Seabased vågkraftsteknik utnyttjar höjdskillnaden mellan vågtopp och dal. En direktdriven permanentmagnetiserad linjärgenerator är särskilt konstruerad för att ta vara på energin i vågornas upp- och nedgående rörelser med hjälp av en boj på ytan. Illustration: Vattenfall
P
Det hittills största vågkraftsförsöket gjordes utanför Portugal med just Pelamis. Det drabbades av dels finanskrisen som fick huvudägaren att gå i konkurs, dels av tekniska problem. Men Ulf Tisell tror att det är igång igen innan årets slut. – Alla har bekymmer, och har de inte bekymmer så tror vi inte att de lever, säger han obekymrat.
Stor potential Vattenfalls ambition är att ha 30 TWh vågkraft till 2030, ungefär hälften av vad kärnkraften i Sverige ger idag. Potentialen är i alla fall väldigt stor. Utan för Norges kust finns 500 TWh, mer än hela Nordens elförbrukning. Utanför Storbritannien finns 840 TWh, utanför Irland 525 TWh. – De bästa vågorna finns runt femtionde breddgraderna, påpekar Ulf Tisell. Där det finns stora befolkningscentra, även till exempel Japan. 22
Vattenfall testar tekniken med Wavebob i Skottland och på Irland. I en stor flytande boj finns elaggregatet med turbin och generator. En hängande klump tar upp vågenergi på stora djup. Foto: Vattenfall
I Östersjön är det mindre, 25 TWh, varav tio i Sverige men det mesta i östra Östersjön, eftersom det är mest västvindar där, enligt Göran Hult. Vattenfall är inte så intresserat av Östersjön. Det är svårare att få ekonomi i kraftproduktion med mindre vågor, men det kan nog utvecklas teknik för det också, menar Ulf Tisell. En fördel med vågkraft jämfört med vindkraft är att den är jämnare. – Om det slutar blåsa, går vågkraftverket ett halvt dygn till, säger Göran Hult. – Den kan också förutsägas bättre, därför att man kan bevaka vågorna med satellit, säger Ulf Tisell.
Olika tekniker utvecklas En förbryllande faktor med vågkraften är att de olika prototyperna ser så olika ut. Fortum arbetar med en annan teknik, Waveroller, i Portugal. Den tar upp undervattensvågor med ”svängdörrar” på
grund botten enligt Göran Hult, och är inte direkt en konkurrerande teknik till Seabased. Ulf Tisell säger att visst är det lite spretigt i början, men att det är bra med konkurrens. Vattenfall kommer att satsa på minst två tekniker, dels för att inte vara beroende av en tillverkare, dels för att inte ett systemfel ska slå ut allt på en gång. Han bedömer att Pelamis ligger utvecklingsmässigt främst, men kanske inte är bäst. Enligt Göran Hult ligger Seabased närmast kommersialisering. Och vad är kommersiell vågkraft? Vattenfall räknar med att vågkraft under demonstrationsfasen ska gå med vinst, förutsatt en subvention på 2,5 kr/kWh. Produktion i den kommersiella fasen ska inte kosta mer än en krona/kWh.
Blir som konstgjorda rev Om vågkraften tar fart så blir den en stor och tung industri. Redan inför Fortums husbyggaren nr 6 B 2009