ansågs därför ansvara för takkupornas ändamålsenliga funktion, det vill säga konstruktionslösningen.

Förutsägbart ansvar Mot bakgrund av det resonemang HD för beträffande tillämpningen av bestämmelsen ter sig utgången i denna del av målet följdriktig. Principen om att tilltro ska kunna fästas till beställares eller entreprenörs uppgifter måste upprätthållas och den bakomliggande avsikten med bestämmelsen kan rimligen inte vara att den som uppdrar åt annan att utföra arbete ska bära den slutliga risken för felaktigheter i arbetet. En annan utgång i målet skulle innebära betydande svårigheter för parter att förutse konsekvenser och husbyggaren nr 7 B 2009

ansvar för såväl eget som andras agerande. Detta var också något som framhölls i yttrandet där BKK angav att den aktuella regeln i nuvarande AB 04 respektive ABT 06 måste omformuleras vid annan uttolkning än den som BKK gjorde.

Nu har alltså regelns innebörd fastställts av HD och förutsebarheten beträffande ansvaret för lämnade uppgifter återställts. Dock kvarstår frågan: Kan objektiv riktighet även innefatta subjektiv lämplighet? D

nr 7 B 2009 husbyggaren

Ordning och reda på miljöklassningssystemen I nr 6 av tidningen Husbyggaren fanns artikeln ”Så hittar du rätt bland alla miljöklassningssystem”. Att det sannerligen behövs vägledning i myllret av klassningssystem visar om inte annat att även vi lyckades missa.

När det gäller svenska metoder som fokuserar på val av material och konstruktioner, med underrubriken som enbart bedömer kriterier, listade vi Milab, Miljöbedömning av byggvaror, Milab ekonomisk förening och under svenska metoder som även inkluderar livscykelanalys nämnde vi Byggd miljö,

Locum. Båda dessa har uppgått i Byggvarubedömningen, som dock presenterades utförligare några sidor längre fram i tidningen.

I tabellen under Metoder som fokuserar på val av material och konstruktioner, svenska metoder, som även inkluderar livscykelanalys, listade vi Guide för materialval, Tyréns AB Byggekologi.

Denna har uppgått i Sunda hus, miljödata, Sunda hus, i samma tabell, och har alltså upphört som ett självständigt system.

39

IT Besluten att införa IT-system i organisationer och företag har inte så mycket med nytta och förbättringar att göra, utan handlar om rena fantasier. Det är slutsatsen av två färska avhandlingar. Men då måste vi stå inför ett samhällsproblem som är långt värre än sjuka hus epidemin!

Av kerstin lundell , frilansjournalist

IT-fantasier värre än sjuka hus

E

fter att ha skrivit om informationsteknik i några år och pratat privat med många IT-experter, har jag förstått att teknikens användning inte alltid är så rationell. Men att det är så illa som Carl Cederström påstår, det hade jag aldrig trott. Carl Cederström har skrivit en hel doktorsavhandling vid Ekonomihögskolan i Lund, där slutsatsen är just att det är rena fantasier som styr när ny informationsteknik införs i företag.

– Även om det inte rör sig om särskilt spektakulära fantasier, som cyborgs och flygande bilar, så är det tydligt att teknik ofta framkallar en kittlande känsla hos såväl användare som företagsledare, säger Carl Cederström i ett pressmeddelande från institutionen för informatik.

Kan skylla på tekniken Men fantasierna genomskådas inte. Istället går det till och med att utnyttja införandet av ny teknik som en orsak till omorganisationer som egentligen inte alls har med de nya informationssystemen att göra, utan har helt andra orsaker.

Tekniken blir något som beslutsfattarna kan skylla på, när de inte vill eller kan förklara vad omorganisationen verkligen handlar om.

Cederströms avhandling har den vidlyftiga titeln: The Other Side of Technology: Lacan and the Desire for the Purity of Non-Being. Han har utgått från en fransk filosof för att dra sina slutsatser och kommer fram till att tekniken representerar ett efterlängtat tillstånd av perfektion som inte solkas av en tungfotad kroppslig verklighet. Det verkar kanske en aning flummigt.

Men hans övergripande slutsatser stöds i en annan avhandling, med den betydligt mer handfasta titeln ”e” i retorik och praktik. Elektronisk förvaltning i över40

sättning, av Katarina Giritli Nygren från Mittuniversitetet.

Hon har studerat införandet av elektronisk förvaltning i en kommun, och kommit fram till en liknande slutsats, nämligen att det är införandet av tekniken som är det viktiga, inte vilka effekter det får. ”På detta sätt kommer olika koncept att spridas, presenteras och åtnjuta status som ’moderna’ problemlösningar. Genom att ta till sig dessa lösningar och införliva dem i sin verksamhet ökar organisationens status och legitimitet.”.

Krånglar till det Som journalist, vet jag ju hur stor nytta jag har av den informationsteknik jag använder, och att jag kan hantera fakta så mycket snabbare med datorn, att jobbet nästan skulle bli omöjligt om jag blev av med den.

Den här artikeln hade inte blivit skriven om jag inte kunnat koppla upp mig mot forskning.se, och snabbt få en överblick över vilka avhandlingar som är på gång.

Men visst, när jag arbetat i större organisationer än i min egen lilla frilansverksamhet, har jag själv upplevt att tekniken hämmar arbetet. Nya hämmande rutiner införs, som bara gör jobbet krångligare.

Jag minns när jag under min tid på telekombolaget Ericsson måste fara genom halva stan för att komma fram till skrivaren där en rapport jag arbetade med skrevs ut. Det fanns inga lämpliga skrivare på närmare håll. Med teknikens hjälp gick det alltså att skicka rapporter för utskrift orimligt långt borta, i det stora uppkopplade företaget.

Men jag trodde förstås att någon, någonstans, faktiskt vann på krånglet.

Arbetets innehåll förskjuts De två nyligen presenterade avhandlingarna visar att det inte är så säkert att

krånglet verkligen är till nytta. Så här skriver Katarina Giritli Nygren: ”Analysen visar att det för flera har skett en förskjutning av det vardagliga arbetets innehåll, från ’att arbeta med människor’ till att hantera dokument, en utveckling som i det vardagliga arbetet inte beskrivs som en utveckling mot förbättrad service utan snarare upplevs som det motsatta.".

Den kommunala servicen försämrades alltså när e-förvaltning infördes, enligt dem som deltagit i studien!

Riktigt sjukt Men om det verkligen är så, måste vi stå inför ett samhällsproblem, väl i nivå med sjuka hus epidemin. För de trassliga ITsystemen som införs överallt, har ju enligt vad jag förstått av undersökningar av nedlagda Arbetslivsinstitutet med flera, lett till att människor faktiskt blir sjuka. Utbrända kallas det, när människor pressas utöver vad de klarar och deras hjärnor kortsluts. En av bovarna i dramat är den massiva datoriseringen av arbetslivet under de senaste 20 åren.

Jag vet ju vad som händer med mig själv, när jag arbetar vid datorn: förr eller senare blir jag stressad. Datorn och uppkopplingen är aldrig snabb nog, och jag får inte fram det jag vill så snabbt som krävs, nu när tempot skruvats upp i takt med att informationen blivit alltmer lättillgänglig. I min privata verksamhet står jag ut med det här, eftersom jag tycker att vinsterna är stora.

Men om man tänker sig hela stora system, där människor får leva med krånglet, men inte njuta av vinsterna, då svindlar tanken! Jag tänker tillbaka på alla krönikor jag skrivit och klagat på bristande uppkoppling här och där, och undrar om jag inte istället borde börja fundera över det uppkopplingsfria huset, en plats där man kan dra sig tillbaka och sliphusbyggaren nr 7 B 2009

I kommunens kontor blir e-förvaltning lätt en e-fantasi. Foto: Yanan Li

pa IT-systemens krav, en plats dit FRAs långa tentakler inte når, där man inte behöver svara på e-post och där man inte behöver uppdatera sitt Facebook.

Ger vila åt sinnet Just Facebook har jag själv faktiskt avstått ifrån eftersom en av IT-experterna i bekantskapskretsen säger att Facebook verkar läsa av datorn, och skickar ut information utan att den som har kontot själv godkänt det. Jag vet att det finns algoritmer som kan klara det här – de kallades bots på den tiden jag skrev om saken – och jag nr 7 B 2009 husbyggaren

inser att min bekant kan ha rätt. Lite misstänksamhet ska man ha mot all den nya teknik som väller in, och mot alla de glada argument som säger att den behövs för både det ena eller det andra.

Men om nu IT-system införs på så lösa grunder som avhandlingarna visar, hur ska jag då förhålla mig till hur informationstekniken tränger in på allt fler ställen, och alla krav på att utföra ärenden digitalt? Är det bara krångel utan nytta, då kommer jag att bli ännu mer irriterad. Jag är irriterad så att det räcker när jag måste fylla i rad efter rad med personliga upp-

gifter, för att få tillgång till tjänster som tidigare bara krävde ett telefonsamtal. I själva verket kommer stadiet av irritation snabbt att passeras. För är det så att vi krånglar till tillvaron för dyra pengar utan nytta, då är det läge att bli arg.

Nä, nu går jag och bakar bröd! Det är en garanterat icke uppkopplad verksamhet, som ger vila åt sinnet och medan jag bankar på degen kan jag sortera ut det där med IT-lurendrejeriet. Det finns anledning att återkomma till saken. D

41

FORM & TEKNIK Redan de gamla grekerna mötte en komplex värld när de klev utanför dörren. Sedan dess har komplexiteten tilltagit. Inte världen som sådan, men vad vi gjort med den och hur vi hanterar den. Allt komplexare verktyg gör att vi måste ta ett ökat ansvar för våra handlingar.

Av andreas falk, Arkitekt SAR, afalk@kth.se

Miljö, estetik och teknik i vår parametriska värld

T

ak eller inte tak över huvudet, ljus utomhus och mörker inomhus – i en enkel byggd miljö är motsatsparen svartvita utan mellanliggande gråskala.

När fönster tas upp i väggen förs både bildligt och bokstavligt gråskalans nyanser in: interiören tillförs ljus och vindarna blåser genom boningen, en hud spänns upp och vinden avskärmas och därmed också delvis ljuset. Luftomsättningarna minskar i antal och ljusstyrkan reduceras.

Att analysera hus Med mossa drevades timmerväggen för att bli tät och en brädvägg spikades på utsidan som offerskikt och för att täcka ett utvändigt isoleringslager, bostaden blev tätare och golvdrag blev ett kännbart problem som hjälpligt löstes med mullbänkar på utsidan.

Så har det gått på tills isoleringslager bildar hermetiska inneslutningar av vår vardag, vilket bland annat medfört dels tydliga tecken på allergier som förknippas med följderna av för täta och/eller känsliga skikt och dels behov av känsliga styr- och reglersystem som håller klimatet i våra skapade levnadsbubblor drägligt.

Byggnaderna behöver också allt mer avancerade metoder och verktyg för att analyseras och utvärderas för att utformningen och styrningen ska kunna optimeras och finjusteras. Och i grunden ligger alltjämt faktorer som byggnadskroppens orientering, dagsljusförhållanden, klimatvariationer över dygn och år och vårt medfödda behov av att andas.

En variabel värld Det är otaliga parametrar som vi har att hantera. Otaliga variabla faktorer, som vi inte styr över. Det är bland annat för att 42

hantera ett system sammansatt av ett stort antal parametrar som är inbördes beroende av varandra, som parametriska verktyg utvecklats och sedermera blivit trendiga både inom design och forskning.

Några exempel på definitioner av parameter hämtade från Wikipedia anger följande: En konstant vars värde vi själva kan välja; en konstant som karakteriserar en modell; en variabel vars värde förutsätts konstant under en betraktelse.

Kontrollera form Parametriska verktyg kan också användas för att modellera, kontrollera och förändra en form utifrån ett givet antal variabla faktorer, parametrar, där man går in och definierar variationsmöjligheter eller restriktioner eller tilldelar värden för företeelser som exempelvis knutpunkter, vinklar, elementdimensioner och så vidare. När sedan en parameter eller ett variabelt värde ändras, följer det övriga systemet med i en reaktionskedja. Genom att ändra en faktor, en variabel, en parameter, kan effekten på de övriga och på hela systemet studeras.

Modeller byggs även upp för att analysera komplexa byggnaders ljus-, ljud- och luftförhållanden och vindtunnelexperiment kan iscensättas i virtuella miljöer där luftrörelser vid en individuell balkong kan studeras och utredas i detalj.

Dithän har tekniken kommit. Och vi med den.

Det är en fascinerande värld och en intrikat variant av världsåskådning som vi lagt oss till med. Vi började med att mäta upp och katalogisera de fasta tingen och fenomenen omkring oss. Därefter ställdes ekvationer upp för att förstå det som inte har en fast, på förhand given form.

Och nu gestaltas ekvationerna med simuleringsverktyg, och med matematikens hjälp åskådliggörs hypotetiska beteen-

den med digitala verktyg, som ger oss råd om hur vi utformar våra klimatskal.

Grön urbanism Ett dagsaktuellt initiativ i riktningen mot att hantera komplexitet i samband med nyexploatering har tagits av Stockholm Resilience Centre. Bakgrunden är den i Akademiska hus regi planerade utbyggnaden av Stockholms universitet med 100 000 nya kvadratmeter, fördelade på fem byggnader i Albano, Stockholm. Ansatsen betonar initialt ett socialt och ekologiskt perspektiv i sammanförandet av ”akademisk och praktisk kunskap, erfarenhet och vision”. Det skrivs på hemsidan som vanligt om att sätta Stockholm på världskartan, men även om innebörden av läget i Nationalstadsparken.

Debatter om byggande i Nationalstadsparken har vid upprepade tillfällen blossat upp och motats omkring, inte minst på den politiska arenan. Det är en känslig fråga att hantera en park, som somliga strider för att behålla och andra, exploateringsinriktade, slickar sig om munnen vid åsynen av. Denna ständiga längtan efter att kunna spara en uppäten kaka …

Fyra komplexa teman Nå, nationalstadsparkens faktum gör det viktigt för alla parter, oavsett vision för kakan, att lägga ner ett grundligt arbete på diskussionen om utvecklingen. Stockholm Resilience Centre arrangerade med anledning av utbyggnadsplanerna i slutet av oktober en endags workshop kring fyra teman: - Kreativa akademiska miljöer (om bland annat interdisciplinär forskning och undervisning, psykosociala miljöer och kreativitet i arbetet).

- Albano i det framtida urbana landskapet (om bland annat urban expansion, kulturell mångfald och flexibilitet och förhusbyggaren nr 7 B 2009

måga till anpassning och förändring).

- Albano i det socio-ekologiska landskapet (om bland annat nya habitat och integrering av byggande och natur), samt - Miljövänligt byggande (om bland annat uthålligt byggande, klimatneutralt byggande och förhållandet mellan byggnad och plats).

Vidgat fokus Denna workshop inbegrep en hel rad med faktorer och företeelser utöver de tidigare nämnda, samtidigt som fokus förskjuts från de fysiska uppenbarelserna av det byggda mot de funktionella och psykologiska effekterna på naturen, människan och hennes aktiviteter och verksamheter.

Det är också – om inte av nöden tvunget, så – fullt rimligt att gå tillväga på detta sätt. En rimlighet som förvisso ställer krav på uppföljning av ord med handling, att resultatet av interaktionen vid workshopen inte bara stannar vid i dubbel bemärkelse inbundna pappersprodukter.

Här kommer vi efter den 29 oktober att kunna utvärdera uppföljningen och reflektera över hur initiativet förvaltas och det känns spontant som att det ligger rätt i tiden med ett gott förvaltande av dylika initiativ. Politiskt sett är det nästan ovedersägligt att man nu måste gripa om den heta potatisen med hela handen.

vissa förutbestämda tilldelningar reglerbara ramar.

Men det går ju att lägga in så oändligt mycket mer information och verklighetsanknytning i de parametriska modellernas värld och funktion. Hela kvarter analyseras idag digitalt på samma sätt som tidigare skalmodeller av bilkarosser studerades i vindtunnlar.

Förförelser och ansvar Då gäller det att inte förföras av vare sig det rena formexperimenterandet utifrån ett konstnärligt/estetiskt perspektiv utan hänsyn till klimat- och konstruktionsaspekter eller det rent tekniska/konstruktiva formoptimerandet utan hänsyn till estetiska värden.

Sammantaget måste vi ta ansvar för det komplexa resultatet av våra handlingar. I synnerhet som vi har tillgång till och stän-

digt utvecklar verktyg som är komplexa nog för att modellera med hyfsad överensstämmelse, även om vi för att hantera resultatet av den allt komplexare informationshanteringen behöver tänja komplexitetsgraden i vårt eget tänkande. D

Vi upptäckte mer och mer och jorden blev större och större.

Upptäckte ändå mer och jorden blev bara en prick, en liten leksaksballong i oändligheten.

Nils Ferlin, Från mitt ekorrhjul, 1957

Referens:

www.stockholmresilience.org/greenurb anismconference/

Konstruktiv formgivning Parametriska verktyg kan användas för rent konstnärligt effektsökeri (i positiv bemärkelse) och vägledning i konstnärlig och konstruktiv formgivning som får förutsättningarna reducerade till enligt

nr 7 B 2009 husbyggaren

43

DEBATT Natursten är ett av de äldsta byggnadsmaterial vi har. Nu ökar importen av billig utomeuropeisk natursten, med egenskaper vi inte alltid känner till. Stenen kan ha svårt att klara svensk vinter. Det blir allt knivigare att välja. Granit är inte längre synonymt med beständig sten.

Av björn schouenborg , geolog och seniorforskare, CBI Betonginstitutet AB

Vilka naturstenar klarar svensk kyla och töslask?

N

atursten är något som har använts under årtusenden som byggnadsmaterial. Natursten och trä är våra i särklass äldsta byggnadsmaterial. Några av de mest berömda äldre byggnaderna är den drygt fyra och ett halvt tusen år gamla trappstegspyramiden vid Sakkara, Egypten och den nästan tre tusen år gamla Skattkammaren (al-Khazneh) i Petra, Jordanien.

Tills för ungefär hundra år sedan kände vi väl till den sten som användes eftersom man inte transporterade tunga stenar några längre sträckor. De stensorter som fungerade finns fortfarande kvar medan de andra vittrat sönder.

När började det hända saker då? Produktionstekniken gjorde stora framsteg under nittonhundratalet och vi har även fått se många nya stensorter komma in i Sverige. I början mest från övriga Europa, men på senare år allt oftare från länder utanför Europa. Vanligen handlar det om så kallade lågkostnadsländer som till exempel Indien, Brasilien och Kina.

Med tiden har vi kunnat lära oss vilka av merparten av de europeiska stensorterna som fungerar i Sverige och vilka som inte är beständiga, det vill säga ändrar karaktär på ett icke önskvärt sätt.

Med det stora urvalet av nya och billiga stensorter har användandet av natursten åter blommat upp. Samtidigt har antalet fel och klagomål ökat drastiskt. Artikeln handlar om varför det blivit så här och vad man kan göra åt det.

Har olika egenskaper En granit är inte längre ett enhetligt begrepp för en stensort som är den bästa och mest beständiga som finns. Vi måste lära oss att det skiljer oerhört mycket i egenskaper mellan olika graniter och varför vissa så kallade graniter i verkligheten 44

inte är graniter. Vi måste lära oss vad det är som gör vissa graniter så bra och andra så dåliga, eller om vi kanske hellre ska kalla dem olämpliga för ändamålet. Dessutom måste vi kunna visa och dokumentera vad det är som gör just svenska graniter så bra.

Vid offentlig upphandling är det inte längre lika självklart att man får föreskriva en speciell svensk stensort. De får konkurrera med alla andra på lika villkor trots att flera av dem fungerat i byggnader och markanvändning med mera under flera hundra år. OBS! Detta är inget re-

klamblad för svensk natursten. Det finns natursten av både bättre och sämre kvalitet utomlands.

Läsk kan fräta Geologin har inga gränser utan det handlar om olika kulturer och traditioner hos dem som bryter och levererar och kunskapen hos dem som importerar sten, tillsammans med det ibland ganska tuffa klimatet i Sverige.

I flera delar av landet har vi en kombination av nederbörd, många frys-töcykler och salt från havet och/eller tösalt. Vida-

Ett nytt fläckkänslighetstest i Europa av en så kallad svart granit av okänt ursprung som inte tålde Coca Cola. Foto: Björn Schouenborg

husbyggaren nr 7 B 2009

flera: Inte alla upphandlare följer dessa regler och ingen kräver CE-märkt sten i Sverige. CE-märkningen är ett stort steg i rätt riktning men är i sig är ingen kvalitetsgaranti och det saknas entydig vägledning om vilka krav man bör ställa på natursten.

Följ rekommendation Vi får hoppas att detta är en snabbt övergående fas eftersom Stenindustriförbundets medlemmar inklusive CBI just nu arbetar tillsammans med att ta fram handböcker för samtliga användningsområden (www.sten.se).

Natursten är ett både vackert och långsiktigt billigt byggnadsmaterial om man väljer rätt. Det finns kompetens att rådfråga, till exempel bland Stenindustriförbundets medlemmar. Alla som arbetar med natursten bör dock införskaffa den nya Stenhandboken! Den ger både inspiration och vägledning. Den visar vilka regelverk som finns och ger rekommendationer för rätt val av stensort till de flesta användningsområdena.

Nästan tre tusen år gamla Skattkammaren (al-Khazneh) i Petra, Jordanien.

Foto: Björn Schouenborg

re har vi till exempel snöplogar vars plogblad slår i markstenarna. Detta ställer ganska höga krav på den tekniska kvaliteten och även toleransen hos naturstensprodukterna, något som inte alla känner till eller kan leva upp till och i alla fall inte per automatik bara för att det handlar om granit.

Som jag antyder ovan är vissa stensorter som kallas för granit i själva verket inte granit och har inte heller samma egenskaper som granit. Svart granit har använts i Sverige, och flera andra länder, under mycket lång tid. Det handlar då om diabas. På senare tid säljs snart sagt alla svarta stenar som svart granit om de inte är kalkstenar eller skiffrar.

Vissa svarta stenar innehåller tyvärr mineraler som är väldigt känsliga för syror och ibland även svaga syror som till exempel kolsyra i läsk. Att använda sådana stensorter på golv i offentliga byggnader eller som bänkskiva kan bli en tråkig erfarenhet. De flesta äkta diabaserna är däremot väldigt bra val i sådana miljöer. nr 7 B 2009 husbyggaren

Man kan tycka att allt detta inte borde vara något problem eftersom det finns Europastandarder som talar om vilka egenskaper som ska provas för olika användningsområden. Problemen är dock

Snarlika kopior Ett annat mycket aktuellt problem är att det inte alltid är så lätt att veta vad som är natursten och vad som bör kallas för något annat. Inte för att det där ”andra” nödvändigtvis måste vara sämre utan för att en kund ska veta vad det är hon eller han får.

I många fall har klinker, kakel och Fortsättning s. 46 P

Den gula graniten tålde inte tösalter och frost utan ”blev till sand” efter drygt ett år.

Foto: Björn Schouenborg

45

Riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm är exempel på svensk granit som stått i cirka 100 år utan skador. Foto: Björn Schouenborg

P bänkskivor av kompositmaterial både utseende och handelsnamn som är kopior av riktiga naturstenar. Vill man ha en natursten så ska man inte få en komposit som kallas Rosso Verona, Slate Black Brickwall (med skiffer look), Marmi China Blanco som imiterar vit Carraramarmor från Italien eller Oriental slate (granitkeramik), som bara är ett fåtal av alla de ”Konststenar” som dyker upp när man knappar in ordet klinker i Google.

Fri från kemikalier Redan av namnet natursten hör man att det ska vara något naturligt. Detta är som vi alla vet extra viktigt i dagens samhälle där vi lärt oss att ta allt större ansvar för miljö och klimat. Äkta natursten har väldigt liten påverkan på miljön jämfört med andra konkurrerande byggnadsmaterial.

Det krävs inte mycket energi för att producera natursten. Dessutom är den, i de flesta fall, fri från kemikalier vilket innebär att produkterna är väldigt lätta att hantera när de ska rivas och återvinnas eller återanvändas.

För att klara gränsdragningen har många försökt definiera vad natursten är.

Två exempel ges här ifrån Sverige och Danmark: Sveriges Stenindustriförbund (SFI) 46

har följande definition av en naturstensprodukt: En produkt tillverkad av natursten tagen som ett helt stycke från ett helt block ur berggrunden.

I Danmark har man också valt att förtydliga, och går längre i sin definition.

I denne sammenhæng defineres "natursten" som naturligt forekommende sten som f.eks. granit, kalksten, skifer og marmor.

Beskrivelsen dækker således ikke andre typer af materialer/produkter, herunder såkaldte "kunststen", uanset om disse indeholder større eller mindre mængder af naturligt forekommende stenmaterialer. "Kunststen" er normalt imitationer af naturlige stenarter, der almindeligvis fremstilles ved at agglomerere stykker, korn eller pulver af naturlige sten (kalksten, marmor osv.) med kalk, cement eller andre bindemidler, f.eks. plast. (bips B1.310, Beskrivelsesanvisning - natursten, leverance/august 2009)

Logotyp garanterar äkthet Hur gör man då för att välja rätt stensort?

I den europeiska sammanslutningen av

de olika nationella branschföreningarna för naturstensaktörer, Euroroc, har man fattat beslut om att införa en logotype för äkta natursten. Allt fler använder den numer.

Leta efter den- Vill du vara säker på att na ”logga” så du köper äkta natursten vet ni att ni kö- så leta efter denna logga! per en äkta natursten!

För att få rätt teknisk kvalitet så kan jag lugna läsarna att de flesta stensorter fungerar alldeles utmärkt om man köper av en seriös tillverkare och leverantör. Är ni osäkra kan ni alltid vända er till CBI. Avslutningsvis vill jag också rekommendera alla offentliga upphandlare att lägga större vikt vid krav på den tekniska kvaliteten, så att vi slipper många av de fula men billiga lösningar som vittrar sönder eller missfärgas på väldigt kort tid! D

NATUR STEN

husbyggaren nr 7 B 2009

Noterat

Platsannons

Få kontrollerar bakgrund Nästan hälften av de jobbsökande ljuger eller undanhåller information under anställningsprocessen. Det visar ett flertal undersökningar som gjorts de senaste åren.

I en undersökning av Stockholms handelskammare uppger 44 procent av alla tillfrågade företag att de vid något tillfälle anställt en person som visat sig ha ett olämpligt förflutet av något slag. Den vanligaste formen av bakgrundskontroll är att man tar referenser på kandidaten, medan brottsdomar och stämningar endast kontrolleras av 28 procent.

Trots att undersökningar och

erfarenhet visar att kandidater ljuger och utelämnar uppgifter så kontrollerar vare sig rekryteringsföretag eller enskilda företagare mycket mer än referenser.

Många företagare som anlitar rekryteringsföretag räknar med att rekryteraren regelmässigt genomför bakgrundskontroller på kandidater som sållas fram.

– Tyvärr är det endast en bråkdel av kandidaterna som kontrolleras. Inte ens personer som rekryteras till höga chefsposter kontrolleras särskilt ofta, säger Jörgen Hellgren, VD på Svensk eidentitet AB. D

Visar nedgrävda ledningar Avgrävda ledningar orsakar skador för hundratals miljoner kronor varje år. En ny webbtjänst som ska få bukt med problemet har lanserats i Uppsala län. Den som planerar att gräva kan snabbt och enkelt få besked om vem som har ledningar nedgrävda på platsen.

Ett stort antal företag, myndigheter och organisationer ligger bakom Ledningskollen.se och tjänsten är till för privatpersoner, myndigheter, kommuner och företag. Systemet hanterar många olika ledningsägare, från de stora operatörerna till kommunala nät.

Målet är att alla ska med, därför är alla ledningsägare välkomna att registrera sina intresseområden.

– Minskade avbrott gynnar både svenska abonnenter och omvärlden, eftersom tele- och

Med hjälp av en ny webbtjänst kan den som planerar ett grävprojekt få besked om vem som har ledningar nedgrävda på platsen.

Foto: Kommunikationsmyndigheten PTS

internettrafiken passerar många gränser. Med den här tjänsten tar vi ytterligare ett steg mot ett robust kommunikationssamhälle, säger Marianne Treschow, generaldirektör för kommunikationsmyndigheten PTS, som har samordnat arbetet bakom webbtjänsten. D

Samordnar e-fakturor Satsningarna på e-handel är ett led i att sänka byggkostnader. I arbetet är rationalisering genom elektronisk fakturering en del. För att underlätta för sina leverantörer har NCC, Peab och Skanska beslutat om nr 7 B 2009 husbyggaren

en gemensam fakturastandard. Alla tre kommer under andra halvåret 2009 att stödja samma tillämpning och version av branschstandarden ”SMSI Förenklad Byggfaktura”. D

Bevarare av gamla hus prisad AB Stadsholmens ningsvaror är Jonas kulturhuspris för inBlom en värdig resatser av värde för presentant för en kulturhusfrågor fastighetsförvaltmed anknytning till ning som med perStockholm utdelas sonligt engagemang 2009 till Jonas Blom ser långsiktigt på Jonas Blom belönad. på Lundberg & Blom sina fastigheters goHB. da fortbestånd och Motiveringen lyder bland tar till vara såväl de kulturella annat: som de ekonomiska värden ”I en tid där fastigheter och som den enskilda fastigheten lägenheter i allt större ut- har …” sträckning ses som förbrukPriset är på 50 000 kronor. D

Nödvändiga förändringar utförs på ett varsamt sätt och med respekt för fastighetens egenart, skriver juryn.

47

Noterat Lärlingsutbildning fostrar I den förestående gymnasiereformen och i ett kommande förslag till lärlingslag i Sverige framhålls byggbranschens lärlingsutbildning som föredömlig. I sin doktorsavhandling i yrkesdidaktik vid Stockholms universitet visar Ingrid Berglund att byggbranschens traditionella lärlingssystem är en smal utbildning som kan leda till återvändsgränder för eleverna.

Avhandlingen ”Byggarbetsplatsen som skola – eller skolan som byggarbetsplats? En studie av byggnadsarbetares yrkesutbildning” behandlar specifikt byggutbildningen i Sverige, där en fallstudie vid en gymnasieskola sätts i ett historiskt perspektiv. Det visar sig att gymnasieskolans byggprogram snarare styrs av byggbranschens traditionella lärlingssystem än av gymnasieprogrammens mål.

– Undervisningen i byggyrkesämnena ägnas främst åt att fostra och forma eleverna mot byggnadsarbetets historiska villkor – lagarbete, lojalitet,

hantverkskunnande och manlighetsnormen. Förmågan att anpassa sig till byggbranschens villkor anses av lärarna till och med som viktigare än att utveckla ett brett yrkeskunnande, säger Ingrid Berglund.

Frågan är om byggyrkets historiska villkor är relevanta för ett framtida arbetsliv inom byggnadsyrkena. Majoriteten av eleverna som utbildar sig på byggprogrammet arbetar inte vidare inom byggyrken, men gymnasieutbildningen är helt anpassad till byggbranschens traditioner. Exempel på en sådan anpassning är att gymnasiebetygen inte är värdefulla som anställningsgrund, utan det gäller ”att du visar att du vill jobba”, som en av eleverna i studien uttrycker det.

Betygen räknas initialt för att eleverna ska gå vidare till en lärlingsanställning, men det räcker med godkända betyg i yrkesämneskurserna och i tre av kärnämnena (svenska, engelska och matematik). Detta upptäcker eleverna när de kommer ut på sin arbetsplats-

– Undervisningen ägnas främst åt att fostra och forma eleverna, bland annat i manlighetsnormen, säger Ingrid Berglund som studerat byggutbildningen.

Foto: Maria Sandqvist

förlagda utbildning och därefter inser de att det är ganska onödigt att anstränga sig för att få högre betyg. De elever som ändå vill få goda gymnasiebetyg är de som är på det klara med att de kanske inte kommer att jobba inom byggbranschen hela livet då de vet att de lätt kan få arbetsskador.

– Byggbranschens lärlings-

Byggkostnad prioriteras ner

Störs av buller

När kommuner väljer byggherre är det pålitlighet och referenser som är viktigast. Både byggkostnad och miljöanpassat byggande hamnar längre ner.

Trä- och möbelindustriförbundet (TMF) har gjort en kommunenkät som visar att 33 av 75 av kommunrepresentanter rankar pålitlighet och referenser högst medan god ekonomi är det näst viktigaste kriteriet vid val av byggherre.

– Resultatet av enkäten är förvånande med tanke på lagen om offentlig upphandling där det krävs att kommuner ska välja det mest kostnadseffektiva alternativet. Dessvärre finns ingen lag om offentlig ut-

Buller är ett växande miljöproblem. Var femte person i Stockholms län besväras av buller, främst från vägtrafiken.

Det är en fördubbling på tio år visar Miljöhälsorapport 2009 för Stockholms län, som beskriver den miljörelaterade hälsan hos befolkningen i länet och är ett komplement till den nationella rapport som gavs ut av Socialstyrelsen i mars 2009.

Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i länet. Var femte person störs av väg-, tåg- eller flygtrafik, varav buller från vägtrafik är den enskilt största källan. Mest störs de som bor i Stockholms

48

försäljning, säger Leif G Gustafsson, vd på TMF. Vid val av byggherre i exploateringsavtal står det fritt för kommunen att utgå från andra kriterier än kostnad. Frågan är viktig för TMF eftersom en mer konkurrensutsatt marktilldelning skulle öppna för nya aktörer och därmed sänka byggkostnaderna.

– Det är tydligt att det behövs en diskussion om hur kommunerna agerar när de säljer mark. Kommunerna har planmonopol och deras åsikter blir avgörande för framtida bebyggelse, säger Daniel Wennick, chef för Trähus inom TMF. D

system påverkar elevernas studiestrategier, då skolbetygen inte har så stort värde för anställningen. Det kan få till konsekvens att eleverna senare i livet får svårt att konkurrera om utbildningsplatser och kanske måste göra omfattande kompletteringar av gymnasiebetygen, menar Ingrid Berglund.

Yrkesutbildningen bygger främst på hantverksmässiga metoder och arbetssätt, där det som lärarna betraktar som teori genomförs i klassrum med utgångspunkt i ett av byggbranschen utformat läromedel, som inte verkar kopplas samman med pågående arbeten i skolan eller på olika arbetsplatser.

– Det som förvånar mig mest är att eleverna inte fick arbeta med konceptuella redskap, som exempelvis ritningar, i relation till den byggproduktion som de utförde och deltog i. De arbetade helt och hållet utifrån lärarens instruktioner, säger Ingrid Berglund. D

innerstad, minst besvärade är invånarna i Värmdö kommun.

Luftkvaliteten är ett annat bekymmer. Trots att den blivit avsevärt mycket bättre sett ur ett längre perspektiv rapporterar var fjärde innerstadsbo att luften utanför bostaden är dålig. Det är drygt tre gånger fler jämfört med hela länet. Bilavgaser uppges vara den enskilt största orsaken.

En glädjande trend är att andelen som utsätts för andras tobaksrök minskat från 21 procent till 8 procent sedan 1997 och att andelen rökare i länet har minskat från 22 procent till 14 procent. D

husbyggaren nr 7 B 2009

Noterat Smyckade fönster

Vindturbin driver LED-ljus

Ewa Stackelberg och Nadja Ekman har gjort den konstnärliga gestaltningen för entréerna i två nybyggda ekologiska höghus i Växjö.

Glasbilderna, infogade i fönstren, är framställda med en egen teknik som kallas Pictoglas, som tidningen Husbyggaren tidigare skrivit om. Foto- Produktionen av glasfönstren på Gfabs grafierna är tagna av fabriker i Småland.

Ewa Stackelberg och Nadja Ekman och collaget är som betyder skön eller vacker gjort av Mattias Larson. Konst- på grekiska och kan associeras närerna kallar verket ”Kaleido” till kalejdoskop.

Bilderna föreställer detaljer av de fyra elementen: jord, vatten, luft och eld. De är komponerade som ett ornament i en lek med geometri. Glasbilderna har ett direkt släktskap med husets egna material och tankar kring ekologi och hållbarhet. D Glasbilderna på plats.

Akademica heter Stockholms universitets nya högteknologiska ljusarmatur. Ljuset från den drivs med solenergi från en kvadratmeter solceller och vindkraft från en 50 kilo tung vindturbin.

Ljusarmaturen växer sex meter upp i luften mitt på universitets utomhusområde Frescati.

– Ljusarmaturen pekar mot framtidens snåla energianvändning, säger projektledaren Niclas Bernsell på belysningsföretaget Annell ljus och form i Stockholm.

– Vi tror att studenter och besökare ser den som en symbol för ett nytt miljötänkande tillsammans med morgondagens effektiva ljusteknik.

När solen gått ner tre grader under horisonten tänds armaturen.

– Vi befinner oss i ett teknikskifte där vi prövar nya idéer, säger Niclas Bernsell. Armaturens nio lysdioder förbrukar tillsammans 21 watt, och ger ett ljusflöde som motsvarar två 60 watts glödlampor. Livslängden beräknas till över 20 år.

Ljusskulpturen är resultatet av ett samarbete mellan universitet och näringsliv. Idag finns det liknande eljusskulpturer som drivs med sol och vind i Tyskland och Italien, men det är första gången en liknande skulptur uppförts i Sverige.

– Det har varit spännande att lösa konstruktionen och det ska bli intressant att se om vårt svenska ljus räcker under vintern, säger Jonas Annell på Annell ljus och form.

– Ju effektivare LED-armaturerna blir desto mer effekt kommer vi få ut, men det är klart att vi är i ett tidigt skede och testar tekniken.

Armaturen i rostfritt syrafast stål är monterad infälld under och mellan de stående

Nordbygg går mot rekord I och med utbyggnaden av Stockholmsmässan växer den totala utställningsytan på Nordbygg 2010 med 7 000 kvadratmeter jämfört med förra upplagan år 2008.

De nya ytorna tas till stor del

i anspråk av rekordmånga förstagångsutställare. Inte mindre än 145 nya företag väljer att satsa på Nordbygg 2010. Bland dessa finns till exempel Bravida, Woody, Stanley Works och Bolist. D

BIM i hela byggprocessen Sju byggmästarföretag satsar pengar och egen tid i ett projekt för att utveckla och sprida användning av BIM i byggföretagen.

Fastighetsägare, hyresgäster, byggare med flera kan ha nytta av de möjligheter som BIM ger.

De sju företagen investerar därför gemensamt i ett utvecklingsprojekt för att öka och förbättra användningen av BIM. Det genomförs i samverkan med OpenBIM, där företagen är medlemmar. Projektets huvudnr 7 B 2009 husbyggaren

man är Torsten Josephson på Einar Mattson Byggnads AB, i samarbete med BOL Entreprenad AB, Byggnads AB Åke Sundvall, Byggnadsfirman Viktor Hanson AB, Folkhem Produktion AB, Maxera Bostad AB och Q-Gruppen AB. Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF, finansierar en del av projektet.

Projektet leds av Carl-Erik Brohn och beräknas pågå till mitten av juni 2010. Se mer på www.openbim.se. D

Energikällan är fyra solcellspaneler och en vindturbin.

Foto: Annell ljus och form

solcellspanelerna. Total höjd med stående solcellspaneler och vindturbin är 7,4 m. Nio varmvita högeffektsdioder används. Tändning och släckning är solljusstyrd, styrningen är programmerad för cirka 3 000 timmars lystid per år. D

49

Noterat Prefabricerat ger snabbare bygge Tar grepp om renovering En ny metod för att bygga flervåningshus utvecklas nu på Luleå tekniska universitet. Limmade träbalkar som fästs i prefabricerade betongplattor snabbar upp byggprocessen och ger ökad kvalitet.

– Vi är först i världen med metoden som fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt, säger Elzbieta Lukaszewska, doktorand i byggkonstruktion på Luleå tekniska universitet.

Den nya konstruktionsmetoden innebär en samverkan mellan betong och trä och utvecklades ursprungligen för broar, men används idag också vid byggande av flervåningshus. Elzbieta Lukaszewska har i sin forskning studerat hur prefabricerade betongplattor på ett optimalt sätt kan monteras ihop med limmade träbalkar med hjälp av en särskild fästanordning. Prefabricerade betongplattor gör att en avsevärd del av arbetet kan flyttas från byggarbetsplats till fabrik vilket ger stora byggtekniska och ekonomiska fördelar.

Metoden som utvecklats på

LTU innebär att elementproduktionen sker i omvänd ordning mot tidigare, då träbalkarna monterades först och betongen göts ovanpå träkonstruktionen. Detta medförde problem med sammanbindning på grund av väta och krympning.

Den nya konstruktionsmetoden innebär att de limmade träbalkarna istället fästs i de prefabricerade betongplattorna vilket bland annat minimerar problem med krympning och ger bättre kvalitet i konstruktionen.

Elzbieta Lukaszewska har i sin avhandling studerat olika typer av förbindare mellan limbalkarna och betongplattan och resultatet av forskningen har fått mycket positiv respons.

– Förutom att det blir snabbare och billigare att bygga är det möjligt att göra längre golvkonstruktioner i betong än i trä. Betonggolv mellan våningsplanen ger också en mycket bättre akustik, säger hon och tror att hennes forskning kommer att få stor praktisk nytta i framtiden. D

IT-aktörer bildar allians Två långt specialiserade aktörer inom CAD-världen har inlett ett samarbete. Cadcraft är systemintegratör inom mekanik och den enda i norra Europa som kan stötta Autodesks hela Digital Prototyping-koncept, från design till tillverkning. AEC AB är en ledande svensk aktör inom BIM – kompletta bygginformationsmodeller – och erbjuder lösningar inom CAD kombinerat med modern informationsteknik till bygg- och anläggningsbranschen.

Det är två nöjda huvudmän som sjösätter det nya samarbetet.

– I dagens komplexa marknad kan ingen leverantör vara 50

expert på allt. Men två starka specialister kan tillsammans bli en väldigt skicklig aktör, säger Torbjörn Johansson, vd på Cadcraft.

Anders Jacobsson, vd för AEC AB, konkretiserar: – Vi ser idag hur digital information från olika håll alltmer växer samman. Hos våra kunder ökar behovet av att samordna exempelvis byggnadsmodeller och maskinmodeller till en anläggning. Tillsammans med Cadcraft kan vi erbjuda både deras och våra kunder tjänster på en helt ny nivå, och ett bredare och mer specifikt utbud av programvaror, säger Anders Jacobsson. D

Handboken ”Renoveringshandboken för hus byggda 1950-75” tar ett helhetsgrepp på renoveringsfrågorna. Initiativet till boken kom från VVS Företagen och Svensk ventilation.

Totalt byggdes det 1,3 miljoner hus i Sverige under perioden 1950-75. Industrifakta har uppskattat att 170 miljarder kronor kan behöva satsas bara på stambyten och badrumsrenovering i husen från 1961-75.

Till det kommer 1950-talets hus där behovet beräknas vara nästan lika stort. Idag renoveras bara ungefär 25 000 badrum i Sverige varje år. Boverket har uppskattat behovet till mer än det dubbla.

Rolf Kling, VVS Företagen, är en av initiativtagarna till handboken, och Marie Hult, White, har varit projektledare.

Syftet med handboken är att ge beslutsfattare i bostadsförvaltande företag ett bra underlag när de ska ta fram strategier inför renoveringen av husen och ta beslut om vad som ska göras.

Renoveringshandboken för hus byggda 1950-75.

Boken tar bland annat upp inventering, besiktning och processen med boendesamverkan för både hyresrätter och bostadsrätter. Den behandlar upphandling och val av teknik när det gäller bland annat energieffektivisering och våtrumsrenovering. Stambyte återkommer på flera ställen och författarna går igenom olika strategier och deras föroch nackdelar. Boken beskriver även metoder för att göra lönsamhetskalkyler. Se mer på www.vvsforetagen.se. D

Fler kan bo tryggt Intresset för trygghetsboende ökar snabbt redan innan regeringen har hunnit presentera vad det tänkta investeringsstödet till trygghetsboende kommer att innehålla. Enligt nätverket Aktiv Senior, som registrerar alla senior- och trygghetsboenden som är på gång i SeniorBo-guiden, kommer cirka 900 trygghetsboendelägenheter i 30-talet projekt att färdigställas redan under år 2009.

Ett stort antal av de här projekten gäller dock omvandling från serviceboende eller särskilt boende, varför nytillskottet av tillgängliga lägenheter inte alls är lika stort. För åren 2010–2011 finns redan färdiga byggplaner eller planer med be-

slutad detaljplan för över tusentalet trygghetsboendelägenheter i närmare 70 projekt.

Det stora intresset för fler bostäder för äldre märks också i antalet planerade seniorboendelägenheter. För inflyttning under 2009 har Aktiv Senior registrerat cirka 1 600 seniorboendelägenheter i ett 50-tal projekt.

Planerade seniorboendelägenheter för inflyttning under åren 2010–11 uppgår till över 3400 i minst 110 projekt. Då seniorboendelägenheterna i hög grad finns i nya byggnader, så innebär ovan angivna lägenheter minst ett nettotillskott om 4000 seniorboendelägenheter inom tre år. Se mer på www.aktivsenior.se. D husbyggaren nr 7 B 2009

Marknadsnytt Vridbar LED-lampa

Sparar vatten

Amerikanska Joby har byggt vidare på det flexibla kamerastativet Gorillapod och lanserar Gorillatorch – en mobil och ljusstark LED-lampa som är rikt- och vridbar i 360 grader.

Lampan är monterad på ett trebent stativ med flexibla leder, gummiklätt grepp och magnetfötter. Lampans ljusflöde kontrolleras med en steglös energibesparande dimmer. D

Hansgrohes EcoSmart teknologi begränsar vattenflödet genom tvättställsblandarna. En speciell perlator är integrerad i blandarkroppen och blandar vattnet med luft. Vattenkonsumtionen minskar med runt hälften till konstant 7.2 liter per minut.

Med Hansgrohes AirPower teknologi, med en speciell flödesbegränsare och specialutformade vattenstrålar, kan vatten även sparas i duschen.

EcoSmart regulatorn använder sig av en så kallad precisions O-ring, som ändrar sig flexibelt av vattentrycket. D

Focus Trading AB 070-522 64 80 per.skog@focustrading.se

Full koll på skruvar Att leta skruv tar mycket tid för hantverkare ute på ett bygge.

Med Essve:s nya containerkoncept levereras exakt det som behövs för varje fas i bygget.

Containrarna är utformade med färdiga butikskoncept och innehåller hyllkantsetiketter med streckkoder, tydliga avdelningar och information som hjälper hantverkarna att välja rätt produkt.

Containern har även flera olika tillbehörspaket anpassade till kraven på en byggarbetsplats, till exempel First Aid Pack. D

Hansgrohe AB michelle.aberg@hansgrohe.com 040-51 91 52

Förhindrar kallras Varma Glas löser kallras och inneklimat kring glas på ett energieffektivt sätt. Med nya effektiva styrsystem till Varma Glasen kan dimensioneringen av totala uppvärmningen av byggnaden eller huset beräknas annorlunda och med Essve Sverige 08-623 61 29 jsv@essve.se

betydligt mindre energiåtgång som följd. Varma Glas förbrukar lite energi eftersom kallraset stoppas innan det uppstår. D CL Specialglas AB +46 8 35 26 10

Förankrar vindkraftverk

Öppnar med fjärrkontroll Swedoors nya ytterdörrar går att beställa med ett fjärrstyrt lås färdigmonterat i dörren.

Med det förmonterade ASSA 3000 kan dörren låsas upp med en fjärrkontroll med ett enkelt tryck, eller med en vanlig nyckel. D

Jeld-Wen Sverige AB 042-66 200 lpi@jeld-wen.biz

nr 7 B 2009 husbyggaren

Peikko Sverige AB utvecklar ett standardiserat modulsystem för vindkraftverk. Systemet omfattar förankringsringar, förspända förankringsskruvar, toppringar, krävande svetsade kopplingsringar och montagemallar.

Företaget ska bland annat leverera förankringsringar till tio vindkraftsfundament i Uljabuoda vindkraftpark. D

Peikko Sverige AB 011-28 04 75

51

Marknadsnytt Bad med räta former

Lampa styrs trådlöst

Ett reducerat, rätlinjigt formspråk ger de nya badrumsenheterna i serien Metaphor från Alape en design som för tankarna till svunna tider. Metaphor öppnar formgivningsmöjligheter för arkitekten. Den

Elko lanserar Elko Wireless, som är ett trådlöst system för ljussättning av hemmet.

Systemet består av enheter som kommunicerar via radiosignaler. Brytarna kräver inte några kablar och kan placeras ut var som helst i hemmet, på alla typer av ytor.

Företaget kommer också med en LED-dimmer som är anpassad för nya energisnåla LED-lampor. D

fristående badrumsenheten kan placeras som en referenspunkt fritt i rummet, eller vid en vägg. D Alape (+45) 33 12 19 00 terry@outcom.dk

Elko AB 08-449 27 06 thomas.wahlberg@elko.se

Sköter om luftutbyte

Renar vatten på kväve

Fläkt Woods lanserar två nya system, Optivent Bas och Optivent Plus som ventilerar respektive klimatiserar fastigheten. Med Optivent Bas anpassas flödet i lokalen efter belastning. Reglering sker via temperatur, närvaro eller CO2.

Optivent Plus säkrar via det aktiva tilluftsdonet DCKA en

Grontmij har fått i uppdrag av Tekniska verken i Linköping att implementera kvävereningsprocessen Sharon på Nykvarns avloppsreningsverk. Sharon står för Stable High rate Ammonia Removal Over Nitrite, och meto-

omblandning av luften. Risken för drag minskar, även vid låga flöden, genom att det aktiva donet håller tilluftshastigheten i spaltöppningen konstant när luftflödet ändras. Det sker genom att en reglerskiva automatiskt ändrar spalthöjden när luftflödet ändras. D

Fläkt Woods 08-626 49 09 ingemar.jacobsson@flaktwoods.com

52

den används för att avlägsna kväveföreningar i det återstående slamvattnet. Metoden är utvecklad och patenterad av Grontmij.

D Grontmij 010-480 25 56

Luftrenande betongplatta Kväveoxider är ett stort problem i hårt trafikerade miljöer.

Econox™ by Starka är en betongplatta som innehåller titandioxid som inarbetats i ett specialcement. Titandioxiden aktiveras av UV-ljus och då bildas fria radikaler som kan bryta ned kväveoxider (NOx) och organisk smuts. Av detta bildas lättlösligt salt som sköljs bort med nästa regn.

Typvärden på reduktionen

ligger enligt företaget på runt 20-40 procent vid fullskaleförsök i Europa. Reduktionen beror på en mängd faktorer, så som ljusintensitet, temperatur, luftfuktighet och luftströmmar. Eftersom det är en katalytisk process förbrukas inte Econox utan effekten är långvarig. D Starka 044-20 25 03 lars.persson@starka.se

husbyggaren nr 7 B 2009

nr 7 B 2009 husbyggaren

53

BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

totalt säker

golvvärme

54

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

husbyggaren nr 7 B 2009

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

nr 7 B 2009 husbyggaren

55

BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

56

husbyggaren nr 7 B 2009

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund - Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Betongvaruindustrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Brandskyddsföreningen Sverige . . . . . . . . . . . . . . . .19 Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53 Daloc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Fläkt Woods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Forserum Safety Glass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53 F O Arkitektkontor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 HAKI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49

nr 7 B 2009 husbyggaren

Sid H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Ivarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Moelven Byggmodul . . . . . . . . . . . . . . . . . .2:a omslag Nybro cementgjuteri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Paroc AS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1:a omslag, 4 PAX Electro Products . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53 Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43 Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Rescon mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 Sakab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11

Sid Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39 SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43 Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . .2, 39 T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4:e omslag Thermisol Panels Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . .35 Vänerply . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

57

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HUDIKSVALL

GÖTEBORG

Hantverk..!

Hantverk från hjärtat av Dalarna.

Byggt av rejäla hantverkare.

Arkitekter o Ingenjörer Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

ESKILSTUNA ÄC-KONSULT AB NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@telia.com www.ac-konsult.se • ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

HELSINGBORG KARLSKRONA

N-O.Gudmundson Byggråd SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

LUND GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

PITEÅ

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

58

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

husbyggaren nr 7 B 2009

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

nr 7 B 2009 husbyggaren

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

59

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

UPPSALA

VÄSTERÅS

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK

ÖREBRO

Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

BJ-Konsult AB Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

bj

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

ÖSTERSUND

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36 Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

60

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K - Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

husbyggaren nr 7 B 2009

Marknadsnytt Hjälmen kan anpassas

Ozon tar odören

3M kommer med uppdaterade versioner av Peltor skyddshjälmar. I utvecklingsarbetet av Peltor G2000 Uvicator och Peltor G3000 Uvicator har företaget satsat på säkerhet och komfort. Med hjälp av det nya hjälminredet med rattjustering går det att anpassa hjälmen, vilket gör att hjälmen sitter stabilt under arbetsdagen.

Båda modellerna är utrustade med UV-indikatorn Uvicator som larmar när materialet i hjälmen blivit skört av solen.

Peltor G3000 Uvicator är speciellt framtagen för bygg-

Soprum kan ge ifrån sig obehagliga odörer. Med hjälp av ozon, som är en specialform av syre och ett kraftfullt oxidationsmedel, kan illaluktande mikroorganismer oxideras till ämnen som inte luktar, som koldioxid och vatten. Den kemiska reaktionen sker automatiskt utan kemikalier eller andra tillsatser.

Det Göteborgsbaserade företaget Green Air lanserar ett specialerbjudande för soprum som omfattar ozongeneratorn Airclino OM-1,0, en sensor som temporärt stänger av ozontillförseln om koncentrationen i luften börjar närma sig gränsvärdet och två meter PTFE-slang för utmatning av ozonet. D

nads-, industri- och skogsarbetare. D 3M Svenska AB 08-92 23 19

Tapet stoppar radonet Det svenska företaget Permafoil har utvecklat en tapet i fem lager som stoppar radon från hus byggda med blåbetong. Mätningar visar på 7090 procents minskning av radon, enligt företaget, som låtit Sveriges tekniska forskningsinstitut SP, samt tyska Foschungsbüro Radon und Balneologi, testa tapeten.

Permafoil har en pappersyta på båda sidorna som gör att den kan klistras upp på väggen, samt målas eller tapetseras över. Mellan pappersytorna finns tre tunna lager av en extremt radontät polymerfolie. D Permafoil 0733-88 86 84 info@permafoil.com

Ståldörr skyddar vid brand Robust ståldörrar AB har introducerat en ny brandklassad innerdörr i stål för skolor, kontor, institutioner och andra miljöer där brand och rökutveckling kan vålla allvarlig skada. Den brandklassade innerdörren BI uppfyller skyddsklasserna A60 och E120.

Dörren har tre gångjärn för hög stabilitet och rökmotverkande tätningslister. Den finns i ett brett utbud av laminat och kulörer.

Dörrarna är förstärkta för dörrstängare på gångjärnssidan och är försedda med lås godkända enligt SS 3522. Dörren levereras med karmtyp B eller C. D nr 7 B 2009 husbyggaren

Green Air Miljöteknik AB 031-22 38 04 goteborg@green-air.se

Trätrappor klarar krav Basta är ett initiativ inom den svenska byggsektorn som syftar till att avveckla särskilt farliga ämnen i byggprodukter.

Kvalificeringsvillkoren innebär att produkter inte får innehålla kemiska ämnen med hälso- eller miljöfarliga egenskaper.

Nu har flertalet av de trappor som är tillverkade helt i trä som lämnar SSC Trätrappor blivit godkända enligt Bastas villkor. D SSC Skellefteå 0910-72 59 55 peter.forssell@sscef.se

Ljusdesigna hemmet Med radiosystemet Connect kan hemmets belysning, samt andra elektriska funktioner, styras trådlöst. Systemet blir så avancerat som kunden vill eller har behov av. Flera funktioner kan kopplas ihop så att man exempelvis kan styra alla lampor i lägenheten från en enda strömbrytare. Även mediaspelare, persienner och hushållsapparater kan hanteras via centralen. D Robust AB 0730-22 22 12 hans.eriksson@robust.nu

Schneider Electric Sverige AB 0155-26 54 00 lars.letterblad@se.schneiderelectric.com

61

Nytt från SBR Nya medlemmar Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson (från 20100101), 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar.

Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen.

• Ett aktat namn.

• Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt högskoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

62

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Urban Andersson, projekt-

Ulf Ridelberg, elkonsult,

ledare, Ramböll Sverige AB, Norrköping Per-Erik Aronsson, egen företagare, Per Aronsson Project AB, Nyköping Peter Ericsson, egen företagare, Peric Konsult AB, Örebro Karl-Erik Fredriksson, egen företagare, Plåtolle AB, Mörsil Tomas Göthberg, konsult, WSP AB, Göteborg Anders Hedén, projektledare, TP Group, Stockholm Leif Jansson, egen företagare, LJ Byggledning, Täby Lena Karlsson, Vikbolandet Emma Molinder, byggnadsingenjör, Byggritningar AB, Motala Harry Nee, egen företagare, Foby AB, Ljusterö Rikard Norström, projektledare, Rotpartner Sverige AB, Kungälv Mats Olsson, energiexpert, Actava, Bromma Benny Parhorn, egen företagare, Benny Parhorn, Besiktning & Foto i Skåne AB, Helsingborg

Picon Teknikkonsult AB, Skövde Joakim Sandberg, egen företagare, Entreprenadbesiktning AB, Kinna Thomas Sandin, delägare, Coordia Consult AB, Sollentuna Anders Skog, egen företagare, Klimat & Energikonsult AB, Arlöv Henrik Stenberg, egen företagare, Henrik Stenberg Fastighetskonsultation AB, Kinna Bengt Svedrell, egen företagare, Ystadfastigheter Svedrell & Co HB, Ystad Anna Söderberg, energiexpert, Mätforum AB, Nacka Lars Wedholm, egen företagare, Lars E Wedholm Konsult AB, Nyköping

är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Sebastian Andreasson,

Johanneshov Jan Arstad, Torslanda Ola Engström, Årsta Erik Innerstedt, Ruda Johan Larsson, Malmö Per-Ola Nordquist, Själevad Alex Åkesson, Ljungbyholm

Kalender Konsultgruppen

Husbyggaren

Nya anslutna

4 december Entreprenadbesiktningsgruppen

8 december

Överlåtelsebesiktningsgruppen

Antagningsutskottet

2 december

16 december

Gröna besiktningsmän

Förbundsstyrelsen

30 november

28 januari 2010 4 april 2010

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Byggtjänst och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod?

Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

husbyggaren nr 7 B 2009

Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 1

15-16 mars, Stockholm Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 2

17-18 mars, Stockholm Överlåtelsebesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän

19 mars, Stockholm

ABK 09

AMA Hus 08, grundkurs

1 december, Göteborg 3 december, Luleå 8 december, Kalmar 10 februari, Örebro 11 februari, Linköping 18 februari, Uppsala 18 februari, Malmö 15 mars, Stockholm 25 mars, Göteborg 20 april, Kalmar 4 maj, Luleå

9 december, Skellefteå 3 februari, Stockholm 11 mars, Malmö 27 april, Göteborg

Det är dags att BIMformera sig

7 december, Göteborg 28 januari, Stockholm 2 mars, Västerås 9 mars, Göteborg 24 mars, Luleå 19 april, Malmö 27 april, Sundsvall

9 mars, Göteborg 15 april, Stockholm

MER Anläggning 07

Symposium överlåtelse

15-16 februari, Stockholm 26-28 april, Malmö 12-13 oktober, Göteborg 16-17 november, Stockholm

AMA Anläggning 07

Entreprenadbesiktning grundutbildning, steg 1

13 april, Stockholm

8 december, Stockholm 19 januari, Göteborg 22 februari, Stockholm 16 mars, Göteborg 23 mars, Västerås 25 mars, Luleå 20 april, Malmö 28 april, Sundsvall

18-19 mars, Stockholm 13-14 april, Göteborg

Fuktmätning – fukt och mögelskador

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

7–8 december, Stockholm

4 februari, Stockholm 11 februari, Halmstad 15 mars, Malmö 29 mars, Luleå 14 april, Göteborg

Putsade fasader Symposium kvalitetsansvarig – uppdatering

24-25 mars, Malmö 28-29 april, Göteborg

Entreprenadbesiktning, steg 2 – praktik

26 april, Stockholm 20 maj, Göteborg

2 december, Stockholm 20 maj, Stockholm Natursten i husbyggnad på rätt sätt

Plåt i teori och i verklighet

22 april, Stockholm Fogfria golv – besiktningsman och konsult

Entreprenadbesiktning – provtillfälle för besiktningsmän

18 mars, Stockholm

26 april, Stockholm 20 maj, Göteborg

5 maj, Stockholm

Skadeutredningar

Missa inte Kina!

Missa inte SBRs resa till Kina nästa år! Den går till Expo2010 i Shanghai, som blir den största världsutställningen någonsin.

Dessutom stannar vi några dagar i Peking med besök i kejsarpalatset i den Förbjudna staden samt utfärd till Kinesiska Häng med på SBRs resa till världsutställningen i Shanghai, och Peking!

Foto: Margot Granvik

nr 7 B 2009 husbyggaren

muren. Resan går 12-19 oktober 2010. Antalet platser är begränsat. För intresseanmälan och mer info: www.style.se/sbr. D

Byggarbetsmiljösamordnare*

1–2 december, Växjö 19–20 januari, Stockholm 20–21 januari, Härnösand 28–29 januari, Örebro 1–2 februari, Göteborg 1–2 februari, Luleå 3–4 februari, Linköping 8–9 februari, Stockholm 8–9 februari, Östersund 11–12 februari, Malmö 16–17 februari, Falun 16–17 februari, Sollefteå 11–12 mars, Gävle 15–16 mars, Umeå 17–18 mars, Göteborg 22–23 mars, Kristianstad

Entreprenadjuridik, grundkurs*

10 december, Västerås 26 januari, Malmö 3 februari, Göteborg 9 februari, Luleå 15 mars, Stockholm 18 mars, Umeå 4 maj, Malmö Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

16 februari, Stockholm 25 mars, Malmö 13 april, Göteborg 27 april, Umeå Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N 3, 4, 10 februari, Göteborg 9, 10, 16 mars, Malmö 13, 14, 20 april, Stockholm Nivå K 17 mars, Malmö 21 april, Stockholm Projektledning*

1–2 december, Göteborg 27–28 januari, Stockholm 2–3 mars, Malmö 16–17 mars, Luleå 20–21 april, Göteborg 27–28 april, Stockholm *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser

eller ring 08-462 17 94.

Och skribenten var…

Referatet från Finland i förra numret av Husbyggaren, med rubriken ”SBR på nordiskt byggsymposium” skrevs av SBRs tillträdande förbundsdirektör Magnus Janson.

63

Nytt från SBR Beskådade blivande multiarena I början av oktober gjorde SBR:s Kristianstadsavdelning ett uppskattat studiebesök, i det som ska bli Kristianstad Arena. Arenan är en multiarena, främst avsedd för idrottsutövare, men arenan kan även fungera som konsertarena, mässhall och hysa större arrangemang.

Vi fick en grundlig, intressant och proffsig genomgång av projektchef Per-Ola Pershaf (beställaren Sikab), samt av entreprenadchef Ulf Jönsson på NCC. De berättade bland annat att byggkostnaden är 330 miljoner varav 270 miljoner avser arenan. Totalytan är på 12 063 m2, fördelat på tre våningar, och

Entreprenadchefen Ulf Jönsson står omringad av SBR:are.

publikkapaciteten vid match kommer att vara 4 500 personer.

Projektet genomförs som ett partnering projekt, vilket bygger på öppenhet mellan huvudentreprenör och beställare.

Öppenheten, som även omfattar ekonomin, innebär att parterna kan diskutera kostnadsföljderna av olika beslut.

Man har också använt sig av 3D-projektering som medfört att många frågor och problem

har kunnat lösas redan i projekteringsstadiet. I dataprogrammet kan man till exempel söka efter kollisioner vad gäller installationer.

Efter genomgången fick vi en rundvisning bland stålpelare, betongelement och begynnande läktarsektioner. Byggnationen är planerad att stå färdig under oktober 2010, för att stå redo för handbolls-VM under januari 2011.

Vår förhoppning är att kunna göra ytterligare ett studiebesök framåt våren-sommaren 2010, då invändiga byggnadsarbeten är i full gång. D Av Magnus Svensson, sekreterare SBRKristianstadsavdelning

Eurokoder allt hetare Nu är det hög tid att sätta sig in i de eurokoder som kommer att ersätta BKR i januari 2011, då BKR går i graven. Det är på sin plats att närma sig eurokoderna beroende på den roll som man har i byggprocessen.

Stockholmsavdelningen har fått information om eurokoderna av Jan-Olof Nylander, som har ett gedigen kunskap i frågan.

Konstruktörer bör givetvis ha grepp om hela paketet eurokoder, när det gäller deras ersättning av motsvarande

BKR. Detta eftersom koderna i första hand inriktar sig på dimensioneringsregler. De som har uppdrag som KA kommer säkert att bli inblandade i form av att sakkunniga kommer att krävas av BN i större omfattning.

Likheterna med dagens BKR finns men det är också stora olikheter.

Varför eurokoder? Ja, den största anledningen är att skapa möjligheter för konkurrens i hela EU-området, och då på lika villkor. Våra kollegor, lik-

Stockholmsavdelningens medlemmar förbereder sig inför januari 2011 när BKR ersätts av eurokoder. Foto: Anders Johnsson

64

Jan-Olof Nylander kan eurokoder. Foto: Anders Johnsson

som vi, ska kunna agera på lika villkor när det gäller produkter och tjänster, läs konstruktioner.

Problemet som kommer att föreligga är kostnaderna för eurokoderna. En konstruktör kommer att behöva koder för minst 50 000 kronor. Det är ett stort problem eftersom det gör nyetablering av företag mycket kostsamt. Utan små företag – inga stora företag!

En fråga som SBR med ny förbundsdirektör säkert kommer att lösa på ett sätt som gör att SBR-medlemmar kommer

att kunna driva även företag, och nya enmansföretag i framtiden, till andra kostnader än ovan redovisade.

Med andra ord så är detta en stor fråga för SBR att hantera.

Stockholmsavdelningen fick en utomordentligt god information om eurokoderna av Jan-Olof Nylander, som höll ett trevligt och innehållsrikt föredrag i frågan för medlemmarna. D Av Lars H. Derk, ordförande i Stockholmsavdelningen SBR

husbyggaren nr 7 B 2009

thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0